Bildskapande i förskolan · självporträtt. •Barnens spontana kommentarer efter samtalet var:...

Bildskapande

i förskolan

Se – Uppleva - Gestalta

Och att föra utvecklande

bildsamtal

Att se med alla sinnen ...

”Drick upp ditt kaffe mamma!” Bild: Kristina Anshelm

Den betydelsefulla upplevelsen ...

Att ge gestalt åt ...

Formen bär innehållet

Första bilen ....100 bilar senare

Synliggörande samtal ...

• Det är fråga om en två- eller

flervägskommunikation kring visuell

varseblivning

• Interaktionen är synliggörande inte endast

då det gäller yttervärlden utan även när det

gäller de inre bilderna

• De tar sin utgångspunkt i barns erfarenheter

och upplevelser

• Det syftar både till produktion och

reflektion, medvetandegörande

• Det kan/bör användas under den

bildskapande processens tre olika

huvudmoment: inledning, arbetsprocess,

avslutning

(efter Anna-Christina Forsman)

Att lämna spår efter sig ...

... Många spår

Höna med ägg

Trevande försök ...

... En höna med ett ben = träd

En höna med många ben = sol ...

1, 2, 3 ...

Klangfågelprojektet

Modell för den kreativa processens förlopp

Malcolm Ross & Robert Witkins

Förutsättningar för en kreativ process

Kriterier för ett genuint bildprojekt:

• Experiment med material

• Experiment med tekniker

• Träning i att se

• Bildsamtal

RUCs Kompetensutveckling/närverk i

Estetiska lärprocesser

Uppgift i lärgruppen:

Försök se någon fråga eller utmaning som kan vara av gemensamt intresse att undersöka med den gemensamma utgångspunkten att utforska hur ni kan arbeta med estetiska lärprocesser.

Det kan handla om att välja en bild som alla ska utgå ifrån, eller det kan handla om ett existentiellt begrepp, som rädsla, sorg eller förälskelse, eller det kan handla om en historisk period, eller specifikt ämne ( se En kreativ arbetsprocess).

Vilka färdigheter, kunskaper och attityder vill ni utveckla ? (se figur om olika målområden)

Fortsättning uppgift

Pröva gärna att använda något konstnärligt uttryck med era barn, eller pröva någon idé för att sedan kunna välja.

Det är viktigt att ha ett gemensamt fokus som ni nyfiket och intresserat kan ta del av när ni har era lärgruppsträffar.

Formulera ert val och argumentera för varför detta känns viktigt och meningsfullt att utforska med hjälp av estetiska lärprocesser.

Kreativ lärprocess

Vad vi ska utforska ?

Vad händer om vi väljer ett annat material?

Start med en kreativ uppgift

Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt?

Vad händer om vi väljer en text om temat?

Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar…..

Hur reagerar barnen?

Vad och Hur skapar barnen?

Hur kommenterar barnen

sitt lärande?

Mål knutna till Det estetiska Det tematiska Det sociala

Kunskaper om

Om

uttrycksformer Vilka uttrycksformer ska ingå?

Bild, dans, drama, musik,

film…

Material, metoder, genrer,

begrepp….?

Om det

tematiska

innehållet Vad är det gemensamma

temat?

Hur omformulerar jag det till

min barngrupp?

Om sig själv och

andra Hur skapas en medvetenhet om

sitt eget och andras uttryckssätt

och lärande?

Färdigheter i

I formspråk,

samspel och

verkningsmedel Vilka estetiska färdigheter

tränas? Vad utforskas och hur?

(färglära/pantomin/kroppsliga

uttryck/animation…eller)

Reflektera,

prioritera och

bedöma eller

Samla in och registrera data,

tolka data, presentera sina fynd

muntligt och skriftligt (no)

Kommunikation,

förhandling och

samarbete Vilka strategier gällande

kommunikation, förhandling

och samarbete ska tränas?

Hur? Om vad?

Attityder till

drama, dans,

bild, musik,

teater, skulptur,

diktning, film…. Hur kan olika attityder

synliggöras och diskuteras?

Får barnen begrepp som

hjälper dem att samtala om det

estetiska?

handlingsval och

konsekvenser Hur kan barnens handlingsval

byggas in i temats lärprocess

och möjliga konsekvenser

synliggöras och diskuteras?

individ, roll och

samhälle

Hur kan olika attityder

synliggöras, gestaltas och

diskuteras?

Får barnen begrepp som

hjälper dem att samtala om det

sociala?

Exempel 1: Bildprojekt på

Mörtvägens förskola Hammarö

Grupp med 2-3-åringar

Vårt gemensamma utgångsläge var målningen

Japansk bro av Claude Monet

Alla grupper startade upp med att

samtala runt målningen

• I gruppen ingår 2-och

3-åringar.

• En pojke associerade

till Kolmården. Många

andra berättade att

trollet bodde under

bron.

Barnen målar ...

• Jag visade även en bild på Monet och hans självporträtt.

• Barnens spontana kommentarer efter samtalet var:

• Han heter Stefan. Nej han heter Monet rättade de andra barnen. Farbrorn är död.

• De var fascinerade av hans gula skägg på självporträttet.

Vi började titta på våra egna ansikten och ingången i

projektet blev att vi jobbade med kroppsuppfattning.

Byggde ansikten sedan målade vi självporträtt.

Tre grundfärger ...

Här experimenterar vi med att blanda grundfärger

och gör en gemensam målning.

Fokuserad och engagerad

Nästan alla barn var övertygade om att det var

bockarna som gått över Monets bro så att

dramatisera Bockarna Bruse var nästa steg.

Jag använde mig av bilder när barnen skulle

återberätta sagan.

Bilderna finns framme på tavlan så att barnen kan

återkoppla till sagan själva under andra tider på

dagen.

• Estetiska mål: Prova på olika uttrycksformer

• Ämnesmål: Få kunskap om och färdigheter i målning, drama, berättande ...

• Sociala mål: Dokumentera tillsammans och lyssna på varandra

• Lpfö 98 Utveckling och lärande:

Utveckla sin identitet och känna trygghet

Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Meningsskapande ”The act of Representation”

•Hålla fast en idé

•Redigera

•Kommunicera

•Upptäcka slutpunkter

Elliot W. Eisner i The Arts and the Creation of Mind

1. Hålla fast en idé

För att hålla fast en inre idé måste

man ”anteckna” eller stabilisera den

i ett material för att det skall bli

synligt. (”inscribing”)

2. Redigera

Sedan kan man förändra eller

redigera idén genom att transformera

idén och pröva vilket medium man

vill uttrycka den i. (”editing”)

3. Kommunicera

Det tredje steget bygger på de två

första. För att kunna hålla fast en idé

och kunna redigera den så måste

idén göras kommunicerbar.

(”communicating”)

4. Upptäcka slutpunkter

Det sista steget handlar om att

upptäcka ”slutpunkter” i processen

som skapar överraskningar.

(”the discovery of ends in process,

which in terms generates surprise”)

Den meningsskapande processen

Medieringsbegreppet

• Processen att skapa mening är alltid

medierad genom något material, där man

transformerar en privat idé till en offentlig

vision. Det som startar med en idé eller

bildföreställning går genom handen eller

kroppen in i ett material som kan uppfattas

och tolkas av en annan människa.

(Elliot W. Eisner)

Exempel 2: Estetiskt lärande som

kunskapsväg, uppdragsutbildning i Järfälla

Arbete med Boktjuven av Marcus Zusak

Litteratur

Dramagestaltning

Bildgestaltning

Vad handlar boken om?

• Andra världskriget

• En flickas utveckling

• Ordens förmåga

• Människors beroende av varandra

• Överlevnad

Vilken betydelse har berättelsen för

människorna?

Utgångspunkten för gestaltningen i

Bild:

• Välj en scen/vändpunkt i boken.

• Om ni vänder blad?

Vad finns under/i hemligheten?

Bildgestaltning Grupp 2:

”Tågresan”

Karina, Tuula, Lise och Ella

Vad betyder ”Estetiskt lärande

som kunskapsväg” för dig?

Arbete utifrån ”Boktjuven” med barn på

en förskola

Att kunna transformera en idé!

Av Charlotta Bjälkeson

Plommonets förskola

Viksjö

Angela 5:9 Hampus 5:7 Eric 5:5

”Det är ljus i solen, Det är lampor som lyser i solen”

”Solens strålar böjer in sig och då

blir det mörkt.”

”Solen är jättestor, större än en ost.”

2.2 Utveckling och lärande ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga

fenomen” Lpfö-98

-Eric´s moln flyger iväg av vinden. Vinden är genomskinlig. - eller grå.

-Vi målar solens hjärta, måste ha gult, rött och eld. - Vänta, vi ritar med blyerts först.

”Individer i en lärande grupp, har sina egna strategier för lärande, som inte desto mindre kan påverkas av andras strategier för lärande.” s. 247”Att göra lärandet synligt (teser för lärande)”

Exempel 3: Mörmo förskola

Hammarö, 3-6 år

Vad säger läroplanen?

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.”

(Lpfö 98/10)

Exempel från en examinationsuppgift i kursen

Bildskapande i skola och förskola

Barnen behöver både bra material

och kunniga pedagoger ...

• Bildernas bok

Anna-Christina Forsman & Liisa

Piironen, Schildts förlag, Helsingfors

Att skapa ett möte mellan barnens

erfarenheter och Rembrandt

Att utforska en bild

• Ingen given metod eller modell

• Lyhördhet

• Frågor

• Perspektivbyten

Växelspel mellan individuellt och kollektivt perspektiv

• Variation Närhet – Distans

• Barnens självporträtt ...

2008 och 2011

Rembrandts självporträtt ...

1629 och 1661

Barnens lekar ... Att hitta en övergång

mellan Star Wars och Rembrandt

Samtal om bilder tillsammans med barn

Rembrandt, Nattvakten, 1642

Web Gallery of Art: www.wga.hu

Uppmärksamhet

”Hipp hurra, vi har fångat en ängel”

Kreativ lärprocess

Vad vi ska utforska ?

Vad händer om vi väljer ett annat material?

Start med en kreativ uppgift

Vad händer om vi väljer ett annat uttryckssätt?

Vad händer om vi väljer en text om temat?

Vad händer om vi går in i den berättelse som barnen skapat och frågar…..

Hur reagerar barnen?

Vad och Hur skapar barnen?

Hur kommenterar barnen

sitt lärande?

Att arbeta i den gemensamma bildens riktning

Loris Malaguzzi's metafor:

Att ta emot bollen som barnen kastar och

kasta tillbaka den på ett sådant sätt att

barnet fortfarande vill vara med i ”spelet”.

Den norska pedagogen Brit Paulsen skriver i

sin bok Det skjønne – om estetisk virksamhet i barnehagen og skolen:

”Känsloupplevelser --> som ger känslor --> som ger tankar --> som ger lust att uttrycka sig --> som ger lust att pröva olika uttrycksmedel --> som ger anledning och hjälp till att senare skapa ett uttryck som är tillfredsställande för barnet --> som får ett äkta erkännande för uttrycket – har gett barnet en ny insikt av omvärlden och sina egna reaktioner på omvärlden. Barnet har utvecklat sig och den vuxne som varit med barnet i denna process har lärt känna barnet bättre”

Kultur i skolan: www.kulturiskolan.nu

Bildspel

Arno Saarnak

Tack till

Eva Forsberg, Mörtvägens förskola, Hammarö

Charlotta Bjälkeson.

Plommonets förskola, Viksjö

Diana Hall, Mörmo förskola,

Hammarö