Generaldirektören har ordet - Trafikverket · 18.09.2014  · Alla ska ha en trygg och säker...

1

2

Generaldirektören har ordet Gunnar Malm, Generaldirektör för Trafikverket

3

Program

13.00-13.15 Generaldirektören har ordet

Gunnar Malm, Generaldirektör för Trafikverket

Introduktion och presentation av deltagarna

Jan Gilbertsson, Moderator

13.15-14.00 Trafikverkets produktivitetsarbete och samarbetet med branschen

Eva Nygren, Chef Investering, Mats Karlsson, Chef Teknik och miljö, Investering

Aktivitetsplan kostnadsdrivande krav

Mats Karlsson, Chef Teknik och miljö, Investering

Diskussion

14.00-14.30 Innovationsupphandling

Katarina Norén, Chef Inköp och Logistik

Diskussion

14.30-14.50 Kaffe

14.50-15.25 Svenska Teknik & Designföretagen och Sveriges Byggindustrier

Lena Westfelt, VD STD-företagen och Ola Månsson, VD BI

Diskussion

15.25-15.55 Säkerhet och social hållbarhet i anläggningsbranschen

Anna Lundman, Chef Underhåll

Diskussion

16.00 Mötet avslutas

4

Trafikverkets produktivitetsarbete

och samarbetet med branschenEva Nygren, Chef Investering,

Mats Karlsson, Chef Teknik och miljö, Investering

5

Frigjorda medel t.o.m. augusti 2014

6

Utfall totalentreprenader 25-500 mnkr

7

Ackumulerat utfall

total- och utförandeentreprenader

8

Utfall andel fastprisupphandlingar 2013-2014

9

Hur fungerar vårt branschsamarbete?

10

Återkoppling av utvalda punkter från bl.a.

regionala anläggningsforum

• Balansen mellan samverkan och

Renodlad beställarroll, synkroniserade

budskap i olika fora

• Regelverk som underlättar innovation

• Nivå på viten i konsultuppdrag

• Implementeringsstrategi för

totalentreprenader

• Halverade byggtider

• BIM

11

Aktivitetsplan kostnadsdrivande kravMats Karlsson, Chef Teknik och miljö, Investering

12

Bakgrund och

handlingsplanens syfte

• Arbetsgrupp sedan sommaren 2013

• Konkretisera, prioritera och tydliggöra aktiviteter som behöver

genomföras av Trafikverket och branschens aktörer som en del i

förändringsarbetet att uppnå en produktivitetsförbättring i branschen

• Kommunicera, på såväl företags och organisationsnivå såväl som

på medarbetarnivå vilka satsningar som är överenskomna i

branschen.

13

Arbetssätt

• Genomförande av aktiviteterna sker i projektform inom respektive

organisation och/eller branschorganisation

• För att planera, leda och styra handlingsplanens genomförande

utses en projektledare av TRV, BI och STD.

• En branschgemensam styrgrupp ansvarar för samordning mellan

projekten

14

Uppföljning

• Uppföljning av respektive projekt sker enligt gängse rutiner för

projektuppföljning inom respektive organisation och företag

• En samlad uppföljning sker löpande i samarbetsforum som finns

mellan Trafikverket BI respektive STD-företagen

• Återkoppling till branschen sker 1-2 gånger per år vid branschdagar,

tidningsartiklar etc.

15

Aktiviteter 1

Åtgärd Ansvarig Tid (klart)

1Praxis för ev. avsteg från AB04, ABT06

och ABK09

TRV Mars 2015

2 Minimering av ev. riskkostnad TRV, entreprenörer 2014

3Tydligare kravställande i

totalentreprenader

TRV, konsulter Pågående

4Trafikverkets tillägg till AMA ska

inarbetas i respektive AMA-dokument

TRV 2014-2016

5

Åtgärdsprogram för att höja

leveranskvaliteten i

projekteringsuppdrag

STD, konsulter 2014

16

Aktiviteter 2

Åtgärd Ansvarig Tid (klart)

6

Utveckling av leveranskontroll och

kvalitetssäkring i form av ”second

opinion”

TRV Juni 2015

7Utvecklade beskrivningsmallar för

totalentreprenader

TRV 2014-2016

8Utbildning i beskrivningsmallar för

totalentreprenader

Konsulter,

entreprenörer

2014-2016

9Val av affärsform mot ökad andel

totalentreprenader

TRV Pågående

10Tydliga leveransprodukter vid

upphandling av projekteringsuppdrag

TRV Pågående

11Förfrågningar med möjlighet att

konkurrera med genomförandetid

TRV, entreprenörer 2014

17

Aktiviteter 3

Åtgärd Ansvarig Tid (klart)

12Trafikverksgemensamma modeller för

ersättningsformer

TRV 2014

13Förbättrad ansvarsfördelning i

underhållskontrakt

TRV 2014

14Mängdförteckningar enligt

standardmallar

Konsulter Omgående

15Branschpraxis vid tolkning av

Europastandarder

TRV Omgående

16 Principer för ”tider i spår” TRV 2015

17Projekteringsuppdrag med möjlighet till

standardisering på olika nivåer

TRV, konsulter 2014

18

Aktiviteter 4

Åtgärd Ansvarig Tid (klart)

18Cash-flow vid tillhandahållet

järnvägsmateriel

TRV Omgående

19Riktlinje för ersättning av kostnad för

lämnat anbud

TRV 2014

20Praxis avseende handlingar som ska

levereras vid anbudsgivning

TRV 2014

21 Tidplaner med verifierade ledtider TRV Omgående

22 Mängdförteckningar för EST-arbeten TRV 2014

23AKJ: er anpassas till förändrad

beställarroll och nya affärsformer

TRV 2014

19

Diskussion

20

InnovationsupphandlingHur skapar vi utrymme och möjligheter

för innovationer i våra upphandlingar?

Katarina Norén, Chef Inköp och Logistik

21

Regeringsuppdrag

innovationsupphandling

22

Slutsatser

• Budskapet måste kommuniceras från ledningen

• Innovationsupphandling är ett bra utvecklingsverktyg

• Dagens upphandlingsregler ger utrymme för leverantörerna

att utveckla och använda innovativa lösningar

• Viktiga förutsättningar är:

– Funktionskrav – vidareutveckling av formulering och kontroll

– Utvecklade affärsformer och väl avvägd riskfördelning

– Strukturerad erfarenhetsåterföring

– Samverkan och samråd och dialog

– Mätning och uppföljning

• Entreprenadkontrakt kan inte helt baseras på funktionskrav

• De flesta entreprenader kan på sikt bli innovationsvänliga

23

Plan för innovationsupphandling

• Efterfråga innovation

– Funktionella krav

– Utvecklade affärsformer

– Dialog

• Förändrat förhållningssätt genom att:

– Öka kunskapsnivån och skapa förståelse

– Synliggöra innovationsupphandlingarna-

goda exempel

• Mäta och följa upp

– VP mål/styrkort

• Projekt inom BI-STD-samarbete?

24

Upphandling av innovation – Floating Car data

Nyttan:

• Får data till restider, trafikinformation m.m.

Framgångsfaktorer:

• Trafikverket köper utvecklingsarbete!

Att tänka på:

• Gäller att skapa avtal som inte hämmar

utvecklingen i branschen

Omfattning:

• Köper så kallad Floating Car data, som kan ge oss information om position,

riktning, hastighet, acceleration, retardation, friktion, temperatur, regnsensor etc.

• Data loggas från:

- Navigationsutrustning

- Mobiltelefoner

- Fordons interna datanätverk - CANbus data.

25

Upphandling av innovation – Elvägar

Omfattning:

Förkommersiell upphandling av demonstrationsanläggningar för elvägar i

samarbete med Vinnova och Energimyndigheten

Nyttan:

• Underlag till kommande politiska beslut

• Ett steg närmare fossilfria transporter år 2030

och minskar CO2 utsläppen

• Utnyttjar befintlig infrastruktur

Framgångsfaktorer:

• Driver utvecklingsarbete i konkurrens

• Ingen konflikt med stadsstödsreglerna

Att tänka på:

• Förkommersiella upphandlingar leder ej till ett köp

• Risk att det som utvecklas inte blir framgångsrikt

• Kostsam process utifrån resurser och ersättningar till anbudsgivare/deltagare

26

Exempel på innovationsvänlig upphandling– adaptiv belysning på ÖlandsbronOmfattning:

• Adaptivt reglersystem för belysning på Ölandsbron. Köper ny teknik.

• Trafikverkets befintliga VH-anläggning styr belysningsnivå

• Tydliga funktionskrav, mervärden på energibesparing, underhållskontrakt

på 5 år, LOU, totalentreprenader

Nyttan:

Besparing på 100 000 kWh/år

Framgångsfaktorer:

• Tydliga funktionskrav

• Engagerad beställare

Att tänka på:

• Utveckling av ny teknik kräver stort

engagemang från beställaren

• Som första köpare behöves genomtänkta

affärsformer

27

Innovationsvänlig upphandling– beläggningsentreprenader med underhållsansvar

Omfattning:

Upphandling med krav på funktion på hög nivå (jämnhet, sprickförekomst, friktionsvärde,

buller). Hur funktionen uppnås är inte relevant för skattebetalarna.

Nyttan:

Frihetsgrader för E att välja material och metod ger innovationskraft

och därmed höjd produktivitet och bättre effektivitet.

Framgångsfaktorer:

• Kompetent beställare och utförare

• Tydlig ME med bonus/vitesmodell

• Väghyra

• Kontraktslängd

• En kultur på beställarsidan att ”våga släppa”

Att tänka på: Uthållighet

28

Innovationsvänlig upphandling– baskontrakt väg

Omfattning:

Upphandling med krav på funktion på en hög nivå (startkriterie, åtgärdstid, kvalitet

efter åtgärd). Hur funktionen uppnås är inte relevant för skattebetalarna.

Nyttan:

Frihetsgrader för E att välja material och metod ger innovationskraft och därmed

höjd produktivitet och bättre effektivitet.

Framgångsfaktorer:

• Kompetent beställare och utförare

• Tydlig ME med bonus/vitesmodell

• Kontraktslängd och omfattning

• En kultur på beställarsidan att ”våga släppa”

Att tänka på:

Uthållighet

29

Hur kommer planen märkas utanför

Trafikverket?

Innovationsvänlig upphandling

• Ett antal ”forward committment procurement”

• Dialog med branschen om omfattning av tekniskt

godkänt järnvägsmaterial

• Längre framförhållning som ger möjlighet till längre

räkningstider och utförandetider

• Fler totalentreprenader

• Färre krav/fler funktionella krav och tydlighet hur

funktionskrav kontrolleras

• Anpassat regelverk och standardisering

30

Hur kommer planen märkas utanför

Trafikverket?

• Utförandeentreprenader med ökad utredning i tidiga skeden

för att hitta rätt lösning och rimlig riskfördelning.

• Stöd vid godkännande av nya/likvärdiga lösningar

• Ersättningsformer som tillåter vinstdelning/förlustdelning

• Samverkansformer som utvecklas i samråd med branschen

• Mer standardiserade mervärdesmodeller som öppnar för

innovation

• Fler konsultkontrakt med fast pris och incitament

• Större öppenhet för innovativt tänk i dialogen

Upphandling av innovation:

Fler förkommersiella upphandlingar, konkurrenspräglad dialog

e t c gärna efter inspel från branschen…

32

De huvudsakliga utmaningarna…

…att kunna ställa funktionella krav som fungerar i en

affärsrelation, att ge utrymme för innovativa lösningar inom ramen

för de regelverk som gäller och att skapa tillräckliga incitament för

att leverantörerna ska våga satsa samtidigt som riskerna inte blir för

stora.

… att skapa delaktighet hos både leverantörer/utförare, beställare

och användare för ökat engagemang samt utveckla och

implementera förhållningssätt och arbetssätt som uppmuntrar till

att främja innovation samt spridning av resultat och erfarenheter.

33

Att innovation blir en av tre pelare i branschsamarbetet:

• Säkerhet

• Kostnadseffektivitet

• Innovation

Att en gemensam handlingsplan tas fram av BI/STD

arbetsgrupp

Att handlingsplanen genomförs parallellt med handlings-

planen för kostnadsdrivande krav respektive säkerhet och

rapporteras i styrgrupp och på anläggningsdagen.

Förslag till beslut

34

Diskussion

Stockholm 140918

Lena Wästfelt

Nationellt Anläggningsforum

Samverkan mellan aktörerna

– att vara en del av en större helhet

Hur åstadkommer vi ökad produktivitet?

FASTPRIS

SAMSPEL/SAMVERKAN

TOTALENTREPRENADER

KOSTNADSDRIVANDE KRAV

FASTPRIS – inte helt optimalt i dagsläget

• Helt överens – vill använda kompetens & kreativitet

• Trycks mycket på – börjar synas allt mer

• Skilja på utrednings- och projekteringsskede

• Fastpris kan stävja spekulativ prissättning

• Om Fastpris ska fungera behövs ”Förhandlad upphandling” =

dialog och precisering av uppdraget

• Tankar & Tips

• TRV klarar inte att speca uppdragen – svårt, saknar kunskap,

icke kalkylerbart, för ensidigt beställarperspektiv, se båda

perspektiven av affären

• TRV klarar inte att driva uppdragen – projektledarna kan inte

hantera fastpris, tror att ”allt ingår” – öka kunskapen (respektlöst)

SAMSPEL – SAMVERKAN (FiA:s spår)

• ”Nu har även högsta ledningen satt Samverkan på agendan”

– efterfrågat av deltagarna i FiA och ligger i linje

• Projekt med hög samverkan goda resultat, ex Citytunneln – tid

och kostnad

Tankar & Tips

• Normal samverkan – ansvar, ersättning enl AB

• Fördjupad samverkan – förslag på avtal med reglering av

ansvar, ersättning

• Samverkan med BKK – ”smittoeffekt på marknaden”

Ökat antal Totalentreprenader

• Konsulterna mycket positiva – bra samspel, respekt för

varandras kunskap och affär, drivkraft till utveckling av metoder,

koncept

• Risk att låga priser pressar ner kvaliteten på handlingarna

• Dålig koppling till totalkostnaden för hela projektets livslängd

Tankar & Tips

• Konsultkostnad liten i förhållande till totalprojektkostnad –

utveckla metoder att bedöma och nyttja den bättre

• Låt kompetensen få utrymme i inledningen = spara kostnad

senare

Kostnadsdrivande krav

• Framtaget dokument med entreprenörerna –

konsulterna kommit med (men vag förankring ”internt”)

– frågeställning kvarstår

*****************

TVISTER – inrätta ”dispute resolution board” – för att

snabbare lösa konflikter – skjut inte till domstolarna

LEVERANTÖRSUPPFÖLJNING – fungerar bra, men

påverka iframtida upphandlingar = få värde av gott

arbete

Vad kan konsulterna göra bättre?

• Kvaliteten på handlingarna – egen kontroll värd

namnet, senior x 4 projekt

• Ta fler initiativ till förslag – som spar tid och pengar –

inför och under utredning, projektering

• Företagsnära innovationssystem – kunskapssystem

för att kunna återanvända mer av tidigare lösningar

• Affärskunniga medarbetare som kan bistå beställaren

att ”tänka rätt”

• Företagsintern ”bank” för att få underlag till att

beskriva funktion som går att beräkna

OLA MÅNSSON

Anläggningsforum2014-09-18

Tack för inbjudan till Anläggningsforum

• Vi har startat upp ett bra samarbete

– Styrgrupp

– Arbetsgrupp

• Projektet kostnadsdrivande faktorer har fungerat bra

– Nu krävs implementering

• Vårt säkerhetsarbete har gett avtryck på marknaden

– Det går att utveckla vidare

• Valutgången har skapat en osäkerhet

– Förbifart Stockholm, Västsvenska paketet

– Statligt banunderhåll

En sund konkurrens

Tydliga krav och uppföljning

Säkerhetsarbete

System ID 06

Leverantörsbedömning

Projektledning

Sveriges Byggindustriers inspel Anläggningsforum

• Likformigt kravställande och uppföljning i alla led

• Kostnadsdrivande krav – viktigt med implementering

• Renodlad beställare – kräver hög kompetens

• Gör tydlig skillnad mellan TE och utförandeentreprenad

– TE – Resurskrävande av beställare och entreprenör

• Utveckla säkerhetsarbetet såsom ett gemensamt utvecklingsprojekt

• Prioritera kostnadsdrivande krav och säkerhet före innovation

SVERIGES BYGGINDUSTRIER 46

Trafikverket som beställare = säkerhet

48

Diskussion

49

Säkerhet och social hållbarhet i

byggbranschenSäkerhetsfrågor och trafikalt perspektiv

vid genomförandet av byggprojekt

Anna Lundman, Chef Underhåll

50

Tillsammans mot 0 olyckor i

anläggningsbranschen

Vi – Trafikverket, Sveriges Byggindustrier

och Svenska Teknik&Designföretagen –

vill nu tillsammans ta ett avgörande

steg framåt för att nå visionen om

0 allvarliga arbetsmiljöolyckor.

Alla ska ha en trygg och säker arbetsplats

i vår bransch!

”Vid utgången av 2016 ska vi tillsammans

genomfört denna handlingsplan som

vi starkt tror kommer att

bidra på vägen mot vår

gemensamma 0-vision.”

Ur Avsiktsförklaring 2014-03-18

51

Anläggningsdagen 2014-03-18

På Arbetsmiljöforum, 2013-11-18, utlovades

Årlig uppföljning av resultatet via Anläggningsforum, så…

52

Gemensam handlingsplan

53

Risk för… för att…

Långsam framdrift Ont om tid, verksamheten prioriteras

Byggherreperspektiv på arbete och resultat För få resurser BI/E, STD-företagen/K

Olika syn/inte komma till beslut ”Sitter fast” i gamla arbetssätt och rolltänkande. Många gränssnitt för samarbete Komplexa beslutsvägar

Svårt redovisa resultat/nå ut Ej etablerade måttStor målgrupp

54

• Stand Down, 15 min produktionsstopp för att uppmärksamma arbetsmiljöfrågor

• En unison signal till medarbetare och samarbetspartners att arbetsmiljö- och

säkerhetsfrågor är viktiga och ska prioriteras –

• Ge tillfälle för dialog och få in reflektioner om arbetsmiljöfrågor

• Upplägget samma som 2013

• Personlig berättelse om olycka

• Aktuell olycksstatistik och mål

• Tyst minut

• Korta budskap om central arbetsmiljöfråga och

information om ”Tillsammans mot 0 Olyckor”

55

Varför arbetsplatskontroller (APK)?

• Arbetsplatskontroller gör Trafikverket för att

minska antalet olyckor och tillbud.

• Ge en bild av hur väl vi efterlever gällande

regelverk.

• Ett av flera verktyg för öka säkerheten för arbetare

och trafikanter.

56

• 750 av 950 kontroller 2014 utförda.

• Ny mätmetod 2014, Ja / Nej

• Vi blir inte bättre

• Tunga / energiupptagande skyddsanordningar

• Omkring 5% av de skadade i olyckorna är vägarbetare, övriga

var andra trafikanter

• l

Arbetsplatskontroller Väg

57

398

2117

Svevia

Resultat kontroller väg

173

1183

PEAB 73 kontroller

4

139

Strabag 6 kontroller

192

2374

Skanska 69 kontroller

352

2534

NCC 84 kontroller

64

140

Veidekke 4 kontroller

58

Arbetsplatskontroller Järnväg

• 420 av 450 kontroller 2014 utförda.

• Ny mätmetod 2014, Ja / Nej

• Svag men positiv utveckling

• Riskbedömning

• Elarbetsansvarig saknas / ej dokumenterat

• ID 06

59

Resultat kontroller Järnväg

49

445

VR Track 17 kontroller

23

85

NCC 4 kontroller

13

228

Peab 2 kontroller

3

154

Skanska 8 st kontroller

60

• Höjning av vitesbeloppen

• De avvikelser som bedöms påverka

mest vitesbeläggs

• Vite baserat på % av

kontraktssumman

• Viten för säkerhet på samma nivå som

för försening

• Omfattar såväl väg som järnväg

• Konstruktiv dialog om förbättringar

• Förankring med branschen

Ny modell:

Vite vid kontroll av arbetsplats

= Ökad säkerhet!

61

Vitesbelagda krav - generellt

• Upprättad riskbedömning/riskanalys

vid etablering, om etablering och av

etablering av arbetsplats

• Användning av varselklädsel

• Användning av ID06 legitimation

62

Vitesbelagda krav - väg

• Omledning av trafiken

• Tillfällig trafikdirigering

• Hastighetsbegränsning

• Förekomst av varningsmärket: ”varning

för vägarbete”

• Tidsrestriktioner för arbete

• Utmärkning för oskyddade trafikanter

• Skyddsinhägnad av arbetsområde

• Energiupptagande skydd

63

Vitesbelagda krav - järnväg

• Korrekt upprättad arbetsplan

• Skriftligt utsedd skydds- och

säkerhetsledare

• Skriftligt utsedd elarbetesansvarig

• Korrekt utförd elsäkerhetsplanering

• Anbringad och korrekt utförd

arbetsordning

• Markerade gränspunkter

64

Vitesuttag – ny bestämmelse i kontraktet

Om det vid inspektion av arbetsplatsen konstateras att överträdelse av krav ovan

har skett erläggs vite med 0,05 % av //kontraktssumman//kontraktets årliga

värde//, dock minst 20.000 SEK och högst 100.000 SEK, för varje krav som

överträtts.

Om vite har utgått för viss punkt ovan får ytterligare vite för samma punkt inte

uttas innan entreprenören beretts skälig tid att tillse att pågående överträdelser

åtgärdas.

Vite enligt denna bestämmelse är maximerat till 7 % av

//kontraktssumman//kontraktets årliga värde per år//

i nivå med förseningsviten ( 5-10 % ).

65

Kontrakt <40.000.000 = 20.000 vite

Kontrakt 40.000.000 -- 200.000.000 = 0,05 % vite

Kontrakt >200.000.000 = 100.000 vite

Max 7% (förseningsviten är maximerade till 5-10%)

Kontrakt 500 miljoner

100.000 vite per

överträdelse

Max 35 000 000 vite

per kontrakt (7%)

Obs! 350 överträdelser

krävs för max vite

Kontrakt 30 miljoner

20.000 vite per

överträdelse

Max 2 100 000 vite

per kontrakt (7%)

Obs! 105 överträdelse

krävs för max vite

”Gamla” modellen”

Trappa av olika vites-

nivåer. Max 135.000 i

vite per kontroll oavsett

kontraktets storlek.

Ingen begränsning av

max vite per kontrakt.

66

Diskussion

67