Greenpeace Action nr 1 - 2012

BAKSIDAN: SÅ ANVÄNDS DINA PENGAR VÄRLDEN RUNT! RITA OCH VINN T-SHIRT SID 15

RAOUL ÄR EN AV AKTIVISTERNA SOM KÄMPAR MOT PLUNDRINGEN

Ditt stöd gör skillnad.�Världen runt.�Varje dag.

Kämparför fi skens

överlevnadSID 8

Fukushima

SPÖKSTADEN ETT ÅREFTER KATASTROFEN SID 2

Greenpeace rankar

HUR GRÖNÄR DIN EL-

LEVERANTÖR? SID 14

En tidning till dig som stödjer Greenpeace Våren 2012

# 2/2012

FN-konferens

Ett möte för hållbarhet – mot fattigdom SID 6

En tidning till dig som stödjer Greenpeace Våren 2012

Europas länder länsar Afrikas hav

Ny tidning — se sid 5!

120327 SE_Greenpeace Action 2012 2 v7.indd 1 2012-04-18 14:00

ukushima, JapanÖgonblicket

”Att gå genom de drabbade byarna ger en känsla av förlust, inte bara av kultur och traditioner, utan

även av gemenskap, hälsa och livet självt.”

Så inleds Shadowlands, ett reportage med berättelser och bilder från Fukushima

i Japan ett år efter olyckan. Den 11 mars 2011 inträff ade en jordbävning utanför Japan. En timme senare drabbades den nordvästra kustremsan av en 15 meter hög tsunamivåg. 20 000 människor dog och stora områden ödelades. Katastrofen orsa-kade även den största kärnkraftsolyckan i historien sedan Tjernobyl 1986.

150 000 människor tvingades lämna

sina hem och området runt Fukushima kommer att vara obeboeligt under lång tid framöver. Fortfarande är cirka 100 000 människor evakuerade från sina hem utan att veta om eller när de kan återvända.

Fotografen Robert Knoth och repor-tern Antoinette de Jong har besökt det drabbade området och pratat med off er för olyckan på uppdrag av Greenpeace.

Fukushima

Känslan av det s Lång väg tillbaka efter katastrofen

action • en tidning från Greenpeace • våren 2012 • 3

ukushima, Japan

Trebarnsmamman Aikiyo Suzuki var en av dem som drabbades:

– Jag kan inte förstå att länder ens kan tänka på att bygga kärnkraftverk efter en sådan här olycka.

I dag är hennes familj splittrad. Ett av barnen bor i ett säkert område, medan restenav familjen bor kvar i Fukushima. Liksom många andra slits de mellan att bo kvar av

ekonomiska skäl eller att fl ytta av säker-hetsskäl och bryta upp hela sin tillvaro.

Även områden utanför den 20 kilometer breda säkerhetszonen har blivit förorena-de eftersom vindarna förde med sig höga halter strålning. Många invånare känner stor osäkerhet eftersom myndigheternas information om riskerna har varit bristfäl-lig både under och efter olyckan.

För Greenpeace fi nns bara ett sätt att för-hindra att det händer igen: Kärnkraften måste fasas ut och ersättas med förnybara energikällor. ●

Webbreportage Se hela reportaget med text, bilder, video och grafi k på www.greenpeace.se/shadowlands

Text Maria Nilsson Foto Robert Knoth

4 • action • en tidning från Greenpeace • våren 2012

Nordamerika

Världens största och mest miljö- och klimatskadliga energiprojekt. Det har den kanaden-siska oljesandsindu-strin kallats.Företaget TransCanada planerade för en 3 500 kilometer lång rörled-ning, Keystone xl, som skulle transportera olja från kanadensiska oljesandsutvinningar, genom hela usa, till Mexikanska golfen.

När president Obama i januari sade nej till Keystone xl var det en

seger för alla som käm-pat mot den ekonomiskt och ekologiskt ohållbara utvinningen.

– Det är skönt att se att inte alla ger efter för

oljelobbyn. Obama har genom beslutet visat att det är fullt möjligt att tänka själv, något vi kan hoppas sprider sig till Norge också, där det

statligt ägda företaget Statoil är involverat i oljesandsutvinning, säger Truls Gulowsen, ledare för Greenpeace i Norge. ●

Senaste nytt. Vill du veta när, var och hur det händer? Gå in på www.greenpeace.se/nyhetsbrev och prenumerera!

Europa

Nordiska protester mot genmodifierad potatis har gett resultat. Det tyska kemiföretaget basf har lagt ner sin odling av gmo-potatis i Sverige.Förra året samlades Greenpeace aktivister från de nordiska länderna i en flera veckor lång ak-tion för att stoppa test- odlingen av genmodifierad potatis, så kallad Amflora, i Haparanda i Sverige. Genom att block- era potatislagret och kedja fast sig i traktorer lyckades aktivisterna stoppa sättningen av po-tatisen under tre veckor.

Potatisen är kontro-versiell eftersom den innehåller en gen för

antibiotikaresistens. Greenpeace har i flera år varnat för att det inte

finns tillräckligt med oberoende forskning om riskerna med gmo, och att

introducerandet av dem i naturen kan ha långt-gående konsekvenser för miljö, biologisk mång-fald, jordbruk samt djur och människors hälsa.

I januari beslutade basf att upphöra med att både sälja och ut-veckla genmodifierade grödor i hela Europa. Detta var resultatet av ett brett motstånd bland såväl konsumenter och odlare som politiker. Det blev tydligt 2010 då Greenpeace tillsam-mans med nätrörelsen Avaaz samlade in en miljon underskrifter mot genmodifierade grödor i Europa. ●

GMO-knölar – nej tack!protesterna mot genmodifierad potatis har gett resultat

Läs mer om Greenpeace arbete för att stoppa oljesanden på www.greenpeace.se/oljesand

Stopp för världens mest klimatskadliga projekt

En aktion mot gmo-potatis och andra genmodifierade grödor i Haparanda i Sverige.

Utvinning av oljesand är ekonomiskt och ekologiskt ohållbar.

christian

åslun

jiri rezac

nyheter

Brasilien

I mer än 15 år har Paulo Adario lett Greenpeace arbete för att rädda Amazonas regnsko-gar i Brasilien. fN har tilldelat honom ”Forest Hero Award” för hans outtröttliga kamp, som bland annat lett till stopp för handel med brasiliansk mahogny och skapandet av skyd-

dade områden för regn-skogen i Brasilien.

Vid prisutdelningen i

New York konstaterade Paulo Adario att priset inte bara var till Green-peace utan till alla dem som dagligen kämpar för världens skogar.

– Det är en tydlig signal från fN om den kris som våra skogar just nu genomgår och att bevarandet av dem är livsnödvändigt för planetens framtid, sade Paulo Adario. ●

Ledare

Action är vår nya tidning. Action kan översättas med aktion. Menaction betyder också handling.

Aktion om något är väl vad Green-peace är känt för i medierna. Vi använder ofta aktioner för att ställa saker på sin spets och rikta uppmärksamheten mot politiska

beslut eller handlingar som skadar naturen, klimatet och framtiden för alla oss som lever här på jorden.

Men Action betyder också handling. Greenpeace gör mycket annat än att genomföra aktioner, och det handlar vår tidning också om. Människor som tar till handling på många olika sätt och på olika plan därför att de vill ha en miljömäs-sigt hållbar utveckling där det fi nns mat, rent vatten och naturtillgångar så att det räcker åt alla, men utan att det sker på bekostnad av natu-ren. Och om hur vi alla gemensamt kan handla så att vi värnar vår miljö.

I det här numret kan du bland annat läsa om Saskia Richartz, som till vardags rör sig bland beslutsfattarna i Bryssel där hon arbetar för att påverka eu:s fi skepolitik.

Du möter även Raoul Monsembula som arbetar på vårt kontor i Senegal och som har klivit ombord på vårt fartyg Arctic Sunrise för att protestera mot och dokumentera europeiska industritrålares rovdrift i havet utanför Västafri-kas kuster.

Saskias och Raouls berättelser är bra exempel på hur Greenpeace handlar internationellt och på fl era nivåer samtidigt för att påverka politiska processer. Deras arbete är, som allt annat vi gör, helt beroende av människor som du, som stöder vår verksamhet och delar vår önskan om hållbara och rättvisa lösningar för hela jorden. Vår styrka och framgång bottnar i ditt och andra människors engagemang och er vilja att tillsam-mans med oss agera för miljön.

Jag hoppas att du ska tycka om Action!

Mads Flarup Christensengeneralsekreterare, greenpeace norden

Befriade valar på vita duken. ”Jag älskar Greenpeace. Ni har ryggrad!”, säger skådespelerskan Drew Barrymore som spelar Greenpeaceaktivist i fi lmen Big Miracle. Filmen är baserad på en sann historia och visar att en liten grupp människor faktiskt kan göra stor skillnad.

Grönland

Ombord var han andre kock. Ingen anade att den blygsamme mannen i köket på Greenpeace fartyg Esperanza var basisten Paul Simonon från det legendariska, engelska punkbandet The Clash. Inkognito ville han visa sin avsky mot oljebolagens ex-

ploatering av Arktis.Han och 17 andra

aktivister bordade en gigantisk oljerigg och krävde att oljebolaget skulle visa sin katastrof-plan vid ett framtida ol-jeläckage. Aktivisterna greps och fi ck spendera två veckor i fängelse på Grönland. Simonon fi ck laga maten även där. ●

Punklegendar i fängelse

En skogshjälte utsedd av FN

darren

aels / un

iversal pictures

ael nag

steve mo

Paul Simonon jobbade som andrekock ombord på Esperanza.

Paulo Adario vid prisutdelningen.

Ge bort tidningen till någon när du läst den så att fl er får veta att de kan göra något för miljön genom att stödja Greenpeace.

Skydda Arktis! Stötta vår kampanj – gå in på www.greenpeace.se/arktis

1970 1980 1990 2000 2010

1997 Kyotoprotokollet. Målet är att utsläpp av globala växthusgaser ska minska med min� 5 procent till och med 2012. I dag är protokollet rati�-cerat av nästan alla världens länder.

2002 Rio+10 i Johannesburg i Sydafrika. Mötet bekrä�ar återigen att hållbar utveckling är en central punkt på den internationella agendan.

1987 Kommissionens arbete leder till rapporten ”Vår gemen-samma framtid”. Den visar kopplingen mellan ekonomisk utveckling och miljö samt etablerar begreppet hållbar utveckling: ”Att tillfreds�älla dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds�älla sina behov.”

1983 Norges �atsmini�er Gro Harlem Brundtland får i uppdrag av FN att leda en kommission om miljö och utveckling.

1972 På FN:s för�a miljökonferens i Stockholm påbörjas arbetet att formule-ra en internationell miljöpolicy. Världens fattiga länder kräver att ekonomisk utveckling ska prioriteras före miljön.

Greenpeace har å�adkom-mit mycket sedan �arten 1971 i Kanada. Här li�as ett urval ur Greenpeace hi�oria.

1992 FN-möte i Rio de Janeiro för att följa upp Brundtlandrapporten från 1987. Det är världens hittills �ör�a internationella konferens. Resul-taten har blivit en referen�unkt i det inter-nationella arbetet för miljö och utveckling.

Steg på vägen mot framtiden

1999 Ftalater i PVC-leksakerförbjuds i nio länder under tre år. Mjuka tuggleksaker i PVC-pla� förbjuds.

2001 En internationell plan antas för att be-kämpa illegalt �ske på internationellt vatten.

2010 Greenpeacesamlar in över enmiljon namnunder-skri�er för att visadet europeiska mot-�åndet mot GMO-grödor och därmedsätta press på EU-kommissionen.

2011 Sex av världens�ör�a klädföretag enasom att ta bort gi�igakemikalier ur sin kläd-tillverkning.

1982 Förbud motkommersiell valfång�.1971 Greenpeace för�a aktion

gör att USA slutar te�a kärnvapenutanför Alaska.

1993 Dumpning av radioaktivt ochindu�riellt avfall i havet förbjudsinternationellt.

2004 E�er år av kampanjer i Amazonaslyckades Greenpeace och andra miljö-organsationer förmå Brasiliens presidentatt utfärda ett skyddsdekret för tvåmiljoner hektar av Amazonas regnskogar.

2007 Fiskeöverenskommelseför att skydda södra Stilla Havet mot icke-hållbara och de�ruktiva�skemetoder.

2009 Gammelskog i norra Lapplandbevaras.

1991 Internationellt avtalskyddar Antarktis.

2012 Rio+20 i Brasilien den 20–22 juni har grön ekonomi kopplad till hållbar utveckling och fattigdoms-bekämpning på agendan.

Några viktiga hållpunkter ur FN:s miljöhi�oria.

Rio+20, FN:s konferens om hållbar utvecling

svarande konferens i Johannesburg 2002. Med sin mångåriga erfarenhet av Greenpeace och miljö- och ut-vecklingsfrågor följer han förbere-delserna inför Rio-mötet.

– För 20 år sedan lovades världens befolkning mat och ren energi, och att alla skulle få ta del av den eko-nomiska utvecklingen. Idag råder tyvärr ingen tvekan om att världens regeringar – och andra aktörer – har misslyckats med att nå dessa mål. Omkring 1,4 miljarder människor lever fortfarande i extrem fattig-dom. De fl esta miljöproblem är mer akuta än någonsin, och förorening-arna ökar över hela världen.

mål möjliga att nå. I juni samlas makthavare, företag och organisationer från hela världen i Rio de Janeiro för att diskutera några av planetens verkliga ödesfrågor. Greenpeace åker dit med högt ställda förväntningar.

Rio+20 förväntas samla mer än 50 000 deltagare. Konferen-sen som äger rum den 20–22 juni, bygger på deklarationer,

handlingsplaner och konventioner som antagits på globala toppmöten under de senaste 40 åren. Fokus ligger på grön ekonomi kopplad till hållbar utveckling och fattig-domsbekämpning. Greenpeace ser Rio+20 som en unik möjlighet till ett förnyat politiskt engagemang för hållbar utveckling.

Greenpeace politiske rådgivare Jan Søndergaard deltog i en mot-

Miljömöte för jordens framtid

Jan Sønder-gaard är poli-tisk rådgivare på Greenpeace. Han har arbe-tat på Green-peace sedan 1990 och har lång erfaren-het av politiskt lobbyarbete.

– Att bara skriva om besluten som fattades för 20 år sedan går inte. De åtaganden som vi står inför måste bli tydliga och det måste slås fast var ansvaret ligger. Ansvaret för att tidigare deklarationer mest förblivit ord måste också klarläggas, så att man kan gå vidare, säger Jan Søndergaard.

– En rättvis grön ekonomi är möjlig, lösningarna fi nns och är inte mer kostsamma. Men det kräver handling. Dokumentet som konfe-rensen utmynnar i måste innehålla tydliga åtaganden för att rå på orsa-kerna bakom hunger, fattigdom och miljöförstörelse och sluta främja ohållbara metoder.

Ett av de stora hindren för att upp-nå ett framåtsträvande avtal i Rio i sommar är subventionerna som rika länder använder till fossila bränslen, icke-hållbara fi skemetoder och jord-bruk. Ett annat hinder är lobbyarbetefrån industrier som ägnar sig åt miljöförstörande verksamheter som fossila bränslen och agrokemikalier som bekämpningsmedel.

– Dessa företag vill påverka beslu-ten i Rio+20 så att de kan fortsätta sina smutsiga verksamheter, säger Jan Søndergaard.

genomföra. Inte bara praktiskt, utanockså ekonomiskt. Till en väldigt litenkostnad kan man göra så mycket. Detär viktigt att förstå att vi alla gynnas av en hållbar utveckling. ●

1970 1980 1990 2000 2010

1997 Kyotoprotokollet. Målet är att utsläpp av globala växthusgaser ska minska med min� 5 procent till och med 2012. I dag är protokollet rati�-cerat av nästan alla världens länder.

2002 Rio+10 i Johannesburg i Sydafrika. Mötet bekrä�ar återigen att hållbar utveckling är en central punkt på den internationella agendan.

1987 Kommissionens arbete leder till rapporten ”Vår gemen-samma framtid”. Den visar kopplingen mellan ekonomisk utveckling och miljö samt etablerar begreppet hållbar utveckling: ”Att tillfreds�älla dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds�älla sina behov.”

Greenpeace har å�adkom-mit mycket sedan �arten 1971 i Kanada. Här li�as ett urval ur Greenpeace hi�oria.

1992 FN-möte i Rio de Janeiro för att följa upp Brundtlandrapporten från 1987. Det är världens hittills �ör�a internationella konferens. Resul-taten har blivit en referen�unkt i det inter-nationella arbetet för miljö och utveckling.

Steg på vägen mot framtiden

1999 Ftalater i PVC-leksakerförbjuds i nio länder under tre år. Mjuka tuggleksaker i PVC-pla� förbjuds.

2001 En internationell plan antas för att be-kämpa illegalt �ske på internationellt vatten.

2010 Greenpeacesamlar in över enmiljon namnunder-skri�er för att visadet europeiska mot-�åndet mot GMO-grödor och därmedsätta press på EU-kommissionen.

2011 Sex av världens�ör�a klädföretag enasom att ta bort gi�igakemikalier ur sin kläd-tillverkning.

1982 Förbud motkommersiell valfång�.1971 Greenpeace för�a aktion

gör att USA slutar te�a kärnvapenutanför Alaska.

1993 Dumpning av radioaktivt ochindu�riellt avfall i havet förbjudsinternationellt.

2004 E�er år av kampanjer i Amazonaslyckades Greenpeace och andra miljö-organsationer förmå Brasiliens presidentatt utfärda ett skyddsdekret för tvåmiljoner hektar av Amazonas regnskogar.

2007 Fiskeöverenskommelseför att skydda södra Stilla Havet mot icke-hållbara och de�ruktiva�skemetoder.

2009 Gammelskog i norra Lapplandbevaras.

1991 Internationellt avtalskyddar Antarktis.

2012 Rio+20 i Brasilien den 20–22 juni har grön ekonomi kopplad till hållbar utveckling och fattigdoms-bekämpning på agendan.

Några viktiga hållpunkter ur FN:s miljöhi�oria.

Rio+20, FN:s konferens om hållbar utvecling

Text Johan KvickströmGrafi k Daniel Gineman

– Jag hoppas att beslutsfattarna skatänka långsiktigt för att skapa en hållbar framtid istället för att styras av förorenande företags kortsiktiga ekonomiska intressen. Och att detta tydligt formuleras i en rättvis, stark och bindande överenskommelse.

Här nedan listar vi de fyra mål som Greenpeace anser att konferen-sen bör fokusera på. Svåruppnåeliga mål? Ja, men långt ifrån omöjliga, enligt Jan Søndergaard:

– Lösningar på fl era av världens merakuta problem är fullt möjliga att

●1 Vi kan utplåna hungern

I dag lever 1,4 miljarder männi-skor fortfarande i extrem fattig-dom. Vi måste förbättra den globala livsmedelsförsörjning-en genom att fokusera på små-skaliga, ekologiska jordbruk i utvecklingsländerna. Stora jordbruksindustriers infl ytan-de över markanvändande, frön och förädling måste begränsas och förbrukningen av kemiska gödnings- och bekämpnings-medel måste minska.

●2 Alla kan få tillgångtill förnybar energi

Runt 1,5 miljarder människor kan inte tända en lampa i sitt hem. Vi måste medge att decen-

traliserad, förnybar energi är detmest eff ektiva sättet att tillgodo-se energibehovet i fattiga länder.Vid Rio+20 måste världens rege-ringar förbinda sig att kunnaleverera ren och säker energi tillalla 2020, genom att drastiskt öka andelen förnybar energi.

●3 Avskogningen kan stoppas

5,2 miljoner hektar skog har gått förlorad varje år under

det senaste decenniet. Sam-tidigt har man i Brasilien visat att det är möjligt att minska takten genom eff ektiv styr-ning och bra aff ärsmetoder. Avskogningen i Brasilianska Amazonas var som lägst 2011, men med den nya lagstift-ningen hotas skogen igen . Vi måste erkänna ursprungs-befolkningars och lokala samhällens rätt till skog och prioritera stödet till dessa.

För att skydda den biologiska mångfalden måste det håll-bara skogsbruket stöttas och subventioner som driver avskogning måste upphöra. Skövlingen av skog måste stoppas till 2020.

●4 Fisk i haven till kom-mande generationer

I dag är 85 procent av världens fi skebestånd överfi skade eller fullt utnyttjade. Överfi sket måste stoppas genom att minska fi skefl ottornas överka-pacitet, främja och investera i hållbara metoder som gynnar lokala fi skare och skapa ett nätverk av marina reservat över hela världen. ●

mål för en hållbar världHär är Greenpeace prio-lista för

vad världens beslutsfattare bör verka för på Rio+20.

Jakten på havets plundrare

Sluta plundra våra vatten! Sälj inte ut Afrikas framtid! Med de uppmaningarna reser Greenpeace fartyg Arctic Sunriserunt i Västafrikas vatten. Tillsammans med lokalbefolkningen protesterar de mot den europeiska utfi skningen, som drabbar världens fattigaste länder.

Utfi skningRapport

Jakten på havets plundrare

Sluta plundra våra vatten! Sälj inte ut Afrikas framtid! Med de uppmaningarna reser Greenpeace fartyg Arctic Sunriserunt i Västafrikas vatten. Tillsammans med lokalbefolkningen protesterar de mot den europeiska utfi skningen, som drabbar världens fattigaste länder.

Scheveningen är en holländsk supertrålare som fi skar i vattnen utanför Afrika.

pierre gleizes

När Greenpeace-farty-get Arctic Sunrise med sina 25 besättnings-män av 15 olika na-tionaliteter angjorde hamnen i Dakar i

Senegal i början av februari hälsades det välkommet av hundratals fi skare. De kom i sina traditionella fi skebåtar och med gula banderol-ler där det stod: Välkommen Arctic Sunrise.

Kontrasten mellan de små fi ske-båtarna och de gigantiska fl ytande fi skefabrikerna från Asien och Eu-ropa är enorm: De stora industritrå-larna fångar mer fi sk på en timme än vad en lokal fi skare kan fånga på

en månad. Överfi sket har radikalt förändrat villkoren för fi skarna och livet i fi skebyarna.

– Förr kunde jag få den fångst jag behövde på några timmar. Nu måste jag åka mycket längre ut och fi ska i fl era dagar. Inte ens då kan jag vara säker på att få lika mycket, säger en senegalesisk fi skare.

Raoul Monsembula, havsansvarig vid det senegalesiska kontoret, rap-porterar från Arctic Sunrise som un-der två månader åker runt i vattnen utanför Senegal och Mauretanien:

– Det är svårt att sätta ord på vad vi upplever ombord. Å ena sedan har vi fantastiska ögonblick – omgivna av valar, delfi ner och det otroligt

vackra havet. Å andra sidan alla dessa utländska supertrålare som dammsuger havet på fi sk och liv.

De gigantiska fi skefartygen, stora som en fotbollsplan, som seglar un-der främmande fl agg är tyvärr inget nytt fenomen, vilket gör situationen i havet än mer allvarlig. Greenpeace har under fl era år dokumenterat utfi skningen i afrikanska vatten.

Under en femveckorsperiod 2010 kunde Greenpeace räkna till 93 utländska fartyg i västafrikanska vatten varav 61 var från eu. För närvarande har eu fi skeavtal med 16 länder varav sju fi nns i Västafrika.

Enligt avtalen får eu egentli-gen endast fi ska på ett eventuellt

De kämpar för fi sken och fi skarnas framtid

Fiskeindu-strin skulle gärna slippa oss. Vi måste kunna agera snabbt – varje minut räknas.

Lokala fi skare lägger ut sitt nät utanför Kap Verdes kust. Jättetrålarnas överfi ske tvingar de inhemska fi skarna att gå allt längre ut och stanna allt längre för att kunna få en allt magrare fångst.

Å ena sidan fantastiska ögonblickÅ ena sidan fantastiska ögonblick– valar, delfi ner och det vackra havet. Å andra sidan dessa supertrålareÅ andra sidan dessa supertrålaresom dammsuger havet på liv.

Å ena sidan fantastiska ögonblick– valar, delfi ner och det vackra havet. Å andra sidan dessa supertrålaresom dammsuger havet på liv.

Utfi skningRapport

överskott, men bidrar i stället till den allt snabbare utfi skningen, som delvis fi nansieras genom eu-medborgarnas skattepengar. eu fi skar varje år 1,2 miljoner ton fi sk utomlands. En fj ärdedel av eu:s totala fi skefångst kommer därifrån. Hur mycket som kommer från väst-afrikanska vatten vet man inte, men 235 000 ton fångas i vattnen utanför Marocko och Mauretanien.

Raoul Monsembula berättar:– I går gick vi in i ett område rikt

på sardiner, makrill och annan havsfi sk. Fler än tio stora, utländska industritrålare fi skade på en 15 kva-dratkilometer stor yta. Inte en enda senegalesisk fi skebåt fanns där.

Vad är det svåraste i ert arbete?

– Att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Fiskeindustrin är medveten om vår närvaro och skulle gärna slippa oss. Vi måste kunna agera snabbt – varje minut räknas.

Rent allmänt är det inte lätt att driva fi skekampanjer i Senegal. Fiske-sektorn är mycket politiserad, regler följs inte och korruption är vanlig.

– Människor agerar utifrån ett egenintresse i stället för att ta hand om våra gemensamma resurser på ett hållbart sätt. Därför kan jag inte upprepa nog ofta: Sluta fi ska ut Afrikas framtid– nu! ●

De kämpar för fi sken och fi skarnas framtid

Fiskare i Senegal visar sin oro över rovfi sket genom handavtryck på en stor banderoll med

texten ”Din röst räknas – gör dig hörd nu”.

Raoul Monsembula på Arctic Sunrise dokumenterar utfi skningen i vattnen utanför Senegal och Mauretanien.

Text Jill Klackenberg

Värst i fi skdiskenSätt press! Som konsument bör du alltid fråga om fi sken i din aff är och sätta press på handlarna. Var kommer fi sken ifrån? Är den fångad på ett hållbart sätt? Hur är den odlad? Vad för slags foder har den odlade fi sken fått? Greenpeace jobbar aktivt med handlare runt om i världen för att ytterligare sätta press på fi skeindustrin. Här nedan har du några av de arter och metoder du bör vara extra uppmärksam på och undvika när du handlar fi sk och skaldjur.● Blåfenad och gulfenad tonfi sk samt tonfi sk fi skad med fi skgyttrare● Trålad rödspätta (europeisk)● Trålade havskräftor ● All ål ● Sjötunga● Trålad torsk ● Odlad lax● Tropiska räkor● Hoki

texten ”Din röst räknas – gör dig hörd nu”.

Nya EU-reformerFakta. cFp, Common Fisheries Policy, reglerar sedan 1982 vad, när, hur och hur mycket eu-länderna får fi ska. cFp omförhandlas vart tionde år. Ny cFp ska börja gälla 2013 och förhandlas just nu i Bryssel. Målet är att göra fi sket miljömäs-sigt, ekonomiskt och socialt håll-bart. Men verkligheten är en annan – nästan 90 procent av Europas hav är överfi skade. Mer än hälften av all fi sk och skaldjur på den europeiska marknaden måste importeras. Några av eu-kommissionens reformförslag:● Alla fi skebestånd ska ha nått hållbara nivåer 2015.● En ekosystembaserad strategi ska antas med långsiktiga planer som bygger på vetenskapliga råd.● Förbud mot att kasta fi sk över bord.● Genom ökad kontroll ska olagligt fi ske och överkapacitet inte kunna gynnas. Endast miljövänliga initiativ ska få ekonomiskt stöd.

Trålad rödspätta (europeisk) Trålade havskräftor

Läs mer om eu:s fi skepolitik på nästa sida samt på www. greenpeace.se/cfp

Läs vidare Möt Saskia

som tampas med eu:s ministrar.

Odlad lax – inte bra.

christian

åslun

dclÉm

ent tard

iFpierre g

leizes

Å ena sidan fantastiska ögonblick– valar, delfi ner och det vackra havet. Å andra sidan dessa supertrålaresom dammsuger havet på liv.

För stora och för många far-tyg som fiskar för mycket. En mening som samman-fattar Europas fiskepolitik under de senaste 30 åren. Konsekvens om det fort-

sätter? Ingen fisk och döda hav.Ända sedan 1980-talet har livet

under ytan blivit allt mer hotat. Nästan 90 procent av Europas fiskebestånd är fullt utnyttjade eller överfiskade och fångsterna blir allt mindre. Mellan 1995 och 2009 har eu:s totala fångst gått från över sju miljoner ton till fem miljoner.

Det beror dock inte på minskat fiske. Tvärtom. Fiskeflottorna har blivit både större och mer tekniskt avancerade. Anledningen är att det inte finns mer fisk. Om inget görs finns det sannolikt inga stora fiske-bestånd kvar alls om 35 år.

– Det vi ser nu är ett tillstånd av kronisk överkapacitet, det är för många båtar som jagar den sista fisken. Detta måste brytas, eftersom det skapar en nedåtgående spiral där vi alla riskerar att bli förlorare, konstaterar Hanne Lyng Winter,

marinbiolog som arbetar med havsfrågor på Greenpeace kontor i Köpenhamn.

Förklaringarna till det akuta läget är flera. I stället för att anpassa fisket efter fisken har Europas fiskeflotta anpassat fisket efter fiskebåtarnas kapacitet och gett sig ut på andra och djupare vatten långt utanfor Europas gränser.

– I stället för att exportera våra problem som överkapacitet och destruktivt fiske till andra delar av världen, till exempel Afrika, måste en ny europeisk fiskeripolitik se till att fiskeöverenskommelserna med resten av världen bygger på ett hållbart fiske som kommer lokabe-folkningen till godo, säger Hanne Lyng Winter.

Stora eu-bidrag till fiskeindustrin har så långt motverkat sitt syfte och lett till ytterligare överfiske. I till-lägg till stora subsidier så har EU:s fiskekvoter som förhandlas fram mellan medlemsstaternas fiskemi-nistrar, drivits upp av kortsiktiga nationella, politiska och ekono-miska hänsyn.

Ett annat stort problem är så kallat utkast. Inom eu får man inte ta upp fisk som är för liten eller av fel sort, fiskarna måste istället kasta tillbaka felaktigt fångad fisk i havet. I de flesta fall så dör fisken och får aldrig chansen att reproducera sig. I många fall kastas mer än hälften av fångsten tillbaka i havet som död eller döende.

Greenpeace vill bland annat att eu ska minska fiskeflottan och över-kapaciteten med 50 procent.

Vad säger du till en europeisk fiskare som riskerar att bli arbetslös?

– För att kunna vara fiskare måste det finnas fisk. Fiskefartygen blir större och arbetstillfällena färre. Vi vill inte ha arbetslösa fiskare, vi vill ha många som fiskar på ett skon-samt sätt så att haven och fiskeri-näringen byggs upp igen.

Finns det hopp?

– Ja, självklart. Annars skulle jag aldrig arbeta med det här. Nu gäller det att få igenom en så bra gemen-sam europeisk fiskepolitik som möjligt, säger Hanne Lyng Winter. ●

Läs mer om eu:s fiskepolitik på www. greenpeace.se/cfp

Fiskepolitiken – ett riktigt bottennapp

smarta åtgärder som Greenpeace kräver av EU ●1 Minska fiskeflottan och

överkapaciteten med 50 procent. ●2 Skrota de mest de-

struktiva fartygen, som bottentrålare, som skadar känsliga livsmiljöer. ●3 Stifta lagar som sti-

pulerar att varje lands fiskekvot inte får överskrida forskarnas vetenskapliga rekommendation. Respektive

fiskeministerium ska inte kunna förhandla sig till en högre kvot än den rekom-menderade.

●4 Tänka mer på hur man kan skörda på det mest

skonsamma, för haven mest hälsosamma sättet – i stället för i termer av hur mycket. ●5 Inför fler marina

skyddsområden, som nationalparker i havet, inom vilka fiske är förbjudet och som gör det möjligt att be-vara mångfalden i maritima miljöer.

●6 Lägga om fisket på lång sikt genom att använda

mer skonsamma fiskemeto-der som är mindre skadliga för naturen och känsliga miljöer på havsbotten. ●7 Gör såväl beslutsfat-

tandet som datainsam-ling transparenta liksom ursprungsmärkningen av fisk och skaldjur.

Text Jill Klackenberg

2047 – detta år finns det sannolikt inga stora fiskebestånd kvar alls om inget görs.

Europa

Utfiskning

pierre gleizes

Rapport

Saskia Richartz blev aktiv i Greenpeace när hon var tolv år. I dag, 23 år senare, tampas hon med eu:s fi skeministrar för att stoppa utfi skningen av våra hav.

På Greenpeace eu-kontor i Bryssel är ar-betsdagarna långa. Saskia Richartz delar sin

tid mellan att påverka eu:s politiker och att hjälpa sina kollegor runt om i Europa att förstå det fi skepolitiska maskineriet i respektive land.

– Jag insåg snabbt att det här var det perfekta jobbet för mig.

I somras la eu-kommissionen fram sitt förslag till en reformerad fi skepolitik i Europa.

Nu pågår förhandlingar för fullt. I dagsläget fi nns i huvudsak två läger: Sverige och Nederländerna vill gå längst i reformarbetet, medan Storbritannien och Tysk-land till exempel tillhör de mer försiktiga.

– Målen och visionerna må vara bra, men vägen dit är inte tillräckligt tydlig. Många av Europas regeringar gömmer sig bakom den ekonomiska krisen och vågar inte stöta sig med sin fi skeindustri. Vi står bokstavligen mitt i fi ghten och det kan gå åt båda hållen, säger Saskia Richartz.

Som hon ser det fi nns det bara en väg framåt: Euro-pas länder måste arbeta tillsammans för att skapa ett hållbart fi ske, rädda utdöende fi skebestånd och låta den marina miljön återhämta sig. Det går inte att odla sitt särintresse, värna om sin lilla bit hav och exportera utfi skningen till länder utanför Europa.

– Egentligen är det så uppenbart att det är bisarrt. Ingen fi sk – inga fi skare, så enkelt är det.

Om fi sken och fi sket ska ha en framtid måste alla ta sitt ansvar: Politikern, fi skaren och konsumenten. ●

’’Politiker gömmer sig bakom krisen’’

Personligt Saskia RichartzJobbar som Ansvarig för havs- och fi skefrågor på Green-peace eu-kontor. Ålder 35 år. bor I Bryssel.Hobby Foto, vänner, men har inte så mycket tid eftersom jobbet inte är riktigt 9–5. Dröm Att mänskligheten ska få njuta av vår planet så mycket som möjligt, men göra så liten skada som möjligt.

Text Jill Klackenberg Foto Roger Grace

Undersökning

Hur placerar sig din el-leverantör i rankingen? Det kanske är dags att byta till något bättre? Du kan göra stor skill-nad genom att välja rätt elleverantör.

Enligt en eu-lag mås-te alla elbolag redovisa ursprunget av den el de säljer. Lagstiftningens syfte är att ge kunderna möjlighet att välja el-bolag på andra grunder än bara pris.

Greenpeace har gjort en sammanställning över de svenska elbola- gen och dessutom rankat

dem enligt hur bra de är på att erbjuda för-

nybar el. Ju högre andel förnybar el, desto bätt-

re placering på listan.– Du kan göra stor

skillnad för både miljön och klimatet genom att byta elbolag. Vår ranking gör det lättare för dig att jämföra olika bolag och göra rätt val, säger Martina Krüger, energipolitiskt ansvarig för Greenpeace.

– Genom att fler väljer el från förnybara energi- källor hoppas vi att fler elbolag går över till 100 procent grön el. Det sän- der även en signal till producenterna att inves-tera mer i förnybart. ●

lokalt

Engagera dig

Delta i en Greenpeace- kampanj, du också!En enkel handling kan leda till stora förändringar. Green-peace miljösegrar är resultatet av att människor världen över gör sina röster hörda och uppmanar politiker och företagsledare att agera i miljöns in-tresse. På Greenpeace hemsida hittar du alltid kampanjer och uppmaningar som du kan skriva under.

Aktuellt just nu:• Uppmana it-sektorn

att ställa om till förnybar energi.

• Skriv under för att skydda Arktis!

Läs mer: greenpeace.se

149 337 är antalet givare i Norden. Tack vare era gåvor kan Greenpeace agera oberoende för att skydda miljön. Tack alla gåvogivare!

Greenpeace rankar elbolagenlistar landets bäStA och SämStA leverantörer på webben

Greenpeace tog regeringen i örat! Sverige bryter mot en eu-lag genom att inte skydda känsliga marina områden mot destruktivt fiske. Därför anmälde Greenpeace Sverige till eu-kommissionen för brott mot miljölagarna. Detta skapade stor debatt i riksdagen vilket ledde till att miljöminister Lena Ek slog fast att fiske i marina Natura 2000-områden kräver tillstånd. Nu återstår att se om länsstyrelserna ser till att reglerna också följs. På bilden syns en av våra frivilliga utanför riksdagshuset i november 2011.

christian

åslun

e robin

Fler elbolag borde göra som de här aktivisterna – resa vindkraftverk! Du kan dra ditt strå till stacken genom att byta till en grönare elleverantör.

Se hela listan och gör ditt val på www.greenpeace.se/elbolag

PostkodLotteriet

22 miljoner kronor – så stor blev Greenpeace andel i årets utdelning från PostkodLotteriet. Det är sex miljoner mer än förra året.

– Det är förstås mycket välkomna pengar. Tillsammans med det stora stöd vi får från våra gåvogivare gör det att vi kan bedriva ett ännu vassare påverkans-arbete, bland annat för att skydda Arktis och för att ställa om från fossil till förnybar energi i Kina, säger Patrik Eriks-son, kampanjchef på Greenpeace.

Utöver den vanliga utdelningen delar Post-kodLotteriet även sedan 2010 ut extra pengar för att främja nya initiativ och för att inspirera till nytänkande för en bättre värld. Greenpeace får sex miljoner kronor till ett samarbete med den ryska organisatio-nen Pechora Committee som jobbar för den rysk-arktiska ursprungsbe-

folkningens rättigheter.– Vi har en situation

där allt fler länder visar intresse för att borra efter olja i ett hittills skyddat och enormt svårarbetat område - Arktis. Ett oljeutsläpp i denna känsliga miljö skulle vara förödande, både för miljön och för de människor som är

beroende av den för sin överlevnad, säger Patrik Eriksson.

Klimatförändringar och miljöförstöring slår ofta hårt mot ursprungsbefolkningen och syftet med det treåriga projektet är att stärka deras röst i debatten om att värna Arktis. ●

Sverige: Box 151 64, 104 65 Stockholm. Besök: Rosenlundsgatan 29b. Telefon: 08-702 70 70 (menyval, tryck 1) E-post: info.nordic@greenpeace.org

Finland: pb4130, 00002 Helsingfors. Besök: Stora Robertsgatan 20–22 a Telefon: 09 698 6317 E-post: info.nordic@greenpeace.org

Som finlandssvensk får du vår svenska utgåva av Greenpeace Action, därför kan rapporteringen om våra aktiviteter i Finland vara begränsad. Du hittar alltid de senaste uppdateringarna på greenpeace.fi.

Greenpeace Action# 2 2012Ansvarig utgivare: Irina HeinonenRedaktion: Kristine Clement, Irina Heinonen, Raisa HeinämäkiKontakt: info.nordic@greenpeace.org, skriv Green- peace Action i ärenderadenArt director: Erik UppenbergOmslagsbild: Christian Åslund/GreenpeaceAlla foton är från Greenpeace bildbank om ej annat anges

www.greenpeace.sePå vår hemsida kan du: • Ge en extra gåva• Ge via autogiro• Ge en högtidsgåva eller

minnesgåva• Beställa information om

testamenten• Ändra dina adress

uppgifter• Anmäla dig för vårt

nyhetsbrev• Delta i nätaktioner

Papper & miljöDenna tidning är tryckt i Norden på 100 procent återvunnet papper. När vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.

LäsarundersökningI januari genomförde vi en läsarundersökning bland ett antal slumpmässigt utvalda gåvogivare. Vi fick många bra insikter om vad våra gi-vare vill läsa om och vad vi kan göra bättre. Resultatet av undersökningen och den återkoppling vi fått har varit mycket viktiga i tillblivelsen av denna tidning. Tack till alla som deltog!

nick co

Hallå där…Carolina Nyberg-Stei-ser, projektledare. Vad jobbar du med just nu?

– Jag planerar vårt deltagande i festivalen Peace & Love i Bor-länge. Vi är en av fyra budskapspartners och det här är fjärde året i rad som vi är med.

Vad gör Greenpeace på Peace & Love?

– I vårt tält berättar volontärer om vår verksamhet och vad man kan göra om man vill engagera sig mer i miljöfrågor eller stödja Greenpeace. Jag ser fram emot att träffa många engage-rade festivalbesökare och jag hoppas att alla som redan bidrar till vårt arbete kommer förbi och hälsar.

man säger att världen nu för tiden är sammanlänkad, men när det gäller naturen har den alltid varit det, och det som händer där uppe angår oss alla, oavsett om du är europé, asiat, amerikan eller afrikan som jag. Greenpeace internationella generalsekreterare Kumi Naidoo om varför Arktis rör oss alla.

tyck till om tidningen – mejla info.nordic@greenpeace.org

k merjen

● Enorma isberg, lekande sälar, vita isbjörnar och mystiska djuphavsdjur. Den arktiska miljön är unik och fantasieggande. Låt fantasin flöda och rita eller måla din bild av Arktis.Skicka den till Greenpeace och delta i utlottningen av tre t-shirtar.

Tävlingen är öppen för alla mellan sex och 18 år. Gör så här: Skapa ditt bidrag på ett vanligt rit-papper (a4-format). Skriv namn och ålder på baksi-dan samt kontaktuppgifter så att vi kan nå dig eller en förälder. Skicka din bild till Greenpeace, Box 151 64,

104 65 Stockholm och märk kuvertet Arktis. Vi vill ha ditt bidrag senast den 15 augusti.

Teckningarna kommer att användas i vår Arktis-kampanj och kan komma att publiceras på vår hemsida eller i Greenpeace Action. ●

Greenpeace rankar elbolagenlistar landets bäStA och SämStA leverantörer på webben

christian

åslun

e / peace & love

Sjölejon utanför Alaska.

Rekordutdelning ger storsatsning på Arktis

Festivalyra! Besök Greenpeace tält på Peace & Love 26–30 juni!

En isbjörn i närheten av Cape Clay lockas av matlukten från Greenpeace skepp Arctic Sunrise.

Tävling för barn & unga

Skicka in din bild av Arktis – vinn T-shirt!

●1 I november 2011 gick klädföretaget C&a off entligt ut med att de ska eliminera sina utsläpp av miljö-gifter till år 2020. Därmed gör klädjätten gemensam sak med konkurrenterna Adidas, Nike, Puma,

H&m och Kinas största sportklädesföretag Li-Ning. Detta är ett resultat av fj olårets Detox-kampanj, i vil-ken Greenpeace uppmärksammade ett direkt samband mellan textilproduktion och vattenföroreningar i Kina. Tusentals människor över hela världen deltog i kampanjen och bad klädföretagen att avgifta sin produk-tion. Nu har före-tagen enats om en gemen-sam handlingsplan för hur avgiftningen ska gå till. Greenpeace fortsätter att följa upp att företagen lever upp till sina löften.

action • en tidning från Greenpeace • våren 2012

Världen runt

Här gör dina pengar nytta!

NYHEtER: dÄrför hamnade PUNKLEGENDAREN från tHE CLASH i FäNGELSE sid 5

Klädjättar avgiftas efter kampanj

Foto: h

(kina), W

dias (brasilien

), steFan bleck (d

ark), ardiles ran

te (sum

Nya Zealand

Aktivister stoppar oljebolaget Shells fartyg

●6 Sårbara ekosystem i Arktis hotas av oljeprovborrningar. Greenpeace-ak-tivister stoppade i slutet av februari Shells borrningsfartyg i Nya Zealand

på väg mot Alaska. Greenpeace varnar också för att en olycka, som den i Mexi-kanska golfen 2010, skulle bli förödande och en sanering nästan omöjlig.

Danmark

Bättre skydd för bubbelrev

●3 Flera års arbete för att skydda rev mot

bottentrålning har gett resultat. Från 2013 inrät-tas ett förbud mot botten-trålning i alla sten- och bubbelrev i de områden som skyddas under eu:s habitatdirektiv. Reven är otroligt viktiga för havets mångfald, eftersom många ar-ter ynglar av sig och fi nner föda här.

Brasilien

Kampanj för regnskogen

●2 Genom att upp-vakta brasilianska

ambassader världen över uppmanar Green-peace den brasilianska regeringen att inte försämra sin viktigaste lag för regnskogsskydd. Avgörandet ligger hos Dilma Rousseff , Brasiliens president.

stock.Xch

Ditt stöd gör skillnad. Världen runt. Varje dag.

●D Se även sid 8–13.

●D Läs om skogskämpen Paulo Adario på sid 5.

Grönland

Studentdebattom oljeborrning

●4 I januari deltog representanter från

Greenpeace i ett antal off entliga debatter runt om i Grönland. Målet med debatterna, som i första hand ägde rum på gymna-sier och universitet, var att öka medvetenheten om hur de förestående olje-borrningarna kan komma att påverka den arktiska naturen.

Bubbelrev.

Sumatra

Rädda tigern!

●5 De senaste årens om-fattande avskogning

på Sumatra i Indonesien har kraftigt försämrat levnads-villkoren för djurlivet på ön. Här lever till exempel värl-dens sista sumatratigrar. Det fi nns bara cirka 400 djur kvar och för att rädda deras hemvist arbetar Greenpeace-aktivisterna i gruppen ”Tiger Eye” med att dokumentera den pågående avskogningen. Materialet används för att kräva att den indonesiska regeringen skärper kraven på skogsindustrin för säkra ett hållbart skogsbruk.

Indonesiska. aktivister..

H&m bättrar sig.

Greenpeace Action nr 1 - 2012

Documents

Greenpeace Action - Hösten 2012

Magazine En Action Nr. 2 Mars 2015

Greenpeace (entregar)

Greenpeace Action nr 1 - 2013

Greenpeace Schweiz

Greenpeace sunu

Magazine En Action Nr 4 Juillet 2014

Greenpeace outdoor

Greenpeace Action forår 2012

Greenpeace CIM

Greenpeace (sobre)

Greenpeace Action Efterår 2013

Greenpeace Ong

Greenpeace - ONG

Greenpeace magazín

Transxénicos Greenpeace

Greenpeace Action syksy 2014

Greenpeace Action, efterår 2014

Greenpeace Action kevät 2014

Greenpeace Action, Forår 2014