Hur mår de svenska barnen?

Hur mår de svenska barnen?

Riksstämman 2005Claes Sundelin

Institutionen för Kvinnors och barns hälsaUppsala universitet

Barnhälsovetenskap (Child public health)

• Dödlighet (biogen,sociogen)

• Sjuklighet (somatisk, psykisk; biogen, sociogen)

• Funktionshinder (fysiska , psykiska)

• Utveckling (motorisk, kognitiv, emotionell etc)

• Livsstil (kost, fysisk aktivitet, rökning, droger, sex)

• Livskvalitet (subjektivt välbefinnande, specifikt hälsorel.)

• Uppväxtvillkor (materiellt, trygghet, socialt kapital)

Spädbarnsdödligheten i Sverige sedan 1750

0

50

100

150

200

250

Döda/1000

Döda 1990-2001 i plötslig spädbarnsdöd per 1000 levande födda

00,20,40,60,8

11,21,41,6

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Pojkar Flickor

1951-1994. Barn 0-14 år, dödsolycksfall, per 100 000

0

5

10

15

20

25

30

35

1951

1954

1957

1960

1963

1966

1969

1972

1975

1978

1981

1984

1987

1990

1993

Döda/100 000

Men 10-15% av alla barn behöver varje år sjukvård för olycksfall!

Avlidna barn och ungdomar i Sverige 2001 Fördelning med hänsyn till ålder

(N=679)

49,3

10,27,4

10,3

22,8späd1-4 år5-9 år10-14 år15-19 år

Dödsorsaker i olika åldrar, 6-24 år

Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:6

Döda i självmord i olika åldrar 1970-2002

Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen.

Förekomsten av kroppsliga sjukdomar och funktionshinder hos barn i skolåldern

• Svår Allergi-astma 4-5%

• Övriga långvariga hälsoproblem 4-5%(exklusive övervikt-fetma)

• Övervikt 20%

• Fetma 5%

Exempel på påtagliga framsteg

• Neonatologi-prematurvård• Onkologi• Barnhjärtkirurgi (op.mort. < 1%)• Reumatologi• Astmavård• Diabetesvård• Cystisk fibros

Överlevnad - ALL 1968 - 2001

År från diagnos

3028

2624

2220

1816

1412

108

64

20

San

nolik

het

1,0

,9

,8

,7

,6

,5

,4

,3

,2

,1

0,0

5% (n=306) 1968-1972

46%(n=560) 1973-1981

73%(n=563) 1982-1991

81%(n=636) 1992-2001

Akut Lymfatisk Leukemi i SverigeBarn diagnosticerade 1968-2001

CYSTISK FIBROSFörväntad medellivslängd

Fler barn med svåra sjukdomar och funktionshinder lever allt längre och blir så småningom

unga vuxna och vuxna!

Funktionshinder och utvecklingsavvikelser upptäcks allt tidigare

Psykisk ohälsa vanlig bland barn och ungdomar!

Förekomst av psykiska problem, procent

• Ångesttillstånd 3-5• Tvångssyndrom 1• Depression:

– 2-6 år 0,3– 7-11 år 2– 12-17 år 5

• ADHD 3• Conduct disorder 2

Förekomst av psykiska problem, procent

• Autism 0.1 • Aspergers syndrom 0.3• Tourettes syndrom 0.5• Schizofreni 6-17 år 0.5• Anorexia nervosa 0.5

Andelen 6-15-åriga barn som behandlasmed ADHD-läkemedel, 1997-2003

Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen

Sjukhusvårdade för självtillfogade skador (självmordsförsök) 1987-2003

Källa: Patientregistret, Epc, Socialstyrelsen.

Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär

Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.

Ett respektive två eller fler psykiska besvär av nedstämdhet, nervositet, eller irritation

Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

Andelen 15-åringar som trivs mycket bramed livet 1985-2001

Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

Extremt fysiskt våld mot barn är lika vanligt som tidigare,

men ”bestraffningsvåld ” har minskat.

”Barn som far illa”- problemen kvarstår.

Dödsfall i åldern 0-4 år genom mord, dråp, misshandel och övergrepp (inklusive oklart uppsåt) 1987-2001

0

2

4

6

8

10

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

Antal

Vuxnas attityder till kroppslig bestraffning av barn: andel positiva till aga

1965 53 %1968 42 %1971 35 %1981 26 %1994 11 %

Förekomst i procent av specifika kroppsliga bestraffningar under det senaste året

Typ av bestraffning SUSA 1980 Kommittén motbarnmisshandel

2000Kastat saker på barnet 3.6 0.6

Knuffat, huggit tag i, ruskat hårt 49.4 12.0

Slagit eller klappat till barnet 27.5 1.1

Sparkat, bitit, slagit med knytnävarna 3.2 0.2

Slagit barnet med något föremål 2.4 0.1

Spöat barnet (givit ett "kok stryk") 3.0 0.2

Fysiskt våld - bakgrundsfaktorer • Svag familjeekonomi är den faktor som har starkast

samband med barnmisshandel - MEN de flesta familjer med små resurser agar inte sina barn

• Utlandsfödda barn agas mer än svenskfödda, särskilt under förskoleåren

• Flickor anger oftare än pojkar att de blivit utsatta för våld i hemmet under förskoleåren

Polisanmäld misshandel av barn 0-6 år (Kommittén mot barnmisshandel, BRÅ, SOU 2001:18, S Janson )

• 1990: 437. Bekant: 76 %. Inomhus: 61 %

• 1994: 838. Bekant: 83 %. Inomhus: 75 %

• 1995: 824. Bekant: 79 %. Inomhus: 76 %

• 1999: 879. Bekant: 85 %. Inomhus: 76 %

Anmälan till socialtjänsten när barn far illa

• Förskolepersonal informerat socialtjänsten om 37 % av förskolebarn i psykosocialt belastade familjer (Sundell 1997)

• Barnhälsovård anmält till socialtjänsten: 11 % av barn som eventuellt for illa (främst allvarliga och ”säkra” fall) (Lagerberg 1998)

• 30 % av BVC med barn som eventuellt for illa hade anmält minst ett barn till socialtjänsten (Lagerberg 1998)

Anknytning och tidigt samspel föräldrar-barn har stor

betydelse för barnets hela sociala utveckling

Betydelsen av anknytning och tidigt samspel barn-föräldrar

• Omfattande forskning de senaste 20 åren visar att anknytningsmönster och samspel kan beskrivas och klassificeras vid ett års ålder.

• Anknytningsmönster och samspel skapar inre arbetsmodeller och representationer för mänskliga relationer i allmänhet.

• Anknytnings- och samspelsmönstret har samband med barnets framtida sociala relationer, förekomst av beteendeproblem, empatisk förmåga och självkänsla.

Barn och ungdomar är i viss mån annorlunda nu jämfört

med tidigare

Barn och ungdomar är annorlunda • Längre, tjockare• Puberterar tidigare• Friskare (men mer

allergiska)• Mindre fysiskt aktiva• Klipskare, ca 1 SD• Mindre blyga och

auktoritetsbundna, högljuddare, mindre censurerade i fråga om språk och känslouttryck

• Rikare, konsumenter på marknaden, mer beresta

• Mer kamratstyrda än föräldrastyrda, tidigare alkoholdebut, större exponering för sexualiserad film, reklam...

• Mer kroppsfixerade• Mer etniskt heterogena• Mer sekulariserade?• Läser mindre men stor

datorvana

Det finns fattiga barn och fattiga verksamheter

Socioekonomiska trender under 1990-talet

• Klar ökning av andelen med låga inkomster

• Andelen barn som lever i hushåll med inkomster under socialbidragsnorm ökat från 6% till 18%

• Inträdet i yrkes- och vuxenliv svårare

• Ensamstående mödrar, invandrare hårdast drabbade

Sociala skillnader i ohälsa, riskkvoterLåg vs hög social status

• Plötslig spädbarnsdöd 3,6

• Låg födelsevikt 1,5

• Dagar i slutenvård för infektionssjukdomar0-6 år: 1,3

• Dagar i slutenvård pga astma 0-6 år: 1,5

• Mor röker när barnet är en månad: 3,7

• Barnet ammas inte vid4 månader: 3,1

• Barnet klarar inte 4-årings-kontrollens utvecklingstest (räkna tre föremål, rita gubbe, rita av ett kors): 2,7

Lågutbildade mödrars barn. Relativ risk i förhållande till högutbildade mödrars barn

Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar

Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga

Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB.

Ungdomar vårdade på sjukhus för narkotikamissbruk med hänsyn till familjeinkomst (kvintil 1= lägst inkomst)

Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen

Fattiga barns hälsa: sambandets orsaker

• Ojämn fördelning av risk- och skyddsfaktorer

• Ackumulering av risker som potentierar varandra

• Riskfaktorer: låg födelsevikt och/eller för tidig födsel, dåliga kostvanor, rökning, drog-alkoholbruk under tonåren, låg fysisk aktivitet, riskbeteende för skador.

• Skyddsfaktorer: amning, kvalitativt bra anknytning och tidigt samspel. goda ekonomiska och sociala villkor, stimulerande miljö i förskola, skola, fritid, kultur , fullföljd utbildning.

Barnomsorg under 1990-talet

• 30 % fler barn

• Oförändrat ekonomiskt utrymme

• Total kostnad per barn - 14 %

• Större barngrupper, minskad personaltäthet

Skola under 1990-talet

• Kostnader - 6 %

• Antal barn + 12 %

• Större klasser, minskad lärartäthet, fler obehöriga lärare, minskad elevvård

Vad är bra?• Låg dödlighet• God fysisk hälsa i ett internationellt perspektiv• Genomsnittligt god tandhälsa• Positiv utveckling av intellektuell förmåga• Tillgång till förskola• Tillgång till utbildning• Tillgång till hälso- och sjukvård• Ökad uppmärksamhet på barn som far illa

(t.ex. anmälningsskyldighet och barnperspektiv i lagtexter, Allmänna Barnhuset, BRIS, Rädda Barnen, särskilda verksamheter för utsatta barn).

Vad är dåligt?

• Kraftig ökning av allergiförekomst och övervikt-fetma hos barn

• Tonårens riskfaktorer för sämre vuxenhälsa (alkohol- och drogvanor, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, osäker sex)

• Psykisk ohälsa inklusive psykosomatik• Ökade påfrestningar i föräldrarollen

(anonymitet, stress, isolering, svaga sociala nätverk, arbetslöshet, nyfattigdom)

• Nya risker? (sänkt kvalitet i förskola-skola, fritidsverksamhet, social barnavård)

Prioritering

• Goda skäl att sätta barns och ungdomars känslomässiga, sociala och intellektuella utveckling i centrum - stödjande miljöer

• Goda skäl att minska skaderisker i övre tonåren• Goda skäl att utveckla primärprevention mot

övervikt-fetma• Andra viktiga hälsoproblem kräver vetenskapliga

genombrott, t.ex. nyföddhetens sjukdomar, missbildningar, allergier

Vad behövs! 1. samhällsnivå

• Gemensam värdegrund i samhället• Barnkonventionen- se behov som rättigheter• Långsiktighet• Stöd till utsatta grupper• Ökad uppmärksamhet på unga vuxnas behov

att behövas, arbete, utbildning, bostad

Vad behövs! 2. Lokal nivå

• Evidensbaserade stödjande program och miljöer

• Sekundärpreventiva program för riskgrupper (adoptivbarn, fosterbarn, fattiga barn, för tidigt födda barn…)

• Kvalitet i basverksamheterna (förskola, skola, barnhälsovård, skolhälsovård)

• Rationella system för allokering av resurser

Vad behövs! 3. Pediatriken

• Pediatriken behövs i samhällsdebatten• Samhällsdebatten behövs i pediatriken• Fördjupade diskussioner om

barnhälsovårdens, skolhälsovårdens och öppenvårdspediatrikens uppdrag, metoder och organisation

Kommunprofil -några förslag på indikatorer

• Landstingens hälsoenkäter

• WHO-skolenkäter• psykisk hälsa-

skolöverstyrelsen• Drop-outs från skolan• Ofullständiga betyg-

grundskolan

• Uppföljning av placerade barn

• Sociogen dödlighet (självmord,olycksfall,

mellanmänskligt våld) • Tonårsaborter,STD• Skaderapporter skola-

förskola

Det finns mycket mer att säga men det är inte mitt fel!

Tack för er uppmärksamhet!