Katrin Bernstad - NFSUnfsu.org/wp-content/uploads/2018/11/NFSU-2018-Katrin-Bernstad.pdf ·...

Katrin Bernstad

Leg.psykolog/Leg.psykoterapeutSpecialist i klinisk psykologi

HandledareViktoriagården, BUP Malmö

Viktoriagården då….

• Enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö

• Startade som en behandlingsförskola för 6-åringar

1965

• I slutet av 70 talet började man arbeta med yngre

barn, 1-2 åringar.

• Första spädbarnsgruppen startades 1982

Behandlingsidé (Brodén, 1989)

• Att barnet är en individ i sig själv, från födseln utrustad för kommunikation

• Fokus på samspelet

• Intervenera på olika nivåer beroende av familjens problematik, i syfte att skapa, utveckla och reparera de tidigaste relationerna

• Intervenera på flera kontaktnivåer, den konkreta omedelbara och den symboliska jobba parallellt med relationen här och nu och den inre föreställningen/fantasin av relationen/barnet

Viktoriagårdens behandlingsmodell

• Samspelet förälder/barn

• Barnet

• Terapeutiska samtal med föräldern

• Gemensamma föräldrasamtal

• Systemet runt barnet

Behandlarens förhållningssätt

• Positivt engagemang

• Emotionell närvaro

• Nyfikenhet

• Lyhördhet

• Icke-dömande

• Hoppfullhet

Stern (1996) :Relationsbehandling föräldrar/små barn

• Förälderns psykiska organisation, moderskaps-konstellationen skapar tillsammans med barnets snabba utveckling behov av en unik typ av terapi

• Kräver behandling som fokuserar både inre värld och yttre beteenden

• Olika terapeutiska skolor och förhållningssätt behövs

I den terapeutiska relationen bör föräldern:

• Bli uppskattad

• Få hjälp och stöd

• Få möjlighet att lära sig saker

• Få bekräftelse från en modersgestalt

Viktoriagården nu…

2017

• 266 nyanmälningar

• 178 barn 0-4 år

• 84 gravida

• 95 egenremisser

• 7 män sökte själva hjälp varav 1 man väntade barn

Målgrupp

• Barn i åldern 0-4 år med späd- och småbarnspsykiatriska symptom (DC 0-5) samt blivande föräldrar med brister i prenatal anknytning.

• För samtliga barn finns problem i relationen till/samspelet med åtminstone en förälder som kan kopplas till symtombilden.

• Barnen har ofta upplevt utvecklings-/anknytningstrauman eller specifika trauman. Generellt föreligger hög vårdtyngd i familjerna och många riskfaktorer för barnets fortsatta utveckling. Psykiatriska symptom föreligger oftast även hos föräldern/ föräldrarna liksom ytterligare belastningsfaktorer.

Varifrån aktualiseras ärenden?

• Föräldrar ringer, självremisser

• Mödra- barnhälsovård

• Barnmedicin

• Vuxenpsykiatri

• Socialtjänst

Information på hemsidan:

Till Viktoriagården kommer du som är gravid eller är förälder till barn under fyra år och som har känslomässiga svårigheter i relationen mellan dig och ditt barn.

Svårigheterna kan till exempel bestå av att ditt barn är svårt att förstå sig på, har upplevt svåra händelser eller inte utvecklas som andra barn. Du som förälder kan också uppleva att din egen oro, ångest eller sorgsenhet går ut över ditt barn, att du känner dig otillräcklig som förälder eller att du inte tycker om ditt barn.

Varför kontakt?

Förälder uttrycker svårigheter i föräldraskapet som beror på dem själva:

Förälder uttrycker svårigheter i föräldraskapet som beror på barnet:

Demografiska uppgifter 2012 (Tedgård, 2018)

Mödrar Fäder

Medelålder 32 år 34 år

Medelålder på barnet 14,9 mån 15,6 mån

Gifta/sambo 84 % 94 %

Grundskola 8 % 13 %

Gymnasieskola 53 % 49 %

Universitet/högskola 53 % 49 %

Etnicitet svensk 67 % 78 %

Symptomskattningar, 2012 (Tedgård, 2018)

Mödrar

Depression (HADS) 40 %

Ångest (HADS) 81 %

ADHD (ASRS) 21 %

Uppv med missbr fö 27 %

Erf av trauma 64%

Föräldrastress (SPSQ) 3.13

Ramar för verksamheten:

• Föräldrar och barn kommer tillsammans!

• Vanligast en gång i veckan 1,5- 2h/gång

• Besöken inkluderar oftast flera typer av interventioner

• Gravida kommer 1h/v

• Frivillig behandling

• Kostnadsfritt

Viktoriagårdens behandlingsmodell:

• Direkt kvalificerat samspelarbete förälder/barn utifrån kartlagt behov

• Individuellt arbete med barnet

• Barnfokuserade psykoterapeutiska samtal med föräldern/föräldrarna

• . Gemensamma föräldrasamtal

• Samarbete med nätverk, förskola, vårdgrannar och myndigheter

Metoder som i används i bedömning och som integreras i behandlingsmodellen

Bedömning• DC 0-5 (Diagnostic Classification of mental

helath and developmental disorders of infancyand early childhood)

• WMCI, Working Model of the Child Interview. ( Zeanah,Benoit&Barton,1995)

• MIM, Marschak Intervention Method(Bedömningsdelen av Theraplay)

Behandling• Theraplay (Jernberg, 1967).

• Marte Meo (Aarts, M, 2008)

• CPP,Chlid-Parent Psychytherapy, (Lieberman, A., Ghosh Ippen, C. & Van Horn, P. 2015).

• WWW, Watch, Wait and Wonder (Cohen m fl, 1999)

• COS-P, Circle of Security Parenting (Hoffman, Marvin, Cooper & Powell, 2006).

• Mindful Parenting Group (Reynolds, 2003)

Direkt samspelsarbete:

• Skapa förutsättningar för naturligt samspel

• Barnets behov i fokus och prioritet, identifiera barnets uttryck och behov

• Intensiv närvaro i de vardagliga utbytena, finnas med –se, spegla, intervenera, reflektera

• Individuell utvecklingsrådgivning

• Fungera som modell

Ge föräldrar och barn direkta erfarenheter som de inte kan uppnå på egen hand

2018-11-06

Resultat av patientenkäter (Tedgård 2004)

• 97% uppger att problemen de sökte för har försvunnit ellerminskat

• 62% sätter det i samband med behandlingen

• 49% uppger att det också skett andra förändringar i familjensom resultat av behandlingen

• 85% beskriver att de kände sig förstådda av behandlarna

• 90% uppger att de har en mer positiv relation till sitt barn efterbehandlingen

• 30% är fortsatt oroliga för något i barnets beteende

• 95% kan tänka sig att söka hjälp inom BUP igen

Viktoriagården i framtiden…

• Kan vi bli mer effektiva utan att tappa väsentliga delar av behandlingen?

• Hur arbeta med båda föräldrarna utan att tappa tempo i behandlingen?

• Hur kan vi få fler fäder att söka oss?

Fördjupad bedömningsfasKartläggning av barnet :i sitt sammanhang• Trauma, omsorgssvikt?

• Barnets utvecklingsnivå och fungerande i olika situationer/miljöer

• Vardagslivet ”en hel dag” -vad fungerar vad fungerar inte

• Samspelsanalyser

• Förälderns uppfostringsstrategier

• Förälderns föreställningar (barnet, sig själv som förälder och hur föräldrar bör vara)

• Förälderns mående

• Nätverkets resurser

Samspel

Förälderns erfarenheter.

Föreställningar om barnetsig själv och

föräldraskapet

Föräldra-beteende

Barn-beteende

Barnets konstitution

och erfarenheter.

IAM

Trygghet,Värme,

Engagemang

LyhördhetAffektregleringAdekvata krav

StruktureringGränser

SjälvständighetReflektionsförmåga

Tre nivåer för att förändra interaktionen :Sameroff, A.J (2004)

•Re-mediate (barnet)

•Re-define (fö)

•Re-educate (fö)