View
1
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Lena Johansson
Generaldirektör
2012-10-22
Kommerskollegium
Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik
Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel
Vi ska verka för frihandel och klara spelregler för utrikeshandeln
Varför handlar vi med omvärlden?
• Vad som driver handeln och gör den möjlig
• Företagens och samhällets behov av handel
• Den internationella arbetsfördelningen
• Samhällsekonomiska effekter av handeln
• Externa effekter av handeln
• Handelspolitik
• Nya handelsmönster
Frivilligt utbyte av varor och tjänster
• Handel i alla tider – från enkel byteshandel inom byn till dagens e-handel
• Alltid samma grundidé: frivilligt utbyte av varor och tjänster
• Alla parter tjänar på det – annars ej frivilligt
• Betyder inte att alla parter tjänar lika mycket på affären
• Kolonialism och plundring kontra frivillig handel
Vad behövs för att bedriva handel?
• Betalningsmedel – allmänt accepterat med garanterat värde
• Fungerande finansmarknad – banker och försäkringsbolag
• Äganderätt och avtalsfrihet
• Kommunikationer och logistik
Betydelsen av stordrift
Svenska företag satsade på stordrift och blev multinationella koncerner
Varför? För att få ned priserna. Men det kräver tillgång till många
konsumenter och det i sin tur kräver export
Exporten drog in utländsk valuta som kunde användas till import
USA inte lika handelsberoende som Sverige
I Sveriges fall ganska intuitivt enkelt att förstå handelns betydelse – därför
ej kontroversiellt. Stort stöd för öppna gränser
Både export och import behövs
• Merkantilism
– Stimulera exporten – motverka importen
– Mål: maximera överskottet i handelsbalansen
• Motsats: frihandel – gränserna öppna åt båda hållen. Staten ska inte försöka styra handeln
– Målet inte fokuserat på handelsbalansen utan på tillväxt, jobb mm
Exporten finansierar importen
• Företagens syfte med export: öka försäljningen, pressa kostnader via
stordrift
• Samhällsekonomiskt syfte med export: att finansiera import
• Exporten inget självändamål utan ett medel
• Importen är målet, det eftersträvansvärda
• Jämför med arbete och konsumtion för en individ
Handeln baseras på länders olikheter…
Länder har olika
• Klimat
• Tillgång på arbetskraft
• Lönenivåer
• Utbildningsnivåer
• Infrastruktur (vägar, hamnar, telenät osv)
• Finansiella system
• Effektivitet i offentliga sektorn
• Traditioner
• ”Företagaranda”
• mm mm
Olikheterna leder till specialisering
Internationell arbetsdelning
Länder, regioner, företag och individer specialiserar sig
Sverige och Finland (skog), Norge (olja) och Danmark (livsmedel)
Absoluta fördelar – det ett land är bra (bäst) på
Ricardos komparativa fördelar
David Ricardo utvecklade teorin om de komparativa
fördelarna. – varför länder handlar med varandra även om
det ena landet är ”bäst på allt”.
Alla länder har per definition komparativa fördelar –
även om de absolut sett är dåliga på allt
Länder har begränsade resurser (produktionsfaktorer: arbetskraft,
kapital, naturresurser såsom landyta) – därför måste man prioritera
Paul Krugman, Nobelpristagare 2008, tongivande
Förklarar varför handel idag sker till största delen mellan
länder med samma slags komparativa fördelar.
Dvs varför Sverige säljer bilar till Tyskland och Tyskland säljer bilar till
Sverige
Den nya handelsteorin
Handeln och välståndet
Handeln ej nollsummespel (alla parter nöjdare, resurser utnyttjas
effektivare)
Handel leder alltså till tillväxt
Behöver inte betyda att alla regioner, företag eller individer får det bättre,
betyder bara att samhället netto blir rikare
Handel är nödvändigt för välstånd (undantag finns inte) men inte
tillräckligt. Det finns länder med öppen handelspolitik som är fattiga
Men varför är handel nödvändig?
1.
Produktionsvinster av handel
Strukturomvandlingen
Andra förlorar när de inte kan konkurrera mot importen
Jobb skapas och försvinner, hela branscher skapas och försvinner,
regioner ökar sin befolkning eller avfolkas osv
Svenska exempel: varvsindustrin och IT-sektorn
Det mesta av strukturomvandlingen beror på teknisk utveckling
men denna drivs i sin tur delvis på av öppna marknader och handel
Handelspolitik
• Handelspolitik är handelns spelregler – regelverket företagen måste följa
• World Trade Organisation (WTO) – det globala handelsregelverket
• Frihandelsavtal – mellan två eller flera länder
• Handelshinder bakom gränserna - tekniska handelshinder
• EU:s gemensamma marknad
Globalisering
Outsourcing, offshoring, Just-in-Time produktion
Fragmentering av produktionskedjan
Gamla ”modellen” med råvaror från fattiga länder som förädlas i rika länder är
delvis passé
Utvecklingsländernas allt viktigare roll (BRIC-länderna mfl)
Kina: ”världens verkstad”
Nya handelsmönster (1)
951 mdr $ (7 %)
122 mdr $ (1 %)
40,5 mdr $ (0,3 %)
4243mdr $ (31%)
103 mdr $ (1 %)
1889mdr $ (14%)
282 mdr $ (2%)
787mdr $ (6 %)
315 mdr $ (2 %)
1148 mdr $ (8%)
93,4 mdr $ (1%)
1108 mdr $ (8%)
Intra regional handel
Inter-regional handel
477mdr $ (4 %)
Källa: WTO International Trade Statistics 2008
Fragmenterad produktion
“The first unbundling” – Baldwin
Olika arbetsinsatser genomförs på samma plats (i samma land)
Fragmenterad produktion
“The second unbundling” – Baldwin
“Trade in tasks” - arbetsuppgifterna sprids ut över världen
Fragmentering kan ske på flera olika sätt – inom eller utom företaget,
i hemlandet eller i utlandet
Offshoring och outsourcing leder till handel med insatser
A typical Swedish motor vehicle is only 50 % Swedish…
Made in Sweden?
En Boeing Dreamliner : Made in America?
43 subcontractors
Spread on 135 production facilities in the world
Among other things, wings made in Japan, the engines of in the U.S.
and Great Britain, the doors in France and Sweden
70 % of the components are manufacturesd outside the U.S.
”Källa: Newhouse, John and A. A, Knopf (2007), Boeing vs Airbus, The inside story of the greatest
international competetion in business, New York, USA
One third of Sweden´s exports consists of imports
Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s Input-Outputtabeller
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
1995 2005
Multinationella bolag
Dotterbolag (utländska direktinvesteringar) etableras för att
• producera
• sälja till utländska kunder
Försäljningsvolymen via dotterbolag överstiger vida exportvolymerna
Nya handelsmönster (2)
Förstör handeln miljön?
Ja och nej.
Handeln bidrar till teknikspridning och större resurser att hantera
miljöproblemen med
Transporterna ganska försumbara men produktionen är miljöskadlig
Och handeln bidrar till välstånd som ökar konsumtionen och därmed
produktionen…
Sambandet mellan internationell handel och olika
transportslag
Källa: UNCTAD (2008)
Andel av världshandeln i vikt (2006)
Utsläppsintensitet för olika transportslag
Källa: Cristea m.fl. (2011)
CO
2-u
tslä
pp
pe
r to
n-k
m
Klimatpåverkan från handel genom olika transportslag
• Sjöfarten
- Internationell frakt ca. 60 % av sjöfartens totala CO2-utsläpp
• Flyget
- Internationell frakt ca. 15-18 % av flygets totala
CO2-utsläpp
• Vägtransporter
- Internationell frakt inom EU ca. 11 % av vägtransporters totala CO2-utsläpp
Klimatpåverkan från varutransport ur ett relativt
perspektiv
Är det som konsument alltid bättre för klimatet att korta ned
transportavståndet?
» Har den när- och fjärrproducerade varan producerats på samma sätt?
» Används samma transportslag med samma klimatpåverkan?
» I så fall, vilken skillnad gör det? Hur stora är transportledets ”relativa”
utsläpp?
Transportledet i livscykelanalyser
Exempel:
• Val av transportslag kan avgöra varför när-/fjärrproducerade grönsaker är bättre för klimatet (Jones, 2006, Sim m.fl., 2006)
• Lokala livsmedelssystem innebär ibland mindre lastbilar
med högre utsläppsintensitet (Garnett, 2003, Wallgren, 2006)
• Resor till/från affären viktigare än all tidigare frakt (Foster m.fl., 2006)
www.kommers.se
Recommended