NATIONELLA SKDDSSTRKORNA 1–2011 · 2016. 9. 22. · 11-12 JUNI 2011 Internationell 2-dagars...

POSTTIDNING B

Avsändare: Tidningen Hemvärnet, 107 85 Stockholm Fel adress? Om din tidning kommer till fel adress, uteblir eller skickas till dig, trots att du

lämnat hemvärnet, ska du i första hand vända dig till din utbildningsgrupp för rättelse, inte till tidningens redaktion. Detta gäller ALL krigsplacerad

personal, både hemvärnsmän och avtalspersonal. Glöm inte att anmäla flytt till Skatteverkets folkbokföring.

nationella skyddsstyrkorna

#1–2011

11-12 JUNI 2011 Internationell 2-dagars marsch med sträckorna

10 km, 25km och 40 km. 5 års jubileum.

Få bra motion och en medalj på köpet.www.elfsborgsmarschen.se

elfsborgsmarchen_182x36_nr6.indd 1 10-10-28 10.49.05

Militärskribenten Lars Gyllenhaal i tidningen Hemvärnet om När hoteN var starka av Lars Brink.… En extremt aktuell historisk skildring …" "

Köp boken till specialpris direkt från förlaget och få den signerad av författaren!

E-post: text.o.bild.konsult@drlindh.se Tel: 031-82 75 26. Mobil: 070-766 92 92Läs mer på www.textobild-konsult.se

STOCKHOLMSMILITARIAMÄSSA

SolnaHallenSöndagen 27/3

Öppet kl 10.00 - 16.00

En mässa med allt inom antika och moderna vapen, uniformer, militaria och tillbehör m.m.

Utställningar och uppvisningar.

Entré 80:-CafeteriaFör mer upplysningar:08-661 14 75 el 070-592 21 81

STOCKHOLMS MILITARIAMÄSSASolna Hallen Ankdammsgatan 46 171 40 Solna • Söndagen 27/3 • Öppet kl 10.00-16.00

En mässa med allt inom antika och moderna vapen, uniformer, militaria och tillbehör m.m.Utställningar, uppvisningar och cafeteria.Entré 80:-

För mer upplysningar ring 08-661 14 75 eller 070-592 21 81

Allt till salu!

Militära fordon samt utrustning

KÅSA • BESTICK • GUMMISTÖVLAR 90 • TÄLTLYKTA • FÄLTSPADE • GRÄVSPADE • VÄRMEJACKA 90 • VÄRMEBYXA 90 • RYGGSÄCKAR • MASKERINGSNÄT • TELEFONVÄXEL • SNÖSKYFFEL • FÖRBANDSVÄSKOR • VATTENDUNKAR

KÅSA • BESTICK • GUMMISTÖVLAR 90 • TÄLTLYKTA • FÄLTSPADE • GRÄVSPADE • VÄRMEJACKA 90 • VÄRMEBYXA 90 • RYGGSÄCKAR • MASKERINGSNÄT • TELEFONVÄXEL • SNÖSKYFFEL • FÖRBANDSVÄSKOR • VATTENDUNKAR

Active Life EquipmentKundtjänst växel 08.00-17.00,

Öppettider Butik: ons 12.00-18.00, fre 12.00-18.00 samt lör 10.00-14.00, övrig tid telefonkontakt.

Kvarngatan 10, Slutarp / Falköping, Tel: 0515-33399, Fax: 0515 - 333 90,

info@surplus.seRing före besök

www.surplus.se

KOKK

ÄRL

• BY

XA B

DU •

PUL

KA •

HAN

DSKA

R •

LINN

E •

DOG

TAG

• VA

NTAR

KOKK

ÄRL

• BY

XA B

DU •

PUL

KA •

HAN

DSKA

R •

LINN

E •

DOG

TAG

• VA

NTAR

M90L JACKA/SKJORTA

495 kr

Fraktfritt vid köp av

konfektion till ett

värde över 1500kr,

uppge tidningen

Hemvärnet

M90 FÄLT JACKA

485 krM90P BYXA

FINNS ÄVEN I SVART & OLIV

950 kr

Militära fordon samt utrustningCamoufl aget på dessa plagg är som försvarets

STOR SORTERING AV PRODUKTER I M90CAMOUFLGE LIKNANDE FÖRSVARETS.

M90 FÄLTBYXAFINNS ÄVEN I SVART, OLIV & BLÅ

439 kr

ledare / rikshemvärnschefen

En vital 70-åringVi har precis avslutat Hemvärnets 70-årsjubileum och går nu in i ett an-

nat. Tidningen Hemvärnet, din tidning som hemvärnssoldat, fyller 70 år. Jag framför min och hemvärnsrörelsens gratulationer till en mycket vital och spännande medie-upplevelse. Tidningen har kontinuerligt förnyat sig, följt utvecklingen och utgör i dag en av förutsättningarna för att kunna ge dig som hemvärnssoldat information, nyheter samt möjligheten till debatt.

När jag bläddrar i gamla nummer av tidningen så slås jag av det stora engage-manget som hemvärnssoldater alltid haft för vår verksamhet. I riktigt gamla num-mer av tidningen fungerade den också som någon form av utbildningshandbok med anvisningar för taktik och stridstek-nik. Kanske något att ta upp igen?

d e t g e n o m f ö r d a å r e t har varit bra för hemvärnet, goda resultat har uppnåtts och omstruktureringen har genomförts på ett bra sätt. Fortfarande återstår dock mycket arbete för att nå samtränade och tillgängliga hemvärnsförband. Det är särskilt viktigt att vi bygger förban-den och vår förmåga underifrån med ett tydligt fokus på plutonens förmåga. Jag upplever att KFÖ-systemet har fallit väl ut. Det är viktigt att vi får ordentligt med befattningsutbildning innan vi ger oss på mer tillämpade förbandsövningar. Jag kan, när jag granskar statistiken för 2010, se att avtalsuppfyllnaden ökat från 53 till 77 procent – bra gjort! När det gäller övrig statistik återkommer jag i nästa nummer av tidningen, detta på grund av att ytter-liggare bearbetning av rådata måste ske.

e n v i k t i g f rå g a för mig har under lång tid varit personalförsörjningen, det vill säga möjligheten att genom Grundläg-gande Militär Utbildning utbilda det

antal rekryter varje år som erfordras för att hemvärnsförbandens numerär skall kunna säkras. Från och med 2012 har nu Försvarsmakten planerat in 1 500 rekry-ter som utbildas för att teckna avtal som hemvärnssoldater, plus de drygt 500 per-soner som kommer från de frivilliga för-svarsorganisationerna. Detta innebär att vi årligen skall som en Försvarsmaktsan-gelägenhet rekrytera drygt tvåtusen bara till hemvärnsförbanden. Är detta möjligt? För mig är svaret definitivt ja, men alla måste medverka i rekryteringsarbete både för hemvärnets och övriga Försvarsmak-tens behov. Som jämförelse kan jag nämna att det danska Hjemmevaernet rekryterar cirka 2 100 personer årligen. Hur många rekryterade vi förra året? Svar: 1 883.

Tack för fina insatser under 2010 och njut av detta jubileumsnummer!.Roland Ekenberg

Rikshemvärnschef

fakta omhemvärnet

Alla i hemvärnet är med

frivilligt. Personalen övar

mellan 4 och 13 dagar per

år beroende på befattning.

Uppfyller du ditt avtal får

du minst 3 500 kronor per

år. Du kan gå ur när du vill.

Hemvärnets viktigaste

uppgifter är att bevaka,

skydda, ytövervaka samt

stödja samhället vid

fred, kris och krig.

Hemvärnsförbanden

ska med mycket kort varsel

kunna sättas in över hela

landets yta. Med huvud

delen inom 24 timmar efter

order och med tillfälligt

sammansatta enheter

inom 6 timmar.

2014 ska det finnas 40

bataljoner med cirka

22 000 hemvärnssoldater,

varav cirka 17 000 ingår

i de nationella skydds

styrkorna.

Alla soldater tillhör någon

av de 22 utbildnings

grupperna som finns

utspridda över hela landet.

Utbildningsgrupperna är

ansvariga för övningar

och utbildning.

Vill du gå med?

Gå in på hemvarnet.se

eller soldat.nu. Personer

som inte gjort värnplikt kan

bli specialister eller gå

tremånadersutbildningen

GMU.

hemvarnet.se

77 %!Vi kommer allt närmare min målsättning

på 85 procents avtalsuppfyllnad.

4   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

inledare / therese Åkerstedt

För Sveriges försvarareFirande och ledighet i all ära men ibland är det skönt att komma

tillbaka till vardagen. Efter ett år med jubileumsmiddagar, jubileumsbok, jubileumsnummer, jubileumskonsert och allt annat firande så är ordet jubileum lite uttjatat. Men firandet är inte riktigt över, tidningens första nummer kom nämligen ut för sjuttio år sedan, bara sju månader efter hemvärnets grundande. Så därför är det dags för ännu ett jubileumsnum-mer, men i begränsad omfattning och med tidningens historia i centrum.

u n d e r t i d n i n g e n s f ö r s t a årtionden fanns det en uppsjö med tidningar som behand-lade försvaret och försvarsfrågor i någon form. Varje kamratförening, organisation och förband med självaktning kunde stoltsera med någon form av nyhetsblad, tidning eller tidskrift.

Det nationella försvaret var en ange- lägenhet för hela befolkningen. Män-niskor ur alla samhällslager var beredda att lägga ner tid, arbete och pengar på att säkra Sveriges oberoende. Tjugo öre kostade det första numret av tidningen, en kostnad som hemvärnets frivilliga var beredda att betala trots det kärva eko-nomiska läget. Fram till 1994 betalade soldaterna själva för att få tidningen.

Under 1940-talet var tidningens roll i högre grad av utbildande karak-tär. I uppstarten av hemvärnet var intresset för allt som kunde öka kunskaperna hos befäl och soldater stort. I takt med att Hemvärnets Stridsskola utvecklas blir deras brevskolor och kurser ett alter-nativ och tidningen inriktas allt mer mot nyheter och reportage.

b å d e t i d n i n g e n s u t s e e n d e och innehåll har präglats av sam-hället i övrigt, den strikta text-tunga layouten ger efter hand utrymme för fyrfärg och större bilder. Debatten är livlig, för-svarsintresset är stort. När kalla kriget blir allt varmare minskar intresset för hemvärnet och för försvaret i övrigt. Nedläggningarna av förband och den minskade nume-

rären märks även i att antalet tidningar av och om Försvarsmakten minskar.

i d a g ä ge r ni hemvärnssoldater den största oberoende tidningen om försvarsfrågor i Sverige. Policyn från ägarna Rikshem-värnsrådet, vars delegater ni väljer, är tydlig. Tidningens roll är inte bara att rap-portera om nyheter och förmedla reportage utan även att vara kritiskt granskande, även mot övriga Försvarsmakten. Därför är jag som chefredaktör även ansvarig utgivare och juridiskt ansvarig för allt innehåll.

Det är av största vikt att ni själva hör av er om vad ni vill läsa om. För att det här ska bli soldaternas egen tidning i ordets rätta bemärkelse så måste även ni bidra med era åsikter, bilder, texter och debattinlägg. ●

Therese Åkerstedt

Chefredaktör

!Vad tycker du om tidningen? Mejla oss:red@tidningen

hemvarnet.se

tidningen hemvärnet#1 mars 2011

ÅrgÅng 71

Besöksadress:

Banérgatan 62, Stockholm

Postadress:

Tidningen Hemvärnet

107 85 Stockholm

Telefon 08–788 75 00

Fax 08–664 57 90

Chefredaktör

och ansvarig utgivare:

Therese Åkerstedt

08–788 97 38

red@tidningenhemvarnet.se

Stf ansvarig utgivare:

Lars Brink

Reporter/webbredaktör:

Jöran Lindeberg

reporter@tidningen

hemvarnet.se

Korrektur:

Daniel von Sydow

Grafisk form och layout:

Oktavilla

Prenumeration:

Helår/6 nummer: 100 kr

Plusgiro: 456 177–5

Utlandsprenumeration: 200 kr

Alla som är med i hemvärnet

får tidningen. är det fel adress,

har tidningen uteblivit eller

är det andra felaktigheter så

kontakta din utbildningsgrupp

(hemvarnet.se). Glöm inte att

anmäla flytt till

Skatteverkets folkbokföring.

Annonsbokning:

Searchfactory

Fredrik Karlsson

08-505 73 874

fredrik.karlsson

@searchfactory.se

tS-kontrollerad upplaga 2010:

29 500 exemplar

tryck:

Sörmlands

Grafiska AB

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    5

Nyheter 6Senaste nytt — från norr till söder.

Landet runt 10Insatser i Sverige.

Tema: Frivilliga 12Du kan numera söka vilken befattning

du vill i hemvärnsförbanden, oavsett vilken

frivillig försvarsorganisation du tillhör.

Karta: GU-F 14Här anordnas soldatutbildning för frivilliga

under 2011.

Intervju: Sami Mielonen 16En mc-ordonnans som ska göra sin

första KFÖ.

Tema: Tidningen 70 år 18Soldaternas egen tidskrift har spelat en viktig roll

ända sedan starten 1941.

Reportage: Skåne 26En storm blåser upp och fienden närmar sig.

Reportage: Älvdalen 32

I älvdalen utbildas mc-ordon-

nanserna för att klara extrem

kyla, snö och is.

Reportage: Kallinge 36196 förväntansfulla ung-

domar har samlats för

att öva under en helg.

Tema: Cyberkrig 38världens militärmakter rustar för krig

i cyberrymden.

Kultur 40— Främlingslegionären från tornedalen.

— the Pacific — påkostad tv-serie.

— Wallenberg på museum.

— Spännande krigsskildringar i "Gränsen".

Vapen: GRG 42Granatgevär m/48 är vårt tyngsta vapen.

Minnesord 43— Gunnar nilsson var hemvärnet trogen livet ut.

— till minne av Andreas Baldinger.

innehÅll / #1–2011

263618

38

6   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

nyheter

–v i har en omstruktureringspe-riod under 2010 och 2011 när personalen skriver om sina avtal och statistiken är inte fullt pålitlig. Vi har avsevärt högre avtalsuppfyllnad och nästan 23 000 soldater placerade i förband. Det är dock rimligt att vi tappar personal med tanke på de förändrade krav som ställs, sä-

Nyrekryteringen fortsätter att

öka och avtalsuppfyllnaden blir allt bättre. trots att statistiken för 2010 fortfarande är osäker så visar de preliminära siffrorna att det nya utbildningssystemet med längre övningar haft positiva effekter.

Mer tid i uniform ger effektger rikshemvärnschefen Roland Ekenberg.

Hemvärnssoldaterna övar betydligt mer, vilket sammanställningen av den producerade avtalstiden visar. Om man räknar om dygn till timmar gjorde sol-daterna mer än fyrahundratusen timmar mer än året innan. Totalt blev det mer än hundratusen hemvärnsdygn.

r e k r y t e r i n g s s a t s n i n g a r n a h a r också gett resultat, antalet nyrekryterade ökade till över 1 800 personer.

– Det är positivt och visar att de cirka 2 000 vi behöver rekrytera årli-gen är ett rimligt antal. Från 2012 krävs 1 500 utbildningsplatser för hemvärnet i GMU-utbildningen för att säkerställa bemanningen. Man ska både ersätta den personal man har och nyrekrytera, säger rikshemvärnschefen.

När den nya organisationen med 40 bataljoner träder i kraft 2012 är det totala antalet befattningar i hemvärnet mer än 24 000, varav cirka ett tusen musiker, vilket kan jämföras med de över 33 000 befattningar som fanns i den gamla in-satsorganisationen.

i f j o l k u n d e soldater fortfarande öva i enlighet med de gamla timavtalen, i år är det bara de soldater som skrivit på de nya dygnsavtalen som kan vara kvar i förban-den. tÅ

nya nummerDe 40 hemvärnsbataljoner som ska vara formerade 2012

kommer att få nya bataljonsförteckningar med början på

10 i norr och 49 i söder. Bataljonerna kommer även att ha ar

betsnamn precis som tidigare, alla är dock inte fastställda än.

nyheter mars 2011

Skydd för vindenSnart kan de fyrbenta sensorerna vila skyddade för regn och

blåst. Under året ska 300 vindskydd för våra tjänstehundar för

delas på förbanden. På längre sikt kommer det även att tillföras

annan materiel som hundburar.

Officerare på Facebook?I ett direktiv om sociala medier uppmuntrar Försvarsmak

ten de anställda att diskutera försvarsfrågor på bland annat

Facebook, även under arbetstid. Informationsdirektören Erik

Lagersten har själv gett sig in i debatten på bloggar och debattsajter.

ny marin musikkårSedan januari är Sjövärnskårens

musikkår en del av hemvärnet.

— Det här är en dröm som vi haft

länge, säger kårchefen Therese

Jakobsson.

Processen för att godkännas

som hemvärnsmusikkår är minu

tiös. Redan hösten 2009 började

de planera sin ansökan, och fjol

året kantades av besök avhemvär

nets utvärderare.

— De tittade på hur vi marsche

rar, gör halt, samhörigheten, om

vi har en bra klang, säger Therese

Jakobsson.

Att bli hemvärnsmusikkår

innebär fler uppträdanden och

bättre ekonomiska villkor för

musikerna, som nu får en kortare

militär utbildning och blir soldater

under Södertörnsgruppen på Amfi

bieregementet. Samtidigt behåller

de parallellt sin identitet som

Sjövärnskårens musikkår.

Den 2–3 april är det upp till

bevis. Då uppträder Hemvärnets

nya musikkår Södertörn vid hög

vaktsavlösningen på Stockholms

slott. jl

n är hemvärnet började med sin grundläggande soldatutbildning (GSU), var syftet att man skulle utbilda hemvärnssoldater från områden med få värnpliktsutbildade för att öka rekryteringen till de lokala förbanden. I Försvarsmaktens nya antagningssystem är de sökandes hemort inte ett kriterium man tar hänsyn till.

– Ungefär hälften av rekryterna kom-mer från orter utanför Skåne, säger Mi-kael Aronsson, chef för Livkompaniet på P7, som Skånska gruppens utbildnings-pluton tillhör.

Det innebär med största sannolikhet att Skånska gruppen inte kommer att täcka sitt behov av nya hemvärnssoldater. Ännu värre är det på Gotland, där bara en av rekryterna som utbildas av Gotlands-gruppen är bosatt på ön.

Varför söker då folk till GMU på andra sidan landet? Enligt Matti Björk, hemvär-nets informationschef, finns ett uppdämt behov av utbildning. Hemvärnet har i vår bara GMU-utbildning på fyra orter. Då söker sig många hellre långt bort än inte alls. a n t a g n i n g s o r d n i n g e n t i l l å t e r inte att man prioriterar folk från lokalsamhället. Det tycker Matti Björk är olyckligt.

– Det finns en bred samsyn inom För-svarsmakten i dag om att systemet borde ändras. jl

”Fel” rekryter antas

nyheter

Sjövärnskårens musikkår har bland

annat uppträtt på Stockholm Mili

tary Tattoo.

man ska bÅde ersätta den per-

sonal man har och nyrekrytera

Roland Ekenberg

FO

tO

PR

IVA

TF

Ot

O T

HE

RE

SE

ÅK

ER

ST

ED

T

tÅ = therese Åkerstedt jl = Jöran Lindeberg

Antalet övnings

timmar ökade kraftigt

under förra året. Här

agerar hemvärns

soldater övningstrupp

åt svenska officerare

i den tyska övnings

staden Bonnland.

I januari ryckte den första om-gången GmU-rekryter in. Men den lokala förankringen haltar.

Rekryter under

förra årets GSU

utbildning i Dalarna,

numera GMU.

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    7

FO

tO

TH

ER

ES

E Å

KE

RS

TE

DT

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    9

Pengar och personal i fokus på Folk & Försvar

Missa inte din chans att påverka

s verker Göranson tog bland annat upp personalförsörjningen, Försvarsmak-tens långsiktiga ekonomi, nationell samverkan och hotbilden mot Sverige i sitt tal.

– Militärt sett är hotnivån låg, men det

p å tinget ges tillfälle att debattera och lämna motioner om frågor som är viktiga för hemvärnet. Dessutom väljer man ledamöter till Rikshemvärns-rådet. Soldaterna representeras genom lokalt valda ombud.

Vid 2009 års ting handlade överlägset flest motioner om utrustning och mate-riel. Vid ett par tillfällen gick tinget emot rådets förslag. Till exempel drev tinget igenom att rådet ska arbeta för att förare ska få solglasögon och att snöskor tillförs vinterutrustningen. Ett antal snöskor till bandvagnsförare har sedan dess lagts till

händer saker som man måste ta hänsyn till, poängterade han. b e h o v e t av n a t i o n e l l samverkan, den påbörjade försvarsplaneringen och de regionala staberna som ska upprättas får stor påverkan på Hemvärnets verksamhet.

–Beredskapsövningen Dagny visade att det är näst intill omöjligt att leda från en punkt. De chefer man ska ha för ett regionalt område ska leda taktiskt och operativt och kommer närmare dem de ska leda. De ska även samverka med andra myndigheter och ge möjlighet till per-sonliga nätverk. Vi ska använda delar av de organisationer och de resurser vi har i dag och det är inte frågan om en tilläggs-organisation, säger ÖB när tidningen ber honom utveckla sig.

Enligt honom är stormen Gudrun ett positivt exempel på vikten av personliga

kontakter när civila och militära myndig-heter samverkar. Och han poängterade att Försvarsmakten dagligen genomför stöd till samhället, även om han nämnde inter-nationella insatser i sitt tal så var fokus övervägande nationellt.

– I Sverige genomför Försvarsmakten dagligen insatser med hög kvalitet. p å l ä n g r e s i k t krävs en omfattande för-nyelse och uppdatering av flera stora ma-terielsystem, samtidigt som den snabba prisökningen på militär materiel inte går att kompensera med andra rationalise-ringar. Något som blir aktuellt redan 2015.

– Vi måste sannolikt tillföra pengar, det har vi sagt länge. Alternativet är att krympa organisationen. tÅ

Läs mer om konferensen på

www.tidningenhemvarnet.se

Rikshemvärnstinget hålls vartannat år och är ett exempel på hemvärnets unika kombina-tion av försvarsgren och folkrörelse. nu inleds ytterligare en omgång medinflytande.

Under Folk och Försvars riks-konferens märktes ett ökat intresse för det nationella för-svaret. ÖB Sverker Göransons uttalande om att mer pengar behövs för att upprätthålla den materiella statusen fick stor uppmärksamhet liksom debat-ten om den framtida personalförsörjningen.

nyheter

nyheter

FO

tO

JO

HA

N S

JÖ

DIN

FO

tO

TH

ER

ES

E Å

KE

RS

TE

DT

Rikshemvärnstinget

hölls 2009 på Markstrids

skolan i Kvarn.

Utskottsarbetet

inför tingsbesluten.

Överbefälhavaren

Sverker Göranson

talar inför tinget.

Enligt överbefälhavaren Sverker

Göranson behövs det mer pengar till

Försvarsmakten från 2015. i materiellistorna som gäller för den nya insatsorganisationen. d e t g av s o c k s å tillfälle för frågor till ÖB Sverker Göranson som inspirerades av hemvärnets medinflytande, och menade att något liknande skulle kunna använ-das i den nya insatsorganisationen med anställda soldater. jl

• 28–29 januari: Valberedning som föreslår

kandidater till Rikshemvärnsrådet utsågs

under viceordförandekonferensen.

• 1 juli: Sista dag för hemvärnsråden att lämna

motioner, enligt en särskild blankett, som

skickas per mejl eller vanlig post till Rikshem

värnsrådet. Den enskilda soldaten ska alltså

i förväg lämna sin motion till sitt lokala

hemvärnsråd.

• 1 juli: Namn på utsedda ombud och ersättare

för dessa ska ha skickats till Rikshemvärns

rådet.

• 20 augusti: Valberedningen lämnar sitt

förslag.

• 12 oktober: Handlingarna inför Rikshem

värnstinget skickas ut.

• 11–13 november: Tinget äger rum på hotel

Skogshöjden i Södertälje.

fakta:

8   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

10   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1 H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    11

nyheter

d en akuta fasen pågick oavbrutet un-der två dygn och över 60 myndighe-ter och företag tränade på hur de ska agera i händelse av en allvarlig kärnolycka.

Enligt Länsstyrelsen i Kalmar län kan övningen vara den största som gjorts i Sverige för civila myndigheter. Totalt deltog runt 6 000 personer. Dessutom var övningen speciell eftersom två beprövade övningskoncept, samverkansövning och kärnkraftsövning, slagits ihop, menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Kalmar läns 162 hemvärnsbataljon var på plats. Bland annat har den hjälpt polisen att evakuera folk från det "havere-rade" kärnkraftverket. Fast inte på riktigt.

– Det här är en ren stabsövning. Vi har bidragit med fyra personer från bataljons-staben, säger ställföreträdande bataljons-chef Örjan Wilhelmsson.

Efter den akuta fasen övergick övning-en i långsiktigt krishanteringsarbete fram till den 23 mars. jl

Övar på att reagera rätt

FO

tO

DA

NIE

L K

IHL

GR

EN

/wIK

IPE

DIA

CO

MM

ON

S

FO

tO

DE

NN

IS H

OL

MB

OE

FO

tO

TH

ER

ES

E Å

KE

RS

TE

DT

Som vi rapporterade om i höstas har Rikshem

värnschefen tillsammans med militära underrät

telsetjänsten Must planerat att skärpa konse

kvenserna för medlemmar i hemvärnet som kört

rattfulla. Nu är beslutet taget.

Fortsättningsvis kommer hemvärnssoldater

och personal med frivilligavtal som gjort sig skyl

diga till grovt rattfylleri att nekas befattningar

med säkerhetsklass 3, där all hemvärnspersonal

är placerad. Personen avskiljs då från förbandet.

För den mildare graden av rattfylleri lämnas

en öppning. Även om grundprincipen blir att den

skyldige ska nekas säkerhetsklassade befattning

ar, kan denne ändå eventuellt godkännas efter sä

kerhetssamtal som klargjort alkoholproblemens

bakgrund och omfattning. Jöran Lindeberg

nyheter / notiser

1 500 GMUplatser får hemvärnet 2012

Ceremoni i Eksjö kyrka den 5 februari då

Norra Smålands Bataljon sattes upp. Till

höger bataljonens nya standar.

norrbotten sköt bästDrömmer du om att bli krigsfotograf?

Rattfyllon — nej tack

värmlänningarna drillas

Nu har slutresultatet från Aimpointtävlingen

2010 sammanställts. Vinnarna är 631 hemvärns

kompaniet från Norrbottensgruppen som sköt

ihop 1 710 poäng.

I vinnarlaget ingick: Roland Nilsson, Tommy

Eriksson, Martin Lundqvist, Cenneth Johansson,

Roland wigenstam, Ulf Långström, Stig Palm

gren och LarsGunnar Lestander.

Andra förband som gjorde bra ifrån

sig var 1 615 hemvärnskompaniet,

Kalmar och Kronobergsgruppen

(1 550 poäng), Taeljehusbataljonen,

Livgardesgruppen (1 445 poäng), Blå

dragonbataljonen, Skånska gruppen

(1 370 poäng).

Jöran Lindeberg

I år erbjuds soldaterna i Värmlands hemvärns

bataljon organiserad träning två kvällar i veckan

i Karlstad. Ett mål är att förebygga skador eller

utmattning under övningar.

— Vi kör på en lugn nivå som passar alla. Vi

värmer upp, kör ett pass och efteråt pratar vi om

olika former av fysisk träning. Just nu kör vi löp

ning, säger initiativtagaren och träningsledaren

Thomas Swahn från ÖrebroVärmlandsgruppen.

Till sommaren hoppas han kunna starta olika

grupper anpassade till deltagarnas nivå och

intressen. En del av soldaterna är till exempel

intresserade av att söka specialistofficersut

bildning, och vill förbereda sig inför beep och

multitest.

— Jag är mest ett redskap för deltagarna.

Målen med träningen har de själva valt, en del

vill gå ner i vikt, andra vill springa snabbt, säger

Thomas Swahn.

Genom att träningen sker organiserat gäller

även försäkringar och milersättning på samma

sätt som vid vanliga hemvärnsövningar. jlF O t O L A R S - E R I C S U N D I N

I februari genomfördes en unik samverkansövning runt Oskarshamns kärnkraftverk.

Oskarshamns

kärnkraftverk.

Thomas Swahn från Örebro

Värmlandsgruppen tränar

soldaterna.

Rättelse:

Insatsövningen går vecka 21, inte vecka 18.

Det är BohusDalgruppen som har GMU

utbildning i Karlskrona under september

november, inte Krag.

landet runtInget katastrofalt årPå flera håll i världen var 2010 ett år av natur

katastrofer och extrem väderlek. I jämförelse

berördes Sverige måttligt, och omfattningen av

Försvarsmaktens insatser vid exempelvis snö

stormar och översvämningar var i fjol mindre

än tidigare år. Hemvärnet hjälpte dock polisen

med eftersök av försvunna personer vid över 50

tillfällen.

Stöd till samhället i årVästra Götaland

Ett 40tal hemvärnssoldater och sex hundar

deltar i sökandet efter en försvunnen person

i Hällesåker. Den eftersökte hittas inom några

timmar.

Medelpad

Hemvärnets bandvagnar sätts in i sökan

det efter en 17årig flicka från Bredsand

söder om Sundsvall. Hon kommer till

rätta dagen efter försvinnandet.

Kronobergs län

Kronobergsbataljonen går

skallgång efter en 80årig

man från Traryd, nära E 4

nordöst om Markaryd,

som försvunnit från sitt

hem dagen innan. När

hemvärnssoldaterna hit

tar mannen är han död.

Har ni gjort en insats?

Mejla: red@tidningen

hemvarnet.se

Symboler:

= Eftersök av person 2010

= Stöd till bland andra

räddningstjänsten 2010

= Eftersök av person 2011

Eftersök i Uppsala hösten 2010.

vi förstärker tidningen Tidningen har fått en ny webb

redaktör/reporter på halvtid:

Jöran Lindeberg. Förutom att

förstärka tidningenhemvarnet.

se kommer han även att skriva

åt papperstidningen.

Är du intresserad av att fotografera och vill

bevaka övningar åt tidningen? Vi söker dig som

har grundläggande kunskaper om fotografering

och egen fotoutrustning i någon form. Det

finns även möjlighet att gå

utbildning i Försvarsmak

tens regi och bidra med

bilder till Försvarsmak

tens bildbyrå. Hör av dig

till chefredaktören för

mer information och

intresseanmälan. Mejla

till red@tidningenhem

varnet.se.

pionjärer i försvarsmakten Måndag den 17 januari ryckte de första GMU

soldaterna in i Falun. Dalregementsgruppen är

först ut i Försvarsmakten med den nya grundut

bildningen.

Soldater under förra årets

GSUutbildning i Falun,

som nu bytt namn till GMU.

FO

tO

PE

TE

R G

US

TA

FS

SO

N

12   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1 H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    13

ikshemvärnschefens målsätt-ning är att så många som möjligt

ur de frivilliga försvarsorganisa-tionerna ska rekryteras in

i hemvärnsförbanden. Även i fortsättningen kommer

dagens elva frivilliga försvarsor-ganisationer att ha rekryterings-

ansvar för ett antal befattningar, men två nya organisationer har tillkommit, Svenska Försvarsutbildningsförbundet och Svenska pistolskytteförbundet.

u n d e r a r b e t e t m e d hemvärnets nya insatsorganisation IO12 har frivilligorga-nisationerna själva fått ange hur många befattningar som de anser att de kan

tillsätta, totalt 5 253, vilket gjort att vissa ökat och andra minskat sina åtaganden.

Det viktigaste är kompetensen, inte organisationstillhörighet, vilket innebär att hemvärnspersonal som har en lämplig befattning inte ska avsättas bara för att en annan organisation ansvarar för deras befattning på papperet. Respektive för-bandschef avgör precis som tidigare vem som ska placeras på respektive befatt-ning.

d e n c i v i l a k o m p e t e n s e n ska även tas med i bedömningen i högre grad. Det innebär att exempelvis legitimerade sjuk-sköterskor inte ska behöva gå hela den 160 timmar långa grundutbildningen för att bli hemvärnssjukvårdare, eftersom de redan har en omfattande sjukvårdsutbild-ning, och bara behöver utbildas för det som är specifikt för respektive befattning i hemvärnet.

De frivilliga försvarsorganisationerna har sedan tidigare huvudmannaskap inom vissa områden, som fordon och sjukvård, vilket innebär att de även kom-mer att hjälpa till att utbilda personal för andra befattningar än dem som de har rekryteringsansvar för. ●

det viktigaste är kompeten-sen, inte orga-

nisationstillhörighet

Alla hjälper till att rekrytera

monopolet är brutet. Du kan numera söka vilken befattning du vill i hemvärnsförbanden, oavsett vilken frivillig försvars-organisation du tillhör. Det viktigaste är att du har rätt kom-petens och rätt förutsättningar för respektive befattning.

text: Therese Åkerstedt

Foto: Anders Kämpe

tema / frivilliga

vi bemannar hemvärnet

Bilkåren

Verksamhet: Fordon/trafik.

Befattningar: Bil-, lastbils-,

bandvagns- och bussförare

samt mekaniker, drivmedels-

man och trafiksoldat.

Antal: 1 164.

Svenska lottakåren

Verksamhet: Stab och för-

plägnad.

Befattningar: stabsassistent,

kock.

Antal: 830.

Svenska brukshund

klubben

Verksamhet: Hundtjänst.

Befattningar: Hundförare.

Antal: 764.

Sjövärnskåren ska bland annat

hjälpa till att utbilda och rekrytera

ett 70tal båtförare till både stridsbåt

90 H till de marina bataljonerna

och till inhyrda civila båtar för de

kustnära bataljonerna.

Svenska Röda Korset

Verksamhet: Sjukvård.

Befattningar: Sjukvårdare,

stf chef sjukvårdsgrupp.

Antal: 596.

Frivilliga

motorcykelkåren

Verksamhet: motorcykel/trafik.

Befattningar: mc-ordonnans,

trafiksoldat samt underrättel-

sesoldat och hemvärnsunder-

rättelsegruppchef med mc.

Antal: 588.

Frivilliga radio

organisationen

Verksamhet: Samband.

Befattningar: Signalist, lednings-

systembefäl samt mekaniker,

tekniker och driftledare.

Antal: 548.

Frivilliga flygkåren

Verksamhet: Flyg.

Befattningar: Flygförare, mekani-

ker, chef/stf hemvärnsflyggrupp,

chef hemvärnsflygtropp och

samverkansbefäl hemvärnsflyg.

Antal: 278.

Sjövärnskåren

Verksamhet: Sjötransport/marin.

Befattningar: Sjötransportledare,

båtförare, navigatör, maskinman

och tekniker.

Antal: 209.

Försvarets

personaltjänstförbund

Verksamhet: Personal.

Befattningar: personalbefäl,

fältpastor.

Antal: 120.

Svenska Försvars

utbildningsförbundet

Verksamhet: CBRn, underhåll,

fältarbeten.

Befattningar: DIm-soldat, sa-

neringssoldat, chef/stf rekog-

noscering-, saneringsgrupp,

pionjär, chef/stf tOLO-grupp.

Antal: 91.

Flygvapenfrivilliga

Verksamhet: Underrättelse-

tjänst.

Befattningar: Hemvärns-

underrättelsesoldat.

Antal: 84.

Svenska pistolskytte

förbundet

Verksamhet: vapen/

ammunition.

Befattningar: Ammunitions-

man/bilförare.

Antal: 21.

ut

bil

dn

ing

/ g

u-f

GU

-FF

örs

va

rsu

tbil

da

rna

ha

r h

uv

ud

ma

nn

ask

ap

et

för

utb

ild

nin

ge

n v

ilk

et

inn

eb

är

att

de

led

er,

sa

mo

rdn

ar

oc

h g

en

om

för

de

n t

ills

am

ma

ns

me

d S

ve

nsk

a L

ott

ak

åre

n, B

ilk

åre

n

oc

h F

lyg

va

pe

nfr

ivil

lig

a.

Utb

ild

nin

ge

n k

raft

sam

las

fra

mfö

r a

llt

till

va

pe

ntj

än

st

(40

tim

), s

juk

vå

rd (

20

tim

), C

BR

N (

10 t

im)

oc

h s

trid

(10

tim

).

Öv

rig

a m

om

en

t ä

r b

lan

d a

nn

at

fysi

sk t

rän

ing

, so

lda

tre

gle

r

oc

h F

örs

va

rsm

ak

ten

s v

ärd

eg

run

d. K

urs

en

av

slu

tas

me

d

en

til

läm

pn

ing

söv

nin

g u

nd

er

cir

ka

ett

dy

gn

so

m o

ck

så

är

en

ko

ntr

oll

av

att

up

psa

tta

må

l n

ått

s. U

tbil

dn

ing

en

be

skri

vs

som

fy

sisk

t o

ch

psy

kis

kt

an

strä

ng

an

de

.

Kra

v: D

en

sö

ka

nd

e s

ka

ha

fy

llt

18 å

r, v

ara

fo

lkb

ok

förd

i

Sv

eri

ge

oc

h v

ara

sv

en

sk m

ed

bo

rga

re s

am

t m

ed

lem

i e

n

friv

illi

g f

örs

va

rso

rga

nis

ati

on

. Utb

ild

nin

ge

n k

räv

er

go

d

psy

kis

k b

ala

ns

oc

h g

od

fy

sik

.

An

sök

an

: OB

S, d

en

sö

ka

nd

e s

kic

ka

r si

n a

nsö

ka

n t

ill

de

n

org

an

isa

tio

n h

an

ell

er

ho

n ä

r m

ed

lem

i, e

fte

r k

on

tro

ll a

v

me

dle

msk

ap

sk

ick

as

an

sök

an

se

da

n v

ida

re t

ill

de

n o

rga

nis

ati

on

so

m a

nsv

ara

r fö

r d

en

utb

ild

nin

g/d

e u

tbil

dn

ing

ar

som

sö

kts

. Lä

s m

er

på

ww

w.f

riv

illi

gu

tbil

dn

ing

.se

.

fa

kt

a:

So

lda

tutb

ild

nin

g

för

friv

illi

ga

I år b

örj

ar e

n n

y g

run

dlä

ggan

de

sold

atu

tbild

-n

ing

för f

riv

illig

a, G

U-F

. Det

är e

n o

blig

ato

risk

tv

åvec

kors

utb

ildn

ing

på

cirk

a 13

5 ti

mm

ar fö

r d

e so

m v

ill tj

änst

göra

på

avta

lsb

efat

tnin

gar

och

so

m s

akn

ar m

ilitä

r gru

nd

utb

ildn

ing

se

dan

tid

igar

e.

tex

t: T

he

rese

Åk

ers

ted

t

Bo

de

n*

vec

ka 19

–20

Hä

rnö

san

d

vec

ka 19

–20

Vä

dd

ö*

vec

ka 2

0–2

1

Ro

nn

eb

y

vec

ka 3

7–38

Ro

nn

eb

y

vec

ka 4

3–44

Ka

rlsk

ron

a

vec

ka 3

1–32

Um

eå

vec

ka 3

7–38

Öst

ers

un

d

vec

ka 3

4–35

Så

ten

äs

vec

ka 11

–12

Ha

lmst

ad

*

vec

ka 2

8–2

9

Ha

lmst

ad

*

vec

ka 13

–14

Re

vin

ge

he

d

vec

ka 3

5–36

Re

vin

ge

he

d

vec

ka 2

6–2

8

Fa

lun

*

vec

ka 2

6–2

7

Ro

nn

eb

y

vec

ka 2

0–2

1

Vil

lin

gsb

erg

vec

ka 2

6–2

7

* Ku

rser

sp

ecie

llt in

rikt

ade

för F

mC

K, S

RK

, FF

K o

ch

SBK

(so

m h

ar p

isto

l 88

i stä

llet f

ör A

K 4

B).

Alla

är d

ock

välk

om

na

att s

öka

till

den

utb

ildn

ing

som

pas

sar

dem

bäs

t tid

smäs

sigt

och

geo

grafi

skt.

Fö

rsv

ars

utb

ild

arn

a

Fly

gv

ap

en

friv

illi

ga

Bil

kå

ren

Sv

en

ska

Lo

tta

kå

ren

16   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

intervju / sami mielonen

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    17

jag vill inte lÅta som en superstridis

för det är jag inte

Ålder: 37.

Familj: Fru och två barn.

Bor: Göteborg.

Hobby: FMCK, löpträning.

Arbete: Montör på Volvo personvagnar.

fakta:

i träffas under FMCK:s vinterutbildning i Älvdalen.

Sami Mielonen är född och uppvuxen i Norrland och dia-

lekten är fortfarande tydlig trots att han bott 15 år i Göteborg. Det

var i Kalix som han lärde sig köra motorcykel och värnplikten gjorde

han på I 19/P 5 i Boden. Där fick han uppleva hur farlig kylan är för en mc-ordonnans.

– Vi hade en lång övning och dålig utrustning, det var kallt och jag fick djupa köldskador på kinderna och näsan. Hela ansiktet svullnade upp och jag fick jät-testora blåsor.

h ä n d e l s e n u p p m ä r k s a m m a d e s i Värn-pliktsnytt och det visade sig att ansikts-skydden var felaktiga. I dag syns det inga spår av skadorna även om han är lite känsligare i ansiktet. Efter värnplikten körde han bara motorcykel civilt, både landsväg och enduro. När blev du intresserad av det militära igen?

– Jag gjorde en mission som tung ksp-skytt i Kosovo 2001–2002 och då tändes intresset. Det var något slags dröm jag haft att göra internationell tjänst och det ångrar jag inte. Jag var med en kompis på mc-dagarna i Säve och FMCK hade in-formation, så vi anmälde oss där, det var cirka två år sedan.

– Vi har gjort det som en kompisgrej

men man gör ju en insats för landet. Jag vill inte låta som en superstridis för det är jag inte. Det är bra och intressanta kurser, bra gemenskap, samtidigt gör man en insats för samhället.Är du inte orolig för att få köldskador igen?

– Det finns så många bra skydd i dag. I Kosovo hade vi ner mot minus tjugo grader och jag var tornskytt där. Då hade man koll på ansiktet.

h a n h a r g å t t grundkursen för motor-cykel tre gånger, som ungdom, värnpliktig och som frivillig på förra årets två veckors långa grundkurs i Kalix för FMCK.

– Den var jättebra, vi fick lära oss köra manöverbana, i terräng, ta hinder, lands-vägskörning, orientering och vägvisning. Det är rätt så brett.Hur kommer det sig att du går vinterkursen min

dre än ett år efter grundkursen?

– Jag ville ha den gjort så fort som möjligt för mc-ordonnser får inte köra om det är kallare än fyra plusgrader om vi inte gått kursen.Vad gör man som medlem i FMCK?

– Vi träffas och har mekarkvällar, vi har lördagskörningar och orienterar i Göteborg.

När Sami Mielonen hämtade ut sin modell 90-uniform från förrådet satt det redan tre stjärnor och ett namnlapp påsydd. Eftersom han inte sprättat bort gradbeteckningen eller namnet gick han under grundkursen under benämningen kapten Steen, trots att han inte har någon officersgrad.

– Det är ingen som har gnällt på det, men jag har ju högst grad … Vi har mest

mc-ställ på oss och har inte ens fått ut märkena för hemvärnet, förklarar han skrattande.

v e c k a 1 3 g ö r han sin första krigsför-bandsövning i hemvärnet.Vad är roligast med att vara mcordonnans?

– Givetvis att köra mc, att man får utlopp för det och definitivt terräng- och skogskörning.Hur blir man en bra förare?

– Genom att vara lyhörd på kurserna, man lär sig väldigt mycket. Sedan gäller det att nöta och träna och inte låta kun-skaperna rosta.Är du rädd någon gång när du kör?

– Jo, absolut. Framför allt när man blivit äldre och fått barn, man har blivit dödlig. Det är mest i trafiken då man får tänka åt bilisterna också, man är så utsatt. Jag har inte vara med om någon extrem olycka, bara min-dre blessyrer. ●

Ingen gröngöling bakom styret

!Mejla gärna dina intervju förslag:red@tidningen hemvarnet.se

Sami Mielonen började i Frivilliga motorcykelkåren redan som 16-åring och gjorde värnplikten som mcordonnans. Efter ett långt uppehåll från det militära ska han nu göra sin första KFÖ i hemvärnet. text & foto: Therese Åkerstedt

18   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1 H E m v ä R n E t # 1 - 2 0 1 1    19

på ammunition och vapen ett återkom-mande tema i spalterna.

u n d e r k r i g e t v a r Sverige i princip isolerat från omvärlden. Då får man taga vad man haver till utrikesreportagen. En längre text om det engelska hemvärnet är byggd på den begränsade information som artikelförfattaren kunnat snappa upp genom andra tidningsartiklar och radio-sändningar. Inom Sverige använde man sig ofta av brevduvor för att kommunice-

ret efter bildandet av hemvärnet föds tidningen

– präglad av beredskaps-anda och gravallvar. På

omslaget återkom-mer foton tagna från grodperspektiv på rakryggade män som spanar mot ho-

risonten. Året är 1941 och invasionen kan komma när som helst, från både Tyskland och Sovjetunionen.

s y f t e t m e d t i d n i n g e n : att bidra till ”hemvärnsmannens danande till soldat i ordets bästa bemärkelse”. I varje nummer finns minst en detaljerad instruktion till övning. På omslaget till första numret står en hemvärnsman med gevär och spanar upp mot himlen.

Under hela andra världskriget var risken för fientlig luftlandsättning ett återkommande tema för tidningen. En rubrik lyder ”Skjut ej på fallskärmshop-paren – i luften”. Dinglande fallskärmsjä-gare är så pass svårskjutna med mauser-gäver att det i regel var lika bra att låta bli och i stället se till att positionera sig väl till nedslaget.

Endast med automatvapen och riklig ammunitionstillgång råder artikeln till beskjutning av fallskärmsjägare i luften. Under hela andra världskriget var bristen

ra, vilket framgår att ett bildreportage om Lidingö hemvärn.

I samma num-mer finns också en insändare som gör vilken hemvärns-soldat som helst tårögd. Underteck-naren ”Stockholms-fru” skriver om sin make, en nybliven

hemvärnssoldat: ”förr om åren hade han inget annat nöje än att spela bridge och gå på bio. Nu är det annat”. Numera tar han inte ens en söndagspilsner, korten tittar han inte åt. Han går upp klockan sex på söndagsmorgonen, bäddar sägen och ger frun frukost på sängen. Han går ner i vikt, stoppar sina strumpor och tvät-tar sina utslitna hemvärnskläder själv. Man undrar nästan om ”Stockholmsfru” tillhörde avdelningen för psykologiska operationer …

i o c h m e d andra världskrigets slut föds en debatt som med jämna mellanrum fortsatt till i dag – hur ska hemvärnet användas i fredstid?

Tidningen ger exempel på hur hemvär-nets medlemmar gjort allt från att fånga bankrånare till att delta i räddningsarbetet efter explosions olyckor. ●

Soldaternas egen tidskrift

Bildreportaget ”Modernt svenskt stridsflyg” från 1945

hjälper soldaterna att känna igen de vanligaste flygplanen

på den egna sidan, bland andra J 21 som snart skulle

ersättas med den legendariska ”flygande tunnan” J 29.

Hemvärnets förste

chef Gustav Petri.

text: Jöran Lindeberg Källa: Tidningen Hemvärnets arkiv

för en organisation

med sÅ stark decen-tralisering som hem-värnet är en tidning oumbärlig

Gustav Petri

Strax efter krigsslutet kan tidningen presentera den efterlängta

de kulsprutepistolen m/45. Men hemvärnssoldaternas standard

beväpning förblir 1800talsgeväret m/96 under lång tid framöver.

1940-talet 1941 Redaktör C E Berggren, utgivare

centralkommittén för det frivilliga försvars

samarbetet i samråd med Hemvärnsstaben.

1946 Redaktör och ansvarig utgivare

Ivar Göthberg.

Det allra första numret av tid

ningen kom mitt under andra

världskriget vilket präglade

både layout och innehåll.

Fientlig

luftland

sättning var

ett reellt hot.

ntusiasmen över krigsslutet har lagt sig och kalla krigets skugga lägger sig över Eu-ropa. I spalterna diskuteras stalinismen och risken för ett tredje världskrig. Redak-tionen varnar för femteko-lonnare: kommunister och nazister. I en ny artikelserie varnas för sabotörer och försåtmineringar. För att

säkerställa en god beredskapsanda publi-cerar tidningen i varje nummer serien ”Vad skulle du ha gjort?” som i skönlitterär form målar upp möjliga scenarier av sabotage och liknande som en hemvärnssoldat kan ställas inför i kristider.

v ä r l d e n l e v e r n u under hot om ögon-blicklig utplåning av atombomber. Tidningen gör reklam för boken ”Att överleva atomkriget – ett problem för oss alla”, av Riksförbundet för Sveri-ges Försvar. Men för den sakens skull åsidosätter man inte helt lågteknologiska vapen. Pseudonymen Kirjus spekulerar i en krönika om att använda pil och båge: ”man räknar med dessa uråldriga ting som ett lämpligt ’tyst vapen’ – vid sidan av kniv och pianosträng – under nattliga räder med specialtrimmade kustjägar-förband.”

En artikel dediceras åt diplomaten Raoul Wallenberg, som försvann efter att ha gripits av sovjetiska styrkor i Budapest 1945. ”När kommer han hem?” frågar sig rubriken. Raoul Wallenberg var aktiv instruktör under hemvärnets begynnelse. ”Hans entusiasm och idérikedom hade inga gränser”, skriver en hemvärnskollega.

Sovjets invasion av Ungern 1956, och unga ungrares dödsföraktande, och ibland framgångrika, attacker med bensinbom-ber och gevär mot sovjetiska stridsvagnar

noteras med gillande, och läsarna uppma-nas att stödja Röda Korsets nödhjälp till landet.

u n d e r a n d r a v ä r l d s k r i g e t hade hemvärnssoldaterna haft liten tanke på ekonomisk ersättning, men under 1950-talet börjar det knorra i leden. En debattör föreslår att årsersättningen för befäl över områden med mindre än hundra man bör höjas till 400 kronor, medan de som för befäl över mer än hundra man bör få 600 kr. Kostnads-läget är fortfarande mycket annorlunda från dagens. Ett danskt företag erbjuder i en annons förstklassiga kastknivar på postorder för bara 7:85 kronor. ●

e r Blickar mot omvärlden

1960-tal

edaktionen pu-blicerar ett längre reportage om hur det är att vara FN-soldat. Svenska FN-observatörer har tjänstgjort på platser som Kongo, Korea, Gaza, Kashmir och Li-banon. Ledarsidan

konstaterar att mer än 6 000 svenskar har gjort FN-tjänst i världens krishärdar. Det är positivt och solidariskt, menar ledaren, men varnar ändå för att Sveriges begrän-sade resurser till att försvara hemlandet riskerar att urholkas. En diskussion som fortsätter än i dag.

d e l i v l i g a d e b a t t s i d o r n a påminner om att hemvärnet är en unik hybrid av militär organisation och folkrörelse. Ledarsidan påminner om att ”det finns dock en or-ganisation – om detta intryck må tillåtas här – som snart tjugofem år haft och har prövat verkan av självstyrelse. Det är hemvärnet.”

Tidningen undersöker verkan av ABC-stridsmedel. Under rubriken ”Luftrörlig-heten ökar hemvärnets betydelse” visar man hur ständigt bättre flygplan och heli-koptrar ökar möjligheten till att landsätta fientlig trupp över territoriet. Hemvärnet blir därför allt viktigare.

Tidningen publicerar också ett tema-nummer om driftvärnet (sammanslaget med hemvärnet 2005), som skulle skydda flera av Sveriges samhällsviktiga verk och företag under kris- och krigstider.

Ledarsidan tar avstånd från idéer om att hemvärnet skulle vara en förberedelse till gerillakrig. Även om hemvärnsförband skulle hamna på fel sida av fronten och utföra bakhåll har detta ”föga eller intet att göra med den slags gerillakrigföring som utfös av politiska skäl och som bland annat kommit till omfattande utförande i

1950-talet 1956 Utgivare Hemvär

nets Centrala Förtroende

nämnd (CFN) i samråd med

Centralförbundet Folk och

Försvar (CFF).

1956 Tidningens upplaga

är runt 16 000 exemplar –

en relativt stor upplaga för ett fackorgan.

1960-talet 1960 Utgivare Tidskriften

Hemvärnets stiftelse.

1961 Tidningens långvarigaste chef

redaktör Ivar Göthberg avgår efter 20 år på

posten. Han efterträds av Bert Hallström.

1963 Chefredaktör Per Siegbahn.

1967 Chefredaktör Carol Bennedich.

I krigets skugga

1950-tal

Vietnam. Det är en avgrund mellan den slags gerilla som tog sig uttryck i spanjorernas uppror mot Napoleons franska härar i Spanien och våra dagars ’folkbefrielsetaktik’ som i ’gerillans’ form skonar varken vän eller fiende”, skriver ledarsidan.

19 6 8 ä r e n t i d av ifrågasättande av auk-toriteter. Även Försvarsmakten anpassar sig. Tidningen redogör för ÖB:s utred-ning om ”krigsmaktens anda och disci-plin”. Bland annat avskaffas hälsnings-plikten. Tilltal med tjänstegrad ska ske inför trupp, i övrigt får annat lämpligt eller brukligt tilltal användas. ●

Skyttet står fortfarande i centrum

vilket märks på annonserna.

1968 finns annonser i tidningen

för pansarskottet Miniman.

22   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

emvärnets beväp-ning diskuteras. ”Ett 1800-talsvapen är fortfarande det i antal dominerande inom hemvärnsgruppen”, står att läsa. Men vad ska ersätta: Kpist eller automatkarbin? Några år senare finns lite av varje på plats, står att läsa i ett

inlägg som reflekterar över hemvärnets beväpning. ”Dessa vapen är g 96, psk 68, ak 4, hgr, kpist 45, ksp 58.” Skribenten konstaterar att den gamla mauserns eld-kraft är ringa med moderna mått mätt.

Hemvärnet gör en massiv insats med 650 soldater för att undsätta offer för raskatastrofen i Göteborgsförorten Tuve i november 1977. När jorden gav efter och bildade ett slags krater förstördes 67 hus. Åtta människor dog och 130 evakuerades. Bilderna i reportaget påminner om en krigszon.

d i s k u s s i o n e r o m s t r i d s t e k n i k är ständigt återkommande inslag. Under rubriken ”Hemvärnet och strid mot luftmål” konstaterar en insändarskribent efter en verklighetstrogen övning att ”Hemvärnsmännen lärde sig att det lönar sig att skjuta mot dessa mål”, i alla fall så länge det rör sig om helikoptrar och andra långsamflygande mål på måttlig höjd.

En annan insändare uppmärksammar lottornas ofta undanskymda position under rubriken ”Behövs kvinnor i Hemvärnet?”. Enligt skribenten drar de sig för att bära sin uniform offentligt. Bland annat ”för att slippa glåporden om ’fruntimmer som vill leka krig’ och om den bekanta ärtsoppan”.

En del diskussioner och teman åter-kommer genom åren. En gäller rätten att använda våld för att hindra stölder och rån av militära vapen. En insän-dare påpekar risken för vapenrån under övningar, och reagerar mot att reglerna, som föreskriver att vapen ska vaktas av poster med skarpladdade vapen, inte tillåter posterna att skjuta i annat än rent självförsvar i händelse av rån.

v i s s a av s ve r i ge s internationella insatser återkommer över flera decennier, bland an-nat närvaron i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea. ”25 år vid 38. Breddgraden” är rubriken på en text av den före detta chefredaktören överste Carol Bennedich, som tidigare varit chef för den svenska delegationen i FN:s över-vakningskommission. Få anade väl då att Sverige skulle fortsätta att ha observatörer närvarande över 30 år efteråt. ●

Debatten tar fart

1970-tal

e Bildspråket förändras1980-tal

fter årtionden av i princip samma strikta formgivning har nu tidningen moderniserats och infört mer bildtex-ter, mellanrubriker och faktarutor. Man har också en tydli-gare uppdelning av

de redaktionella texterna och den rena informationen från själva hemvärnsorga-nisationens olika kretsar och områden, som tillsammans med debattsidorna för-passats akterut. Bildvalen till förstasidan är nu mindre krigiska – män med vapen ersätts av vackra vyer och föreningsliv.

Hemvärnets motsvarigheter i andra länder forsätter att generera reportage. Till exempel besöker man engelska ”Home Defense Forces”, som till skillnad från den svenska versionen består av före detta yrkesmilitärer.

d e n g r o va b r o t t s l i g h e t e n uppmärksam-mas efter flera oroande stölder av vapen och uniformer. Kalla kriget närmar sig sitt slut, men det var det få som anade då när det begav sig. Skådespelerskan Eva Ryd-berg varnar i en krönika för att fredsrörel-sen i Sverige tjänar Sovjets syften.

Svenska samhället globaliseras. En överste skriver ett inlägg om att hemvär-net borde bli bättre på att rekrytera bland Sveriges invandrare. Och många av dem kan ha en hel del erfarenheter att dela med sig av, menar han.

Under omvärldens allt snabbare omvälvningar måste även hemvärnet anpassa sig. Rikshemvärnschefen skriver att ”Hemvärnets uppgifter har i princip inte förändrats mycket under en följd av år. Däremot sker nu över hela landet successivt en koncentration av förbanden till de viktigaste objekten och de mindre väsentliga lämnas … Vad som föränd-rats är att uppgifterna blivit mycket mer krävande att lösa. Det beror på utveck-lingen av vapen och av transportmedel.” Rikshemvärnschefen förordar allt bättre utbildade hemvärnsbefäl, utan att hem-

värnet för den sakens skull tappar bandet med bygden.

Hemvärnet får även marina uppgif-ter, passande med tanke på de ständiga ubåtsjakterna i Stockholms skärgård och grundstötningen av U-137. ”Hur känner man igen en ubåt?”, lyder en rubrik i ett temanummer om skärgården. ●

1970-talet 1970 Carol Bennedich

även ansvarig utgivare.

1978 Chefredaktör och

ansvarig utgivare Ulf

Sandberg.

1978Tidningen forsätter

att jaga prenumeranter. 16 000 av hemvärnets

104 600 medlemmar betalar årligen 20 kronor

för en prenumeration.

1980-talet 1984 Utgivare Hemvärnets Centrala

Förtroendenämnd.

1985 Fortfarande var tidningen inte gratis

för alla hemvärnets medlemmar. Tidningen

rapporterar att 25 000 av 140 000 medlemmar

numera prenumererar – en uppgång.

1987 Chefredaktör och ansvarig utgivare

Ulf Sandberg.

Hemvärnsmusikkårerna uppmärksammas

i ett reportage. De första bildades redan

1941, i Leksand och Sandviken.

Första numret 1985. Omslagsbil

den på nästa nummer visar en

roende militär.

Rubrik från 1985.

Bildtexten nedan skulle redaktionen

inte ha använt i dag …

24   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

u börjar allt fler fyr-färgsfoton och andra färgklickar leta sig in i tidningen. En an-nan förändring är att betydligt fler beväp-nade kvinnor syns på sidorna.

Kalla kriget är slut och det svenska försva-ret inleder en omfat-

tande avrustningsprocess, som i någon mån pågår än i dag, tjugo år efteråt. Ledarsidan oroas över utvecklingen. Kriget i Persiska viken påminner om att världsfreden inte kommer att bryta ut i första taget.

Samtidigt tas geväret m/96, eller ”mausern” som det kort och gott kallas, ur funktion, efter nästan hundra års tjänstgöring i Sveriges försvar. Tidningen redogör om efterträdaren ak 4:ans alla finesser. Den nya skyddslagen som trädde i kraft 1991 ägnas spaltmeter.

d e t f a k t u m a t t allt färre gör lumpen driver fram en debatt i tidningen om huruvida de som inte gjort militär grund-utbildning kan antas till hemvärnet. En annan debatt, som med jämna mellanrum dyker upp under flera år, rör det nya uni-formssystemet m/90. Till en början får hemvärnssoldater bara använda m/90 om de betalar ur egen ficka.

Teknikens framgångar möjliggör bättre övningar. Sigum-systemet, där soldaterna utrustas med detektorer som känner av en osynlig laserstråle från motståndarens vapen, visas upp. Varje set kostar 25 000 kronor.

Krigen i Jugoslavien har brutit ut.

Tidningen rapporterar om hur bosniskt hemvärn bekämpar serbiskt pansar.

e t t n u m m e r f r å n 1996 illustrerar det komplicerade förhållande som råder mel-lan Sverige och det nya Ryssland. Å ena sidan antas Ryssland som medlem i Eu-roparådet – med demokrati och mänsk-liga rättigheter på dagordningen – och svenska officerare besöker ryska elitför-band. Å andra sidan utbryter ett blodigt krig i utbrytarrepubliken Tjetjenien och tidningen varnar för att en invasion av Estland kan stå på tur. Samtidigt forsätter den svenska nedrustningen. ●

2000-tal

början av 2000-talet har tidningen helt gått över till fyrfärg, och hemvärnssoldater i m/90 pryder omslaget. Försvaret fortsätter sin omstöpning. Nedskärningsreporta-gen fortsätter.

Sverige etablerar en långvarig närvaro i Kosovo efter kriget mot Serbien. Många av soldaterna är med i hemvärnet på hemmaplan – tid-

ningen har ett reportage om hur hem-värnskompisar tjänstgör tillsammans. De nyligen avslutade krigen i det forna Jugo-slavien och ett svagt Ryssland bidrar till att försvaret allt mer prioriterar interna-tionella insatser. Redaktionen påpekar att Folk och Försvars årliga konferens i Sälen hade fred och säkerhet i Europa som tema – men knappt nämnde ett ord om Sveriges försvar. En kritik som återkommit.

ö b j o h a n h e d e r s t e d t intervjuas och är i princip nöjd med hemvärnets taktiska förmåga. Men inte helt – det är lite för mycket ”91:an Karlsson” över det hela. ”Jag tycker fortfarande att poster och vak-ter uppträder lite för snällt”, säger han.

På tidningens debattsidor diskuteras om hur pass miljöfarliga blykulor egentligen är, mot bakgrund av att försvarets skjutba-nor blir av med sandfång, samtidigt som andra skjutbanor läggs ner. Hemvärnssol-daterna får längre väg till skjutbanan.

Fler kvinnor i organisationen medför krav på anpassning av både omklädnings-rum och språk. En insändare tycker att det gått för långt, han vill fortsätta kalla sig för ”pansarhora”. En annan debatt ställer ak 4 mot ak 5. Nu när de värnpliktiga blir

Beväpnade kvinnor

blir vanligare på omslagen

och i tidningen.

Uniformsfrågan engagerar.

Den folkbildande ambitionen kvarstår.

1990-talet1992 Chefredaktör och ansvarig utgivare

Stig wallin.

1994 Utgivare Rikshemvärnsrådet

1999 Chefredaktör och ansvarig utgivare

Ulf Ivarsson.

2000-talet 2001 Redaktionen genomför en läsarunder

sökning som ger resultatet att 36 procent av

prenumeranterna läser hela tidningen, en ökning.

Hela 84 procent upplever den som trovärdig.

2009 Chefredaktör och ansvarig utgivare

Therese Åkerstedt.

Kvinnorna tar plats

1990-tal

allt färre kan hemvärnet utrustas med alla de ak 5 som låsts in i förråd, tycker en skribent.

Samtidigt stramas säkerheten upp. Vapenlåsnycklar ska hädanefter förvaras av gruppcheferna, rapporterar tidningen.

Bilden av hemvärnet börjar förändras.

Layouten förändras flera gånger och blir mer modern.

i n t e r n e t b l i r a l l t viktigare i den svenska vardagen. Tidningen rapporterar 2006 att Hemvärnets stridsskola lanserar en ny distansutbildning – ”Lär dig ak4b på nätet”. Samtidigt ger privata webbsidor med hemvärnsinnehåll anledning till oro över säkerheten.

Efter attackerna den 11 september 2001 aktualiseras terroristhotet. Riksdagen ger klartecken till att försvaret under vissa omständigheter kan hjälpa polisen. År 2006 beslutar ÖB att försvaret ska börja öva på att försvara Sverige mot terror-attacker. Tidningen rapporterar om en hemvärnssoldat från Livgrenadjärgrup-pen i Malmslätt som bytt vardagen mot Mazar-i-Sharif i Afghanistan. ●

Mer färg på sidorna

I VÄNTAN PÅ FIENDEN

Det blåser upp till storm i Skåne. Snön har vräkt ner i fem dagar och vindstyrkan uppgår till tjugo meter per sekund. Samtidigt kommer det rap-porter om att en fientlig landstigning kan vara nära förestående på den skånska östkusten.

H E m v ä R n E t # 6 – 2 0 1 0    27

text & foto: Therese Åkerstedt

26   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    29

lutonsignalisten Max Johansson håller hand-mikrofonen tätt tryckt mot

örat för att inte ljudet ska dränkas av blåsten som piskar

ängarna på Ravlunda övningsfält.– Det är Alfa de pratar med, de är på

fordonsavlämningsplatsen, säger han till plutonchefen som väntar på order att framrycka ner till stranden. Varför blev du signalist?

– Jag fick aldrig göra lumpen för min syn var för dålig och då var signalist ett bra alternativ. Men det är kul också, det är ett viktigt jobb och någon måste göra det.

Det har mest varit bevakning av objekt än så länge så det har blivit mycket rutin och posttjänst.

De får order om att framrycka och sol-

daterna lastar in sig i bandvagnen. Trup-pen håller sig gömd bakom en vall medan plutonchefen och gruppchefen går fram för att rekognoscera stridsställningen. Tre ksp-skyttar och ett antal soldater med ak 4 ska se till att inga fiender kommer iland på den del av stranden som de bevakar.

– Vi sköt skarpt i går och sköt in bös-sorna. Övningen har varit väldigt givande och lärorikt. Att ta stridsställningar i snö gör mycket för tröttheten, säger ksp-skytten Tim Eriksson.

d e t ä r k n a p p a s t en idealisk dag för en landstigning, försvararnas sikt försvåras visserligen av snöfallet men det stålgrå havet är fullt med vita gäss. Trots det hörs ksp-knatter från norr och lukten av krutrök kommer drivande med vinden. Signalisten rapporterar att Bravo är i strid. Och snart dyker de första soldaterna upp som små siluetter på stranden. När ordern om eld kommer syns nedslagen från kulorna som vita och bruna kaskader i det stormiga havet och på sandstranden. Fienden har fått ett varmt välkomnade.

Innan stridsskjutningen börjar pratar jag med två gruppchefer. De första da-garna på KFÖ:n har Wendesbataljonen bland annat bevakat stridsledningscen-tralen i Hästveda innan de fick order om att omgruppera till Ravlunda.

– I Hästveda har vi bland annat haft yttre bevakning på natten och patrullerat. Vi har även varit hos en skrothandlare och gjort eftersök med hund, berättar Tobias Alm.

– Vi hade även ett IKFN-moment. En utländsk helikopter cirkulerade runt en radiomast och landade med fem milismän som vi omhändertog och överlämnade till polisen. Det var ett jättebra moment om reglerna och vad man får och inte får göra, nu kan jag det mycket bättre, säger Mikael Ström, som även han är gruppchef.

Medan soldaterna strider med sina va-

pen så är det pennor och datorer som går varma i bataljonsstaben. Sjukvårdsbefälet Jeanette Persson har varit med i sju år men gör sin första övning i sin nya befatt-ning. Hon har gjort lumpen som sjukvår-dare och är snart färdig sjuksköterska.

– Just nu planerar jag för vad som ska hända efteråt, beroende på hur striden går, och hur sjukvården ska styras, berättar hon.

i d a g ä r f ö r u t o m rikshemvärnschefen Roland Ekenberg även Jan Pålsson, chef för Södra skånska regementet, på besök i staben.

– Jag är jättenöjd med hemvärnet i Skåne, med engagemanget och viljan. Man känner att hemvärnet blivit mer prioriterat och fått högre operativa krav, det märks att ni har medvind, säger Jan Pålsson som har fyra hemvärnsbataljoner vars chefer deltar i hans ”commanders conferens” tillsammans med cheferna för de två pansarbataljonerna.

– Det är en signal att hemvärnet och dess utveckling är en regementsfråga, och inte bara en fråga för utbildningsgrup-pen. Det är även ett sätt att synliggöra hemvärnet och höja statusen. För mig är det solklart i ett insatsförsvar att hem-värnsbataljonscheferna är underställda regementschefen, jag har totalt ansvar för sex bataljoner.

En av hemvärnets fyra CBRN-plutoner ska tillhöra Skånska gruppen vilket regementschefen tycker är mycket viktigt med tanke på att befolkningscentret Malmö finns i regionen.

– Den unika förmågan är en mycket viktig riksresurs för Försvarsmakten och totalförsvaret. Nu sätter vi i gång med rekryteringen och det ska bli intressant att följa rekryteringen och utbildningen, säger han.

I koket arbetar man på som vanligt trots snöfallet. Kocken Annette Gustavsson har varit med i hemvärnet i tjugoåtta år och ser en klar utveckling.

– Vi har fått många nya grejer efter tju-goåtta år, säger hon halvt på skämt och halvt på allvar.

1 Plutonerna samlas inför stridsskjutningen.

2 Signalisten Max Johansson trivs bäst i öppna landskap.

3 Vaktposten vid bataljonsstaben släpper inte in någon obehörig.

Mcordonnansernas beväpning

är pistol 88, och de ska kunna

använda den i alla väder

– även snöstorm.

32

1

28   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

i s k å n e h a r s j u bataljoner slagits ihop till fyra och det är första gången

personalen arbetat tillsammans eftersom de tillhört olika kompanier. Det har inte blivit någon utbildning på ak 4 under övningen men de har gjort täthetsprov på skyddsmasken – och förstås lagat massor med mat. I dag serveras pansarsoldatens pastasås och ett smakprov visar att de klarar sin stridsuppgift utan anmärkning.

Vid ett av kompanikoken står Sten Svensson som är anställd i NBG:s un-derhållspluton som transportgruppchef och slevar i sig lunchen. Han har tagit tjänstledigt för att öva i sin befattning som packgruppchef.

– Vi har bärgat fordon, fyllt på vatten och drivmedel samt kört ved och am-

Förflyttning

med ksp håller

soldaterna

varma.

Att laga mat till en bataljon

är ingen dans på rosor.

Även personalen i koket

måste vara fältmässiga.

En av gruppcheferna

rekognoscerar inför

den förmodade fient

liga landstigningen.

munitionstransporter. Jag gjorde lum-pen som kvartermästare och ville hålla i gång kunskaperna, underhåll är roligast. Jag har aldrig bedrivit underhållstjänst i vintermiljö tidigare och vi håller på konstant från sju på morgonen till tio på kvällen. Det är mer ”grönt” i hemvärnet, mer fältmässigt och det är en charm i det, säger Sten Svensson och förklarar att man använder containersystem i NBG.

u t e p å e t t fält står ett gäng pappfigurer och tre mc-ordonnanser. De ser ut som hjältarna i en västernfilm när värmerock-arna fladdrar i vinden och de snabbt drar pistolen och bekämpar bovarna. Men pistolen är framför allt praktisk när de ska ta sig fram på motorcykel. Vägen vi kört

fram på börjar försvinna under drivor av snö, men mc-ordonnanserna ska ta sig fram i alla sorters väder, det innebär att de även ska kunna skjuta i alla sorters väder. Även när snön piskar i ansiktet och de får kisa för att se måltavlan. Alla skott sit-ter. Daniel Persson beskriver vädret som utmärkt.

– Pistol är betydligt smidigare än ak 4 även om det varit problem att få fram attrapper till övningen. Jag sköt skarpt senast i fjol våras, säger han och berättar att de fått ordentligt med ordonnansupp-drag när bataljonen skulle marschera från Hästveda.

På väg tillbaka kanar den fyrhjulsdrivna bilen av vägen och vi får lägga på snöked-jor för att ta oss tillbaka till lägret. Trots att de tillhör en av Sveriges sydligaste bataljoner har soldaterna i Wendesbatal-jonen visat att de kan hålla huvudet kallt även i vinterstormar. ●

vi har bärgat fordon, fyllt pÅ vatten och driv-medel samt kört ved och

ammunitionstransporter.

Sten Svensson

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    3130   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    33

Vinterkursen hålls av Frivilliga motorcykelkåren

som rekryterar och utbildar alla mc-ordonnanser.

– Det viktigaste är att lära sig hantera kylan, säger kurs-

chefen Thomas Stolt.Även om alla i FMCK har

mc-intresset gemensamt så är de militära kraven tydliga. Uniformen

ska bäras enligt reglementet, logementen städas dagligen och allt görs gemensamt.

– Ni jobbar hela tiden i grupper, när alla enskilda medlemmar är klara är grup-pen klar. Kom ihåg att göra köldkontrol-ler av varandra hela tiden, säger Thomas Stolt som poängterar att Försvarsmaktens värdegrund är den som gäller.

– Militären sponsrar vår verksamhet, och jag accepterar inga former av mobb-ning eller trakasserier, då blir ni hem-skickade direkt. Det är inget hot utan ett löfte.

n å g ra p r o b l e m h a r han inte upplevt tidigare, men han vill vara tydlig från bör-jan. När det praktiska är avklarat börjar man med ett utbildningspaket om kyla, då förarna bland annat får tips om hur man kan klä sig. Alla måste utgå från sina egna individuella preferenser och vilken typ av körning det handlar om. När det som nu är minus 20 grader utomhus gör

fartvindarna att kroppen utsätts för mer än minus 50 grader i högre hastigheter.

Innan de första körpassen ska de ge-nomföra grundkontroll på de motorcyklar de tilldelats under veckan. Kristoffer Kihlborg har tagit bort hjulen och gnuggar på bromsbackarna.

– Man gör det för att rugga upp ytan, då låser det bättre. Jag vet inte hur det är att köra på snö. Det har jag aldrig gjort tidigare. Det är en helt ny grej men alla jag pratat med säger att det här är den roli-gaste kursen man kan gå – någonsin.

Han gick med i FMCK:s ungdoms-verksamhet i Göteborg som 17-åring och slutför nu sin utbildnings som mc-ordon-nans tre år senare, eftersom han gjort ett uppehåll för att göra lumpen.

p ä r - f r e d r i k r i m t o r p fyller i en felrap-port. Han kommer från Gnarp, som ligger mellan Sundsvall och Hudiksvall, och borde därför vara van vid kylan.

– Jag har åkt söderut för att gå på vinterkurs, men så här kallt har vi inte hemma, kommenterar han de trettio mi-nusgrader som termometern visade i morse.Varför är du här?

– Motorcykelintresset, det är en rolig grej. En på jobbet var med i FMCK och jag gillar de lite äldre motorcyklarna, säger han.

Trots att motorcyklarna från Husqvarna har använts i tre år-

när det som nu är minus 20 grader

gör fartvindarna att kroppen utsätts för mer än minus 50 grader i högre

hastigheter

2

32   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

Ett trettiotal gröna motorcyklar av märket Husqvarna 258 står uppradade i fordonshallen. Snart ska de plockas isär, kontrolleras och förberedas för vinterkörning. I älvdalen utbildas hemvärnets mc-ordonnanser för att klara extrem kyla, snö och is.

Med fartvinden som främsta hot

text & foto: Therese Åkerstedt

tionden håller de fortfarande. Och de är betydligt enklare att meka än dagens maskiner.

n ä r g r u n d k o n t r o l l e n ä r klar ska motor-cykeln anpassas till kylan. Ett värmeskydd sätt över förgasaren för att förhindra is-bildning. Teknikern Royne Eriksson visar hur det ska göras.

– Det är extremt viktigt att ni kontrol-lerar gasvajerns fäste. Den måste hamna rätt så att gasen fungerar. Frågor på det?

– För att montera på skidorna ska ni montera på vinterfästet, många låter det

ken, men alla mina muskler hade glömt bort det, säger han och skrattar.

– Min hjärna skickar lite fel signaler, man måste hitta det här med att gasa till och släppa.

Rune Dunér har varit reservofficer i flygvapnet och var med i FVRF som ungdom.

– Jag fick motorcykelintresset på gamla dar och kände folk som var med i FMCK. Det militära är familjärt för mig och jag insåg att där kan man ha roligt.

Och roligt har de haft, båda beskriver den två veckor långa grundkurs 2 som går på sommaren som riktigt bra.

– Det var värsta äventyrssemestern, säger Rolf Engvall och berättar om när han voltade i ett sandtag så att näsan fylldes med sand.

d e t k o m m e r a t t bli en del äventyr även i Dalarna. Det avslutande provet blir en långmarsch på över tio mil då de bland annat besöker klassiska Vasaloppsplatser. De ska även meka med motorcyklarna utomhus kvällstid framför öppen eld. Det som tar tio till femton minuter i ett varmt garage kommer att ta den dubbla tiden i fält. Men efter det kommer alla mc-or-donnanserna att vara fältmässiga i ordets rätta bemärkelse. ●

Att meka och hålla motorcyklarna

i trim är en viktig uppgift.

Xxxxxxx

sitta på året runt men det är för hårt och bryter sönder motorn.

Efter lunch är det äntligen dags för den första körningen. Trots grundkontrollen så startar inte två av motorerna. Även om kvällarna är tomma på schemat så betyder det inte att förarna är lediga, den tiden kommer de att tillbringa i fordonshallen för att meka.

Innan de ger sig i kast med manöver-banan visar instruktörerna hur man svänger. Det krävs en snabb gasning så att bakhjulet får en kontrollerad sladd sam-tidigt som föraren lägger över vikten på innerskidan. Enkelt i teorin men betydligt svårare på det ojämna och snöiga under-laget. Efter att ha snirklat sig runt koner och kört i åttor kommer en fartökning innan de ska stanna så fort som möjligt.

– Bromsningen har tagit sig, ett generellt fel ni gör när ni bromsar är att ni ställer er på skidorna, då förlorar ni kraften på hjulen, säger instruktören Börje Sjöblom.

Ger man för mycket gas svänger motorcykeln för mycket, ger man för lite

fastnar man i snön. Mattias Kjellgren får uppleva vad som händer om is bildas i förgasaren och gasen hänger sig.

– Jag hade precis kört åttan när jag fick gashäng. I all hast försökte jag få stopp på mc:n men det är inte så lätt att nå nödstop-pen, men när jag låg under motorcykeln fick jag av motorn. Jag kan tänka mig att man blir rätt rädd om det händer på en landsväg.

Det är första gången han kör på snö.– Det är väldigt annorlunda, man kan

inte jämföra det med offroad utan måste tänka i nya banor. Helt plötsligt ska du lägga över vikten på en skida och man måste ha förtroende för skidorna. En manöverbana är alltid bra att börja med. Instruktörerna är så erfarna, och lyder man deras råd så blir det enklare. Man får alltid höra att man ska höja blicken, och man glömmer bort det.

å n g a s t i g e r u p p från förarna när efter-middagspasset är klart. När alla bemästrar manöverbanan och man har ökat has-tigheten så kommer de även att lära sig mörkerkörning med avskärmad belysning, bogsering med motorcykel samt tolkning med skidor. En av veckans stora utma-ningar är att köra i bandvagnsspår, då är det gas som gäller.

Rolf Engvall har varit med i FMCK sedan 70-talet och blev ordonnans i hem-värnet för ett år sedan.

– Jag hade tid och ville ställa upp, vara en samhällsbärare. 1978 körde jag en Jawa med skidor, den med växellådan på tan-

man kan inte jämföra med offroad utan mÅste tänka i nya banor. helt plötsligt

ska du lägga över vikten pÅ en skida

mattias Kjellgren

H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    3534   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1

MCordonnans ska klara att:

• Köra sin motorcykel, oavsett väglag och

terräng i alla väder.

• Orientera efter karta i såväl ljus som

mörker och oberoende av årstider.

• Transportera material som till exempel

läkemedel, blod, verktyg och vapen.

• Förmedla meddelande, såväl skriftligt

som muntligt.

• Skjutsa personal på väg eller i lätt ter

räng, till exempel sjukvårdspersonal på

väg till en olycksplats.

• Utföra enklare rekognoscering av till

exempel framkomlighet och bärighet hos

vägar och broar.

• Delta i eftersök och skallgång genom att

snabbt avpatrullera stigar samt transpor

tera material och personal. Mcspår förstör

inte möjligheten att efteråt söka med

hundpatrull. Källa: fmck.se

fakta:

En välbehövlig paus

i kylan. Motorcyklarna

är av märket Husqvarna.

Det gäller att gasa

vid rätt tillfälle

i manöverbanan.

36   H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1 H E m v ä R n E t # 1 – 2 0 1 1    37

Blekinge genomförs sju ungdoms-övningar per år. Den här helgen har samlat 196 elever i Kallinge och 72 i Halmstad.

Ungdomsledaren Johnny Philips-son berättar att nyckelordet de senaste åren har varit samverkan.

Både mellan frivilligavdelningarna i Blekinge och Halmstad, men också mel-lan de olika frivilligorganisationerna.

– Ungdomarna kommer från Hemvär-net, Flygvapenfrivilliga, Försvarsutbil-darna och Sjövärnskåren. Vi har insett här nere att samverkan ger mer på de flesta sätt. Resultatet blir mångfacetterade och roliga övningar för ungdomarna. Vi har även fått större ekonomiska möjligheter nu när stödet kommer från flera olika frivilligorganisationer, säger Johnny Philipsson.

Verksamheten kostar. Om man räknar på att priset för en portion frystorkad mat ligger på 250 kronor och ungdomarnas antal är 200, så kan man lätt räkna ut att det måste till en budget. Men pengarna är en investering för Försvarsmakten, många ungdomar söker sig senare vidare inom organisationen.

Johnny Philipsson lägger ned drygt 800 timmar per år som ungdomsledare. Just

nu är han nollad i sin vanliga befattning i hemvärnet. Men vad är det egentligen som driver honom att lägga ned så mycket tid, samtidigt som den ekonomiska er-sättningen är förhållandevis blygsam?

– Jag får så mycket igen av ungdomar-na. Förra veckan ringde en mamma och sa att hennes son börjat skärpa sig rejält i skolan efter att han gått med i vår verk-samhet, sådant värmer att höra, säger han.

l ö j t n a n t b e n ny l a r s s o n , rutinerad trupputbildare med drygt 30 tjänsteår i Försvarsmakten, står inne i en lektions-sal och undervisar grundkurselever om hur man hanterar vassa redskap som kniv, yxa och såg. Han har förmåga att fånga de morgontrötta ungdomarnas intresse. Men några av dem klarar inte av att hålla sig vakna. För att kvickna till får de ställa

sig upp en liten stund. Benny Larsson går grundligt igenom hur man hanterar kniven – ett viktigt redskap för den som rör sig i skog och mark.

– Det finns ett gammalt uttryck som lyder: ”Om du inte har med dig en kniv ute i skogen, vad gör du då ute i skogen?”, säger Benny Larsson.

Efter cirka en timmes undervisning i lektionssalen beger sig styrkan till den igensnöade brandövningsplatsen på flygflottiljen. Nu ska teori omvandlas till praktik, för några av ungdomarna är det första gången de hanterar en yxa.

Vid serviceförrådet råder full aktivitet under lördagsmorgonen. Kön ringlar sig lång in till persedelbytet. Ungdomsverk-samheten får ett mycket bra stöd från personalen, ofta försöker de lösa de flesta problem som kan tänkas uppkomma på ett smidigt sätt.

s j ö vä r n s k å r e n s u n g d o m a r ska genom-föra ett dygn i fält. Med terrängbilar och en bandvagn från Blekingegruppen körs eleverna ut i skogen. Det ser lite exotiskt ut när instruktörerna rör sig i skogen med sina blåa sjöstridsuniformer med tillhörande båtmössa. Stoltheten att vara knuten till marinen finns även hos ungdomarna. Några av dem skulle vilja ha mer hav och mindre skog under helgen, trots isande vindar. De kallar sig ”The A-team”, Martin Svensson, Pelle Sohlin, Gabriel Andersson och Emil Ehrlow har blivit ett järngäng genom verksamheten i Sjövärnskåren.

– Det klickade direkt när vi träffades på ett sommarläger. Martin bor i Växjö och vi andra i Karlskrona, men mellan övningarna håller vi kontakt via MSN och Facebook. Ibland kan folk ta oss för att vara oseriösa för att vi flamsar och skrattar mycket, men det är så vi håller humöret uppe, säger Gabriel Andersson.

Medan ”The A-team” skottar snö, leder ungdomen Hilda Olsson arbetet med att resa kaminröret.

– Flytta lite till vänster… lite till. Per-fekt, bra där, säger hon.

t ä l t u p p s l a g n i n g e n i n f ö r natten i skogen går snabbt och med betyget väl godkänt – sträckningen är näst intill perfekt på de båda tälten. Mörkret sänker sig snabbt över förläggningsplatsen. I fjärran hörs bullret från några Jas-flygplan som lyfter. Ungdomarna börjar förbereda sig för att få fyr på kamminen. Veden späntas upp.

På söndagen genomförs bland an-

nat utbildning för grundkurseleverna i gradbete