View
0
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
1 (46)
Program för att främja integrationen av invandrare
2019–2021
2 (46)
Innehåll
Inledning ......................................................................................... 3
Invandrare i Borgå.......................................................................... 5
2.1 Integrationsarbetets olika begrepp ................................................................................. 7
2.2 Lag om främjande av integration 1.9.2011 samt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration 5.7.2018 .................................................... 8
2.3 Statens integrationsprogram 2016–2019 ....................................................................... 9
2.4 Lag om likabehandling (1325/2014) ............................................................................. 10
2.5 Invandrarkommitténs arbetssätt och sammansättning ................................................. 10
Komma igång med integrationen i Borgå ..................................... 11
3.1 Vägledning, rådgivning och kartläggning i det första skedet ......................................... 11
3.2 Meeting Point och Bra början i Borgå........................................................................... 11
3.3 Invandrartjänster .......................................................................................................... 12
3.4 Tolk- och översättningstjänster .................................................................................... 13
Basservicen stöder integrationen .................................................. 14
4.1 Boende ........................................................................................................................ 14
4.2 Hälsostationstjänster ................................................................................................... 15
4.3 Mentalvårdstjänster ..................................................................................................... 16
4.4 Småbarnsfostran och förskoleundervisning ................................................................. 17
4.5 Grundläggande utbildning ............................................................................................ 19
4.6 Vuxensocialarbete och socialarbete för barnfamiljer .................................................... 22
4.7 Kultur- och fritidstjänster .............................................................................................. 25
Arbete och utbildning ................................................................... 29
5.1 Invandrarna på arbetsmarknaden ................................................................................ 29
5.2 Vuxenutbildning erbjuder de första stegen till integration, utbildning och arbetsliv ....... 33
5.3 Stadens sysselsättningstjänster ................................................................................... 36
Övriga aktörer ............................................................................... 36
6.1 Tredje sektorn .............................................................................................................. 37
6.2 Församlingar och andra religiösa sammanslutningar stöder integration ....................... 39
6.3 Polisen ......................................................................................................................... 41
Kostnader ....................................................................................... 41
Uppföljning av integrationen, utvecklingsåtgärder och uppföljningen av dem 2019–2021 .................................................. 43
3 (46)
Inledning
I lagen om främjande av integration föreskrivs om att kommunen eller flera kommuner tillsammans
ska, för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet, upprätta ett
program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och
ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 § i
kommunallagen (365/1995) upprättas (Lag om främjande av integration 1386/2010 § 32).
I integrationsprogrammet har den gällande lagstiftningen som styr integrationen samt Borgå stads strategi Drömmarnas Borgå 2030 beaktats. Strategins gemensamma värderingar, inbördes uppskattning och att göra tillsammans – modigt och ansvarsfullt, är lämpliga för att styra integrationsarbetet tillsammans med invandrare. Integrationsarbetet stöder strategimålen ”En trygg, välmående och jämlik stad för invånarna”: Vi utvecklar stadens trygghet och förebygger tillsammans marginalisering av invånarna och ojämlikheter. Vi stöder åldrande aktivt genom att betona hälsofrämjande åtgärder. Vi satsar på förebyggande arbete. Borgås program för främjande av integration har upprättats för åren 2019–2021. Målet med programmet är att främja positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper, att på jämlika grunder trygga tillgängligheten på integrationsfrämjande behovsenliga tjänster av hög kvalitet för invandrare samt främja sektorsövergripande samarbete mellan integrationsfrämjande aktörer. I slutet av 2017 bodde 2 372 utländska medborgare i Borgå. Sammanlagt statistikfördes det att 3
300 personer har något annat än Finlands officiella språk som modersmål. I Borgås
integrationsfrämjande program beskrivs integrationsstegen ur tjänsternas perspektiv. I programmet
framskrider man med stöd av stadens basservice från den första tiden i landet till utbildning eller
arbete. Centralt i programmet är även tredje sektorns och andra aktörers betydande insats för att
främja integrationen.
Integration är en flerdimensionell, livslång process över kommande generationer som alltid sker
under vardaglig växelverkan. Utöver myndigheterna stöds integrationen av olika aktörer och
föreningar, arbetsgemenskaper, företag, läroanstalter och andra gemenskaper.
Samhället möjliggör integration och erbjuder förutsättningar för den, men i grunden är det ändå
fråga om varje människas personliga liv och hennes egna resurser. En lyckad integration innebär
enligt Befolkningsförbundets mångkulturella kompetenscenter bland annat delaktighet,
språkkunskaper, sysselsättning, välbefinnande, ömsesidighet, livshantering, jämlikhet,
medvetenhet om rättigheter, skyldigheter och möjligheter till påverkan samt fungerande relationer
med närstående, meningsfull fritid och en känsla av trygghet och tillit.
Integrationens dubbelriktade natur är viktig. Också det mottagande samhället förändras. Var och
en av oss kan med våra egna insatser påverka hur välkomna invandrarna upplever sig vara och
hur de kan komma med i växelverkan med befolkningen.
Integrationen kan betraktas ur olika åldersgruppers perspektiv:
Barn, ungdomar och familjer: Integrationen av barn och ungdomar sker som en del av integrationen av familjen. Centralt i integrationen av familjer är att de vuxna ska kunna bibehålla sitt föräldraskap och erbjuda sina barn stöd. Barnrådgivningen, småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen samt ungdoms- och socialarbetets tjänster stöder föräldraskapet samt integrationen av barnen och ungdomarna ur sitt eget perspektiv.
Vuxna integrationsinvandrare som siktar på arbetslivet: Arbetsförvaltningen ansvarar i huvudsak för integrationen av personer i arbetsför ålder i arbetslivet. Målet med
4 (46)
integrationsutbildningen och andra arbetskraftspolitiska åtgärder är att uppnå en nivå av språkkunskaper som fungerar i vardagen samt att för varje invandrare hitta en individuell stig till fortsatt utbildning och/eller arbetslivet.
Äldre invandrare eller invandrare som annars hamnar utanför arbetslivet: För varje invandrare som hamnar utanför arbetslivet upprättar kommunen en individuell integrationsplan. De har som mål att få till stånd en språknivå som fungerar i vardagen samt informera om samhället och möjligheterna att delta i annan integrationsverksamhet, som främst ordnas av tredje sektorn.
Aktörer inom integration
5 (46)
Invandrare i Borgå
Under de senaste åren har invandringen till Finland blivit mångsidigare och ökat betydligt. Den
kulturella mångfalden och flerspråkigheten är en del av det finländska samhället. Så är det också i
Borgå.
Största delen av dem som invandrar till Borgå gör det till följd av äktenskap eller som en del av den
allt livligare rörligheten hos den internationella arbetskraften. Den största invandrargruppen är
medborgare från Ryssland, forna Sovjetunionen och Estland, hit räknas även ingermanfinländska
återvändare och deras familjer.
Borgå stad har sedan år 1988 årligen tagit emot cirka 25-30 personer i enlighet med avtalet med
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen). År 2016 ökades antalet
kommunplatser för flyktingar undantagsvis till 119 kommunplatser. Ökningen gjordes enligt NTM:s
förslag på grund av det landsomfattande flyktingläget, eftersom Finland under 2016 tog emot cirka
32 000 asylsökande, vilket skapade ett högt tryck på mottagningssystemet för flyktingar.
Under 2016 flyttade sammanlagt 139 flyktingar som fått uppehållstillstånd, medräknat 41
ensamkommande minderåriga ungdomar, till Borgå. Följande år, 2017, mottogs 75 nya flyktingar.
År 2018 stabiliserade sig antalet flyktingar vid tidigare års siffror. I Borgå är andelen personer med
flyktingbakgrund för tillfället uppskattningsvis en tredjedel av alla invandrare.
Utöver de personer som antecknats som utländska medborgare i befolkningsregistret, bor det i
Borgå uppskattningsvis cirka 1 000 personer med invandrarbakgrund som fått finskt medborgarskap.
Medborgarskap kan man ansöka om efter sex års oavbruten vistelse i landet, och för flyktingar gäller
fyra år.
UTLÄNDSKA MEDBORGARES ANDEL AV BEFOLKNINGEN I BORGÅ DEN 31 DECEMBER
2017
I Borgå bor det 2 372 invandrare från 98 olika länder. Detta motsvarar 4,7 procent av
befolkningen i Borgå (50 159)
Finska medborgare 95,3 %
Utländska medborgare 4,7 %
50 159 INVÅNARE
6 (46)
De största befolkningsgrupperna i Borgå
Nationalitet Antal Nationalitet Antal
Estland 561 Ryssland 195
Vietnam 146 Thailand 113
Serbien och
Montenegro
111 Sverige 99
Syrien 84 Irak 80
Rumänien 65 Demokratiska
republiken Kongo
64
Sudan 60 Myanmar 52
Afghanistan 47 Polen 47
Storbritannien 44 Tyskland 40
Nepal 35 Pakistan 31
Kina 29 Filippinerna 27
Spanien 26 Ukraina 25
Turkiet 23 Norge 22
Borgås invånare enligt modersmål den 31 december 2017
Åldersgrupp Personer som talar inhemska språk
Personer med ett främmande språk som modersmål Totalt
0–4 2 310 242 2 552
5–9 2 834 227 3 061
10–14 2 955 199 3 154
15–19 2 743 249 2 992
20–24 2 352 211 2 563
25–29 2 288 291 2 579
30–34 2 395 342 2 737
35–39 2 719 354 3 073
40–44 3 117 295 3 412
45–49 3 241 264 3 505
7 (46)
50–54 3 502 215 3 717
55–59 3 234 147 3 381
60–64 3 145 114 3 259
65–69 3 255 75 3 330
70–74 2 767 31 2 798
75– 3 999 47 4 046
Totalt: 46 856 3 303 50 159
2.1 Integrationsarbetets olika begrepp
Invandrare
En person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för
annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har
registrerats eller som har beviljats uppehållskort.
Integration i samhället
Med integration i samhället avses invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med
målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och
arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin
egen kultur stöds.
Integrationsarbete
Med integrationsarbete avses sektorsövergripande främjande och stödjande av integration
med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster (sektorsövergripande
samarbete).
Person i behov av särskilda åtgärder
Med en person i behov av särskilda åtgärder avses invandrare som behöver intensifierade
integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av analfabetism, ålder, familjesituation,
nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, skada eller någon annan motsvarande orsak.
Kvotflykting
Med kvotflykting avses en person som FN:s flyktingorgan (UNHCR) har beviljat flyktingstatus
och som har kommit till landet inom ramarna för den mottagande statens flyktingkvot. I
Finland fastställer riksdagen flyktingkvoten årligen. Från 2001 har antalet kvotflyktingar som
ska tas emot i Finland varit 750 personer per år. Åren 2014 och 2015 höjdes flyktingkvoten
till 1 050 personer på grund av kriget i Syrien. Kvotflyktingar kommer ofta till Finland från
flyktingläger, men ännu oftare också från städer. De kvotflyktingar som Finland har mottagit
under de senaste åren har i huvudsak kommit från Syrien, Kongo, Afghanistan och Sudan.
Asylsökande
8 (46)
En asylsökande är en person som ansöker om asyl i ett annat land än sitt hemland. Att
ansöka om asyl är en mänsklig rättighet. Endast en liten andel av de asylsökande beviljas
flyktingstatus enligt FN:s flyktingavtal som bygger på personlig förföljelse. Däremot kan den
asylsökande få uppehållstillstånd på basis av behov av alternativt skydd (t.ex. hot om
omänsklig behandling i hemlandet).
Uppehållstillstånd
Med uppehållstillstånd avses ett visstids- eller permanent tillstånd att bo inom statens gränser
som staten utfärdar till en specifik person. En asylsökande kan få uppehållstillstånd på
grundval av asyl eller behov av alternativt skydd.
Flyktingstatus
Flyktingstatus får man i Finland i tre olika fall. Flyktingstatus beviljas de som fått asyl i Finland
och de som kommit till landet inom ramarna för flyktingkvoten samt deras familjemedlemmar,
som kommer till Finland via återföring av familjer. Flyktingstatus är den starkaste
internationella skyddskategorin.
Papperslös
En papperslös person är en person som lever i Finland utan lagenlig uppehållsrätt.
Myndigheterna känner inte officiellt till papperslösas vistelse i landet och tillåter det heller
inte. En person kan hamna i en status som papperslös i ett land till exempel efter att ha fått
avslag på sin ansökan om asyl eller uppehållstillstånd, om visumet eller uppehållstillståndet
har löpt ut eller om personen inte har ansökt om uppehållstillstånd. Avsaknad av pass eller
annat identitetsbevis gör inte en person papperslös. Asylsökande är inte papperslösa,
eftersom de har tillstånd att vistas i landet. Papperslösa står i lång utsträckning utanför
samhällets basservice.
2.2 Lag om främjande av integration 1.9.2011 samt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av
integration 5.7.2018
Utgångspunkten i den nya lagen om främjande av integration är att bemöta de förändringar som
skett i invandringen under de senaste 20 åren. I lagen beaktas alla personer som av olika orsaker
flyttar till Finland. Invandrarna är en heterogen grupp och beredskap och servicebehov som anknyter
till olika invandrargruppers integration skiljer sig väldigt mycket från varandra. Flyktingar behöver
mångsidigt stöd för integrationen medan personer med olika långa arbetsavtal och studerande
behöver närmast information och vägledning för att kunna använda stadens basservice. I lagen
betonas att servicen är behovsbaserad och inte grundar sig på orsaken till invandringen.
Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklingen av invandrarnas
integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se
till att de kommunala tjänsterna lämpar sig också för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att
de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och
omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter. Kommunen ska se till att den egna
personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Åtgärder och tjänster avsedda för
invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna (lag om främjande av integration
1386/2010 § 30).
9 (46)
I led med den kommande landskaps- och social- och hälsovårdsreformen kommer även lagen om
främjande av integration att förnyas.
”Landskapet har en central roll i samordningen av integrationen.
Landskapet ska i sin planering beakta de riksomfattande målen för integreringen och samordna
planeringen av integreringen med kommunerna i landskapet. Landskapet åläggs allmänt ansvar och
samordningsansvar för utveckling, planering och uppföljning av integreringen av invandrare i
landskapet.
När landskapet planerar integreringen ska det ställa upp mål för främjande av invandrarnas
sysselsättning och företagsamhet, välfärd, hälsa och delaktighet samt av likabehandling, jämställdhet
och goda befolkningsrelationer. Det ska då också ange åtgärder för att stödja måluppfyllelse och de
ansvariga aktörerna. Dessutom ska landskapet på förhand bedöma samt beakta hur besluten
påverkar olika grupper av invandrare.
Kommunen ska även i fortsättningen vara en viktig integreringsaktör och propositionen ändrar inte
på kommunens allmänna förpliktelse att ansvara för planeringen, utvecklingen och ordnandet av
integrationsfrämjande tjänster för kommunens invandrarinvånare på kommunnivå. I lagen fastställs
innehållet i kommunens planering och utveckling av integreringen. Både landskapet och kommunen
ska främja integreringen genom sektorsövergripande samarbete.” (Regeringens proposition till
riksdagen med förslag till lag om främjande av integration 5.7.2018)
Lagens ikraftträdande beror på hur vård- och landskapsreformen framskrider på landets politiska
och förvaltningsnivå.
2.3 Statens integrationsprogram 2016–2019
Statens integrationsprogram innehåller mål och åtgärder för integrationen samt
tyngdpunktsområden för följande regeringsperiod.
Syftet och målet med integrationsprogrammet är att i enlighet med integrationslagen (1386/2010)
främja och stödja invandrarnas delaktighet inom alla samhällets områden, på ett politiskt, socialt
och ekonomiskt plan samt i kulturlivet.
Med hjälp av dessa mål skapas förutsättningar för likabehandling av invandrare och utnyttjas
invandrarnas kompetens till förmån för det finländska samhället.
I integrationsprogrammet för åren 2016–2019 har beaktats ökningen av antalet asylsökande och
de därefter upprättade invandringspolitiska riktlinjerna och åtgärderna.
Programmets särskilda målområden är att
1. utnyttja invandrarnas kultur som en del av Finlands innovationsförmåga 2. förbättra invandrarnas ställning på arbetsmarknaden 3. effektivisera integrationen tväradministrativt 4. främja samarbetet mellan staten och kommunerna för att främja mottagningen av
personer som har internationellt skydd samt 5. uppmuntra till en öppen diskussionskultur om invandringspolitik utan att tillåta rasism.
10 (46)
Med de programenliga åtgärderna vill man effektivisera integrationen och satsa särskilt på det
inledande skedet i integrationen.
2.4 Lag om likabehandling (1325/2014)
Syftet med lagen om likabehandling är att främja och trygga likabehandling samt att effektivera
rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering.
Enligt lagen om likabehandling får ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt
ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, politisk verksamhet, familjeförhållanden, åsikt,
hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller
hennes person.
Etniska minoriteter är i särskild fara att mötas av etnisk diskriminering. I Finland finns bland annat
följande etniska minoriteter: romer, judar, tatarer, representanter för äldre ryska samhällen, personer
med invandrarbakgrund och Finlands ursprungsbefolkning samerna.
Myndigheterna skall i all sin verksamhet målmedvetet och systematiskt främja likabehandling samt
etablera sådan förvaltningssed och sådana verksamhetssätt som säkerställer att likabehandling
främjas när ärenden bereds och beslut fattas. Myndigheterna ska särskilt ändra de omständigheter
som förhindrar uppnående av likabehandling.
Utvecklandet av jämlikheten i myndighetsverksamheten är till fördel för individen, myndigheterna
och hela samhället. Detta är en central utgångspunkt då tjänsterna utvecklas så att de motsvarar
olika användargruppers behov. (arbetsministeriet 1100/009/2004)
Lagen om likabehandling förpliktar myndigheterna att upprätta en jämställdhetsplan för att främja
den etniska jämlikheten i sin verksamhet samt för att förhindra diskriminering som grundar sig på
etniskt ursprung. Jämställdhetsplanen kan också bifogas till andra planer, till exempel kommunens
integrationsprogram.
2.5 Invandrarkommitténs arbetssätt och sammansättning
Enligt målen i det föregående integrationsprogrammet för åren 2013–2017 utsågs i Borgå en
sektorsövergripande invandringskommitté vars uppgift är att ansvara för såväl intentionaliteten i som
utvecklingen och uppföljningen av integrationen på förvaltningsnivå och beslutsfattande nivå.
Kommittén har fungerat som samordnare i projektet att uppdatera det nuvarande
integrationsprogrammet.
Invandringskommittén har sammanträtt nio gånger i uppdateringsarbetets tecken. Varje
förvaltningsområde och andra aktörer har uppdaterat sin egen del. För att höra och delaktiggöra
invandrare ordnades den 12 december 2017 ett separat hörande i Borgå Folkakademis lokaler.
Medlemmar i kommittén:
Sirkka Valta, chef för invandrartjänster, ordförande
Maria Andersson, chef för barn- och familjetjänsterna
Leila Nyberg, direktör för småbarnsfostran
Kimmo Sirén, rektor för Svalvägens skola
11 (46)
Merja Kukkonen, direktör för kultur- och fritidstjänsterna
Noona Heikkilä, planerare av tjänster för vuxna
Risto Purastie, polis vid polisinrättningen i Östra Nyland
Irina Mieskonen, TE-byråns integrationsexpert
Ville Heininen, servicechef, tjänster för vuxna från och med 8/2018
Företrädare för invandrarföreningar:
Svetlana Hirvonen (rysktalande invandrare)
Lourdes Markkanen (Borgås mångkulturella förening MAP)
Htun Thant Zin Htun (burmeser)
Nga Nguyen-Pakarinen (vietnameser) och
Evariste Habiyakare (rwandier och kongoleser).
Komma igång med integrationen i Borgå
3.1 Vägledning, rådgivning och kartläggning i det första skedet
Enligt lagen får invandraren som flyttar till Borgå basinformationsmaterial om det finländska
samhället i samband uppehållstillståndet eller vid registreringen av uppehållsrätten hos polisen
eller vid registreringen av uppgifter om sin hemkommun och personuppgifter hos magistraten.
Dessa myndigheter ger klienten guiden Grundläggande information om Finland, som finns på flera
olika språk. Guiden delas ut också hos stadens rådgivningstjänster, Kompassen.
Polisen och magistraten kan vid behov hänvisa invandraren till Kompassen där han eller hon får
vägledning om Borgå stads servicesystem och om integrationsfrämjande åtgärder.
Personer som behöver personlig vägledning och inledande kartläggning enligt lagen om integration
styrs antingen till invandrartjänster eller TE-byråns tjänster. Vid invandrartjänster finns det
möjlighet att få rådgivning på sitt eget språk på arabiska och engelska samt vid behov också på
andra språk.
Dessutom erbjuder rådgivningspunkten Luckan integration vägledning och rådgivning till alla
invandrare på finska, svenska och engelska.
3.2 Meeting Point och Bra början i Borgå
Medborgarinstitutets Meeting Point fungerar i praktiken som en träffpunkt och studieplats för
nyanlända invandrare. Där får alla invandrare oberoende av på vilka grunder de kommit undervisning
i finska språket och kan också delta i annan integrationsfrämjande verksamhet (handarbete, motion,
utfärder till närmiljön osv.). I anslutning till Meeting Point fungerar invandrartjänsternas jour där
socialarbetaren ger vägledning och rådgivning en gång i veckan.
12 (46)
Projektet Bra början i Borgå genomfördes under åren 2015–2018 i ett samarbete mellan Borgå
medborgarinstitut, Borgå folkakademi, Föreningen Luckan rf och stadens invandrartjänster. I
samarbete mellan ovan nämnda aktörer ordnade projektet orienteringskurser för nyanlända
invandrare i Borgå.
Innehållet i den månadslånga kursen bestod av introduktion i finska och svenska språket, bekantning
med i det finländska samhället samt de viktigaste tjänsterna i Borgå. För familjer med små barn
ordnades barnpassning på kursplatsen. Dessutom skapades i enlighet med verksamhetsmålen
kontakter med ortens invånare och föreningar.
Resultatet av projektet är ett förslag om grundande av en gemensam rådgivningspunkt för alla
invandrare. Målet är att samla all rådgivning som ges på olika verksamhetsställen på en och
samma plats, förlänga öppettiderna utanför kontorstiderna, utöka utbudet av rådgivning på det
egna språket och ordna informationstillfällen med centrala teman i integrationen.
3.3 Invandrartjänster
Invandrartjänsternas uppgift är att ta emot flyktingar och återflyttare som placeras i kommunen eller
som självständigt flyttar till kommunen, att ge information om samhället, socialt arbete och att främja
integration. Detta arbete utförs i samarbete med klienter, myndigheter och föreningar. Dessutom hör
det till invandrartjänsternas uppgift att ge vägledning och rådgivning också till andra invandrare,
myndigheter och privatpersoner i frågor som berör invandring.
Kontorspersonalen omfattar chefen för invandrartjänsterna, socialarbetare, socialhandledare och
förmånshandläggare-kontorsarbetare samt tolkar och kulturbiträden med invandrarbakgrund.
Flyktingar och återflyttare är klienter vid invandrartjänsterna huvudsakligen i 3-4 år efter
invandringen.
Inledande mottagningsservice för flyktingar omfattar att
- ordna med första bostaden
- granska bostaden och de mest nödvändiga grundtillbehören
- informera om anländande nya flyktingar/återflyttare till hälsovården, utbildningsväsendet,
daghemmen o.s.v.
- göra hembesök, introduktion till den närmaste omgivningen, butiker, hälsotjänster o.s.v.
- ordna informationstillfällen i grupp bland annat om tjänster inom social- och hälsovården,
arbets- och näringsbyrån, FPA och fritidssysselsättning
Klientförhållande inom invandrartjänsterna, socialt arbete och socialhandledning:
- vägledning gällande boende i höghus, hushållsapparater, användning av tvättstugan,
ordningsregler o.s.v.
- hänvisning till hälsoundersökningar, ordna hjälp i akuta sjukdomsfall
- att gå igenom dokument och intyg, översätta och hjälpa vid inskrivning i kommunen samt
med eventuella polisärenden (uppehållstillstånd och pass)
- att besöka daghem, skolor eller andra nödvändiga tjänster tillsammans med klientfamiljen
13 (46)
- att på ett förståeligt sätt förklara socialskyddets helhet samt de förmåner som
Folkpensionsanstalten beviljar
- vid behov beslut gällande kompletterande utkomststöd
- bedömning av livssituationen och behovet av tjänster. Hänvisning till nödvändiga tjänster.
- hänvisning av personer i arbetsför ålder till att bli klienter vid arbets- och näringsbyrån
- att upprätta integrationsplaner även för personer som förblir utanför arbetslivet,
hemmamammor och äldre samt vid behov barn och unga
- att ha sektorsövergripande samarbete med småbarnsfostran, skolorna, vuxenutbildare och
andra myndigheter
- att kartlägga flyktingarnas livsskeden och eventuella traumatiska erfarenheter, bedöma
vårdbehovet och styra till vården i samarbete med psykologen
- att ge psykosocialt stöd och utreda olika krissituationer
- att hjälpa med att inleda ärenden i flyktingarnas ansökningar om familjeåterförening, ge
utredningar och utlåtanden under processens olika skeden
- att ha samarbete med organisationer, föreningar och församlingar inom ramen för varierande
verksamhet, fester och vänverksamhet
- att stödja invandrarföreningar (ekonomiskt stöd till gemensamma evenemang/fester och
dylikt, informera och motivera till olika verksamheter, använda resurspersoner som
kulturbiträden o.s.v.)
Brådskande social- och hälsovård och andra tjänster för personer som vistas olagligt i landet
I juni 2017 godkände stadsstyrelsen stadens instruktioner för förfaringssätt inom tjänsterna för så
kallade papperslösa. I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets anvisningar tryggas för
klienterna brådskande social- och hälsovårdstjänster och dessutom även mödrarådgivningstjänster
och skol- och studenthälsovård.
Borgå stad, Borgå kyrkliga samfällighet och Finlands Röda Kors avdelning i Borgå har berett sig på
samarbete genom att diskutera och upprätta en sammanfattning av olika aktörers verksamhetssätt
och -möjligheter för att hjälpa personer som stannat kvar i landet utan uppehållstillstånd.
3.4 Tolk- och översättningstjänster
En av målsättningarna för integrationen är att invandrarna så småningom lär sig finska och/eller
svenska. I praktiken behöver dock både invandraren och den myndighet som sköter hans eller
hennes ärenden under flera års tid tolk- och översättningstjänster för att ärendena ska kunna skötas
på ett lyckat sätt och för att klientens rättskydd ska kunna tryggas i situationer då klienten och
myndigheten inte har ett gemensamt språk eller då invandrarens språkkunskaper inte är tillräckliga.
Tolk- och översättningstjänster behövs i synnerhet då myndigheterna måste fatta beslut om
invandrarens eller den asylsökandens rättigheter, förmåner eller skyldigheter eller då behandlingen
av ärendet annars kräver det.
Bestämmelser om ordnandet av språktjänster finns i lagen om främjande av invandrares integration
samt mottagande av asylsökande, lagen om förvaltningsförvarande, förvaltningsprocesslagen samt
lagen om patientens ställning och rättigheter. Myndigheternas skyldighet att ordna tolkning och
14 (46)
finansieringen av den är begränsad till ärenden som myndigheten kan anhängiggöra. Av särskilda
orsaker kan myndigheterna ombesörja tolkningen och översättningen i ärenden som klienten
anhängiggjort.
Staten ersätter kommunerna utan tidsgräns för kostnader för tolkning och översättning i ärenden
som berör mottagandet av asylsökanden och dennes familjemedlemmar inom social- och
hälsovården, upprättandet av integrationsplaner och servicestyrning till integrationsfrämjande
samhällsservice i närområdet. Efter att klienten erhållit finländskt medborgarskap ersätts inte längre
dessa kostnader.
Invandrartjänsterna har upprättat anvisningarna om bemötandet av klienter från olika kulturer och
om användningen av tolktjänster. Anvisningarna har delats ut till stadens alla enheter. I Borgå är
målsättningen att uppmana myndigheter till att använda tolkar, för att invandrarna ska kunna sköta
ärenden vid stadens olika myndigheter på ett smidigt och jämlikt sätt oberoende av problem på
grund av språket. Dessutom översätts meddelanden och broschyrer eller används redan översatt
material som stöd i skötandet av ärenden.
Basservicen stöder integrationen
4.1 Boende
Hyresbostädernas fördelningsgrunder Invandrarna får bostadsförvaltningens tjänster med samma principer som andra personer i behov av bostad. De sökande jämförs sinsemellan baserat på bostadsbehov, förmögenhet och inkomster och bostäderna hyrs ut till dem som mest behöver dem. Sökande som är bostadslösa och andra sökande som har brådskande behov av bostad, mindre bemedlade och låginkomsttagande sökande har förtur. Samtidigt strävar man efter en mångsidig invånarstruktur samt ett socialt balanserat bostadsområde. Behov och utbud av bostäder Man strävar efter att hitta lösningar för invandrarnas boende också utanför stadens egen
bostadsproduktion. Målet är att för invandrare ordna boende som är så mångsidigt som möjligt även
på privata och allmännyttiga bostadsmarknader.
Som första bostad för flyktingar som placeras i Borgå (cirka 25–30 per år) strävar man att anvisa till
de hyresbostäder som den landsomfattande Y-stiftelsen erbjuder. Inom ramen för samarbetet mellan
stiftelsen och Borgå stad finns 30 bostäder på olika håll i staden. På det här sättet strävar man efter
att skapa socialt balanserade bostadsområden och en mångsidig invånarstruktur i husen.
Invånaromsättningen i de allmännyttiga hyreshusen är cirka 19 procent. Bostäder blir lediga i
synnerhet i de områden där det redan bor fler invandrare än i genomsnittet. Segregering av
Målsättningen med valet av invånare är att placera invandrare jämlikt över hela stadens område. I stadsdelarna och fastighetsbolagen främjas integration bland annat genom att uppmuntra invandrarna till aktiv invånarverksamhet och genom att utöka växelverkan mellan invånarna. En målsättning är dessutom att invandrarna ska lära sig reglerna och praxisen för boende i vårt land.
15 (46)
bostadsområden har ökat och till exempel i Gammelbacka har antalet personer med främmande
språk ökat snabbt. Då många invandrare bor i de områden med sämre status som domineras av
hyreshus och där det bor låginkomsttagare och personer med lägre utbildningsnivå, kan detta
tillsammans höja risken för att utslagning koncentreras till vissa områden, vilket kan stärka
segregering.
Segregeringen i bostadsområden bör förebyggas med såväl bostads- och planläggningspolitik som
med olika förorts- och områdesutvecklingsprojekt och genom att göra bostadsbeståndet
mångsidigare.
Borgå stad fortsätter sitt samarbete med Y-stiftelsen beträffande skaffandet av bostäder för flyktingar
och reserverar vid behov ett kapitalunderstöd i stadens budget.
Flyktingarnas första bostäder skaffas i första hand från Y-stiftelsens bostadsbestånd. Målet är att
upprätta Borgås egen boendeguide på olika språk i samarbete med de allmännyttiga
hyresbostadsbolagen som har verksamhet i staden.
4.2 Hälsostationstjänster
Hälsovårdscentralen har två hälsovårdare som är kontaktpersoner mellan invandrartjänsterna och
hälsostationstjänsterna. Invandrartjänsterna meddelar kontaktpersonerna om de invandrare som
anländer via dem. Hälsovårdarna samordnar ärenden som anknyter till hälsoundersökningar för
invandrare. De registrerar de nya invandrarnas uppgifter i patientjournalsystemet och skriver
remisser till laboratoriet och röntgen. Hälsostationens hälsovårdare kallar så snart som möjligt
klienten till en hälsoundersökning. Kallelsen förmedlas via invandrartjänsterna.
Hälsoundersökning
Hälsoundersökningen genomförs för alla kvotflyktingar och personer som fått asyl och placerats i
Borgånejden. Till sådana asylsökande som ännu inte beviljats uppehållstillstånd och som ännu inte
har en ordinarie bostad i Borgå ges endast akutvård. Undantaget är gravida kvinnor som styrs till
mödrarådgivningen, barn under skolåldern som styrs till barnrådgivningen och skolelever som styrs
till skolhälsovården.
Till Borgå anländer invandrare även på andra sätt. Till denna grupp hör återflyttare samt personer
som anlänt till landet till följd av familjeåterförening eller äktenskap. Om invandrarna klart kommer
från andra förhållanden än ett välfärdssamhälle jämförbart med Finland, utförs en
hälsoundersökning på samma sätt som för flyktingar och personer som fått asyl.
Hälsoundersökningen för vuxna görs på hälsostationen, för barn på barnrådgivningarna och för
skolelever i skolan. Vid hälsoundersökningen deltar även en tolk. I hälsoundersökningen kartläggs
klientens livsskeden, sociala bakgrund, allmänna hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och mediciner
samt tidigare vaccinationer. Laboratorie- och röntgenresultat gås igenom med klienten. Baserat på
uppgifterna som fåtts, upprättas en vårdplan för klienten, planeras vaccinationer och klienten styrs
vid behov till läkarvård. I samband med hälsoundersökningen informerar man även om andra
hälsovårdstjänster i Borgå, till exempel munhälsovårdens tjänster.
Målet är att tillhandahålla lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla så att den vård och
kundservice som klienten får, inte påverkas av ålder, boendeort, social ställning, modersmål,
kön, etnisk bakgrund, kultur eller övertygelse.
16 (46)
För kvotflyktingar, personer som fått asyl och andra invandrare erbjuds en möjlighet att få
vaccinationer enligt finländsk praxis. Asylsökanden vaccineras i regel inte, med undantag för
asylsökande barn och gravida kvinnor, vilka har en möjlighet att få vaccinationer enligt praxisen i
Finland.
Efter den första hälsoundersökningen har invandrarna rätt till samma hälsovårds- och
munhälsovårdstjänster som den övriga befolkningen.
4.3 Mentalvårdstjänster
Gemensamt för flyktingar och övriga invandrare är att de flyttat från sin hembygd till en ny och
främmande språk- och kulturmiljö. Flytten och förlusterna förknippade med den (släktingar, vänner,
arbete, samhällsställning, ekonomiska förluster) är ofta så stora förändringar i livet att de uppfattas
som kriser, vilket ökar risken för psykiska svårigheter och för att problem uppstår.
Invandrarna har ofta olika störningar i den psykiska balansen, såsom ångest, depression, känsla av
isolering och främlingskap, osäkerhet på den egna identiteten samt psykosomatiska symptom. Därtill
kan flyktingarna ha bakom sig flera svåra erfarenheter, bland annat förföljelse och situationer där de
varit i direkt livsfara. Av flyktingarna bedöms 10–40 procent har erfarenheter av tortyr. De
traumatiska erfarenheterna försvårar invandrarnas möjligheter att klara sig i det nya hemlandet och
detta återspeglas ofta i hela familjens välmående.
I Borgå sköts invandrarnas mentalvårdstjänster huvudsakligen inom de allmänna
hälsovårdstjänsterna. Mentalvårdsproblemen observeras ofta inom primärhälsovården, till exempel
vid mödra- och barnrådgivningen, skolhälsovården, vuxenutbildningen och socialarbetarnas
mottagning. En naturlig del av arbetsbilden för alla dem som arbetar med invandrare är samarbete
och att man erbjuder klienterna stöd och samtalsstöd.
Vid behov hänvisas klienterna att boka en tid vid den egna primärvården, den egna hälsostationen,
där läkaren bedömer patientens vårdbehov. Klienten kan även hänvisas till de lättillgängliga
tjänsterna i vilka man vid behov får ta del av tjänsterna som erbjuds av depressionsskötare,
sjukskötare insatta i rusmedelsproblem, psykologer och socialarbetare. De psykiatriska tjänsterna
är specialsjukvård, dit man remitterar de kunder med medelsvåra eller svåra psykiska problem som
är i behov av läkar- och terapeutisk vård.
Som specialservice finns tillgång till de specialtjänster för utlänningar som SOS-centret hos
Föreningen för Mental Hälsa i Finland erbjuder i Helsingfors. Resurserna för det egentliga
klientarbetet är begränsade, men centret erbjuder arbetshandledning, konsultation, utbildning och
samarbete i frågor som berör arbete bland invandrare.
De torterades rehabiliteringscenter i Helsingfors är en poliklinik på specialsjukvårdsnivå, som
bedömer, vårdar och rehabiliterar traumatiserade flyktingar och asylplatssökanden som utsatts för
tortyr i sina hemländer samt deras närstående. De torterades rehabiliteringscenter fungerar som ett
landsomfattande kompetenscentrum även för övriga aktörer som vårdar tortyroffer. Centret utbildar,
Målet med mentalvårdstjänsterna är att erbjuda så lättillgängliga tjänster som möjligt för alla
kommuninvånare. Detta mål stöds av lätttillgängliga tjänster för unga och vuxna vilka öppnades
vid hälsostationerna 2017. Önskemålet är att även nå invandrarbefolkningen med dessa
tjänster.
17 (46)
konsulterar och handleder hälsovårdspersonal, myndigheter samt frivilliga och
medborgarorganisationer.
4.4 Småbarnsfostran och förskoleundervisning
Kulturell och språklig mångfald inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen styrs av
principer och målsättningar
Småbarnsfostran i Borgå styrs av Borgå stads plan för småbarnsfostran (2017), som grundar sig på
principerna i Utbildningsstyrelsens plan för småbarnsfostran (2017). Föreskoleundervisningen styrs
av Borgå stads plan för förskoleundervisning (2016). För alla barn upprättas en plan för
småbarnsfostran eller en utbildningsplan för förskoleundervisningen. Familjerna bär det främsta
ansvaret för att bevara modersmålet och kulturen.
Kulturell mångfald inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen
I september 2018 fanns det inom Borgå stads småbarnsfostran cirka 195 barn med främmande språk, varav 55 barn inom förskoleundervisningen. Sammanlagt har dessa barn 24 olika språk som modersmål. I de flesta daghem finns det några barn med främmande språk som modersmål. Flest barn med främmande språk som modersmål finns i Gammelbacka daghem, Vårvindens daghem, Estbacka daghem, Tallberga daghem och daghemmet Pärlan.
Det allt större antalet barn med olika kultur- och språkbakgrunder inom småbarnsfostran ger
möjlighet till att bygga en mångkulturell gemenskap. Barnens och miljöns olika språk, kulturer,
åskådning samt traditioner beaktas och anammas som en naturlig del av vardagen inom
småbarnsfostran. Varje daghemsenhet har en person som är ansvarig för mångkulturaliteten och
dessa personer träffar varandra regelbundet. De ombesörjer utvecklingen av frågor förknippade med
kulturell mångfald och spridningen av kunskapen inom sina respektive enheter. På Borgås
webbplats för småbarnsfostran peda.net, på sidan Mångkulturell småbarnsfostran finns information
och material till stöd för genomförande av mångkulturell småbarnsfostran.
Inom småbarnsfostran synliggörs kulturell och språklig mångfald i samarbete med vårdnadshavarna.
Vårdnadshavarna informeras om målen, innehållet och förfaringssätten inom den finländska
småbarnsfostran. Tillsammans med vårdnadshavarna diskuterar man familjens språkliga miljö,
språkval, bildningen av flerspråkiga och mångkulturella identiteter samt olika utvecklingsskeden i
och betydelsen av modersmålet eller modersmålen. Vid behov används en tolk i samtalen med
vårdnadshavarna med vilken man säkerställer ömsesidig förståelse.
I ett samarbete mellan småbarnsfostran och invandrartjänsterna skapades 2015 en
verksamhetsmodell för starten av småbarnsfostran för familjer med invandrarbakgrund. När familjen
flyttar till Borgå, gör invandrartjänsternas socialhandledare och en expert på småbarnsfostran vid de
öppna tjänsterna för småbarnsfostran tillsammans ett hembesök, där man berättar för familjen om
olika tjänster och stödjer dem vid behov till exempel med att fylla i ansökningar. Experten på
småbarnsfostran erbjuder dessutom vägledning och rådgivning till familjerna i frågor gällande
Målsättningen med småbarnsfostran och förskoleundervisning är att stödja barnets integration i
det finländska samhället och hans eller hennes förmåga att lära sig finska eller svenska för de
barn som har en annan språklig eller kulturell bakgrund. Lärandet sker i naturliga situationer
med andra barn. Inom småbarnsfostran och förskoleundervisning bekantar man sig med
barnets egen kultur och historia.
18 (46)
småbarnsfostran. Småbarnsfostrans förvaltning och invandrartjänsterna har en samarbetsgrupp,
som sammanträder regelbundet.
Stödja kunskaperna i finska/svenska hos barn med främmande språk inom
småbarnsfostran och i förskoleundervisningen
Inom småbarnsfostran stöds utvecklingen av språkkunskaperna samt språk- och kulturidentiteten
och självkänslan hos barn med främmande språk. Med ett barn med främmande språk avses barn
vars första språk är något annat än finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk. Ett barn som
inte kan finska är oftast inte utan språkkunskaper, utan han eller hon talar sitt eget modersmål och
lär sig det andra språket baserat på det.
Utvecklingen av kunskaperna i finska/svenska främjas ändamålsenligt inom språkkunskapernas
olika delområden med utgångspunkt i barnets behov och förutsättningar. Undervisningen i
finska/svenska som andraspråk är en del av de grundläggande uppgifterna för personalen inom
småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Barn med främmande språk kan under det första året
i daghemmet eller familjedaghemmet beviljas resurskoefficienter.
I planen för småbarnsfostran för barn med främmande språk samt i undervisningsplanen för barn
inom förskoleundervisningen antecknas en plan för att stödja det finska/svenska språket som
uppdateras varje höst och vår.
Barnen bereds i möjligaste mån möjligheter att använda och tillägna sig också sitt/sina modersmål.
En utvecklingspunkt under de kommande åren är samordningen av modersmålsundervisningen för
barn med främmande språk inom småbarnsfostran. Det egna modersmålet och inlärningen av
finska/svenska som andraspråk anlägger grunden för barnets funktionella två- och flerspråkighet.
Ansvaret för att bevara och utveckla barnets eget/egna modersmål och kultur åligger i första hand
familjen.
Inom förskoleundervisningen har man 2018 upprättat en läroplan för utbildningen som förbereder för
den grundläggande undervisningen.
Observationer, dokumentering och bedömningen av finska/svenska för barn med främmande språk Inom småbarnsfostran i Borgå kartläggs kunskaperna i finska och svenska systematiskt bland barn, som talar ett främmande språk. Information om barnets språkkunskaper samlas in genom observationer och genom att dokumentera barnets tal och språkbruk; vokabulär, uttal, ändelser och ordföljd. Dessutom är ett objekt frö observationen hur barnet hanterar sina tankar, känslor och sin vilja på det nya språket. Hur barnet lyssnar och vad han eller hon förstår. Framför allt fäster man uppmärksamhet vid hur barnet kan språket och inte på vad han eller hon ännu inte kan. I Borgå har man i samarbete med talterapeuter upprättat en stig för att stödja utvecklingen i det
finska/svenska språket för barn med främmande språk. I takt med att barnet framskrider på stigen
kartläggs och följs barnets kunskaper i finska/svenska upp bland annat genom nedan angivna olika
metoder.
Kettu-testet (Korpilahti-Eilomaa) är en metod för bedömning av treåringars tal- och språkutveckling.
Det är planerat för såväl daghemmens som barnrådgivningens och talterapeuternas behov. Det
används även som ett riktgivande redskap i bedömningen av flerspråkiga barns kunskaper i finska.
I testet kartläggs språkkunskapernas olika delområden.
19 (46)
Repun takanassa (Tammerfors stad 2000) är en kartläggning av det finska språket, som kan
tillämpas på barn som är fem år och äldre i bedömningen av såväl det finska språket som det egna
modersmålet. Repun takanassa kartlägger produktion och förståelse av talat språk. I testet kartläggs
språkkunskapernas olika delområden.
Pienten kielireppu (småbarnens språkryggsäck), från en nivå till nästa, är ett bedömningsverktyg för
bedömning av språkkunskaperna bland barn med invandrarbakgrund inom småbarnsfostran och
förskole- och inledande undervisningen. Kielireppu skapar enhetliga bedömningskriterier för
uppföljningen av barnens språkkunskaper och tillämpar den europeiska referensramen i
undervisningen av små barn med finska som andraspråk.
En språkkonsultation ordnas årligen i april för personal inom småbarnsfostran. I konsultationen deltar
gruppens förskollärare, specialförskollärare och talterapeut. Målet är att kartlägga kunskaperna i det
finska/svenska språket bland barn med främmande språk som fyller fem år. På basis av
kartläggningen upprättas en fortsatt plan för barnet ur vilken framgår behovet och ordnandet av
finska/svenska som andraspråk-undervisning eller bedömning av talterapeuten.
Kita, det vill säga materialet för bedömning av kunskaper i det finska språket, är avsett för
övergångsskedet mellan förskole- och den inledande undervisningen. Kitabedömningen görs av
förskolegruppens förskolelärare för barn med främmande språk vars språkkunskaper man inte får
information om på annat sätt innan skolan börjar. Förskolegruppens förskolelärare ser till att
informationen överförs till skolan. Kitabedömningar görs inte för barn som har goda kunskaper i det
finska språket eller vars finskakunskaper bedöms separat i talterapin under förskoleåret.
Utvecklingsåtgärder för kulturell mångfald inom Borgå stads tjänster för småbarnsfostran
Tillräcklig utbildning av personalen inom småbarnsfostran och vägledning av dem i att
bemöta kulturell mångfald och vara språkstöd för barn med främmande språk i alla enheter
inom småbarnsfostran.
Sektorsövergripande samarbete och nätverkande med olika aktörer är viktigt och nödvändigt
också i framtiden.
Samordningen av modersmålslärarnas arbete (hemspråket) i daghemmen bör fortfarande
utvecklas i samarbete med invandrartjänsterna och utbildningstjänsterna.
Öka delaktigheten i tjänsterna för småbarnsfostran bland barn med främmande språk.
4.5 Grundläggande utbildning
I Borgå stads finskspråkiga grundskolor (årskurserna 1–9) finns 391 elever med invandrarbakgrund
och motsvarande siffra för de svenskspråkiga grundskolorna är fyra elever (7) (situationen
27.9.2018). I Peipon koulu finns för närvarande 117 elever med invandrarbakgrund (40 % av
elevantalet).
Undervisning inför den grundläggande utbildningen och stöd i övergångsskedet
I skolornas verksamhet är målet delaktighet, välmående, trygghet, tolerans och respekt för
andra. Skolmobbning och diskriminering förebyggs.
20 (46)
I den förberedande undervisningen är eleverna till sin ålder, färdigheter och skolgångshistoria väldigt
olika. Med anledning av detta ordnas undervisningen i små grupper med högst 10 elever. Vanligtvis
får eleverna förberedande undervisning i cirka ett år. Under den förberedande undervisningen
integreras eleverna i för allmänna undervisningsgrupper lämpliga ämnen, bland annat matematik,
engelska samt färdighets- och konstämnen.
Efter den förberedande undervisningen kan eleven vid behov studera med stöd i en övergångsklass.
Efter övergångsskedet flyttar eleven till sin egen närskola. För undervisningen i övergångsskedet
bör man reservera tillräckliga resurser, och dess verksamhet och ställning som en del av lärandet
och stödet för skolgången bör göras stadigvarande.
I svenskspråkiga skolor får elever med invandrarbakgrund stöd genom extra timresurser och/eller
rådgivning per telefon tills eleverna kan flytta över till grundläggande undervisning.
Den för invandrare förberedande undervisningen inför den grundläggande undervisningen hålls på
Vårberga skola, Peipon koulu, Svalvägens skola och Albert Edelfelts skola. Verksamheten i
klasserna inom den förberedande undervisningen utvecklas så att de även kan, om situationen så
tillåter, omfatta elever som befinner sig i övergångsskedet, det vill säga elever som följer
undervisningsplanen för den grundläggande utbildningen. På Svalvägens skola arbetar en separat
lärare i övergångsskedet.
Undervisning i finska som andraspråk
En elev som inte har lika goda språkkunskaper på alla delområden som på sitt modersmål får i stället
delta i lärokursen med undervisning i finska som andra språk (S2). Utbildningsanordnaren ser till att
alla elever som är berättigade till S2-undervisning bereds möjlighet att få ta del av den.
Undervisningen kan ges i separata grupper eller individuellt på modersmåls- och litteraturlektioner.
Om det i skolan finns minst fyra elever som studerar S2-lärokursen, finska som andra språk, hålls
undervisningen i separata grupper. Målsättningen med S2-undervisningen är alltid att utveckla
elevens kunskaper i finska. För elever som studerar S2-lärokursen strävar man efter att upprätta en
undervisningsplan. I skolornas anslag för undervisningsmaterial beaktas S2-undervisningen precis
som andra läroämnen.
Vid gymnasieskolan Linnankosken lukio hålls årligen fyra kurser med S2-undervisning, så att eleven
kan under sin utbildning genomgå alla sex obligatoriska S2-kurserna.
För S2-undervisningen delas timramen med en koefficient, knuten till antalet elever som inte talar
svenska eller finska. Detta har ökat mängden S2-undervisning i skolorna. S2-undervisningen
utvecklas med utgångspunkt i den nya läroplanen.
Undervisning i det egna modersmålet för elever med invandrarbakgrund
Behovet av undervisning i elevens modersmål kartläggs årligen och man strävar efter att ordna
undervisningen på basis av kartläggningen. För närvarande finns undervisningsgrupper i albanska,
arabiska, burmesiska, vietnamesiska och estniska på olika skolor.
Religionsundervisning för smågrupper
Undervisning i olika religioner ordnas i enlighet med 13§ i lagen om grundläggande utbildning.
Bedömning av elev med invandrarbakgrund
I bedömningen av olika läroämnen beaktar man elevens bakgrund och kunskaperna i finska språket
som utvecklas så småningom. Eleven bör kunna visa sitt kunnande oberoende av bristerna i det
finska språket. Bedömningen kan vara verbal med undantag av slutbedömningen. Slutbedömningen
21 (46)
bör också för elever med invandrarbakgrund vara realistisk och jämförbar och grunda sig på
kriterierna i slutbedömningen. Kriterierna för slutbedömning, som framförts i läroplanens grunder,
gäller alla elever.
Bedömningen av elever med invandrarbakgrund utvecklas vidare och man tar i bruk varierande och
flexibla bedömningssätt.
Grundläggande utbildning och övergång till studier på andra stadiet för personer som
uppfyllt läropliktsåldern
Samarbetet med läroanstalter på andra stadiet effektiviseras så att alla elever som slutfört
grundskolan kan hitta en lämplig studieplats. För unga med invandrarbakgrund som inte fått
grundskolans avgångsbetyg då läropliktsåldern uppfyllts strävar man efter att ordna möjligheter att
komplettera grundskolestudierna.
Utvecklingspunkter:
Elever med invandrarbakgrund som gått ut grundskolan skulle ha behov av ett alternativ som
är jämförbart med tiondeklassen, där de skulle få extra tid på sig att komplettera studierna
inom den grundläggande utbildningen och planera sin studiestig.
Från och med läsåret 2018–2019 har de finskspråkiga utbildningstjänsterna dragit igång
inom den grundläggande utbildningen för vuxna. I det inledande skedet är det främst
meningen att ordna kurser i läskunnighetsskedet, men kursutbudet kommer eventuellt att
utökas i ett senare skede, så att man även kan erbjuda vuxna personer möjlighet att
genomföra den grundläggande utbildningen.
Invandrarungdomar som kommit ensamma till Finland som minderåriga på Svalvägens skolas
vårfest 2017
Stöd för inlärning och skolgång för invandrarelever
22 (46)
Elever med invandrarbakgrund får stöd för inlärning med samma kriterier som de andra eleverna.
För eleven med invandrarbakgrund utarbetas vid behov en undervisningsplan där man utöver målen
i enskilda ämnen även antecknar stödåtgärderna i skolan.
Stödande av tolerans och goda etniska relationer i skolgemenskapen
Skolornas kulturella mångfald syns på skolornas fester, temadagar och evenemang. I
elevkårsverksamheten beaktas elever med invandrarbakgrund på ett sätt som passar i skolans
verksamhetsmodeller. Skolorna deltar enligt resurserna i internationella projekt och samarbete med
skolor och lärare från olika länder. Skolorna effektiviserar samarbetet, idéer och informering till
exempel om temadagar och evenemang som ordnas.
I Borgå stads läroplan finns en plan som förebygger mobbning vilken inkluderar planen som
förebygger diskriminering och rasism. Skolorna har absolut nolltolerans mot diskriminering och
rasism.
Utvecklande av ställningen för personal med olika språkliga eller kulturella bakgrunder
Som arbetsgivare följer Borgå stads utbildningstjänster likvärdighetsprincipen. I skolorna beaktas
ändå att en lärare eller annan anställd med invandrarbakgrund kan tillföra specialkunnande till skolan
samt främja toleransen både inom arbetsgemenskapen och bland eleverna. Därför stöder
utbildningstjänsterna rekryteringen av personer med olika språkliga eller kulturella bakgrunder till
fasta anställningar och anställer behöriga personer tills vidare. Arbetsplatserna ser till att personal
med olika språkliga och kulturella bakgrunder kan delta i all verksamhet på arbetsplatsen som
jämlika med andra anställda.
Utvecklande av utbildningsarrangemangen för invandrare
De finansiella resurser som fås av staten riktas till skolor som ordnar undervisning och är berättigade
till stöd. För att samordna och utveckla undervisningsarrangemangen för invandrare skulle det vara
bra att anställa en samordnare (på deltid) för invandrarundervisningen. I utvecklingsarbetet följs den
utvecklingsplan för mångkulturella färdigheter som Borgå stads finskspråkiga utbildningssektion
godkände 2015. Grunderna i undervisningsplanen för förberedande undervisning inför den
grundläggande utbildningen implementerades den 1 augusti 2016.
4.6 Vuxensocialarbete och socialarbete för barnfamiljer
Socialarbete
Flyktingar och återflyttare får nödvändiga socialservicetjänster från invandrartjänsterna i tre/fyra år
efter flytten till Finland. Efter det inledande skedet överförs de som klienter antingen till
vuxensocialarbetet eller socialarbetet för barnfamiljer.
Övriga invandrare, bland annat personer som fått uppehållstillstånd på basis av äktenskap samt
deras familjer, är nödvändigtvis inte överhuvudtaget klienter inom socialarbetet. Om de önskar så
kan de få rådgivning och vägledning av invandrartjänsterna, men ett klientförhållande som kräver
ekonomiskt stöd eller långsiktigt arbete påbörjas vanligtvis direkt inom socialarbetet i det egna
området.
23 (46)
Många av tjänsterna och arbetsmetoderna inom socialarbetet är gemensamma inom socialarbetet
för vuxna och barn. Alla klienter inom socialarbetet har tillgång till invandrartjänsternas vägledning
och rådgivning på sitt eget språk.
Under de första besöken på socialbyrån får klienten med hjälp av en tolk information om
socialskyddet och om sina rättigheter och med dem förknippade skyldigheter. Också i fortsättningen
används tolk vid behov. Man undviker att använda familjens barn som tolk.
Socialarbete inom tjänster för vuxna
I vuxensocialarbetet ges tjänsterna på basis av socialvårdslagen, i enlighet med klienternas behov.
Sedan grunddelen av utkomststödet överfördes till FPA i början av 2017. Vuxensocialarbetet
bedömer borgåbornas behov av andra ekonomiska tjänster eller socialtjänster och ger vid behov
antingen ekonomiskt eller psykosocialt stöd, vägledning och rehabilitering.
Grundprincipen är att kartlägga klientens egna resurser och vägleda honom eller henne till att klara
sig självständigt samt ge stöd till bättre livshantering i samarbete med till exempel hälsovården,
arbetskraftsbyrån, rusmedels- och mentalvårdstjänsterna.
Vuxensocialarbetets verksamhetsformer:
vuxensocialarbetets jour: bedömning av servicebehovet och vägledning, stöd och hjälp efter
behov varje dag
socialarbetets och socialhandledningens telefonrådgivning: bedömning av servicebehovet
och vägledning/stöd, ekonomisk och psykosocial hjälp efter behov
socialarbetets och socialhandledningens mottagningstider, hembesök och
nätverkssamarbete, där man bedömer servicebehovet och behovet av vägledning/stöd,
ekonomisk och psykosocial hjälp
med boendetjänster minskar man klyftorna i välmåendet. Den assisterade boendetjänsten
erbjuds i enlighet med servicebehovet
vägledning och rådgivning för boende i enlighet med servicebehovet
klientjuryverksamhet: öka delaktigheten, möjlighet att delta i utvecklingen av socialtjänsterna
på språkkaféet i Vänskä på Fänriksgatan i anslutning till matutdelningen finns det två gånger
per månad möjlighet att med låg tröskel komma och prata med socialhandledare och
erfarenhetsexperter
Verksamhetsformer som förverkligas vid sektorsövergripande samarbete:
Navigatorn erbjuder 16–29-åriga unga lättillgänglig, sektorsövergripande kundservice och
rådgivning
Teamet för arbetsförmåga för arbetslösa erbjuder sektorsövergripande social- och
hälsovårdstjänster, bedömning av servicebehov, ekonomisk och psykosocial hjälp, stöd,
vägledning och rådgivning.
Socialarbetets målsättning är att integrera invandrarklienterna i det finländska samhället och hur
det fungerar, och då får de service enligt samma principer som övriga medborgare.
24 (46)
Tjänsten Mitt hälsoteam är riktad till dem som gynnas av regelbundna hälsovårds- och
socialtjänster och erbjuder sektorsövergripande bedömning av servicebehov, stöd,
vägledning och rådgivning till dem som befinner sig i utdragna och svåra livssituationer
Med kultur- och motionstjänsten LiiKu (motion och kultur i livet) ökas möjligheterna till att ta
del av motions- och kulturtjänsterna. Med verksamheten minskas klyftorna i välmåendet och
förebyggs utslagning.
Med Kraft i vardagen-grupperna gör man möjligheterna att delta i kultur- och
fritidsverksamhet samt hälsofrämjande tjänster mer lättillgängliga för de borgåbor som
befinner sig utanför arbetslivet.
Socialarbete inom barn- och familjetjänsterna
Inom barn- och familjetjänsterna erbjuds tjänster i första hand på basis av socialvårdslagen. Vid
behov stöds familjen med hjälp av barnskyddet. Barnfamiljernas förmåga att klara sig stöds på flera
olika sätt, bland annat med ekonomiskt stöd, stödpersoner eller stödfamiljer, stöd i skolgången,
fritidsintressen, placeringen i arbetslivet eller med hjälp av familjearbete och hemservice.
En egentlig klientrelation inom barnskyddet blir det fråga om då man är orolig för barnets välmående,
hälsa och utveckling, vilka kan äventyras av bland annat försummelse av barnets vård, föräldrarnas
rusmedelsanvändning, mentala problem eller familjevåld. Barnet kan också själv äventyra sin egen
hälsosamma utveckling genom att använda rusmedel, försumma skolgången eller begå brott.
Barnskyddet är ett samarbete med familjerna, deras närmaste krets, myndigheter och till exempel
småbarnsfostran, skolan och ungdomsarbetet. Föräldrarna stöds i barnuppfostran i första hand så
att barnet bor hemma.
Barn i invandrarfamiljer kan ha också svåra erfarenheter bakom sig. Att landet och kulturen bytts ut
är en gemensam sak för hela familjen och det kan leda till svåra familjeproblem och försämrad
verksamhetsförmåga. Ungdomarnas växtvärk i de två kulturernas mellanrum (hemmet och det
omkringliggande samhället) skapar extra press och det är inte alls ovanligt att det i invandrarfamiljer
finns problem som leder till en klientrelation inom barnskyddet. Genom att i tid söka hjälp underlättas
familjernas och barnens situation på bästa möjliga sätt.
Ifall barnskyddsåtgärder är nödvändiga, är samarbetet med familjen grunden för verksamheten.
Familjen har rätt att få information om ärendena så att de förstår den. När det inte finns ett
gemensamt språk, har man rätt att kräva hjälp av en tolk.
Unga asylsökande som kommit ensamma som minderåriga
Borgå stad erbjöd kommunplatser till de asylsökande, som varit inkvarterade på Karijärvi
flyktingförläggning och Borgå Folkakademi, som kommit ensamma som minderåriga och som 2016
fick uppehållstillstånd i Finland. Av dessa 41 unga fyllde merparten 18 år i början av 2018.
De unga bodde i en enhet för stött boende i anslutning till boendeenheten Nuotta, som hör till
barnskyddets eftervård. En del av de redan vuxna unga får vägledningstjänsterna via Ehjä ry i
enlighet med det avtal som staden konkurrensutsatte.
I Borgå bodde de unga i gemensamma höghuslägenheter som staden hyrde. Senare har dessa
unga sökt sig till självständiga boenden då de har blivit myndiga.
I vägledningen av unga strävar man efter målmedveten självständighet samtidigt som man tryggar
det psykosociala stödet som den unga behöver.
25 (46)
Alla 17 år fyllda unga deltog på hösten 2018 i enlighet med sina integrationsplaner antingen i
arbetskraftsutbildning som ordnas av TE-byrån (12 personer) eller studerade på eget initiativ (6
personer i utbildning som leder till examen och 21 personer i förberedande utbildning). Målet är att
den ungas studiestig fortsätter utan avbrott och vid behov strävar man efter att ordna
arbetsprövningsplatser för de unga, såvida det inte genast finns vetskap om en plats för fortsatta
studier. I Borgå deltar invandrarungdomar under 17 år i förberedande grundläggande utbildning.
De unga har rätt till eftervård som är jämförbar med barnskyddet tills de har fyllt 21 år. Varje person
som omfattas av stött boende eller myndiga som redan bor självständigt upprättas en klientplan för
eftervård, i vilken man fastställer den ungas behov av stöd. Närings-, trafik- och miljöcentralen i
Nyland ersätter fullt ut personal- och operativa kostnader från verksamheten.
Socialarbetets utvecklingsbehov:
Modigare användning av arbetsformer som konstaterats vara lämpliga för invandrare i
grundarbetet, till exempel rådslag med närstående
Utnyttjande av lättläst material som är avsett för invandrare i det vardagliga arbetet.
Tätt samarbete och pararbete med invandrartjänsterna och socialarbetet för barnfamiljer.
4.7 Kultur- och fritidstjänster
Stadsbiblioteket – Nylands landskapsbibliotek
Biblioteket erbjuder tjänster för alla invånargrupper i Borgå. I samlingsarbetet, kundtjänsten,
inhämtningen av information och användarutbildningen beaktas även behoven hos specialgrupper,
som invandrare. Mångkulturella händelser ordnas i samarbete med olika intressentgrupper.
Samarbete idkas med invandrartjänsterna och med Flerspråkiga biblioteket vid Helsingfors
stadsbibliotek för att erbjuda litteratur, andra material och information på andra språk till invandrare.
Kulturtjänsterna
Kulturtjänsterna har verksamhetslokaler i Konstfabriken, vilket ger möjlighet att uppmärksamma
olika målgrupper. Konsthallen, evenemangssalarna (Avantisalen och Fabrikssalen) och verkstaden
Studio är plattformar där man kan ordna olika evenemang från verkstäder till mångkulturella
händelser.
Samverkan mellan verkstäderna och Konsthallens utställningar har utvecklats så att invånarna kan
få en djupare inblick i utställningarnas innehåll genom att göra saker själv eller genom att delta i
Målet för kultur- och fritidstjänsternas verksamhet i Borgå är att Borgå ska erbjuda
invånarinriktade, mångsidiga, högklassiga och konkurrenskraftiga biblioteks-, kultur-, idrotts- och
ungdomstjänster för människor i olika åldrar samt fritt bildningsarbete och grundläggande
konstundervisning.
Invandrare är en målgrupp för vars verksamhet kultur- och fritidstjänsterna vill ge utrymme. Alla
enheter producerar tjänster och evenemang för invandrare själva och tillsammans med andra
samarbetsaktörer.
26 (46)
temadiskussioner. Besök på konstutställningar ger invandrarna ett perspektiv på vårt sätt att utforska
oss själva och vår omgivning och i gengäld kan vi få respons av dem om den finländska kulturen.
Musikinstitutet Musikinstitutet erbjuder tjänster för alla åldrar. Invandrare kan integreras med i musikinstitutets
gruppundervisning. Musiken förenar och skapar ett gemensamt språk över språkgränserna.
Familjens minsta, 0‒6-åringar, kan delta i musiklekskoleverksamheten tillsammans med en vuxen.
För gravida mödrar ordnas periodvis Masumuskari-kurser (magmusikstunder). Det finska och/eller
svenska språket utvecklas utan att det märks med hjälp av barnsånger och lekar, och man lär känna
varandra naturligt genom att göra saker tillsammans. För barn och unga finns Ocarina-körerna:
förberedande, barn-, goss- och ungdomskörer. Vuxenkören Multakurkut gör det möjligt att skapa
kontakter med vuxna. Bandskolan erbjuder en väg till att börja syssla med popjazz och traditionell
musik. Specialbarn kan integreras i grupperna och på musikinstitutet finns dessutom ett specialband
som skräddarsytts särskilt för behoven hos specialbarn.
Musikinstitutet har möjlighet att ordna verksamhet på skolorna under skoldagen som alla villiga
skolelever kan delta i. Sommarverksamheten under andra veckan i juni erbjuder trevliga saker för
barnfamiljer att göra tillsammans. I musikinstitutets mångsidiga konsertutbud finns alltid väldigt olika
evenemang och möjligheter att lyssna på musik och delta i socialt umgänge.
Idrottstjänsterna
Motion är en bra fritidsaktivitet, för inte ens begränsade språkkunskaper kan förhindra en från att
delta i den existerande verksamheten vid idrottsföreningarna eller de tjänster som stadens
idrottsväsende erbjuder. I dessa regelbundna grupper/träningar är det lätt att skapa kontakter med
ursprungliga borgåbor och deras familjer. Dessa tjänster är dessutom ofta förmånliga. Ett exempel
på befintlig verksamhet är bolagsidrotten, där lag som består av invandrare deltar i
bolagsfotbollsserien och via vilka särskilt familjernas barn och unga har anslutit sig till lokala
idrottsföreningar.
Idrottstjänsterna fungerar vid behov som en länk mellan invandrargruppen och de tjänster och
idrottsföreningar som står till buds. Motionslandet för barn är en verksamhetsform som
invandrarfamiljerna särskilt önskas delta i. Familjerna kan bekanta sig med andra barnfamiljer i en
väldigt avslappnad atmosfär. Andra aktiviteter och evenemang som idrottstjänsterna ordnar är
exempelvis idrottsklubbar med låg tröskel, utflykter och simskolor.
Idrottstjänsterna startade redan 2012 idrottsverksamhet som är särskilt riktad till invandrargrupper
och kommer att fortsätta också under kommande år. Verksamheten har fått understöd av UKM.
Med verksamheten strävar man efter att introducera invandrarkvinnor och -män i olika åldrar till
idrottsgrenar, som de kan utöva förmånligt i Borgå. Idrottsväsendet satsar kontinuerligt även på
simundervisning för vuxna.
Det är en utmaningen att nå fram till invandrarna. Därför arbetar idrottstjänsterna kontinuerligt och
långsiktigt med olika aktörer med målet att få med de svårast nåbara av invandrargrupperna, som
ofta inkluderar invandrarkvinnor och -flickor. Vi deltar även vid olika evenemang riktade till
invandrare. Ett exempel är evenemanget International Women's Day, där vår idrottsledare varit med
och föreläst om vikten av idrott samt presenterat idrottsmöjligheterna i Borgå. Dessa evenemang är
Idrottstjänsterna integrerar invandrare och andra etniska minoriteter till normala motions- och
idrottsverksamhet i ett så tidigt skede som möjligt.
27 (46)
synnerligen viktiga, eftersom de ger idrottstjänsterna möjlighet att skapa kontakter. Vi har dessutom
konstaterat att invandrarna behöver ett ansikte till verksamheten – för att få med alla invandrare på
ett tryggt sätt.
Ungdomstjänsterna
Ungdomstjänsterna erbjuder mångsidiga hobby- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga i Borgå
samt deras familjer. Verksamhetsformerna utgörs av ungdomsgårdsverksamhet, utflykter, läger,
evenemang samt riktat ungdomsarbete. För barn och unga som befinner sig i integrationsprocessen
finns det möjlighet till individuellt stöd på fritiden på alla ungdomsgårdar. Besökarna på alla tre
ungdomsgårdar, Vårgårda, Gammelbacka och centrums Zentra, kommer från mångsidiga kulturella
och religiösa bakgrunder och pratar många hemspråk. Arbetarna inom specialtjänsterna gör det för
sin del möjligt att få individuell vägledning såväl på skolorna som på fritiden.
Ungdomsarbetet har ett tätt samarbete med skolorna och då särskilt med de förberedande klasserna
för invandrarelever.
Kompetensen i mångkulturella ärenden hos personalen inom ungdomstjänsterna upprätthålls
genom utbildningar. Nästan alla ungdomsarbetare har 2017 genomgått Förbundet för mänskliga
rättigheters utbildning. Ungdomstjänsterna samordnas av Nella-teamets (numera
jämställdhetsnätverket) möten två gånger per år. Jämställdhetsnätverkets uppgift är:
att samordna arbetet som stöder integrationen av barn och unga
att stöda delaktigheten i olika fritidsaktiviteter riktade till barn och unga med
invandrarbakgrund
att intensifiera samarbetet mellan aktörer som arbetar med invandrare
att öka arbetstagarnas mångkulturella färdigheter och kunskaper
samt att stödja och öka jämställdheten.
Ungdomstjänsternas målsättning är att öka medvetenheten om främmande kulturer bland den
infödda befolkningens unga samt att stödja uppskattningen av olikheter genom att ordna
jämställdhetsevenemang och -jippon. Ett exempel på sådan verksamhet är det
upplevelsepedagogiska undervisningsevenemanget Flyktingens stig, som årligen ordnas för
stadens åttondeklassare i ett samarbete mellan flera aktörer och vars syfte är att genom erfarenheter
och upplevelser påverka attityder och fördomar samt väcka diskussioner om invandrarnas ställning
i samhället.
Till kommunens ungdomsarbete hör pedagogisk vägledning av unga, verksamhetslokaler, möjligheter till hobbyer, informations- och rådgivningstjänster, stöd till ungdomsföreningar och -grupper, idrottsligt, kulturellt och mångkulturellt betonad ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga, andra verksamhetsformer anpassade efter lokala förhållanden och behov, som Alliansen. Ungdomsarbetets verksamhetssätt ökar de sociala kontakterna mellan olika ungdomar och deras möjligheter att lära känna varandra. I ledd och trygg verksamhet beaktas de ungas olika utgångspunkter, behov och livssituationer. Ungdomsarbetets verksamhetsmiljöer finns i skolor, på gator, på nätet och i verksamhetslokaler där ungdomar håller till.
28 (46)
Ungdomstjänsterna stödjer föreningsverksamheten och genomförandet av verksamhet riktad till
tredje sektorns invandrare. Evenemang som ordnas årligen i samarbete med tredje sektorn är
dessutom Intercultural Winter Bazaar, det mångkulturella morsdagsfirandet – Mother’s Day samt
evenemanget Respect, som ordnas på våren under antirasismveckan.
Sedan januari 2016 har det öppna, lättillgängliga servicestället Navigatorn i Borgå haft verksamhet
för alla under 30 år i Borgå. Samordningen av Navigatorn sker inom Borgå stads ungdomstjänster,
men den sektorsövergripande personalen vid Navigatorn består av ett brett nätverk som arbetar med
ungdomar. Inom ramarna för Navigatorn samarbetar bland annat stadens, statliga och
föreningsaktörer med arbetsgivare i området för ungdomarnas väl och ve. På Navigatorn får den
unga individuell och sektorsövergripande hjälp bland annat med att söka arbets- och studieplatser,
framtidsplanering, ekonomifrågor, ansöka om bostad samt frågor förknippade med fritid, hobbyer
och välmående. På Navigatorn får man service på finska, svenska och engelska. På Navigatorn
ordnas även olika temakvällar och lektioner. På Navigatorn har dessutom en samordnare från
Luckan Integration jour varje vecka.
Porvoon kansalaisopisto-Borgå medborgarinsitut (KomBi)
• Undervisning i finska på dagtid
Borgå medborgarinstitut ordnar dagtid undervisning i finska språket för invandrare och
undervisningen är uppdelad i olika nivågrupper. Verksamheten fick sin början med namnet
Meeting Point. Verksamheten har utvecklats vidare i samarbete med stadens
invandrartjänster. Undervisningen är öppen för alla invandrare och kurserna som ordnas är
kostnadsfria för eleverna.
Tyngdpunkten i undervisningen ligger på kurserna i finska språket, men utöver dem ordnas
också handarbetskurser.
• Projektet Kamoon
Undervisnings- och kulturministeriet beviljade institutet ett anslag om 40 000 euro för ett
projekt som heter Undervisning, vägledning och rådgivning för invandrare på
medborgarinstitutet. Projektet upphör i slutet av 2019. Målet med projektet är att via
gemensamma kurser uppnå bättre integration av invandrarna i det finländska samhället. Med
anslaget är det meningen att ordna kostnadsfria kurser där eleverna består av såväl
invandrare som infödda finländare. I kursutbudet betonas kunskaps- och konstämnen och i
planeringen av det är syftet att utnyttja olika samarbetsnätverk (t.ex. mångkulturellt nätverk).
• Undervisning av invandrare som är analfabeter
Sommaren 2017 gav undervisnings- och kulturministeriet det fria bildningsarbetet en ny
bildningsuppgift. Det centrala innehållet i förnyelsen är att ordna undervisning för invandrare
som är analfabeter samt ordna kurser för hemmaföräldrar. Det nya systemet började gälla
den 1 januari 2018. I enlighet med systemet ordnar medborgarinstitutet årligen 2‒3 läs- och
skrivkurser i samarbete med den lokala TE-byrån och invandrartjänsterna. Målet är att uppnå
en nivå av läs- och skrivkunnighet som möjliggör övergång antingen till vuxengymnasiets
läskunnighetskurser eller Careerias kurser i finska språket.
• Kvällskurser i finska och svenska
Undervisning i finska och svenska språket ordnas som normal kvällsundervisning. För dessa
kurser debiteras en kursavgift, som subventioneras med studiesedelsunderstöd som
29 (46)
beviljats av Utbildningsstyrelsen. Det finns dock skäl att betona att invandrarna är välkomna
till alla kurser som ordnas vid medborgarinstitutet. Också med elementära kunskaper i finska
eller svenska klarar man åtminstone kunskaps- och konstämnena, där läraren har möjlighet
att illustrera sin undervisning genom konkret handledning.
• Övrig undervisning
Medborgarinstitutet är en allmänbildande läroanstalt som är öppen för alla vuxna.
Studieprogrammet omfattar fler än 500 olika kurser. Borgå medborgarinstitut erbjuder
undervisning inom följande ämnesområden: öppen universitetsundervisning, musik,
teaterkonst, bildkonst, ordkonst, sjö- och flygtrafik, trädgårdsekonomi, huslig ekonomi,
datateknik, språk, bl.a. finska och svenska, samhälle och fostran, dans, motion och hälsa
samt yoga.
Största delen av invandrarna är vuxna och är därför en naturlig målgrupp för
medborgarinstitutet. För barn och unga ordnar medborgarinstitutet närmast utbildning i
teaterkonst. Övriga kurser omfattar dans, musik och färgbad för bebisar. Invandrarnas
integration främjas av att de deltar i medborgarinstitutets kurser. Utöver att kunskapen och
färdigheterna utökas är det viktigt för integrationen att invandrarna knyter kontakter med
finländare, eftersom kurserna i finska inte ensamma garanterar att invandrarna lär sig språket
i praktiken. I naturligt umgänge med finländare lär man sig att prata finska och svenska
genom att göra tillsammans. En orsak till bristande språkkunskaper bland invandrare är det
begränsade umgänget med finländare, vilket leder till att man inte får chans att öva på de
inlärda språkkunskaperna. Medborgarinstitutet erbjuder ett naturligt och tryggt forum för
detta. Institutet kan ha en synligare roll än nu i integrationen av invandrare i det finländska
samhället.
Målet är att under varje arbetskraftspolitisk kurs gå igenom institutets studieprogram och
uppmana folk att delta. Under de senaste åren har allt flera invandrarkurser besökt institutet
på plats, vilket är en väldigt bra praxis.
Ett annat mål är att skriva in i alla integrationsplaner att invandraren bör delta i åtminstone
en av medborgarinstitutets kurser.
Dessutom har medborgarinstitutet som mål att förbättra informationen till invandrare.
Institutets viktigaste informationskanaler är det tryckta studieprogrammet och webbplatsen.
Studieprogrammet kunder utvecklas ytterligare och vissa delar kunde översättas till de
viktigaste språken, åtminstone till engelska, ryska och arabiska. Också medborgarinstitutets
undervisning i finska kunde utvecklas ytterligare enligt de nivåer som tillämpas på
integrationskurserna för invandrare.
Arbete och utbildning
5.1 Invandrarna på arbetsmarknaden
Arbets- och näringsbyråns tjänster
30 (46)
Invandrartjänsternas personalresurs Vid TE-byrån i Nylands verksamhetsställe i Borgå arbetar en heltidsanställd expert med
invandrartjänsterna. Kunderna består av integrationsinvandrare. När den första integrationsplanen
upprättas, tar man vanligen hjälp av en tolk. I skötseln av andra ärenden används eventuellt ett
gemensamt språk, närmast engelska. Om klienten till exempel har skrivit en fullmakt åt sin
finsktalande partner att sköta hans eller hennes ärenden på TE-byrån, utnyttjas detta i kundservicen.
Klienterna I juli 2018 fanns 342 utländska arbetssökande vid TE-byrån i Nylands verksamhetsställe i Borgå. De
arbetssökande representerade 73 nationaliteter, varav de största grupperna var ester, ryssar,
vietnameser och thailändare. För närvarande omfattas cirka 300 klienter av integrationslagen, varav
merparten tar del av tjänster som överenskommits med TE-byrån, så som integrationsutbildning och
arbetsprövning. En klient omfattas av integrationslagen i 1–5 år efter att uppehållstillståndet har
beviljats.
Inledande kartläggning Arbets- och näringsbyrån inleder en inledande kartläggning för invandrare som är arbetslösa och
registrerade som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån på det sätt som stadgas i lagen om
offentlig arbetskraftsservice (1295/2002). Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för
en invandrare som befinner sig utanför arbetslivet och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt
lagen om utkomststöd (1412/1997).
Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan
invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen
ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande
kartläggning lämnades. Den arbets- och näringsbyrå eller kommun som har ordnat den inledande
kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan
myndighet eller anordnare av tjänster.
Integrationsplan
Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte
är att stödja hans eller hennes möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska
och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt främja hans eller
hennes möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten.
Utöver studier i finska eller svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i
invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt
undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildning och andra
individuella integrationsfrämjande åtgärder.
Rätt till integrationsplan och integrationsplanens varaktighet
Arbets- och näringsbyråns (TE-byråns) mål är att förbättra integrationen av invandrarna och deras möjligheter till sysselsättning genom att öka deras arbetsmarknadsfärdigheter med hjälp av olika åtgärder, som integrationsutbildning (finska eller svenska), yrkesutbildningar, arbetsprövning samt sysselsättning med lönesubvention och vid behov rehabiliterande arbetsverksamhet. Målet är att invandraren ska få färdigheter att fungera i det finländska arbetslivet.
31 (46)
En invandrare har rätt till en integrationsplan, om han eller hon är arbetslös och har registrerats som
arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice eller om personen annat än tillfälligt får
utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan
invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en
plan för att integrationen ska främjas.
Den första integrationsplanen ska upprättas senast inom tre år från det att det första
uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Om
integrationsplanen tillfälligt inte har kunnat genomföras på grund av skada, sjukdom, moderskaps-,
faderskaps- eller föräldraledighet eller av någon annan jämförbar orsak, kan den maximala tid som
berättigar till integrationsplan förlängas i motsvarande mån.
Utarbetande av integrationsplan
Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren.
Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och
invandraren dock göra upp planen sinsemellan. Kommunen eller arbets- och näringsbyrån inleder
utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att
den inledande kartläggningen har gjorts.
I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål.
Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas.
Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete.
Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen
Arbets- och näringsbyrån ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om
utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och
främjar sysselsättningen.
Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella
behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från
det att integrationsplanen utarbetades.
Integrationsutbildning
Tillsammans med arbetskrafts- och näringscentralen (NTM) ordnar TE-byrån utbildning som
främjar invandrarnas integration, bland annat läs- och skrivundervisning samt grundläggande
undervisning i finska. Projektet omfattar två integrationsutbildningar per år som börjar i januari-
februari och augusti-september: undervisning i normal takt under 240 studerandedagar och
undervisning i långsammare takt under 270 studerandedagar. Dessutom ingår läs- och
skrivundervisning för så kallade semianalfabeter och analfabeter.
De båda kurserna, i normal takt eller i långsammare takt, innehåller tre moduler i finska och en fjärde
modul i arbetslivsfinska i arbetspraktikens tecken, då studeranden bekantar sig med det finländska
arbetslivet.
Om invandraren väljer en svenskspråkig integrationsstig, hänvisar TE-byrån honom eller henne till
integrationsutbildningen som ordnas av Borgå folkakademi. De svenskspråkiga integrationskurserna
startar varje år i augusti. Två kurser på olika nivåer står till buds och innehållet i dem motsvarar den
finskspråkiga utbildningen.
Dessutom har TE-byrån ombesörjt rekryteringen av studeranden till de av Utbildningsstyrelsen
finansierade utbildningarna som förbereder inför yrkesstudier. Dessa ordnas av läroinrättningarna
Careeria och Borgå Folkakademi.
32 (46)
I början av utbildningen uppgörs till en början en individuell läroplan, i vilken man beaktar bland annat
elevens läs- och skrivkunnighet, tidigare utbildning, yrkeserfarenhet, språkkunskaper och
allmänkunskap.
Tillsammans med NTM-centralen anskaffar TE-byrån utbildning som främjar integrationen av invandrare. Om urvalet av elever till utbildningen beslutar alltid arbets- och näringsbyrån, som hänvisar klienter som behöver integrationsutbildning till en bedömning av språkkunskapernas utgångsnivå. Grunderna för integrationsutbildningens läroplan har förnyats, men utbildningens modulära konstruktion har bibehållits. Bland annat har man tillagt kunskapskartläggningar utmed utbildningens olika skeden. Med den förnyade utbildningsmodellen har man velat öka den klientrelaterade flexibiliteten för olika målgrupper. Ordnande av integrationsutbildning Integrationsutbildningen ordnas i regel som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, såsom stadgas i
lagen om offentlig arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga
studier. NTM-centralen ansvarar för att på sitt verksamhetsområde ordna integrationsutbildning som
genomförs i form av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.
TE-byrån ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftspolitisk
vuxenutbildning eller att söka sig till frivilliga studier. Kommunen kan både ordna
integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens
integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör.
Stöd för frivilliga studier En invandrare som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd
under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om TE-
byrån har konstaterat att invandraren har behov av utbildning och om TE-byrån bedömer att frivilliga
studier stöder invandrarens integration och sysselsättning, Innan studierna inleds ska man besluta
om studierna i integrationsplanen.
Olika projekt Projektet Arbeta i Finland, som finansierades av Europeiska Socialfonden, genomfördes under åren
2016–2018 och det administrerades av närings-, trafik och miljöcentralen i Nyland. I projektet
pilottestades inom integrationsutbildningen hos TE-byrån i Nyland en orienteringsdel som aktiverar
självständig integration och innehåller en intensiv del av samhälls- och arbetslivskunskap i det
inledande skedet. Orienteringsdelen är en tjänst i det inledande skedet som riktas till invandrare som
nyligen anlänt till Finland, där undervisningen ges på det egna språket (arabiska, engelska, ryska,
dari och farsi). Kompetensprogrammet för unga vuxna invandrare (MAO) hade verksamhet under
åren 2017–2018.
KOTO-SIB-testet (Social Impact Bond) inleddes under hösten 2016 och fortsätter till slutet av 2019.
Målet är att under testets varaktighet utbilda och sysselsätta 2 500 invandrare. KOTO-SIB-
klienternas och KOTO-SIB-kontrollgruppens sysselsättning och ställning på arbetsmarknaden
jämförs 2020, efter att testet har avslutats. Om sysselsättningen lyckas bättre med KOTO-SIB-
33 (46)
modellen, betalas avkastning till dem som investerat i modellen ur de besparingar som på grund av
den snabbare sysselsättningen genererats för staten.
Deltagandet i KOTO-SIB-tjänsten baseras på frivillighet och på slumpmässigt urval. Syftet är att
klienten först får utbildning i cirka fyra månader och därefter erbjuds jobb. Under det första året
erbjöds SIB-tjänsten endast till klienter inom integrationsprojektet, men målgruppen för 2017
utökades och nu är det möjligt att till SIB-tjänsten hänvisa arbetssökande invandrare vid TE-byrån
som har något annat medborgarskap än finskt.
5.2 Vuxenutbildning erbjuder de första stegen till integration, utbildning och arbetsliv
Edupoli och Point College förenade sina krafter den 1 januari 2019 och bildade det nya aktiebolaget
Careeria (EdupoliPointCollege Oy). Careeria är en utbildningskoncern och tillika dotterbolag till
Borgå stad. Den mest betydande aktören inom integrationsutbildningen är fortfarande Careerias
dotterbolag Edupoli Oy.
Careeria och Edupoli Oy utvecklar:
sätt att genomföra integrationsutbildning på
stigar till yrkesinriktad utbildning och avläggande av examen
stöd- och vägledningstjänster för yrkesutbildningar
arbetsbetonade sätt att lära sig, där finska språket och yrkeskunskaperna lärs på arbetsplatsen
stigar direkt till arbetslivet i sektorsövergripande samarbete med Borgås olika aktörer.
Careeria Careeria är en sektorsövergripande utbildningskoncern, vars verksamhetsområde omfattar Östra
Nyland och huvudstadsregionen. På Careeria kan man studera 20 olika branscher och fler än 80
examen i arbetslivet. Careerias föregångare har ordnat invandrarutbildning redan sedan 1988. Vid
Careeria kan man delta i olika utbildningar och avlägga examen i bland annat närings-, service- och
teknikbranscherna. Under integrationsutbildningen ges invandrarna information om olika yrken och
yrkesutbildningar samt om systemet med fristående examen. Informationen om möjligheterna till
yrkesutbildning också i vuxen ålder är viktig bland annat för personens studiemotivation och
målsättningar för språkutbildning. Den studerande förs in på en lämplig studiestig genom
integrationsutbildning och förberedande utbildning och vidare till yrkesutbildning och arbetsliv. Under
yrkesutbildningen är det möjligt att få stöd och vägledning i finska. Vid Careeria genomförs
yrkesutbildningar som hör till kompetensprogrammet för invandrare och finansieras av utbildnings-
och kulturministeriet. Målet med dessa utbildningar är att för invandrarna främja en snabb övergång
till arbetsmarknaden. Utbildning ordnas bland annat inom följande branscher: turism,
fastighetstjänster, näringsverksamhet, logistik, renhållnings- och hemservicetjänster, byggservice,
social- och hälsovårdsbranschen.
Många elever med invandrarbakgrund studerar inom social- och hälsovårdsbranschen. Flera
vårdbiträdesutbildningar riktade till invandrare har ordnats och en ny sådan är en förberedande
34 (46)
grundexamen inom social- och hälsovård, som finansieras av kompetensprogrammet för invandrare.
Vårdbiträdesutbildningar ordnas även i form av arbetsbetonad utbildning, där hela utbildningen
ordnas på arbetsplatsen. Den arbetsbetonade utbildningen lämpar sig väl för invandrare, eftersom
verksamhet i äkta interaktionssituationer i arbetslivet främjar inlärningen av det finska språket.
I yrkesutbildningar för invandrare tillämpas språkmedveten utbildning och säkerställs att eleverna får
tillräckligt med språkstöd i finska språket (S2) av läraren och vägledning av inlärningscoachen. Inom
social- och hälsovårdsbranschen har invandrare fått sysselsättning i hög grad och numera arbetar
invandrare på nästan alla arbetsplatser inom vårdyrket.
Integrationsutbildning Careerias dotterbolag Edupoli Oy ordnar arbetskraftspolitisk integrationsutbildning riktad till vuxna
invandrare som upphandlats av NTM-centralen.
Integrationsutbildningen genomförs på basis av grunderna för Utbildningsstyrelsens läroplan för
integrationsutbildning (Utbildningsstyrelsen 1/011/2012). I genomförandet av utbildningen har men
beaktat utbildningsstyrelsens och ANM:s nya modeller (3/2016), vars syfte är att påskynda tillgången
till utbildning samt stigen till arbetslivet och fortsatta studier, stödja komplettering av tidigare
inhämtade kunskaper, göra genomförandesätten mångsidigare och effektivare samt på så sätt öka
effekten av utbildningen.
Innan eleven kan inleda sin integrationsutbildning, hänvisar TE-byrån honom eller henne till en
bedömning av utgångsnivån, där man utreder vilken utbildning i det finska språket är lämplig för
eleven. Bedömningen av utgångsnivån genomfrös av Testipiste, som en gång i månaden ordnar
testdagar på Careeria i Borgå. TE-byrån kallar eleverna till testdagen och när testresultaten har
kommit, samlar den eleverna i lämpliga grupper enligt deras respektive utgångsnivå:
Integrationsutbildning; långsam utbildning: längd 90 + 60 + 60 + 60 dagar
Integrationsutbildning; grund- och snabb utbildning: längd 60 + 60 + 60 + 60 dagar
Integrationsutbildningen kan genomföras olika långa, i 1–4 moduler, i enlighet med elevens
individuella plan.
Målet med integrationsutbildningen för vuxna invandrare är att uppnå grundläggande
språkkunskaper i det finska språket (kunskapsnivå B1.1) och främja personens möjlighet att komma
in på arbetsmarknaden och fortsatt utbildning. Under utbildningens gång gör eleven tillsammans
med utbildaren upp en yrkesinriktad fortsättningsplan, där man kommer överens om både kortsiktiga
och långsiktiga mål. Elevens yrkesinriktade fortsättningsplan planeras med beaktande av
livssituationen till exempel på följande sätt:
till arbete eller arbetsprövning
till yrkesutbildning
till yrkeshögskolan eller universitetsstudier via erkännande av examen
till övrig utbildning; Valma, övrig utbildning i finska språket
rehabiliterande arbetsverksamhet o.d.
Förberedande utbildning inför grundläggande yrkesutbildning, Valma
35 (46)
För invandrare som siktar på grundläggande yrkesutbildning ordnar Careeria förberedande
utbildning inför grundläggande yrkesutbildning (Valma). Utbildningen ordnas på finska. I början av
utbildningen upprättas en individuell plan för kompetensutveckling (HOKS), där man kommer
överens om vilka studier som ska genomföras och hur. Utöver språkliga färdigheter innehåller
utbildningen också yrkesutbildning och perioder av praktisk arbetslivsorientering. Under utbildningen
kan eleverna vid behov få till exempel intyg över hygienkompetens, arbetssäkerhetskort eller
utskänkningspass.
Careeria har rätt att fungera som examensplats för allmänna språkexamina. Eleverna kan avlägga
examen i finska/svenska på mellannivå till exempel för yrkesinriktade studier eller arbetsliv, eller för
en ansökan om finskt medborgarskap.
Studierna vid Careeria stöds av diskussioner med utbildaren, utbildningshandledning och
stödtjänster. Handledningen kan ges i grupper, smågrupper eller individuellt och den ges i
utbildningens olika skeden av professionella handledare (arbetslivslärare, inlärningscoach,
speciallärare, kurator) och andra lärare.
Läraren är en inlärningsexpert och handledare - inte bara förmedlare av kunskap. I undervisning- en
använder vi, beroende på situationen, olika metoder som stöder inlärningen. Utöver teorilektionerna
finns det tillgång till olika inlärningsmiljöer, som olika yrkesinriktade inlärningsmiljöer, nätbaserade
inlärningsmiljöer, språkstudior. I utbildningen ingår studiebesök och gästande lärare.
Careeria har ett fruktbart samarbete med olika intressenter för att främja invandrarnas integration i
samhället. Viktiga samarbetspartner är bland annat Borgås invandrartjänster, arbets- och
näringsbyrån, arbetsgivare i området och övriga läroanstalter samt aktörer inom tredje sektorn.
Careeria har utarbetat en jämlikhets- och jämställdhetsplan samt ett program för kulturell mångfald,
och dessa iakttas och följs upp. I Careeria är den kulturella mångfalden en naturlig del av vardagen.
Vuxna studerande kan bekanta sig med andra kulturer, byta erfarenheter och knyta kontakter.
Grundläggande utbildning för vuxna
Vuxenlinjen vid gymnasieskolan Linnankosken lukio ordnar grundläggande utbildning för dem som
uppnått läropliktsåldern. Den grundläggande utbildningen fördelas på det inledande skedet (omfattar
även läskunnighetsskedet) och det avslutande skedet. Tyngdpunkten i utbildningen är inlärning av
det finska språket, men utöver det studeras övriga läroämnen inom den grundläggande utbildningen.
Genomförandet av hela den grundläggande utbildningen tar 4–5 år. Utbildningen omfattar även
studievägledning och inlärning av arbetslivskunskaper. Målet är att eleven efter den grundläggande
utbildningen ska kunna fortsätta utbilda sig till exempel genom yrkesinriktad grundutbildning eller
komma ut i arbetslivet.
I Careerias utbud finns den också bland invandrare populära engelskspråkiga grundutbildningen i
affärsverksamhet, Vocational Qualification in Business Management (QBM). Den utbildningen
lämpar sig för avancerade elever som har goda kunskaper i det engelska språket och en befintlig
examen från någon annan bransch samt tillräckliga kunskaper i det finska språket. Kunskaperna i
finska ska vara på nivån A2.1 och i engelska på nivån B1.2. Utbildningen har en sysselsättande
effekt och är ett bra internationellt alternativ.
Svenskspråkig integrationsutbildning
Borgå Folkakademi (Akan) finns i stadens centrum och erbjuder svenskspråkig
integrationsutbildning för nybörjare och mer avancerade elever. Studierna i det svenska språket
ligger i centrum, men undervisningsplanen omfattar även samhällskunskap och historia samt
grunderna i finska och engelska. Eleverna ges möjlighet att bekanta sig konkret med sitt nya
36 (46)
hemland genom studiebesök hos ortens olika organisationer, arbetsplatser, kulturevenemang och
naturområden. Utbildningen förbereder även inför arbetslivet och den omfattar en två veckor lång
arbetspraktik per läsår.
Akan strävar efter att eleven:
uppnår sådana grundläggande färdigheter i det svenska språket som de behöver för att klara av vardagslivet, det finländska samhället, arbetslivet och fortsatt utbildning
uppnår de färdigheter som han eller hon behöver för att hantera sitt liv och delta i samhället
uppnår färdigheter som krävs för att bygga sin egen studiestig och sin egen livsplan
får stöd i att sammanföra sin egen kultur och det omgivande samhällets kultur
stärker sina sociala färdigheter, som krävs för att hitta sin egen plats i det omgivande samhället
lär sig grundläggande datatekniska färdigheter
ska ställa upp individuella studiemål och planera sina studier på ett realistiskt sätt efter sina egna behov, sin inlärning och sina kunskaper.
Utbildning som motsvarar grundläggande utbildning för vuxna Akan erbjuder även möjligheter för vuxna att genomföra grundskolan på svenska. Vuxna, personer
som fyllt 17 år och äldre, kan via Akan få behörighet till fortsatta studier på andra stadiet. Elever som
har lång resväg kan bo på internat. Utbildningen skräddarsys efter elevens tidigare erfarenheter och
utbildning. Studierna kan inledas flexibelt antingen på höst- eller vårterminen.
5.3 Stadens sysselsättningstjänster
Sysselsättningstjänsterna rehabiliterar långtidsarbetslösa unga och unga som riskerar utslagning till
arbetslivet och att hantera den egna vardagen. Andelen invandrarklienter inom
sysselsättningstjänsternas klientbas har ökat. En särskilt för invandrare avsedd tjänst är de grupper
i finska som ordnas i samarbete med medborgarinstitutet. Hösten 2018 deltog 16 klienter med
invandrarbakgrund i dessa grupper.
Traditionellt sett har en förhållandevis stor grupp invandrarkvinnor deltagit i verksamheten på
TaitoPaja, som hör till verkstäderna för vuxna- För närvarande är närmare hälften, det vill säga 11
av 25 personer, av deltagarna som deltar i TaitoPajas verksamhet invandrare. I övriga verkstäder
deltar personer med invandrarbakgrund slumpmässigt och varierande. I september 2018 uppgick
antalet till tre personer.
Alla personer som är registrerade som arbetssökande arbetslösa och vars arbetslöshet har varat
längre än i ett år eller som utöver arbetslösheten även har andra problem som påverkar
livshanteringen och sysselsättningen kan söka sig till tjänsterna som sysselsättningstjänsterna
erbjuder. Arbetet på verkstäderna förutsätter tillräckliga kunskaper i det finska språket.
Sysselsättningstjänsterna har ett nära samarbete med kunden, stadens olika förvaltningar, arbets-
och näringsbyrån, dem som driver olika projekt i området, läroanstalter, företag och andra aktörer
inom den privata sektorn.
Syftet med företagssamarbete är att främja klienternas möjligheter att hitta arbets-, praktikant- eller
läroavtalsplatser både inom staden och i lokala företag. Handledaren är klientens stödperson när en
åtgärd blir aktuell.
Övriga aktörer
37 (46)
6.1 Tredje sektorn
Röda korsets avdelning i Borgå
Principen för humanitet är den första av de sju principerna som styr Röda Korsets verksamhet: Att
förhindra och lindra mänskors lidanden på alla vis är Röda Korsets viktigaste uppgift och syftet med
verksamheten. Vi strävar efter att skydda människors liv, hälsa och människovärde. Uppgiften är att
främja förståelse, vänskap, samarbete och bestående fred mellan människor.
Vi stödjer invandrarnas integration i Borgå och uppmuntrar majoritetsbefolkningen att delta i
utvecklingen av vår mångkulturella stad. Verksamheten för samman människor med olika
bakgrunder. En gång i månaden ordnar vi en temadag om olika ämnen och under dessa dagar
bjuder vi in gästföreläsare. Ämnena omfattar bland annat polisens verksamhet i Finland, hur man
klär sig på vintern, barnens skolgång, avfallsåtervinning osv.
FRK utbildar stödpersoner och vänner som verkar i vänverksamheten och som är intresserade av
frivilligverksamhet. Principerna för vänverksamheten är frivillighet, förtroendefullhet, avgiftsfrihet och
mänsklighet. Vännernas verksamhet kan till exempel handla om regelbundna träffar, lyssna på den
andra, diskutera och vara ute tillsammans, följa med sin vän till olika platser eller besök till staden,
biblioteket, simhallen, idrottstävlingar o.s.v. FRK har utbildat vänfamiljer och vänner också till
asylsökande på asylförläggningar samt alla invandrare. På begäran av invandrartjänsterna har Röda
Korset också förmedlat personliga vänner till byråns klienter.
En av verksamhetsformerna är Juttukolo där de som är med i vän- och stödpersonsverksamheten
samt andra frivilligarbetare erbjuder möjligheter till samtal, att göra saker tillsammans, läxläsning
osv. Juttukolo är till för alla - en öppen mötesplats för såväl finländare som invandrare. Juttukolo
sammanträder på måndagar i Röda Korsets lokaler i Borgå på Ågatan 25. Juttukolo besöks varje
vecka av 15–25 personer och under temadagarna av 20–40 personer.
Läxhjälpen och språkklubben erbjuder hjälp med hemläxor efter skolan och med inlärningen av det
finska språket. Läxhjälpen är särskilt avsedd för dem som har flyttat till Finland. Klubben finns i varje
Juttukolo.
Inom Röda Korsets avdelning i Borgå fungerar en klubb för äldre ingermanländska återflyttare.
Mötena sker den första tisdagen i varje månad på Juttukolo. Målet är uppiggande umgänge.
38 (46)
FRK:s avdelning i Borgå, Borgås församlingar och stadens invandrartjänster har ett tätt samarbete. Hur man klär sig i den finska vintern. Sommarutflykt till Gransjön.
Luckan Integration
Luckan erbjuder lättillgängliga väglednings- och rådgivningstjänster i Kulturhuset Grands lokaler.
Tjänsten är riktad till alla personer med invandrarbakgrund, oberoende av vistelsestatus.
Rådgivningspunktens klient får stöd i integrationsprocessen och han eller hon får bland annat hjälp
med att söka arbete, studiealternativ, språkkurser och fritidsalternativ.
Luckan Integration ordnar även olika sysselsättningsstödjande utbildningar på engelska. På Grand
kan invandrare en gång i veckan lära sig svenska på kursen Öva svenska! Mentorsprogrammet
FIKA upprätthålls av Luckan Integration. Via FIKA söker man frivilliga mentorer till invandrarna för
utbyte av erfarenheter och utöka nätverket.
MAP, Multicultural Association of Porvoo
Målet med verksamheten är att stödja invandrare i deras integration samt att sammanföra
borgåborna inom ramarna för mångkulturell verksamhet. Tre gånger i månaden ordnas ett språkkafé
på Gammelbacka välfärdscenter. Till verksamheten hör samtal om dagens tema och läxläsning. En
gång i månaden ordnas matlagningstillfället Suomiruoka (finsk mat) i WSOY-huset. Föreningen har
även hyrt några odlingslotter på olika håll i staden och vägleder villiga i odlingsfrågor. Dessutom
ordnas mångkulturella evenemang, som Winter Bazar, International Mother’s Day och
Möjligheternas torg.
Marthaföreningarna i Borgå
Marthaföreningarna i Borgå har uttryckt sitt intresse för samarbete med invandrare, till exempel i
form av matlagnings- och hushållsklubbar. Marthorna hälsar invandrarkvinnorna välkomna med i
föreningsverksamheten.
Mannerheims Barnskyddsförbund
39 (46)
MBF ordnar Vän med en invandrarmamma-verksamhet, som omfattar utbildning av frivilliga samt
samordning av verksamheten. Med verksamheten vill man främja integration och språkinlärning.
Hösten 2018 deltog cirka 20 invandrarfamiljer i verksamheten.
6.2 Församlingar och andra religiösa sammanslutningar stöder integration
Den evangelisk-lutherska kyrkan deltar i invandrarnas integrationsprogram i enlighet med de kristna
värderingarna. Invandrare och andra etniska minoriteter är välkomna till de tillställningar och
evenemang som församlingarna ordnar, till exempel grupper, utflykter, läger samt ungdoms- och
barnarbetets evenemang. I praktiken har invandrare deltagit bland annat i familjelägerverksamheten
och internationella gudstjänster. Alla människor bemöts som jämlikt.
I församlingsarbete, i möten och diskussioner med klienter samt i fråga om eventuellt ekonomiskt
stöd genom diakoniarbete gör man ingen skillnad på om personen hör till den evangelisk-lutherska
kyrkan eller inte. Representanter för olika trossamfund stöds och bemöts enligt samma principer
som församlingsmedlemmarna i övrigt.
Borgås finska församling och Borgå svenska domkyrkoförsamling bjuder in personer med
invandrarbakgrund till församlingarnas allmänna verksamhet. I led med det ökade antalet
asylsökande, som började 2015, startade församlingarna ett fredskafé som fungerar som en
mötesplats för den nya och den infödda befolkningen. Dessutom ordnar församlingarna en gång i
månaden den internationella Taizé-mässan, där man utöver engelska även använder till exempel
arabiska.
Integrationen lyckas bäst i växelverkan med den finländska infödda befolkningen. En betydande
synvinkel i växelverkan är religionsdialogen. Företrädare för religionerna diskuterar intensivt den
fredliga samexistensen i Borgå. Församlingarna informerar aktivt om sin verksamhet. Vi bedriver
samarbete med staden, läroanstalter och organisationer.
40 (46)
Stämningar från Fredskaféet
Café Miriam, som har kaféverksamhet i Metodistkyrkan en gång i veckan på lördagar, erbjuder
invandrare och deras vänner kaffe, umgänge och diskussioner. Verksamheten utformas efter
besökarnas önskemål, till exempel i form av handarbete, sång och dans.
Missionskyrkan samlar varje söndag Borgås invandrare från Rwanda och Kongo till en gudstjänst.
Sång och musik är en väsentlig del av gudstjänsten. Invandrargruppens egen pastor i Helsingfors
besöker kyrkan regelbundet. En gång i månaden ordnas gudstjänsten tillsammans med den
svenskspråkiga församlingen. Kvinnogruppen och kören träffas också regelbundet. För barn
ordnas söndagsskola.
Samaria-föreningen erbjuder invandrarna gemenskaplig språkbadsverksamhet i syfte att främja
integrationen inom ramarna för projektet Språkbarriärens brytare. Till verksamheten hör
arbetsprövning- och rehabiliteringsperioder samt hobbyverksamhet i enlighet med klienternas
behov och önskemål. Parallellt med att man gör saker tillsammans, lär man sig finska och
förbättrar de sociala färdigheterna för arbetslivet. Verksamheten är öppen för alla.
Porvoon islamkulttuurikeskus upprätthåller en moské och utövande av islam för den muslimska
befolkningens behov. Verksamheten omfattar även föreläsningar och utbildning.
41 (46)
6.3 Polisen
Utlänningarnas andel av befolkningen inom Östra Nylands polisinrättnings område har ökat – också
i de östliga delarna av området (Sibbo, Borgå, Askola, Mörskom, Pukkula, Lappträsk och Lovisa).
Denna ökning leder också till att ärendena blir fler hos såväl polisen som andra myndigheter.
Förändringen syns förutom i tillståndsförvaltningen (uppehållstillstånd, körkort,
medborgarskapsfrågor, pass och flyktingarnas resehandlingar) också i praktiken i den övriga
polisverksamheten.
Östra Nylands polisinrättnings uppgifter inom utlänningsärenden har centraliserats till ett ställe på Helsingfors-Vanda flygplats. Oberoende av uppgiftens art bör polisens verksamhet grunda sig på lagen, men också vara saklig,
opartisk och försoningsfrämjande.
Synpunkter enligt lagen om likabehandling
Polisen har inte kännedom om rasistiska brott i Borgå. Polisens högsta ledning har poängterat att
polisen har en fullständig nolltolerans beträffande rasistiska brott. I Borgå har inga allvarliga etniska
konflikter förekommit.
Betydelsen av samarbete mellan olika myndigheter bör betonas i arbetet med att förebygga etniska
konflikter och rasistiska brott. I framtiden ska verksamheten upprätthållas och effektiveras.
Kostnader
Tillämpningsområdet för lagen om främjande av integration sträcker myndigheternas
integrationsåtgärder till alla invandrare som fått uppehållstillstånd behovsbaserat under 3–5 år
oberoende av grunderna till att de kom till landet. De flesta av kommunens tjänster lämpar sig för
invandrare som de är eller med små stödåtgärder, till exempel tolkning eller förlängda
mottagningstider.
Antalet invandrare i Borgå är lågt i förhållande till alla som använder tjänsterna, vilket innebär att
deras tjänster vanligtvis sköts som en del av det grundläggande arbetet, utan att det belastar
personal- eller andra resurser extra. Merkostnader uppstår främst vid eventuell tolkning för en del
klienter.
Till den förberedande utbildningen inför grundläggande utbildning uppbär man en statsandel. Till
undervisningen i finska som andraspråk, undervisningen i invandrarnas eget modersmål och stöd i
annan undervisning fås statligt understöd baserat på ordnade timmar. Till grundläggande
undervisning för vuxna fås en statsandel baserat på kursprestationerna.
Medborgarinstitutet får 100 procent statsandelar för de kurser i läs- och skrivkunnighet som de
ordnar och det baseras på antalet lektionstimmar som hållits. Antalet granskas årligen.
För flyktingarnas del ersätter staten kommunerna för de kostnader som mottagandet av
flyktingarna har orsakat. Ersättningar får kommuner som har upprättat ett avtal om mottagande av
flyktingar med NTM-centralen och som har ett gällande integrationsprogram, som godkänts av
kommunfullmäktige. Syftet med ersättningarna är att täcka kostnaderna för social- och
hälsovårdssektorn och andra integrationsfrämjande åtgärder.
42 (46)
Staden får kalkylerad ersättning för varje mottagen person
2 300 euro/år för personer som är 7 år eller äldre
6 845 euro/år för personer under 7 år
Den kalkylerade ersättningen för personer som har internationellt skydd fortsätter i tre år och för
kvotflyktingar i fyra år.
Staten ersätter dessutom efter realiserade kostnader:
social- och hälsovårdskostnader som orsakats av långvarigt skadade eller sjuka
kostnader för specialdagvård
kostnader som orsakas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, ordnande av vård utom hemmet och eftervård
kostnaderna för utkomststöd för tre år
eftervården av ensamkommande minderåriga till och med 21 års ålder samt tolkkostnader I Borgå täcker statens ersättningar för de kalkylerade och realiserade kostnaderna flyktingarnas specialtjänster i det inledande skedet (Invandrartjänsterna) i 3–4 år. Till utvecklingen av tjänsterna har man fått projektpengar av Europeiska Socialfonden och olika ministerier. På det här sättet har man finansierat bland annat medborgarinstitutets extrakurser och projektet Bra början i Borgå. När landskaps- och social- och hälsovårdsreformen genomförs kommer ersättningarna till kommunerna att ändras. Enligt regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration förslås följande:
Till de delar som integrationstjänster ordnas som en del av landskapets ansvar att ordna
social-, hälsovårds- och tillväxttjänster, ska de finansieras med allmänna medel.
Staten ska till kommunerna betala en kalkylerad ersättning för inledande kartläggning,
vägledning och rådgivning i det inledande skedet, tolkkostnader och ordnande av annan
integrationsfrämjande verksamhet för personer som har internationellt skydd.
Ersättningen av de särskilda kostnader som staten betalar till kommunerna skulle i
huvudsak upphöra och överföras till den allmänna statsandelen.
Till den allmänna statsandelen skulle ersättningen för social- och hälsovårdens särskilda
kostnader samt de kostnader som orsakas av utkomststödet överföras. För återflyttarnas
del utgör ersättningarna kostnader för utkomststöd eller social- och hälsovårdskostnader
som orsakas av skador eller sjukdomar, och dessa skulle också överföras till statsandelen.
(ANM:s äldre regeringssekreterare Juha-Pekka Suomi vid Kommunförbundets tillställning
15.3.2018).
43 (46)
Uppföljning av integrationen, utvecklingsåtgärder och uppföljningen av dem 2019–2021
En sektorsövergripande invandringskommitté följer upp och bedömer årligen hur integrationen
framskrider. Kommitténs uppgift är att ansvara för intentionaliteten i samt utvecklingen och
uppföljningen av integrationen på förvaltningsnivå och beslutsfattande nivå.
Centrala teman i integrationsprogrammet beskrivs i den vidstående tabellen tillsammans med
åtgärdsrekommendationer. Invandringskommittén rapporterar årligen om genomförandet av planen
till stadsstyrelsen. I tabellen visas även de mätare som används i uppföljningen.
Mål 1: Tjänsterna är klientorienterade
Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar
Utöka klientens delaktighet
Ordnande av särskilda höranden för invandrare
Antalet tillställningar och antalet deltagare på
dem
Invandrarkommittén
Behovet av en gemensam
väglednings- och rådgivningspunkt för alla invandrare
kartläggs
Kartläggningen görs i samarbete med aktörer som
bedriver mångkulturellt rådgivnings- och
vägledningsarbete
Kartläggning har
utarbetats
Invandrartjänster, KoMbi, Luckan
integration, Akan, Kompassen
Mål 2: Integrationens dubbelriktade natur, växelverkan mellan olika befolkningsgrupper samt öppenhet ökas i integrationsarbetet
Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar
Aktiv kommunikation Informationsinnehållet som riktas till invandrare på
stadens webbplats förbättras och kommunikationen i sociala medier ökas.
Antalet besökare och meddelanden på webbplatsen
Invandrartjänster och stadens
kommunikationsansvariga
Aktiv boendeverksamhet, boendevägledning
Att få med invandrare i fastighetsbolagens
verksamhet och ibruktagande av en guidebok
för boendet samt vägledning.
Utnyttja tjänster inom den
tredje sektorn i boenderådgivning för
flyktingar
Antalet deltagare i verksamheten och boendekurserna. Aktiv användning av boendeguiden.
Bostadssektorn, fastighetsbolagen, invandrartjänsterna
Goda befolkningsförhållanden, förebyggande av etnisk
diskriminering samt etniska och rasistiska
konflikter.
Man stöder aktivt invandrarnas delaktighet i
det finländska samhället och främjar olika
befolkningsgruppers möjligheter att lära av
varandra.
Antalet åtgärder som ökar positiv
växelverkan
Antalet etniska konflikter och
rasistiska brott
Samtliga myndighetsaktörer
Tredje sektorn
44 (46)
Man fäster särskild uppmärksamhet vid kvinnors
ställning och uppmuntrar kvinnor till att delta i
byggandet av samhället, att utbilda sig och att utöva
fritidsintressen.
Sektorsövergripande myndighetssamarbete
Mål 3: Personalens kompetens stärks
Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar
Personalens multikulturella
kompetens
Mångsidig, regelbunden
utbildning
Utnyttjande av
huvudstadsregionens
utbildningsutbud
Antalet
utbildningstillställningar
och deltagare
Invandrartjänster och alla
branscher
Den kulturella
kompetensen och
invandrarnas
delaktighet i
myndigheternas
sektorsövergripande
samarbete ökas.
Utnyttjande av kulturtolkar
och tjänster på det egna
språket
Användning av
arbetsformer som lämpar
sig för invandrare
Utnyttjande av lättläst
material
Antalet klienter hos
kulturtolkarna
Minst två åtgärder för
att öka antalet
arbetsformer.
Personalen använder
materialet aktivt
Socialarbete
Tjänster för vuxna samt
barn- och familjetjänsterna
Mål 4: Påverka segregeringen av bostadsområden Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar
Flyktingarnas första bostäder
anvisas huvudsakligen från
Y-stiftelsens bostadsbestånd på olika håll i staden
Borgå stad fortsätter sitt
samarbete med Y-stiftelsen
beträffande skaffandet av
bostäder till flyktingar och
reserverar vid behov ett
kapitalunderstöd i stadens
budget.
Antalet bostäder
från Y-stiftelsen och
deras placering
Antalet bostäder
från bostadssektorn
och deras placering
Bostadssektorn,
bostadsbolagen
45 (46)
Mål 5: Invandrarnas språkkunskaper utvecklas och man tryggar tillräckliga språkkunskaper och integrationen för invandrare som befinner sig utanför arbetslivet Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar
Tillräckliga språkkunskaper
med beaktande av vardagsliv,
utbildning och arbetsliv
Öka delaktigheten i
tjänsterna för
småbarnsfostran bland barn
med främmande språk.
Varje integrationsklient
erbjuds språkutbildning och
man stödjer hans eller
hennes möjligheter till att
förbättra sina
språkkunskaper i vardagen.
Beredskapen för fortsatta
studier för ungdomar med
invandrarbakgrund hos dem
som beslutar om
grundläggande utbildning
stöds, till exempel
förberedande undervisning,
tiondeklassen,
grundläggande utbildning
för vuxna.
Antalet barn inom
småbarnsfostran
Antalet personer
som deltar/ordnar
utbildning: Akan,
Kombi, Careeria,
utbildning som
motsvarar
grundläggande
utbildning, annat)
Bildningsväsendet
Arbets- och
näringsförvaltningen
Invandrartjänster
Ordnande av undervisning för
invandrare som är analfabeter och
som på andra sätt hamnar utanför
arbetslivet.
KoMbis och Akans kurser
för analfabeter och
hemmamödrar
Man ansöker om
projektfinansiering för
verksamheten
Antalet kurser samt
antalet deltagare
Kultur- och fritidstjänster,
KomBi
Akan
Mål 6: Invandrarnas deltagande i arbetslivet ökar Tyngdpunkt Åtgärd/metod Mätare Ansvar
46 (46)
Effektivisering av åtgärder som
främjar sysselsättningen
Arbetslöshetssiffror följs
upp
Man utvecklar aktivt
åtgärder för att
sysselsätta invandrare,
bland annat ökas
vägledningen till
arbetslivet genom att
samordna det
sektorsövergripande
samarbetet mellan
myndigheterna
Andelen arbetslösa
invandrare sjunker (i
förhållande till
sysselsättningssituationen)
TE-byrån
Sysselsättningstjänsterna
idkar samarbete med
läroverk och andra aktörer
Recommended