Samhällsekonomisk effektivitet

Samhällsekonomisk effektivitet

Sandra Backlundsandra.backlund@liu.se

EFFEKITIVITET

Ekonomi – hushållning

Hur skall samhällets resurser utnyttjas?

Mål: maximera välfärden!

Vad innebär maximerad välfärd

)

Hur väger man olika individers nytta? Hur mäter man nytta? Kollektiva varor? Osv. MM. Etc.

• Subjektiv värdering

• Kollektiva nyttor

• Kostnads-nyttoanalys

• Icke prissatta nyttor

• Kostnads-nyttoanalys – samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl

• Betalningsvilja – ett sätt att mäta nytta men som främjar förändringar som gynnar rika

Effektivitet• Paretokriteriet – En ändring av resursallokeringen så att en

individ får det bättre utan att någon annan individ får det sämre

• Potentiella paretokriteriet – Den som får det bättre kan hypotetiskt kompensera den individ som får det sämre

• Paretooptimalitet: När befintliga resurser används på ett sätt att det är omöjligt att öka nyttan för någon individ utan att försämra den för någon annan, dvs det är omöjligt att öka välfärden enligt Paretokriteriet.

För paretooptimalitet

• Produktionsresurser fördelas effektivt mellan produktionsenheter

• Effektiv fördelning resurser/produktion

• Effektiv produktionsinriktning

-> Den marginella avkastningen är den samma för alla förekommande resursanvändningar

EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

• I en marknadsekonomi sker samordning via prismekanismer

• ’Osynliga handens teorem’ vid perfekt konkurrens

• Vid perfekt konkurrens P = MC

Villkor för perfekt marknad

• Perfekt information• Homogena varor• Ingen enskild köpare eller säljare kan påverka

marknadspriset• Inga in- eller utträdesbarriärer• Inga transaktionskostnader

D = MBVP

Q

P1

P2

Q2Q1

D = MBVP

Q

P1

P2

Q2Q1

Priskänslighet - elasticitet

S = MC

P

Q

P1

P1

Q2Q1

D = MBVP

Q

P1

P2

Q1Q2

Priskänslighet - elasticitet

SP

Q

P*

Q*

D

Marknad i jämnvikt

Där MC = MBV

SP

Q

P*

Q*

D

Marknad i jämnvikt

PRODUCENT-ÖVERSKOTT

KONSUMENT-ÖVERSKOTT

Exkluderbarhet och rivalitetRivalitet

Exkluderbarhet

X

O

X är exkluderbar och det råder rivalitet

O är en kollektiv nyttighet som därför är svår att prissätta. Det finns ingen marknad

Kollektiva varor och klubbvaror

• Varor där rivalitet inte råder och exkluderbarhet är omöjligt. Tex. miljön, lag och ordning,

MARKNADSIMPERFEKTIONEROCH STATENS ROLL I EKONOMIN

Bristande konkurrens

SP

Q

P*

Q*

D

Marknad i jämnvikt

Där MC = MBV

P**

Q**

Allokeringsförlust

Naturliga monopol

• Stordriftsfördelar motiverar monopol

• Ex. järnväg, reningsverk.

• Drivs ofta offentligt

Skattefinansierade varor och tjänster

• Hela befolkningen finansierar tjänster som ibland bara en del konsumerar

• Producenter får inga prisignaler

• Efterfrågeöverskott blir ett naturligt tillstånd

Externa effekter

• Externa effekter av produktion kan vara positiva eller negativa

• Leder till att marknadspriset/nyttan inte motsvara det samhällsekonomiska priset/betalningsviljan

Kollektiva statliga nyttigheter

• Statliga varor och tjänster är ofta kollektiva nyttigheter…Domstolsväsende, Försvaret, Vägar osv.

• Potentiell free rider problematik

• Finansiering inte valfri, medborgarna kan inte avstå

• Ju fler som konsumerar desto högre samhällsekonomisk nytta givet avsaknaden av trängsel

Stat eller marknad

• Oreglerad marknad har problem… det finns ingen perfekt marknad

• Statliga varor och tjänster andra problem… free rider effekter, inga prissignaler för att uppnå optimal produktion etc. osv. mm.

• De sistnämnda löses ibland genom att skapa marknadsliknande förhållanden.

Skatter

• Omfördelar resurser i ekonomin

• Påverkar/styr hur och vad vi konsumerar

• Påverkar fördelning av arbete/fritid

• Välfärd är inte BNP eller BNP per capita

• Subjektiv värdering av nytta.

• Värden som tid, miljö, kontext påverkar välfärd och lycka.