Session 48 Torbjörn Stenbeck

Trafikverkens produktivitet 2005 – 2009 – och hur vi räknade fram den Torbjörn Stenbeck, Riksrevisionen

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 1

Riksrevisionens uppdrag och mandat

Granska statens finanser

– Myndighet under riksdagen

• Riksrevisorerna avgör oberoende vad de vill granska

• Regeringen och dess myndigheter utgör granskningsobjekt

• RiRs årliga revision granskar räkenskaperna

• RiRs effektivitetsrevisionen granskar statens effektivitet

– Effektivitetsrevisionens 3 E:

• Economy – sparsamhet – kan utgiften avvaras?

• Efficiency – resurshushållning – output/input – väg för pengarna

• Effectiveness – outcome/input – måluppfyllelse – nytta för pengarna

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 2

Produktivitet

”Bygg och anläggningsbranschen har låg produktivitetsutveckling och innovationsgrad”

– Verkligen? Hur låg då?

– Vad är produktivitet? Applicerat på anläggningsbranschen?

Modeordet produktivitet

– Årsredovisningar, regeringsskrivelser och riksdagstryck månar om hög produktivitet

– Men är otydliga kring hur den ska definieras och mätas.

Produktivitet = efficiency = inre effektivitet

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 3

Litteraturen

Skillnaden beror på systemavgränsningen

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 4

Produktivitet

Måttet på täljaren, prestationen (produktionen), exempelvis handlagda myndighetsärenden, km, m2, m3 etc

Måttet i nämnaren, resurserna, exempelvis antal sysselsatta eller kronor

meter/krona, i vårt fall (eller m2/kr)

Kvalitet som egen faktor eller absolut krav

2012-01-12 5 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

Produktivitetsutveckling och styckkostnad

Produktivitet = produktivitetsutveckling?

– Förändringen av produktiviteten mellan två tidpunkter

– I absoluta termer eller i procent

– Delverksamheters produktivitetsutveckling kan viktas och adderas om man väljer procent som enhet

Styckkostnad (kr/m) = 1/produktiviteten (m/kr)

Styckkostnadsutvecklingen (%) = 1/produktivitetsutvecklingen (%)

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 6

Har andra myndigheter mätt produktivitet?

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 7

Prestationer och kostnader

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 8

Har trafikverken mätt sin produktivitet?

Vägverket redovisade, men bara till 2001, kurvor över underhåll

Sedan dess fragmentariskt, i tabellform eller i text

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 9

Produktivitetsdata (?)

2012-01-12 10 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

Grundmetoden – ”Metod 1”

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 11

P = O1 P1 + O2 P2 + O3 P3 + O4 P4 O

Metod 2

Metoden bygger på att alla vägar och järnvägar består av standardkomponenter

– m3 berg, jord, grus + m2 asfalt + m2 bro + m spår osv.

• som TRV kan påverka i hög grad

– Natur (kupering, markens bärighet, tätbebyggelse, befintlig trafik)

• som TRV inte kan påverka på samma sätt

Variablerna tilldelas en vikt (kostnad per styck) som ska motsvara

– Riksgenomsnittskostnaden för vad förutsättningen kostar att hantera

Vikten kan beräknas med statistik eller genom att fråga experter

2012-01-12 12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

Metod 2

Produktiviteten = Prestationen / kostnaden

Prestationen i kronor = Σ ( mängd × styckkostnad).

Kostnad = verkliga kostnaden

Omöjligt att ta hänsyn till allt

– Om expertbedömt: inkluderade variabler underskattar totalkostnaden

• eller belastas med ett pålägg för att motverka det (kalibrering uppåt)

– Om statistiskt: pålägget med automatiskt, men

• variabler kan kastas ut

• negativa vikter kan uppstå

Endogena kontra exogena faktorer

– T.ex. konjunktur och index i denna undersökning

2012-01-12 13 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

Resultatet av metod 2

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 14

Hur räknade vi?

Låt oss anta bara två variabler (t.ex. m2 väg och m spår)

– Inte så precist (som 10) – men KIS (Keep-It-Simple)

– Antag att de kostar (bör kosta) enligt expertpanelen (genomsnitt)

• 1 000 kr/ m2 väg

• 5 000 kr/ m spår

– Antag att vi märker att TRVs totalkostnader är betydligt högre och att vi därför kalibrerar med faktor 2 till 2 000 resp 10 000 kronor

Enskilda projekts produktiviteter:

– P1 = vägarea × 2 000 + spårlängd × 10 000 verkliga kostnaden

– P2 = vägarea × 2 000 + spårlängd × 10 000 verkliga kostnaden

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 15

Produktivitet per projekt

1,0 är genomsnitt 2,0 är dubbelt så bra 0,5 är hälften så bra

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 16

Produktivitet per trafikverk och år

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 17

Trafikverkens produktivitet 2005 – 2009

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 18

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 19

y = -0,0575x + 116,4

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

5,00

2005 2005 2006 2006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010

År (öppnat för trafik)

Produktivitet

Banprojekt

Vägprojekt

Linjär trend

Linjär (Projekt)

Nyttan med produktiviteten

Spelar det någon roll vad produktiviteten egentligen är?

– Skapar ett tävlingsmoment

– Öppnar för ny kunskap genom att nya analyser möjliggörs

2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009 20

Region ID Entr. Form Ers.form Upph.form Anbud Fördyr. Prodtet

Norr väg 1 TE Fast Öppen 1 30 % 4,9

Norr väg 2 TE Fast Selektiv 3 40 % 5,4

Öst väg 9 GE Rörlig Selektiv 2 2 % 0,9

Norr jv 4 GE Rörlig Öppen 1 -5 % 1,0

Öst jv 7 GE Fast Förenklad 1 12 % 2,2

Öst jv 8 TE Bonus Förenklad 1 3 % 4,8