Vad är en konstnär år 2013?

VAD ÄR EN KONSTNÄR IDAG?

Föreläsning The Art of Sweden, Örebro

24 november 2013

Robert Stasinski

Robert.stasinski@gmail.com

Twitter @robertstasinski

M: 0707 83 09 59

Vad är en konstnär

idag?

Vad är en konstnär idag?

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Administratör

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Administratör

Ekonom/revisor/fundraisor

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Administratör

Ekonom/revisor/fundraisor

Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Administratör

Ekonom/revisor/fundraisor

Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman

Konsthandlare/agent/gallerist/samlare

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Administratör

Ekonom/revisor/fundraisor

Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman

Konsthandlare/agent/gallerist/samlare

Forskare/innovatör

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Administratör

Ekonom/revisor/fundraisor

Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman

Konsthandlare/agent/gallerist/samlare

Forskare/innovatör

Skribent/redaktör

Vad är en konstnär idag?

Skapare/kreatör/innovatör

Kommunikatör

Curator/projektledare

Administratör

Ekonom/revisor/fundraisor

Marknadsförare/PR-konsult/presstalesman

Konsthandlare/agent/gallerist/samlare

Forskare/innovatör

Skribent/redaktör

Entreprenör/företagare

KONST SOM VARUMÄRKE

Trademark

™

®

Trademark Brand

™

®

Trademark Brand

Form Innehåll

Konst Management

Klassisk definition av begreppet Management:

The organization and coordination of the activities of an enterprise in accordance with

certain policies and in achievement of defined objectives.

- Peter Drucker

KULTUREKONOMIN

1.0 Förindustriell kulturekonomi

2.0 Kulturindustrin växer fram

3.0 Kulturkluster växer utanför

en traditionell marknad

- Kultur 3.0, Pier Luigi Sacco

Myter om kulturekonomin

”Som konstnär tror jag att goda inkomster via konsten

beror på rättvisa belöningar av de mest talangfulla

konstnärerna”

”De fattigaste konstnärerna är mest talanglösa och detta

beror dessutom på det allmänna ointresset för konst”

- Why Are Artists Poor?, Hans Abbing,

2004

KONST NÄRINGSLIV

Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom

den postmoderna idéströmningen)

KONST NÄRINGSLIV

Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom

den postmoderna idéströmningen)

NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga

KONST NÄRINGSLIV

Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom

den postmoderna idéströmningen)

NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga

The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power

KONST NÄRINGSLIV

Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom

den postmoderna idéströmningen)

NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga

The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power

Framväxten av den instrumentella kulturpolitiken 1990-

KONST NÄRINGSLIV

Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom

den postmoderna idéströmningen)

NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga

The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power

Framväxten av den instrumentella kulturpolitiken 1990-

Kulturorganisationer befinner sig ofta i tredje sektorn,

varken helt privata eller helt offentliga.

KONST NÄRINGSLIV

Myten om konstnärens geni har monterats ned (genom

den postmoderna idéströmningen)

NPM, TQM och andra influenser inom det offentliga

The Audit Society: Rituals of Verification av Michael Power

Framväxten av den instrumentella kulturpolitiken 1990-

Kulturorganisationer befinner sig ofta i tredje sektorn,

varken helt privata eller helt offentliga.

Den kreativa klassens framväxt

AUTENTICITET

Autenticitet är konsumtionssamhällets nyckelbegrepp

Konsten kommer öka i betydelse därför att den utgår ifrån

verkliga, genuina ideal och idéer.

Världen som teater och projektionsyta

STATEN OCH KULTUREN

Kreativa industrier

Kulturföretagande

Upplevelseindustri

Kultur/upplevelse

Kultur/fritid

Copyright industries

Cultural planning

KOSTNADERNA FÖR KULTUREN

• 38,5 miljarder spenderas på kultur av privatpersoner (2009)

• 24 miljoner från staten

• Näringslivet står för 754 miljoner

• År 2009 var 3,6 miljoner människor verksamma I den kulturella

och kreativa sektorn inom EU

• Totalt 1,7% av hela EU’s arbetskraft

• Expansionen av sektorn är dubbelt så snabb som övriga

ekonimin

• Högst andel finns i de nordiska länderna

MÄTNING OCH KULTURPOLITIK

Kulturen ska främja en "stark" kultur utifrån sitt eget

värde, i stället för en "svag" kultur inriktad på tillverkning

av sidoeffekter eller snabba, direkta effekter.

Det kulturella finansieringssystemet behöver utveckla

metoder för att kunna ta risker och samtidigt skapa en

robust grund för institutioner att kunna tänka långsiktigt

Integrera kultur med resten av den allmänna välfärden,

utan att reducera kulturen till att vara en add-on, som

bara läggs på en annars planerad verksamhet.

’Konstnärlig och kulturell utsmyckning’ bör ersättas med

begreppet ’konstnärligt och kulturellt värdeskapande

Varför sociala medier?

Varför sociala medier?

Närvaro

Varför sociala medier?

Närvaro

Kommunikation

Varför sociala medier?

Närvaro

Kommunikation

Dialog

Varför sociala medier?

Närvaro

Kommunikation

Dialog

Nya distributionsformer av innehåll

Varför sociala medier?

Närvaro

Kommunikation

Dialog

Nya distributionsformer av innehåll

Debatt, kritik, identitetsskapande

Varför sociala medier?

Närvaro

Kommunikation

Dialog

Nya distributionsformer av innehåll

Debatt, kritik, identitetsskapande

Nya upplevelseformer (NEA-rapport, National Theatre)

Varför sociala medier?

Närvaro

Kommunikation

Dialog

Nya distributionsformer av innehåll

Debatt, kritik, identitetsskapande

Nya upplevelseformer (NEA-rapport, National Theatre)

Kvalitet syns

AKTUELL STATISTIK

4,6 miljoner på Facebook (1,2 miljarder globalt) 70 % via mobilen

890 000 på Linkedin

1 miljard på YouTube globalt

502 000 på Google+ (350 miljoner globalt)

200 000 på Twitter (500 miljoner globalt)

100 miljoner globalt på Instagram

Källor: Socialgraph, Plusgraph, SIFO, Internetstatistik

HUR?

Knyt din konst, bilder och verksamhet till kända varumärken, institutioner, sociala medier och värdemarkörer.

Be om rekommendationer, omdömen och länkar

Blogga eller kommentera andra sajter, gästblogga och bjud in

Lär dig var dina kollegor och potentiella samarbetspartners befinner sig och närvara där

Bygg relationer

Var relevant, var autentisk, leverera innehåll

Crowdfunding

En portal för att marknadsföra och samla in medel för ett

mindre projekt

Lyckojägare: Det ska vara roligt. Både fritiden,

studierna och arbetet måste vara rolig. Det har blivit ett

problem på vissa arbetsplatser där det är svårt att

tillgodose 90-talisternas behov av stimulans.

Nätverkare: De förstår som första generation vikten av

ett starkt nätverk. De vet man kan engagera ett nätverk.

Optimistiska: De tror att saker och ting löser sig. De

ser inte problem i samhället som beviset på

begränsande strukturer, bara som bevis på bristande

kreativitet.

Skola: Det är viktigare att känna rätt människor, ha

kontakter, än att plugga.

Karriärdröm: Egenföretagare.

Tack

DISKUSSION1. Hur har jag märkt att mitt arbete förändrats i takt

med utveckling av ekonomi, politik, samhällets

värderingar och attityder?

2. Vilka skillnader har jag upplevt i mitt eget sätt att

organisera mitt konstnärliga arbete och hur jag

förväntas arbeta med administration,

marknadsföring och finansiering

3. Vilken kompetens skulle tillföra mervärde för mitt

konstnärskap och mitt professionella arbete

samtidigt?

4. Hur kan jag/vi skaffa oss denna kompetens?

DISKUSSION5. Vad är en lämplig arbetsfördelsning mellan det

indivduella perspektivet och det kollektiva?