Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018...Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen...

Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018

VR1809ISBN 978-91-7307-367-7

Swedish Research CouncilVetenskapsrådetBox 1035SE-101 38 Stockholm, Sweden

Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018

Innehåll

Förord ..........................................................................................................................4Sammanfattning .........................................................................................................5

1. Inledning ................................................................................................................7 1.1 Strategiska prioriteringar och rekommendationer för perioden 2019–2023 ...10

2. Övergripande definitioner, målsättningar och principer för finansiering av forskningsinfrastruktur ..........................................................13

2.1Definitionavforskningsinfrastrukturavnationelltintresse ..........................13 2.2Målsättningarochprinciperförfinansieringavforskningsinfrastruktur avnationelltintresse ............................................................................................. 14

2.2.1Behovsinventeringochriktadutlysning ................................................ 14 2.2.2Finansieringochdriftavnationellainfrastrukturer..............................15 2.2.3 Internationella infrastrukturer ............................................................... 16 2.2.4 En modell passar inte alla ...................................................................... 16 2.3 Öppen tillgång till forskningsdata .................................................................. 16 2.4Näringsliv,offentligsektorochandraanvändare ........................................... 18

3. Utvecklingen inom infrastrukturområdet och framtidens utmaningar .......19 3.1 Infrastrukturer för att förstå människan, kulturer och samhällen. ................19 3.2Livsvetenskapersamtmedicinochhälsa ........................................................ 21 3.3Materialochlivetsbeståndsdelar ....................................................................22 3.4Universumsminstabeståndsdelar ..................................................................23 3.5Rymden ...........................................................................................................24 3.6 Jordens klimat och miljö .................................................................................25 3.7 Teknik och energi ............................................................................................25 3.8 e-Infrastruktur ................................................................................................26

4. Infrastrukturer för humaniora, samhällsvetenskap, livsvetenskaper, medicin och hälsa ................................................................................................28 4.1Nyckelfrågor ....................................................................................................28

4.2Områdenmedbehovavutveckling,förändradfinansieringeller andra åtgärder ................................................................................................. 31

4.2.1Databaserochregisterdata ..................................................................... 31 4.2.2 Aggregerade och kontextuella data .......................................................32 4.2.3Digitaliseratkulturarvochlaborativarkeologi .....................................32 4.2.4Verklighetslabb ......................................................................................32

4.2.5Biologisk/medicinskavbildning ............................................................32 4.2.6Storskaligamolekylärastudier ..............................................................33 4.2.7Biobanker ...............................................................................................33 4.2.8 Bioinformatik .........................................................................................33 4.2.9Säkerhetslabb .........................................................................................34 4.2.10 Försöksdjur ...........................................................................................34 4.3 Rekommendationer .........................................................................................34

5. Observatorier och andra mätplattformar för astronomi, klimat, miljö och geovetenskap .......................................................................................36

5.1Nyckelfrågor ....................................................................................................36 5.2Områdenmedbehovavutveckling,förändradfinansieringeller

andra åtgärder..................................................................................................37 5.2.1Astronomiochastropartikelfysik ..........................................................37 5.2.2Rymdfysik ..............................................................................................38 5.2.3Geovetenskaper ......................................................................................38 5.2.4 Klimat och miljö ....................................................................................38 5.3 Rekommendationer .........................................................................................39

6. Högteknologilaboratorier för fysik, kemi, material-, teknik- och livsvetenskaper .............................................................................................40

6.1Nyckelfrågor ....................................................................................................40 6.2Områdenmedbehovavutveckling,ändradfinansieringeller

andra åtgärder .................................................................................................42 6.2.1Kemi,tillämpadfysik,material-,teknik-ochlivsvetenskaper .............42 6.2.2Partikel-,hadron-ochkärnfysik ............................................................43 6.3 Rekommendationer .........................................................................................44

7. e-Infrastruktur ....................................................................................................46 7.1Nyckelfrågor ....................................................................................................46 7.2Områdenmedbehovavutveckling,förändradfinansieringeller

andra åtgärder ..................................................................................................47 7.3 Rekommendationer .........................................................................................49

Bilaga 1. Akronymer och ordförklaringar ...........................................................51

Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018 4

Förord

Vetenskapsrådetsguidetillinfrastrukturen2018ärenvägvisarefördenfortsattautvecklingenavsvenskforskningsinfrastruktur.Målsättningenärattpekapåbehov,utmaningarochmöjligheteravseendeforskningsinfrastrukturochattföraframrekommendationermedsyfteattstärkasvenskforskningochdärmedhelasam-hällsutvecklingen.GuideningårocksåsomendelavdetkunskapsunderlagsomVetenskapsrådetsammanställerförattbidramedbeslutsunderlaginförkommandeforskningspropositioner och för prioriteringar inom ämnesråd, råd och kommittéer.

VetenskapsrådetharviaRådetförforskningensinfrastrukturer(RFI)ettöver-gripandeansvarförSverigesnationellaforskningsinfrastrukturerochsvenskmed-verkaniinternationellainfrastrukturer.Dåinfrastrukturprojektärförhållandevisfåtaligamensamtidigtstorskaliga,kostsammaochlångsiktigakrävssamarbetenmellanorganisationer,vetenskapsområdenochimångafallländer.Vetenskapsrådetsersigdärförsomenblandfleraaktörermedansvarattförsesvenskforskningmednödvändiginfrastrukturochbehovetavsamverkanmellanforskningsfinansiärerochlärosätenavspeglastydligtidenföreliggandeguiden.Vårförhoppningäratt2018årsguideskautgöraettunderlagförattytterligarestärkasamverkanochför-tydligaarbetsfördelningenidetsvenskaforskningssystemet.DådetärforskningensutvecklingsomstyrbehovenavforskningsinfrastrukturhoppasviocksåattguidenskabidratilldiskussionerochengagemangkringinfrastrukturfrågorblandforskareverksammaiSverige.

Björn HallerödHuvudsekreterare forskningens infrastruktur

Jan-Eric SundgrenOrdförande Rådet för forskningens infrastruktur

Sammanfattning

Sverigeharambitionenattvaraenavdeallramestavanceradekunskapsnationerna.EnförutsättningförattuppnådettaärattforskareverksammaiSverigegesdebästamöjligheternaattbedrivaframståendeforskning.Ensådangrundläggandeförutsättningärtillgångtillavanceradeforskningsinfrastrukturer.Forskningensbehovavinfrastruktur–storaforskningsanläggningar,laboratorie-

miljöer,experimentverkstäder,komplexadigitalaforskningssystemochomfattandedatabaser–ökarsnabbtinomdeallraflestaforskningsområden.Tekniskutvecklingochalltmerkomplexavetenskapligafrågeställningardriversimultantutvecklingframåt.Kravenpåattkunnastuderaförändringochdessorsakerökarvilketisinturförutsätterobservationersomtäckerlångatidsperioder.Inteminstgällerdettamiljö-ochklimatforskning,humaniora,samhällsvetenskapochstoradelaravdenmedicinskaforskningen.Grundläggandekunskapomvårtuniversum,materialsegenskaper,cellersfunktionerochmateriansinreegenskaperställerkravpåavan-ceradeinstrument.Komplexafrågeställningarkräverocksåattdataochobserva-tionerfrånflerakällorkankombineras.Genomgåendeökardärtillbehovenavattkunnalagra,överföraochanalyserastoradatamängdermycketsnabbt.Imångafallinnebärutvecklingenattbarriärermellanforskningsdisciplinerbrytsnerochattbe-hovenavinternationellasamarbetenökar.Avanceradforskningsinfrastrukturutgörocksåenresursförindustrinochärimångafallenförutsättningförsamarbetenmellan industri och akademi. Förattmötautvecklingenbehövsökadeinvesteringariforskningsinfrastruktur.

Samtidigtkrävsskarpareprioriteringar,bättresamordning,effektivareutnyttjandeavsvenskforskningsinfrastrukturochmedverkaniinternationellasatsningar.FörattuppnådettaharVetenskapsrådetbörjattillämpaennymodellförprioriteringavinfrastruktursatsningargenomattstärkadialogenmedsvenskalärosäten,somärviktigafinansiäreravforskningsinfrastruktur,ochandrafinansiärer.DetärocksånödvändigtattekonomiskaresursertillförssommöjliggörförVetenskapsrådetatttadetövergripandenationellaansvaretförSverigesnationellaforskningsinfrastruk-turerochsvenskmedverkaniinternationellainfrastrukturer.Satsningarpåforskningsinfrastrukturstyrsavforskningensbehov,samtidigt

skaparavanceradeinfrastrukturerförutsättningarförforskningensutveckling.Sats-ningarpåforskningsinfrastrukturärdärföralltidavforskningsstrategiskbetydelse.Arbetetmedattkoordinerasatsningarpåinfrastrukturochsatsningarpåforskningochutbildningmåstedärförytterligareintensifieras.Välutformadeanvändarstödochutbildningsinsatserärnödvändiga.Detbehövsbetydandeinsatser,inteminstvidvåralärosäten,förattbyggadenkompetenssombehövsförattsvenskforskningskakunnadranyttaavdemöjlighetersomavanceradeinfrastrukturererbjuder.Attstimuleraforskareattengagerasigiutvecklingochdriftavforskningsinfra-

strukturerärnödvändigtförattbyggaochdrivaavanceradforskningsinfrastruktur.Desomarbetarvidinfrastrukturernamåsteocksåerbjudasgodaarbetsvillkor,kompetensutvecklingochkarriärmöjligheter.Meriterfrånuppbyggnadochdriftavforskningsinfrastrukturermåsteuppvärderasochbeaktasvidtjänstetillsättningar.Diskussionenomforskareskarriärvägarochmeriteringbehöverförassamordnat,bådevidsvenskalärosätenochblandforskningsfinansiärer.Deltagandeiinfrastrukturprojektinnebärmöjligheterförsvenskaforskareoch

svenskindustriattmedverkaiinstrument-ochteknikutveckling.Enaktivmedver-kanfrånsvenskindustribehöveruppmuntrasochstödjas.Entydligfinansierings-modellförleveransertillforskningsinfrastrukturerbörorganiseras.Förattuppnådettafordrassamverkanmedindustrinochtydligaresamordningmellanforsk-ningsfinansiärer,berördadepartement,samtuniversitetochhögskolor.DestorasatsningarsomgörspåMAXIVochESSärisärklassurettsvenskt

perspektiv.IsambandmedattMAXIVtarstegetfrånkonstruktions-tilldriftsfaskrävsattenlångsiktigfinansieringavanläggningensäkerställs.SamtidigtmåsteSverigepåbästasättfullgöraåtagandetsomvärdförESSochförberedadetsvenskaforskarsamhälletföridrifttagandetavanläggningen.Attmedelävenfortsättnings-vistillskjutsförattklaradessaåtagandenutanattandranödvändigasatsningarpåsvenskforskningochforskningsinfrastrukturriskerasäravstorvikt.Investeringarie-infrastruktur–datorresurserförberäkning,analys,lagring

ochdigitalkommunikation–måsteökaförattmötasnabbtökadedatavolymerochforskningensbehovattanalyseraalltstörreochkomplexaredatamängder.Satsningarpåanvändarstödochutbildningbehövergenomsyrahelaforsknings-systemetochinnefattaallmänkompetenshöjningochökadtillgångtillexpertisvidlärosätena.Nationellaaktörer,somVetenskapsrådetochsvenskalärosäten,behövertillsammansfortsättaattutvecklafinansieringsmodellerföre-infrastruktur.Sverigebörocksåtaaktivdelimångaavdeinternationellasamarbetensomnupågårochplaneras. Öppnaforskningsdatainnebärmöjlighetermenärocksåenstorutmaning.Om-

fattanderesurserkommerattbehövasförattsäkerställaattdatalagraspåsättsomleverupptillprincipernaförtillgänglighetochreproducerbarhet.Dessutombehövsåtgärderförförbättraddatahanteringochframtagandeavprinciperförvilkadatasomskasparas.Processenmotöppnaforskningsdatamåstedrivaspåettsättsomärekonomisktförsvarbartochsomgynnarforskningenskvalitet.Värnandetavdenpersonligaintegritetenärcentraltförforskningenstrovärdighet

ochlegitimitet.Givetdettaärdetangelägetattutvecklingenavsvensklagstiftningutformassåattforskningenkannyttjaexisterandedatapåettoptimaltsättochattsystematiskuppbyggnadavforskningsdatamöjliggörs.Detärocksåviktigtattanpassningavsvensklagstiftningochrättspraxistilldeneuropeiskadataskydds-förordningenGDPRgörsutifrånkunskapomforskningensbehov.

1. Inledning

VetenskapsrådetharviaRådetförforskningensinfrastrukturer(RFI)ettövergri-pandeansvarförSverigesnationellaforskningsinfrastrukturerochsvenskmedver-kaniinternationellainfrastrukturer.Målsättningenärattgedetsvenskaforskar-samhälletbästamöjligaförutsättningarattbedrivaavanceradforskningochdärmedmedverkatillVetenskapsrådetsuppdragattmöjliggöraforskningavhögstaveten-skapligakvalitetochbidratillSverigesambitionattvaraenavdeallramestavan-ceradekunskapsnationerna.FöreliggandeguideärVetenskapsrådetsvägvisareförSverigeslångsiktigabehovavforskningsinfrastruktur.Målsättningenmedguidenärattpekapåbehov,utmaningarochmöjligheteravseendeforskningsinfrastrukturochattgerekommendationermedsyfteattstärkasvenskforskning.

Enforskningsinfrastrukturavnationelltintresseavseratttillhandahållaresursersommöjliggörforskningförfleraforskargrupperocholikaprojektinomettellerfleraforskningsområden.Forskningsinfrastrukturerutgörsexempelvisavstoraforskningsanläggningar,laboratoriemiljöer,experi-mentverkstäder,komplexadigitalaforskningssystemochdatabasermenävenexperterochnätverkavexperter.

2018årsguidetillinfrastrukturenärenvidareutvecklingochuppdateringavdenguidesompubliceradesår2014.Frånochmedår2015harennymodellförfi-nansieringochprioriteringavforskningsinfrastruktur,senedan,implementerats.Dennyamodellenharävenfåttkonsekvenserfördisponeringav2018-årsversionavguidentillinfrastrukturen.Tillskillnadfråntidigareinnehåller2018årsguideintekonkretaförslagrörandeprioriteringaravspecifikainfrastrukturer.Konkretaförslagåterfinnsiställetienbilagatillguiden.Likaledesharsystematiskabeskriv-ningaravenskildainfrastrukturerlyftsuturguidetextenochåterfinnsiställetpåVetenskapsrådetswebbplats.2018årsguidehardärmedettfokuspågenerellabehovochutvecklingstrender.Närenskildainfrastrukturernämnsärdetiregelförattexemplifierasådanabehovochtrender.Trotsdessaförändringarärdetdockmycketsomkännsigenfrån2014årsguideoch,ävenomutvecklingeninommångaområdenärsnabb,kvarståroftagrundläggandebehovochstorautmaningar.Underår 2018 allokerar Vetenskapsrådet totalt nästen 1,9 miljarder kronor till forsknings-infrastruktur.Enbetydandedel,483miljoner,avserinvesteringideneuropeiskaneutronkällanESS.Drygt600miljoneranvändsförattfinansierainternationellainfrastrukturer.BlanddessaärdeneuropeiskapartikelfysikanläggningenCERNstörstochVetenskapsrådetssamladeomkostnadförmedlemsavgiftochexperimentär2018närmare300miljoner.Övrigainternationellaåtaganden,vilkaår2018om-fattadedrygt30olikainfrastrukturer,uppgicktillcirka300miljoner.

DensvenskasynkrotronljusanläggningenMAXIVutgörVetenskapsrådetsenskiltstörstanationellaåtagandeoch2018investeras330miljonerianläggningen.TillSNIC,somtillhandahållerresurserfördatabehandling,datalagringochanvändar-stöd,allokeradeVetenskapsrådetdrygt100miljoner.Vetenskapsrådetsinvesteringiövrignationellinfrastrukturuppgårår2018tillcirka300miljoner.

ÄvenomVetenskapsrådetväljerattavslutaallaåtagandesomärmöjligaattavslutaochavstårfrånnyasatsningarsåkommerdemedelsomfrigörsunder perioden 2019–2022 ändå inte räcka till att täcka kända kostnads-ökningar.Förattmötaforskningensbehovavinfrastrukturkrävsdärför,vidsidanaveffektiviseringochprioritering,attVetenskapsrådettillförsökadeekonomiskaresurserförinvesteringiforskningsinfrastruktur.

Figur2visarbudgetprognosenförperioden2019–2022.ObserveraattdefortsattainvesteringarnaförESSinteärinkluderadeifiguren.Underperiodenfrigörsmedelitaktmedatttidigarebeslutadebidragupphöroch2020kanVetenskapsrådetförde-laknappt150miljonerkronor.Avfigur2framgårocksåattmerpartenavdemedelsom frigörs härrör från nationell infrastruktur och i mindre utsträckning internatio-nellaåtaganden.Dessamedelkananvändasförattgöranyasatsningarpåforsk-ningsinfrastrukturellerattgeförnyatbidragtillforskningsinfrastruktursomtidi-garemottagitbidrag.Det vill säga, Vetenskapsrådet måste vid varje bidragsbeslut väga nyttan av långsiktighet mot behovet av att förnya Sveriges forskningsinfra-struktur.Figur2visarocksåattdenstörstadelenavdemedelsomVetenskapsrådetavsättertillforskningsinfrastrukturärbundnailångsiktigaåtaganden.Samtidigtökar kostnaderna för forskningsinfrastruktur. I 2014 års guide uppskattade Ve-tenskapsrådetattenbartkostnadernafördeökadebehovenave-infrastrukturförberäkningochlagringavdatatillår2020skullebehövafördubblastill200miljonerkronor.Dåutvecklingeninomdettaområdefortsattattaccelereraochattkravenpåöppen tillgång till data skärps talar det mesta för att detta är en klar underskattning

Figur 1. Vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur år 2018 (miljoner kronor)

ESS: 483

CERN: 298

MAX IV: 330

SNIC: 115

Internationell: 333

Nationell: 303

avdeverkligabehoven.KostnadernaförattdrivaMAXIVkommerattökaochår2023behöverårligendrygt70miljonertillförasförattklaradriftenavanläggning-en.Samtidigtvetviattmångaavdeinternationellainfrastrukturernareglerasavavtalsomtenderarattövertidgenereraökadekostnader.Detinnebärattdemedelsomfrigörsärmindreänkändakostnadsökningar.Förattmötabehovavinfra-strukturkrävsdärför,vidsidanaveffektiviseringochprioritering,attVetenskaps-rådettillförsökadeekonomiskaresurserförinvesteringiforskningsinfrastruktur.

Medel att fördelaNationellSNICMAX IVInternationellCERN

02020149225100310301294

201929

293100310359290

2021202160100310311296

2022249124100310305289

Vetenskapsrådetgöralltsåbetydandesatsningarochtarettövergripandestrategisktansvarförattsäkerställaattsvenskforskninghartillgångtillavanceradforsknings-infrastruktur.Samtidigtfinnsenradandraaktörersommedverkartillatttillgodosebehovenavforskningsinfrastruktur.Svenskalärosätenspelarencentralrollochharbådeettstrategisktochfinansielltansvar.Ideflestafallärdetocksålärosätenasomhardetoperativaansvaretförnationellaforskningsinfrastrukturer.Detärlärosä-tenasomägerutrustningensamtansvararföranställdaochlokalerisambandmeddrift.Vidsidanavdettaharlärosätenaocksåettansvarföratttillgodosedelokalabehovenavinfrastruktur.EttfungerandesamarbetemellanlärosätenaochVeten-skapsrådetärdärförnödvändigtochUniversitetensreferensgruppförforsknings-infrastruktur(URFI)spelarenviktigrollfördetta.VinnovamedverkarifleraavdestorainfrastruktursatsningarnaiSverigeochärengageradeiatttillgängliggöraforskningsinfrastrukturerförsvenskindustri.Ävenandraforskningsfinansiärerharstorbetydelseförforskningsinfrastruktur.KnutochAliceWallenbergsstiftelse(KAW)hargjortochgörbetydandesatsningarinomenradområden.RiksbankensJubileumsfond(RJ)bidrarocksåmedspecifikasatsningarpåinfrastruktur.Fördetmedicinskaområdetspelarsjukvårdenochdessomfattanderegisterencentral

Figur 2. Budgetprognos för Vetenskapsrådets finansiering av forskningsinfrastruktur, exklusive investering i ESS, åren 2019–2022 (miljoner kronor).

rollochinomSciLifLabfinansierasochorganiserasenradinfrastrukturer.Fleramyndigheterbidrarocksåmedinfrastrukturförforskning.StatistiskaCentralby-rån(SCB)ochSocialstyrelsen(SoS)ärexempelpåmyndighetersomansvararförregistersomgerforskareunikaförutsättningarattbedrivaregisterbaseradforsk-ning.AndraexempelpåmyndighetersombidrarmedinfrastrukturförforskningärRymdstyrelsen,EnergimyndighetenochPolarforskningssekretariatet,varsansvarsområdengränsarochtillvissdelöverlapparmedVetenskapsrådets.Detärnödvändigtattbådefinnaformerförkonstruktivtsamarbeteochgöratydligagräns-dragningarmellanolikaaktörerförattförsesvenskforskningmedbästamöjligainfrastruktur.

Läsanvisning2018årsguidetillinfrastrukturenärorganiseradenligtföljande:GuidenbörjarmedettantalövergripanderekommendationerdärVetenskapsrådetidentifierarutveck-lingstrendersomdriverbehovavforskningsinfrastrukturochpekarpåangelägnaåtgärderförutvecklandetavsvensknationellforskningsinfrastruktur.Kapitel2redogörförVetenskapsrådetsdefinitionavforskningsinfrastrukturavnationelltintresseochmodellförfinansieringavdensamma.Ikapitel3försenövergripandediskussionomutvecklingenvadgällerforskningsinfrastrukturochframtidautma-ningar.Tillvissdelärdettakapitelensammanfattningavdefyraområdesöver-sikternasomföljer,mendetärocksåettförsökattknytasammanområdesgemen-sammautmaningarochfrågeställningar.DärefterföljerfyraområdeskapitelsomärorganiseradeefterRFI:srådgivandegruppers(RÅG)ansvarsområdensamtettsärskiltkapitelsomröre-infrastruktur.Parallelltmedguidenpublicerasenbilaga.Guidebilaganinnehållerensammanställningavresultatetfrån2017årsbehovsin-venteringochenlistaöverdeinfrastrukturersomVetenskapsrådetstödjer.DessabeskrivsnärmarepåVetenskapsrådetswebbplats.Guidebilaganuppdaterasvartan-natårisambandmedbehovsinventeringenmedanenuppdateringavsjälvaguidenskervartfjärdeår.

1.1 Strategiska prioriteringar och rekommendationer för perioden 2019–2023

Nedanföljerettantalövergripandeåtgärderochrekommendationerrörandeforsk-ningsinfrastruktur.Ideefterföljandefyraområdesöversikternalyftsmerspecifikarekommendationer fram.

Öka de svenska investeringarna i forskningsinfrastruktur. Trenden mot allt meravancerade,långsiktigaochresurskrävandeforskningsinfrastrukturerärtydliginomdeallraflestaforskningsområden.Dettagällersåvälutprägladgrundforsk-ningsommertillämpadochindustrinäraforskning.Detbetyderisinturattkost-nadenförforskningökar.Vetenskapsrådetmenarattutvecklingenbörmötasviaenkombinationav:–Ökadeekonomiskaresurserförinvesteringiforskningsinfrastruktur.–Effektiviseringgenombättresamordningochutnyttjandeavexisterande

infrastrukturer.–Skarpareprioriteringaravsatsningarpåforskningsinfrastruktur.Vetenskapsrådetharambitionenatttaettledandeansvarförutvecklingenvilketkrävertillförselavekonomiskaresurser,enfortsattförbättringavprocesserför

strategiskprioriteringsamtettbrettsamarbetemedsåväloffentligasomprivataaktöreridetsvenskaforskningssystemet.

Intensifiera koordineringen av forskning och forskningsinfrastruktur. Forsk-ningensbehovskastyrasatsningarpåinfrastruktur.Samtidigtinnebärsatsningarpåforskningsinfrastrukturenstrategiskstyrningavforskningendåinfrastruktu-rernaisigskaparförutsättningarförforskningensutveckling.Inommångaområ-denfinnsdetettintimtsambandmellantekniskaochmetodologiskagenombrottochavgörandeframstegiforskningen.Detlångsiktigaarbetetmedattkoordinerasatsningarpåinfrastrukturochsatsningarpåforskningochutbildningmåstedärförytterligareintensifieras.Vetenskapsrådetsinternaarbetemedattintegreradeforsk-ningsfinansierandeämnesrådenochkommittéernaiprioriteringavinfrastrukturkommerdärförfortsätta.Därutöverbehöverdetstrategiskasamarbetetmedlärosä-tenochandraforskningsfinansiärerstärkasytterligare.

Förtydliga ansvarsfördelningen för forskningens infrastrukturer. Vetenskaps-rådethartillsammansmedlärosätenatagitbetydandestegförattförtydligaroll-ochansvarsfördelningenförforskningensinfrastrukturer.Dettaarbetekommerattfortgåochutvecklas.Samtidigtfinnsettbehovavytterligareförbättrasam-ordningenmellanstatligafinansiärerssatsningarpåforskningsinfrastruktur.VidsidanavforskningsfinansiärernaFormas,ForteochVinnovagällerdetävenandramyndighetermedstorbetydelseförsvenskforskningsomexempelvisSCB,SoS,EnergimyndighetenochRymdstyrelsen.

Förbättra informationen och stärk användarstödet för öppen tillgänglighet och maximalt utnyttjande av existerande infrastrukturer. Forskningsinfrastrukturer avnationelltintresseskavaraöppettillgängligaförforskareochandraanvändare.Vidbegränsadtillgångskaprioriteringskepåbasisavvetenskapligexcellens.Välutformadeanvändarstödochutbildningsinsatseräravgörandeförattinfrastruktu-rernaskafågenomslagiforskarsamhälletochattraheraindustriochandraanvän-dare.Svenskalärosätenochforskningsinfrastrukturerböraktivtsamverkaförattinformeraomexisteranderesursersamtutformahandlednings-ochutbildningsma-terialförattgaranteramaximaltnyttjande,engageranyaanvändargrupperochmötaframtidenskompetenskrav.Beaktandeavjämställdhetochlikabehandlingmåstegenomsyradettaarbete.

Erbjud personal vid forskningsinfrastrukturer kompetensutveckling och tydli-ga karriärvägar. Detärviktigtattstimuleraforskareattengagerasigiuppbyggnadavinfrastrukturerochattbiståmedexperthjälpochteknisksupport.Dettakräverutbildningsinsatserbådevidlandetslärosätenochvidinfrastrukturernaifråga.Desomarbetarvidinfrastrukturernaskaerbjudasgodaarbetsvillkor,kompetensut-vecklingsamtolikakarriärvägar.Detärviktigtattmeriterfrånuppbyggnad,ut-vecklingochdriftavforskningsinfrastruktureruppvärderasochbeaktasvidtjänste-tillsättningar.Diskussionenomforskaresmeriteringochkarriärvägarbehöverförassamordnat,bådevidsvenskalärosätenochblandforskningsfinansiärer.

Stärk svenska forskares och svensk industris engagemang i instrument- och teknikutveckling. Såvälnationellasominternationellainfrastrukturprojektinnebärmöjligheterförsvenskaforskareochsvenskindustriattmedverkaiinstrument-ochteknikutveckling,bådevadgällersjälvainstrumentkonstruktionenochutvecklingenavanalysverktygochstödjandeprogramvara.Svenskteknikärimångaavseenden

härvidlagiframkantochenaktivmedverkanfrånindustrinbehöveruppmuntrasochstödjas.Entydligfinansieringsmodellförutvecklingsarbeteochleveransertillforskningsinfrastrukturerbörorganiseras.Förattuppnådettakrävssamverkansominvolverarindustrin,forskningsfinansiärer,berördadepartement,samtlärosäten.

Fullfölj de stora satsningarna på MAX IV och ESS. De stora satsningar som görspåMAXIVochESSärunikaförettlandavSverigesstorlekochgermöjlig-heterattfrämjasvenskforskningochstärkaSverigespositionsomavanceradforsk-ningsnation.IsambandmedattMAXIVtarstegetfrånkonstruktions-tilldriftsfasmåsteenlångsiktigthållbarfinansieringavanläggningensäkerställas.SamtidigtmåsteSverigepåbästasättfullgöraåtagandetsomvärdförESSochförberedadetsvenskaforskarsamhälletföridrifttagandetavanläggningen.Attmedelävenfortsättningsvistillskjutsförattklaradessaåtagandenutanattandranödvändigasatsningarpåsvenskforskningochforskningsinfrastrukturriskerasäravstorvikt.

Tillför resurser för att klara det snabbt ökande behovet av beräkning, analys, lagring, överföring och tillgängliggörande av data. Ursåvälinternationelltsomnationelltperspektivökarforskningensbehovavavanceradave-infrastruktur.Attutveckladedigitalaverktygenärnödvändigtförattgaranteraforskningenskvalitetochförhindraattbristandetillgångtille-infrastrukturutvecklastillenflaskhalsförbetydandedelaravforskningssystemet.Investeringaridatorresurserförberäkningochlagringbehöverökaliksomkapaciteteninätverkfördigitalkommunikation.Kraftfullasatsningarpåavanceratanvändarstödochutbildningbehövergenomsyrahelaforskningssystemetochinnefattaallmänkompetenshöjningochökadtillgångtille-expertisvidlärosätena.Nationellaaktörer,somVetenskapsrådetochsvenskalärosäten,behövertillsammansfortsättaattutvecklafinansieringsmodellerföre-in-frastruktur.Sverigebörocksåtaaktivdelimångaavdeinternationellasamarbetensomnuutvecklas.

Intensifiera arbetet med att skapa förutsättningar för öppen tillgång till forskningsdata. Öppnadatainomforskningeninnebärmöjlighetermenocksåstorautmaningarförforskningssystemet.Centraltärattprocessendrivspåettsättsomärekonomisktförsvarbartochsompåbästasättgynnarforskningenskvalitet.Omfat-tanderesurserkommerattkrävasförattsäkerställaattdatalagraspåsättsomleverupptillprincipernaförtillgänglighetochreproducerbarhet.Vidsidanavresurserförlagringochöverföringavstoradatamängderkrävsåtgärderförförbättraddatahanteringochframtagandeavprinciperförvilkadatasomskasparas.Arbetemotöppnadatamåsteskeisamverkanmellanlärosäten,forskningsfinansiärerochforskningsinfrastrukturerna.

Utveckla och förtydliga de legala förutsättningarna för hantering av person-uppgifter inom forskning. Värnandetavdenpersonligaintegritetenärcentraltförforskningenstrovärdighetochlegitimitet.Givetdettaärdetangelägetattutvecklingavsvensklagstiftningutformassåattforskningenkannyttjaexisterandedatapåettoptimaltsättochattsystematiskuppbyggnadavforskningsdatamöjliggörs.DetärocksåviktigtattåterståendeanpassningavsvenskalagstiftningochrättspraxistilldeneuropeiskadataskyddsförordningenGDPRgörsutifrånkunskapomforskning-ensbehov.Detärcentraltattforskarnaserfarenhetertastillvaraochattlärosätenataraktivdeliattsåblirfallet.Vetenskapsrådetharocksåenbetydanderollsområdgivareåtregeringen.

2. Övergripande definitioner, målsättningar och principer för finansiering av forsknings infrastruktur

2.1DefinitionavforskningsinfrastrukturavnationelltintresseGenomförandetavavanceradforskningkräveriallthögregradtillgångtillresursersombyggsuppsystematisktunderenlängretidsperiodochsomnormaltgårbortombehovenhosenskildaforskningsgrupper.Detkantillexempelrörasigomresurseriformavstoraforskningsanläggningar,laboratoriemiljöer,experimentverkstäder,komplexadigitalaforskningssystemochdatabasermenävenexperterochnätverkavexperter.Genomattskapadennatypavforskningsresursergesförutsättningarförlångsiktigforskninginomhelaforskningsområdenvilketgörattvibeskriverdem som forskningsinfrastrukturer.

Vetenskapsrådetsdefinitionavforskningsinfrastrukturavnationelltintresselyder:• Enforskningsinfrastrukturavnationelltintresseavseratttillhandahållaresur-

sersommöjliggörforskningförfleraforskargrupperocholikaprojektinomettellerfleraforskningsområden.

ItilläggtilldefinitionentillämparVetenskapsrådetettantalkriteriermedavsiktattförtydligaochavgränsadentypavinfrastruktursomfinansierasviaRådetförforskningensinfrastruktur(RFI).RFIfinansierarforskningsinfrastruktursom:• Möjliggörforskningavhögstavetenskapligakvalitetochsomdärmedbidrar

tillsamhälletsutveckling.• Äröppettillgängligfrämstförforskaremenävenförindustriochandrarele-

vantaaktörerverksammaiSverige.Vidbegränsadtillgångskaprioriteringihuvudsakskepåbasisavvetenskapligexcellens.

• Äravbrettnationelltintressevilketideflestafallbetyderattforsknings-infrastrukturenutnyttjasavfleraforskargrupperochforskarefrånfleraforsk-andeorganisationersamtattRFI:sfinansieringskaparettnationelltmervärde.

• Harenlångsiktigplaneringfördenvetenskapligaverksamheten.• Harenlångsiktigplaneringförledningochstyrning,finansiering,kompe-

tensuppbyggnadochutveckling.

Givetdefinitionenavforskningsinfrastrukturavnationelltintresseinnebärkriteri-ernaattdetfinnsviktigainfrastrukturersomfallerutanförRFI:savgränsning.Denomfattandelokalainfrastruktursomärnödvändigförenmycketstordelavdenforskningsombedrivstäcksintein.Härvilaransvaretpålärosätenochandraforsk-ningsfinansiärer.DetbetyderattVetenskapsrådetsersigsomenblandfleraaktörermedansvarattförsesvenskforskningmedinfrastrukturnödvändigförattbedrivaforskningavhögstakvalitetochsäkerställaattSverigeäveniframtidenkommerattvaraenavanceradkunskapsnation.

Attforskningsinfrastrukturerskavaraöppettillgängligainbegriperäven,beroendepåförutsättningarna,öppentillgångtilldata.Attinfrastrukturernaskavaratill-gängligaföranvändareverksammaiSverigeskasessomettminimikrav.Veten-skapsrådetärpositivttillattsvenskaforskningsinfrastrukturernyttjasavforskareochandraaktörerejverksammaiSverige.Attvaraöppettillgängligtinbegriperocksåattettjämställdhetsperspektivläggspåverksamheten,exempelvisattkvinnorochmänskaberedaslikamöjligheterattnyttjaforskningsinfrastrukturer.SomendeliVetenskapsrådetsjämställdhetsarbetekommerkravattställaspååterrapporte-ringoch,ivissafall,kravpååtgärderrörandejämställdhet.Vetenskapsrådetfinansierarsvenskmedverkaniflerainternationellaforsknings-

infrastrukturer.Definitionenavinfrastrukturochdetillhörandekriteriernaom-fattarävendeinternationellainfrastrukturerna.DetbetyderattsvensktdeltagandeisådanainfrastrukturermedstödfrånVetenskapsrådetblandannatkräverattdetfinnsettvälförankratochbrettnationelltintresse.

2.2Målsättningarochprinciperförfinansieringav forskningsinfrastrukturavnationelltintresse

Vetenskapsrådetsövergripandemålsättningärattverkaförattsvenskforskningfårtillgångtilldenforskningsinfrastruktursomkrävsförattbedrivaforskningavhögstaklass.Förattuppnådettakrävsdetenkombinationavlångsiktigasatsning-arochnödvändigförnyelse.Detbehövsocksåenbalansochkoordinationmellansatsningarpåforskningochforskningsinfrastrukturer.AmbitionenmeddenmodellförfinansieringavforskningsinfrastruktursomVetenskapsrådetbörjadeimplemen-teraår2015ärattuppnåjustdetta.Samtidigtinnebärsatsningarpåinfrastrukturenstyrningavforskning,dettaeftersomforskningentenderarattgraviteramotdestorainfrastrukturernanärdessavälärpåplats.Dettagörattsatsningarpåforsk-ningsinfrastrukturharforskningsstrategiskakonsekvenser.

2.2.1BehovsinventeringochriktadutlysningVetenskapsrådetsmodellförfinansieringavinfrastruktur,översiktligtbeskrivenifigurennedan,följerentvåårscykelsominledsmedenbehovsinventeringochavslutasmedenriktadutlysning.Behovsinventeringengenomförs,medstart2015,vartannatår.Forskare,universitetochhögskolorsamtmyndighetermedforsk-ningsuppdragkantillVetenskapsrådetanmälabehovavinfrastrukturavnationelltintresse.Viaenberedningsprocess–somvidsidanavRFIochRFI:srådgivandegrupperäveninnefattarVetenskapsrådetsämnesråd,denUtbildningsvetenskapligakommitténoch,genomURFI,svenskalärosäten–identifierasområdendärforsk-ningenbedömshastortbehovavnyellerutökadinfrastruktur.Resultatetpresente-rasidensåkalladeguidebilagandärbehovenavframtidaforskningsinfrastrukturersammanställs.Resultatetfrånbehovsinventeringenliggertillgrundförenriktadutlysning.Alla

områdensomidentifierasiguidebilagankommerdockinteattomfattasavutlys-ningen.Utifrånstrategiskaövervägandenavdenvetenskapliganyttanförsvenskforskning,bedömningavhurframskridenochrealistiskplaneringenfördetidenti-fieradeinfrastrukturområdetär,samtbudgetmässigbedömningbeslutarRFIvilkaområdensomskaomfattasavutlysningen.Dåinfrastrukturavnationelltintressekräverennationellmobiliseringochsamordning,förväntassomregelensamord-nadansökanförvarjeutlystområde.Detbetyderisinturattansökanframföralltbedömsutifrånförmåganattmötaettredanidentifieratbehovavinfrastruktur.

IsambandmedattmedellysesutförnyainfrastruktursatsningarerbjudsävenbefintligainfrastrukturersomfinansierasviaRFImöjlighetattsökaförnyadfinan-siering.Vidsidanavattredogörafördenframtidaverksamhetenbegärsfråndessaocksåenredogörelsefördenverksamhetsombedrivits.Ansökanfungerardärmedävensomenutvärdering.1Genomattisammaberedningbedömaäldreinfrastruk-turermedbehovavfortsattfinansieringochinfrastrukturerinomnyaområdenellernärliggandeområdenskapasförutsättningarförenprocesssombalanserarlångsik-tigstabilitetmotnödvändigförnyelse.

2.2.2FinansieringochdriftavnationellainfrastrukturerForskningsinfrastrukturerkräverlångsiktigaåtagandensomtäckerheladenplane-radelivscykeln:uppbyggnad,driftochtillsistavveckling.Etttydligtengagemangfråndenorganisation,vanligenettlärosäte,somärvärdochägareavinfrastruktu-renärdärförnödvändigt.Förattgaranteradettaärdetenbartlärosätenochmyn-digheter med forskning i sitt uppdrag som från Vetenskapsrådet kan söka medel för nationell forskningsinfrastruktur. För att säkerställa den nationella förankringen krävsoftaattfleralärosätenstårbakomansökanochbildarettkonsortium.FörattfinansieraennationellinfrastrukturkräverVetenskapsrådetsomregel

medfinansieringmotsvarandeminst50procentavdentotalakostnaden.Medfinan-sieringenärettsättattgöradetmöjligtförSverigeattmötadeökadekostnaderna

Behov av forsk-ningsinfrastruktur föreslås av:• Lärosäten• Myndigheter med

forskningsuppdrag• Forskare

RFI beslutar om riktad utlysning omfattande:• Behov av

infrastruktur identifierade i behovsinventeringen

• Befintliga infrastrukturer med finansiering från RFI

Förslagen bereds av:• RFI:s rådgivande

grupper• Vetenskapsrådets

ämnesråd• Lärosäten via URFI

Ansökan om bidrag till forsknings-infrastruk-tur lämnasin av:• Lärosäten• Myndig

heter med forskningsuppdrag

Beslut om priori-tering av inkomna förslag fattas av RFI. Beslutet publiceras i guidebilagan.

Beredning av ansök-ningar:• Internatio

nell panel• RFI:s

rådgivande grupper

• Vetenskapsrådets ämnesråd

Beslut om bidrag fattas av RFI.

Figur X. Vetenskapsrådets modell för prioritering och finansiering av forskningsinfrastuktur

1 Vetenskapsrådetgörävenuppföljningarunderlöpandebidragsperioderidefalldettaärpåkallat.

Behovsinventering

Utlysning Utlysning Utlysning Utlysning

Behovsinventering Behovsinventering

för forskningsinfrastruktur och samtidigt stärka lärosätenas engagemang. Därmed gesbättreförutsättningarförenlångsiktigtstabilfinansieringochdriftavforsk-ningsinfrastrukturer.Formernaförfinansieringavinfrastrukturbörlöpandesesöverochutvärderas.Finansieringsmodellernaserolikautförolikatyperavinfra-strukturer.Blandannatskiljersigbruketavanvändaravgifteråtmellanolikatyperavinfrastrukturer.

2.2.3 Internationella infrastrukturerDeinternationellasamarbetenakringforskningsinfrastrukturerbliralltviktigareochSverigedeltari,ochbidrarekonomiskttill,enradinternationellainfrastruk-tureravvittskildakaraktärer,bådevadgällervetenskapochorganisationsform.Iettparfall,neutronspallationsanläggningenESSochrymdradaranläggningenEISCAT3D,ärSverigevärdnation.Sverigedeltaraktivtieuropeiskaochinter-nationellaforumförstrategierochplaneringavinfrastruktur.EttsådantorganärEU:sEuropeanStrategyForumonResearchInfrastructures(ESFRI)sombidrartillkartläggningochprioriteringavpaneuropeiskinfrastruktur.ESFRIharsedan2002iåterkommandevägvisareregelbundetidentifieratangelägnaeuropeiskainfrastruk-turprojekt.ESFRIpresenteradeiseptember2018enuppdateradvägvisareochnästauppdateringärplaneradtillslutetav2021.AttSverigeaktivtdeltariinternationellasamarbeten,ochdåinteminstinomEUochramprogrammen,äravstorvikt.IdefallSverigeövervägernyadeltagandeniinternationellainfrastrukturer

strävarVetenskapsrådetefterattdetskaskeefterenberedningenligtdenmodellsombeskrivitsovan.Detvillsägaattbehovetavettnyttinternationelltengagemangskavaratydligtdefinieratibehovsinventeringen.Beslutattallokeramedelskagörasefterutlysningochvaradelavdenövergripandeprioriteringenavsåvälnationellsominternationellinfrastruktur.Ävennärdetgällerinternationellainfrastrukturerkrävsattstabilitetställsmotkravetpåförnyelse.RFIhardärförpåbörjatettsyste-matisktarbetemedattutvärderaSverigesvetenskapligautbyteavdeinternationellainfrastrukturerna.

2.2.4 En modell passar inte alla Detråderbetydandeskillnadermellanolikaforskningsinfrastrukturervadgällertypavverksamhet,intressenterochfinansieringochinteminstkostnader.FöratthanteradettaharVetenskapsrådetivissafallavaltattgöraavstegfråndenmodellförprioriteringochfinansieringsombeskrivsovan.Detgällerframföralltdeallrastörstanationellainfrastrukturerna,inulägetMAXIVochSNIC.Beslutomfinan-sieringavdessaharfattatsutifrånettomfattandeutredningsarbeteochenprocesssominbegripitandraforskningsfinansiärersamtinteminstettstortantallärosäten.Vetenskapsrådetkommeräveniframtidenattbehövagöradennatypavavstegföratt hantera stora och organisatoriskt komplexa infrastrukturer.

2.3 Öppen tillgång till forskningsdataDiskussionenkringöppnadataharunderenlängretidförtsbådenationelltochinomEU.ISverigeharVetenskapsrådetfåttettuppdragattverkaföröppnadata.PåEU-nivådiskuterasEuropeanOpenScienceCloud(EOSC)vilketblandannatresulteratiendeklarationsomSverigeskrivitunder.Öppnadataförutsätteren

fungerandeochsammanhållene-infrastrukturförlagring,återanvändning,tillgäng-liggörandeochanalysavdata.Samtidigtäröppnadataenviktigförutsättningförsåkalladdatadrivenforskning.Detkrävsocksåstorainsatserföratttillgängliggöraexisterandedatavilketinbegripernoggranndokumentationavhurdatagenereratsochvilkauppgifterdeinnehåller,någotsomoftarefererastillsommetadata.Stan-dardiserade metadata är i sin tur en förutsättning för att forskningsdata ska kunna levaupptillprincipenomFAIR-data,detvillsägaattdataskavara:• Findable–enkelattfinna.• Accessible–öppettillgängligutankostnaderellerandrarestriktioner.• Interoperable–följabrettanvändastandarderochdataformat.• Reusable–tillgängligaförattanvändasochåteranvändas.

ÖppnadataochFAIR-principeninnebärmöjlighetermenocksåstorautmaningarförforskningssystemet.Omfattanderesurserkommerattkrävasförattsäkerstäl-laattdatalagraspåettsättsomleverupptillprinciperna.DenstoranysatsningsomnugörspådennationelladatatjänstenSNDochsombaseraspåettsamarbetemellannärmare30svenskalärosätenärettavstegenmotöppnadata.EttannatexempelärVetenskapsrådetsregisterforskningsuppdrag.Samtidigtkrävsdetengenomgripandediskussionkringvilkadatasomskasparasochgörastillgängliga.Mångadataärtidsspecifika,tillexempeldataomklimat,politiskavärderingarellersambandetmellankostochhälsa,ochkandärförintereproduceras.Attdennatypavdatasparasärcentralt.Andradatagenererasvidexperimentochkaniprincipreproducerasgivetattexperimentetärväldokumenterat.Idettafallärsparandeavdataintelikagivetochdetkrävsenavvägningmellannyttanavattsparadataochderesursersomkrävsförattgöradet.AttdataäröppnaochhanterasenligtFAIR-principenskaintetolkassomavsak-

nadavrestriktioner.PrincipenförEOSCärattdataskavara“Asopenaspossible,asclosedasnecessary”.Förforskninginomframföralltmedicinochhälsasamtsamhällsvetenskapspelarindividdataenheltavgöranderoll.Detrördatasomsamlasinavforskaredärenskildaindivideräruppgiftslämnare,datafrånregister,patientuppgifter,biobanker,genomsekvenseringellerkvalitetsregister.Idessafallkrävstekniskalösningarsomskyddardataochdenenskildesintegritet.EttexempelpådettaärSNIC-SENSsomhanterarkänsligapersondatasomexempelvisgense-kvensdatafråndennationellainfrastrukturenförgenomik(NGI).Sverigehartackvaretillgångenpåregisterochmöjlighetenattviapersonnummerföljaindividerunikamöjlighetertillforskning.Attenskildaindividersintegritetrespekterasochatt forskningen genomförs i enlighet med gällande lagstiftning och etiska riktlin-jerärensjälvklarhet.DataskyddsförordningenGDPRinnebärettstärktskyddförenskildasintegritetsamtidigtsomintentionenäratttillgodoseforskningensbehov.Detäravviktattanpassningenavsvensklagstiftningutformaspåettsådantsättattforskningenkannyttjaexisterandedatapåettoptimaltsättochattsystematiskupp-byggnadavdatabasermöjliggörs.Härärdetangelägetattbetonaattforskningenäralltmerberoendeavlongitudinelladatadärindividerföljsunderlångatidperioder.DennatypavdatabaserärtypisksådansomfallerunderVetenskapsrådetsdefini-tionavnationellforskningsinfrastrukturvilketinnebärattdekannyttjasavfleraforskargrupperförolikaprojektinomettellerfleraforskningsområden.Eftersomforskningärendynamiskprocessinnebärdetattlongitudinelladatabasermåstekunnabyggasuppmedsåkalladebredasamtyckenfråndeindividersomlämnaruppgiftertillforskningen.Detökadebehovetavlongitudinellaindividstudieraktua-

liserarocksådenpotentiellakonfliktenmellankravenpåintegritetsskyddavkäns-ligapersonuppgifterochkravenpåtillgängliggörandetavdataförkollegialgransk-ningvidvetenskapligpublicering.Förattsäkraforskningenskvalitetbehöverdennafrågameruppmärksamhetframöver.Datatillgängligtfråninternetreserocksåfrågor om etik i relation till personlig integritet, då den data personer tillgängliggör viaolikamedierinteoproblematisktkananvändassomforskningsdata.Dettaärettområdesomutvecklasmycketsnabbtochdetkrävsenkontinuerligdiskussionkringforskningens förutsättningar och etiska förhållningsätt.

2.4Näringsliv,offentligsektorochandraanvändareSvenskindustrikanpåflerasättdranyttaavdenforskningsombedrivsvidvåraforskningsinfrastrukturer.Denforskarinitieradeforskningsombedrivsvidinfra-strukturernagenererarnykunskapsombådepålångochkortsiktäravgörandeförSverigesinnovationskraftochmöjlighetattmötastorasamhällsutmaningar.Industriochandraintressenterärocksåimångafallanvändareavforskningsinfrastrukturer,vilketärnågotVetenskapsrådetexplicitverkarförochettavkriteriernaförfinan-sieringärattdetskarådaöppentillgänglighetävenförindustriochandrarelevantaaktörer.Ivissafallharindustrinegenkapacitetattutnyttjaavanceradeinfrastruk-turer,menoftaskerderasnyttjandeinärasamarbetemedakademiskaanvändareigemensammaprojekt.Förattfrämjaindustrinsochandraintressentersanvändningavavanceradforskningsinfrastrukturbörsamarbetemellanakademiochindustristärkasytterligare.Forskningsinfrastrukturerärocksåviktigaförutvecklandetavdenoffentligasektorn,detgällerinteminstförattskapakunskapsunderlagförhälsovården,utbildningssektorn,demokratiskaprocesserochreformeringavdenoffentliga sektorn i stort. Attforskningsinfrastrukturbyggsförattgenereranykunskapärgivetvilketi

sinturbetyderattdetärdevetenskapligamöjligheternasomavgörvadsomskafinansieras.Förattnådevetenskapligamålenkrävsoftaattnyavanceradspetstek-nologiutvecklas.Utvecklingavavanceradforskningsinfrastrukturärdärförisigkunskaps-ochteknikdrivandeochinfrastrukturernakanhärspelaencentralrollförattdrivakompetensuppbyggnad.Förbättrademöjligheterförföretagattlevererakomponentertillforskningsinfrastrukturerärdärförenviktigaspektvidframtidasatsningar.FramföralltnärdetgällerstorainternationellaengagemangkrävsenlångsiktigochsammanhållenstrategidärSverigeredanfrånbörjansätteruppmålfördeleveransersvenskaföretagkanbidramed.Förattkunnaförverkligaensådanstrategikrävsocksåattdetfinnsfinansieringsinstrumentsomkanhanteraleve-ranser,oftasåkalladein-kindbidrag,tillinfrastrukturervilketisinturförutsättersamverkanmellanforsknings-ochnäringspolitik.

3. Utvecklingen inom infrastrukturområdet och framtidens utmaningar

Tillgångtillforskningsinfrastrukturpånationellochinternationellnivåbliralltviktigareinomflerochflerämnesområdenochidetföljandekapitletsammanfat-tasövergripandetendenservadgällerSverigesbehovavforskningsinfrastruktur.Utgångspunktentasidebehovsomdrivsavgrundläggandeochforskarinitieradforskning. Samtidigt ska det framhållas att många forskningsinfrastrukturer spelar enviktigrollförbådenäringslivochoffentligsektoristort.Öppenhetföranvända-reutanförakademinärjuockså,somframgåttovan,ettavdekriteriersomVeten-skapsrådetställtuppförinfrastrukturavnationelltintresse.InfrastrukturernaärocksåviktigakomponenterförattbyggaSverigesförmågaattmötavårtidsstorautmaningar.Forskningavrelevansförsamhällsutmaningarrelateradetillklimatför-ändringar,hållbartochsäkertsamhällsbyggande,folkhälsa,livsmedelsproduktion,energiomställning,demokrati,arbetsmarknadmedmerakräveralltmeravanceradeforskningsinfrastrukturer.

3.1 Infrastrukturer för att förstå människan, kulturer och samhällen.

Behovetavforskningsinfrastrukturökarpåbredfrontinomsamhällsvetenskapochhumaniora.Kunskapomsamhällenidagochgenomhistorien,samtavindividerslivschanserochförutsättningarochvärderingar,kulturer,utfallavpolitiskarefor-merochanalyseravbeteendeförändringargerbådeförståelseavochpremissernaförsocialochekonomiskutveckling.Forskningenärberoendeavdataomindividerochdekontexterinomvilkadeleverochverkari.Individdatakanvaraolikatillsinkaraktärochomfattaalltifrånmindrekvalitativaundersökningartillstoraregister-baseradestudierpåstoragrupperellerhelabefolkningar.Detgåratturskiljaettantalövergripandetrendersomgällerforskninginom

såvälhumaniora,samhällsvetenskapsomfolkhälsaochepidemiologi.Entrendärattforskningenkräverökadtillgångtilllongitudinelladatadäruppgiftersamlasinfrånsammaindividerunder,imångafall,enlångföljdavår.Forskarekanpåsåsättobserveraförändringbådepåindivid-ochgruppnivåvilketärviktigtförattanalyserasambandochföljahurfenomenutvecklas.Detmöjliggörocksåstudieravutfallpålängresiktochutfallsomkräverlångexponeringstidvilketblandannatärviktigtinomforskningomarbetslivochhälsasamtomfamiljedynamik.Sverigeochövriganordiskaländerharenunikpositiondåindividdataimångafallkanhämtasfrånexisterandeoffentligaregisterochhistoriskadatabasersomivissafallsträckersigsålångttillbakasom1600-talet.Registerdataärdockbegränsade

tillsittinnehållochmångafrågeställningarkräverattdatasamlasinförspecifikaforskningsändamål.Möjlighetenattkombineradatafrånregistermeddatainsam-ladeförspecifikaforskningsändamålgersvenskforskningenaståendemöjligheterinombådesamhällsvetenskapochmedicinochbidrartillattdenärintressantochrelevantiettinternationelltperspektiv.Insamlandetavlongitudinellaindividdatakräveremellertidlångsiktighetochenstabilorganisationvilketvarenanledningtillatt Vetenskapsrådet år 2017 gjorde en stor och sammanhållen satsning på samord-ningavdatabaserinommedicinochsamhälle.VetenskapsrådetfinansieraridagblandannatinfrastrukturernaCORSmedsyftegenomföraochkoordineraomfat-tandesurveyundersökningar,NEARförettsamlatgreppöverdatabaseromåldran-de,REWHARDfördatabaseromarbeteochlevnadsförhållandenochSwedPopförhistoriskabefolkningsdatabaser.Satsningenpåregisterforskningochuppbyggnadenavsök-ochmetadataverktygetRUT,somVetenskapsrådetpåregeringensuppdraggenomförisyfteattbättretillgängliggöraregisterdata,ärenannanviktigdelisam-manhanget.DärtillkommerSvenskNationellDatatjänst(SND)varsfunktionförtillgängliggörandeavforskningsdatasedan2017medstödavVetenskapsrådetochisamarbetemedettstortantallärosätenharutvecklatstillatttaetttydligtnationelltansvarföratttillgängliggöraforskningsdata.Attkunnasamlaindividdatafrånfleraländerförjämförandestudierärytterligareenviktigtrend,kopplattillbehovetattförståeffektenavdenlandsspecifikakontexten.IdettaavseendeärSverigesdelta-gandeviktigtdålandetärenföregångareimångafallrörandearbetsmarknadocharbetsliv,jämställdhet,ochfamiljochdärmedintressantattstuderabådeisigochijämförelse med andra länder.Behovetavattkontextualiseraindividdataförväntasökaförattkunnaanalyse-

ra mer komplexa frågeställningar. Kontextdata omfattar de ekonomiska, sociala, ochvärderingsmässigaomgivningarochstrukturerinomvilkaindividerleverochverkarochkanröraexempelvishushåll,företag,skolor,grannskap,regionerochländer.Kontextdatakanocksåröraexponeringfördåligarbetsmiljö,luftförorening-arellerandramiljökomponenter.Imångafallkräverkontextualiseringnågonformavgeografiskkodning–fördettaökarmöjligheternaiochmedanvändandetavgeografiskainformationssystem(GIS).Isamtligafallkrävsuppbyggnadavdata-baserochsystemförtillgängliggörandemedmöjlighetattkopplaindividertilldenkontextdeleverochverkari.Inombådesamhällsvetenskapochhumanioraskerenteknik-ochmetod-utveck-

lingsominnebärattolikatyperavdatakananalyserassimultant.Exempelviskannumeriskadatafrånsurveyeranalytisktkombinerasmedstorskaligaicke-numeris-kadatamängderbaseradepåtexter,artefakter,bilderochljud.Dettagördetmöjligtattutföranyatyperavanalyser,ienskalaochmedenprecisionsomtidigareintesettssommöjlig.Exempelpådettaärnärmaskinlärninganvändsförattkombine-rainformationfrånsurveydataochsatellitbilderförattgeenbättreförståelseavlevnadsförhållandenilåginkomstländer.Endelavutvecklingenärmöjligheternatilldatavisualiseringförattanalysera,förståochkommuniceraforskningsresultatvilketpåverkarsåvälhumaniora,samhällsvetenskapochfolkhälsovetenskap.Sam-tidigtärdetenprocesssomställerstorakravpådatakvalitetochstandardiseradeformat. Parallelltspelarinformationfråninternetenalltviktigareroll,ochdåinteminst

möjlighetenförindividerattaktivtdelainformationtillforskningellerattdeltaiundersökningardärrespondenterbåderekryterasochsvararpåfrågordigitalt.Även

deninformationsomindividerspontantdelarviasocialamedierochandraplattfor-marväckernyaforskningsmöjligheter.Möjlighetenattkombinerainformationfrånolikatyperavdatakällorpånyaochinnovativasättgerforskarenyamöjligheteratttasigannyavetenskapligafrågeställningarochsamhälleligautmaningarrörandeexempelvissynenpådemokratiochvärderingar.Dennatypavdatagördetocksåmöjligtattbättreförståhuralltfrånuppfattningar,värderingarochbeteendetillsmittsamma sjukdomar sprids. Föratthumanister,samhälls-ochfolkhälsovetaretillfulloskakunnautnyttja

demöjlighetersomforskningenstårinförkrävsfortsattasatsningarpåforsknings-infrastrukturerinomhumanioraochsamhällsvetenskap.IdagservibarabörjanpådenutvecklingenochdesatsningarsomgörsinomspråkteknologiinfrastrukturenCLARINförattutvecklaverktygförspråkanalyserärettexempelpåvadsomgörsförattstödjaforskningen.Samtidigtkrävssatsningarbådefrånforsknings-finansiärerochlärosätenförattbyggakompetensstrukturersomgerhumanisterochsamhällsvetarekunskapomochaccesstillnyametodologiskalandvinningarochförutsättningarattutveckladigitalametoderochverktygirelationtillsinaforskningsområden.Vidsidanavtekniskaochkompetensmässigautmaningarreserutvecklingenenradlegalaochetiskafrågeställningarsommåstehanteras.

3.2LivsvetenskapersamtmedicinochhälsaHälsotillståndetibefolkningengenomgårförändringarsomigrundendrivsavdemografiska-ochlivsstilsförändringar.Sjukvårdenbefinnersigocksåibörjanavenutvecklingfrånengenerellbehandlingsmodelltillenprecisionsmodelldärbehandlingsinsatseralltmerkanskräddarsysutifrånindividensförutsättningar.Utvecklingenäristoradelarberoendeavtillgångtillstoradatamängderochmöj-lighetenattkopplapatientdatamedgenetiskaochmolekyläradatasomgenererasinomgrundforskningen.Förattutvecklametoderförförebyggandeåtgärder,diag-nostik,behandlingochrehabiliteringsomialltstörregradindividualiseraskrävskapacitetattutnyttjakomplexadataochmetodersamtattbyggabroarmellanolikaforskningsdiscipliner.Insamling,underhålltillgängliggörandeavindividdataochmöjlighetenattkombineradatabliralltviktigare.Deinitiativsomfinnsidagbådenationelltochinternationelltkringbiobanker(BIS),ochregisterforskning(RUT)ochtillgängliggörandeavforskningsdatasomdrivsavSNDbehöverutvecklasochkonsolideras.Bioinformationbehöverkopplastillandratyperavdatainomhälso-ochsjukvården,inteminstkvalitetsregister,somisinturbehöverförbättrasbådevadgällerkvalitet,täckningochtillgängliggörandeförforskning,samtinkluderaprimärvårdenihögregrad.Demöjlighetersomidaggesattutnyttjamoderntek-nologiförattsamlahälso-ochbeteendedatafrånindividermåstevärderasochvidbehovutvecklas.Avcentralviktärattmöjliggörakopplingmellandatafrånolikakällorpåettintegritetssäkertsätt.Enstorpotentialfinnsiattbättreutnyttjaochkombineradataomsocialaförhållanden,beteende,biomedicinskakarakteristikaochhälsoutfall.Förattdrivautvecklingenframåtkrävsenutveckladsamverkanmellanforskningsutövare,såvälprivatasomoffentliga,forskningsfinansiärerochhälso-ochsjukvården.Forskningenbidrarialltsnabbaretakttillförståelsenavgrundläggandebiologis-

kaochfysiologiskaprocesservilketisinturliggersomgrundförutvecklingavlä-kemedelochkliniskbehandling.Användningaravolikaomik-metoder–genomik,

proteomik,metabolomik–ökarexplosionsartat.Härkrävsfortsattasatsningarinomblandannatgenomsekvensering,menocksåmöjligheterattvidareutvecklaplattfor-marförtillexempelmetabolomikochproteomik.MedicinskavbildningförväntasattbliettalltviktigareverktygochinomhögupplösandemikroskopisamordnasidagdessaresursernationelltavforskningsinfrastrukturenNMI.Viaplattformarförproteinproduktionochkaraktäriseringavproteinerkommerocksåsynkrotro-nersomMAXIVochneutronkällorsomESSattkunnautnyttjasförstrukturellastudieravexempelvisproteinermedmedicinskrelevans.Vetenskapsrådetserettbehovavfortsattkompetensuppbyggnadinombio-infor-

matikochanalysavstoradatamängder.NBISärexempelpåenforskningsinfra-struktursomerbjuderstödinombioinformatiktillenskildaforskningsprojektochmöjliggörförforskareattutnyttjakomplexadataochnyateknikerisinforskning.Myckettalarförattdennatypavstödtillforskningsprocessenkommerattspelaenstörrerolliframtiden.Exempelviskandetgällavisualisering,ochintedåbarainomlivsvetenskaperna,utaninomalltflerfältsomspännerfrånhumanioratillpartikelfysik.

3.3MaterialochlivetsbeståndsdelarMycketavvårvardagpåverkasavegenskaperhosmaterial;desshårdhet,form-barhet,ledningsförmåga,magnetism,transparensellerkorrosionsbeständighet.Dessutomärlivetsjälvtmeddesscellerochmolekylerenavanceradformavmaterial.Studieravmaterialidennavidabemärkelseärdärförcentraltinomenradforskningsområdensåsomfysik,kemi,geologi,biologi,medicinocharkeologi.Inn-ovationerinommaterial-ochmedicinområdetärocksåviktigaförsvenskindustrisfortsatta konkurrenskraft.Attfinnanyaochinnovativamaterialäravgörandeförattuppnåettmiljömässigt

hållbartsamhälle.Framtidenskonsumtionsvarormåstebaseraspåenlivscykelsomkrävermindreenergi,imindreutsträckningbaseraspåändligaresursersamtkanåteranvändasellerdestrueraspåettmiljövänligtochhållbartsätt.Multifunktionellamaterial,därfleraegenskaper,exempelvismagnetiska,katalytiskaochelektriska,kombinerasärettviktigtforskningsområdeförutvecklingavhögteknologiskapro-dukter.Utvecklingenavnyamaterialärocksånödvändigtförattomvandla,trans-porteraochlagraenergiihållbaraenergisystem.Attföljasnabbabiokemiskaförloppirealtid,tillexempelhurväxteromvandlarsolljustillenergiifotosyntesen,kommerförmodligenattblimöjligt.Demöjlighetersomöppnasförattdesignananomaterialkommerattvaracentraltförområdensåsomenergi,miljösamtmedicinochhälsa.Inomlivsvetenskapernaochdenmedicinskaforskningenärdetflerametodersomspelaralltstörrerollförattidetaljförståbiologiskaprocesser.Hithörstrukturbe-stämningpåmolekyl-ochatomnivå,studieravproteindynamik,biologiskavbild-ning,studieravytorsåsommembranochandrabioaktivaytorsamtavkomplexilösning,tillexempelprotonerochvattenmolekylerienzymers”activesite”.Förattmötaforskningensbehovkrävsinvesteringariavanceradeinfrastrukturer

somtillexempelsynkrotroner,neutronkällor,avancerademikroskop,masspektro-metrarochlasersystem.Sverigefortsätterattgörastorainvesteringarinomområ-det och inte minst öppnar satsningarna på MAX IV och ESS för experiment som tidigareintevaritmöjliga.SverigeärocksåmedochsatsarresurserpåEuropeanXFEL,världensmestavanceradefrielektronlaser.Istrukturbiologiområdetharin-

frastrukturerförNMR-spektroskopi(SvensktNMRCentrum)ochCryo-EM-mik-roskopibyggtsuppinomSciLifeLabmedomfattandestödfrånblandannatKAW.Dessafacilitetermöjliggörstudieravstrukturochdynamikhosettbrettspektrumavbiologiskaprover.Förmångaanalyserkräverforskningsprocessenenkombina-tionavolikametoderochinstrument.Exempelpådettaärkomplementäranvänd-ningavröntgentekniker,elektronmikroskopiochneutronspridning.Utnyttjandetavdenhärtypenavanläggningarkräverocksåtillgångtillytter-

ligareinfrastrukturiformavlaboratorierochrenrumförattförberedaproverochgöraförberedandestudier.Imångafallkommerdessaresurserattvaraavlokalka-raktär.IandrafallbehövstillexempelavanceraderenrumsomnationelltsamordnasavMyfab;somärenviktiginfrastrukturförattproduceraochkaraktäriseramate-rial.Isambandmedattexperimentengenomförsochresultatentasomhandkrävsimångafallenomfattandee-infrastrukturfördatalagringochanalys.Iallaledavforskningsprocessenfinnsutmaningar,ochundvikandeavflaskhalsarisystemetärenviktigaspektvidprioriteringavinfrastruktursatsningar.EtablerandetavsynkrotronenMAXIVochneutronanläggningenESSiLund

innebärstoraåtagandenförSverigesomforskningsnation.SamtidigtgerdetSveri-gemöjlighetattgöraLundtillettinternationelltcentrumförforskningsomnyttjarsynkrotron-ochneutrontekniker.FörattrealiserapotentialenhosMAXIVkrävsenlångsiktigfinansieringavunderhållochdriftsamtytterligareinvesteringaristrålrör.Densvenskaanvändarbasenbörökaochbreddastillnyafältochocksåinvolveraindustrin.MAXIVbörsiktapåattvaravärldsledandeinomettantalprofilområdensomutnyttjarsynkrotronensunikaegenskapermenlikaviktigtärattsvaramotbredabehovidetsvenskaforskarsamhället.Anläggningenkandockinteuppfyllasvenskaforskaresallasynkrotronbehov.Vetenskapsrådethardärförpå-börjatarbetetmedatttaframenstrategidärutvecklingenavMAXIVvägsmotdefortsattasvenskaengagemangeniröntgenanläggningarnaESRF,EuropeanXFELoch PETRA III.AttSverigeärvärdlandförESSinnebärettstortansvarförbådekonstruktionen

avanläggningenochdenkommandedriften.Svenskforskninginomneutronom-rådetharstärktsochdensvenskaanvändningenavexisterandeanläggningarsomILLiFrankrikeochISISiStorbritannienharökat.Detärviktigtattdennautveck-lingfortsätterochattdetnärESStasidriftfinnsenstarksvenskanvändarbassomkanväxlasövertillESS.SverigebörocksåverkaförettsvensktengagemangidenkommandeinstrumenteringenavESS.

Att MAX IV och ESS är samlokaliserade till Brunnshög utanför Lund skapar möjlighetförframväxtenavendynamiskforskningsmiljösominkluderarsåvälakademisomindustri.Engagemangetföranläggningarna,bådebidragtillochnytt-jandeav,måstedockvaraennationellangelägenhet.Förattdettaskaskekrävsensamordnadnationellstrategisomomfattarhelakedjanfråndenfysiskainfrastruk-turenkringanläggningarnatillenuppbyggnadochoptimaltutnyttjandeavkompe-tenser och humana resurser i hela landet.

3.4UniversumsminstabeståndsdelarForskareinomkärn-,hadron-,ochpartikelfysikärimångafallheltberoendeavtill-gångtillstorskaligaforskningsanläggningar.Oftaärdessafördyraochkomplexaförettenskiltlandattutvecklaochdrivavilketgörattdetfinnsenlångtraditionavinternationellasamarbeten.

SommedlemavCERNärSverigemedochstödjeruppgraderingenavdenstoraacceleratornLargeHadronCollider(LHC)tillHL-LHC.SverigedeltarocksåiexperimentenATLASochALICE,vilkaocksåuppgraderasochanpassastillHL-LHC.VidCERNärSverigeocksåengageratiISOLDE-anläggningenförhadron-ochkärnfysik.Inomnärliggandeområdefinnsettsvensktengagemangikärnfysik-anläggningenFAIRdärforskningmedhjälpavantiprotonerochjonerkommerattbedrivas.Högreenergierochintensitettillsammansmedförbättrademätmetoderöppnar

förobservationeravokändapartiklarutanfördenkändastandardmodellen.FörattbortomHL-LHCnåökadeenergierutforskasmöjlighetenattgenomföraytterligareenuppgraderingavLHCsamtiframtidenkonstruktionavenheltnypartikelkol-liderare.BesläktadeprojektstuderassamtidigtiJapan,KinaochUSA.SvenskaforskareärocksåinblandadeiendiskussionommöjlighetenattvidESSbyggaexperimentstationerförforskninginompartikel-ochhadronfysikområdet.Andraforskningsområdenrörexempelvismörkmateriaochobservationerinomneutrino-sektorn.Områdetsutvecklingdrivsavenkombinationavvetenskapligafrågeställ-ningarochtekniskaframsteg.Förattskapalångsiktigaförutsättningarförsvenskforskningkrävsensammanhållenstrategiförprioriteringavdetsvenskaengage-mangetirelevantforskningsinfrastrukturochförutsättningarförteknikutvecklandeisambandmeddessa.Attunderdenärmasteårentaframensådanärenviktiguppgift för Vetenskapsrådet och forskarsamhället i stort.

3.5RymdenSverigeärsedanlängeengageratinationellaochinternationellasatsningarpåstorskaliginfrastrukturinomastronomiochastropartikelfysik.SommedlemideteuropeiskasydobservatorietESObidrarSverigetilldriftochuppbyggnadavteles-kop i norra Chile, såsom radioteleskopet ALMA, det optiska teleskopet VLT och det framtidaoptiskateleskopetE-ELT.Onsalaobservatorietärennationellanläggningförradioastronomiochensvensknodförinternationellasamarbeten.Enannanna-tionellanläggningärdetsvenskasolteleskopetpåLaPalma.Inomastropartikelfy-sikdeltarSverigeidriftenavIceCube-observatorietpåSydpolen.SverigeharocksåatttaställningtillsinmedverkanibyggandetavradioteleskopetSquareKilometreArray(SKA)ochdetplaneradeeuropeiskasolteleskopetEST,somnärdetasidriftförväntasändraförutsättningarnafördenglobalaforskningeninomsinarespektiveområden.Engagemangetiinternationellainfrastrukturerärenförutsättningförsvensk

forskningrörandeastronomiochfrågoromuniversumsstruktur,utvecklingochursprung.Sammainfrastrukturerutgörocksåverktygförstudieravfundamentalfysiksomt.ex.gravitationsvågor,gravitationsteori,astropartikelfysik,neutrinerochmörkmateria.Härfinnsenkopplingtilldenpartikelfysiksombedrivsvidexempel-visCERN.Forskningenberörintebarayttrerymden.Rymdfysikentarsiganfrågorsomrör

jordensnärmareomgivningen.Studieravsolenharbetydelseförattförståklimatetoch,inteminstviktigt,riskenförstörningavtekniskasystemförkommunikationochelförsörjning.Satsningensomnugenomförspådeninternationellarymdradar-anläggningenEISCAT3D,medsäteiSverige,kommerattstärkaforskningsomrörjordnärasystemochväxelverkanmellanatmosfärochrymd.

Desenasteupptäckternainomgravitationsvågorärettexempelpåsamverkanmel-lanolikaastronomiskainfrastrukturerochpekarpåviktenavtillgångtillenstorbreddavnationella-ochinternationellakomplementärainfrastrukturer.Andraex-empelrörmiljö-ochklimatforskningdärinformationfrånrymd,atmosfär,geosfärochhydrosfärkankombinerasförattadresserakomplexaforskningsfrågor.Givetdettakrävsvälövervägdaochlångsiktigaprioriteringaravsvensktengagemangideinternationellasamarbetena.DetkommerocksåattkrävaökatnationelltsamarbetemellanexempelvisRymdstyrelsen,somansvararfördenrymdbaseradeinfrastruk-turen, och Vetenskapsrådet.

3.6 Jordens klimat och miljö Forskningeninomklimat-,miljö-ochgeovetenskaperäravgörandeförsamhällensutvecklingochförattförståochpåverkalivsförutsättningarnaivåromvärld.För-ståelsenavhelaklimatsystemetochhurdetförändrasnåsgenomberäkningstungasimuleringarförattfångakomplexaförlopp.Forskningomklimatochmiljökräverävendetaljeradeochlångsiktigaobservationeravluft,markochvatten.Sverigeerbjuderstoravariationervadgällermiljötyperochklimatzonervilketbådeutgörentillgång och en utmaning för forskningen. Via satsningen på ICOS görs mätningar spriddaöverlandetavväxthusgasemissionervilkaisinturkopplassammanmedlik-nandedatafrånandraländer.VetenskapsrådetstödjerocksåviaSITESkoordineradefältstationersommöjliggördetaljerademätningaravmark-ochvattenförhållandenruntomilandetochbidrartillvärdefullkunskapommiljö-ochklimatfrågor.Enframtidautmaningärattmöjliggöraytterligaregeografisktdetaljeradinfor-

mationvilketkräverobservationerochexperimentpåflerplatserruntomilandet.Förattnåditkrävsettfortsattutvecklandeavmobilamätningarochobservatio-nernaavdenmarinamiljön.Eftersomvarkenklimat,miljöellergeologistyrsavpolitisktbetingadegränserärberoendetstortavinternationellasamarbeten,koor-dinerade satsningar på infrastruktur och gemensamma standarder för insamling, hanteringochtillgängliggörandeavdata.

Genom Vetenskapsrådets internationella medlemskap och nationella satsning-arpågeovetenskapliginfrastrukturgessvenskaforskaretillgångtillavanceradeplattformarförprovtagningarochanalyser.Framöverbehövsäveneninternationellplattform för att samordna data och modeller för de nationella och internationella observationsplattformarsombidrartillförståelseavgeologiskaprocesseravbety-delse för georisker och tillgång till naturresurser.Forskningeninommiljöochklimatbaserasdelvispåanalyserfrånenmängd

provtagningaroftainsamladeöverlångtid.Provbankerförexempelvisvatten,jordochrelevantbiologisktmaterialmöjliggörframtidaanalyseravredaninsamladeproverochsompågrundavkontinuerligamiljöförändringarärunikaochintemöj-liga att reproducera.

3.7 Teknik och energiTeknikvetenskapärettområdesomomfattarbådegrundforskningochtillämpning.Områdetbestårisinturavmångaolikaforskningsämnen;gemensamtförallaärattdesträvareftertillämpningavgrundforskningochpredikteringavprocessutfallochfunktionerhosprodukter.Forskarnaanvänderinfrastrukturer,tillexempelsyn-

krotronljus- och neutronspridningsanläggningar, som är centrala inom många andra forskningsområden.Forskningsinfrastrukturerdirektriktademotteknikvetenskapäroftadedikeradetillettvisstområdeochoftaavregionalellerlokalkaraktär.Intesällan rör det sig också om pilot- eller testanläggningar där forskningen är en inte-greraddelavsjälvaanläggningen.EttsådantexempelärAstaZeroutanförBoråsvarshuvudsyfteärattmöjliggöratester,utvecklingochforskningkringframtidaprodukterochsystemförvägtrafiksäkerhet.FörattsäkraförutsättningarnaförteknikvetenskapiSverigebörmöjlighetertillsamordninginventerasochansvars-fördelningförfinansieringförtydligas.Attsäkraenmiljömässigthållbarenergiförsörjningärenavvårtidviktigas-

tefrågor.Energiforskningenrörhelakedjanfrånproduktionochdistributiontillkonsumtionavenergi.Utvecklingavförnybaraenergikällor,exempelvissolenergi,vindkraftochbioenergi,ärenviktigaspekt.Detsammagällerforskningsomsyftartillatteffektiviseraochförbättratraditionellaenergikällorsomvattenkraftochkär-nenergi.Mycketavenergiforskningenärberoendeavavanceradeforskningsinfra-strukturerförattförståochutvecklamaterialmedspecifikaegenskapersamtförstådemiljömässigakonsekvensernaavenergiproduktion.Förmycketavenergiforsk-ningenkrävsspecifikaförsöks-ochdemonstrationsanläggningarförattutvecklaochtestanyteknik.Detbetyderattforskningenspänneröverflerafinansiärersochmyndighetersansvarsområdevilketisinturpåkallarbådeökadsamordningochettförtydligandeavansvarsområden.

3.8 e-Infrastruktur Mede-infrastrukturavsesresurserförlagring,överföring,beräkningochanalysavdigitaladata.Inombegreppetrymsocksådekompetenserochorganisationersomärnödvändigförattforskningenskakunnatillgodogörasigbefintligaresurserochexisterandedata.Behovetave-infrastrukturökarsnabbtinomistortsettallaforsk-ningsområden,intebarainomtraditionelltdataintensivanaturvetenskapligaområ-densomfysikochastronomi,utanalltmerävenommedicin,humanioraochsam-hällsvetenskap.Avanceradeforskningsinfrastrukturerinomenradområdenärisigdrivandeiutvecklingendådetenderarattproduceraalltstörreochmerkomplexadatamängder.Samtidigtinnebärutvecklingenattdataocksåkankombinerasochanalyseraspåalltmersammansattasätt.Förändringengenomsyrarhelaforsknings-fältochinnebärengenomgripandeevolutionavhurforskningbedrivsochvadvikanforskaom.Möjligheternaattbedrivasåkalladdatadrivenforskningärenviktigaspektavförändringenmendetbörunderstrykasattävenhypotesdrivenforskningocksåpåverkasigrundenavnyamöjligheter.Drivandebakomutvecklingenäralltmeravanceradedatorarkitekturer,nyatillämpningarbaseradepåmaskininlärning,artificiellintelligens,visualiseringochtjänsterförattupptäcka,kombinera,hantera,tillgängliggöra,använda,bevaraochåteranvändaforskningsdata.Ienintealltföravlägsenframtidservitillämpningaravkvantteknologiermedpotentialattöppnaheltnyamöjligheterinome-området.Pågrundavatte-infrastrukturspelarenalltviktigarerollförforskningenfinns

enriskattdenblirenbetydandeflaskhals.Detkommerattkrävasökaderesurserförattlagra,överföraochanalyserastoraochkomplexadatamängder.Detärtillexempelbarameningsfulltattgenomföraettexperimentellerengenomsekvense-ringomdatakanlagrasochanalyseras.Förattdettaskavaramöjligtkrävsfortsattasatsningarpåe-infrastrukturenshårdvaror.Detkrävsocksåenkonstantutveckling

avprogramochtillämpningar,inteminstförattmötaökadekravpåvisualisering,vilketisigärettområdeförforskningdärSverigestårsigstarkt.Kompetensärcentraltförattupprätthållaochutnyttjaenavancerade-infrastruk-

tur.Detgällerspecifiktdenkompetenssomärnödvändigförattbyggaochdrivae-infrastrukturernaisig.Detgällerilikastorutsträckningattbyggadenforsk-ningskompetenssomkrävsförattutnyttjademöjlighetersomnuöppnarsiginomalltflerforskningsfält,framföralltinomdeområdendärdendigitalautvecklingenerbjuderradikaltnyasättattbedrivaforskning.IdagerbjuderNBISavanceratan-vändarstödinombioinformatik.Liknandebehovväxernuframinomandraområ-den.Attförmåtatillvarapotentialenidendigitalautvecklingenärenformidabelutmaningintebarafördenmestavanceradeforskningenutanförheladetsvenskautbildnings-ochforskningssystemet.e-Infrastrukturområdetärsedanlängeinternationellt.Universitetsdatanätet

SUNETochdessnordiskarespektiveeuropeiskamotsvarigheter,NORDUnetochGÉANT, kopplar samman europeiska lärosäten och forskningsinstitutioner och ga-ranterarattviäruppkopplademotrestenavvärlden.WLCGutgörettinternationelltdistribueratsystemföratthanteradedatamängdersomgenererasvidCERN.SNICharsomuppgiftatttillgodosesvenskaforskaresbehovave-resurserochsamarbetarinomNordenviaNeICochvidaremedPRACEinomEuropaförattkunnagaran-terasvenskaforskaredemestavanceradeberäkningsresurserna.Allttyderpåattinternationelltsamarbetekringe-infrastrukturenkommerattökaibetydelse.InteminstvisasdetavdenomfattandesatsningsomnugörspåEuro-HPC,etteurope-isktsamarbetesomSverigekommerattdeltai.Sverigebehöverspelaenaktivrollpådeninternationellaarenanbådeföratt

säkraattforskareverksammaiSverigeharbästamöjligavillkorochförattfortsättattutvecklasvenskkompetensinome-infrastrukturområdet.Samtidigtmåstedennationellae-infrastrukturenutvecklasochorganiseraspåbästamöjligasätt,inteminst då det är de nationella resurserna som ligger till grund för de internationella samarbetena.Vetenskapsrådetharpåbörjatarbetetmedennationellkompassföre-infrastruktursomförväntasliggatillgrundfördenframtidautvecklingenavområdet.

4. Infrastrukturer för humaniora, samhällsvetenskap, livsvetenskaper, medicin och hälsa

Forskningsinfrastrukturerinomområdettäckerettbrettspektrumochomfattaralltifrånspråkdatabaser,historisktarkivmaterial,surveyundersökningartillkarak-täriseringavproteinstrukturervilketisinturåterspeglarbreddenidenforskningsombedrivs.Samtidigtärfleraavdeinfrastrukturersomfallerunderdennarubrikrelevantaförfleraolikaforskningsområden.DehistoriskademografidatasomorganiserasinomramenförSwedPopharintebarabetydelseförhistoriskforskningutanävenförsamhällsvetaresomvillförstålångsiktigsocialförändringsamtförforskare inom folkhälsa och medicin som studerar sjukdomars ärftlighet. I takt med attgränsenmellansamhällsvetenskapochmedicinskforskningdelvissuddasutkommerforskareinomdessafältattalltmervaraberoendeavsammaforsknings-infrastrukturer.Samhällsvetenskapligadatafrånsurveyerochregisterärbasförattförståutvecklingavlevnadsförhållanden,individersarbetsmarknadskarriärer,betydelseavutbildningförfortsattalivschansermedmera.Deärocksåcentralaförattförståkopplingenmellansocialaförhållandenochindividershälsaochdärmedavbetydelseförmedicinskforskning.Förattförståkopplingenmellangenetisktgivnaförutsättningarochsocialautfallpåindividnivåkrävsattdatamedgenetiskinformationkankopplastillsamhällsvetenskapligadata.Sverigeliggerredanlångtframmevadgällerforskningsinfrastrukturinom

berördaområden.Trotsdetfinnspotentialförytterligareförbättringarmedsyfteattstärkasvenskforskning.Inteminstgällerdetattförbättramöjlighetenförforskareattutnyttjaregisterdata,förbättramöjligheternaattutnyttjabiobanksdata,menock-sågenomattdigitaliseraochtillgängliggöraett,iinternationelltperspektiv,relativtintaktkulturarv.

4.1NyckelfrågorBehovenavavanceradinfrastrukturförhumaniora,samhällsvetenskap,medicinochhälsasamtlivsvetenskapernaökarsnabbtochpåbredfront.Sverigeharenlångtraditioninomspråkforskningochutvecklandetavspråkteknologiskaverktyg.Inomarkeologiämnetnyttjasmetoderochverktygfrånnaturvetenskapligadiscipliner,somnuutvecklassnabbtochresulterarienbetydligtbättrekunskapomdenförhis-toriskautvecklingenochdesskronologi,samtsamspeletmellanmänniskor,naturochklimat.InomdethistoriskaområdethardatabaserbyggtsuppsomdrarnyttaavdemöjlighetersomgesviadigitaliseringavSverigeshistoriskabefolkningsregister.Inomdessaområdenkommersatsningarochenförbättradnationellochinternatio-nellsamordningattytterligarekunnastärkaforskningen.Samtidigtfinnsinomfleraandraavhumaniorasområdenbehovattbyggaupp

nationella och internationella infrastrukturer för sammanhållna lösningar för

produktionochtillgängliggörandeavdigitaliseratmaterialförforskningsända-mål.Pågåendeinitiativförattstärkaforskningenviaförbättradespråkdatabaser,systematiskdigitaliseringavkulturarvärviktigamomentidetta.Dessainitiativbörföljasavfortsattsamordningmedsiktepålångsiktigasatsningarpånationellaforsknings-infrastrukturer. Tillgångentillstorskaligadatamängderfråninternet,digitaliseringavexiste-

randedatakällorsamtdensnabbautvecklingenavnyamaskininlärningsmetoderfördataanalyskommersannoliktatthaenstorinverkanpåforskningeninomallaområdenochdåinteminsthumanioraochsamhällsvetenskap.Icke-numeriskada-tamängderbaseradepåtexter,bilderochljudkommerattkunnaanalyserasienom-fattningochmedenprecisionsomtidigareendastvaritmöjligförnumeriskadata.Förbättradeteknikerochmetoderförattdigitaltvisualiseradatagernyamöjligheterattanalysera,förståochpresenteradata.Möjligheternaattkombineraolikatyperavdatainnebärnyamöjligheterförforskningen.TillexempelkanGIS-datakopplattillindividdataförbättramöjligheternaattstuderasambandetmellanindividuellafaktorerochdensocialaochmiljömässigakontextpersonernaleveri.Enviktigförutsättningförattutvecklasvenskforskningärmöjlighetenatt

utnyttjaoffentligamyndighetsregister.Sverigesregisterdatabyggerpåsekellångatraditionerochdessstyrkaliggeriattdeoftainnefattarbefolkningenisinhelhetochattdeerbjudersystematisktinsamladedatamedlågtbortfall.Detsenareärinteminstviktigtiljusetavdeproblemmedvikandesvarsfrekvensersompåver-karmångasurveyundersökningar.Genomämnesöverskridandesamarbetenochenutbyggde-infrastrukturförutnyttjandeavregisterdatakansvenskforskninggörabetydandeframsteg.Potentialenökarytterligarenärdatafrånregisterkombinerasmedandradatakällor.Genomattexempelviskoppladataomskolgångfråndata-basenUGU,sominnehållerinsamladeuppgifterfrånskolelever,medregisterdata,kanheltnykunskapomutbildningssystemetsbetydelseförindividerslivschansernås.Unikamöjligheterattnånykunskapkannåsgenomattkombineraindividdatainsamladeilongitudinellastudier,exempelvislevnadsnivåundersökningenLNU,registerdataochkontextdataföranalysavorsakerochkonsekvenseravsamhälls-förändringar.Integrationavregisterdatameddatafrånbiobankerochsjukvårdenskvalitetsregisterskaparnyamöjligheterattbedrivamedicinskforskning.Förattutnyttjaregistrenkrävsdockattdetfinnsetableradesystemförattgöra

datasökbaraochtillgängligasamttekniskaochpraktiskalösningarförattgaran-teradenpersonligaintegriteten.DetarbetesomnupågårinomVetenskapsrådetsregisterforskningsuppdragochetablerandetavsökverktygetRUT,samordningavbiobankerviaBISochSND:sarbetemedatttillgängliggöraforskningsdataärvikti-gakomponenteridetta.Ettförbättratinternationelltsamarbete,kanskefrämstmeninteenbartmedvåranordiskagrannar,kommerattskapaytterligarepotentialförregisterbaseradforskning.Attstärkaochförbättramöjligheternaförforskningsomanvänderregisteroch

databaserinnebärenutmaningvadgällertillgångtillforskningsinfrastrukturersomerbjudergemensammastandarder,koordineradtekniskmetod-ochverktygsutveck-ling,kapacitetförlagringochanalysavstoradatamängder.Denkanskestörstautma-ningengällerdockkompetensförsörjning.Detkommerattkrävsbetydanderesurserochnykompetensinomstatistik,bioinformatikochanalysavstoradatamängderförattsvenskforskningskakunnadranyttaavdigitaliseringensmöjligheter.Forskningeninomlivsvetenskapernasyftartillökadförståelseförhuralla

levandeorganismerfungerar,samverkarochpåverkarsinomgivning.Dengrund-

läggandeforskningenanvänderolikamodellorganismersamtgenetik,genomik,proteomikochettstortantalmätmetoderintegrerademedberäkningsbiologiförattkartläggahurorganismerfungerarpåsystem-ochmolekylnivå.Komplexabiologis-kaprocesserkanidagstuderastackvareteknikutvecklingsomskerparallelltmedvetenskapliggrundforskning.Utvecklingengörforskningenalltmerberoendeavmångvetenskapligasamarbetenochtillgångtillbiologisktmaterial.Forskningsre-sultatenfinnersinanvändningfrämstinommedicinskdiagnostik,preventionochterapimenäveninomväxtforskningochbioteknologi.Resultatenärocksåimångafallapplicerbaraiväxelverkanmedforskarefrånolikadisciplinerförutommedicinochbiologi,tillexempelteknologi,kemi,fysik,materialvetenskapochfarmakologi.Levnadsförhållandenochmiljöaspekterärocksåviktigakomponenter.Enfortsattutvecklingavforskningsinfrastrukturerärnödvändigförattmöta

framtidenskrav.TeknikplattformarsomblandannatharbyggtsuppinomSciLi-feLab,medstödfrånVetenskapsrådet,KAWochuniversiteten,förforskningochfrågorrörandeDNA,RNAochproteinermåstevidareutvecklasochkontinuerligtmoderniseras.Förattskapaenlångsiktigochnationellutvecklingkommersam-verkanmellandessaochandraaktörerattvaranödvändig.Infrastrukturerinomlivsvetenskaperutgörsoftaavdistribueraderesursermednoderpåfleraolikaorterbaseradepåolikateknikerochresurser.ExempelpåsådanainfrastrukturerärNBISförbioinformatik,NGIförDNA-ochRNA-sekvenseringochBISfördesvenskabiobankerna.Menäveninfrastruktureriformavstörreanläggningarförattstuderastrukturerochmolekylärainteraktionerkommerattvarabetydelsefullaförattdrivautvecklingenframåt.Blandannatförväntasnyavanceradmikroskopi,MAXIVochESSgeheltnyamöjligheter.Deeuropeiskainfrastruktursamarbetenainomlivsvetenskaper,särskiltdesom

föreslagitsavESFRI,ärochkommertroligenattblialltmertongivandeiforme-ringenavutlysningarinomnästaramprogram,HorisontEuropa.FörattSverigeskakunnadeltapåettbrasättidennautvecklingkrävsattnationellainfrastrukturerkonsolideras och integreras i de europeiska satsningarna i en öppen process som svararmotforskningensbehov.Enlångsiktigtframgångsrikstrategiförlivsvetenskapernamåstebaseraspåen

starkgrundforskningisamverkanmedenvälutveckladkliniskforskningförankradisjukvårdensamtmedläkemedelsindustrin.Utvecklingenmotmerindividanpassadhälso-ochsjukvårdkommerattkrävaänmernärasamarbetemedgrundläggandeforskningochmetodutvecklingdåbehovetavexempelvisavanceraddiagnostikökar.Hälsovårdenbefinnersigidagibörjanpåenutvecklingbortfrångenerellavårdmodellerochmotenvårdsomalltmeranpassasefterindividensbehovochförutsättningar.Enförutsättningförenindividbaseradvårdärattutvecklamerprecisamedicinskaochkliniskabehandlingsmetoder.Detkräverforskningsomutifrånkombineradeanalyseravgenetisk-,sociala-,miljömässiga-ochlivsstilsdatakanidentifieravilkenvårdsomärmesteffektivförengivenpatient.Konkretbety-derdetattforskningenbakomenalltmerindividualiseradvårdärdatadrivenochberoendeavtillgångtillomfattandepopulationsbaseradedatabaser.KoordineringavbiobankersomidagdrivsavBIS,tillgångtillSverigesomfattanderegisterdataochkvalitetsregister,stödförbioinformatiksomtillhandhållsavNBISspelarhärencentralroll.PåeuropeisknivådriverBBMRI-ERICpåförsamordningavbiobankerochELIXIRerbjudereneuropeiskstrukturförbioinformatik.Attkunnautnyttjainformationfrånsocialamediaocholikateknologier,exempelvishälsoappar,öpp-naruppförnyamöjligheterattförbättraförståelsenförhurindividersbeteendeoch

exponeringförsåvälsocialasommiljömässigafaktorerpåverkarhälsaochförut-sättningarförvård.Liksominommångaandraområdenmedförutvecklingenattbehovenavattlagraochanalyserastoradatamängderökar.

4.2Områdenmedbehovavutveckling,förändradfinansieringeller andra åtgärder

4.2.1DatabaserochregisterdataTillgångentilllongitudinellaindividdatabaserdärindividerföljsunderenföljdavårinomramenförundersökningarsomupprepasregelbundetunderlångaperioderbliralltviktigareförbådesamhällsvetenskapligochmedicinskforskning.Insam-lingavindividdatafrånettflertalländermöjliggörforskningomb.la.samhällsinsti-tutionersbetydelseförmänniskorsekonomiskaochsocialabeteende,mellanmänsk-ligarelationer,hälsaochintegration.Föratttillgodosebehovetavlongitudinellaindividdatabaserkrävsmålmedvetenhet,långsiktigaprioriteringarochsamordningavbåderesurserochkompetens.DensatsningpådatabasersomVetenskapsrådetgjordeår2017ärettviktigtstegidennariktning.Blandannatgjordesdåsatsningarpåtrenyainfrastrukturermedansvarattdrivaochutveckladatabaser.InomCORSdrivsflerainternationellasurveyundersökningarsomESS,SHARE,ISSP.ÄvendensvenskadelenavdeninternationellavalforskningsstudienComparativeStudyofElectoralbedrivsinomramenförCORS.REWHARDsamordnarochdriveromfattandelongitudinellastudieravarbetslivochlevnadsförhållanden,blandandraLevnadsnivåundersökningen(LNU)ochSLOSHomhälsoförhållandenpåsvenskarbetsmarknad.Ettstortantalundersökningarmedrelevansföräldreforskning,ex-empelvisSNACK,H70ochBetulaprojektet,samordnasavNEAR.Vetenskapsrådetserframförsigenfortsattutvecklingmotsamordningochlångsiktigaprioriteringarav,brettdefinierat,databaserinomsamhällsvetenskapochmedicin.Förbättrademöjligheterattutnyttjaregisterdataförforskningbörvaraenfortsatt

prioritet.GenomdetarbetesomVetenskapsrådetbedriverinomRegisterforsknings-projektetochframtagandetavverktygetRUTharframsteggjortsförattförenklautnyttjandetavregisterförforskningsändamål.RUTinnehållermetadata,detvillsägabeskrivningavinnehålletiregisterochforskningsdatabaser,samterbjuderstödochhjälpåtforskaresomvillanvändaregisterdata.Projektetbördrivasvidareförattytterligareintensifieradetsamarbetesomskermellanolikaregisterförandemyndigheterochföreträdareförforskningen.Detärinteminstviktigtatthittaenmyndighetsgemensamlösningförattgeforskaretillgångtillregisterdata.Inomhälsoområdetärbättreutnyttjandeavsystematiskadataöverläkemedelsanvändninginomsjukvårdensamtdatafrånkvalitetsregistrenviktigautvecklingsområden.Förattfåettheltäckandeunderlagförforskningommänniskorshälsoproblembörocksåendiskussionförasomhuruvidadetärmöjligtattfinnaennationelllösningföratttillgängliggörauppgifterfrånprimärvården.Dettaskullefrämjaforskningeninomområdetochbättrebeskrivaolikamålgruppersbehov,vilkainsatsersomgesinomprimärvårdenochvilkaderaskonsekvenserär.Förattskapaenstarkforskninginomlivsvetenskapernabehövstillgångtillsåväl

hälso-ochsjukvårdensinfrastrukturer(tillexempeljournalsystem,behandlingsen-heter,forsknings-ochkvalitetsregister),somtillmerrenodladforskningsinfrastruk-tur(tillexempelbiobanker,forskningsmiljöermedrelevantämnesspecifikkompe-

tensochlogistik/teknik).Förattpåetteffektivtsättkunnanyttjahälsodatabehöverdessa infrastrukturer samordnas nationellt. Förbättrademöjligheterattutnyttjaregisterochkombineradatafrånolikakällor

måsteskeunderformersomgaranterarenskildaindividersintegritet.Tillämpning-enavdeneuropeiskadataskyddsförordningenGDPRochutvecklandetavtekniskalösningarsomleveruppbådetillenskildasrätttillintegritetochtillforskningensbehoväravavgörandebetydelse.

4.2.2 Aggregerade och kontextuella data Vidsidanavindividdatabaserkräverforskningentillgångtillkontextuelladata,detvillsägadataominstitutionellaförhållanden,lagstiftning,ekonomi,organiseringavvälfärdspolitikmedmera.Närdetgällerforskningomdemokratinsförutsätt-ningariolikaländerärdennatypavdataheltcentrala.Mendetgälleräveninommånga,förattintesägadeflesta,forskningsområdendärforskningsfråganrörindividersbeteendenochförutsättningar.Detbörunderstrykasattkontextuellin-formationintebaraärcentralförsamhällsvetenskapernautanocksåexempelvisförepidemiologiskochhistoriskforskning.Sverigeharnärdetgällerkontextdatabaserundermångaårvaritinternationelltframståendeochensamordningochlångsiktigprioriteringärettviktigtstegidenfortsattautvecklingenavområdet.

4.2.3DigitaliseratkulturarvochlaborativarkeologiDetsomoftakallasdigitalhumanioraärettsnabbtväxandefältdärinfrastrukturerkanutvecklas.Arkeologimedlaborativanalysärettområdesomgenererarstoradatamängder. Idag saknas nationella infrastrukturer för en enhetlig och samord-nadhantering,arkiveringochpubliceringavforskningsdatapåsåvälvetenskapligsomkonstnärliggrundinomhumaniora.Sverigehariettinternationelltperspektivettrelativtintaktochtillgängligtkulturarvsamttekniskaochkompetensmässigaförutsättningar för att digitalisera och tillgängliggöra data. Resurserna för att göra dettaärdockförfåochförsmåochdärtillbristfälligtkoordineradevilketbetyderattSverigeharhamnatefterandrajämförbaraländerinomdettaområde.Enskildainfrastrukturerpåområdetsaknarkritiskmassa,ochensamladresursbehövsförattnationelltutvecklaforskningen.Befintligas.k.humanistiskalaboratorierbörbetraktassomdelaravensådannationellinfrastrukturförutforskningavdenhärtypenavmaterial.

4.2.4VerklighetslabbEntekniskforskningsinfrastrukturförhälsoforskningförexperimentellamenverk-lighetstrognastudiermedmänniskorkananvändastillattutvärderaochutvecklainnovativalösningar,ochförattoptimerafunktionerivardagen(t.ex.medhjälpavVirtualReality,simulerademiljöer).Dennatypavforskningsinfrastrukturerkanocksåutökavårkunskapominteraktionermellanpersonochmiljöienmångfaldavdiscipliner,utöverdemedicinska,ochsamtidigtförbättraanvändningavresursergenomdeladdyrutrustning,teknikerochspetskunskap.

4.2.5Biologisk/medicinskavbildningVetenskapsrådetharsatsatbetydanderesurserpåmedicinsk,ihuvudsakmakro-skopisk,ochbiologiskavbildningochstödjerförnärvarandedennationellamikro-

skopiinfrastrukturenföravancerad,högupplösandemikroskopi(NMI).Enfortsattsamordningochnationellprioriteringavbiologisk/medicinskavbildningäravstorviktförbådegrund-ochkliniskforskning.PåeuropeisknivåärområdetsamordnatinomEuroBioimaging-ERICochVetenskapsrådetkommerunder2019tabeslutometteventuelltsvensktmedlemskap.

4.2.6StorskaligamolekylärastudierDetfinnsettbehovavnationellinfrastrukturförproteinproduktionochkarakterise-ringavproteinprodukterna.Utvecklingeninomgenomikharbanatvägförinsam-lingavfleratyperavbiologiskadataistorskala.Användningaravolikaomik-me-toder,såsomgenomik,proteomik,metabolomikökarsnabbtKliniskanvändningavstorskaliga tekniker, som fortfarande är på ett tidigt stadium, kommer sannolikt att ökavilketisinturställerökadekravpåsamarbetemellansjukvårdenochforsk-ningsutövare.Detfinnsredanplattformarförattsekvenseragenomklinisktförattkartläggaärftligasjukdomar(ClinicalGenomics-nodernapåSciLifeLab),ocheftersom kunskapen om genetisk predisposition för olika sjukdomar ökar kommer dettaattvaramerochmeranvändbart,framföralltföratttaframinformationförpreventivvård.Dettagällerocksåförandraomik-tekniker,somt.ex.kanidentifierametaboliterochandratyperavbiomarkörerförsjukdomar.Detgördetmöjligtattskräddarsybehandlingarvidsjukdomochtillochmedattsättainbehandlingarförattförhindraellerförsenauppkomstavsjukdomar.

4.2.7BiobankerIdennationellabiobanksinfrastukturenBISsometablerades2018ingårsamtligauniversitetmedmedicinskfakultetsamttillhörandeuniversitetssjukvårdshuvudmän(landstingellerregion)ochmålsättningenärattförbättratillgångentillproverochtillhörandedataförforskareiakademi,hälso-ochsjukvårdochindustri.Biobank-sprovanvändsdelsförvårdochbehandling,delsförmedicinskforskning.Förattbiobanksprovskakunnautnyttjasoptimaltkrävsharmoniseradinsamling,doku-mentering,förvaringochuttagavprover.EnfortsattutvecklingavBISochdetsamarbetesomskerpåeuropeisknivåinomramenförBBMRI-ERICärdärförnöd-vändig.TackvaratillgångentillregisterdataharSverigeharenunikmöjlighetattinommedicinsk/folkhälsovetenskapligochsamhällsvetenskapligforskninganvändasigavbefintligapersonnummerbaseraderegisterochkombineradessauppgiftermeddatafrånbiobanker.

4.2.8 Bioinformatik Ilikhetmedmångaandraområdenproducerasinomlivsvetenskapernaalltstörreochkomplexaredatamängder.Storakravställspåredskapförattanalyseraochlagradata.Dådetimångafallrörsigompotentielltkänsligadatafrånindividerställsocksåkravpåsäkerhanteringavdata.FörattmötadettaharSNICutvecklatdetsåkalladeSNIC-sensföranalysochlagringavkänsligadata.Samtidigtfinnsettbehovattstärkakompetensinomstatistik,bioinformatikochanalysavstoradata-mängder.HärharbioinformatikinfrastrukturenNBIS,medfinansieringfrånblandandraVetenskapsrådetochKAW,organiseratsinomramenförSciLifeLab.NBISerbjuderforskarestödianalysprocessensominbegriperstandarderfördatahante-ring,tillgångdata,mjukvaraochhjälpvidanalyserochlagringavdata.Behovetavdennatypavforskningsinfrastrukturerförväntasöka.Enutmaningärkopplingen

ochintegrationenavolikatyperavdata:attkopplapatientdatamedgenetiskaochmolekyläradatafrångrundforskningenförattutveckladiagnos,preventionochbehandlinginomfältetindividanpassadmedicin.Härfinnsentydligkopplingtillinfrastrukturiformavdatabaserochregisterförfolkhälsaochsamhällskunskapsamte-infrastruktur(e-vetenskap).Detmåsteocksåskeenkunskapsöverföringavkompetenserinombioinformatik,statistikochmatematiksomärkombineradmedförståelseförgrundläggandefrågeställningarinomlivsvetenskapernaochkliniskforskning.Bioinformatikområdetfinnsigränslandetmellangrundläggandeforskningoch

tillämpad forskning, mellan forskning och industri. Ytterligare en fråga är hur in-dustrinsanvändningavbioinformatikförattutvecklanästagenerationsläkemedelochhälso-ochsjukvårdskautvecklas.HärfinnsbehovavsamverkanmellanolikaforskningsfinansiärersåsomVetenskapsrådet,FormasochVinnovaochindustrinför att möjliggöra att forskningsinfrastrukturer kan komma många till gagn.

4.2.9SäkerhetslabbSjukdomarorsakadeavinfektionerärenvanligorsaktillsjuklighetivärldenochdeutgördennästvanligastedödsorsakenefterhjärtkärlsjukdom.Förstudieravdemikrobersomorsakarinfektioner,bakterier,virus,parasiter,svampar,maskarmedmera,krävslaboratoriersomärsäkerhetsklassadeiriskklassBSL2,BSL3,ellerdenovanligahögstasäkerhetsklassenBSL4.BSL2klasskrävsocksåförforskningpåorgan,vissacellerochvävnader.ISverigesatsasdetidagfrämstpåinfrastrukturiBSL1,denlägstasäkerhetsklassen,mendetsaknasnödvändigdedikeradutrustningsomkanställasinlaboratoriermeddehögresäkerhetsklassningarna.Såledesskulleennationellsamverkanochsatsningkrävaspåexperimentellutrustningfördessasäkerhetsmiljöersåsomutrustningfört.ex.visualisering/mikroskopi,avbildningavlevandeceller,PET,magnetkamera,sorteringmedflödescytometri,etc.

4.2.10 Försöksdjur Djurförsökmöjliggörstudieravgrundläggandesjukdomsmekanismerochnyamedicinerseffekterochbiverkningar.Deärnödvändigaförattförståkomplexasjukdomarhosbådemänniskorochdjur,utvecklanyaochmereffektivasjukdoms-behandlingar,samtförbättraanimalieproduktionen.Trotsframstegiutvecklandetavalternativatestmetoderfinnsidagintealternativsomkanersättadjurförsökochanvändandetavdjurmodellerinombiologiskochmedicinskforskningärenviktigmenocksåmycketkostsamochkompliceradverksamhet.Forskningenkräveridagmyckethögkvalitetpådeanläggningarsomanvändsfördjurexperimentellverk-samhet.Samtidigtärdetangelägetmedkravpådjurskyddochetikvilketåterspeg-lasidetomfattanderegelverksomomgärdarforskningen.Sammantagetbetyderdetattdetbehövsbådeökadeinvesteringarochbättresamordningföratttillgodosesvenskaforskningsbehov.FördettakrävsendialogochaktivmedverkanfråndeolikaaktörernaiSverige,främstsvenskalärosäten,somförnärvarandeharutrust-ningochkompetenssomäravnationelltintresseinomområdet.

4.3 Rekommendationer • Stödtillinitiativsomsyftartillattutvecklakompatibladatasysteminom

registerforskningbörfortgå.Attförenklaforskarsamhälletstillgångtillregis-

terdata är angeläget för en rad forskningsområden. Pågående åtgärder för att stärkasvenskregisterbaseradforskningbörfullföljas,inklusiveinitiativsomsyftartillattunderlättanordiskregisterbaseradforskningochinternationellajämförelser, samt fortsatt utredning kring legala aspekter och anpassning till GDPR.

• Förattforskaretillfulloskakunnautnyttjademöjlighetersomgesavstor-skaligadatainsamlingarochdigitaliseringkrävsiframtideninfrastrukturellasatsningarsomunderlättaromfattandeinsamlingochbearbetningavdata.

• Förutsättningarna för en infrastruktur för humaniora där data och resultat kangörassökbara,delbaraochåteranvändningsbara,bådenationelltochinternationelltbörklargöras.Dessabehovinomhumaniorakanmöjligtvistillgodoses inom ramen för existerande nationella infrastrukturer, men kan ocksåkrävanyaresurser.

• Densamordningochkonsolideringavindividdatabaserinomsamhällsveten-skapochmedicinsompåbörjatsbörföljasuppochvidareutvecklas.Erfaren-heterfråndettaarbetebörliggatillgrundförliknandeåtgärderinomandraområdensomexempelvisdigitaliseringochtillgängliggörandeavkulturarvsamtkontextdatabaserinomsamhällsvetenskaperna.

• Somendelavattförbättramöjlighetenattanvändaregisterförforskningbörförutsättningarnaattgöraprimärvårdsdatamertillgängligförforskningutredasisamarbetemedsjukvårdenshuvudmän.

• Utvecklingenmotentydligstrukturdärolikanationellaaktörersamlarin,hanterarochdistribuerarbiologiskaproverochdatabehöverfortsätta.Enviktigdelrörinsatsersommöjliggörutvecklingavverktygförlagring,beräk-ningochanalysavdatafrånlivsvetenskapernaochmedicinområdet.

• Forskningensbehovinomomik-fältetutvecklassnabbtvilketställerkravpåutvecklingavexisterandeplattformarskapacitet,teknikochmetodutveckling.Denkliniskaanvändningenavstorskaligateknikerkommerattökavilketställerkravpåökadkapacitetochpåutvecklingavplattformarmedspeciellakravförpatient-ochdatasäkerhet.Entydligtrendärminiatyrisering,auto-matiseringochutvecklingenmotomik-analysavenskildaceller.Förattmötakravenkrävsinvesteringarbådeitekniskutrustningochiexpertis.

• Säkerställattinfrastrukturerförproteintillverkningochkaraktäriseringfinnstillgänglig.

• Detfinnsettväxandebehovavattutvecklateknikochsystemförlagring,till-gängliggörandeochanalysavbildinformation.Behovetärtydligtinomenradområden,alltfrånhumaniora,samhällsvetenskaptillmedicinskochbiologiskavbildning.

• Forskningen står inför en situation där tillgången till och möjligheten att producera allt mer komplexa data ökar. Fenomen kan undersökas med högre upplösningochsåvälfenomensomindividerkanstuderaslongitudinellt.Dataiformavtext,ljudochbildkanmednyteknikanalyserasförforsknings-ändamål.Datafrånolikakällorkankombineraspånyasätt.Alltdettagerforskningennyamöjligheter,menförattkunnatatillvarapådessakrävsenförbättradkompetensförsörjning.Dettaställerstorakravpåuniversitetochhögskolorvadgällerutbildningochrekrytering.Samtidigtmåstesatsningarpåforskningsinfrastrukturutformaspåettsättsombefordrarkompetensupp-byggnadochöverförandeavkompetensmellanolikaforskningsområden.

• Förattmötadeökadekravenrörandeförsöksdjur,vilkarörbådekvalitetochdjurhållningbehövsökadeinvesteringarochbättrenationellsamordning.

5. Observatorier och andra mätplattformar för astronomi, klimat, miljö och geovetenskap

Sverigebedriveravanceradforskninginomastronomi,klimat,miljöochgeoveten-skap.Dessaforskningsdisciplinerärnödvändigaförattmötaframtidasamhällsut-maningarochmöjliggörnyatekniskalösningar,innovationerochframsteginomgrundforskningen.Klimat-,miljö-ochgeovetenskaperäravgörandeförsamhällensutvecklingochförattförståochpåverkalivsförutsättningarnaivåromvärld.Ast-ronomiochastropartikelfysikhjälperossattförståuniversumsstruktur,utvecklingochursprung.Rymdfysikenärcentralförattblandannatförklarahursolenochjordenväxelverkarochvilkaeffekterdetkanhapåtekniskasystemochsamhälls-funktioner.

5.1NyckelfrågorDetärviktigtmedtillgångtillenbreddavkomplementäranationella-ochinterna-tionella forskningsinfrastrukturer för forskning inom astronomi, klimat, miljö, och geovetenskap.Astronomiskforskningbehövert.ex.tillgångtilldatafrånheladetelektromagnetiskavåglängdsområdetmenärocksåberoendeavstudieravpartik-larochgravitationsvågor.Mångacentralaforskningsfrågorinomrymdfysikochastronomikräverdessutomenkombinationavmark-ochrymdbaseradeobserva-tioner.Inomklimat-,miljö-ochgeovetenskapbehövsenfortsattsatsningpålångatidsserier,samtidigtsomdetfinnsettbehovavmobilitetochflexibilitetföravan-cerademätningariolikamiljöerdärdennaturligakomplexitetenbeaktas,ochförattutnyttjaSverigesstoravariationavmiljötyperochklimatzoner.Därtillbehövsökademöjligheterattbedrivastorskaligaexperimentirespektivemiljösomstude-rasförattkunnaidentifieraochkvantifieraorsakssambandienmycketkomplexverklighet.Samtligafältsomberörsidettakapiteläribehovavlångsiktigasatsningarpå

infrastrukturer som genererar långa mätserier anpassade för forskning. Långa tidsserieravforskningsdatamedtillräckligupplösningibådetidochrumärviktigaförattkunnaavgöranärförändringarskerochförattutvecklaochverifieramodel-lerförkomplexaprocesser.SatsningarsomstärkerSverigesförmågaattgenerera,bevara,ochförädlalångamätserierförforskninginomrespektivefältärdärförcentrala,vilketinnebärettfortsattbehovavkontinuerligtillgångtillinfrastrukturermedrelevantmätkapacitetunderlångtid–imångafallöverfleradecennier.Metod-ochteknikutvecklingärcentraltförvärldsledandeforskningochökad

innovationspotential.Mångaavdestoravetenskapligagenombrottenmöjliggörsgenomutvecklingenavnyametoderochteknikervidforskningsinfrastrukturer,ochtidigaresatsningardärsådanutvecklingharvaritenprioriteradochintegreraddelframstårsomgodaexempel.Iframtidenbörävenmobila,autonomaochanpass-ningsbarateknikerförin-situ-studierpremieras.

Detfinnsettökandebehovavattkunnakombinerainformationfrånolikatyperavforskningsinfrastrukturerochiblandärdettaettkravförfördjupadförståelseavkomplexaprocesser.Somexempelkannämnaskombinationeravrymd-ochmarkbaserademätningarförmodelleringavglobalaväxthusgasbalanser.Förbättradinfrastrukturkoordineringgynnarintebarasvenskforskningutangerocksåbättreförutsättningarförarbetemedmångasamhällsutmaningar,somexempelvisdeglobalahållbarhetsmålen.Förbättradorganisation,mindrekonkurrensmellanorga-nisationerochökaderesurserföranvändarstödochdatahanteringskullegestörremöjlighet för forskning och forskningens genomslag.DetärävenönskvärtattSverigedeltarideinternationellasatsningarsomsträvar

motstörrekänslighetochökadupplösning(dvs.störreskärpaförattkunnasedetaljerochmöjligheterattkommaåtkortarelängd-ochtidsskalor)sombehövsförparadigmskifteninomt.ex.astronomi,rymdfysikochastropartikelfysik.

Attforskningeninomallaområdenblirmerdataintensivskaparbehovavinfra-strukturerfördatahantering,datalagringochdataintensivaberäkningarsomärtillgängligaförallaforskningsfält.BehovenavHPC-resurserföravanceradmodel-leringavexempelvisklimatmodellerkommerattfortsättaattöka.

5.2.1AstronomiochastropartikelfysikLångsiktig tillgång till forskningsinfrastrukturer med hög upplösning och känslig-hetärfortsattviktigt.Denobservationsbaseradeverksamheteninomastronomiochastropartikelfysikärheltberoendeavsvenskaforskarestillgångtillstorainternatio-nella infrastrukturer. Fortsatt medlemskap i den europeiska astronomiorganisatio-nenESOärviktigtförattSverigefortsattskakunnabedrivaförstklassigforskninginom området. Tillgång till anläggningar utanför ESO t.ex. inom radioastronomi ochsolfysikärocksåcentral.InomdessaområdenharSverigeenframträdandeställningochharhaftentraditionavstarkteknikutveckling.IESFRI:svägvisarenämns den internationella radioastronomiinfrastrukturen SKA och ESO:s komman-deoptiskateleskopE-ELTsomutveckladelandmark-projekt.Projektendrivsbl.a.genomstudieravdettidigauniversum(kosmologi),galaxutvecklingochsupertungasvartahål,nyaupptäckteravexoplaneterochderasbiomarkörer.Anläggningarnakanävenanvändasförstudieravgravitationsvågor.SKAkommer,tillsammansmeddetnuvaranderadioteleskopetALMA,sannolikt

attvaradetviktigasteinstrumentetinomradioastronominiframtiden.InomoptiskastronomikommerE-ELTattdomineramedstödavESO:sövrigateleskop,såsomVLT. Det planerade europeiska solteleskopet EST är ett ESFRI-projekt som på sikt förväntasersättadetsvenskasolteleskopetSST.Dessanyaanläggningarärviktigaförsvenskaforskareochdeltagandeärdärförangeläget.InomastropartikelfysikharstoraframsteggjortsvidIceCubeinomneutrinoastronomi,vilketmotiveratenmöjligutbyggnadavdennainfrastruktur.SverigeharfrånbörjanspelatencentralrollinomIceCube-projektet.Nationellanoderinomradioastronomi,optiskastrono-miochsolfysikkommerävenifortsättningenattvaraavbetydelseochbörinriktasmotattfrämststödja,drivaochäventillvissdelkompletteradestorainternationellaanläggningarna.

5.2.2RymdfysikStudieravrymdmiljönkringjordenochdesskopplingtilljordensatmosfärärviktigförattsäkrakommunikationssystem,eldistributionochsatellitermenocksåförattförståklimatförändringenochdesseffekter.Forskningeninkluderarobservationeravnorrsken,rymdväder,meteorerochrymdskrot.DenpågåendeuppgraderingenavradaranläggningenEISCATtillEISCAT3Dkommerattgenyamöjlighetertillstudieravdennärarymdenochdenövreatmosfären,särskiltmolnbildningochtur-bulens.Förattutnyttjademöjligheternapåettoptimaltsättbördetfinnasstödfördetinternationellakonsortiebyggandetochökadkoordinationmedandraexisteran-de infrastrukturer.

5.2.3GeovetenskaperObservationssystemförlångsiktigalokala,regionalaellerglobalamätningarärnödvändigaförförståelsenavjordensdynamik.Dettagörsgenommarkbaseradein-ternationellanätverkförattstuderajordensuppbyggnad,mendeanvändsävenförforskningochövervakningavjordbävningszonerochvulkaner.Dessakompletterasmedsatellitplattformar,t.ex.inomESA:sCopernicusprogram.EPOSärettinitiativförattsamordna,optimeraochgeforskaretillgångtilldatafrånallaobservations-nätverköverhelakontinenten.SvensktdeltagandeiettframtidaEPOS-ERICbördärförövervägas.Provtagningarundermarkytanärnödvändigaförstudieravexempelvispla-

netensutveckling,uppkomstenochutvecklingenavlivochdessförutsättningar,grundvattenochvattenkvalitetsamtmineralresurser.VetenskapsrådetärmedlemideinternationellaborrprogrammenIODPochICDPförattsvenskaforskareskafåtillgångtilldemestavanceradeverktygenförprovtagningunderhavsbottenochpåland.GenomborrplattformenRiksriggenharsvenskforskningocksåtillgångtilldenmestkostnadseffektivaplattformenförborrningarpåland.AnalysinstrumentmedhögprecisionochupplösningsåsomNordsim/Vegasamt

strålrörvidMAXIVärangelägnaförattmöjliggöraforskningomjordensochsolsystemetsutveckling,dånyckelntilldessastorskaligaprocesseroftaliggeristrukturenochdenkemiskasammansättningenavenskildamineralkorn.Dessaanalyserbehövsocksåförattförstådenhydrologiskacykeln,jordegenskaperochlivetsutveckling.

5.2.4 Klimat och miljöSverigehyserstorvariationsrikedomvadgällermiljöförhållandenpålandochlängsdenlångakusten.Dettagerenaståendemöjligheterattbedrivaforskningimångaklimatzonerochnaturtyper,ochtillintegreradestudieravland-,mark-ochvatten-miljöer,samtatmosfären.Enfortsattutvecklingavochsamordningmellannatio-nella och internationella infrastrukturer för sådan forskning, såsom de nationella fältstationernaorganiseradeinomSITESförstudieravekosystemsamtICOSochACTRISförmätningaravblandannatkoldioxidochaerosoler,voremycketgynn-samförattgenererajämförbaradataserierochkunskapsutvecklingöverekosystem-och disciplingränser.Sverigeshögkvalitativamarinaforskningsinfrastruktureriformavfartyg,obe-

mannadefarkoster,forskningsstationerochstationäramätbojarbehöversamordnasförenklareochmereffektivanvändning.Dettaskullevaratillnyttaförsvenskforskninginommarinavetenskaper,meteorologi,limnologi,geologi,resursförvalt-ningochmiljöövervakning.Enkoordineringavdestationäramarinaplattformar-

naochutvecklingavdenkustnäramarinadatainsamlingenmedinspirationfrånSITESbörövervägas,liksommedlemskapiEMBRC-ERIC,eneuropeisksam-ordningsinfrastrukturförmarinbiologiochekologi.DenkapacitetsomisbrytarenOdengersvenskpolarforskningärviktigochbehöversäkras.Bättreförståelseförhursystemsvararpåyttrepåverkan,såsomklimatföränd-

ringar,ärenavvårastörstautmaningar.Dettaförutsättermätningarochexperimentsomutförsin-situochinkluderarsystemenskomplexitet,mensomsamtidigtkanreplikerasochbedrivasövertillräckligtlångatidsskalor.Därförbehövsetableringavmobilaochflexiblamätsystemsamtexperimentmiljöer,somkankopplastillexisterande infrastrukturer. Satsningarnapåmiljö-ochklimatdatabaserärfortsattviktiga.Somkomplement

tilldessadatabaserbehövsävenprovbankerförattsnabbtsvarapåfrågorsomhur,närochvarförförändringarharskettochfåkunskapomtidsseriernärnyametoderblirtillgängliga.Härfinnsbehovavattutredaförutsättningarnaförensamordnadheltäckandesvenskprovbanksverksamhetförmiljöprover.

5.3 Rekommendationer• Långsiktigtstödtillforskningsinfrastrukturerinomklimatochmiljö,geove-

tenskap,rymd-ochatmosfärsfysiksamtastronomibörsäkerställas.Mångafenomeninomdessaområdenbehöverstuderasöverlångtidförattförstås.Tidsskalornavarierar,menbehovetavlångatidsserierärgemensamt.

• Regelbundna,substantiellaochlångsiktigasatsningarpåutvecklingavstate-of-the-artmätmetoder,modellerochteknologierförinfrastrukturerbörgenomförasinomastronomi,klimat,miljöochgeovetenskaper.

• KonstruktionenavdeninternationellarymdradaranläggningenEISCAT3D,förvilkenSverigeärvärd,harpåbörjats.FörattoptimeradetvetenskapligautbyteavEISCAT3Dbörenstrategiskplanutvecklaskringkompletterandeobservationerochhurnyaanvändargrupperkanutnyttjainfrastrukturenochdess möjligheter.

• FörattbehållaSverigesstarkaställninginomradioastronomi,solfysikochastropartikelfysikrekommenderassvensktdeltagandeiinternationellasats-ningarochsamarbeten.Deltagandeiinternationellastorskaligainfrastruk-turerärenförutsättningförattkunnabedrivaförstklassigsvenskforskninginom områdena.

• Tillgångentillochutvecklingenavmobila,flexiblaochautonomaplattformarförbådemätningarochexperimentbörsäkerställas.Dettaskullemöjliggörain-situ-studieravkomplexasystemförattförståprocesserochorsak-verkaninomklimat-,miljö-ochgeovetenskap.

• Förbättradsamordningavexisterandemarinainfrastrukturer,såsomforsk-ningsstationer,-fartygochandra-plattformarböreftersträvas.Småresursför-stärkningarkanhärledatillstoravetenskapligavinstersombidrartillviktigasamhällsmål,t.ex.detglobalahållbarhetsmålet.

• Enutredningkringforskningensbehovavlångtidslagringavmiljöproverbörutföras.Utredningenbörinkluderaenöversiktövervilkaprovbankersomfinns,vilkanyakompletteringarsombehövs,ochhurönskvärdsamordningoch tillgänglighet ska uppnås.

6. Högteknologilaboratorier för fysik, kemi, material, teknik och livsvetenskaper

Sverigeharidagenstarkforskninginomfysik,kemi,material-,teknik-ochlivsve-tenskaper.Dessaområdenspänneröverettbrettspektrumfrångrundforskningtilltillämpad forskning som adresserar dagens samhällsutmaningar inom energi, miljö ochhälsa.DärmedläggerforskningengrundenbådeförframtidainnovationerochförattmötaFN:sglobalamålförhållbarutveckling.Detbredaspektrumavforskninginomfysik,kemiochteknikavspeglarsigiatt

frågornasträckersigfrånsökandetefternyapartiklarpåsubatomärskalaförattförklarauniversumssammansättning,viaforskningkringenergisystembaseradepåfusion,tillstudieravfunktionenavkomplexakomponenterin-situ,exempelvisettbatteriunderladdning/urladdning.Teknikvetenskapochtillämpadforskningspelarenviktigrollinomexempelvisenergiteknik,metallurgi,lättviktsmaterialochmate-rialfrånförnybararåvarorsomskog.Dessutomkräverutvecklingavanläggningarförgrundläggandekärn-ochpartikelfysikoftastenbetydandeteknikutvecklingsomsenarekankommatillnyttaibredaresammanhangisamhället.Deinfrastruktureravnationelltintressesomidagfinnstillgodoseroftabehov

inommångavetenskapligaområden.Ettexempelärinfrastrukturernaförneutron-spridning,därSverigesomvärdförESSkommerattspelaenviktigroll,somharanvändaresomspänneröverhelamaterialspektrumet–alltifrånpartikelfysiktilllivsvetenskaperkommerattkunnastuderas.Infrastrukturernainomdettaområdekaraktäriserasidagfrämstavstorskaligaanläggningarmedenbredanvändarbas.Ettflertalavinfrastrukturernaärinternationellaochdesomärnationellaharävenanvändarefrånandraländer.

6.1NyckelfrågorDagens nationella och internationella infrastrukturer för forskning inom kemi, tillämpadfysik,materialvetenskap,teknikvetenskapochlivsvetenskaperomfattarröntgen- och neutronteknologier och tillgång till renrum. En allmän trend är att forskningeniallthögreutsträckningärbehovsmotiverad,adresserardeglobalautmaningarnaochoftaskerisamverkanmedindustriochoffentligverksamhet.Förnärvarandepågårensnabbutvecklingavanläggningarförröntgentekni-

kergenomdensvenskasynkrotronenMAXIV,deneuropeiskafrielektronlasernEuropeanXFELsomprecistagitsidrift,deneuropeiskasynkrotronljusanlägg-ningenESRFsompåbörjarenuppgraderingsfasochdetsvenskastrålröretviddentyskaanläggningenPETRAIIIsominomkortstårklart.Förattmötaskildabehovfrånettbrettspektrumavanvändareochforskningsfrågorkrävstillgångtillallaanläggningarsomharkompletterandekaraktäristik(t.ex.ultrasnabbaprocesser

vidEuropeanXFEL,avbildningmednanometerstorastrålarpåMAXIVochhögpenetrationmedhögaenergierpåESRFochPETRAIII).Ävenneutronlandskapetgenomgårensnabbförändring.SamtidigtsomESS

iLundärunderkonstruktionkommerfleraäldreanläggningarattstängas.Densammantagnaeffektenavdettatorde,trotsdenkapacitetökningsomESSinnebär,attledatillökadkonkurrensomstråltid.IsammanhangetbördetdocknoterasattSverigesanvändningavneutronspridningsanläggningarharfördubblatsunderdesenastefemårenochdåfrämstpågrundavattanvändarsamhälletvuxit.DettainnebärvisserligenhögrekostnaderförSverige,menärändåpositivtdådetinnebärattsvenskforskningstårbättrerustadinförattESStasibruk.InomnanoteknologispelardetsvenskarenrumsnätverketMyfabenavgörande

rollgenomatterbjudainstrumentochexpertisförattproduceraochkaraktäriseranyamaterial,strukturerochkomponenter.Trendenidaggårmotalltmindrestruk-turerochenökandekomplexitet.DetpågårocksåettinternationelltarbeteförattetableraettEuroNanoLabmedMyfabsompartner.Inompartikelfysikenliggerfokuspåattförståhurstandardmodellenskautvid-

gasförattförklaraexempelvismörkmateriaochförhållandetmellanmateriaochantimateria. För forskning om högenergi är de största utmaningarna att öka energin ochattförbättramätprecisionenvidsökningefternyapartiklar.SverigeärmedlemideneuropeiskapartikelfysikanläggningenCERNochstöderdärexperimentenALICEochATLASochärocksåengageratiuppgraderingenavdennuvarandeac-celeratornLHCtillHigh-LuminosityLHC(HL-LHC),somskapåbörjas2024.FulltutnyttjandeavLHCäravhögprioritetiEuropa,ochuppgraderingentillHL-LHCfinnsmedpåESFRI:svägvisare.Forskarsamhälletarbetarnumedattuppdateradeneuropeiskastrateginförpartikelfysik,somväntasvaraklarår2020.Ettframtidaprogramförpartikelfysik,bortomLHC,utgårifrånattdetbåde

behövsmerkraftfullahadronkolliderareförattuppnådehögstaenergierna,samtleptonkolliderarekraftfullanogattskapa,ochmedhögprecisionstudera,detyngstapartiklarnaistandardmodellen.IdenhärriktningenfinnsdetplanerförytterligareuppgraderingaravLHCochnyakolliderarevidCERNliksomvidandraanlägg-ningar.Eventuellautvidgningaravstandardmodellenbehöverinteenbartledatillnyafenomenvidhögaenergier,utankanocksåinbegripanya,svårupptäckta,feno-menvidlägreenergier.Därförfinnsdetfortsattbehovavattutföraparallellaochkompletterandesökprogramvidlägreenergierinomexempelvisneutrinofysikochdetektionavmörkmateria.SverigeäridagmedlemiISOLDE-anläggningenvidCERNförstudieravat-

omkärnor.IframtidenförväntasdeneuropeiskakärnfysikanläggningenFAIR,ochdeexperimentsombyggsuppdärutgöradenmestavanceradeanläggningenförhadron-ochkärnfysik.FAIRkommeratterbjudaettbrettforskningsprogramsominkluderardetaljeradestudieravdenstarkakärnkraftenochmateriensegenskaperunderextrematemperatur-,täthets-ochtryckförhållanden.Anläggningenkom-merdärförattvaraavcentralbetydelseförsvenskaforskareinomdessaområden.SverigeärmedlemiFAIR,ochsvenskagrupperärinvolveradeiplaneringenochfärdigställandetavdetektorsystemfördessaexperiment.DeförstexperimentenvidFAIRförväntasstartaår2025,ochhelaanläggningenförväntasvarafärdigom-kring 2030. Attsäkraenmiljömässigthållbarenergiförsörjningärenavvårtidviktigaste

frågorvilketinteminstavspeglasidensnabbautvecklingenavområdet.Forsk-ningenpåområdetrörhelakedjanfråntillförsel,omvandlingochdistributiontill

användningavenergi.Utvecklingavförnybaraenergikällor,exempelvissolenergi,vindkraftochbioenergi,ärenviktigaspekt.Detsammagällerforskningsomsyftartillatteffektiviseraochförbättratraditionellaenergikällorsomvattenkraftochkärnenergi.InomfusionsenergiliggereuropeisktochsvensktfokuspåkonstruktionochframtidadriftavITERsomärenexperimentreaktorförattvisapåfusionsomenmöjlighetförframtidaelproduktion.ITERförväntasvaraifullgångförstkring2035.IdagärsvenskaforskareengageradeviddeneuropeiskaanläggningenJET,delssomenförberedelseförITER,delsförnuvarandeforskningsprojekt.Inomnukleärfissionsforskningkräverutvecklingenavnästagenerationsreaktorer,somtexGenerationIVochacceleratordrivnasystem,nyamaterialochdiagnostik.Myck-etavenergiforskningenärberoendeavavanceradeforskningsinfrastrukturerförattförståochutvecklamaterialmedspecifikaegenskaper.Specifikaförsöks-ochdemonstrationsanläggningarförattutvecklaochtestanyteknikärocksåcentrala.Enallmäntrendärattnyaexperimentproducerarstoramängderdata(ökad

detektortäckning,samplingsfrekvens,osv).Databehandlingblirdärförmerochmerkomplext,ochkrävertillgångtilldatorresursersomnormaltinteärtillgängligaförenskildaanvändargrupper.Attsetillattsvenskaanvändarehartillgångtillrelevan-tadatorresurser,antingengenomanläggningarnasjälva,ellergenomandranationel-lainfrastrukturer,bliravgörande.

6.2Områdenmedbehovavutveckling,ändradfinansieringeller andra åtgärder

6.2.1Kemi,tillämpadfysik,material-,teknik-ochlivsvetenskaperAttrealiserapotentialenhosMAXIVärenfrågaavnationellvikt.Förattgöradettakrävsytterligareinvesteringaristrålrör,liksomlångsiktigtstödfördriftenavanläggningenvilketmåsteliggapåennivåsommöjliggörföranläggningenattgeforskareochandraanvändaredetstödsombehövsvidförberedandeochgenom-förandeavexperimentoch,inteminstviktigt,analysavresultaten.Densvenskaanvändarbasenbörökaochbreddas,tillnyafältochtillämpadevetenskaper,ochocksåinvolveraindustrin.Dettakangörasgenominformation,utbildningochstödtillgruppersomärmindrebekantamedmöjligheternasomdessaanläggningarerbjuder.DessutomärdetviktigtattMAXIVfokuserarpåettantalprofilområdendärmanärvärldsledande.IntressenternaiMAXIVbehöverkommaöverensomenlångsiktigvetenskapligstrategiförattutvecklaanläggningen.MAXIVkanintetäckaallabehovvadgällerexperimentmedröntgenljushos

svenskaforskare,eftersomallateknikerintekommerattvaratillgängligadär.Där-förkrävsfortsattsvensktengagemangiettantalinternationellaanläggningarmedkompletterandetekniker,främstESRF,PETRAIIIochEuropeanXFEL.Använd-ningenavdestoraröntgenanläggningarnaESRF,europeiskaXFELochPETRAIII,därSverigeärmedlem,måsteutvärderasmotbakgrundavdenstorainvesteringsom gjorts i MAX IV. Ävenpåneutronsidanfinnsdetbehovavenvidareutvecklingavdetsvenska

användarsamhälletochengagemangetkringinstrumenteringvidESS.Sverigeförväntasståföromkring10%avdriftskostnadernaförESS.GivetdetbördetlångsiktigamåletvaraattdensvenskaanvändningenavESSocksåskauppgåtillcirka10%.DetärbetydligtmeränSverigesanvändningavnuvarandeanläggning-

ar.Pågrundavdettaharflerainitiativtagitsförattytterligarestimuleratillväxtenavanvändarsamhället.SomettresultatavdetökandeintressetförESSserviredanidagenökandesvenskanvändningavanläggningarförneutronspridning.DetfinnsdockfortfarandebehovavattvidareutvecklaanvändarsamhälletinförstartenavESSochtillgångtillexperimenttidbehöversäkerställas.DetinnebärattdetsvenskaengagemangetiILLbörökaytterligare,samtidigtsomdetsvenskaengagemangetidenbrittiskaneutronanläggningenISISbibehålls.KontraktetmedILLskaförnyas2018,ochbördåanpassastilldetökadesvenskanyttjandet.Ansvaretförattsetillattdetfinnslämpliginfrastrukturförattstödjadataanalys

ochhanteringavstoradatamängderpåanläggningarförröntgen-ochneutrontek-niker(isynnerhetMAXIV,EuropeanXFELochsenareESS)ärförnärvarandeinteklarlagt.Extrakostnadenförstoradatamängderbehöverinkluderasnärnyainfrastrukturer,inklusivenyastrålrör/experimentstationer,planeras.Ennymodellförattkoordinerautvecklingenavdenfysiskainfrastrukturenoche-vetenskapliginfrastruktur(ochfinansieringavdenna)behöverutvecklas.Förnärvarandelanserasstoranationellaochinternationellaforskningsprojekt

motkvantdatorerochkvantkommunikation,ochdetärviktigtattforskningeninomdessastrategisktviktigaområdenfårtillgångtillrelevantinfrastrukturliksomatttillgångtillochutvecklingavinstrumenteringkansäkerställaspålångsiktvilketkommerattkrävaenutvecklingochvissförnyelseavMyfab.Densnabbautveck-lingeninomkvantteknologiledertillnyabehovavinstrumenteringinomnanotek-niksomtillhandahållsavMyfab.Parallelltmeddemetodersomdestorskaligaanläggningarnaerbjuderfinnsen

radandraexperimentellametodersomocksåtillhandahålleravgörandeinforma-tion.Dessafinnsoftasttillgängligapåallaforskningstungalärosätenochutgörviktiglokalinfrastruktur.Men,demestavanceradeinstrumenten,inomexempelviselektronmikroskopiellerNMR,äridagväldigtdyra.Ennyckelfrågaärvilkenrollen nationell infrastruktur inom dessa tekniker kan spela och hur den i så fall ska ut-formassamtidigtsomuniversitetenfortsattansvararförattmötadelokalabehoven.Inomteknikvetenskapfinnsocksåproblematikenattbehovetavinfrastruktur

angränsar/överlapparmedbehovetavanläggningaravpilottyp,medforskningochutvecklinginommaterial,processer,metoderochteknikersomenintegreraddelavsjälvaanläggningen.Dentvärvetenskapliganaturenavsådanaprojektavspeglasidagiattfleraolikafinansiärer(privataochoffentliga)oftaärinblandadevilketmedförattfinansieringavanläggningarnariskerarattfallamellanstolarna.Eftersomolikakomponenterienergisystemetingåriettkomplextsamspelären

bättresamverkanmellanolikaforskningsfältochaktörereftersträvansvärd.FörattmötabehovinomfusionsforskninginnanITERärigångärdetprioriteratattdeneuropeiskaanläggningenJETförbliridrifttillåtminstone2020.HurövergångenfrånJETtillITERskaoptimerasbehöverocksåkonkretiseras.Påsammasättärdetviktigtföranvändargrupperfrånfissionsforskningenatttillgångsäkrastillinter-nationellaanläggningar,somtexJules-Horowitz,ASTRIDochMYRRHA,därbestrålningochlokalakemiskamiljöerkankombineras,förattpåsåvisbanavägför nästa generations reaktorer.

6.2.2Partikel-,hadron-ochkärnfysikInomforskningsfrontenförhögenergibörtyngdpunktenunderdennärmasteframtidenliggapåfulltnyttjandeavLHC,inklusivedetektoruppgraderingarinförHL-LHC.Samtidigtblirdetnödvändigtattutvecklanyateknikerförframtidaacce-

leratorer, detektorer och deras datainfrastruktur. Längst har planeringen kommit för eneventuellnyelektron-positron-kolliderare,texILC,sommöjliggörprecisions-mätningaravHiggspartikelnsegenskaper.Härärsvenskaforskareredaninvolve-rade.Förprojektsomliggerlängreframitidenärdetviktigtattredannubedrivaforskningochutvecklingsamtutföradesignstudier,dåtidsskalornafördessatyperavprojektäroerhörtlånga.

När det gäller experiment med högintensitet-partikelstrålar för t ex. neutrinostu-dierochlågbakgrund-experimentfört.ex.detektionavmörkmateria,stöderVeten-skapsrådetförnärvarandeingeninfrastruktur,menforskarekanfortfarandedeltaiexperiment,forskningochutvecklingochkonstruktiongenominternationellaöverenskommelser.Dettamedgertillträdetillforskninginomviktigaområdensomneutrinofysikochdetektionavmörkmateria,ochbörövervägassålängedetintegörspåbekostnadavLHC,HL-LHCochexperimentvidframtidakolliderarepåforskningsfrontenförhögenergi.Ennyckelfrågaärvilkaanläggningar/experimentsomSverigekanochbörstödjaförutomHL-LHC-uppgraderingen.PotentialenförattanvändaESSförpartikelfysikärocksåintressant,ochskulle

kunnabreddaSverigesanvändarbasförESS.Möjlighetenattstödjasvenskainitia-tiv,idefalldeharenhögvetenskapligrelevans,börundersökas.Försvenskhadron-ochkärnfysikforskningfinnsdetbehovavtillgångtillbe-

fintligaanläggningarunderFAIR:sutvecklingsfas,isynnerhetföratttestainstru-mentering(texAGATAochCALIFA).DettaharaktualiseratsytterligaregenomförseningenavFAIR.Detfinnsettbehovavenstrategiskplanförkärnfysik,förattklargöraexaktvilkabehovFAIRkommerattfyllaochivilkenutsträckningkompletterandeverksamhetbehövs,dvsennyckelfrågaärvilkaanläggningarsomSverigeskavaramedlemipålångsikt.

6.3 Rekommendationer • SäkerställattSverigeharenbredochstarkanvändarbasvidstartenförESS

ochattsvenskaforskargrupperärinvolveradeviddeförstaexperimenten.Tillgångtilldagensanläggningar(ILLochISIS)påennivåuppmotdetsvenskadriftsbidragetförESSbördärförpåsiktuppnås.Dessutomböråtgär-dervidtasförattinvolverasvenskaanvändargrupperietturvalavdeförstaåttainstrumentenvidESS,såattdeblirendelideförstaexperimentensomutförs.Idetarbetetbörocksåetteventuelltsvensktengagemangipartikelfy-sikvidESSingå.

• Utvecklaenlångsiktigstrategiskplan(vetenskapligochekonomisk)förMAXIVförattsäkraattdeninvesteringsomgjortsianläggningenutnyttjasfulltut.SeöverorganisationsformenförMAXIVochtydliggörVetenskapsrådetsrollsomhuvudfinansiär.Strategierförsvensktengagemangiandrabefintligaröntgenanläggningar,därSverigeärmedlem,ochframtidaanläggningar,börutgöraendelavdettaarbete.

• Utvecklaenstrategiskplanförinfrastrukturerförfusions-ochfissionsforsk-ningmedentydligansvarsfördelningmellanolikafinansiärerochutföra-re.EnnyckelpunktärattförnyadetsvenskadeltagandetidetsamordnadeEU-baseradefusionsforskningsområdetidetkommanderamprogrammetHorisontEuropaförattsäkranuvarandeaktivitetertillsITERkommeridrift.

• StödnyttjandetavLHC,inklusiveHL-LHC-uppgraderingenavacceleratorn,detektorernaochdatainfrastrukturen.Förframtidaprojektbörforskningoch

utvecklingavnyateknikerföracceleratorer,detektorerochderasdatain-frastrukturuppmuntras.Nyafinansieringsformerförlångsiktigtarbetemedinstrument-ochteknikutvecklingbörövervägas.Utvecklingenavinfrastruk-turerinomforskningsfronternaförhögintensitetochlågbakgrund,exempel-visinomneutrinofysikochdetektionavmörkmateria,börocksåbevakas.

• Verkaförattenlångsiktigstrategiförkärnfysiktasframavanvändarsamhäl-let,universitetenochVetenskapsrådetgemensamt.StrateginskasyftatillattgörasvenskaforskareredoattdranyttaavFAIRnäranläggningenkommeridrift.

• Definieratydligtrollernaförochansvarsfördelningenmellanuniversitetochnationellafinansiärerigränslandetmellannationellinfrastrukturochnätverkavlokalainfrastrukturer(s.k.distribueradeinfrastrukturer).Kriterieriformavmervärdenochförutsättningarförforskningavhögstavetenskapligakvali-tet,användarbasochtillgänglighetbördefinierasförattstyrautvecklingen.

• Definieratydligtrollernaförochansvarethosintressenter(universitet,statli-gafinansiärerochaffärssektorn)inomteknikvetenskapochenergiforskningförattförbättrasamordningenavdeltagandetochfinansieringenavnationellaforskningsinfrastrukturer.

7. e-Infrastruktur

Metoderochverktygföre-vetenskapfåralltstörrebetydelseinomsågottsomallavetenskapligaforskningsfält,bådeiSverigeochivärlden.E-infrastrukturerblirdärmedenalltviktigaredeliforskaresvardag.Traditionelltharbehovenavberäk-ningarpåhögprestandadatorer,tillgängligagenomSNIC,domineratanvändandetave-infrastrukturmedstarkforskninginomt.ex.materialochströmningsmekanik.Växandebehovdrivsavnyateknikerochinfrastrukturersomgenererarbetydandedatamängderinomframgångsrikaforskningsområdensomt.ex.livsvetenskaperochbildanalys.

7.1NyckelfrågorUtvecklingeniforskningsområdenmedstorabehovave-infrastrukturgårsnabbtochdenskeriettinternationelltsammanhang.Rapporten”SwedishScienceCasesfore-Infrastructure”beskriverhurkvalitetenisåvälbasensomspetsenisvenskforskningkanbehållasochstärkasgenomsatsningarpåe-infrastruktur.Kontinu-erligtstödiformavstorskaligadatorresurserförberäkning,lagring,nätverketc.behöversäkerställas.Dessutombehövslångsiktigaextrasatsningarpåavanceratanvändarstöd,inklusivekarriärvägarinome-infrastrukturen,samtutbildningsin-satserpåallanivåerinomhögskolan.Potentialenförsvenskforskningattbehållaenmycketframståendeplatsinometableradeområdeninomavanceradeberäkningarärstor.Inomdessaområdenärutmaningenomställningentillnyadatorarkitekturerochskalbarhet,tillexempel”exascalecomputing”.Potentialenärommöjligtännustörreinomnyaforskningsområdendärheltnyainsikterochbanbrytandeframstegkangörasgenomattanvändaavanceradee-verktyg.Dentydligastepågåendeförändringensomgenomsyrarhelaforskningsfältetär

deökadebehovenavdatalagringochverktygförattanalyserastoradatamängder,såkalladdatadrivenforskning.Mångaavdagensforskningsinfrastrukturergene-rerarstorae-infrastrukturbehoviformavlagringavhögupplöstaobservationerdärnationellochinternationelltillgångtilldataföranalys,bildbehandlingochvisuali-seringärnödvändig.Deforskningsområdensomtraditionelltvaritberäkningskrä-vande,somsimuleringarinomströmningsmekanik,plasmafysik,elektromagnetism,klimat,materialfysikochkvantkemi,harsnabbtökandebehovavlagringochanalysdånyaforskningsfrågorstuderasmedfinmaskigareberäkningsnät.Ävenettökandeintresseförattstuderautvecklingenavdynamiskasystemnoterassommed-föravsevärtstörrelagringsbehovochnyametoderföranalyser.Andrainfrastruk-turergenererarmindredatamängdermenbehovenattorganiseradata,kombineraolikaformeravdata,utarbetametadatasamtattstärkaincitamentförtillgänglig-görandeavdataäravhögstavikt.Detökandeintressetfrånforskareinomområden

däre-vetenskapärrelativtnyaverktyg,t.ex.inommedicin,samhällsvetenskapochhumaniora,medförettökandebehovavstödfunktioner,kompetensutvecklingochutbildning.Behovenavinfrastrukturinomdatadrivenforskningensermycketolikautoch

frågorsomdiskuteraspåfleranivåerbådenationelltochinternationelltgällertill-gänglighet, ägande samt etiska och juridiska aspekter, inte minst i relation till EU:s nyadataskyddsförordning(GeneralDataProtectionRegulation,GDPR).Detärvik-tigtattdetfinnsmöjligheterinome-infrastruktureratttestaochanvändatekniskalösningarföratthanteraochgöraberäkningarpåkänsligadata.Stödochinspirationfinnsatthämtainomramenfört.ex.EOSC(EuropeanOpenScienceCloud)förattpåbästasättstödjasvenskforskning.E-infrastrukturförändrassnabbtvilketkanledatilloklarhetervadsomärforsk-

ningochvadforskarekanförväntasigatte-infrastrukturernatillhandahålleriformavhårdvara,mjukvaraochsupport.Enbetydandedelavmjukvaru-ochtjänsteut-vecklingenskerinomforskargrupperochenmekanismföröverföringavvissmergenerellprogramvaraochtjänstertillinfrastrukturenvoretilltalande.Endelavutvecklingenbordeävenkunnaskeinominfrastrukturen.Enbetydandeökningavresurserochtjänsterinome-infraområdetärnödvändig

företteffektivtanvändandeavmångaexisterandeochplaneradeinfrastrukturersomMAXIV,SNDochEISCAT3D.Dettaställerkravpåhurdetsvenskae-land-skapetorganiserasochfinansieras.Samordningsvinsterpånationellskalamöjliggörsgenomavanceratstödoch

tjänsterfrånorganisationersomSND,SNICochSUNETvilketställerkravpåbådefinansieringochstyrning2.Ansvaretförarkiveringavdataliggerpålärosätenvilketirealitetenbetyderattdetärdelegerattillforskaren.Vadsombehöverarkiveras,hurmankanlångtidslagradataochrutinerkringdettaärdockinulägetmycketoklartför många forskare.

Idenallmännadigitaliseringenavsamhälletharforskningenenspeciellroll.Natur-ligtvissomkällaförnykunskapochteknologimenocksåsomenvägvisareförhuravanceradITkankommatillanvändningipraktiken.Internetochdessföregånga-resintroduktioniSverigeärbaraettexempelpåhurforskningensbehovharvisatvägen.FörfortsattframgångkrävsintensifieradeåtgärderförattkopplasammanolikaforskningsområdenmeddenmestavanceradeIT-ochkommunikationsforsk-ningen.InomdenärmasteårenkommerdettaspecielltattgällaInternetsutveckling(”nästagenerationInternet”),nyaavanceradedatorarkitekturerförhögpresterandeberäkningar,nyatillämpningaravforskningsverktygsommaskininlärningocharti-ficiellintelligens,samtvisualiseringochtjänsterföratthantera,upptäcka,tillgäng-liggöra,användaochbevara(öppna)forskningsdata.Digitaliseringenresulterarblandannatieneffektiviseringavforskningsproces-

senochmöjliggörintensivareochstörrenationellaochinternationellasamarbetenmedforskningsdataifokus.Internationellaforskningsinfrastrukturerbaseradepåfedereradedataresurserärentydligtrendsomredanletttillomstruktureringavmånganaturvetenskapligaområdenochöppnarnuocksåheltnyamöjligheterinomhuman-ochsocialvetenskaperna.Interoperabladatainomochmellanforsknings-

2 EnutredningkringdessafrågorpågårpåuppdragavURFIochVRRFI.

områdenbyggerpåinternationellaochhelstglobalaöverenskommelseromt.ex.dataformatochsättattarbeta.Svensktdeltagandeisådantarbeteärmycketviktigtföratttillgodosesvenskforskningsprioriteringar.Samordningpåglobalocheuro-peisknivåavarbetetföratttaframriktlinjeretc.skerredangenomt.ex.OECD:solikaarbetsgrupperinom”openscience”ochinitiativsomEOSCmeddetambitiösamålet att samordna och tillgängliggöra nationella och europeiska resurser för öppna forskningsdata.Samordningavdettaarbetepånordisknivåärattrekommenderaförbättregenomslagavspecifikaprioriteringarpåeuropeiskochglobalnivå.Inomettårtiondekanviocksåförväntaossdeförstakonkretatillämpningarna

avnästakvantrevolutionmedkvantkommunikation,kvantdatorer,ochkvantsimula-torer.Detäravstorviktatttidigtanalyseraochförberedasvenske-infrastrukturfördeförändringarikodstruktursomärnödvändigaviddatorarkitektbyteochmöjlig-hetertillnybanbrytandeforskningdettakankommaattinnebära.

Data inom olika forskningsområden har olika egenskaper och hur de genereras ochanalyserasskaparolikainfrastrukturbehov.Förforskningsområdensomärstarktpåuppgånginomanvändandetave-infrastruktur,såsomhumaniora,sam-hällsvetenskapochivissmånmedicinochlivsvetenskaper,ärdetvanligtattforsk-ningenbyggerpådatabaser,registerellergenetiskinformationdärEU-direktivsomGPDRgäller.Detställernyakravpåe-infrastrukturen,bådeitermeravhård-ochmjukvaramenfrämstiformavstriktarutinerkringhantering,användning,driftochtillochmedavvecklingavinfrastrukturen.Iutvecklandetavdessae-infra-strukturerböranvändarvänlighetenförforskarebeaktasnärmansäkerställerdejuridiskaaspekterna,somgällerhurdatakantillgängliggöras,delasochanvändas.Inomastronomi,miljö,klimatochgeovetenskaperärbehovetavstrukturerad

lagringidatabaserstort.Betydandeframstegförförståelsenavrymdenochvårplanetochdessutvecklingkannåsgenomattkombineradatafrånolikakällort.ex.fråninstrumentpåmarkenochirymden,samtfrånfysiska,biologiskaochkemiskaobservationer.Dettaställerkravvidbyggandetavdatabasersåattutnyttjandeavdata från många källor för t.ex. processförståelse genom modellering, dataassimi-leringellerklimatmodellering,kanskeeffektivt.Samordningochkunskapsöver-föringfrånredanorganiseradeområden,samtaktivtdeltagandeinordiska(t.ex.NeIC–Nordice-InfrastructureCollaboration),europeiskaochglobalainitiativ,äravgörandeförframgång.Subatomärfysik,särskiltpartikelfysik,ärettområdesomvuxitframgenomdat-

adrivenforskning.Partikelacceleratorerärdatageneratorer,därforskarekanstuderaävensällsyntafenomenmedmyckethögprecisiontackvareeffektivhanteringavmycketstoradatamängder.AnläggningarsomMAXIVochESSharkapacitetattproduceraflerapetabytedatavarjeårochdenframtidaHL-LHC-acceleratornvidCERNkannåexabyte-skalanredan2024.Föroptimalutnyttjandeavdessainfra-strukturerärdetavstörstaviktattanvändareavdessaanläggningarhartillgångtilladekvatinfrastrukturförberäkningarochdatahanteringsomärintegreradmednationell e-infrastruktur. Fleraforskningsområdengenererardatasomärlagradesomfilerochinteistan-

dardiseraddatabasformat.Härärspecialanpassadprogramvarasomävenmedförattdeärtillgängligaföranvändninginomstorainternationellaforskargrupperettbehov.Dettagällerområdensomexperimentellfysik,strömningsberäkningar,kli-matmodelleringochmaterialfysikochlederäventillatte-infrastrukturutmaningarsommycketstoraochlångsiktigalagringsmöjligheter(inklusivebandlagring),högkapacitetsnätverkm.m.Deltagandeiinternationelltkoordineradeprojektställerocksåiblandkravpååtagandenavperioderavstoraberäkningsbehovåriförväg,någotsomnuvarandetilldelningssystemintekanhantera.

Flerastoraforskningsområdenhartilltagandebehovavomfattandedatabehandling.Utvecklingbörstödjasföratttillfredsställabehovsominnebärdataanalysmedhöggenomströmning,inklusivehårdvaruarkitekturerochprogramvarulösningar.UtvecklingenavdessateknologierskerinternationelltochSverigeharpotentialattspelaenledanderollnärdetgällerattutvecklamjukvarumetoder,verktygochtjänster. De stora datamängderna som produceras och lagras möjliggör att data kan användasinomnyaområdenochinyakombinationer.Algoritmerochanalysme-toderspridstillandrafältochfårnyatillämpningarochidagservitillexempelattAI-metoderspridstillflergränsöverskridandeforskningsområden.FlerasatsningargörsidaginomAIochinteminstdåavKAWgenomsatsningenpåWallenbergAI,AutonomousSystemsandSoftwareProgram(WASP).Utvecklingenbetyderattbehovenavdatalagring,nätverk,verktygföranalys,visualiseringochmöjlighettillavanceradeberäkningarökarsnabbtochexpansivtinomflertaletforskningsom-råden,näringslivetochsamhälletistort.Dådatadrivenforskningärberoendeavdatakvaliténsomforskarnahartillgångtill,ställsocksåstörrekravpåcybersäker-hetochkvalitetsgranskningavdata.SammanfattningsvisserVetenskapsrådetettstortbehovavökadfinansieringför

e-infrastruktursombörprioriterasförattsvenskforskningskafortsattkunnahållahöginternationellkvalitet.Tillgångentillforskning,utbildningochkompetens,bådebreddochdjup(användningochutveckling)inome-vetenskapbedömsintesomtillräckligochbörstärkas.Enkraftigkapacitetshöjningbehöverprioriterasföratttillfredsställabehovensomfinnsinomsåvälforskningensomsamhälletistort.Ensådankapacitetshöjningmåsteinbegripadistribueradelösningardärkapaciteterdelas mellan länder.

7.3 Rekommendationer• Säkerställtillräckligåtkomsttillnätverk,lagring,datorresurser,avancerat

användarstöd,e-vetenskapligaverktygochdatabaser.Enbetydandeökningavresurserinome-infrastrukturområdetärnödvändigtförattmötadeaccelere-randebehoveninomsvenskforskning.Detärviktigtattgaranteratillgångtillkraftfullanationellasuperdatorresurserförfortsattutvecklingavberäknings-intensivforskningsamtattbreddae-infrastrukturernasansvarsområdenförattfångauppnyae-forskningsmetoder.Delaravmjukvaruutvecklingsamtavanceratanvändarstödböringåiinfrastrukturerna.

• Systemenförattfåtillgångtille-infrastrukturbehöversesöversåattdetärmöjligtattmedgodtidshorisontkunnaplaneraförmerflexibeltilldelningavresurser för att möjliggöra deltagande i internationellt koordinerade projekt.

• FöratttillgodoseberäkningsbehovsomgårutanförvadsomärmöjligtatttillhandahållaiSverigeärdetviktigtattSverigeärfortsattengageratideteuropeiskasamarbetetPRACEochmedverkariEuro-HPC,såattviärmedochutvecklarEU:sstrategiförHPCiEuropaochfårfullutväxlingpådeinvesteringarsomgörspåEU-nivå.

• Sverigebörbevakaochengagerasigiutvecklingeninternationellasamord-ningsinitiativsåsomNeICochEOSC.

• Datadrivenforskningutvecklassnabbtochexpanderartillnyaforskningsom-rådenvilketmedförattföljandeaspekterbehöverbeaktas:

• e-Infrastrukturerbehöverorganiserassåattdeharförmågaattgerättstödtillforskarmiljöermedolikaerfarenhet,frånväletableradetillnyaanvändare.

• Kompetenshöjandeinsatserbehövsförbådeexperterinominfrastrukturmil-jöerna och i forskargrupperna.

• Forskarmiljöernasmöjligheterförkostnadseffektivlagringavdata,förbådeanalysochlångtidslagring,behöverförtydligasochkommuniceras.

• De juridiska och tekniska aspekterna för öppna data, speciellt för känsliga data(t.ex.personuppgifter),behöverhanterasförattmöjliggörabanbrytandeforskning.

• Effektiviseringvidtillgängliggörandetavdatagenomattanvändainternatio-nelltöverenskomnametadataochstandardiseringavdatabaser.

• Ökad samordning och interaktion mellan existerande forskningsinfrastruktu-rersomärdataproducenterförattskapasamordnings-ocheffektivitetsvinstersamt möjliggöra forskning med större dataunderlag.

• Denpågåendeaccelererandeutvecklingenave-metoderställernyakravpåut-bildningpågrund-ochforskarnivåinomhögskolan.Existerandeutbildningarinomallavetenskapsområdenbehövermoderniserasochheltnyamedtyngd-punktpånyae-vetenskapsmetoderbehöverskapasförattmötaforskningensframtidabehov.

Bilaga 1. Akronymer och ordförklaringar

ACTRIS Aerosols, Clouds and Trace gases Research Infrastructure Network

AI ArtificiellIntelligens

ALMA AtacamaLargeMillimeterArray

ASTRID Aarhus Storage Ring in Denmark

BBMRI ERIC BiobankingandMolecularResourceInfrastructure

BIS Nationellbiobanksinfrastuktur

CERN EuropeanOrganizationforNuclearResearch

CESSDA ConsortiumofEuropeanSocialScienceDataArchives

CLARIN CommonLanguageResourcesandTechnology Infrastructure

CORS ComperativeResearchCentreSweden

EBI European Bioinformatics Institute

ECORD European Consortium for Ocean Drilling

E-ELT EuropeanExtremelyLargeTelescope

EISCAT EuropeanIncoherentScatterFacility

ELIXIR Europeaninfrastructureforbioinformatics)

EMBL TheEuropeanMolecularBiologyLaboratory

EMBRC European Marine Biological Resources Center

EOSC European Open Science Cloud

EPOS EuropeanPlateObservingSystem

ERIC European Research Infrastructure Consortium

ESFRI EuropeanStrategyForumonResearchInfrastructure

ESO EuropeanSouthernObservatory

ESRF EuropeanSynchrotronRadiationFacility

ESS European Spallation Source

ESS EuropeanSocialSurvey

EURO-HPC Europeisktsamarbeteinome-infrastruktur

FAIR FacilityforAntiprotonandIonResearch

FAIR Principfördatahantering–FindableAccessible InteroperableReusable

GBIF GlobalBiodiversityinformationfacility

GDPR Europeiskadataskyddsförordningen

GEANT Projektinome-infrastrukturfinansieratavEU

GIS Geografiskainformationssystem

HPC High-performance computing

ICDP International Continental Drilling Program

IceCube SouthPoleNeutrinoObservatory

ICOS IntegratedCarbonObservatorySystem

ILL InstituteLaueLangevin

in-situ Påplatsivävnad/material

IODP InternationalOceanDiscoveryProgram

ISF Institutetförsolfysik

ISIS Brittisk neutronkälla

ISOLDE Anläggningförkärn-ochhadronfysik

ISSP InternationalSocialSurveyProgram

ITER Experimentreaktor för fusionsforskning

JET TheJointEuropeanTorus(europeiskfusionsforsknings-anläggning)

KAW KnutochAliceWallenbergsstiftelse

LHC LargeHadronColliderLifeWatchene-infrastruktur förbiodiversitetsdata

LNU Levnadsnivåundersökningarna

MAX(IV) MicrotronAcceleratorforX-rays

Myfab Nätverkförmikrofabrikationslaboratorier

MYRRHA Multi-purposehybricreactorforhightechapplications

NBIS Infrastrukturinomlivsvetenskaperförbioinformatik

NEAR The National E-infrastructure for Aging Research

NeIC Nordiskasamarbetetinome-infrastruktur

NGI National Genomics Infrastructure

NMR Nuclear magnetic resonance

Nordsim NordicSecondaryIonMassSpectrometer

NORDUnet Samnordisktdatornätverkfördenationellanordiskaforsknings-ochuniversitetsnätverken.

PETRA SynkrotronljusanläggningiTyskland

PRACE PartnerskapföravanceradeberäkningariEuropa

REWHARD Relations,WorkandHealthacrossthelife-course – A Research Data infrastructure

RFI Rådet för forskningens infrastruktur

RJ Riksbankensjubileumsfond

RUT Sök-ochmetadataverktyg

SCB Statistiskacentralbyrån

SciLifeLab ScienceforLifeLaboratory

SHARE SurveyofHealthAgeingandRetirementinEurope

SITES SwedishInfrastructureforEcosystemScience

SKA SquareKilometerArray

SLOSH TheSwedishLongitudinalOccupationalSurveyofHealth

SND SvensknationelldatatjänstSNICSwedishNational Infrastructure for Computing

SNIC Swedish National Infrastructure for Computing

SoS Socialstyrelsen

SUNET Svenskauniversitetsnätverket

SwedPop Infrastrukturförhistoriskdemografidata

UGU UtvärderingGenomUppföljning

URFI Universitetensreferensgruppförforskningsinfrastruktur

VEGA Centermedanalysinstrumentförgeovetenskap

VLT VeryLargeTelescope

WLCG SystemföratthanteradatavidCERN

XFEL X-rayFreeElectronLaserFacility

Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen är en plan för hur svenska forskare inom akademi, offentlig sektor och industri ska få tillgång till den mest kvalificerade forskningsinfrastrukturen i Sverige och i andra länder.

Med forskningsinfrastruktur menas centrala eller distribuerade forskningsanläggningar, databaser eller storskaliga beräknings, analys och modelleringsresurser. Guide till infrastrukturen är Vetenskapsrådets vägvisare för Sveriges långsiktiga behov av nationell och internationell forskningsinfrastruktur. Den utgör underlag vid diskussioner om finansiering av framtida infrastrukturer inom Vetenskapsrådet, men även i samråd med andra forskningsfinansiärer nationellt och internationellt.

Venskapsrådet gav ut den första utgåvan av guiden 2006. Denna har kompletterats med uppdaterade versioner 2008, 2011 och 2014.

VetenskapsrådetVästra Järnvägsgatan 3Box 1035, 101 38 StockholmTel 08-546 44 000vetenskapsradet@vr.sevetenskapsrådet.se

Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta veten skapliga kvalitet och bidrar därmed till samhällets utveckling. Utöver finansiering av forskning är myndigheten rådgivare till regeringen i forskningsrelaterade frågor och deltar aktivt i debatten för att skapa förståelse för den långsiktiga nyttan av forskningen.

Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2018...Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen...

Documents

Szenarien lernförderlicher IT-Infrastrukturen in Schulen...IT-Infrastrukturen in Schulen Betriebskonzepte, Ressourcenbedarf und Handlungsempfehlungen Andreas Breiter, Björn Eric

Gesamtkosten lernförderlicher IT- Infrastrukturen für SchulenInfrastrukturen für Schulen Prof. Dr. Andreas Breiter Hannover, 22.2.2018 abreiter@ifib.de. Lernförderliche IT-Infrastrukturen

Erfolgsfaktoren beim Betrieb von FTTx-Infrastrukturen

IT-Infrastrukturen und Datenschutz – brüchiges Fundament ... · IT-Infrastrukturen und Datenschutz – brüchiges ... • Keine Stunde Null für den Aufbau von IT-Infrastrukturen

DEN FÆLLESKOMMUNALE INFRASTRUKTUR dokumenter/03 - Infrastrukturen - Overblik... · Indhold • Den fælleskommunale infrastruktur –hvad taler vi om? • Indflyvning til infrastrukturen

Årsredovisning 2009 - Välkommen till Apoteket · 2014-11-19 · bolaget Apotekens Service AB, som ska tillhandahålla den för marknaden gemensamma infrastrukturen. Det gäller

Transformation st¤dtischer Wasser-Infrastrukturen: Internationale Erfahrungen

Årsredovisning · andra förordningar, Vetenskapsrådets regleringsbrev samt separata uppdrag. Punkter återges i kronologisk ordning från respektive källa. Efterföljande text

RAPPORT ORGANISERING AV REISEMÅLSPROFILERING · o den fysiske infrastrukturen og transportmulighetene på denne infrastrukturen (fly, tog, båt, bil) o den digitale infrastrukturen

RIMA-KIL – Risikomanagement für kritische Infrastrukturen

Schutz Kritischer Infrastrukturen: Risikoanalyse

Bereiche Kritischer Infrastrukturen (KRITIS) · 2020. 10. 26. · Seite 1 von 33. Bereiche Kritischer Infrastrukturen (KRITIS) Hessische Übersicht über Sektoren, Branchen, kritische

Bedeutung dIgItaler Infrastrukturen In deutschland

Szenarien lernförderlicher IT-Infrastrukturen in Schulen · 2015. 11. 30. · Szenarien lernförderlicher IT-Infrastrukturen in Schulen Betriebskonzepte, Ressourcenbedarf und Handlungsempfehlungen

Beispiele Kritischer Infrastrukturen GAMMA

Ingo Blees: OER-Infrastrukturen: Potenziale, Herausforderungen, Perspektiven

IGEL Thin Clients - Zentrale IT-Infrastrukturen

regioS 5 - Infrastrukturen mit Wertschöpfung

Big Data Anwendungen und Infrastrukturen

Serendipity: Infrastrukturen für innovative Wertschöpfung