Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07

Drottning Blanka 7 januari 2015

Vad är GR och PC och vem är jag?

Förväntningar på förmiddagen?

8.30 - 10.00 Föreläsning -

Lärares lärande och Bedömning för lärande

10.00 - 10.30 Fika

10.30 - 11.50 Diskussion i grupper - skriv i Padlet

11.55 Återsamling - Dela utifrån

”Undervisning skall vila på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet”. Skollagen (2010:800)

Helen Timperley, John Hattie, Dylan Wiliam, Christian Lundahl, Anders Jönsson,

Carol Dweck, Hans Åke Sherp mfl

Varför gör vi som vi gör och vilken effekt får det?

Mot vad vilar min uppfattning och val av undervisningens

innehåll på?

(förgivettagande systematiskt kvalitetsarbete)

10 principer för lärares professionsutveckling.

Helen Timperley, professor i pedagogik vid

Auckland Universitet, Nya Zeeland,

kollega med John Hattie. Hennes forskningsområde -

lärares professionella lärande och utveckling.

Det professionella lärandes inneboende kraft

Princip 1 - fokus på eleverna lärande Hur väl lyckas eleverna i förhållande till

kunskapskraven?

Princip 2 - meningsfullt innehåll

Princip 3 - integration teori och praktik

Princip 4 - bedömning (undervisning för lärande)

Princip 5 - fler tillfällen

Princip 6 - utgångspunkt i befintliga föreställningar

Identifiera lärarnas rådande antaganden. För att nya teorier och utgångspunkter ska

kunna bli en grund för en förändrad praktik måste de förstås och accepteras av

lärarna.

Princip 7 - kollegialt lärande;

bearbeta och utveckla nya lärdomar tillsammans med kollegor.

Princip 8 - extern expertis

Princip 9 -aktivt ledarskap

För att organisera och främja professionellt lärande hos lärarna behövs aktiva

pedagogiska ledare som har en uttalad nyckelroll i skolans kunskapsutveckling.

Princip 10 Behålla kraften

Handlar slutligen om att behålla kraften i utvecklingsarbetet. Det måste finnas

en medvetenhet om att det tar mycket kraft och lång tid för lärarna att förändra

sin undervisning på ett framgångsrikt och varaktigt sätt.

Bedömning För Lärande

5 nyckelstrategier för bedömning för lärande

Dylan Wiliam professor Emeritus

vid Institute of Education University of London.

Forskningsområde - bedömning för lärande.

Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken

Lärandets idéhistoria UR

(Dylan Wiliam, C Lundahl)

…metoder…

…eller…

…ett förändrat förhållningssätt

Formativ bedömning är ingenting nytt men forskning har visat att det kan göra stor

skillnad för undervisningens effektivitet

Synliggör lärandet både för eleverna och läraren och är lika mycket en bedömning av

undervisningen som av elevens lärande

Förflyttning av tyngdpunkten i bedömningen från elevens kunskaper till

undervisningens kvalitet

0.79 effekt enligt Hattie = i genomsnitt lär sig elevgruppen (formativt) dubbelt så

mycket

Fyra gånger så bra resultat som minskad klasstorlek med 30%, kostnadsmässigt 15

ggr effektivare att låta lärare få den extratid de behöver för att kunna arbeta

formativ än att minska klassernas storlek, enligt Lundahl

- att synliggöra kunskaper och förmågor

Styrdokumenten

Värdeorden/progressionsord i ämnesplaner

(t ex översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat

enkelt, utvecklat, välutvecklat)

Elevexempeli form av tidigare gjorda labbrapporter, uppsatser, presentationer,

representationer i form av filmer bilder

Matriser

hur vi använder dem gör det tydligt - inte ATT vi använder dem

Idag ska vi:

Läsa i (15 min)

Arbeta vidare med vår

novell (40 min)

Avsluta genom att läsa

igenom det vi skrivit.

Idag ska vi träna och bli bättre på person-

och miljöbeskrivningar, vi vill ju kunna ge

bilder i huvudet åt en läsare av våra noveller.

Uppgifter:

Läsa 15 min – Fokus: Hur beskriver

författaren personer och miljöer?

Arbeta med novellen (40 min)

Avsluta genom att läsa en kamrats text för

att se hur hen har beskrivit.

Hur delar du målen, kunskapskraven,

förmågorna med eleverna idag?

Vilka styrkor och svagheter ser du med det sätt

du använder?

Diskutera med grannen

Ett effektivt klassrum är ett klassrum som karakteriseras av hög

elevdelaktighet (Dylan Wiliam, 2007).

• Dialogiska klassrum - metoder; No hands up, Mini

whiteboards, Exit tickets, digital teknik t ex Mentimeter

• Problemlösning

• Mer basket än pingis!

• Frågor

• Flippat klassrum

• Webbpublicering

Olika typer av frågor:

Alla syror är giftiga!

På vilket sätt skiljer sig --- från —

Hur kan --- förklaras med —

Kan man knacka en lång knack?

Varför kostar en tavla av Picasso 10 miljoner kronor?

0,9 s

• Återkopplingen skall ge mer arbete för mottagaren än givaren- Vad skall hen

göra, inte hur bra (eller dåligt resultatet blev)?

• Fokuserad - förstår hen vad, varför och hur skall göras? Lagom utmaning?

• Relaterad till lärandemålen

• Timing - i rätt tid inte för lång tid mellan uppgift och respons, i processen.

• Kontexten - lärandekulturen; använder eleven responsen och hur, finns tiden

i undervisningen, avgörande• Formen - muntlig, skriftlig; vad passar/variation

( Dylan Wiliam 2007)

• Uppgift - vad kan korrigeras, vad blev fel

• Process - hur löser eleven uppgift, vilka strategier

• Självreglering - kan eleven bedöma, styra sin prestation

(meta)

• person

Vilken typ av återkoppling ger mest framtida lärande?

1) Betyg

2) Framåtsyftande kommentar

3) Betyg och framåtsyftande kommentar

4) Enbart beröm

Diskutera med grannen

Den proximala utvecklingszonen. (Lev Vygotsky, 1978).

Eleverna behöver tränas i att ge och få respons, som en del av

undervisningen och den behöver inte vara helt korrekt.

(Dylan William)

• Självskattning

• "Kommentera bara" metoden

• C3B4ME

• Bedömningsarbeten, elevexempel

• Checklistor

• Eleven driver sitt eget lärande när den vet vart den skall

Diskussion i grupper - skriv i Padlet

http://sv.padlet.com/ingelalundh1/DB

A - Frågor och påståenden för att synliggöra lärandet

B - Tydliggöra mål och kunskapskrav

- - att synliggöra kunskaper och förmågor

Återsamling - Dela - Summera

Fundera inifrån fm - Aktivt prova något t ex utifrån

gruppdiskussionen och utveckla din frågeteknik eller

arbete med uppgiften elevexempel -

involvera eleverna

Ni delar då erfarenheten av det ni provat i gruppen.