”Hvis Billedet paa Negativet var ordnet efter Blyantsstregerne

saaledes at Panelet bagved ikke tillod Indkig i det tomme

Rum tilvenstre, var Genstand och Figurer blevne større og

Detailler i dem og Snitværket mere dominerede. [...] Figurene

foran Snitværket bør staa lidt længere tilhøjre.” Bernhard Olsen, anteckning baksidan av fotografi, ca 1904

Foto från Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904. Illustreret Tidende, Nr. 47, 1904.

Ett idealhistoriskt bondeliv Socialmoral och empirisk vetenskap på fotografier från Dansk Folkemuseum, Norsk Folkemuseum och Nordiska museet Mattias Bäckström, doktorand, idé- och lärdomshistoria Göteborgs universitet

”Meningen er jo ikke at skaffe os ogsaa Fortidens

Virkeligheds-Masse paa Halsen, som om vi ikke

havde nok i vor egen Tids. Var det saa, vilde vi

simpelthen kvæles under den uhyre Bunke

Enkeltheder, der væltedes ud over os. Vi samler

dem til et Billede, danner en ideal Verden, hvor

vi, efter bedste Evne Sandheden tro, lader det

forbigangne gentage sig, men paa en ny Maade,

med forkortede Linjer mellem Aarsag og

Virkning, med det efter vor Mening væsentlige i

saa klart et Lys, som det maaske aldrig viste sig

for Samtiden. Dette er Historie-skrivningens

Kunst.” Troels Frederik Troels-Lund, 1894

”Friluftsmuseets hufvuduppgift är enligt vår

mening mer att häfda det väsentligas än det

tillfälligas rätt att vara till, mer att sträfva

efter sanning än efter verklighet under

hvilket senare begrepp dr Müller i här

åsyftade uppsats alt för mycket gör sig till

träl.”

Nils Edward Hammarstedt, 1897

Blekingestugan, Skansen, vykort omkr. 1900.

Foto från Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904

”lapparne. Jag för min del skulle våga föreslå: ersättning

för resan ned till Alten beviljas vid samtal med Gaidno i

Stockholm, fria resor på ångbåt och järnväg tur och retur

(skulle de ej såsom ’ethnographica’ kunna gå fraktfritt på

järnvägarne?!)”

Brev till Artur Hazelius från Hugo Samzelius, den 23 april

1891, angående anskaffande av ”lappar” till Skansen.

Vykort från ”Lapplägret”, Skansen, 1890-tal

”Hvarje familj af renlapparna, hvarje

liten lappby har sina skogar och sina

fjäll, där de sedan urminnes tid hållit

till. En hvar följer sina gamla vägar, så

att det aldrig blir strid emellan dem.

Fredliga till sin natur äro de, som alla

högnordiska folk. I detta fall bilda de

en motsats till de flesta andra

naturfolk; skulle det vara det kalla

klimatet, som har afkylt deras blod?

Men vi finna också bofasta lappar, i

regeln sådana som det gått tillbaka för

och som mistat sina renar eller icke

kunnat motstå brännvinets frestelser.”

Waldemar Dreyer, Naturfolkens liv, 1899.

Nils Edvard Hammarstedt, Svenska

folket, dess lefnadssätt, seder och

forntro, 1902.

”Till vårfesten […] komma 2 (ej 3) fröknar Isaksson, som lära önska begagna sig af min fru såsom förkläde, att anmäla sig. En av dessa, som är mörk, hoppas jag få till lapplägret.”

Hugo Samzelius 4 maj 1894.

Foto från Skansens vårfest, Frans Gustaf Klemming, 1894

”Skansens vårfest”, och vårfestfruarna under ledning av fru Anna Wallenberg, född von Sydow. I detta helsidesuppslag presenterades alla 100 societetsdamer med deras genealogi och hemadresser. En socialmoralisk idealbild av ett kultur-historiskt samhällsbygge som grundas på föreställningen om vårfestfruarna som skapare av kärleksfulla relationer – ett slags folkhem. Stockholms Dagblad, 8 maj 1894.

”Skulle jeg paapege, hvad det er, der irriterer og vækker

Modpartens Afsky – enten det saa gæller bøger eller museer

– vilde jeg med ét Ord kalde det: Illusioner. Ævnen til at

sætte Fantasien i Bevægelse, fremhaalde en til Fortids

Virkelighed svarende Illusion er paa engang det Nyes Styrke

og svage Punkt. Her mødes i inderlig Enhed Sandt og Usandt

eller dog Usikkert. Thi det kan jo ikke nægtes, at der i det

sproglige Billed og i det Museumsdannende Interieur eller

‘Exterieur’ – hvor godt og sandhedstro det end er udført er et

Plus til forruden de enkelte Mosaikdele, hvoraf det er

sammensat. Dette Plus er Fremstillerens Syn paa Sagen og

den dertil hos Læseren eller Betragteren svarende Illusion.

Dette er efter min mening Historiefremstillingens ædleste og

mest ætheriske Olie, uden hvilken den hele icke har

synderligt Værd.”

Troels Frederik Troels-Lund, 1898

Hallandsstuen, 1897, Kongens Have, foto 1897

Blekingestugan, 1891, Skansen, vykort omkr. 1900

Grøslistuen, 1899, Bygdø, vykort 1912

”S. M. [Sigrid Millrath], bör för all del laga, att inspektionen

i stugorna blir mycket mera effektiv. Då jag i dag kom in i

Hornborgastugan, där jag ej på länge varit inne, hade gossen

hängt sin rock på en spik midt i stugan och hans moderna

väska med frukosten stod på byrån. Sopskyffel och viska lågo

i spisen och ett järnbeslag som han använde såsom eldgaffel.

”Alt detta hade så varit hela långa tiden till baka”, sade han.

Men alt detta är rent oförsvarligt. Vid första blick då

amanuensen inträder, borde hon strax märka sådant,

som för den besökande förstör illusionen.”

Artur Hazelius, mellan 1898 och 1901

Hallandsstuen, Lyngby, vykort, ca 1910-tal

Blekingestugan, Skansen, foto, ca 1905

Eldstadens utvecklingskedja, Eliert Sundt, 1861

Ugnens utvecklingskedja, Axel Nilsson, 1905