”Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida”

– En studie om svenska livsstilsmagasins relationsskapande på Internet

C-uppsats, Strategisk kommunikation, 10 p ht 2006 Handledare: Asta CepaiteMittuniversitetet, Sundsvall, Instutitionen för Medie- och kommunikationsvetenskap

Joachim Kjellgren Karolin Åkerström

Efter hårt arbete och långa dagar i den mörkaste tiden på året, vill vi tacka vår handledare Asta som med god min höll oss på det rätta spåret.

Ett annat varmt tack riktar vi till våra fokusgrupssdeltagare, nu när vi efter detta lärorika uppsatsarbete blir vassa jobbjagare.

Stor uppskattning riktas till respondenterna på Glamour, Plaza Kvinna, Laura och M-magasin, TACK till alla medverkande från Joachim och Karolin.

AbstractDenna uppsats ämnar undersöka de relationsskapande möjligheter som finns för svenska livsstils-magasin och deras verksamhet på Internet samt hur dessa möjligheter används idag. Det finns for-skning inom nyhetstidningar på nätet, men inte i samma utsträckning för månatliga magasin. Kvinnor använder sig utav Internet i allt större omfattning genom olika tjänster som exempelvis försäljning, mode m.m. Utifrån denna synvinkel fann vi ett intresse att studera magasins relationskapande till målgruppen kvinnor på nätet samt till vilken inställning magasinen förhåller sig till finansering av sina webbplatser. Vi valde ut fyra stycken svenska magasin för kvinnor mellan åldrarna 20-56 år. Dessa var; Glamour, Plaza Kvinna, Laura och M-magasin.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier magasinen har för att bedriva relationsska-pande kommunikation via sina webbplatser, hur dessa realiseras samt även för hur målgruppen uppfat-tar företagens webbplatsers strategiska budskap ur ett relationsskapande perspektiv. Undersökningen ämnar även att identifiera likheter och skillnader mellan magasinens relationsskapande funktioner på webbplatserna.

Vi använde oss av en tredelad kvalitativ metod för att undersöka alla delarna i den webbaserade kom-munikationsprocessen samt för att identifiera vilka skillnader och likheter som finns mellan tidningar-nas webbsatsningar. De tre delarna bestod utav intervjuer med ansvariga representanter för kommuni-kationstrategierna på webbplatserna, innehållsanalys med fokus på funktioner av magasinens hemsidor samt fokusgruppsintervjuer med representanter ur den åldersbaserade målgruppen.

Studien påvisar att det finns signifikanta skillnader och likheter mellan magasinens strategier och webbplatser samt hur målgrupperna uppfattar dem. Vi fann skillnader i omfattning på magasinens webbstrategier. Det fanns även tecken på att alla företagen i olika omfattning bedriver relationska-pande kommunikation via sina webbplatser. De starkaste indikationerna på detta var deras kontak-tmöjligheter och interaktivitet. Samtliga magasin hade webbsatsningar med egna relationskapande funktioner som särskiljde dem från de andra magasinen i studien. Undersökningen visade indikationer att vissa av de undersökta magasinen hade bredare genomslagskraft än enbart åldersindelning av mål-grupperna medan andra magasin hade ett smalare genomslag än indelning av åldersmålgrupper.

InnehållsförteckningInledning................................................................................................. 1

Problembakgrund............................................................................1

Syfte..............................................................................................................3 Frågeställningar............................................................................ 3 Avgränsningar................................................................................3

Teori.............................................................................................................4 PublicRelations............................................................................4 Sändaren,mottagarenochmeddelandet...................5 Fyramodelleravkommunikation................................5 Publicitetsmodellen............................................................5 Informationsmodellen.......................................................5 Asymmetrisktvåvägsmodell...........................................5 Symmetrisktvåvägsmodell..............................................6 Mixedmotives-modellen.................................................6

RelationsskapandePR...............................................................6 Definitioner............................................................................7 Mätmetoder............................................................................7 Relationsstrategier...............................................................8 Dialogperspektivet..............................................................9

PublicRelationspåwebben....................................................9 Dialogskapandekommunikationpåwebben..........10 Interaktivitet...........................................................................10 Netiquette................................................................................11 Tillgängligalänkar...............................................................12 Ekonomiskastrategier.......................................................13

Metod..........................................................................................................14 Urval.....................................................................................................14 Operationalisering.......................................................................15 Intervju......................................................................................15 Webbanalys.............................................................................16 Fokusgrupper.........................................................................17 Metodproblem............................................................................... 18 Validitetochreliabilitet.............................................................18

Resultatpresentation.....................................................................19 Intervjuer..........................................................................................19 Glamour2006-11-28........................................................ 19 Syftetmedwebbplatsen...................................................19 Tilltalaläsekretsen............................................................19 Läsarinteraktion................................................................19 Finansieringavwebbplatsen........................................... 20

Besöksstrategi.....................................................................20 Öppenhetochkontakt......................................................20 Samarbetemedhjälporganisationer................................20

PlazaKvinna2006-12-01.................................................21 Syftetmedwebbplatsen....................................................21 Tilltalaläsekretsen.............................................................21 Läsarinteraktion.................................................................21 Finansieringavwebbplatsen.............................................21 Besöksstrategi.....................................................................22 Öppenhetochkontakt......................................................22 Samarbetemedhjälporganisationer................................22

Lauramagasin2006-12-04.............................................22 Syftetmedwebbplatsens..................................................22 Tilltalaläsekretsen/Läsarinteraktion..............................22 Finansieringavwebbplatsen............................................22 Besöksstrategi.....................................................................23 Öppenhetochkontakt......................................................23 Samarbetemedhjälporganisationer................................23

M-magasin2006-11-29....................................................23 Syftetmedwebbplatsen....................................................23 Tilltalaläsekretsen..............................................................23 Läsarinteraktion.................................................................24 Finansieringavwebbplatsen.............................................24 Besöksstrategi.....................................................................24 Öppenhetochkontakt......................................................24 Samarbetemedhjälporganisationer................................24

Webbanalys.......................................................................................25 Glamour....................................................................................25 Kontakt...............................................................................25 Information........................................................................25 Användning........................................................................25 Återbesök/Interaktivitet...................................................26 Kontaktnät..........................................................................26

PlazaKvinna...........................................................................26 Kontakt...............................................................................26 Information........................................................................26 Användning........................................................................26 Återbesök/Interaktivitet...................................................26 Kontaktnät..........................................................................26

Laura..........................................................................................27 Kontakt................................................................................27 Information........................................................................27 Användning........................................................................27 Återbesök/Interaktivitet...................................................27 Kontaktnät..........................................................................27

M-magasin...............................................................................27 Kontakt...............................................................................27 Information.......................................................................28 Användning........................................................................28 Återbesök/Interaktivitet...................................................28 Kontaktnät..........................................................................28

Fokusgrupper..................................................................................29 20-30år.....................................................................................29 Förväntningar&Belåtenhet............................................29 Målgruppsanpassning.......................................................29 Kontakt&Information....................................................29 Navigering..........................................................................29 Återbesök&Interaktivitet...............................................30

KompletterandeFokusgrupp20-30år.......................30 Förväntningar&Belåtenhet............................................30 Målgruppsanpassning.......................................................30 Kontakt&Information....................................................30 Navigering..........................................................................31

30-40år.....................................................................................31 Förväntningar&Belåtenhet............................................31 Målgruppsanpassning.......................................................31 Kontakt&Information....................................................31 Navigering..........................................................................32 Återbesök&Interaktivitet...............................................32

40-56år.....................................................................................32 Förväntningar&Belåtenhet............................................32 Målgruppsanpassning.......................................................32 Kontakt&Information....................................................33 Navigering..........................................................................33 Återbesök&Interaktivitet...............................................33

Analys..........................................................................................................34 Glamour....................................................................................34 Målgruppsanpassning.......................................................34 Användning........................................................................34 Återbesök&Interaktivitet...............................................35 Finansiering........................................................................35 Kontakt&Information....................................................35 Kontaktnät..........................................................................36

PlazaKvinna...........................................................................36 Målgruppsanpassning.......................................................36 Användning........................................................................37 Återbesök&Interaktivitet...............................................37 Finansiering........................................................................38 Kontakt&Information....................................................38 Kontaktnät.........................................................................39

Laura..................................................................................................39 Målgruppsanpassning..............................................................39 Användning...............................................................................40 Återbesök&Interaktivitet......................................................40 Finansiering...............................................................................40 Kontakt&Information...........................................................41 Kontaktnät.................................................................................41

M-magasin.....................................................................................41 Målgruppsanpassning..............................................................41 Användning...............................................................................42 Återbesök&Interaktivitet.....................................................42 Finansiering...............................................................................43 Kontakt&Information...........................................................43 Kontaktnät................................................................................ 43

Övergripandeanalys..........................................................................44

Slutsats..............................................................................................................46

Egnareflektioner.....................................................................................50

Källförteckning.........................................................................................51 Litteratur..................................................................................................51 Internetkällor........................................................................................52 Artiklar......................................................................................................52

Bilagor Bilaga 1–Intervjumanual Bilaga2–Webbanalys Bilaga3–Diskussionsfrågorfokusgrupp

�

InledningInfo rmation och kommunikation är två viktiga faktorer för företag för att nå ut med sitt budskap till sina olika intressenter. Det finns olika strategier och kanaler att tillgå för att nå ut med sin kommunika-tion. Det kan vara genom pressreleaser, annonser och exempelvis olika slag av kampanjer. I anslutning till dessa olika metoder och kanaler är Internet en viktig del för att kommunicera ut olika budskap. Företag idag använder sig av webbsidor som kanal för att nå ut till sina intressenter och publics.

Internet som kommunikationskanal har ökat både för olika organisationer samt för människor i allmän-het. Internet används bland annat för att söka information, sälja eller köpa föremål, läsa nyheter samt att skapa kontakter med andra. Möjligheterna att kommunicera via Internet ökar och man kan ställa sig frågan om detta verkligen tas tillvara av de som använder mediet i vinstsyfte.

En ökning gällande kvinnor och deras användning av Internet kan vi se bland annat från Statistiska Centralbyråns undersökningar. Kvinnor mellan åldrarna 20-56 år kan utifrån den ökade Internetan-vändningen betecknas som en potentiell köpstark målgrupp, en målgrupp många företag riktar sig till.

ProblembakgrundDagens kontinuerliga tekniska utveckling förändrar mediekanalernas möjligheter och bidrar tillsam-mans med de förändrade ekonomiska villkoren till en ökad konvergens bland de företag som använder sig av de olika mediekanalerna. Samtidigt som tekniken möjliggör ett breddat utbud av medieformer oavsett mottagarapparat så blir målgrupperna mindre i storlek och alltmer splittrade och konkurrensen om publikens intresse hårdnar.� Forskning kring strategier för dagstidningars Internetsatsningar finns att tillgå men saknas för den verksamheten vecko- och månadsmagasin driver enligt en studie av Käm-pe/Nyberg2.

Företag inom mediebranschen har enligt Hvitfeldt/Nygren tidigare undvikit att skapa strategier för sin verksamhet på grund av den snabba tekniska utvecklingen, vilken har gjort det svårt att göra långsiktiga planeringar.� Trots att Internet som kommersiell kanal är över tio år gammal och utformades i stort som den är idag i slutet av �980-talet är den ändå relativt ny i jämförelse med mediekanaler som TV, radio och tidningar. Den är dock lämplig att undersöka strategiskt sett tack vare att den kan betraktas vara relativt inarbetad.

Inom Public Relations har en gren av relationsskapande kommunikation utvecklats vars huvudfokus är att undersöka och mäta relationen mellan företag och dess publics.� I ljus av Paul Saffos ”�0-year rule”5, som anger en trettioårig period för att inarbeta en ny idé kommersiellt, och Internets förhållandevis inarbetade status sammankopplat med det relationsskapande kommunikationsperspektivet finner vi ett intresse av att undersöka de strategiska möjligheterna för webbplatser.

Internetanvändandet och användningsfrekvensen bland den svenska befolkningen ökar i allmänhet, och bland kvinnor i synnerhet. Störst ökning sker bland kvinnor i åldrarna 25-5� år, vilket en undersökning mellan 200�-2005 utförd av Statistiska centralbyrån visar6. Mediebarometern för 2005 visar också att

� Hvitfeldt, Håkan/ Nygren, Gunnar På väg mot medievärlden 2020 (Lund 2005) s. �7-202 Kämpe, Jonas/Nyberg, Jim Intäktskällor för vecko- och månadstidningar på Internet (Stockholm 200�) s. �� Hvitfeldt/Nygren (2005) s. �20-�2�� L´Etang, Jacquie/Pieczka, Magda Public Relations –Critical debates an contemporary practice (New Jersey 2006) s. 625 Hvitfeldt/Nygren (2005) s. �2�6 Internetanvändning bland privatpersoner 16-74 år efter kön, ålder och hur ofta man använt Internet (2006) Statistiska Centralbyrån [www] Hämtat från <http://www.scb.se> (2006-�0-2�)

�

spenderad tid per dag på Internet också ökat stadigt efter en tillfällig nedgång 200� vilket kan ha sin förklaring i att den s.k. IT-bubblan sprack7. Det finns därmed ett behov av att blanda in även aspekten kring Internetanvändande i den studie vi skall genomföra.

Alström et al beskriver i sitt forskningsprojekt Magasin i tryck på nätet från 2006 att möjligheterna bl.a. ekonomiskt, att lansera nya tidskrifter och magasin ökat tack vare den digitala tekniken. På så vis har konkurrensen hårdnat eftersom frekvensen av nylanseringar ökat.8 Kampen om läsarna kan därmed betraktas som svårare och de konkurrensmässiga fördelarna blir allt viktigare.

De önskade målen med en webbplats är för många företag inom magasinsbranschen att öka intresset för sin produkt för att behålla gamla kunder samt värva nya. Finansiering av webbplatsen är dock en viktig faktor. Ett vanligt sätt att bekosta sina webbsatsningar har hittills varit genom annonsering.9

Tidskriftsmarknaden i Europa finansieras till mindre del av annonser än i t.ex. USA enligt Alström et al. De svenska tidskrifternas intäkter kommer i huvudsak från prenumerationer och lösnummerförsälj-ning. De anger att tidskrifter dock är relativt beroende av annonsintäkter. Internet har idag ingen stor del av de reklaminvesteringar som görs i Europa, men andelen är relativt hög i Sverige. Internet spås också bli en större marknad för annonser i framtiden.�0

Alström et al. beskriver ambitionsnivån för olika magasin och tidskrifters satsningar på nätet som högst varierande��. Det finns en allmän uppfattning att man inte kan ta betalt för tjänster på Internet för att bekosta webbplatsen. Dock har flera tidskrifter bakat in finansieringen i prenumerationen och erbjudit tjänster på webben exklusivt för betalande prenumeranter�2. Det finns därmed olika angreppssätt för fi-nansiering av webbsatsningarna. Norlander adresserar bland annat webbannonsering och dess möjlighet att rikta in sig på rätt målgrupp samt analyserar hur informationen uppfattas av dem��.

En annan viktig aspekt är att den webbaserade versionen av magasinen och pappersutgåvan komplet-terar varandra, vilket diskuteras av Alström et al. (2006). Det gäller ju att skapa ett behov hos läsaren för båda versionerna och inte göra en av dem onödig.��

Våra utvalda undersökningsobjekt har sållats ur en större grupp tidskrifter utifrån läsekrets, webb-platsens omfattning. Magasinen Glamour, Plaza Kvinna, Laura och M-magasin har alla läsekretsar som passar in i den målgrupp vi utgår ifrån vilket gör dem lämpliga att ingå i vår studie. Vid en första anblick fann vi även tydliga tecken på att dessa företags webbplatser används till mer än att bara presen-tera företaget och verksamheten, dels genom omfattningen av material, dels genom den relativt funktio-nella mångfalden webbplatserna har.

I ljuset av den ökade Internetanvändningen bland kvinnor, den bristfälliga forskningen inom magasin-företag på webben, kravet på finansiering av nätupplagan företagen ofta ställs inför samt resonemanget kring den stegrade betydelsen Internet kommer att få som distributionsmedium i framtiden är ovan nämnda magasin genom sina webbsatsningar ett bra val att undersöka i denna studie.

7 Mediebarometern 2005 (2006) Nordicom www [www]<http://www.nordicom.gu.se> (2006-�0-2�)8 Alström, Börje et al. (2006) Magasin i tryck på nätet (Sundsvall 2006) s. 2�9 Kämpe/Nyberg (200�) Intäktskällor för vecko- och månadstidningar på Internet�0 Alström et al (2006) s. 20�� Alström et al (2006) s. �7�2 Alström et al (2006) s. 5��� Norlander, Joachim Marknadsföring via Internet (Södertörn 2005) s. 59�� Alström et al (2006) Magasin i tryck på nätet

�

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka vilka strategier Glamour, Plaza Kvinna, Laura och M-magasin har för att bedriva relationsskapande kommunikation via sina webbplatser, hur dessa realiseras samt hur målgruppen uppfattar företagens webbplatsers strategiska budskap ur ett relationsskapande perspektiv. Undersökningen ämnar även att identifiera likheter och skillnader mellan magasinens relationsskapande funktioner på webbplatserna.

Frågeställningar• Hur är företagens strategier för webbplatsens relationsskapande funktioner utformade och genom vilka åtgärder är de tänkta att sättas till handling?• Hur appliceras strategierna på webbplatserna och till vilken grad?• Hur uppfattar de olika målgrupperna webbsidornas relationsskapande funktioner?• På vilka punkter är magasinen lika och hur skiljer de sig från varandra, vad gäller deras rela tionsskapande funktioner på webben?

AvgränsningarVår fokusgruppsundersökning utgår från en målgrupp som är avgränsad till kvinnor i åldern 20-56 år, bosatta i Sundsvalls kommun.

Vi valde fyra livstilsmagasin riktade till olika åldrar för att få tillräcklig representation för varje målgrupp. Orsaken till att vi valde fyra magasin var att vi ansåg att detta antal gav oss en tillräcklig bredd för att få en bild av livstilsmagasinsmarknaden. Vi kunde även med detta antal magasinsföretag undersöka olika åldersgruppers syn på de internetsatsningar magasinsmarknaden nu genomför. För att hitta lämpliga magasinföretag för vår undersökning utgick vi från de magasin riktade till vår definierade målgrupp, med en individuell webbplats separerad från förlagets. Ett kriterium var även att webbplatsen skall vara mer avancerad än en vanlig webbaserad presentation.

�

TeoriDen teori vi valt att använda oss av som grund för denna undersökning utgår från olika forskares definitioner av Public Relations som strategisk kommunikation. Vi hämtar också kunskap från det nya relationsperspektivet som utvecklar tidigare definitioner och fokuserar på dialog och relationer mellan organisationer och dess publics. Vi har valt detta perspektiv för att det lägger fokus på samtliga parter i kommunikationsprocessen samt möjligheten att öka förståelsen och optimera samarbetet. Vi har tolkat relationsteorier för att passa Internet, men även använt oss av teorier speciellt utformade för PR på webben samt andra viktiga webbrelaterade funktioner. Vi har slutligen teoribildning kring finansiering och balansering av innehåll mellan den tryckta upplagan och webbupplagan.

Public RelationsDefinitionen av Public Relations är mycket debatterad bland forskare och yrkesutövare. Men även om man inte tycks hitta någon exakt begreppsförklaring så kan man ändå ringa in innebörden av det med hjälp av de olika perspektiven som finns.

Grunigs definition av området är kort och kärnfullt, och fokuserar mot en ledningsfunktion av kom-munikationen mellan en organisation och dess publics.�5 Grunig rekommenderar även användandet av tvåvägskommunikation för att undersöka omvärlden och på så sätt anpassa kommunikationen för att påverka (asymmetriskt) eller skapa win-win-situationer (symmetriskt) med olika publics�6. I Cutlip et als ”Effective Public Relations” finner man en liknande definition av PR som en ledningsfunktion vilken etablerar och bibehåller ömsesidigt välgörande relationer mellan en organisation och dess omvärld, en omvärld som organisationens fortlevnad förlitar sig på.�7 Omvärlden interagerar med organisationen i olika omfattning beroende på om organisationen är sluten eller öppen emot omvärlden. Slutna system sätter upp murar och synkroniserar sig inte mot omvärldens krav och behov. Öppna system vill däremot förändras gentemot omvärldens förändringstryck, deras gränser är genomträngliga och systemet är dy-namiskt.�8 Detta relationsskapande perspektiv förespråkas även av Broom et al. som även lägger vikt vid mätbara indikationer av relationerna�9.

Pieczka söker finna avgränsning i området genom att koppla samman det med Systemteori och visa hur teorin inom Public Relations underbyggs av systemteorin20.

Lee Edwards beskriver i Tench/Yeomans hur PR-utövares syn på området skiljer sig från forskarnas. Utövarnas perspektiv har ofta fokus på vardagen inom yrket. Definitionen som gavs vid representant-församlingen i Mexico �978 lade vikt vid analysering av trender, dess konsekvenser och vilka åtgärder som bör vidtas genom planerad handling. En ny undersökning gjord i Storbritannien kom fram till att Public Relations funktion var att påverka beteenden för att genom ledning underhålla relationer och kommunikation nå de mål man satt upp2�.

�5 Grunig, James E/Hunt, Todd Managing public relations (New York �98�) s. 6�6 Dozier, David et al., Managers guide to excellence in public relations and communication management (�995) s. �9�7 Cutlip, Scott M et. al., Effective Public Relations (New Jersey 2006) s 5�8 Cutlip, Scott M et. al., Effective Public Relations (New Jersey 2000) s. 2���9 Broom et al. (2000) i Ledingham, J. A/Bruning, S. D. Public Relations as Relationship management –A Relational Ap-proach to the Study and Practice of Public relations (London 2000) s. �20 L´Etang, Jacquie/Pieczka, Magda Critical perspectives in Public Relations (�996) s. �2�2� Tench, Ralph/ Yeomans, Liz Exploring public relations (Edinburgh 2006) s. 5-6

�

Sändaren, mottagaren och meddelandetDe tre allmänna beståndsdelarna inom all kommunikation är sändaren, meddelandet och mottaga-ren. För att kommunikationen ska fungera effektivt måste varje del vara lyckad för att få det önskade genomslaget. Sändaren måste ha adekvat information och ses som trovärdig av mottagaren. Sändaren måste också skicka information som mottagaren kan förstå eller behöver och använda rätt kanaler för att skicka meddelandet till mottagaren. Meddelandet måste också tillfredsställa mottagaren för att sändaren ska få ett gensvar. Det är även av stor vikt att inte se mottagaren som passiv, utan som en aktiv person som väljer information utefter sina behov. 22

Fyra modeller av kommunikationForskaren James Grunig har identifierat fyra modeller varifrån Public Relations har utövats. Dessa modeller kan med utgångspunkt i hur organisationer är utformade härledas till två av systemteorins modeller. Det är dels den centraliserade och hierarkiskt stratifierade organisationen med låg komplexi-tet, som kan härledas till den mekaniska Equilibrium-modellen i systemteorin, och dels den i mindre grad centralstyrda och hierarkiskt uppbyggda organisationen, som baseras kring den organiska Ho-meostatiska modellen.2�

Grunigs teorier bygger även på ett liberalt intressentperspektiv vilket utgår ifrån att samhället erbjuder alla parter en öppen marknad varpå fri konkurrens råder.2�

PublicitetsmodellenPublicitetsmodellen har som enda syfte att förmedla sändarens perspektiv genom olika kanaler. Kom-munikationen är envägsbaserad och bygger inte på någon bakgrundsundersökning om målgruppens ståndpunkter och intressen. Kommunikationen utformas för att övertyga mottagaren oavsett sannings-graden, vilket beskrivs i Tench/Yeomans utifrån Grunigs ursprungliga resonemang.25

InformationsmodellenInformationsmodellen avser att informera mottagaren om viktig information med stor vikt vid sanningshalt specifik utformning. Tench/Yeomans beskriver utifrån Grunigs tankegång att kom-munikationen här fortfarande sker en väg och lite eller ingen möda läggs ner på att undersöka vilka förutsättningar som gäller för kommunikationen och dess genomslag.26 Denna modell är samman-kopplad med den mekaniska systemmodellen och representerar tillsammans med Grunigs publici-tetsmodell det slutna systemet.27

Asymmetrisk tvåvägsmodellAsymmetrisk tvåvägskommunikation har sina rötter i den övertalande kommunikationsgrenen och använder sig av feedback från mottagarna för att justera kommunikationen och på så vis optimera påverkansgraden. Användandet av modellen syftar till att förändra mottagarens position och synpunkt till att komma så nära sändarens som möjligt, utan att själv förändra ståndpunkt och agerande, vilket beskrivs i Tench/Yeomans med Grunigs originalteori som grund.28 Den asymmetriska modellen har av

22 Cutlip (2006) s. �2�2� Grunig, James E/Dozier, David M Excellence in public relations and communication management (�992) s. �0�-�0�2� Eriksson, Mats Public Relations á la Grunig – en exposé och analys (Lund 200�) s. �625 Tench/Yeomans (2006) s. ��726 Tench/Yeomans (2006) s. ��727 L´Etang/Pieczka (2006) s. �50-�5�28 Tench/Yeomans (2006) s. ��7

�

Grunig tilldelats olika kriterier, vilka är tänkta att definiera en organisation som tillämpar modellen. Bland dessa hittar man bland annat: slutet system, effektivitet, elitism, konservatism och central aukto-ritet. Eftersom modellen beskrivs ha ett slutet auktoritärt system med central styrning som minimerar autonomin för andra delar av organisationen tillhör den equilibrium-modellen.29

Symmetrisk tvåvägsmodellSymmetrisk tvåvägskommunikation syftar till förändringar i ståndpunkt och agerande hos både organisationer och målgrupper. Enligt Grunigs ursprungliga resonemang använder man sig av re-search för att identifiera både attityder och bakomliggande orsaker till dessa attityder, vilket beskrivs i Tench/Yeomans.�0 Den symmetriska kommunikationen bör baseras på en dialog mellan parterna för att uppnå en samverkan och balansera relationen mellan organisationen och dess målgrupper enligt Eriksson vars resonemang baseras på Grunig/White��.

De kriterier som tilldelats den symmetriska modellen är bland annat ett öppet system, ömsesidigt bero-ende av andra organisationer, rörlig jämvikt mellan organisationer, autonomi, innovation och konflikt-lösning. De tre första kriterierna placerar modellen i det organiska homeostatiska systemet.�2

Enligt Grunig delas de fyra PR-modellerna in i två huvudgrupper: Öppna respektive slutna system. Publicitets- informations- och asymmetrimodellerna klassas som slutna system och mindre åtråvärda att utöva medan den symmetriska modellen klassas som öppet system och lämplig att eftersträva, vil-ket baseras på Burell/Morgans ursprungliga argumentering kring systemteorin.��

Mixed motives-modellenGrunigs fyra PR-modeller kritiseras för att vara alltför idealistiska och orealistiska av bland annat L´Etang/Pieczka��. Kritiker anser att de utgår ifrån att en modell utesluter en annan och att den sym-metriska inte uteslutande kan användas i praktiken. Därför tog Grunig fram en ny modell som för-enar symmetrisk kommunikation med asymmetrisk. Modellen som benämns mixed-motives, belyser användandet av kommunikationsform beroende på situation vilket beskrivs i Tench/Yeomans utifrån Grunig. �5 Denna modell bygger enligt resonemanget i Tench/Yeomans på spelteori som utgår ifrån zero-sum principen där någon part måste förlora för att en annan skall vinna, dock kan båda parter vinna vid kompromissande och förhandling�6.

Asymmetrisk kommunikation kan användas av endera parten för att förändra den andra (organisation eller målgrupp) samtidigt som parterna genom symmetrisk kommunikation kan träda in i ”win-win”-zonen genom att föra en dialog genom förhandling, övertalning och kompromisser.�7

Relationsskapande PRInom Public relations pågår ett skifte av fokus från kommunikation mot relationer där kommunika-tion istället blivit ett medel för att skapa och underhålla relationerna�8. En organisations relation med dess publics beror på hur organisationen låter sig påverkas av externa variabler. En viktig del i perspek-

29 L´Etang/Pieczka (2006) s. �52-�5��0 Tench/Yeomans (2006) s. ��7 �� Eriksson (200�) s. �7 �2 L´Etang/Pieczka (2006) s. �5��� L´Etang/Pieczka (2006) s. �5��� L´Etang/Pieczka (�996) s. ���5 Edwards (2006) i Tench/Yeomans (2006) s. ��8-��9�6 Edwards (2006) i Tench/Yeomans (2006) s. ��9�7 Edwards (2006) i Tench/Yeomans (2006) s. ��9�8 Ledingham, John A. Explicating Relationships management as a General Theory of Public Relations (200�) s. �8�, �8�

�

tivet är att mäta relationerna, men utan en klar definition av relationer försvåras en konsekvent mätme-tod av dem vilket tidigare diskuterats av bl.a. Broom et al.�9

DefinitionerDet finns olika definitioner av relationer inom Public Relations bl.a. Broom et al. i kapitlet ”Concept and theory of relationships” ur boken ”Relationship management and public relations: Dimensions of an organization–public relationship” som utgår från interpersonell kommunikation, psykoterapi och sys-temteori.�0

Deras sammandrag visar att relationer uppstår när uppfattningar och förväntningar uppstår mellan flera parter och bygger på utbyte och ömsesidighet. Relationer har enligt Broom et al. exklusiva mät-bara egenskaper som är oberoende av parterna.�� Lee Edwards tolkning av Brooms resonemang defi-nierar relationer genom förekomst av ömsesidigt beroende mellan parter, utbyte av t.ex. information eller resurser samt historik och kommunikationens effekt.�2

Ledingham har i sin artikel ”Expliciting Relationship Management as a General Theory of Public Rela-tions” utifrån en av sina tidigare artiklar listat fyra områden viktiga för relationsskapande. Ett viktigt område är att relationer är en huvudfunktion i Public Relations som kräver ett strategiskt arbets-sätt där man urskiljer viktiga faktorer för påverkan av relationerna.�� Han uppmärksammar också det nödvändiga i att man skall mäta vilken verkan det strategiska relationsunderhållet har på relationer och beteende. Han talar om en värdering av olika dimensioner inom relationerna och att relationerna förändras med tiden.��

I ett försök att sammanfatta den relationsskapande teoribildningen fastställer Ledingham bland annat att relationer är målinriktade, föränderliga samt beroende av ömsesidig förståelse och av värde för båda parter. Han menar även att alla relationer påverkas av olika faktorer samt har konsekvenser för andra. Utifrån dessa kan relationerna analyseras kvalitets- och strategimässigt.�5

Ur hans resonemang och slutsatser kan man genom teorin kontrollera relationernas status genom att identifiera vissa nyckelfunktioner. Några av de dimensioner som finns beskrivna i hans artikel är hämtade från en tidigare undersökning och är fritt översatt tillit, öppenhet, samarbete med samhället, välfärdsinvestering och samhällsengagemang�6. Hans resultat visar att relationernas fortsatta existens beror på hur väl parternas förväntningar infrias och att förväntningarna identifieras genom interaktivi-tet parterna emellan.�7

MätmetoderDen kanadensiska kommunikationsforskaren Julia Jahansoozi har utifrån modeller inom interpersonell kommunikationsteori undersökt huruvida den externa kommunikationen når fram till rätt målgrupp, att målgruppen uppmärksammar, förstår den och tar innehållet till sig.�8 PR-forskaren Yi-Hui Huang har senare tagit fram en skala för mätandet av relationer mellan organisation och intressenter som ana-

�9 Broom et. al (�997). Toward a concept and Theory of Organization – Public Relationships (�997) s. �-��0 Ledingham /Bruning (2000) s. 7-���� Ledingham/Bruning (2000) s. �7�2 Edwards (2006) i Tench/Yeomans (2006) s. �56-�57�� Ledingham, John A, Government and citizenry: Extending the relational perspective of public relations (200�) s. 286�� Ledingham (200�) s. �88�5 Ledingham/Bruning (2000) s. 58�6 Ledingham, J. A/Bruning, S. D. Relationship management and public relations: Dimensions of an organization–public relationship (�998) s. �85�7 Ledingham (200�) s. �95�8 L´Etang/Pieczka (2006) s. 62-6�

�

lyserar vilka uppfattningar som råder om organisationen bland dess intressenter, vilken beskrivs av den brittiska kommunikationsforskaren Lee Edwards i Tench/Yeomans. Detta görs genom de fem dimen-sionerna gemensam kontroll, tillit, belåtenhet, engagemang samt utbyte och självpresentation.�9

Den australiensiska forskaren Joy Chia föreslår att relationer genom sin komplexitet inte går att mäta på kvantitativ väg, vilket öppnar för en kvalitativ mätmetod. Hon adresserar även underhåll av relatio-ner som en viktig faktor. Hennes syn på relationer grundar sig i den uppfattning Broom et al har kring relationer och fokuserar på dess komplexitet hellre än som en företeelse avskilt från parternas uppfatt-ning.50 Hon menar även att de relationsrelaterade dimensioner som tidigare identifierats endast indike-rar att en god relation existerar, men inte hur hantering och arbete för att bibehålla denna går till.5�

Grunig diskuterar en kvalitativ mätmetod för relationer mellan organisationer och dess publics52. Han skiljer mellan Exchange relationships och Communal relationships utifrån Hon/Grunig (�999). Den förstnämnda är en relationstyp där parterna förväntar sig att få ut något av relationen, vilket är van-ligt inom marketing. Den senare typen grundar sig i omtanke mellan parter där den ena på något sätt stödjer den andra utan tanke på likvärdigt stöd tillbaka. Detta är vanligare inom Public Relations även om båda typerna förekommer inom både marketing och PR, beroende på situation.5�

Grunig listar även utifrån Hon/Grunig (�999) fyra indikationer som definierar kvaliteten i relationer. Dessa är parternas syn på relationens gemensamma kontroll, deras tillit till den andra parten samt de-ras engagemang och belåtenhet. För att identifiera kvalitén på dessa punkter nämns fokusgrupper som ett vanligt verktyg. Dels eftersom det ger insyn i olika publics perspektiv men framför allt tack vare den samverkan och interaktivitet som uppstår i en gruppdiskussion.5�

Gemensam kontroll (Control mutuality) – Parternas inflytande på varandra behöver inte vara helt balanserat så länge båda parter har visst inverkan på varandra. 55

Tillit (Trust) – Möjligheten som parterna känner att de kan öppna sig själva. Denna indikerar att ett företag är ärliga samt att de ämnar genomföra det de lovar samt har kompetensen till det.56

Belåtenhet (Satisfaction) – Detta visar huruvida parternas positiva förväntningar av relationen är in-friade och indikerar att fördelarna med relationen är större än investeringarna.57

Engagemang (Commitment) – Åskådliggör huruvida parterna anser att relationen är värd att satsa på.58

RelationsstrategierFör att lyckas med sitt relationsbyggande bör organisationer arbeta fram både mätmetoder och strate-gier för att underhålla relationerna. Genom process objectives identifierar man vilka kommunikations-åtgärder man skall vidta för att uppnå strategiernas mål samt vilken omfattning de skall ha i antal. Det

�9 Edwards (2006) i Tench/Yeomans (2006) s. �5750 Chia, Joy, Measuring the immesurable (2006) s. ��5� Chia (2006) s. 752 Grunig, James E, Qualitative Methods for Assessing Relationships Between Organizations and Publics (2002)5� Hon, Linda/Grunig, James E, Guidelines for measuring relationships in public relations (Gainsville �999) s.20-2� 5� Grunig (2002) s. �55 Hon/Grunig (�999) s �56 Hon/Grunig (�999) s �57 Hon/Grunig (�999) s �58 Hon/Grunig (�999) s �

�

är även viktigt att sätta upp mål för det önskvärda tillstånd relationerna skall anta, även kallat outcome objectives. Det finns olika framgångsrika strategier men de som visat sig vara mest framgångsrika är de symmetriska förhållningssätten framför de asymmetriska.59

För att tilltala målgruppen måste ämnet enligt Lars Palm, vara laddat med rätt känslor för mottagarna. Han beskriver ett minskande intresse för sex ju äldre man blir, men att intresset för hälsa då istället ökar. Detta påverkar även den närhet till ämnet mottagaren upplever, vilket skapas genom igenkännan-de faktorer, personifiering av målgruppen samt konsekvenser av innehållet.60 Utifrån detta resonemang kan grepp då användas för att knyta mottagaren till innehållet och därmed skapa en relation.

DialogperspektivetEn del av Public relationsteorin som alltfler forskare har tittat närmre på är det s k dialogperspektivet. Där talar man om att dialog är en viktig diskurs inom relationsteorin. Dialogperspektivet härstammar från flertalet discipliner bl.a. filosofi, psykologi, retorik och relationsteori. Denna dialogteori vill främja en dialog mellan en organisation och dess publics och den motarbetar att kommunikationen blir en monolog. Samtidigt är dialogperspektivet skört på det sättet att en dialog innefattar olika kompo-nenter såsom ”förtroende”, ”risk” och ”sårbarhet” och dialogdeltagare såväl som publics kan då lätt bli manipulerade av skrupelfria organisationer eller publics. I sådana fall kan exempelvis strategisk kom-munikation vara mer effektiv.6�

Däremot om man bortser från det faktum att dialogperspektivet kan användas på ett omoraliskt sätt så kan dialogperspektivet framkalla fokus på relationen. Organisationer kan likaså förstärka sin dialog med mer interaktion till olika eventuella publics bl.a. genom olika mediekanaler bl.a. Internet. Som K.L Kent och M. Taylor beskriver det i deras artikel ” Toward a Dialogic theory of public relations”:

The Internet is one place in particular where dialogue can inform relationshipbuidling. Indeed, of all the mediated commu-nication channels available to the public relations practioner the world wide web comes closest to the interpersonal ideal. 62

Även Samsup/Yungwook har konstaterat att organisationer kan skapa relationer via webben genom att fokusera mer på kommunikation som siktar på dialog6�. Internet har en mer interaktiv del, med ljud, bilder och texter som varken böcker, magasin eller radio och tv har. På webben kan företaget kommu-nicera direkt med publics genom att erbjuda s.k. ”realtime” kommunikation, möjlighet till återkoppling, chans till skriftliga kommentarer till organisationen samt nå källor rörande organisationen. Genom en organisations webbplats så blir relationen en dialog istället för en monolog.6�

Public Relations på webbenInternet kan ha en avgörande egenskap för en organisations intressenter. Genom att möjliggöra en di-rekt kontakt tjuogofyra timmar om dygnet kan intressenterna alltid vara i kontakt med organisationen på önskad begäran. För att bedriva relationsskapande kommunikation på Internet i allmänhet och på webbplatser i synnerhet har Ki/Hon med hjälp av Interpersonell teoribildning identifierat nyckelvär-den såsom hänsyn till tillit, gemensam kontroll, engagemang och belåtenhet. På så sätt kan organisa-tioner skapa relationer med sina målgrupper.65

59 Grunig (2002) s. 5-660 Palm, Lars Kommunikationsplanering – En handbok på vetenskaplig grund (Lund 2006) s. 60-626� Kent, Michael L/Taylor, Maureen, Toward a dialogic theory of public relations (2002) s 2�62 Michael L Kent, Managerial Rhetoric as the Metaphor for the World Wide Web (200�) s. �59-�75 6� Samsup, Jo/Yungwook, Kim, The effect of Web characteristics on relationship building (2006) s. 2076� Kent/Taylor (2002) s ��65 Ki, Eyun-Jung/ Childers Hon, Linda, Relationships maintenance strategies on Fortune 500 company web sites (2006) s. 2

�0

Dialogskapande kommunikation på webbenM. Kent och M. Taylor beskriver i sin artikel ”Building Dialogic Relationships Through the World Wide Web” hur organisationer kan skapa dialogbaserade relationer till sina målgrupper genom att använda sig av Internet. Relationer mellan organisationer och dess olika intressenter kan förändras och bli stärkta genom att använda sig av webben66. Kent/Taylor nämner fem olika principer som kan användas för att stärka förhållanden för organisationen och kontakten med sina publiker genom användning av webben.

Den första är dialogisk cirkel (Dialogic loop), där man talar om att genom webben ge publics möjlig-heten till frågor och svar genom olika funktioner. Kontroll av webben är också ett krav som ställs på organisationen för att interaktiviteten skall fungera.67

Princip nummer två, användbarhet av information (Usefulness of information). Här bör en orga-nisation satsa på information som är generell och har ett läsvärde för många olika målgrupper. Det kan exempelvis vara bakgrundsinformation, telefonnummer eller information rörande produkter och leverantörer.68

Den tredje principen är återbesök (Generation of return visits). Webbplatsen bör innehålla informa-tion som gör den attraktiv för återbesök. Detta kan göras genom att fortlöpande uppdatera relevant information, skapa kontinuerligt aktuella nyhetsbrev, skapa besökarforum och möjlighet att kommen-tera webbplatsens innehåll.69

Princip nummer fyra, gränssnitt (The Intuitiveness & Ease of interface). Webbplatsen bör vara lätt att hantera och förstå. Det skall vara lätt att effektivt söka information snabbt. En annan viktig fak-tor inom denna princip är att ge besökare med begränsade tekniska möjligheter en chans att ta del av innehållet. I händelse av att webbplatsen är laddad med resurslukande information såsom bilder, animationer och dylikt kan en länk till en bantad textbaserad version vara till fördel för sådana använ-dare.70

Den femte principen bibehåll besökarna (Rule of Conservation of Visitors) är att ha kvar besökarna på webbplatsen. Det är viktigt att inte använda för många externa länkar som kan göra att besökaren söker sig vidare till andra sidor. Det finns även rekommendationer att placera annonser på strategiska ställen som inte stör besökarens uppmärksamhet på innehållet.7�Genom att använda webben som ett strategiskt verktyg kan man skapa dialog och relationer mellan en organisation och dess intressenter.72

InteraktivitetSamsup/Yungwook menar att webbplatser med hög grad av interaktivitet påverkar relationsskapandet positivt, i den mån interaktiviteten är väsentlig för kommunikationen7�. Detta är intressant med tanke på att interaktivitet och multimedia, som deras undersökning också innefattade, ansågs som viktiga faktorer som kännetecknar webben7�. Interaktivitet definieras på olika sätt, bland annat i hur stor

66 Kent/Taylor (�998) s. �2667 Kent/Taylor (�998) s. �2668 Kent/Taylor (�998) s. �2769 Kent/Taylor (�998) s. �2970 Kent/Taylor (�998) s. �29-��07� Kent/Taylor (�998) s. ��072 Kent/Taylor (�998 ) s. ���7� Samsup/Yungwook (2006) s. �997� Samsup/Yungwook (2006) s. 200

��

utsträckning användare kan delta i meddelandets innehåll i en datorrelaterad kommunikationsmiljö. Andra begreppsförklaringar fokuserar på parallellt och kontinuerligt informationsutbyte och är socialt bindande.75

Chou definierar interaktivitet utifrån Heters definitioner och beskriver det bland annat som en möj-lighet för användare att ge gensvar till organisationen76. Detta kan vara genom e-postfunktioner, chatt eller emottagandet av nyhetsbrev. Chou menar att som användare ha möjlighet att skicka e-post och delta i olika chatrumsfunktioner ökar chansen för användarna att vara jämbördiga deltagare i kom-munikationsprocessen.

Genom interaktivitet på webbplatsen kan företaget nå ut med olika funktioner för skiftande publik, exempelvis genom att ha ett webbforum eller en blogg lockar man en del av målgruppen. Thom Lieb talar om detta och tar ett exempel med en traditionell tidning som har sina vanliga sektioner publice-rade, exempelvis nyheter, sport och nöje. Genom att då ha till exempel en eventkalender lockar man nya besökare samt gamla att komma tillbaka.77

Det gäller med andra ord att öka interaktiviteten så pass mycket att det lockar besökarna att återvän-da och skapa en igenkänningsfaktor som får besökaren att känna sig välkommen och sedd. En blogg kan till exempel användas i sådant syfte. Meningen med en blogg är kontinuerlig uppdatering vilket i detta resonemang gör sidan intressant att ofta besöka.

NetiquetteKommunikation som sker genom nya tekniker kräver även en anpassning utifrån användaren/mot-tagaren av kommunikationen för att den skall vara ändamålsenlig. För företag som initiativtagare till webbplatser gäller det att vara väl medveten om vilken målgrupp man vänder sig till samt anpassa kommunikationens anslag till detta. Det är även viktigt i sammanhanget att på webbplatsen upprätta en god mekanism för respons på de kontaktfunktioner man har på webbplatsen.78

Mycket viktigt är även att skapa bra förutsättningar för kontakt med besökarna av hemsidan genom att alltid svara på seriös respons och att ta vara på den respons som ges. Webbplatsens kontaktfunk-tion bygger ju på detta.79 Man kan enligt Holtz vinna fördelar med att ge besökaren möjlighet att registrera sig på en e-postlista. Man får då en strategisk kanal att sända relevant information genom vilket även kommer till användning i händelse av en kris80.

Kommunikation via webbplatsen kan även vara en resurssparare, inte enbart enligt den väletablerade synen på den som en resurssnål kanal8� rent materialmässigt, även som en ersättare för andra kanaler. Det krävs därmed att besökare lätt kan hitta informationen de är ute efter, vilket bidrar till att de i högre utsträckning använder webbplatsen för att ta reda på information istället för att t.ex. använda telefonen82.Ki/Hon har utgått ifrån Stafford/Canarys strategier för underhåll av relationer genom mått såsom

75 Rafaeli/Sudweeks (�998) i Sudweeks et al. Network & netplay – Virtual groups on the Internet (�998) s. �75 76 Chou, Chien, Interactivity and interactive functions in web-based learing systems: a technical framework for designers (200�) s.26777 Lieb, Thom, Inactivity on Interactivity (2006) The Journal of Electronic Publishing [www] <http://www.press.umich.edu > (2006-�0-2�) http://www.press.umich.edu/jep/0�-0�/lieb0�0�.html78 Holtz, Shel, Public relations on the Net Holtz (New York �999) s. 7�-7679 Holtz (�999) s. 2��80 Holtz (�999) s. �6�8� Holtz (�999) s. xiii82 Holtz (�999) s. 227

��

positivitet, öppenhet, tillgänglighet, delat ansvar och kontaktnät. Dessa mått har sedan tolkats av Ki/Hon för att kunna appliceras på webbplatser.8�

Positivitet utgick ifrån huruvida ansatser att göra interaktionen tilltalande existerade, vilket baserades på Stafford/Canarys resonemang8�. Sett utifrån ett webbperspektiv anger detta enligt Ki/Hon huru-vida sändaren försöker göra det enkelt för besökaren att använda webbplatsen. Detta indikeras genom navigering, sidkarta samt sökmotor för sajten och skall bidra till användarvänlighet samt skapa ett positivt intryck hos besökaren.85

Öppenhet enligt Ki/Hon, indikerar att parter öppet blottar sina tankar och åsikter kring varandra.86 Detta har även tidigare diskuterats av Hon/Grunig87. För webben har detta tolkats som förekomsten av allmän information av sändaren (företaget) samt nyheter och rapporter kring verksamheten.88

Tillgänglighet tolkas av Ki/Hon utifrån Hon/Grunig hur pass lätt det är att få kontakt med informa-tionsansvariga eller högre chefer inom en organisation.89 Detta indikeras med befintligheten av tele-fonnummer, e-postadresser och andra kontaktmöjligheter på webbplatsen.90

Delat ansvar är förekomsten av ett ömsesidigt arbete mellan parter kring ett ansvarsområde.9� Gru-nig/Hon ger exempel på detta bland annat genom att organisationen kan arbeta med samhällsfrågor.92 Det bör då manifesteras av ett socialt ansvar kring en gemensam fråga via webbplatsen.9�

Kontaktnät visar ansatser att skapa kontakt med grupper som också har kontakt med organisationens publics enligt Grunig/Hon9�. Indikationer på detta är tecken på kontakt med någon aktivistgrupp inom dessa frågor, och att det är synligt på webbplatsen95.

Tillgängliga länkarLänkar på en webbplats bör enligt Englund/Sundin vara informativa, vilket innebär att besökaren på hemsidan lätt skall förstå vart länken leder innan han/hon klickar på den. Länknamn är därför viktigt för att på lättaste sätt ange var besökaren kan förväntas hamna. Man bör genom länknamnet göra klart för besökaren om länken leder till någon annans sida eller om den leder till en sida inom webbplatsen och till samma sida varje gång.

På dagstidningars och magasins webbplatser är det vanligt förekommande med ”Läs mer” -länkar vilket i sig inte berättar om vart länken leder. Länktitlar som visas när man för muspekaren över länken är även de viktiga. Dessa bör ge ytterligare information om länken och vad man kan hitta på den sidan dit länken leder.96Enligt Englund Sundin är tydlighet i menyord väldigt betydelsefullt för hur lätt

8� Ki/Hon (2006) s. �08� Ki/Hon (2006) s. �085 Ki/Hon (2006) s. �2-��86 Ki/Hon (2006) s. �087 Hon/Grunig (�999) s. �� 88 Ki/Hon (2006) s. ��89 Ki/Hon (2006) s. ��90 Ki/Hon (2006) s. ��9� Ki/Hon (2006) s. ��92 Hon/Grunig (�999) s.�59� Ki/Hon (2006) s. ��9� Hon/Grunig (�999) s.�595 Ki/Hon (2006) s. ��96 Englund, Helena & Sundin, Maria, Tillgängliga webbplatser i praktiken (Stockholm 200�) s. 60-6�

��

besökaren skall kunna navigera på webbplatsen.97 En vedertagen sed i Sverige är att länkar till andra sajter öppnas i nytt fönster. Man bör då alltid ange att länken kommer att öppnas i ett nytt fönster för att underlätta för användaren att ha full kontroll över skärmen.98

Ekonomiska strategierOrsakerna till att upprätta en webbplats på Internet samt vad man vill få ut av den varierar bland fö-retag inom mediebranschen. Ett vanligt syfte som bland annat påvisats av Kämpe/Nyberg är dock att vecko- och månadstidningsföretag använder sin webbplats för att öka intresset för den tryckta tidning-en, med sikte på utökad läsekrets samt nya prenumeranter. En annan medverkande faktor var att stärka varumärket och öka lojaliteten bland de befintliga kunderna. Det uppmärksammas också en trend som går mot fler tidskrifter med mindre upplagor i framtiden och att Internet då kommer att ”bli viktigare som distributionsmedium”.99

Webbplatsen används även som en av flera intäktskanaler genom bland annat annonsering och spons-ring men även i vissa fall försäljning av gamla nummer och klubbmedlemskap. Det har visat sig att vissa tidningsföretag kräver tydliga indikationer på att en nätupplaga av tidskriften är lönsam, medan andra ser webbplatsen som en del i helhetskonceptet. Orsaken bakom den förstnämnda synen ligger bland annat i att man inte hittat något sätt att mäta vilka fördelar webbplatsen ger verksamheten.�00 Det finns alltså ett intresse av att hitta indikationer på hur man gör sin webbsatsning lönsam.

Även Alström et al. resonerar kring detta perspektiv i sitt projekt Magasin i tryck på nätet. De menar att webbutgåvan av ett magasin måste komplettera pappersutgåvan, och tvärtom vilket inte görs idag. De påstår att många svenska magasins nätupplagor i dagsläget finansieras av annonsering och prenu-merationsintäkter från tidningen .�0� De talar även om s.k. kannibalisering, speciellt inom ramen för populärmagasin, som innebär att nätupplagan stjäl läsare från tidningen vilket gör att försäljningen av tidningen minskar. Detta diskuteras bland annat med utgångspunkt i publicering av artiklar från tidningen på tidningens webbplats.�02 Därför är det viktigt att de servicefunktioner man upprättar på webbplatsen inte hotar den tryckta produkten�0�.

Några av Alström et als förslag på förbättring inom magasinsverksamheten på webben i Sverige är i stort att göra kopplingen mellan tidning och webbplats tydligare, att skapa flera användbara tjänster för tidningens läsare på webben samt upprätta möjligheter för läsarna att kommunicera med varandra. Man understryker även att sökfunktioner på sajternas innehåll är en viktig del av de åtgärder som kan tas. De efterlyser även en bättre anpassad annonsering än vad som finns i dagsläget.�0� Man kan då ur detta resonemang diskutera vad som är lämpligt att publicera på webben, vilka tjänster som skall erbjudas där för att komplettera och skapa ett större intresse för den tryckta upplagan samt hur man på bästa sätt upprättar kommunikationsmöjligheter mellan läsarna.

97 Englund/Sundin (200�) s. �0898 Englund/Sundin (200�) s. �0699 Kämpe/Nyberg (200�) s. ��-�6�00 Kämpe/Nyberg (200�) s. �2-���0� Alström et al. (2006) s. 6�02 Alström et al. (2006) s. ���0� Alström et al. (2006) s. �6�0� Alström et al. (2006) s. 6

��

MetodSyftet med denna studie är att undersöka vilka strategier Glamour, Plaza Kvinna och Laura och M-magasin har för att bedriva relationsskapande kommunikation via sina webbplatser, hur dessa realiseras samt hur målgruppen uppfattar företagens webbplatsers strategiska budskap ur ett relationsskapande perspektiv. Undersökningen ämnar även att identifiera likheter och skillnader mellan magasinens rela-tionsskapande funktioner på webbplatserna.

Vi har använt oss av ett tredelat kvalitativt angreppssätt i vår studie. Varje metoddel skall svara på varsin frågeställning samt bidra till att se skillnader mellan de olika magasinens webbplatser ur ett relationsskapande perspektiv.

För att undersöka vilka strategier magasinen har för sin webbkommunikation har vi valt att först utföra samtalsintervjuer. Vi har valt ut respondenter från varje tidskrift med goda kunskaper om företagets kommunikationsstrategi. Orsaken till att vi valde att göra en samtalsintervju var att man på ett djupare plan kan identifiera de synsätt de har kring de områden våra frågor rör, med hjälp av följdfrågor och röstlägen�05. För att kontrollera tidskrifternas webbstrategier samt undersöka hur pass relationsska-pande deras webbplatser är, gjorde vi en kvalitativ analys av deras webbplatser med fokus på funktioner och utförande. Detta gjorde att vi på ett djupare sätt kunde granska de relationsskapande funktionerna som finns på webbplatserna. Denna analysform baseras på bland andra kommunikationsforskarna Ki/Hon, Samsup/Yungwook samt Kent/Taylors tidigare forskning inom strategisk webbkommunika-tion. För att granska målgruppernas perception av tidskriftsföretagens webbplatser använde vi oss av ålderinsindelade fokusgrupper. Denna metod gjorde att vi fick en bild av hur dessa målgrupper tillsam-mans tänker kring de relationsskapande funktionerna på magasinens hemsidor.

UrvalMagasin: Glamour, Plaza Kvinna, Laura och M-MagasinTidsperiod: 2006-��-27 t.o.m 2007-0�-07

Vi har valt att undersöka dessa tidskrifter eftersom de dels riktar sig till olika åldersgrupper inom vår målgruppsavgränsning, dels för att deras webbplatser gav uttryck för ett mer varierad och interaktiv uttryck samt att de var skiljda från förlagets webbplats. Orsaken till att vi valde att undersöka tidskrif-ternas webbplatser under ovan nämnda tidsperiod var att vi skulle få lämpligt material för den mätning av uppdateringsfrekvensen vi utförde samt ge magasinen tillräckligt med tid att besvara vårt fiktiva läsarbrev.

Urvalet av magasinföretag för vår undersökning utgår från vår definierade målgrupp, med krav på en egen webbplats separerad från förlagets samt en mer avancerad nivå än en vanlig webbaserad presenta-tion. Utifrån dessa kriterier kontaktade vi tiotalet av de livstilsmagasinssidorna vi granskat för en inter-vju. Av dessa var Glamour, M-magasin, Plaza Kvinna, Laura och Tidningen Hennes intresserade av att ställa upp på intervjuer. Vi gjorde då ett urval baserat på åldersstyrda målgrupper där magasinen i studien skulle representera varsin målgrupp. Valet blev därför Glamour, Plaza Kvinna, Laura och M-magasin.

Vi har valt ut och intervjuat den person på varje magasin som är ansvarig för kommunikationen på webbplatsen för att få fram information om deras strategi för webbplatsen samt hur de ser på kom-munikationens relationskapande funktioner där. Vi har på varje tidning blivit hänvisade till den person

�05 Daymon, Christine & Holloway, Immy, Qualitative research methods in Public Relations and Marketing Communica-tions (London 2002) s. �66-�67

��

som är mest insatt i strategierna för webbplatsen och har på så vis fått tag på rätt person. De respon-denter vi fått tag på har haft olika positioner för varje tidning. På Glamour intervjuade vi chefredaktö-ren Charlotta Flinkenberg, Plaza Kvinna webbredaktören Elin Liljero, Laura magasin chef Aller nya medier Johan Meltzer och M-magasin marknadschef Ingrid Hegg.

Vi har gjort en analys av webbplatsernas uppbyggnad och funktioner utifrån relationsskapande teorier för att identifiera i vilken grad de är främjar ett strategiskt relationsskapande.Vi har genom fokusgrupper även undersökt ett urval av företagens målgrupp för att se hur dessa perso-ner uppfattar webbplatserna ur ett relationsskapande perspektiv genom att bryta ner ämnet i hanterliga definitioner för dem att diskutera. Det urval som definierat fokusgrupperna är ett snöbollsurval baserat på förslag från personer inom vår umgängeskrets�06. Kriterierna för de medverkande i undersökningen var att de skall vara kvinnor i någon av de tre åldersgrupperna 20-�0, �0-�0 samt �0-56 år.

Genom att använda denna metod kan vi undersöka varje steg i kommunikationsprocessen och se om det utifrån teorin kan definieras som relationsskapande. Varje steg kan lyckas med det utan att nästa nödvändigtvis behöver göra det. En kommunikationsstrategi kan till exempel vara rätt utformad rela-tionsmässigt sett, men misslyckat i sitt genomförande. Likväl kan en operationalisering av strategierna vara korrekta teorimässigt sett men inte nå önskad effekt hos mottagaren.

OperationaliseringVår operationalisering av utgår både från de relationsteorier vi själva tolkat i ett webbsammanhang och från de redan tolkade relationsteorierna för kommunikation på Internet. Termerna vi hittat som beskriver relationer har vi översatt till svenska samtidigt som vi gjort en förklaring av deras innebörd utifrån de engelska definitionerna.

IntervjuVi har gjort en intervju med den person som är ansvarig för kommunikationen på vart och ett av magasinens webbplatser samt har full överblick över de strategier som gäller för kommunikationen där. Detta gör att den bild vi fått av företagets webbstrategier kan betraktas som heltäckande och represen-tativa. Intervjuerna har genomförts på telefon och behandlade strategierna på ett övergripande plan för att utröna hur de ser på kommunikationen via webbplatsen och hur de jobbar för att skapa samt underhålla relationerna med läsarna där. Intervjun behandlade deras förhållande till syftet med webb-platsen, läsekrets, läsarinteraktion, finansiering, besöksstrategi, öppenhet, kontakt och samarbete med hjälporganisationer. Vi har genom vår intervju berört övergripande ämnen för att undvika ledande frå-gor samt ge respondenten möjligheten att själv gå in på de detaljer i strategin som anses vara viktiga.

Syftet med webbplatsen visar vilka tankar och målsättningar man har med webbplatsen och hur den är tänkt att fungera i kommunikationsprocessen.

Tilltala läsekretsen undersöker hur företaget tänker för att hemsidan och dess innehåll skall intressera deras läsare och målgrupp. Det visar om man försöker skapa innehåll, funktioner och utseende som passar läsekretsen.

Läsarinteraktion visar om arbete lagts ner på att genom webbplatsen skapa möjligheter för användarna att kommunicera med varandra.

Finansiering av webbplatsen visar om man stödjer sig på annonsering eller annan inkomst för att

�06 Esaiasson, Peter et. al., Metodpraktikan (Stockholm 2005) s. 2�2

��

bedriva verksamheten kring webbplatsen. Komplettering av papperutgåvan visar om man försöker få webbplatsen att samverka med pappersutgåvan samt undvika konkurrens genom att ha annorlunda innehåll.

Besöksstrategi undersöker vilka strategier de har för att få besökare av webbplatsen att komma tillbaka regelbundet. Det kan t.ex. göras genom kontinuerlig uppdatering av innehållet. Denna del skall även visa om magasinen har någon övervakning av hur många som besöker sidan.Öppenhet och kontakt visar hur pass mycket information rörande verksamheten man vill delge besökarna samt vilken möjlighet man ger dem att dela med sig av synpunkter på innehållet. Det visar även vilka rutiner man upprättat på webbplatsen för e-post eller annan kontakt med redaktionen för frågor och annat.

Samarbete med hjälporganisationer visar om tidningen samarbetar med någon organisation som vänder sig till samma målgrupp de gör. Det kan vara insamlingar eller någon form av, samhälls- eller välgö-renhetsorganisationer.

WebbanalysVi har gjort en innehållsanalys av företagens webbplatser genom att definiera givna värden utifrån relationsteorin bland annat genom den studie Ki /Hon�07 gjort samt en studie av Samsup/Yungwook rörande relationsteorier och webbplatser. Vi har använt oss av dels relationsteorier för webben defi-nierade av Ki/Hon, Samsup/Yungwook, Kent/Taylor och Holtz, dels relationsteorier utformade av Ledingham, Chia, Grunig och Palm. Dessa har vi tolkat ur ett webbperspektiv för att bredda under-sökningen samt ge mer tyngd åt de relationsteorier som redan är tolkade för webben. Vi har behand-lat dessa teorier på ett sätt som passar för en kvalitativ studie, vilket skiljer sig från t.ex. Ki/Hon och Samsup/Yungwooks studier som har tydligt kvantitativa angreppssätt. Vi har undersökt webbplatserna utifrån kategorierna kontakt, information, användning, återbesök, bibehållning av besökare och kon-taktnät.

Kontakt utgår från teorierna om gemensam kontroll, dialogisk cirkel, tillgänglighet och undersöker tecken på kontaktmöjligheter med personer på redaktionen/företaget, möjligheter att kommentera webbplatsen, läsarbrev och presentation av personal.

Information baseras på teorierna om öppenhet och användbarhet. Kategorin visar hur mycket infor-mation om verksamheten och produkten som finns att läsa på webbplatsen. Den undersöker även om man hittar nyheter och allmän information som gör webbplatsen till en resurssparare i den mening att besökare kan hitta information där istället för att ringa till företaget. Et exempel på en sådan funktion är Frequently Asked Questions (FAQ) samt Questions and Answers (Q&A).

Användning grundar sig i teorierna om gränssnitt och positivitet. Det skall vara lätt att identifiera var man hamnat när man surfar in på sidan och denna mätning baseras på våra tolkningar. Dessa tolk-ningar utgår ifrån att man snabbt hittar logotypen samt den ingång i innehållet man är ute efter, t.ex. att menyn är välplacerad och synlig. Med detta verktyg skall webbplatsens användarvänlighet studeras. Man undersöker hur resursslukande den är samt flexibilitet i designen. Indikationer på användbarhet kan vara lättanvänd navigering, sidkarta och sökmotor för hemsidan.

Vi har här även tittat på förekomsten av flashbaserat material på sidorna samt vilken omfattning det har. En användbar sida skall gå att använda till större delen utan att ha flashplayer installerat.Förekomsten av länktitlar samt informativa länknamn/menyord är även viktigt i denna del. Även

�07 Ki/Hon (2006) Relationships maintenance strategies on Fortune 500 company web sites”

��

placering och strategi av externa länkar samt annonser behandlas under denna rubrik. Det skall finnas liten risk att klicka sig till någon annans sajt.

Teorin om Återbesök/Interaktivitet undersöker hur attraktiv sidan är att komma tillbaka till efter första besöket, men även kontinuerligt. Uppdateringsfrekvens, förekomst av nyhetsbrev, besökarforum, chatt, e-postlista är indikationer att granska i denna kategori.

Kontaktnät visar om tidningen har något samarbete med organisationer inom samhällsansvar och väl-görenhet som vänder sig till samma målgrupp som tidningen.

FokusgrupperVi valde att undersöka målgruppens syn på magasinens webbplatser genom fokusgrupper eftersom det gav oss deras subjektiva perception av hemsidorna samtidigt som det ger en bred bild av målgrup-pens syn. Dessutom rekommenderas denna metod när man på kort tid vill samla in information om målgruppens syn på det studerade.�08 Fokusgrupperna i vår undersökning bestod av kvinnor i åldern 20-56 år inom och utom vår bekantskapskrets indelade i tre grupper efter ålder. Vi valde även att ta med delar av en kompletterande fokusgrupp i vårt resultat på grund av ett metodproblem vid ett av fokusgruppstillfällena, vilket gör att fokusgrupperna blev fyra till antalet. Antalet deltagare i de olika fokusgrupperna varierade. Fokusgruppen med 20-�0 åringar bestod av fyra deltagare, �0-�0 årsgrup-pen bestod av tre stycken, �0-56 årsgruppen var fyra samt den kompletterande 20-�0 årsgruppen hade sex deltagare.

På fokusgruppsträffarna lät vi först de medverkande på egen hand studera webbplatsen samt svara på fyra frågor för varje webbplats genom att använda respektive sida för att hitta svaren. Dessa uppgif-ter var utformade för att få fokusgruppsdeltagarna att uppmärksamma några av de relationsskapande funktionerna vi ämnar föra upp till diskussion utan att vara medvetna om dess roll i relationsskapan-det. Därefter ställde vi frågor utformade efter relationsskapande PR och lät de medverkande diskutera de delar av webbplatsen som är intressant för undersökningen. Vi har utfört fyra fokusgruppsträffar på Mittuniversitetet i Sundsvall. Diskussionen på fokusgruppsträffarna delades upp i tre delar, öppnings-frågor, nyckelfrågor samt avslutande frågor.

Öppningsfrågorna utformades för att undersöka vilka av magasinen deltagarna är bekanta med, har läst och läser regelbundet. Vi ville med detta även urskilja vilka förväntningar de hade på de olika magasinen och deras webbsidor samt om dessa förväntningar har något samband med huruvida de känner till, har läst eller läser magasinen. Denna del grundar sig i Broom et als teori om förväntningar, Alström et als resonemang om kompletterande innehåll samt Hon/Grunigs teori kring belåtenhet

Nyckelfrågorna utformades för att ta reda på målgruppsanpassning av webbplatserna ur ett ålders-perspektiv eftersom vår undersökning analyserar en så pass stor åldersgrupp. Här undersökte vi också några av områdena som granskats i respondentintervjuerna och webbanalysen bland annat tillgänglig-het, öppenhet, användbarhet, netiquette, gränssnitt, positivitet, dialogskapande och interaktivitet.

De avslutande frågorna behandlade förutom övriga synpunkter också om fokusgruppdeltagarna kände sig villiga att återbesöka någon eller några av sidorna igen. Detta kan under diskussionen ställas mot hur huruvida varje deltagare uppfattade att den webbplats vars tidning riktar sig till just deras mål-grupp var speciellt tilltalande.

�08 Daymon/ Holloway (2002) s. �86-�87

��

MetodproblemEtt metodproblem som uppstod var bortfall i fokusgruppen med �0-�0 åringar. Denna grupp bestod därför av tre stycken medverkande vilket är en låg siffra. Detta är vi medvetna om, men anser ändå att vi fått ett relativt bra resultat tack vare de intressanta perspektiv denna grupp gav undersökningen. Vid den första fokusgruppen med deltagare mellan 20 och �0 år låg Plaza Kvinnas sida nere vilket gjorde att resultatet från denna grupp inte kunde anses vara giltigt. Vi fick därmed utföra denna grupp igen men använde den första som en komplettering till resultatet dock med mindre tyngd i analysen. Vi är medvetna om att vi i de telefonintervjuer vi genomfört med företagens webbansvariga missat viktiga signaler i form av kroppsspråk och mimspel. Vi hävdar dock att det är av mindre betydelse eför undersökningen eftersom vi inte ämnar undersöka vilka attityder respondenterna har till de strategier som tagits fram utan att de känner till dem och kan svara på frågor kring dem. Om de efterlevs under-söks dessutom i metoddesignens andra del.

I webbanalysen använder vi oss av Ki/Hons webbanpassade tolkning av relationsteori, vilken de använt i sin kvantitativa undersökning. Deras tolkningar har dock fått viss kritik vilket noterats i deras arti-kel�09. Vi anser dock att vi kompletterar Ki/Hons teoribildning genom att även använda oss av Sam-sup/Yungwook, Kent, Taylor/Kent, Holtz, Jahanssoozi, Alström et al och Hon/Grunig.

Vid fokusgrupptillfällena hände det att deltagarna ibland blandade ihop de olika webbplatserna och uttalde sig om en webbplats men egentligen syftade till en annan. Detta kan bero på att de under relativt kort tid fick ta del av ett stort material. Detta förekom endast till viss del och vi har även tagit hänsyn till detta i vår analys.

Under webbanalysperioden låg Plaza Kvinnas hemsida nere vid ett tillfälle vilket gav oss ett mindre metodproblem eftersom vi då inte kunde mäta uppdateringsfrekvensen. Detta är dock av mindre bety-delse eftersom detta endast var ett av flera mättillfällen.

Validitet och reliabilitetDe tre frågeställningar vi utformat i vårt syfte utmynnar i varsin metoddel som skall besvara frågeställ-ningarna. På så vis ser man även hur de olika magasinen skiljer sig gentemot varandra. Detta talar för en god validitet.��0

Vi utförde delarna av undersökningen systematiskt och kronologiskt med start i företagens strategier, för att få rätt uppfattning om kommunikationsprocessen genom denna kanal. Först gjorde vi respon-dentintervjun för att stämma av företagets webbstrategier med den teoretiska basen inom vårt valda ämnesområde. I det andra stadiet genomfördes analysen av webbplatsen för att skaffa bra förkunskaper inför de områdesstyrda fokusgrupperna som genomfördes sist. Detta stärker studiens tillförlitlighet-reliabilitet.���

�09 Ki/Hon (2006) s. �9��0 Østbye, Helge et.al Metodbok för medievetenskap (Stockholm 200�) s.�0 ��� Østbye et.al s.�0

��

ResultatpresentationVi kommer att presentera resultaten i undersökningen i enlighet med de tre stegen i vårt metodinstru-ment där vi undersökt tidskrifternas webbstrategier, deras webbplatser samt målgruppernas uppfatt-ning om webbplatserna. Först sammanfattas intervjuerna med de representanter för de fyra magasin som ingår i undersökningen. Därefter presenteras analysen av de fyra webbplatserna vilka är knutna till magasinen. Slutligen sammanfattas de resultat vi fått från de fyra fokusgrupper som genomförts för att identifiera vilken uppfattning en utvald skara av målgruppen fått av att använda sidorna.

IntervjuerInledningsvis kommer vi att presentera de intervjuer vi gjort med varje representant för magasinens webbplatser. Alla intervjuer skedde på telefon och spelades in för transkribering. Varje intervju kom-mer att presenteras enskilt där vi summerar respondentens svar på intervjufrågorna indelat i de om-råden vi fastställt i metoddelen. Vi har använt oss av samma intervjumanual vid varje intervjutillfälle men även ställt följdfrågor där det krävts. Intervjuerna genomfördes mellan 28 november och � de-cember.

Glamour �00�-��-��Vi har intervjuat Charlotta Flinkenberg som är chefredaktör på Glamour.

Syftet med webbplatsenGlamours webbplats är tänkt att fungera som en länk mellan läsarna och tidningen. De vill genom webbplatsen snabbt förse sina läsare med de nyheter och mode som de inte hinner publicera i pappers-upplagan som kommer ut månadsvis. De vill även interagera med läsarna och komma i kontakt med dem. Flinkenberg berättar att de använder hemsidan till att efterlysa önskemål på reportage samt göra undersökningar om vad läsarna tycker om tidningen. Webbplatsen underlättar en mer frekvent dialog med läsarna för dem. Den är tänkt att komplettera tidningen.

Glamours läsekrets bland prenumeranterna sträcker sig, enligt Flinkenberg, mellan 25 och �� år samti-digt som de tenderar att vara något yngre på webbplatsen.

Tilltala läsekretsenFör att intressera läsarna att besöka hemsidan publicerar de ofta bildspel på Hollywoodkändisars klä-der och frisyrer. De har även nyheter från modevärlden med mycket bilder. Det finns även ett modefo-rum på webbplatsen där läsarna själva kan delta och dela med sig av tips till varandra.

Charlotta Flinkenberg anger att tidningens läsekrets är flitiga bloggläsare, varpå hon publicerat sin egen blogg på sajten. Hon menar att frekvent uppdatering av innehållet på sidan är viktigt för att skapa och bibehålla läsarnas intresse för sidan.

LäsarinteraktionFörutom magasinets modeforum finns inget större intresse av att skapa interaktion mellan läsarna. Flinkenberg poängterar att Glamours sajt inte är ute efter att skapa sådana kontakter. ”Det är ju ett trevligt sätt att skapa kommunikation, men vår hemsida är ju inte som Lunarstorm, den fungerar inte på det sättet” menar hon. Dels har de inte den tekniken som krävs för sådana tjänster, dels saknar de resurserna i personal för att underhålla en sådan satsning. För sådana ändamål hänvisar hon till andra webbplatser som är bättre på den biten och som också riktar in sig specifikt på sådan kommunikation.

�0

Finansiering av webbplatsenGlamour har en budget för webbplatsen och dess kostnader. Sajten saknar annonsering eftersom ma-gasinet ägs av det internationella förlaget Condé Nast, vilket skapar unika förutsättningar för annon-sering. Finansiering genom annonser skulle kosta tidskriften höga licensavgifter. Man ser därmed inte webbplatsen som en inkomstkälla, utan som en investering för att interagera och hålla kontakten med sina läsare. Webbplatsen är en satsning för att öka intresset för varumärket.

BesöksstrategiMan har på Glamour en god överblick över hur deras sajtbesökare använder sidan samt hur ofta de återkommer, enligt Charlotta Flinkenberg. I intervjun understryks att sidan inte uppdateras så ofta och att den inte erbjuder så mycket i dagsläget. De flesta besökarna antas gå in på sidan för att beställa en prenumeration på tidningen, för att läsa bloggen eller titta på bilder. Flinkenberg anger att besökaran-talet hela tiden ökar, vilket dels beror på att webbplatsen är ett intressant ställe att komma tillbaka till men även att varumärket blir mer och mer välkänt i takt med tidningens spridning, tror hon. I dagslä-get beräknas sidan ha ca �7 000 besökare i månaden. Den enda marknadsföringen sajten har är genom tidningen vilket gör dess framgång relaterat till tidningsförsäljningen. Det finns dock vid behov ett starkt nätverk av webbplatser genom huvudförlaget som ger ut Glamour i �� länder i världen.

Den besöksfrekvensen de har som målsättning för tillfället är att man som aktiv besökare skall surfa in på webbplatsen en gång om dagen. För att få fler besök anger Flinkenberg att de måste erbjuda mer på sidan. Besökarna har ganska höga krav och är vana vid hög uppdateringsfrekvens enligt chefredaktö-ren. Den beräknade besöksfrekvensen för en besökare är ungefär ett par gånger i veckan.

Öppenhet och kontaktDet är viktigt för Glamour att man snabbt vet vilken sida man hamnat på, varpå man valt att kom-municera en stor del av tidningens information direkt på förstasidan. På sidan finns information om själva tidningen och hur länge den funnits, för att underlätta kommunikationen av varumärket, berät-tar Charlotta Flinkenberg. Hon förtydligar att man lätt kan hitta information genom att klicka på knappen ”Om Glamour” på webbplatsen. Det framgår också i intervjun att kontaktinformation såsom e-post, postadress och telefonnummer är högt prioriterat. Även kontaktvägar direkt till personer på re-daktionen, kundservice och prenumeration är viktiga. Hon tror att just prenumerationer är den största orsaken till att sidan får besökare.

Redaktionen på magasinet har en intern policy att svara på läsarmejl omgående. ”Även om vi får mycket mejl så vet inte läsarna att det är många andra som ställer samma frågor och det skall de ju inte behöva veta heller. De skall få en direktrespons. Även om vi inte kan hjälpa dem så skall de få ett svar, det är vår policy”. Det finns därmed ingen automatiserad svarsfunktion för e-post, vilket även motiveras av att de inte får så mycket e-post till redaktionen. Eftersom de flesta brev som kommer in på redaktionen rör frågor som hanteras av kundtjänst vidarebefordras de till kundtjänst, som enligt Flinkenberg är snabba på att ta hand om dessa kundärenden.

Samarbete med hjälporganisationerÄven denna fråga rör det licensavtal tidskriften har med förlaget Condé Nast eftersom sådana samar-beten ofta räknas som kommersiella intressen berättar Charlotta Flinkenberg. De har dock haft några sådana samarbeten. Under oktober månad hade tidningen i samband med Rosa bandet-kampanjen ett samarbete där de uppmanade sina läsare att skänka pengar till kampanjen. De har även gjort samar-beten som inkluderat läsarna och syftat till att tillföra dem något. Det finns även indikationer på flera samarbetsplaner med hjälporganisationer i framtiden. ”Det är lite säsongsbetonat också, vad som känns rätt i tiden just nu, vad vi kan stå för och vad vi vill upplysa läsarna om.” De har inget kommersiellt intresse med dessa samarbeten enligt chefredaktören.

��

Plaza Kvinna �00�-��-0�Vi har intervjuat Elin Liljero, webbredaktör på Plaza Kvinna angående deras webbplats.

Syftet med webbplatsenSyftet med Plaza Kvinnas webbplats är att den skall vara en mötesplats för kvinnor mellan ungefär 20 och �5 år. Webbplatsen skall engagera och informera målgruppen för att de skall upptäcka ny musik och nytt mode, enligt Liljero.

Tilltala läsekretsenMagasinet siktar på att sidans besökare skall surfa in flera gånger per dag och arbetar med en relativt högfrekvent uppdatering av webbplatsen för att möjliggöra detta. ”… vi uppdaterar den hela tiden, flera gånger dagligen”, säger Elin Liljero i intervjun. Nyhetsuppdateringar görs av särskild personal på redaktionen. För att besökarna skall få uppfattningen av att sajten är ett ställe som förändras ofta har man bland annat rullande blogginlägg. Man vill skapa en sida där det händer mycket så att besökaren skall känna sig manad att besöka den ofta för att inte missa något.

För att engagera besökaren använder tidskriften sig av olika undersökningar och dagens fråga på webbplatsen. Plaza Kvinna har en gratistjänst på webbplatsen som heter PK VIP, där man som regist-rerad besökare får tillgång till mer material såsom tyngre intervjuer, olika erbjudanden och möjlighet att ladda ner billigare musik. Man vill även locka besökare till sidan med sina personalbloggar. Elin Liljero beskriver att man genom bloggarna strävar efter att vara en vän till läsaren.

Genom att värva medlemmar till PK VIP kan Plaza Kvinna uppdatera besökare om nyheter och erbju-danden på sajten via sitt e-postbaserade nyhetsbrev.

LäsarinteraktionMan har ännu inte skapat något sätt för läsarna att kommunicera med varandra via webbplatsen. Or-saken till detta är enligt Liljero att sajten är för ny. Hon uppger i intervjun att den startade för drygt en månad sedan, vilket betyder att den startades i månadsskiftet oktober/november 2006. Det finns dock planer på mer interaktion mellan läsarna, ”… vid årsskiftet planerar vi att starta upp en bloggfunktion där våra medlemmar skall kunna lägga upp eget material också”. Syftet med läsarbloggar är enligt Lil-jero att engagera besökarna mer.

Tillfälllen att delge sin synpunkt på sidan saknas dock inte enligt Liljero. ”Det finns många möjlighe-ter, vi har ju kommentarsfunktion på nästan allt, vilket vi tycker är jätteviktigt så klart.” Detta förbättrar tillgängligheten enligt Liljero. ”Jag tror detta är väsentligt, vi lägger stor tyngdpunkt på att vi är där våra läsare är på riktigt liksom. Vi vill verkligen ta vara på den möjligheten”.

Finansiering av webbplatsenFinansieringen av sajten är sammankopplad med pappersutgåvan men har en egen budget och egna finansiella mål, berättar Elin Liljero. Webbplatsen finansieras i dagsläget av pappersutgåvans intäkter men planeras kunna försörja sig själv genom annonsintäkter i framtiden. Annonsomfattningen på hemsidan är inte så stor men beräknas öka allteftersom webbplatsen växer.

Plaza Kvinna har en policy rörande placering av annonser indelad i fyra utrymmen på sidan. De har en toppbanner högst upp på sidan. De har också två format i en egen högerspalt på sidan som de kallar för widescreen-platser, med två olika höjdformat. Det fjärde och sista formatet är annonser placerade i det redaktionella innehållet. Eftersom denna placering är speciell ur journalistisk synpunkt har den motiverat dem att sätta högre pris för detta format än de andra. ”Det är lite känsligt och det är såklart dyrast att ligga mitt i ett ex och så, men det finns möjlighet att göra det när det känns naturligt”, säger

��

Elin Liljero. Annonseringen är enligt Liljero också anpassad för målgruppen men har lite bredare inriktning än det redaktionella materialet vad gäller målgruppsanpassning.

BesöksstrategiTidningen har som målsättning att en Plaza Kvinna-besökare skall besöka webbplatsen upp till fyra till fem gånger per dag. För att mäta detta har man enligt Liljero en räknare som visar hur många som återvänder under dagen. Hon anger samtidigt att de inte har något omfattande system ännu för besök-armätning eftersom sidan är så pass ny.

Öppenhet och kontaktDet läggs inte så stor tyngdpunkt på bakgrundsinformation om företaget på webbplatsen. Man satsar hellre på att förmedla vilka de är genom varumärket. De har dock enligt Liljero en avdelning på sidan som heter ”Om tidningen”, vilken upplyser besökaren om redaktionen och kontaktinformation.

Plaza Kvinna har ingen särskild tidspolicy för svar på e-post. Elin Liljero försäkrar dock att de svarar på all e-post så fort de kan. Hon säger också att de upprättat en speciell e-postadress som är kopplad till hennes inbox.

Samarbete med hjälporganisationerDet finns inget samarbete mellan Plaza Kvinna och någon samhällsorganisation ännu. Däremot har de samarbeten med kommersiella företag såsom mobilföretaget � och bokningsbolaget Luger.

Laura magasin �00�-��-0�Vi har intervjuat Johan Meltzer, chef på förlaget Allers Nya Medier angående Laura Magasins webb-plats.

Syftet med webbplatsenLauras syfte är lite speciellt just för att både tidningen och webbplatsen lanserades samma dag. Laura är en tidning som kommuniceras så att den vänder sig till kvinnor �0 +. Det är viktigt att ha en mo-dern och up to date framtoning och att sajten lanserades är viktigt för varumärket. ” Det finns även särskilda funktioner enbart för prenumeranter, vi hoppas det ökar attraktionsvärdet för sajten…Vi är jättenoga med det att se till att sajten kompletterar inte kannibaliserar ” säger Johan Meltzer.

Tilltala läsekretsen/LäsarinteraktionFör att tilltala läsarkretsen så har Laura ett community där man kan ladda upp bilder, hitta vänner och möjlighet att tipsa varandra om olika saker. Denna tjänst finns innanför prenumerantinloggningen. Man har ett ökat värde av att använda sajten som prenumerant, dock finns annat innehåll för ickepre-numeranter såsom mode, skönhet och har även en tjänst där man kan testa nya frisyrer, smink och glasögon på antingen eget uppladdat foto eller modeller. ”Tjänsten ”Ny på nätet” är en flashapplika-tion… den är rätt så avancerad och det försöker vi slå ett slag för” säger Johan Meltzer. Enligt Meltzer finns det möjlighet för besökarna att kommentera direkt på sidan. Meltzer hade inte så stor koll på om det fanns kontaktinformation till redaktionen och sade att forumen var endast till för prenumeranter.

Finansiering av webbplatsenWebbplatsen finansieras tillsammans med tidningen och det annonseras i liten omfattning än så länge. Det är ett externt säljbolag som säljer. Webbplatsen är relativt ny så Johan Meltzer är glad för att de fått igång verksamheten så pass bra. Det är chefredaktören som beslutar om vilka annonser som skall finnas på sajten eftersom denne är ansvarig utgivare. Efter vad Meltzer erfar finns det inget som styr place-ringen av annonser.

��

BesöksstrategiLaura arbetar aktivt med att lagra data på de som loggar in, men använder inte detta för att pin-pointa besökare. ”Vi jobbar inte just nu med något system att klustra” säger Johan Meltzer. Han vill gärna att aktiva användare skall vara inne flera gånger per vecka, men i och med att de har ett community så vill han att besökarna helst ska vara inne på webbplatsen varje dag.

Enligt Meltzer skall sajten kommunicera vad varumärket står för och allt innehåll på sajten är noga utvalt för att kommunicera magasinets kärnvärden. Applikationen ”Ny på nätet” ska kommunicera att tidningen handlar om mode och skönhet. Deras community ska kommunicera att det handlar om relationer, reseforum osv. Allt är kopplat till varumärket. Det finns ingen bakgrundinformation mer än att ”sajten och tidningen är anpassade för den här gruppen som vi ansåg att det fanns ett hål för på marknaden”, enligt Meltzer.

Öppenhet och kontaktLaura magasin öppnar upp för besökarna att dela med sig av sina synpunkter genom att delta på olika sätt. Detta kan vara att lämna in t.ex. uppdrag för inredningsjobb eller ladda in bilder på sig själv om man vill bli omslagsmodell på tidningen. Meltzer påtalar att det är mycket direktinteraktivitet på sidan och även rena uppmaningar att tycka till om sajten. Laura Magasin får in mycket material rörande dessa områden på webbplatsen.

Rutiner för e-post har de genom att webbredaktören svarar på alla e-brev, men Meltzer säger ”jag tip-par på att de flesta får svar redan samma dag”.

Samarbete med hjälporganisationerDet finns inte enligt Johan Meltzer något annat samarbete med andra organisationer eller något sam-arbete med organisationer som berör samhällsansvar.” Vi har inte hunnit med det ännu.” Johan Melt-zer vill påpeka att de på Aller förlag som arbetar med Allers och andra tidskrifter att de arbetar på att skapa ett mervärde för sina prenumeranter.

I andra hand talar Meltzer om att de som arbetar med Laura magasin vill att man ska bli nyfiken på tidningen, ”till skillnad från andra så lägger vi inte ut våra tidskrifter gratis på nätet utan vi vill försöka få tidningen och sajten att gå hand i hand, att det skall bli ett koncept tillsammans som det är värt att betala pengar för” avslutar Meltzer denna intervju med att säga.

M-magasin �00�-��-��Vi har intervjuat Ingrid Hegg, Marknadschef på M-magasin rörande magasinets webbplats.

Syftet med webbplatsenSyftet med M-magasins webbplats, enligt Ingrid Hegg, är att de vill vara en plats för mappies på nätet. M-magasin är ett koncept som är flerkanaligt Dessa kanaler är papperstidningen, nyhetsbrev och webbplatsen. M-magasin vänder sig till kvinnor mellan 50 och 70 år.

Tilltala läsekretsenFör att tilltala läsarkretsen har de utgått från målgruppen. Ingrid Hegg talar om att det finns många kvinnor som fortfarande är intresserade av saker och ting som händer, de kanske har gått i pension eller ska gå i pension, då skall det finnas en plats att mötas på webben.” Därför har vi startat något som heter ”Mitt projekt” som är en typ av blogg där man kan skriva om sina projekt och där även andra har möj-ligheten att kommentera.” säger Hegg.

��

På M-magasin är man av den meningen att tidningen är ett forum där man enbart mottar information medan man på webben är mer aktiv genom att exempelvis göra hälsotester etc.

LäsarinteraktionIngrid Hegg påpekar att denna funktion ”Mitt projekt” som står högst upp på sidan är exempel på teknisk lösning som möjliggör för kommunikation mellan besökarna på webbplatsen.

Hegg menar på att det finns länkar som går under namnen ” kontakta redaktionen” och ”tyck till” att klicka på om man som besökare vill kontakta redaktionen eller ge uttryck för sina åsikter.

Finansiering av webbplatsenWebbplatsen finansieras inte själv utan den räknas tillsammans med pappersutgåvan. Ingrid Hegg påtalar att; ”vi har annonsförsäljning, men den finansierar inte på långa vägar webbplatsen som det ser ut nu”.

Hon tillägger även att de gemensamt med Bonnier Tidskrifter bestämmer var annonserna skall vara placerade. ”Detta kan ju ändras beroende på konjunktur och önskemål. När vi byggde sajten så läm-nade vi utrymme för annonsering… Vi har inte sagt hur stor del, utan detta styrs av kunderna. För att få annonser måste man vara öppen för vad annonsörerna vill göra. Alla som vill får annonsera bara de inte är olagliga eller oetiska. Vi tar bort dem om de väcker anstöt” säger Ingrid Hegg. M-magasin köper även sina annonser i kluster. BesöksstrategiM-Magasin arbetar aktivt för att besökarna skall återvända. Genom pappersupplagan uppmanar de lä-sarna att besöka sidan dels genom att varje tävling i tidningen går via webbplatsen. I det nyhetsbrev de sänder ut nämner de även att mer information om det som står i brevet finns att läsa på webbplatsen. M-Magasin tänker i termerna unika besökare, och de har satt upp ett mål på ca �5000 besökare per månad. Det tror Ingrid Hegg är full möjligt och påpekar att de önskar nå 25 000 besökare till nästa år.

Öppenhet och kontaktM-Magasin har en länk på webbplatsen där det står information om företaget. Där har de pressinfor-mation och även information rörande prenumeration och pris. Ingrid Hegg berättar även att det finns möjlighet att e-posta redaktionen om man har synpunkter rörande webbplatsen eller så kan man gå in på en länk med namnet ”tyck till”.

Tidspolicy för e-post finns och de försöker svara så snabbt det bara går. ”Vi får mycket frågor rörande prenumeration, som vi inte har möjlighet att svara på så vi försöker göra om vår information i pappers-upplagan om var man skall vända sig”, säger Ingrid Hegg. Ibland kan de sacka hos kundtjänst bero-ende på enorma mängder eller att de är sjuka. Prenumerationsärendena är ju utlokaliserade, tillägger Ingrid Hegg.”

Samarbete med hjälporganisationerM-Magasin samarbetar med andra organisationer, dels genom att en krona av varje sålt ex skänks till världsnaturfonden. Detta är enligt Hegg därför att deras målgrupp tänker mycket på att vi har över-konsumerat jorden. ” Våra pengar i år går till ett ekologiskt projekt i Zambia och nästa år till ett projekt i Östersjön, säger Hegg.

M-magasin som är en fortsättning på Amelia, samarbetar även med Rosa bandet. Det Ingrid Hegg vill lyfta fram rörande M-magasins webbplats är att den är unik just därför att det är en plats för ”map-pies” och innehar ”Mitt projekt” vilket de som arbetar med tidningen är stolta över. Hon talar även om att en webbsatsning ibland kan vara en förlustaffär om man inte satsat tillräckligt, men Ingrid Hegg är

��

utav den åsikten att hon tror deras satsning kommer att ge resultat därför att de känner till sin mål-grupp så väl.

WebbanalysWebbanalysen genomfördes �0 november-22 december, 2006 och utfördes efter ett kodschema vi utformat med teoriavsnittet som grund. Tillvägagångssättet var en funktionell analys av sajterna där vi försökte identifiera företeelser som skall förbättra kommunikationen mellan tidningen och dess mål-grupp. Webbanalysen utfördes vid ett tillfälle för varje sida. Två av analyselementen spänner dock över längre tid. Dessa är kontroll av uppdateringsfrekvensen samt hur pass snabbt redaktionen svarar på e-post. Uppdateringsfrekvensen mättes över tre veckor, 5-22 december samt e-posttestet utfördes mellan �2 december, 2006 och 7 januari, 2007.

Presentationen av vår webbanalys summeras inom kategorierna kontakt, information, användning, återbesökstrategi, externa länkar och kontaktnät. Under dessa presenteras varje magasins webbplats för sig i två delar. Först de funktioner som vi hittade på webbplatsen följt av de funktioner vi inte hittade.

GlamourKontaktGlamours webbplats har kontaktmöjligheter med personalen på redaktionen både genom telefon och genom e-postadress. Man kan även hitta telefonnummer till redaktionen på webbplatsen. Glamour har även rådgivande kontakttjänster i form av läsarbrev angående relationer, kärlek, sex mm. Denna tjänst går under namnet Dr G. Det fanns även under analysperioden events för läsarna i form av olika täv-lingar på webbplatsen. De svarade snabbt på det e-brev vi skickade för att undersöka deras responstid. Vi fick svar efter trettio minuter.

På webbplatsen finns ingen möjlighet till synpunkter genom kommentarer direkt på sidan eller genom e-postformulär. Glamour har inte någon automatiserad svarsfunktion på e-post från läsarna. Vi hit-tade ingen kontaktinformation till förlaget på hemsidan. Vi fann ingen presentation av personalen på redaktionen i webbmaterialet.

InformationGlamour har bakgrundsinformation om verksamheten och produktinformation om senaste numret på sin webbplats. Det finns möjlighet att som besökare beställa prenumeration av tidningen på webbplat-sen. De hade även en personalblogg med chefredaktören Charlotta Flinkenberg.

De hade inte resurssparare genom att tillhandahålla en sammanställd information rörande vanliga läsar-frågor som redaktionen får, (till exempel FAQ, Q&A). Det fanns inga rapporter om verksamheten kring tidningen på deras hemsida. Glamour uppdaterade sidan tre gånger under studiens gång. En gång första veckan samt vid två av undersökningstillfällena under den tredje veckan var sidan uppdaterad.

AnvändningGlamour har en flexibel design enligt våra kriterier. (Förstasidan fungerar bra utan flash installerat) Navigeringsmenyn på webbplatsen är horisontell och ligger centrerad i överkant på sidan under lo-gotypen. Den innehåller åtta menylänkar utan länktext. Länknamnen i menyn är funktionella utifrån de kriterier vi satt. Länkarna på sajten är operativa. Glamours externa länkar utanför tidningens sajt öppnas i nytt fönster. De enda externa länkar vi hittade gick till sidor inom Bonnierkoncernen och Glamours webbplatser i andra länder. Dessa var placerade i botten av sidan. Det förekom inga annon-ser på webbplatsen. Glamours sajt saknar sidkarta och sökmotor.

��

Återbesök/InteraktivitetGlamour har medlemssidor för registrerade prenumeranter. De har även ett besökarforum rörande mode, vilket inte kräver någon registrering eller att man är prenumerant. Det fanns ingen möjlighet för besökare på sidan att anmäla sig till något nyhetsbrev. Det finns heller ingen blogg eller chatt för besökarna på sidan.

KontaktnätGlamour hade en artikel om Cancerfondens kampanj Rosa bandet.

Plaza KvinnaKontaktPlaza Kvinna har på sin webbplats kontaktmöjligheter med alla personer på redaktionen både genom telefon och genom e-post. Det finns inget telefonnummer till redaktionen, däremot en allmän e-post-adress. Som besökare har man möjlighet till kommentarer på innehållet direkt på sidan. De har även olika events för sina läsare på webbplatsen såsom tävlingar för de som registrerat sig på PK VIP. Vi fick under undersökningsperioden inget svar på det fiktiva brev vi skickade till Plaza Kvinnas redak-tion.

De har inte meddelandeformulär för e-postkontakt på webbplatsen. De har heller ingen automatise-rad svarsmekanism. Vi hittade inget telefonnummer till förlaget på sajten. Det finns ingen skriftlig presentation av personalen på redaktionen. Vi hittade ingen rådgivande kontakttjänst för läsarbrev på webbplatsen.

InformationPlaza Kvinna har produktinformation om senaste numret på sin hemsida. De har flera personalblog-gar på webbplatsen. Det finns ingen bakgrundsinformation om magasinets verksamhet. De har ingen resurssparande sammanställning av vanliga frågor på tidningens webbplats. Däremot finns detta på förlagets hemsida. Det finns heller ingen möjlighet att beställa en prenumeration av tidningen på dess webbplats. Detta har också lagts ut på förlagets hemsida. Det finns inga rapporter om magasinets verksamhet på webbplatsen. Plaza Kvinna uppdaterade sidan sju gånger under undersökningens gång. Två gånger första veckan, då även sajten låg nere under ett undersökningstillfälle, samt alla tre under-sökningstillfällen under andra och tredje veckan.

AnvändningPlaza Kvinna har en flexibel design enligt våra kriterier. Webbplatsens navigeringsmeny är vertikalt utformad och ligger i vänsterspalt. Den har �2 länkar med funktionella länknamn. Menyn och övriga länkar saknar länktexter. Sidans länkar är operativa. Plaza Kvinnas externa länkar öppnas i nytt föns-ter. De externa länkar som finns går till förlaget, webbyrån samt annonser. Annonser placeras i toppen av sidan och i högerkant. Det fanns även material i det redaktionella som kan klassas som reklam. De hade sex stycken annonser på startsidan. Vi fann ingen sidkarta och ingen sökmotor på Plaza Kvinnas webbplats.

Återbesök/InteraktivitetPlaza Kvinna har medlemssidor för registrerade medlemmar utan krav på prenumeration (PK VIP). Vi fann varken nyhetsbrev/e-postlista, besökarforum, läsarblogg eller chatt på webbplatsen.

KontaktnätPlaza Kvinna hade under analysperioden inget samarbete med andra organisationer på webbplatsen.

��

LauraKontaktLaura har på sin sajt kontaktmöjligheter med personalen på redaktionen både via telefon och via e-post. Vi fann telefonnummer till redaktionen. De har både meddelandeformulär och möjlighet till kommentarer direkt på sidan. Kommentarer på sidan är dock bara möjligt för registrerade prenume-ranter. Webbplatsen har en presentation av dem som jobbar på redaktionen. På sajten finns även events för läsarna genom tävlingar, styling på nätet, möjlighet att vinna en upprustning av hemmet, en panel för läsare samt möjlighet att bli modell i tidningen. Vi fick under undersökningsperioden inget svar på det fiktiva brev vi skickade till Lauras redaktion.

Det fanns ingen automatiserad svarsfunktion på läsarbrev via e-post. Telefonnummer till förlaget sak-nas på webbplatsen. Vi fann heller ingen rådgivande kontakttjänst på sajten.

InformationLaura har bakgrundsinformation om verksamheten samt produktinformation rörande senaste numret på hemsidan. Det finns resurssparare med sammanställning av de vanligaste läsarfrågorna, men endast för prenumeranter. Det finns möjlighet att via webbplatsen beställa prenumeration. Laura uppdaterade inte sidan någonting under studiens gång. Vi hittade inte någon personalblogg eller rapportering om verksamheten på sidan.

AnvändningLaura har en flexibel design enligt våra kriterier. Presentationen av redaktionen är gjord i flash och kan inte ses på annat sätt än att installera flash-läsare på sin dator. Det finns dock en uppmaning för dem som inte kan se presentationen att installera. Även den interaktiva gratistjänsten ”Ny på nätet” är gjord i flash. Saknar man flash ändras länken till den till en länk att hämta flash-player.

Webbplatsens navigeringsmeny är vertikal och ligger i vänsterspalt. Den innehåller �� länkar med relativt bra länknamn, möjligtvis förutom länkarna ”Lauraläsning” och ”Härligt hemma”. Länkarna i innehållet har länktext i webbläsaren Internet Explorer i vissa fall. Dock fungerar detta ej i Fire-fox. Länkarna kan anses vara operativa. Laura har externa länkar överallt på sidan. Det finns en stor mängd länkar på sidan, över trettio stycken. De externa länkarna öppnas i nya fönster. Annonspla-ceringar är högst upp på sidan samt i högerkant. Vi fann även reklam i nättjänsten ”Ny på nätet”. Vi fann vid webbanalysen fyra annonsbanners på startsidans topp och högerkant. Det finns varken sidkarta eller sökmotor på Lauras webbplats.

Återbesök/InteraktivitetLaura har medlemssidor för prenumeranter i vilket en stor del av innehållet finns. Besökarforum och läsarbloggar finns för prenumeranter. På sajten saknas chattfunktioner och nyhetsbrev/e-post-lista.

KontaktnätLaura hade under analysperioden inget samarbete med andra organisationer på webbplatsen.

M-magasin KontaktM-magasin har kontaktmöjligheter till personalen på redaktionen via telefon och e-post på webb-platsen. På webbplatsen kan besökare lämna synpunkter genom ett e-postbaserat webbformulär. De har rådgivande kontakttjänster för läsare på sidan kring ämnen som resor, läkemedel, ekonomi och antikviteter. Det finns även olika events för läsarna i form av olika tävlingar och författarkvällar. Det finns även möjlighet att som besökare registrera sig i läsarpanelen för att få chansen att tycka till om

��

magasinet. Vi fick under undersökningsperioden inget svar på det fiktiva brev vi skickade till M-magasins redaktion.

På M-magasins webbplats finns inga möjligheter att i direkt anslutning till artiklar kommentera dess innehåll. Det finns heller ingen automatiserad svarsfunktion på läsarbrev som skickats via e-post. Det finns inget telefonnummer till förlaget som ger ut tidskriften, förutom för annonsörer då det finns telefonnummer och e-post till Bonnier förlags annonssäljare på tidningens webbplats. Det finns ingen presentation av personalen på redaktionen.

Information M-magasin har bakgrundsinformation och produktinformation om nya numret av tidningen på webbplatsen. Det finns rapporter om den verksamhet som M-magasin bedriver i form av teknisk specifikation (bl.a. upplaga, besökarantal, pris och målgrupp). Det finns även möjlighet att som be-sökare på sidan beställa prenumeration på magasinet. M-magasin uppdaterade sidan vid fem tillfäl-len under studiens gång. Vid två undersökningstillfällen under första veckan samt alla tre tillfällen tredje veckan hade sidan uppdaterats. Det finns ingen resurssparande funktion som samlar vanliga läsarfrågor på ett och samma ställe. Vi hittade heller ingen personalblogg på hemsidan.

Användning M-magasin har en flexibel design gällande de kriterier vi utformat. De har även en sökmotor för sajten. Hemsidans navigeringsmeny är vertikal och placerad i vänsterspalt. Menyn innehåller elva länkar med relativt funktionella länknamn, dock ej ämnesindelade. Menytexten var uppbyggt av bil-der där varje ord var en egen bild som hade en beskrivande länktext. Det övriga materialet hade inte så hög funktionalitet vad gäller länknamn. De var i stor utsträckning döpta till ”Läs mer”, vilket inte säger något om vart länken leder. De hade heller inga länktexter. När undersökningen genomfördes fann vi några trasiga/brutna länkar, dvs. som inte fungerade. M-magasin har externa länkar blandat i det redaktionella innehållet på sidan. Dessa har ingen länktext och öppnas ej i nytt fönster men har däremot webbadressen som länknamn vilket skiljer sig från de interna länkarna. Överst på sidan finns en slags banner under namnet ”I like” som länkar till andra tidskrifter och publikationer under Bonniers förlag. Dessa öppnas ej i nytt fönster. Det finns fler än tio externa länkar på sajten. Annonser placeras i högerkant på sidan. På startsidan hittade vi under analysperioden fyra stycken annonsbanners. Det fanns ingen sidkarta på magasinets webb-plats.

Återbesök/InteraktivitetM-magasin hade medlemssidor för registrerade medlemmar som går under namnet ”Mitt Projekt”. Det fanns möjlighet för besökare att anmäla sig till ett nyhetsbrev om aktualiteter på sidan. Det fanns även läsarblogg under gratistjänsten ”Mitt projekt”. Det finns inget besökarforum eller chatt-rum för besökarna att ta del av på webbplatsen.

KontaktnätM-magasin har ett samarbete med Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB på hemsidan. Dessa marknadsför produkter och genomför kliniska prövningar för att hjälpa patienter inom olika sjuk-domsområden.��2

��2 Merck Sharp & Dohme (2006) [www]<http://www.msd.se> (2006-�0-2�)

��

FokusgrupperFokusgrupperna delades in i tre grupperingar baserat på ålder. Den första gruppen innehöll deltagare mellan 20 och �0 år. Den andra gruppens deltagare var i åldrarna �0-�0 år och den tredje gruppens medverkande var i åldrarna �0-56 år. Vi presenterar även en viss del av resultatet från den komplet-terande 20-�0 gruppen. Deltagarna fick efter en kort stund att bekanta sig med webbplatserna för att sedan utifrån våra frågor diskutera dem i grupp.

�0-�0 årFörväntningar & BelåtenhetIngen av respondenterna i denna grupp läser någon av tidskrifterna. Dock hade en av deltagarna tittat i M-magasin på en bensinstation. Man hade i gruppen förväntningar på innehållet och att det skulle vända sig till olika åldersgrupper. Även om innehållet antogs vara liknande i form av t.ex. sex, relatio-ner och mode så tyckte de att det var vinklat annorlunda i de olika magasinen beroende på målgrup-pen.

MålgruppsanpassningDet rådde delade meningar om vilken tidnings webbplats som var mest tilltalande. Plaza Kvinna och Glamour uppfattades både positivt och negativt. Plaza Kvinna fick kritik för sin design och Glamours färgspel fick både bra och dålig kritik. Kvadraterna på Glamours sida lockade.

En av fokusgruppdeltagarna tyckte att man känner sig smartare om man läser Plaza Kvinna än om man läser Glamour. Meningarna gick isär en aning om vilket magasin som är minst tilltalande. Någon tyckte att Plaza Kvinna var lockande och en annan tyckte att Laura tilltalade minst.

Det som tilltalade deltagarna var bland annat lättillgänglig information, möjlighet att identifiera sig med det som skrivs samt att artiklarna är läsvärda. M-magasin tilltalade en av gruppdeltagarna trots att den riktar sig mot de som är över femtio år. Hon uppfattade att webbsidan var upplagd likadant som tidningen.

Vad gäller trovärdigheten hos tidskrifterna så står innehållet inte så högt i kurs hos delar av gruppen. Kändisgalor och Stockholmsorienterat innehåll intresserade dem inte i så hög grad. Bland annat Plaza Kvinna fick kritik för det.

Kontakt & InformationGruppen hade svårt att lokalisera möjligheter till kommentarer på webbplatserna. De hittade möj-lighet till kommentar på en sida men kunde inte redogöra för vilken. De tyckte dock det var bra i fall sådana möjligheter fanns och att det var viktigare på sådana artiklar som fanns på M-magasin än de som fanns i Glamour.

Deltagarna tyckte att det var relativt enkelt att hitta kontaktinformation till tidskrifterna på deras webbplatser. Något svårare var det för dem att hitta bakgrundsinformation. Någon resonerade att tid-skrifterna kanske inte funnits så länge och därför inte har någon historia eller bakgrundsinformation att delge läsaren, utan är ännu en nisch mot en målgrupp som ett publiceringsföretag identifierat.

NavigeringNågra tyckte att Glamour hade en bra navigering med sitt rutnät när man surfade runt på sajten. En av deltagarna upplevde länktexterna som förvirrande. Hon ville att man skulle samla information rö-rande kontakt, bakgrund och prenumeration på en och samma sida.

�0

Gruppdeltagarnas åsikter om annonseringen var delade. Vissa klickade på annonserna och hamnade utanför sidan medan andra sa sig ha ett inbyggt beteende att ignorera sådant. Plaza Kvinna fick kritik för att de hade lagt annonser i den redaktionella texten. Detta medför att man missar texten i och med att man undviker annonserna.En av deltagarna ansåg att det var bra att kunna kommentera enskilda.

Interaktivitet & ÅterbesökEn av deltagarna ansåg sig inte ha ett behov av forum, medan en tredje tyckte att chatt eller forum kunde vara roligt om man ville se vad andra tyckte om någon särskild fråga. En av personerna tyckte att detta gällde också vilket typ av tidning det var. M magasin hade kanske ett material som var in-tressant för äldre att kommentera, medan på Glamour kanske besökarna inte hade det behovet.

En var kvar på Plaza när det fanns chans att surfa fritt för att hon var där på slutet medan en annan var och tittade både på Glamour och på Plaza Kvinna just därför hon inte tittat på Plaza tidigare.

En av deltagarna skulle kunna tänka sig att gå tillbaka och titta på alla sidor igen därför att hon inte hann titta på alla ordentligt. Medan en annan inte hade något intresse av att gå tillbaka.

Övriga synpunkter på dessa tidskrifter var att de ser dessa som förströelser. Deltagarna skulle nog helst föredra att läsa dem i dess pappersutgåva.

Kompletterande Fokusgrupp �0-�0 årFörväntningar & BelåtenhetFrån den här gruppen har vi tagit svar som vi ansåg komplettera den egentliga 20-�0 gruppen. Den här kompletterande gruppen har läst några av dessa tidskrifterna tidigare. De hade även vissa åsikter rörande förväntningar och vilka tidskrifter som var mest tilltalande. De svarade även på frågor kring kommentarfunktioner och forum.

Några av deltagarna har läst Glamour, Plaza Kvinna och M-magasin vid något tillfälle. En av delta-garna hade läst sin mammas M-magasin och tyckte att den var bra. Hon ansåg att Glamour enbart skriver om mode och smink, medan M-magasin tog upp andra intressanta ämnen.

MålgruppsanpassningInom denna grupp tyckte man även att Glamours webbplats var lik pappersutgåvan. En person i den kompletterande 20-�0 gruppen utryckte att hon ville besöka sidan igen efter som den drar in besökaren så snabbt in i innehållet. Glamour fick även goda omdömen för att ha mycket av innehål-let presenterat redan på startsidan, vilket ansågs vara positivt för nöjessurfning. M-magasin fick gott omdöme av en deltagare för sitt klassiska upplägg med menyrad i vänsterspalten. Laura uppfattades som stilren med snygg menyrad och intressanta ämnesområden. ”Laura skriver om teknik vilket är ovanligt för att vara en damtidning”, uttryckte en av de medverkande.

Deltagarna tyckte att de personintervjuer som Laura och M-magasin publicerade gav dem trovärdig-het medan Glamour uppfattades innehålla mer inköpt material från hela världen. Glamour ansågs inte fungera lika bra på webben eftersom det är en bläddertidning med mycket bilder. Den gjorde sig bättre i pappersformat tyckte en av deltagarna. Långa texter fungerar inte så bra på webben ansåg man.

Kontakt & InformationGruppen upptäckte att det var svårare att kommentera om man inte var prenumerant. En av de när-varande ansåg att M-magasins ”Mitt projekt” var ett utmärkt funktion för att besökare skall återvända.

��

Det framgick även att det skulle vara bra att kunna kommentera ämnen som tidningen skriver om och huruvida man fortfarande tycker de är intressanta eller om de skall hitta nya ämnen.

NavigeringEn deltagare kommenterade att hon är van Internetanvändare varpå det kanske är enklare för henne att hitta på sidorna.

Laura och M-magasin var lätt att hitta på genom sidans traditionella listmenyer. Dock fann flera av deltagarna att extramenyn med reklam högst upp på M-magasins sajt gjorde sidan rörig eftersom man inte vet var man skall klicka. De tyckte inte att det inte var tillräckligt tydligt att man kom in på en annan sida utan för tidningen när man klickade på den.

�0-�0 årFörväntningar & BelåtenhetDeltagarna i denna grupp var i varierad grad bekanta med tidskrifterna. En av dem läste alla av dem utom M-magasin och har även prenumererat på dem till och från. En av deltagarna uppgav att hon läser magasinen någon gång ibland medan en annan inte hade läst någon av dem någonsin. Ingen av deltagarna kände till M-magasin, däremot var det en av deltagarna som kände till Plaza.

Förväntningarna på magasinen är att man vet vad man får. Det är lättsam läsning, lite mode, blandat och tjejigt. En av deltagarna hade inga förväntningar på tidskrifterna. En av deltagarna upplevde dä-remot att Glamour och Plaza Kvinnas hemsidor var som pappersupplagan med mycket reklam, men att Laura riktar sig till äldre. En av deltagarna tror att man får ut mer av tidningen Laura om man köper den än att gå ut på nätet, därför att när man är ute på webbplatsen då kanske man söker sig till någon reklam eller till någon tävling.

Deltagarna i denna fokusgrupp var mer intresserad av att läsa innehållet av en tidning i pappersupp-laga än på nätet. En av deltagarna gav uttryck för att om hon besöker en tidnings webbplats är det för möjlighet till tävling eller annan snabb information, inte för att stanna kvar där. En annan deltagare tyckte att kunde vara intressant att gå och läsa mer på webbsidan efter att ha läst pappersupplagan.

MålgruppsanpassningLaura magasin var tilltalande för en av deltagarna eftersom de vände sig till dem som var mammor och mormödrar. Även M-magasin var populär hos en av de medverkande eftersom hon tyckte om chefredaktören Amelia Adamos tidigare kända livsstilsmagasin Amelia. En av deltagarna fann inte dessa tidskrifter tilltalande alls. Den som var minst tilltalande var enligt samtliga Glamour. Detta för att den var för ungdomlig, med fräcka detaljer på webbplatsen med en stark trendinriktning.

De magasin som deltagarna kände var mest trovärdig var Laura och M-magasin därför att de inte uppfattades som lika påtvingande med bland annat reklam. En av deltagarna trodde att innehållet på magasinet Glamour mycket väl kunde vara trovärdigt för hennes dotter som tillhör en yngre mål-grupp. En av de närvarande ansåg att möjligheten att studera innehållet på magasinet på webbplatsen var bra för att de skapade förutsättningar för att veta vad de står för innan man köper den i affären.

Kontakt & InformationMedverkandena i gruppen tyckte det var svårt att hitta möjligheter till att kommentera innehållet. På en av sidorna kunde de hitta var man kunde kommentera artiklar, men två av deltagarna tyckte att det skulle finnas en allmän kontaktinformation som man har möjlighet att kommentera innehållet på.

��

Bakgrundsinformationen på Glamour var lättast att hitta tyckte en person i gruppen. Plaza kvinna var svår navigerad och när det gällde att hitta bakgrundsinformation tyckte en person att Plaza Kvinna och Laura vara extra besvärliga att hitta bakgrundsinformation på.

Andra synpunkter var att de tyckte att magasinens hemsidor har utvecklats de senaste åren, från att tidigare varit enbart en statisk informationssida nu fanns det även chans till kommentarer och att de lägger ut mer reportage på webbsidorna, vilket en av deltagarna tyckte var bra

NavigeringEn av gruppdeltagarna berättade att hon av misstag trodde att hon hamnat på den ryska versionen av Plaza Kvinna. En annan deltagare höll med och hade också hamnat på olika språkversioner med både svenska och engelska. Plaza upplevdes som jättekrånglig av denna medverkande. En person hade lätt för att hamna på andra sidor på exempelvis annonser när hon fick möjligheten att surfa fritt, däremot var det lätttare att hålla sig inom ramarna på sidan när hon sökte information om magasinet. Alla inom denna fokusgrupp ansåg att Glamour var lättast att surfa på.

Återbesök & InteraktivitetIngen av deltagarna ansåg att det var nödvändigt med chatt och forum på webbsidorna. När deltagarna fick möjlighet att surfa fritt, så besökte de Plaza Kvinna och M-magasin. En av deltagarna besökte Plaza igen, för att hon kört fast där och ville gärna leta mer. En var helt ointresserad av att surfa fritt.En av besökarna skulle kunna tänka sig att gå in på Laura magasin webbplats igen, då det var en täv-ling som lockade.

�0-�� årFörväntningar & BelåtenhetIngen av de i gruppen läser någon av tidskrifterna regelbundet. En av dem har läst M-magasin och en av dem har läst Laura.

En av deltagarna förväntar sig lite flärd med skvaller och kläder, som en slags avkoppling från varda-gen. En annan håller med, men tycker att Laura var för ytlig. En tredje deltagare tycker att magasinen visar flärden som vardagsmat och tilltalar inte henne som målgrupp 50 + trots att det står att de skall göra det. Gruppdeltagarna tyckte att det var lite långt ifrån deras egen verklighet.

MålgruppsanpassningEn kvinna tyckte att Lauras webbplats var mest tilltalande, för att den hade en så lugn layout. En del-tagare tyckte att Plaza Kvinna var strulig och svåråtkomlig. En annan tyckte att M-magasin var lugn, fin och prydlig i sin design. Alla i gruppen tyckte att Glamour var minst tilltalande av de fyra livsstils-magasinen. Orsaken till detta var att den var lite väl skrikig och att den hade lite väl mycket informa-tion och bilder som tar plats och kraft om man har en långsam dator. En tyckte att ögonen behövde något mer lugnt att titta på. En av deltagarna tyckte att reportagen i Glamour var larviga eftersom de var för sexfixerade för henne.

En upplevde att Laura magasin var mest trovärdig. En annan tyckte att M-magasin var mest trovärdig just för att den såg lugn och prydlig ut. Det var viktigt för henne att kunna läsa en artikel sansat och trovärdigheten minskade för henne ju mer pop up fönster och färger som förekom. Hon fick medhåll från andra deltagare att pop up fönster stör.

Andra synpunkter respondenterna hade angående målgruppsanpassning var att det var genomgående tydligt och klart budskap på alla sidorna. En deltagare tyckte det vara för rörigt och för mycket bilder. Hon tvivlade på webbplatsernas tillgänglighet för dem som har synsvårigheter och liknande. En annan

��

tyckte att det kan vara svårt att använda sidorna även med fullgod syn. Gruppen funderade på huruvida detta perspektiv var unikt för deras generation och att den yngre generationen kanske klarar av snabba bilder och klipp bättre, såvida de inte har ett handikapp.

Kontakt & InformationEn av deltagarna fann möjlighet att påverka innehållet på ett forum på Laura magasin. En annan kvinna uppfattade detta forum som att besökarna på sidan endast kunde prata med varandra.

Två stycken tyckte att det var svårt att hitta bakgrundsinformation av tidskrifterna. De hittade bara en tidning som hade e-post till redaktionen och det var Glamour. De andra hade e-post till personerna is-tället. De var svårt att uppfatta när Glamour startade tyckte deltagarna. En deltagare hade svårt att hitta bakgrundsinformation på Plaza Kvinna, medan två andra påpekade att de inte hade en så lång historia och därför inte hade någon bakgrundsinformation.

NavigeringTre av deltagarna tyckte att Laura var bäst att surfa på varav en av dem även gillade M-magasin. En annan tyckte att Glamour var lättast att hitta information på. Även M-magasin fick gott omdöme av två av deltagarna. Någon påpekade att ingen av sidorna hade någon sökfunktion vilket hon tyckte saknades.

En annan tyckte att information bör vara lättillgänglig. Länkarna skall ha tydliga namn för att man skall se var man ska klicka. En av kvinnorna tyckte att man skulle sätta ihop prenumeration och information om redaktionen på samma ställe för att det skall bli tydligare. En av deltagarna hamnade utanför sidan, när hon råkade komma in på en e-postfunktion när hon letade efter kontakt information. Någon kom in på en utländsk version av Glamour. En av deltagarna försökte undvika annonser och tyckte att Glamour var spretig på den punkten. Hon vill att första sidan skall vara klar och redig, vilket hon inte tyckte att Glamour var.

Återbesök & InteraktivitetTvå av deltagarna tyckte det var bra med chatt och forum på sidan. Dels för att känna att det fler som besöker sidan dels för att få känna att det finns andra som tycker som de, just för att det blir ett utbyte. En kvinna tyckte det är bra med frågesidor där de samlar de vanliga frågorna.

Två av kvinnorna tyckte att det är viktigare att hemsidorna utvecklar det som står i tidningen eftersom de hellre läser den i pappersform. De tyckte då att man borde kunna hitta specialreportage, recept och filmsnuttar på hemsidan. Kvinnorna diskuterade även att de trodde att tidningsläsning på nätet är vanli-gare bland en yngre generation, som exempelvis deras barn.

När deltagarna fick surfa fritt var de inne på M-magasin och Plaza Kvinnas webbplatser. De flesta gick ändå in på M-magasin. Två av dem skulle till och med kunna besöka M-magasins hemsida igen. Två av deltagarna var även mer nyfiken på Lauras sida.

��

AnalysI vår analys undersöker vi sambanden mellan de tre delarna i undersökningen och tidigare forskning. Vi analyserar varje tidning för sig. Dock fanns uttryck för att innehållet i tidskrifterna var liknande men starkt vinklat för att tilltala målgruppen vilket talar för att Jahansoozis teori om kommunikation till rätt målgrupp kan appliceras på alla magasinen om än i olika grad.

GlamourGlamour vill genom sin webbplats skapa en dialog med sina läsare och vill komma i kontakt med dem samt skapa interaktion. Detta finner vi stöd för i Grunigs symmetriska tvåvägsmodell samt Kents dialogteori som beskriver webben som en kanal för att skapa dialog. Glamour vill även använda sin webbplats som ett komplement till tidningen, vilket är ett resonemang som även förs av Alström et al. Detta gör de bland annat genom att efterlysa läsarnas önskemål gällande reportage, läsarundersök-ningar samt publicering av nyheter mellan tidningens utgivningsdatum.

MålgruppsanpassningDe vill tilltala läsekretsen genom att publicera mycket bilder på nya modetrender samt kända perso-ners kläder och frisyrer. Utifrån Palms teori kring närhet till ämnet samt Holtz teorier om att anpassa kommunikationen till målgruppen kan man konstatera att Glamour strävar efter att hitta ett intressant innehåll för målgruppen på sin webbplats. Det faktum att chefredaktören upprättat och kontinuerligt uppdaterar en blogg på sajten gör att intresset för att återkomma ökar enligt Liebs interaktivitetsreso-nemang.

Färgspelet på Glamours webbplats fick både bra och dålig kritik av 20-�0 åringarna, och dess kvadra-tiska upplägg var lockande. I den kompletterande 20-�0 gruppen fanns uppfattningen att webbplatsen var lik pappersutgåvan vilket kan tyda på att kopplingen mellan de två är stark. Detta diskuteras bland annat i Alström et al som ett förslag på förbättring för tidskriftsmarknaden. Att tidningen uppfattades ha mer inköpt material än Laura och M-magasin gjorde dock att den tappade i trovärdighet bland 20-åringarna. Glamour var i �0-�0 och �0-56 gruppen minst tilltalande på grund av sina fräcka detaljer och unga innehåll. Det fanns dock enbart vissa indikationer i den kompletterande 20-�0 gruppen för att sidan skulle tilltala dem mer än de andra sidorna vilket inte är tillräckligt för att kunna applicera sidans innehåll på Jahansoozis teori kring närhet till ämnet. Gruppen med �0-56 åringar gav även ut-tryck för att tidningen var för sexfixerad vilket stämmer med Palms teori om närhet till ämnet.

AnvändningVi fann att sidan har en flexibel design med innehåll som inte är beroende av flash för att använda sidan. Webbplatsen saknade sidkarta och sökmotor vilket är en av Ki/Hons kriterier för att underlätta för besökaren att använda sidan. Webbplatsens meny har enligt undersökningen relativt funktionella menyord i enlighet med Englund/Sundin. Dock har de inga länktitlar på vare sig meny eller länkar, vilket gör dem mindre funktionella enligt Englund/Sundins resonemang kring länkar. Enligt Eng-lund/Sundin bör de externa länkarna på sajten öppnas i nytt fönster vilket Glamours också gör även om de är få och inom koncernen.

Webbplatsens rutnät tilltalade 20-�0 gruppen, dock var länktexterna svårförstådda för en av deltagarna som ville att kontakt, bakgrundsinformation och prenumeration skulle samlas på samma sida vilket kan vara tänkvärt utifrån Englund/Sundins länkdiskussion. Det förekom i �0-56 gruppen att en av deltagarna hamnade på en utländsk version av tidningen vilket inte var meningen. Detta kan tolkas som en indikation på att man lätt kan komma bort från innehållet med Kent/Taylors bibehåll besökar-nateori, men ger inte tillräckligt starka tecken på det. �0-�0 gruppen tyckte att Glamour var lättast att surfa på vilket kan tyda på ett bra gränssnitt som diskuteras av Kent/Taylor sam Ki/Hons positivitet

��

där sidan gör det enkelt för besökaren samt Holtz argumentering för att lätt kunna hitta information på webbplatser. Eftersom �0-åringarna såg tydliga likheter mellan tidningen och webbplatsen kan man konstatera att de uppfyller Alström et als önskemål om en tydligare koppling mellan tidning och webbplats.

Återbesök & InteraktivitetDet enda strategiska initiativet som Glamour tagit för att skapa interaktion mellan webbplatsens besökare är ett modeforum. Det finns dock ett visst initiativ till läsarinteraktion vilket är viktigt enligt Chou och Lieb.

Enligt Kent/Taylors teori om återbesök ger Glamours hittills blygsamma inställning till uppdate-ringsfrekvens samt innehållets omfattning dem sämre förutsättningar för att besökarna regelbundet skall återvända till sidan. Chefredaktören nämner även att hon tror att bloggen är en av orsakerna till att besökarna återvänder vilket torde stämma in på ovan nämnda teoris krav på frekvent uppdatering. Detta eftersom grundidén med en blogg bygger på tät uppdatering. Enligt Grunigs resonemang kring outcome objectives har de satt upp önskvärda mål för hur många besök en aktiv läsare skall göra. De siktar på ett besök per dag. Undersökningen visar dock inte på några mer specifika riktlinjer för att nå målet än att erbjuda mer på sidan.

Webbanalysen fann att man på Glamours webbplats har ett modeforum (Fashionista-forumet) för be-sökare som utifrån Alström et al är ett sätt att utveckla magasinsbaserade webbplatser samt deras kom-munikation. Detta är viktigt även från Kent/Taylors återbesöksteori eftersom det borgar för att läsarna kommer tillbaka till sidan. Detta ökar även relationsmöjligheterna enligt Samsup/Yungwook.

Däremot saknas möjlighet för besökaren att anmäla sig till ett nyhetsbrev och läsarblogg vilket skulle ge goda möjligheter för företaget att generera återbesök på sidan genom e-post enligt ovan nämnda teori. Uppdateringsfrekvensen under undersökningsperioden var relativt låg och lockar inte i någon större utsträckning till att kontinuerligt återvända till sidan utifrån Kent/Taylors återbesöksresone-mang.

Deltagarna i den kompletterande fokusgruppen skulle kunna tänka sig att göra ett återbesök på Gla-mours hemsida för förströelsesurfning vilket kan härledas till Kents teori om återbesök på webben men vi kan inte lägga så stor vikt vid denna analys eftersom denna fokusgrupp inte fick möjlighet att titta på Plaza Kvinnas webbplats, som då låg nere.

FinansieringDeras webbplats är en del i varumärkesbyggandet och har inget syfte att direkt dra in pengar vilket en-ligt Kämpe/Nyberg är ett vanligt förfarande inom månadstidningsföretag för att öka intresset för pro-dukten och öka kundlojaliteten. En orsak till detta är dock även de höga licensavgifterna som åläggs i händelse av att webbplatsen används för kommersiella intressen såsom annonsering och försäljning. Det skall även tydliggöras att webbplatsen endast marknadsförs i tidningen, vilket utifrån Kämpe/Ny-bergs resonemang bidrar till att webbplatsen kan få ett motsatsförhållande och inte skapar intresse för tidningen hos dem som ännu inte läst den.

Kontakt & InformationGlamours uttalat höga prioritering av kontaktinformation högst upp på sidan är en viktig del av den relationsskapande funktion webbplatsen har enligt Ki/Hons öppenhetsteori samt Kent/Taylors dia-logiska cirkel. I större utsträckning även enligt Hon/Grunigs teori om gemensam kontroll, ur den synvinkeln att förutsättningen för inflytandet från läsekretsen stärks genom att de lätt och snabbt kan delge redaktionen sina åsikter. Deras policy att svara på läsarbrev omgående torde utifrån dessa teorier underlätta relationsskapandet.

��

Kontaktskapandet på Glamours hemsida kan utifrån webbanalysen betecknas som relativt mångfunk-tionellt utifrån Hon/Grunigs teori om gemensam kontroll, Kent/Taylors dialogiska cirkel och Ki/Hons tillgänglighet. Orsaken till detta är att vi fann kontaktmöjligheter både via telefon och via e-post till redaktionen. Den rådgivande kontakttjänsten Dr G samt de tävlingar Glamour utlyst på hemsidan fungerar även dessa som kontaktskapande funktioner utifrån ovanstående teorier. Såsom det nämns i teoriavsnittet där Hon/Grunig resonerat fram begreppet tillit med utgångspunkten att parterna kan öppna sig själva kan tjänsten Dr G uppmuntra läsarna att vända sig till tidningen med sina problem utan för den skull blotta sig tack vara det anonyma forumet.

Utifrån Kent/Taylors dialogiska cirkel som förespråkar kontroll av webbens interaktivitet samt möjlig-heter till frågor och svar kan vi konstatera att det snabba svar vi fick på vårt konstruerade läsarbrev via e-post tyder på en god kontroll. Detta är även en viktig del av Holtz resonemang kring netiquette på webben. Vi kan även utifrån detta utröna att relationen via webbplatsen blir en dialog vilket diskuteras av Kent/Taylor.

Vår webbanalys visade även att Glamour under undersökningen tillhandahöll bakgrundsinformation om verksamheten på sin webbplats vilket enligt Kent/Taylor har ett visst läsvärde för besökaren. Även Ki/Hons resonemang om detta visar att detta är väsentligt med tanke på öppenhetens betydelse för besökarens uppfattning om företaget. Vi fann även produktinformation i form av en presentation av det senaste numret på webbplatsen vilket tillsammans med bakgrundsinformationen är en viktig re-surssparare i enlighet med Holtz resonemang. Detta eftersom webbplatsen då kan ersätta andra infor-mationskanaler som telefon och e-post.

Fokusgruppsundersökningen visade att 20-�0 gruppen och till viss del �0-�0 gruppen hade lätt att hit-ta bakgrunds- och kontaktinformation på Glamour vilket visar på en relativt god anpassning i enlighet med Ki/Hons teori om öppenhet samt Kent/Taylors användbarhet av information. �0-56 gruppen var ett undantag från detta eftersom de inte fann bakgrundsinformationen så lätt. Det var dock svårare att lokalisera kommentarsmöjligheter. Detta var en funktion som efterlystes i den kompletterande 20-�0 gruppen samt �0-�0 gruppen och som även efterfrågas i Ki/Hons tillgänglighet samt i vidare utsträck-ning kan härledas till Grunigs tvåvägssymmetriska kommunikationsmodell.

KontaktnätEnligt Ki/Hons samt Grunig/Hons teori om samarbete har Glamour en relativt bra policy kring samarbete med hjälporganisationer med tanke på deras avståndstagande till kommersiella intressen. Ett sådant samarbete har nyligen skett genom att de via sin webbplats uppmanat sina läsare att stödja Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. Webbanalysens resultat påvisade också ett samarbete med Rosa Bandet. Detta är intressant utifrån Ki/Hons teoribildning kring kontaktnät eftersom Glamour och Rosa bandet har liknande målgrupper. Det finns även vissa indikationer på flera samarbeten med liknande organisationer i framtiden. Plaza KvinnaSyftet med Plaza Kvinnas webbplats är att det skall vara en lounge för kvinnor mellan 20 och �5 år. I detta fall skulle det betyda att läsarna känner sig positivt inställda till att återvända till webbplatsen tack vare att de kan skapa kontakter med andra där.

MålgruppsanpassningHemsidan är också tänkt att vara ett ställe där man kan uppdatera sig om musik, mode och trender, vilket kan kopplas till Palms resonemang om närhet till ämnet. Detta visar att de har som mål att vända sig till en viss målgrupp samt anpassa innehållet efter den vilket är en viktig faktor enligt Jahansoozis målgrupp-sargumentation. PK VIP är ett bra sätt att ytterligare tilltala läsarna utifrån detta perspektiv eftersom de

��

utöver det vanliga innehållet även får utökade artiklar och erbjudanden. De vill även locka besökare ge-nom olika läsarundersökningar på webbplatsen vilket kan motiveras av bl.a. Grunigs symmetriska kom-munikation och Kents dialogperspektiv eftersom de då får in värdefull information om läsarnas åsikter.

Första gruppen 20- �0 år uppfattar webbplatsen både positivt och negativt. Designen fick kritik och den fick även kritik gällande innehållets trovärdighet för att det var för Stockholmsorienterat för respondenterna. De resterande grupperna hade inte så mycket att säga om denna sida och utifrån Ja-hansoozi teori om kommunikation till rätt målgrupp så har 20- �0 gruppen uppmärksammat innehål-let mest utifrån undersökningsgrupperna. Vad gäller förståelse och möjligheten att ta in innehållet var undersökningen för kort tidsmässigt.

AnvändningVi fann att sidan har en flexibel design med innehåll som inte är beroende av flash för att använda sidan. Webbplatsen saknade sidkarta och sökmotor vilket är en av Ki/Hons kriterier för att underlätta för besökaren att använda sidan. Ki/Hons kriterier rekommenderar användning av dessa för att göra det lättare för besökaren att titta på innehållet på sidan. Plaza Kvinnas webbplats har funktionella länknamn i menyn vilket stämmer överens med Englund/Sundins tankar kring detta. Dock saknas länktitlar, vilket kan ses negativt ur deras perspektiv eftersom det försämrar användbarhetsfaktorn samt försämrar tydligheten i navigeringen.

I enlighet med Englund/Sundins riktlinjer så öppnas externa länkar på webbplatsen i nya fönster. Plaza Kvinnas annonser i toppen och i högerkant på sidan kan ses följa Kent/Taylors teori för att bibehålla besökarna. Detta för att de inte stör läsarnas uppmärksamhet på innehållet. Dock så visade resultatet att det från intervjun, webbanalys och fokusgruppen att det finns i det redaktionella i viss utsträckning. Det kan utifrån ovanstående teori uppfattas som negativt för besökarna.

Gruppen 20- �0 år kritiserade webbplatsen för att de i vissa fall fann annonser i det redaktionella ma-terialet och de ansåg detta vara negativt för textens innehåll eftersom det störde. En av deltagarna gav positiv respons för att man kunde kommentera enskilda artiklar. Deltagarna i �0-�0 gruppen upplevde Plaza som väldigt krånglig att navigera på. Gruppen �0-56 tyckte att den var strulig och svåråtkomlig. Utifrån Kent Taylors resonemang att bibehålla besökaren så uppfattades sidans annonsplacering och struktur som sämre i gemen. Eftersom �0-�0 åringarna tyckte sig se klara likheter mellan tidningen och webbplatsen kan man säga att de uppfyller Alström et als önskemål om en tydligare koppling mel-lan tidning och webbplats.

Återbesök & InteraktivitetDe strävar efter att vara en mötesplats för sina läsare, men har enligt vår respondent inte hunnit skapa något sätt för läsarna att kommunicera med varandra. Detta skulle enligt Lieb kunna skapa en igen-känningsfaktor som besökare kan känna genom väl anpassas interaktivitet. För att få sina besökare att återvända anger vår respondent att de uppdaterar informationen kontinuerligt. De vill med detta att besökarna skall återvända till hemsidan flera gånger per dag. För att skapa fler möjligheter för detta så siktar de på att man som besökare skall uppfatta sidan som ett ställe som ständigt förändras. De har med Grunigs outcome objectives som grund ett mål på fyra till fem besökare per dag på sidan. För att uppnå detta har de en frekvent uppdatering, vilket kan betraktas som ett process objective.

Man vill som sändare sträva efter att uppfattas som läsarens vän genom personalbloggar vilket kan hjälpa dem att skapa relationer med läsaren utifrån Kent/Taylors resonemang kring dialogskapande. Detta resonemang kan även liknas med det Lieb skriver om bloggar i skapandet av igenkänning för besökaren och att den känner sig välkommen. Detta lockar även till återbesök enligt Liebs interaktivi-tetstankar och Kent/Taylors återbesöksteori eftersom bloggar i regel uppdateras ofta. Genom sin PK VIP-tjänst erbjuder Plaza Kvinna även möjlighet att vara med i deras e-postlista vilket också kan bidra

��

till återbesök på sidan enligt Kent/Taylors teori om återbesök. Detta ger dem även en strategisk kanal de kan använda för att sända information till målgruppen enligt Holtz resonemang. Denna tjänst fann vi även när vi genomförde vår webbanalys.

De kommentarsfunktioner Plaza Kvinna har på sin sida skapar en viss tvåvägskommunikation ef-tersom läsarna då får säga vad de tycker om olika delar av innehållet. Detta visar att de öppet på sin webbsida är relativt lyhörda för läsarnas åsikter och tankar enligt Grunigs grundläggande princip om symmetri. Vi fann varken nyhetsbrev, besökarforum, chatt eller läsarblogg på sidan, vilket enligt Kent/Taylors återbesöks teori och Samsup/Yongwoks och Liebs resonemang kring interaktivitet kan betrak-tas som negativt för igenkänningsfaktor och återbesök. Detta stämmer inte överens med de strategier kring kontakter mellan läsarna man ger uttryck för.

De tävlingar som de använde på webbplatsen kan utifrån Kent/Taylors återbesöksteori generera fler besökare vilket även är positivt utifrån de interaktivitetsresonemang Chou och Lieb talar om. Deras frekventa uppdatering ger sidan goda fördelar utifrån Kent/Taylors återbesöksteori samt stämmer överens med deras uttalade strategier för att locka besökare till sidan. Ingen av deltagarna i gruppen 20-�0 gav uttryck för någon specifik önskan av att återanvända till enbart Plaza Kvinnas webbplats vilket är mindre önskvärt ur Kent/Taylors återbesöksteori.

FinansieringDet faktum att webbplatsen har en egen budget och egna finansiella mål styrker det resonemang som förs av Alström et al. De skriver om att utvecklingen tycks gå emot att man måste kunna visa att webbplatsen är lönsam och att man försöker finna mätmetoder för detta. Plaza Kvinna går även mot att försöka finansiera webbplatsen helt på annonsering i framtiden vilket ytterligare pekar på detta resonemang.

Kontakt & InformationEnligt Ki/Hons teori kring öppenhet så är Plaza Kvinnas avsaknad av bakgrundsinformation till nackdel för deras kommunikation med läsarna. De tillhandahåller dock kontaktinformation vilket är önskvärt i enlighet med Ki/Hons tillgänglighetsteori. Deras inställning till svar på läsarbrev via e-post låter bra i teorin men har under undersökningsperioden möjligen inte fungerat. Detta baseras på det konstruerade läsarbrev vi skickade. I enlighet med Kent/Taylors dialogiska cirkel är detta scenario mindre önskvärt eftersom det då visar på bristfällig kontroll. Även i längre utsträckning utifrån Ed-wards perspektiv kring ömsesidigt beroende mellan parter i informationsutbyte kan detta skada ett eventuellt relationsskapande.

De har kontaktinformation till alla personer på redaktionen på deras webbplats enligt Kent/Taylors användbarhet av information och Ki/Hons tillgänglighetsprincip då man talar om möjlighet till kon-takt med informationsansvariga inom en organisation. Som det framgick i respondentintervjun när det gäller kommentarfunktion har även webbanalysen påvisat detta vilket gör sidan positiv i den bemärkel-sen att den symmetriska kommunikationen får lysa igenom samt ännu en viss mån ökad interaktivitet.

De har inget kontaktformulär på webbsidan eller automatiserad svarsfunktion, vilket kan var negativt utifrån Kent/Taylors dialogiska cirkel. Skriftlig beskrivning av personalen saknas, utifrån Ki/Hons resonemang kring öppenhet, där de talar om att underlätta för målgruppen att få reda på information om företaget och dess personal. Plaza Kvinnas sida saknar detta och det kan utifrån det här resone-manget vara negativt för deras webbplats. Plaza kvinna har information om produkter med informa-tion rörande nästa nummer och utifrån Kent/Taylors tankegångar runt användbarhet av information är detta positivt. Det är även bra enligt Kämpe/Nyberg och deras resonemang kring magasinsföretags användning av webbplatsen för att öka intresset kring tidningen.

��

Plaza Kvinna har flertalet personalbloggar på webbplatsen vilket kan sammankopplas med Liebs tankar kring interaktivitet för att skapa igenkänningsfaktor. Det finns ingen sammanställning av de vanligaste frågorna på magasinets hemsida, inga rapporter kring verksamheten och ingen bakgrunds-information om Plaza Kvinna. Detta är mindre bra ur perspektivet Kent/Taylor har på användbarhet av information samt Ki/Hon har på öppenhet.

Gruppen �0- �0 tyckte en av deltagarna det var svårt att hitta bakgrundsinformations på Plaza Kvin-nas webbplats. Detta kan tyda på att Plaza kvinnas webbplats är otydlig i sin utformning och kan i ett längre perspektiv möjligen påverka tilliten eftersom man då som besökare känner att företaget inte öppnar upp sig tillräckligt vilket grundar sig i Hon/Grunigs resonemang kring kvalitén i rela-tioner. Detta gällde även för �0-56 gruppen där en av deltagarna också ansåg det var svårt att hitta bakgrundsinformation. De resonerade att tidningen kanske inte funnits så länge och inte hade någon historia att berätta om.

KontaktnätPlaza Kvinna har enligt respondenten inte bedrivit något gemensamt arbete med hjälporganisationer ännu och hade under undersökningsperioden heller inga sådana samarbeten, men hade däremot ett samarbete med kommersiella företag. Ett sådant uteblivet samarbete med ideella organisationer kan göra att de tappar mycket positiva fördelar utifrån Ki/Hons teori om delat ansvar samt kontaktnät.

Laura

Syftet med Laura magasins webbplats är att ha en modernare och en mer up to date framtoning för målgruppen �0+ samt erbjuda mer till prenumeranter. Här kan man se en tydlig sammankoppling till Jahansoozis diskussion kring kommunikation till rätt målgrupp. Respondenten gav ett specifikt uttryck för att webbplatsen skall komplettera tidningen och inte kannibalisera på den. Koppling till detta ut-tryck finns att direkt tillskriva Alström et als tankegång kring kannibalisering.

MålgruppsanpassningInnehållet på sajten är utvalt för att kommunicera tidningens kärnvärden mode och skönhet genom tjänsten ”ny på nätet” samt relationer och resor i deras community. Prenumeranterna har möjlighet att hämta mer material kring mode och skönhet, frisyrer och smink än vad icke prenumeranter har. Detta kan man tolka som en anpassning mot prenumeranterna vilket är en viktig del i tankegångarna kring att rikta sig till rätt målgrupp. Ett annat perspektiv på denna tankegång kan vara att hindra icke prenumeranter att utnyttja vissa tjänster. Frågan är då, om det här upplägget skrämmer bort potentiella läsare eller lockar till att beställa prenumeration. Ur denna aspekt kan två publics urskiljas genom att man fokuserar hårt på prenumeranter och på ett vis stänger ute icke prenumeranter som kanske mer sporadiskt läser magasinet. Respondenten gav uttryck för att inom denna målgrupp så fanns utrymme för detta magasin och webbsajt med dess funktioner på marknaden.

I den kompletterande 20-�0 gruppen så fick Lauras layout och ämnesområden positiv uppmärksam-het. Denna grupp ansåg även att bland annat Laura var mer trovärdig tack vare sina personintervjuer. Med detta i åtanke så kanske inte Jahansoozis tankar rörande anpassning till rätt målgrupp stämmer in på just detta fall. Laura var till viss del tilltalande och trovärdig för deltagarna inom �0-�0 gruppen. Mycket tack vare att den inte kändes så påtvingande med reklam. Någon kände sig dessutom direkt tilltalad eftersom man på sidan utryckte att man vänder sig till de som nyligen blivit mormödrar. Även inom �0-56 gruppen uppfattades sajten som delvis tilltalande och trovärdig. Utifrån Palms resone-mang kring närhet till ämnet samt Jahansoozis argument rörande anpassning till målgruppen riktade sig denna tidning delvis till alla målgrupperna.

�0

AnvändningDeras flexibla design som inte kräver flash gör sidan mer lätthanterlig utifrån Ki/Hons positivitets teori, redaktionenspresentationen fanns bara i flash vilket kan vara negativt för vissa besökare som inte har flash installerat. Däremot får man istället möjlighet att installera flash när man t ex vill använda tjänsten ”Ny på nätet”. Det faktum att det finns en sådan presentation är bra för både tidningen och webbplatsen utifrån Ki/Hons öppenhetsteori. Det torde även bidra till att som besökare känna samhö-righet med redaktionens personal.

Deras relativt bra länknamn samt länktitlar är positivt utifrån Englund/Sundins tankar rörande länkar. Vissa av menylänkarna kan kanske göras mer informativa så att det inte råder något tvivel om var man hamnar när man klickar på dem. Detta kan även härledas till Ki/Hons positivtetsteori då det påver-kar hur enkelt det är att använda sidan. Externa länkar utifrån Englund/Sundins resonemang kring externa länkar är sidan bra eftersom de öppnas i nytt fönster. Dock gör mängden externa länkar sidan dålig ur Kent/Taylors resonemang kring att behålla besökarna på sidan. Laura magasin har annonser i toppen och i högerkant på sidan vilket kan ses följa Kent/Taylors teori för att bibehålla besökarna.

Webbplatsen saknade sidkarta och sökmotor vilket är en av Ki/Hons kriterier för att underlätta för besökaren att använda sidan.

Den kompletterande gruppen tyckte Laura var lätta att hitta på för sina traditionella lister. �0-56 gruppen tyckte att Laura var lättast att navigera på. Utifrån positivitetskonceptet utformat av Ki/Hon, så ligger Laura bra till när det gäller navigeringen.

Återbesök & InteraktivitetLaura magasins community lockar till återbesök bland registrerade prenumeranter eftersom man där kan interagera med varandra, ladda upp bilder och stifta nya bekantskaper. Tjänster såsom ”ny på nätet” lockar även till återbesök för samtliga. Det positiva i detta stärks av Kent/Taylors återbesöksteori samt Liebs interaktivitets resonemang. De har även en kommentarfunktion till artiklar, men det gäller endast för prenumeranter. Här kan man se en viss distinktion av symmetritanken.

Utifrån Kent/Taylors återbesöksteori så gör deras medlemssidor att webbplatsen blir mer attraktiv för prenumeranter att återvända till. Besökarforumen och läsarbloggarna ökar sidans interaktivitet vilket är önskvärt efter Lieb och Chou teori. Utifrån Samsup/Yungwoks teori så påverkar interaktiviteten, webbplatsens kommunikation och relationsskapande positivt. Dock genom att stänga ute icke prenu-meranter så kan den även få en motsatt effekt då alla icke prenumeranter inte är jämbördiga deltagare i kommunikationsprocessen utifrån Chous resonemang. Negativt ur Kent/Taylors återbesöks teori är att det inte finns något nyhetsbrev att anmäla sig till. Utifrån Grunigs outcome objective är deras mål att man som besökare skall gästa sidan varje dag. För att uppnå detta mål har man webbsidans forum som dragplåster vilket då är något av ett process objective. Bristen på uppdateringar under studiens gång visar dock på vissa nackdelar vad gäller dragningskraft för att återvända till sidan enligt Kent/Taylors återbesöksteori.

Webbplatsen lockade en del av deltagarna i �0-�0 gruppen och �0-56 gruppen till återbesök. Återigen kan vi se segment utifrån Jahansoozis argument kring kommunikation till rätt målgrupp och kan räk-nas som ett positivt tecken med tanke på antalet deltagare i grupperna. Bland annat var det en tävling som lockade till återbesök vilket tyder på att interaktivitet bidrar till att besökaren kommer tillbaka.

FinansieringDen tendens att finansiering av webbplatsen skall ingå i ett helhetskoncept tillsammans med tidningen som visas i Alströms et als teorier gäller även i detta fall då magasinet och webbplatsen går hand i hand som den respondent vi talade med gav uttryck för.

��

Vad gäller deras annonsering genom ett externt säljbolag samt chefredaktörens beslutsfrihet kring annonser har vi inte kunnat utröna någon speciell policy kring annonsanpassning som efterfrågas av Alström et al. Möjligtvis kan det vara positivt att slutgiltiga valet kring annonser ligger hos chefredak-tören som kan antas veta mest om den berörda målgruppen.

Kontakt & InformationLauras strategi kring hög interaktivitet och uppmaning att tycka till om webbplatsen gentemot mål-gruppen kan tyda på öppenhet enligt Ki/Hon. Meltzers påstående att de svarade på all e-post är i enlighet med Kent/Taylors tankar rörande den dialogiska cirkeln som berör effektiviteten av att svara snabbt. Detta kan även härröras till Hon/Grunigs teori kring tillit. E-post på webbplatsen gör det underförstått att man har resurser att svara relativt snabbt. Respondenten gav uttryck för att man inte har lagt ner så mycket arbete på att fylla på med information på sidan, vilket kan vara negativt enligt Kent/Taylors användbarhetsresonemang.

Utifrån Ki/Hon tillgänglighetesprincip så ges goda kontaktmöjligheteter på webbplatsen. Kontakt-möjligheter genom telefon och e-post kan anses vara goda utifrån Kent/Taylors dialogiska cirkel. Dock så blev vårt fiktiva e-postmeddelande aldrig besvarat vilket kan tyda på dålig kontroll över web-ben utifrån dialogiska cirkeln. Rafaeli och Sudweeks tankegångar kring att delta i meddelande i en datorrelaterande kommunikationsmiljö är positivt för medlemmarna som kan kommentera alla artik-lar. Utifrån Kent/Taylors användbarhet av information och Ki/Hons öppenhetsresonemang kan deras presentation av personalen vara relationsbyggande för besökaren på webbplatsen. Webbplatsens olika eventfunktioner är positivt utifrån interaktivitetstanken som bland annat diskuteras av Lieb och Chou.

Laura magasin har information om produkter, med information rörande nästa nummer och utifrån Kent/Taylors tankegångar runt användbarhet av information är detta positivt. Utifrån Holtz reso-nemang kan man bedöma sidan som god resurssparare rörande vanliga läsarfrågor. Det fanns ingen personalblogg vilket kan vara negativt beträffande Kent/Taylors återsbesöksargumentation.

Inom 20-�0 samt �0-�0 gruppen var det svårt att hitta kommentarfunktioner på webbplatsen, men lättare att hitta kontaktinformation. Den kompletterande gruppen tyckte att det var svårare att kom-mentera om man inte var prenumerant, vilket understryker vårt resonemang kring skapandet av olika publics utifrån deras fokusering på prenumeranter på sidan. Gruppen med kvinnor �0-�0 år och delar av �0-56 årsgruppen hade svårt att hitta bakgrundsinformation vilket kan ge negativa tolkningar utifrån Ki/Hons öppenhetsteori. Gruppen �0-56 år hittade en möjlighet att påverka innehållet genom forumet på webbplatsen. Detta är i linje med interaktivitetsteorierna.

KontaktnätDeras brist på samarbete med samhällsorganisationer kan vara negativt ur Ki/Hons resonemang kring delat ansvar och kontaktnät.

M-magasinM-magasin riktar sig till och utformar innehållet efter vad de kallar s.k. mappies och de har en tydlig målgrupp som är mellan 50-70 år. Detta påvisar Palms och Jahansoozis olika resonemang om närhet till ämnet och målgruppsanpassning. Webbplatsen är en av flera kanalverktyg som de kommunicerar med vilket kan härledas till Cutlips resonemang kring att använda sig av rätt kanaler.

MålgruppsanpassningM-magasins största satsning för målgruppen är deras läsarblogg ”Mitt projekt”. Där har de satsat på att vara en mötesplats för kvinnor i denna målgrupp på webben och att de uttalat vill att deras läsare skall vara aktiva på webbplatsen vilket är viktigt utifrån Cutlips resonemang kring kommunikations-

��

kanaler. Detta härleds till Grunigs symmetri modell samt även tankegångar king interaktivitet enligt Lieb och Chou. Respondenten anger vikten av att känna sin målgrupp.

De indikationer i 20-�0 gruppen att webbsidan var upplagd på samma sätt som tidningen ger en fingervisning om att den kan vara kompletterande till tidningen. Här ser man en direkt koppling till Alström et al rörande tankegångar kring tydlig koppling mellan tidningen och webbplats. Den kom-pletterande 20 -�0 gruppen ansåg att bland annat M-magasin var tilltalande tack vare sina person-intervjuer. Med detta i åtanke så kanske inte Jahansoozi tankar rörande anpassning till rätt målgrupp stämmer in på just detta fall. Dock uppfattades tidningen som mest trovärdig av de äldre grupperna vilket kan vara en indikation på närhet till ämnet enligt Palm.

AnvändningDeras flexibla design som inte kräver flash gör sidan mer lätthanterlig utifrån Ki/Hons positivitetsteo-ri. Magasinet har sökmotor vilket är en fördel för användningen av sidan enligt Kent/Taylors princip om gränssnitt. Deras relativt funktionella länknamn är enligt Englund/Sundin viktigt för att sidan skall vara praktisk. Det är även en god idé av magasinet att förse menyns bildlänkar med länktitlar för att underlätta för besökaren. Det faktum att de är uppbyggda av bilder försvårar dock ur användar-barhetssynpunkt. Dock var artikelpuffarnas ”Läs mer” länkar utan länktitlar, vilket är negativt utifrån Englund/Sundin. Länknamnet ”Läs mer” säger inte så mycket. Det skulle möjligen vara önskvärt att få en beskrivning innan man klickar på länken.

Deras externa länkar kan fungera bättre eftersom det ibland ligger bland det redaktionella innehållet och öppnas i samma fönster samt saknar länktitel. De har däremot webbadressen som länknamn vilket skiljer sig från de interna länkarna. Detta resonemang grundar sig i Englund/Sundins tankegångar. Den externa Bonnierlänken i toppen kallad ”I like” var enligt webbanalysens tolkning och fokusgrups-deltagarnas diskussion förvirrande och misstogs för att vara en meny tillhörande webbplatsen. Detta är dåligt utifrån Kent/Taylors bibehåll besökarna princip. Annonserna var dock välplacerade utifrån Kent/Taylors tankegångar kring att bibehålla besökarna.

Listmenyerna var uppskattade i 20-�0 gruppen och navigering i stort var uppskattad av �0-56 grup-pen. Detta visar på ett relativt bra gränssnitt utifrån Kent/Taylors resonemang samt Ki/Hons po-sitivitetsprincip. Man kan då resonera kring om även designen kan vara relationsskapande utifrån Ledingham och Grunigs teorier då den tilltalar målgruppen väl. Den kompletterande 20-�0 gruppen ansåg att ”I like”-länken gjorde sidan rörig. Det kan man tolka som mindre bra värden utifrån bibehåll besökarna teorin.

Återbesök & InteraktivitetM- magasin talar och utmärker sig med sin läsarblogg som går under benämningen ”Mitt projekt”. Detta medför utifrån Chous resonemang kring att alla skall vara jämbördigt delaktig i kommunika-tionsprocessen vilket underlättar relationsskapandet. Enligt Liebs interaktivitets tänk samt Kent/Tay-lors återbesöksteori lockar detta till återbesök. De har som mål att under 2007 få cirka 25 000 besökare i månaden vilket kan betraktas som ett outcome objective enligt Grunigs teori. För att nå detta har de en process objective där de bland annat upprättat nyhetsbrev och tävlingar som är kopplade till webb-platsen.

Deras tävlingar som de har kopplade från tidningen och webbplatsen borde bidra till kompletteringen som Alström et al talar om i sitt resonemang kring kannibalisering. Även deras nyhetsbrev skapar återbesök utifrån Kent Taylors återbesöksteori. M-magasin hade en god interaktivitet utifrån Lieb och Chous teorier berörande ”Mitt projekt”. Sidan fick även god respons i webbanalysen vad gäller Kent/Taylors återbesökteori samt Holtz PR-teorier för webben eftersom den hade ett nyhetsbrev. Sidan sak-nar chatt och webbforum och kan utifrån den synvinkeln ha en viss avsaknad av symmetrisk kommu-

��

nikation utifrån Grunig. Detta strider mot de strategier tidningen har att läsarna skall skapa kontakter med varandra på deras webbplats. Webbplatsens uppdateringsfrekvens var näst mest frekvent bland de undersökta tidskrifterna under studieperioden vilket visar på goda möjligheter gällande återbesök enligt Kent/Taylors återbesöksteori.

Grupperna med åldersfrekvensen �0-�0 år och �0-56 år gick tillbaka till M-magasin under sitt fria surfande. Detta kan man möjligtvis se som god utformning enligt återbesöksteorin och en god utform-ning utifrån Jahansoozis teori om målgruppsanpassning. Den kompletterande 20- �0 gruppen ansåg att ”Mitt projekt” var ett bra sätt att få besökare att återvända. Detta borde stämma väl överens med Liebs tankegångar kring interaktivitets bidragande orsak till återbesök.

FinansieringI enlighet med Kempe/Nybergs resonemang om finansiering av webbplatsen så bärs denna webbplats upp av tidningen och tidningen klarar sig inte enbart på de annonsintäkter som den drar in. De har tänkt på att bygga sajten med annonsplatser i åtanke, vilket kan tyda på att tanken om möjlig egen finansiering finns.

Kontakt & InformationRespondenten påtalade att man ville ge möjlighet till kontakt genom e-post och kommentarer vilket är positivt utifrån Ki/Hons tillgänglighetsprincip. De säger sig ha information om företaget, prenu-meration och pris. Detta är viktigt utifrån Ki/Hon öppenhetsteori och Kent/Taylors användbarhet av information. Respondenten nämner också att det finns e-postkommunikation på webbplatsen samt att de försöker svara på e-post så fort som möjligt vilket är viktigt enligt Kent/Taylors dialogiska cirkel.

Utifrån Ki/Hons öppenhets teori är M-magasins hemsida väl utformad vad det gäller kontaktmöj-ligheter med redaktionen. M- magasin svarade inte på vårt uppdiktade brev vilket kan påvisa brist i Kent/Taylors dialogiska cirkel där man exempelvis talar om kontroll över webben för att få en funge-rande interaktivitet. Deras rådgivande kontakttjänster kan anses vara relationsskapande utifrån Gru-nig/Hons tankegångar rörande termen tillit, där man talar om möjligheterna för parterna att öppna sig. En annan tolkning kan möjligtvis vara Kent/Taylors dialogiska cirkel eftersom det ger möjlighet till frågor och svar beträffande olika ämnen.

Möjligheten att kommentera artiklar fanns ej och detta kan tolkas negativt utifrån en interaktiv synvinkel där man talar om att som användare delta i meddelandets innehåll. Här missar tidningen en viktig möjlighet till symmetrisk kommunikation såsom Grunig talar kring.

Deras bakgrunds- samt produktinformation visar på att de har användbar information på sidan enligt Kent/Taylors argumentation. Det visar även på öppenhet enligt Ki/Hons synsätt. Tidningen har rap-port om verksamhet på webbplatsen vilket de är ensamma om av de undersökta magasinen och som även det visar på öppenhet utifrån Ki/Hons öppenhetsteori.

Ett område de möjligtvis bör förbättra utifrån Ki/Hons öppenhetsteori samt Kent/Taylors användbar-het av information är svar på vanliga läsarfrågor (FAQ) och personalbloggar.

KontaktnätRespondenten nämner ett samarbete med världsnaturfonden vilket man kan tolka som önskvärt uti-från Ki/Hons tankar kring delat ansvar och kontaktnät. Webbanalysen påvisade ett samarbete med MSD, som är ett medicinskt företag Detta kan man möjligtvis tolka som ett mer kommersiellt samar-bete. Men detta stämmer inte överens med Ki/Hons tankar rörande delat ansvar.

��

Övergripande analysGlamour har en ganska blygsam inställning till sina strategier på webbplatsen, vilket också märks på deras uppdateringsfrekvens samt något avvaktande inställning till interaktivitet jämfört med de andra magasinen. De verkar ha lagt ner arbete på navigering och användarvänlighet på sidan för att besö-karna skall hitta lättare vilket också var uppfattningen bland fokusgruppsdeltagarna. Glamour sticker ut i jämförelse med de andra magasinen för att de inte uttalat försöker tjäna pengar på sidan och detta säkerligen på grund utav särskilda avtal såsom Charlotta Flinkeberg påpekade.De använder sidan till viss del som komplement dock inte i samma utsträckning som exempelvis Plaza Kvinna som har en mer frekvent uppdatering. En väldigt tydlig fingervisning som är positiv för Gla-mour är att de svarade på vårt provbrev mycket snabbt och dessutom var ensamma om att göra det. Detta är intressant eftersom de även i sin strategi strävar efter att ge snabb respons på läsarbrev. Detta ger dem ett försprång gentemot de andra vad gäller kontaktskapande.

Plaza Kvinna hade en stark trendinriktad inställning på sin webbplats, vilket också uppfattades av fokusgrupperna. Det som även noterades var att webbplatsen var strulig samt svår att surfa på. De har en hög uppdateringsfrekvens. De uppdaterade varje dag under vår undersökningsperiod, förutom de gånger webbplatsen låg nere. De hade bäst uppdateringsfrekvens i undersökningen och skaffar därmed fördelar gällande potentiella återbesök gentemot de andra. Detta påvisar hög uppdatering, fast interak-tiviteten är mindre i den utsträckning att det endast finns PK VIP att tillgå och inga interaktiva webb-forum, förutom personalens bloggar som återfanns. Detta ger en diskrepans mot den bild man vill ge på tidningen om att läsarna skall kunna skapa kontakter där. Den kritik som kan riktas mot denna sida, var tillfälliga strul med servern och webbtekniska besvär. Det kan ha sin förklaring i att de nyligen startade upp sajten. Dock kan detta även vara negativt för besökarna som kan få en negativ inställning till webbplatsen. Det finns tecken på att man vill försöka få webbplatsen att finansiera sig själv, vilket är positivt utifrån Alström et al förslag på förbättringar för magasin på webben.

Laura magasin har en helt annan strategi vad gäller webbplatsen än de andra. Genom både respondent intervjun och innehållsanalysen så såg vi tydliga tecken på att webbsidan skulle vara ett komplement till tidningsupplagan genom att erbjuda mer funktioner på webbplatsen till prenumeranter. Vi såg tendenser även i både intervjun och webbanalysen att magasinet arbetade med att utveckla interaktivi-teten på webbplatsen. Detta genom bland annat funktionen ” Ny på nätet”, men även ett medlemsfo-rum för prenumeranter som vi dock inte kunde kontrollera i webbanalysen eftersom vi ej var behöriga att besöka sidorna som är tillgängliga för prenumeranter. En annan interaktiv punkt som särskiljde Laura magasin från den andra var bland annat många läsarevents såsom möjlighet till att vara modell i tidningen samt att få hemstajling. Detta kan vara utifrån Ledinghams sätt att se på saken, en möjlighet att skapa en bra relation med sin målgrupp.

M-magasin tänker flerkanaligt för att nå ut till sin målgrupp, vilket leder till att de skiljer sig åt från de andra magasinen på den punkten vilket torde öka deras chanser att nå dem. Webbanalysen visade att de är det enda magasin som har nyhetsbrev vilket är en antydan på dessa olika kanaler. En annan fing-ervisning på det flerkanaliga systemet samt ett tecken på komplettering är att alla tävlingar i tidningen är kopplade till webbplatsen vilket är i enlighet med Alström et als kriterier för förbättrad magasins verksamhet på webben. En utmärkande del som tillhör det flerkanaliga tankegångarna är den inter-aktiva delen ” Mitt projekt” som ska vara en mötesplats för de s.k. ”Mappisarna” på nätet. Detta var en funktion som vi i undersökningen såg slå igenom i alla tre kommunikationssteg från respondentinter-vjun till fokusgrupperna.

M-magasin var det enda undersökningsobjekt som hade en sökmotor på sin webbplats, vilket efterfrå-gas av både Alström et al samt Ki/Hons positivitetsteori. Även �0-56 gruppen efterlyste sökfunktion på webbplatsen. En negativ aspekt för M- magasin var respondentens svar på vår fråga om samarbete

��

med andra organisationer, där svaret blev WWF men detta kunde inte återfinnas genom vår webbana-lys. Dock fann vi ett kommersiellt samarbete med ett företag vid namn MSD, som var mer kommersi-ellt lagda och inte inriktade på det samhällsintresse som förespråkas av Ki/Hon och deras tankegångar kring delat ansvar.

Några allmänna åsikter i våra fokusgrupper som vi tycker är värda att belysa var möjligheten till kom-mentarer på webbplatserna var positivt, även fast möjligheten att lokalisera detta skiljde deltagarna åt. Man gillade idén med att kunna kommentera artiklar och ämnen redaktionen skrev om. Även forum uppskattades av en deltagare eftersom det gjorde att man får ett utbyte med andra människor. Det här kan knytas till de interaktivitetsteorier som bland annat Lieb, Chou och Sudweeks tagit fram. Det kan även kopplas till det resonemang Ledingham fört att kommunikationen skapar ett värde för båda parter. Dessutom skapar det en dialog mellan tidningens läsare och mellan läsare och tidning. Det fanns även ett mönster från två av fokusgrupperna att man ville ha möjlighet att finna all information rörande tidningen såsom prenumeration, redaktion och allmän information om tidningen på samma ställe på webbplatsen.

Man hade i 20-�0 årsgruppen förväntningar på att innehållet skulle vända sig till rätt målgrupp vilket visar att Jahansoozi och även Palms teorier är gångbara i verkligheten. De äldre fokusgruppdeltagarna tyckte att användarvänlighet var en viktig faktor på webbplatserna. De gillade inte popup-fönster och mängder av starka färger utan föredrog en prydlig design med lugn känsla. De tvivlade på tillgänglig-heten vad gäller synsvårigheter och liknande och efterlyste mer arbete kring att förenkla för besökare med sådana svårigheter. De trodde dock att den yngre generationen klarade de röriga sidorna bättre. Detta kan vara en indikation på Jahanzoosis målgruppsanpassning då även designen kan vara mål-gruppsanpassad vilket även till viss del berörs av Englund/Sundins länkresonemang.

Ett tydligt mönster i fokusgrupperna var att man inte ville läsa tidningen på nätet och kunde tänka sig att ta del av ett utökat innehåll på webbplatsen med tidningen som grund. Detta visar att webbplatsen med fördel kan användas som en kompletterande kanal i linje med Alström et als resonemang kring kannibalisering. I detta läge kan vi se klara tecken på att Laura magasin tagit ett strategiskt grepp om marknaden som kan ge dem ett försprång gentemot de andra tidskrifterna i undersökningen.

En av fokusgruppdeltagarna uttryckte att magasinens webbplatser har förbättrats de senaste åren från statiska informationssidor mot ett mer interaktivt innehåll. Detta visar på en övergång från en publici-tets- och informationsmodell mot en tvåvägssymmetrisk modell av kommunikationen mellan magasi-nen och dess läsare, enligt Grunigs teoribildning.

��

SlutsatsHär ämnar vi besvara de frågeställningar vi utformat med vårt syfte som grund.

• Hur är företagens strategier för webbplatsens relationsskapande funktioner utformade och genom vilka åtgärder är de tänkta att sättas till handling?

Glamour strävar efter att via webbplatsen skapa en dialog med sina läsare samt skapa interaktion med dem. Detta vill de göra genom chefredaktörens blogg. Man säger sig även vilja anpassa innehållet efter målgruppen genom ämnen som modetrender och kändisar. Genom sitt modeforum vill de skapa interaktion samt intresse att återvända till sidan. De har inget kommersiellt mål att dra in pengar via webbplatsen. Den är istället tänkt att bidra till ett starkare varumärke. På så sätt arbetar de för att öka lojaliteten hos läsarna men inte att i större utsträckning värva nya. De vill vara tydlig vad gäller kon-taktinformation samt besvara läsarbrev omgående. Glamour vill med sin hemsida komplettera tidning-en genom att fortlöpande informera om nyheter samt efterlysa läsarnas önskemål rörande innehållet i tidningen. Deras i sammanhanget icke-kommersiella inställning på webbplatsen bör ge deras samar-bete med olika hjälporganisationer mer tyngd.

Plaza Kvinna är den nyaste webbsatsningen i undersökningen och sidan hade bara legat uppe på Inter-net i drygt en månad när vår undersökning genomfördes. De vill genom sin webbplats skapa en mö-tesplats för sina läsare där de skall knyta kontakter, ta del av utökat innehåll genom funktion PK VIP, samt delta i läsarundersökningar. För att locka till besök anger de att sidan skall uppdateras ofta samt publicera personalens bloggar. De har en specifik budget för webbplatsen med finansiella mål samt en strategi om att uppfylla dessa med annonsintäkter. Sidan är tänkt att ha ett visst informationsvärde vad gäller kontakt samt en omgående respons på läsarbrev. De har inga samarbeten med hjälporganisatio-ner, men däremot med kommersiella företag.

Laura magasin vill framhäva en modern framtoning mot en äldre målgrupp. Man vill med webbplat-sen skapa mervärde för prenumeranter samt på ett tydligt sätt komplettera pappersupplagan för att undvika kannibalisering. Man satsar på vissa interaktivitetsfunktioner som till exempel den flashbase-rade stylingtjänsten ”Ny på nätet”. Både tidningen och dess hemsida försöker fylla en lucka i markna-den. Man vill att prenumeranter skall interagera på webbplatsen och därmed besöka den ofta. Webb-platsen finansieras under samma koncept som tidningen och de har ingen speciell annonspolicy. För att få kontakt med läsarnas åsikter vill de att läsare skall tycka till om innehållet via webbplatsen. Inga samarbeten med hjälporganisationer finns med i de uttalade strategierna.

M-magasin använder sig av flera kanaler för att rikta sig mot en äldre målgrupp kvinnor som de be-nämnt ”mappies”. De vill att läsekretsen aktivt skall besöka sidan och engagera sig i läsarbloggen ”Mitt projekt”. Denna blogg är något de betonar tydligt som ett verktyg för att locka besökare till deras webbplats. Webbplatsen fungerar inte som en självförsörjande kommunikationskanal enligt mark-nadschefen, dock fanns annonsering som inkomstkälla. Man vill via hemsidan föra en kontinuerlig kommunikation med läsarna och besökarna både via e-post och telefon samt möjlighet att ge snabb respons. Detta visar på att man siktar på att föra en dialog vilket är viktigt enligt bland annat Kent/Taylor. Tidningen för ett samarbete med Världsnaturfonden.

• Hur appliceras strategierna på webbplatserna och till vilken grad?

Webbtekniskt sett så släpper Glamour in relativt många besökare på webbplatsen tack vare att den inte kräver flash-spelare för att användas. Den har ett enkelt navigeringssystem samt många ingångar till innehållet. Det finns bra respektive sämre delar angående användarvänligheten på Glamours webb-

��

plats. Vi fann de interaktiva delarna i strategierna på webbplatsen dvs. forumet och bloggen. Dock lämnades en del att önska vad gäller uppdatering av innehållet under undersökningsperioden vilket också var en del av strategierna. De har på sidan vissa kontaktskapande funktioner bl.a. en rådgivande kontakttjänst samt olika tävlingar. Deras snabba svar på vårt provbrev stärker chefredaktörens uttalade policy om snabb korrespondens, samt visar en klar dialogtanke hos redaktionen. Detta är viktigt samt samt visar en god kontroll av webben enligt Kent/Taylors dialogiska cirkel. Sidan fungerar till viss del som resurssparande då den erbjuder kontakt-, produkt och bakgrundsinformation. Vi fann samarbete med hjälporganisationen Cancerfondens Rosa Bandet på webbplatsen. Glamour hade under webbana-lysen en mindre tät uppdateringsfrekvens med glesare uppdatering än både Plaza Kvinna och M-ma-gasin. Detta talar emot deras strategi en aning eftersom de på webbplatsen strävar efter att informera läsarna om nyheter mellan tidningens utgivningar.

Plaza Kvinna har även den en relativt god användbarhet eftersom den inte kräver flash-spelare även om länkhanteringen om än bara till viss del talar emot detta. Dock finns vissa förbättringar att utföra vad gäller navigering och användarvänlighet. Undersökningen fann utmärkande operationalisering av annonsstrategierna rörande placering och antal. Sidans återbesöksvärde är ganska högt eftersom de har en för undersökningen tät uppdateringsfrekvens, vilket stämmer överens med deras strategi. Andra be-söksgenererande funktioner vi fann på webbplatsen var personalbloggarna och kommentarsfunktioner vilka även var delar av den uttalade strategin både vad gäller återbesök och kontaktskapande. Informa-tionsfaktorn om företaget på sidan var relativt låg eftersom det saknades bakgrundsinformation samt sammanställning av vanliga läsarfrågor vilket möjligtvis kan förklaras av tidningens korta historia på nätet. Respons på vårt fiktiva läsarbrev uteblev under undersökningsperioden.

Lauras hemsida kan betraktas som lätthanterlig tack vare att den är till stor del flash-oberoende och även har förhållandevis väl utformade länkar. Dock får webbplatsen viss kritik för sin presentation av redaktionen som kräver flash för att kunna ses. Avgränsningen för prenumeranter ger dessa ett ökat värde av att besöka sidan medan det finns en risk att man stänger ute potentiella läsare. Det finns goda kontaktmöjligheter på hemsidan, trots det fick vi under undersökningsperioden inget svar på vårt kon-struerade läsarbrev. Detta visar att de uppmaningar de ger om åsikter kring tidningens innehåll inte alltid tas om hand eftersom de då bör ha svarat. Laura hade under undersökningen ingen uppdatering av innehållet på förstasidan vilket kan betraktas som mindre önskvärt ur återbesökssynpunkt.

M-magasins webbplats har en relativ flexibel design eftersom den inte kräver flash för att navigera på samt att ta del av innehållet. Deras länknavigering har både positiva och negativa inslag och har vissa aspekter rörande användbarhet att förbättra. Till exempel gjorde sidans förlagsmeny ”I like” det svårare att navigera eftersom den konkurrerar om uppmärksamheten med webbplatsens navigeringsmeny. Nå-got M-magasins webbplats var ensam om i undersökningen var dess sökmotor i vilken man kan söka reda på innehåll på sidan. Annonsplaceringen var dock välanpassad ur navigeringssynpunkt.

Det finns tydliga tecken på att man gjort en interaktivitetssatsning med ”Mitt Projekt” samt de ny-hetsbrev de har på sidan, vilket är positivt för deras relationsskapande på sajten. Men de kan även med fördel utöka interaktivitetsfunktionerna med forum, chatt samt kommentarer på innehållet. De har bra kontaktmöjligheter på sidan men gav ej någon respons på det fiktiva läsarbrev vi skickade som en del av undersökningen. Något M-magasin tillsammans med Glamour var ensamma om under under-sökningsperioden, var rådgivande kontakttjänster, vilket torde bidra till en högre besöksfrekvens samt visst relationsskapande. De var även ensamma om att ha marknadsinformation på webbplatsen och en relativt omfattande sådan. Den uppdateringsfrekvens de hade på sidan under vår webbanalys var relativt hög och endast Plaza Kvinna hade en tätare uppdatering. Webbanalysen visade inte det samar-bete med Världsnaturfonden som marknadschefen Ingrid Hegg talade om. Detta resultat förnekar inte samarbetet men visar att det finns strategiska fördelar att vinna genom att göra det synligt på webb-platsen.

��

• Hur uppfattar de olika målgrupperna webbsidornas relationsskapande funktioner?

Deltagarna i 20-�0 gruppen tilltalades av Glamours webbplats, om än bara till viss del, vilket säger att Glamour delvis lyckas vända sig till rätt målgrupp. De äldre grupperna som inte tillhör målgruppen uppfattade innehållet och formen som för ungdomligt. Det fanns bra och sämre omdömen rörande navigeringen på webbplatsen, vilket är en viktig del i de relationsskapande strategierna på nätet. De informationsgivande funktionerna hittades lätt av de yngre fokusgruppdeltagarna medan de äldre hade svårare att finna dem. De yngre deltagarna efterlyste kommentarsfunktioner på sidans innehåll vilket skulle förbättra och komplettera den snabba kommunikation de till synes har via e-post.

Fokusgrupperna uppfattade att tidningens innehåll var för Stockholmsorienterat och därmed för smalt för dem. Dock fanns indikationer på att 20-�0 åringarna var den grupp som uppmärksammade Plaza Kvinnas innehåll mest. Navigeringsmässigt upplevdes sidan som krånglig av de två äldre grupperna. En viktig iakttagelse som en deltagare i 20-�0 gruppen gjorde var att det fanns annonser i det redak-tionella innehållet vilket uppfattades som negativt. Webbplatsen uppfyllde vissa kriterier för komplet-tering eftersom den av �0-�0 åringarna uppfattades ha likheter med pappersutgåvan. Det fanns även tankar kring att tidningen var för ung för att delge någon bakgrundshistoria vilket också stämmer.

Alla fokusgrupper tilltalades av Lauras webbplats eftersom de tyckte att innehållet var trovärdigt samt i vissa fall att dess layout var behaglig. Den fick även från två av fokusgrupperna goda omdömen gäl-lande navigering. De äldre fokusgrupperna kände även ett intresse av att återvända. Sidan uppmärk-sammades därmed av alla målgrupper, men kan utifrån undersökningen sägas tilltala rätt målgrupp. Målgruppen hade dock svårt att hitta bakgrundsinformationen vilket kan försämra kontaktskapandet.

M-magasins hemsida uppfattades till viss del som lik pappersupplagan vilket är positivt men återfinns inte i de strategier vi identifierat i vår intervju med tidningens marknadschef. Webbplatsen uppskat-tades av sin målgrupp i fokusgruppsundersökningen, dvs. �0-56 åringarna, samtidigt som den även till viss del tilltalade de yngre grupperna tack vare sitt innehåll. Även ur navigeringssynpunkt uppfattades sidan som bäst av den äldsta fokusgruppen, men även där fick den goda omdömen av yngre fokus-gruppdeltagare. Dock fick förlagsmenyn ”I like” kritik även i fokusgrupperna för att försvåra navige-ringen på sidan. De äldre grupperna valde att återvända till sidan när de fick chans under fokusgrupp-träffen, vilket talar för att den riktar sig till rätt målgrupp. Detta stämmer överens med deras uttalade målgruppsinriktning där de vill anpassa innehållet till rätt grupp. Dock verkar det som om de faktiskt tilltalar fler åldersgrupper. En indikation på detta är att en av de yngre grupperna ansåg att ”Mitt Pro-jekt” var ett bra sätt att locka till återbesök.

• På vilka punkter är magasinen lika och hur skiljer de sig från varandra, vad gäller deras rela-tionsskapande funktioner på webben?

Sidorna har alla en mer interaktiv inställning till webben vilket även utvecklats rent allmännt på web-ben de senaste åren. Ingen av magasinen har enbart en statisk presentationssida utan satsar mer på interaktiva delar om än i olika utsträckning. Samtliga ville även att deras webbplats skall vara en mö-tesplats för deras läsare. Dock skiljde sig Laura magasin en aning på denna punkt eftersom de var mer inriktade på sina prenumeranter än de andra magasinen. Tre av magasinens webbplatser, Plaza Kvinna saknade det, har läsarinteraktion vilket kan betecknas som en viktig del i relationsskapandet på web-ben. Alla webbplatserna har dock möjlighet för besökare att kontakta redaktionen på magasinet för att kommunicera den vägen.

De mest distinkta skillnaderna mellan sidorna är inom olika områden. Glamour sticker ut från de andra tack vare att de helt avstår från annonsering på sidan, men även genom deras snabba respons på

��

läsarbrev som undersökningen visade. Plaza Kvinna skiljer sig från de andra eftersom de under studie-perioden hade en mycket tät uppdateringsfrekvens samt en uttalad finansieringspolicy att genom an-nonsering finansiera sidan. Laura sticker ut från de andra genom att de har material på sin webbplats som bara är åtkomligt för prenumeranter vilket ger dem en speciell profilering gentemot de andra. Även deras flashbaserade material särkiljer dem från de andra magasinens webbplatser som helt sak-nade flashbaserat redaktionellt material. De områden där M-magasin profilerar sig gentemot de andra är bland annat deras stora satsning på läsarbloggar för alla besökare samt till viss del inom användar-vänlighet genom sin sökmotor. De visar även en större öppenhet än de andra genom sin marknadsin-formation som visar rapporter om verksamheten.

Man kan se vissa tendenser till att Laura och M-magasin utifrån undersökningens material inte bara tilltalade rätt målgrupp ur ett åldersperspektiv utan även delar av andra målgrupper medan Glamour och Plaza Kvinna endast tilltalade vissa av de i rätt åldersgrupp men inga ur de äldre grupperna. Gla-mour och Plaza Kvinna kan därmed betraktas som smalare än bara indelning av åldersgrupper medan Laura och M-magasin kan betraktas som bredare än bara inriktad på åldersgrupper.

�0

Egna reflektionerVi har uppfattat Plaza Kvinnas webbplats som långsam och den har orsakat problem under undersök-ningens gång. Till exempel när vi genomförde vår första fokusgrupp så låg sidan nere. Givetvis så rår man inte på tekniken ibland, men vi har upplevt Plaza Kvinnas webbplats som besvärlig under denna period. Även våra fokusgruppsdeltagare upplevde Plaza Kvinnas webbplats som långsam och strulig vid uppladdning av exempelvis bilder. Förvisso kan det bero på att webbplatsen är relativt ny och detta kan vara orsaken till att tekniken strular, vilket man möjligtvis vid första besöket kan acceptera men efter ett tag kan få en negativ uppfattning om det inte åtgärdas. Vi har även haft funderingar kring Plaza Kvinnas uttryck ”lounge” om sin webbplats. Man kan resonera kring ifall detta uttryck är en del av det relationsskapandet de vill föra eftersom detta ord kanske lockar en viss målgrupp som de vill ha på sidan. Hade de istället beskrivit sin webbplats som en mötesplats hade kanske en annan grupp besökare hittat dit istället.

Vi tycker att M-magasins interaktiva satsning samt deras benämning på målgruppen kan vara strate-giskt för tidningen eftersom de dels erbjuder en mötesplats för äldre kvinnor på nätet vilket inte är lika vanligt förekommande som för de yngre generationerna och dels ger målgruppen en sammanförande faktor som kanske ger någon sorts trygghet.

Enligt vår mening så anser vi att tidskrifterna har mycket att lära vad avser användarvänlighet. Trots att denna undersökning inte har berört ämnet i detalj så kan detta ämnesområde utforskas mer när det kommer till relationsskapande PR och livsstilsmagasin satsningar på webben. En av fokusgruppdelta-garna gav även uttryck för att webbplatserna ej var användarvänliga för exempelvis blinda. Vi kan tycka att möjligheten att skapa en mer användarvänlig sida kan möjliggöra för en breddad målgrupp samt utgöra ett viktigt relationsskapande verktyg för magasinen. Möjligheter till detta saknas ej och kan möjligen betraktas som nästa steg i magasinens webbplatsutveckling.

��

KällförteckningLitteraturAlström, Börje et al. (2006) “Magasin i tryck på nätet” T2F-rapport FSCN – Fibre Science and Com-munication Network, Institutionen för informationsteknologi och medier Mittuniversitetet, Sundsvall

Cutlip, Scott M et. al. (2000) ”Effective Public Relations” Prentice Hall inc, New Jersey

Cutlip, Scott M et. al. (2006) ”Effective Public Relations” Prentice Hall inc, New Jersey

Daymon, Christine & Holloway, Immy (2002) ”Qualitative research methods in Public Relations and Marketing Communications” Routledge, London

Dozier, David et al. (�995) ”Managers guide to excellence in public relations and communication manage-ment” LEA Publishers

Englund, Helena & Sundin, Maria (200�) ”Tillgängliga webbplatser i praktiken” Jure förlag AB, Stock-holm

Eriksson, Mats (200�) ”Public relations á la Grunig – en exposé och analys ” i Larsson (200�) ”PR på svenska” Studentlitteratur Lund

Esaiasson, Peter et. al. (200�) ”Metodpraktikan”, Norstedts juridik AB, Stockholm.

Grunig, James E & Hunt, Todd (�98�) ”Managing public relations” New York : Holt, Rinehart & Winston, cop.

Grunig, James E & Dozier, David M (�992) ”Excellence in public relations and communication manage-ment” Hillsdale, N.J. : Erlbaum

Holtz, Shel (�999) “Public relations on the Net” New York : AMACOM, cop.

Hvitfeldt, Håkan & Nygren, Gunnar (2005) ”På väg mot medievärlden 2020”, Tredje upplagan, Stu-dentlitteratur, Lund

Kämpe, Jonas & Nyberg, Jim (200�) ”Intäktskällor för vecko- och månadstidningar på Internet” Kandi-datuppsats Företagsekonomiska Institutionen, Stockholms universitet

L´Etang, Jacquie & Pieczka, Magda (�996) ”Critical perspectives in Public Relations” International Thomson Business Press

L´Etang, Jacquie & Pieczka, Magda (2006) ” Public Relations –Critical debates an contemporary practice” LEA inc. New Jersey

Ledingham, J. A., & Bruning, S. D. (2000) “Public Relations as Relationship management –A Relational Approach to the Study and Practice of Public relations” Lawrence Erlbaum Associates Publishers, London

Norlander, Joachim (2005) ”Marknadsföring via Internet” Kandidatuppsats Företagsekonomiska insti-tutionen Södertörns högskola

��

Palm, Lars (2006) “Kommunikationsplanering – En handbok på vetenskaplig grund” Studentlitteratur, Lund

Sudweeks et al. (�998) “Network & netplay – Virtual groups on the Internet” American Association for Artificial Intelligence, MIT

Tench, Ralph & Yeomans, Liz (2006) “Exploring public relations” Prentice Hall inc, Edinburgh

Østbye, Helge et.al (200�) ”Metodbok för medievetenskap” Liber förlag.

Internetkällorwww.scb.se ”Internetanvändning bland privatpersoner 16-74 år efter kön, ålder och hur ofta man använt Internet (urvalsundersökning). År 2003-2005” Hämtad 2006-�0-2� http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C92��00�&omradekod=IT&huvudtabell=ITInd��&omradetext=Informationsteknik+%28IT%29&tabelltext=Internetanv%E�ndning+bland+privatpersoner+�6%2D7�+%E5r+efter+k%F6n%2C+utbildningsniv%E5+och+hur+ofta+man+anv%E�nt+Internet+%28urvalsunders%F6kning%29%2E+%C5r&preskat=O&prodid=IT0�02&deltabell=+&deltabellnamn=Internetanv%E�ndning+bland+privatpersoner+�6%2D7�+%E5r+efter+k%F6n%2C+utbildningsniv%E5+och+hur+ofta+man+anv%E�nt+Internet+%28urvalsunders%F6kning%29%2E+%C5r&innehall=Datoranv�&starttid=200�&stopptid=2005&Fromwhere=M&lang=�&langdb=�

www.nordicom.gu.se Mediebarometern 2005 (Hämtad 2006-��-�8) http://www.nordicom.gu.se/com-mon/publ_pdf/2�0_inetbar%202005%20arbetsunderlag_2005.pdf

www.msd.se Merck Sharp & Dohme (Hämtad 2006-�0-2�) http://www.msd.se

www.press.umich.edu ”Inactivity on Interactivity”, Lieb, Thom The Journal of Electronic Publishing (Hämtad 2006-��-20) http://www.press.umich.edu/jep/0�-0�/lieb0�0�.html

ArtiklarBroom et. al (�997). ”Toward a concept and Theory of Organization – Public Relationships“ Journal of public relations research, LEA inc.

Chia, Joy (2006) “Measuring the immesurable” Prism Online Journal Volume �, Issue 2 - juni 2006

Chou, Chien (200�) “Interactivity and interactive functions in web-based learing systems: a technical fram-ework for designers” British journal of Educational Technology vol �� No � 200�

Grunig, James E (2002) “Qualitative Methods for Assessing Relationships Between Organizations and Publics” Institute for Public Relations

Hon Childers, Linda & Grunig, James E (�999) “Guidelines for measuring relationships in public rela-tions” Gainesville, FL, The institute for Public relations, Comission on Public Relations Measurement and Evaluation.

Kent, Michael L, “Managerial Rhetoric as the Metaphor for the World Wide Web”, Critical Studies in Me-dia Communication volym �8 nr �, september 200�

��

Kent, Michael L. & Taylor, Maureen (2002) “Toward a dialogic theory of public relations” Public Rela-tions review 28

Ki, Eyun-Jung & Hon Childers, Linda (2006) ”Relationships maintenance strategies on Fortune 500 com-pany web sites” Journal of communication management vol �0. NO. � 2006 sid. 27-�� Emerald group publishing Limited.

Ledingham, John A. (200�) “Explicating Relationships management as a General Theory of Public Rela-tions” Journal of Public Relations research �5(2) �8�-�98

Ledingham, John A. (200�) “Government and citizenry: Extending the relational perspective of public relations” Public Relations Review 27 (200�) 285–295

Ledingham, J. A., & Bruning, S. D. (�998). “Relationship management and public relations: Dimensions of an organization–public relationship” Public Relations Review, 2�, 55–65.

Samsup, Jo & Yungwook, Kim (200�) “The effect of Web characteristics on relationship building” Journal of Public Relations research �5(�) �99-22�

Bilaga 1

Intervjumanual

• Framkalla spontana beskrivningar från intervjupersonen

• Tematiska frågor: den intervjuade får utveckla vad den upplever som viktigt(kan du berätta för mig om…?, kommer di ihåg…?)

• Uppföljningsfrågor (kan du ge exempel?, kan du utveckla ditt resonemang?)

• Tolkande frågor: anv. för att bekräfta vad personen sagt (menar du att?)

1. Vad är ert syfte med webbplatsen? Vad har webbsidan för funktion? Skall den komplettera tidningen? Hur? 6. Vad gör ni på webbplatsen för att den skall tilltala Er läsekrets? 2. Det finns många möjligheter att använda sig av olika tekniska lösningar på webben t.ex. forum, chatt, möjlighet till kommentarer. Har ni någon/några funktioner eller möjligheter på webbplatsen för att besökare skall kunna kommunicera och diskutera med varandra och personalen på redaktionen. 4a. Hur finansieras webbplatsen? (tillsammans med pappersutgåvan eller för sig själv?) 4b. I vilken omfattning har ni annonser på webbplatsen? Har ni någon policy om vart annonser får placeras på webbplatsen? Vilken typ av annonser? 7. Hur arbetar ni med webbplatsen för att besökare skall återvända? Har ni något sätt att se ifall besökare återvänder? Hur ofta siktar ni på att ”stammis”-besökare skall surfa in hos er? 8. Vilken information rörande företaget och Er verksamhet vill ni skall vara synlig på webbplatsen? (Hur mycket vill ni visa?) Vilken möjlighet vill ni ge besökarna att dela med sig av synpunkter till er? 9. Har ni några rutiner för e-post och annan webbaserad kontakt från webbsidans besökare?(automatiserad svarsfunktion för att visa att meddelandet gått fram, tidspolicy för svar.) 10. Har ni via webbplatsen något samarbete med andra företag/organisationer som riktar sig till samma målgrupp som er? Även inom andra branscher.

Bilaga 2

Webbanalys • Kontakt (Gemensam kontroll, Dialogisk cirkel, Tillgängligheten

- Ge möjligheter till frågor och svar genom olika funktioner. Kontaktmöjligheter med personer i företaget a)Telefon b)E-post Chans till synpunkter a)Kommentarer direkt på sidan b)Meddelandeformulär Automatiserad svarsmekanism på kontakt Telefonnummer till redaktionen Telefonnummer till förlaget Finns presentation av personalen på företaget/redaktionen för att knyta band med

läsarna och så att de identifierar sig med de som jobbar på tidningen. Rådgivande kontakttjänster (Läsarbrev) Event för läsarna t.ex. tävlingar, happenings, läsarmedverkan i tidningen.

• Information (Öppenhet, användbarhet av info, återbesök) Läsvärde för besökare. Bakgrundsinformation om verksamheten Produktinformation Resurssparare (finns annan information eller måste man ringa? T.ex. FAQ, Q&A) Nyheter a) uppdateras mer än en gång i veckan b) Uppdateras mer sällan Rapporter om verksamheten (t.ex. teknisk spec., utgivningsplan)________________ Möjlighet att beställa prenumeration Personalblogg

• Användning (Gränssnitt/Positivitet) Är webbplatsen lätt att använda? Flexibel design, tillgänglighet (förstå innehållet snabbt, enbart flash eller anpassat) Sidkarta Sökmotor

Navigering (Placering av menyn, antal länkar i menyn, funktionella länknamn, länktext, operativa länkar) _______________________________________________________________ _______________________________________________________________ _______________________________________________________________

• Återbesök/Interaktivitet Medlemssidor för prenumeranter/registrerade medlemmar. Uppdateringsfrekvens interaktiva tjänster, tävlingar, annonser m.m

minst 3ggr/vecka minst 1ggr/vecka mer sällan Nyhetsbrev/e-postlista Besökarforum Chatt Läsarblogg

• Strategi externa länkar Externa länkar, placering, öppnas i nytt fönster och antal: ______________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

Annonsplacering: ______________________________________________________

_____________________________________________________________________

• Kontaktnät Har företaget kontakt eller samarbete med andra organisationer som också vänder isg

till målgruppen? Samhällsorganisationer? Vilka?_____________________________

Bilaga 3

Diskussionsfrågor fokusgrupp Öppningsfrågor 1a. Vilka/vilken av dessa tidningar läser fokusgruppsdeltagarna? 1b. Har någon läst någon av tidningarna någon gång 2. Fanns andra förväntningar på hemsidorna som tillhör de tidningar man läser? 2b Fanns några förväntningar/förutfattade meningar på de tidningar Ni inte läser? 3. Levde tidningarnas webbsidor upp till era förväntningar av de som a) ni läst tidigare b) ni inte läst tidigare

Relationsteori (förväntningar, Broom et al.) Webbsidan och tidningen kompletterar varandra (Alström et al.) Belåtenhet (Hon/Grunig)

Nyckelfrågor 4. Tilltalade den tidning som riktade sig till din målgrupp dig bättre än de andra tidningarna? 5. Upplever ni på något sätt att någon av hemsidornas form och innehåll upplevs som mer trovärdig än resten? Varför? 6. Hur stor möjlighet tycker ni att ni hade att påverka/kommentera innehållet på sidan dels direkt, dels indirekt genom kontaktmöjligheter med dem som står bakom sidan? 7. Var det lätt eller svårt att hitta bakgrundsinformation om tidningen, telefonnummer och information om senaste/nästa nummer? 8. Vilken av sidorna var lättast att navigera och hitta rätt information på? Vilka var dåliga, vilka var bra och varför. 9. Hamnade ni vid något tillfälle på någon annan hemsida av misstag, genom klick eller på ngt annat sätt. 10. Hur viktigt tycker ni att det är med chatt och forum på tidningarnas webbsida? (fråga om de tyckte att de som hade det var bra, om det fanns någon)

Kommunikation till rätt målgrupp (Jahansoozi) Närhet till ämnet (Palm) Dialogteorin(förtroende) (TAYLOR/KENT) Tvåvägskommunikation Ki/Hons tillgänglighet Ki/Hons Öppenhet Användbarhet av info (Kent) Netiquette, lätt att hitta info Gränssnitt (Kent) Ki/Hons positivitet Kent dialogskapande webb, bibehåll besökarna Interaktivitet

Bilaga 3

Avslutande frågor 11. Är det någon/några av sidorna ni känner er villiga att besöka igen? 12. Andra synpunkter på hur de uppfattade hemsidan. Vad var bra, vad var dåligt.

Dialog på webben (Kent)