Teigland Research in Swedish Media pre-2013

Länkade dokument

Mitt i Danderyd 2011-06-21 page: 4 - Mitt i Danderyd

finns en sida tillägnad Tusentals följer whippethanens öde på nätet. Noah med över700 medlemmar. Robin Teigland forskar om sociala medier vid... hjälte, säger RobinTeigland. Ett litet område intill trädgårdsstaket väcker plötsligt Katja och Verasintresse.

Mitt i Sollentuna 2011-06-21 page: 4 - Mitt i Sollentuna

whippethanens öde på nätet. Noah med över 700 medlemmar. Robin Teiglandforskar om sociala medier vid Handelshögskolan i Stockholm och hon har hört talasom... blir man också sedd och bekräftad av andra. I det här fallet finns ju dessutommöjligheten att bli hjälte, säger Robin Teigland. Ett litet område

Mitt i Solna 2011-06-21 page: 4 - Mitt i Solna

hjälte, säger Robin Teigland. Ett litet område intillträdgårdsstaket väcker.... är en van bloggare såg honpotenRobin Teigland forskar om soci..., säger RobinTeigansluter sig tack vare bloggen.

Svensk Åkeritidning 2011-01-27 page: 55 - Svensk Åkeritidning

lastbilscentralerna. Robin Teigland forskar kring socialamedier och... handlar det provisionen till historien?Engagerad kvinna Robin Teigland om att arbetatillsammans och ta del av varandras kunskap, sägerRobin Teigland... förändringar. Det är vad Robin Teiglandkallar för den tredje industriella

Katrineholms-Kuriren 2011-01-14 page: 28 - Katrineholms-Kuriren

regleringen efter och Robin Teigland efterfrågar tydliga svar på defrågor som... Life arbetar medarbetare flera dagar i veckan. RobinTeigland säger att hon... kunder från hela världen. Robin Teiglandär säker på att vi i framtiden.... Köparen blev kort därefter av medkontot eftersom affären var förbjuden. Robin

Personal & Ledarskap nr 1/10 s.58 - Personal & Ledarskap

EFFEKTER AV KOMPETENSUTVECKLING 31 MAJ ARBETSRÄTT GRUNDKURS 3 4 MAJ Robin Teigland,Docent, Handelshögskolan i Stockholm. Vedran Omanovic, Ekonomie Doktor, Handelshögskolan vid Göteborgsuniversitet.

Värmlands Folkblad 2010-12-09 page: 31 - Värmlands Folkblad

, Robin Teigland, tycker taåringar är gamla nog. sätt för Mobiltelefon är ett otroligt bra händer dem att få information omvad som Sidorna... badhus ska se ut är klart. Fyra Skårebarn inioårsåldern säger vad de tycker om mobiltelefoner. Expertenpå sociala medier, Robin Teigland, fastslår

Upsala Nya Tidning 2010-11-01 page: 17 - Upsala Nya Tidning

förbjuden. Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm, ser större... efter och Robin Teiglandefterfrå- Beställ festmaten hos Kvantum Catering... arbetar medarbetare flera dagar i veckan. Robin Teiglandsäger att hon haft... kunder från hela världen. robIN TeIglaNd är säker på att vi i framtiden kommer


släpar regledet man gillar och pengar. Adam ringen efter ochRobin Teigland...- dagar i veckan. Robin Teigland tropiaUniverse är handeln med säger att hon... världen. RobinTeigland är säker på att vi i framtiden kommer att både arbeta...KLEBERG /TT Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm, är säker på

Karlshamns Allehanda 2010-10-30 page: 27 - Karlshamns Allehanda

kontot eftersom affären var förbjuden. Robin Teigland, docent på... arbetar medarbetare flera dagar i veckan.Robin Teigland säger att hon haft ett... att sälja en bra hjälte i dataspelet. Ett framtidsyrke Robin Teigland är...virtuellt företagande, eller "avaprenörskap" som Teigland kallar det, växer snabbt

Blekinge Läns Tidning 2010-10-30 page: 27 - Blekinge Läns Tidning

kontot eftersom affären var förbjuden. Robin Teigland, docentpå... arbetar medarbetare flera dagar i veckan. Robin Teiglandsäger att hon haft ett... att sälja en bra hjälte i dataspelet. Ettframtidsyrke Robin Teigland är... virtuellt företagande, eller"avaprenörskap" som Teigland kallar det, växer snabbt

Sölvesborgs-Tidningen 2010-10-30 page: 27 - Sölvesborgs-Tidningen

kontot eftersom affären var förbjuden. Robin Teigland, docent på... arbetar medarbetare flera dagar i veckan.Robin Teigland säger att hon haft ett... att sälja en bra hjälte i dataspelet. Ett framtidsyrke Robin Teigland är...virtuellt företagande, eller "avaprenörskap" som Teigland kallar det, växer snabbt


förlängningen gynnar kunderna. Robin Teigland, associateprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm och AlexanderFarstad från eZ-systems pratade om sociala verktyg och vilkennytta HR-specialister och organisationer kan ha av dessa.


24 25 NOVEMBER FRAMGÅNGSRIK FÖRHANDLING 17 18 NOVEMBER Fulltecknad 13 14 DECEMBERNyinsatt datum utmaningar för hr Martin Rogberg, ek.dr Freddy Hällsten fil. dr Karolina Widell, ek. Dr RobinTeigland Associate professor Annika Lagerhorn Moderator Forskardagen 2010 ger dig som arbetar med HR enmöjlighet

InternetWorld 2010-09-28 page: 34 - InternetWorld

ROBIN TEIGLAND HADE TUR. Hon skulle, om hennesforskningshandledare fått... utbyta information och göra sittjobb bättre. Robin Teigland docent på.... Utvecklingen har gjortdet lättare för Robin Teigland att studera sina... gammaldagsmejlinglista man tittar på, säger Robin Teigland. Principerna


detta, hur vi kroppsligt påverkas av de nya medierna, är något som Robin Teigland gärna vill undersöka framöver.Den amerikanska forskaren Paul Zak har... förstå vad som händer i hjärnan, men det är jättespännande, sägerRobin Teigland. Och hon hoppas snart kunna hitta någon svensk hjärnforskare att


värld för att bygga sajter och funktioner öppnas i HTML 5. 34Trend: Forskare i frontlinjen Robin Teigland, Martin Berg ochEva Ossiansson om sociala medier. 38 Så övervakar du dinasajter Guiden till hur du sätter upp en oumbärlig övervakning.


, ek.dr Freddy Hällsten fil. dr Karolina Widell, ek. Dr Robin Teigland Associate professor Annika LagerhornModerator ARBETSRÄTT FÖRDJUPNING 16 NOVEMBER FRAMGÅNGSRIK FÖRHANDLING 17 18NOVEMBER Fulltecknad 13 14 DECEMBER Nyinsatt datum Forskardagen 2010 ger dig som arbetar med HR enmöjlighet att

Ljusdals-Posten 2010-09-11 page: 15 - Ljusdals-Posten

. Robin Teigland är docent inom sociala medier påHandelshögskolan i Stockholm. Hon säger att fenomenet medryktesspridning på det här sättet har kallats för "socialakaskader" av forskaren Cass Sunstein.

Söderhamns-Kuriren 2010-09-09 page: 4 - Söderhamns-Kuriren

inte säga när sprid- ROBIN TEIGLAND: "Man tror mer på sina vänner än någon... bortföranden av barn. RobinTeigland är docent inom sociala medier på... det med männen i jeepen uppstår säger Robin Teigland att det allra

Ljusnan 2010-09-09 page: 44 - Ljusnan

sin hemsida under onsdagen att de inte fått in några rapporterom försvunna barn eller iakttagelser om bortföranden av barn.Robin Teigland är docent... enklare att tro på saker. Hon menaratt vi ofta är väl- männen i jeepen uppstår säger Robin Teiglandatt det allra viktigaste är att ställa sig kritisk

Personal & Ledarskap nr 7-8/10 s.66 - Personal & Ledarskap

GRUNDKURS 12 13 OKTOBER Anmäl Dig till HR Dagarna 22 23 september www.hrdagarna.se Högaktuellaämnen. Kom och lyssna på: Robin Teigland, Associate.... Har du frågor kring HR Dagarna kontakta gärna HannaHesser Nordin [email protected] Robin Teigland, Associate Professor Handelshögskolan

MacWorld 2010-06-17 page: 104 - MacWorld

:a och maila. Hela projektet är även ett forskningsprojekt som fickuppfinnaranslag fån Vinnova, och tillsammans med PhD RobinTeigland från Han- 104

Computer Sweden nr 40/2010 s. 32 - Computer Sweden

drar ström i onödan när de står stand-by eller inte behövs. Robin Teigland, forskar i sociala medier,Handelshögskolan i Stockholm: Ja. Eftersom itanvändandet bara ökar och ökar i alla delar av samhället behövervi tänka strömsnålt redan nu.

Åkeri & Entreprenad 2010-05-17 page: 117 - Åkeri & Entreprenad

forskare från Handelshögskolan i Stockholm. Robin Teigland ärflitigt anlitad som... knowledge, set it free, det är mitt tips, saRobin Teigland.... Robin Teigland, forskare vidHandelshögskolan i Stockholm, uppmanade publiken

Computer Sweden 2010-05-11 page: 6 - Computer Sweden

mycket att vinna, enligt Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan... privat. Varför ska man då stängaFacebook? Det undrar Robin Teigland som... envägskommunikationskanal från ledningen. ROBIN TEIGLAND serförklaringar som... forskaren Robin Teigland. PIA PLOPPS TERMOMETER Varmt: Alternativ till MS

Taxi idag 2010-04-30 page: 30 - Taxi idag

-meteorologen Pär Holmgren berättade om kollektivtrafikensroll i ett hållbart samhälle, Robin Teigland, docent vidHandelshögskolan i Stockholm, tog..., välkänd f d me teorologoch Robin Tei gland, docent Handelshö gskolan.

Växjöbladet/Kronobergaren 2010-04-16 page: 20 - Växjöbladet/Kronobergaren

30 mars 2010. ASTRID ANDERSSON, Kosta, född 16 augusti 1927, avled den 28 mars 2010. EGIL TEIGLAND,Hulevik, född 13 mars 1931, avled den 28 mars... 80-årsdagen den 17 april. Bodil och barnen. Krosskillen SimonPalm, Öjaby 6 år den 14 april. Grattiskramar från syskonen Robin, Kajsa och kusinerna Amanda

Sundsvalls Tidning 2010-03-26 page: 13 - Sundsvalls Tidning

pratar om att de vill flytta, men jag tror att man väljer att stannaom det finns arbetstillfällen. Det är ändå här man har familjenoch alla minnen. Själva seminariet drog igång efter lunch medflera inbjudna föreläsare. Arbetsförmedlingens Ångechef OlleSvedin, docent Robin Teigland från

CIO Sweden 2009-12-10 page: 45 - CIO Sweden

företag, berättar professor Robin Teigland som forskar kring bland annat sociala..., menar Robin Teigland. Honberättar om en chef på ett multinationellt it... medier ”Alla anställda fick vara med och formulera policyn på enwiki.” ROBIN TEIGLAND, HANDELSHÖGSKOLAN sig själv som professionell person.

CIO Sweden 2009-12-10 page: 46 - CIO Sweden

. Ett intranät måste ha redaktörer och det blir inte alls sammaflöde i kommunikationen inom organisation med ett traditionelltintranät, säger Robin Teigland på Handelshögskolan. JeremyBurton tror att folk som känner varandra bra också arbetar ihopbättre – och Facebook är ett bra sätt att lära känna


” yran är lagom. Då har man ju slutat på fritids.” resonerar Silje, Elias, David och Evelina som gärna lekarspionlekar i Tuggeliteskogen. Experten: ”Visst ska åttaåringen ha egen mobil” Robin Teigland är docent på

Handelshögskolan i Stockholm, forskar på sociologiska nätverkoch är en eftertraktad


veckorna innan jul. Och faktum är att de f lesta svenska barnfått en redan innan de fyllt elva. En expert på sociala medier,Robin Teigland, tycker att åttaåringar är gamla nog. –Mobiltelefon är ett otroligt bra sätt för dem att få information omvad som händer runtomkring dem.

metro.jpgMetro - Riks 2008-09-23 page: 18 - Metro - Riks

under jakten. Robin Teigland forskar om informellt nätverksbyggande på... att beslut togs när män kom tillbakafrån toaletten.” Robin Teigland tera... kontoret eller vem man fikar med, säger Robin Teigland. Hon vill ocksåvarna... bättre på ditt jobb? Robin Teigland forskar om informellt nätverksbyggande på

metro.jpgMetro - Stockholm 2008-09-23 page: 29 - Metro - Stockholm

golfrundan eller under jakten. Robin Teigland forskar ominformellt... sitter på kontoret eller vem man fikar med, sägerRobin Teigland. Hon vill... bli ännu bättre på ditt jobb? RobinTeigland forskar om informellt... upptäckte att beslut togs närmän kom tillbaka från toaletten.” Robin

metro.jpgMetro - Skåne 2008-09-23 page: 26 - Metro - Skåne

golfrundan eller under jakten. Robin Teigland forskar om informellt... sitter på kontoret eller vem man fikar med,säger Robin Teigland. Hon vill... bli ännu bättre på ditt jobb? Robin Teigland forskar om informellt... upptäckte attbeslut togs när män kom tillbaka från toaletten.” Robin

metro.jpgMetro - Göteborg 2008-09-23 page: 24 - Metro - Göteborg

golfrundan eller under jakten. Robin Teigland forskar ominformellt... sitter på kontoret eller vem man fikar med, sägerRobin Teigland. Hon vill... bli ännu bättre på ditt jobb? RobinTeigland forskar om informellt... upptäckte att beslut togs närmän kom tillbaka från toaletten.” Robin

Dataspel används för stadsplanering islummen

SVERIGES RADIO VETENSKAPSRADION 2012-11-28 07:16

Ett unikt projekt där ett dataspel står i centrum ska bidra till att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i ett avAfrikas största slumområden.

Tanken är att ungdomar i slumområdet ska få tillgång till bärbara datorer och med hjälp av dataspelet Minecraftkunna vara med att utforma sin egen livsmiljö. Idén och konceptet har använts i svenska förorter och drivs avSvensk byggtjänst i samarbete med den svenska speltillverkaren Mojang.

Nu har även FN:s avdelning för stadsutveckling, UN-Habitat tänt på idén och meningen är att ungdomar islumområdet Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi snart ska få tillgång till dataprogrammet.

Ètt sätt att kommunicera med ungdomar på ungdomars vis` Ètt sätt att kommunicera med ungdomar påungdomars vis` (2:14) Spelplattformen i dataspelet Minecraft ska användas i stadsplaneringen av slumområdetKibera i Nairobi. Det är ett sätt att få med ungdomar i en process menar UN-Habitat i Nairobi som är en av dedrivande i projektet. Reporter Pelle Zettersten Tisdag 27 november 2012 kl 15:56 (Vetenskap & miljö)Kommentera gärna nyheten på Klotets blogg Kommentera gärna nyheten på Klotets blogg

- Det är utmärkt om vi kan få använda ett dataspel för att förbättra miljön och levnadsförhållandena här, jag ärexalterad. Det säger Felix Odour, en av de boende i slumområdet Kibera i Nairobi som är engagerad i detsamarbete som satts igång mellan FN och Nairobi kommun.

Utmaningarna är enorma i denna flera kvadratkilometer stora kåkstad där många hundra tusen människor bor iplåtskjul och där bristen på toaletter och fungerande infrastruktur är stor. Kriminalitet är också vanligt i området.Majoriteten av de boende är ungdomar och det har hitintills varit svårt att få dem med sig i den förändringsprocesssom Nairobi kommun och FN:s organisation UN-Habitat vill genomföra. För att motivera ungdomarna ska nu alltsåen spelplattform från dataspelet Minecraft användas.

Doc. Robin Teigland Handelshögskolan Stockholm. Foto: privat Forskaren Robin Teigland vid Handelshögskolan iStockholm studerar tredimensionella dataspel och hur de används världen runt. Hon är positivt överraskad överatt ett en spelplattform nu skall användas på det här sättet i den här delen av världen.

- Äntligen, jag är väldigt glad att se att här finns det en möjlighet att engagera ungdomar, och det kan vara äldreockså, för plötsligt har du en plattform där du kan få ihop folk med olika bakgrund som kan jobba tillsammans mednånting.

Tanken är att området, så som den ser ut idag, visas upp tredimonsionellt på en dataskärm. Man kan sen förflyttasig i miljön och utforma den som man vill genom att tillexempel sätta dit vattenkranar, träd eller parkbänkar för attfå den mer attraktiv. Ungdomarna ska alltså bli en del i att utforma sin egen stadsdel för att få den hållbar på sikt.Tidigare försök när kommuntjänstemän kommit med ritningar och högvis med papper har inte slagit väl ut. TomasMelin på FN i Nairobi menar att det här är ett sätt att prata med ungdomar på ungdomars sätt.

Men hur troligt är det att förändringarna som ungdomarna vill se verkligen blir av?

- Om det bara blir ett dataspel, då har du faktiskt utvecklat ett verktyg där kommunen kan prata med sin befolkningpå ett sätt som befolkningen förstår, det är ju fulltsändigt briljant. Det är ju så många städer i världen som skullebehöva det, säger Tomas Melin på UN-Habitat i Nairobi.

Pelle Zettersten

Vetenskapsradion [email protected]

Dela artikeln

Facebook

Twitter

Digg

E-post

© Sveriges Radio Vetenskapsradion

Läs också

Hämtar relaterade artiklar ...

GfK Insiktsdag 2012

RESONER 2012-10-15 11:03

Mässor och konferenser, Carl Bernström Missade du GfKsinsiktsdagar sista veckan av september? Thomas Floretengvar med i Stockholm och har gjort en gedigen summering avde digitala insikter som vi som var där fick med oss.

För mig handlar inte Insiktsdagen om att GfK ständigt ska överträffa sig själva, utan att hela tiden komma med nyainsikter. Osökt får det mig att tänka på uppfinnaren i TV-serien Lorry, en serie som alla på Insiktsdagen bordekomma ihåg. Uppfinnaren, spelad av Peter Dalle, kommer med sina ritningar och idéer till den alertapatentbyråkraten, spelad av Claes Månsson. En byråkrat som verkligen kunde tolka värdet av den nyauppfinningen och dess brister, men ändå fick uppfinnaren att känna sig på rätt spår. Byråkratens enkla motfrågorvid presentationerna besvarades entusiastiskt av uppfinnaren ända tills byråkraten kom med en idédräpandeslutfråga. Uppfinnaren såg allvarlig ut, svarade tänkte inte på det, samlade ihop sina ritningar men tackade förbesöket med ett leende. Och i blicken syntes hur han redan var lösningen på spåren. När jag sitter i publiken påInsiktsdagen och lyssnar på föreläsarna är det jag som känner mig som uppfinnaren. Mycket av det som säjs ärganska självklart, om man tänker efter. Men det finns alltid något nytt eller oväntat som sporrar mig att gå hem ochfortsätta utveckla min verksamhet med de nya erfarenheter jag får av minglet och föreläsarna. Årets upplaga varinget undantag.

En stolt Ulf Hillstedt, för dagen iklädd en tjusig fluga i GfKs speciella orangea färg, annonserade detta den 7:eInsiktsdagen. En dag som blivit mer och mer populär för varje år, och som numera kräver en väntelista föranmälarna då antalet platser dessvärre är begränsat. Som alltid gäller först till kvarn för både Malmö- ochStockholmsupplagan. Totalt anmälda var ca 500 beslutsfattare från en mängd företag. Hillstedt visade bilder fullamed loggor från en del av publikens företag.

Dagens moderator Per Grenert, som tidigare fått pris som Årets marknadsundersökare, är sedan 2011 chef förGfK Media. Grenert presenterade årets gåva från GfK: E-boken Digitala kampanjer av Anders Häger Jönsson.

Tänk dig en situation på jobbet: Är du förberedd på Framtidens Utmaningar i marknadsföring? OK, vi gör enundersökning om hur det står till. Eller bättre - kolla om någon annan redan gjort en sådan undersökning. Googla!Det finns massor med redan färdiga saker, det mesta gratis. Det kallas intellektuell återvinning. GfK Googlade ochhittade bland annat ett whitepaper från IBM, From Stretched to Strengthened [1], med massor av redan tänktatankar. Grenert visade bilden Marketing Priority Process där IBM räknar upp 13 faktorer som påverkarmarknadsföring vilka de första 3 kommer att ha störst påverkan de närmaste 3 - 5 åren: Dataexplosionen, socialamedier samt tillväxten av kanaler och prylar att välja. Om detta talade sedan Will Youngman.

Will Youngman kommer från GfK London och arbetar med utveckling av digitala Market Research Solutions.Föredraget hette The Value of a Holistic view of the Digitalized Consumer [2], Värdet av en helhetssyn på dendigitala kunden, handlade om att man måste betrakta kunder via fler kanaler och inte bara se hur de uppför sig ibutiker. 90% av svenskarna är i dag uppkopplade till internet. Ett Internet som drabbats av dataexplosion. Förraåret skapades 988 exabytes (10 18 bitar) information. Lika mycket som16 miljoner gånger alla böcker som skrivits.Det är där kunden är. Via dator, telefoner, tablets, spelkonsoler eller TVn. Och vi kunder älskar våra prylar. Vitillbringar 28% av tiden aktivt tillsammans med dem. Om vi tvingades välja mellan smart mobil, tandborste eller toavar det faktiskt bara 14% som valde toan.

Utmaningen blir en komplex resa från de gamla strömlinjeformade undersökningarna till de digitala mediernasmöjligheter att välja olika sökvägar mer eller mindre samtidigt. Hur använder vi telefoner, plattor och webben? Allagamla frågor har fått nya svar. Nu krävs helhetstänkande. Och möjlighet att analysera stora mängder data. Menhur ska vi klara detta? Börja enkelt. Ta en källa i taget. Tänk i termerna:

· Kartlägg problemet

· Utveckla en strategi

· Anpassa och blanda dina team - korsbefrukta

· Förstå hur kunden fungerar - holistiskt

· Anta utmaningen att bli digital, att få mer data

Det är inte bara dina analyser utan även individerna som skapar de nya affärsplanerna. Kombinera vad folk säger- och vad de verkligen gör.

Youngman visade sedan exempel på hur kunden gör resan till den produkt eller tjänst som önskas. En resa somkan delas in i fyra teman med underpunkter.

Tema 1 - Kanalens roll och komplexiteten · Resan från tanke till inköp kan ta många vägar som du inte harkontroll eller information om.

· På vilket sätt ska du nå kunden? Vilken kanal? Som exempel nämndes Nokia som på slutet av 1990-talet togfram för många modeller. Kunderna fick svårt att välja. Integrera ditt budskap, annars förvirrar du kunden. Olikakanaler fungerar bäst i olika delar av resan.

· Integrera alla sektorer och alla kunder, inte bara det självklara. Hur söker, finner och bokar vi en resa? Onlineeller offline. Eller både och?

Youngman visade en video om hur man köper en Yeo Valley Yoghurt [3], inte fullt så trivialt som man kan tro.

· Hur viktig en beröringspunkt är ändras under resan.

· Var på rätt ställe med rätt information. Då fångar du kunden.

Tema 2 - Upptäckt · Ditt varumärke kan inte vara överallt samtidigt, så upptäckt via sökning är vitalt

· Kunden är influerad av sökresultaten. Folk litar på det de själva finner när de söker

· Sökande kunder gör saker - köper saker

· Smarta mobiler är viktiga när det gäller att göra kunderna uppmärksamma på ditt varumärke. Men tänk på attdet är 3 gånger vanligare att stava fel i en smart mobil än ett tangentbord när du skapar ditt varumärke

· Var försiktig! Du kan få kunden att utforska mer än du tänkt dig. Till exempel dina konkurrenter.

Youngman visade sin andra video som handlade om att inköpa en resa till Prag [4].

Tema 3 - Var närvarande · Det ges många tillfällen att bli upptäckt, men bara ett för att övertyga.

· Om du inte orkar utveckla din hemsida, se då till att na är uppdaterade. Inga 404-fel!

Tema 4- Störningar

Youngman visade sin tredje och sista video, hur man köper en Asus läsplatta.

· Kunden vill bli övertygad att de gör rätt inköp - och de vill kolla att de verkligen gjort det också. Använd vad dulär dig för att undvika att dina kunder går till konkurrenterna.

· Stå aldrig stilla - din helhetsbild av kunden är aldrig komplett.

Youngman sammanfattade sitt budskap med att kunderna är komplexa, vill vara delaktiga, är alltid online ochoffline med varierande beröringspunkter under inköpsresan, att e-kommersen kommit för att stanna, att sökandetär din bästa vän - om du är sökbar, smarta mobiler är viktiga att ha i marknadsföringen, försök inte överrösta - duhar bara en chans, se till att du syns - inte dina konkurrenter, sluta aldrig utvecklas. Den som är kung över datafrågar aldrig sig vad man ska använda information till, utan varför.

Sen blev det paus med mingel, kaffe och reklam. Efter pausen tog Per Grenert några exempel på hur fel det kanbli. Enligt Flurry [5] lägger företagen ner 1% av mediainvesteringar på smarta mobiltelefoner, telefoner som vispenderar minst 14% av vår tid med. IAB Sverige har ett projekt kallat Mobile Marketing 360 [6] där man

diskuterar drivkrafter och hinder för mobil marknadsföring. Ett projekt där GfK ingår som partner.

Efter pausen stormade Robin Teigland scenen. Dagens ämne: Framtidens kommers - Social manufacturing [7]. Nisom missade Insiktsdagen 2010 blev inte lottlösa, för docent Teigland återknöt till förra träffen med att visa filmenDid You Know [8] och berättade mer om sin forskning om värdeskapande online-nätverk på Handelshögskolan iStockholm.

Allt vi lär oss idag är redan gammal kunskap. Vad är då viktigt att lära sig? Som forskare ligger man i framkant.Det är spännande att hantera nya informationskanaler som inte finns. Kanaler som gör att man kan vara ensamtillsammans eller nätverksindividualist.

Att hantera Big Data har blivit Big Money. Den mängd information som skapas varje dag har redan passerat vadmänniskan kan ta emot och bearbeta. Det är fler som skapar information än som konsumerar. 46% respektive41% (2012). Utvecklingen går mot att även företag börjar använda sociala medier, men mycket är gammalt sombara presenteras i en ny kanal. Få företagsledare har förstått att alla på företaget är ansvariga för hur socialamedel hanteras. Inte bara några få utpekade på en viss avdelning.

Intelligensen sitter inte hos individerna - den är i nätverkets kollektiv. När vi använder nätet och de socialamedierna förstärker vi våra befintliga relationer och skapar nya. Med sex steg kan man faktiskt få kontakt medvem som helst på jorden. Vårt privatlivs sekretess hämmar oss inte att berätta mer för hela världen, än vad vi görför nära vänner. Fast en del har börjat tänka efter om det är så lyckat att delge alla allt. Vi är influerade av vad våravänner tänker och tycker. Och deras vänner [9]. Vem har störst inflytande på andra? Nätverksanalys ger svaren.Det är mycket data som ska bearbetas, men det går faktiskt att göra i Excel.

Man kan inte styra sociala nätverk. Människor vill umgås och kommunicera. Blockeras en väg skapas nya. Omjobbdatorn inte tillåter Facebook kommer stor del av arbetstiden att spenderas med den privata telefonen.

70 - 80% av idéerna till nya produkter föds på nätverken. Det handlar om att tänka nytt - Exploration, inte gammalt- Exploitation. Wikipedia är till exempel en utmärkt plattform för utveckling. Här kan man testa sin affärsidé. Idénkanske inte är ny, men med Googlande kan man se om någon annan redan hittat på den. Kunskapen hos denstora massan ska inte underskattas. Kasta ut en idé och du får hur mycket synpunkter som helst tillbaka. Ettunderlag för att producera det kunderna vill ha, inte vad de ska ha. Det finns företag som bygger sin affärsidé påatt fråga kunden vad de vill ha och sedan producera det [10]. Den nya marknadsplatsen - kunderna skapar.Företaget går från att vara problemlösare till lösningsfinnare. Ju mer du ger och släpper ifrån dig av dina idéer, jumer får du tillbaka. Och man tjänar pengar på det. Jämför med Microsoft och LINUX. LINUX, som med sin öppnakällkod används i många fler sammanhang än man tror. Världen är inte bara PC och Mac.

Varför har vi då företag? Varför har vi anställda? Var blir jobbet gjort? Mycket bygger på gammal tradition menockså på att de informella nätverken som kan skapas med dagens teknik tidigare var omöjliga. Det blir alltviktigare att studera hur nätverk fungerar. Det går fort också. På 1920-talet var ett företags livslängd 67 år. Idag ärdet 15 år. En del företag som finns idag kommer inte att finnas i morgon. Marknaden är borta.

Men hur ska vi finansiera våra idéer? Utvecklingen har gått från mikrofinans till mikrolån till P2P-lån tillCrowdfounding [11]. Crowdfounding är en variant där de som vill ha produkten investerar en slant i förväg. Ettenkelt sätt att skapa startkapital. När produkterna finns får låntagarna tillbaka pengarna som en del av vinsten ochkan även köpa produkterna billigare.

Hur ska vi tillverka alla prylar som folk vill ha? I den egna 3D-skrivaren! För 30 år sedan var man tvungen attbeställa reklammaterial hos ett tryckeri och bilder i en fotoaffär. Idag skriver du ut det hemma. Priset på skrivarnahar nu sjunkit så lågt att det är nästan dyrare att köpa nytt bläck till skrivaren än en ny skrivare. Priset för3D-skrivare kommer också att sjunka. Helt plötsligt blir det möjligt att skriva ut nya leksaker till barnen hemma. Ifärg och med egen design. Stora saker, till exempel en cykel, vilket kräver dyra skrivare kan man kanske skriva uthos det stora varuhuset till vettigt pris. Att beställa leksaker från Kina kommer att anses som överkurs. Det blirlättare att ha en fabrik hemma och tillverka saker till grannarna. Lokalproducerat får en renässans.

Var ska vi träffas för att utföra dessa virtuella underverk? I en virtuell värld! Man träffas fysiskt som avatarer,virtuella kopior, i virtuella mötesrum oavsett plats och tid på dygnet. En dator med hygglig bandbredd pånätanslutningen räcker. Att resa för att träffas blir en ny upplevelse. Det vi ser idag av speldatorer som kan kännaigen rörelser är redan översatt till att styra virtuella varelser. Snart har vi 3D-bildskärmar som täcker väggarna, ochdå är man inne i det virtuella rummet rent fysiskt. Hur framtiden blir kan vi bara gissa, men det är spännande.

Teigland avslutade med uppmaningen att det inte är farligt att lämna ut sitt liv. Om man gör det med valda delar irätt sammanhang. Skapa olika avatarer till olika uppgifter - privat, jobb, som forskare. Testa något nytt - bli avatar.

Slutorden för dagen framfördes av Ulf Hillstedt. Han tackade för uppmärksamheten och önskade oss allavälkomna tillbaka till nästa års Insiktsdag.

Och bli nu bra Solution Finders - kontakta oss på GfK.

/Thomas Floreteng 2012

[1] http://www.parksassociates.com/whitepapers/ibm-cmos-wp2012

[2] http://www.slideshare.net/BrotherT/will-youngman-theholisticview

[3] http://www.youtube.com/watch?v=R4hC5sUGj68&feature=plcp

[4] http://www.youtube.com/watch?v=0wMMR8DCMpc&list=UUR8hXmRiMaM5hTNmx2N1yIw&index=10&feature=plcp

[5] http://www.flurry.com/

[6] http://www.iabsverige.se/mobile/

[7] http://www.slideshare.net/ssemba2012/teiglandexploring-future-of-value-creation

[8] http://www.youtube.com/watch?v=cL9Wu2kWwSY&feature=search 1

[9] http://www.ted.com/talks/lang/en/nicholas_christakis_the_hidden_influence_of_social_networks.html

[10] http://www.sketchstreet.com, http://www.customink.com

[11] http://blog.intuit.com/trends/crowd-power-what-is-crowdfunding-infographic/

© Resoner

Läs också


GfKs insiktsdag lockade fullt hus trots dåligtväder

RESONER 2012-09-27 14:26

Mässor och konferenser, Carl Bernström GfKs årligainsiktsdagar hölls i veckan och SMRN var på plats i Stockholm,där eventet på operakälleren var överbokat med väntelista somföljd.

Trots dåligt väder vad det fullsatt när VD Ulf Hillstedt önskade alla välkomna.

Will Youngman från GfKs utvecklingsenhet Digital Solutions pratade om metoder som ger en helhetssyn påkunder och marknader, och menade att en kombination av traditionell research och digitala tekniker är enförutsättning. Han talade förstås om Big Data och om hur man istället för aktiva undersökningar (tex fråga kundenvad den kommer köpa härnäst) istället kan följa och mäta deras digitala beteende. Att många kunder googlar pånätet innan köp är ingen större nyhet, men Will visade även exempel på hur vi underskattar betydelsen av att nåkunden online bara för att själva köpet sker offline.

Robin Teigland var också tillbaka efter att två år tidigare berättat om saker som nog många tvivlade på då. Redan2010 pratade hon om hur informella nätverk blir allt viktigare och hur globaliseringen och kommunikationen genomsociala medier blir allt mer betydelsefull.

En längre artikel och bilder kommer inom några dagar. Tills dess, kolla in företaget Threadless för att få en glimtav hur framtidens design, produktion och marknadsföring går till inom retail De har blivit utsedda till USA mestinnovativa (små-) företag och omsätter idag USD 30 millioner med god marginal på att sälja t-skjortor (!) som devarken designar eller marknadsför själva (och knappast heller tillverkar själva)...

© Resoner

Läs också


Många hoppas på nytt svenskt centrum förmedkänsla

DAGENS NYHETER 2012-08-23 09:54Författare: Thomas Lerner [email protected]

Robin Teigland är forskare och docent i strategi påHandelshögskolan i Stockholm.

Hon är entusiastisk över planerna på att skapa ett svenskt medkänslocentrum

- På ett av världens mest ansedda universitet, Stanford i USA, finns ett liknade centrum och det har legitimeratforskning i ämnet. Jag tror att samma sak skulle hända här. När forskare från olika områden möts leder det till enintre ssant korsbefruktning, ett tvärvetenskapligt utbyte.

Robin Teiglands erfarenhet är att många vill forska kring frågor som rör hur mer medkänsla kan påverka samhälletoch enskilda individer.

- Men det vet inte hur de ska göra. Ett svenskt centrum skulle därför kunna spela en viktig roll.

Vad är medkänsla eller compassion?

- Det finns många förklaringar. För mig betyder det att göra något bra för en annan person eller hela samhälletutan att tänka på bara sig själv.

På vilket sätt kan medkänsla spela en roll inom den ekonomiska sfären?

- Världen hade inte sett ut som den gör om inte företagare och forskare sett teknisk utveckling som en möjlighetatt förbättra världen, det vill säga att öka levnadsstandarden för sig själva och and ra. Min forskning visar attmånga visserligen har ett egenintresse i att utveckla sina företag - men de vill också göra världen bättre, inte baraekonomiskt utan även socialt.

- När jag läste på Stanford under 1980-talet märkte jag att många drevs av viljan att förbättra världen. När jag komtillbaka dit några år senare var betydligt fler inriktade på att bara tjäna pengar för egen del, det var mitt under denstora IT-bubblan.

Finns det utrymme för medkänsla i en värld som handlar om pengar?

- Den senaste finanskrisen visar vad som går snett om girigheten får härska - och om medkänslan glöms bort.Flera studier visar att i länder där människor litar på varandra, hyser mer medkänsla, blir levnadsstandardenhögre.

Mår du bättre när du hyser medkänsla?

- Jag mår sämre om jag inte gör det - och lite bättre om jag gör det. I kön i matbutiken stod jag nyligen med enfullastad vagn, bakom fanns en kund med bara en vara. Jag lät henne gå före i kön och hon blev så glad, detgjorde att även jag kände mig lite lyckligare.

Thomas Lerner

[email protected]

© Dagens Nyheter

Läs också


Många hoppas på nytt svenskt centrum

DAGENS NYHETER 2012-08-23 Sida 21 - Sektion:Insidan - Del: 3Författare: Thomas Lerner E-post: [email protected]

Robin Teigland är forskare och docent i strategi påHandelshögskolan i Stockholm. Hon är entusiastisk överplanerna på att skapa ett svenskt ”medkänslocentrum”

- På ett av världens mest ansedda universitet, Stanford i USA,finns ett liknade centrum och det har legitimerat forskning iämnet. Jag tror att samma sak skulle hända här. När forskarefrån olika områden möts leder det till en intressantkorsbefruktning, ett tvärvetenskapligt utbyte.

Robin Teiglands erfarenhet är att många vill forska kring frågorsom rör hur mer medkänsla kan påverka samhället ochenskilda individer.

- Men det vet inte hur de ska göra. Ett svenskt centrum skulledärför kunna spela en viktig roll.

Vad är medkänsla eller compassion?

- Det finns många förklaringar. För mig betyder det att göranågot bra för en annan person eller hela samhället utan atttänka på bara sig själv.

På vilket sätt kan medkänsla spela en roll inom den ekonomiska sfären?

- Världen hade inte sett ut som den gör om inte företagare och forskare sett teknisk utveckling som en möjlighetatt förbättra världen, det vill säga att öka levnadsstandarden för sig själva och andra. Min forskning visar attmånga visserligen har ett egenintresse i att utveckla sina företag - men de vill också göra världen bättre, inte baraekonomiskt utan även socialt.

- När jag läste på Stanford under 1980-talet märkte jag att många drevs av viljan att förbättra världen. När jag komtillbaka dit några år senare var betydligt fler inriktade på att bara tjäna pengar för egen del, det var mitt under denstora IT-bubblan.

Finns det utrymme för medkänsla i en värld som handlar om pengar?

- Den senaste finanskrisen visar vad som går snett om girigheten får härska - och om medkänslan glöms bort.Flera studier visar att i länder där människor litar på varandra, hyser mer medkänsla, blir levnadsstandardenhögre.

Mår du bättre när du hyser medkänsla?

- Jag mår sämre om jag inte gör det - och lite bättre om jag gör det. I kön i matbutiken stod jag nyligen med enfullastad vagn, bakom fanns en kund med bara en vara. Jag lät henne gå före i kön och hon blev så glad, detgjorde att även jag kände mig lite lyckligare.

Bildtext: - Robin Teigland Foto: Privat

© Dagens Nyheter eller artikelförfattaren.

Läs också


”Medkänslan ett måste för vår överlevnad”

DAGENS NYHETER 2012-08-23 Sida 20 - Sektion:Insidan - Del: 3Författare: Thomas Lerner, Thomas Lerner E-post:[email protected]|[email protected]

Bryr vi oss för lite om varandra? Ja, menar en grupp forskaresom vill starta ett svenskt centrum för medkänsla ochmedmänsklighet. I nästa vecka samlas de i Stockholm.

Han är den erfarne forskaren, cancerläkaren och författaren.Hon är den blivande forskaren och psykologistuderanden somnu arbetar med sin första bok. Både Stefan Einhorn ochChristina Andersson brinner för att skapa ett svenskt centrumför forskning och utbildning kring altruism och medkänsla.

I början av september samlas en rad kända forskare iStockholm för att under en heldag samtala om vad som gör attmänniskor har medkänsla med andra och hur vi ska kunnaskapa ett mer medmänskligt samhälle. Förhoppningen är attmötet ska ge en rejäl skjuts åt planerna på det nya centrumetför medkänsla.

Både Stefan Einhorn och Christina Andersson har enövertygelse om att vi i dag på ett nytt sätt måste lära oss attupptäcka andra människors behov och märka hur de mår. Detskulle i sin tur öka vårt eget välbefinnande och göra att vikänner oss mer trygga, menar de.

- Vi lever i en värld där många människor mår dåligt och är otrygga. Jag är inte säker på att mänsklighetenöverlever om vi inte på allvar lär oss mer om hur människan fungerar i relation till sig själv och till andra. Det är enödesfråga, säger Stefan Einhorn.

För Christina Andersson handlar det mycket om att studera de faktorer och hinder som gör det svårt för människoratt ha medkänsla med andra.

- Hur kan vi förstå och krympa dessa hinder för ett minskat lidande och ett ökat välmående? Det är frågor somintresserar mig och jag tror att ett nytt centrum skulle kunna ta fram mycket spännande forskning, säger hon.

Vad är då medkänsla? Stefan Einhorn talar om en form av sympati för en människa som man vill väl - och somman också försöker göra något för. Empati däremot, som en del felaktigt förväxlar med medkänsla, handlar om attkunna förstå och sätta sig in i en annan människas situation - men behöver inte betyda att man faktiskt kännerstarkt för eller hjälper denna.

Christina Andersson brukar använda det engelska uttrycket ”compassion” som hon anser är mer heltäckande.

- Compassion kan översättas med att se och känna in en annan människa, att inse och förstå vad han eller honbehöver, och en motivation att lindra deras sorg och smärta så gott det går, säger Christina Andersson.

Hon poängterar att studier visar att vårt inre belöningssystem aktiveras när vi hjälper andra. Då mår vi bra ochkänner ett välbefinnande i hela kroppen. Nya forskningsrön tyder även på att övningar i ”compassion” är ettverkningsfullt sätt att hantera och reglera stress.

- Stress minskar sammanhållningen på en arbetsplats och i hela samhället. Det i sin tur leder till ökad upplevelseav utsatthet och ensamhet - och till att medkänslan minskar, säger Christina Andersson.

Compassion brukar beskrivas som ett mentalt tillstånd som aktiverar känslosystem i hjärnan vilket minskarstressen. Då känner man sig trygg vilket gör det lättare att vara social och nyfiken på omgivningen.

På motsvarande sätt är konkurrens ett mentalt tillstånd som aktiverar en känsla av hot, vilket gör att vi blir merstressade. Och en stressad person tänker mindre på andra människor.

- Kroppens fokus blir då att lägga energi på att försätta sig själv i ett säkert tillstånd. Vi blir mindre benägna attsamarbeta och agerar ofta mer egoistiskt av förklarliga skäl, menar Christina Andersson.

Både hon och Stefan Einhorn säger att rädslor begränsar vår förmåga att fatta beslut, vara kreativa och kännadelaktighet. Trygghet, är enligt dem, en viktig förutsättning för ett bra arbetsklimat.

Sedan urminnes tider har vi människor ett behov av att känna stöd och uppmuntran. Att vi bryr oss om varandra ärett inbyggt beteende. Därför gör träning i medkänsla att samarbetsförmågan förbättras eftersom vi inte längre ärrädda för varandra.

- Vi fattar bättre beslut, blir mer produktiva samtidigt som vår kropp inte bryts ned för att vi hela tiden måsteförsvara oss och vara på vår vakt, säger Christina Andersson. Om människor känner sig trygga kan de ocksåprestera mer och då känner de sig också mer värda - samtidigt blir de också mer benägna att hysa medkänslaoch hjälpa andra.

Christina Andersson är född och uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon har alltid läst mycket, varit intresserad av hälsaoch hur vi kan ta hand om oss själva och andra - och samtidigt vara målinriktade. Snart är hon färdig psykologefter fem års studier vid Uppsala universitet.

Christina berättar att hon första gången stötte på begreppet compassion i psykologisk litteratur för tre år sedan.Hon blev intresserad av ämnet och reste till en konferens i Skottland där internationella forskare var samlade.Detta ledde i sin tur fram till drivkraften att försöka skapa ett forskningscentrum i Sverige.

Första gången Stefan Einhorn kom i kontakt med begreppet compassion var 1986 under ett buddistisktmeditationsseminarium i Washington i USA. Då var han där som gästforskare. I dag ser han sig som en före dettaexperimentell cancerforskare som arbetar med humanistiska, ”mjuka” frågor.

Vad skulle ett centrum för medkänsla kunna betyda i praktiken?

- Det finns många forskare inom skilda vetenskapsområden som studerar hur folk ska må bättre, bli tryggare ochbättre på att ta hand om andra. Vi vill skapa en mötesplats där ekonomer, psykologer, medicinare, tekniker ochmånga andra kan mötas och fokusera på dessa frågor. Det handlar om att berika varandra, svarar Stefan Einhorn.

Han talar om att forskare har olika drivkrafter. Grunden är nyfikenhet, men där finns också en mer eller mindreuttalad längtan att få beröm och göra karriär. Så pekar han på en tredje och i dag ofta bortglömd drivkraft.

- Det handlar om att bidra till en bättre värld. I den forskarmiljö jag levt sedan 1975 har den drivkraften ofta glömtsbort. Flera akademiska discipliner studerar hur människor, samhället och hela jorden ska må bra. Vi vill lyfta framdetta tredje ben och samla forskare som vill bidra till att världen faktiskt blir bättre att leva i.

Att skapa en gemensam plattform för olika forskare skulle också innebära ett större fokus på vilka effektermedkänsla eller compassion har både för individer och för hela samhället, säger Christina Andersson.

- Till att börja med vill vi skapa ett virtuellt centrum, men målet är ett fysiskt sådant där forskning på högvetenskaplig nivå ska kunna bedrivas.Fotnot: Altruism står för osjälviskhet, att vilja någon annan väl utan biavsikter.

Tillägg:

Ålder: 32.

Bor: Stockholm.

Gör: Arbetar med den första studien om ”compassion” i Sverige som examensarbete på psykologiprogrammet vidUppsala universitet. Skriver på en bok om compassionfokuserad terapi med Sofia Källström. Den ska utkommanästa år på förlaget Natur & Kultur.

Aktuell: En av initiativtagarna till CCARE Sweden (Center for compassion, altruism, research and education). Detär tänkt att bli ett svenskt tvärvetenskapligt centrum för forskning kring medkänsla, altruism och social hållbarhet.Förebilden finns på Stanforduniversitetet i USA.

Foto: Karl-Henrik Edlund

Tillägg:

Ålder: 56.

Yrke: Läkare, professor och författare.

Bor: Stockholm.

Bakgrund: Är sedan 1999 professor i molekylär onkologi vid Karolinska institutet, överläkare vid Radiumhemmetoch tidigare ordförande i Karolinska institutets etikråd. Har skrivit flera böcker, bland annat den uppmärksammade”Konsten att vara snäll” (Forum, 2005). Han menar att snällhet är den viktigaste enskilda framgångsfaktorn i vårtliv - för både individer, grupper och samhällen.

Aktuell: Liksom Christina Andersson en av initiativtagarna till CCARE Sweden.

Foto: Karl-Henrik Edlund

Tillägg:Visste du att? Tisdagen den 4 september arrangeras en heldag om altruism och medkänsla i Stockholm avCCARE Sweden. Medverkar gör bland andra professorerna Töres Theorell, Karl-Henrik Robert och StefanEinhorn samt docenterna Astrid Seeberger och Robin Teigland. Mer information: http://ccaresweden.com

Citat:

Om människor känner sig trygga kan de också prestera mer och då känner de sig också mer värda.

Bildtext: - Om vi ser och bryr oss om andra mår vi bättre själva, menar Christina Andersson och Stefan Einhorn.


Läs också


Nätverken är grejen - inte medierna

IDG 2012-07-06 10:22Författare: Magnus Höij

Robin Teigland forskar på våra sociala nätverk. Det är någothelt annat än att forska på sociala medier, berättar hon förInternetworlds chefredaktör Magnus Höij över lunch.

Numera är våra nätverk viktigare för att definiera makt och position än den formella titel vi har, säger RobinTeigland. Eftersom vi har bokat in vårt lunchmöte först strax efter klockan ett kan man inbilla sig att det ska vara lugnare på lunchkrogen. Men på ett av Stockholms mest kändistäta ställen är nog både vanorna senare ochgästerna långsammare. Restaurang Riche är hur som helst knökfull med både A-, B- och C-kändisar när vi slåross ner.

Direkt kommen från scenen på Stockholm Media Week rör sig Robin Teigland i en väldigt publik värld. Henneshemmabana som forskare är förvisso Handelshögskolan i Stockholm, men hennes område, hur moderna företagfungerar, intresserar självklart många.

Robin Teigland är amerikanska, men sedan ganska många år stationerad i Sverige.

Jag gillar verkligen Skandinavien och jag sökte mig aktivt till Sverige. Svenskar har länge haft en blick utåt ivärlden med sina multinationella företag samtidigt som de är duktiga på konflikthantering och det är många somunderskattar svenskarna.

Robin Teiglands forskning har rört sig över stora och ständigt heta områden i framkant av teknik, marknadsföringoch affärsutveckling. Jag har alltid varit road av datorer och teknik, men mina första år handlade inte alls om it ochteknik. Då var det i stället fokus på effektivitet och produktion, säger hon.

I takt med att företagen började producera kunskap i stället för hårdvara växte intresset för kraven på den typen avbolag och hennes första forskningsprojekt i slutet av 1990-talet var Icon Medialab.

Själv var jag inte alls road av att prata med Ericsson, ABB och liknande bolag. De flesta företag var då väldigtslutna. Men på Icon fanns det en öppenhet mot nya idéer och arbetssätt och även för det som hände utanförföretaget.

Denna öppenhet intresserade Robin Teigland.

Jag var nyfiken på hur en utvecklare löste ett problem och när jag frågade förstod jag att han hade kastat ur sigfrågan till sina kompisar, där de flesta inte alls jobbade på det egna bolaget. Vissa var till och med påkonkurrerande bolag, något som utvecklaren inte såg något som helst problem med.

Det väckte en nyfikenhet som fick henne att på heltid ägna sig åt forskningen.

Det håller på att växa fram en ny kunskap om hur vi organiserar oss, mycket baserat på de informella nätverk somvarje medarbetare har. Numera är de nätverk vi har på Facebook och Google ofta viktigare för att definiera maktoch position än den formella titel vi har inom en organisation.

Och trots att en stor del av makt och förmåga sitter i våra nätverk ligger stort fokus på de formella strukturerna,även om det sakta håller på att ändras.

Medan Robin Teiglands torskrätt och mina köttbullar serveras undrar jag lite hur det går att forska på fenomensom är så snabbrörliga och föränderliga som de sociala medierna. Robin Teigland var under en period profileradsom forskare på virtuella världar, bland annat Second Life.

Men jag forskar inte på sociala medier, exempelvis. Jag forskar på sociala nätverk och dess grundläggandeprinciper som inte ändras lika snabbt. Det är en dramatisk skillnad, säger hon.

Att våra nätverk kommer att spela en huvudroll betyder också att frågeställningarna ständigt utvecklas. Så RobinTeigland är inte klar, inte på långa vägar. Men några slutsatser går att dra.

En av slutsatserna är att ledarrollen kommer att utvecklas och bli allt viktigare för att hålla ihop framtidens företag.En stor del av företagets värdeskapande aktiviteter kommer att ske utanför företagets väggar och då duger detinte att bara vara chef, som förr.

Likaså fokuset på företagets interna kultur. I en värld där våra medarbetares egna nätverk inte alls stannar inomdet egna företaget gäller det att hitta de nya krafterna för att få medarbetare att vilja stanna kvar. En företagskultursom uppmuntrar kreativitet och lärande via våra nätverk är en sådan faktor.

Robin Teigland möter nya entreprenörer och spännande idéer dagarna i ända. Men någon vilja att starta någoteget har hon inte.

Jag stortrivs med forskningen och med den akademiska miljön. Samhället utvecklas till att det blir lite för myckethär och nu, vi behöver lyfta blicken och se de längre tendenserna och det är just min roll som forskare i samhället,säger hon, samtidigt som hon tackar nej till en tryffel till efterrätt.

Det räddar mig från att själv falla i den frestelsen. Och när vi går har även den siste C-kändisen lämnatrestaurangen.

Fakta

Om Robin Teigland

Är: Docent på Handelshögskolan i Stockholm.

Familj: Fem barn, gift med en norrman.

Bakgrund: Uppvuxen i Nashville, Tennessee, i USA. Har studerat vid Stanford University, Wharton School ochUniversity of Pennsylvania. Arbetade på McKinsey i Stockholm innan hon påbörjade sin forskargärning påHandelshögskolan i Stockholm.

Senaste köp på nätet: En Voddler-film.

Viktigaste egna nätverk: Studiekamraterna från Wharton, numera utspridda över hela världen, men Facebookhåller ihop dem. Plus kollegorna på Handelshögskolan.

© IDG

Läs också


SOCIALA MEDIER KAN HJÄLPA IKARRIÄREN

CFO WORLD 2012-06-18 Sida 15 - Sektion: General

■ Grattis till dig som är en frekvent användare av socialamedier - du har goda chanser att bli befordrad. Åtminstoneenligt en ny studie beställd av Google.

Framgångsrika medarbetare är dubbelt så ofta aktiva socialanätverkare. Det visar en ny europeisk studie, framtagen avMillward Brown på uppdrag av Google. Studien omfattarsynpunkter från 2700 chefer i Storbritannien, Frankrike,Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien och Sverige. Syftetvar att se hur sociala verktyg används i företag.

Utsikterna för att bli befordad är även större bland frekventaanvändare av sociala verktyg än bland mindre entusiastiskaanvändare - 86 procent av de som använder sociala medierfrekvent uppger att de nyligen blivit befordrade, jämfört med 61procent av icke-användarna.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan, kommenterar iett pressmeddelande:

- Forskning har under många år visat att det är de somutvecklar och drar nytta av sina nätverk både inom och utanförarbetsplatsen, som är mer framgångsrika i sina karriärer.

Undersökningen visar även att seniora chefer använder socialaverktyg oftare än juniora chefer, tvärtemot vad många kansketidigare trott. En tredjedel av de tillfrågade cheferna använderdagligen sociala verktyg som Twitter, Facebook, Google+ ochLinkedin för affärsändamål.

I Sverige är skillnaden mellan juniora och seniora chefer mindre. Ungefär lika många juniora som seniora svenskachefer använder sociala verktyg dagligen.

Ökad produktivitet, minskaderese- och telefonkostnader, tidsbesparingar och mindre mejl är några effektercheferna väntar sig till följd av en ökad användning av sociala verktyg i organisationen. Dessutom tror de seniorachefer som deltagit i studien att användning av sociala verktyg för affärsändamål ökar beslutshastigheten med 26procent.

Två tredjedelar av de som använder sociala verktyg tror att dessa kommer att spela en betydande roll förföretagets tillväxt. Nästan lika många tror att verktygen gjort företaget mer konkurrenskraftigt och över hälften troratt de har hjälpt till att öka försäljningen.

Jämfört med övriga länder är svenskar något mer tveksamma till sociala mediers betydelse för verksamheten.

Liksom i övriga europeiska länder anser svenska chefer att anställda som använder sociala verktyg ökar sinachanser att bli befordade.

© CFO World

Läs också


Nätverken är grejen- inte medierna- ROBIN TEIGLAND

INTERNETWORLD 2012-06-12 Sida 14-15 - Sektion:GeneralFörfattare: MAGNUS HÖIJ

Robin Teigland forskar på våra sociala nätverk. Det är någothelt annat än att forska på sociala medier.

eftersom vi har bokat in vårt lunchmöte först strax efter klockanett kan man inbilla sig att det ska vara lugnare på lunchkrogen.Men på ett av Stockholms mest kändistäta ställen är nog bådevanorna senare och gästerna långsammare. Restaurang Richeär hur som helst knökfull med både A-, B- och C-kändisar närvi slår oss ner.

Direkt kommen från scenen på Stockholm Media Week rör sigRobin Teigland i en väldigt publik värld. Hennes hemmabanasom forskare är förvisso Handelshögskolan i Stockholm, menhennes område, hur moderna företag fungerar, intresserarsjälvklart många. robin teigland är amerikanska, men sedanganska många år stationerad i Sverige.

- Jag gillar verkligen Skandinavien och jag sökte mig aktivt tillSverige. Svenskar har länge haft en blick utåt i världen medsina multinationella företag samtidigt som de är duktiga påkonflikthantering och det är många som underskattarsvenskarna.

Robin Teiglands forskning har rört sig över stora och ständigtheta områden i framkant av teknik, marknadsföring ochaffärsutveckling.

- Jag har alltid varit road av datorer och teknik, men mina förstaår handlade inte alls om it och teknik. Då var det i stället fokus på effektivitet och produktion, säger hon. i takt medatt företagen började producera kunskap i stället för hårdvara växte intresset för kraven på den typen av bolag ochhennes första forskningsprojekt i slutet av 1990-talet var Icon Medialab.

- Själv var jag inte alls road av att prata med Ericsson, ABB och liknande bolag. De flesta före-tag var då väldigtslutna. Men på Icon fanns det en öppenhet mot nya idéer och arbetssätt och även för det som hände utanförföretaget. Denna öppenhet intresserade Robin Teigland. - Jag var nyfiken på hur en utvecklare löste ett problemoch när jag frågade förstod jag att han hade kastat ur sig frågan till sina kompisar, där de flesta inte alls jobbadepå det egna bolaget. Vissa var till och med på konkurrerande bolag, något som utvecklaren inte såg något somhelst problem med.

Det väckte en nyfikenhet som fick henne att på heltid ägna sig åt forskningen.

- Det håller på att växa fram en ny kunskap om hur vi organiserar oss, mycket baserat på de informella nätverksom varje medarbetare har. Numera är de nätverk vi har på Facebook och Google ofta viktigare för att definieramakt och position än den formella titel vi har inom en organisation.

Och trots att en stor del av makt och förmåga sitter i våra nätverk ligger stort fokus på de formella strukturerna,även om det sakta håller på att ändras. medan robin teiglands torskrätt och mina köttbullar serveras undrar jag lite

hur det går att forska på fenomen som är så snabbrörliga och föränderliga som de sociala medierna. RobinTeigland var under en period profilerad som forskare på virtuella världar, bland annat Second Life.

- Men jag forskar inte på sociala medier, exempelvis. Jag forskar på sociala nätverk och dess grundläggandeprinciper som inte ändras lika snabbt. Det är en dramatisk skillnad, säger hon.

Att våra nätverk kommer att spela en huvudroll betyder också att frågeställningarna ständigt utvecklas. Så RobinTeigland är inte klar, inte på långa vägar. Men några slutsatser går att dra.

- En av slutsatserna är att ledarrollen kommer att utvecklas och bli allt viktigare för att hålla ihop fram-tidensföretag. En stor del av företagets värdeskapande aktiviteter kommer att ske utanför företagets väggar och dåduger det inte att bara vara chef, som förr.

- Likaså fokuset på företagets interna kultur. I en värld där våra medarbetares egna nätverk inte alls stannar inomdet egna företaget gäller det att hitta de nya krafterna för att få medarbetare att vilja stanna kvar. En företagskultursom uppmuntrar kreativitet och lärande via våra nätverk är en sådan faktor. robin teigland möter nya entreprenöreroch spännande idéer dagarna i ända. Men någon vilja att starta något eget har hon inte.

- Jag stortrivs med forskningen och med den akademiska miljön. Samhället utvecklas till att det blir lite för mycket"här och nu", vi behöver lyfta blicken och se de längre tendenserna och det är just min roll som forskare isamhället, säger hon, samtidigt som hon tackar nej till en tryffel till efterrätt.

Det räddar mig från att själv falla i den frestelsen. Och när vi går har även den siste C-kändisen lämnatrestaurangen.

"Numera är våra nätverk viktigare för att definiera makt och position än den formella titel vi har." robin teigland,handelshögskolan

Om ... ... Robin Teigland Är: Docent på Handelshögskolan i Stockholm. Familj: Fem barn, gift med en norrman.Bakgrund: Uppvuxen i Nashville, Tennessee, i USA. Har studerat vid Stanford University, Wharton School ochUniversity of Pennsylvania. Arbetade på McKinsey i Stockholm innan hon påbörjade sin forskargärning påHandelshögskolan i Stockholm. Senaste köp på nätet: En Voddler-film. Viktigaste egna nätverk: Studiekamraternafrån Wharton, numera utspridda över hela världen, men Facebook håller ihop dem. Plus kollegorna påHandelshögskolan.

Bildtext: - Menyn på Riche i Stockholm lockar både kändisar och chefredaktörer. - Stora, vällagade och välsmakande, är Magnus Höijs omdöme om lunchens köttbullar.

© InternetWorld

Läs också


Vilar din telefon när du har gäster?- FYRA SNABBA SVAR

COMPUTER SWEDEN 2012-06-01 Sida 36 - Sektion:General

Sociala medier tar allt större plats i våra liv. Låter du densmarta telefonen vila när du har gäster?

- Ja, något annat är oartigt och respektlöst. Jag uppskattardem jag har omkring mig för stunden.

Ingalill Berglund, vd, Atrium Ljungberg:

- Ja, liksom när jag sitter i ett samtal med någon. Det är avartighet och respekt för människor.

Anne Ramberg, generalsekreterare, Advokatsamfundet:

- Nej. Den är påslagen. Jag är för nyfiken och har ett överdrivetkontrollbehov.

Robin Teigland, professor, internetbeteende:

- Ja. Men ibland fotar jag och laddar upp det på FB eller kollarsvar på något vi diskuterar.

Bildtext: - Anna Fryxell, systeminformatör:

© Computer Sweden eller artikelförfattaren.

Läs också


Sociala medier gör europeiska företag bättre

IDG 2012-05-18 11:31

Sociala medier gör företagens kommunikation mer effektiv. Detvisar en ny forskningsstudie från sju olika länder i Europa omanvändningen av sociala verktyg i företag.

Björn Söderin från Millward Brown och Robin Teigland från Handelshögskolan i Stockholm.Undersökningsföretaget Millward Brown har på uppdrag av Google genomfört en online-undersökning i Sverige,Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Italien, Spanien och Tyskland, där 2 700 chefer i mellanstora och storaföretag med minst 50 anställa på ett kontor, eller minst 25 anställda per kontor om företaget har fler.

Resultaten visar att 81procent av tillväxtföretagen i Europa upplever att sociala verktyg har hjälp dem att växa ochexpandera, och att 43 procent av respondenterna i Europa säger att de i framtiden kommer att använda socialaverktyg mer än de gör i dag, samma gäller 51 procent av de frekventa användarna, alltså de som användersociala verktyg varje dag.

Många stora företag har fortfarande regler kring användning av sociala verktyg och trots att många användersociala medier privat, är det en helt annat procentsats som använder dem på jobbet, berättar Björn Söderin frånMillward Brown.

Ola Hesselroth, developement manager och chief architect på HL Display, berättar vad hans företag hade attvinna på att ta bort företagets förbud mot sociala medier; han insåg bland annat de ekonomiska fördelarna med attinte behöva köpa in utrustning för att göra videochat.

Det är svårt att förstå människor med andra kulturer om man inte ser dem, och Google Hangouts var gratis ocheftersom man alltid är tillgänglig blir det lätt att ha möten. Jag ringer inte längre, utan det är Hangouts som gäller.En otrolig förbättring för vår del, säger han.

I dag används sociala verktyg för att dela information med sina kollegor och för att kommunicera med kollegor påandra arbetsplatser. Och de som använder verktygen tycker att det förbättrar kommunikationen och de uppleveratt tiden används mer effektivt och beslutsfattande går snabbare, enligt studien.

Dessutom visar studien att användning av sociala verktyg i företagen ökar produktiviteten och kreativiteten, samtatt de som använder sociala verktyg upplever att det har ett intressantare jobb och blir i större grad befordrade änen icke-användare. Däremot syns en skillnad i attityder till sociala medier hos seniora och juniora chefer.

Seniora chefer, alltså de som sitter i, eller rapporterar till den högsta ledningsstyrelsen i företagen, är mer positivatill att använda sociala verktyg än juniora chefer, alltså mellancheferna. I Sverige är skillnaden dock inte lika storsom i resten av Europa.

Seniora chefer ser möjligheten medan de juniora känner ett hot, att de tappar kontroll. Det är därför de seniorachefer är där de är, tror Robin Teigland, docent på Handelshögskolan som har forskat kring sociala nätverk i 15 år.

Hon menar att omkring 70 - 80 procent av alla företagsmöten sker informellt, alltså inte i ledningsmötena påjobbet, utan i ett chatrum på webben, eller på ett privat möte med en kollega på ett annat företag, och att det ärmer troligt att en så kallad knowledge accident uppstår där än vid ett formellt möte i styrelserummet.

Syftet med studien förutom att ta reda på hur chefer tänker kring sociala verktyg, är att få igång en debatt ochsprida kunskap kring fördelarna med att använda och skapa sociala nätverk.

När man frågar vad ett företag har för policy, så vet man ofta inte om man ens har någon. Man tar inte uppdiskussion och visar bra eller dåliga exempel, så de vet inte hur de bör använda sociala medier. Om 900 miljonermänniskor använder Facebook så är det ganska troligt att de anställda också gör det. Frågan är vilken nyttaföretaget kan ha av det, säger Robin Teigland.

När företag lär sig att förstå sociala medier, så medför det en ny kultur till företaget, och ett helt nytt sätt att tänkasom i grunden handlar om open source. Ju öppnare man är, desto mer kunskap får man i utbyte och man kanskapa nya produkter, berättar hon.

Många chefer känner att de behöver en bekräftelse på att det faktiskt finns en nytta med sociala verktyg. Det vetatt det är bra men de vet inte varför. Den här studien kan bevisa att det är bra att använda sociala verktyg iföretaget, och då blir det lättare för cheferna att genomföra förändringar, säger Robin Teigland.

© IDG

Läs också


Sociala medier ger karriärskjuts

DAGENS PS 2012-05-16 13:39

Flitiga användare av sociala nätverk är dubbelt så oftaframgångsrika. 86 procent uppger att de blivit befodrade tackvare socialt nätverkande och 72 procent tror att de sannoliktblir det.

Det visar en ny europeisk studie framtagen av Millward Brown på uppdrag av Google, rapporterar karriärsajtenDagens Möjligheter. 2.700 företagschefer i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanienoch Sverige har medverkar i enkäten.

Syftet är att förstå hur sociala verktyg används i företagsverksamhet och vilken effekten dessa har på människorsarbetsdagar och karriärer.

I stället för att vara en tidsbov hjälper sociala verktyg människor att klättra på karriärstegen. Chansen att de jobbarpå snabbväxande företag är mer än dubbelt så stor, enligt rapporten.

Forskning har under många år visat att de som utvecklar och drar nytta av sina nätverk, både inom och utanförarbetsplatsen, är mer framgångsrika i sina karriärer`, säger Robin Teigland, docent på Handelshögskolan.

Studien fann att en tredjedel av dem som använder sociala verktyg gör det dagligen inom sina yrken. De tror attsociala verktyg skulle kunna göra dem 20 procent mer produktiva och effektiva.

Det kommer inte dröja länge innan delning på nätet är lika självklart på jobbet som det är i våra privata liv. Socialaverktyg hjälper inte bara människor att snabbare komma i kontakt med varandra och arbeta smartare, de för medsig ett helt nytt sätt att arbeta där man blir inspirerad av varandras idéer`, säger Jesper Ritsmer Stormholt,regionchef för Google Enterprise i Norden.

Viktiga punkter från studien:

Flitiga användare av sociala verktyg på arbetsplatsen är mer framgångsrika.

86 procent har nyligen blivit befordrade och 72 procent säger att de sannolikt kommer att befordras. Det kanjämföras med 61 procent respektive 39 procent av ickeanvändarna.

Över en tredjedel (38 procent) är mycket nöjda med sina jobb jämfört med 18 procent av ickeanvändarna.

25 procent tror att de skulle vara mer produktiva och effektiva genom att använda sociala verktyg

En tredjedel använder sociala verktyg dagligen för affärsändamål.

71 procent av seniora chefer använder sociala medier minst en gång i veckan. Bland mer juniora chefer är sifrfan49 procent.

Anställda i Spanien och Italien är mest entusiastiska kring sociala verktyg.

GRATIS NYHETSBREV - ANMÄL DIG HÄR!

© Dagens PS

Läs också


Sociala medier kan hjälpa dig att blibefordrad

CFO WORLD 2012-05-16 10:07Författare: Helena Nordh

Karriär Är du en frekvent användare av sociala medier? Grattis,då har du goda chanser att bli befordrad. Åtminstone enligt enny studie beställd av Google. Framgångsrika medarbetare är dubbelt så ofta aktiva sociala nätverkare.

Det visar en ny europeisk studie, framtagen av Millward Brown på uppdrag av Google. Studien omfattarsynpunkter från 2700 chefer i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien och Sverige.Syftet var att se hur sociala verktyg används i företag.

Utsikterna för att bli befordad är även större bland frekventa användare av sociala verktyg än bland mindreentusiastiska användare 86 procent av de som använder sociala medier frekvent uppger att de nyligen blivitbefordrade, jämfört med 61 procent av icke-användarna.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan, kommenterar i ett pressmeddelande:

Forskning har under många år visat att det är de som utvecklar och drar nytta av sina nätverk både inom ochutanför arbetsplatsen, som är mer framgångsrika i sina karriärer.

Undersökningen visar även att seniora chefer använder sociala verktyg oftare än juniora chefer, tvärtemot vadmånga kanske tidigare trott. En tredjedel av de tillfrågade cheferna använder dagligen sociala verktyg som Twitter,Facebook, Google+ och Linkedin för affärsändamål.

I Sverige är skillnaden mellan juniora och seniora chefer mindre. Ungefär lika många juniora som seniora svenskachefer använder sociala verktyg dagligen.

Ökad produktivitet, minskade rese- och telefonkostnader, tidsbesparingar och mindre mejl är några effektercheferna väntar sig till följd av en ökad användning av sociala verktyg i organisationen. Dessutom tror de seniorachefer som deltagit i studien att användning av sociala verktyg för affärsändamål ökar beslutshastigheten med 26procent.

Två tredjedelar av de som använder sociala verktyg tror att dessa kommer att spela en betydande roll förföretagets tillväxt. Nästan lika många tror att verktygen gjort företaget mer konkurrenskraftigt och över hälften troratt de har hjälpt till att öka försäljningen.

Jämfört med övriga länder är svenskar något mer tveksamma till sociala mediers betydelse för verksamheten.

Liksom i övriga europeiska länder anser svenska chefer att anställda som använder sociala verktyg ökar sinachanser att bli befordade.

2012-05-16 09:30

© CFO World

Läs också


Kan sociala medier hjälpa dig att blibefordrad?

MYNEWSDESK 2012-05-15 13:42

15 maj, 2012 - Stockholm: Framgångsrika medarbetare ärdubbelt så ofta aktiva sociala nätverkare visar en ny storeuropeisk studie som lanserades idag.

Studien, som är framtagen av Millward Brown på uppdrag av Google, består av insamlade synpunkter från 2700företagschefer i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien och Sverige. Studiens avsiktär att förstå hur sociala verktyg används i företagsverksamheten och vilken effekt de har på människorsarbetsdagar och karriärer.

Man fann att istället för att vara en tidsbov är sociala verktyg ett verktyg som hjälper människor att klättra påkarriärstegen - 86% av frekventa användare uppger att de nyligen hade blivit befordrade och 72% säger att desannolikt kommer att befordras, jämfört med 61% och 39% av icke-användare. De är också dubbelt så oftaanställda på snabbväxande företag jämfört med icke-användare.

Dessutom trivs de bättre på sina jobb - mer än en tredjedel (38%) av frekventa användare av sociala verktyg ärmycket nöjda med sina jobb, jämfört med 18% av icke-användarna och 64% är mycket villiga att rekommenderasin arbetsplats - jämfört med 42% av icke-användarna.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan, säger: Forskning har under många år visat att det är de somutvecklar och drar nytta av sina nätverk både inom och utanför arbetsplatsen, som är mer framgångsrika i sinakarriärer.

Sociala medier gör det möjligt för individer att ytterligare öka sitt nätverkande genom att komma i kontakt medandra, oberoende av tid, rum och till och med språk. Men det är viktigt att komma ihåg att `fler relationer är intebättre`, utan det är snarare rätt` relationer som hjälper individer att lyckas i karriären. Det är framförallt de somöverbryggar separata nätverk som är mer anpassningsbara till föränderliga miljöer och som har visat sig fåbefordringar och högre lön snabbare.

Studien fann att en tredjedel av dem som använder sociala verktyg gör det dagligen inom sina yrken - och de troratt de sociala verktygen skulle kunna göra dem 20% mer produktiva och effektiva. De främsta anledningarna till attde använder sociala verktyg är:

Att snabbare hitta personer, information eller expertis (41%)

Samarbete och kunskapsutbyte (37%)

Bredda personliga nätverk, bygga professionella relationer, höja profilen och skapa communities (34%)

Minska mejlens volym och längd (31%)

Studien fann också att seniora chefer använder sociala verktyg oftare - 71% använder dem minst en gång iveckan i jämförelse med 49% av de mer juniora cheferna

Jesper Ritsmer Stormholt, regionchef för Google Enterprise i Norden, säger: Det kommer inte dröja länge innandelning på nätet är lika självklart på jobbet som det är i våra privata liv. Sociala verktyg hjälper inte bara människoratt snabbare komma i kontakt med varandra och arbeta smartare, de för med sig ett helt nytt sätt att arbeta därman blir inspirerad av varandras idéer.`

Främsta slutsatserna från studien

Flitiga användare av sociala verktyg på arbetsplatsen är:

Mer framgångsrika

86% har nyligen blivit befordrade och 72% säger att de sannolikt kommer att befordras, jämfört med 61% och 39%av icke-användare

Mer än dubbelt så stor chans att dessa personer arbetar på snabbväxande företag jämfört med icke-användare

Trivs bättre på jobbet

Över en tredjedel (38%) är mycket nöjda med sina jobb - jämfört med 18% av icke-användarna

64% är mycket troligen villiga att rekommendera sin arbetsplats - jämfört med 42% av icke-användarna

Mer produktiva

Tror de skulle vara 25% mer produktiva och effektiva genom användning av sociala verktyg

Alla användare:

Säger att de skulle kunna vara 20% mer produktiva om de använde sociala verktyg

En tredjedel använder sociala verktyg dagligen för affärsändamål

Seniora chefer använda dem oftare - 71% använder dem minst en gång i veckan, jämfört med 49% av mer juniorachefer

Anställda i Spanien och Italien är mest entusiastiska om sociala verktyg

Övrig information

Svensk statistik

Frekventa användare av sociala verktyg i Sverige

20% säger att det är troligt att de kommer att befordras, jämfört med 10% av icke-användare

Metodik Forskningen utfördes av Millward Brown Corporate mellan 24 februari och 14 mars 2012. 2700 cheferdeltog i en online-undersökning. Antal intervjuer per land: Frankrike (502), Tyskland (520), Italien (305),Nederländerna (303), Spanien (300), Sverige (250), och Storbritannien (520). Samtliga respondenter arbetadeheltid i kontorsbaserade roller och kunde få tillgång till sociala medier i affärssyfte på arbetsplatsen. De valdes utfrån organisationer som har minst 50 (om företaget enbart har ett kontor) eller 25 (om organisationen hade flerakontor) anställda.

Om Millward Brown Millward Brown startades 1973 och är idag en av världens ledande undersökningsföretag ochvarumärkes- och kommunikationsexperter. Företaget har 78 kontor i 51 länder. Millward Brown arbetar med 70 avvärldens topp 100 globala varumärken. För ytterligare information om Millward Brown:

Om Google Google grundades 1998 av Stanford-studenterna Larry Page och Sergey Brin och är idag en avvärldens mest framgångsrika internetföretag. Googles huvudkontor ligger i Mountain View, Kalifornien. Förytterligare information om Google:

För mer information, kontakta: Mia Reynolds, JustPR,, 0708 291724

Kategorisering

© MyNewsdesk

Läs också


Ny europeisk studie från Google avslöjar hurföretag använder sociala verktyg för att drivatillväxt

WEBFINANSER 2012-05-15 13:38

Mer Ekonomi Främsta slutsatserna från studien Ledandebefattningshavare: 71% använder sociala verktyg på jobbetminst en gång i veckan jämfört med 49% av juniora chefer Trefjärdedelar säger: Sociala verktyg kommer att

förändra hur företagen verkar i framtiden

Företag som omfamnar sociala medier kommer att växa snabbare än de som struntar i det

När de använt sociala verktyg har dessa gjort användaren mer produktiv

Tillväxtföretag:

81% av tillväxtföretagen som använder sociala verktyg säger att de har hjälpt dem att växa och expandera

80% använder sociala verktyg för att förbättra internt samarbete och för att dela kunskap

15 maj, 2012 - Stockholm: En ny europeisk studie, framtagen av Millward Brown på uppdrag av Google, visar attanvändning av sociala verktyg i verksamheten pådrivs av seniora chefer och inte av juniora chefer som mångatrott. Studien visar att seniora chefer använder sociala verktyg oftare och att nästan tre fjärdedelar (71%) av detillfrågade använder dem minst en gång i veckan jämfört med hälften (49%) av de mer juniora cheferna.

Studien, som samlade in synpunkter från 2700 chefer i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna,Spanien och Sverige, satte som mål att visa hur sociala verktyg används i företag.

Tre fjärdedelar (75%) av de seniora cheferna som tillfrågades sa att användandet av sociala verktyg kommer attleda till ändrade affärsstrategier och berättade att de redan har kunnat förbättra följande aspekter av sinverksamhet med hjälp av sociala verktyg:

Föra samman idéer och tankar från en geografiskt spridd grupp (79%)

Produktivitet (76%)

Förmåga att hitta information, människor och kompetens snabbare (72%)

Robin Teigland, docent och forskare vid Center for Strategy and Competitiveness vid Handelshögskolan iStockholm säger: Nyckeln till konkurrensfördelar blir allt mer baserad på ett företags förmåga att engagera sig ochsamarbeta med sina anställda, kunder och andra intressenter i samskapandet av värde. Sociala medier finns ikärnan av denna process då de erbjuder plattformar för utbyte och skapande av kunskap mellan individer oavsettvar de befinner sig geografiskt, vilken organisation de tillhör eller till och med vilket språk de talar. Och vi är bara i`slutet av början` när det gäller införandet av sociala medier av företag för samskapande av värde. Vi harfortfarande mycket framför oss då internet-, material- och produktionsteknologier snabbt avancerar framåt ochnärmar sig varandra.

Över hela Europa trodde 69% av de tillfrågade att företag som omfamnar sociala verktyg kommer att växasnabbare än de som ignorerar dem, och 45% säger att företag som inte omfamnar sociala verktyg inte kommer att

överleva.

Studien fann också att företag med hög tillväxt är mer sannolika att använda sociala verktyg för att främja tillväxt.81% av anställda på företag med hög tillväxt, som använder sociala verktyg, säger att de har hjälpt företaget attexpandera / växa snabbare och 80% har hjälpt till att förbättra hur de anställda samarbetar och delar kunskap.66% använder sociala verktyg för att öka produktiviteten och 59% för att förbättra affärsresultat såsom försäljningoch locka och behålla kunder.

Jesper Ritsmer Stormholt, regionchef för Google Enterprise i Norden, säger: `Ledande chefer har insett att socialaverktyg hjälper människor att samarbeta och dela kunskap på ett sätt som helt enkelt inte var möjligt tidigare. Detökar också möjligheten att fortare hitta de personer och information som du söker och snabbar uppbeslutsprocessen, vilket tillåter företag att bli mer flexibla och konkurrenskraftiga. När fler organisationerexpanderar utomlands för ytterligare tillväxt, kommer detta och förmågan att samla kunskap från olika team ha endramatisk effekt på hur idéer kommer till förverkligande och affärsmässiga utmaningar övervinns.`

Studien fann att en tredjedel av de tillfrågade cheferna använder sociala verktyg dagligen för affärsändamål ochde främsta anledningarna är:

Att hitta personer, information eller expertis snabbare (41%)

Samarbete och kunskapsutbyte (37%)

Utöka personliga nätverk, bygga professionella relationer, höja profilen och skapa communities (34%)

Minska volymen och längden av mejl (31%)

Ledande befattningshavare tror att användningen av sociala verktyg inom organisationen skulle kunna förbättraproduktiviteten med 22%, skapa tidsbesparingar på vanliga arbetsuppgifter såsom att läsa och skicka mejl, resatill möten och hitta information med mer än 25% och öka beslutshastigheten med 26%.

Ola Hesselroth, Development Manager och Chief Architect på HL Display, säger: `Genom användandet avHangouts som ett socialt verktyg för videokonferenser har vi förbättrat kommunikationen i vår geografisktutspridda organisation både i den linjebaserade organisationen och i våra projekt. Vi har också minskat våra rese-och telefonkostnader och behovet av en fristående videolösning.

Övrig information

Svensk statistik

I Sverige använder juniora och seniora chefer sociala verktyg ungefär lika mycket

I Sverige ser man en mindre variation mellan hur mycket seniora och juniora chefer använder sociala verktyg.Skillnaden är mer tydlig i övriga länder. Exempelvis 23% av de juniora cheferna och 23% av de seniora chefernaanvänder sociala verktyg dagligen.

Svenska chefer inte lika övertygade som chefer i de övriga länderna

Svenska chefer (både juniora och seniora) är mindre säkra på sociala verktygs potential än chefer i de övrigaländerna.

Användning av sociala verktyg ökar chansen att bli befordrad

Precis som de andra europeiska länderna anser svenska chefer att anställda som använder sociala verktyg ökarsina chanser att bli befordrade

Metodik Forskningen utfördes av Millward Brown Corporate mellan 24 februari och 14 mars 2012. 2700 cheferdeltog i en online-undersökning. Antal intervjuer per land: Frankrike (502), Tyskland (520), Italien (305),Nederländerna (303), Spanien (300), Sverige (250), och Storbritannien (520). Samtliga respondenter arbetadeheltid i kontorsbaserade roller och kunde få tillgång till sociala medier i affärssyfte på arbetsplatsen. De valdes utfrån organisationer som har minst 50 (om företaget enbart har ett kontor) eller 25 (om organisationen hade flerakontor) anställda.

Om Millward Brown Millward Brown startades 1973 och är idag en av världens ledande undersökningsföretag och

varumärkes- och kommunikationsexperter. Företaget har 78 kontor i 51 länder och är en del av Kantar -information och konsult divisionen av WPP. Millward Brown arbetar med 70 av världens topp 100 globalavarumärken. För ytterligare information om Millward Brown: www.millwardbrown.com

Om Google Google grundades 1998 av Stanford-studenterna Larry Page och Sergey Brin och är idag en avvärldens mest framgångsrika internetföretag. Googles huvudkontor ligger i Mountain View, Kalifornien. Förytterligare information om Google: www.google.se

För mer information och för att få tillgång till rapporten, kontakta: Mia Reynolds, JustPR, [email protected],0708 291724

Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk

MyNewsdesk

Beställ årsredovisningar - från hela världen gratis

© Webfinanser

Läs också


Mer framgångsrik på jobbet med socialamedier

DAGENS NYHETER 2012-05-15 11:03Författare: Tina Zenou [email protected]

Flitiga användare av sociala medier trivs bättre på jobbet ochär mer framgångsrika i karriären, visar Googles senasterapport. Istället för att stjäla medarbetarnas tid så gagnar sociala verktyg som Facebook och Twitter karriären.

Karriärister är dubbelt så ofta aktiva på sociala medier, visar en ny studie från Google där 2.700 chefer svaraton-line.

- De som är duktiga i nätverk har högre lön och fler befordringar, det har vi vetat länge. Med de sociala mediernahar de fått bättre verktyg, säger Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm till DN.se.

86 procent ihärdiga användare av sociala verktyg uppgav att de nyligen blivit befordrade och 72 procent tror att desannolikt kommer att bli det. Bland icke-användare var motsvarande siffror 61 respektive 39 procent.

Mer än en tredjedel av de som är mycket aktiva på sociala medier säger att de är mycket nöjda med sina jobbjämfört med 18 procent av icke-användarna.20 procent av de svarande tror att de skulle vara mer produktiva påjobbet om de använde sociala medier.

Enligt henne har de grundläggande principerna för nätverk inte förändrats. Vi har fortfarande ett litet antal starkalänker - som familj och nära vänner - som vi litar på och ett betydligt större antal svaga som ingår i våra kontaktnätpå samma sätt som vi förr i världen skickade julkort till bekanta. Snittantalet vänner på Facebook ligger påomkring 130 personer och det är inte särskilt många fler än förr.

- Men det är inte antalet kontakter som är intressant. Det är rätt kontakter som är intressant. De som brygger broarmellan olika grupper är mer framgångsrika, säger Robin Teigland.

Hur skaffar man sig rätt kontakter då?

- Det tar tid och man måste välja en plattform. Man hinner inte vara på alla. Sedan måste man lära sig normernapå den plattformen. Börja med att observera innan du ger dig in och postar inlägg. Ta en sak i taget, man kan inteändra allt över en natt, säger hon.

Tina Zenou

[email protected]

© Dagens Nyheter

Läs också


Sociala medier gör företag mer produktiva

DAGENS NYHETER 2012-05-15 10:36Författare: Tina Zenou [email protected]

Sociala medier är ett framgångsverktyg för företagen. Deföretag som omfamnar sociala verktyg kommer att växasnabbare än de som struntar i dem. Det uttrycker tusentals chefer i en färsk undersökning.

- Det här är en bekräftelse på att företagen ser potentialen med sociala medier i deras verksamhet, säger RobinTeigland, forskare i sociala nätverk vid Handelshögskolan i Stockholm till DN.se.

Det är sökjätten Google som har låtit undersöka företagens inställning till sociala verktyg som Twitter, Linkedin ochFacebook i en rad europeiska länder, däribland Sverige.

En överväldigande majoritet av de tillfrågade cheferna anser att användandet av de sociala verktygen kommer attleda till ändrade affärsstrategier och ökad produktivitet. Små företag med hög tillväxt är mer sannolika att användasociala medier och menar att det hjälpt dem att växa ännu mer.

- Det måste finnas i företagskulturen att ledningen vågar släppa taget och låta medarbetarna vara delaktiga ochkreativa, många vill inte det, säger Robin Teigland.

Hon påpekar att det inte bara handlar om att slänga upp en Facebooksida och tro att man är med på tåget. Det ärviktigt att företagen tänker igenom och kommunicerar med medarbetarna om hur man använder och beter sig påsociala medier.

- Det går inte bara att stänga av kommentarerna plötsligt om en reklamkampanj gått åt skogen. Det finns en riskatt företagen inte vet hur de ska använda de sociala medierna, säger hon.

Drygt två tredjedelar av deltagarna i undersökningen ansåg att de företag som anammar sociala medier kommeratt växa snabbare än de företag som vänder dem ryggen. De svarande som var allra mest positiva jobbade ofta ismå företag med hög tillväxt. Där är många redan vana att använda sociala medier.

Nästan tre fjärdedelar av cheferna uppgav att användandet av sociala verktyg redan förbättrat deras förmåga atthitta information, människor och kompetens. Att sammanföra idéer och tankar från en geografiskt spridd grupp harockså blivit enklare. Hela 76 procent av de tillfrågade ansåg att produktiviteten i företaget ökar tack vare socialaverktyg.

- Sociala medier skapar plattformar för möten, mer dialog och engagemang i hela processen och jag tror attmarknadsstrategier kommer förändras på sikt. Däremot tror jag att det kommer ta mycket längre tid för företagenatt ändra sina övergripande affärsstrategier, säger Robin teigland.

Tvärtemot vad många trott är det de mer seniora cheferna som använder sociala medier mer än de junioracheferna. På europeisk nivå visar det sig att 71 procent av de högre cheferna som tillfrågats använder dem minsten gång i veckan medan motsvarande siffra bland de lägre cheferna uppgick till 49 procent. Detta visade sig dockinte stämma i Sverige som enskilt land där chefer på både högre och lägre nivå använder sociala medier ungefärlika mycket. Svenska chefer var heller inte lika säkra på potentialen i de sociala verktygen jämfört med desvarande i andra europeiska länder.

- Det här tro jag beror på att Sverige redan ligger långt fram och har sett effekterna av de sociala medierna medanandra länder ligger lite efter och har den här processen att se fram emot, säger Robin Teigland.

Tina Zenou

[email protected]

© Dagens Nyheter

Läs också


Nätet ritar om den politiska spelplanen

SMARTARE MOBIL 2012-04-19 01:12

Stockholm Internet Forum Den nya striden handlar inte omhöger eller vänster, utan om att vara öppen eller stängd. Detsäger Alec Ross, senior rådgivare i innovationsfrågor till USAsutrikesminister Hillary Clinton.

Internet spelar en allt viktigare roll för att omdistribuera makt från etablerade auktoriteter till medborgare ochnätverk av medborgare. Det här händer i USA likaväl som någon annanstans, enligt Alec Ross.

Se bara vad som hände med lagförslagen Sopa och Pipa där grupper på internet visade sig ha makt och stortinflytande. Något som hade varit otänkbart för fem år sedan, säger Alec Ross under ett framträdande påStockholm Internet Forum.

Han ger också ett råd till regeringar världen över.

Det fungerar inte att vara ett kontrollfreak nu. Den typen av kontroll som du hade tidigare är borta och kommer intetillbaka.

Alec Ross gör tre förutsägelser om framtiden. För det första tror han att vi kommer att se fler och fler `darknets`,mörka nät, som en reaktion på att det dyker upp fler och fler kraftfulla verktyg för att övervaka nätet. Mörka nät ärstängda krypterade nät öppna bara för de inbjudna. Det kan vara nät som är fysiskt separata från telefonnätet,men också stända nät på andra sätt.

För det andra menar Alec Ross att USA, EU, Ryssland och Kina är de principiella protagonisterna när det gällerfrihet på nätet. Men det är inte hos de här länderna som frågan om frihet på internet kommer att avgöras. Det äristället hos ett trettiotal nationer han kallar för `fence-sitting nations`, nationer som nu håller på och avgör vilkanormer som ska gälla i deras länder. Det är allt från Thailand till Turkiet och det är i de här länderna som kampenom frihet på nätet kommer att vinnas eller inte.

Den tredje punkten kommer från Darwins teori. Internet har en störande inverkan på rådande maktstrukturer ochdet är inte de starkaste som kommer att vinna, inte heller de mest intelligenta. Det är de som är mestanpassningsbara inför förändringar.

Alec Ross förusägelser presenterades i samband med en paneldebatt om framtidens anslutningsmöjlighetertillsammans med Måns Adler från Bambuser, utrikesminister Carl Bildt, Robin Teigland från Handelshögskolan ochRasha A Abdualla från det amerikanska universitetet i Kairo, Egypten.

Mer från IDG-nätverket

Läs mer

© Smartare Mobil

Läs också


Årets Affärskreatör vinner plats vidHandelshögskolan

HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 2012-03-22 09:55

På kvällen onsdag den 21 mars korades Årets Affärskreatör vidHandelshögskolan i Stockholm.

Tio förväntansfulla unga entreprenörer tävlade om en plats på kandidatprogrammet med start hösten 2012.Vinnare av årets upplaga blev Jonathan Rudman från Öland. På endast fyra minuter övertygade JonathanRudman juryn om att han förtjänade att vinna utmärkelsen och därmed en studieplats på Handelshögskolan iStockholm. Jonathan Rudman är den andra personen någonsin att vinna en studieplats på Handelshögskolan iStockholm. Förutom en plats på skolan innebär vinsten även ett unikt mentorskap med Henrik Ekelund, vd ochgrundare av BTS Group.

Jonathan Rudman är 20 år gammal och har trots ung ålder erhållit en rad utmärkelser. Entreprenörskap har variten drivande kraft inom Ung Företagsamhet, UF. Redan under andra året på gymnasiet startades och drevs ettUF-företag. Därefter sökte Ung Företagsamhet i Kalmar Län en ny medarbetare och arbetet inleddes med attinspirera och öppna upp ögonen för möjligheter hos andra ungdomar. Jonathan har sedan dess arbetat med över1 000 ungdomar som tillsammans skapat 300 UF-företag. Under sommaren 2011 förde Jonathan ut UF-konceptetutanför skolans värld i projektet Sommarlovsentreprenörerna.

- Att vinna Årets Affärskreatör är en dröm, nu kan jag ta nästa steg i min utveckling genom en kvalificeradutbildning som öppnar många dörrar. Jag är otroligt glad, tagen av situationen och förväntansfull inför framtiden.Det är en chans som jag tänker ta vara på och som troligen kommer att förändra livet, säger Jonathan Rudman,Årets Affärskreatör 2012.

I Årets Affärskreatör letar Handelshögskolan i Stockholm efter en person med stort inflytande på andra ungamänniskor, både genom entreprenörskap, men även generellt. Årets Affärskreatör ska våga framhäva sig självsom en förebild och bana väg för andra unga människor. Genom Årets Affärskreatör erbjuder Handelshögskolan iStockholm deltagarna chansen att genom kreativa idéer, visioner och resultat kandidera till utmärkelsen och enstudieplats på skolan. Betygskraven måste uppfyllas men det är inte högsta betyg som avgör.

Juryn som utsåg Årets Affärskreatör bestod av tio meriterade alumner från Handelshögskolan. Tillsammans har delyssnat till finalisternas presentationer där de unga talangerna endast har fyra minuter på sig att övertyga juryn omvarför just de ska vinna.

Juryn sammanträdde, utsåg Jonathan Rudman till vinnare och motiveringen löd:

- Vinnaren är en inspirerande ledare som visar på stor ödmjukhet och genuinitet. I sitt entreprenörskap visar hanobändlig vilja att få andra människor att växa, säger juryns ordförande Örjan Sölvell, Prorektor vidHandelshögskolan i Stockholm.

För ytterligare information: Hanna Flodmark, Kommunikatör vid Handelshögskolan i Stockholm, tel. 08-736 90 15,alt. mobil. 070-689 90 15 eller e-post: [email protected]

Mårten Granberg, tf Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm, tel. 08-736 90 14, alt. mobil.072-722 58 30 eller e-post: [email protected]

Om Årets Affärskreatör Urvalet av kandidater genomfördes av Handelshögskolan i Stockholm. Därefter fickallmänheten rösta på sin favoritkandidat tilltiteln Årets Affärskreatör 2012 via http://utmaning.hhs.se. De tioansökande som fick flest röster gick vidare till finalen, som ägde rum igår kväll 21 mars, då slutligen en jury utsågvinnaren. Juryn bestod av: Helene Willberg, KPMG, Anna Wilsby, Profylaxgruppen, Örjan Sölvell och RobinTeigland, Handelshögskolan i Stockholm, Henrik Ekelund, BTS Group, Karin Pilsäter, TCO, Michael Storåkers,Bukowskis och McCann Nordic, Mattias Hansson, SWE Advertising, Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB och GüntherMårder, Aktiespararna.

Jonathan Rudman, Årets Affärskreatör 2012.

Högupplöst bild (300 dpi).

© Handelshögskolan i Stockholm

Läs också


Årets Affärskreatör vinner plats vidHandelshögskolan

MYNEWSDESK 2012-03-22 08:41

På kvällen onsdag den 21 mars korades Årets Affärskreatör vidHandelshögskolan i Stockholm.

Tio förväntansfulla unga entreprenörer tävlade om en plats på kandidatprogrammet med start hösten 2012.Vinnare av årets upplaga blev Jonathan Rudman från Öland.

På endast fyra minuter övertygade Jonathan Rudman juryn om att han förtjänade att vinna utmärkelsen ochdärmed en studieplats på Handelshögskolan i Stockholm. Jonathan Rudman är den andra personen någonsin attvinna en studieplats på Handelshögskolan i Stockholm. Förutom en plats på skolan innebär vinsten även ett uniktmentorskap med Henrik Ekelund, vd och grundare av BTS Group.

Jonathan Rudman är 20 år gammal och har trots ung ålder erhållit en rad utmärkelser. Entreprenörskap har variten drivande kraft inom Ung Företagsamhet, UF. Redan under andra året på gymnasiet startades och drevs ettUF-företag. Därefter sökte Ung Företagsamhet i Kalmar Län en ny medarbetare och arbetet inleddes med attinspirera och öppna upp ögonen för möjligheter hos andra ungdomar. Jonathan har sedan dess arbetat med över1 000 ungdomar som tillsammans skapat 300 UF-företag. Under sommaren 2011 förde Jonathan ut UF-konceptetutanför skolans värld i projektet Sommarlovsentreprenörerna.

- Att vinna Årets Affärskreatör är en dröm, nu kan jag ta nästa steg i min utveckling genom en kvalificeradutbildning som öppnar många dörrar. Jag är otroligt glad, tagen av situationen och förväntansfull inför framtiden.Det är en chans som jag tänker ta vara på och som troligen kommer att förändra livet, säger Jonathan Rudman,Årets Affärskreatör 2012.

I Årets Affärskreatör letar Handelshögskolan i Stockholm efter en person med stort inflytande på andra ungamänniskor, både genom entreprenörskap, men även generellt. Årets Affärskreatör ska våga framhäva sig självsom en förebild och bana väg för andra unga människor. Genom Årets Affärskreatör erbjuder Handelshögskolan iStockholm deltagarna chansen att genom kreativa idéer, visioner och resultat kandidera till utmärkelsen och enstudieplats på skolan. Betygskraven måste uppfyllas men det är inte högsta betyg som avgör.

Juryn som utsåg Årets Affärskreatör bestod av tio meriterade alumner från Handelshögskolan. Tillsammans har delyssnat till finalisternas presentationer där de unga talangerna endast har fyra minuter på sig att övertyga juryn omvarför just de ska vinna.

Juryn sammanträdde, utsåg Jonathan Rudman till vinnare och motiveringen löd:

- Vinnaren är en inspirerande ledare som visar på stor ödmjukhet och genuinitet. I sitt entreprenörskap visar hanobändlig vilja att få andra människor att växa, säger juryns ordförande Örjan Sölvell, Prorektor vidHandelshögskolan i Stockholm.

För ytterligare information: Hanna Flodmark, Kommunikatör vid Handelshögskolan i Stockholm, tel. 08-736 90 15,alt. mobil. 070-689 90 15 eller e-post:

Mårten Granberg, tf Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm, tel. 08-736 90 14, alt. mobil.072-722 58 30 eller e-post:

OM ÅRETS AFFÄRSKREATÖR Urvalet av kandidater genomfördes av Handelshögskolan i Stockholm. Därefterfick allmänheten rösta på sin favoritkandidat tilltiteln Årets Affärskreatör 2012 via. De tio ansökande som fick fleströster gick vidare till finalen, som ägde rum igår kväll 21 mars, då slutligen en jury utsåg vinnaren. Juryn bestodav: Helene Willberg, KPMG, Anna Wilsby, Profylaxgruppen, Örjan Sölvell och Robin Teigland, Handelshögskolan i

Stockholm, Henrik Ekelund, BTS Group, Karin Pilsäter, TCO, Michael Storåkers, Bukowskis och McCann Nordic,Mattias Hansson, SWE Advertising, Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB och Günther Mårder, Aktiespararna.

Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framståendehandelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledandebefattningar inom näringsliv och organisationer. Handelshögskolan har en stark internationell position medrepresentation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankasbland topp 15 i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom forskarutbildningoch executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi,finansiell ekonomi, redovisning, management, strategi och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad avEQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning hållerhögsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in ManagementEducation).

Stockholm School of Economics. Sveavägen 65. Box 6501. SE-113 83 Stockholm. Sweden. Phone +46 8 736 9000. www.hhs.se

Bifogade filer

Kategorisering

© MyNewsdesk

Läs också


Vad är ett knapptryck på Facebookegentligen värt?

E24 2012-03-04 08:20

Mer än hälften av alla svenskar är aktiva på Facebook, 3,5miljoner använder tjänsten varje dag. Företagen har inte råd attignorera detta. Men det är en komplex värld och kampen omanvändarnas uppmärksamhet är hård.

Ett `gilla` har blivit hårdvaluta, men frågan är hur mycket det egentligen är värt.

Facebook-konsulten Christer Carlberg på Like Action. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I slutändan är målet med allt vi gör att sälja mer bilar, säger Jenny Spets Wojarski, nordisk marknadschef förNissan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Adam Erlandsson

Hanna Dunér

Det lilla familjeföretaget Bubs Godis i Jönköping har med sin paradprodukt hallonlakritsskalle länge dragit jämtmed konfektyrjätten Krafts varumärke Marabou i kampen om antal gilla på Facebook. Marabou gick med sina 347000 gilla nyligen om hallonlakritsskalle, men bara på marginalen.

- De har länge försökt gå om oss, vilket måste kännas lite pinsamt för dem som är så stora. Vi tycker detta ärjättekul, men vi gör det inte för att slåss med Marabou, säger företagets försäljningschef Ulf Siverklev, en av fåanställda som inte är en familjemedlem.

För Bubs har närvaron på Facebook fått en enorm betydelse för kommunikationen med företagets kunder som ärgrossister som Ica och Axfood. Kunderna får draghjälp i försäljningen till detaljisterna genom aktiviteterna och detsurr som skapas via Facebooksidan.

- Vi har väldigt begränsat med resurser att marknadsföra oss, vi har inte råd med tv-reklam. Detta har blivit vårgenväg att komma ut till slutkunden och det passar oss perfekt, säger Ulf Siverklev.

Trots att det inte går att koppla aktiviteterna på Facebook till försäljningen, så hjälper de 330 000 gillare som finnsdär till att skapa intresse kring storsäljaren hallonlakritsskalle. Samtidigt sköter kanalen inte sig själv, och manmåste passa sig för att inte bli för `reklamig`, förklarar Ulf Siverklev.

- Vi har varit noga med att det inte ska vara en reklamkanal, det ska vara mer en informations- ochunderhållningskanal. Men vi får ett oerhört gensvar för allt vi gör där, vilket också märks genom att så många gillaross.

Enheten `gilla` är hårdvaluta på Facebook. Ju fler `gilla` du har, desto fler fans har du, desto fler människor haruttryckt sina varma känslor för ditt varumärke och din produkt. Ju fler gilla ett företag har, desto fler människor harde att kommunicera med på sin Facebook-sida. Antalet gilla blir lätt ett sätt att mäta framgång.

Christer Carlberg på reklamkonsulten med det träffsäkra namnet Like Action, som specialiserar sig på Facebook-kampanjer, anser att begreppet `gilla` redan har urvattnats. Att många marknadschefer stirrar sig blinda på gilla-knappen istället för att titta på kvaliteten på de eventuella kunder som ligger som bakom knapptrycket.

- Gilla har blivit en term som folk använder för att kriga med konkurrenterna. Det viktiga är vilka fans som är aktiva,hur många som har sett ditt budskap och skickat det vidare till andra i sitt nätverk.

Värdet av ett gilla beror på syftet med en kampanj eller ett företags Facebook-sida, men oavsett är det ettirrelevant mått om du inte når ut till rätt målgrupp, säger Christer Carlberg.

- Precis som ett högt obsersvationsvärde på en annons med nakna tjejer kan man få många gilla om man utlyseren tävling på Facebook. Det kan ofta vara en enkel väg till kortsiktiga resultat. Men får du gilla från fel personer ärde värdelösa för ditt varumärke.

Kampen om användarnas uppmärksamhet och deras ack så åtråvärda gillande har gått så långt att det finnsföretag som specialiserat sig på att sälja anonyma gillanden till den som vill lyfta sina siffror på sajten.

Andra företag nöjer sig med kampanjer och attraktiva erbjudanden för att locka fans.

Under oktober förra året skänkte Fazer tio kronor till Bröstcancerfonden för varje nytt `gilla` chokladen Geisha fickpå Facebook. På fyra dagar lockade man 25 000 nya fans till sidan.

Andra har varit mindre lyckosamma. Torontobaserade kaffetillverkaren Timothy's Coffee ville locka fler fans påFacebook och gav bort fyra askar med snabbkaffe till ett värde av ungefär 120 kronor till alla som tryckte på Gilla-knappen. Det tog tre dagar, sedan var deras lager tomt. Företaget låtsades som inget och fick se fanskaranfortsätta öka i snabb takt, men när de blev utan kaffe kom bakslaget. Till slut tvingades företaget gå ut med enursäkt och skicka ut rabattkuponger till de som blivit utan gratiskaffe. Med pr-skadan och kostnaderna för detbortskänkta kaffet blev det dyrköpta `gillanden`.

- Att skaffa likes är inte ett självändamål. Det är bara första steget när man bygger upp sin sida, säger FacebooksNordenchef Martin Ingemansson.

- Facebook fungerar inte som traditionella medier. Det går inte att tänka enbart i termer av jippon och kampanjer,man behöver göra det ordentligt från början. Det krävs pågående investeringar och pågående engagemang för attfå det att fungera.

På Facebook har företag möjlighet att prata med sina kunder och möjlighet att bemöta kritik och positivaomdömen. Möjligheten till att föra en dialog med sina kunder skiljer Facebook från de flesta andramarknadsföringskanaler. Enligt Martin Ingemansson ger möjligheten till dialog att det går att bygga kundlojalitet påett helt annat sätt.

När Martin Ingemansson drog igång det svenska kontoret hösten 2009 var de fyra personer. I dag är de ettfemtontal och de har flyttat från kontorshotellet till egna lokaler i en av Hötorgsskraporna i Stockholms innerstad. Ireceptionen sitter en väktare och tar emot. Som besökare behöver man visa legitimation.

Martin Ingemansson tar emot i ett konferensrum i foajén. När han byggde den nordiska verksamheten gick mycketav tiden åt till att utbilda företag i vad Facebook är och hur man får ut så mycket som möjligt av sin närvaro påsajten. Ett problem var att många företag var väldigt kortsiktiga, de körde en kampanj och fick en massa fans menlämnade sedan sajten vind för våg. I dag tycker han att det största problemet är företag som underskattar vilkaresurser som krävs för att lyckas.

- En del företag har inte förstått hur stort Facebook är. De missar att de måste sätta sina investeringar i proportiontill hur stort mediet är.

Det kostar att synas?

- Ja, så är det. För att få kraftfulla effekter måste man investera efter hur stor målgruppen är, precis som man gör iTV och i tidningar.

Ett företag som både har insett det sociala mediets storhet som kommunikationskanal och som är beredda attbetala är biltillverkaren Nissan, som använder Facebook för att skapa sig en image som ìnnovativa` och`överraskande`.

En stor kampanj för företagets crossover-modeller ska hjälpa Nissan att samla gilla. Kampanjen mynnar ut i ennordisk biltävling, Nissan rumble, som kan följas via webb-tv på Facebook.

- Vi får en otrolig penetration med 4,8 miljoner i räckvidd. Vårt främsta mål med Nissan rumble är att öka vårt antal

gillare. Sedan kampanjstarten har vi mer än fördubblat antalet, och när tävlingen drar igång ska det bli ännu fler,säger marknadschef Jenny Spets Wojarski.

Den svenska bilen körs av före detta höjdhoppsstjärnan Patrik Sjöberg. Eftersom bilarna drivs framåt genom attfler går in och gillar inläggen som görs under tävlingens gång, räknar Jenny Spets Wojarski med att antaletkommer att mångdubblas.

Frågan är vad Nissan egentligen får ut av att öka antalet gilla med hjälp av en biltävling. För Jenny Spets Wojarskiär svaret givet.

- Vi vill ha en ännu större publik att prata med om våra produkter och den dialogen vill vi föra på Facebook.Genom att samla fler gilla får vi en större plattform att jobba mot.

Dessutom är många som gillar ett företag också mer öppna att få erbjudanden via Facebook, förklarar hon. Menviktigast just nu är att bygga Nissans varumärke så att det finns nära till hands när folk är inne i en köpprocess.

- Många av de som gillar oss just nu vill hjälpa Patrik Sjöberg att vinna tävlingen. Men sedan är det helt upp till ossatt få våra fans att stanna kvar och engagera sig genom att ge dem spännande innehåll.

Vad skiljer Facebook från andra kanaler?

- Den fenomenala räckvidden. Det är en fantastisk möjlighet med ett fönster som når ut till så många av Sverigesvuxna.

Samtidigt ska man komma i håg att sajten är en plats för socialt nätverkande, vänner och bekanta emellan. Såfrågan är i vilken utsträckning folk är mottagliga för kommersiella budskap på just denna arena.

Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm och forskar om informella nätverk och digitalnätverkskultur. Enligt henne kan det innebära risker för företag som inte agerar på användarnas villkor, precis sominom vilket informellt nätverk som helst.

- Man kan inte bara sätta upp en Facebooksida och förvänta sig att kunderna ska komma. Inte heller prata förmycket om sina egna produkter. De som skryter om sig själva blir utfrysta av nätverket så man får inte göra förmycket reklam. Användarna vill bli indragna i ett samtal och vara delaktiga. De som förstår detta kan lyckas, sägerhon.

Robin Teigland tycker inte att Facebook skiljer sig särskilt från andra kanaler där företag vill kommunicera medsina kunder. Att vissa inte vill ha reklam är inget nytt, säger hon och drar en parallell till utskicken i brevlådan ochtill tv-reklamen.

- Vårt liv utspelar sig mer och mer på Facebook och då bör man vara medveten om att man är objekt förkommersiella budskap. Det är frivilligt att vara med. Vissa kan tycka att det är bra med riktade budskap om sådantsom passar just dig istället för att bli överöst med en massa skräp.

Adam Erlandsson

[email protected]

Hanna Dunér

[email protected]

Läs mer

Följ E24 på Twitter eller Facebook

Martin Ingemansson, vd på svenska Facebook. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

© E24

Läs också


Ingen rubrik tillgänglig

SVENSKA DAGBLADET 2012-03-04 Sida 8 - Sektion:Näringsliv - Del: 2Författare: Adam Erlandsson, Hanna Dunér, Foto magnus,hjalmarson neideman, Adam Erlandsson E-post:

[email protected]|[email protected]|[email protected]

Mer än hälften av alla svenskar är aktiva på Facebook, 3,5 miljoner använder tjänsten varje dag. Företagen harinte råd att ignorera detta. Men det är en komplex värld och kampen om användarnas uppmärksamhet är hård. Ett”gilla” har blivit hårdvaluta, men frågan är hur mycket det egentligen är

...värt.

Alla vill bli

gillade

et lilla familjeföretaget Bubs Godis i Jönköping har med sin paradprodukt hallonlakritsskalle länge dragit jämt medkonfektyrjätten Marabou i kampen om antal gilla på Facebook. Marabou gick med sina 347 000 gilla nyligen omhallonlakritsskalle, men bara på marginalen.


För Bubs har närvaron på Facebook fått en enorm betydelse för kommunikationen med företagets kunder,grossister som Ica och Axfood. Kunderna får draghjälp i försäljningen till detaljisterna genom aktiviteterna och detsurr som skapas via Facebooksidan.

- Vi har väldigt begränsat med resurser att marknadsföra oss, vi har inte råd med tv-reklam. Detta har blivit vårgenväg till att komma ut till slutkunden och det passar oss perfekt, säger Ulf Siverklev.

Trots att det inte går att koppla aktiviteterna på Facebook till försäljningen, så hjälper de 330 000 som tryckt pågilla-knappen att skapa intresse kring storsäljaren hallonlakritsskalle. Samtidigt sköter kanalen inte sig själv, och

man måste passa sig för att inte bli för ”reklamig”, förklarar Ulf Siverklev.

- Vi har varit noga med att det inte ska vara en reklamkanal, det ska vara mer en informations- ochunderhållningskanal. Men vi får ett oerhört gensvar för allt vi gör, vilket också märks genom att så många gillaross.

Enheten gilla är hårdvaluta på Facebook. Ju fler du har, desto fler människor har uttryckt sina varma känslor förditt varumärke och din produkt. Antalet gilla blir lätt ett sätt att mäta framgång.

Det är inte bara stora företag med kunder över hela landet, eller världen för den delen, som ser möjligheter medFacebook. Blommor4u är en blomsterbutik i Stockholmsförorten Bagarmossen. Redan innan öppning hade de ensida på Facebook med kontaktuppgifter och bilder från renoveringen. Nu när de öppnat lägger de uppinspirationsbilder på nyinkomna blommor på sin sida och påminner sina fans om att vattna sina blommor varjevecka.

- Vi hade kunnat köra ut reklam, men det kostar pengar och tar tid. Och vi har bråttom, säger Lena Holmberg somäger butiken tillsammans med Linda Larsson.

Christer Carlberg på reklamkonsulten med det träffsäkra namnet Like Action, som specialiserar sig på Facebook-kampanjer, anser dock att begreppet gilla redan har urvattnats. Att många marknadschefer stirrar sig blinda pågilla-knappen i stället för att titta på kvaliteten på de eventuella kunder som ligger bakom knapptrycket.

- Gilla har blivit en term som företag använder för att kriga med konkurrenterna. Det viktiga är vilka fans som äraktiva, hur många som har sett ditt budskap och skickat det vidare till andra i sitt nätverk.


- Precis som ett högt observationsvärde på en annons med nakna tjejer kan man få många gilla om man utlyseren tävling. Det kan ofta vara en enkel väg till kortsiktiga resultat.

Kampen om användarnas uppmärksamhet och deras åtråvärda gillande har gått så långt att det finns företag somspecialiserat sig på att sälja anonyma gillanden till den som vill lyfta sina siffror.

Andra företag nöjer sig med kampanjer och attraktiva erbjudanden för att locka fans. Under oktober förra åretskänkte Fazer tio kronor till Bröstcancerfonden för varje nytt gilla chokladen Geisha fick på Facebook. På fyradagar lockade man 25 000 nya fans.

Andra har varit mindre lyckosamma. Torontobaserade kaffetillverkaren Timothy’s Coffee ville locka fler fans påFacebook och gav bort fyra askar med snabbkaffe till ett värde av ungefär 120 kronor till alla som tryckte på gilla-knappen. Det tog tre dagar, sedan var deras lager tomt. Företaget låtsades som ingenting och fick se fanskaranfortsätta öka i snabb takt, men när de blev utan kaffe kom bakslaget. Till slut tvingades företaget gå ut med enursäkt och skicka ut rabattkuponger till de som blivit utan gratiskaffe. Med pr-skadan och kostnaderna för detbortskänkta kaffet blev det dyrköpta gillanden.

- Facebook fungerar inte som traditionella medier. Det går inte att tänka enbart i termer av jippon och kampanjer,man behöver göra det ordentligt från början. Det krävs pågående investeringar och pågående engagemang för attfå det att fungera, säger Facebooks Nordenchef Martin Ingemansson.

På Facebook har företag möjlighet att prata med sina kunder och kan bemöta kritik och positiva omdömen.

Möjligheten till att föra en dialog med sina kunder skiljer Facebook från de flesta andra marknadsföringskanaler.

När Martin Ingemansson drog igång det svenska kontoret hösten 2009 var de fyra personer. I dag är de ettfemtontal och har flyttat från ett kontorshotell till egna lokaler i en av Hötorgsskraporna i Stockholms innerstad.I receptionen sitter en väktare och tar emot. Som besökare behöver man visa legitimation.





Ett företag som både har insett det sociala mediets storhet som kommunikationskanal och som är beredda attbetala är biltillverkaren Nissan. De vill skapa sig en image som ”innovativa” och ”överraskande”.


- Vi får en otrolig penetration med 4,8 miljoner i räckvidd. Vårt främsta mål är att öka vårt antal gillare. Sedankampanjstarten har vi mer än fördubblat antalet, och när tävlingen drar igång ska det bli ännu fler, sägerkommunikationschef Jenny Spets Wojarski.




Dessutom är många som gillar ett företag också mer öppna för att få erbjudanden via Facebook, förklarar hon.Men viktigast just nu är att bygga Nissans varumärke så att det finns nära till hands när folk är inne i enköpprocess.




Samtidigt ska man komma ihåg att sajten är en plats för socialt nätverkande, vänner och bekanta emellan. Såfrågan är i vilken utsträckning folk är mottagliga för kommersiella budskap på just denna arena.


- Man kan inte bara sätta upp en Facebooksida och förvänta sig att kunderna ska komma. Inte heller kan manprata för mycket om sina egna produkter. De som skryter om sig själva blir utfrysta av nätverket, så man får integöra för mycket reklam. Användarna vill bli indragna i ett samtal och vara delaktiga. De företag som förstår dettakan lyckas, säger hon.

På så vis skiljer sig Facebook från andra kanaler där företag vill kommunicera med sina kunder. Och att vissa intevill ha reklam är inget nytt, säger hon och drar en parallell till utskicken i brevlådan och till tv-reklamen.

- Vårt liv utspelar sig mer och mer på Facebook och då bör man vara medveten om att man är objekt förkommersiella budskap. Det är frivilligt att vara med.

[email protected] [email protected] 10 mest gillade företagen i Sverige

1 Marabou 345 722 gilla

2 Hallonlakritsskalle 329 877 gilla

3 Nelly.com 261 782 gilla

4 McDonald´s Sverige 180 682 gilla

5 Apotekarnes Julmust 174 762 gilla

6 SAS 174 054 gilla

7 Liseberg 147 869 gilla

8 ICA 146 578 gilla

9 Blocket 128 085 gilla

10 Fjällräven 124 190 gilla

På sajten facebook-likes.se kan företag köpa sig gilla för några tusenlappar. Man kan välja mellan ett antal paketi olika prisklasser med svenska eller internationella gillare. ”Stora paketet” lovar att minst 2 000 nya användare

klickar på företagets gilla-knapp inom 10 veckor. Detta mot en kostnad av 9 490 kronor.

”Vår tjänst ger dig en rejäl knuff i rätt riktning. Det kan vara svårt att i början värva likes, men många likes leder tillännu fler”, står det på sajten.

Att köpa gilla, som är vanligt i USA, anses dock som oseriöst av både marknadsföringskonsulter och av Facebooksjälva. Men i facebook-likes.se:s fråga/svar-sektion säger man att det inte är ohederligt att köpa gilla.Företag säljer gilla

Bildtext: - ”I slutändan är målet med allt vi gör att sälja fler bilar. Många som gillar ett företag är också öppna för att fåerbjudanden och säljbudskap via Facebook. Det kanske är lättare om man säljer hamburgare, men det är något vitittar på. I dagsläget handlar vår närvaro på Facebook mest om att bygga Nissans varumärke”, säger Jenny SpetsWojarski, Nissan Nordics kommunikationschef. Lena Holmberg och Linda Larsson äger och driver blomsterbutikenBlommor4u i Bagarmossen. Redan innan de öppnade startade de en Facebooksida med inspirationsbilder pånyinkomna varor. Att göra reklam kostar pengar och tar tid, tycker de.

© Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.

Läs också


Alla vill ju bli gillade

SVENSKA DAGBLADET 2012-03-04 02:10(Uppdaterad: 2012-03-04 22:10)

Mer än hälften av alla svenskar är aktiva på Facebook, 3,5miljoner använder tjänsten varje dag. Företagen har inte råd attignorera detta. Men det är en komplex värld och kampen om användarnas uppmärksamhet är hård.

Ett `gilla` har blivit hårdvaluta, men frågan är hur mycket det egentligen är värt.

I slutändan är målet med allt vi gör att sälja fler bilar. Många som gillar ett företag är också öppna för att fåerbjudanden och säljbudskap via Facebook. Det kanske är lättare om man säljer hamburgare, men det är något vitittar på. I dagsläget handlar vår närvaro på Facebook mest om att bygga Nissans varumärke`, säger Jenny SpetsWojarski, Nissan Nordics kommunikationschef

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

4 mars 2012 kl 02:00

Det lilla familjeföretaget Bubs Godis i Jönköping har med sin paradprodukt hallonlakritsskalle länge dragit jämtmed konfektyrjätten Krafts varumärke Marabou i kampen om antal gilla på Facebook. Marabou gick med sina 347000 gilla nyligen om hallonlakritsskalle, men bara på marginalen.


För Bubs har närvaron på Facebook fått en enorm betydelse för kommunikationen med företagets kunder som ärgrossister som Ica och Axfood. Kunderna får draghjälp i försäljningen till detaljisterna genom aktiviteterna och detsurr som skapas via Facebooksidan.

12

av 16 av Sveriges största reklamköpare säger att sociala medier, inte minst Facebook, får en större del avbudgeten i år. Däribland finns Ica, Stadium och Eniro.

- Vi har väldigt begränsat med resurser att marknadsföra oss, vi har inte råd med tv-reklam. Detta har blivit vårgenväg att komma ut till slutkunden och det passar oss perfekt, säger Ulf Siverklev.

Trots att det inte går att koppla aktiviteterna på Facebook till försäljningen, så hjälper de 330 000 gillare som finnsdär till att skapa intresse kring storsäljaren hallonlakritsskalle. Samtidigt sköter kanalen inte sig själv, och manmåste passa sig för att inte bli för reklamig, förklarar Ulf Siverklev.

- Vi har varit noga med att det inte ska vara en reklamkanal, det ska vara mer en informations- ochunderhållningskanal. Men vi får ett oerhört gensvar för allt vi gör där, vilket också märks genom att så många gillaross.

Enheten gilla är hårdvaluta på Facebook. Ju fler gilla du har, desto fler fans har du, desto fler människor haruttryckt sina varma känslor för ditt varumärke och din produkt. Ju fler gilla ett företag har, desto fler människor harde att kommunicera med på sin Facebook-sida. Antalet gilla blir lätt ett sätt att mäta framgång.

Facebook-konsulten Christer Carlberg på Like Action.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Christer Carlberg på reklamkonsulten med det träffsäkra namnet Like Action, som specialiserar sig på Facebook-kampanjer, anser att begreppet gilla redan har urvattnats. Att många marknadschefer stirrar sig blinda på gilla-knappen istället för att titta på kvaliteten på de eventuella kunder som ligger som bakom knapptrycket.

- Gilla har blivit en term som folk använder för att kriga med konkurrenterna. Det viktiga är vilka fans som är aktiva,hur många som har sett ditt budskap och skickat det vidare till andra i sitt nätverk.


- Precis som ett högt obsersvationsvärde på en annons med nakna tjejer kan man få många gilla om man utlyseren tävling på Facebook. Det kan ofta vara en enkel väg till kortsiktiga resultat. Men får du gilla från fel personer ärde värdelösa för ditt varumärke.

Kampen om användarnas uppmärksamhet och deras ack så åtråvärda gillande har gått så långt att det finnsföretag som specialiserat sig på att sälja anonyma gillanden till den som vill lyfta sina siffror på sajten.

Andra företag nöjer sig med kampanjer och attraktiva erbjudanden för att locka fans.

Under oktober förra året skänkte Fazer tio kronor till Bröstcancerfonden för varje nytt gilla chokladen Geisha fickpå Facebook. På fyra dagar lockade man 25 000 nya fans till sidan.

En del företag har inte förstått hur stort Facebook är. De missar att de måste sätta sina investeringar i proportiontill hur stort mediet är.

Martin Ingemansson, vd på svenska Facebook.

Andra har varit mindre lyckosamma. Torontobaserade kaffetillverkaren Timothy's Coffee ville locka fler fans påFacebook och gav bort fyra askar med snabbkaffe till ett värde av ungefär 120 kronor till alla som tryckte på Gilla-knappen. Det tog tre dagar, sedan var deras lager tomt. Företaget låtsades som inget och fick se fanskaranfortsätta öka i snabb takt, men när de blev utan kaffe kom bakslaget. Till slut tvingades företaget gå ut med enursäkt och skicka ut rabattkuponger till de som blivit utan gratiskaffe. Med pr-skadan och kostnaderna för detbortskänkta kaffet blev det dyrköpta gillanden.

- Att skaffa likes är inte ett självändamål. Det är bara första steget när man bygger upp sin sida, säger FacebooksNordenchef Martin Ingemansson.

- Facebook fungerar inte som traditionella medier. Det går inte att tänka enbart i termer av jippon och kampanjer,man behöver göra det ordentligt från början. Det krävs pågående investeringar och pågående engagemang för attfå det att fungera.

På Facebook har företag möjlighet att prata med sina kunder och möjlighet att bemöta kritik och positivaomdömen. Möjligheten till att föra en dialog med sina kunder skiljer Facebook från de flesta andramarknadsföringskanaler. Enligt Martin Ingemansson ger möjligheten till dialog att det går att bygga kundlojalitet påett helt annat sätt.

När Martin Ingemansson drog igång det svenska kontoret hösten 2009 var de fyra personer. I dag är de ettfemtontal och de har flyttat från kontorshotellet till egna lokaler i en av Hötorgsskraporna i Stockholms innerstad. Ireceptionen sitter en väktare och tar emot. Som besökare behöver man visa legitimation.





Ett företag som både har insett det sociala mediets storhet som kommunikationskanal och som är beredda attbetala är biltillverkaren Nissan, som använder Facebook för att skapa sig en image som innovativa ochöverraskande.


- Vi får en otrolig penetration med 4,8 miljoner i räckvidd. Vårt främsta mål med Nissan rumble är att öka vårt antalgillare. Sedan kampanjstarten har vi mer än fördubblat antalet, och när tävlingen drar igång ska det bli ännu fler,säger marknadschef Jenny Spets Wojarski.




Dessutom är många som gillar ett företag också mer öppna att få erbjudanden via Facebook, förklarar hon. Menviktigast just nu är att bygga Nissans varumärke så att det finns nära till hands när folk är inne i en köpprocess.




Samtidigt ska man komma i håg att sajten är en plats för socialt nätverkande, vänner och bekanta emellan. Såfrågan är i vilken utsträckning folk är mottagliga för kommersiella budskap på just denna arena.


- Man kan inte bara sätta upp en Facebooksida och förvänta sig att kunderna ska komma. Inte heller prata förmycket om sina egna produkter. De som skryter om sig själva blir utfrysta av nätverket så man får inte göra förmycket reklam. Användarna vill bli indragna i ett samtal och vara delaktiga. De som förstår detta kan lyckas, sägerhon.

Robin Teigland tycker inte att Facebook skiljer sig särskilt från andra kanaler där företag vill kommunicera medsina kunder. Att vissa inte vill ha reklam är inget nytt, säger hon och drar en parallell till utskicken i brevlådan ochtill tv-reklamen.

- Vårt liv utspelar sig mer och mer på Facebook och då bör man vara medveten om att man är objekt förkommersiella budskap. Det är frivilligt att vara med. Vissa kan tycka att det är bra med riktade budskap om sådantsom passar just dig istället för att bli överöst med en massa skräp.

Tweet

19 kommentarer Twingly Blogsearch

3,5 miljoner dagligt aktiva är inte imponerande, inte efter en sådan...

Dr__Who

Fler kommentarer 19 om den här artikeln Anmäl Större text

Mer i ämnet

Facebook visar om du är rätt för jobbet

Facebooks hemliga bildregler läckta

Så mycket info har Facebook om dig Jobbsökare kollas på Facebook Sociala medier kan kosta dig jobbet Visa

© Svenska Dagbladet

Läs också


Maria Hollander vill få unga att intressera sigför pappersindustrin

VÄRMLANDS FOLKBLAD 2012-01-01 03:12

- Jag tycker att det blir allt viktigare att berätta attpappersindustrin som ju faktiskt är en av Värmlandsbasnäringar verkligen inte är historia - den är framtiden.

Maria Hollander är ny vd för Paper Province, värmlandsklustret som skördat globalt beröm och tjänar somföredöme. Grunden är lagd, det gäller att förvalta och bygga vidare på den.

Det är en kvinna med brokig bakgrund jag möter i Paper Province lokaler ute på Lamberget. Byggstäd, croupier,servitris och korvkioskbiträde radar hon upp som exempel på tidiga jobb plus att hon också drivit egen affär.Zvepet i Väse visar det sig, Men så småningom blev det en systemvetenskaplig utbildning och anställning påEriksson som teknikinformatör.

- Jag har arbetat 16 år i Tieto med support, de senaste tio åren som avdelningschef.

I och för sig ett bra jobb men lite frustrerande i längden.

- Det är svårt att hitta resultat i arbetet, man gör en massa saker men ser inte vad det blir.

Maria Hollander slutade för att läsa handelsrätt, beskattningsrätt, företagsekonomi och affärskultur vid KarlstadsUniversitet. Ett seminarium med Robin Teigland inspirerade och Maria Hollander blev intresserad avnätverksarbete - och så dök jobbet på Paper Province upp.

- Jag tror att mitt jobb på Paper Province handlar mycket om lobbying - och för att kunna utvärdera om det vi görfungerar så måste vi också sätta upp konkreta resultat.

Till de övergripande konkreta målen hör att skaffa fler medlemmar till klustret och att få fler avvärmlandskommunerna att engagera sig för pappersindustrin.

Maria Hollander pekar på en farlig tendens - att se skog- och pappersindustrin som det gamla Värmland eftersomdet historiskt sett varit och är en stark basnäring.

- Och så är det naturligtvis men det betyder inte att det är en verksamhet på väg ut - tvärtom! säger hon och serdet som en stor uppgift för Paper Province att modernisera befolkningens attityd till näringen.

- Skog och papper är en framtidsnäring för regionen. Forskningen tar fram ultramoderna material och användningav skogs- och pappersprodukter och i en framtid då vi talar allt mer om energi och miljö är förnyelsebar skog ochnedbrytbara produkter högintressanta, understryker Maria Hollander.

Kläder, förpackningar, tapeter, blöjor, kaffefilter är sådant vi känner till, en snabb sökning på nätet illustrerarnytänket Maria talar om.

Till exempel har forskare på KTH tagit fram ett nytt cellulosabaserat material som i nanoskala är lika starkt somaramidfibrer, det som i vardagslag kallas kevlar. Förslag på användning är bland annat membran till exklusivahögtalare, en annan miljövänliga fiskespön.

- Men även det som redan finns och är vår vardag är ett resultat från våra företag - tänker vi till exempel på atttapeter är av papper? fråga Maria Hollander.

En annan av klustrets viktigaste uppgifter är kompetensförsörjning.

- Företagen efterfrågar personal och bristen kommer att öka - från Paper Province sida handlar det om attsynliggöra industrin, att hitta vägar att marknadsföra verksamheten så att den blir attraktiv för ungdomar som ska

utbilda sig och att lobba för att industrins villkor bidrar till lönsamheten, säger Maria Hollander.

Och det där med att marknadsföra handlar återigen om att bredda perspektivet. Från skogsplanta till färdigprodukt finns en näst intill oändlig mängd yrken och att synliggöra det kommer att få fler intresserade avbranschen i sig. Maria Hollander tar exempel från Ericsson där hon jobbat med it.

- Koncernen blir ju attraktiv som arbetsgivare när man upptäcker att de har fabriker i Brasilien, Indien ja, i helavärlden. Och det har ju pappersindustrin också!

Med tiden kommer det mesta av den nya vd:ns arbetstid att läggas på att företräda klusterföretagen utåt - men ibörjan är det minst lika viktigt att presentera sig själv som kluster-vd inför medlemmarna. Som jag förstår det gårmycket av arbetstiden just nu åt till vad som kan kallas en Eriksgata - att besöka medlemsföretagen ochpresentera sig. Och naturligtvis samtidigt öka sin kunskap om klusterföretagens kapacitet och framtidsmöjligheter.

Att intervjua någon Inför är lite speciellt - det är ju i sin kompetens som vd för Paper Province som Maria Hollanderjust nu är intressant för näringslivet, samtidigt så lär det dröja innan hon kan vara detaljerad i vad, hur och varförPaper Province ska gå vidare i sitt arbete. Men under den timme vi träffats har hon givit mig en helt ny syn påpappersindustrin. Den känns plötsligt spännande, den känns som något jag kan tänka mig att rekommendera enungdom som inte riktigt vet vad hon eller han vill göra - för det känns verkligen som en framtidsbransch!

Det verkar lovande för Maria Hollander...

© Värmlands Folkblad

Läs också


Så tjänar Facebook pengar på dig- Sociala medier. Användarnas information är en miljardaffär

DAGENS NYHETER 2011-12-13 Sida 52-53 - Sektion:Kultur - Del: 1Författare: Hans Rosén E-post: [email protected]

Avancerad matematik och rå datorkraft. Det är verktyg som gerFacebook möjlighet att avgöra hur du och dina vänner skaanvändas för att kommersiella budskap ska få optimalspridning.

○ På Facebook läser du om hur dina vänner mår och vad degör. Du får förslag på låtar att lyssna på, tvklipp att titta på, spelatt spela, prylar att köpa, evenemang att besöka, folk attbekanta dig med. Du återgäldar det med egna uppdateringar,inbjudningar, länkar och foton.

All denna information som vi till-för och sprider vidare samlas iFacebooks stora databas som nu inkluderar över 800 miljonermänniskor världen över. Den används till att hjälpa företag attnå ut till rätt personer med kommersiella budskap. Detta är enmiljardindustri.

Exakt hur Facebook bearbetar informationen är en väl bevaradhemlighet. I datapolicyn medges bara att många olika slagsuppgifter om användarna "sammanställs" för att reklamen skabli så relevant som möjligt. DN.se har vänt sig till experter inomforskarvärlden för att få en bredare bild av vilka möjligheterFacebook har och vad de troligtvis gör.

För att omvandla databasens råvara till kommersielltanvändbar information krävs avancerad matematik, berättarRobin Teigland som är docent på Handelshögskolan. Socialanätverk och virtuella världar är hennes forskningsspecialitet.

Beräkningarna går ut på att förstå vem du är och hur du hänger ihop med världen. Vilka känner du? Vilketinflytande har du på dem? Vilka känner de? Vad gillar du att läsa, se på film och lyssna på? Vilka gör du dettillsammans med? Vilka gillar samma sak som du?

Ett avgörande moment i all nätverksanalys är enligt Robin Teigland att hitta de personer som är centrala ochinflytelserika.

- Människor kan vara centrala i sina nätverk på olika sätt och har därför olika grad av informell makt. Man talar omolika slags centralitet, till exempel degree, närhet, och betweenness, säger Teigland.

Makt kan handla om hur många andra personer som en individ har direkt kontakt med. Översatt till Facebook ärdet enkla måttet på detta hur många vänner du har. Facktermen är "degree centrality" där degree står för direktalänkar till andra människor.

Närhet är en mer komplex form av centralitet. Här räknas även de indirekta kontakterna in, det vill säga även hurstora nätverk och vilka kontakter personerna i ditt nätverk har i sin tur. Du kan alltså räknas som en central personäven om du inte är den som har flest vänner.

Robin Teigland nämner också "betweenness", ytterligare en term som används i analysen av vilken roll olika

personer spelar i sociala nätverk. "Betweenness" (från engelskan between=mellan) handlar om hur viktig enperson är som länk mellan olika nätverk. Din egen vänkrets på Facebook kanske inte är så stor men det är genomdig som information passerar mellan stora nätverk som i övrigt har få eller inga förbindelser.

- När du har identifierat centrala personer kan du rikta in budskapet på dem och förutsättningarna är goda att detsprids vidare, förklarar Robin Teigland.

Hon påpekar att principen inte är ny.

- Förr när Nike skulle lansera en ny dyr skomodell skänkte man bort skorna till de mäktigaste gängledarna. Sedanville alla köpa dem. Nu kan det göras på ett nytt sätt, det går mycket snabbare och det når ut globalt.

En annan term för denna metod är viral marknadsföring. Begreppet är hämtat från läkarvetenskapen och syftar påhur information genom överföring från person till person ("word of mouth") kan spridas lika snabbt och brett somen epidemi. Enligt Teigland är detta oftare mycket effektivare än traditionell reklam.

- Vi litar mycket mer på vad våra kompisar säger än på vad vi sett på tv, säger hon.

Möjligheterna har enligt Robin Teigland ökat genom att världen på grund av Facebook på sätt och vis har blivitmindre. Tidigare talade man om "6 degrees of separation". Det innebar att det sociala avståndet mellan tvåslumpvis utvalda individer i snitt var 6 steg (fem mellanliggande personer i en kedja av bekantas bekanta).

Enligt en färsk studie gjord av ett universitet i Milano i samarbete med Facebook är avståndet mellan tvåFacebookanvändare i dag endast cirka 4,7 steg i genomsnitt. Bland användare i ett enskilt land (Sverige nämnssom exempel) är avståndet så litet som 4 steg. Fler kopplingar mellan människor betyder fler vägar för informationatt färdas och därmed chans till snabbare spridning.

Ett annat verktyg som Facebook ger marknadsförarna är de detaljerade profiler som sammanställs omanvändarna. Robin Teigland talar om "strukturell likhet".

- Om du och jag liknar varandra och jag gillar en produkt är chansen stor att också du gör det.

Sonja Buchegger forskar på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm om teknologin bakom sociala medier. Honframhåller att Facebooks styrka är att man inte bara vet vilka vi är utan också vad vi gör.

- Information i deras databas är ju inte statisk utan dynamisk. De får inte bara tillgång till det vi laddar upp utanockså till hur vi beter oss när vi är inloggade, vad vi gillar på webbsidor utanför Facebook, vem som sänder tillvem, vilket slags meddelanden och hur ofta, säger Sonja Buchegger till DN.se.

Hon påpekar att dagens teknik och metoder ger närmast gränslösa möjligheter att bearbeta stora mängderinformation, så kallad datamining.

- Eftersom Facebook vill vara bra på riktad reklam så utgår jag ifrån att de är bra på datamining för att få ut såmycket som möjligt. Små bitar av information är inte värda så mycket var för sig men det blir allt lättare att läggastora pussel, säger Buchegger.

En förutsättning för detta är enligt Robin Teigland datorernas snabba utveckling.

- Förr hade vi inte den processorkraft som krävs för att göra så här tunga analyser. Nu finns den.

DN.se har skickat ett antal frågor till Facebooks pressavdelning. Vi återkommer om detta så snart vi fått svar.

Diskutera i Facebookgruppen "DN.se granskar FB" och läs : dn.se/ ekonomi/sa-anvander-facebook-din-information

Om du och jag liknar varandra och jag gillar en produkt är chansen stor att också du gör det.

Facebook och annonsörerna.

○ Ingen identifierbar information om användarna lämnas ut eller säljs till andra företag, enligt Facebook. Menannonsörerna kan ändå välja ut vilka man vill nå med stor pricksäkerhet. ○ Facebook är noga med att framhållaatt man inte ger annonsörer eller andra företag direkt tillgång till sina användare. Företaget hävdar att ingeninformation som kan kopplas till identifierade personer lämnas ut. ○ Vad annonsörer däremot kan göra är att ange

detaljerade önskemål om målgrupp. Detta matchas sedan mot informationen som Facebook har om sinaanvändare. Facebook väljer på så vis ut vilka användare annonsen ska riktas till. ○ När ett företag köperannonsplats har de möjlighet att bestämma vem de vill nå genom att specificera följande kategorier: 1. Hemorteller plats där du för tillfället befinner dig. 2. Vilket språk du talar/skriver. 3. Din utbildningsnivå och yrke. 4. Ålder,kön, födelsedag och civilstånd/relationsstatus. 5. Vad du visat genom din aktivitet på Facebook att du gillar ochvad du angett som intressen. ○ Marknadsförarna kan också rikta sig speciellt till personer som tidigare på olikasätt visat på Facebook att de gillar det aktuella företaget och dess produkter. De kan också välja att inkluderavänner till dessa personer. ○ I sina råd till annonsörer fram-håller Facebook särskilt möjligheterna att skräddarsybudskapet för väl definierade grupper av människor. Källa: Facebook.

Bildtext: - Facebookgrundaren Mark Zuckerberg har blivit miljardär på att sälja information som användarna har lagt in.


Läs också


Dina uppdateringar är Facebooks guldgruva

DAGENS NYHETER 2011-12-12 14:23(Uppdaterad: 2011-12-12 16:07)

Avancerad matematik och rå datorkraft. Det är verktyg som gerFacebook möjlighet att avgöra hur du och dina vänner skaanvändas för att kommersiella budskap ska få optimal spridning. Du läser om hur dina vänner mår och vad de gör.

Du får förslag på låtar att lyssna på, tv-klipp att titta på, spel att spela, prylar att köpa, evenemang att besöka, folkatt bekanta dig med. Du återgäldar det med egna uppdateringar, inbjudningar, och foton.

All denna information som vi tillför och sprider vidare samlas i Facebooks stora databas som nu inkluderar över800 miljoner människor världen över. Den används till att hjälpa företag att nå ut till rätt personer medkommersiella budskap. Som DN.se tidigare berättat är detta en miljardindustri.

Exakt hur Facebook bearbetar informationen är en väl bevarad hemlighet. I datapolicyn medges bara att mångaolika slags uppgifter om användarna sammanställs för att reklamen ska bli så relevant som möjligt. Men DN.se harvänt sig till experter inom forskarvärlden för att få en bredare bild av vilka möjligheter Facebook har och vad detroligtvis gör.

För att omvandla databasens råvara till kommersiellt användbar information krävs avancerad matematik, berättarRobin Teigland som är docent på Handelshögskolan. Sociala nätverk och virtuella världar är hennesforskningsspecialitet.

Beräkningarna går ut på att förstå vem du är och hur du hänger ihop med världen. Vilka känner du? Vilketinflytande har du på dem? Vilka känner de? Vad gillar du att läsa, se på film och lyssna på? Vilka gör du dettillsammans med? Vilka gillar samma sak som du?

Ett avgörande moment i all nätverksanalys är enligt Robin Teigland att hitta de personer som är centrala ochinflytelserika.

- Människor kan vara centrala i sina nätverk på olika sätt och därför har olika grad av informell makt. Man talar omolika slags centralitet, till exempel degree, närhet, och betweenness säger Teigland till DN.se.

Makt kan handla om hur många andra personer som en individ har direkt kontakt med. Översatt till Facebook ärdet enkla måttet på detta hur många vänner du har. Facktermen är degree centrality där degree står för direktalänkar till andra människor.

Närhet är en mer komplex form av centralitet. Här räknas även de indirekta kontakterna in, det vill säga även hurstora nätverk och vilka kontakter personerna i ditt nätverk har i sin tur. Du kan alltså räknas som en central personäven om du inte är den som har flest vänner.

Robin Teigland nämner också betweenness, ytterligare en term som används i analysen av vilken roll olikapersoner spelar i sociala nätverk. Betweenness (från engelskan between=mellan) handlar om hur viktig en personär som länk mellan olika nätverk. Din egen vänkrets på Facebook kanske inte är så stor men det är genom digsom information passerar mellan stora nätverk som i övrigt har få eller inga förbindelser.

- När du har identifierat centrala personer kan du rikta in budskapet på dem och förutsättningarna är goda att detsprids vidare, förklarar Robin Teigland.

Hon påpekar att principen inte är ny.

- Förr när Nike skulle lansera en ny dyr skomodell skänkte man bort skorna till de mäktigaste gängledarna. Sedanville alla köpa dem. Nu kan det göras på ett nytt sätt, det går mycket snabbare och det når ut globalt.

En annan term för denna metod är viral marknadsföring. Begreppet är hämtat från läkarvetenskapen och syftar på

hur information genom överföring från person till person (word of mouth) kan spridas lika snabbt och brett som enepidemi. Enligt Teigland är detta oftare mycket effektivare än traditionell reklam.

- Vi litar mycket mer på vad våra kompisar säger än på vad vi sett på tv, säger hon.

Möjligheterna har enligt Robin Teigland ökat genom att världen på grund av Facebook på sätt och vis har blivitmindre. Tidigare talade man om 6 degrees of separation. Det innebar att det sociala avståndet mellan tvåslumpvis utvalda individer i snitt var 6 steg (fem mellanliggande personer i en kedja av bekantas bekanta).

Enligt en färsk studie gjord av ett universitet i Milano i samarbete med Facebook är avståndet mellan tvåFacebookanvändare i dag endast cirka 4.7 steg i genomsnitt. Bland användare i ett enskilt land (Sverige nämnssom exempel) är avståndet så litet som 4 steg. Fler kopplingar mellan människor betyder fler vägar för informationatt färdas och därmed chans till snabbare spridning.

Ett annat verktyg som Facebook ger marknadsförarna är de detaljerade profiler som sammanställs omanvändarna. Robin Teigland talar om strukturell likhet.

- Om du och jag liknar varandra och jag gillar en produkt är chansen stor att också du gör det.

Sonja Buchegger forskar på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm om teknologin bakom sociala medier. Honframhåller att Facebooks styrka är att man inte bara vet vilka vi är utan också vad vi gör.

- Information i deras databas är ju inte statisk utan dynamisk. De får inte bara tillgång till det vi laddar upp utanockså hur vi beter oss när vi är inloggade, vad vi gillar på webbsidor utanför Facebook, vem som sänder till vem,vilken slags meddelanden och hur ofta, säger Sonja Buchegger till DN.se.

Hon påpekar att dagens teknik och metoder ger närmast gränslösa möjligheter att bearbeta stora mängderinformation, så kallad datamining.

- Eftersom Facebook vill vara bra på riktad reklam så utgår jag ifrån att de är bra på datamining för att få ut såmycket som möjligt. Små bitar av information är inte värda så mycket var för sig men det blir allt lättare att läggastora pussel, säger Buchegger.

En förutsättning för detta är enligt Robin Teigland datorernas snabba utveckling.

- Förr hade vi inte den processorkraft som krävs för att göra så här tunga analyser. Nu finns den.

Fotnot: DN.se har skickat ett antal frågor till Facebooks pressavdelning. Vi återkommer om detta så snart vi fåttsvar.

Hans Rosén

[email protected]

Dela Kommentarer (0) Bloggat (0) Tweet

0. Per sida:

För att kunna skriva en kommentar måste du vara inloggad:

Facebook

OpenID

DN.se-konto (registrera)

Inloggad som (Logga ut)

Du maste skriva in ditt namn E-post

Ogilitg e-post adress. Lösenord

Felaktigt lösenord. Det finns ingen användare registrerad med denna e-postadress. Logga in Glömt lösenordet?

Glömt lösenord

E-post Ogilitg e-post adress. Återställ lösenord Ett nytt lösenord har skickats till den e-postadress du angett.E-post

Ogilitg e-post adress. Denna e-postadress är redan registrerad. Användarnamn Ogilitgt användarnamn. Dennaanvändarnamn är redan registrerad. Lösenord

* Lösenorden måste stämma överens. Bekräfta lösenord * Lösenorden måste stämma överens. Jag godkännerDNs villkor. Registrera profil Instruktioner om hur du aktiverar din registrering har skickats till den e-postadress duangett.

Villkor

Godkänn villkor OpenID:

Ogilitg e-post adress. Logga in Ange din OpenID adress (url). Läs mer om OpenID på http://openid.net/get-an-openid

Kommentar (Max tecken)

Du måste skriva en kommentar

Länk:

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt ochsexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än500 tecken.

Jag godkänner DN:s policy för artikelkommentarer..

Du måste godkänna DN:s policy för artikelkommentarer

Tack för din kommentar!

Det finns inga kommentarer.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Barack Obama besöker Facebooks kontor i Palo Alto, Kalifornien. Foto: Scanpix

Robin Teigland.

© Dagens Nyheter

Läs också


Facebooks användare värda miljarder

DAGENS NYHETER 2011-12-09 01:03

Facebook är inte bara världens största digitala mötesplats. Detär också världens mest eftertraktade kommersiella databas,med detaljerad information om mer än 800 miljoner användare.

Nu förbereder Facebook sin entré på börsen och förväntningarna är skyhöga på Wall Street. DN.se har kartlagtdet finansiella spelet kring 27-årige Mark Zuckerbergs skapelse.

DATABASEN Folk gör det överallt. Hela tiden. I Bangalore, Santiago, Johannesburg, San Fransisco, Paris, Tokyo,Stockholm, Melbourne. Med stor sannolikhet gör du det också. Totalt är vi fördelade på över 200 länder. Och vi blirfler hela tiden.

Tillsammans fyller vi världens just nu mest eftertraktade databas med innehåll. För varje ny deltagare och varje nybit information växer databasens redan astronomiska värde.

Genom att låta Facebook få veta vilka vi är, vad vi gillar, vad vi gör, vad som intresserar oss, vilka vi känner, vad vipratar med dem om och hur ofta - är vi med och skapar det kanske mäktigaste verktyget för marknadsföring ochreklam som världen någonsin skådat.

Utifrån informationen om oss ritar Facebooks algoritm den Sociala Grafen, en vägkarta för hur kommersiellabudskap ska hitta rätt mottagare. är docent på Handelshögskolan i Stockholm och forskar om sociala nätverk ochvirtuella världar:

- Informationen i Facebooks databas ger en oerhörd makt och skapar möjligheter som inte funnits förut. Dedetaljerade profilerna av användarna gör att företagen kan rikta sin information med mycket större träffsäkerhet,säger Teigland till DN.se.

- Det är marknadsföring från mun till mun fast på ett nytt sätt, mycket snabbare och effektivare och i en globalskala.

Det är detta som gör människors vardagliga småprat till en miljardindustri. Och detta är skälet till att dollartecknennu skimrar i ögonen på Wall Streets bankirer.

MILJARDERNA Ännu har den öppna marknaden inte fått sätta någon prislapp på databasens kommersiellapotential. Men varje gång investerare skjutit till nya pengar har värderingen nått högre nivåer. Många skakade påhuvudet när Microsoft för fyra år sedan för 249 miljoner dollar (cirka 1,7 miljarder kronor). Det motsvarade envärdering av hela bolaget på drygt 100 miljarder kronor.

En hel del huvuden skakades fortfarande när banken Goldman Sachs, Wall Streets flaggskepp, i början av 2011värderade Facebook till 50 miljarder dollar (cirka 350 miljarder kronor). Det var utgångspunkten 450 miljonerdollar, och dessutom lovade att dra in ytterligare 1,5 miljarder från andra investerare.

Ändå har kurvan fortsatt uppåt. Kurserna i den andrahandshandel med Facebookaktier som redan sker påmarknadsplatser som Sharespost och Secondmarket pekar mot mellan 500 och 600 miljarder kronor.

TYSTNADEN Facebook lever på att användarna delar med sig av information. Facebook självt däremot delarknappt med sig av någon information alls - åtminstone inte om företagets finansiella status och strategi.

Går Facebook med vinst och i så fall hur stor? Hur mycket ger olika intäktskällor? Vilka och hur stora ärkostnaderna? Inga av dessa frågor finns det i dag officiella svar på.

Skälet till tystnaden är helt enkelt att Facebook har rätt till den och att den ger uppenbara fördelar. Så längebolaget inte är publikt kan ingen utomstående kräva att få titta i räkenskapsböckerna.

Det är tack vare från Silicon Valleys affärsänglar och riskkapitalister som Mark Zuckerberg har kunnat odla sinvision utom räckhåll för den öppna marknadens kortsiktiga frågor om intäktsnivåer och vinstmarginaler.

Även om vi inget vet bestämt kan det faktum att Facebook nu förbereder sin entré på börsen tas som intäkt för attbolaget kan redovisa siffror som skulle tillfredsställa aktiemarknadens aktörer. Det bekräftas också av det lilla somläckt ut.

Exempelvis att Facebook bara under första halvåret 2011 hade intäkter på 1,6 miljarder dollar. Vinsten underdenna period ska enligt samma källor ha uppgått till 500 miljoner dollar. Jämfört med uppgifter som läckte ut 2010skulle detta motsvara en fördubbling av intäkterna på ett år.

GRÄNSEN Nu är Facebook på väg att bli för stort för att få plats under affärsänglarnas skyddande vingar. Dennaväxtvärk kan uttryckas i ett tal och det talet är 500.

Så länge ett amerikanskt företag inte har mer än 499 aktieägare behöver det inte släppa ifrån sig ett uns avinformation. När aktieägare nummer 500 dyker upp blir läget ett annat.

För att hålla sig under 500-gränsen så här länge har Facebook varit tvungen att ta till en del trix. Aktier harklumpats ihop i gemensamma fonder för att flera delägare ska kunna räknas som en enda. När Goldman Sachs ijanuari i år fick uppdraget att dra in 1,5 miljarder dollar i nya pengar ingick det i uppgörelsen att så att antaletaktieägare hölls nere.

Nu går det inte längre. Den amerikanska finansinspektionen att en ekonomisk redovisning lämnas in senast i april.Facebook har helt enkelt uttömt sina befintliga möjligheter till extern finansiering.

WALL STREET Ryktena om en börsintroduktion har surrat länge. Den senaste månaden har tecknen blivit alltmerihärdiga och konkreta. Enligt uppgifter till Wall Street Journal är det mycket troligt att Facebook. Kanske ännutidigare.

Wall Street Journal rapporterar att börsintroduktionen kommer att göras utifrån än de redan i dag svindlandenivåerna. Två siffror nämns. Aktier för 10 miljarder dollar (cirka 70 miljarder kronor) kommer att släppas tillförsäljning. Det i sin tur implicerar att Facebook anser sig värt 10 gånger den summan, det vill säga 100 miljarder(700 miljarder kronor).

Facebooks inträde på börsen blir i så fall. Inget internetföretag har någonsin tidigare kommit upp i sådana siffror.Som jämförelse sålde Google aktier för knappt 2 miljarder vid börsintroduktionen 2004.

Tillgången till externt kapital är dock inte det enda skälet att börsnotera Facebook. Mark Zuckerberg framhöll enannan aspekt: investerare och anställda som belönats med optioner måste få goda möjligheter att kassera in dem.

Annika Lidne, som driver konsultfirman, påpekar att amerikanska internetföretag existerar i ett klimat som skiljersig mycket från det svenska näringslivet.

- I USA har man en helt annan syn på topparbetskraft än vi har. Det råder en extrem konkurrens om de bästa. Detgäller att lyckas värva branschens rockstars för att sedan kunna locka andra, säger Lidne till DN.se.

Facebooks börsentré är inte bara sanningens minut för Mark Zuckerberg utan också för en hel generation avföretag. Hur affärsmässigt hållbar är egentligen den sociala webben?

Marknaden har. Två mindre släktingar till Facebook, Groupon och Linkedin, har börsintroducerats under året. Efteren lyckad start har båda fått se sina aktier rasa.

FRAMTIDEN I samma ögonblick som Mark Zuckerberg kliver över tröskeln till Wall Street, ändrasförutsättningarna radikalt. Finanserna måste beskrivas i detalj i offentliga årsredovisningar. Kapitalmarknadernaska hållas på gott humör varje kvartal.

Hur kommer Facebook att bemöta dessa förväntningar?

Zuckerberg har givit fingervisningar om hur affärsstrategin ser ut. Det grundläggande ställningstagandet är attFacebook ska vara en plattform som andra företag bjuds in till. Zuckerberg talar om ett partnership company.

- Vi bygger en plattform som gör att folk kan komma i kontakt med varandra och låter sedan andra företag kommain där, säger han.

Zuckerberg nämner spelbolaget Zynga och den svenska musiktjänsten Spotify som två exempel.

I detta finns förstås också en kommersiell potential. Ju fler olika saker vi gör tillsammans inom Facebooks domändesto mer detaljerad blir informationen om oss i databasen och desto fler pricksäkra kommersiella erbjudandenkan skräddarsys för just dig och mig.

Enligt Robin Teigland på Handelshögskolan kommer också intäkterna från tilläggstjänsterna att bli viktiga, precissom App Store för Apple. Hon tror också att handeln med virtuella varor kommer att öka i betydelse.

I sina yttersta konsekvenser är Zuckerbergs vision mycket storslagen: en hel värld sammankopplad tack vareFacebooks sociala teknologi. Det finns till och med dem som talar om Facebook som det på framtidens internet.

Grundaren talar helst om Facebooks mänskliga värden om hur vi får nya möjligheter att uttrycka oss ochinteragera även kulturellt och politiskt. Frågan är om det här finns en inre motsättning mellan den sociala och denkommersiella sidan av Facebook.

Författaren David Kirkpatrick, som skrivit boken The Facebook Effect, menar att steget från visionär uppstickare tillbörsnoterad jätte ställer Mark Zuckerberg inför ett avgörande vägskäl. Så här uttrycker Kirkpatrik det i:

- Zuckerberg kommer hela tiden att möta valsituationer de kommande åren som handlar om å ena sidan hurmycket han vill fokusera på att tjäna pengar och tillfredsställa sina aktieägare, å andra sidan hur mycket han villfortsätta med det som var hans ursprungliga motiv, nämligen att göra världen mer öppen och sammankopplad.

Hans Rosén

[email protected]

0. Per sida:

För att kunna skriva en kommentar måste du vara inloggad:

()

Inloggad som ()

Du maste skriva in ditt namn E-post

Ogilitg e-post adress. Lösenord

Felaktigt lösenord. Det finns ingen användare registrerad med denna e-postadress.

Glömt lösenord

E-post Ogilitg e-post adress. Ett nytt lösenord har skickats till den e-postadress du angett. E-post

Ogilitg e-post adress. Denna e-postadress är redan registrerad. Användarnamn Ogilitgt användarnamn. Dennaanvändarnamn är redan registrerad. Lösenord

* Lösenorden måste stämma överens. Bekräfta lösenord * Lösenorden måste stämma överens. Jag godkänner.Instruktioner om hur du aktiverar din registrering har skickats till den e-postadress du angett.

Villkor

OpenID:

Ogilitg e-post adress. Ange din OpenID adress (url). Läs mer om OpenID på

Kommentar (Max tecken)

Du måste skriva en kommentar

Länk:

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt ochsexistiskt innehåll (läs vårt). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Jag godkänner DN:s policy för artikelkommentarer..

Du måste godkänna DN:s policy för artikelkommentarer

Tack för din kommentar!

Det finns inga kommentarer.

()

Visar 1-10 (av totalt 1).

Facebook år för år

2004 Mark Zuckerberg och medgrundarna Dustin Moskovitz, Chris Hughes and Eduardo Saverin lanserarFacebook från sitt studentrum på Harvarduniversitetet. Antalet användare når 1 miljon innan årets slut. Facebookär till att börja med en tjänst för studenter på amerikanska universitet. 2005 Rikskapitalister investerar 12,7miljoner dollar. Facebook expanderar till high schools och skolor utanför USA. 5,5 miljoner användare vid åretsslut. 2006 Facebook öppnas för alla som vill vara med. En mobilversion lanseras. Plattformen öppnas för externautvecklare. Strategiskt partnerskap med Microsoft. Mer än 12 miljoner användare. 2007 Annonssystemetintroduceras. Microsoft investerar 240 miljoner dollar och värderar bolaget till 15 miljarder dollar.Utvecklingsplattform lanseras även för mobilsajten. Antalet användare passerar 50 miljoner. 2008 Facebook blirtillgängligt på spanska, franska, tyska och senare 21 andra språk. Chattfunktionen tillförs liksom möjligheten attlogga in via Facebook på andra sajter (Facebook Connect). Antal användare passerar 100 miljoner. 2009Facebook får hård kritik när inställningarna för användarnas sekretess ändras. Gilla-knappen införs. Antaletanvändare passerar 350 miljoner. 2010 Möjligheten att checka in på platser tillförs. Antal användare passerar 500miljoner. 2011 Facebook tvingas av den amerikanska myndigheten FTC att förbättra information till användarnaom förändringar som påverkar integriteten. Även i Europa granskas Facebook av myndigheter och politiker.Spotify bildar partnerskap med Facebook. Ihärdiga rykten om en nära förestående börsintroduktion. Antalet aktivaanvändare är 800 miljoner.

© Dagens Nyheter

Läs också


Nätverkandet oförändrat trots sociala medier

VÄRMLANDS FOLKBLAD 2011-12-06 Sida 15 - Sektion:General - Del: 3

Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholmoch forskar om dagens digitala nätverkskultur. Idag är detförhållandevis lätt att studera informella nät-verk, förr var mantvungen att bli insläppt i alla de sammanhang man villestudera.

Men hon berättar också att även om verktygen utvecklas isnabb takt så fungerar de informella nätverken på ungefärsamma sätt som de gjorde innan sociala medier slog igenom.

- Om man ska förstå de grundläggande principerna så spelardet ingen roll om det är Facebook, Twitter eller en gammaldagsmejlinglista man tittar på, säger Robin Teigland.

Tre viktiga principer nämner hon:

1 De informella nätverken är självreglerande. Människor är brapå att känna in vad som passar och inte passar att dela medsig av.

- Många företag och organisationer är rädda att släppakontrollen och låta anställda an-vända öppna nätverk i jobbet,men det är väldigt sällan som anställda skriver sådant som ärolämpligt, utan nätverkandet är självreglerande, säger hon.

2 Det går inte att kontrollera eller styra nätverkandet. Tillexempel går det inte att beordra människor att engagera sig inätverk. Det måste finnas andra drivkrafter hos personerna.Som till exempel att uppmärksammas av kollegor och vänneroch få bekräftelse på det man kan, vilket är en vanlig drivkraft.

3 Den tredje "regeln" för de informella nätverken är att för att få något så måste man ge. Det funkar inte att kommain i ett nätverk och bara ta för sig utan att bidra själv. Då blir man oftast inte särskilt populär. (Källa: IDG.se)


Läs också


Maria Hollander vill få unga att intressera sigför pappersindustrin- Papper är inte historia - det är framtiden

VÄRMLANDS FOLKBLAD 2011-12-06 Sida 14-15 - Sektion: General - Del: 3Författare: PETER BÄCKER, CECILIA AF JOCHNICK E-post:[email protected]|[email protected]

- Jag tycker att det blir allt viktigare att berätta attpappersindustrin som ju faktiskt är en av Värmlandsbasnäringar verkligen inte är historia - den är framtiden. MariaHollander är ny vd för Paper Province, värmlandsklustret somskördat globalt beröm och tjänar som föredöme. Grunden ärlagd, det gäller att förvalta och bygga vidare på

...den. MÖTE Det är en kvinna med brokig bakgrund jag möteri Paper Province lokaler ute på Lamberget. Byggstäd, croupier,servitris och korvkioskbiträde radar hon upp som exempel påtidiga jobb plus att hon också drivit egen affär. Zvepet i Väsevisar det sig, Men så småningom blev det ensystemvetenskaplig utbildning och anställning på Eriksson somteknikinformatör.

- Jag har arbetat 16 år i Tieto med support, de senaste tio årensom avdelningschef.

I och för sig ett bra jobb men lite frustrerande i längden.

- Det är svårt att hitta resultat i arbetet, man gör en massasaker men ser inte vad det blir.

Maria Hollander slutade för att läsa handelsrätt,beskattningsrätt, företagsekonomi och affärskultur vidKarlstads Universitet. Ett seminarium med Robin Teiglandinspirerade och Maria Hollander blev intresserad avnätverksarbete - och så dök jobbet på Paper Province upp.

- Jag tror att mitt jobb på Paper Province handlar mycket om lobbying - och för att kunna utvärdera om det vi görfungerar så måste vi också sätta upp konkreta resultat.

Till de övergripande konkreta målen hör att skaffa fler medlemmar till klustret och att få fler avvärmlandskommunerna att engagera sig för pappersindustrin.

Maria Hollander pekar på en farlig tendens - att se skog-och pappersindustrin som "det gamla Värmland" eftersomdet historiskt sett varit och är en stark basnäring.

- Och så är det naturligtvis men det betyder inte att det är en verksamhet på väg ut - tvärtom! säger hon och serdet som en stor uppgift för Paper Province att "modernisera" befolkningens attityd till näringen.

- Skog och papper är en framtidsnäring för regionen. Forskningen tar fram ultramoderna material och användning

av skogs-och pappersprodukter och i en framtid då vi talar allt mer om energi och miljö är förnyelsebar skog ochnedbrytbara produkter högintressanta, understryker Maria Hollander.

KLÄDER, FÖRPACKNINGAR, TAPETER, blöjor, kaffefilter är sådant vi känner till, en snabb sökning på nätetillustrerar nytänket Maria talar om.

Till exempel har forskare på KTH tagit fram ett nytt cellulosabaserat material som i nanoskala är lika starkt somaramidfibrer, det som i vardagslag kallas kevlar. Förslag på användning är bland annat membran till exklusivahögtalare, en annan miljövänliga f iskespön.

- Men även det som redan finns och är vår vardag är ett resultat från våra företag - tänker vi till exempel på atttapeter är av papper? fråga Maria Hollander.

EN ANNAN AV klustrets viktigaste uppgifter är kompetensförsörjning.

- Företagen efterfrågar personal och bristen kommer att öka - från Paper Province sida handlar det om attsynliggöra industrin, att hitta vägar att marknadsföra verksamheten så att den blir attraktiv för ungdomar som skautbilda sig och att lobba för att industrins villkor bidrar till lönsamheten, säger Maria Hollander.

Och det där med att marknadsföra handlar återigen om att bredda perspektivet. Från skogsplanta till färdigprodukt finns en näst intill oändlig mängd yrken och att synliggöra det kommer att få fler intresserade avbranschen i sig. Maria Hollander tar exempel från Ericsson där hon jobbat med it.

- Koncernen blir ju attraktiv som arbetsgivare när man upptäcker att de har fabriker i Brasilien, Indien ja, i helavärlden. Och det har ju pappersindustrin också!

MED TIDEN KOMMER det mesta av den nya vd:ns arbetstid att läggas på att företräda klusterföretagen utåt -men i början är det minst lika viktigt att presentera sig själv som kluster-vd inför medlemmarna. Som jag förstår detgår mycket av arbetstiden just nu åt till vad som kan kallas en "Eriksgata" - att besöka medlemsföretagen ochpresentera sig. Och naturligtvis samtidigt öka sin kunskap om klusterföretagens kapacitet och framtidsmöjligheter.

Att intervjua någon "Inför" är lite speciellt - det är ju i sin kompetens som vd för Paper Province som MariaHollander just nu är intressant för näringslivet, samtidigt så lär det dröja innan hon kan vara detaljerad i vad, huroch varför Paper Province ska gå vidare i sitt arbete. Men under den timme vi träffats har hon givit mig en helt nysyn på pappersindustrin. Den känns plötsligt spännande, den känns som något jag kan tänka mig attrekommendera en ungdom som inte riktigt vet vad hon eller han vill göra - för det känns verkligen som enframtidsbransch!

Det verkar lovande för Maria Hollander...

"MEN ÄVEN DET SOM REDAN FINNS OCH ÄR VÅR VARDAG ÄR ETT RESULTAT FRÅN VÅRA FÖRETAG -TÄNKER VI TILL EXEMPEL PÅ ATT TAPETER

ÄR AV PAPPER?" KONCERNEN BLIR JU ATTRAKTIV SOM ARBETSGIVARE NÄR MAN UPPTÄCKER

ATT DE HAR FABRIKER I BRASILIEN, INDIEN JA, I HELA VÄRLDEN. OCH DET

HAR JU PAPPERSINDUSTRIN OCKSÅ! NAMN: Maria Hollander.

ÅLDER: 47 år.

YRKE: Vd Paper Province.

BOR: Önnerud, Karlstad.

Bildtext: - Tapeter är en av en hel mängd slutprodukter för medlemsföretagen i Paper Province - nya vd:n Maria Hollandervill bredda vårt perspektiv och få oss att förstå att en av Värmlands viktigaste näringar också är enframtidsbransch.


Läs också


Klarar regeringen bredbandsmålet?


Regeringen har satt som mål att 90 procent av hushåll ochföretag ska ha bredband med 100 Mbit/s 2020. Tror du att detuppfylls? - Nej, inte om vi pratar om 100/100 Mbit/s - men därär ju staten medvetet lite otydlig.

- Ja, om frågan är om regeringens mål på 100 Mbit/s kommeratt uppfyllas. Speciellt om man mäter på det sätt som PTSgjorde förra gången de mätte.

- Nej. Vi definierar 100 Mbit/s som att du kan använda 100Mbit/s dygnet runt och att du faktiskt kan kommunicera mednågot på andra sidan.

- Ja, det tror jag. Tekniken utvecklas stadigt snabbare ochsnabbare så det blir lättare att nå det målet än vi kan förutse idag.

Bildtext: - Jonas Birgersson vd, Labs2: - Patrik Fältström distinguishe consulting engineer, Cisco: - Peter Löthberg internetexpert: - Robin Teigland forskare, Handelshögskola i Stockholm:


Läs också


Har du fastnat i något mobilspel?- FYRA SNABBA SVAR


Efter Angry Birds har ordspelsappen Wordfeud blivit ett nyttberoendeframkallade mobilspel. Mobilanvändare vittnar om hurde uppslukats av ordspelsappen och hur Wordfeud blivit entidstjuv i vardagslivet. Har du fastnat i något mobilspel?

Birgitta Ohlsson, EU-minister:

- Nej, jag spelar aldrig mobilspel. Sociala medier som Twitteroch Facebook är mer tidstjuvar.

Jessica Bodin, interaktionsdesigner, kommunikationsbyrånFuturniture:

- Ja, i Solitair City som har kul patienser. Och nu Wordfeud påtun nelbanan och när det är reklam på tv.

Staffan Helgesson, General Partner, Creandum Advisor:

- Ja, Space Invaders. Får mig att känna mig som 17 igen.

Robin Teigland, docent i internetbeteende, Handelshögskolan iStockholm:

- Nej, jag har inte fastnat i något mobilspel. Jag tycker hellreom att titta på Tweetdeck och se vad folk twittrar.


Läs också


Använder du Google+?


Google har lanserat en testversion av tjänsten Google+ somska slå mot Facebook på marknaden för sociala medier. Är duen av dem som testar tjänsten?

Martin Svensson, vd, Sagastream: - Ja, jag använder Google+och tycker att funktionaliteten är riktigt bra. Men det handlar jutill stor del om hur många som använder den, så än så längespöar den inte Facebook.

Robin Teigland, forskare, sociala medier: - Ja, jag har precisbörjat med det.

Therese Sinter, marknadschef, Sogeti: - Yepp! Gillar idén medcirklarna, men inte att de tvingas in i Picasa.

Jonas Birgersson, vd, Labs2: - Pass.


Läs också


`Låt de anställda vara nätsociala`

CSJOBB 2011-08-02 11:50 (Uppdaterad: 2011-08-02 21:21)

Av Hemlighetsmakeriet mellan företag har blivit omöjligt - ochgör mer skada än nytta. Kunskap är en färskvara och mår bästav att spridas fritt. Det säger Robin Teigland, expert på huranställda beter sig på internet. Öppenhet lönar sig.

Ju mer stängt ett företag är, desto sämre resultat, säger Robin Teigland, professor i internetbeteende som anseratt oföretagens oro för att information ska komma på avvägar är kontraproduktiv.

En miljard människor använder program med tredimensionella miljöer. Och hälften av dem är under femton år.

Det säger Robin Teigland, professor i internetbeteende på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har följtutvecklingen med e-post, webbsidor, chattar och sociala medier ända sedan Halloween 1972, då hon klädde ut sigtill super-dator.

Facebook är tråkigt, tycker mina studenter på Handels det är för platt.

Med andra ord: tro inte att utvecklingen på internet planar ut från och med nu. De som kommer ut påarbetsmarknaden om fem eller tio år har vuxit upp med Second Life och World of Warcraft.

Varje nytt sätt att kommunicera på internet har mötts med blockeringar och förbud på företag och myndigheter,och de anställda har alltid kringgått förbuden.

IBM förbjöd e-post på 1980-talet, berättar Robin Teigland.

Det förbudet gäller inte längre, ifall någon undrar. IBM har tänkt om.

Robin Teigland är fascinerad av det informella flöde av kunskap som finns i alla organisationer, vare sig de ärföretag eller myndigheter. Hon använder något som kallas för social nätverksanalys för att kartlägga det:

Vem går du till? Vem frågar du?

Många anställda sitter hela dagen framför en dator och har tillgång till databaser med regler och anvisningar.

Vi har ställt frågan: Använder folk det här?

Cheferna svarar ja.

De anställda svarar nej.

Man kan undra vad de anställda har för sig de sitter vid sina bildskärmar och chefen vet inte om de jobbar medsina kalkylark eller om de besöker sociala nätverk som Facebook. Men även om de kanske inte alltid följerreglerna, där det finns regler, är de flesta anställda angelägna om att göra ett bra jobb fast kanske inte på det sättsom cheferna föredrar:

Jag talade med en kille på Saab och han berättade att om han hade något problem så ringde han upp någon påVolvo

De sociala nätverken överskrider gränserna mellan företag och myndigheter. Avtal om tystnadsplikt finns, menignoreras ofta:

Jojo, säger de, jag har ju skrivit på men jag får ju något i retur, säger Robin Teigland om det gränslösa utbytet avkunskaper.

Forskaren Etienne Wenger har myntat uttrycket community of practice för de intressegemenskaper där manutbyter kunskap och erfarenheter inom ett yrke, en bransch eller ett fritidsintresse. Sådana har alltid funnits,tidigare som föreningar, men numera ofta som internetbaserade gemenskaper samlade runt ett diskussionsforumeller en blogg.

Man talar om knowhow trading, och det har ett nära samband med goda prestationer.

Robin Teigland talar svenska med lätt amerikansk brytning och en och annan norsk vändning. Hon är född ochuppvuxen i Nashville, Tennessee, men vill gärna påpeka att hon inte sjunger. Däremot är hon uppvuxen meddatorer:

Min far är kemist, berättar hon, och vi har alltid haft dator hemma. Han tog mig till datacentret där han jobbade ochlät mig se superdatorn. Jag var helt fascinerad och klädde faktiskt ut mig till superdator på Halloween 1972.

Hon tillägger att superdatorn troligen hade mindre kapacitet än en smart mobiltelefon i dag.

Intresset för internetbeteende är i Robin Teiglands fall inte en akademisk lärares fascination för vad ungdomarnahar för sig. Hon har varit med från början.

Jag spelade onlinespel som ung, berättar hon och beskriver de textbaserade spelen, caves, där man skulle lösamysterier med skrivna instruktioner: ta nyckel, gå vänster. Spel som Star Trek var textbaserade och i svartvitt.

Robin Teigland arbetade som konsult för McKenzie i Norge i slutet av 1990-talet och träffade där sin make. Sedan1992 bor hon i Sverige och är docent på Handelshögskolan i Stockholm. Hennes studenter visar henne hurmycket arbetslivet halkar efter när det gäller sociala medier:

De kommer ut på företagen, och sedan berättar de att jag kan inte använda Skype, jag får inte ta material medmig hem, jag får inte ha Dropbox hur ska jag kunna jobba här?

(Dropbox är en tjänst där man lagrar filer på internet.)

Vem ska företagen anställa, undrar hon.

Oron för att information ska komma på avvägar är kontraproduktiv, anser Robin Teigland.

Ju mer stängt ett företag är, desto sämre resultat.

Kunskap är en färskvara. Det är bäst att dela med sig.

Hon vågar sig på den dristiga gissningen att läkemedelsföretagens långa utvecklingsarbete inte bara beror pånoggrann testning, utan också på att företagen är så stängda.

Som kontrast nämner hon datortillverkaren Dell som använder nätgemenskaper för kundkontakt ochproduktutveckling och den amerikanska elektronikkedjan Best Buy:

Alla anställda har Twitter. Alla har tillgång till företagets helpdesk och kan ställa frågor och svara på frågor.

Många företag har gått ifrån den stängda affärsmodellen där man utgår från att allt värde skapas innanförföretagets väggar.

Kaffekedjan Starbucks bjuder in kunderna att utveckla produkterna.

Norska Easy Systems skriver sina program i öppen källkod och ger bort dem. De säljer service. De har 70anställda, men de har också 40 000 personer på en gemenskapssajt.

Apple är undantaget.

De har fattat design, de har förstått att form är viktigare än ingenjörsvetenskap, men de försöker låsa inanvändarna. Apples tid är begränsad, anser Robin Teigland.

IBM, som en gång förbjöd e-post, har tagit ett för amerikanska företag radikalt grepp.

De anställda uppmuntras att blogga. Normalt låter man då juridiska avdelningen skriva policy för vad man får och

inte får skriva på bloggarna. Men IBM gjorde inte så.

IBM lät den anställda skriva riktlinjerna för bloggar med hjälp av en wiki. Det tog bara två tre veckor innanjuristerna kunde godkänna det.

Sådant skapar medvetenhet.

Men, tillägger Robin Teigland, vi har gjort enkäter bland stora företag och frågar om de har en policy för bloggaroch sociala medier.

Folk vet inte.

Robin Teiglands rekommendationer är:

Alla ska kunna företagets strategi.

Vilka är våra kunder?

Vilka är våra produkter?

Och: vad kan jag dela med mig av? Ju fler som kan företagets strategi, desto bättre resultat.

2011-08-02 11:07 Sveriges bästa bevakning av jobb och karriärfrågor inom it Senaste jobben - just nu 804 ledigaVisa alla jobb

Kan jag jobba med medicinsk teknik i Tyskland?

Läs svaret från Henrik Patzer, Tysklandsexpert på CSjobb.

TIPS FÖR KARRIÄREN

Desperat jakt på personal

Stressfällor på semestern

Har du rätt lön? Jämför din lön med 8471 IT-proffs. Yrkesområde Lön Hitta fler jobb, karriärartiklar och expertrådpå CSjobb.se

© Csjobb

Läs också


Hennes strategi: låt de anställda varanätsociala

COMPUTER SWEDEN 2011-07-19 13:33(Uppdaterad: 2011-07-19 21:14)

Hemlighetsmakeriet mellan företag har blivit omöjligt - och görmer skada än nytta. Kunskap är en färskvara och mår bäst avatt spridas fritt. Det säger Robin Teigland, expert på hur anställda beter sig på internet. Öppenhet lönar sig.













Cheferna svarar ja.




De sociala nätverken överskrider gränserna mellan företag och myndigheter. tal om tystnadsplikt finns, menignoreras ofta:

























De anställda uppmuntras att blogga. Normalt låter man då juridiska avdelningen skriva policy för vad man får ochinte får skriva på bloggarna. Men IBM gjorde inte så.




Folk vet inte.






2011-07-19 14:10 Sveriges bästa bevakning av jobb och karriärfrågor inom it Senaste jobben - just nu 838 ledigaVisa alla jobb

Hur söker jag lättast jobb på en större ort?

Läs svaret från Eva Ekedahl, karriärexpert på CSjobb.


Desperat jakt på personal

Stressfällor på semestern


Fakta

Sushi och grönt te

Namn: Robin Teigland. Yrke: Docent på Handelshögskolan, Stockholm. Bor: Stocksund. Familj: Gift, fem barnmellan 5 och 16 år. (De är del av min forskning).

Favoriträtt: Sushi.

Favoritdryck: Grönt te.

Hobby: Springer, går ut i naturen.

På sängbordet: Gränslandet av Thomas Kanger, David McCulloughs biografi över John Adams.

© Computer Sweden

Läs också



IDG 2011-06-22 13:20

Hemlighetsmakeriet mellan företag har blivit omöjligt - och görmer skada än nytta. Kunskap är en färskvara och mår bäst avatt spridas fritt. Det säger Robin Teigland, expert på huranställda beter sig på internet. Öppenhet lönar sig.













Cheferna svarar ja.




De sociala nätverken överskrider gränserna mellan företag och myndigheter. tal om tystnadsplikt finns, menignoreras ofta:

























De anställda uppmuntras att blogga. Normalt låter man då juridiska avdelningen skriva policy för vad man får ochinte får skriva på bloggarna. Men IBM gjorde inte så.




Folk vet inte.






2011-06-21 13:26

Fakta

Sushi och grönt te

Namn: Robin Teigland. Yrke: Docent på Handelshögskolan, Stockholm. Bor: Stocksund. Familj: Gift, fem barnmellan 5 och 16 år. (De är del av min forskning).




På sängbordet: Gränslandet av Thomas Kanger, David McCulloughs biografi över John Adams.

© IDG

Läs också



COMPUTER SWEDEN 2011-06-21 Sida 17 - Sektion:GeneralFörfattare: ANDERS LOTSSON E-post: [email protected]

Hemlighetsmakeriet mellan företag har blivit omöjligt - och görmer skada än nytta. Kunskap är en färskvara och mår bäst avatt spridas fritt. Det säger Robin Teigland, expert på huranställda beter sig på internet.

En miljard människor använder program med tredimensionellamiljöer. Och hälften av dem är under femton år.

Det säger Robin Teigland, professor i internetbeteende påHandelshögskolan i Stockholm. Hon har följt utvecklingen mede-post, webbsidor, chattar och sociala medier ända sedanHalloween 1972, då hon klädde ut sig till superdator.

- Facebook är tråkigt, tycker mina studenter på Handels - detär för platt.

Med andra ord: tro inte att utvecklingen på internet planar utfrån och med nu. De som kommer ut på arbetsmarknaden omfem eller tio år har vuxit upp med Second Life och World ofWarcraft.

Varje nytt sätt att kommunicera på internet har mötts medblockeringar och förbud på företag och myndigheter, och deanställda har alltid kringgått förbuden.

- IBM förbjöd e-post på 1980-talet, berättar Robin Teigland.

Det förbudet gäller inte längre, ifall någon undrar. IBM har tänktom.


- Vem går du till? Vem frågar du? Många anställda sitter hela dagen framför en dator och har tillgång till databasermed regler och anvisningar.

- Vi har ställt frågan: Använder folk det här?

- Cheferna svarar ja.

- De anställda svarar nej. MAN KAN UNDRA VAD DE ANSTÄLLDA har för sig - de sitter vid sina bildskärmar ochchefen vet inte om de jobbar med sina kalkylark eller om de besöker sociala nätverk som Facebook. Men även omde kanske inte alltid följer reglerna, där det finns regler, är de flesta anställda angelägna om att göra ett bra jobb -fast kanske inte på det sätt som cheferna föredrar:

- Jag talade med en kille på Saab och han berättade att om han hade något problem så ringde han upp någon påVolvo...

De sociala nätverken överskrider gränserna mellan företag och myndigheter. Avtal om tystnadsplikt finns, menignoreras ofta:

- Jojo, säger de, jag har ju skrivit på - men jag får ju något i retur, säger Robin Teigland om det gränslösa utbytetav kunskaper.

Forskaren Etienne Wenger har myntat uttrycket "community of practice" för de intressegemenskaper där manutbyter kunskap och erfarenheter inom ett yrke, en bransch eller ett fritidsintresse. Sådana har alltid funnits,tidigare som föreningar, men numera ofta som internetbaserade gemenskaper samlade runt ett diskussionsforumeller en blogg.

- Man talar om "knowhow trading", och det har ett nära samband med goda prestationer.

ROBIN TEIGLAND TALAR SVENSKA med lätt amerikansk brytning och en och annan norsk vändning. Hon ärfödd och uppvuxen i Nashville, Tennessee, men vill gärna påpeka att hon inte sjunger. Däremot är hon uppvuxenmed datorer:

- Min far är kemist, berättar hon, och vi har alltid haft dator hemma. Han tog mig till datacentret där han jobbadeoch lät mig se superdatorn. Jag var helt fascinerad och klädde faktiskt ut mig till superdator på Halloween 1972.



- Jag spelade onlinespel som ung, berättar hon och beskriver de textbaserade spelen, caves, där man skulle lösamysterier med skrivna instruktioner: ta nyckel, gå vänster. Spel som Star Trek var textbaserade och i svartvitt.


- De kommer ut på företagen, och sedan berättar de att jag kan inte använda Skype, jag får inte ta material medmig hem, jag får inte ha Dropbox - hur ska jag kunna jobba här? (Dropbox är en tjänst där man lagrar filer påinternet.)

- Vem ska företagen anställa, undrar hon. ORON FÖR ATT INFORMATION SKA KOMMA på avvägar ärkontraproduktiv, anser Robin Teigland.

- Ju mer stängt ett företag är, desto sämre resultat.

- Kunskap är en färskvara. Det är bäst att dela med sig.



- Alla anställda har Twitter. Alla har tillgång till företagets helpdesk och kan ställa frågor och svara på frågor.

Många företag har gått ifrån den stängda affärs- modellen där man utgår från att allt värde skapas innanförföretagets väggar.

- Kaffekedjan Starbucks bjuder in kunderna att utveckla produkterna.

- Norska Easy Systems skriver sina program i öppen källkod och ger bort dem. De säljer service.

De har 70 anställda, men de har också 40 000 personer på en gemenskapssajt. Apple är undantaget.

- De har fattat design, de har förstått att form är viktigare än ingenjörsvetenskap, men de försöker låsa inanvändarna. Apples tid är begränsad, anser Robin Teigland. IBM, SOM EN GÅNG FÖRBJÖD E-POST, har tagitett för amerikanska företag radikalt grepp.

- De anställda uppmuntras att blogga. Normalt låter man då juridiska avdelningen skriva policy för vad man får ochinte får skriva på bloggarna. Men IBM gjorde inte så.

- IBM lät den anställda skriva riktlinjerna för bloggar med hjälp av en wiki. Det tog bara två tre veckor innanjuristerna kunde godkänna det.

- Sådant skapar medvetenhet.

- Men, tillägger Robin Teigland, vi har gjort enkäter bland stora företag och frågar om de har en policy för bloggaroch sociala medier.

- Folk vet inte. Robin Teiglands rekommendationer är:

✔ Alla ska kunna företagets strategi.

✔ Vilka är våra kunder?

✔ Vilka är våra produkter?

✔ Och: vad kan jag dela med mig av?

- Ju fler som kan företagets strategi, desto bättre resultat.

"Jag talade med en kille på Saab och han berättade att om han hade något problem så ringde han upp någon påVolvo..."

SUSHI OCH GRÖNT TE

Namn: Robin Teigland.

Yrke: Docent på Handelshögskolan,

Stockholm.

Bor: Stocksund.

Familj: Gift, fem barn mellan 5 och 16 år. ("De är del av min forskning.").




På sängbordet:

Gränslandet av

Thomas Kanger,

David McCulloughs biografi över John Adams.


Läs också


GÖR TVÄRTOM.

COMPUTER SWEDEN 2011-06-21 Sida 1 - Sektion:FRONT PAGE

I stället för att lägga restriktioner på de anställdas användningav sociala medier bör företag tänka tvärtom.

Oron för att information ska komma på avvägar ärkontraproduktiv, hävdar Robin Teigland, professor iinternetbeteende på Handelshögskolan i Stock - holm. "Ju merstängt ett företag är, desto sämre resultat", säger hon.


Läs också


Bli rik i den virtuella världen

DALANYHETER 2011-03-24 22:25

Robin Teiglands avatar, Karinda Rhode. Snapshot: GöranLindqvist Virtuella världar har funnits i flera år, menupplevelsen har hittills varit platt.

Under våren lanseras Interactive City, den första 3D-världen som du kan uppleva på alla plattformar - datorn,mobilen och läsplattan. Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm - och specialist på virtuellavärldar. Och också kvinnan bakom ordet avaprenör.

Robin driver Nordic Virtual Worlds Network (NVWN), på Handelshögskolan i Stockholm. NVWN är ettmultinationellt projekt, finansierat av Nordisk InnovationsCenter, som syftar till att förstå hur ett entreprenörskapkan förbättras och utvecklas i virtuella- och 3D-världar.

- I framtiden kommer det vara naturligt att öppna en virtuell affär och ha kunder i hela världen. Men kanske intejust för en hårfrisör med lokala kunder, skämtar Robin.

För alla plattformar

Under våren lanseras Interactive City, som är den första tredimensionella världen som kan besökas från allaplattformar - datorer, mobiltelefoner och läsplattor. Interactive City blir en mötes- och marknadsplats för bådeprivatpersoner och företag. För privatpersoner är medlemskapet gratis och då ingår en lägenhet, som kanmöbleras och besökas av ens virtuella vänner.

I Interactive City kan ett möbelföretag sälja sitt sortiment virtuellt, till helt andra priser förstås, och en artist kansälja idoltröjor som både kan användas av avataren och skickas hem som en fysisk produkt till köparen.

Robin Teigland Foto: Matts Nordenskiöld

- I Asien är man helt galen i virtuella världar, många har inte råd att köpa lyxvaror, som en Gucci-väska, i verkligavärlden men de kan göra det till sin avatar. Det ger dem en känsla av att äga en Gucciväska på riktigt, sägerRobin.

I Interactive City kommer samtalen mellan avatarerna ske live istället för via textchatt, tack vare Voice over IP -samma teknik som exempelvis Skype är baserat på.

Shoppa tillsammans med andra

Det tog ett tag för den reguljära internethandeln att komma igång, men nu är det full fart och helt naturligt atthandla via nätet. Likadant kommer det att bli när det gäller de virtuella världarna, spår Robin.

- Vi är inte där än, men vi är definitivt på väg dit. Det är bara att se på hur utvecklingen har varit för internet sedanslutet av 90-talet. Det är en helt annan upplevelse att shoppa i i en virtuell värld. Dessutom blir social shoppingmöjligt, du kan alltså gå runt och shoppa tillsammans med dina vänner, säger Robin.

Virtuella jobbmöten

Men den virtuella världen kommer inte bara att användas för nöje och shopping.

- Att hålla företagens månadsmöten i en virtuell värld är en helt annan sak än att ha det via telefon eller i envideokonferens - där det ibland är svårt att få igång samtalet. I den virtuella världen får du en känsla av att varadär tillsammans med dina kollegor, säger Robin.

De större företagen bör underlätta för de bland personalen som är nyfikna på sociala medier och virtuella världaratt hålla koll på området, anser Robin.

- Det är bra att ge de som är mycket på nätet, kan det och tycker att det är kul, tid och resurser så att de kan hållapå med det som ett sidoprojekt. Det är viktigt att man håller sig ajour, säger Robin.

Virtuell affär gav 535 000 dollar i vinst

Det finns redan många privatpersoner som har tjänat stora pengar i de virtuella världarna. För några månadersedan sålde Jon Jacobs sin virtuella rymdstation i Entropia Universe för rekordsumman 635 000 dollar. Han fickstora rubriker när han köpte den för 100 000 dollar 2005, men har alltså lyckats tjäna 535 000 dollar på fem år. Detfinns också de som tjänar pengar på kläder och på att sälja sin avatar.

De virtuella världarna och avatarerna kommer bli allt bättre, enligt Robin.

- Det kommer att finnas kameror som läser av ditt ansikte, ler du så ler din avatar. Och med digitala tapeter kan duha din virtuella värld runt dig i ett helt rum, säger Robin.

Enligt en undersökning från Kzero kommer de globala intäkterna i slutet av 2011 uppgå till 3,9 miljarder dollar iform av prenumerationsintäkter och virtuell försäljning. Kzero hävdar också att antalet använder av virtuellavärldar översteg en miljard under tredje kvartalet 2010.

Mer sociala

Även om de unga är de som först anammar ny teknik, kommer alla åldrar så småningom attraheras av denvirtuella världen. Det handlar bara om att hitta det som intresserar de olika grupperna.

- Kvinnor över 60 är en snabbt växande grupp användare på facebook, just för att facebook tillfredsställer derasbehov av kontakt med nära och kära, säger Robin.

Många tyckar att vi blir alltmer asociala där vi sitter framför våra datorer om kvällarna. Robin håller inte med.

- Är vi inte mer sociala nu än förr när vi bara satt och tittade på tv? Tiden vi lägger på nätet kommer i stort sett fråndet vi lade på att titta på tv, som är otroligt passivt. Vem vi är social med förändras däremot, våra närmaste kanskeinte får lika mycket tid med oss när vi samtidigt umgås med vänner som finns någon helt annanstans på planeten,säger Robin.

Michael Ågren/Newswriter

© DalaNyheter

Läs också


Bli rik i den virtuella världen

WEBFINANSER 2011-03-17 10:56

Mer Webbnyheter Stockholm (NW): Virtuella världar har funnitsi flera år, men upplevelsen har hittills varit platt.

Under våren lanseras Interactive City, den första 3D-världen som du kan uppleva på alla plattformar - datorn,mobilen och läsplattan. Robin Teigland är docent på Handelshögskolan i Stockholm - och specialist på virtuellavärldar. Och också kvinnan bakom ordet avaprenör.

- En avaprenör är en sammanslagning av orden avatar och entreprenör, alltså en entreprenör i en virtuell värld.Det är en ny typ av entreprenörer som har dykt upp, de tänker på ett nytt sätt och har kanske inte ens ett kontor iden fysiska världen, säger Robin Teigland.

Robin driver Nordic Virtual Worlds Network (NVWN), på Handelshögskolan i Stockholm. NVWN är ettmultinationellt projekt, finansierat av Nordisk InnovationsCenter, som syftar till att förstå hur ett entreprenörskapkan förbättras och utvecklas i virtuella- och 3D-världar. - I framtiden kommer det vara naturligt att öppna en virtuellaffär och ha kunder i hela världen. Men kanske inte just för en hårfrisör med lokala kunder, skämtar Robin.

För alla plattformar Under våren lanseras Interactive City, som är den första tredimensionella världen som kanbesökas från alla plattformar - datorer, mobiltelefoner och läsplattor. Interactive City blir en mötes- ochmarknadsplats för både privatpersoner och företag. För privatpersoner är medlemskapet gratis och då ingår enlägenhet, som kan möbleras och besökas av ens virtuella vänner.

I Interactive City kan ett möbelföretag sälja sitt sortiment virtuellt, till helt andra priser förstås, och en artist kansälja idoltröjor som både kan användas av avataren och skickas hem som en fysisk produkt till köparen. - I Asienär man helt galen i virtuella världar, många har inte råd att köpa lyxvaror, som en Gucci-väska, i verkliga världenmen de kan göra det till sin avatar. Det ger dem en känsla av att äga en Gucciväska på riktigt, säger Robin.

I Interactive City kommer samtalen mellan avatarerna ske live istället för via textchatt, tack vare Voice over IP -samma teknik som exempelvis Skype är baserat på.

Shoppa tillsammans med andra Det tog ett tag för den reguljära internethandeln att komma igång, men nu är detfull fart och helt naturligt att handla via nätet. Likadant kommer det att bli när det gäller de virtuella världarna, spårRobin. - Vi är inte där än, men vi är definitivt på väg dit. Det är bara att se på hur utvecklingen har varit för internetsedan slutet av 90-talet. Det är en helt annan upplevelse att shoppa i i en virtuell värld. Dessutom blir socialshopping möjligt, du kan alltså gå runt och shoppa tillsammans med dina vänner, säger Robin.

Virtuella jobbmöten Men den virtuella världen kommer inte bara att användas för nöje och shopping. - Att hållaföretagens månadsmöten i en virtuell värld är en helt annan sak än att ha det via telefon eller i en videokonferens -där det ibland är svårt att få igång samtalet. I den virtuella världen får du en känsla av att vara där tillsammansmed dina kollegor, säger Robin.

De större företagen bör underlätta för de bland personalen som är nyfikna på sociala medier och virtuella världaratt hålla koll på området, anser Robin. - Det är bra att ge de som är mycket på nätet, kan det och tycker att det ärkul, tid och resurser så att de kan hålla på med det som ett sidoprojekt. Det är viktigt att man håller sig ajour, sägerRobin.

Virtuell affär gav 535 000 dollar i vinst Det finns redan många privatpersoner som har tjänat stora pengar i devirtuella världarna. För några månader sedan sålde Jon Jacobs sin virtuella rymdstation i Entropia Universe förrekordsumman 635 000 dollar. Han fick stora rubriker när han köpte den för 100 000 dollar 2005, men har alltså

lyckats tjäna 535 000 dollar på fem år. Det finns också de som tjänar pengar på kläder och på att sälja sin avatar.

De virtuella världarna och avatarerna kommer bli allt bättre, enligt Robin. - Det kommer att finnas kameror somläser av ditt ansikte, ler du så ler din avatar. Och med digitala tapeter kan du ha din virtuella värld runt dig i ett heltrum, säger Robin.

Enligt en undersökning från Kzero kommer de globala intäkterna i slutet av 2011 uppgå till 3,9 miljarder dollar iform av prenumerationsintäkter och virtuell försäljning. Kzero hävdar också att antalet använder av virtuellavärldar översteg en miljard under tredje kvartalet 2010.

Mer sociala Även om de unga är de som först anammar ny teknik, kommer alla åldrar så småningom attraherasav den virtuella världen. Det handlar bara om att hitta det som intresserar de olika grupperna. - Kvinnor över 60 ären snabbt växande grupp användare på facebook, just för att facebook tillfredsställer deras behov av kontakt mednära och kära, säger Robin.

Många tyckar att vi blir alltmer asociala där vi sitter framför våra datorer om kvällarna. Robin håller inte med. - Är viinte mer sociala nu än förr när vi bara satt och tittade på tv? Tiden vi lägger på nätet kommer i stort sett från det vilade på att titta på tv, som är otroligt passivt. Vem vi är social med förändras däremot, våra närmaste kanske intefår lika mycket tid med oss när vi samtidigt umgås med vänner som finns någon helt annanstans på planeten,säger Robin.

Av Michael Ågren


© Webfinanser

Läs också


Sara Rywe blev första Årets Affärskreatör

NYA AFFÄRER 2011-02-17 18:07

Redan under studietiden startade hon en dansskola för barnsom snabbt visade vinst. I veckan utsågs Sara Rywe tillvinnare av premiärupplagan av Årets affärskreatör vidHandelshögskolan i Stockholm.

Förstapriset är en studieplats vid ett av kandidatprogrammen vid Handelshögskolan i Stockholm.

- Genom tävlingen Årets affärskreatör kan vi motivera ännu fler ungdomar med entreprenöriell talang att söka tillHandelshögskolans kandidatprogram. Dessutom vill vi nå ut bredare i landet och presentera vårautbildningsprogram. Vi lägger stort värde i affärsmannaskap och entreprenörsskap, säger Carina Aspenberg,informationsansvarig på Handels.

Sara Rywe är glad över möjligheten att studera vid Handelshögskolan.

- När jag nu blivit Årets affärskreatör 2011 kan jag knappt tro är sant, säger Sara Rywe. Det kan inte bli bättre änså här.

Sara Rywe tilldelas förstapriset bland annat för startandet av UF Alumni, ett nationellt nätverk för unga företagare.Nu väntar nästa mål på listan, en egen designad klädkollektion.

Årets Affärskreatör 2011 är en entreprenöriell utmaning där unga individer, genom sina idéer, visioner ochgenomföranden kandiderar till utmärkelsen Årets Affärskreatör. Vinnaren kvalificerar sig för en studieplats vid ettav kandidatprogrammen vid Handelshögskolan i Stockholm.

Juryn består av Helene Willberg, KPMG, Anna Wilsby, Profylaxgruppen, Lars Bergman och Robin Teigland,Handelshögskolan i Stockholm, Henrik Borelius, Attendo, Karin Pilsäter, Folkpartiet, Michael Storåkers,Bukowskis, Karin Pettersson, Aftonbladet, Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB och Günther Mårder, Aktiespararna.

JOHAN MARKWALL

© Nya Affärer

Läs också


Sara Rywe utsedd till Årets Affärskreatör2011


Sara Rywe har utsetts till Årets Affärskreatör 2011 avHandelshögskolan i Stockholm. Hon är den första att fåutmärkelsen och kvalificerar sig därmed för en studieplats vidett av kandidatprogrammen vid Handelshögskolan i Stockholm.

Sara Rywe är en ung entreprenör som drivit DanceUF och är initiativtagare till UF Alumni, som utvecklats till ennationell organisation.

När jag först läste om utmaningen insåg jag att det här kunde vara min chans att bli antagen till Handelshögskolani Stockholm. Att jag nu blivit Årets Affärskreatör 2011 kan jag knappt tro är sant. Dessutom fick jag den fantastiskamentorn Günther Mårder, vilket nästan känns overkligt. Det kan inte bli bättre än så här, säger Sara Rywe, ÅretsAffärkreatör 2011.

Genom Årets Affärskreatör vill vi motivera ännu fler ungdomar med entreprenöriell talang att söka tillHandelshögskolans kandidatprogram. Dessutom vill vi nå ut bredare i landet och presentera vårautbildningsprogram. Vi lägger stort värde i affärsmannaskap och entreprenörskap, säger Carina Aspenberg,Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm.

FAKTA OM ÅRETS AFFÄRSKREATÖR

Årets Affärskreatör 2011 är en entreprenöriell utmaning där unga individer, genom sina idéer, visioner ochgenomföranden kandiderar till utmärkelsen Årets Affärskreatör kvalificerar sig för en studieplats vid ett avkandidatprogrammen vid Handelshögskolan i Stockholm.

Urvalet av finalister gjordes av Handelshögskolan. Därefter fanns möjlighet att rösta på den kandidat man tyckteborde bli Årets Affärskreatör via http://utmaning.hhs.se. De tio som fick flest röster bjöds in till ett evenemang, somägde rum igår kväll, då slutligen en jury utsåg Årets Affärskreatör.

Juryn bestod av: Helene Willberg, KPMG, Anna Wilsby, Profylaxgruppen, Lars Bergman och Robin Teigland,Handelshögskolan i Stockholm, Henrik Borelius, Attendo, Karin Pilsäter, Folkpartiet, Michael Storåkers,Bukowskis, Karin Pettersson, Aftonbladet, Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB och Günther Mårder, Aktiespararna.

För ytterligare information: http://utmaning.hhs.se Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vidHandelshögskolan i Stockholm [email protected], +46 703 969 014

Günther Mårder, vd Aktiespararna, med Årets Affärskreatör 2011 Sara Rywe.


Läs också


Sara Rywe utsedd till Årets Affärskreatör2011 - av Handelshögskolan i Stockholm

WEBFINANSER 2011-02-14 11:01

Mer Ekonomi I torsdags utsågs Sara Rywe till ÅretsAffärskreatör 2011 av Handelshögskolan i Stockholm.

Hon är den första att få utmärkelsen och kvalificerar sig därmed för en studieplats vid ett av kandidatprogrammenvid Handelshögskolan i Stockholm. Sara Rywe är en ung entreprenör som drivit DanceUF och är initiativtagare tillUF Alumni, som utvecklats till en nationell organisation.





Urvalet av finalister gjordes av Handelshögskolan. Därefter fanns möjlighet att rösta på den kandidat man tyckteborde bli Årets Affärskreatör via http://utmaning.hhs.se. De tio som fick flest röster bjöds in till ett evenemang, somägde rum igår kväll, då slutligen en jury utsåg Årets Affärskreatör.


För ytterligare information: http://utmaning.hhs.se Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vidHandelshögskolan i Stockholm [email protected], +46 703 969 014

Pressmeddelandet skickades med MyNewsdesk

MyNewsdesk


© Webfinanser

Läs också


Sara Rywe utsedd till Årets Affärskreatör2011 - av Handelshögskolan i Stockholm

MYNEWSDESK 2011-02-14 10:42

I torsdags utsågs Sara Rywe till Årets Affärskreatör 2011 avHandelshögskolan i Stockholm. Hon är den första att fåutmärkelsen och kvalificerar sig därmed för en studieplats vidett av kandidatprogrammen vid Handelshögskolan i Stockholm.

Sara Rywe är en ung entreprenör som drivit DanceUF och är initiativtagare till UF Alumni, som utvecklats till ennationell organisation.





Urvalet av finalister gjordes av Handelshögskolan. Därefter fanns möjlighet att rösta på den kandidat man tyckteborde bli Årets Affärskreatör via. De tio som fick flest röster bjöds in till ett evenemang, som ägde rum igår kväll,då slutligen en jury utsåg Årets Affärskreatör.


För ytterligare information:

Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i Stockholm, +46 703 969 014

Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framståendehandelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledandebefattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell positionmed representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankasbland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksomdoktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden somnationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifieradav EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning hållerhögsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in ManagementEducation).

Stockholm School of Economics. Sveavägen 65. Box 6501. SE-113 83 Stockholm. Sweden. Phone +46 8 736 9000. www.hhs.se

Kategorisering

© MyNewsdesk

Läs också


Finalisterna klara i Årets Affärskreatör 2011 -Handelshögskolan i Stockholms nyautmaning


Handelshögskolan i Stockholm kan nu presentera 15 ungatalanger, vilka har tagit sig till final i Handelshögskolans nyautmaning Årets Affärskreatör 2011. De utvalda har alla visat påstark kreativitet och entreprenörskap.

Se listan med semifinalister här: http://utmaning.hhs.se

Efter omröstning kommer tio slutkandidater att bjudas in till evenemanget Årets Affärskreatör 2011, som äger rum iHandelshögskolan i Stockholms lokaler den 10 februari. Där kommer de få presentera sina genomförda projekt fören jury bestående av kända Handels-alumni, som kommer att utse Årets Affärskreatör.


Urvalet av finalister har gjorts av Handelshögskolan. Nu finns möjlighet att rösta på den kandidat du tycker bör bliÅrets Affärskreatör via http://utmaning.hhs.se.

De tio som får flest röster bjuds in till evenemanget och slutligen är det juryn, som utser Årets Affärskreatör.

FAKTA Årets Affärskreatör 2011 är en entreprenöriell utmaning där unga individer, genom sina idéer, visioner ochgenomföranden kandiderar till utmärkelsen Årets Affärskreatör och kan kvalificera sig för en studieplats vid ett avkandidatprogrammen vid Handelshögskolan i Stockholm höstterminen 2011.

Juryn består av: Helene Willberg, KPMG, Anna Wilsby, Profylaxgruppen, Lars Bergman och Robin Teigland,Handelshögskolan i Stockholm, Henrik Borelius, Attendo, Karin Pilsäter, Folkpartiet, Michael Storåkers,Bukowskis, Karin Pettersson, Aftonbladet, Viveka Hirdman-Ryrberg, SEB och Günther Mårder, Aktiespararna.

Samtliga tio slutkandidater bjuds tillsammans med en vän in att delta vid evenemanget Årets Affärskreatör 2011,och får där access till nätverket Handelshögskolans Affärskreatörer (juryn), samt ett mentorssamtal med en avjurymedlemmarna.

För ytterligare information: Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör vid Handelshögskolan i [email protected], +46 703 969 014


Läs också


Iphonen är bara början

CIVILEKONOMEN 2010-12-21 13:53

En strid ström av nya it-verktyg håller på att revolutionera vårajobb. Civilekonomen guidar om 10 it-verktyg som du bordekänna till.

Författare: Johan Cooke

Tack vare mobilitet och samarbetsverktyg ska du kunna nå alla it-program när och var som helst. I bärbaraenheter ska du koppla upp dig via videokonferenser och söka information i beslutsstöd. Du når informationen viamolnet eller i företagets installerade it-system. På sikt lär affärsappar dominera i din mobillur. Och dina kontakter iFacebook blir guld värda. Och en sak är säker - allt glider ihop.

1. Smarta mobila it-prylar I takt med att medarbetare ska bli effektivare, samarbeta lättare och trådlöst nå it-systemhaglar det nya bärbara it-prylar. Störst genombrott i Smartphonevärlden når Apples Iphone. I somras sjösattesIphone 4. Det nya i Ipone 4 är Multitasking, som innebär att flera program kan köras samtidigt i telefonen. Andranyheter är pekfokus i kameran, stavningskontroll och fyra gånger bättre upplösning i 3,5 tumskärmen änföregångaren. Apples största lansering under året är Ipad, en surfplatta vars storlek och vikt är mellan ensmartphone och liten bärbar dator. Fujitsu har konkurrerande alternativ till Ipad. Den senaste modellen är FujitsuStylistic ST6012 som har en skärm på 12 tum, och en hårddisk på 320 GB. Modellen klarar både köld och fukt.Därtill kan vanliga program användas eftersom modellen har Windows (XP eller 7). I locket sitter en webbkameraoch inbyggd mikrofon.

2. Mobila operativsystem Förutom att ringa har lurarna tidigare år använts för att mejla, hålla koll på kalendrar ochskicka bilder. Trenden är tydlig. Dagens mobila operativsystem skapas för att kunna integrera företagets egnait-system eller webbapplikationer i telefonerna. Nyligen släppte Microsoft Windows Phone 7, som inledningsvisfinns i två HTC-telefoner, en modell från LG och en från Samsung. - Tanken med Windows Phone 7 är att den skavara enkel att navigera i. I startskärmen är det användaren som bestämmer vilka personliga tjänster som ärviktiga, säger Peter Wissinger, chef för Microsofts mobila affärsområde. De olika tjänster som användarna väljersamlas i så kallade hubbaserade gränssnitt istället för att använda appar. Hubbar är olika tjänstegrupper som manenkelt kommer åt genom att trycka på fyrkantiga symboler på skärmen. I en hubb kan användaren till exempellägga in Outlook, Sharepoint, projekt eller Facebook-kontakter medan börsinformation kan ligga i en annan hubb.Allt uppdateras löpande, det kan vara det närmaste mötet i Outlook, vädret eller Facebookinlägg.

3. Appar Anställda vill använda privata mobiltelefoner, som Iphone, även i arbetet och fylla dem med appar. App ären förkortning av ordet applikation, program som kan laddas in i mobiltelefoner som är utrustade med olikaoperativsystem. - It-chefer på företag måste se över hur de ska möta den här utvecklingen, framför allt ursäkerhetssynpunkt, säger Per-Arne Sandegren på analysföretaget IDC. För att undvika virus bör man ladda nerappar från tillförlitliga källor och använda antivirusprogram i sin telefon. Det finns hundratusentals appar, vissa ärgratis medan andra kostar pengar. Majoriteten appar är av privat karaktär som spel. Nu börjar affärsapparna göraintåg på marknaden: - Ett exempel på en affärsapp är att kunna identifiera var medarbetarna finns. Appen kalladbodylist lämpar sig för transport- eller vårdföretag, säger Hans Werner på analysföretaget Radargroup. Andraexempel på affärsappar är Skypes Fring som innebär att man kan ringa via trådlösa nätverk i stället för övertelefonnät. Appen Infotorg ger bolags- och personupplysningar. Med appen Office2 plus kan Word- och Excelfileranvändas i telefonen.

4. Samarbetsverktyg Hett efterfrågade it-lösningar är att du och dina kolleger ska samarbeta mer effektivt. I såkallade samarbetsplattformar kan anställdas arbetsflöden knytas ihop. Ett exempel är Microsofts lösningSharepoint som delas in i fyra delar: samarbete, informationshantering, sök och beslutsstöd. Inom samarbetefinns en mängd funktioner, allt från mindre projektgrupper till projekt som rör hela företag eller externt. När detgäller informationshantering finns olika funktioner för att ta hand om allt från webbinnehåll och dokumenthanteringtill arkivering. - I Sharepoints sökfunktion kan användaren söka i till exempel olika företagssystem eller på enspecifik kompetens inom sitt företag, säger Eva Fors, affärsområdeschef på Microsoft. Med beslutsstöd iSharepoint kan användaren plocka in information och nyckeltal från andra system. Konkurrerandesamarbetsplattformar är bland andra IBM:s Lotus Connection och Episerver. - Men man ska ha klart för sig att

kollaborationsverktygen inte gör anställda effektivare med något slags automatik. Hela 80 procent handlar om attförändra invanda beteenden och arbetsprocesser. Bara 20 procent beror på verktygen, säger Milos Herman påit-företaget Antoma.

5. Integrera kommunikation Unified Communications, UC är snarlikt samarbetsverktyg. UC handlar om attintegrera olika kanaler för kommunikation. Förutom vanlig telefoni, mobiltelefoni, mejl och videokonferenser finnsSMS, chat, blogg, delade applikationer, delade adresskataloger, ip-telefoni, sociala medier och röstmejl. Föranvändaren handlar det om närvarostatus - var man är just nu och hur och när man vill bli kontaktad. UC är inteen enskild lösning, det är oftast flera. Det finns såväl små som stora UC-satsningar: - En enkel lösning är att laddaner applikationen Outlook Social Connector i Outlook. Därigenom kan användaren få tillgång till Facebook, ellerLinkedin i Outlook, säger Eva Fors. Cisco har olika UC-lösningar där fast telefoni, mjukvarutelefoner i pc ochwebbkonferenser integreras. Vidare kan både mejl och röstmeddelanden hanteras från olika enheter. Och så kananvändarna i systemet meddela sina tillgängligheter.

6. Mobila videokonferenser Miljö, sänkta resekostnader och balans mellan jobb och fritid är lokomotiven påmarknaden för videokonferenssystem. Störst sug efter videokonferenssystem finns hos ledningsgrupper, inombank och finans och delar av offentlig sektor. - Man kan snabbt samla medarbetare i olika delar av världen till envideokonferens för att öka företagets produktivitet. Efterfrågan ökar i takt med företagens miljötänkande, eftersomanställda behöver resa betydligt mindre, säger Rolf Laggar, som driver sajten videokonferens.com. Systemen ärallt från enkla webbkameror med gryniga bilder till Ciscos värstingsystem Telepresence som kombinerar specielltmöblerade rum, avancerad video med högkvalitetsljud och presentationsprogram för att ge en extremnärvarukänsla. Den senaste trenden är att mobila medarbetare utanför kontoren ska kunna medverka i deinstallerade videokonferenserna på kontoren.

7. Molnet Molnet, på engelska Cloud computing, innebär att datorprogram, infrastruktur, programutveckling,webbhosting och lagring inte drivs från företagens interna nätverk och serverhallar. I stället nås datortjänsternautanför företaget i molnet via internet. I molnet är programuthyrning; Saas, software as a service mest efterfrågat,enligt analysföretaget IDC. - Det är hyrfunktioner som affärssystem, crm, sälj, marknad, HR och finans. Som godtvåa följer infrastruktur och säkerhet. Därefter är det i tur och ordning programutveckling (som Salesforce appexchange) serverwebhosting och lagring, säger Nils Molin på IDC. Det finns även lösenordsskyddade projektplats‐er och e-posthantering att hyra. Det råder delade meningar över molnets framfart. Analysföretaget Gartner slårfast att molnsuget ökar med 27 procent årligen. Enligt it-konsultföretaget Compass är det dock många företag somtvekar. Det beror främst på säkerhetsaspekter och oklarheter kring att integrera installerade system med molnet.

8. Rätt beslut Beslutsstöd, BI (Business intelligence) är stekhett. Med it-stöd kan du hitta rätt i växandeinformationsmängder för att fatta rätt beslut. Och behoven når allt längre ut i verksamheterna. - Först varBI-verktygen tillägnade medarbetare vid produktion och företagsledning. Nu skapas allt fler verktyg för sälj- ochmarknadsavdelningar. Dels för att alltid ha korrekt information inför beslut, dels för att företag ska kunna vara mersnabbfotade på marknaden, säger Hans Werner på analysföretaget Radargroup. Och användare utanför kontoretvill ha åtkomst till information via beslutsstöd. Därför växer mobilt beslutsstöd snabbt. CRM och beslutsstöd gliderihop. Det finns verktyg för att kunna följa lönsamhet och fatta snabba beslut utifrån marknadskampanjer. Ett annatexempel är att plocka in data från kundkort, i form av vad de olika kunderna köper och när. Sedan kan du fattabeslut över vilka kunder som ska få riktad information.

9. Nya grepp med affärssystem Affärssystemen utvecklas åt UC- och samarbetshållet. Vissa system harintegrationsplattformar, kundvårdssystem och BI-verktyg. Funktioner som Facebook och kommunikationstjänstersom Google Wave är på väg att bakas in i vissa affärssystem. I Google Wave, som kan inkludera flera deltagare,kan man exempelvis skriva meddelanden, chatta och dela dokument. SAP har börjat snegla på sin motsvarighetkallad Constellation. Några av framtidens affärssystem kan ha en helt annan affärsmodell än licenser och Saas -de kan bli reklamfinansierade.

10. Sociala medier Tidigare var sociala medier som Facebook och Twitter arbetsgivarens skräck. Vissa företagtillät inte sina anställda att använda sociala medier på arbetstid. Nu börjar allt fler företag se affärsnytta medsociala medier, framför allt Linkedin där anställda med sitt kontaktnät kan hitta nya affärsmöjligheter. Arbetsgivarekan i Linkedin söka personal och få dem rekommenderade. - Den senaste är crowdsourcing. Om en anställd harett problem att lösa används sociala medier för att i kontaktnätet ställa frågor till människor som har högrekompetens för att lösa problemet, säger Hans Werner. Docenten Robin Teigland vid Handelshögskolan iStockholm forskar om kunskapsöverföring och informella företagsnätverk, bland annat sociala medier. - Mångaföretag missar poängen. Man ser sociala medier som en envägskommunikation, att trycka ut företagets budskap,konstaterar Robin Teigland I stället ska företag via sociala medier bjuda in kunder så de kan vara med ochutveckla företagets tjänster eller produkter. Bakgrunden är att hälften av de tjänster och produkter företag självautvecklar inte är intressanta för kunderna.

© Civilekonomen

Läs också


Bilder från Sport & Pengar 2010

SPONSORWORLD 2010-11-30 13:46

Arrangemanget Sport & Pengar 2010 på Quality Globe Hotelslog rekord inte bara i antalet deltagare utan även i antalet nyasamarbeten som inleddes och affärer som gjordes på plats:`Stockholm Elithandboll investerade 1 900 kronor och gjorde

affärer direkt på plats för det tiodubbla. Tre dagar efteråt var den multipliafaktorn tjugo.` sade Stefan Högqvist påStockhols Elithandboll. Deltagarna bestod av viktiga beslutsfattare inom den skandinaviska sportindustrin spriddafrån olika rättighetshavare, eventarrangörer, förbund, sponsorer, TV-bolag, konsultbyråer, klubbar, agenter,arenaägare, leverantörer, varumärkeskonsulter, journalister, kommuner/destination, representanter från klubbar,etc. Nedan följer bilder från årets Sport & Pengar:

Karin Mattsson-Weijber, Ordförande Riksidrottsförbundet. Magnus Roos, CEO Sport Business Nordic MagnusLohe, Marknadschef Uppsala Kommun, Karin Thomasson, Kommunalråd Östersunds Kommun, Pehr Palm, VDEvent in Skåne, Ann Johansson, Chef evenemang & möten Halmstad & Co. Nicklas Henning, Sponsor &Eventchef Audi, Tomas Björklund, Sponsorchef Nordea. Matthias Kemi, Sponsorchef Scandic, Emma Stjärnlöf,PR-chef Norden Adidas. Ricky Strandberg, Sponsorchef SJ, Anna Qviberg, Sponsring & Event, Skistar. JanOlsson, Förhandlingschef SVT, Johan Kleberg, COO Canal+, Per Tellander, COO Viasat, Pontus Ogebjär,Affärsområdeschef Aftonbladet, Karl Samuelsson, COO IEC In Sports. Läs mer om denna debatt på denna länk.Mattias Erdös, Advokat & Partner, Frank Advokatbyrå Bill Sund, Professor Stockholms Universitet, JoachimLarsson Programansvarig Sport Management Högskolan Dalarna, Tomas Nilsson VD Caddie Sport&Marketing.Rebnis Hotel Systems Johan Ernst Nilsson Robin Teigland, Professor Handelshögskolan. Krister LundströmSvenska Resebolaget, Bengt Jönsson SOK, Stefan Svensson, Svenska Simförbundet. Johanna Ingnäs, ProvinsInsurance, Jörgen Andersson, Svenska Bilsportförbundet, Gunnar Ageskär, Provins Insurance. Michael Thorén,En Svensk Klassiker, Malin Flink-Eldh, Vasaloppet. Dennis Åkerblom, Folksam, Johan Lindström DjurgårdenFotboll. Mårte Forste, Konsult, Karl Samuelsson, IEC in Sports, Wilhelm Biörck, Brandspot Per Axeland, ICYouMartin Lundgren, Audi Stockholm, Dennis Åkerblom, Folksam, Mattias Tappert, SJ. Tomas Nilsson, Caddie Sport& Business, Pehr Palm, Event in Skåne.

Årets sponsor 2010 - Nordea Sport Business Nordic

Tillbaka till toppen

© Sponsorworld

Läs också


Karin Mattsson Weijber talar om svenskidrotts framtid imorgon fredag 26/11 på Sport& Pengar.

WEBFINANSER 2010-11-25 13:02

Mer Ekonomi Programmet till Sport & Pengar nu på fredag den26:e november: 08.30 - 08.55 Registrering och frukost. 09.00 -09.15 Introduktion av dagens moderator. Magnus Roos (CEO,Sport Business Nordic).

09.15 - 09.40 Riksidrottsförbundets syn på svensk idrott ur ett kommersiellt perspektiv. Presentation av KarinMattson Weijber (Ordförande, Riksidrottsförbundet).

09.40 - 10.10 Rätten till idrottsutövares reklamaktiviteter. Presentation av Mattias Erdös (Advokat/Partner, FrankAdvokatbyrå).

10.10 - 10.45 Nätverkspaus och förmiddagskaffe.

10.45 - 11.15 Sportevenemang i regionerna, hur ser den utvecklingen ut? Paneldebatt med Magnus Lohe(Marknadschef, Uppsala Kommun), Karin Thomasson (Kommunalråd, Östersunds Kommun), Pehr Palm (VD,Event in Skåne), Ann Johansson (Chef evenemang & möten, Halmstad & Co).

11.15 - 11.45 Nya pengar att tjäna för sportindustrin, världslansering av svensk sportinnovation. PresentationavRobin Teigland (Professor, Handelshögskolan i Stockholm/ICYou Group).

11.45 - 13.15 Nätverkslunch.

13.15 - 14.00 TV rättigheter & New Media. Paneldebatt med Jan Olsson (Head of Sports Rights and BroadcastSponsorship, SVT) Pontus Ogebjer (Affärsområdeschef, Aftonbladet), Per Tellander (Head of Sport, Viasat),Johan Kleberg (COO, Canal Plus) och Karl Samuelsson (COO, IEC in Sports).

14.00 - 14.30 Utbildning, diskussion kring sportutbildning och framtidens kompetenskrav. Paneldebatt med BillSund (Professor, Stockholms Universitet), Joacim Larsson (Program- ansvarig, Sport Management, HögskolanDalarna) Tomas Nilsson (CEO Caddie Sport & Business).

14.30 - 15.15 Sponsring & Event- Vad attraherar Sveriges största sponsorer? Paneldebatt med Tomas Björklund(Sponsorchef, Nordea), Mathias Kemi (Sponsorchef, Scandic), Ricky Strandberg (Sponsorchef SJ), EmmaStjernlöf (Nordic PR-manager, Adidas), Niklas Henning (Event & Sponsorchef, Audi Sverige).

15.15 - 16.00 Nätverkspaus och eftermiddagskaffe.

16.00 - 17.00 My Personal Everest. Föreläsning av äventyraren Johan Ernst Nilson.

17.00 - 17.15 Prisutdelning - Utdelning av priser till årets Sponsor, Evenemang, Arena.

17.15 - 19.00 Kvällsmingel - Dryck serveras i mässområdet.

För pressackreditering samt övriga frågor kontakta arrangör Henrik Bonnevier på Sport Business Nordic: E-mail:[email protected] Telefon: +46 (0)73-523 97 57


MyNewsdesk


© Webfinanser

Läs också


Slutna nätverk på gott och ont

DAGENS NYHETER 2010-11-24 11:37

I Sverige finns flera slutna och hemliga nätverk. De kan fylla enviktig social funktion men cementerar också ålderdomligavärderingar. Annars är det främst i öppna nätverk somkreativitet och nya idéer växer fram.

Kulturhistorikern Charles Petruson har studerat en rad hemliga nätverk och slutna sällskap i Sverige. Ännu i dagfinns det ordenssällskap som är mer eller mindre stängda för utomstående.

Många av dessa organisationer fyller en viktig social funktion, säger Charles Petruson. De skapar kontaktnätverk,donerar pengar till stipendiefonder och välgörenhet, eller ägnar sig åt socialt arbete.

Men risken med slutna sällskap är när de blir för slutna och leder till vänskapskorruption. Mutskandalen i Göteborgtidigare i år är ett typexempel, menar han.

Om man skulle titta på de personer som var inblandade i den skulle man förmodligen se att många av dem ingick isamma slutna sällskap, tror han.

Inom nätverken odlas ofta en viss typ av värderingar. Man blir upptagen i sällskapen utan förkunskaper om vadsom sker inom dem, och väl inne finns det knappast något utrymme för ifrågasättande. Sällskapen uppfattar oftaatt de står för en högre samhällsmoral, framhåller Charles Petruson.

några ordenssällskap är mycket gamla och styrs av ålderdomliga regler, värderingar som inte är aktuella i dagenssamhälle och har riter med religiösa förtecken. Initieringen sker med förbundna ögon under förnedrandeomständigheter.

Du får veta att du är värdelös, men att sällskapet tar på sig att göra en bra människa av dig. Du stiger i gradernamen får aldrig veta vad som väntar i nästa grad förrän du blir upptagen där. Detta är ett sätt att skapa en slutenhetdär en viss typ av värderingar kan frodas fritt utan att bli ifrågasatta.

Trots de här riterna har många av sällskapen en okontroversiell framtoning utåt.

Men det finns också sällskap som över huvud taget inte vill fram i ljuset, berättar Charles Petruson.

Framför allt i Skåne och Blekinge finns en del nyetablerade och udda sällskap med en främlingsfientlig ellerkriminell agenda. De har ingenting med det gamla ordensväsendet att göra, däremot har de hämtat sinorganisation och struktur därifrån.

De sociala nätverk som växer allra snabbast är dock de öppna. Genom dem får vi impulser till kreativitet och nyaidéer, medan slutna nätverk odlar kunskap på djupet. Det menar Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan iStockholm som studerar hur kunskap sprids i sociala nätverk.

I ett slutet nätverk, en liten grupp med starka , går samma kunskap runt och runt, säger hon. Analyserna fördjupasoch det kan vara väldigt bra om man vill odla spetskompetens.

Men det kan också vara hämmande. Många gånger verifierar de slutna sociala nätverken den kunskap eller devärderingar som redan finns inom gruppen.

Öppna nätverk som består av många personer men där länkarna mellan medlemmarna är svaga gynnar å andrasidan kreativiteten.

I dessa nätverk strömmar det runt mycket olika typer av information som ger impulser till nya idéer. Fusionermellan olika människors kunskap gör att ny och oväntad kunskap uppstår. Det är en god grogrund för kreativitet,säger Robin Teigland.

Även om grundprincipen för nätverk ser likadan ut i dag som innan den digitala teknikens genombrott så har detskett en del förändringar.

Sociala och digitala medier ökar kontaktytan, säger Robin Teigland. De gör det lättare att ha många lösa kontaktervia mejl än via brev och telefon.

Men många lösa kontakter skapar också problem. Genom de digitala teknikerna får vi ibland så mycket kunskapatt vi riskerar att drabbas av information overload, något som kan liknas vid informationsstress.

Då börjar vi filtrera vilken information vi ska ta emot. Ofta föredrar vi information från människor som är lika osssjälva. Vi kanske måste välja vilka mejl vi ska läsa, vilka mobilsamtal vi ska besvara eller vems uppdateringar påFacebook som ska nå oss. Då tenderar vi att söka sådan information som bekräftar det vi redan vet.

Gjorde man inte så förr?

I dag anpassar vi vår mediekonsumtion efter våra intressen. Förr tittade alla på Rapport halv åtta. Då fick manockså en massa information som man inte aktivt letade efter. Nu skaffar vi oss information utifrån våra tidigarekunskaper och erfarenheter. Detta förstärker uppfattningar vi redan har.

Hur ska man göra för att inte stelna?

Man ska var noga med att ta in personer i sitt nätverk som är olika en själv. Man måste vara duktig på att skapanya kontaktytor och försöka motverka homogena nätverk, svarar Robin Teigland.

Lotten Wiklund

[email protected]

Foton: Fredrik Funck Odd Fellows är ett ordenssällskap där både män och kvinnor är medlemmar. Huvudlogenhar sina lokaler på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

© Dagens Nyheter

Läs också


Slutna nätverk på gott och ont

DAGENS NYHETER 2010-11-24 Sida 28 - Sektion:Insidan

I Sverige finns flera slutna och hemliga nätverk. De kan fylla enviktig social funktion men cementerar också ålderdomligavärderingar. Annars är det främst i öppna nätverk somkreativitet och nya idéer växer fram.

Kulturhistorikern Charles Petruson har studerat en rad hemliganätverk och slutna sällskap i Sverige. Ännu i dag finns detordenssällskap som är mer eller mindre stängda förutomstående.

-Många av dessa organisationer fyller en viktig social funktion,säger Charles Petruson. De skapar kontaktnätverk, donerarpengar till stipendiefonder och välgörenhet, eller ägnar sig åtsocialt arbete.

Men risken med slutna sällskap är när de blir för slutna ochleder till vänskapskorruption. Mutskandalen i Göteborg tidigarei år är ett typexempel, menar han.

-Om man skulle titta på de personer som var inblandade i denskulle man förmodligen se att många av dem ingick i sammaslutna sällskap, tror han.

Inom nätverken odlas ofta en viss typ av värderingar. Man blirupptagen i sällskapen utan förkunskaper om vad som skerinom dem, och väl inne finns det knappast något utrymme för ifrågasättande. Sällskapen uppfattar ofta att de stårför en högre samhällsmoral, framhåller Charles Petruson.

-några ordenssällskap är mycket gamla och styrs av ålderdomliga regler, värderingar som inte är aktuella i dagenssamhälle och har riter med religiösa förtecken. Initieringen sker med förbundna ögon under förnedrandeomständigheter.

-Du får veta att du är värdelös, men att sällskapet tar på sig att göra en bra människa av dig. Du stiger i gradernamen får aldrig veta vad som väntar i nästa grad förrän du blir upptagen där. Detta är ett sätt att skapa en slutenhetdär en viss typ av värderingar kan frodas fritt utan att bli ifrågasatta.

Trots de här riterna har många av sällskapen en okontroversiell framtoning utåt.

Men det finns också sällskap som över huvud taget inte vill fram i ljuset, berättar Charles Petruson.

-Framför allt i Skåne och Blekinge finns en del nyetablerade och udda sällskap med en främlingsfientlig eller

kriminell agenda. De har ingenting med det gamla ordensväsendet att göra, däremot har de hämtat sinorganisation och struktur därifrån.

De sociala nätverk som växer allra snabbast är dock de öppna. Genom dem får vi impulser till kreativitet och nyaidéer, medan slutna nätverk odlar kunskap på djupet. Det menar Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan iStockholm som studerar hur kunskap sprids i sociala nätverk.

-I ett slutet nätverk, en liten grupp med starka länkar, går samma kunskap runt och runt, säger hon. Analysernafördjupas och det kan vara väldigt bra om man vill odla spetskompetens.

Men det kan också vara hämmande. Många gånger verifierar de slutna sociala nätverken den kunskap eller devärderingar som redan finns inom gruppen.

Öppna nätverk som består av många personer men där länkarna mellan medlemmarna är svaga gynnar å andrasidan kreativiteten.

-I dessa nätverk strömmar det runt mycket olika typer av information som ger impulser till nya idéer. Fusionermellan olika människors kunskap gör att ny och oväntad kunskap uppstår. Det är en god grogrund för kreativitet,säger Robin Teigland.

Även om grundprincipen för nätverk ser likadan ut i dag som innan den digitala teknikens genombrott så har detskett en del förändringar.

-Sociala och digitala medier ökar kontaktytan, säger Robin Teigland. De gör det lättare att ha många lösakontakter via mejl än via brev och telefon.

Men många lösa kontakter skapar också problem. Genom de digitala teknikerna får vi ibland så mycket kunskapatt vi riskerar att drabbas av information overload, något som kan liknas vid informationsstress.

-Då börjar vi filtrera vilken information vi ska ta emot. Ofta föredrar vi information från människor som är lika osssjälva. Vi kanske måste välja vilka mejl vi ska läsa, vilka mobilsamtal vi ska besvara eller vems uppdateringar påFacebook som ska nå oss. Då tenderar vi att söka sådan information som bekräftar det vi redan vet.

Gjorde man inte så förr?

-I dag anpassar vi vår mediekonsumtion efter våra intressen. Förr tittade alla på Rapport halv åtta. Då fick manockså en massa information som man inte aktivt letade efter. Nu skaffar vi oss information utifrån våra tidigarekunskaper och erfarenheter. Detta förstärker uppfattningar vi redan har.

Hur ska man göra för att inte stelna?

-Man ska var noga med att ta in personer i sitt nätverk som är olika en själv. Man måste vara duktig på att skapanya kontaktytor och försöka motverka homogena nätverk, svarar Robin Teigland.

LOTTEN WIKLUND


Läs också


Förändringar på LBC-dagarna 2010

SVENSK ÅKERITIDNING 2010-11-11 15:30

Jörgen Oom, psykolog och mental tränare, betonade vikten avrätt mental inställning. Våga vara bäst! Anders Josephsson Omtio år kommer det att finnas femtio lastbilscentraler i Sverige.

Det trodde en majoritet av de cirka 80 deltagarna på Sveriges Åkeriföretags och Svensk Åkeritidningsgemensamma konferens LBC-dagarna 2010 den 10-11 november. Det var ett av resultaten avmentometeromröstningarna som Carina R Nilsson, vice vd i Sveriges Åkeriföretag och moderator för konferensen,ledde.

Temat för LBC-dagarna var förändring. Och efter Jörgen Ooms föredrag, en av Sveriges populäraste talare,förstod deltagarna att ska förändring komma till stånd så är det upp till var och en. Eller som han själv valde attuttrycka det, if it's to be, it's up to me. Jörgen, som arbetat som mental tränare åt flera svenska kända idrottsmän,betonade vikten av rätt mental inställning och höll en presentation som fick deltagarna att skratta igenkännande.

-Livet är som en IKEA-pryl, du får delarna, men får sätta ihop det själv, sade Jörgen tänkvärt.

De delägarstyrda företagen har genomgått stora förändringar under 90-och 2000-talet. Fusioner och uppköp harduggat tätt. DSV Miljös styrelseordförande Alf Karlsson fanns givetvis på plats och passade på att dementeraryktet att det var DSV Miljö som lagt bud på BDX under sensommaren.

-Mycket kan jag anklagas för, men inte det, försäkrade Alf som under paneldebatten skojade lite med HåkanLarsson, ordförande i Foria, att plötsligt en dag kanske DSV Miljö köper Foria. Alf ansåg att när förändringarna påmarknaden sker snabbare och snabbare är blir det allt svårare att hantera 300 delägare. Men Håkan Larsson varinte svaret skyldig:

-Kom ihåg att ett köp kan gå åt två håll, vi kanske köper er, så passa dig!

Håkan Larsson är själv drivande i en fusion, samgåendet mellan Foria och Alltransport, som håller på som bäst förnärvarande. Han höll inte med Alf Karlsson utan var bergsfast övertygad om att leverantörsägda företag har enframtid under förutsättning att de skiljer på ägande och utförande, något som de gjort inom Foria.

9 av 10 deltagare på konferensen trodde att vi kommer att se fler köp av lastbilscentraler under de kommandeåren.

En majoritet, om än inte lika stor, ansåg också det är nödvändigt för lastbilscentralerna att bli större i framtiden.

-Men det är viktigt att inte bli för kaxig när man blir för stor, då vill kunden hitta alternativ, sade Eddie Hansson somvar en representant för de mindre lastbilscentralerna i paneldebatten, som vd för LBC Söderhamn.

-Jag har själv suttit på köparsidan och vet hur det kan låta. Men det är en fråga om ledarskap, att vara ödmjukäven om man är stor, sade han.

71 procent av deltagarna instämde i påståendet att miljösatsningar är viktiga, 26 procent instämde delvis.

En diskussion uppstod om branschen är för dålig att ta betalt för miljösatsningarna, vi levererar oxfilé men tarbetalt för dagens.

-När allt kommer omkring tror jatt det handlar om ett personligt val för oss, det känns rätt i magen helt enkelt, vi villinte förstöra klimatet för kommande generationer, sade Håkan Larsson.

Panelen verkade vara överens om att provisionen som ersättningsmodell är på utdöende, även om det nogkommer att dröja ganska många år innan den försvinner helt. Argumentet för en avskaffad provision är att detprofessionaliserar både delägarna och bolagen. Håkan Larsson är en varm förespråkare för tvåprissystem och Alf

Karlsson berättade att inom DSV Miljö har de inte provisionssystem på fjärr- och containertransporter.

-Helt klart att affärsmässigheten blivit större, sade han.

Mikael Nilsson, ordförande i Sveriges Åkeriföretag, tog fram spåkulan och spådde att 2020 och några år därefterär provisionen borta. Sören Pettersson, ordförande i M4, konstaterade att yngre åkerier har en starkare förståelseför att det är ett historiskt verktyg, provisionen. Michael Shahine från Westan Logistik berättade att inte användaprovision som ersättningsmodell och att deras åkare var mycket nöjda med det.

För något år sedan sade Helen Rinstad, vd för LBC Frakt i Karlstad, att hon ansåg att LBC är ett starkt varumärke,i klass med Sveriges Television. I mentometerundersökningen på LBC-dagarna ansåg 54 procent av deltagarnaatt lbc är ett starkt varumärke. Men i panelen verkade dessa inte få något medhåll. Lokalt kan lbc vara starkt, meninte på ett nationellt plan. Den enda i panelen som har lbc i företagsnamnet är Eddie Hansson, Sören Petterssonär ordförande i M4, och Håkan Larsson i Foria.

-Det är inte många nya bolag som döper sig till lbc, sade Mikael Nilsson och fick medhåll av Sören Petterssonsom sade att ordet har en historisk koppling, men att det runnit ut i sanden delvis.

Om någon av deltagarna till äventyrs ansåg att världen inte är stadd i förändring så ändrade de förmodligenuppfattning efter att ha lyssnat på Robin Teigland från Handelshögskolan i Stockholm. Hon forskar kring socialamedier och ledde deltagarna ut i en vindlande resa i de sociala mediernas tidevarv. 560 miljoner använderFacebook. Och det går fort. Rasande fort. Förändringarna sker i sådan takt att ingen kan allt.

-Men alla kan något och genom att jobba tillsammans i öppna nätverk kan vi bygga kunskap.

14 procent av deltagarna använde Facebook varje dag, 31 procent ibland. 54 procent var inte uppkopplade påFacebook. Men det måste nog till en förändring därvidlag och det höll många med om. 48 procent trodde att desociala medierna kommer att spela en roll även för lastbilscentralerna. Och det är nog bäst att man hänger med:

-När förändringstakten utanför en organisation är snabbare än inom organisationen är slutet nära, citerade RobinJack Welsch, tidigare CEO för General Electric.

En paneldebatt om politikernas roll för transportsektorns utveckling hanns också med. Sten Bergheden, Moderatriksdagsledamot i Trafikutskottet, Nina Larsson, partisekreterare för Folkpartiet, Johan Lindström, vd i SverigesÅkeriföretag och Niklas Nordström, PR-konsult på PRIME PR och tidigare SSU-ordförande, diskuterade politikensroll för åkerinäringens utveckling.

Och naturligtvis fick deltagarna på konferensen ta upp mentometrarna igen och bland annat svara på frågan omde ansåg att aktioner och blockader av olika slag var ett bra sätt att få gehör för åkerinäringens åsikter.

73 procent svarade att de föredrog samtal och dialog.

-Aktioner som drabbar tredje man får aldrig omvärldens sympatier,sade Johan Lindström.

Sten Bergheden tipsade om att det var bra att ligga steget före och komma in i processen innan beslut är fattade.Både han och Nina Larsson ansåg att Sveriges Åkeriföretag var en branschorganisation som har blivit mycketbättre på lobbying och är tydliga med vad de vill.

-Jag uppskattar verkligen dialogen och den underlättas när det finns en samlad organisation bakom, sade NinaLarsson.

Niklas Nordström delade med sig av flera tips, bland annat att branschen bör visa att den inte gnäller, utan kommamed förslag och liera sig med andra aktörer för att få framgång.

-Det är ingen idé att gnälla. Var konstruktiv och se hur ni kan jacka in i den politiska agendan.

Han menade att politikerna är upptagna med att försöka stärka Sverige i en allt hårdare global konkurrens ochrädda svensk välfärd.

- Fundera hur ni kan komma in och hjälpa till, hur era förslag kan passa in i den agendan.

Han tyckte att branschen skulle vara glad över den nya infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärdh, som ären tyngre politiker än den förra infrastrukturministern och stabilare på alla sätt och vis. Det sistnämnda påståendet

orsakade en del leenden från auditoriet.

Johan Lindström var lite missnöjd med att det ibland kan uppfattas som att makten inte tar branschen på riktigtallvar och exemplifierade med avgiftsfinanseringen av Transportstyrelsen.

Sten Bergheden sade att de bereder ärendet för närvarande men kunde inte ge några detaljer. Han kände tillbranschens synpunkter, inte minst sedan bland annat Sveriges Åkeriföretag uppvaktat honom och övrigaTrafikutskottet i tisdags.

Mentometerundersökningen avslutade med frågan om de ansåg att Svensk Åkerinäring är en framtidsbransch. 81procent svarade ja, 17 procent ansåg att den var statisk och 2 procent svarade att den var på utdöende.

De två procenten har förmodligen fel. Jacob Wajsman, statistiker från Trafikverket, avrundade hela tillställningenmed statistik över transportarbetets utveckling. En statistik som belägger att åkerinäringen är en framtidsbransch.Lastbilstransporterna har ökat kraftigt och kommer att fortsätta att öka framöver.

© Svensk Åkeritidning

Läs också


Nu forskar vi om sociala medier

COMPUTER SWEDEN 2010-11-05 09:08

Sida 1 / 2 Föregående Uttalanden om sociala medier byggeroftare på snärtiga formuleringar och intressanta anekdoter änvetenskapliga studier av traditionellt snitt. Men vad gör denakademiska världen för att förstå fenomenet?

Här är tre svenska forskare i frontlinjen.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm.

Robin Teigland hade tur. Hon skulle, om hennes forskningshandledare fått bestämma, studerat företagsstruktur påEricsson. Men det verkade för tråkigt så istället hamnade hon på Icon Media Lab i slutet av 1990-talet och fickuppleva den första internetboomen från insidan. Och det var där hon fick upp ögonen för kraften i informellanätverk på internet, skriver tidningen Internetworld.

När hon intervjuade programmerarna fann hon att de använde forum och messageboards på nätet för att utbytainformation och göra sitt jobb bättre.

Idag är Robin Teigland docent på Handelshögskolan i Stockholm och forskar om dagens digitala nätverkskultur.Utvecklingen har gjort det lättare för Robin Teigland att studera sina informella nätverk. Förr var hon tvungen att bliinsläppt i de sammanhang hon ville studera.

Men hon berättar också att även om verktygen utvecklas i snabb takt så fungerar de informella nätverken påungefär samma sätt som de gjorde innan sociala medier slog igenom.

Om man ska förstå de grundläggande principerna så spelar det ingen roll om det är Facebook, Twitter eller engammaldags mejlinglista man tittar på, säger Robin Teigland.

Principerna beskriver hon som följer: de informella nätverken är självreglerande. Människor är bra på att känna invad som passar och inte passar att dela med sig av.

Många företag och organisationer är rädda att släppa kontrollen och låta anställda använda öppna nätverk ijobbet, men det är väldigt sällan som anställda skriver sådant som är olämpligt, utan nätverkandet ärsjälvreglerande, säger hon.

Nästa princip handlar om kontroll. Det går inte att kontrollera eller styra nätverkandet. Till exempel går det inte attbeordra människor att engagera sig i nätverk. Det måste finnas andra drivkrafter hos personerna. Som till exempelatt uppmärksammas av kollegor och vänner och få bekräftelse på det man kan, vilket är en vanlig drivkraft.

Den tredje principen som Robin Teigland formulerar är att för att få något så måste man ge. Det funkar inte attkomma in i ett nätverk och bara ta för sig utan att bidra själv. Då blir man oftast inte särskilt populär.

Sida 1 / 2

Föregående Nästa

Innehållsförteckning

Robins tre principer

Virtuella världar Sveriges bästa bevakning av jobb och karriärfrågor inom it Senaste jobben - just nu 624 lediga



Fakta

Robin Teigland

Docent på Handelshögskolan i Stockholm.

Studerar hur vi påverkas och kan använda oss av digitala nätverk, bland annat genom det kommande projektetNordic Worlds.

Läs mer om Robin Teigland och projektet Nordic Worlds på nordicworlds.net

© Computer Sweden

Läs också


Virtuell värld verklig succé

SVENSKA DAGBLADET 2010-11-03 07:49

Drömmer du om jobbet som drakdräpare? Skaran som arbetareller gör affärer i datavärldar växer och handeln omsättermiljarder. Det kan bli en lönsam affär att axla manteln somalvdrottning.

Azeroth har en befolkning på över elva miljoner och en BNP motsvarande flera europeiska länders. Pengarnafinns på riktigt, trots att världen Azeroth bara existerar i dataspelet World of Warcraft. Men här är ingen rörmokareeller it-konsult. Här tjänar man sitt levebröd på plundring och trolljakt, och skatterna har verkligt värde. Azeroth ären av många online-världar där man handlar med riktiga pengar. Handeln i online-världar tros 2012 uppgå till cirka87 miljarder kronor, från i princip ingenting för bara några år sedan.

I dataspelet World of Warcraft antar spelaren rollen som en av spelvärldens många hjältar. Spelet kräver tanke,samarbete och framför allt tid. Tid att träna ett mäktigt alter ego som kan bekämpa drakarna, och tid att samla guldtill magiska föremål. Runt detta har en industri växt fram. I Kina arbetar kanske så många som en miljonmänniskor med att samla ihop spelskatter som säljs för riktiga pengar. Dataspelsföretaget Blizzard som driverspelet har förbjudit handeln, men den svarta marknaden är omöjlig att hejda.

Ett annat sätt att tjäna pengar i spelet är att sälja spelkonton. På ett konto samsas flera mäktiga hjältefigurer elleravatarer, och konton säljs dagligen för tusentals kronor.

Adam, 20 år från Stockholm, har sålt fem konton för 3000-5000 kronor styck. Köpare har sällan tid att bygga uppen mäktig avatar, men de kan betala någon annan för jobbet.

-Det är mycket roligare än att jobba. Man gör det man gillar och tjänar lite pengar vid sidan av.

En bekant till Adam sålde ett konto för nästan 70000 kronor. Köparen blev kort därefter av med kontot eftersomaffären var förbjuden.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm ser större möjligheter i de världar som till skillnad frånBlizzard uppmuntrar riktig handel. Där finns de stora pengarna och virtuellt företagande, eller avaprenörskap,växer snabbt.

I världarna Second Life och Entropia Universe är handeln med riktiga pengar en självklarhet. I Entropia Universeköptes en rymdö för cirka 2,4 miljoner kronor. I Second Life blev Ailin Graef den första att tjäna en miljon dollar ien online-värld.

När pengarna växer drar myndigheterna öronen åt sig. 2006 konstaterade en amerikansk utredning att detjuridiskt var glasklart att online-varorna skulle beskattas, men ingen visste riktigt hur. Än i dag släpar regleringenefter.

-Om jag jobbar för någon som butiksbiträde i Second Life, hur ska inkomsten beskattas? Vad händer om jag drivermycket av verksamheten i en virtuell värld?

I takt med att våra arbeten kräver mindre fysiskt arbete blir möjligheten att arbeta i online-världar större. På IBM:skontor i virtuella världar som Second Life arbetar medarbetare flera dagar i veckan. Robin Teigland säger att honhaft ett möte med en bekant på IBM på detta kontor.

-Han sitter hemma vid sitt skrivbord, loggar in, går in på sitt kontor och träffar kollegor och kunder från helavärlden.

Robin Teigland är säker på att vi i framtiden kommer att både arbeta och tjäna pengar mer i de virtuella världarsom kryper närmare vår fysiska. Hon skulle vilja se en online-värld skapad och reglerad av EU. Det tror hon skulle

ge förutsättningarna för en explosionsartad ökning i virtuellt företagande.

-Jag ser ingen skillnad på det verkliga och det virtuella. Jag ser skillnad på det virtuella och det fysiska - detverkliga finns där ute i online-världarna också.

Foto: Bertil Ericson/SCANPIX Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, och hennes avatarKarinda Rhode från Second Life.

Fakta

VAD GÄLLER SAKEN?

Vilka världar finns?

Amerikanska Second Life grundades 2003 och har vuxit stort. Världen använder sig av valutan Linden-dollar ochde totala värdet av transaktionerna i världen uppgick 2009 till över 3,8 miljarder svenska kronor.

Entropia Universe är ett svenskt projekt som släpptes 2003. Valutan är Project Entropia-dollar och flera gånger harvärlden hamnat i Guinness rekordbok för att husera de dyraste virtuella föremålen i världen. I år köpte en av dessinvånare en populär rymdstation för 2,25 miljoner kronor.

World of Warcraft är ett fantasyspel där spelaren tar på sig rollen som en av världens många hjältar. Handel medriktiga pengar är mot reglerna, men förekommer ändå i stor utsträckning.

Hur tjäna pengar?

I virtuella världar som amerikanska Second Life eller svenska Entropia Universe kan föremål, allt från en klänningeller en öl till ett slott, köpas för riktiga pengar. Riktig valuta växlas mot valuta i den virtuella världen. De enskildasummorna är i regel små men tillsammans kan det bli mycket. Som en följd av detta kan man öppna en butik därman tjänar riktiga pengar, och ha anställda som arbetar inom den virtuella världen, även de med en riktig lön.

© Svenska Dagbladet

Läs också


Online-världar ny miljardekonomi

HALLANDSPOSTEN 1 2010-11-03 Sida 28 - Sektion:Sista - Del: 1


Azeroth har en befolkning på över elva miljoner och en BNPmotsvarande flera europeiska länders. Pengarna finns påriktigt, trots att världen Azeroth bara existerar i dataspeletWorld of Warcraft. Men här är ingen rörmokare eller IT-konsult.Här tjänar man sitt levebröd på plundring och trolljakt, ochskatterna har verkligt värde. Azeroth är en av många online-världar där man handlar med riktiga pengar. Handeln i online-världar tros 2012 uppgå till cirka 87 miljarder kronor, från iprincip ingenting för bara några år sedan.

I dataspelet World of Warcraft antar spelaren rollen som en avspelvärldens många hjältar. Spelet kräver tanke, samarbete,och framför allt tid. Tid att träna ett mäktigt alter ego som kanbekämpa drakarna, och tid för att samla guld till magiskaföremål. Runt detta har en industri växt fram. I Kina arbetarkanske så många som en miljon människor med att samla ihopspelskatter som säljs för riktiga pengar. DataspelsföretagetBlizzard som driver spelet har förbjudit handeln, men densvarta marknaden är omöjlig att hejda.

Ett annat sätt att tjäna pengar i spelet är att sälja spelkonton. På ett konto samsas flera mäktiga hjältefigurer eller"avatarer", och konton säljs dagligen för tusentals kronor. Adam, 20 år gammal från Stockholm, har sålt femkonton för mellan 3000 och 5000 kronor styck. Köpare har sällan tid att bygga upp en mäktig avatar, men de kanbetala någon annan för jobbet. Det blir ingen bra timlön, men Adam ser det som ett sätt att tjäna pengar på enhobby.

- Det är mycket roligare än att jobba. Man gör det man gillar och tjänar lite pengar vid sidan av.

Men ibland säljer spelare konton för stora pengar. Adam säger att en bekant till honom sålde ett konto för nästan70 000 kronor. Köparen blev kort därefter av med kontot eftersom affären var förbjuden.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm ser större möjligheter i de världar som till skillnad frånBlizzard uppmuntrar riktig handel. Där finns de stora pengarna och virtuellt företagande, eller "avaprenörskap"som Teigland kallar det, växer snabbt.


Men när pengarna växer drar även myndigheter öronen till sig. 2006 konstaterade en amerikansk utredning att detjuridiskt var glasklart att online-varorna skulle beskattas, men ingen visste riktigt hur. Än i dag släpar regleringenefter och Robin Teigland efterfrågar tydliga svar på de frågor som uppstått.

- Om jag jobbar för någon annan som butiksbiträde i Second Life, hur ska den inkomsten beskattas? Vad händerom jag driver mycket av min verksamhet i en virtuell värld?

I takt med att våra arbeten kräver mindre fysiskt arbete blir också möjligheten att arbeta i online-världar allt större.På IBM:s kontor i virtuella världar som Second Life arbetar medarbetare flera dagar i veckan. Robin Teiglandsäger att hon haft ett möte med en bekant på IBM på detta kontor.

- Han sitter hemma vid sitt skrivbord, loggar in, går in på sitt kontor och träffar kolleger och kunder från helavärlden.

Robin Teigland är säker på att vi i framtiden kommer att både arbeta och tjäna pengar mer i de virtuella världarsom kryper närmare vår fysiska. Det krävs dock mycket arbete och Teigland säger att hon skulle vilja se enonline-värld skapad och reglerad av EU. Det, tror hon, skulle ge förutsättningarna för en explosionsartad ökning ivirtuellt företagande och synen på det som en naturlig del av vår tillvaro.

- Jag ser ingen skillnad på det "verkliga" och det "virtuella". Jag ser skillnad på det virtuella och det fysiska - detverkliga finns där ute i online-världarna också.

Bildtext: - Hjältefigur. Forskaren Robin Teiglands avatar Karinda Rhode från Second Life.Forskare. Robin Teigland, docentpå Handelshögskolan i Stockholm, är säker på att vi i framtiden kommer att både arbeta och tjäna pengar mer i devirtuella världar som kryper närmare vår fysiska. Bild: Bertil Ericson/SCANPIX

© Hallandsposten eller artikelförfattaren.

Läs också



SVENSKA DAGBLADET 1 2010-11-03 Sida 22 - Sektion:Näringsliv - Del: 2

M Jag ser ingen skillnad på det "verkliga" och det "virtuella". Det verkliga finns i online-världarna också.



Läs också



SVENSKA DAGBLADET 1 2010-11-03 Sida 22 - Sektion:Näringsliv - Del: 2


Vilka världar finns?

Amerikanska Second Life grundades 2003 och har vuxit stort.Världen använder sig av valutan Linden-dollar och de totalavärdet av transaktionerna i världen uppgick 2009 till över 3,8miljarder svenska kronor.

Entropia Universe är ett svenskt projekt som släpptes 2003.Valutan är Project Entropia-dollar och flera gånger har världenhamnat i Guinness rekordbok för att husera de dyraste virtuellaföremålen i världen. I år köpte en av dess invånare en populärrymdstation för 2,25 miljoner kronor.

World of Warcraft är ett fantasyspel där spelaren tar på sigrollen som en av världens många hjältar. Handel med riktigapengar är mot reglerna, men förekommer ändå i storutsträckning.

Hur tjäna pengar?

I virtuella världar som amerikanska Second Life eller svenska Entropia Universe kan föremål, allt från en klänningeller en öl till ett slott, köpas för riktiga pengar. Riktig valuta växlas mot valuta i den virtuella världen. De enskildasummorna är i regel små men tillsammans kan det bli mycket. Som en följd av detta kan man öppna en butik därman tjänar riktiga pengar, och ha anställda som arbetar inom den virtuella världen, även de med en riktig lön.

81

miljoner kronor tjänade de 25 mest ekonomiskt framgångsrika spelarna totalt förra året.

Azeroth har en befolkning på över elva miljoner och en BNP motsvarande flera europeiska länders. Pengarnafinns på riktigt, trots att världen Azeroth bara existerar i dataspelet World of Warcraft. Men här är ingen rörmokareeller it-konsult. Här tjänar man sitt levebröd på plundring och trolljakt, och skatterna har verkligt värde. Azeroth ären av många online-världar där man handlar med riktiga pengar. Handeln i online-världar tros 2012 uppgå till cirka87 miljarder kronor, från i princip ingenting för bara några år sedan.

I dataspelet World of Warcraft antar spelaren rollen som en av spelvärldens många hjältar. Spelet kräver tanke,samarbete och framför allt tid. Tid att träna ett mäktigt alter ego som kan bekämpa drakarna, och tid att samla guldtill magiska föremål. Runt detta har en industri växt fram. I Kina arbetar kanske så många som en miljon männi‐skor med att samla ihop spelskatter som säljs för riktiga pengar. Dataspelsföretaget Blizzard som driver spelet harförbjudit handeln, men den svarta marknaden är omöjlig att hejda.

Ett annat sätt att tjäna pengar i spelet är att sälja spelkonton. På ett konto samsas flera mäktiga hjältefigurer eller"avatarer", och konton säljs dagligen för tusentals kronor.

Adam, 20 år från Stockholm, har sålt fem konton för 3000 - 5000 kronor styck. Köpare har sällan tid att bygga uppen mäktig avatar, men de kan betala någon annan för jobbet.


En bekant till Adam sålde ett konto för nästan 70000 kronor. Köparen blev kort därefter av med kontot eftersomaffären var förbjuden.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm ser större möjligheter i de världar som till skillnad frånBlizzard uppmuntrar riktig handel. Där finns de stora pengarna och virtuellt företagande, eller "avaprenörskap",växer snabbt.


När pengarna växer drar myndigheterna öronen åt sig. 2006 konstaterade en amerikansk utredning att detjuridiskt var glasklart att online-varorna skulle beskattas, men ingen visste riktigt hur. Än i dag släpar regleringenefter.

- Om jag jobbar för någon som butiksbiträde i Second Life, hur ska inkomsten beskattas? Vad händer om jagdriver mycket av verksamheten i en virtuell värld?

I takt med att våra arbeten kräver mindre fysiskt arbete blir möjligheten att arbeta i online-världar större. På IBM:skontor i virtuella världar som Second Life arbetar medarbetare flera dagar i veckan. Robin Teigland säger att honhaft ett möte med en bekant på IBM på detta kontor.

- Han sitter hemma vid sitt skrivbord, loggar in, går in på sitt kontor och träffar kollegor och kunder från helavärlden.

Robin Teigland är säker på att vi i framtiden kommer att både arbeta och tjäna pengar mer i de virtuella världarsom kryper närmare vår fysiska. Hon skulle vilja se en online-värld skapad och reglerad av EU. Det tror hon skullege förutsättningarna för en explosionsartad ökning i virtuellt företagande.

- Jag ser ingen skillnad på det "verkliga" och det "virtuella". Jag ser skillnad på det virtuella och det fysiska - detverkliga finns där ute i online-världarna också.


Läs också



DAGENS INDUSTRI 2010-10-30 15:35


Azeroth har en befolkning på över elva miljoner och en BNP motsvarande flera europeiska länders. Pengarnafinns på riktigt, trots att världen Azeroth bara existerar i dataspelet World of Warcraft. Men här är ingen rörmokareeller IT-konsult. Här tjänar man sitt levebröd på plundring och trolljakt, och skatterna har verkligt värde. Azeroth ären av många online-världar där man handlar med riktiga pengar.

Handeln i online-världar tros 2012 uppgå till cirka 87 miljarder kronor, från i princip ingenting för bara några årsedan.

I dataspelet World of Warcraft antar spelaren rollen som en av spelvärldens många hjältar. Spelet kräver tanke,samarbete, och framför allt tid. Tid att träna ett mäktigt alter ego som kan bekämpa drakarna, och tid för att samlaguld till magiska föremål.

Runt detta har en industri växt fram. I Kina arbetar kanske så många som en miljon människor med att samla ihopspelskatter som säljs för riktiga pengar. Dataspelsföretaget Blizzard som driver spelet har förbjudit handeln, menden svarta marknaden är omöjlig att hejda.

Ett annat sätt att tjäna pengar i spelet är att sälja spelkonton. På ett konto samsas flera mäktiga hjältefigurer elleràvatarer`, och konton säljs dagligen för tusentals kronor. Adam, 20 år gammal från Stockholm, har sålt femkonton för mellan 3.000 och 5.000 kronor styck. Köpare har sällan tid att bygga upp en mäktig avatar, men de kanbetala någon annan för jobbet. Det blir ingen bra timlön, men Adam ser det som ett sätt att tjäna pengar på enhobby.

`Det är mycket roligare än att jobba. Man gör det man gillar och tjänar lite pengar vid sidan av.`

Men ibland säljer spelare konton för stor pengar. Adam säger att en bekant till honom sålde ett konto för nästan70.000 kronor. Köparen blev kort därefter av med kontot eftersom affären var förbjuden.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm ser större möjligheter i de världar som till skillnad frånBlizzard uppmuntrar riktig handel. Där finns de stora pengarna och virtuellt företagande, eller àvaprenörskap`som Teigland kallar det, växer snabbt.



Òm jag jobbar för någon annan som butiksbiträde i Second Life, hur ska den inkomsten beskattas? Vad händer

om jag driver mycket av min verksamhet i en virtuell värld? `


`Han sitter hemma vid sitt skrivbord, loggar in, går in på sitt kontor och träffar kollegor och kunder från helavärlden.`


`Jag ser ingen skillnad på det `verkliga` och det `virtuella`. Jag ser skillnad på det virtuella och det fysiska - detverkliga finns där ute i online-världarna också.`

© di.se

Läs också



LANDSKRONA POSTEN 2010-10-30 Sida 46 - Sektion:Ekonomi - Del: A


Azeroth har en befolkning på över elva miljoner och en BNPmotsvarande flera europeiska länders. Pengarna finns påriktigt, trots att världen Azeroth bara existerar i dataspeletWorld of Warcraft.

Men här är ingen rörmokare eller IT-konsult. Här tjänar man sittlevebröd på plundring och trolljakt, och skatterna har verkligtvärde. Azeroth är en av många online-världar där man handlarmed riktiga pengar. Handeln i online-världar tros 2012 uppgåtill cirka 87 miljarder kronor, från i princip ingenting för baranågra år sedan.

I dataspelet World of Warcraft antar spelaren rollen som en avspelvärldens många hjältar. Spelet kräver tanke, samarbete,och framför allt tid. Tid att träna ett mäktigt alter ego som kanbekämpa drakarna, och tid för att samla guld till magiskaföremål.

Runt detta har en industri växt fram. I Kina arbetar kanske såmånga som en miljon människor med att samla ihop spelskatter som säljs för riktiga pengar. DataspelsföretagetBlizzard som driver spelet har förbjudit handeln, men den svarta marknaden är omöjlig att hejda.

Ett annat sätt att tjäna pengar i spelet är att sälja spelkonton. På ett konto samsas flera mäktiga hjältefigurer eller"avatarer", och konton säljs dagligen för tusentals kronor. Adam, 20 år gammal från Stockholm, har sålt femkonton för mellan 3 000 och 5 000 kronor styck. Köpare har sällan tid att bygga upp en mäktig avatar, men de kanbetala någon annan för jobbet. Det blir ingen bra timlön, men Adam ser det som ett sätt att tjäna pengar på enhobby.


Men ibland säljer spelare konton för stor pengar. Adam säger att en bekant till honom sålde ett konto för nästan 70000 kronor. Köparen blev kort därefter av med kontot eftersom affären var förbjuden.

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm ser större möjligheter i de världar som till skillnad frånBlizzard uppmuntrar riktig handel. Där finns de stora pengarna och virtuellt företagande, eller "avaprenörskap"som Teigland kallar det, växer snabbt.



- Om jag jobbar för någon annan som butiksbiträde i Second Life, hur ska den inkomsten beskattas? Vad händerom jag driver mycket av min verksamhet i en virtuell värld?


- Han sitter hemma vid sitt skrivbord, loggar in, går in på sitt kontor och träffar kollegor och kunder från helavärlden.


- Jag ser ingen skillnad på det "verkliga" och det "virtuella". Jag ser skillnad på det virtuella och det fysiska - detverkliga finns där ute i online-världarna också. TT

Bildtext: - Ett konto med välutrustade "avatars", eller "chars" som karaktärerna kallas i WoW kan kosta flera tusen kronorpå svarta marknaden. Blizzard som äger rättigheterna till WoW tillåter inte sådan handel, men det sker ändådagligen.Forskaren Robin Teiglands egen "avatar" Karinda Rhode från Second Life.Robin Teigland, forskare påHandelshögskolan i Stockholm tror att det virtuella företagande kommer att öka kraftigt.

© Landskrona Posten eller artikelförfattaren.

Läs också



BORÅS TIDNING 2010-10-29 10:35

Drömmer du om jobbet som drakdräpare? Skaran som arbetareller gör affärer i datavärldar växer och handeln omsättermiljarder. FAKTA Vilka världar finns? Amerikanska Second Lifegrundades 2003 och har sedan växt stort.

Världen använder sig av valutan Linden-dollar och de totala värdet av transaktionerna i världen uppgick 2009 tillöver 3,8 miljarder svenska kronor. De 25 mest ekonomiskt framgångsrika spelarna tjänade totalt 81 miljonerkronor samma år.

Entropia Universe är ett svenskt projekt som släpptes 2003. Valutan är Project Entropia-dollar och flera gånger harvärlden hamnat i Guinness rekordbok för att husera de dyraste virtuella föremålen i världen. I år köpte en av dessinvånare en populär rymdstation för 2,25 miljoner kronor.

World of Warcraft är ett fantasyspel där spelaren tar på sig rollen som en av världens många hjältar. Handel medriktiga pengar är mot reglerna, men förekommer ändå i stor utsträckning.(TT)

Det kan bli en lönsam affär att axla manteln som alvdrottning.

Azeroth har en befolkning på över elva miljoner och en BNP motsvarande flera europeiska länders. Pengarnafinns på riktigt, trots att världen Azeroth bara existerar i dataspelet World of Warcraft. Men här är ingen rörmokareeller IT-konsult. Här tjänar man sitt levebröd på plundring och trolljakt, och skatterna har verkligt värde. Azeroth ären av många online-världar där man handlar med riktiga pengar. Handeln i online-världar tros 2012 uppgå till cirka87 miljarder kronor, från i princip ingenting för bara några år sedan.

Roligare än jobb

I dataspelet World of Warcraft antar spelaren rollen som en av spelvärldens många hjältar. Spelet kräver tanke,samarbete, och framför allt tid. Tid att träna ett mäktigt alter ego som kan bekämpa drakarna, och tid för att samlaguld till magiska föremål. Runt detta har en industri växt fram. I Kina arbetar kanske så många som en miljonmänniskor med att samla ihop spelskatter som säljs för riktiga pengar. Dataspelsföretaget Blizzard som driverspelet har förbjudit handeln, men den svarta marknaden är omöjlig att hejda.

Konto för 70 000

Ett annat sätt att tjäna pengar i spelet är att sälja spelkonton. På ett konto samsas flera mäktiga hjältefigurer elleràvatarer`, och konton säljs dagligen för tusentals kronor. Adam, 20 år gammal från Stockholm, har sålt femkonton för mellan 3 000 och 5 000 kronor styck. Köpare har sällan tid att bygga upp en mäktig avatar, men de kanbetala någon annan för jobbet. Det blir ingen bra timlön, men Adam ser det som ett sätt att tjäna pengar på enhobby.

Det är mycket roligare än att jobba. Man gör det man gillar och tjänar lite pengar vid sidan av.

Men ibland säljer spelare konton för stor pengar. Adam säger att en bekant till honom sålde ett konto för nästan 70000 kronor. Köparen blev kort därefter av med kontot eftersom affären var förbjuden.

Rymdö för miljoner

Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm ser större möjligheter i de världar som till skillnad frånBlizzard uppmuntrar riktig handel. Där finns de stora pengarna och virtuellt företagande, eller àvaprenörskap`som Teigland kallar det, växer snabbt.

I världarna Second Life och Entropia Universe är handeln med riktiga pengar en självklarhet. I Entropia Universeköptes en rymdö för cirka 2,4 miljoner kronor. I Second Life blev Ailin Graef den första att tjäna en miljon dollar i

en online-värld.


Om jag jobbar för någon annan som butiksbiträde i Second Life, hur ska den inkomsten beskattas? Vad händerom jag driver mycket av min verksamhet i en virtuell värld?

Kontor i Second Life


Han sitter hemma vid sitt skrivbord, loggar in, går in på sitt kontor och träffar kollegor och kunder från hela världen.


Jag ser ingen skillnad på det `verkliga` och det `virtuella`. Jag ser skillnad på det virtuella och det fysiska detverkliga finns där ute i online-världarna också.

TT

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

© Borås Tidning

Läs också


Nu forskar vi om sociala medier

IDG 2010-10-22 11:14

Sida 1 / 2 Föregående Uttalanden om sociala medier byggeroftare på snärtiga formuleringar och intressanta anekdoter änvetenskapliga studier av traditionellt snitt. Men vad gör denakademiska världen för att förstå fenomenet?

Här är tre svenska forskare i frontlinjen.


Robin Teigland hade tur. Hon skulle, om hennes forskningshandledare fått bestämma, studerat företagsstruktur påEricsson. Men det verkade för tråkigt så istället hamnade hon på Icon Media Lab i slutet av 1990-talet och fickuppleva den första internetboomen från insidan. Och det var där hon fick upp ögonen för kraften i informellanätverk på internet.

När hon intervjuade programmerarna fann hon att de använde forum och messageboards på nätet för att utbytainformation och göra sitt jobb bättre.

Idag är Robin Teigland docent på Handelshögskolan i Stockholm och forskar om dagens digitala nätverkskultur.Utvecklingen har gjort det lättare för Robin Teigland att studera sina informella nätverk. Förr var hon tvungen att bliinsläppt i de sammanhang hon ville studera.

Men hon berättar också att även om verktygen utvecklas i snabb takt så fungerar de informella nätverken påungefär samma sätt som de gjorde innan sociala medier slog igenom.

Om man ska förstå de grundläggande principerna så spelar det ingen roll om det är Facebook, Twitter eller engammaldags mejlinglista man tittar på, säger Robin Teigland.

Principerna beskriver hon som följer: de informella nätverken är självreglerande. Människor är bra på att känna invad som passar och inte passar att dela med sig av.

Många företag och organisationer är rädda att släppa kontrollen och låta anställda använda öppna nätverk ijobbet, men det är väldigt sällan som anställda skriver sådant som är olämpligt, utan nätverkandet ärsjälvreglerande, säger hon.

Nästa princip handlar om kontroll. Det går inte att kontrollera eller styra nätverkandet. Till exempel går det inte attbeordra människor att engagera sig i nätverk. Det måste finnas andra drivkrafter hos personerna. Som till exempelatt uppmärksammas av kollegor och vänner och få bekräftelse på det man kan, vilket är en vanlig drivkraft.

Den tredje principen som Robin Teigland formulerar är att för att få något så måste man ge. Det funkar inte attkomma in i ett nätverk och bara ta för sig utan att bidra själv. Då blir man oftast inte särskilt populär.

Sida 1 / 2

Föregående Nästa

Innehållsförteckning

Robins tre principer

Virtuella världar

Fakta

Robin Teigland

Docent på Handelshögskolan i Stockholm.

Studerar hur vi påverkas och kan använda oss av digitala nätverk, bland annat genom det kommande projektetNordic Worlds.

Läs mer om Robin Teigland och projektet Nordic Worlds på nordicworlds.net

© IDG

Läs också


Nya IT-ministern Anna-Karin Hatt huvudtalarpå Internetdagarna

WEBFINANSER 2010-10-13 17:43

Mer Ekonomi Det är nu klart att Sveriges första IT-minister,Anna-Karin Hatt (C), huvudtalar på den årliga konferensenInternetdagarna som.SE anordnar för elfte året i rad.

Den 27 oktober får vi höra mer om hennes planer för Internet-Sverige och det som regeringen kallar Sverigesdigitala agenda.

Konferensen anordnas den 26-27 oktober på Folkets Hus, City Conference Centre, i Stockholm, och erbjuder sjukonferensspår och närmare 140 talare som delar med sig av sina expertkunskaper och senaste nytt inom en långrad ämnen.

I budgetpropositionen som presenterades 12 oktober framgick bland annat att regeringen nu tänker ta fram vadman kallar en digital agenda för Sverige. Enligt ett första uttalande från den nya IT-ministern ska denna agendadefiniera hur vi på bästa sätt kan använda IT för att skapa jobb, företagande, utveckling och tillväxt i hela landet.

Vid sidan av Anna-Karin Hatt hör vi också Jeffrey Cole, professor och föreståndare för Center for the Digital Futurei Los Angeles samt Robin Teigland, som är docent vid Handelshögskolan och forskar om Internets användningoch samhällseffekter.

Svenskarna och Internet 2010 presenteras

Internetdagarna är synonymt med nya rön och fakta kring Internet. I samband med konferensen presenterar.SEbland annat rapporten Svenskarna och Internet 2010, en årlig rapport som kartlägger den svenska befolkningensInternetanvändning ur ett globalt perspektiv, som.SE gör i samarbete med World Internet Institute.

För anmälan och mer information om Internetdagarna, besök www.internetdagarna.se

För mer information, kontakta:

Lennart Bonnevier, programansvarig för Internetdagarna

Telefon: 08-452 35 62 eller 0702-19 01 86

E-post: [email protected]

Janne Elvelid, projektledare för Internetdagarna

Telefon: 0703-58 30 69


Maria Ekelund, kommunikationschef på.SE

Telefon: 070-777 44 87


Om.SE

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positivutveckling av Internet i Sverige..SE ansvarar för Internets svenska toppdomän,.se, med registrering avdomännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet frånregistrering av domännamn finansierar initiativ som främjar Internetutvecklingen i Sverige, både genom egenverksamhet och genom finansiering av fristående projekt. Läs mer på http://www.iis.se.


MyNewsdesk


© Webfinanser

Läs också


Ny IT-minister på Internetdagarna

ELEKTRONIKBRANSCHEN 2010-10-13 14:29

Det är nu klart att Sveriges första IT-minister, Anna-Karin Hatt(C), huvudtalar på den årliga konferensen Internetdagarnasom.SE anordnar för elfte året i rad.

Den 27 oktober får vi höra mer om hennes planer för Internet-Sverige och det som regeringen kallar Sverigesdigitala agenda.

Konferensen anordnas den 26-27 oktober på Folkets Hus, City Conference Centre, i Stockholm, och erbjuder sjukonferensspår och närmare 140 talare som delar med sig av sina expertkunskaper och senaste nytt inom en långrad ämnen.

I budgetpropositionen som presenterades 12 oktober framgick bland annat att regeringen nu tänker ta fram vadman kallar en digital agenda för Sverige. Enligt ett första uttalande från den nya IT-ministern ska denna agendadefiniera hur vi på bästa sätt kan använda IT för att skapa jobb, företagande, utveckling och tillväxt i hela landet.

Vid sidan av Anna-Karin Hatt hör vi också Jeffrey Cole, professor och föreståndare för Center for the Digital Futurei Los Angeles samt Robin Teigland, som är docent vid Handelshögskolan och forskar om Internets användningoch samhällseffekter.

Internetdagarna är synonymt med nya rön och fakta kring Internet. I samband med konferensen presenterar.SEbland annat rapporten Svenskarna och Internet 2010, en årlig rapport som kartlägger den svenska befolkningensInternetanvändning ur ett globalt perspektiv, som.SE gör i samarbete med World Internet Institute.

© ElektronikBranschen

Läs också


Insiktsdag 2010 inspirerade och bjöd påmingel!

RESONER 2010-10-08 02:37

Reportage, Carl Bernström I år anordnade GfK Sverige ABInsiktsdagen i både Malmö och Stockholm 22 respektive 23september. Det var femte året i rad och tredje året i Stockholm.

Evenemanget är öppet för alla, även konkurrenter, och närmare 150 deltagare var samlade i Stockholm därThomas Floreteng dokumenterade dagen för SMRN.

GfK bjöd på en härligt solig höstmorgon till sin inspirationsdag på Operaterrassen i Stockholm. Dagen inleddesmed en väl varierad frukostbuffé, som deltagarna inmundigade vid stora runda bord. Redan här var mingelnivånhög.

Som vanligt inledde Ulf Hillsten, VD, dagen. Denna gång med lite intressant information om företagets historia.Ursprunget från Universitetet i Nürnberg började man redan 1925 forska om konsumentbeteende. Anledningenvar att depressionen påverkade konsumenternas köpvanor, och nu ville man veta på vilket sätt. 1935 bildadesGesellschaft für Konsumforschung, GfK, som numera står för Growth from Knowledge. GfK har de senaste årenhaft en tillväxt på 56%, och har 50 expertseniorkonsulter enbart i Sverige. Ulf redovisade även några svar från entidigare enkät: Medelåldern i salen var 40,3 år, 8 av 10 fanns med på Facebook men bara 1 av 10 utnyttjadeTwitter. Således en perfekt målgrupp för dagens ämne Digitala insikter.

Moderator Martin Warberg, 44 år gammal, gjorde några jämförelser från tiden då han var ung, och vilken tekniksom fanns då, med det som dagens ungdomar använder. På den tiden hyrde man en MovieBox för att se deförsta VHS-filmerna i sin tjockTV. Idag har nästa alla en BluerRayspelare hemma. Ett ämne på skolschemat varmaskinskrivning, idag har eleverna varsin laptop. Att ringa i telefon till Australien kostade 19:50 kr/min, idag är detgratis via Skype, och då ingår även bildtelefoni. Samlandet av vinylskivor har ersatts av spellistor i Spotify. Martinerkände att han också finns på Facebook, men hade svårt att förstå varför För Martin och övriga som vill veta merfinns numera Facebook-gruppen Vi som fick digitala insikter att gå med i.

Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, kom som en stormvind och berättade entusiastiskt omVärdeskapande med sociala medier: Början på den tredje industriella revolutionen. Första revolutionen var att gåfrån tiden då arbete och fritid var samma sak, till den ångmaskinsdrivna fabriken där arbete hade sin tid och övrigtsin. Andra revolutionen var de multinationella företagen, där var och en hade sin egen motor som drev arbetet.Den har nu ersatts av den tredje revolutionen Internet. Mikroelektronikens tidevarv. I Internetvärlden, för övrigtbara 41 år gammal, skapas inte längre värdet av information på företagen utan av humankapitalet, precis som föreförsta revolutionen, industrialismen. Och att allt händer snabbare visade hon med yotubeklippet Did You Know?3.0

Robin Teigland talade mycket om den kollektiva kunskapen som finns där ute. Öppnar man sig och släpper lössina egna kunskaper får man 1000-fallt tillbaka. Begreppet Kollektiv intelligens innebär att kunskaperna finns inätveken, och det är bevisat att det räcker med 6 för att få kontakt med vem som helst i hela världen. Därför är detviktigt att ha en policy som gynnar medarbetarnas kreativitet. Försöker man frånta de anställda möjligheten attanvända sociala medier under arbetstid kommer produktiviteten att sjunka - de anställda sitter på toan och twittraristället! Den gamla organisationsmodellen med rektanglar där chefen är överst har ersatts med relationsschemadär vem-som-pratar-med-vem visar vilka som är de verkliga centrumpersonen på företaget, och hurbeslutsvägarna egentligen fungerar.

I dag löser kunder och allmänheten 30% av företagens problem för de företag som vågar släppa på sin sekretess.Teigland berättade om ett gruvföretag som la ut alla sina geologiska data på nätet och fick så många förslag påvar man kunde hitta guld att vinsten ökade med flera miljoner. Andra exempel är kundsupport som sköts avkunderna själva via bloggar om felbeskrivningar och lösningar.

Robins gav några handfasta rekommendationer. 1) Bjud in dina användare i utvecklingsprocessen. 2) Ju fler somser problemen med andra ögon, ju större chans till lösningar. Brainstormingen har blivit global. 3) Innovationer

kommer från gamla idéer och upptäcks av den nya generationen, men det behövs erfarenhet för att inte återskapasamma hjul gång på gång.

I virtuella världar ger möjlighet att testa nya idéer och träffa andra. Ökad exponering av även triviala saker kanleda till mervärden: A: Jag skall åka till Brasilien i morgon. B: Kul, där har jag en kompis som du kan hälsa på omdu hinner. A: Ja det skall jag göra. B: Du kanske kan få bo gratis. Han jobbar också med samma saker som duoch jag gör

Vi som är födda före 1969 måste lära om. Det har kommit en ny generation som både jobbar och tänkerannorlunda. Lojaliteten sitter i yrket, inte den anställning de har. Skaffa dig en mentor hos ungdomarna och lär dighur världen kommer att fungera i morgon. Världen kommer ändå inte att fungera så som du lärt dig. De vanligasteuppgiftslämnarna till Wikipedia är inte experter utan pensionärer. Wikipedia är roligare än korsord. Man kommerihåg saker lättare och jobbar bättre om man har roligt. Det är därför alla unga vill jobba hos Google. Sätt på digturistglasögonen och vandra runt på ditt eget företag. Om utvecklingen går fortare utanför företaget än innanförskall du se upp. Slutet kan vara nära!

Robin Teiglands presentation finns här via Slideshare.net

Frågestunden efter presentationen bjöd på några intrikata påpekanden. Är all information relevant? Att lägga utnågra bilder eller presentationer är en sak, men att berätta att man går ut med hunden kan väcka andra känslorsom att du vet att jag är upptagen just då. Och att huset är tomt på folk. Det finns också en risk för SocialOverload. Alla orkar inte bry sig om allt du håller på med. Att vara Always On är ett ganska nytt fenomen, och vivet inte hur det påverkar oss. Det viktiga är att skilja på vad som är privat och bara för mina närmaste, och vadsom är offentligt. Den debatten är i sin linda men kan påverka informationsspridningen både positivt och negativt.Fenomenet att ungdomar idag gör många saker samtidigt, men ändå fördjupa sig i det de gör, beror på att maninte tillåtit det förut. Ingen har testat detta på en så bred bas som våra ungdomar idag utgör, men forskning pågår.Det tar även tid att ändra ett beteende, och när blir en hype en hype? Risken finns att man fastnar i The trap ofdisappointment om det man förväntar inte uppfylls av framtidens kommunikationsmedier.

Den ökade vikten av sociala nätverk och öppenheten med information leder också till för- och nackdelar förarbetsgivare. När man anställer en person följer även personens nätverk och kunskap om det förra företaget med.När personen slutar tar den med sig sitt nätverk, men även kunskap och nya kontakter som sprids till dessnätverk. En öppen dialog om hur ni som arbetsgivare skall kunna berika varandras nätverk är viktig. Nätverkenbygger inte på din egen marknadsföring, utan att du bjuder på din kunskap. Det är då du kan få hjälp med att finnasvar på dina frågor. Men allt behöver inte vara gratis. Det går faktiskt att tjäna pengar även i virtuella världar. Ochförstår man inte språket med den man chattar med, testa med Google translator som snart blir lika duktig som enprofessionell översättare. Allt är möjligt om man bara vill.

Efter bensträckare och lite kaffe berättade Martin Warberg mer om oss besökare utgående från enkäten. Roligt förde närvarande men inte uppseendeväckande för de som inte var där.

I dagens andra och avslutande fördrag talade Norbert Wirth, GfK, om The New Normal Insigths from and Analysisof the Digital Word.

Norbert inledde med konstaterandet att de elektriska 1:or och 0:or som all data bygger på, och som hela tiden kansändas snabbare, numera omtalas som sociala medier. Det digitala maskineriet består idag av appar som t.o.m.kan kontrollera din hjärna. Den mest revolutionerande dataprylen är nog ändå skrivmaskinen, som förde inmöjligheten att via ett tangentbord kommunicera med maskiner/datorer. Dagens barn är otroliga på att användatangentbord.

Utvecklingen av teknikkulturen kan exemplifieras med antalet MP3-spelare. Det fanns 1000-tals spelare när Applehelt tog över marknaden med sin iPod. Men utan nätverk hade detta fenomen inte kunna uppstå. TimBerners-Lees arbete på Cern i början av 1990-talet skapade den kommunikation vi använder idag. Då var det tvådatorer som kommunicerade. Idag går det inte att räkna hur många det är. Nätverket har blivit en organism somsköter sig själv. Vi hinner inte förstår alla program och applikationer som pågår i trafiken på nätet. Ingen kan hellerkontrollera all trafikal information. Applikationer som är mer eller mindre användbara. Hur många indier tror duhoppar av skolan för att börja utveckla appar som ger dem mer pengar än att jobba som programmerare? De ärmånga som tar fram program till din mobil, som när du nynnar en låt i mikrofonen och sedan får reda på vad låtenheter via enorma nätdatabaser.

Men har vi glömt användaren? Vad är skillnaden mellan den digitalt infödde och en digital realist. Jo, den inföddelär sig använda digitaltekniken som barn gör, förhoppningsvis med en vuxen som handledare. Den digitalarealisten har tekniks bakgrund, tar till sig allt men kollar om det är användbart men tröttnar snabbt. Men finns det

digitala immigranter? Och kan man tjäna pengar på nätet? Tydligen, eftersom Googles intäkter av annonser är$23 biljoner. I mindre skala kan man själv skapa sig en förmögenhet i Second Life. Dessutom är det bara 50% avtwittrarna som pratar engelska. Japanska och portugisiska är näst populära språk. Tänk när Google även kanöversätta tal i realtid och inte bara text, som nu.

Men vilka är då de konsumenter vi söker för vår verksamhet som undersökningsföretag? Norbert visade tvåexempel: Johanna från Stuttgart, född 1941, älskande boken Am I too stupid? om den mobila hotlineteknologinsterror, och böcker om Buddism. Hon har det gott ställt och ställer gärna ger telefonintervjuer. Hon har en splitter nymobil och är oponionsledare i sin Yoga-grupp. En människa som mest konsumerar tryckta medier. På vilket sättnår vi henne? Via personlig kontakt!

Julie däremot, född 1992 och från London, är en storkonsument av Internetmedia, men som har inte råd med eniPhone Jilie når man via många kanaler; Personlig kontakt, webbfrågor, Webb Mining och liknande. Dock inte viatelefon. Julie tillhör generationen som anser att email is for old people och föredrar chatt och sociala media.

Det blir allt tydligare för åhörarna att digitaltekniken har förändrat vårt urvalsområde och att respondenterna är intelika homogena längre. Förut utgick man från affärsområden när man pejlade konsumenternas åsikter. I dag talarkonsumenterna med varandra på nya sätt vilket gör att avgränsningen i affärsområden inte längre fungerar.Konsumenterna har fått nya sätt att umgås och utbyta erfarenheter. Den Nya Normala är en heterogenmediakonsument och har nya, varierande kontaktnät. För att få fram dagens konsumentbeteenden måste manengagera med frågeinnehållet, något som många undersökare fortfarande förbiser.

Begreppet Web Mining, som saknar en riktigt bra svensk översättning, är som att leta guld i en guldgruva. Man fårväldigt mycket grus, information, men är det rätt grus? Vaskpannan är det reningsverk som behövs för att letaguld, precis som de urvalskriterier vi väljer är avgörande för resultatet. Skall du jämföra frekvensen av namnet påSnickers och Mars måste du sålla bort alla svar som har med planeter och grekiska gudar att göra för att få ettanvändbart resultat. Du måste med andra ord veta vad du vill veta och vad du skall utelämna.

Vill du ha relevanta svar på din undersökning gäller det att fånga besökaren och använda en mediemix sompassar till din fråga. Konsumenternas beteendeförändring är dramatisk precis som i naturens evolution. Mycketnytt är bra, men mycket blir också fel. Norbert avslutade med att vi alla ska ha koll på våra barns beteende pånätet. Precis som vi (borde) göra i verkliga livet, IRL. Vi lär oss massor. Som då en ung flicka ville bjuda sinakompisar på kalas och gjorde det via Facebook. Budskapet spreds via vänners vänner, och det slutade med attnästan 20 000 människor försökte komma in i hennes just då föräldrafria hus. Resultatet kan ni gissa själva.

Norbert Wirths presentation kan ses här.

Med dessa tänkvärda ord avlutades årets Inspirationsdag. Tack till alla på GfK och Thomas Brorson somorganiserat en tankeväckande och intensivt inspirerande förmiddag i Stockholm. Och utanför sken solen, men nufrån en högre horisont.

Artikeln är skriven av Thomas Floreteng, Floreteng Konsult Thomas Floreteng är utbildad gymnasieingenjör,teleteknisk linje och har även en högskoleexamen i pedagogik. Han arbetade nio år på Göteborgs Spårvägar somserviceman, elektriker och konstruktionsingenjör, innan han började på Televerkets trainee-utbildning 1984. 1996gick han vidare till Ericsson Telekom AB som lärare (Global Instructor) och 1998 till Post- och telestyrelsen därhan som Senior Adviser huvudsakligen arbetade med nummer-, adress- och nätfrågor nationellt ochinternationellt. Sedan 2007 är han konsult inom elektronisk kommunikation och utbildning. Thomas nås via [email protected] eller telefon 070 666 51 45.

© Resoner

Läs också


GFKs insiktsdag: Email is for old people

RESONER 2010-09-27 06:05

Nyheter, Carl Bernström GFKs insiktsdagar i veckan som gickbjöd på insikt, utsikt och förstås kunskap. Temat var DigitalaInsikter och plats var Operaterassen i Stockholm och TurningTorso i Malmö.

VD Ulf Hillstedts välkomsttal var helt på sin plats med en kort genomgång vad GFK faktiskt gör, men påmindenågot om en preroll inför ett intressant webbTV klipp. Sen kom Martin Varberg, som lät oss förstå att det är OK attvara nybörjare på sociala medier. En enkel undersökning som gjorts bland deltagarna innan eventet visade dockatt 8 av 10 hade en profil på facebook, men bara 1 av 10 twittrade...

Sen kom själva webbTV klippen - Robin Teigland som forskar på Handelshögkolan(HHS) om sociala nätverk, ochGFKs egen Global Innovation Manager, Norbert Wirth.

De båda arrangemangen samlades totalt c:a 250 kunder och partners, och a pproachen med helt ett öppet event(GFK räds inte konkurrenterna tydligen) var helt i linje med Robins teorier om att du får tillbaka mer kunskap omdu själv bjuder på vad du vet. Allt är redan känt, det är bara fråga om att hitta det som är relevant för dig, varpå dubehöver dina sociala nätverk.

Norbert redogörelse om bland annat olika målgruppers kommunikationsmönster fick oss att förstå att det krävsmer än att mixa in några mobilsamtal i din telefonundersökning för att nå många målgrupper. Insikten att email isfor old people var också ganska överaskande för vissa...

Presentationerna hittas genom facebook gruppen Vi som fick digitala insikter, och kommer också läggas upp påSMRN i samband med en längre artikel om det bästa från dagen.

© Resoner

Läs också


Internetdagarna 2010

GRAFISKA GALAXEN 2010-08-30 00:49

Huvudtalare på årets upplaga av Internetdagarna är blandandra EU-kommissionären Cecilia Malmström, Matt Wood,Technology Evangelist på Amazon och Chas Tomlin,Internetsäkerhetsexpert från Team Cymru NFP.

Konferensen anordnas den 26-27 oktober på Folkets Hus, City Conference Centre, i Stockholm, och erbjuder sjukonferensspår och närmare 140 talare som delar med sig av sina expertkunskaper och senaste nytt inom en långrad ämnen. Vid sidan av ovan nämna huvudtalare hör vi också Jeffrey Cole, professor och föreståndare för Centerfor the Digital Future i Los Angeles samt Robin Teigland, som är docent vid Handelshögskolan och forskar omInternets användning och samhällseffekter.

Svenskarna och Internet 2010 presenteras /strong årets konferens består av sju konferensspår, se beskrivningarnedan. internetdagarna är synonymt med nya rön och fakta kring internet. i samband med konferensenpresenterar.se bland annat den årliga rapporten om hälsoläget i.se-zonen liksom rapporten svenskarna ochinternet 2010, som.se gör i samarbete med world internet institute.

Världsledande experter talar på sju konferensspår Flera parallella arrangemang Sju konferensspår påInternetdagarna Samhälle. Idag är utvecklingen av Internet en integrerad del av samhället och har därför ensjälvklar plats i programmet på Internetdagarna. I år diskuterar vi bland annat hur sociala medier användes ivalrörelsen och vad som händer efter att det så kallade PSI-direktivet om öppna myndighetsdata börjat gälla. Detblir även en diskussion om nästa generations Internetanvändare.

Säkerhet. Ett av Internetdagarnas mest uppskattade spår är Säkerhetsspåret där fokus ligger på aktuellakunskaper om olika metoder och tekniker för ökad Internetsäkerhet. På årets konferens diskuteras bland annatPET (Privacy-enhancing technology), det vill säga teknik som skyddar Internetanvändarnas privata information.

Media. I sex seminarier diskuteras publiken, innehållet, intäkterna, distributionen, utvecklingsarbetet ochframtiden. En av de viktiga frågorna är hur media når publiken idag och i framtiden och hur nya distributionsformerpåverkar innehållet. Mediespåret arrangeras i samarbete med branschorganisationen Tidningsutgivarna.

Mobilitet. Ett av årets tre seminarier handlar om 4G-tjänster kommer tekniken verkligen att leverera högrehastigheter än 3G? Här diskuteras också huruvida operatörerna kan konkurrera med tjänster och hur säkrakunderna kan vara på att information som operatörerna har om dem inte missbrukas. Mobilitetsspåret är ettsamarbete med Telekomnyheterna.

Positionering. I år introducerar vi tre seminarier om positioneringstjänster, där vi bland annat presenterar befintligatjänster, framtiden och diskuterar användargenererat innehåll från aktörer andra aktörer än de myndigheter somtraditionellt har varit de största källorna för positioneringsinformation. Positioneringsspåret är ett samarbete medFuture Position X.

IP och infrastruktur. Ett av de sex seminarierna handlar om molntjänster och där delar av världens ledandeexperter delar med sig av sina erfarenheter. Infrastruktur för IP-tjänster i hemmen står på programmet liksomwebbutveckling med HTML5 och Javascript samt att leva med öppen källkod.

Domännamn..SE passerar en miljon registrerade.se-domännamn i höst, men hur länge kan tillväxten fortsätta?Här diskuteras även domännamnets betydelse för sökmotorerna och nya toppdomäner. ICANN har öppnatdörrarna för internationaliserade toppdomäner. Många räknar med att 2010 blir året då DNSSEC får sitt storagenombrott. Här hör vi senaste nytt från några av världens främsta experter.

© Grafiska Galaxen

Läs också


De virtuella entreprenörerna

E24 2010-08-28 10:39

De driver företag inom finans, mode, musik ochrestaurangnäring. De är framtidens superentreprenörer, meninte i den riktiga världen. Webb 3.0 och 3D-internet öppnar heltnya dörrar för småföretagare.

Det tror Robin Teigland från Handelshögskolan, som forskar om virtuellt entreprenörskap och innovation.

Robin Teigland. FOTO: Matts Nordenskiöld

Robin Teiglands avatar i Second Life, Karinda Rhode. Snapshot: Göran Lindqvist

BILDSPECIAL Virtuella modeskapare Second Life Entrepreneur of the Year år 2009 och grundare till ett av denvirtuella världens mest välkända modeföretag. Det är Swaffette Firefly. Sedan 2004 har hon arbetat med att byggaupp sitt företag SF Designs, som hon idag driver tillsammans med en affärspartner. För tre år sedan bestämdehon sig för att satsa fullt ut på sitt företagande och gav därför upp sin lärarkarriär. Idag har SF Designs fyraanställda och ca 80 virtuella butiker i Second Life, enligt Slentre.com. Foto: Slentre Öppna bildspel Personligt

Namn: Robin Teigland

Avatarnamn: Karinda Rhode i Second Life

Ålder: 45

Familj: Make Trond Teigland och 5 barn (15, 14, 8, 6 och 4 år)

Yrke: Docent på Center for Strategy and Competitiveness vid Handelshögskolan i Stockholm

Aktuell med: Projektet Nordic Virtual Worlds Network, NVWN

Blogga om artikeln

Vill du blogga om artikeln?

Bloggportalen.se

Blogga om artikeln

Länka till artikeln från ditt blogginlägg. Kopiera den här adressen:

För att komma med i listningen här behöver du också ha presenterat din blogg på Bloggportalen. Läs mer här!

E24.se ansvarar inte för det som står i bloggarna.

Tillbaka Bloggportalen.se

Verktyg

Email

Print

Josefin Jakobsson

En mindre platsbunden arbetsmarknad, nya möjligheter till produktutveckling och innovation och framväxten avnya ekonomier som inte är knutna till enskilda länder. Så kommer utvecklingen inom virtuella världar att påverkaföretagandet. Det tror forskaren Robin Teigland, docent på Center for Strategy and Competitiveness vidHandelshögskolan i Stockholm.

Robin Teigland står bakom konceptet avaprenörskap, hennes eget ord för de småföretagare som bedriververksamhet inom en virtuell värld.

- Affärer sker också i virtuella världar men istället för att träffa en person träffar man en avatar. Man behöver inteha en, men det är svårt att bedriva avaprenörskap utan en avatar, säger hon.

För att bedriva avaprenörskap krävs en virtuell ekonomi, med en växelkurs till den riktiga världens valuta.Dessutom krävs möjligheten att själv skapa och bygga produkter inom ekonomin.

- Det finns tiotusentals avaprenörer bara i världen Second Life. Globalt sett kanske flera hundra tusen. Av dessaär det uppskattningsvis fem procent som har det som sin huvudsyssla, säger hon.

Företagen som startats inom virtuella världar är ofta enmansföretag, men det finns exempel på verksamheter somexpanderat och har över flera hundra anställda.

Och vem som helst kan starta ett virtuellt företag.

- Som avaprenör behöver du inget startkapital. Är du duktig kan du bygga upp din egen verksamhet i alla fall.Startkapital underlättar, men många av de mest framgångsrika entreprenörerna startade sina företag med barafem dollar i fickan, säger Robin Teigland.

De flesta avaprenörer är verksamma inom den kreativa industrin. Musik, design, och överhuvudtaget allt som harmed utbildning och coaching att göra, är vanliga affärsområden.

Många avaprenörer har startat sin bana genom att tillverka en enklare produkt och sälja denna till andraanvändare. Kläder, bostäder eller tjänster inom upplevelseindustrin, allt tillverkat av ettor och nollor. För vissa gåraffärerna så bra att de har möjlighet att utvidga verksamheten.

- Som avaprenör har man möjlighet att anställa människor från hela världen. Arbetskraften blir mobil på ett heltannat sätt då kontoret är virtuellt, säger Robin Teigland.

Ett exempel hon tar upp är en avatar hon själv mötte i en klädbutik i Second Life. De började prata och kvinnan ifråga berättade att hon till vardags är hemmafru baserad i New Jersey. När barnen är i skolan arbetar hon extranågra timmar om dagen som ett virtuellt butiksbiträde, mot provision.

Robin Teigland liknar denna utveckling vid handelns uppkomst. Möjligheter till sjöresor och annan transportskapade flöden av varor över nationsgränserna. Denna utveckling följdes sedan av digitaliseringen avfinansbranschen, som möjliggjorde internationella pengaflöden.

Nu har uppkomsten av virtuella världar skapat möjligheter för arbetskraft att flöda fritt, oberoende av nationer ochden verkliga världens regleringar.

Men det är inte helt oproblematiskt. Ännu saknas regelverk för områden som immateriella rättigheter ochfinansiella frågor inom den virtuella världen. Robin Teigland tror att detta skapar en osäkerhet hos företag inför attetablera sig virtuellt, och hon efterfrågar en striktare lagstiftning.

Virtuellt entreprenörskap kanske låter som en utopi, men det är företagandets framtid, tror Robin Teigland. Enligthenne befinner sig utvecklingen av webb 3.0 och 3D-internet idag där internet var i mitten av 90-talet.

Och det är om tio till 15 år som vi vänta oss det stora genombrottet för det virtuella företagandet, tror hon.

- Barn och ungdomar idag är uppvuxna med virtuella spel som Habbo och World of Warcraft. Det är när dennageneration kommer in på arbetsmarknaden som saker kommer att börja hända, säger Robin Teigland.

Josefin Jakobsson

[email protected]

Läs mer Prenumerera på E24:s dagliga nyhetsbrev Fyll i din e-postadress här:

Bild från den virtuella världen Second Life. där en stor del av dagens avaprenörer driver sin verksamhet. Foto:Slentre.com

© E24

Läs också


Internetdagarna 2010

MYNEWSDESK 2010-08-26 10:13

Huvudtalare på årets upplaga av Internetdagarna är blandandra EU-kommissionären Cecilia Malmström, Matt Wood,Technology Evangelist på Amazon och Chas Tomlin,Internetsäkerhetsexpert från Team Cymru NFP.

Konferensen anordnas den 26-27 oktober på Folkets Hus, City Conference Centre, i Stockholm, och erbjuder sjukonferensspår och närmare 140 talare som delar med sig av sina expertkunskaper och senaste nytt inom en långrad ämnen. Vid sidan av ovan nämna huvudtalare hör vi också Jeffrey Cole, professor och föreståndare för Centerfor the Digital Future i Los Angeles samt Robin Teigland, som är docent vid Handelshögskolan och forskar omInternets användning och samhällseffekter.

Svenskarna och Internet 2010 presenteras Årets konferens består av sju konferensspår, se beskrivningar nedan.Internetdagarna är synonymt med nya rön och fakta kring Internet. I samband med konferensen presenterar.SEbland annat den årliga rapporten om hälsoläget i.se-zonen liksom rapporten Svenskarna och Internet 2010,som.SE gör i samarbete med World Internet Institute.

Världsledande experter talar på sju konferensspår Vi hör talare som Jacob Appelbaum, världsledandesäkerhetsexpert som arbetar med kryptonätverket tor, en anonymitetstjänst som bland andra Wikileaks använder,och Simone Fischer Hübner, forskare med personlig integritet som specialområde. I flera seminarier diskuterar enrad framstående experter på området olika aspekter av molntjänster: riskhantering, säkerhet ochframgångsrecept.

Det pågår en grundlagsutredning om digitala medier. Med den som utgångspunkt diskuterar bland andra RickardFalkvinge, Piratpartiet, och Nils Funcke, en av två utredare i Yttrandefrihetskommittén, hur yttrandefriheten pånätet ska hanteras. Nästa generations Internetanvändare liksom framtidens positioneringstjänster ochmediesamhälle är andra ämnen som behandlas.

Flera parallella arrangemang Det är en del av allt som händer under de två konferensdagarna. Utöverkonferensprogrammet anordnar den ideella föreningen FOSS Stockholm ett kostnadsfritt halvdagsseminarium omöppen källkod den 26 oktober i samma lokaler. Redan den 25 smyger vi igång Internetdagarna med ettkostnadsfritt heldagsseminarium om digital delaktighet parallellt med två halvdagsseminarier om mänskligarättigheter på Internet respektive ungdomars medievanor och internetanvändning i skolan.

Medarrangörer till Internetdagarna 2010 är Future Position X, Telekomnyheterna och Tidningsutgivarna.

Sju konferensspår på Internetdagarna Samhälle. Idag är utvecklingen av Internet en integrerad del av samhälletoch har därför en självklar plats i programmet på Internetdagarna. I år diskuterar vi bland annat hur sociala medieranvändes i valrörelsen och vad som händer efter att det så kallade PSI-direktivet om öppna myndighetsdata börjatgälla. Det blir även en diskussion om nästa generations Internetanvändare.

Säkerhet. Ett av Internetdagarnas mest uppskattade spår är Säkerhetsspåret där fokus ligger på aktuellakunskaper om olika metoder och tekniker för ökad Internetsäkerhet. På årets konferens diskuteras bland annatPET (Privacy-enhancing technology), det vill säga teknik som skyddar Internetanvändarnas privata information.

Media. I sex seminarier diskuteras publiken, innehållet, intäkterna, distributionen, utvecklingsarbetet ochframtiden. En av de viktiga frågorna är hur media når publiken idag och i framtiden och hur nya distributionsformerpåverkar innehållet. Mediespåret arrangeras i samarbete med branschorganisationen Tidningsutgivarna.

Mobilitet. Ett av årets tre seminarier handlar om 4G-tjänster - kommer tekniken verkligen att leverera högrehastigheter än 3G? Här diskuteras också huruvida operatörerna kan konkurrera med tjänster och hur säkrakunderna kan vara på att information som operatörerna har om dem inte missbrukas. Mobilitetsspåret är ett

samarbete med Telekomnyheterna.

Positionering. I år introducerar vi tre seminarier om positioneringstjänster, där vi bland annat presenterar befintligatjänster, framtiden och diskuterar användargenererat innehåll från aktörer andra aktörer än de myndigheter somtraditionellt har varit de största källorna för positioneringsinformation. Positioneringsspåret är ett samarbete medFuture Position X.

IP och infrastruktur. Ett av de sex seminarierna handlar om molntjänster och där delar av världens ledandeexperter delar med sig av sina erfarenheter. Infrastruktur för IP-tjänster i hemmen står på programmet liksomwebbutveckling med HTML5 och Javascript samt att leva med öppen källkod.

Domännamn..SE passerar en miljon registrerade.se-domännamn i höst, men hur länge kan tillväxten fortsätta?Här diskuteras även domännamnets betydelse för sökmotorerna och nya toppdomäner. ICANN har öppnatdörrarna för internationaliserade toppdomäner. Många räknar med att 2010 blir året då DNSSEC får sitt storagenombrott. Här hör vi senaste nytt från några av världens främsta experter.

På finns mer information om höstens konferens.

För mer information, kontakta: Lennart Bonnevier, programansvarig för Internetdagarna Telefon: 08-452 35 62eller 0702-19 01 86 E-post:

Janne Elvelid, projektledare Telefon: 0703-58 30 69 E-post:

Maria Ekelund, kommunikationschef på.SE Telefon: 08-452 35 27, 070-777 44 87 E-post:

© MyNewsdesk

Läs också


De köpte årets dyraste villor- Borgs förra hus toppar listan

GT 2010-08-01 Sida 14-16 - Sektion: Nyheter - Del: 1Författare: Martin Linderoth

Björn Borgs före detta lyxvilla såldes i april. Köparen är ett avSveriges främsta styrelseproffs. Det är den dyrastevillaförsäljningen i år. Med en prislapp på 34 miljoner kronor.

I april slog Peter Nygren till och köpte lyxkåken som Björn Borghuserade i på 80-talet i Nacka i Stockholm. Priset landade på34 miljoner kronor. Peter Nygren är verksam inomfinansbranschen och har ett flertal olika styrelseuppdrag.

GolfproffsI mars i år köpte före detta golfproffset Catrin Nilsmark ochfinansdoldisen Per-Uno Sandberg it-profilen JohanHernmarcks lyxvilla i Danderyd för 33 miljoner kronor. Det görförsäljningen till den näst dyraste i år. Per-Uno Sandberg ärstorägare i Skistar. Tillsammans med Catrin Nilsmark har hanbolaget Catrin fore Green som bedriver utbildning ochpromotionverksamhet inom golf.

"Bra marknad"Det finns alltid köpare till dyra villor.- Det finns definitivt en bra marknad för dyra objekt. Vi har såltmånga dyra objekt, exempelvis på Lidingö och i Danderyd,säger Andreas Münlich, marknadschef på Skandiamäklarna.Han får medhåll av Jeanette Gustafsdotter, vd påMäklarsamfundet.- Det kommer alltid att finnas en marknad för lyxvillor. I dag tardet dock lite längre från det att man lägger ut en lyxvilla tillförsäljning, till dess att den blir såld, säger hon.

Sjunkande priserMäklarna i storstäderna är mest försiktiga i sina bostadsprisprognoser, både i Stockholms län och iGöteborgsregionen håller man sjunkande priser det kommande halvåret som troligt. Samtidigt som mäklarna iMälardalen och Norrland är mest optimistiska i landet. Det framgår av senaste Mäklarforum där 165 mäklare gersin bild av bostadsmarknaden.- Vi har fortfarande många spekulanter på visningarna och många nya objekt är på väg in. Det borgar för attpriserna kan fortsätta uppåt. Men samtidigt råder det valtider och prognoser om höjd ränta, det bromsar troligenprisutvecklingen något, säger Andreas Mühlich, marknadschef på Skandiamäklarna.

ÅTTONDE DYRAST. Bengt och Svetlana Lundqvist hade spanat på lyxvillan i Danderyd i tio år. Plötsligt blev dentill salu - och paret slog till. Priset blev 21 miljoner kronor - det åttonde dyraste villaköpet i Sverige i år. Med fyrabarn behöver Bengt och Svetlana Lundqvist gott om utrymme. Villan är på 208 kvadratmeter med tillhörande tomt.Och hela familjen stormtrivs. "Nu blir det varken fler barn eller villor", säger Svetlana Lundqvist. Foto: JOHANNABERGLUNDDYRASTE HUSENDÄR DU BOR

SÅ LÄSER DU LISTAN: Här är de dyraste villorna som sålts i din kommun/församling under 2010. I listan finnsadress, säljare (S), köpare (K), boyta och köpesumma. Källa: VÄRDERINGSDATA

ALEPernillas v. 13 S: Rudin, Bengt Daniel K: Dalberg, Per Anders 200 4 650 000Bohushöjdsv. 56 S: Hansén Geissler, Ulla K: Bellini, Michael 140 3 900 000Grafitv. 13 S: Landrén, Björn Gustav K: Paulsson, Lena 127 3 750 000Fridhemsv. 10 S: Myren Totland, Annica K: Reinink, Hendrik 185 3 550 000Hästekärrsv. 14 S: Götenehus Ab K: Andersson, Mats Olof 0 3 482 000Ledetv. 24 S: Helsing, Anders K: Wennberg, Magnus Carl 260 3 250 000Björklövsv. 21 S: Heiman, Lars Robert K: Svensson, Frida 196 3 165 000Fridhemshöjden 1 S: Edgren, Christer K: Silfverberg, Anneli 216 3 100 000M Erikssons gr. 35 S: Ale Exploatering Ab K: Klöversjö, Per Anders 134 3 060 000Bräckans v. 34 S: Rising, Ing Marie K: Andersson, Sara Petra 180 3 000 000ALINGSÅSSemesterv. 112 S: Högman, Lars Gunnar K: Ekström, Per-Arne 240 7 800 000S. Ringg. 24 S: Nilsson, Robert Jan K: Ajo, Eva Jennie 260 5 450 000Klockaregårdsv. 20 S: Krümmel, Eva Maritha K: Karlsson, Jan 235 3 950 000Gunnarstorpsv. 8 S: Svennung, Sigrid Margit K: Leffler, Christer 175 3 650 000Drottningg. 40A S: Lundin, Ingrid K: Ribba, Håkan 267 3 500 000Diamantg. 7 S: Hartman, Anna K: Vernersson, Magnus 100 3 500 000Kullingsbergsv. 23 S: Hjalmarsson, Britt Irene K: Rosén, Erik Axel 157 3 500 000Sävev. 16 S: Bengtsson, Chatrine K: Mattsson, Annelie 125 3 450 000Ragnehillsg. 10 S: Björkdahl, Henrik K: Szczepanska, Karolina 192 3 375 000Bergabov. 1 S: Johansson, Jan K: Gabrielsson, Karl 129 3 250 000BENGTSFORSBjörkv. 3 S: Larsen, Tor K: Ekeli, Willy 152 1 850 000Kokerig. 16 S: Forsberg, Roger K: Finckenhagen, Anne 127 1 800 000Skårdalen 1 S: Schnell, Stefan K: Fellesforbundet Avd 7 99 1 800 000C Aarsruds v. 4 S: Engelbrekt, Örjan K: Haugholt, Svein 110 1 700 000N. Grean 1 S: Sahlin, Egon Ferdinand K: Matsson, Anders 240 1 600 000Nilsbyn S: Reidevall, Carl K: Christensen, Jenny 90 1 350 000Stommen S: Renström, Lars Anders K: Gustavsson, Bror 207 1 300 000Skifferv. 6 S: Caci, Orazio K: Holm, Ulf Stefan 125 1 300 000Pilv. 10 S: Johansson, Maj Ulla-Britt K: Braathen, Jan 109 1 300 000Skifferv. 8 S: Gustafsson, Roger K: Karlsen, Egil 120 1 150 000BOLLEBYGDTöllsjöv. 26 S: Johansson, Ulla K: Sernestål, Leif Börje 145 2 500 000Möbelv. 5 S: Von Der Burg, Cecilia K: Nyman, Charlotte 140 2 300 000Övre Sörgården 14 S: Andersson, Rune K: Ljungqvist, Agnetha 150 2 300 000Fanérv. 1 S: Valkonen, Ingrid Ruth K: Jakobsson, Maria 133 2 150 000Hedev. 21 S: Janveden, Torsten Georg K: Persson, Bernt 140 2 030 000Råssa 31 S: Larsson, Jennie Alexandra K: Larsson, Bo 94 1 876 000Krokdalsv. 68 S: Karlsson, Anne K: Elfstrand, Lars Tommy 100 1 835 000Odens v. 25 S: Gustavsson, Marta K: Kjellberg Hjelte, Elin 179 1 800 000Morjhult 16 S: Johansson, Hans-Olof K: Leü Byström, Anna 133 1 800 000Egnahemsv. 41 S: Jadebring, Solbritt K: Bülow, Carl Johan 95 1 750 000BORÅSAllén 15 S: Malm, Jan-Fredrik K: Brissman, Mattias 205 5 050 000Lidav. 25 S: Fernebrand, Kjell Sture K: Månsson, Lars 129 4 500 000Skytteg. 3 S: Barncancerfonden K: Ekberg, Björn Robert 154 4 250 000Hästhovsv. 1 S: Neugebauer, Per K: Zawia, Adel Mahmud 162 4 000 000Tokarpsg. 44 S: Lindsjö, Tina Cecilia K: Hilmarsson, Halldor 165 3 900 000Älgst. 5 S: Sörman, Våge K: Frejd, Magnus Allan 132 3 875 000Hasselbacksg. 34 S: Ahremark, Jan K: Hetekivi Vikman, Mika 180 3 800 000Ulvens g. 23 S: Hjort, Ritva Marlén K: Rehder, Agneta 156 3 750 000Fjällv. 6B S: Byggval I Borås Ab K: Silbvers, Gert Kristian 250 3 665 000Maskrosv. 22 S: Frejd, Magnus K: Gnosspelius, Anna Maria 190 3 600 000DALS-EDÄngsv. 12 S: Andersson, Karin Wiola K: Ljungkvist, Karl 130 2 225 000Eds-Strand 220 S: Dyrestam, Ingrid K: Sörensen, Christian 162 1 630 000Grenebacken 8 S: Ljungkvist, Ida Kristina K: Jonasson, Petra 108 1 270 000S. Moränv. 53 S: Gustafsson, Jörgen K: Brekke, Ulf Anders 80 1 150 000

Hallonbacken 6 S: Johnsen, Knut-Ivar K: Nilsson, Kent Anders 128 1 125 000Timmertjärnsv. 6 S: Olsson, Anders K: Carlsson, Anna Stina 115 845 000S. Bön 2 S: Nilsson, Gunvor Britta K: Jakobsson, Benny 117 800 000Aspev. 4 S: Eriksson, Åke Erik K: Alfredsson, Kent 97 750 000Eklanda 150 S: Johansson, Ragnhild K: Oskarsson, Monica 75 500 000V. Eds v. 16A S: Edshus Ab K: Svensson, Kaj Åke Fredrik 87 352 000ESSUNGAVideg. 14 S: Johansson, Georg K: Gjelten, Karolina E G 181 1 400 000Eriksg. 20 S: Persson, Kenneth K: Kjäll, Lars Christer 98 1 300 000Majg. 13 S: Lundblom, Anders K: Lundblom, Mattias 135 1 200 000Majg. 5 S: Lorentzen, Leif K: Freiholtz, Sofia Helena 126 1 065 000Malma 102 S: Warnmark, Bengt K: Restin, Linda Ellinor 75 1 000 000Videg. 12 S: Carlsson, Magnus K: Gustavsson, Karin 98 975 000Tennisv. 3 S: Uvesten, Åke Bengt-Ove K: Andersson, Maria 160 975 000Främmestad 201 S: Schüler, Dick K: Larsson, Lena Marie 93 860 000Bäreberg 302 S: Johansson, Åsa K: Olsson, Lisbeth Sofia 165 800 000Essunga 406 S: Gunnarsson, Jan Olof K: Arwidson, Ric 110 780 000FALKÖPINGKung Rans v. 3 S: Gunnarsson, Ingrid Hilma K: Åkesäter, Erik 131 2 100 000Vilhelmsbergsg. 27 S: Jonsson, Sverker K: Lindberg, Johan Ulf 114 2 050 000Sofielundsg. 30 S: Kvick, Jennie Maria K: Niklasson, Jonas 150 1 900 000Borgmästarev. 25 S: Andersson, Nicklas K: Molin, Britt Anna 118 1 750 000Torstensonsg. 56 S: Johansson, Lars K: Andersson, Anna-Märta 134 1 675 000Vilhelmsbergsg. 30 S: Johansson, Inga K: Ring Carlsson, Johanna 156 1 600 000Fagerängsg. 37 S: Johansson, Arne Lennart K: Hylén, John 156 1 600 000Ugglum 5 S: Sagasser, Ursula K: Helander, Lars-Göran 190 1 600 000Vistorp 1 S: Häreskog, Ronnie K: Hedman, Eva Maria 340 1 555 000Ållebergsv. 18 S: Johansson, Malin K: Källström, Per-Erik 97 1 550 000FæRGELANDAEd Pipeviken 6 S: Gustafsson, Lars Göran K: Andersson, Per 48 1 698 000Ferlins v. 26 S: Nielsen, Inga-Lill K: Nyberg, Bo Ivar 154 815 000Skyttelv. 1 S: Gustafsson, Sandra K: Govaert, Jacques 149 775 000Bruksv. 11 S: Ståhl, Siv Maria K: Johansson, Anna-Maria 155 765 000Idrottsv. 5 S: Magnusson, Tommy K: Persson, Andrea 76 755 000Ekebacksv. 11 S: Winnerstad, Nils Olov K: Billström, Malin 122 715 000Dalv. 4 S: Pettersson, Britt-Marie K: Berntsson, Annika 91 565 000Högsäterv. 9 S: Andersson, Jan-Åke K: Sörqvist, Lena 108 560 000Ånnerud 1 S: Vestergaard, Palle K: Berggren, Martin 124 525 000Vanneryr S: Ahlberg, Nitan K: Treadup, Ingegärd Maria 57 520 000GRæSTORPSmultronv. 5 S: Kristiansson, Jan-Erik K: Axelsson, Roberth 159 2 050 000Särestad 4 S: Skoog, Irene Pernilla K: Björ, Helen 115 1 675 000Bergsg. 20 S: Karlsson, Susanne K: Johansson, Michaela 127 1 600 000Särestad 2 S: Johansson, Ingrid Kristina K: Sartoft, Mona 116 1 000 000Ås 7 S: Lindberg, André K: Andersson, Marie 119 1 000 000Salstad 22 S: Grönlund, Cristina Anna K: Jansson, Roland 109 975 000Trökörna 24 S: Sundström, Olof Jörgen K: Larsen, Johannes 145 870 000Hyringa 1 S: Bäck, Bo Nils Peter K: Berndtsson, Kaj 116 813 000Särestad 15 S: Larneryd, Lars K: Reynolds, Michael Edward 135 810 000Målareg. 9 S: Lundqvist, Stig Åke K: Larsson, John Mikael 80 670 000GULLSPÅNGHåhult 7 S: Gornik, Grzegorz K: Blom, Tomas Karl Ingvar 120 785 000Enbärsv. 10 S: Gustavsson, Jerry Hans K: Karlsson, Jim 156 775 000Kajakv. 15 S: Håsteen, Åsa Lena Maria K: Jansson, Aud 160 775 000Bahult 1 S: Kallberg, Conny K: Sportivo A/S 53 500 000M Ladulås v. 29 S: Bentero, Hervor Karin K: Bäckström, Linda 112 485 000Taptog. 3 S: Spjuth, Clary K: Johansson, Kjell Åke 112 475 000Skärvg. 10 S: Lindén, Michael K: Källstrand, Olov Gunnar 80 450 000Örebrov. 10 S: Blomgren, Christina K: Staten Vägverket 128 450 000Sågareg. 2 S: Ferm, Christer K: Williamsson, Karin Anita 140 440 000Torgg. 33 S: Stampe Aaris, Klaus K: Wolfman, Willy 200 440 000GøTENEBrov. 8 S: Adolfsson, Tomas K: Hansson, Thomas 132 1 720 000

Sjökvarnsv. 14 S: Wilsson, Niclas K: Andersson, Ronny 133 1 710 000Husaby 1 S: Linderoth, Anna Maria K: Nilsen, Charles 116 1 600 000Mistav. 3 S: Palm, Anna Therése Elinor K: Vigrell, Björn 119 1 600 000Kinne-Vedum 1 S: Larsson, Ing-Marie K: Ocklind, Johan Erik 225 1 550 000Mellomkvarnsv. 8 S: Granath, Mikaela K: Lidholm, Rolf Mattias 128 1 550 000Karlslundsv. 18 S: Johansson, Mats K: Rodevåg, Jan Niklas 110 1 450 000Götg. 10 S: Hidevik, Magnus K: Johansson, Anna 114 1 450 000Ledsjö S: Frick, Karl Mattias K: Svensson, Elisabeth 155 1 400 000Kvarnv. 9 S: Fransson, Rickard K: Shorter, Richard 90 1 325 000GøTEBORGFörtroligheten 41 S: Olofsson, Fredrik K: Eriksson, Bengt Niclas 297 15 500 000Fjordv. 2A S: Lövetoft, Claes-Göran K: Nöland, Ragnhild 260 12 800 000Klippfyrsv. 4 S: Sandström, Ann Catharina K: Rymo, Björn 0 11 000 000Förpiken 6 S: Eistam, Gunnar K: Räftegård, Bengt Mikael 200 9 750 000Golfbanev. 13 S: Turkalj, Mia Marie K: Palmquist, Björn Erik 143 8 800 000Bagarns v. 9 S: Carlsson, Leif Christer K: Herou, Lars 125 8 700 000Cederg. 10B S: Kempe, Jesper Olof K: Johansson, Linda 163 8 650 000Mässingsg. 5 S: Johansson, Sonny Ove K: Pedersén, Lars 199 8 650 000Lilletummeliden 5 S: Ström, Ivar K: Wikland, Camilla Karin 200 8 500 000Esbjörns v. 9 S: Boethius, Sven Jakob Krister K: Edin, Per 295 8 500 000HERRLJUNGARönnv. 8 S: Aleryd, Torbjörn K: Engblom, Johan Peter 169 1 500 000Furust. 20 S: Byström, Mats Erik K: Stenhamn, Lars 125 1 300 000Greng. 7 S: Boqvist, Bert K: Paulsson, Rikard Anders 105 1 250 000Ekev. 41 S: Niska, Gun Linda K: Bengtsson, Anna-Carin 112 1 250 000Kyrkv. 4 S: Ljungberg, Erik Nowak K: Supply, Ilse 204 1 250 000Vinkelg. 13 S: Rahmberg, Jonas K: Edvardsson, Uno Daniel 150 1 200 000Ekev. 13 S: Salvén, Agneta Christine K: Carlsson, Sture 89 1 150 000Ängg. 17 S: Johansson, Tony K: Mannerland, Mats Olof 114 1 000 000Barrg. 5 S: Rundström, Anette Yvonne K: Gullberg, Karl 142 1 000 000Hudene S: Herrmann, Ingela K: Eriksson Fjeldseth, Nils 71 925 000HJOFågelås Spakås 5 S: Newman, Lars K: Månsson, Emma Kristina 200 2 700 000Gitarrv. 14 S: Tilander, Per Olof K: Davidsson, Ivan Gustav 141 1 610 000Fågelås Nygården S: Sandstedt, Johan K: Andersson, Mikael Lars 110 1 550 000Strömsdalsv. 27 S: Magnusson, Ingvar K: Aleniusson, Ulrika 211 1 545 000Cymbalv. 10 S: Nyvertz, Eva K: Hed, Ellinor Nell 145 1 525 000Lindg. 15 S: Jansson, Lars Ingvar K: Lindqvist, Bengt 188 1 400 000Florag. 19 S: Johansson, Lena Inger K: Apleryd, Katarina 146 1 300 000Banjov. 6 S: Sällh, Nicklas K: Johansson, Lars Mikael 145 1 200 000Hovg. 3 S: Bertilsson, Berta Eva K: Johansson, Karl 91 1 150 000Slingerv. 55 S: Aleniusson, Stefan K: Gericke, Olaf 172 1 125 000HæRRYDAGråbergsv. 24 S: Althin, Hans K: Holmdahl, Helene Elisabeth 136 5 750 000Stora Mossv. 6 S: Hanson, Mats Jörgen K: Fogelkvist, Susanne 227 4 800 000Heymans v. 13 S: Hansson, Lennart K: Frisk, Klas Gustav 194 4 800 000Violinv. 1A S: Kristjansdottir, Ragnhildur K: Wennberg, V 229 4 525 000Konsertv. 15 S: Sundell, Jens Göran K: Sjöholm, Lars 170 4 510 000Prästgårdsv. 6 S: Hartelius, Mats Peter K: Coldrey, Mikael 150 4 400 000Lyckhemsv. 20 S: Lothigius, Gustaf Erik K: Ingelsten, Ia 132 4 350 000Solkullev. 42 S: Klason, Peter K: Casale, Simon John 159 4 330 000Näckrosv. 77 S: Malmström, Jessica Maria K: Berg, Nils 145 4 200 000Gullregnsv. 17 S: Sidemo, Jan Lennart K: Heyman, Jonas 173 4 200 000KARLSBORGBastust. 22 S: Berlin, Per-Olof Gustaf K: Björk, Gert Stefan 155 1 815 000Vaberget 40 S: Ekelund, Gudrun Inga K: Kullander, Bengt 93 1 540 000Ripanäs 14 S: Schantz , Christina K: Olausson, Göran 114 1 100 000Lingonst. 46 S: Dahlberg, Lennart K: Vestlund, Kristoffer 182 1 025 000Kärnebäcksv. 1 S: Stohlbin, Anette K: Wååg, Ann-Louise 81 1 000 000Arnekärr 2 S: Wiktorin, Sture K: Olsson, Per Mikael 117 900 000Sven Johans G. 13 S: Woxlin, Anna K: Ekberg, Linéah Gunilla 175 865 000Hanefjäll S: Lindh, Inga K: Lejon, Hans Joakim 147 850 000Ängsv. 20 S: Holgersson, Inger Vera K: Jonsson, Glenn 119 850 000

Fräckestad S: Nilsson, Kurt K: Bood, Ulrika Annette 145 850 000KUNGæLVSveag. 16 S: Winroth, Joanna K: Wallenstam, David 110 8 000 000Skeppareg. 2A S: Gustafsson, Peter K: Carleö, Emelie Maria 119 6 900 000Barlinds v. 33 S: Lohmander, Mats Göran K: Ursby, Jakob 143 4 400 000Älvsund 150 S: Andersson, Inko Toolikki K: Hedlund, Gerd 147 4 225 000Komministerg. 2 S: Hultin, Margareta K: Gustafsson, Jessica 180 4 000 000Nyg. 42 S: Henning Sporer, Susanna K: Hofmann, Jon 111 4 000 000Plogv. 182 S: Pancevac, Konstantin K: Boije, Fredrik 149 3 910 000Komministerg. 10 S: Strömblad, Gunnar K: Henning, Sanna 145 3 850 000Lingonv. 1 S: Persson, Göran Patrik K: Engqvist, Hans 209 3 750 000Kristinedalsg. 7 S: Hansen, Kerstin K: Gustafsson, Sten Roger 140 3 750 000LERUMHelgdagsb. 10 S: Stålberg, Maria K: Skoglöf, Maria Monica 160 7 000 000S Bagges v. 15 S: Karlsson, Linda K: Pettersson, Fredric 119 5 250 000Stamsjöbacken 6 S: Amnehag, Jeanette K: Karlsson, Rolf Örjan 189 4 500 000Slätthultsv. 58 S: Gimdal, Hans Peter K: Lindström, Harry 125 4 450 000L. Holmenb. 11 S: Af Burén, Lotta K: Axelsson, Per Henrik 145 4 320 000Hampåkersv. 8 S: Lorentzon, Björn K: Molander, Hans Rune 194 4 300 000Kålkullav. 25 S: Dreijer, Jan K: Benéus, Lisa 173 3 930 000Hedlunds b. 19 S: Gustavsson, Karl Martin K: Salegård, Jarl 137 3 900 000Stamsjöv. 53 S: Molander, Hans Rune K: Foster, Annika 135 3 775 000Ljunghagav. 6 S: Lundgren, Karin K: Bäckström, Henrik Åke 154 3 775 000LIDKøPINGEkebergsallén 3 S: Thomasson, Ingrid K: Lindskog, Ingrid 256 4 350 000Djurgårdsg. 2 S: Bergqvist, Håkan K: Florén, Ann Karin 170 3 625 000De La Gardiev. 34 S: Lannerås, Sven-Olof K: Lokrantz, Anna 152 3 350 000Hallg. 13 S: Andersson, Karin Annelie K: Svedén, Erik 124 3 100 000Tomtehagsv. 18 S: Winter, Tomas K: Rangbratt, Lars Erik 148 3 100 000Vävstugeg. 7 S: Arvidsson, Katrin K: Andersson, Yngve 176 3 050 000Jägarev. 6 S: Möller, Hans Roger K: Rådestedt, Daniel 196 3 050 000De La Gardiev. 53 S: Holm, Torbjörn K: Ullberg, Margareta 124 3 050 000Bastetorpsv. 19 S: Larsson, Mari-Anne K: Dahlström, Karl 100 2 825 000Milstensg. 7 S: Vilhelmsson, Anders K: Svantesson, Karl-L 225 2 755 000LILLA EDETAssleröd 334 S: Andersson, Per-Olof Sigvard K: Rehn, Anna 170 2 650 000S. Hovingev. 8 S: Malmqvist, Anna Louise K: Berntsson, May 175 2 450 000Skövdev. 9 S: Gustafsson, Rolf Jonny K: Eriksson, Lill 127 2 395 000Låcktorp 292 S: Pedersen, Karin K: Storm, Susanne 146 2 330 000Kalvhagev. 10 S: Franzon, Karl Fredrik K: Granat, Emmy 164 2 225 000Svenseröd 245 S: Rydell, Anna-Britta K: Heinig, Ines 203 2 150 000Örtv. 9 S: Börjesson, Göran K: Andersen, Kim Ole 101 1 725 000Torskog 358 S: Svantesson, Agne Vilhelm K: Larsson, Johan 143 1 700 000Rönnv. 4 S: Bäck, Hans Jimmy K: Enberg, Andreas 122 1 675 000Bertolsv. 3 S: Nordström, Lars-A K: Kotwica, Ireneusz 135 1 640 000LYSEKILUdden 7 S: Holmberg, Johan K: Kollback, Helena Britta 74 6 600 000Ponteviksv. 3 S: Hagel, Mats K: Svahn, Annika Karin 117 4 400 000Skogen 30 S: Sandell, Jan Gunnar K: Hielte, Eric Lennart 100 4 200 000Stora Kyrkog. 9 S: Flodin, Georg Ingmar K: Johansson, Bo Eskil 132 3 800 000Lönndalsv. 7 S: Ivarsson, Bernt K: Lindström, Glenn Tore 52 3 500 000Kyrkeby 226 S: Lundgren, Eva K: Löfstedt, Anna Erika 125 3 050 000Torgestad 144 S: Akre-Aas, Oddveig Sofie K: Lendin, Jan 129 2 830 000S. Kronbergsg. 3 S: Sjöstrand, Eva Monica K: Govik, Jens Arne 150 2 675 000Lyse-Berga 128 S: Alexandersson, Nils K: Dahlström, Lars Arne 150 2 600 000Räkv. 1 S: Karlsson, Jan-Åke K: Mörk, Ulf Christer 91 2 300 000MARIESTADDillög. 1 S: Schmidt, Ingegerd Elin K: Linde, Eivor 134 2 825 000Smedjev. 8 S: Skarin, Li Ingrid K: Bergström, Carl Victor 134 2 700 000Drottningg. 5 S: Nilsson, Inga K: Odebäck, Lars Olov Peter 332 2 500 000Käckestad 4 S: Lalli, Kimmo K: Karlsson, Börje Fredrik 181 2 300 000Stenåldersv. 13 S: Forsberg, Claes K: Lindell, Lars Gunnar 123 2 150 000Hällristningsv. 6 S: Bergström, Stefan K: Johnsson, John Ulrik 130 2 125 000

Björsäter 1 S: Lugnås Församling K: Söderblom, Maria 200 1 975 000Fornminnesv. 5 S: Andersson, Margareta K: Svensson, Sara 128 1 900 000Blåbärsv. 13 S: Vitiello, Giovanna K: Hante, Jan Anders 132 1 750 000Blomsterv. 4 S: Malkolmsson, Lena K: Johansson, Per 162 1 700 000MARKHåkankila 1 S: Malmborg, Sune K: Cwejman, Maho 208 3 700 000Jägmästarv. 26 S: Kaldewey, Reinhard K: Bjerke, Ole Jakob 165 3 150 000V. Ingsjöv. 59 S: Essvik, Eva Helena Sofia K: Jansson, Ylva 62 2 960 000Kinnastensv. 36 S: Brantberg, James Tony K: Guiot, Filippo 135 2 720 000Dragered S: Ruda, Jacob Vilhelm K: Hensäter, Daniel 183 2 475 000Härkila S: Bengtsson, Lillemor K: Sjölund, Patric 130 2 200 000Vadmalst. 5 S: Leek, Bengt Olof K: Ydreskog, Lena Mari 186 2 150 000Storegårdsg. 5 S: Kristensen, Timo Juhani K: Aldén, Lars 154 2 135 000Beens v. 1 S: Kröjtz, Karl-Erik K: Rothvall, Lars Gunnar 106 2 100 000Hedev. 60 S: Brånedal, Marita K: Andersson, Emma 140 2 100 000MELLERUDBjörkåsen 11 S: Johansson, Marie K: Lundqvist, Björn 69 1 300 000Kolungens Gård 2 S: Rånes, Tone S K: Johansson, Inger Carina 318 1 300 000Ryttarg. 8 S: Pedersen, George K: Andreasson, Leif Evald 160 865 000Långg. 26 S: Boström, Bernt K: Öder Doverhäll, Jens 80 860 000Granv. 3 S: Moen, Maria Del Pilar K: Kristiansen, Gerd 143 850 000Vallmov. 3 S: Larsson, Ragnhild K: Larsson, Hans Erik 118 820 000Torpg. 14 S: Backström, Eva K: Segerström Pihl, Gunnel 100 775 000Blåklintsv. 15 S: Teigland, Grete K: Pettersson, Kjell Gösta 125 750 000Byv. 5 S: Nyström, Arvid K: Johansen, Janerik 93 697 000Florag. 23 S: Jansson, Marianne K: Blom, Rebecca 90 630 000MUNKEDALV. Hagarnev. 3 S: Andersson, Judith K: Johansson, Glenn 192 2 010 000Skuleviksv. 17 S: Larsson, Jan Mattias K: Auran Nesbö, Per 110 1 900 000Hökv. 2 S: Fredriksson, Marieth K: Sellberg, Lars Jonas 148 1 722 000Sanne-Heden 15 S: Jönsson, Björn Olof K: Utberg, Kjell Ingemar 192 1 685 000N. Bohusv. 12 S: Hansson, Kurt Ove K: Olofsson, Robert 281 1 672 000Hogen 50 S: Johansson, Barbro K: Johansson, Johan 176 1 650 000Dingvall 32 S: Carlsson, Ulf K: Lundgren, Johan Gunnar 124 1 650 000Torreby 59 S: Nordahl, Jan Tore K: Renslo, Öyvind 70 1 570 000Svarteb.-Hult 17 S: Wolters, Nina K: Syversen, Jon-Andre 123 1 530 000Svarteborg 80 S: Hermansson, Leif K: Carlsson, Lill Theresé 149 1 500 000MøLNDALHelenedalsv. 1 S: Basset, Linda Maria K: Berencreutz, Mats 273 9 500 000Helenedalsv. 2 S: Scenbilden Fritzell Ab K: Ryans, Paul 222 7 250 000Snöhöjdsg. 25 S: Hansson, Ingrid K: Hilmersson, Maria 183 5 750 000Eriksg. 3A S: Grönberg, Lina Erika K: Levin, Carl Mattias 187 5 645 000Eklanda Byv. 17 S: Malesjö, Kerstin Bodil K: Finocchiaro, Marie 138 5 500 000Fässbergsg. 9 S: Högström, Eva Kristina K: Oscarsson, Roger 176 5 100 000Gunnebov. 10 S: Holm, Bo Patrick K: Allvin, Leif Anders 145 5 000 000Vitmosseg. 8 S: Ernfors, Lars Michael K: Benninge, Johan 158 5 000 000Idunag. 35 S: Low, Mark K: Alexandersson, Christer 177 4 850 000Glasbergsg. 7 S: Gustavsson, Magnus K: Jandering, Maria 178 4 750 000ORUSTBrov. 7 S: Olofsson, Maud K: Abrahamsson, Karl 95 6 250 000G. 15 S: Olofsson, Fredrik K: Kåwert, Hans Göran 89 5 350 000Hermelinv. 6 S: Van Wincoop, Alfred K: Vermehren, Erik 215 5 050 000Kutterberget 617 S: Axelsson, Nina Viola K: Hofsten, Lena 100 4 300 000Tångebergsv. 5 S: Andersson, Britt-M K: Dahlgren, Ingegerd 62 3 350 000Mollösundsv. 7 S: Samuelsson, Ulla Margit K: Arnesson, Jan 105 3 350 000Björnstensv. 10 S: Gedeck, Werner Ernst K: Rost, Lennart 141 3 300 000Fågelsångsv. 2 S: Norman, Per Gunnar K: Hamre, Lars Arne 140 3 250 000Åv. 18 S: Nyström, Per Olaw K: Lind, Lisa Ranie 79 2 860 000Sofias v. 8 S: Olsson, Ann Terese K: Sörqvist, Lars Erling 163 2 450 000PARTILLELövkullav. 16 S: Göransson, Peter K: Portillo, Erik Andrés 208 8 700 000Björkdals v. 3 S: Trivselhus K: Simonsen, Christer Mikael 203 7 600 000Övre Källv. 46 S: Portillo, Erik Andrés K: Lindqvist, Sören 195 5 220 000

Lövkullav. 5 S: Jopiso Ab K: Englund, Bengt Anders 224 5 100 000J A Wadmans v. 2 S: Kron, Gunny Christina K: Ernst, Charlotte 162 4 850 000Lilla Trädgårdsv. 6 S: Flygring, Maria K: Killius, Karl Johan 182 4 750 000Gustavsv. 3 S: Thorén, Anna-Carin K: Börjesson, Ann 202 4 750 000Dammv. 26B S: Bergman, Thomas K: Rininsland, Johan 216 4 700 000Boställsv. 18 S: Hammarstrand, Ulla K: Boskovic, Karin 276 4 600 000Rävekärrsv. 6 S: Carlsson, Bertil K: Setterstig, Elisabeth 169 4 600 000SKARATuleg. 11 S: Kroon, Magnus K: Bergsten, Stefan Lars 234 2 750 000Höstbruksv. 14 S: Gustafsson, Ingemar K: Essgärde, Sofia 132 2 050 000Eggby S: Klostergård, Gerd Birgitta K: Olsson, Karl 195 1 950 000Storekullen 35 S: Börjesson, Niclas K: Svensson, Lissolle 165 1 850 000Fagerströmsg. 6 S: Bergsten, Stefan K: Olsson, Niclas Carl 115 1 700 000Götala S: Torstensson, Roger K: Strid, Karl David Emil 160 1 650 000Örnsro S: Fernhed, Björn K: Magnusson, Jon Rickard 140 1 641 000Ivar Widéensg. 21 S: Karlsson, Märta Karin K: Larsson, Per Rune 116 1 600 000Dustareg. 15 S: Ramadanovic, Aleksandra K: Ahlm, Ann-C 110 1 460 000Kvarnliden 3 S: Eriksson, Vivi-Anne K: Magnusson, Bengt 122 1 450 000SKøVDEUddabergsv. 13 S: Norio, Majbritt K: Olsson, Bengt 205 4 900 000S. Bergv. 2 S: Hultman, Assar Valter K: Hagelin, Erik Lars 302 4 000 000Blomsterv. 11 S: Geijer, Heléne K: Leuchowius, Rita Elsa 160 3 800 000Fältg. 18 S: Reispass, Johan K: Carlsson, Anneli Maria 192 3 000 000Körsbärsv. 24 S: Tell, Klaes Peter K: Wennerstrand, Karin 206 2 900 000Sandg. 10 S: Pärnänen Ander, Annika K: Björk, Erik 250 2 900 000Sverkilsv. 31 S: Lantz, Sture Sigvard K: Ryderman, Lars 166 2 850 000Malörtsv. 31 S: Karlsson, Anette K: Lundblad, Jessica 198 2 750 000Ekebacksv. 7 S: Nyman, Annelie K: Larsen, Jenny Eva 135 2 750 000Fältg. 15 S: Key, Dagmar K: Brandin, Oskar Leif Åke 189 2 750 000SOTENæSHöjden 3 S: Åberg, Bengt Ove K: Sahlström, Maria 138 8 500 000Hamnen 3 S: Lindahl, Anna Barbro K: Grönkvist, Bo 152 6 200 000Jänkegången 1 S: Ottosson, Anders Peter K: Harrysson, Ulla 173 5 100 000Sjömärkeg. 16 S: Nilsson, Karin Ingalill K: Svensson, Torsten 136 4 600 000Vattenv. 3 S: Intextriör Ab K: Nyberg, Jan Peter Ingmar 111 4 500 000Engbergs v. 1 S: Hultén, Maj K: Mattsson, Sten Ove 78 4 500 000Kaprifolg. 15 S: Gustafsson, Anders K: Säreborn, Lennart 100 4 100 000Tennisv. 23 S: Stenström, Christian K: Engvall, Johan 75 4 080 000Målareg. 5 S: Johnsson, Roy K: Bokinge, Karl Johan 90 4 035 000Amborsröd 1 S: Juhlin, Bibi Sylvia K: Trogen, Thomas Carl 95 4 000 000STENUNGSUNDLagmansv. 13 S: Oper 8 Ab K: Pernber, Björn Patrik 147 7 700 000Kolhättan 233 S: Johansson, Michael K: Englund, Thomas 188 6 600 000Långav. 20 S: Nordenstam, Sandra K: Nielsen, Jörn Owe 165 4 500 000Getskärs Badv. 10 S: Gustafsson, Lena K: Björknes Brekke, Mona 125 4 350 000Karins v. 82 S: Porsefeldt, Håkan Alrik K: Ivarsson, Jens 199 4 300 000Valebergsv. 25 S: Akervall, Petrus Lennart K: Bouvin, Maria 119 4 200 000Karins v. 46 S: Thompson, Anna Katarina K: Täck, Erik 170 4 050 000Tillskärarev. 8 S: Hägelmark, Per Stefan K: Larsson, Sofia 0 3 850 000Grönviksv. 11 S: Rodén, Monika Gunilla K: Mörk, Thomas 175 3 800 000Sadelmakarv. 2 S: Larsson, Fredrik Daniel K: Ström, Åse 141 3 375 000STRøMSTADVitsippst. 7 S: Rosell, Lars Arne K: Dotseth, Hans 198 5 100 000Edetg. 19 S: Sjötveit, Ann K: Huth, Frank 86 4 472 000Örnemyrsv. 4 S: Nygaard Haug, Marius K: Roald, Evy 169 3 800 000Bräckemyrsv. 2 S: Hagfors Minipris Ab K: Hagström, Lennart 114 3 600 000Rönningebacken 3 S: Johansen, Oddbjörn K: Karlsson, Kurt 173 3 300 000Bratteklevsv. 1 S: Masiello, Anna Maria K: Esping, Susanne 145 3 200 000Hantverkareg. 8 S: Waldås, Agneta K: Tägtström, Virpi Heini 148 3 100 000Skutv. 5 S: Rehn, Anna Carina K: Moosavi Far, Seid Ali 168 3 000 000Hantverkareg. 3 S: Dotseth, Hans K: Karlsson, Ann Rebecka 164 2 900 000Sjöv. 8 S: Hellström, Sverker K: Gärds, Tom Christer 119 2 850 000SVENLJUNGA

Viseberg 5 S: Johansson, Rolf Håkan K: Andrén, Stig Carl 132 1 540 000Moghult 1 S: Karlsson, Jonny Thomas K: Larsson, Klas 195 1 300 000Röllekev. 5 S: Magnusson, Jan Erik Putte K: Turppa, Ann 156 1 290 000Lida S: Wallin, Catharina K: Lundberg, Bo Gunnar 120 1 250 000Torsbov. 8 S: Axelsson, Axel Tonny K: Fridén, Ingar 194 1 050 000Älgv. 5 S: Glans, Per Lennart K: Brännmar, Anna 103 935 000Redslared S: Christensen, Carsten K: Johansson, Christer 176 855 000Knapasjö S: Heino, Pirkko Liisa K: Verheij, Rogier 80 850 000Höders v. 1 S: Johansson, Gun-Britt K: Bynander, Ulf 115 840 000Blåbärsst. 1 S: Eklund, Thomas K: Franke, Irene 105 795 000TANUMLänsmansg. 2 S: Johansson, Kenth K: Tveterås, Dag 195 12 000 000Snixholmen 1 S: Ernfors, Maria Marleen K: Herje, Kjell 65 11 500 000Slottet 21 S: Cheman Ab K: Sterling, Jörn Robert 87 10 000 000Strandbacken 35 S: Bernhardsson, Margareta Linnéa K: Idol AS 76 9 800 000Utsiktsg. 9 S: Bergström, Bo K: Rylander, Nils Gunnar 75 6 800 000Västbacken 27 S: Narfgren, Ove Karl Albert K: Haga, Bård 96 5 900 000Mariav. 23 S: Rikter Svendsen, Hilde K: Feyling, Björn 81 4 100 000Rambergsv. 5 S: Lené Olsson, Alice K: Strålman, Sigrid Eva 87 4 000 000Grönemadsv. 41 S: Lindqvist, Tore K: Jansson, Jan Paul Roger 140 4 000 000Änghagarna 40 S: Josefsen, Kerstin K: Skjörten, Arnfinn 68 3 800 000TIBROIndustrig. 28 S: Bergsten, Lars-Olof K: Runbacken, Nils Erik 145 1 895 000Gitarrg. 1 S: Blåder, Christer K: Wickman, Marie Elisabet 190 1 800 000Borgarg. 22 S: Jiveby, Pär K: Ryefalk, Sandra Josefin 123 1 700 000Åstabolet S: Eriksson, Johan K: Johansson, Jannike 73 1 650 000Industrig. 30 S: Berntsson, Per-Magnus K: Moberg, Hans 134 1 500 000Gästgivarev. 50A S: Eriksson, Fredrik K: Gran, Kjell 126 1 475 000Poppelg. 6 S: Freij, Nils Ingemar K: Persson, Linda Marie 108 1 375 000Ängsätrag. 15 S: Gustafsson, Peter K: Rosell, Christopher 112 1 350 000Lindg. 16 S: Eriksson, Rikard K: Brandt Heedman, Sven 108 1 275 000Blombacka S: Ekman, Tobias K: Melin, Rolf Daniel 126 1 250 000TIDAHOLMBaltak Lillegå. 2 S: Lundquist, Dan K: Nilsson, Karl Daniel 201 2 100 000Humlev. 4 S: Abdihodzic, Izeta K: Hasselblad, Peter 143 1 875 000Sandv. 8 S: Lundberg, Ulla-Britt K: Andersson, Maria 189 1 600 000Ottravad Stommen S: Ryberg, Lena K: Alfredsson, Thomas Carl 172 1 475 000Ängsg. 1D S: Pettersson, Claes K: Davidsson, Malin 144 1 315 000Agnet. Silverkällan S: Karlsson, Jan-Olof K: Stenberg, Sofia 160 1 222 000Hästskov. 14 S: Johansson, Ingemar K: Jonsson, Marcus 114 1 180 000Stallängsv. 18 S: Bengtzon, Matts K: Johansson, Kerstin 224 1 150 000Långg. 29 S: Lundgren, Stefan K: Lann, Anders Peter 149 1 100 000Fältv. 1 S: Joelsson, Eva-Britt K: Mattson, Agneta 136 1 075 000TJøRNV. Mjörnv. 105 S: Barth, Alexander K: Kjerulf, Eva Kristina 120 7 750 000Lönneberget 7 S: Gustafsson, Eva K: Mårtensson, Claes 230 6 875 000Strandg. 13 S: Söderberg, Jeanne K: Fürst, Björn Christer 85 5 500 000Trollyckan 1 S: Johansson, Jan K: Mattsson, Linda Marie 100 3 880 000Källstången 39 S: Strandberg, Eva Maria K: Skymne, Sven 148 3 700 000Nordre Parten 35 S: Duose Ab K: Hallström, Bengt Staffan 146 3 600 000Källstången 49 S: Sundberg, Barbro Agneta K: Wik, Nils Olof 129 3 500 000Ängv. 17 S: Signert, Jan Ronny K: Nordevik, Elin 94 3 500 000Nordre Parten 42 S: Berntsson, Karin Inger K: Johansson, Mats 95 3 350 000Hamnv. 15 S: Nielsen, Jörn Owe K: Börjeson, Maria 104 3 100 000TROLLHæTTANFagerstrandsb. 3 S: Andersson, Åke Stefan K: Holmgren, Sara 178 5 500 000Trekanten 1 S: Larsson, Kenneth K: Berglund, Nils Magnus 158 3 300 000Tomteliden 11 S: Tegel, Kenneth K: Drougge, Jan Erik Gustav 130 3 000 000Kungsportsv. 16 S: Vadeborn, Lars K: Henrysson, Andreas 180 3 000 000Sandkulleg. 7 S: Sjöberg, Björn K: Åkesson, Lisa Helene 215 2 800 000Lindveden 2 S: Olsson, Erik Karl Anders K: Andersson, John 170 2 650 000Magnus Åbergsg. 9 S: Andersson, Stig-Åke K: Johansson, Bo 168 2 610 000Rommele Prästg. 1 S: Rommele Kyrk. K: Thörnblad, Olof Gabriel 298 2 600 000

Hunnebergsg. 6 S: Halvorsen, Kim Roar K: Nilsson, Ann-Sofie 109 2 600 000Ryrv. 36 S: Stjernkvist, Michael K: Hoof, Karl Reine 122 2 560 000TøREBODANybyggarev. 6 S: Göransson, Dan K: Broddefalk, Sten Olof 182 1 585 000Liljeg. 12 S: Bernhoff, John K: Djupfeldt, Anna Marie 117 1 145 000Skogsv. 4 S: Hermansson, Tomas K: Albertsson, Hans 93 1 085 000Äspäng 11 S: Hansson, Fredrik K: Persson, Micael Arne 160 1 030 000Mon 8 S: Persson, Siv Barbro K: Nilsson, Kurt Tor 119 1 000 000Habo 17 S: Pettersson, Tommy K: Mikkonen, Heikki 110 985 000Fiskarev. 4 S: Jernetz, Åke Lennart K: Pettersson, Anna 104 870 000Järpst. 8 S: Johansson, Birgitta K: Klasson, Johan 123 810 000Bällefors 72 S: Jönsson, Ronny K: Lexell, Karl-Johan Sören 285 800 000Hjälstabergsv. 1 S: Jönson, Pirjo K: Beckman, Karl Gustav 135 735 000UDDEVALLAKorpemyrsv. 9 S: Warnö, Hans-Erik K: Fredriksson, Johan 168 4 995 000Hälle Lider 29 S: Ljungberg, Eva K: Andersson, Pär Gösta 211 4 150 000Räkv. 16 S: Béwe, Georg Bertel K: Bergqvist, John 199 3 550 000Saltdalen 29 S: Johansson, Sven Arne K: Padian, Inger 196 3 335 000Stenevad 111 S: Lixner, Daniel Gustaf K: Lundgren, Maria 154 3 200 000Kämpeg. 9 S: Schemmel, Christel K: Sundberg, Linda 161 2 825 000Decemberv. 13 S: Bäckman, Lars K: Kantzer, Eike Nicolas 134 2 800 000Forsh. Hede 384 S: Bengtsson, Anders K: Johansson, Fredrik 167 2 800 000Härvelgr. 8 S: Axberg, Anders Henrik K: Magnusson, Ulf 180 2 675 000Fredriksbergsg. 8 S: Öster, Karl-Erik K: Yakob, Hayder Mansur 108 2 650 000ULRICEHAMNFridhemsbacken 5 S: Watson, Anita Helen K: Järnland, Ingrid 292 4 200 000Lilla Skotteksv. 1 S: Asp, Lennart K: Josefson, Jill Yvonne 190 3 050 000Storg. 54 S: Isaksson, Eva Susanna K: Brändström, Mats 224 2 800 000Stenbocksg. 15 S: Ståhlbrand, Leif K: Andersson, Magnus 168 2 540 000Gunnarshagsg. 17 S: Lidén, Ove Patrik K: Steen, Joakim Urban 155 2 350 000Hyacintv. 10 S: Janani, Nezhat K: Andersson, Carolin Marie 175 1 925 000Höghultsv. 12 S: Eriksson, Uno Ingmar K: Brobjer, Ulf Peter 165 1 790 000Almv. 7 S: Simlund, Sten K: Johansson, Henrik Johan 165 1 780 000Mastunga 201 S: Valldén, Barbro K: Andersson, Christer 112 1 750 000Stenbocksg. 16 S: Persson, Helene K: Johansson, Katharina 85 1 625 000VARAHantverkareg. 32 S: Wemmel, Tom K: Levén, Alf Witek Frans 187 2 600 000Lagmansg. 7 S: Engelbrecht, Dag K: Von Borgstede, Ulrika 281 2 300 000Arkivv. 13 S: Vilhelmsson, Jolanta K: Visenstam, Gunnel 148 1 295 000Assarsg. 13 S: Johansson, Jane K: Johansson, Jenny 137 1 200 000Nämndemansv. 14 S: Andersson, Helena K: Olsson, Karl Peter 133 1 050 000Borgav. 9 S: Nilsson, Lars Jerker K: Andersson, Nicklas 140 1 000 000Fyrunga 1 S: Jonsson, David K: Kvist, Johan Edvin 97 950 000Skarstad S: Karlsson, Anna Elise Pernilla K: Olsson, Roy 130 925 000Västerg. 113 S: Thorsson, Martin K: Arvidsson, Daniel Sven 128 850 000Västerg. 133 S: Christensson, Patrik K: Hagvall, Per Fredrik 128 840 000VÅRGÅRDASäveljung 11 S: Nemeth, Roger K: Bergström, Carl Magnus 133 2 700 000Västerg. 10 S: Van Mameren, Hans K: Sjögren, Ingrid 130 1 975 000Korsnäbbsg. 2 S: Höglund, Sven Martin K: Andreasson, Anna 153 1 800 000Sandhemsg. 4 S: Lind, Åke K: Johansson, Joakim Sven-Erik 126 1 775 000Domherreg. 3 S: Albertsen, Sunanta K: Siddiquian, Said 146 1 775 000Torgg. 32 S: Björklund, Eva Gunilla K: Bengtsson, Eva 144 1 750 000Rapphöneg. 6 S: Gustafsson, Anders K: Gustafsson, Anette 133 1 625 000Östadkulle S: Mattsson, Björn Donald K: Persson, Emma 108 1 625 000Fridhemsg. 10 S: Hansson, Nils Patrik K: Smedberg, Irene 106 1 520 000Fötene 2 S: Sandberg, Lars-Gunnar K: Larsson, Aron 180 1 450 000VæNERSBORGNyg. 50 S: Adamsson, Stefan K: Öberg, Jan Kristian 185 2 775 000Nyg. 58 S: Arveklev, Leif Ruben K: Hellman, Anders 205 2 600 000Skaven 272 S: Davidsson, Sonja Ulrika K: Johansson, Per 111 2 550 000Agnevik 465 S: Olsson, Kent-Olof K: Bredberg, Bernt Olof 123 2 500 000Fredriksbergsg. 2 S: Fischer, Anneliese K: Dahlbom, Börje 106 2 400 000

Korta v. 3 S: Dahlbom, Mikael K: Hallander, Lind Anna 119 2 400 000Tunnlandsg. 11 S: Klint, Christer K: Eriksson, Stina Anna Karin 119 2 370 000Brinkev. 17 S: Johansson, Sven Olof K: Johansson, Jan 167 2 350 000Restadv. 83 S: Rollof, Sture Arnulf K: Johansson, Tord 131 2 300 000Sadelg. 2 S: Larsson, Ulf Sture K: Magnberg, Karl Fredrik 128 2 240 000ÅMÅLMor Annas v. 16 S: Hedin, Louise K: Ordonez Arias, Carlos 154 1 700 000Florag. 21 S: Fahlke, Mathias Hermann K: Persson, John 147 1 625 000Vinkelg. 7 S: Seevers, Johan Oscar K: Johansson, Glenn 139 1 445 000Lindg. 15 S: Rohne, Solveig Sonja K: Svensson, John 173 1 240 000Åsg. 56 S: Hammar, Kent K: Martinsen, Rudi Haugen 143 1 150 000Vinkelg. 23 S: Lindh, Claes-Göran K: Friskytt, Carl Ingvar 170 1 100 000Norrskensg. 8 S: Eriksson, Leif Göte Eskil K: Hammar, Kent 110 1 095 000Karlstadsv. 37 S: Pettersen, Jan Morten K: Svensson, Bengt 104 1 065 000Nolbyg. 11 S: Wester, Åsa Camilla K: Fahlke, Mathias 156 1 000 000Alg. 12 S: Hög, Kjell-Åke Stefan K: Andersson, Sven 114 950 000øCKERøJacobs Bratts v. 18 S: Johansson, Leif K: Wendelin, Lars-Olof 106 5 850 000Krabbehällen 10 S: Dahlborg, Bengt K: Däversjö, Karl Sigvard 132 4 750 000Kupev. 9 S: Andersson, Pär Gösta K: Johansson, Berit 175 4 425 000Jacobs Bratts v. 45 S: Tillander, Lennart K: Eliasson, Marie Grethel 159 4 000 000Kupev. 6 S: Bryngelsson, Karl Håkan K: Ryd, Lars Tomas 159 3 920 000Olvonv. 22 S: Stahre, Roland K: Post, Rolf Peter 246 3 850 000Hamnv. 39 S: Pedersenm, Glen K: Bryngelsson, Karl 118 3 725 000Askedalen 3 S: Johansson, Dan K: Ahrnberg, Hans Fredrik 150 3 690 000S. Uddens v. 33 S: Ingemarsson, Leif K: Giesler, Peter Mikael 135 3 675 000Hamrav. 4 S: Johansson, Jenny K: Holmer, Christer 120 3 670 000FALKENBERGUgglarps kv. 217 S: Schmidt, Tea K: Söderman, Michael 80 6 100 000Tegelbruksv. 7 S: Brindemark, Annica K: Karlsson, Kristina 166 5 300 000Bräckev. 19 S: Korshag, Per-Arne K: Nilsson, Fredrik Tony 390 5 150 000Heberg 103 S: Br. Oscarssons Bygg Ab K: Adamson, Per 0 4 100 000Sandslättsv. 15 S: Marstenen Ab K: Ludvigsson, Lars-Ola Peter 112 3 300 000Rosendal 104 S: P.M.Carpe Diem Ab K: Eriksson, Carl-Johan 139 3 175 000Storg. 10C S: Dahlström, Kurt K: Warnholtz, Per Göran 173 2 975 000Baldersv. 30 S: De Jong, Pieter K: Alexandersson, Paul 117 2 875 000Klitterv. 42 S: Johansson, Stig Tommy K: Börgel, Evert 96 2 875 000Båtmansv. 5 S: Imdal, Gun Aina K: Ekström, Jonathan Bo 81 2 800 000HALMSTADSteninge Kustv. 51 S: Bacos Erntell, Ann-Britt K: Cronsioe, Hans 135 8 200 000Skogsv. 48 S: Larsson, Alf K: Wallentin, Hans Peter Olof 136 7 250 000M Stenbocks v. 53 S: Åkeby, Eva K: Ardeleanu, Romeo Horia 390 6 100 000Rådjursv. 9 S: Röjder-Nyberg, May-Doris K: Säll, Jan 300 5 900 000Jägmästarev. 26 S: Eliasson, Bengt Stefan K: Torstensson, Björn 210 5 500 000Måsst. 4 S: Bengtsson, Lars-Erik K: Idegren, Robert Olof 151 5 100 000G Janssons v. 17 S: Nanzell, Jörgen K: Börjesson, Christina 157 5 000 000Älgv. 17 S: Tullberg, Margit K: Holm, Caj Ulla-Christina 178 4 750 000Ågarp 242 S: Lindberg, Ann Carola K: Lindkvist, Sara 211 4 725 000Fogdeg. 35 S: Olsson, Edit Ann-Kristin K: Stoica, Cristian 186 4 550 000KUNGSBACKABadhusv. 6 S: Lövgren, Per Anders K: De Kroes, Gracia 260 10 750 000Maleviks Svanv. 2 S: Grund Pedersen, Jan K: Andell, Anna 240 9 250 000Skalv. 3 S: Wang, Qin K: Risp, Anna Maria 245 7 900 000Wallbergs b. 17 S: Sjögren, Henrietta Karin K: Hedlund, Jonas 226 7 500 000Gårdsv. 19 S: Höglund, Karin Elisabeth K: Sundell, Jens 230 7 345 000Tvärv. 10 S: Hed, Birgitta Linnéa K: Hed, Lisa Linnéa 248 7 050 000Ekelundsv. 9 S: Kb Acceptanten Nr 5 K: Maupoix, Marianne 128 6 400 000Gökv. 1A S: Malmer, Åsa Hanna K: Sandström, Mikael 172 6 050 000Älvaliden 5 S: Gallon, Inga-Lill K: Älvaliden 160 6 025 000Krokaviksv. 20 S: Christoffersson, Ulla K: Halldén, Madeleine 192 6 000 000VARBERGPrästg. 39 S: Kjellqvist, Mats K: Diding Ekström, Eva 162 6 300 000Söderg. 35 S: Börjesson, Jan Börje K: Strömqvist, Klas 150 5 845 000

Marbov. 3 S: Olofsson, Peter Tage K: Andersson, Bernt 174 5 400 000Apelviksv. 28 S: Haknert, Hans K: Rindekvist, Therese E 154 4 750 000Sjöborrev. 24 S: Gustafsson, Lars Bertil K: Gepertz, Boine 158 4 650 000Trönningenäsv. 59 S: Glittmark, Kent K: Jernberg, Ingvar Niclas 179 4 625 000Mantalsv. 12 S: Van Geijt, Bernhard Josef K: Pavlov, Veroljub 185 4 500 000Svedjev. 25 S: Fröström, Johan Henry K: Boustedt, Erik 145 4 400 000Gullkrageg. 10 S: Andersson, Rolf Benny K: Johansson, Pär 181 4 200 000Boråsg. 24 S: Jönsson, Mikael K: Johnsson, Jonny 105 4 200 000ANEBYMosseryd 1 S: Forsberg, Magnus K: Tegenfeldt, Karl Johan 175 1 900 000Skogsg. 66 S: Sigurdsson, Ingemar K: Ljunggren, Katarina 164 1 375 000Viredaholm 2 S: Davidsson, Lars Åke K: Brinkmann, Anna 203 1 200 000Källåsg. 3 S: Holm, Sivert K: Arvidsson, Mattias Karl 110 975 000Västerlångg. 36 S: Johansson, Leif K: Tufvesson, Jesper Kenn 155 925 000Österlångg. 71 S: Palmér, Magnus K: Allen, Beata-Marie 119 905 000Rundst. 4 S: Eklund, Iréne K: Uveborn, Tomas Sven 161 900 000Noby 1 S: Johansson, Magnus K: Andersson, Simon 190 870 000Norrgårdsg. 10 S: Engdahl, Bodil K: Khouri Carlson, Bodil 180 860 000Industrig. 38 S: Kadic, Makira K: Folkesson, Lars-Erik 152 850 000GISLAVEDLindv. 9 S: Ringberg, Elwira K: Svensson, Margareta 142 2 000 000Päronv. 32 S: Åstmar, Lars Karl K: Samuelsson, Benny 167 1 880 000Skolg. 4 S: Petersson, Uno K: Enocson, Anna Petra 126 1 850 000Vinbärsv. 8 S: Holmqvist, Mats Karl K: Malmström, Dan 192 1 825 000Karl-Johansg. 33A S: Byggtjänst I Gislaved K: Hultgren, Håkan 198 1 700 000Svarvaretorpsv. 35 S: Hiljemark, Gerd K: Alm, Emil Sven 172 1 500 000Henjav. 4 S: Sandberg, Bo K: Johnsson, Kjell Patrik 157 1 500 000Nyponv. 9 S: Wilacon Kb K: Karlsson, Rikard Harry Ingvar 165 1 450 000Körsbärsv. 9 S: Rydqvist, Per Lars K: Svensson, Andreas 148 1 430 000Tureg. 3 S: Arnros, Bo K: Malm, Anders Wåge 98 1 425 000GNOSJøGunnarsv. 40 S: Backstig, Daniel K: Svensson, Marie Therése 142 1 465 000Cederg. 16 S: Johansson, Per K: Hästmark, Jouko Tapani 120 1 345 000Gärdesg. 5 S: Davidsson, Stefan K: Enlund, Jon Erik 148 1 325 000Söderby S: Olsson, Tommy K: Magnusson, Karl 142 1 300 000Västergårdsv. 14 S: Koppelo, Tapio K: Nilsson, Magnus Peter 150 1 275 000Nydalag. 13 S: Karlsson, Karin K: Sjöqvist, Daniel Thomas 110 1 215 000Nydalag. 7 S: Wastring, Per-Magnus K: Rasmussen, Jan 156 1 125 000Kävsjöv. 5 S: Lindblom, Ann Christine K: Hodzic, Sabaheta 136 1 100 000Pilg. 6 S: Januzi, Mehmet K: Dudas, Sebastian Patrick 99 980 000Nyg. 3 S: Bengtsson, Per Olof K: Man, Duc Thanh 112 950 000HABOSoluppgången 2 S: Månsson, Pär K: Tekin, Sabine 197 4 750 000Notdragarg. 14 S: Olsson, Gunborg Karin K: Hansson, Lena 217 3 900 000Vätterbranten 4 S: Palmgren, Daniel K: Törehag, Andreas Per 122 3 200 000Stina Lottas g. 18 S: Hjelmgren, Magnus K: Forssmed, Martin 138 2 850 000Vätterbranten 7 S: Stenmarker, Robert K: Tekin, Robert 130 2 700 000Vätterbranten 1 S: Larsson, Ulrika K: Johansson, Åke Karl 122 2 700 000Ringv. 11 S: Fast, Morgan K: Morgander, Maria Taina 137 2 545 000Malmg. 42 S: Engdahl, Dan K: Svensson, Mats Lennart 127 2 375 000Malmg. 5 S: Gustafsson, Leif Yngve K: Hahne, Markus 150 2 270 000Kärnekullav. 24 S: Emilsson, Ove K: Carlgren, Elisabeth Linda 230 2 250 000JøNKøPINGJohannesv. 3B S: Carlsson, Carolin Elisabeth K: Norburg, Leif 210 6 400 000Åbolidsringen 107 S: Rosell, Anna Kristina Nina K: Ipek, Patrik 200 6 000 000Safirg. 18 S: Melin, Kenneth K: Navab, Sebastian Nader 218 5 990 000Rubing. 8 S: Karlsson, Jan Åke K: Svärd Kempe, Ingrid 0 5 500 000Bäckalyckev. 13A S: Emanuelsson, Anna Brita K: Eriksson, Lars 230 5 050 000Skiftesv. 36 S: Säll, Christer K: Vallin, Ulf Stefan 108 5 000 000Krönleinst. 3 S: Ringvall, Sofia K: Karlsson, Andreas Karl 214 4 910 000M Gudmunds v. 17 S: Eneståhl, Johan K: Hedberg, Charlie Carl 190 4 400 000V Rydbergsg. 64 S: Warrol, Birgitta K: Wanselius, Rolf Eric 238 4 300 000Swedenborgsg. 40 S: Thelius, Birgitta K: Lindholm, Niklas Carl 184 4 200 000

MULLSJøMång. 8 S: Blomberg, Petra K: Genberg, Pierre Eric 135 2 125 000Mång. 1 S: Granstrand, Per-Ola K: Stenmarker, Göran 126 1 995 000Vitsippsg. 17 S: Bertilsson, Patrik K: Samuelsson, Fredrik 148 1 700 000Alundav. 6 S: Genberg, Pierre K: Götesson, Göte Fredrik 138 1 475 000Mauritz v. 33 S: Svensson, Johanna K: Blomberg, Petra 119 1 450 000Gunnarsbov. 20 S: Björk, David Martin K: Hedin, Marina Sofie 156 1 450 000Lilla Gålleryd S: Nilsson, Charlotte K: Sandberg, Lars Stefan 87 1 400 000Finkg. 26 S: Ceder, Emma K: Sagen, Torhill 140 1 395 000Lövg. 9 S: Arpstrand, Eva K: Almquist, Jenny Kristina 141 1 325 000Odeng. 11 S: Elf, Joachim K: Liljengren, Malin 129 1 325 000VETLANDAÅgårdsv. 11 S: Berglund, Hans Gustav K: Bjerkelie, Björn 131 2 600 000Skördegr. 3 S: Rosenqvist, Bernt Eve K: Samuelsson, Johan 159 2 350 000Magasinsg. 28B S: Blomqvist, Hans K: Hildingsson, Anders 120 2 100 000Nyg. 24 S: Olsén, Claes K: Delholt, Anne-Louise 210 2 000 000Söderg. 4 S: Samuelsson, Johan K: Wigelius, Hans Göran 163 1 900 000Gillesv. 6 S: Berglund, Fredrik K: Tahiri, Naim 95 1 710 000Oxst. 6 S: Ljunggren, Tommy K: Ståhlgren, Dan Georg 131 1 680 000Nyanäs 8 S: Stjernlöf, Jane K: Stålhand, Östen Ejnar 70 1 650 000Bjurvik 2 S: Timm, Olaf K: Milthers, Torben 163 1 600 000Östersandsv. 16B S: Wigelius, Hans K: Andersson, Bengt Mikael 130 1 575 000VæRNAMOTånnö 7 S: Helling, Peter K: Bergkvist, Ulf Gösta 234 5 500 000Rolstorp 2 S: Pettersson, Daniel K: Sörensen, Jens 155 3 400 000Aprikosv. 10 S: Claesson, Lennart K: Backstig, Daniel 233 3 225 000Bureg. 3 S: Ek, Cecilia K: Tsur, Tohar 162 3 200 000Aprikosv. 6 S: Eriksson, Benny K: Eek, Per Johan Arne 213 3 200 000Stenmursv. 20 S: Söderberg, Kenneth K: Andersson, Lars-H 161 3 150 000Brinkv. 9 S: Bleckhuset Ab K: Palmgren, Margareta 0 3 025 000Apelsinv. 15 S: Johansson, Daniel K: Karlsson, Anders 185 2 890 000Skålgropsv. 6 S: Gustafsson, Bengt K: Johansson, Susanna 145 2 665 000Taltrastv. 4 S: Alrutz, Anders Reinhold Otto K: Ek, Anna 157 2 600 000ARVIKAKungsv. 26 S: Bonté, Harry K: Karlsson, Per-Erik 186 2 300 000Mäster Olas v. 5 S: Fors, Anders K: Lauridsen, Åsa Ellen 188 2 150 000Etydv. 13 S: Johansson, Gun K: Högefjord, Bengt 114 2 120 000Solviksv. 45 S: Sjöberg, Laila Synnöve K: Svensson, Claes 166 1 700 000Etydv. 3 S: Setterberg, Katarina K: Ingebretsen, Espen 118 1 700 000Skogsst. 1 S: Fredriksson, Inga K: Honningsvåg, Paul 238 1 600 000Triangelv. 1 S: Jönsson, Sven K: Eriksson, Mats-Erik 135 1 445 000Boställsv. 13 S: Värme, Inger Britt-Marie K: Karlson, Jenny 160 1 425 000Ekv. 20 S: Pettersson, Elisabeth K: Nilsson, Janet 137 1 420 000Kvarng. 7 S: Larsson, Lars-Erik K: Persson, Elvy Marita 114 1 400 000EDAKortlanda S: Rosland, Sidsel K: Graeber, Karin 180 2 700 000Morast S: Vadman, Lars K: Rangberg, Anders Michael 150 1 550 000Morast S: Andersson, Emelie K: Johansson, Anders 95 1 410 000Nolby S: Kristiansson, Kristian K: Simmenes, Jonny 75 1 250 000Börjesg. 3 S: Vitikainen, Harri Tapio K: Åsland, Olav 89 1 000 000Brårud S: Danielsson, Nils K: Wolfe, Erika Lynn 97 1 000 000Strömslundsg. 3A S: Svensson, Claes K: Kasin, Patrik Vidar 101 970 000Mariebergsv. 21 S: Eriksen Persen, Yngve K: Kvernström, Jan 77 960 000Höglundav. 17 S: Gramén, Elin Ulrika K: Eriksson, Erik 121 890 000Edasvängen 13 S: S Mattsson Fastigh. K/B K: Stenseth, Aud 120 850 000FORSHAGASkolg. 8 S: Dahlberg, Matts K: Petty Nilsson, Kerrin 211 2 450 000Björkst. 10 S: Råd, Erik Vilhelm Daniel K: Libäck, Bengt 148 2 350 000Smedbacken 5 S: Olsson, Hans K: Mohamed Sherkhan, Zeki 111 1 410 000Lillåsg. 12 S: Ander, Ernst K: Hallström, Eino Oskar Emil 90 1 400 000Åsmyrsbrinken 18 S: Lidman, Jim K: Jonasson Fallgren, Sofia 124 1 200 000Forsg. 10 S: Libäck, Bengt Johan K: Hoffman, Jonas 130 1 200 000Rosenlundsg. 10A S: Orebjörk, Steve K: Kindberg, Eva-Lena 175 1 200 000

Bäckg. 4 S: Jansson, Christer K: Fredriksson, Robin 120 1 100 000Grossbolsg. 23 S: Nilsson, Elin Maria K: Lundberg, Ylva 95 1 050 000Forsg. 40 S: Söderberg, Gun K: Paulsson, Marcus Roger 130 1 000 000GRUMSKosekroken S: Sundin, Per K: Myksvoll Singh, Helene 145 2 700 000Sågtorp 10 S: Bergvik Skog Väst AB K: Engell, Lena 143 1 447 000Råbäcksg. 63 S: Raij, Ulf K: Kjörsträd, Hanna Jeanette 190 1 400 000Råbäcksg. 10 S: Fredriksson, Kurt K: Hartin, Susanne 120 1 205 000Vålåsen S: Rudén, Sven Olof K: Klatte, Claudia 110 1 000 000Karsbol 4 S: Lewin, Torgny K: Skrattalsrud, Jan 159 950 000V. Gärdesg. 27 S: Staeck, Bianca K: Berge, Thomas 126 925 000Sjöhagsv. 13 S: Hartin, Mikael K: Karlsson, Bo Joachim 118 910 000Solbergsg. 3 S: Flatvoll, William K: Nyberg, Johan Andreas 144 895 000Sjöhagsv. 7 S: Grundström, Bengt K: Hermansson, Mats 118 875 000HAGFORSStrandv. 4 S: Uddeholm Tooling Ab K: Beckman, Helene 285 3 800 000Cronas Stig 1 S: Eriksson, Lars K: Van Bremen, Johannes 384 3 500 000Engkvists v. 12 S: Karlsson, Marita K: Gustafsson, Johan 150 1 175 000Sjöv. 11 S: Olsson, Per Andreas K: Olofsson, Henrik 140 960 000Videv. 1 S: Stervin, Maria K: Åkerlund, Pär Stefan 159 930 000Älvdalsv. 2 S: Finnqvist, Robert K: Sjöberg, Daniel Karl 147 850 000Mossberg S: Johansson, Jan K: Skog, Per Lennart 165 838 000Björkbacken 36 S: Johansson, Arne K: Van Spronsen, Jan 103 765 000Rallv. 6A S: Pelab I Hagfors Ab K: Jansson, Peter 226 695 000Björklundsv. 9 S: Lindberg, Britt K: Lundquist, Rolf Tony 97 625 000HAMMARøRingv. 18 S: Hansson, Per Åke K: Carlsson, Kjell Lennart 97 4 800 000Mörtskärsv. 325 S: Fastigh.bol. Kanholmen Ab K: Nordin, Arne 149 4 030 000Prästbolsv. 2 S: Lind, Hans Åke K: Lännbjer, Agneta 105 3 725 000Sundholmsv. 206 S: Höök, Lars Mikael K: Nordh, Lennart Erik 188 3 650 000Bärstav. 11 S: Edström, Magnus K: Johansson, Linda 140 3 250 000Torsviksv. 10 S: Valizadeh, Simin K: Beckman, Nanna 175 3 200 000V. Skagene 861 S: Fauhlér, Björn K: Engberg, Edith Rebecca 148 3 100 000Bergsv. 7 S: Jansson, Kjell K: Andersson Kyrk, Bror 164 3 100 000Lövnäsv. 13 S: Särnholm, Märta K: Jacobsson, Lars 160 3 050 000Turessons v. 31 S: Skovlund, Tino Jörgen K: Sandberg, Johan 156 3 000 000KARLSTADDahlgrensg. 2 S: Johansson, Lars K: Ekenberg, Gustaf Fredrik 199 6 000 000Granhultsliden 15 S: Lundkvist, Gunnar K: Svahn, Arne Christer 115 4 450 000Våxnäsg. 50B S: Dahlström, Eva Anette K: Engström, Maj 200 4 000 000Älvrosg. 17 S: Shiva, Farzad K: Smekal, John David 180 3 900 000Råtorpsbågen 1 S: Magnusson, Pär K: Bastiansen, Anders 158 3 600 000Tranbärsliden 9 S: Lindström, Per Anders K: Heder, Anders 186 3 600 000Älvåkersg. 24 S: Björevall, Göran Hugo K: Sandström, Karin 245 3 575 000Älvrosg. 9 S: Ohlson, Jan-Olof K: Henriksen, Åke Thomas 228 3 520 000Parkg. 3 S: Öhrfeldt, Eva-Britt K: Niord, Åsa Birgitta 186 3 500 000S. Fjärstadsg. 8 S: Scholder, Olof K: Höjer, Anna-Lena 142 3 500 000KILIsidors v. 3 S: Svahn, Arne Christer K: Johansson, Johnny 159 3 200 000Fornhemsv. 3 S: Lantz, Jan Wiking K: Junghage, Carl Anders 180 2 925 000Västingeg. 9 S: Park, Claes Håkan K: Blomquist, Mee 147 1 800 000Iduns v. 16 S: Jonsson, Henrik K: Rosvall, Jenny Maria 170 1 700 000Hugins v. 13 S: Larsson, Jan-Erik K: Äng, Eva-Lena 160 1 570 000Smultronst. 5 S: Odqvist, Curt K: Svensson, Ann-Kristin 165 1 450 000Apertinsv. 13 S: Ekelund, Mikael K: Wallin, Jonas Daniel 93 1 435 000Hagv. 21 S: Mattsson, Ingemar K: Håfström, Andreas 107 1 400 000Kulg. 6 S: Nilsson, Lars-Erik Georg K: Larsson, Dan 114 1 295 000Hallonst. 16 S: Blixt, Mikael K: Rådman, Jan Martin 120 1 275 000KRISTINEHAMNSannag. 27 S: Kron, Hans K: Alexandersson, Malin 238 2 970 000Sannag. 40 S: Jönsson, Hans K: Stevensson, Susanne 153 2 110 000Fältv. 9 S: Persson, Lennart K: Kouba, Malin Maria 200 1 900 000Ålkärrsv. 19 S: Yu, Chaw Hong K: Henriksson, Flavio 177 1 900 000

Brattsandsv. 38 S: T:Son Björkroth, Anders K: Wennberg, Karl 112 1 850 000Kungsgårdsv. 8B S: Liljegren, Laila Maria K: Eriksson, Leif 168 1 500 000Polarvinden 2 S: Kjellström, Karl K: Emanuelsson, Linda 153 1 450 000Åsviksv. 2A S: Andersson, Leif Olof K: Hult, Per Olof 101 1 440 000Skogalundsv. 1 S: Nilsson, Margareta K: Cedmer, Peter 132 1 350 000S. Staketg. 23A S: Karlsson, Kristina K: Johansson, Leif 174 1 350 000MUNKFORSUddeholmsv. 5 S: Danielsson, Ulla Maj-Britt K: Stenbäck, Jan 207 550 000Valsarev. 4 S: Calais, Peter K: Hartwig, Sabine 119 450 000Bondev. 15 S: Skyman, Ann-Catrin K: Lindquist, Jan 111 440 000Hallarnav. 11 S: Nordstrand, Jens K: Edgren, Per Henrik 116 410 000Västanå 64 S: Lindsäth, Sven-Olov K: Högberg, Christina 78 400 000Pråmdragarev. 21 S: Jansson, Torbjörn K: Hermansson, Elisabeth 62 380 000Faktorsv. 25 S: Stridsberg, Eva Maria K: Larsson, Per Tore 92 380 000Jonsbol 4 S: Nordström, Nina Jeanette K: Harland, Peter 85 347 000Lillängsv. 1 S: Eriksson, Annelie K: Vessman, John 93 340 000Rudstorp 10 S: Öhrlén, Anders Peter K: Zwier, Patrick Emiel 135 300 000SæFFLEHytteg. 30 S: Billinger, Gunbritt Yvonne K: Karlsson, Sven 240 2 100 000Tuvag. 5 S: Nord, Hans K: Carlsson, Lars Anders Olof 219 2 050 000Värmlands Bro S: Claesson, Joacim K: Olsson, Karl Olov 270 1 800 000Smärslid S: Berglund, Erik Joakim K: Andersson, Fredrik 103 1 550 000Kärrholmen S: Svensson, Sven Ingvar K: Ellison, Pierre 125 1 285 000Hargene S: Hwang, Hans Stephen K: Nilsen, Jan-Erik 60 1 250 000Tuvag. 20 S: Thorén, Hans K: Andersson, Karl Gösta 156 1 200 000Enbärsv. 25 S: Kvaldén, Carl Lasman K: Lindström, Bengt 193 1 175 000Odeng. 3 S: Philipsen, Robert K: Wesalainen, Marja-Liisa 158 1 175 000Vallg. 17 S: Eriksson, Arne Robert K: Jakobsson, Lars 195 1 100 000ÅRJæNGManhemsv. 29 S: Eriksson, Holger K: Gangnes, Ole Jörgen 100 2 550 000Elovsbyn S: Andersson, Tommy K: Sörström, Britt 200 2 500 000Björkåsv. 3 S: Västkuststugan Ab K: Larsson, Claes-Erik 116 1 900 000Kammarsv. 1 S: Mogren, Anna-Karin K: Elvekrok, Espen 121 1 575 000Myrevarv S: Khiabani, Hassan Zare K: Berge, Asbjörn 87 1 500 000Tallbackav. 4 S: Evensen, Jens Egil K: Sulejmanovic, Adil 122 1 450 000Torudsv. 8 S: Gustavsson, Knut Reinhold K: Larsson, Per 118 1 300 000Stenbyn S: Aronsson, Eva K: Seven Spetsmark, Sylvia 175 1 300 000Kornv. 5 S: Lejrin, Carl Göran K: Johnsrud, Bo Christer 123 1 271 000Sjötorpsv. 3 S: Martinsen, Dorith K: Arenö, Ida Sofie 108 1 120 000

Bildtext: - Björn Borg. Catrin Nilsmark. 21 milj kr ÅTTONDE DYRAST. Bengt och Svetlana Lundqvist hade spanat pålyxvillan i Danderyd i tio år. Plötsligt blev den till salu - och paret slog till. Priset blev 21 miljoner kronor - detåttonde dyraste villaköpet i Sverige i år. Med fyra barn behöver Bengt och Svetlana Lundqvist gott om utrymme.Villan är på 208 kvadratmeter med tillhörande tomt. Och hela familjen stormtrivs. "Nu blir det varken fler barn ellervillor", säger Svetlana Lundqvist. Foto: JOHANNA BERGLUND TILL SALU Pris: 12,5 milj kr GAMMALT HUS. ITorekovs gamla bykärna alldeles vid hamnen ligger detta unika gamla hus som fått bevara sitt originalutförande.Nu är det till salu för 12,5 miljoner kronor. TILL SALU Pris: 14,4 milj kr Den här villan på Regementsgatan i Malmöär till salu för 14 375 000 kronor. Foto: SARA STRANDLUND

© GT eller artikelförfattaren.

Läs också


Anställda jobbar bättre med Facebook

INGENJÖREN 2010-06-11 11:06

Barack Obama använde Facebook för att stärka sitt personligavarumärke. Foto: Jessica Gow/Scanpix. Trots att forskningvisar att företagen tjänar på att deras medarbetare använderFacebook är många företag fortfarande negativt inställda.

Att vem som helst kan skapa egna nätverk är ett hot mot den hierarkiska strukturen inom stora företag, sägerRobin Teigland som forskar om sociala och informella nätverk.

Barack Obama använde Facebook för att stärka sitt personliga varumärke. Foto: Jessica Gow/Scanpix.

Trots att forskning visar att företagen tjänar på att deras medarbetare använder Facebook är många företagfortfarande negativt inställda. Att vem som helst kan skapa egna nätverk är ett hot mot den hierarkiska struktureninom stora företag, säger Robin Teigland som forskar om sociala och informella nätverk.

Facebook är världens största nätverk och i Sverige finns cirka 3,3 miljoner användare som i genomsnitt loggar insig två gånger per dag. Man kan rimligen anta att flera av dessa användare också kollar sin profil på arbetstid tillarbetsgivarnas stora förtret eller glädje, beroende på hur man ser det.

Lat med Facebook? En del företag är rädda att Facebookandet ska hindra deras anställda från att göra ett brajobb. Medan andra i stället uppmuntrar sin personal att twittra, blogga och använda Facebook.

Den forskning som har gjorts på informella och sociala nätverk visar att de som blir avstängda från sina nätverkblir mindre produktiva. Ju fler typer av relationer man har desto bättre och det professionella nätverket byggermycket på det sociala, menar Robin Teigland, forskare i sociala medier på Handelshögskolan i Stockholm. Hontror inte alls på idén att företagen förbjuder sina anställda att vara med i Facebook.

Det fungerar inte att stänga av och förbjuda. Det skrämmer bort unga medarbetare som inte vill bli kapade från sittsociala nätverk och folk säger upp sig eller hittar andra sätt att kommunicera. De går in på Facebook genommobilen, eller använder mejlen och varför ska man förbjuda Facebook när man inte förbjuder privatsamtal? undrarRobin och berättar att nystartade företag oftare är bättre på att lära sig och ta till sig ny teknologi som twitter ochfacebook.

Men samtidigt som hon vill uppmuntra företag att använda sig av sociala medier betonar hon hur viktigt det är attföretagen har någon slags policy kring hur användandet ska gå till.

Guidelines bättre än regler Det är bra med guidelines, inte regler. Folk är olika och använder sociala medier påolika sätt. Därför är det viktigt att företagen talar med sina anställa hur de ska bete sig. Samtidigt måste de vågalita på sina anställda och släppa lite av kontrollen, förklarar hon och säger att företagen har mycket att vinna på desociala medierna.

Företagsledningen kan dra nytta av medarbetarnas kontaktnät, testa nya idéer, se vad som är inne just nu,kommunicera med sina kunder och få en bild av hur medarbetarna trivs i företaget. Det verkar som om mångaframgångsrika företagen har börjat förstå potentialen med sociala medier. 54 procent av företagen på Fortuneslista över de 100 mest populära företagen att jobba på, använder twitter för att kommunicera med sina kunder och29 procent har en egen Facebooksida. Men det är fortfarande få företag som har en formell policy kring hur deanställda ska förhålla sig till social medier. Få företag har policys kring sociala medier

I undersökningen Social networks vs Management har man ställt frågor om sociala medier till 34 400 arbetsgivarerunt om i världen och det visar sig att endast 20 procent av företagen har en policy kring sociala medier. Blandsvenska företag ligger den siffran på 7 procent.

Eva Ossiansson, som forskar om varumärken, nya medier och konsumtion på Handelshögskolan i Göteborg,möter ofta företag som har dålig koll på hur det här med sociala medier går till.

Foto: Privat.

Det räcker inte med att lägga ut pressmeddelanden då och då utan man måste vara mer aktiv, samtidigt somföretagen måste inse att den här typen av medier finns till för användarna och inte för företagen själva. Mediernabygger på att vi deltar och delar med oss. Vi bygger förtroende till varandra på det sättet. Företag måste därförarbeta enligt samma princip och våga låta användarna få styra kommunikationen, säger hon. När man tänker efterär det egentligen inte så konstigt att det till en början kan uppstå lite förvirring när en ny teknik introduceras. Detfinns ju egentligen inga rätt eller fel utan man får precis som i andra sammanhang använda sitt sunda förnuft. Attlägga ut en bild på Facebook på en nedsövd patient som två sjuksköterskor på Södra Gävleborgs sjukhus gjordevar ju milt sagt omdömeslöst men hur är det med andra, mer hårfina spörsmål?

Ska man bli kompis med chefen på facebook? Är det exempelvis rätt eller fel att adda det vill säga lägga till sinchef eller medarbetare på Facebook? En vän till mig hade både sin chef och sina arbetskamrater som kompisarpå Facebook och tyckte inte det var något problem alls tills den dag då hon sökte ett nytt jobb utan att ha berättatom det för sin arbetsgivare. Plötsligt blev hon livrädd att informationen skulle läcka ut på Facebook.

I Manpower Work Lifes undersökning Chefen kolla dig på webben framkommer att 72 procent av användarna intehar något emot att blanda privata vänner med kolleger på Facebook men ändå är det betydligt vanligare att yngrechefer, addar sina anställda jämfört med äldre chefer. Av chefer födda på 80-talet är det 52 procent som har sinaanställda som en del av sitt privata nätverk medan det är bara 9 procent av cheferna födda på 90-talet som hardet.

Problem att blanda privatlivet med jobbet Invändning att man blandar jobbet med privatlivet är inget som EvaOssiansson ser som ett problem.

Visst ska man ha koll på den personliga integriteten men lär man sig verktyget så är det inga problem. Men seöver dina sekretessinställningar. Man kan ju exempelvis ställa in så att endast dina vänner kan ta del av det duskriver. Fundera vilka du accepterar som vänner. Sedan kan man skapa speciella grupper och bjuda in just desom man vill ha med. Jag brukar använda mig av det när jag undervisar. Jag skapar en undervisningsplattformoch bjuder in studenter och föreläsare medan kursen håller på, säger Eva.

Läsarfråga: Skulle du adda din chef/anställd på Facebook?

Källor: Social networks vs. Management? Harness the power of social Media, Manpower Work Life, Chefen kollardig på webben, Manpower Work Life, Är du inte med, finns du inte- VA och sociala medier, Vetenskap ochallmänhet.

© Ingenjören

Läs också


Pressinbjudan STING Day den 14 juni 2010

WEBFINANSER 2010-05-25 15:05

Mer Ekonomi Premiär för STING Day - möt ett 40-tal avSveriges mest spännande Startups STING Day är ett helt nyttnätverksevent som arrangeras av affärsinkubatorn STING(Stockholm Innovation & Growth).

På STING Day har du som journalist möjlighet att träffa ett 40-tal innovativa startups och expansionsbolag, cirka50 investerare samt nyckelpersoner inom forskning, industri och akademi.

Detta är ett forum för intensivt, kreativt utbyte av kunskap och kontakter, som ska gynna bolagen i deras ambitionatt bygga internationella tillväxtbolag. Cirka 200 personer kommer att få tillträde. Innan eventet öppnar för samtligagäster kommer 15 handplockade startups ges möjlighet att pitcha sin affärsidé för STINGs drivna affärscoacher.

På programmet står bland annat kvalificerat nätverkande i form av rundabordssamtal, en dynamiskpartiledardebatt hur man ska säkra kapitalförsörjningen för bolag i tidiga skeden, inspirerande entreprenörsresoroch trendspaningar i workshopformat inom cleantech, internet/mobilt och pitch för STING-drakarna. Dagenfokuserar på kritiska frågeställningar för att lyckas bygga framgångsrika tillväxtbolag. STING DAY avslutas med ettkvällsarrangemang med mingel och prisceremonin STING Awards.

Några frågeställningar som ventileras under dagen: Vilka är entreprenörernas största utmaningar för att byggaSveriges nya stora exportföretag? Från frö till nytt Ericsson - var finns kapitalet som krävs för den resan? Hur kanstaten, kapitalet, forskningen och industrin samverka för att skapa bättre förutsättningar för unga tillväxtbolag inomcleantechområdet? Trumf eller svarte Petter när content blir mobilt? Kan man tjäna pengar på sociala medier?

I paneldiskussioner och workshops medverkar bland andra: Per Roman, Bullhound; Pontus Braunerhjelm, VDEntreprenörskapsforum; Tomas Tobé, Ledamot Alliansens arbetsgrupp för Entreprenörskap och hållbar tillväxt,Näringspolitisk talesperson (M); Anders Frisk, Sustainable Technologies Fund; Karin Ruiz, Peepoople AB; TomasUppgård, MoSync AB; Erik Odén, Mantex AB; Östen Ekengren, IVL Svenska Miljöinstitutet; Robin Teigland,forskare sociala nätverk; Patrik von Bergen, medgrundare Streamson och Alfred Ruth, Videoplaza AB.

Datum och plats: Måndagen den 14 juni, Kista Science Tower, Färögatan 33 i Kista Science City

Hållpunkter: 10.00-12.00 15 utvalda Startups pitchar, 12.00-17.30 Dagsevent för samtliga inbjudna gäster, Från17.30, Kvällens festligheter tar vid med utdelning av STING Awards.

Presskontakt och pressanmälan till: Jessica Stark, projektledare för STING Day:[email protected], 070-333 32 43

Program: www.stingday.se/program


MyNewsdesk


© Webfinanser

Läs också


Späckat program tar form Den...

SVERIGES INFORMATIONSFÖRENING 2010-05-17 11:46

Späckat program tar form Den tredje industriella revolutionen,hållbarhetsarbete efter finanskrisen och kommunikativapolitiker. Det är några av de ämnen som presenteras i juni påWorld Public Relations Forum i Stockholm.

Temat för konferensen är nätverkssamhället och hur organisationer och kommunikatörer måste anpassa sig för attnå framgång. Nu är det detaljerade programmet klart, och det är ett fullspäckat schema för den 14-15 juni somtagit form. Här följer ett utdrag:

Måndag 11.45 12.30 Robin Teigland (SWE), Associate Professor, Stockholm School of Economics, The thirdindustrial revolution

Måndag 14.00 14.45 Mervyn King (ZA), Chairman of the King Committee, Stakeholder relationships in the neweconomy

Måndag 17.00-01.00 Representationsmottagning i Stadshuset med efterföljande middag och prisutdelningar påClarion

Tisdag 09.00 10.30 Prof Anne Gregory (UK), Leeds Metropolitan University, och Prof Ronel Rensburg (ZA),University of Pretoria; President-elect of PRISA New world, new challenges: what and how will communicatorscontribute to sustainability

Tisdag 14.45 15.30 Carl Bildt (SWE), Utrikesminister, The communicative politicians in the 21st century globalisedworld

Tisdag 16.00 16.45 Dr. Klaus Schwab (DE), grundaren av World Economic Forum (Davos/Geneva), A Post-CrisisApproach to Corporate Responsibility

Läs mer och anmäl dig på www.wprf2010.se.

© Sveriges Informationsförening

Läs också


Forskare: `Nätverka till max i sociala medier`

CSJOBB 2010-05-16 07:55

Nätverka till max i de sociala medierna` Av Ett företag somlåter sina anställda odla privata och professionella kontakter ide sociala medierna har mycket att vinna, enligt RobinTeigland, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

`Man mår inte bra av att totalt skilja på jobbet och det sociala`, säger Robin Teigland, forskare påHandelshögskolan i Stockholm.

Arbetsgivaren stänger inte av mobilen om de anställda ringer privata samtal, eller blockerar e-posten för att demejlar privat. Varför ska man då stänga Facebook?

Det undrar Robin Teigland som forskar i sociala medier på Handelshögskolan i Stockholm.

Trots allt snack om att företagen måste utnyttja sociala medier befinner sig majoriteten av de svenska företagen idag på ett stadium där de antingen förbjuder eller inte uppmanar till användning av sociala medier, eller använderdem som en envägskommunikationskanal från ledningen.

Robin Teigland ser förklaringar som går tillbaka till industrialiseringen på slutet av 1800-talet. Folk flyttade frånlandet in till stan, tog jobb på fabriker och började därmed skilja på jobb och privatliv.

Man mår inte bra av att totalt skilja på jobbet och det sociala. Man vill kunna kolla hur familjen mår. Dessutom, omföretagen stänger av de här funktionerna lägger folk massa tid på att gå runt det. Då blir de mindre produktiva,säger hon.

Det är trots allt inte enbart privatsurfande som sker i de sociala medierna. Det är även där som de professionellanätverkskontakterna knyts och upprätthålls. Företagen har mycket att vinna på att de anställda har ett brettprofessionellt nätverk.

Pratar anställda om vad de gör på jobbet blir företaget mer attraktivt i rekryteringssammanhang. Dels skapar deten medvetenhet om vad företaget gör, dels ger det en förståelse som underlättar kommunikationen.

Ju mer vi lär känna varandra, pratar samma språk och förstår varandras värderingar, desto mer underlättar detkunskapsflödet mellan individer och företaget, säger Robin Teigland.

Anställda som tar hjälp av sociala medier fattar också bättre beslut, enligt en amerikansk studie.

Man använder Linkedin, Twitter och Facebook för att få input till beslut i frågor som Hur är det på marknaden? Vadgör konkurrenten? Vad skulle ni tycka om en sådan produkt? Man använder dem som ett bollplank, säger RobinTeigland.

För ett företag som tar fram produkter är det helt avgörande att utvecklarna håller sig uppdaterade om vad somhänder i omvärlden och om vad folk vill ha för prylar.

Om vi tar 20 duktiga programmerare och isolerar dem i ett rum för att ta fram en produkt så kommer de säkertfram till något två månader senare men det är antagligen inte vad världen vill ha.

De få företag som faktiskt uppmanar till användning av sociala medier är oftast nystartade företag, enligt RobinTeigland.

Det handlar om en ändring av beteende och attityd. Det utmanar det traditionella sättet att organisera och drivaföretag.

© Csjobb

Läs också


`Släpp lös chattandet`


Ett företag som låter sina anställda odla privata ochprofessionella kontakter i de sociala medierna har mycket attvinna, enligt Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan.















2010-05-11 05:41 Gilla (0)

Fakta

6 råd

Robin Teiglands tips:

Prata om hur er kultur kring kunskap och knowledge sharing ser ut.

Hitta exempel där konkurrenterna gör något bättre. Då förstår ni varför ni ska göra förändringar.

Sätt ihop en grupp som brinner för sociala medier. Låt dem visa övriga hur de gör.

Identifiera ett område som är viktigt i företaget. Börja med ett litet projekt och fokusera på ett socialt verktyg.

Skapa riktlinjer för vad som gäller i sociala medier, gärna gemensamt med de anställda.

Använd ett reverse mentor program. Toppledningen får en yngre person som sitter bredvid.

© Computer Sweden

Läs också


`Nätverka till max i de sociala medierna`

PC FÖR ALLA 2010-05-06 14:37

Ett företag som låter sina anställda odla privata ochprofessionella kontakter i de sociala medierna har mycket attvinna, enligt Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan iStockholm.
















2010-05-06 11:26

© PC för Alla

Läs också


`Nätverka till max i de sociala medierna`


Ett företag som låter sina anställda odla privata ochprofessionella kontakter i de sociala medierna har mycket attvinna, enligt Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan iStockholm.
















2010-05-06 11:26

Fakta

Var beredd att släppa på makten

Robin Teiglands tips till företag:

Det handlar om ett maktskifte där nyckeln är ett nytt tankesätt. Kontroll över informationsflödet är en maktkälla ochmånga vill inte bli av med det. Börja med att prata om hur er kultur kring kunskap och `knowledge sharing` ser ut.

Hitta exempel där konkurrenterna gör något bättre och där ni ser att ni tappar kunder, eller inte får sammarekrytering. Då blir det enklare att förstå varför ni ska göra förändringar.

Sätt ihop en grupp med personer från olika avdelningar som brinner för sociala medier. Skapabrainstorminggrupper och låt dem som redan använder sociala medier visa övriga hur de gör.

Identifirera ett område som är viktigt i företaget. Det kanske är innovation, rektyrering eller varumärkesbyggande.Börja med ett litet projekt och fokusera på ett socialt verktyg.

Skapa riktlinjer eller en policy för vad som gäller allmänt i sociala medier, gärna gemensamt med de anställda,exempelvis i en intern wiki.

Använd ett `reverse mentor program`. Toppledningen får en yngre person som sitter bredvid. Det har både cheferoch nyanställda nytta av.

© Computer Sweden

Läs också


39 dagar kvar till årets...


39 dagar kvar till årets kommunikationsevent Den tredjeindustriella revolutionen, hållbarhetsarbete efter finanskrisenoch kommunikativa politiker. Det är några av de ämnen sompresenteras i juni på World Public Relations Forum i Stockholm.

Temat för konferensen är nätverkssamhället och hur organisationer och kommunikatörer måste anpassa sig för attnå framgång. Nu är det detaljerade programmet klart, och det är ett fullspäckat schema för den 14-15 juni somtagit form. Målet är en interaktiv konferens som gör kunskapen applicerbar i vardagen. Till vår hjälp har vi BrianSolis, Robin Teigland, Peje Emilsson, Anne Gregory och Klaus Schwab och ytterligare åtta talare.

Det blir också tid att nätverka, på söndagskvällen blir det mingel med tillresta deltagare. Stockholms stad bjuderdeltagarna på en representationsmottagning i Stadshuset på måndagen och därefter blir det middag ochprisutdelningar med Informationsföreningen som värd.

World PR Forum arrangeras för första gången i Sverige, efter att ha gästat bland annat Sydafrika, Brasilien ochStorbritannien. Och det är tack vare kommunikationens höga status och föreningens arbete med kommunikativaorganisationer som gjort att Sverige nu får den äran. Konferensen arrangeras i samarbete med Global Alliance, englobal paraplyorganisation för kommunikationsföreningar världen över.

Hittills har över 300 personer från 24 länder anmält sig. Har du? Läs hela programmet och mer därtill påwww.wprf2010.se


Läs också


Världens PR-proffs möts i Stockholm

DAGENS INDUSTRI 2010-04-26 Sida 19 - Sektion:NYHETER FOLKFörfattare: HANS BOLANDER E-post: [email protected]

Med talare som Carl Bildt, World Economic Forums grundareKlaus Schwab och ekonomiprofessor Robin Teigland skavärldens PR-proffs lockas till Stockholm i juni. En extra bonusblir att besökarna från ett tjugotal länder landar mitt i densvenska

...bröllopsyran. Vartannat år ordnar den internationellapr-organisationen Global Alliance en konferens för pr- ochkommunikationsbranschen.

Temat för årets konferens, som går 14-15 juni i Stockholm ärframväxten av det nya nätverkssamhället.

"Sverige har ett uppmärksammat forskningsprogram på det härområdet. Det är ett av skälen till att vi fick anordnakonferensen", säger Sylvia Nylin, vd för Sverigesinformationsförening.

Välkända forskare

Flera välkända forskare, politiker och pr-proffs talar påkonferensen.

En av höjdpunkterna blir Klaus Schwab, grundare av deninternationellt kända årliga konferensen i Davos, WorldEconomic Forum.

"Han kommer att prata om hållbar utveckling i näringslivet efterkrisen, en av flera talare som behandlar utmaningarna på samhällsnivå. Carl Bildt avslutar vårt forum med attprata om den kommunikativa politikern", säger Sylvia Nylin.

Från pr-branschen kommer bland annat Kreabs grundare Peje Emilsson och svensken Björn Edlund,kommunikationschef på oljejätten Shell.

Forskarvärlden representeras bland annat av professor Robin Teigland från Handelshögskolan i Stockholm.

Vad är målet med konferensen?

"Vår vision är att skapa flera kommunikativa organisationer och företag. Är man duktig på det skapar det värdeoch konkurrenskraft."

Andra gäster på konferensen är Anne Gregory, professor från Storbritannien, Ronel Rensburg från Sydafrika samtBrian Solis från det amerikanska pr-företaget Future Works.

Hur ser intresset för konferensen ut?

"Vi siktar på 400 deltagare och har redan fått in 300 anmälningar från 23 länder, några ända bort ifrån Australienoch Nya Zeeland."

Mitt i bröllopsyran

Förutom att se Stockholm i sommarprakt kommer besökarna att få vara med om extra mycket festligheter.

"En bonus är ju att de kommer mitt i förberedelserna inför kronprinsessans bröllop. Det visste vi inte när vibestämde datum för forumet", säger Sylvia Nylin.

FAKTA

Informationsproffs

■ World Public Relations Forum äger den rum 14-15 juni i Stockholm.

■ 400 informationsproffs från ett 20-tal länder väntas delta och temat är framväxten av det nya nätverkssamhället.

Bildtext: - PRATAR PENGAR. Klaus Schwab, grundare av den internationellt kända årliga konferensen i Davos, WorldEconomic Forum, är en av höjdpunkterna på konferensen Global Alliance i juni. - STYR UPP. Sylvia Nylin, vd för Sveriges informationsförening, håller i organisationen kring mötet.

© Dagens industri eller artikelförfattaren.

Läs också


`Det räcker inte med att slänga ut en kampanjpå Facebook`

DAGENS MEDIA 2010-04-16 16:56

Tre frågor till Robin Teigland, forskare inom sociala medier,som på fredagen föreläste om communityn Foursquare ochandra trender på nätet.

På Handelshögskolan talade hon bland annat om vikten av att marknadsföra sig i rätt socialt nätverk och varförman kan använda World of Warcraft på sitt cv.

Vad tror du blir nästa Facebook?

- Jag tror att det blir Foursquare, som är ett socialt nätverk där du belönas med badges och borgmästartitlar närdu checkar in på butiker, caféer och restauranger du gillar via mobilen. Man ser vart sina vänner checkar in och fårtips på bra ställen i området där man bor. Det är jättestort i USA och jag tror det kommer slå här också.

Är sociala medier en bra kanal för marknadsföring?

- Det beror helt på vem målgruppen är och vad man vill få ut. Som det ser ut idag använder många företag socialamedier i sin marknadsföring bara för att man ska göra det. Det är då det misslyckas. Man måste veta vilken kanalsom funkar för målgruppen, det räcker inte med att slänga ut en kampanj på Facebook. Det krävs kunskap.

Kan man verkligen ha World of Worldcraft i sitt cv?

- Ja absolut. Det låter kanske konstigt, men man lär sig otroligt mycket av WoW. Till exempel ger spelet träning iatt virtuellt leda ett team på 30 personer världen över, lösa konflikter över kulturgränserna och tänka strategisktunder press.

© Dagens Media

Läs också


Med blicken mot framtiden

SUNDSVALLS TIDNING 2010-03-26 14:30

ÅNGE (ST) För att visa vilka möjligheter framtidensarbetsmarknad har hölls ett framtidsseminarium igår påMedborgarhuset i Ånge. Med föreläsare och workshops hadekommunen bjudit in till dagen med ungdomarna i fokus.

Torsdagens framtidsseminarium tjuvstartade vid niotiden när workshopen och entreprenörsspelet Go Enterprisesamlade elever från Fränsta, Ångström och Boberg. Utifrån den påhittade utmaningen att locka flera besökare tillLjungandalen fick spelarna spåna fram affärsidéer och utveckla dem.

- Det är spännande att se vilka uppslag ungdomarna har. Hade vi som jobbar med liknande frågor spelat hade viinte kommit med lika intressanta idéer, menade Mari Zidén, destinationsutvecklare i Destination Ljungandalen somstod bakom spelomgångens utmaning.

Anders Lind från Fränstaskolan var till en början skeptisk till workshopen men kom snart på andra tankar.Tillsammans med skolkompisen Anton Persson Ädel förklarade han att jobben var avgörande för att ungdomarnaskulle stanna kvar i bygden.

- Många pratar om att de vill flytta, men jag tror att man väljer att stanna om det finns arbetstillfällen. Det är ändåhär man har familjen och alla minnen.

Själva seminariet drog igång efter lunch med flera inbjudna föreläsare. Arbetsförmedlingens Ångechef OlleSvedin, docent Robin Teigland från Handelshögskolan och Veolias trafikchef på Mittnabotåget Katarina Perssonvar inbjudna. Persson är tillsammans med kommunens flyttlots Lotta Kristow initiativtagare till dagen.

- Nu när vi kan se ett ljus efter lågkonjunkturen som varit så vill vi sända ut lite positiva signaler. Vi vill visa påmöjligheterna till jobb, pendling och hur man kan leva ett bra liv här i framtiden. Och en framtidsdag utanungdomar är dödfödd, menar Kristow.

En annan ambition var att också skapa en mötesplats mellan ungdomar, näringsliv och politiker. Som sista punktpå programmet hade man en andra workshop med de tre grupper representerade.

- Ungdomarna är framtiden. Det är tillsammans med dem som samhället kan utvecklas, avslutade Lotta Kristow.

Anders Lind med sin rektor Anne Öberg från Fränstaskolan. Båda två var deltagare i torsdagens entreprenörs-wrokshop i Medborgarhuset i Ånge.

Fotograf: Sara Linderoth

© Sundsvalls Tidning

Läs också


Modiga företagare belönades

DAGBLADET SUNDSVALL 2010-03-26 06:05

Ett hundratal företagare, gymnasieelever och kommunalatjänstemän slöt upp till torsdagens framtidsseminarium i Ånge.

Utöver föreläsningar och information avslöjades också mottagarna av stipendierna Årets entreprenör och Åretsföretagsamma kvinna - Elkapsling AB och Annikas hund och katt.

KLIPPTE TILL. Annika Bäckman prisades för sitt mod att starta djurfoderaffär och djursalong vid Hussborgsherrgård. Foto: Micke Engström

NÖJDA VINNARE. Lasse Westin och Leif Viklund fick glatt ta emot utmärkelsen Årets entreprenör. Foto: MickeEngström

Fakta Fakta: Därför vann de

Motivering till val av Årets företagsamma kvinna:

Djur är ett naturligt inslag i Annikas liv. Hon såg affärs möjligheten i produkter och tjänster för våra fyrbenta vännerpå hemmaplan. Hon är helt enkelt rätt kvinna på rätt plats!

Motivering till val av Årets entreprenör:

Det snart 40-åriga företaget Elkapsling AB i Alby har förmågan att anpassa sina produkter efter kundensönskemål. Tack vare detta står sig företaget bra trots lågkonjunkturen och investerar i anläggningen i Alby.

För första gången ordnades i går ett framtidsseminarium i Ånge. På programmet stod bland annat information frånArbetsförmedlingen om framtidens arbetsmarknad och Veolia om framtidens tågtrafik, då naturligtvis medNorrtågssatsningen i spetsen.

- Vill man bo i Ånge och pendla till arbete så kommer man ha alla möjligheter att göra det, säger Mittnabotågetstrafikchef Katarina Persson.

Driver djursalong

Dagen innehöll också en föreläsning av Robin Teigland från Handelshögskolan, samt workshops medentreprenörspelet Go Enterprise i Ångetappning.

Programpunkter som föregicks av avslöjandet av årets kommunstipendiater i kategorierna entreprenör ochföretagsamma kvinna.

Den sistnämnda utmärkelsen tillföll Annika Bäckman som för några år sedan hade modet att våga satsa på enkombinerad djurfoderaffär och djursalong vid Hussborgs herrgård.

Ljus framtid

Något större verksamhet har då trion bakom den andra utmärkelsen, Leif Viklund, Lasse Westin och PeterJonsson.

När Elkapsling AB var på väg bort från Alby tog trion över, slimmade till företaget och investerar nu för fullt för enframtid som ser ljus ut.

- Inledningsvis var det tufft, men vi har hela tiden vetat vart skåpet ska stå, skämtar vd Leif Viklund efter attblommor och diplom överlämnats.

Micke Engström 0690-102 08 [email protected] Publicerad 06:00 Textstorlek Tipsa TwinglyBlogsearch Kommentarer Var den första att kommentera Äldsta kommentar överst Senaste kommentar överstInnehåll Försämrat studie resultat i högstadiet Ånge - 06:00 Studieresultatet vid kommunens högstadieskolorförsämrades i fjol jämfört med 2008. Det framgår av humanistiska kontorets verksamhetsberättelse och bokslut fördet gångna året. Bland de lite gladare händelserna nämns beslutet om att försöka få till stånd en konstgräsplan iÅnge tätort. Kommentera

© Dagbladet Sundsvall

Läs också


Busslink värd för tankesmedja

RES OCH TRAFIKFORUM 2010-03-17 21:49

Den 19 april är Busslink värd för en av de sex regionalatankesmedjor som arrangeras inom ramen för det nationellafördubblingsprojektet.

Tillsammans ska deltagarna i tankesmedjan diskutera hur de kan arbeta på nya sätt i regionen för att bidra såmycket som möjligt till målet att fördubbla kollektivtrafiken. Till tankesmedjan i Stockholm bjuder Busslink inbeslutsfattare, trafikhuvudmän, operatörer, kommuner, landsting och andra intressenter från regionen.

Tankesmedjan leds av erfarna processledare under fria former. Förutom ett intensivt tankearbete bjuds det påinspirerande föredrag av den kände TV-meteorologen Pär Holmgren och docent Robin Teigland frånHandelshögskolan som ska ge deltagarna en inblick i sociala medier, lovar Busslink.

© Res och Trafikforum

Läs också


Tecken på en tredje industriell revolution?


Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan, är en av talarnapå World Public Relations Forum.

Tjuvläs några av hennes tankar om sociala medier och Internet i nya värdeskapande aktiviteter på vår WPRF-sajt.

Du har väl inte missat vår World Public Relations Forum sajt? Här hittar du det senaste om världskonferensen.

Läs artikeln Signs of a third industrial revolution?


Läs också


Boka världskonferensen förmånligt senast23...


Boka världskonferensen förmånligt senast 23 februari Kom ochta del av banbrytande forskning, träffa kollegor från andrakontinenter och lyssna på spännande föreläsare.

Tisdagen den 23 februari är sista dagen att registrera sig till ett lägre pris till konferensen World Public RelationsForum.

Det rabatterade priset till konferensen är 500 euro inklusive moms, efter den 23 februari är kostnaden 700 euro.

World Public Relations Forum anordnas för sjätte året i rad och detta år i Stockholm. Några av föreläsarna är CarlBildt, Sveriges f.d. statsminister, Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och Brian Solis,sociala medier-guru från USA.

Konferensen kommer att bygga på interaktivitet och tillsammans kommer vi att producera The Stockholm Accords,en utmaning för kommunikatören och den kommunikativa organisationen. Detta dokument kommer sedan attföljas upp hur det slår igenom i verkligheten.

Konferensen arrangeras av Sveriges Informationsförening genom Global Alliance, en sammanslutning av 60nationella informationsföreningar världen över. Informationsföreningen firar samtidigt 60 år, vilket vi firar iStadshuset på måndagskvällen.

Läs mer och anmäl dig på: www.wprf2010.se


Läs också


En vecka kvar att anmäla...


En vecka kvar att anmäla sig till WPRF 2010 till ett merförmånligt pris För sjätte året i rad anordnas World PublicRelations Forum 2010, och detta år i Stockholm.

Kom och ta del av banbrytande forskning och träffa kollegor från andra kontinenter. Några av föreläsarna är CarlBildt, Sveriges f.d. stadsminister, Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och Brian Solis,varumärkesguru från USA.

Konferensen kommer att bygga på interaktivitet och tillsammans kommer vi att producera The Stockholm Accords,en utmaning för kommunikatören och den kommunikativa organisationen. Detta dokument kommer sedan attföljas upp hur det slår igenom i verkligheten.

Konferensen arrangeras av Sveriges Informationsförening genom Global Alliance, en sammanslutning av 60nationella informationsföreningar världen över. Informationsföreningen firar samtidigt 60 år, vilket vi firar iStadshuset på måndagskvällen.

Efter den 10:e februari går kostnaden upp från 500 Euro till 700 Euro. Läs mer och anmäl dig här.


Läs också


Så blir du en social CIO 2.0


De sociala medierna är här för att stanna. Även om markenfortfarande är lite oprövad finns det definitivt en stor potentialför dig som CIO. Men det finns en ständig utmaning som göratt det inte bara går att hoppa på tekniken utan eftertanke.

En rekryterar. En annan utvecklar sig själv. En tredje hittar personer med rätt kompetens inom företaget.Anledningarna till att CIO:er, eller andra yrkesverksamma personer för den skull, använder sig av sociala mediervarierar stort. Helt klart är att det som började som en trend bland kompisar och konsumenter på allvar har tagitsig in på företagen. Nu håller användningsområdena som bäst på att ta form! Det skriver tidningen CIO.

Abbie Lundberg, kommunikationskonsult och tidigare chefredaktör för amerikanska CIO Magazine, delar uppanvändningen i två tydligt urskiljbara delar: innanför och utanför brandväggen. Det handlar om hur sociala medierkan användas internt i företaget respektive externt mot kunder, leverantörer och partner. Det område där företaghar kommit längst är definivt innanför brandväggen, säger hon och pekar på några stora företag som IBM ochCisco.

Men också mindre företag och i synnerhet sådana som växer snabbt tar till sig tekniken och tänket. Och de gördet ofta med en annan avsikt än de stora.

Snabbväxande biotechföretaget Genentech använde det för att försöka behålla de värderingar de hade när de varsmå, och som var viktiga för dem. De hade en väldigt dynamisk kultur som präglades av passion och engagemang. För att bevara det när organisationen växte vände de sig till sociala medier. Fysiska avstånd ochorganisationens storlek blir inte lika påfallande och de kunde behålla känslan av att vara ett litet företag med starkentreprenörskänsla, säger Abbie Lundberg.

Men vad menar vi egentligen med begreppet sociala medier? De flesta tänker på Twitter, Facebook och Linkedin.Men många inkluderar också bloggar och wikis, webbsidor som användarna själva är med och utformar och sombjuder in till diskussion. Även om de har kallats webb 2.0 är det nog enklare att samla alla dessa verktyg undertaket sociala medier.

IBM, Dell, och Sun är några av de stora företag som använder sociala medier på ett genomtänkt sätt, åtminstoneinternt. För dem handlar det mer om att snabbt kunna hitta personer med rätt kunskaper. Men också om attengagera personalen. När ett av de här företagen skulle skapa en bloggpolicy för sina anställda använde de sigav just sådana verktyg. De bjöd in alla anställda att formulera policyn på en wiki. Efter några få månader tog manden sedan till juristerna, och några få veckor senare var den färdig. Så fort brukar nog motsvarande dokument intebli klara på så stora företag, berättar professor Robin Teigland som forskar kring bland annat sociala medier påHandelshögskolan i Stockholm.

De exemplen visar hur sociala medier kan användas internt. Det är en utmaning i sig men hur kan mer specifikt dusom CIO använda dem?

Abbie Lundberg säger att det är ett rätt nytt område, där det inte finns lika många goda exempel att titta på. Desom använder Twitter, Linkedin och Facebook är främst de som är nyfikna och vill lära sig ny teknik, fåerfarenheter kring vad som funkar och inte har hunnit växa fram. Men det finns definitivt ett stort värde för CIO:er.Övergripande handlar det om att bygga en bild av sig själv som professionell person. Men det finns en utmaningsom gör att det inte bara går att hoppa på utan eftertanke. Det tar mycket tid!

En CIO som Abbie Lundberg pratade med nyligen sa att han skulle behöva en redaktör för sociala medier någonsom samlade ihop information från olika kanaler och sammanställde den åt honom varje dag. Men det kanske ären generationsfråga. Det var en äldre CIO, säger hon.

Tid tar det dock även för yngre, och därför bör man upprätta en strategi. Den behöver inte vara särskiltkomplicerad, men den bör beskriva hur du ska göra för att bygga den bild av dig själv som du vill sprida. Ettnybörjarfel är att twittra för mycket om oväsentligheter vardagsproblem som att man sitter fast i trafiken ellerkommer för sent till ett möte. Visst kan man twittra om sådant, men det måste finnas mer. Fokus bör förstås liggapå sådant som rör ditt yrke, säger Abbie Lundberg.

Och att skapa en bild av dig själv är inte allt. Den verkliga nyttan kommer i nästa steg, när kommunikation uppstår.Några CIO:er som CIO Sweden har pratat med använder exempelvis tekniken för rekrytering. Och det är ettområde där sajter som Linkedin och Orkut fungerar extremt bra, menar Robin Teigland. Hon berättar om en chefpå ett multinationellt it-företag som sköter all sin rekrytering via Orkut. Han för dagbok på Orkut över de projekthan arbetar med. På så vis får folk en inblick i vilken typ av projekt som pågår hos dem, och hör själva av sig ochsöker jobb, säger hon. Folk som kommit in den vägen stannar också längre. Det blir helt enkelt bättre rekryteringarän via ett rekryteringsföretag.

Hon hävdar också att de flesta it-jobb i en del europeiska storstäder numera förmedlas via Linkedin. Och att densom har färre än 500 vänner på den sajten har svårt att hitta något jobb i Silicon Valley. I det senare fallet verkaralltså logiken vara att ju fler relationer du har, desto mer värde kan du tillföra företaget. Och även om det kanskeinte är en princip som alla kan vara överens om torde ingen tveka om att relationer är viktiga. För affärerna, för dittjobb som chef och beslutsfattare. För allt vi gör. Och är det något sociala medier funkar bra för så är det att byggaeller underhålla relationer. Som Dag Lanerfeldt, CIO på Sida, säger: I slutänden är det alltid mänskliga relationersom avgör om ett projekt blir lyckat.

© Computer Sweden

Läs också


Så blir du en social CIO 2.0

IDG 2010-01-05 08:17

De sociala medierna är här för att stanna. Även om markenfortfarande är lite oprövad finns det definitivt en stor potentialför dig som CIO. Men det finns en ständig utmaning som göratt det inte bara går att hoppa på tekniken utan eftertanke.

En rekryterar. En annan utvecklar sig själv. En tredje hittar personer med rätt kompetens inom företaget.Anledningarna till att CIO:er, eller andra yrkesverksamma personer för den skull, använder sig av sociala mediervarierar stort. Helt klart är att det som började som en trend bland kompisar och konsumenter på allvar har tagitsig in på företagen. Nu håller användsningsområdena som bäst på att ta form!

Abbie Lundberg, kommunikationskonsult och tidigare chefredaktör för amerikanska CIO Magazine, delar uppanvändningen i två tydligt urskiljbara delar: innanför och utanför brandväggen. Det handlar om hur sociala medierkan användas internt i företaget respektive externt mot kunder, leverantörer och partner. Det område där företaghar kommit längst är definivt innanför brandväggen, säger hon och pekar på några stora företag som IBM ochCisco.

Men också mindre företag och i synnerhet sådana som växer snabbt tar till sig tekniken och tänket. Och de gördet ofta med en annan avsikt än de stora.

Snabbväxande biotechföretaget Genentech använde det för att försöka behålla de värderingar de hade när de varsmå, och som var viktiga för dem. De hade en väldigt dynamisk kultur som präglades av passion och engagemang. För att bevara det när organisationen växte vände de sig till sociala medier. Fysiska avstånd ochorganisationens storlek blir inte lika påfallande och de kunde behålla känslan av att vara ett litet företag med starkentreprenörskänsla, säger Abbie Lundberg.

Men vad menar vi egentligen med begreppet sociala medier? De flesta tänker på Twitter, Facebook och Linkedin.Men många inkluderar också bloggar och wikis, webbsidor som användarna själva är med och utformar och sombjuder in till diskussion. Även om de har kallats webb 2.0 är det nog enklare att samla alla dessa verktyg undertaket sociala medier.

IBM, Dell, och Sun är några av de stora företag som använder sociala medier på ett genomtänkt sätt, åtminstoneinternt. För dem handlar det mer om att snabbt kunna hitta personer med rätt kunskaper. Men också om attengagera personalen. När ett av de här företagen skulle skapa en bloggpolicy för sina anställda använde de sigav just sådana verktyg. De bjöd in alla anställda att formulera policyn på en wiki. Efter några få månader tog manden sedan till juristerna, och några få veckor senare var den färdig. Så fort brukar nog motsvarande dokument intebli klara på så stora företag, berättar professor Robin Teigland som forskar kring bland annat sociala medier påHandelshögskolan i Stockholm.

De exemplen visar hur sociala medier kan användas internt. Det är en utmaning i sig men hur kan mer specifikt dusom CIO använda dem?

Abbie Lundberg säger att det är ett rätt nytt område, där det inte finns lika många goda exempel att titta på. Desom använder Twitter, Linkedin och Facebook är främst de som är nyfikna och vill lära sig ny teknik, fåerfarenheter kring vad som funkar och inte har hunnit växa fram. Men det finns definitivt ett stort värde för CIO:er.Övergripande handlar det om att bygga en bild av sig själv som professionell person. Men det finns en utmaningsom gör att det inte bara går att hoppa på utan eftertanke. Det tar mycket tid!

En CIO som Abbie Lundberg pratade med nyligen sa att han skulle behöva en redaktör för sociala medier någonsom samlade ihop information från olika kanaler och sammanställde den åt honom varje dag. Men det kanske ären generationsfråga. Det var en äldre CIO, säger hon.

Tid tar det dock även för yngre, och därför bör man upprätta en strategi. Den behöver inte vara särskiltkomplicerad, men den bör beskriva hur du ska göra för att bygga den bild av dig själv som du vill sprida. Ett

nybörjarfel är att twittra för mycket om oväsentligheter vardagsproblem som att man sitter fast i trafiken ellerkommer för sent till ett möte. Visst kan man twittra om sådant, men det måste finnas mer. Fokus bör förstås liggapå sådant som rör ditt yrke, säger Abbie Lundberg.

Och att skapa en bild av dig själv är inte allt. Den verkliga nyttan kommer i nästa steg, när kommunikation uppstår.Några CIO:er som CIO Sweden har pratat med använder exempelvis tekniken för rekrytering. Och det är ettområde där sajter som Linkedin och Orkut fungerar extremt bra, menar Robin Teigland. Hon berättar om en chefpå ett multinationellt it-företag som sköter all sin rekrytering via Orkut. Han för dagbok på Orkut över de projekthan arbetar med. På så vis får folk en inblick i vilken typ av projekt som pågår hos dem, och hör själva av sig ochsöker jobb, säger hon. Folk som kommit in den vägen stannar också längre. Det blir helt enkelt bättre rekryteringarän via ett rekryteringsföretag.

Hon hävdar också att de flesta it-jobb i en del europeiska storstäder numera förmedlas via Linkedin. Och att densom har färre än 500 vänner på den sajten har svårt att hitta något jobb i Silicon Valley. I det senare fallet verkaralltså logiken vara att ju fler relationer du har, desto mer värde kan du tillföra företaget. Och även om det kanskeinte är en princip som alla kan vara överens om torde ingen tveka om att relationer är viktiga. För affärerna, för dittjobb som chef och beslutsfattare. För allt vi gör. Och är det något sociala medier funkar bra för så är det att byggaeller underhålla relationer. Som Dag Lanerfeldt, CIO på Sida, säger: I slutänden är det alltid mänskliga relationersom avgör om ett projekt blir lyckat.

© IDG

Läs också


När och varför ska man ha en mobiltelefon?

VÄRMLANDS FOLKBLAD 2009-12-11 18:09

Allmän En mobiltelfon står på många önskelistor till tomten.Inte minst hos lågstadiebarn. VF åkte till Skåre för att ta redapå hur några andra- och tredjeklassare resonerar.

ANNIKA STRÖM

Det samtalet handlar om är hur gammal man bör vara för att få ha egen mobil och vad barn egentligen vill ha dentill. - Jag skulle sms:a och ringa och kanske ha något spel. Ljudinspelare och musik är onödigt. Då kan man hamp3 istället. Men att ha både en nintendo, en mp3 och en mobiltelefon är lite för mycket, säger Evelina. - Det är juett bra sätt - att ha allt i mobilen. Då behöver man inte ha så mycket saker, säger Elias, 9 år. Han är den enda isällskapet som har en egen telefon. Han har fått en billig modell av sin föräldrar. - För om jag kommer bort är jagenklare är att hitta. Jag ringer inte så ofta utan har den mer som tidsfördriv - till att spela spel. Tuggelitebarnen äröverens om att de mest åtråvärda funktionerna är att ringa och skicka meddelande - till föräldrar och kompisar.Alla har provat. - Det är billigare att skicka sms än att prata, säger Evelina. Hon berättar att hon inte får ha någonegen telefon på grund av strålningsrisken. Men hon är expert på sin mammas telefon och tycker om att skickasmå meddelanden. - Det är roligt att skriva istället för att ringa. Men med sms vet man inte om personen är gladeller arg när de skriver det. - Då kan man göra smileys. Det är nästan bara det som går på min mobil - den ärjättegammal, säger Elias. Han brukar skriva Vad gör du? Evelina skriver det vanliga som Hej, hur har du det? ellerVad gjorde du i helgen?. Att fotografera har de också provat på allesammans - med familjemedlemmarnasmobiler. - Jättekul. Jag brukar ta min systers mobil och busfota. Men det blir fort fullt på hårddisken, säger Evelina.- Smygfotat har jag också gjort med min brorsas och pappas mobil. Skitkul. Jag har tagit kort rätt ut i luften, sägerElias. Finns det något som inte är bra med mobiltelefoner? - Man ska inte ha på dem för ofta, säger Silje. - Inte vidmatbordet. Det är tråkigt när folk sitter och sms:ar, säger Evelina. - Den kan bli ens bästa vän och man har medden överallt och då kan de som inte har mobil vilja ha den, tillägger Silje. - Strålningen är dålig. Det är bra att sättaden i byxorna och prata rakt ut - headset heter det. Fast det ser konstigt ut när folk går och pratar för sig själva,säger Evelina. De yngsta, Silje och David, vill inte ha någon mobil. Än. Däremot när de blir större. - Då kan manringa efter kompisar och man är mer ute själv, säger Silje. - Jag känner två stycken i min ålder som har. Men inteså ofta i skolan. De har i väskan och ringer när det går hem, säger David. - De i fyran har. Och uppåt, säger Silje. -I fyran får man typ mobil. Den är mer användbar då, säger Elias. Hela sällskapet verkar överens om att detta är enlagom ålder - 10 till 11 år. För då har man slutat på fritids och ska gå hem själv direkt efter skolan. FörTuggelitebarnen innebär det dessutom byte till en mellanstadieskola nere i Skåres samhälle. - Då är det typ vägenmed alla bilar. Man kan ringa innan man går hem eller fråga om man får gå hem med någon kompis, sägerEvelina. Hon och klasskompisen Elias har koll även på hur framtidens mobil ser ut. - Som ett armband. Man pekarpå ett armband. Det såg vi i Kamratposten i förra veckan.

FAKTA Elias och Evelinas teknikskola Ipod: Ser ut som en rak korv. Man lyssnar på musik med den. Mp3: Sammasak som Ipod men ser olika ut - som en pytteliten Piggelinglass fast kortare. Iphone: Samma som mobil fast störremed mer grejer på - som ljudinspelare, musik, dagbok, någon blogg typ och internet som kostar massa pengar.Det är inga knappar på utan en hel pekskärm. Gps: Man kan ha gps på mobilen. En hitta-karta där det står vartman är. Det är onödigt.

GODA RÅD OM BARN OCH MOBILER Så säger fritidspedagogen: - Det är upp till varje familj att avgöra närbarnen ska få mobil. Men i 8-9-årsåldern finns inget större behov som jag kan se. De blir ju oftast både hämtadeoch lämnade av föräldrarna på skolan. Vi vuxna har ett ansvar att lära barn handskas med den teknik som finnspå ett bra sätt. Barn kan ta kort och skicka iväg utan att tänka på vart det hamnar och det skrivna ordet kanmissförstås - detta behöver föräldrar prata om med sina barn, säger Katrin Wetterlund, Tuggelitskolan, Karlstad

Så säger landstinget: Om du oroar dig för strålningen välj en mobiltelefon med så låg strålning som möjligt.Uppmuntra ditt barn till att använda en öronsnäcka. Vänj ditt barn vid att använda en vanlig telefon så mycket sommöjligt och mobilen endast i nödfall. Se också till att ditt barn följer skolans regler för mobiltelefonanvändande.Källa: Stockholms landsting, vardguiden.se

Så säger Mediarådet: Tänk på att mobiltelefonen också är en dator. Kom överens om hur mobiltelefonen ska

användas, till exempel vilken typ av betaltjänster ska barnet få använda, när ska de vara på och hur nya ochokända kontakter ska hanteras i telefonen. Lär barnet vara försiktig med personlig information som lösenord,namn, nummer och bilder. Var uppmärksam på om barnet utsätts för mobbning. Hot, trakasserier och mobbningvia mobilen förekommer. Spara alla bevis. Lär barnet att vissa handlingar är olagliga; som att hota, sprida lögneroch bilder på personer utan deras medgivande. Minska risken för obehörig användning vid stöld med en personligkod. Det går att spärra både abonnemang och telefon. Notera därför IME-numret som finns under mobiltelefonensbatteri. Källa: Mediarådet

EXPERTEN: VISST SKA ÅTTAÅRINGEN HA EGEN MOBIL Robin Teigland är docent på Handelshögskolan iStockholm, forskar på sociologiska nätverk och är en eftertraktad föreläsare.

Är det okej att ge barn i 8- till 10-årsåldern mobiltelefon? - Ja. Det ska min son få när han fyller åtta år nästa år. IEngland är det genomsnittsåldern för inköp av nya mobiler. Men det kräver av dig som förälder att du sätter dig in ihur mobilen används och följer upp det. Det är skillnad på hur den yngre generationen och föräldragenerationenanvänder mobil. Det är en lärandeprocess åt båda håll. Vad är det som är så bra med mobiler? - Det är ett otroligtbra sätt för dem att få information om vad som händer runtomkring dem. De lär sig tidigt att hantera många olikanätverk och kontakter, att kommunicera med andra människor och att skilja på starka som man har med familj ochbästa vänner och svaga länkar med ytliga bekanta. I vårt samhälle finns ju oändliga möjligheter till kontakter ochdet är bra att de börjar fundera på sina relationer tidigt. Dessutom finns en kontrollfunktion över barnet för dig somförälder. Passar det verkligen alla barn? - Barn som inte kan ta ansvar för sina egna handlingar, till exempel ringerför för mycket pengar, ska inte ha. Inte heller barn som mobbar andra - men de gör de ändå via hemdator. Menmed sms kan du ju se vad barnet skickat och kanske har lättare att kontrollera mobbning. Hur hanterar manriskerna? - Skaffa sms-lås så barnet inte kan öppna och ta emot kommersiella erbjudanden via sms. Att hainternet på telefonen är onödigt i de lägre åldrarna - det räcker med sms och ringfunktionen. Men har ni internetskaffa ett fast pris annars tickar det på snabbt. Sätt en gräns för hur mycket pengar barnet får ringa för varjemånad, till exempel med kontantkort. Är det slut är det slut. Gör det till en läxa om personlig ekonomi; om duringer för så här mycket måste jag jobba en hel dag för att kunna betala.

Evelina, 9 år: Jag är expert på mammas mobil. Och busfotar med syrrans

Elias, 9 år: Jag har en gammal mobil - för att jag ska slippa bli borttappad

Silje, 8 år: Jag vet bara hur man låser upp. Inte hur man går in på kameran

David, 8 år: Jag känner två i min ålder som har. Jag vill ha en när jag blir större

Får man ingen riktig av sina föräldrar så gör man en egen - i trä. Man tar bara bark och gör egna knappar ochantenner. förklarar Silje.

!--

FOTO: HELENA DAHLGREN Nästan 90 procent av svenska barn mellan nio och sexton år har en egen mobil. Attfå mobil i fyran är lagom. Då har man ju slutat på fritids. resonerar Silje, Elias, David och Evelina som gärna lekarspionlekar i Tuggeliteskogen


Läs också


Handels sämst på jämställdhet

DAGENS INDUSTRI 2009-11-16

Andelen kvinnliga professorer är låg på alla Sveriges ledandelärosäten, men sämst i klassen är Handelshögskolan iStockholm.

"Handels är ett manschauvinistiskt ställe", säger KarinThorburn, professor på Norges handelshögskola, som själv hardisputerat påHandels i Stockholm.Fram till den 11 september i år gick det en enda kvinnligprofessor på 39 manliga på Handels i Stockholm. Den dagenpromoverades dock skolans andra kvinnliga professor,italienskan Mariassunta Giannetti. Den usla statistiken drar nedskolans placering på Financial Times rankning av världenshandelshögskolor. Lars Bergman, som har varit rektor sedan2004, är väl medveten om problemet. "Vi har en kolossalt lågandel kvinnor på ledande positioner, även jämfört med andrahandelshögskolor ute i världen. Det är inget snack om att vi haruppmärksammat frågan alldeles för sent." En förklaring ärHandels decentraliserade organisation, säger han. "Historiskthar varje professor kunnat välja sina medarbetare med storfrihet. Varje person som har anställts har varit bra, men det harinte funnits någon övergripande strategi i rekryteringen. Sedanjag kom hit har vi dragit ned antalet institutioner från dryga 15till 5." Hård konkurrens Enligt Lars Bergman har han lagt storenergi på att rekrytera kvinnor de senaste åren, menkonkurrensen om de bästa är stor eftersom många andrahandelshögskolor också försöker komma till rätta med sinsneda könsfördelning på toppnivå. "Vi har till exempel för-söktfå hit Lena Edlund på Columbia University i New York, men vihar inte kunnat konkurrera med de villkor hon har där." Hannämner också Ingrid Werner, professor vid Ohio StateUniversity, och beklagar att den nuvarande vice riksbankschefen Karolina Ekholm lämnade Handels för tre årsedan. Har egna förmågor Men Emma Stenström, som är ekonomie doktor på Handels och gästprofessor iledarskap på Konstfack, undrar varför man måste gåöver ån efter vatten. "Varför hämta folk utifrån i stället för attmatcha fram de kvinnor som finns på Handels? 13 procent av våra anställda, disputerade forskare är trots alltkvinnor. Betyder det att vi är en enda stor felrekrytering? Jag tänker inte på mig själv, utan nu måste Handelscoacha fram interna förmågor som Ingalill Holmberg, Robin Teigland, Lin Lerpold och många fler", säger hon. Detvå kvinnliga professorer som finns på Handels i dag, Carin Holmquist och Mariassunta Giannetti, kommer frånUmeå universitet respektive Bocconi University i Milano. Samtidigt har flera kvinnor som verkat på Handels blivitprofessorer på andra ställen. Dit hör Karin Thorburn, som har tillbringat elva år på Tuck School of Business i NewHampshire, USA. Hon är nybliven professor i finansiell ekonomi på Norges handelshögskola i Bergen, NHH. "Närjag flyttade hem kontaktade jag Handels i Stockholm, men fick ett mycket svalt bemötande. Men både NHH ochHandelshögskolan BI i Oslo var beredda att specialinrätta professurer för mig", säger hon. Motvilja mot förändringHon hänvisar till norrmännens lag om kvotering i börsbolagens styrelser. "Jag tror inte att det finns samma vilja tillförändring i svenskt näringsliv, och Handels i Stockholm är nog en spegel av det." Andra exempel på kvinnor somhar lämnat Handels är Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning på Kungliga tekniska högskolan,och Barbara Czarniawska som är professor påHandelshögskolan vid Göteborgs universitet. "BarbaraCzarniawska är en av de mest publicerade forskarna i världen inom organisationsteori. Det är inte rimligt att intehon har erbjudits en professur hos oss", säger Emma Stenström. SUSANNE BARKKritisk. Professor Karin Thorburn fick ett förhållandevis svalt bemötande av Handels. Sämst. Handelshögskolan iStockholm får kritik för den låga andelen kvinnliga professorer.

Andel kvinnliga professorer Lärosäte Andel kvinnor, procent Stockholms universitet 22,4 Göteborgs Universitet22,0 Umeå universitet 21,3 Karolinska institutet 20,2 Uppsala universitet 17,8 Lunds universitet 17,0 Linköpingsuniversitet 15,1 Kungliga Tekniska högskolan 9,7 Chalmers tekniska högskola 6,8 Handelshögskolan i Stockholm2,5 Källa: HSV

© Dagens industri eller artikelförfattaren.

Läs också


Nu kan du jogga tryggt- Nystartad sajt gör det lätt att hitta en löparkompis ivintermörkret.

MITT I SÖDERMALM 2009-11-03 Sida 4 - Artikeltyp:Nyhet - Del: AFörfattare: Anna Rönngren

Södermalmsbon Heidi Harman ville ut och springa på kvällarna- men vågade inte i mörkret. Nu har hon startat en webbplatsdär kvinnor kan lägga upp egna motionsrundor och hittalöparkompisar.

Heidi Harman började motionsspringa för fem år sedan. Meneftersom hon jobbade hela dagarna kom hon inte ut imotionsspåret förrän på kvällen. Det skapade en hel delproblem.

- Jag bor på Götgatan men upplevde ofta att jag inte vågademig ut och springa trots att jag bor mitt inne i stan. Manspringer inte gärna runt Årstaviken själv, men det kan ävenvara problem på kortare sträckor och man njuter ju inte av sinlöpning om man är rädd, säger hon.

För att alls komma ut och springa skickade Heidi Harman en massa sms och mejl till vänner för hitta någon annansom också ville springa, vilket hon upplevde som ganska krångligt. Hon sökte febrilt på internet efter webbplatserdär man kunde hitta löparkompisar.

Men de sidor hon hittade handlade bara om hur många kilometer man sprang och hur många kalorier manförbrukade.

- Till slut tänkte jag att jag kanske inte ska förvänta mig att någon annan ska göra det här, utan göra det själv,säger hon.

Tillsammans medforskaren Robin Teigland på Handelshögskolan fick hon ett uppfinnaranslag från Vinnova för att utveckla denanvändardrivna webbsajten Runalong.se. Där kan man hitta både organiserade löprundor och löparkompisar ochenkelt se vilka som är med och springer en viss kväll.

Premiärrundan gick förra tisdagen från Eriksdalsbadet längs Årstaviken till Hornstull och tillbaka. På plats fannsförutom Heidi Harman fem andra kvinnor som även de saknat ett forum för att hitta löparkompisar.

- Jag brukade springa på sommaren men sedan lade jag av så fort det blev mörkt eftersom det inte kändes tryggt,säger Pernilla Rydmark som jobbar på Ringvägen och gärna springer längs Årstaviken.

Heidi Harman är noga med att betona att det inte rör sig om någon elitlöpning utan att rundan från Eriksdalsbadet

till Hornstull går i lugn takt så att alla som vill kan vara med.

Projektet har ävenfått stöd av Stockholms stad som tycker att stockholmarna behöver röra på sig mer och har varit med ochutvecklat olika löprundor.

- Stockholm har utsetts till världens bästa löparstad och det är väldigt många som springer här. Så vi tycker att detär viktigt att också kvinnor och tjejer vågar vara ute och jogga, säger Roland Bernt på idrottsförvaltningen.

Initialt kommer det att finnas tre löprundor: en på Södermalm, en på Kungsholmen och en på Östermalm. Men påsikt är tanken att de som vill själv ska kunna starta en egen runda och hitta löparkompisar där de bor.

Enligt Roland Bernt finns även möjligheter för människor som vill hitta kompisar till skridsko- eller skidåkning ellervandring att få stöd av idrottsförvaltningen.

- Om vi hittar någon fristående aktör som vill jobba med det så är vi öppna för det. Vi tittar också lite på att startavandringsguider från förorten och in till stan eller tvärtom. Ibland behöver folk hjälp att hitta platser där de kan gå,säger han.

[email protected] 550 551 27

Bildtext: - *** Local Caption *** Löpnning"Det är svårare att ligga kvar hemma på sofflocket när man bestämt med andraatt man ska springa", säger Heidi Harman, till vänster.

© Mitt i Södermalm eller artikelförfattaren.

Läs också


Virtuella innovationer, riktiga pengar

NEWSDESK 2009-09-21 09:51

Virtuella världar, som Second Life, ökar snabbt i popularitet. Deär också fulla av entreprenöriella möjligheter och innovativpotential.

I takt med att de virtuella världarna blir alltmer sofistikerade, utvecklas de även till viktiga plattformar för ekonomiskaktivitet. Virtuella valutor som kan växlas till `riktiga` pengar, gör att tusentals företagare skapar och säljer sinavirtuella varor inom dessa världar. Sammantaget handlar det om betydande värden.

Dessutom underlättar de virtuella världarna innovationsprocessen. Företagarna kan enklare interagera direkt ochkostnadseffektivt med användare från hela världen kring skapandet av nya produkter och tjänster.

Forskaren Robin Teigland ger en inblick i entreprenörskap och innovation i de virtuella världarna. Hon kommer attge exempel på hur entreprenörer från den verkliga världen kan tjäna pengar på utvecklingen inom 3D-internet.

Talare: Docent Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm

Tid: 22 september 2009, 15.00-17.00

Plats: IVAs konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm

Mer info om föreläsningen:

Kontakt: Jonas Gustafsson,, 0708-99 55 60

Last ned vedlagte filer

© MyNewsdesk

Läs också


i-klubben Kan sociala nätverk och virtuellavärldar skapa konkurrensfördelar?


Sociala nätverk och virtuella världar är utmärkta verktyg förkunskapsöverföring. Det är dags för företag och organisationeratt vakna och utnyttja detta till sin fördel. Det är ett nytt sätt atttänka.

Den unga generationen har en friare syn på kunskap och delar den gärna, något som äldre kan ha svårare för.Ofta bottnar det i rädsla, eftersom man inte vet hur man ska hantera den nya tekniken.

Att skapa ny kunskap genom att sammanföra medarbetare i ett virtuellt sammanhang är idag en realitet. Det gernya möjligheter att skapa konkurrensfördelar. Organisationen ställs också inför nya krav och utmaningar, inteminst om medarbetarna är spridda över världen.

Här tittar vi närmare på möjligheterna att arbeta med nya sociala nätverk och på vad de organisationer somanammat det nya synsättet har att vinna.

Möt Robin Teigland, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, som i över 10 år forskat om socialanätverk i förhållande till organisationens strategi och prestation. 2008 utsågs hon till Årets forskare påHandelshögskolan, ett stort erkännande för hennes forskningsområde.

i-klubben är mötesplatsen för dig som är strateg och verksam exempelvis som informationschef, seniorkonsult,informationsdirektör eller vd. Här anordnar vi korta, inspirerande möten med innovativa människor och vi låterfrågorna ta höjd. Även om du har ont om tid och kalendern är fullbokad får du här möjlighet att ta del av de mestintressanta rönen och erfarenheterna inom vår bransch. Och chansen att träffa dina kollegor.

Mellan klockan 10.00-12.00 lämnar vi över ordet till dagens gäst och klockan 12.00 fortsätter vi diskussionernaöver en gemensam lunch.


Läs också


Skaffa dig ett försprång i...


Skaffa dig ett försprång i lågkonjunkturen Tror du att socialamedier är en lek som du inte behöver engagera dig i? Tänkom. Det virtuella nätverket kan ge dig kostnadseffektivkommunikation och fördelar gentemot konkurrenterna.

Evangelisterna som missionerar nyttan med sociala medier blir fler och fler. Hösten 2008 präglades av blogginläggoch debattartiklar som prisade nyttan med det nya sättet att kommunicera, inte minst med tanke på denlågkonjunktur världen just kastats in i.

Sociala medier kostar tid och här finns ett intressant samspel mellan lågkonjunkturens effekter och rollförändringarVäxla över till mer närvaro i sociala medier Det skapar också en möjlighet att i nästa konjunkturhöjning ha enmarkant högre kännedom och närvaro för varumärket - Brit Stakston och Niclas Strandh i Dagens Media

Att det finns stor affärsnytta i mediet kommer alldeles strax att visa sig och hinner du först får du ett försprång -Stephan Deak på bloggen Online PR

sociala medier är skräddarsydda för marknadsföring Dessutom lär du känna ditt varumärke genom konsumentensögon. - Daniel Nüüd på Utvecklingsbolaget Mindparks blogg

Kunderna och sättet de köper på förändras. Därför måste också marknadsföring, organisering och rekryteringförändras, säger Robin Teigland, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, som i över 10 år forskat omsociala nätverk i förhållande till organisationens strategi och prestation.

Och det handlar inte bara om relationerna med omvärlden, utan också det interna livet. För att attrahera duktigamedarbetare och behålla dem måste organisationen uppfattas som modern.

Det är också en del av CSR-arbetet. Genom att använda de här verktygen sliter du mindre på miljön och på dinpersonal, fortsätter Robin Teigland Helena Lindh är Internal Communications Manager på IBM Svenska AB ochanvänder dagligen sociala medier i sitt arbete, till exempel bloggar, wikis och Facebook. Arbetssättet är nu såpass etablerat att hon inte längre tänker på att hon använder en viss typ av verktyg.

Om vi inte hade anammat det här arbetssättet hade det vuxit upp parallella strukturer vid sidan av, små öar internt.Det hade läckt utanför och vi hade missat synergierna och själva poängen, att knyta samman människor ochderas kompetens, säger hon.

För att komma över tröskeln ska man sänka ambitionsnivån, menar hon. Alla behöver inte blogga men de somtycker det är kul kan få göra det. Det räcker att de flesta åtminstone läser den information som finns. RobinTeigland tycker man ska avdramatisera det hela:

Se det som vilket förändringsprojekt som helst. Skapa en känsla av angelägenhet. Organisationen måste förståvarför det är viktigt.

Den 20 februari gästar Robin Teigland i-klubben för att tala om sociala medier och affärsnytta. Helena Lindh hardu chansen att höra på vår kurs Allt du bör veta om webb 2.0 - den sociala webben den 2 april. Anmäl dig nu!


Läs också


Prisad forskning om sociala nätverk...


Prisad forskning om sociala nätverk Robin Teigland, ekonomiedoktor vid Handelshögskolan i Stockholm, har tilldelatsPartnerprogrammets Forskarspris. Hon får priset för sinforskning om sociala nätverk.

- Det känns stort att få ett sådant erkännande för min forskning inom sociala nätverk och, kanske ännu viktigare,mycket roligt att se att det finns ett växande intresse för detta spännande forskningsområde, säger RobinTeigland.

Partnerprogrammets Forskarspris vid Handelshögskolan tilldelas en ung och lovande forskare som är allmäntframgångsrik på sitt område eller som har producerat ett arbete som bidragit till kunskapsutvecklingen inom sindisciplin. Priset instiftades 2003 för att främja forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm.

Robin Teigland har under mer än tio år forskat om sociala nätverk. Hon har bidragit med nytänkande ochspännande forskning inom sociologiska nätverk i arbetslivet och deras inflytande på företags organisation, strategioch resultat. Robin Teigland har också medverkat i Informationsföreningens forskningsprojekt Verksamhetsnyttiginformation och kommunikation där hon tillsammans med Sven Hamrefors skrev forskningsreflektionen Utvecklingav kommunikationsnätverk i kunskapsföretag, nummer 2/05. Hon har även gästföreläst vidInformationsföreningens seminarier. Nu är det dags igen.

Fredagen den 20 februari kommer Robin Teigland till i-klubben. Temat för träffen är Kan sociala nätverk ochvirtuella världar skapa konkurrensfördelar? Kom och ta del av hennes prisbelönta forskning.


Läs också


Robin Teigland tilldeladesPartnerprogrammets Forskarpris 2008

WEBFINANSER 2008-11-28 11:05

Robin Teigland tilldelades den 25 novemberPartnerprogrammets Forskarpris 2008 vid Handelshögskolan iStockholm.

Priset är ett bidrag på 100 000 kr från Handelshögskolans Partnerföretag och delades ut av Carl-Johan Bonnier,ordförande i Handelshögskolans Advisory board, i samband med den årliga Partnerstämman.

Robin Teigland är en respekterad forskare och en eftertraktad föreläsare både i Sverige och internationellt. Honhar bidragit med spännande forskning inom sociologiska nätverk i arbetslivet och deras inflytande på företagsorganisation, strategi och resultat. Hennes forskning inom virtuella världar som Second Life och Entropia har visathennes nytänkande och bidragit till att utveckla och fördjupa hennes forskningsområde.

Motiveringen för årets vinnare lyder, `för hennes omfattande och nyskapande studier av kunskapsgenererandenätverk inom och mellan företag och regioner.`

- Jag är fantastiskt glad för att tilldelas Partnerprogrammets Forskarpris! Jag vill tacka alla HandelshögskolansPartnerföretag och Handelshögskolan för den mycket hedrande utmärkelsen. Det känns stort att få ett sådanterkännande för min forskning inom sociala nätverk och, kanske ännu viktigare, mycket roligt att se att det finns ettväxande intresse för detta spännande forskningsområde, säger Robin Teigland.

Partnerprogrammets Forskarpris instiftades 2003 för att ytterligare främja forskningen vid Handelshögskolan iStockholm. Priset tilldelas en ung lovande forskare som antingen är allmänt framgångsrik på sitt område eller somhar producerat ett arbete som bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin.

Webfinanser

© Webfinanser

Läs också


Robin Teigland tilldelas PartnerprogrammetsForskarpris vid Handelshögskolan


Robin Teigland tilldelades den 25 novemberPartnerprogrammets Forskarpris 2008 vid Handelshögskolan iStockholm.

Priset är ett bidrag på 100 000 kr från Handelshögskolans Partnerföretag och delades ut av Carl-Johan Bonnier,ordförande i Handelshögskolans Advisory board, i samband med den årliga Partnerstämman.

Robin Teigland är en respekterad forskare och en eftertraktad föreläsare både i Sverige och internationellt. Honhar bidragit med spännande forskning inom sociologiska nätverk i arbetslivet och deras inflytande på företagsorganisation, strategi och resultat. Hennes forskning inom virtuella världar som Second Life och Entropia har visathennes nytänkande och bidragit till att utveckla och fördjupa hennes forskningsområde.

Motiveringen för årets vinnare lyder, för hennes omfattande och nyskapande studier av kunskapsgenererandenätverk inom och mellan företag och regioner.

Jag är fantastiskt glad för att tilldelas Partnerprogrammets Forskarpris! Jag vill tacka alla HandelshögskolansPartnerföretag och Handelshögskolan för den mycket hedrande utmärkelsen. Det känns stort att få ett sådanterkännande för min forskning inom sociala nätverk och, kanske ännu viktigare, mycket roligt att se att det finns ettväxande intresse för detta spännande forskningsområde, säger Robin Teigland.

Partnerprogrammets Forskarpris instiftades 2003 för att ytterligare främja forskningen vid Handelshögskolan iStockholm. Priset tilldelas en ung lovande forskare som antingen är allmänt framgångsrik på sitt område eller somhar producerat ett arbete som bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin.

Här kan du läsa mer om Robin Teiglands forskning: http://www.slideshare.net/eteigland/sse-researcher-of-the-year-talk-nov08-presentation och www.knowledgenetworking.org

För ytterligare information, kontakta: Robin Teigland, docent vid HHS Tel. 08-736 96 33 E-post:[email protected]

Lars Bergman, rektor vid HHS Tel. 08-736 90 12 E-post: [email protected]

Tine Frivik, Executive Director, Corporate and Donor Relations Tel. 08-736 90 72 E-post: [email protected]

Handelshögskolans i Stockholm Partnerprogram grundades 1994 och består av ett exklusivt nätverk av 117ledande företag som årligen bidrar med drygt 30 MSEK för att stödja utvecklingen av Handelshögskolansforskning. Sedan starten 1994 har Partnerföretagen sammanlagt bidragit med närmare 400 MSEK tillHandelshögskolan. Partnerföretagen är idag Handelshögskolans tredje största finansiär.

Handelshögskolan i Stockholm (the Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framståendehandelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledandebefattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell positionoch erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolansamarbetar med multinationella organisationer och ledande lärosäten världen över, vilket skapar en globallärandemiljö och möjligheten för våra studenter att delta i utbytesprogram vid något av de mångapartneruniversiteten. Handelshögskolan bedriver världsledande forskning inom områden som nationalekonomi,finansiell ekonomi, företagsekonomi och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (EuropeanQuality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationellaklass.


Läs också


Om du älskar kunskap, släpp...


Om du älskar kunskap, släpp den fri Sociala medier ochvirtuella världar är utmärkta verktyg för kunskapsöverföring.

Men det är också viktigt att företagen ser att det kan skapas ny kunskap genom att sammanföra medarbetare i ettvirtuellt sammanhang.

Det säger Robin Teigland, ekonomie doktor vid fakulteten för MBA-programmet på Handelshögskolan i Stockholm.I över 10 år har hon forskat om sociala nätverk och förhållandet till en organisations strategi och prestation. Honmenar att det finns en spänning mellan den generation som vill hålla sin kunskap tätt intill sig så att ingen stjälden, och den generation som delar med sig av den och ger bort den. Det är ett nytt sätt att tänka, och företagenmåste utnyttja detta till sin fördel.

Vi kan inte stänga av folk från sina nätverk. Istället ska vi utnyttja dem på bästa sätt.

Kompetensen inom företagen på det här området är varierande. Att arbeta virtuellt möter andra utmaningar närmedarbetarna är spridda över världen. Vissa har helt anammat det nya synsättet, andra har inte förstått alls vaddet handlar om. Ofta bottnar det i rädsla, eftersom man inte vet hur man ska hantera den nya tekniken.

Ofta finns en väldigt liten förståelse. De flesta sitter vid sina datorer och ledningen har ingen kontroll över vadindividerna i företaget gör vart du söker information, vem du pratar med för att lösa problem. Väldigt få företag harpolicys och om de har det så vet inte medarbetarna om det.

Robin Teigland ser det som en framgångsfaktor att dra in de yngre, mer nätverksinriktade medarbetarna iorganisationens centrala nätverk. När alla medarbetare känner till företagets strategi kan organisationen behållakärnkompetensen men dela kunskap så att företaget utvecklas.

Den 6 november gästföreläser Robin Teigland på seminariet Företaget 2.0 ny teknik och nya medarbetare, somger en bred genomlysning av ämnet. Där talar också Helena Norrman, chef för internkommunikationen påEricsson, Fredrik Sauter, vd för Skandiabanken och Aleksander Farstad, vd och grundare av eZ Systems. Du fårdessutom möta Steve Mahaley, Director of Learning Technology vid Duke Corporate Education i USA i SecondLife.


Läs också


Företaget 2.0 ny teknik och nya medarbetare


I den kommunikativa organisationen bidrar alla till degemensamma verksamhetsmålen. Här är också effektivkommunikation en avgörande konkurrensfaktor. Med dengenerationsväxling som är på gång i arbetslivet skapas här nya möjligheter.

De yngre generationerna är vana vid digitala samarbetsverktyg, som de förväntar sig kunna använda i arbetslivet.Dessa nya medarbetare ställer nya krav och öppnar för att skapa värden på nya sätt i organisationen.

Geografin eller den hierarkiska organisationen är inte längre några hinder för att släppa loss kollektivets fulla kraftoch kreativitet. Idéer föds och utvecklas i gränslösa communities, styrda av andra drivkrafter och incitament än vitidigare sett.

Det här förändrar kraven på ledningen och för hur den engagerar och styr verksamheten. Därmed förändras ocksåkommunikatörens roll. För det är viktigt att attrahera den yngre generationen och leva upp till de höga krav deställer på organisationens mål, medel och arbetssätt.

Vilka värden skapas genom att tänka och agera nytt? Hur kan en traditionell organisation ta sig an idéerna? Vilkaär framgångsfaktorerna och vilka fallgropar finns? Drivs utvecklingen av ledningen eller underifrån? Riskerar vi endigital klyfta mellan äldre och unga? Hur ser rollen för kommunikatören ut?

Idéerna och möjligheterna är utmanande på flera sätt. Här får du en ökad förståelse för utvecklingen, du lär avandras erfarenheter, om utmaningarna och framgångsfaktorerna. Och du får själv komma fram till om detta baraär snack eller har ett verkligt värde!

Seminarieledare Per Zetterquist driver konsultföretaget Occurro AB. Han har tidigare jobbat medkommunikationsfrågor i olika befattningar på Ericsson, bland annat som globalt ansvarig förinternkommunikationen. Per har även varit pressekreterare till dåvarande statsminister Carl Bildt.

Gästföreläsare Robin Teigland är ekonomie doktor vid fakulteten för MBA programmet på Handelshögskolan iStockholm. Under flera år har Robin forskat om sociala nätverk och förhållandet till prestationen. Hon har tidigarearbetat som konsult för McKinsey & Company Inc i Stockholm och har utbildning från Stanford University, TheWharton School samt University of Pennsylvania.

Helena Norrman är chef för internkommunikationen på Ericsson och har tidigare arbetat både med extern ochintern kommunikation i flera olika roller inom företaget. Helena har även varit informationskonsult, bland annat påJKL.

Fredrik Sauter är vd för Skandiabanken. Han har en bakgrund som konsult på både stora och små bolag, medinriktning på finans. Fredrik har också varit vice vd på Danske bank Sverige, med ansvar för kommunikation, HR,ekonomi, affärsutveckling, kundservice och juridik.

Aleksander Farstad är vd och grundare av eZ Systems. Han är utbildad vid Norges Handelshögskola och hartidigare arbetat inom Den norske Bank.

Möt Steve Mahaley i Second Life. Steve är Director of Learning Technology vid Duke Corporate Education i USA.

Syfte Här sätter vi fokus på den aktuella frågan om generationsväxlingen i arbetslivet och de nya digitalasamarbetsverktyg som används allt flitigare. Vi tittar närmare på utvecklingen, på möjligheter och hotbilder. Vitestar idéerna, för att se om de håller i dagens organisationer.

Mål Du får en fördjupad förståelse för den utmaning som yngre medarbetare och ny teknologi kan innebära, så attdu på bästa sätt kan arbeta vidare med frågeställningarna i din egen organisation.

Vem kan gå? Detta seminarium riktar sig till dig som vill förstå utvecklingen på området och vilka möjligheter somfinns. Du är intresserad av organisationsutveckling i din roll som informatör, personalare eller chef. Gå gärna flerafrån samma organisation!


Läs också


Vägen till fler och mer kommunikativaorganisationer Seminarieserien fortsätter.


Efter det välbesökta premiärseminariet den 3 juni omKommunikativa organisationer går vi nu vidare.

I höst kan du ta del av tre intressanta seminarier på olika platser i landet.

Vi tar nu nästa steg. Seminarierna är alla kopplade till föreningens nya vision. Vi tittar närmare på temat Fler ochmer kommunikativa organisationer ur olika perspektiv.

Först ut är Mellanchefens dilemma, som äger rum i Göteborg den 7 oktober. Här möter du Charlie Nordblom frånVolvo, Helena Wäreby från Saab och Susanne Hillberger från Västra Götalandsregionen. De arbetar alla på olikasätt för att stötta cheferna och få dem att prioritera kommunikation. För inte nog med att cheferna ska ledaverksamheten på sin enhet, de ska också vara inspiratörer i vardagen och uttolkare av vägen framåt. Vilket kanvara lättare sagt än gjort.

Näst på tur är Företaget 2.0 ny teknik och nya medarbetare i Stockholm den 6 november. Vilka värden skapasgenom att ta in den nya tekniken i organisationen och vem driver utvecklingen? Hur ska traditionellaorganisationer ta sig an idéerna och blir det en klyfta mellan äldre och unga? Robin Teigland frånHandelshögskolan i Stockholm och Helena Norrman från Ericsson är några av dem som ger oss olikainfallsvinklar på ämnet.

Vi avslutar i Malmö den 27 november med Globaliseringen och den interkulturella utmaningen. Några av de frågorvi vill ha svar på är hur slår man bryggor över olika kulturer i sin kommunikation och vad måste vi som svenskartänka på när vi kommunicerar globalt.

- Ta gärna med dig kollegor till seminarierna. Er personalchef, en engagerad mellanchef, verksamhetsutvecklareeller varför inte förvaltningschefen? Vi måste engagera flera för att uppnå fler och mer kommunikativaorganisationer, understryker Per Zetterquist från Occurro som leder seminarierna och delar med sig av sinerfarenhet bland annat från åren som ansvarig för interkommunikationen globalt på Ericsson.


Läs också


Så nästlar du dig in i de manliga nätverken

IT-TJEJ 2008-09-23 15:22

KARRIÄR Trots pratet om nyttan av karriärnätverk bara förkvinnor, är det ofta de informella och manliga nätverken som islutändan leder till jobb, skriver Metro. Här är tipsen som hurdu som kvinna kan ta dig in i kretsarna där männen härskar.

Det är Robin Teigland, som forskat i informellt nätverksbyggande på Handelshögskolan i Stockholm, som hävdaratt de riktigt viktiga besluten fattas vid informella sammanhang, ofta i bastun, på golfrundan och under jakten.

De kvinnliga nätverken är bra för att utbyta erfarenheter och tankar, menar hon, men höjer samtidigt ett varnandefinger för att enbart engagera sig dessa, då männen fortfarande sitter på större delen av makten. Det är ocksåmånga gånger bland männen som de riktiga toppjobben fördelas.

Här är de bästa tipsen för hur du tar dig in i de manliga nätverken:

1. Tänk strategiskt. Ta reda på vilka är de formella och informella ledarna är och lär känna dem.

2. Hitta en manlig mentor på jobbet eller starta ett mentorsprogram. Av honom kan du lära dig vad som gäller i demanliga nätverken.

3. Bygg ett starkt kvinnligt nätverk där ni kan dela med er av tips och krigshistorier. Där kan ni också dela med erav tips för hur man som kvinna kan hantera olika situationer.

4. Bygg upp ditt rykte. Visa dina kvalitéer, kunskaper och berätta om dina erfarenheter för andra, så att du blir dende tänker på inför nästa viktiga projekt.

5. Bygg externa nätverk. Att ha ett nätverk utanför den egna arbetsplatsen är viktigt. Det kan du göra genom attexempelvis boka in externa luncher och låta dig inspireras av andras idéer.

© IT-tjej

Läs också


Häng med männen för att få drömjobbet

METRO 2008-09-22 17:30

I dag finns det mängder av nätverk för dig som är kvinna ochsiktar på en chefsposition. Men det är de informella, oftamanliga, nätverken som verkligen ger jobb.

För kvinnor som vill nå toppen gäller det att få tillgång till de informella nätverken, det är där de riktiga affärernagörs och rekryteringarna sker. Problemet är att många av männens naturliga kontaktytor ofta är svåråtkomliga förkvinnor. Många viktiga diskussioner förs i bastun, på golfrundan eller under jakten.

Robin Teigland forskar om informellt nätverksbyggande på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har sett hurmånga viktiga beslut tas i informella sammanhang. Jag har en väninna som arbetade på en investmentbank i NewYork. Hon upptäckte att beslut sällan togs på möten utan när männen efter pauserna kom tillbaka från toaletten.Till slut bestämde hon sig för att följa med in på toaletten och sätta sig i ett bås, så att hon kunde vara med ochdiskutera. Det var extremt, men hon blev väldigt framgångsrik i organisationen, berättar hon. Som kvinna gällerdet att observera vilka som tar de viktiga besluten och var, och att på ett diskret sätt försöka få tillgång till dessainformella nätverk. Det kan handla om så enkla saker som var man sitter på kontoret eller vem man fikar med,säger Robin Teigland.

Hon vill också varna kvinnor för att enbart engagera sig i de formella kvinnliga nätverken. Kvinnliga nätverk är braeftersom man kan utbyta erfarenheter och tankar med varandra. Men det finns en fara med att bara isolera sig ide kvinnliga nätverken, eftersom männen fortfarande sitter på mycket av makten.

© Metro

Läs också


Â»


Nytt nätverk för interkulturell kommunikation 2008-05-02 Kärtbarn har många namn. Interkulturell kommunikation,tvärkulturell kommunikation eller transkulturell kommunikation.Inom universitetsvärlden studeras ämnet

Nytt nätverk för interkulturell kommunikation 2008-05-02 Kärt barn har många namn. Interkulturell kommunikation,tvärkulturell kommunikation eller transkulturell kommunikation. Inom universitetsvärlden studeras ämnet dessutominom ett tiotal olika discipliner, allt ifrån medie- och kommunikationsvetenskap till lingvistik, retorik och sociologi.Forskare och lärare behöver bli mer samspelta, det gäller att knyta kontakter. Därför bildades nätverket SNICC,Swedish Network for Intercultural Communication.

Tankarna har funnits länge och i slutet av april var det dags. Då samlades ett trettiotal personer på ettnätverksmöte för tvärkulturell kommunikation på Örebro Universitet. Initiativtagare var Inger Larsson, en profilinom vår bransch som mottog Rubinpriset år 2005 och som just nu doktorerar inom ämnet Tvärkulturellkommunikation med inriktning på svenskars professionella, interpersonella möten över kulturgränser.

- Intresset har varit stort för detta uppstartsmöte och det var mycket givande att höra vad som pågår på olikalärosäten runt om i landet. Vi avslutade dagen med att bilda ett nätverk, som vi kallar SNICC, och vi har redanplaner på att tillsammans försöka sammanställa en bok om ämnet, berättar Inger Larsson.

Att det pågår mycket spännande just nu runt om i landet och utanför våra gränser råder ingen tvekan om.

I Danmark startar ett nytt forskningsprojekt om Kulturell intelligens som strategisk resurs, som leds av Anne-MarieSöderberg, professor vid Copenhagen Business School.

På Handelshögskolan i Stockholm ägnar Robin Teigland, docent vid institutionen för marknadsföring och strategi,tid åt att studera multinationella företag ur ett nätverksperspektiv.

Jens Allwood, professor vid institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet utgår från det interpersonellaperspektivet och vill öka förståelsen för kulturvariationer.

Detta är bara några exempel och vi yrkesverksamma ser fram emot att få ta del av det kunskapande arbete sombedrivs inom universitetsvärlden. Det mångkulturella samhället möter vi både i Sverige och internationellt. Detberör oss alla och det behövs mer kunskap på området.


Läs också


Handels öppnar filial i Second Life

DAGENS INDUSTRI 2007-06-11 17:59

Efter Svenska Institutet köper Handelshögskolansledarskapsutbildning nu en ö i den virtuella världen SecondLife. I veckan anordnar de även en konferens om den virtuellavärlden. Di.se har ringt Robin Teigland, docent

Efter Svenska Institutet köper Handelshögskolans ledarskapsutbildning nu en ö i den virtuella världen SecondLife. I veckan anordnar de även en konferens om den virtuella världen. Di.se har ringt Robin Teigland, docent påHandelshögskolan samt programansvarige Judit Weibull och frågat vad de kommer göra med sin virtuella ö, ochvarför de gör reklam för företaget Lyndon Lab och deras Second Life. Hur mycket kostade ön somHandelshögskolans ledarskapsutbildning köpte i Second Life?

Vi fick betala samma pris som andra högskolor, runt 1000 kronor. Så det var inte speciellt dyrt , säger RobinTeigland, docent inom företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Vad ska ni göra med ön? Vi ska utveckla den tillsammans med våra studenter , säger Robin Teigland.

Hur ser du, som forskare, på Second Life och virtuella världar?

Jag jobbar mycket med just nätverk, och Second Life är ett nytt sätt att samarbeta på. Det blir enklare för företagatt komma i kontakt med folk från hela världen. Genom tredimensionella virtuella världar kan företag ocksåenklare använda kunder i sin produktutveckling. Detta eftersom de kan skapa tredimensionella virtuellaproduktmodeller.

Vad handlar konferensen Second Life - Ekonomin i den virtuella världen om?

Konferensen handlar om hur marknaden i den virtuella världen interagerar med marknaden i den riktiga ekonomin.Alltså hur dessa två ekonomier är sammanvävda. Lyndondollarn i Second Life är ju konverterbar till USA-dollarn ,säger programansvarige för konferensen, Judit Weibull.

Varför väljer ni att uppmärksamma Second Life, som ägs av företaget Lyndon Lab?

Konferensen handlar inte enbart om Second Life. Vi nämner även Entropia som inte har något har med SecondLife att göra. Men eftersom Second Life är den största virtuella världen får den extra stor uppmärksamhet.

Var är syftet med konferensen?

Att förstå fenomenet bättre. Vi vill förklara vad företag kan göra i Second Life som de inte kan göra i det verkligalivet first life .

Är inte Second Life en fluga?

Vi vet inte det. Vi försöker undersöka det under konferensen.

Vilka är inbjudna?

Marknadschefer, vd-ar, affärsstrateger på stora och medelsstora företag, samt journalister.

© di.se

Läs också


Second Life - ekonomin i den virtuellavärlden


Allt fler företag går in i virtuella världar som Second Life ochEntropia. Där agerar företagen på ett nytt sätt; de gör affärer,rekryterar medarbetare, testar prototyper, investerar, byggervarumärken, annonserar, gör

Allt fler företag går in i virtuella världar som Second Life och Entropia. Där agerar företagen på ett nytt sätt; de göraffärer, rekryterar medarbetare, testar prototyper, investerar, bygger varumärken, annonserar, görvälgörenhetsinsatser mm. Vid en konferens arrangerad av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm behandlasnedanstående frågeställningar.

â ¢ Vad är egentligen Second Life och Entropia? â ¢ Vilka är där, varför och vad gör de där? â ¢ Kan man göralönsamma affärer i den virtuella världen? â ¢ Hur driver man företag i Second Life? â ¢ Är det bara en modeflugaeller ett nytt teknologiskt genombrott?

Konferensen kommer även att sändas live i Second Life.

Praktiska upplysningar Tid: Torsdagen den 14 juni 2007, kl. 13.00-17.00 Plats: Handelshögskolan i Stockholm,Sveavägen 65, Stockholm Konferensen hålls på engelska.

Journalister är välkomna att närvara under konferensen. Frågor och anmälan skickas till [email protected],08-586 175 95 eller [email protected], 08-586 175 47.

Program 13.00 Välkommen, Peter Hägglund, VD, IFL vidÂ Handelshögskolan 13.10 En virtuell utflykt till SecondLife, Johan Howard, avatar och guide 13.20 Kapitalismen i dess destillerade form finns på SL, Waldemar Ingdahl,VD, Eudoxa 13.55 Erfarenheter från den virtuella världen? IBM, Mikael Haglund Barncancerfonden, JohanBjörkman 14.25 Hur agerar virtuella företag i SL? Second Sweden, Johan Hedberg TheKonstrukt, AlexanderKanaev 14.50 Kaffe 15.15 Hur fungerar varumärken i SL? Micael Dahlén, Handelshögskolan i Stockholm 15.30SL som en modefluga eller ett teknologiskt genombrott? Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm 16.00Avslutning med Ana Valdés, författare 16.30 Konferensen avslutas Konferensens moderator: Johan Roos,professor, Dean för MBA-programmet, Handelshögskolan i Stockholm.

Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främstainstitut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan iStockholm Executive Education och IFL - Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhörNordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, öppnautvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat iSverige, Norge, Finland, Ryssland, och genom systerbolag även i Lettland.

www.ifl.se


Läs också


Kvinnliga nätverk inte bara positivt Forskare:"Kvinnor isoleras och- ...osynliggörs.".

SYDSVENSKAN 2007-05-08 Sida 8 - Sektion: OFörfattare: Katarina Ström Melvinger

Kvinnliga nätverk i arbetslivet poppar upp som svampar. Mendet är viktigt att kvinnor som vill avancera i karriären inteisolerar sig i sådana nätverk, för det finns en fara med dem. Det

anser i alla fall nätverksforskare Robin Teigland: - Kvinnliganätverk är bra, men bara som komplement till andra nätverk.Robin Teigland är ekonomie doktor och forskar om informelltnätverksbyggande på Handelshögskolan i Stockholm. Hon anser attdet finns en viktig poäng med kvinnliga nätverk, som hon menarfrämst fungerar stödjande.- De bildas ofta av kvinnor med gemensamma intressen ocherfarenheter, syftet är att ge varandra råd och stöd och hittalikasinnade man kan identifiera sig med, säger Robin Teigland,och tillägger att hon ser ett dilemma med nätverk där barakvinnor är med.Rundgång av information- Det är fortfarande männen som sitter på den största makten.Därför är det inte speciellt smart av den som vill göra karriäratt bara vara engagerad i kvinnliga nätverk. Överhuvudtaget ärdet viktigt att vara professionell i sitt nätverkande och halänkar ut till andra. Informationen i ett nätverk kan nämligenockså gå på rundgång om alla har samma erfarenheter. För defungerar som sagt stödjande men mindre kreativt.Kvinnor hamnar vid sidanRobin Teigland poängterar också att de informella kontaktytornaär minst lika viktiga. Hennes forskning är inte specielltgenusinriktad men hon har observerat att kvinnor ofta hamnar vidsidan av när det ska fattas beslut i en organisation.Anledningen är att kvinnor sällan har tillgång till de informellanätverken.- De viktigaste besluten fattas inte alltid i formellasammanhang. Ibland kan möten hålla på i timmar utan att beslutfattas. Men så efter pausen, när männen har stått och pratat påtoaletten, är besluten plötsligt fattade, säger Robin Teigland.- I en sådan situation har kvinnor svårt att vara med ibeslutsfattandet. Som kvinna gäller det därför att observera var,och vilka, som tar de viktiga besluten och sedan försöka fåtillgång till dessa informella nätverk.Enligt Robin Teigland kan det handla om så enkla saker som vemman brukar gå och äta lunch tillsammans med.Kvinnliga nätverk socialaAnn-Katrine Roth är jurist, jämställdhetskonsult och har ettförflutet på bland annat JämO. Enligt henne utvecklas kvinnliganätverk ofta till att fungera mer på det sociala planet, oavsettvilket syftet har varit till en början.- Eftersom vi kvinnor är uppfostrade till att ta hand om varandra

och inte tänka karriärmässigt blir det lätt så. Män är generelltbättre på att skapa professionella nätverk och när nya tjänstertill exempel ska tillsättas går de till dem som redan är inne "igänget".Hon håller med Robin Teigland om att det finns en fara medkvinnliga nätverk.- Kvinnor isoleras och osynliggörs. Det är ett problem, samtidigtsom kvinnliga nätverk naturligtvis är bra också. Men det ärviktigt att man är medveten om vad man är ute efter. Att manförsöker se var makten finns, och tar sig dit om det är karriärman vill göra.Katarina Ström [email protected]är? När man upptäcker att man är några stycken som har ungefärsamma behov, intresse eller gemensamma erfarenheter som manbehöver diskutera. Nätverket kan fungera som en inspirationskälladär man kan ge varandra råd och stöd.Hur? Från början bör nätverket bygga på personliga kontakter, detär enklast och då går det lättast att träffas. Det är bra om eneller ett par eldsjälar håller i nätverket och utses somansvariga, annars rinner det hela lätt ut i sanden.Antal? Hur många som helst, naturligtvis. Men det är förståsenklast att prata om man inte är allt för många.Regelbundenhet? Högst en eller två gånger per termin, oftarehinner inte folk.Viktigt: Dra igång stort med intressant tema/oemotståndligt kulföreläsning eller liknande så att ni verkligen lockar potentiellamedlemmar att komma.Källa: Robin Teigland.

Bildtext: - Nätverket Göran bygger på ideella krafter, vi vinner på att vara generösa, säger Åsa Skogström och HeleneGranqvist.

© Sydsvenskan eller artikelförfattaren.

Läs också


46 nya doktorer promoveras vidHandelshögskolan i Stockholm

UNKNOWN 2005-09-13 16:22

Hanna Pettersson Tel: 08-736 90 15 Mobil: 070-288 34 86 Fax:08-32 41 95 Fredagen den 16 september promoveras 46ekonomie och filosofie doktorer vid Handelshögskolan iStockholm (HHS), när högskolan håller sin

Hanna Pettersson Tel: 08-736 90 15 Mobil: 070-288 34 86 Fax: 08-32 41 95 Fredagen den 16 septemberpromoveras 46 ekonomie och filosofie doktorer vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS), när högskolan håller sintraditionella promotions- och installationshögtid i Stockholms stadshus. De 46 doktorerna efter avlagda prov, varav14 är kvinnor, får ta emot sina hattar eller lagerkransar, doktorsringar och diplom av promotor, professor NilsBrunsson, som kommer att hålla promotionsceremonin på latin.

För Handelshögskolan är det särskilt glädjande att vi lockar så många till vår framgångsrika forskarutbildning,säger Lars Bergman, rektor vid HHS.

Som tidigare meddelats promoveras även Philippe Aghion, Peggy Bruzelius, Barbara Czarniawska, Bruce Kogut,Torbjørn Rundmo och Jacob Wallenberg till ekonomie hedersdoktorer (doctores honoris causa).

Det är också mycket inspirerande för oss att ha framgångsrika forskare från internationellt erkända lärosäten, menockså framgångsrika praktiker knutna till oss, fortsätter Lars Bergman. Att sedan andelen kvinnor som promoverasökat till 30 procent jämfört med 23 procent 2003 är mycket glädjande, avslutar han.

Vid samma ceremoni installeras Erik Berglöf, Mike Burkart, Leif Lindmark och Walter Schuster som professorervid HHS.

Nedan följer listan över personer som promoveras till ekonomie, filosofie eller juris doktorer efter avlagdadoktorsexamina, inklusive disputationsdatum och titlar på deras avhandlingar: Anders Anderson Disputerade den21 maj 2004 Avhandlingens titel: Essays in Behavioral Finance Martin Andersson Disputerade den 31 januari2005 Avhandlingens titel: Making a Difference; Project result improvement in organizations.

Gudrun Balsvik Disputerade den 4 oktober 2004 Avhandlingens titel: Information Technology Users: Studies ofself-efficacy and creativity among Swedish newspaper journalists Hans Björkman Disputerade den 27 maj 2005Avhandlingens titel: Learning from Members. Tools for strategic positioning and service innovation in trade unionsMagnus Blix Disputerade den 20 december 2004 Avhandlingens titel: Essays in Mathematical Finance Modelingthe futures price Christian Czernich Disputerade den 12 juni 2004 Avhandlingens titel: When ideas meetOrganizations The survival of ventures inside the established firm Niclas Damsgaard Disputerade den 29 oktober2003 Avhandlingens titel: Deregulation and Regulation of Electricity Markets Bruno Eklund Disputerade den 5september 2003 Avhandlingens titel: Four Contributions to Statistical Inference in Econometrics Andrés GonzálezDisputerade den 22 september 2004 Avhandlingens titel: Nonlinear Dynamics and Smooth Transition Models ErikGrönqvist Disputerade den 8 juni 2004 Avhandlingens titel: Selection and Moral Hazard in Health InsuranceTaking contract theory to the data Katariina Hakkala Disputerade den 19 september 2003 Avhandlingens titel:Essays on Restructuring and Production Decisions in Multi-Plant Firms Kristian Hartelius Disputerade 29 oktober2004 Avhandlingens titel: Macroeconomic Aspects of Capital Flows to Small Open Economies in Transition LarsHenriksson Disputerade den 25 september 2003 Avhandlingens titel: Rätten till priskonkurrens imarknadsdominans Anja Hjelström Disputerade den 1 april 2005 Avhandlingens titel: Understanding InternationalAccounting Standard Setting A case study of the process of revising IAS 12 (1996), Income Tax CharlotteHolgersson Disputerade den 10 oktober 2003 Avhandlingens titel: Rekrytering av företagsledare. En studie ihomosocialitet Catarina Holtz Disputerade den 19 september 2003 Avhandlingens titel: Due Process for IndustrialProperty European patenting under human rights control Anders Ivarsson Westerberg Disputerade den 21

december 2004 Avhandlingens titel: Papperspolisen Den ökande administrationen i moderna organisationer IrynaIvaschenko Disputerade den 18 september 2003 Avhandlingens titel: Essays on Corporate Risk, U.S. BusinessCycles, International Spillovers of Stock Returns, and Dual Listing Mats Jutterström Disputerade den 26 mars2004 Avhandlingens titel: Att påverka beslut företag i EUs regelsättande Björn Lagerwall Disputerade den 3 juni2004 Avhandlingens titel: Empirical Studies of Portfolio Choice and Asset Prices Pär Larsson Disputerade den 13februari 2004 Avhandlingens titel: Förändringens villkor En studie av organisatoriskt lärande och förändring inomskolan Therese Lindahl Disputerade den 3 juni 2005 Avhandlingens titel: Strategic and Environmental Uncertaintyin Social Dilemmas Håkan Linnarsson Disputerade den 10 juni 2005 Avhandlingens titel: Alliances for InnovationHans Malmsten Disputerade den 7 juni 2004 Avhandlingens titel: Properties and Evaluation of Volatility ModelsCassandra Marshall Disputerade den 17 december 2004 Avhandlingens titel: Dating for Innovation. Recognizingand Creating Opportunities in Fluid Environments through Collaborative Interorganizational RelationshipsSusanna Mattsson Disputerade den 14 december 2004 Avhandlingens titel: På gränsen mellan ordning ochoordning artefakternas betydelse vid marknadsombildningar. En studie av den svenska postmarknadensombildning Stefan Meisiek Disputerade den 2 oktober 2003 Avhandlingens titel: Beyond the Emotional WorkEvent Social sharing of emotion in organizations Richard Nakamura Disputerade den 12 april 2005 Avhandlingenstitel: Motives, Partner Selection and Productivity Effects of M&As: The pattern of Japanese mergers andacquisitions Charlotte Nilsson Disputerade den 28 maj 2004 Avhandlingens titel: Studies in EnvironmentalEconomics. Numerical analysis of greenhouse gas policies Roland Nilsson Disputerade den 29 april 2005Avhandlingens titel: The Market Impact of Short-Sale Constraints Jens Nordfält Disputerade den 20 maj 2005Avhandlingens titel: Is Consumer Decision-Making Out of Control? Non-conscious influences on decision-makingfor fast moving consumer goods Fredrik Nordin Disputerade den 18 februari 2005 Avhandlingens titel:Externalising Services: Walking a tightrope between industrial and service logics Jens Nystedt Disputerade den 3december 2004 Avhandlingens titel: Competition, Regulation and Integration in International Financial MarketsAnete Pajuste Disputerade den 4 november 2004 Avhandlingens titel: Corporate Governance and ControllingShareholders Anders Richtnér Disputerade den 3 december 2004 Avhandlingens titel: Balancing KnowledgeCreation Mickael Salabasis Disputerade den 30 januari 2004 Avhandlingens titel: Bayesian Time Series and PanelModels: Unit roots, dynamics and random effects Rickard Sandberg Disputerade den 25 november 2004Avhandlingens titel: Testing the Unit Root Hypothesis in Nonlinear Time Series and Panel Models Sven SkallsjöDisputerade den 26 mars 2004 Avhandlingens titel: Essays on Term Structure and Monetary Policy BirgitStrikholm Disputerade den 13 december 2004 Avhandlingens titel: Essays on Nonlinear Time Series Modellingand Hypothesis Testing John Söderström Disputerade den 9 februari 2004 Avhandlingens titel: Från produkt tilltjänst Utveckling av affärs- och miljöstrategier i produktorienterade företag Krim Talia Disputerade den 10 juni2004 Avhandlingens titel: The Scandinavian Currency Union 1873-1924: Studies in monetary integration anddisintegration Robin Teigland Disputerade den 10 oktober 2003 Avhandlingens titel: Knowledge Networking:Structure and performance in networks of practice Björn Thodenius Disputerade den 4 februari 2005Avhandlingens titel: Användning av ledningsinformationssystem en longitudinell studie av svenska storföretagChristofer Tolis Disputerade den 21 mars 2005 Avhandlingens titel: Framing the Business: Business modelling forbusiness development Daniel Waldenström Disputerade den 10 juni 2003 Avhandlingens titel: Essays in HistoricalFinance Ulrika Wallén Disputerade den 26 september 2003 Avhandlingens titel: Effektivitet i grundskolan ianslutning till en stadsdelsnämndsreform Press/fotografer som önskar delta i promotionsceremonin måste anmälasig till Hanna Pettersson, tel: 08-736 9015, e-post: senast torsdagen den 15 september.

För ytterligare information, kontakta: Lars Bergman, rektor, professor, tel: 08-736 9012, e-post: (för frågor omhedersdoktorer och professorer) Hanna Pettersson, informatör, tel: 08-736 9015, e-post: (för frågor om övrigadoktorer eller doktorsavhandlingar)

© MyNewsdesk

Läs också


Utveckling av kommunikationsnätverk ikunskapsföretag


I den sjätte reflektionen från forskningsprojektet`Verksamhetsnyttig information och kommunikation` skriverSven Hamrefors och Robin Teigland, båda forskare vidHandelshögskolan i Stockholm, om kommunikationsnätverk.

I den sjätte reflektionen från forskningsprojektet `Verksamhetsnyttig information och kommunikation` skriver SvenHamrefors och Robin Teigland, båda forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, om kommunikationsnätverk.

Trots att ett företag har en process för knowledge management kan det inträffa att kunskap fastnar eller läcker.Det är vanligt att företagsledningar finner att kunskap inte kan hanteras på ett traditionellt sätt. Kunskap blir förledningen som tvålen i ett badkar, svår att få grepp om. Utmaningen för ledningen i ett kunskapsföretag ligger i atthantera att kunskapen kontrolleras av personer längre ned i organisationen och att de i sin tur bestämmer i vilkenutsträckning de vill dela kunskapen med.

Basen för kommunikation av kunskap ligger i de sociala relationer som utvecklas mellan individer. Forskningenhar visat att sociala relationer är viktiga för människors insamling av kunskap och att det är i samvaron mellanindivider som ny kunskap uppstår. Ofta tar inte organisationers formella strukturer hänsyn till sociala relationer,utan de är ofta osynliga för företagsledningen. Eftersom individer normalt interagerar med ett ganska stort antalpersoner i sitt arbete kan de utveckla relationer med dem baserade på deras egna preferenser och perspektiv,vilka inte alltid är i linje med vad organisationen dikterar. Dessa relationer bildar sedan informella, naturliganätverk, som brukar betecknas praktikernätverk. In den här reflektionen kommer vi att diskutera två former avpraktikernätverk: Fysiska praktikernätverk och elektroniska praktikernätverk.

Ladda ner hela rapporten genom att klicka här Vill du veta mer om forskningsprojektet `Verksamhetsnyttiginformation och kommunikation`. Klicka här Sven Hamrefors och Robin Teigland


Läs också


Framgångsrikt informationsarbete påledningsnivå


Vad har Henry Sténson, Mats Jansson, Bodil Eriksson, HåkanBryngelson och Bengt Möller gemensamt? Förutom det faktumatt de tillhör toppeliten inom Sveriges främsta bolag, är de allaaktuella som gästföreläsare på en av

Vad har Henry Sténson, Mats Jansson, Bodil Eriksson, Håkan Bryngelson och Bengt Möller gemensamt? Förutomdet faktum att de tillhör toppeliten inom Sveriges främsta bolag, är de alla aktuella som gästföreläsare på en avInformationsföreningens kurser i höst. Vad har Henry Sténson, Mats Jansson, Bodil Eriksson, Håkan Bryngelsonoch Bengt Möller gemensamt? Förutom det faktum att de tillhör toppeliten inom Sveriges främsta bolag, är de allaaktuella som gästföreläsare på en av Informationsföreningens kurser i höst. På kursen får ni utöver att höra våraeminenta gästföreläsare tala även ta del av de senaste rönen från Informationsförenings forskningsprojekt. SvenHamrefors, ekonomie doktor på Handelshögskolan, är kursledare under dagen och kommer att dela med sig avsin forskning. Tema under dagen är information och ledarskap. För att kunna utöva effektivt ledarskap krävskunskap om hur man använder sig av informations- och kommunikationsprocessen på bästa sätt. Det gäller attveta hur man, som ledare av en organisation eller informationsenhet, kombinerar information och ledarskap.Denna kunskap behöver men för kunna använda denna informationsprocess som ett effektivt ledningsinstrument.Gästföreläsare under kursdagen är; Mats Jansson, vd och koncernchef Axfood Bodil Eriksson, vice vd ochinformationsdirektör Axfood Håkan Bryngelson, vd Vasakronan Bengt Möller, informationsdirektör VasakronanHenry Sténson, informationsdirektör Ericsson Robin Teigland, ekonomie doktor Handelshögskolan Kursen ägerrum i Stockholm den 7 december mellan 9-17, för mer information om kursen och hur du anmäler dig klicka här


Retriever AB - ret-web04.retriever.no - 2015-02-27 18:48:45 - HANDELSHOGSKOLAN - [email protected] / +46 (0)8 546 12 100