Här blir allt som barnen rör vid guldSara i Vagger yd leker med företagens spill. SID 10

Helena Marklund

ser verar lokalproducerat på Visingsö. SID 16

”

Så odlar du giftfritt Miljösmarta grilltipsGröna upplevelser i Jönköpings län

E N T I D N I N G O M E N E R G I , K L I M A T O C H M I L J Ö F Ö R D I G I J Ö N K Ö P I N G S L Ä N

KLIMATSMART

JÖNKÖPINGS LÄN

+ PLUSENERGILÄN 2050

+E i alla väder!sommaren är här och med den får du nummer 2 av +E, tidningen som ger trevlig och ange­lägen läsning i alla väder! +E kan avnjutas en skön stund utomhus, eller under skydd av tak medan sommarregnet faller. Alla har vi våra aktiviteter som hör sommaren till. I detta nummer har +E berikats med ett korsord för alla som gillar att motionera hjärnan.

Att hålla ogräs borta från odlingar, gräsmatta, gångar och uppfarter är en sommarsyssla för många. Det framgår inte minst av kemikaliestatistiken. År 2010 köpte hushållen i Sverige 390 ton bekämpnings­medel mot ogräs. Det är en fjärdedel av den totala mängden och mer än vad skogs­bruket och den professionella trädgårds­odlingen använder. Användning av kemiska bekämpningsmedel är alltid förenat med risker. Om man sprutar mot ogräs på upp­farter och liknande kan gift följa med nästa regn och ställa till skada i reningsverk och vattenmiljöer. I detta nummer får du tips om giftfria alternativ.

För många hör det också sommaren till att vara turist. Artikeln om Solbacken på Visingsö riktar fokus på den ”nära” och klimatsmarta turistresan för fina upplevel­ser med förankring i Småländsk historia och vacker natur.

nu är det 20 år sedan den stora FN­konfe­rensen för hållbar utveckling i Rio de Janeiro. Då antog världens regeringar handlingsprogrammet Agenda 21 och andra viktiga dokument. Sedan dess har mycket positivt hänt. Samtidigt har situationen på andra områden förvärrats. Den senaste statistiken visar att de globala utsläppen av växthusgaser är större än någonsin. Utmaningarna är stora inte minst för de som förhandlar i Rio. På hemmaplan ska vi var och en se till att bidra med vår del. +E ska vara en källa till inspiration.

Minoo Akhtarzand landshövding i Jönköpings län

” 2010 köpte hushållen i Sverige 390 ton

bekämpningsmedel mot ogräs

+E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plus-energi där visionen är att Jönköpings län ska minska energikonsumtionen och öka produktionen av förny-bar energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap.

AnsvArig utgivAre Minoo Akhtarzand, landshövdning

ProduktionGetaware ekonomisk förening (Camino)

redAktion red@plus-e.se Annonsbokning 070-633 53 50 grAfisk form Cecilia Cromnow Oskar Schmidt, bistående

tryck & rePro Zetterqvist tryckeri

PAPPerExpo press 52g

VÄ

LKO

MM

EN

Finansiärer

298 64

andreas.lind@display-umea.se

2

Magasin +E

VÄ

LKO

MM

ENPå god väg

I kommunerna satsas nu på återvinning och att minska matsvinnet. Och i Klimatrådet samlas myndigheter, kommuner och näringsliv för att förverkliga visionen om ett Plusenergilän 2050.

”Wellpapp har blivit riktig hårdvaluta”– MAC är en avdelning som ingår i Mullsjö Kommuns Individ och familjeomsorg. Vi sysselsätter arbetslösa samt ett antal OSA-anställda (offentligt skyddat arbete). För att ge mer kontinuitet åt verksamheten börjar vi i höst med ett projekt där två personer i veckan får åka ut till förskolor, dagis och andra offentliga verksamheter och samla in wellpapp och diverse skrot som exempelvis köksutrustning, bordsben och gamla stolar. Avfallet säljs sedan vidare på entreprenad, vilket finansierar satsningen. Framförallt wellpapp har blivit riktig hårdvaluta idag. Offentliga verksamheter i Mullsjö som vill bli av med skrot är välkomna att ta kontakt med oss på MAC.

Janne Thenenskog, verksamhetschef för Mullsjö aktivitetscenter (MAC)Jan-Olof.Thenenskog@mullsjo.se

”På en vecka slängde en skola 237 kilo mat”– När vi fick resultatet från vår nulägesanalys gällande matsvinn i skolor och förskolor visade det sig att i genomsnitt en femtedel av den totala matmängden slängs helt i onödan. 12 procent av detta är kantinsvinn och 8 procent är tallrikssvinn. På en vecka i en av skolorna slängdes 237 kilo mat. Att producera den mängden mat ger upphov till koldioxidutsläpp motsvarande en bil som kör 555 mil ungefär. När projektet avslutas är tanken att kommunen ska ha minskat tallrikssvinnet till 5 procent och kantinsvinnet till 8 procent. Besparingarna som görs går tillbaka till den berörda verksamheten som en belöning av något slag.

Miljö- och energistrategen Ulrica Larsson om arbetet med matsvinnsprojektet i HaboMiljö- och energistrategen Ulrica Larsson, Habo ulrica.larsson@habokommun.se

”75 % av hushållen gör en enkel miljöinsats”– Vi gjorde noggranna undersökningar och samlade in erfarenheter från flera kommuner i Sverige innan vi valde ett frivilligt system med en miljöstyrande taxa. Kunderna väljer själva om de vill sortera hushållsavfallet i två kärl, ett för matavfall och ett för brännbart avfall. Så här långt väljer 75 procent av hushållen att göra en enkel miljöinsats i vardagen. Nässjö Affärsnätverk, NAV, tömmer båda kärlen samtidigt i nya gasdrivna sopbilar med två fack. Sopbilarna som hämtar kundernas avfall framförs på biogas framställd på nässjöbornas matavfall vid Jönköping Energis anläggning, ett föredömligt kretsloppstänkande. nav.se

Hans Johansson, Entreprenadchef på Nässjö Affärsnätverk (NAV)

”Klimatfrågan kommer bli mer och mer central”– För att vi ska nå resultat med våra klimatsatsningar behöver vi samarbeta på bred front. Alla i samhället har där ett ansvar att bidra med det man kan. Som ytterst ansvarig för en kommun är det en självklarhet att klimatfrågorna får en central roll i mitt engagemang och att vi är med i Klimatrådet. Klimatfrågan kommer mer och mer att bli ett centralt utvecklingsområde i kommunerna och därför är det viktigt att alla är med. Min förhoppning är att vi ska nå visionen om ett Plusenergilän år 2050 (se sidan 2). Vid den tidpunkten kommer världens oljeberoende att betraktas som en liten parentes i världshistorien.lansstyrelsen.se/jonkoping/ (fliken Miljö & kliMat)

KLIMATSMART

JÖNKÖPINGS LÄN

+ PLUSENERGILÄN 2050

Thomas Werthén, kommunalråd i Habo

Magasin +E

3

Energikompensera du med!

Är du miljömedveten?

Kör du en bil som går på bensin, diesel eller el?

Energikompensation är en god investering som producerar lika mycket grön el som

bilen förbrukar bensin, diesel eller el.

Att energikompensera är ett sätt att snabba på omställningen till grönare fordon och miljöanpassat bilkörande.

Mer information om andelar i vindkraft/grön energi finns på:

www.energikompensation.se

För alla somenergikompenserar:

Exklusiv möjlighet attprovköra en av världens

snabbaste elbilar

en Tesla Roaster

Brinner för mat gjord med kärlek TIPS Hej! Jag har ett projekt som heter Bara Bra Mat. Projektet värnar om en bättre mat­kultur. Detta innebär en säsongsbetonad och närproducerad kost gjord från grunden utan konstiga tillsatser. Miljötänket vävs in då vi försöker undvika produkter med långa transporter, äta mindre kött och att djuren vi äter mått bra från uppväxt till slakt. Det är viktigt att det vi stoppar i oss innehåller näring och är naturligt. En bra råvara helt enkelt, från grunden. Extra stolt är jag över den småländska maten där jag bor. Vi är unika genom att vi har fem klimatzoner i vårt landskap. Vi har sjöar, hav, vilt, bär, frukt, odlingslandskap etc. Tyvärr har vi tappat vårt självförtroende då det gäller småländsk mat och allt fler restauranger serverar spagetti carbonara eller kinamat istället för exempelvis kroppkakor eller produkter skapade av skogens röda guld.Jag är tillbakaflyttad utlandssvensk som brinner för mat gjord med kärlek på bästa tänkbara råvaror.

Josefine Collén

Eksjö

Vad är viktigt för dig i land-skapet? Länsstyrelsen jobbar med en landskapsstrategi. Vi är intresserade av dina tankar om landskapet i vårt län och vad

Tyck till om landskapet!som är viktigt för dig. Hör gärna av dig till oss om du vill komma med synpunkter. Linda.Hassel@lansstyrelsen.se

RösternAmn Therese DambergÅlder 19yrke Anställd på Wienerkonditoriet i Jönköping, som satsar en del på ekologiska råvaror

Varför är det viktigt att ni satsar på miljöbättre råvaror?– Det är viktigt för framtiden. Jag kan inte påstå att jag själv är jätteengagerad, men jag köper ekologiskt/Krav-märkt så ofta jag kan, och närprodu-cerade grönsaker.

Läser du några andra tidningar än +E?– Nej jag läser inte så mycket tidningar men jag tycker det verkar jättebra med den här tidningen. Jag vill gärna läsa om hur man blir mer ekologisk i Jönköping, hur man ska leva.

nAmn Kerstin Nordenstamgör Projektledare på Kreativt Återvinningscenter i Vaggerydbor Vaggeryd

Vad tyckte du om första numret av +E?– Jag tyckte den var bra, för jag tror att vi alla behöver informa-tion och inspiration för en mer hållbar utveckling.

Vad var roligast att läsa om?– Det var spännande att läsa om allt som händer lokalt härrunt om i vårt län, sär skilt artikeln om Omställnings-rörelsen i Tranås tyckte jag var bra. Det var en positiv artikel, som handlade om att se framåt och hitta kreativa lösningar på problemen. Det är nog nödvän-digt tror jag för att orka ta sig an miljöproblemen.

Det här är din sida. Hör av dig till oss om vad du tycker om tidningens innehåll och berätta om dina personliga erfarenheter och tankar kring energi, klimat och miljö.

Insändare Dela med dig

Jönköpings län blogghyllasBloggen Cornucopia som är en av Sveriges största inom området ekonomi och miljö skrev i ett inlägg i april om att staten ibland är en bromskloss när det gäller omställning till ett mer framtids-vänligt samhälle. Men statens förlängda arm vårt län, Länsstyrelsen, får beröm:

BERÖM ”Nu har även Länsstyrelsen i Jönköpings län kommit ut ur garderoben i sin nya tidning +E. I all sin enkelhet lyckas man uppmärksamma peak oil på sidan 20 ­ 21 [...] och att inte lika mycket olja kommer vara tillängligt för samhället i stort på nedsidan efter peak oil som på uppsidan före, då allt mer energi kommer gå åt till utvinningen av den allt mer svårutvunna oljan. Detta i en tidning om energiom ställning som gått ut till alla hushåll i Jönköpings län. Alltid något.”

Läs inlägget som helhet på cornucopia.cornubot.se

RättelseI förra numret av +E hade vi felaktigt skrivit att Smålands längsta loppis skulle arrangeras i Tranås den 8:e maj. Detta var dock förra årets datum vilket flera läsare reagerade på. Korrekt datum för loppisen var 12:e maj.

Vinnaren i fenologitävlingen i förra numnret av +E är...Helen Lindqvist, Kronhjortsstigen 17 553 08 JönköpingGrattis, du får två biobiljetter med posten!

Energikompensera du med!

Är du miljömedveten?

Kör du en bil som går på bensin, diesel eller el?

Energikompensation är en god investering som producerar lika mycket grön el som

bilen förbrukar bensin, diesel eller el.

Att energikompensera är ett sätt att snabba på omställningen till grönare fordon och miljöanpassat bilkörande.

Mer information om andelar i vindkraft/grön energi finns på:

www.energikompensation.se

För alla somenergikompenserar:

Exklusiv möjlighet attprovköra en av världens

snabbaste elbilar

en Tesla RoasterSkicka din insändare till

red@plus-e.seAvsändaren till publicerade insändare i varje nummer belönas med varsin

biobiljett.

DIN

SID

A

Magasin +E

5

På rätt plats har skrot ett värde. Det vet alla de lantbrukare i Jönköpings län som har utnyttjat Länsförsäkringars återvinnings-försäkring. Sedan 2008 har Länsförsäkring-ar genomfört närmare 2 000 hämtningar i länet. Landsbygden har tömts på åtskilliga ton bekämpningsmedel, spillolja, oljefilter, färgavfall, lysrör och framför allt lantbruks-skrot i form av gamla maskiner och annat bråte som legat och skräpat på gårdar.

Lantbrukaren får betalt till marknadspris för det skrot som hämtas. För destruktion och återvin-ning av miljöfarligt avfall står däremot lantbruka-ren själv för halva kostnaden, medan Länsförsäk-ringar står för andra halvan.

– I och med att lantbrukaren får stå för en del

Jönköping Barnarpsgatan 22, Tel 036-19 90 00 I Nässjö Storgatan 38, Tel 0380-57 58 00 I Tranås Storgatan 30, Tel 0140- 37 52 00 I Vetlanda Stationsgatan 4, Tel 0383-75 75 00 I Värnamo Storgatan 37, Tel 0370-34 43 00 I E-post: info@lfj.se

Länsförsäkringar först i världen med återvinningsförsäkring

av kostnaden blir det en morot för att minska det miljöfarliga avfallet, säger Nils Holmström, Länsförsäkringars försäljningschef för lantbruk.

Tack vare återvinningsförsäkringen tar någon hand om det miljöfarliga avfallet under ordnade former och enligt gällande lagstiftning. För lant-brukaren är det en trygghet att såväl bortforsling som dokumentation av det som tas om hand görs på ett korrekt sätt.

Att gården är fri från skrot och miljöfarligt avfall ser Nils Holmström som ett växande krav från konsumenterna.

– Lantgårdar är en produktionsplats för livsmedel. Miljöfarligt avfall är en direkt risk för produktionsdjuren och i slutändan råvaran i form av mjölk och kött. Av flera skäl är det viktigt att vi inte sprider gifter i landskapet.

Detta är en annons från Länsförsäkringar Jönköping

Läs mer om vårt miljöarbete på lansforsakringar.se/jonkoping under rubriken ”Om oss”.

6

1 IStället för tänDvätSkaTraditionell tändvätska är gjord på fossil olja, så om du skippar den slipper du och dina vänner bland annat hälso­ och miljö­skadliga kolväten. Det finns andra alternativ att tända grillen med, såsom eltändare och Bra miljöval­märkt tändpapper.

Heta alternativSka vi grilla? Sommarkvällens självklara fråga

frambringar ofta härliga associationer och minnen från trevliga stunder. Men innan brasan tänds

kan det vara en idé att kika på de miljösmartare alternativ som finns. TexT INgEMAr TIgErbErg

GR

ILLS

ÄS

ON

G

1

Princess Classic Health grill. bärbar elgrill med förslutbart lock som sparar energi, 2000W.

Vidar Primus. Energieffektiv

bärbar gasgrill med inbyggd eltändare.

rymmer mat för fyra personer.

Hammarö tändpapper

Kung Markattas ekologiska tofu finns bland annat marinerad med sojasås, basilika och vitlök.

Soja Chorizo är en smakrik veggokorv gjord på vete- och sojaprotein.

3 vaD Ska man grIlla?Generellt gäller att ju mer vegetariskt på grillen desto bättre för miljön. Rökt eller marinerad tofu passar utmärkt på grillspet­tet, eller varför inte veggokorv gjord på vete­ och sojaprotein. Den grillbara osten halloumi är en joker i leken. Men pass på: veggogrejerna behöver inte ligga länge innan de blir brända!

2 kol, gaSol eller el?Vad ska man välja? Elgrillen är i de flesta fall mest energieffektiv, och om du har förnybar el i uttaget så är det även den som vinner miljö ligan. Gasol är ett fossilt bränsle men kan ibland vara mer energieffektivt än kolgrillning. Grillar med lock sparar energi och vissa har inbyggda eltändare, vilket kan vara både smidigt och energieffektivt. Engångsgrillen är helt klart ett stort no­no om man vill ta miljöhänsyn (aluminiumformen är energikrävande att tillverka och krånglig att återvinna). Om du använder kol, titta gärna efter FSC­märket som ska garantera miljöhänsyn vid skogsbruk.

3

Landmann eltändare, 425 W.

2

2

Magasin +E

7

Sven-Åke Svenssonvill ha en trädgård utan gifter

Utanför Eksjö, i FOBOs visnings-trädgård, träffade vi Sven-Åke Svensson, som ifrågasätter vår längtan efter perfekta gräsmattor.

– det var en motorcykelklubb här innan, och det luktade öl i två år inne i stugan efter att vi kom hit. Men vi är sällan inne utan mest utanför.

Sven­Åke Svensson bjuder på kaffe och hemmagjord björksav från söta porslins­koppar i FOBOs (förbundet organisk­biologisk odling) visningsträdgård utanför Eksjö. De första plantorna har precis satts i jorden och snart kommer växterna att frodas i trädgården.

– Det var 1997­98 och vi fick 60 000 kronor i Agenda 21­pengar och skrapade ihop 60 000 kronor själva för att starta trädgården. Många har hjälpt till och med tiden har trädgården växt till ytan.

Ett tjugo meter långt växthus, ett stort antal jordlotter, en örtagård, äppelträd, en damm, en jordkällare, välordnade kompostplatser att lägga ogräs på och odlingslotter från olika sekler är delar av trädgården.

ekologisk odling handlar om att odla utan kemikalier och på naturens egna villkor, men i FOBO har man ytterligare några viktiga kriterier. Två av de viktigaste handlar om täckodling och kretsloppstänkande.

– Vi står på näringen, säger Sven­Åke och ler finurligt. Gräsklipp innehåller all näring vi behöver i trädgården. Man behöver inte tillföra någon annan näring. Vi gräver heller inte så mycket i jorden, utan luckrar jorden bara med grepen, för att bevara jord skikten.

Att lägga gräsklipp på odlingen och sedan

TexT johanna stål foTo Petter almgren

slippa plocka ogräs under hela säsongen är en latmannaväg till bra, näringsrik odling. Men i början av säsongen får man plocka lite ogräs och då vara noga med att få bort rotogräs.

– Då har vi dödsbänken där nere, säger Sven­Åke och pekar på en upphöjd bänk där man lägger kirskål och kvickrot så de får torka och rötterna dör.

– FOBOs odlingsmetoder handlar om enkel­het. Man ska vara noga med växtföljden, flytta på växterna mellan åren för att minska risken för sjukdomar. Sedan samodlar vi en del, odlar olika växter som gillar varandra ihop. Det kan också minska behovet av bekämpnings medel.

använder man sig av dessa regler vid odling får man lättare en trädgård där inte mycket arbete behövs och risken för skadeinsekter minskar. Men ibland är skadorna där ändå. För att slippa kålfjärilar kan du använda tvättsåpa vid några upprepade tillfällen. I övrigt vill Sven­Åke tipsa om att skydda kålen med täckväv, välja bra sorter och vattna med nässelvatten då och då.

När det gäller trädgården är det även viktigt att tänka på vilka material man använder. Sven­Åke undviker tryckimpregnerat trä i odlingspallarna och föredrar lärkträ. Men även utanför odlingen finns det saker som kan påverka trädgården.

– Vi har valt att använda oss av linolje­färger när vi målar i huset för att undvika att kemikalier sprids. Sedan kan man använda en elgräsklippare för att slippa bensinångor.

– Det pratas en del om cocktaileffekten, vi vet inte vad alla gifter vi får i oss sammantaget leder till i slutänden. Att odla själv är ett sätt att ha koll på det man får i sig. Men att handla certifierat ekologiskt eller från bönder man litar på är också bra, avslutar Sven­Åke.

Miljöengagemang FOBO– Det flyttade hit en fantastisk herre från Norrland 1983, Alexi Kämärä, han kom från Karelen. Han startade en lokalförening av FOBO, Förbundet organiskt­biologisk odling, utifrån sex personer och höll kurser. Han förde föreningens talan och jag antecknade. När han dog tog jag över föreningen.

Agenda 21– Det handlade mycket om en inriktning som vi tog i kommunen med långsiktiga mål i början av 1990­talet. Vi utbildade 1400 anställda under en och en halv dag och vi tog med dem på en ”krets­loppsresa” som avslutades med ekologisk fika här i trädgården. Det pratas än idag om den utflykten.

SVEN-ÅKE SVENSSON

Ålder 63 årbor I Eksjö sedan 1977. Kommer ursprungligen från Nässjö.fAmilj Hustru och två utflugna barn. Flera barnbarn.yrke Kommunekolog (samma funktion som en miljöstrateg). Samordnar miljöarbetet i kommunen. Jobbar med miljömål, skogs- och vattenfrågor. Fungerar också som energi- och klimatrådgivare.

VA

RD

AG

SH

JÄLT

E

Stugan i FObOS visningsträdgård, ägdes tidigare av en MC-klubb.

Stugan i FObOS visningsträdgård, ägdes tidigare av en MC-klubb.

Magasin +E

8

Sven-Åke ommördArsniglAr– Jag kan inte mästra någon och säga att man inte ska göra något mot mör-darsniglar. Vi har en röd snigel här, men det är den svenska röda skogssnigeln. Den är lite snällare än den spanska mördarsnigeln. Vi ser ingen större skada här, vi kan se att de sitter och äter på det vi slängt, inte på det som växer.

fAvoritgrödor– Jag hatar vitlök men gul lök går fint att odla. Morötter är också ett måste. Det är lättodlat och man har mycket nytta av det. Jag gillar också våra udda gurk-sorter såsom Suyo Long.

gräsmAttor – Våra gräsmattor ska vara så perfekta idag, det finns till och med gräsmatte-gödning som innehåller bekämpnings-medel för att ta bort maskrosor och annat. Och så har folk småttingar som rullar runt i gräset. Jag förstår inte riktigt att det får säljas.

Lär dig mer

AgendA 21Ett handlingsprogram antaget vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Efter mötet beslutades att det i varje kommun i Sverige skall finnas ett lokalt Agenda 21-kontor. 20-22:e juni hålls ett nytt toppmöte i Rio (Rio + 20). En möjlig utgång är att ett nytt FN-organ bildas, UNEO (United Nations Environmental Organization), med fokus på miljöfrågor. www.uncsd2012.org

fobos visningsträdgÅrdTrädgården är öppen för allmänheten dygnet runt och året om. Den är gratis att besöka och därhålls ofta kurser. På torsdagskvällar är det försäljning av grönsaker och varje år besöks trädgår-den av 5-6000 personer. Riksföreningen FOBO driver dessutom tidningen Odlaren och har en webbsida med matnyttig information om ekologisk trädgård på www.fobo.se.

Naturskyddsföreningen – Jag är sekreterare i Naturskydds­föreningen i Eksjö kommun. Har man ett engagemang leder det ofta till att man blir engagerad i lite allt möjligt och det finns ingen uppdelning mellan arbete och fritid.

”Våra gräsmattor ska vara så perfekta idag

KRAV– Jag är FOBOS representant i Krav, där vi är medlemmar. Jag gillar Krav för att konsumenten har något att lita på. Det är viktigt att man har den vägledningen när man handlar. Procentuellt ökar ekologiskt odlad mat ganska mycket, men det är från en låg nivå och potentialen är väldigt stor.

Sven-Åke är även engagerad i Natur-skyddsföreningen.

Magasin +E

9

Skräp - poppis bland

barnen

Skräp – allt det här skulle bara ha slängts om det inte kommit hit, bränts upp eller depone­rats. Man blir helt lycklig när man ser allt. Å vilka grejer det finns!

Kerstin Nordenstam som är projekt­ledare på Kreativt Återanvändningscenter i Vaggeryd visar runt i en stor lagerlokal fylld med spillmaterial från den lokala tillverk­ningsindustrin. Materialet lånas ut till kom­munens förskolor och skolor som använder det i daglig lek och pedagogiska projekt. I lagerhyllor och pappkartonger samsas skumgummibitar, remsor av textilier och trådrullar med träspill, papprör, utstansade metalldetaljer och missfärgade kakelplat­tor. Och så barnens favorit: jättestora byggklossar i svart lyxfrigolit, ett material som används som ljudisolering i Kinnarps kontorsskärmar.

– De här klossarna är oerhört populära att bygga med. Gullbäckens förskola där jag jobbade tidigare fick nys om dem för en tid sedan. Det som är bra med Kreativt Återanvändningscenter är att eftersom materialet samlas här så kan alla förskolor i Vaggeryd ta del av det, utan att alla behöver springa till Kinnarps, säger Kerstin.

Idén till centret kommer från det italien­ska konceptet Remida, som utvecklats inom den pedagogiska filosofin Reggio Emilia. En av grundtankarna är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter och man undviker därför färdiga leksaker till förmån för ett mer fritt lekmaterial.

Under vårt besök hinner flera pedagoger

TexT tobias janssonfoTo Petter almgren

Kreativt Återanvändningscenter i Vaggeryd lånar ut spill från industrin som lekmaterial till förskolor. Barnen gillar idén och bygger riddarborgar och nya banor till Super Mario på löpande band – av frigolitklossar, skumgummibitar och missfärgade kakelplattor.

Dennis, 4 år, och Hanna, 6 år, älskar att bygga med lyxfrigolitklossarna som är spill från Kinnarps.

11

Magasin +E

komma förbi för att låna material. Madelene Larsson, som jobbar med musik i årskurs 2, vill låna vita lakan. Hon håller på och sätter upp en ”kroppsmusikal” som ska ge känslan av sjukhusmiljö. Madelene har med sig sina egna barn Hanna, 6 år, och Dennis, 4 år, och det dröjer inte länge förrän de gått loss på de svarta frigolitklossarna från Kinnarps och byggt något som liknar ett piratskepp.

– Vi använder material från centret på fritidshemmet där jag jobbar. Våra barn byggde en Super Mario­bana med frigolit­klossarna. När jag frågade vad de gjorde så sa de ”vi bygger en ny level”. De har byggt en start­ och landningsbana för flygplan också och mycket annat, berättar Madelene.

kreativt återanvändningcenter öppnade i okto­ber 2011 och finansieras med EU­pengar, fram till maj 2013. Sedan hoppas de kunna finansiera det på något annat sätt. I inled­ningsskedet har man i första hand riktat sig till förskolor, men flera skolor har också kommit och lånat material. Dessutom har äldrevården hört av sig.

Kerstin och de tre andra projektledarna har byggt upp ett nätverk av företag som bidrar med material. När de hittar något som verkar intressant åker de ut och presenterar projektet.

– Det kan vara svårt när man kommer ut till ett nytt företag. När man knackar på dörren och säger ”hej, vi jobbar med ett­åringar, vi vill ha ert skräp” så säger de ofta att de inte har något som vi skulle kunna använda, men att vi kan gå en runda och titta. Så börjar vi rota... och hittar jättebra grejer. Och det är bara att ta. För en del är det ju en vinst, de skulle få betala för att bli av med materialet på något annat sätt, säger Kerstin.

Materialet som förskolorna hämtar på centret får de sedan behålla. Det enda kravet är att de skriver upp vad de tar och lämnar någon typ av dokumentation senare om hur materialet använts. Centret sam­manställer all dokumentation de får in och sprider idéerna om hur materialet kan användas till alla de medverkande för sko­lorna. Idéerna finns samlade i ett forum på

Sara, 7 år leker med bitar av färgad plastfilm.

nätet, där man också kan se om det kommit in något nytt material.

– Man kan också maila hit och fråga vad som finns. En förskola skulle bygga en heli­kopter ute och mailade att de behövde mate­rial, och då åkte en av våra projektledare ut till skroten och letade grejer och hittade en propeller och en gammal traktorsadel.

men finns det inte risker med att använda material som från början inte är gjorda för lek? Att använda något som är skapat för ett visst användningsområde i ett annat sam­manhang är inte alltid lämpligt, med tanke på till exempel färgämnen och kemikalier i materialen.

– Företagen har ganska hårda miljökrav på sig och bra koll på vad som är miljöfarligt och inte. Men vi har fått mycket frågor om det och kollar alltid noga med företagen när vi hämtar grejer. Något företag sa nej direkt eftersom de jobbade mycket med plaster och det passade inte alls.

Centret är också noga med att det inte ska vara vassa kanter eller annat som barnen kan göra sig illa på.

– Ett företag tyckte att kanterna var för vassa på några metallbitar som vi skulle få. Då tumlade de bitarna åt oss för att få bort det vassa. Så företagen är väldigt hjälp­samma. Sen har personalen som jobbar med barnen ett ansvar, att fundera på om det passar till den åldersgrupp man har till exempel.

vid en gammal overhead-apparat står Kerstins dotter Sara och vänder och vrider på några bitar färgad plastfilm. Ljuset från apparaten projicerar upp former och färger på väggen. Bitarnas proportioner förändras och när två färger överlappar varandra skapas en tredje. Inom Reggio Emilia­pedagogiken är det utforskande arbetssättet centralt.

– Det är inte så att man bara bygger något

”Barnen får möjlighet att se världen med nya ögon

Magasin +E

12

och sen är det färdigt. Man kanske lägger till ljus, en overhead eller en ficklampa och ser hur skuggorna blir. Och funderar på hur man ska lysa för att skuggan ska komma på den väggen där. Eller så ritar man av det man byggt eller målar det. Eller lyssnar på det. Hur låter plast? Hur låter trä? Det blir ett lärande med materialet, säger Kerstin.

Runt om i lokalen har man byggt små workshopstationer. Förutom overhead­apparaten finns en balja med vatten där barnen kan testa vilka material som flyter och inte flyter. På ett bord ligger bestick fastsatta i snören. När barnen håller i snö­rena samtidigt som de sticker in fingrarna i öronen och besticket slår i bordskanten får de en ljudupplevelse mäktig som en kyrkklocka. På en vägg hänger foton som förskolor skickat in. Någon har byggt en flerdelad låda med spillbitar av heltäck­ningsmattor på botten som ger barnen olika taktila upplevelser när de sticker ner fötterna.

Barnen hamnar också närmare verklig­heten när de leker med det här materialet

Kerstin Nordenstam med dottern Sara, 7 år, experimenterar med en gammal overhead-apparat.

På Östra skolans fritids-hem byggde barnen en ny bana till Super Mario av klossar från Kinnarps, färgburkslock från Skilltryck och konserv-burkar från kommunens centralkök.

Stora papprör från Tuve Johanssons såg i Klershult inklädda i tyg från Kinnarps blev en rolig tunnel att

leka i på gullbäcken s förskola.

barnen på götafors förskola utforskar spillmaterialet tillsammans med ljus.

foto

kr

eat

ivt

åte

ra

nvä

nd

nin

gs

ce

nte

r

fAktA industrisPill

I Sverige produceras årligen 98 miljarder ton avfall. Av det står hushål-len för drygt 5 procent, resten kommer från industrin, där avfallsligan toppas av gruvindustrin, papperstillverkningen och metallindustrin. Mycket industrispill materialå-tervinns eller bränns upp och blir fjärrvärme. Av den totala avfallsmängden deponeras 15 procent i Sverige.

Magasin +E

13

Magasin +E

basen i verksamheten är de 95 ekologiska mjölkkorna.

och näringsliv skapas, att leka med ett fritt material istället för färdiga leksaker ger barnen nya kreativa möjligheter, både förskolor och företag sparar pengar på hanteringen av materialet – och så är det förstås en miljövinst.

– Det ska vara ett flöde av grejer. Det är inte så mycket pysselgrejen som är tanken, där barnen limmar ihop något och tar med sig hem. Mer att barnen bygger ett torn idag som rasar, och imorgon kan de bygga det igen. Det handlar om att hålla materialet i omlopp. Vad händer med materialet när det är utslitet?

– Då ska det sorteras som plast, papper och så vidare. Men vi vill ju att det ska användas så länge som möjligt. Istället för att det blir liggande någonstans om barnen tröttnar på det så ska det tillbaka

”Det handlar om att hålla materialet i omlopp

hit och sedan ut en vända till. Har det varit en vattenbana på ett ställe så kan det bli ett torn på ett annat ställe. Tanken är att det ska snurra så länge det bara går innan man kasserar det.Hur har du utvecklats som pedagog genom projektet?

– Det är ett så roligt material och jag lär mig nya saker hela tiden. Projektet är en dröm för mig, jag har drömt om det här nästan ända sedan jag blev förskolelärare. Jag är en samlare själv och har det i mig, och att kunna använda den egenskapen i jobbet och sprida det till andra är jätteroligt.

jämfört med färdiga leksaker. Det är inte ovanligt att barnen känner igen en del saker, när pappan jobbar på Kinnarps till exempel. Kerstin berättar om skolor där barnen gjort studiebesök på de företag som materialet kommer ifrån, och kopplat det till samhällskunskapen.

– Har de byggt något i klassrummet med grejer från Syntema eller Bobbys Tapetserarverkstad så har de åkt dit sen. Så blir det en naturlig koppling mellan utbild­ning och näringsliv, och det är ju näringslivet väldigt intresserade av. De har svårt att få arbetskraft här i kommunen och få sökande till industriprogrammet på gymnasiet. De har lite panik och behöver skapa ett intresse för teknik tidigt.

Vinsterna med verksamheten som Kreativt Återanvändningscenter bedriver är många: en naturlig koppling mellan skola

genom ett utbyte med remidacentret i Södertälje har man fått låna mätglas från Astra Zeneca. Från Foglers International har de fått skumgummi med hål i och från Kinnarps tygspill och papprullar.

Sara använder textilspill från sybutiken Mimmis magasin som hopprep.

Magasin +E

14

Återanvändning som pedagogik

kreAtivt ÅterAnvändningscenterLigger i Skillingaryd i Vaggeryds kommun. Finansieras av LEADER, EU:s landsbygdsutvecklings-program. Förutom de företag som centret får spillmaterial et ifrån är projektet bland annat sponsrat av Mastec Components som står för lokalhyran.

reggio emiliAReggio Emilia är en pedagogisk filosofi som utvecklats på de kommunala förskolorna i den norditalienska staden Reggio nell Emilia. Filosofin har fun-nits i snart 50 år och utveck-lades efter andra världskriget som ett sätt att ”vaccinera” nya generationer mot anti-demo kratiska strömningar.

En bärande idé är att låta barnen utveckla alla sina uttrycksmöjligheter på ett fritt sätt, utan att pedagoger och till exempel färdiga leksaker sätter ramarna för hur de ska vara. Ett utforskande arbets-sätt är centralt.

remidARemida har utvecklats inom ramen för Reggio Emilia-pedagogiken. ”Re” står för Recycle - återvinna eller Reggio, ”Mida” är kung Midas i den grekiska mytologin. Allt Midas rörde vid blev till guld – här blir allt som barnen rör vid till guld, de förvandlar skräpet till något värdefullt.

För att ett återvinnings center ska få kalla sig Remida ska personalen ha gått en utbild-ning i Italien. En projektgrupp från Vaggeryd ska åka ner för att Kreativt Återvinninscenter ska bli Remida-certifierat. De anställda ska sedan hålla en tvåtimmars utbildning med alla som hämtar material.

Förutom i Italien finns Remida i USA, Australien, Tyskland och Sverige (hittills ett certifierat center, i Söder tälje).

Magasin +E

15

Varför kommer det 150 000 besökare till Visingsö varje år?

Helena: Miljön är speciell, med de histo­riska platserna och de vackra skogarna. Det blir ett annat lugn här ute.

jonas: Remmalaget är ju nummer ett. Och att cykla, det är slätt och fint.

Helena: Det är en perfekt dagstripp om man bor i Linköping eller Jönköping eller Tranås. Det kommer folk från hela södra Sverige, men även från Stockholm. Vad tror ni skulle krävas av mindre orter i Sverige för att locka fler att turista lokalt?

jonas: Man måste ha en bred front att möta publiken på med många olika typer av aktiviteter, för att kunna dra mycket folk. Det är väl det som vi har lite problem med här på Visingsö, allting är ju egentligen baserat på att det är fint väder. Regnar det cyklar du inte, och du går inte upp i Örtagården eller besöker Leklandet eller åker remmalag.Jobbar ni för att skapa en större bredd?

jonas: Tyvärr finns det ett dilemma, med båten. Det går inte att bygga upp för mycket grejer heller, för man måste kunna forsla hit folket. På sommaren är båten jättegemytlig,

TexT tobias janssonfoTo Petter almgren

men på hösten och vintern är den inte lika rolig. Folk stannar gärna i Gränna om de ser att det gungar eller regnar.Ni driver också Bengtsgården på Visingsö tillsammans med Jonas pappa Rolf. Hur viktigt är det att kunna ta egenproducerade råvaror till restaurangen därifrån?

jonas: Det är svårt att driva restaurang här ute när vi inte vet hur vädret ska bli, det går inte att veta hur mycket vi ska ta hem. Och då är det tur att vi har så mycket egenproducerat.

Helena: Ja, Jonas kära far kommer och levererar potatis dagligen från Bengtsgården, det kan vara tjugo kilo en dag och fem kilo nästa dag. Han går ut och gräver upp det vi behöver. Bengtsgården förser oss också med ägg, mjöl, kallpressad rapsolja, nötkött och fisk från det egna rökeriet.Både restaurang Solbacken och Bengtsgården är Krav-certifierade sedan flera år. Varifrån kommer ert miljötänkande från början?

jonas: Det var nog min idé. Jag började räkna på hur mycket sprutmedel och gödning vi köpte in i förhållande till vad vi fick ut. Jag

Solbackensmiljöarbete

Miljösmart semester i sommar? Att turista i närheten gynnar vårt näringsliv och minskar klimatpåverkan. +E har träffat Helena Marklund och Jonas Björklund som driver restaurang Solbacken på populära Visingsö.

Solbackenfångar det lokala

1994 Jonas köper Solbacken och utökar verksamheten från det dåvarande caféet till restaurang med dagens lunch, à la carte och pizza. De gamla kakrecepten från café­tiden används än idag till Solbackes kakor.

2005Bengtsgården som drivs av Jonas och hans far Rolf blir Krav­märkt. Gården förser restaurang Solbacken med kött, fisk, mjöl, rapsolja och potatis.

kommer inte ihåg siffrorna exakt men de inköpen kostade över 100 000 kronor per år. Och så ska man sitta i det och hantera det. Det är inte försvarbart, ansåg jag.

Helena: Nej, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

jonas: Vi testade, och det fungerade. Visst, du får inte lika stor skörd, men du har heller inte de utgifterna, och du sprider inte en massa gifter i jorden och i sjöar.Vad tyckte andra bönder på Visingsö när ni gick över till Krav-jordbruk?

jonas: Det var svårt i början. Farsan har besprutat åkrarna så länge jag kan minnas. Och så ska det liksom vara, så gör alla runtomkring. Kommer man då med en ny idé och blir sågad av dem runt omkring, då har man ju fel. Men idag har det ändrats, flera andra jordbruk är ekologiska, fast det är bara Bengtsgården som är Krav­cerfifierad.

EN

TR

EP

RE

NÖ

R

Solbackens hamburgare görs på 100 procent Krav-märkt nötfärs

från bengtsgården. brödet är bakat på lokalproducerat mjöl.

Solbacken.foto

: pr

ivat

Magasin +E

16

2008Jonas och Helena Krav­certifierar restaurang Solbacken efter att de insett att en stor del av råvarorna sedan 2005 redan uppfyller Krav:s regler. Solbacken går också med i nätverket Regional Matkultur Småland som värnar om lokal­producerad, småländsk mat.

2012Solbacken blir Krav­certifierat enligt de nya kriterier som Krav satt upp 2011. Tidigare skulle ett visst antal rätter på menyn vara helt Krav­märkta, idag utgår märkningen från hur stor procent av det totala inköpet av råvaror som är Krav­certifierade. Idag är minst 25 procent av Solbackens inköp Krav­certifierade, men ambitionen är att öka den andelen.

fakta omVisingsö

HistoriALångsmala Visingsö i södra Vättern har spelat flera vik-tiga roller i Sveriges historia. Under 1100- och 1200-talen var ön centrum för den svenska kungamakten, från Näs slott på Visingsös södra spets styrdes det allra tidigaste Sverige. I Jan Guillous böcker om Arn förekommer Näs slott ett flertal gånger.

Den mäktiga Braheätten ut övade under 1600-talet sin makt från Visingsborgs slott på öns östra sida, mitt emot Gränna.

Under mitten av 1800-talet lät staten anlägga en flera hundra hektar stor ekplantage på Visingsö, för att säkra tillgången på bra timmer till den svenska flottan. Eftersom behovet av ek sedemera avtog finns stora delar av ekskogen kvar på ön.

Visingsö lockar idag 150 000 turister om året som kommer för att åka remmalag, cykla och besöka de historiska platserna.visingso.net

remmAlAgEtt remmalag är en vagn som dras av två hästar och rymmer cirka 20 personer. Det sägs att modellen på vagnarna kommer från de ryska krigsfångar som hölls på Visingsborgs slott under 1700-talet. Idag kör man remmalag med guidade turer till sevärdheterna på ön. Nytt från förra sommaren är en speciell sagotur som innebär att remmalaget åker upp till Braheskolan där barnen får höra en sagoberättelse.

”Jonas kära far går ut och gräver upp det vi behöver

Helena Marklund och Jonas björklund driver restaurang Solbacken så miljövänligt som möjligt.

rolf och britt-Marie på bengtsgården.

Helena Marklund.Helena Marklund.

Magasin +E

17

Goda

matvanorMaten vi äter står för en stor del av vår klimatpåverkan. Det fina med det är att vi tillsammans faktiskt har en god möjlighet att göra skillnad. +E ger dig fyra konkreta och enkla råd.TexT CArOLINE PETErSSON foTo TObIAS JANSSON

Kött som krydda Ju högre upp i näringskedjan, desto mer energi behövs för att framställa vår mat. Enligt Naturvårdsverket används ca 70 procent av den globala jordbruksarealen i dag till att producera foder för kött­ och mjölkdjur. I Sverige ökade den årliga köttkonsumtionen av gris, nöt och kyckling med hela 50 pro cent under perioden 1990­2005. Omräknat per person och år är detta en ökning med 24 kilo för dessa köttslag. Den största ökningen står importerat kött för. Trots det säger över hälften av svenska folket att de är beredda att minska sin kött­konsumtion, enligt Naturvårdsverket. Tänk om vi skulle spendera lika mycket pengar på kött som vi gör idag men istället valde att köpa svenskt, ekologiskt kött eller naturbeteskött. Mindre utsläpp, bättre kvalitet, öppna svenska landskap.

ÅRETS ENERGI-RÅDGIVARE

ikeskbräoc

HeochDespre

Det viser

HSB Klimattåget var ett fantastiskt roligt, väldigt viktig ochlite galet projekt. Under 22 dagar under hösten 2010 tur-nerade tåget Sverige runt. Målet var att sprida informa-tion om och öka medvetenheten kring boendets påverkanpå klimatet. Med en rullande energiutställning och gratisseminarier ville vi inspirera och visa på konkreta sätt attenergieffektivisera boendet. Tåget var öppet för alla – bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, boende och nyfikna.

Hela 17 000 personer besökte Klimattåget och blev inspi-rerade till energibesparingar. Dessutom följde media helatågturnén och spred budskapet vidare.

Det finns mängder av sätt att energieffektivisera våra boenden, för tips www.hsb.se/energieller ring oss på 077-110 10 30.

Tänk säsongVi har vant oss att ha tillgång till allt året om. Det är en vana som kostar. Frukt och grönt som får mogna på egen hand kräver mindre energi, är mer näringsrikt, smakar mer och är ofta billigare. Ett huvud isbergssallad kan orsaka 16 gånger så stora växthusgasutsläpp vintertid då det odlats i ett uppvärmt växthus och dessutom transporterats långt, än sommartid då det odlats närmare och på friland. I Sverige har växthusen blivit energi­snålare, men i Holland, som vi importerar grönsaker ifrån året om, går det åt 37 kubikmeter naturgas för en ynka kvadratmeter odling av paprika.

För tips och recept på säsongsanpassad mat se Naturskyddsföreningens gröna guide och Majas klimatmat.naturskyddsforeningen.se/gron-guideklimatmat.se

Ta vara på matenDen totala mängden matavfall från svenska hushåll ligger på 900 000 ton per år. Produktionen av denna mat orsakar utsläpp av växthusgaser motsvarande de årliga utsläppen av 700 000 svenska medelbilar, enligt Konsumentföreningen Stockholm. Cirka 25 procent av maten slängs i onödan. Om vi hjälps åt att minska matsvinnet kan vi alltså minska utsläppen motsvarande tusentals bilar! På kampanjsidan ”släng inte maten” hittar du mängder med tips och inspira­tion till vad just du kan göra. slangintematen.se

INB

LIC

K

Undvik bottennappenEn portion ris orsakar mer än dubbelt så stora utsläpp av klimat­gaser som en portion potatis. Grövre grönsaker som morot, vitkål och palsternacka är bättre än isbergssallad, tomat och gurka. All bottentrålad fisk och skaldjur (räkor exempelvis) är bokstavligen talat bottennapp eftersom stora mängder diesel går åt vid fisket. Sill/strömming, musslor, burfångade kräftor och hummer samt fisk från svenska insjöar såsom gös och gädda är några exempel på goda val. Världsnaturfonden WWF har en fiskguide som du kan ladda ner och skriva ut, som ger grönt, gult och rött ljus med hänsyn till fiskbestånd och klimatpåverkan. wwf.se

Visste du att.. ...resor med bil till och från affären står för hälften av alla koldioxidutsläpp som transporter av mat ger upphov till.

”Om vi hjälps åt att minska matsvinnet kan vi minska

utsläppen motsvarande tusentals bilar

Magasin +E

19

Hos oss är kunderna hjältarLäs mer på www.nav.se

Visa andra att det går!

Klimatpriset 2012Lämna ditt tävlingsbidrag eller nominera din kandidat för bra energi- och klimatinitiativ. Sista nomineringsdag är den 31 augusti.

Bästa initiativ belönas av landshövdingen med plakett vid ceremoni på residenset.

Mer information finns på Länsstyrelsens webbplats, www.lansstyrelsen.se/jonkoping KLIMATSMART

JÖNKÖPINGS LÄN

+ PLUSENERGILÄN 2050

Klimatpriset är en del i Klimatrådets arbete för ett klimatsmart Jönköpings län.

KÖP VINDKRAFT OCHPRODUCERA DIN EGEN EL.

Vindandel670 kronor

Både du och miljön vinner på vindkraft. Läs mer på www.jonkopingenergi.se.

Matta sommardagar Gillar du att fynda saker på loppis eller ta hand om gamla grejer och göra om dem? +E tipsar om hur du skapar en skön hängmatta av dina gamla trasmattor.  TexT JOHANNA STÅL

baserat på prylar som ofta lämnas in till Myrorna har Ann Sjöstedt och Marit Engstedt förvandlat gamla saker till nya produkter. Tillsammans med elva kända formgivare har de i boken Nyfixat – 57 projekt för dig som gillar återbruk, fått fria händer att också göra re­design. Här samsas namn som Maria Westerberg, Oddbirds, Thomas Bernstrand, Anna Sjons Nilsson, Bea Szenfeld och Jonas Wagell.

Här är en favorit ur innehållet, perfekt för lata sommardagar.

Gör din egen hängmatta Trasmattor i sig är ett fantastiskt sätt att använda gamla tyger och kläder. Förr var det så man tog tillvara allt urvuxet och slitet. Har du en matta över som är stadig och inte för sliten så passar den även utmärkt att göra en hängmatta av.

GÖ

R D

ET

SJÄ

LV

”En trasmatta passar utmärkt att göra en

hängmatta av

GÖR SÅ HÄR!

detta behövs:• En matta, minst 220 cm lång• Symaskin• Sytråd• Två trästavar, med dimensionen minst • 2,2 cm och 20 cm längre än mat-tans bredd• Borrmaskin med borrstål• Kraftigt rep

steg för steg:1. Mät hur lång hängdel du vill ha, 200 cm minst, markera med nålar. Vik in varje mattända och sy en 7 cm bred kanal längs med markeringen.2. Borra ett hål i vardera änden på båda stavarna.3. Klipp av repet till två längder, cirka 150 cm vardera. Är repet av syntet och fransar kan du bränna lätt vid ändarna med en tändare så smälter plasten ihop till en fast klump.4. Trä in stavarna i mattans sydda kanaler. Trä repet genom hålen och knyt stadiga knutar i ändarna.

tips!Det här kan du också göra av tras-mattor: stora kuddar, sittdynor till en bänk, väskor.

Magasin +E

21

ANNONS

Vad innebär konceptet ”Fractional Ownership” och varför har det blivit så populärt i England och USA?

– Det innebär att du har tillgång till exempelvis sommarhus, bilar, handväskor eller vad du nu söker, utan att äga det själv. Du slipper krånglet med ensamt ägande, förvaltandet, och betalar bara för det du använder. Du äger en andel, vilket minskar dina utgifter men ökar nyttan och varia­tionen, och du kan dessutom få tillgång till upplevelser eller varor, som du annars kanske inte hade haft råd med.

Du kan vara delägare till allt möjligt. Jag själv är med i Classic Car Club, där vi äger flera klassiska bilar ihop, men det finns koncept för allt från gigantiska villor med egen pool, tennisbana, brygga och lyxjakt, till att leasa en ko.

Funktionellt delägandeÄgande tar tid. Bil, hus och båt kräver förvaltande som gnager på din fria tid, kraft och plånbok. Piers Brown har en lösning på hur man både kan äta kakan och ha den kvar. TexT INgEMAr TIgErbErg

EK

ON

OM

I

”Det är inte vad du äger, men vad du gör

som gör dig lycklig

Den globala ekonomiska krisen har inte minskat människors aptit på guldkant på tillvaron, men många har blivit mer med­vetna och ser över sina lyxvanor. Allt fler ifrågasätter värdet av ägande. Kvalitetstid är en bristvara i människors dagliga liv och vi vill slippa krånglet. Samtidigt finns en ökad tendens till att investera mer i underhållning, upplevelser och livskvalitet. Du är inte vad du äger, men det är vad du gör som gör dig lycklig i slutändan. Att äga något ihop eller hyra är i sig mindre resurskrävande än om alla har egna prylar, men finns det delägandeprojekt som har särskilt miljöfokus?

– Absolut! Det dröjde inte länge innan de första ekovänliga husen med den senaste gröna byggnadstekniken dök upp på delägandemarknaden. Sådana vet jag finns

i bland annat Australien, Costa Rica, Panama, Kanada och Grekland.

Piers Brown jobbar på Fractionallife.com, ett företag som arrangerar mässor och utställning ar om delägande runt om i världen. Ett liknande exempel från Sverige är Drömstugan, ett koncept där du äger en fullutrustad stuga som hyrs ut när du inte är där. Stugorna hittas på de svenska kusterna och i fjällen och som delägare får man hyra in sig på de andra orterna till kraftigt reducerade priser.

Att gå med i en bilpool är ett sätt att få tillgång till bil utan att äga själv. En del går med i bilpool istället för att ha två bilar i familjen. En bilpool som är öppen för alla och som finns i Jönköping är Sunfleet.

Magasin +E

22

Piers brown vill att fler ska äga saker tillsammans, så kallat “Fractional Ownership”.

Magasin +E

23

Solsmart Äntligen sommar och sol. Du som är smart är försiktig både med hur mycket sol och hur mycket solkräm som du utsätter dig och naturen för. TexT CArOLINE PETErSSON

Sol, på gott och ontDet är med solen som med många andra njutningsmedel. Nyttigt i små doser, farligt att överdosera. Exponering av utraviolett ljus gör att aktivt D­vitamin bildas i huden, vilket bland annat skyddar mot benskörhet och enligt vissa studier också olika typer av cancer. Samtidigt ökar andelen fall av hudcancer kraftigt i Sverige, på grund av för mycket sol. I Jönköpings län ökade antalet hudcancerfall med så mycket som 44 procent mellan 2000 och 2008, och allt fler yngre drabbas.

Det som händer när huden överexponeras är att det uppstår skador i DNA­massan. Då kan cancerceller bildas och utveckla en hudtumör, som oftast visar sig genom en färgförändring eller att ett födelsemärke växer till.

Kemikaliefritt solksydd2008 gjorde Naturskydddsföreningen en undersökning av 18 av våra vanligaste solskyddsprodukter. Man fann att samtliga innehöll ett eller flera ämnen som är farliga när de kommer ut i naturen, däribland zinkoxid. 2009 stoppade Livsmedelsverket 23 solskyddsprodukter på marknaden på grund av att de innehöll zinkoxid. Det effektivaste sättet att undvika användningen av farliga kemikalier är att använda kläder istället för krämer som solskydd och att inte vara onödigt mycket i solen mitt på dagen när solstrål­ningen är som starkast.

Använder du solskydd, leta efter produkter certifierade av Svanen eller EcoCert (en brittisk certifiering av naturlig och ekologiskt hudvård.

I Naturskyddsföreningens undersökning 2008 hittades farliga ämnen i samtliga av våra vanligaste solskyddsprodukter.

boken Badskumt ger tips på hur du undviker kemikalier i hudvård.

Apoteket Hjärtat säljer svanenmärkta solskyddsprodukter.

HÄ

LSA

Solen skiner över Näsuddens badplats i Hindsen.

foto

: ww

w.s

ma

la

nd

sb

ild

er

.se

Magasin +E

24

Hallå där!

Hur påverkade jobbet dina egna solvanor?– Under utbildningen fick vi se bilder på cancerfall vilket gjorde oss avskräckta. Framförallt handlar det om att undvika att bränna sig. När man lärt sig att hudcancer kan komma efter 10 år blir man mer försiktig. Jag är alltid noga med att smörja in mig nu på sommaren.

Vad fick ni för respons när ni var ute och informerade?– Vi fick mycket positiva reak-tioner. Det var oväntat många som var medvetna om att man ska smörja in sig även när det inte är soligt. Det som är farligt är UV-strålarna. Det var inte särskilt många som argumen-terade emot, men däremot är det en vanlig åsikt att man vill vara solbränd.

Vad finns det för fördomar kring solning?– Många tror att man kan vänja sig mot solen genom solarie-solning, men det kan man inte. Det är inte samma sorts strålar. Jag försöker själv att inte sola solarie så mycket, men nu är det snart studentbal och då gör jag ett undantag.

ellen bergquist som sommar-jobbade som UV-informatör i Tranås, Jönköping och Nässjö sommaren 2011.

Lär dig mer Ljusskyggt solskydd – miljögifter i solkrämer, Naturskyddsförningen, 2008Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg, Katarina Johansson,2011

”I Jönköpings län ökade antalet

hudcancerfall med så mycket

som 44 procent

Magasin +E

25

Naturensskafferi Det är dags att ta hand om naturens gömmor och se vilka värdefulla resurser som finns gratis runt husknuten. Gamla råvaror som bark och maskros hamnar i finköken och blommor som kamomill funkar perfekt till lugnande teer.  TexT JOHANNA STÅL

Maskrosomelett

Maskrosorna är extra fina och spröda i början av sommaren. Bladen vissnar snabbt efter plockning, men lägg dem i kallt vatten så återfår de snabbt sin spänst igen. Så här gör du en omelett på maskros.

4 ägg4 msk vattenEtt par nävar maskrosblad, så späda som möjligtNågra buketter broccoli (kokta)GrönmögelostSalt och pepparOlja

Gör så här1 Ansa maskrosorna. Skär bort rötter och skölj bladen.

2 Blanda ägg och vatten. Salta och peppra. Häll i varm stek­panna med olja.

3 Hacka och lägg i broccolin när omeletten börjat stelna lite.

4 Använd en gaffel för att göra hål i äggstanningen så att allt blir fast. Lägg i några bitar grönmö­gelost. Toppa med maskrosblad. Låt puttra tills osten smält och omeletten är lagom fast.

foto psd_cc

Kamomill blommar i juni till september.

Magasin +E

26

SS

ÄS

ON

GS

RE

CE

PT

Kamomill

I juni finns många blommor på ängarna, kamomillen är en av dem som kan användas praktiskt. Torka blommorna och använd dem som lugnande te, eller lägg i badvattnet. För te: använd 10 gram kamomillblommor till 45 gram vatten eller 30 gram tor­kade kamomillblommor till 1 liter vatten. Häll det kokande vattnet över blommorna, låt dra i fyra mi­nuter. Sila bort blommorna.

Förväxla inte kamomill med prästkrage, som har breda blad, medan kamomillen har småflikiga.

Barkbröd

Bark användes förr som en nödingrediens i svåra tider, men nu pratar allt fler om hälsovin­sterna med barkbröd. Bark är en närproducerad ingrediens om du plockar den själv i närheten (du får dock inte plocka från levande träd som du inte äger), men det är svårt att göra eget mjöl. Du kan köpa det i hälsokost affärerna, men då är det inte längre en nödvara utan en lyxvara, sett till kilopriset. Här ett recept på barkbröd.

100 g jäst1 liter ljummet vatten1 liter rågmjöl1 1/2 liter vetemjöl, drygt2 dl barkmjöl

Blanda till en deg och låt jäsa en timme. Kavla ut och grädda – tid och temperatur beror på hur stora kakor du gör.

Eget barkmjöl

Ta bort den grova ytterbarken på en fälld tall (som är fälld av annan anledning såklart) och lossa den millimetertunna innerbarken med en kniv. Lägg remsorna i blöt för att garvämnen försvinner ut. Torka dem sedan i ugnen, mal dem till mjöl och baka.

Magasin +E

27

Magasin +E

27

www.redcross.se/forstahjalpen

Utbildningar som räddar liv.Katastrofer är inte bara något som inträffar på avlägsna platser i andra delar av världen. En olycka kan likaväl inträffa i din närhet – till exempel på jobbet. Att veta hur man ska agera i ett sådant läge är en trygghet både för dig och dina kollegor. Det kan till och med vara skillnaden mellan liv och död. Våra utbildningar är erkänt välrenommerade och ger dig grundläggande kunskap i första hjälpen inklusive hjärt- och lungräddning. För att göra arbets-miljön ännu säkrare kan du köpa eller leasa en hjärtstartare av oss. Ju fler som lär sig att rädda liv desto tryggare blir din arbetsplats. Boka en utbildning redan idag på: 0771-53 53 00.

1 Lär dig odla ekologisktLokalföreningen FOBO (Förbundet organisk­biologisk odling) i Eksjö­Nässjö kommer att finnas i sin egen trädgård vid Storegårdskyrkan i Eksjö varje torsdag under sommaren från klockan 18.00 för dig som vill lära dig mer om verksam­heten. I mitten av juni var det premiär för årets utställning som handlar om hur vi kan odla den egna maten på ett ekologiskt sätt. fobo.se (gå in på lokalföreningar och välj Eksjö/Nässjö) t. o. m. 6/92 Loppis i 1600-talsmiljöKrusagården i Eksjö bjuder in till lopp­marknad varje måndag till lördag mellan 30:e juni och 28:e juli. Samtidigt kan du njuta av gårdens hembakta bröd, våfflor och kaffe, och besöka antikvariatet.krusagarden.dinstudio.se 

30/6-28/7 3 Aktiviteter runt RuskenRunt den vackra sjön Rusken i Värnamo kommun bjuder föreningen Rusken Runt in till två dagar i augusti med försäljning av hantverk, loppis, musik och GPS­skattjakt. Varför inte kombinera med en promenad runt sjön när du ändå är där?gotorusken.se 25-26/8

4 Kreativ sommar för barnenVarje lördag och söndag i juni, juli och halva augusti bjuder Kultur och Fritidsförvaltningen i Vetlanda in barnen för att bygga och leka med kottar på Vetlanda Skolmuseum i vackra Forngårdesparkens historiska miljö. Barnen skapar kottdjur och ladugårdar som de sedan får ta med sig hem.vetlanda.se/MuseuM

19/5-12/85 Konstvecka i Tranås I år är det 10­års jubileum för Konstrakan i Tranås. Det firas med en hel vecka fylld av olika evenemang under namnet Konst i Sommenbygd och avslutas med Konstrakan sista lördagen i augusti. Över

100 konstnärer, konsthantverkare och designers visar upp sina verk och ramar in den 38 meter breda Storgatan. konstrakan.se

18/8-25/8 6 Tävla med dina fototalangerNässjö kommun arrangerar tillsam­mans med Naturskyddsföreningen och Nässjö Affärsnätverk en foto­tävling på temat ”energi”. Skicka in dina bästa bilder med anknytning till energitemat senast den 31 augusti

Kalendariet

PÅ

GÅ

NG

Sommaren bjuder på mängder av aktiviteter för stora och små i hela länet. Vi har valt ut några höjdpunkter som värnar om miljön och lokalutvecklingen. TexT CArOLINE PETErSSON IllusTraTIon PETTEr ALMgrEN & OSKAr SCHMIDT

och du är med och tävlar om bland annat en överraskning värd 1500 kronor. Bilderna kommer visas på utställningar till hösten och kommer också med i Nässjö kommuns kommunalmanacka.Kontakt: sunniva.robertson@nassjo.se 31/8

1 2

3

4

5

6

Magasin +E

29

Allt du behöver för just DIN resa.

Priser, Biljetter, Tider och Linjer.

All information hittar du på vår hemsida:

www.jlt.se

eller ring vårt Kundcenter på0771 - 444 333

Jönköpings Länstrafik

Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetar för

Införande av elfordon En förstudie i samverkan med Kalmar, Kronoberg och Blekinge län går nu över i skarpt läge under namnet Green Charge Sydost: ett projekt för regional samverkan för hållbara elfordonssystem. I Jönköpings län deltar Eksjö, Värnamo, Habo, Gislaveds och Jönköpings kommuner samt Landstinget.

För mer info: greencharge.se

Jobbar ni också för miljön i Jönköpings län?

Visa upp ert miljöarbete med en annons i kommande nummer av +E.

Annonsansvarig: Andreas Lind070-633 53 50andreas.lind@display-umea.se

STORE MOSSE

BILISMENS UTSLÄPP

VANLIGT TRÄD I

VÅR SMÅ-LÄNDSKA

SKOG

MAMMA MIA

KLIVER EN DEL

UPP I

INTERNA-TIONELLT

NÄT

STÖRRE BIL,

DESSUTOM INKÖRD

HA PÅ KÄNN

VILL VI HA

LUFTEN VI ANDAS

SERVE-RING

HOTFULLT ELLER HOTAT DJUR?

FÅS AV VIVI OCH

VIVIAN PÅ ÖA

OBEAR-BETAD

RADONHALT MAX 200 BQ/M3 I BOSTÄDER

VÄGBE-LÄGG-

NING PÅ LANDET

VIKTIG NA-TURTILL-GÅNG PÅ JORDEN

KRAFT VI BEHÖVER

TIDSRYMD

SIGNA-LERA

FÄRGRIK GOJA

LIVAT ELLER

HALKIGT

TÅKERN-DANSARNA

GOD MILJÖ ÄR MÄN-NISKAN VÄL ...

GAMMALT BÖR BYTAS

ÖNSKAR VI SKA BLI MILJÖMED-

VETNA

UDDA TYPKOMMER

NOTAN PÅ MILJÖ-

FÖRSTÖ-RINGEN

SKÖVLADE SKOGAR

GÅNGBARA

OSANDE ÄMNE

UPPGRA-DERING? I ROPET,

HÖGAKTU-ELL

VARPA I HUSKVARNA

EN SORTS REAKTION

TRIPPAS PÅ

BÅTVIRKE PÅ VASA-

TIDEN

STYGG HANDLING

FREON

PROGRAM-BURK

PÅ PÅ MYCKET

GULLIG

BLOTTAD PÅ

SAMLADES FÖR NYK-TERHETS

SKULL

GÖRS OFTA I DEMON-

STRATIO-NER

LAVIN ELLER SKRED

BILISTERS DYRA AK-TIVITET

WEBB-PORTAL

MOTOR-DRIVEN TVÅHJU-

LING

ÄLSK-VÄRDA,

GENTILA

DÅ NÄR VARKEN IPAD EL. IPHONE FANNS

CENTI-LITER

ÄR MAN-DELOLJAN

LITET SÅR FÖR

MORAL-REGLER,

GRUNDEN I SAMHÄL-

LET

HASSE SJÖNG OM FOTEN I

EN SÅDAN

EN SKÖN LITEN

SLUMMER

DEN HAR ENERGI I MÄNGDER

VILL VI DET

VACKRA I NATUREN

TOR OCH FREJ,

ODEN OCH ULL

STÅR FÖR KVALITET

BOUR-GOGNE

BÄR KOTTAR

ETT SÄTT ATT RENA

VATTEN

FYRAMÅ-NADERS-PERIOD

TAR MAN GÄRNA OM

KAKAN VAR GOD

HANDELS-PALATS

KYLIG BADPLATS

OFFRAN-DET TILL HEDNAGU-

DARNA

MED LIM EL. KAVIAR

BUMLING

CHEFFÖRTECK-

NATUTAN SLUT

HON KÖRAR I

BAKGRUN-DEN

DRINK-TILLTUGG

DÅLIG VARIANT

MISSUNN-SAM

KORRO-DERA

HELT NÄRA

RIKTNING

FÖRST I ORD-

NINGEN

AKROBA-TISK

VINDPUST

KÖR I STOCKHOLM

VERKLIG-HETSTRO-

HET

I SKOLA ELLER SLOTT

MEN EJ I KOJA

I SLUTET AV NYÅRS-

NATT

EN REJÄL KNALL

TPX-12

VIKTIG Ö I VÅR HISTORIA, FAVORIT FÖR DAGENS TURISTER OCH MILJÖMEDVETNA RESENÄRER! VISINGSÖ ÄR JU ...

EnergikryssFrån och med detta nummer bjuder vi på ett korsord.

Du som löser korsordet är med och deltar i uttlottningen av biobiljetter. Skicka in texterna från de blåmarkerade fälten till red@plus-e.se eller posta hela korsordet till:

Camino, Västra Hamngatan 18, 411 17 Göteborg DIN

SID

A

foto

mo

ra

lis

t_c

cJobbar ni också för miljön i Jönköpings län?

Magasin +E

31

VI gÖr MEr! Magasinet +E görs av Camino, ett mediaföretag som sprider 

berättelser om en grönare, godare och skönare framtid. Vägen dit kantas av engagerade människor med smarta 

idéer och handlingskraft. 

ERBJUDANDE: Testa 3 nr av vårt gröna livstilsmagasin Camino för endast 149 kr (ordinarie pris 225 kr). Välj prenumerationstyp 

”annan” och ange kod ” jonkoping” i meddelanderutan.  caminomagasin.se/prenumerera

UTFORSKAR NYA VÄGAR

 Magasin

 Föreläsningar

 Produktion av

text och bild