É Romani GlindaDen romska spegeln

Pris 90 kronor Nr 5 – 2013 sept – okt

Vem fan lyssnar på en rom som tidigt harslagit larm om ett register över romer hospolisen? Vem fan lyssnar när man sägeratt det finns en särskild rotel sombehandlar romsk brottslighet som heter”romaspan” och som på den tiden hadeett fotoregister på romska ungdomar. Vidolika samtal med poliser man känner såhar det blivit sagt att ”även om det skullefinnas ett fotoregister, eller en speciellrotel som behandlade romsk brottslighet,så skulle det aldrig erkännas av polisen”.

Tack DN som har avslöjatSkånepolisens omfattande romska regis-ter med lika omfattande släktträd. VidDN:s första förfrågan efter avslöjandetav det först registret sa man att det intefanns något ytterligare register, men lög-nen höll inte mer än några timmar. Baraett dygn senare avslöjas ytterligare ettregister på 1000 personer och någradagar senare finner man 16 hyllmetermed pärmar märka med Z. (Se artikelnpå sid. 8)

Nu säger rikspolischefen att han sagttill sina länspolismästare att de ska seöver om det finns några register hos democh de har sagt att det gör det inte. Hursanningsenligt är då det?

Registerfrågan har varit uppe förutfrågning hos riksdagens konstitution-sutskott, där var även Rikspolischefenoch Justitieministern med och skullesvara på frågorna.

När romerna lade fram sitt önskemålom att någon romsk representant skullevara med i utredningen sa Beatrix Ask attman följer lagar och regler och att detinte skulle kunna låta sig göras. Det finnsingen romsk tjänsteman svamlade honom. Att man i det här fallet skulle till-kämpa positiv särbehandling hade honingen tanke på.

Samma dag avslöjar Expressen poli-sens hemliga facebook-grupp. Där flödardet av diskriminerande påhopp mot enrad kända personer. Här blirRikspolischefen kallad för "Svammel-Bengt", Leif GW Persson påstås vara

2 É Romani Glinda

Redaktören har ordet

precis slut i huvudet. Och förra länspo-lismästaren Karin Götblad ses som enpinuppa. Är inte detta ett hatbrott pånätet så säg?

Register på romer finns ju på andraställen, men tydligen har Skåne enförkärlek till att registrera och skapasläktträd. Smärtläkaren Birger Faghervar tydligen en doktor av den gamlaskolan som var populär hos Romer ochav patienter med behov av att sova. Hanhar bland annat gjort ett släktträd överromerna i Malmö-Lund där han konsta-terar att de är släkt med varandra ochsen forskat vidare och konstaterat att detbara är Rohypnol som kan få romer medsömnproblem i regionen att sova gottom nätterna. Han blev i alla fall av medarbetet.

Apropå registret som finns på stadsar-kivet. Där ligger troligen bland andraakter socialförvaltningens utredning omromers sociala situation från Stenby sek-tionen. En utredning som kom i fel hän-der., nämligen i händerna på Professor

Karl Olov Arnstberg som sedan skrev enmycket negativ avhandling om romer.

Jag tycker att man ska gå igenom allainstitutioner och myndigheter som hararbetat med romer. Det gäller blandannat Skolverket, Socialstyrelsen ochSocialtjänsten som säkert har personligasocialregister över romer från olikautredningar.

Behåll alla färdiga rapporter, men intepersonakterna!

Innehåll:

Debatt och artiklar om register skandalen sid. 3-11

Årets Bokmässa sid. 12–15

KU utfrågningen sid. 18

Civil rights Defenders sid. 19

Hasse Taikon sid. 19

DO:s dialogmöte sid. 21

Teskedsorden arrangerar sid. 22-23

Manustävling avgjord sid. 24

Antiziganismens historia sid. 25

Gamla bilder berättar sid. 28-29

Receptet sid. 30-31

Teckningen på framsidan är gjord av UlfLundkvist till ett manus av Bengt OBjörklund.

Statens KulturrådVår bidragsgivare

ISSN 1651–3258

É Romani Glinda

Egnahemsvägen 58141 37 Huddinge

Telefon:+46 (0)8-779 40 31+46 (0)70-712 39 91

E-mail: info@romaniglinda.seWebadress: www.romaniglinda.se

Postgiro: 19 54 82–5

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Fred TaikonRedaktion: Maja-Lena Taikon,Rosario Ali Taikon Bengt O BjörklundVeronika PortikMia Taikon

Tipsa ossVi tar gärna emot material till tidning-en, samt tips om olika evenemang påsamtliga romanédialekter, antingen viavanlig post eller via e–posten:red@romaniglinda.se

Tryck: Carlshamns tryckeri

É Romani Glinda 3

Polisens registrering av romer är ettgrovt övertramp – med mörka historiskakopplingar. De ansvariga för detta måsteavskedas. Det skriver artisten ochdebattören Hans Caldaras.

1942–1943, när nazisterna härjade sommest i Europa, fick polisen som uppgiftav regeringen att rigoröst kartläggavarenda rom och jude i landet. Det är litedrygt 70 år sedan – och än i dag har intemaktapparaten erkänt vilket motiv somlåg bakom denna registrering.

Bland offren var min mor och hennesfamilj, som tvingades att föra en ambule-rande tillvaro och leva i utanförskap.Polisens registrering såg man som ett all-varligt hot och den förknippades medoroligheterna ute i Europa, vilket varskrämmande nog.

Ryktena hade spritt sig till Sverige attjudar och romer var nazisternas främstamåltavla, att de utsattes för massavrätt-ningar och att de transporterades till kon-centrationsläger i bland annat Polen. Vidden här tiden fanns det en utbredd sym-pati för Hitler och hans politik här i lan-det. Bland annat hos media, studentkå-ren, regering och politiker – som samti-digt var medvetna om att judar ochromer i våra grannländer Danmark ochNorge deporterades till nazisternas kon-centrationsläger. Många nekades ocksåatt ta sig över Sveriges gränser när de

försökte fly från nazisternas våld.Nu har det skett igen. Polisen i Skåne

har under flera års tid systematiskt regi-strerat flera tusen romer. Man kan undrahur detta kunde ske och vad som är moti-vet denna gång. Är det återigen just pågrund av att de är romer? Ostraffade ochtusentals barn är offer för detta rasistiskaövergrepp.

Polisen, som ansvarar för registrering-en, försvarar sig med att den inte baseraspå etnicitet, utan på kriminella grupper-ingar. Ett sådant argument håller inte ochär absolut inte försvarbar. Handlingen äri strid med internationell rätt och gällan-de svensk lagstiftning – och är kriminelli sig.

Den signalerar tydlig antiziganism ochär ett allvarligt brott mot vårt rättssam-hälle och som måste få rättsliga följder.Regeringen måste ställa de ansvariga tillsvars för att markera att detta är totaltoacceptabelt och är i allra högsta grad enskam för Sverige.

Internationellt har man reagerat medstor förvåning över att Sverige – somanses vara en förebild när det gällermänskliga rättigheter och människorslika värde – har begått samma grovaövertramp gentemot romer som tillexempel Ungern gentemot judar ochromer (något som Sverige starkt har tagitavstånd ifrån).

Om registreringenI detta nummer får du, med anledning av det somhänt i Skåne med polisens registrering av romer,inte bara ett inlägg utan flera.Vi på reaktionen tar det som hänt på största all-var och i detta nummer belyser vi det som harhänt på flera sätt.

Många med romskt påbrå har under detsenaste dygnet visat stor oro för vad dessaregistreringar kan resultera i – eftersomman har en lång historia att gå på. Blanddem en familjemedlem som aldrig harvarit i olag med polisen och som undradehur han skulle få reda på om han ochhans lille son var registrerade. Jagförsökte lugna honom, men oron finnsändå där. Vilket vittnar om hur en stordel av den romska befolkningen i landetkänner sig i dag.

Skånepolisens agerande har gjort storskada för hela poliskåren i landet. Tillitenför polis och samhället förvärras hos denyngre generationen romer och andrautsatta minoriteter, fördomarna får fäste.Polisens hänsynslösa agerande leder tillatt de tappar tron på rättsväsendet ochden trygghet samhällets beskyddare skastå för. Det kan i sig leda till att man tap-par förtroendet för sitt land.

De poliser som har satt detta i systematt utpeka oskyldiga människor som kri-minella har gjort mycket skada i arbetetatt skapa ett rättvist och tryggt samhälle.De måste entledigas från sina ansvars-fyllda poster eftersom de har missfärgaten hel yrkeskår och skandaliserat vårtland.

Hans Caldaras, artist, författare och debattör.

Debatt

Jag har på olika funktioner inom polisenhållit fast vid att yrkesetiken är en centralfråga för polisen. Under detta begreppkan grundläggande principer för ett rätts-samhälle inordnas liksom frågor ommänskliga- och medborgerliga rättigheter.

Med detta perspektiv på mitt yrkeslivtvingas jag konstatera att jag kan se till-baka på ett gigantiskt misslyckande. Närjag ser poliser, som enligt min uppfatt-ning har det finaste förtroendeuppdragman kan ha i vårt samhälle, försöka för-svara och förklara varför man behöver ettetniskt register på närmare 5 000 romerför att utreda en släktfejd på en mindreort i Skåne, skäms jag intill gränsen fördet uthärdliga.

När jag sedan ser, hör och läser hurolika politiker, rättsvårdare och samhälls-debattörer i olika tonarter förmedlar detförsåtliga budskapet ”ingen rök utan eld”blir det än värre. Jag kan närmast fysisktkänna hur dessa budskap landar mjuktoch hemtamt i den antiziganism somgenomsyrar vårt samhälle, dess invånareoch institutioner.

Åter till 60-talet. Poliskriser av olikagrad är inget nytt. När vi från facketssida då formulerade en mediepolicyutgick vi ifrån att vi måste bli ett alterna-tiv till ledningens förhållningssätt som dåvar – förneka, bortförklara, angrip bud-bäraren och hänvisa till pågående utred-ning. Skillnaden idag är att många cheferöverlämnat tillämpningen av strategin tillpresstalesmän och informationsenheter.

Nu ska alla förtröstansfullt vänta påatt olika kontrollorgan ska utreda om mankan hitta någon stackars sate att läggaskulden på för att detta register upprättats.Vem ska ta ansvaret för att detta register ären produkt av att vi i vårt land har en ald-rig tillbaka motad antiziganism? Vem skata på sig ansvaret för att registret är en

kränkning av tusentals romer och att detsom nu sker i uppståndelsen kring registrethar ryckt bort en skör trygghet för tusen-tals fler? Hur ska romer som misstror sam-hället, nu när de fått ytterligare ett bevispå att deras misstro är välgrundad, kännasig trygga med att frågan utreds?

Jag skulle önska att rättsväsendetträdde tillbaka med konstaterandet attdetta är för stort för oss. Jag kommer atttänka på begreppet; den som är utanskuld kastar den första stenen. De kon-trollorgan som nu ska utreda frågan bordesamtidigt utreda varför man inte sett dettasjälva och inför allt folket besvara frågan:Varför har vår rättsvårdande funktion intefungerat? Jag hoppas så klart få höranågon säga: ”Vi kan inte bortse ifrån attden antiziganism som genomsyrar helavårt samhälle också påverkat oss och vårtsätt att sköta vårt uppdrag!” Men detkänns inte särskilt troligt.

Hur ska man förankra innebörden avatt antiziganismen genomsyrar hela sam-hället? Också den utmaningen har illu-strerats under de dagar som gått efteravslöjandet av polisens register överromer. På DN Debatt den 1 oktober taren imponerande samling vetenskapskvin-nor och -män till orda under rubriken”Dags att göra upp med den statliga anti-ziganismen”. En majoritet av underteck-narna är historiker och torde vara välmedvetna om att de övergrepp romernautsatts för i modern tid grundar sig påpolitiska beslut som i sin tur grundadesig på vetenskap.

Rasbiologi och begåvningsmätningarär bra exempel på beslutsunderlag somhaft avgörande betydelse för nu levanderomers livsöden. Den praktik som grun-dar sig på den statliga politiken genom-förs i huvudsak i våra kommuner. Enannan viktig aktör i den historia som for-

4 É Romani Glinda

Besviken på sina egna

mat romers vardag är kyrkan. Som jagser det är det många aktörer som har skälatt göra upp med antiziganismen. Statenhar trots allt tagit några stapplande stegpå den vägen till viss del tillsammansmed romer och det är staten än så längetämligen ensam om.

När Delegationen för romska frågorefter mer än tre års arbete överlämnadesitt betänkande (SOU 2010:55) till reger-ingen var ett av förslagen att en särskiltkommission skulle tillsättas som ett led iatt överbrygga det förtroendegap somfinns mellan romer och majoritetssam-hället. Värt att notera är att hälften avdelegationens styrelse var romer. Ettexempel bland få på romsk delaktighetoch reellt inflytande. Förslaget genom-fördes som bekant inte men det som nusker ger frågan förnyad aktualitet.

Nu är rätt tillfälle att tillsätta en kom-mission ledd av romer med tillgång tillden kompetens och de befogenheter somkrävs för att göra uppdraget möjligt.

I ett sådant uppdrag är frågan omregistrering av romer en viktig del främstsom uttryck för samhällets ständigt åter-kommande ansträngningar för att kartläg-ga, registrera och kontrollera romer. Detär min övertygelse att en sådan gransk-ning skulle visa att Skånepolisen är ettexempel, inte ett enstaka undantag. Hurmånga Z-register finns det runt om i lan-det bland till exempel kommunala enhe-ter och hyresvärdar?

Gunno Gunnmo, fd polis, utredare somjust nu arbetar med att ta fram Vitboken

Debatt

É Romani Glinda 5

Polisens viktigaste uppgift är att tjänamedborgarna och värna samhällets grund-läggande demokratiska värden. Det gör vidagligen genom att ”skydda, hjälpa ochställa till rätta”, men det arbetet förutsätteratt vi jobbar i harmoni med de värderingarsom vi har i uppgift att upprätthålla. En avde mest centrala är den om alla män-niskors lika värde, oavsett etnicitet, sexu-ell läggning, med mera. Därför känns detotroligt tragiskt och olyckligt att det ver-kar som om det hos polismyndigheten iSkåne finns register som är baserat på justetnicitet.

Även om Skånepolisen hävdar att det rörsig om en ”analysfil” som upprättats i sam-band med brottsutredning rörande en kon-flikt, är det omöjligt att se hur det kan vararelevant att registrera över 4000 personeröver hela Sverige (varav cirka 1000 barnoch några avlidna) i det syftet. Och ävenom det har hävdats att registreringen inteär ”etnisk”, så finns det så vitt jag förståringen som bestrider att alla i registret fak-tiskt är av romsk härkomst. Det hela blirän värre av att det verkar finnas minst ettliknande register till, med knappt 1000 per-soner registrerade.

Att de registrerade är just romer gör dethela än mer tragiskt. Ingen grupp har imodern svensk historia varit så utsatt fördiskriminering och övergrepp ifrån statensom just romer. Detta har lett till att delarav den romska gruppen redan har ett lågtförtroende för myndigheter som polisen.Att då upptäcka att det finns register därromska barn registreras och kartläggs påsamma sätt som polisen gör med kriminel-la grupperingar är inget annat än en kata-strof, då detta ytterligare förstärker romer-nas utanförskap och känslan av att de intekan lita på statliga myndigheter.

Tragedin riskerar även att drabba viktigtpolisarbete. Att registrera och kartläggauppgifter om personer som ägnar sig åtkriminalitet är helt grundläggande, bådeför att kunna utreda spaningsbrott sområn, inbrott och narkotikahandel och för

att kunna bekämpa organiserad brottslig-het. Arbetet kringgärdas av regler som oftakänns överdrivet stelbenta och ibland mar-kant försvårar vårt arbete.

Hantering av känslig persondata krävertill viss mån ett förtroende och måste alltidbalanseras mot den personliga integriteten.Förtroendet för polisens informationshan-tering skadas självklart om det missbrukasgenom exempelvis den här sortens regis-ter. Det känns ironiskt och absurt att sam-tidigt som regelverket gör det svårt atthantera viktiga listor med aktiva yrkeskri-minella så registrerar vi romska famil-jeträd.

Hela händelsen är extremt skadlig förpolisens förtroende. Självklart främst i denromska gruppen, men även i andra minori-tetsgrupper. Det är svårt att inte se registrensom ett tecken på rasism, och rasism hospolisen är helt oacceptabelt och drabbarhela samhället. Det är nu otroligt viktigt attvi drar lärdom av det inträffade.

Först och främst krävs öppenhet,ödmjukhet och självkritik. När man begårmisstag, så ska man be om ursäkt till demsom har drabbats – och i det här falletinnebär det inte bara de runt 5000 registre-rade romerna, utan hela den romska grup-pen i Sverige.

En ursäkt kräver dock ett erkännande avatt fel har begåtts, och här är polismyndig-heten i Skåne minst sagt svävande. Manverkar tyvärr mer beklaga ”reaktionerna” änsjälva registret. Då var riks polischefensreaktion, att bli ”förbannad” och säga sigvilja säkerställa att inga fler sådana registerfinns, betydligt mer konstruktiv.

Det är bra att registret granskas ur juridisksynvinkel av riksenheten för polismål. Om brotthar begåtts, så ska de självklart lagföras. Menden rättsliga processen räcker inte. Det krävs engrundlig utredning kring hur och av vem regist-ren har använts och vilka som har känt till demutan att reagera. Utredningen bör ske i samverkanmed externa aktörer, och syftet borde främst vara attta reda på vad vi kan lära oss av händelsen.

Det får inte bli frågan om att hitta synda-

Polisen behöver en egen Lex Mariabockar, det viktiga är att identifiera struktu-rella problem, oavsett om det gäller tvivel-aktiga arbetsmetoder eller rasism, ochåtgärda dem grundligt på organisationsnivå.Centralt är att ledarskapet på alla nivåerinom polisen (inte minst i Skåne) i bådeord och handling visar att man är extremttydlig med att ta avstånd från rasism, ochspeciellt då mot romer.

Även om jag tror och innerligt hoppasatt det bara har varit ett begränsat antalpersoner som har haft kännedom omregistret, torde lärdomarna om hur detkunde gå så fel vara relevanta för helaPolis-Sverige.

Tyvärr saknas idag utarbetade former förutredningar som avser att undersöka miss-tag, fel och brister i syfte att förbättra verk-samheten. Polisen har bara internutred-ningar som avser att pröva om någon kanbevisas ha gjort sig skyldig till brott. Detfinns ett stort behov av en liknandelagstiftning som sjukvårdens Lex Maria.

Till syvende och sist handlar dock dengrundläggande frågan kring registreringenav romer om värderingar. Polis för bundet harunder Lena Nitz ledning upprepade gångerdrivit frågan om att lyfta och uppvärdera deetiska frågorna i en organisation där honnör-sorden länge har varit ”resultat” och ”mål” –men har ännu så länge mötts av kalla han-den av rikspolisstyrelsen.

Även på politisk nivå har hårda siffrorprioriterats framför mjukare värden. Ompolisledning och politiker är beredda attsamarbeta med Polisförbundet kring hur vikan få polisen mer värderingsorienterad,så kan arbete med etiska riktlinjer ochutökad handledning i kombination med enLex Maria för polisen förhoppningsvisleda till en organisation i utveckling sombåde får och förtjänar mer förtroende.

Det vore ett konkret sätt att visa hand-lingskraft på och vända den här tragedintill något positivt.

Martin Marmgren, polisPublicerad 25 september i svt.se

Debatt

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.

Anmäl diskriminering till DO!DO arbetar för att diskriminering inte ska förekomma i samhället. Genom att anmäla diskriminering till DO gör du tre bra saker:

1. Du ger dig själv möjlighet att få upprättelse för den kränkning som du utsatts för.

2. Du bidrar till att synliggöra diskrimineringen.

3. Din anmälan kan bidra till att andra inte behöver utsättas för samma sak som du.

Frågor om diskriminering?Ring till DO på telefonnummer 08-120 20 700. Rådgivningen har följande öppettider:

Det går också bra att mejla till DO på adressen do@do.se

É Romani Glinda 7

Vi är förbannade! År efter år pågår detrasistisk registrering. Vi var många somvaknade idag och blev upprörda. Nu krä-ver vi handling. Det här handlar om sys-tematisk rasism, om hur en grupp män-niskor utsätts för registrering. Detta ärnågot vi vägrar gå med på, vi kräver nuen sanningskommission. Vi kräver ocksåatt romer får sina mänskliga rättighetertillgodosedda, sade Kalle Larsson frånCentrum mot rasism.

De upprörda rösterna var många.Någon menade att det var dags att vaknainnan rasprofilering, register och gas-kamrar blir ett faktum. En ung kurdiskflicka menade att vi alla är systrar ochbröder och representanter från ung väns-ter menade att polisen misslyckats medatt följa lag och moral.

Även Hans Caldaras, känd romsk akti-vist och sångare var på plats.

– Det är en skam att vi måste stå häridag. Samtidigt är jag glad över att det ärså många som engagerat sig och kommithit denna kalla kväll. Men det som harhänt är inget nytt. Romer behandlar manfortfarande som man vill. Jag har ocksåträffat aktivister som kämpar för allasmänskliga rättigheter, men inte när detgäller romer.

Han menar att poliser tror att de kanbete sig lite som de vill

– Jag är upprörd och bestört. Har viinte kommit längre? Det som har kommiti dagen nu för tankarna till Andravärldskriget. Registret är ett rasistisktövergrepp, en kriminell handling som nuförvärrar relationen mellan romer ochmajoritetssamhället.

Från Rädda barnen ungdom kom tan-ken att ingen tänker på de romska bar-

nens situation i alltdetta.

– Ingen driverbarnens frågor.Ingen har frågatdem hur de mår.

Även den romskeaktivisten Domino Kai talade.

– Detta är lagvidrigt och omoraliskt.Regeringens 20-årsstrategi betyderingenting om inte antiziganismen kan blibortmotad. Jag hör stöveltrampen. Deansvariga poliserna måste ställas tillsvars. De måste få sparken. Nu måstehuvuden rulla!

Någon från Ung vänster menade attReinfeldt minsann kunde hålla presskon-ferens om fotbollsvåldet i allsvenskan,men inte ett ord om det som hela tidendrabbar romer.

Även Rosario Ali, från ÉRG och

Många protesterade på MynttorgetSamma dag som nyheten om skånepolisens storaregister över romer exploderat i alla medier mana-de ett stort antal organisationer, bland andra Ungvänster och Centrum mot rasism, till demonstrationpå Mynttorget i Stockholm.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

Sensus, fick ett ord med i mörkret nedan-för det kungliga slottet.

– Det är ledsamt idag. Jag ser ansiktenframför mig på romer som kämpat förromernas rättigheter sedan 60-talet. Detär kallt idag. Jag kan säga att jag är rom,men det är inte många som har den lyxennär de ska på arbetsintervju. Det härregistret innehåller namn på 4000 perso-ner som inte gjort något fel, men de ärromer. Man kan ju fråga sig vad alladessa barn som finns i registret har gjort.Registret måste bort och något sådant härfår aldrig hända igen.

Över tusen av de registrerade är barn. 52 avdessa är tvååringar. Registret handlar inteom brottslighet. Många av de som finns därär ostraffade. Det är en kartläggning avsläktband: ett biologiskt och etniskt baseratregister. Mappen heter ”Kringresande” iskånepolisens datorsystem. I den mappenfinns en stor datorfil med namnet ”Total”.

De äldsta människorna i registret finnsinte längre. De föddes i slutet på 1800-taletoch början på 1900-talet. Här finns JosefTaikumer, född 1894, Olga Demeter, född1901 och Georg Taikon, född 1909.

De romska barnen utgör över en fjärde-del av registret. De yngsta hamnade iregistret 2011 när de bara var några måna-der. Av de över tusen barnen i registret är842 födda på 2000-talet.

Det var polisen i Lund som startaderegistret som har hanterats av polismyn-digheten i Skåne. Även Rikskriminalen iStockholm, Länskriminalen i Skåne ochkriminalunderrättelsetjänster i flera städerhar haft tillgång till registret.

Den geografiska spridningen på de regi-strerade romerna är stor. 528 personer harpostadress i Stockholms kommun, 380 iGöteborg, 733 i Malmö, 165 i Lund och103 i Helsingborg.

Samma dag som rättskandalen var ettfaktum krävde Justitieutskottets ordföran-de, Morgan Johansson (s) en total genom-lysning av polismyndigheternas systemför att se hur omfattande registreringen är.Romska kulturföreningen i Malmö kräve-de ett möte med justitieminister BeatriceAsk (m).

Och samma dag, den 23 september,inledde polisens enhet för internutredning-ar arbetet med en anmälan mot registren.Integrationsminister Erik Ullenhag kom tilltals senare på dagen.

– Jag blev upprörd när jag läste om det.Det här är registrering på etnisk grund, detär olagligt. Jag blir ledsen, det finns ju enhistoria med övergrepp som drabbat romer,sade Erik Ullenhag till DN.

De som hamnat i polisens särskilda

8 É Romani Glinda

REGISTRETDen 23 september briserar nyheten om skånepolisens hemligaoch olagliga register på 4029 romer, spridda över hela landet,ett register som kunde användas av många poliser i Sverige.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

Manifestation på Mynttorget

register för romer kan ha rätt till ska-destånd från staten. Det säger SigurdHeuman, ordförande i Säkerhets- ochintegritetsskyddsnämnden, SIN, somdagen efter reste till Malmö för att startaen granskning av polisregistret.

– Det här var verkligen omskakandeinformation, jag blev alldeles förskräcktoch insåg genast att det här är något vimåste kasta oss över, säger Heuman omDN:s avslöjande.

Även Rikspolischefen Bengt Svensonblev mycket upprörd över att polisen iSkåne haft ett register över romer.

– Jag har inte fått svar på vad detanvänts till och det gör mig än mer för-bannad och får mig att undra varför manöver huvudtaget har gjort det, säger hantill DN.se

Han säger också att registret är helt istrid mot gällande lagstiftning.

Även DO blir inkopplade samma dag.Diskrimineringsombudsman AgnetaBroberg ser allvarligt på situationen ochinleder en utredning.

– Det är djupt oroväckande om ettsådant register finns och det leder in påfrågan om det här är otillåten etnisk profi-lering, säger Agneta Broberg till DN.

Även Datainspektionen ser mycket all-varligt på det som hänt. Myndighetensjurister utesluter inte att inleda en gransk-ning, men avvaktar SINs beslut i frågan.

Och Överåklagare Mats Åhlund sägeratt det finns anledning att misstänka brott.

– Jag har tagit del av uppgifterna somframgår i DN och har för avsikt att inledaen förundersökning för brott mot person -uppgiftslagen, säger Mats Åhlund.

Innan dagen var slut hade även Europa -rådets kommissionär för mänskliga rättighe-ter, Nils Muiznieks, uttryckt stark kritik tillsvenska polisens agerande.

– Det är oroväckande att det i 2100-talets Europa finns en polismyndighet i ettdemokratiskt land som ägnar sig åt etnisktprofilering. Metoden att registrera folkbaserat på deras etniska ursprung är bådeolaglig och ineffektiv. Det går tvärs emotde mänskliga rättigheterna, inklusive delagar som finns i Europa kon ventionen,

É Romani Glinda 9

mot rekommendationerna från Europa -rådets kommission mot rasism och intole-rans och går mot beslut i FN:s kommittéför mänskliga rättigheter, sade han.

Men skandalen skulle växa. Trots skå-nepolisens försäkran om att det inte fannsfler register avslöjade DN ytterligare ettomfattande register över romer. 997 män-niskor finns i detta andra register.

DN avslöjade också att skånepolisenredan 1998 hade ett register över ”zige-nare”.

Även i detta nya register fanns personeri alla åldrar, bosatta över hela landet. Deflesta med romska namn.

De skånska polischeferna hade vidpresskonferensen efter avslöjandena påmåndagen sagt att massregistreringen avromer var kopplad till en brottsutredningom grov misshandel. De kunde inte svarapå hur det gått med utredningen, om denlett till åtal eller lagts ned.

Länspolismästare Klas Johansson hadesvårt att ge en bra förklaring till varför deregistrerat små barn och döda människor.Han och hans polischefskollega PetraStenkula förnekade bestämt att det skullehandla om registrering på etnisk grund.

– Jag vet inte varför de valt beteckning-en ”Kringresande” på mappen. Det kan juge vissa associationer. Jag förutsätter attdet rör sig om kringresande som begårbrott, sade Petra Stenkula då.

Soraya Post är en av de 997 personernasom registrerats i det andra registret.

– Jag är född här. Det är mitt land. Jagär helt ostraffad och har till och medföreläst för polisen om mänskliga rättig-heter! Det som polisen har gjort är ovär-digt ett demokratiskt samhälle, sägerSoraya Post till DN.

Soraya Post tänker anmäla den svenskapolisen för att de har registrerat henne.

Det dröjde över ett dygn innan FredrikReinfeld uttalade sig i frågan.

– Ja, det är ju inte tillåtet enligt svensktlagstiftning med diskriminering, och jagnoterar att väldigt många har reagerat väl-digt starkt mot detta. Jag förstår ommånga romer känner sig utpekade av detsom har skett. Och det faktum att många

barn verkar vara registrerade, var hansbleka uttalande till DN.

Även Thomas Hammarberg, som arbe-tat för både Europarådet och Amnesty,gjorde sig hörd.

– Regeringen måste tillsätta en bredkommission där romer är representerademed uppgift att genomlysa varför svenskamyndigheter fortfarande präglas av de för-domar som ligger bakom polisregistret. Dethär är en enorm skandal men på något visändå inte förvånande. Sådana här tendenserfinns tyvärr i vissa kretsar i vårt land, äveninom polisen, sade Hammarberg om DN:savslöjande.

Polisledningen i Skåne måste ta sittansvar och avgå efter avslöjandena om atttusentals personer registrerats enbart föratt de har romskt ursprung. Det ansågfolkpartisten Roger Haddad som sitter irikspolisstyrelsens styrelse.

– Polisledningen i Skåne kan inte sittakvar. Man kan inte skylla det här påenskilda tjänstemän, sade han till DN.

SINs ordförande Sigurd Heuman kon-staterade att många frågetecken kvarstårefter hans möte med skånepolisen.

– Det sägs att registret har behövts förunderrättelsearbete i samband med ensläktfejd. Det talas om vapenbrott och rånmen vi har inte fått någon närmare preci-sering av vilka brott det skulle handla om,sade han till DN.

Nu uppgav en pensionerad polischef,han som tog initiativ till registret, att högtuppsatta inom skånepolisen kände tillkartläggningen över romer. Han menarockså att ”Total”-registret påbörjadesredan 2005.

– Att det bara skulle funnits ett par år ären superlögn från polisledningen, sadehan till Aftonbladet.

Nyheten om registret spred sig ocksåinternationellt. Många utländska mediertog upp skandalen.

Kravet på en oberoende sanningskom-mission restes från många håll. Då föllnästa bomb. I Stockholm hade socialtjäns-ten i åratal kartlagt romer. Så sent som1996 använde Stockholms stad ett stortregister över romer med rasbiologiska för-

tecken. Den kommunala Zigenarsektionenstämplade människor som ”hel Z”, ”halvZ” och ”icke-Z”.

Nu hade DN läst i den kommande vit-boken som håller på att tas fram avArbetsmarknadsdepartementet.

Pärmarna fyller 15–20 hyllmeter iStadsarkivets lokaler i Frihamnen. 128pärmar med arkivmaterial från den kom-munala Zigenarsektionen. Här finnstusentals romer registrerade och kategori-serade.

Personuppgifterna är sekretessklassade.Men i arbetet med regeringens vitbok omSveriges övergrepp mot romer har forska-re ändå fått läsa akterna.

Zigenarsektionen var ett kommunaltorgan som bildades i maj 1959. Romersom förföljts och levt i fattigdom skulle fåtillgång till bostäder och skolgång. Menarbetet styrdes också av tankar om attmyndigheterna behövde kontrolleraromerna och registrera dem enbart därföratt de var romer.

– De går direkt tillbaka till rasbiologi.Det är obehagligt att sådana begreppanvänts långt in i vår tid, säger integra-tionsminister Erik Ullenhag (FP) till DN.

Den 30 september satt romska organisa-tioner i ett utdraget möte med justitiemi-nister Beatrice Ask (M) och integrations-minister Erik Ullenhag (FP) angåendeSkånepolisens registrering av romer.

Två veckor efter DN:s avslöjande tigerde ansvariga. Ingen har förhört de polis-män som tros ha byggt upp och hanteratregistren med tusentals romer. Polisernavägrar tala med SIN vid en inspektion.

SIN har meddelat att deras tillsynsären-de mot Polismyndigheten i Skåne kommeratt vara färdig i mitten av november.Framgår det av SIN:s utredning att felak-tig personuppgiftsbehandling har skett kanSIN anmäla det till Datainspektionen,Justitiekanslern eller Åklagarmyndigheten.SIN har även beslutat att inleda en bredaretillsyn som omfattar andra polismyndighe-ter än Skåne. Rikspolischefen har gettlänspolismästarna ute i landet i uppdrag attföra dialog med romska företrädare.

Källa DN

E-post: info@levandehistoriaHemsida: www.levandehistoria.seTel: 08-723 87 56

FOTO

: TH

OM

AS

KA

RLS

SO

N

Forum för levande historia kommer att på Förintelsens minnesdag 2014 fokusera på romernas lidande under Förintelsen.

Den 27 januari samlas människor över hela världen. Det är den internationella minnes-dagen för Förintelsens offer. Minnesdagen lyfter fram engagemanget hos alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet och rasism.

Nästa år är det 70 år sedan SS-soldater drev 3 000 romer till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau. Sedan dess har natten mellan den 2 och 3 augusti kallats för ”Zigenarnatten”.

VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI, TOLERANS OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. MED

LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN, FRÄMST MED FOKUS PÅ LÄRARE OCH ELEVER.

Forum för levande historia kommer under flera år framöver att göra en satsning på att sprida kunskap om romerna under Förintelsen. Och förföljelse och diskrimi- nering av romer i Sverige fram till i dag.

I samarbete med romsk expertis tar vi bl.a. fram material för skolan, en utställning, ordnar studieresor till Förintelsens minnesplatser, fortbildningar och en forskningskonferens.

Mer information på www.levandehistoria.se

FÖRINTELSENS MINNESDAG 2014 – start för satsning om diskriminering och förföljelse av romer, i historien och i dag

É Romani Glinda 11

Det var fullsatt i den lilla teatern påfemte våningen i Medborgarhuset närAnnika Heikkinen inledde med att berät-ta om romer och romers historia.

– Det är olagligt att registrera en mino-ritet, men det är många poliser som tagitdel av registret.

Rosario Ali berättar att han först blevchockad när han fick höra talas om skå-nepolisens register.

– När någon har frågat har vi alltid sagtatt det finns inga etniska register på romeri Sverige. Samtidigt har vi ifrågasatt ochundersökt saken på flera håll. Men allahar hårdnackat svarat nej på frågan omdet finns något register. Att sedan ställasinför det faktum att det faktiskt finns intebara ett utan flera register är upprörandeoch chockerande. Nu ökar oron blandromer i Sverige och det finns de som tarsina barn ur skolan. Man undrar vad detär som händer och vad man ska göra.

Elisabeth Zaar säger att hon och hen-nes kollegor reagerade på samma sätt.

– Vi blev bestörta och upprörda ochundrade om detta verkligen kunde varasant. Polisen ska följa lagen, men attity-der när det gäller fördomar är en färskva-ra. De poliser som arbetar med minori-tetsfrågor är idag mycket besvikna, mendet finns också de som känner sig orätt-vist behandlade och tycker att de baragör vanligt polisarbete.

Rosario påpekar att detta inte bara ären integrationsfråga, utan även en justiti-efråga.

– Det handlar inte bara om tjänstefelutan om ett rent lagbrott. I samtal medregeringen har vi ställt krav på hur manska gå vidare.

Elisabeth berättar om sådan man

försöker förverkliga från förbundets sida.– Vi har länge försökt få till stånd en

arbetsgrupp när det gäller bemötande ochetikfrågor. Vi skulle också vilja ha enpolisombudsman och att poliser får hand-ledning, någon form av professionellhjälp som de inte får idag.

En polis startade registret, sedan hardet bara rullat på menar Rosario.

– Registret har inte bara använts iSkåne utan i många andra polisdistrikt.Ett 70-tal poliser har haft tillgång tillregistret. De har godtagit att detta inte ärnågot fel. Detta är rasistiskt och tyder påen mycket tydlig strukturell diskriminer-ing. Alla poliser är förståss inte rasister,men när man tillhör en förföljd minoritetkan man lätt tro det.

Det är ett omfattande register, vilkettyder på en bristande kontroll, menarElisabeth.

– Detta har raserat förtroendet för poli-sen bland alla människor, inte bara blandromerna, men man måste ha tillit till rätt-samhället.

Samtal på SensusI Sensus lokaler på Medborgarplatsen i Stockholm arrangerades isamband med registerskandalen ett samtal mellan den romskeaktivisten Rosario Ali och Elisabeth Zaar från Polisförbundetunder rubriken: Hur bygger vi förtroende mellan myndighet ochcivilsamhälle? Samtalet leddes av Annika Heikkinen.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

Rosario menar att det fanns en djupförtroendeklyfta redan innan detta medregistret hände.

– Det är något som vi har arbetat med imånga år och vi har kommit långt påvägen med bland annat brobyggare ochkulturinformatörer. Men när något somdetta händer räcker det inte med det arbe-te som vi gör idag för att återuppbyggadet förtroende vi nått fram till. Det gördet svårt att lita på rättssystemet. Det ärdärför vi vill ha en oberoende sannings-kommission. Polisarbetet måste innehållamer etik och de skyldiga måste straffas.

Det är inte bara romer som är skeptiskamot polisen påtalar Elisabeth.

– De poliser som är engagerade i dessafrågor får inget stöd idag. Polisen måstelägga mer tid på värdegrundsarbete ochde måste ut i verkligheten.

Det vore nog bra med fler poliser ur deminoriteter som finns i Sverige i dag.

– Det är inte helt lätt att rekrytera frånminoritetsgrupperna, säger Elisabeth.

Men det går, menar Rosario.– Se på hur det gick till när polisen

ville ha in fler kvinnor i yrket. Positivsärbehandling under kortare tid tror jagär en bra lösning.

Elisabeth undrar om det verkligenfinns romer som vill bli poliser.

– Det finns det, åtminstone innan detsom nu har hänt, säger Rosario.

– Det gör mig glad, avslutar Elisabeth.

i

w

0

Annika Heikkinen, Rosario Ali och Elisabeth Zaar

I år delade ÉRG monter medImmigrantinstitutet där Randi Myhrehuserade med stor entusiasm och ett sortleende alla dagarna. Redan första dagenhade hon arrangerat ett monterseminari-um om biblioteketens uppdrag när detgäller litteratur på främmande språk ochden särställning den fem nationella mino-ritetsspråken har. Heli Henriksson Vasaratalade om hur biblioteken började intres-sera sig för andra språk.

– 1973 satte verksamheten igång på all-var. Det var stora diskussioner om vilkaböcker som skulle finnas eftersom detfanns många missgynnade språkgrupper.Sedan dess har det varit nerförsbacke.

Elisabeth Risberg från Internationellabiblioteket höll inte med.

– Jag tycker att det går framåt. Våruppgift är att informera biblioteken så attde inte bryter bibliotekslagen och idag

ser vi att biblioteken köper in fler böckerpå andra språk.

Barbro Steenby från Fisksätra bibliotektalade om demokrati i biblioteken.

– Hur visar vi att biblioteket är öppetför alla? Till det behövs det fler modigamänniskor.

Peter Björkman är bibliotekarie iBotkyrka.

– Biblioteket är en viktig mötesplats.Vi har öppen scen för de minoriteter sombor i vårt område och den är välbesökt.

Han menar att biblioteken har ett ansvar,att de nationella minoritetsspråken måstestärkas.

Ingrid Atlestam, pensionerad bibliote-karie, menar att det allt för ofta är peng-arna som styr verksamheten.

– Det är marknadstänket som råder.Böcker på andra språk än svenska krävermer pengar och arbete. Istället låter man

12 É Romani Glinda

Bokmässa med romska förteckenSå är året bokmässa i Göteborg över. I år var det ovan-ligt många romska inslag. Orsaken hade givetvis sinatrista orsaker. Nyheten om registreringen av romerhade just briserat några dagar innan.

Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

Montersemi -narium medbiblio tikarierna.

utlåningsstatistiken styra verksamheten.Heli menar att när det gäller barnböck-

er på minoritetsspråken borde det inteenbart finnas svenska böcker som äröversatta från svenska utan även böckersom är skrivna på minoritetsspråket frånbörjan.

Fred Taikon från ÉRG berättade att desjälva tagit tag i frågan.

– Vi har tagit kontakt med många biblio -tek. Många av dem har missförstått sittuppdrag och säger till exempel att ”vi haringa romer i området”, men det handlar juom att förmedla kunskap om de nationellaminoriteterna till de som bor i området.

I år var det ovanligt många romskainslag på bokmässan. På Debattscenen iF-hallen debatterade Rosario Taikon, frånföreningen É Romani Glinda och projekt-ledare på Sensus, Maria Ferm (MP),Sofia Hultqvist, en av initiativtagarna tillden pågående utställningen Vi är romerpå Göteborgs stadsmuseum, DianaNyman, som arbetat med utställningenoch som sitter i flera nationella och lokalaromska råd, och Christer Mattsson, pro-

É Romani Glinda 13

jektledare för Tolerans projektet. Mode -rator var Christina Wahldén. Temat var:Hur stoppar vi antiziganismen? Arrangörvar Teskedsorden.

Av förståeliga skäl hamnade registrer-ingen av romer högts upp. Rosario Aliinledde.

– Min första reaktion var förvåningoch bestörtning, men egentligen visste videt redan, även om vi hela tiden har fåttnej som svar när vi har frågat. Sedanblev jag ledsen och uppfylldes av enkänsla av maktlöshet. Sedan blev jag för-bannad och undrade om det fanns flerregister.

Christer Mattsson hade inte heller bli-vit förvånad.

– Det som har hänt är en del av en långtradition. Antiziganismen är djupt rotadpå olika håll i Sverige, bland annat iSkåne.

Maria Ferm menade att många måsteha känt till registret.

Diana Nyman fick ett samtal den därmorgonen när allt briserade.

– Sedan vi var barn har vi hört att detfinns ett register på romer, men jag trod-de att 2013 fanns det verkligen ingasådana. Jag är så besviken. Det kännssom ett svek.

Diana tycker att det är skånepolisensansvar att ta kontakt med alla som finnsmed i registret. Sofia Hultqvist påpekarproblemet med att skånepolisen självaska undersöka om det finns fler register.

– Det bara ännu en av många händelsersom sänker förtroendet för polisen. Detär något som oroar mig.

Diana håller med.– Det är svårt för romer att ha förtroen-

de för de som gjort så stor skada. Detsom krävs nu är en oberoende gransk-ning av vad som har skett.

Rosario instämmer.– En Sanningskommission är vad som

krävs. Christer lyfte upp ett historiskt per-

spektiv.– Det som hände i nazityskland är en

grotesk spegel. De förställningarna finnsfortfarande. Romerna sågs som ett socialt

problem. Och än idag när vi undervisarom Förintelsen i skolan talar vi fortfaran-de inte om romerna.

Maria menar att ett problem är att maninte ser på romer som individer utan somen grupp.

– Det är just därför som utställningenpå Göteborgs stadsmuseum är baserad påpersonliga berättelser.

Hon menar att det nu är viktigt att tareda på hur utbredd antiziganismen ärinom svenska myndigheter.

Christer menar att en bättre värld ald-rig är längre bort än en generation.

– För anständighetens skull måsteromerna finnas med i skolböckerna.

Sofia underströk att det som häntmåste få konsekvenser. Brott har begåtts.

Diana höll med.– De ansvarig måste ställas till svars.

Den vanliga människan måste visa sittförakt för det som har hänt.

En stund senare var det dags förTvåspråkiga barnböcker – praktiska tipsför pedagoger, bibliotekarier och föräld-

rar. Den albanskfödda författaren RizaSheqiri och Fred Taikon från ÉRG tipsa-de om aktuella tvåspråkiga barnböcker.

Arrangör var Immigrantinstitutet.Moderator var Randi Myhre.

– När de har tvåspråkiga böcker lär desig bägge språken parallellt och det tred-je språket, bildspråket. Vi samarbetarmed pedagoger och lärare. Tvåspråkigaböcker gör en sådan skillnad. Jag har setthur det lyser i barnen ögon när de upp-täcker att de kan läsa en bok på bäggespråken. Även svenska barn blir inspire-rade av tvåspråkiga böcker och de blir tillbroar mellan barn med olika ursprung.

Fred Taikon tog upp det faktum attromani chib har över 60 olika dialekter.

– Skolverket håller nu på att ta framromska läromedel på olika dialekter.

Fred berättar om ÉRG förlag och böck-erna Marie-Claude och O Django.

– Det är böcker som kan läsas överhela världen av romska barn. De kanockså vara viktiga verktyg i skolan.Därför är det viktigt att de hamnar där,avslutar Fred.

Riza Sheqiri. Fred Taikon och Randi Myhre.

På Debattscenen: Hur stoppar vi antiziganismen?

Dagen efter på Debattscenen i F-hallenhade gatutidningen Faktum arrangerat endebatt i samarbete med Rumänska kul-turinstitutet. Debattens rubrik var ”Hurfår vi bort tiggeriet” och handlade om derumänska romer som idag tigger pågatorna i Sveriges storstäder. Hur skasamhället agera och hur ska EU-romernaförsörja sig?

Tidningen Faktum, säljs av hemlösaoch andra i socialt utanförskap –Däribland ett 70-tal rumänska romer.Medverkade gjorde Dezideriu Gergelyfrån European Roma Rights Centre, DN-journalisten Josefin Hökerberg, som skri-vit en uppmärksammad artikelserie omtiggeri, och Lee Saville, som jobbar medatt göra romska lokalsamhällen iRumänien självförsörjande samt närpoli-serna Lars Christensen och MartinHallbergfrån Göteborg. Moderator varFaktums chefredaktör Aaron Israelson.

– När vi bestämde oss för det här temati våras visst vi inte att det skulle få ensådan otäck aktualitet, inledde Aaron,syftandes på det register som var på allasläppar, och bollade över till en av poli-serna på scenen för en kommentar.

– Jag kan inte svara personligt, sadeMartin Hallberg, men som myndighetkan jag säga att det är olagligt med såda-na register och vi tar starkt avstånd från

det. Nu har vi påbörjat en inventering föratt se om vi i Göteborg har använt oss avregistret eller om vi själva har något lik-nande.

Men register eller inte, de rumänskaromerna fortsätter att komma till Sverigei hopp om att tigga ihop till sin försörj-ning.

– Det finns flera olika faktorer bakomvarför de kommer, faktorer som fattig-dom, arbetslöshet och så det vi kallar förpushing och pulling faktorer. Men när dekommer till länder som Sverige som detror så mycket på i jakten på ett bättre livblir de besvikna. De är inte alls välkom-na, säger Dezideriu Gergely.

Lee Saville underströk romernas situa-tion.

– Många romer lever i extrem fattig-dom och misär. Många har fortfarandeinga id-handlingar vilket innebär att deinte får någon vård eller skolgång.

Det är nästan omöjligt att få arbete omman rom idag.

– Det som behövs är utbildning annarsfortgår bara en ond cirkel. Att romerna ärså dåligt utbildade blir förstås ett pro-blem också när de kommer till ett annatland. De jobb de kan få är till exempelgatuförsäljare.

Lars Christensen arbetar också sompolis i Göteborg.

14 É Romani Glinda

Aaron Israelson, Dezideriu Gergely, Lee Saville, Josefin Hökerberg. Lars Christensen och Martin Hallberg.

– Ur polisiära perspektiv känner jagmig maktlös när jag ser dessa tiggandemänniskor. Det måste finnas bättre sättatt försörja sig än att tigga.

Lars som är patrullerande polis kännermånga av de tiggande romerna.

– Jag känner mig maktlös som polis.För fem år sedan började Stockholmspolis avvisa tiggare, men inget lagrumpassar in på det de anklagas för. Är detofde? Nej. Är det trafficking? Nej detfinns inga belägg för det.

De rumänska romerna skiljer sig frånde bulgariska, menar Lars.

– De rumänska romerna nöjer sig medmadrassplats i något trångt rum. De haroftast kommit hit med buss. De bulgaris-ka romerna kommer oftast i egna bilaroch de tältar, oftast nära det arbete dekan göra som bärplockning. De brukarförsvinna i oktober.

När Lars frågar romer som tigger svararde alltid att det är bättre än att vara kvar ibyn.

Josefin Hökerberg berättar om en ungromsk kvinna från Rumänien hon harskrivit om.

– Hon hade en överenskommelse medtvå manliga släktingar om att dela på detiggda pengarna, men när hennes mammablev sjuk behövde hon mer pengar självtill mammans vård och ville behålla dethon tiggde, men de två männen följdeefter henne för att få sina pengar. Honpolisanmälde dem, men fallet lades ner.

Lee menar att dåliga människor finns ialla länder och att det är lätt attmissförstå vad som händer när det ärromer inblandade.

– Romer bor i stora familjer som tarhand om varandra, något som lätt kanmisstolkas som en slags maffia. De kom-mer till andra länder för att tjäna pengarsom de skickar hem, men de vill egentli-gen inte bo i norra Europa.

Dezideriu Gergely menar att tiggeriinte finns i den romska kulturen.

– De som tigger är de som hamnat iextrem fattigdom och det gäller inte bararomer.

Josefin berättar att hon följt tiggande

É Romani Glinda 15

romer i Stockholm och att pengarna defick ihop skickades till hembyn där barasex personer hade arbete.

– Jag följde en romsk tjej med doldkamera för att se hur mycket hon tjänadepå en dag. Den dagen fick hon in 186kronor.

Lars Christensen som intervjuat ett 80-tal romer berättar att de i genomsnitt fårin 120 kronor om dagen.

Lee berättar att när han var på en konferens iRumänien blev han chockad över det hansåg.

– Jag så barn i extrem fattigdom ochbestämde mig för att försöka göra något.

Dezideriu menar att den romska frågannu ligger på högsta politiska nivå i EU.

– Nu ställer EU-kommissionen frågortill medlemsländerna varje år om hur dethar gått den romska inklusionen. Dettakräver stort engagemang och det kommeratt ta lång tid att förbättra romernas situa-tion. Man kan inte säga att man harromsk inklusion när man skickar tillbakadem.

Lee menar att problemen är komplexa.– Vi måste ha en 15-årsplan. Om vi

satsar helt på en romsk treårig pojke idaghar vi en helt annan 18-åring än de somfinns idag.

Under temat Romer – samhällets glöm-da resurser talade den ungerske ministernAndrás Doncsev och Cecilia Malmström,EU-kommissionär. Moderator var Ärkebiskopen Anders Wejryd.

Givetvis lade det som hänt med regi-streringen av romer sin skugga även överdetta inslag. Det var fullsatt framför storascenen på Internationella torget.

András Doncsev hade hört talas om desenaste händelserna i Sverige. Han berät-tade om Ungerns arbete med romerna.

– 2011 startade vi ett ramverk förromsk inklusion, men den romska fråganär en EU-fråga. De är inte ett problemmen en tillgång.

Cecilia Malmström berättar att romernakonstant är på kommissionens agenda.

– Det finns cirka 15 miljoner romer iEuropa med sammas rättigheter som alla

andra, men så är det inte. De diskrimine-ras både öppet och dolt. Vår målsättningär att alla EU-medborgare ska ha sammamänskliga rättighetsstatus. Alla länderhar ett nationellt ansvar och de måsterapportera vad det är de gör. Men ävenom alla länder är ansvariga finns det EU-medel för detta.

András menar att det krävs en motver-kan till de politiska röster som använderantiziganismen som politiskt vapen.

– Och vi måste hjälpa de romer somvill förändra sitt liv. Det handlar omutbildning och arbete. Men det fungerarinte att enbart ge ekonomiskt stöd. Vimåste hjälpa romer att hjälpa sig själva.

Cecilia håller med.– Vi måste arbeta med romerna ute i

byarna på landsbygden för att kunnadefiniera behoven och vi behöver platt-formar där vi kan diskutera med romernaom vad som måste göras. Vi får integlömma att det finns ett stort ekonomisktvärde i att inkludera romerna.

Anders påpekade att en fullödig demo-krati inte betyder att den styrande majori-teten alltid har rätt.

András berättar mer om arbetet iUngern.

– Det är viktigt att vi inte glömmer denromska Förintelsen. Vi har förbjudit hat-brott, förnekande av Förintelsen blandannat. Vi vill att romer blir respekterademedborgare och vi kämpar för att hämmarasismen.

Cecilia talade om EU:s värderingar.– EU är också baserat på värderingar,

det är särskilt viktigt nu med all xenofobisom florerar. Det viktiga just nu är att Janna Elliot

valda politiker går ut och säger ifrån.

Under ett seminarium i Immigrant -institutets och ÉRG:s monter talade denbrittiska författaren Janna Eliot om sinaböcker. Hon har bland annat skrivit omsintiflickan Settelea som mördades avnazisterna. Allt börjar med ett foto.

– Just innan godsvagnen slår igen påtåget som ska ta henne till Förintelsen tarnågon ett foto av henne. En holländskjournalist försöker långt senare ta reda påvem hon är. Efter att ha grävt i arkiv utanresultat finner han till slut en kvinna i ettläger som säger att hon tillhör sammafamilj som flickan på fotot. På frågan var-för hon inte berättat för någon vad somhände svarar hon att ingen har frågat.

Då började Janna själv att forska isaken, men ingen hade hört talas omflickan.

– Jag ringde till holländska ambassa-den där fick jag svaret att ”vi är ingetbibliotek” och la på luren.

Journalisten Aad Wagenaar som förstforskade i saken hade skrivit en bok, mendet fanns bara två kopior. Janna lyckadesfå en av dem. Sedan löpte Settelas histo-ria vidare genom Jannas penna.

Fortsättning följer i nästa nummer

Cecilia Malmström, András Doncsev och Anders Wejryd.

R

Måndagen den 4 november:

Fred Taikon talar om arbetet med ÉRG förlag och de två utgivna böckerna Marie-Claude en

Tid: 10:00-11:00

och terminologin

Dimitri Florin om svårigheterna man möter vid översätting av texter. Tid: 11:00-12:00

Mats Wennerholm berättar om hur skolverkets

Tid: 13:30-1400

Tid: 14:00-15:30

Tisdag den 5 november:

dagens seminarier och berättar om rikstadens romska nätverk. Tid: 10:00-11:00

Polisen som diskriminerade romer.Mikael Lund berättar om hur han och sina

kollegor trakasserade romer och varför han började motarbeta detta. Tid: 11:00-12:00

-

Tid: 13:00-13:30 Berättarkonsten

hästar och förälskade berg. Tid: 13:30-14:00

. -

Tid: 14:00-15:00

Ungdomsmcentralens dansinstruktör Mirsad Sahiti. Tid: 15:00-16:00

Onsdag den 6 november:

av Robert Jelinek i regi av

Ungern, 2011. Tid: 10:30-12:00

É Romani Glinda bjuder in till

Romska kulturdagarEn rad av seminarier om och med romer

4-8 november 2013 i MedborgarhusetKom lyssna när det passar er

Gratis inträde

Romer under andra världskrigetDeltagare berättar och visar material från en resa genom Polen och olika koncentrationsläger. Tid: 13:00-14:00

av Cecilia Gärding och Mikael Haines Gärding.

i dagens samhälle, samt var den har sina rötter. Tid: 14:00-16:00

Rasism och intoleransChrister Mattsson och Rosario Ali Taikon diskuterar om antiziganismen i Sverige. Tid: 16:00-17:00

Torsdag den 7 november:

dagens seminarier och berättar hur situationen

Tid: 10:00-10:15

Forum för Levande Historia

för romer. Tid: 10:15-11:00

Fred Taikon om vikten av att kunna

Tid: 11:00-12:00

Tid: 13:00-14:00

Tid: 14:00-15:00

Traditionell romsk dans

Dansa tillsammans med koreografen och dans-

Tid: 15:00-16:00

Fredag den 8 november:

man lyfta alla ämnen i romsk media utan

Radio Romano, Le Romane Nevimata och É Romani Glinda samtalar. Tid: 10:00-11:00

Bakro, en satirserie av Ulf Lundkvist och Bengt O Björklund.

långt kan man skämta innan man kränker kul-

Tid : 11:00-12:00

Litteraturseminarie med Hans Caldaras, Ramona Melker Taikon, Ralf Novak Rosengren. Tid: 13:30-14:30

Ralf Novak Rosengren Årets kulturvinnare!Romska visor och ballader Tid: 14:30-15:00

med Sunita Singh. Med mimik, rörelser och

Tid: 15:00-16:00

Seminarierna är kostnadsfria och öppna för allmänheten. Medborgarhuset plan 4; T-bana MedborgarplatsenFör mer information: mia@romaniglinda.se www.jamis.seVi reserverar oss för eventuella ändringar i programmet. Programmet är �nansierat av Stockholms kulturförvaltning.

Justitieminister Beatrice Ask hade intemycket mer att säga mer än att hon lova-de att noga följa de utredningar som nugörs för att se om det finns behov avsärskilda insatser.

– Allt ska upp på bordet, sade hon. Jagförstår upprördheten i den romska grup-pen.

Rikspolischefen Bengt Svenson hänvi-sade till att utredningar pågår, men upp-gav att registret "tycks vara alltför omfat-tande för att kunna anses vara rimligt".

Rikspolischefen ansåg också attSkånepolisen varit sen när det gäller atttala om hur man använt registret och attnär polisen nu gjort det så blir bilden mernyanserad.

Han tillade att sanningen om hurregistren används får vi först när tillsyns-myndigheterna utrett saken. Svensonunderströk vikten av en dialog mellan

polis och den romska minoriteten iSverige.

– För en dialog måste man ansträngasig från båda håll. Det är inte bara poli-sen som ska anstränga sig, sade Svenson.

– Saknas det något som vi kan görabättre så vänd er till oss.

Simon Wallengren, ordförande förKulturgruppen för resandefolket, uppgavatt romer gått ur föreningen av rädsla föratt vara registrerade som föreningsmed-lemmar.

– Ansvaret att ta kontakt ligger hos er,inte hos oss, sade Wallengren.

Erland Kaldaras, ordförande förRomska ungdomsförbundet, uppgav attförtroendet för svenska myndigheter harraserats och att romer i dag tvekar attringa 112 när de behöver hjälp.

– Att i Sverige 2013 behöva tvekainför att ringa 112 när man utsätts för

18 É Romani Glinda

KU tar upp registretDet allvarligt skadade förtroendet för polis och andra myn-digheter, var ett återkommande tema när Skånepolisensregistrering av romer var föremål för utfrågning i riksda-gens konstitutionsutskott i mitten av oktober. Text: Bengt O Björklund Foto: Kati Dimiter

fara eller är i akut behov av polisensskydd och närvaro var för mig ochmånga andra romer i Sverige något sominte kunde förekomma i vår vildaste fan-tasi för bara ett fåtal veckor sedan.

Han menade vidare att det är unikt attSverige i så modern tid för register överoskyldiga, inte tidigare dömda romer.

– Det var något som jag personligeninte trodde förekom i ett modernt demo-kratiskt samhälle som Sverige sommånga gånger agerat modell för övrigaEuropa för sitt sätt att arbeta med ochinkludera romer, för sina demokratiskavärderingar, för sin människosyn. Detsom är mest skrämmande är att ingenslagit larm tidigare.

Rikspolischefen uppgav också att hanfått besked av landets länspolismästareatt de inte har några underrättelseregistersom bygger på etnisk tillhörighet. Hankonstaterar att det är en sak att registrenär lagliga, men tillägger att man ävenmåste fråga sig om de är rimliga.

Vid pressläggning framkommer det attpolisen egen jakt på fler register ännupågår.

Erland Kaldaras Peter Eriksson, Per Bill, Bengt Svensson och Beatrix Ask

É Romani Glinda 19

Lina Gatte Rodin, kommunikationschefpå Västmanlands länsmuseum, öppnadeceremonin med att berätta hur viktigtdenna donation är för Västerås.

– Det var för ett år sedan som vi till-sammans med Västerås stad ochLänsstyrelsen i Västmanlands län påbör-jade arbetet för en ny utställning omromernas historia i Västerås. Vad hade vii våra arkiv att bidra med? Jag riktigtskämdes när jag insåg att vi bara hadefem fotografier som vittnade om en 500-årig historisk romsk vistelse i landet. Detär därför som dessa två föremål betyderotroligt mycket för oss. Vi är ärade att fåta emot dessa viktiga symboler, sadeLina Gatte Rodin.

Hasse Taikon är född 1967, men hansfamilj kom till Västerås redan 1963 ochbodde då i ett läger. När Hasse föddes hade

familjen äntligen fått en lägenhet. FarfarOskar berättade ofta för Hasse om hur detvar att resa runt i Sverige och bo i vagn.

– På den tiden reste nästan alla svenskaromer omkring och försörjde sig på attspela med sina ”zigenarorkestrar”. Bådefarfar och pappa var riktiga dragspelsvir-tuoser, berättar Hasse stolt. På detta fem-radiga dragspel har vi alla spelat, till ochmed Gino, fortsätter Hasse och skrattar.

Han menar också att det är viktigt atttraditionen förs vidare.

– Det känns viktigt för mig att kunnaföra den romska dragspelskulturen vidaretill de yngre generationerna, och jag hop-pas att de kommer att känna sig stoltaöver vår kultur när de ser dessa föremål imuseets montrar.

Länsmuseet håller på att framställa nyabasutställningar, de kommer troligen att

Vagnshjul och dragspel bevarasHasse Taikon och hans 11-åriga son Gino skänker farfar Oskar Taikonssläktklenoder till Västmanlands länsmuseum. – Det järnskodda vagnshjulet från 1850-talet symboliserar vagnen ochromernas resande i tiderna och det 80 åriga dragspelet tillsammansmed musiken har alltid varit en viktig del av den romska kulturen,förklarar Hasse Taikon.

Text och foto: Mia Taikon

vara klara i slutet av maj 2014. Museethar även ett ”öppet magasin” som all-mänheten kan komma och titta på, mendå bör man föravisera. Arkiven är däre-mot alltid öppna.

– De här föremålen kommer att berikavår kunskapsbank. Vi hoppas att HasseTaikons generösa gest inspirerar andra atthjälpa oss i vårt sökande efter dokument,bilder eller skrivna berättelser om romer-nas vistelse här i länet, berättade, sadeMuseichef Carl Magnus Gagge.

Till publikens stora förtjusning avsluta-de Hasse och Gino ceremonin med någrasvängiga dragspelslåtar.

Med anledning av det som hänt efterDN:s avslöjanden om den skånska poli-sens register bjöd Civil RightsDefenders in Rosario Ali Taikon, stats-vetare och nationalekonom som sedanmer än 10 år varit aktiv i arbetet medromers rättigheter, bland annat genomden romska organisationen É RomaniGlinda. Han arbetar nu som projektleda-re på Sensus Studieförbund och sittermed i ett flertal arbetsgrupper kringromers situation, bland annat referens-gruppen för regeringens strategi förromsk inkludering.

Seminariet modererades av JohnStauffer, chefsjurist på Civil Rights

Defenders som först höll ett anförande.– En del av vårt arbete handlar om

kränkningar av mänskliga rättigheter iSverige. Vi kommer att granska regerin-gens arbete med detta och kräva ansvar.Den mest utsatta gruppen är romer.Diskrimineringen är omfattande och nuhar vi sett att den även omfattar statligainstitutioner.

Rosario menar att det är viktigt attromernas situation lyfts, inte bara avromerna själva, men av andra som arbe-tar med mänskliga rättigheter.

– Det är en samhällsfråga och inte enromsk fråga.

Han tog även upp det hårdnande poli-

tiska klimatet i Europa och Sverige ochden svenska minoritetspolitiken.

– Den svenska minoritetspolitiken harmisslyckats tyvärr, trots god vilja. Attbehöva vänta i 20 år känns inte helt bra.Det är i och för sig bra med långsiktigamål, men vi får inte glömma vad vimåste göra idag. Det gäller både organi-sationer, myndigheter och privatpersoner.

Rosario menar också att det finns anti-ziganistiska mönster som är mycketsvåra att tvätta bort.

– För att få ett jämlikt samhälle krävsstora förändringar i attityder. Kanskeräcker inte ens de 20 år regeringen stipu-lerat. Det känns tröttsamt.

Rosario seminarietalade på Civil Rights Defenders

Strategin för romsk inkludering 2012–2032

5–6 december i Kista Science Tower Conference

Ett drygt år har passerat sedan regeringen beslutade om den långsiktiga strategin för romsk inkludering. Regeringen har gett speci�ka uppdrag till nationella myndigheter och ger under de fyra första åren stöd till fem pilot-kommuner för att arbeta med strategins målsättning. Målsättningen är att:

Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Konferensen vänder sig till personer som arbetar med regeringens målsättning i kommuner, myndigheter, organisationer eller som aktivist. Vi välkomnar del-tagare från hela Sverige!

På konferensen kommer vi att tala om delaktighet och in�ytande, romers rätt samt anti-ziganismen i Sverige. Vi kommer även att berätta om konkreta metoder och verktyg i valbara seminarier.

Vi bjuder också in samtliga som vill informera om verksamhet för romsk inkludering att ställa ut material på vårt informationstorg.

Konferensens samtliga programpunkter och seminarier samt anmälnings-information hittar ni på Länsstyrelsens webbplats: www.romskinkludering.se.

Varmt välkomna!

Spridningskonferens 2013

NÄR? 5–6 december 2013

VAR? Kista Science Tower Conference, Stockholm

VAD KOSTAR DET? Konferensen är gratis. Vi bjuder på ka�e och lunch. Resa och boende ordnar du på egen hand.

HUR ANMÄLER DU DIG? Du anmäler dig på vår webbplats www.romskinkludering.sePlatserna är begränsade så vi för be-håller oss rätten att fördela deltagare från samtliga sektorer och med en geogra�sk spridning.

VILL DU STÄLLA UT MATERIAL? Kontakta Gregor Kweik, e-post: gregor.kweik@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785 47 46

Arbetar du för romsk inkludering?

Foto: Michal Stankov Foto: Johan Jeppsson

É Romani Glinda 21

Ammar Makboul från DO:s utveckling-senhet inledde.

– Syftet med dessa dialogmöten är att fåen årsavstämning med det civila samhäl-let. Vi kan se att detta leder till ömsesidigkunskapsutveckling. Det är ert arbete somger vårt arbete ett innehåll, sade han.

Agneta Broberg, generaldirektör på DO.– En av våra viktiga funktioner är att

skapa arenor för det civila samhället ocholika myndigheter.

Hon tog sedan upp det som varit påallas läppar nyligen.

– Enda anledningen till romerna regi-strerats är att de är romer. Vi på DO varaktiva redan första dagen nyheten kom.Vi kontaktade Datainspektionen,Justitiekanslern och Säkerhets- ochintegritetsskyddsnämnden, Sin, och koor-dinerade vilka roller respektive myndig-het ska ha i den tillsynsutredning vi star-tade. Den har vi skickat till Rikspolisenoch skånepolisen. Syfte är att vi vill seden djupare problematik som liggerbakom och vi undrar förståss om detfinns fler register eller etnisk profilering.

Agneta Broberg blev också snabbt ner-kallad till Europarådet i Strasbourg.

– Det var en hearing med många frågoroch jag tycker det är bra att det lyfts justdär. När jag var där stödde jag kravet påen oberoende granskningskommission.

Agneta menar också att detta hemskaavslöjande ändå har något gott med sig.

– Nu kanske vi får en ingång och kangöra något åt den strukturella diskrimi-neringen. Vi har haft på känn att detkunde finnas register och nu vet vi.

Nu väntar man från DO:s sida på vadSin kommer fram till.

Eva Nikell från DO:s utvecklingsenhet

berättade att antalet ärenden har sjunkit,främst för att anmälningar som inte harmed diskriminering att göra har minskat.

Eva säger också att hon tycker att ersätt -ningsnivån för de som fått rätt i domstol äralldeles för låg.

– Om man ska ta diskrimineringsbrottpå allvar måste böterna vara kännbara,menar hon.

Hooshang Bazrafshan är projektledareför DO:s Rekryteringsprojekt.

– Vi har fyra prioriterade områden,berättade han

Islamafobi, trakasserier i skolan, natio-nella minoriteter och diskriminering vidrekrytering.

Eva Nikell berättade om ett nytt rätts-nätverk mot diskriminering som skakunna erbjuda rättsliga tjänster till detcivila samhället.

Sepideh Sharokhi från Sveriges kvin-nolobby berättade om en planerad jättee-vent i Malmö i juni nästa år.

– Vi kommer att arrangera Nordisktforum. Det kommer att bli stort och detkommer att bli häftigt. Vi räknar med attdet kommer 15 000 personer. Vi kommeratt ha 300 programpunkter, 100 olikatalare och tolv huvudteman.

Behrang Miri från Fight Racism Nowär en månkulturell rappare som älskar sittMalmö, trots det som hänt i staden Lundsom ligger strax bredvid.

– Vi vill mobilisera de goda krafternamot rasism. Vi vill komma med konkretaförslag till politikerna om hur manbekämpar rasism.

Förutom att vara rappare har Behrangvarit aktivist i 12 år.

– Det är dags för nästa steg i kampenmot rasism. I vår organisation har vi

Årets andra DO dialogSom ett led i att informera civila samhällets aktörer och samti-digt informera sig om vad sker ute i de etniska gruppernas före-ningar arrangerar DO två gånger om året ett dialogmöte. Detta dialogmöte präglades av, som så mycket annat dessadagar, polisens registreringen av romer i Skåne.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

många forskare, tjänstemän och aktivis-ter. Vi kommer att ta ställning för romer-na Det är något som berör oss. Allaminoriteter måste gå samman. Vi måstealla stå upp för varandra.

Anna Furumark från Örebro LänsMuseum talade om problematiken attarbeta mot de högerextrema krafternasdisinformationskampanjer.

Hon berättade om konferenser, ägnadeåt att störa SD:s retorik mot muslimer, ditSD:s anhängare kommer bara för att störa.

– När vi gjorde en utställning om Åda-len -31 blev det problem.

SD:s argument går ut på att de flestakonflikter i Sverige idag startade i ochmed invandringen. Att det fanns konflik-ter innan stör den bilden.

– Man slog sönder fönster på museetoch på Länsstyrelsen när utställningenvisades där.

Hon berättar om de nya utgrävningarsom museet startar i ”Krämarstaden”utanför Örebro.

– Därifrån fördrev man resande, mennu har vi börjat gräva där tillsammansmed många resande.

Man har redan gjort många fynd.

K

D

b

K

T

Hooshang Bazrafshan

Agneta Broberg

Eva NikellSepideh Sharokhi

Ammar Makboul

Behrang MiriAnna Furumark

I november 2012 startades projektetGood Relations, ett EU-projekt som del-vis finansieras av Europeiska unionensprogram för grundläggande rättigheteroch medborgarskap. Huvudansvarig förprojektet är inrikesministeriet i Finland.Arbetsmarknadsdepartementet i Sverigeär partner.

Projektet ska resultera i ett ramverkoch en praktisk guide för lokalt arbetesom syftar till att främja goda relationer.Tanken är att ramverket och guiden skakunna användas i samtliga EU-länder.Arbetet utgår från fyra dimensioner avgoda relationer: attityder, säkerhet, inter-aktion med andra samt deltagande ochinflytande.

– Vi har nu lämnat över projektet tillTeskedsordern och är i fasen att samla

information och testa metoder. Vi har trepilotkommuner med oss, Borlänge,Malmö och Jokkmokk, sade HannaCederskog Danielsson från Enheten församhällsskydd och beredskap.

Projektet kommer att pågå fram tilloktober 2014.

Med på tåget är också Röda korset,Stiftelsen Expo, Teskedsordern, Forumför levande historia, Länsstyrelsen iVästra Götaland och myndigheten förSamhällsskydd och Beredskap.

– Grundtanken med goda relationerkommer från England, berättade Hannainnan hon gav ordet till ChristerMattsson.

Christer är känd för sitt arbete medungdomar i Kungälv sedan tiden då JohnHron, 14 år, mördades vid Ingetorpssjön

22 É Romani Glinda

Bred front mot främlingsfientlighetI slutet av augusti arrangerade Teskedsordern en workshop undertemat: Heldag om krisberedskap mot främlingsfientlighet.Seminariet ingick som en del i projektet Good Relations. Inbjudengästtalare var Christer Mattsson, författare och lärare frånKungälv.

Text: Bengt O Björklund Foto: Mia Taikon

Christer Mattsson

av fyra nynazistiska ungdomar. De villeatt John skulle säga att han älskadenazister, vilket han vägrade. Under miss-handeln lyckades John ta sig loss ochsimmade ut till mitten av sjön. De ropadeatt John skulle komma tillbaka men Johnsvarade inte. Då tvingade nynazisternaJohns kamrat, Christian, att ropa att omJohn inte kom tillbaka skulle de slå ihjälhonom. John valde då att simma in tillland och riskera sitt liv för sin kamrat.Misshandel av John började då och fort-satte tills han blev medvetslös, blandannat vittnade nynazisterna om att desparkat honom i huvudet konstant i unge-fär 7 minuter och att de fått en kick avdet hela. John Hron dog 17 augusti 1995.

Bakgrunden till händelsen var de olikagrupperingar av nazister som fanns i

É Romani Glinda 23

kommunen, ungdomar som nästan helttagit över en av skolorna i området.

– Det mordet var en osannolik händel-se, osannolika faktorer gjorde att dethände. Estoniakatastrofen ett år tidigarehar gjort kommunerna uppmärksammapå behovet av krisberedskap, men förJohns föräldrar fanns det ingen hjälp.Snarare tvärt om. De sågs som en belast-ning av kommunen när de gick ut medsin sorg. Man sade också att mordetbegicks av nazister från andra kommu-ner.

Det var då som dåvarande kommun-chef sade ifrån. Han ifrågasatte de struk-turer som rådde och menade att det intevar dags för fackeltåg utan ett långsiktigtarbete.

– Men det är svårt att veta vad man skagöra. Nu har vi arbetat i 18 med vårtintoleransprojekt. Vi har bland annat tagitmed oss ungdomar till nazisterna läger iPolen, berättade han och visade en kortfilm.

Christer Mattsson menar att när manser på dessa nazistiska grupperingarhandlar det i grund och botten om socialoro.

– Många av ungdomarna kommer frånmiljöer med sociala problem.Kärngruppen utnyttjar sina kompisar ochdet mesta våldet sker inom gruppen, mendet grövsta våldet riktas utåt. Det finnsföljare, ideologiska och sociala bekräfta-re, sökare och flickor. Alla ger de rörel-sen en legitimitet. Jasägarna går med påvad som helst, bara de bekräftas.Flickorna ger rörelsen en gendermentali-tet.

En av de nazistiska rörelser som sedanlänge haft fotfäste i Kungälv är Svenskamotståndsrörelsen.

– De har inte kunna rekrytera iKungälv sedan 2006, men de finns därfortfarande. Det vi har gjort är att föränd-ra förutsättningarna för främlingsfientligastrukturer.

Christer menar att det finns tre nyckel-faktorer. Den första är tradition.Främlingsfientliga värderingar går i arv.Den andra faktorn är att där intoleransen

sedan länge varit stor, där förblir denstor. SD:s väljare finns sedan partietsbörjan på samma plats, även om de blivitfler. Det handlar om socialisation, omsymboliskt kapital och om identitet. Dentredje faktorn handlar om rollhantering.Man handlar inom ramen för ett habitusutan att veta varför.

– Intolerans är generell. Tycker manilla om romer, gillar man inte heller judareller somalier.

Det är ingen lösning att utmana intole-ranta människor.

– Ju mer man utmanar dem desto star-kare blir de i sin övertygelse.

Christer lösningar på intoleransensdilemma är attman måste splittrade riskmiljöersom finns medkollektiva insat-ser. Han menar attdet behövs merframtidsfoku-sering och indivi-duella insatser

– Många vet attde är på väg atthamna i utanför-skap. I samtalmed dem måsteman ha en brarelation.

Slutligen menarhan att det krävsen resocialisering,kollektiv insatserför individen.

– Många äraggressiva ochinåtvända. Dekänner sig redanstigmatiseradeoch är vana vidatt bli tillplattadeför sina värder-ingar.

Christer berätta-de om arbetet sompågått iYtterbyskolan, Martha Hannus

där de flesta oroligheterna fanns.– Å 2000 fanns det 42 nazister i skolan

i full mundering med nazisymboler.Polisen var där flera gånger i veckan. År2003 fanns det ingen med uniform ellersymboler. Ingen var med i NS.Studieresultaten förbättrades och ensärskild toleransgrupp hade bildats.Nationalsocialisterna besökte skolanregelbundet, men det var bara ett fåtalflickor som uppehöll strukturen, flickorsom umgicks med främlingsfientliga.

Sedan var det brainstorming på pro-grammet och diskussionerna gick höga,förslagen var många.

Cecilia Svanberg, producent påStadsbiblioteket, inledde festiviteterna.

– Detta evenemang ingår i en serieprogram som vi och É Romani Glindagör. Programserien ska synliggöra romer-na. Detta är viktigare än någonsin idag.

Heléne Jensen, projektledare ochredaktör Podium intog scenen tillsam-mans med Kati Dimiter.

– År 2000 började vi ge ut böcker medanknytning till de fem nationella minori-teterna. Några år senare hade vi en täv-ling för samer under temat hur det kännsatt vara same. Den resulterade i denpopulära ungdomsboken Sms frånSoppero av Ann-Helén Laestadius. Ochså tänkte vi att vi skulle göra något lik-nande för romerna, sade Heléne.

Kati Dimiter berättade – Det råder brist på romsk litteratur. Så

vi startade en skrivartävling för ungdo-mar och fick in cirka 30 manus. Enfinsk-romsk kaale vann den tävlingen.

Efter den tävlingen tog Kati kontaktmed Podium och planer smiddes för attgöra något större.

– Sedan kämpade vi i två år medansökningar. Till slut hade vi finansieringoch en jury, sade Kati.

Det kom in en hel del bidrag.– Det har varit en rolig resa. Det vikti-

ga har hela tiden varit att få mer romsklitteratur. Jag var på jakt efter doldaromska författartalanger.

Ann-Helén Laestadius, som suttit medi juryn, kom upp på scenen.

– Det känns speciellt att stå här meddenna bok. Min egen bok förändrade mittliv och jag hoppas att den här boken gördet för er.

24 É Romani Glinda

Två glada vinnare i Podiums manustävlingI mitten av oktober var det boksläpp och prisutdelning på Stadsbiblioteket iStockholm. Det var vinnarna i förlaget Podiums och tidningen Le RomaneNevimatas tävling att skriva ett manus på temat ”Att vara ung rom idag”.Vinnare blev Ralf Novak Rosengren och Anita Santesson med ”5768 vis-ningar på YouTube”, en bok om en 14-årig resande tjej.

Text: Bengt O Björklund Foto: Fred Taikon

Heléne Jensen, Falf Novak Rosengren, Anita Santesson, Kati Dimiter och Ann-Helen Laestadius.

Hon läste sedan motiveringen till pri-set.

"Rositas historia är en viktig ochtrovärdig berättelse om livet som ungrom i Sverige idag med hög igenkänning.Med ena benet i en kulturell tillhörighetoch det andra i en svensk småstadssamtidär Rositas önskan om att få uppträda medsin sång en engagerande, allmängiltighistoria som vi tror kan tilltala en bredläsarskara. En historia som vågar vara all-varlig men aldrig blir tung och som fång-ar såväl utsattheten och fördomarna menockså allt det fina med den romska kultu-ren, och väcker hopp inför framtiden."

Nu kom de bägge författarna upp påscenen tillsammans med Rosario Ali frånÉRG.

– Det är mycket roligt att se dettamanus. Hur känns det nu då, frågadeRosario.

– Vi är glada och överraskade, svaradeRalf.

– Vi skrek och ropade på Gud, tilladeAnita.

Varför är det då så viktigt med littera-tur av romer?

– Jag är lärare och har sett hur romskaoch resandes barn behandlas. Det är interoligt, svarade Anita.

– Vi romer måste ha litteratur som vikan känna igen oss i. Detta gäller särskiltför våra barn. Svarade Ralf.

Ralf förklarar att boken vänder sig tillalla, oavsett ålder eller etnicitet.

– Förhoppningsvis ger den ett hopp omatt man kan förverkliga sina drömmar,sade han.

Anita säger att minoritetsbarn oftamåste vara ambassadörer för hela singrupp.

– Så är det ofta i skolan, vare sig manvill eller inte.

Rosario tycker att det är en viktig bok.– Mina barn måste ha två identiteter,

en i skolan och en hemma, underströkRalf.

Anita läste sedan ett stycke ur den nyaboken innan det var dags för Ralf tillsam-mans med en violinist och en dragspelareatt underhålla publiken med musik.

É Romani Glinda 25

Jan Selling har gett ut sin undersökningav antiziganismen i svensk historia.Monografin är ett resultat av Sellingsverksamhet vid Hugo Valentin-centrum,Uppsala universitet. Selling ansvararäven för höstens internationella konfe-rens om antiziganism i Uppsala i slutetav oktober.

Jan Selling är fil.dr i historia och bl.a.koordinator för forskarnätverket ROR-HIN – Romers och resandes historia iNorden. Under boksläppet i mitten avseptember var han mycket nöjd.

– Jag är mycket glad över att jag harfått möjlighet att forska och skriva dennabok här på Hugo Valentin-centrum ochjag hoppas att många kommer att läsaden. Det känns bra också att jag kom utinnan vitboken.

Han berättade hur det kom sig att hanbörjade forska om romer.

– Det började för tio år sedan när jagvar i Berlin. Jag forskade kring den tyskauppgörelsen med sitt mörka förflutna,nazismen. Under 90-talet försökte manskapa en bättre image i sitt förhållandetill Förintelsen och till sinter och romer.

Han studerade då hos en tysk professorsom jämfört antiziganismen med antise-mitismen. Där föddes intresset. Senareblev han rekommenderad att söka arbetepå Hugo Valentin-centrum vid Uppsalauniversitet.

– Man ville att jag skulle börja byggaupp ett nytt forskningsfält om romer. Tillatt börja med skulle det handla om densvenska uppgörelsen med sitt förflutna,om den ”goda” självbilden i förhållandettill romer. Ett förträngt och fortfarandeoutforskat område.

Det tog Jan Selling tre år att skriva sinbok samtidigt som han arbetat hårt medatt bygga upp ett helt nytt forskningsom-råde.

– De senaste åren har vi fått in allt flerfragment av historien, men bilden är fort-farande mycket ofullständig.

Det finns alltså mycket kvar att görainom detta område. Den här boken är enbra början.

– Det har varit en utmaning för mig attkunna göra en systematisk analys av dettanya forskningsområde, men detta är inte desvenska romernas historia, påpekar han, detär den svenska antiziganismens historia.

Under samtalets gång poängterar hande negativa effekter Billström har skapat,något som han också understryker i sinnya bok.

Den svenska antiziganismens historiaSvensk antiziganism – Fördomens kontinuitet och förändringensförutsättningar. Så heter en ny bok som just kommit ut. Den är skri-ven av forskaren Jan Selling vid Hugo Valentin-centrum i Uppsala.Det är första gången någon gjort en sammanställning av detta slag.

Text och foto: Bengt O Björklund

Jan Selling under boksläppet i Uppsala.

– Billström är ett bevis på att vi intekan sätta punkt för den svenska antiziga-nismens historia.

Jan Sellings bok är en gedigen sam-manställning och analys av den diskurssom färgat samhällets syn på romer. Hantar avstamp i 1700-talets syn på romersom speglas i den tyske historikernHeinrich Moritz Grellmans bokHistorischer Versuch über die Zigeunderfrån 1787. En man som Selling kallarden vetenskapliga antiziganismens, denså kallade ”zigenarforskningens” fader.

Även om fokus i denna bok ligger på1900-talet ger Selling gott om exempelpå hur föreställningar och fördomar kanhärledas bakåt i historien.

Detta är en viktig bok som alla bordeläsa, inte minst våra folkvalda.

Nu har den mycket uppmärksammadeoch älskade barnboken om fantasifigu-ren Djangon av Levi Pinfold äntligenkommit ut på två romska varieteter, kelderaš och arli. Bokförlaget ÉRG är stolt att presenteraO Django för alla romska barn som älskar sagor.Här är ett smakprov:

Jekh dáta maládilem jekhé Djangósa.Jekhé sósko?Jekhé Djangósa vrodi sár jekh džéla si. Šaj

phenél o manúš godó pa léste. Jekh turbáto kajvušóro kerél problémurja.

Arakhlém les andré ándo amaró vurdón jekhdžes, thaj dikhélas baré jakhénsa pe muřé dadéskobánjo thaj phendás ”Dévla če šukár džéla!”

Böckerna kommer snart att finnas i bokhan-deln. Med böckerna följer också en CD-skivamed sagorna inlästa. Kelderašversionen ärinläst av Hans Caldaras, arliversionen har VeliBrijani läst in.Kelderašöversättningen är gjord av FredTaikon, arliöversättningen av FatimaBergendahl.Detta är ett välkommet komplement till allalärare som vill ha något riktigt bra till sinaromska elver.

Djangon på kelderaš och arli

É Romani Glinda 27

”Vilken bra titel på en ungdomsbok!”,tänkte jag när jag läste om vinnarboken iPodiums och Le Romané Nevimatasskrivartävling ”Att vara ung rom i dag”.Nu har jag läst boken och den är lika brasom titeln. På försättsbladet tillägnasboken alla som orkar kämpa mot var-dagsrasismen i samhället.

Bokens huvudperson är fjortonårigaRosita, en sångbegåvad flicka som råkarut för just vardagsrasism. Ibland är denomedveten, ibland elak, ofta är denskrämmande. De som utsätter henne ärlika gärna vuxna som barn. Det kan varaen lärare som säger ”Några tattiga inläm-ningar vill vi inte ha”, äldre killar somkallar henne ”tattarblatte” och skinn -heads som spottar på henne.

Bra är dock att boken inte drar ensvart-vit gräns mellan ”vi och dom”,Rositas egen familj skildras med värmemen hon har också vänner bland sina

klasskamrater och deras familjer.I bokens sista kapitel vågar Rosita stå

upp för den hon är, hon håller ett tal påskolans avslutning som griper tag i läsa-ren. Egentligen skulle jag vilja citera helatalet, men utrymmet ger mig bara platstill början:

”En gång var vi fria som vinden. Detsägs att vi en gång var fåglar, svarta fåg-lar med vackra brandgula näbbar. Vi flögvart vi ville. Högt i skyn. Sol och månevar våra vänner. Vi flög över haven ochalla grönklädda ängar….”

Jag hoppas att detta tal ska läsas högtvid många tillfällen, och jag hoppas attboken ska få många läsare.

Slutligen vill jag berätta att jag självdeltog i tävlingen med en bok, ”Ramizresa”, som jag skrivit tillsammans medMersion Pejda. Den har verklighetsbak-grund och handlar om en romsk kosovo-albansk flyktingpojke. Naturligvis hade

Vinnare i manustävling5 768 visningar på youtube heter boken av RalfNovak-Rosengren och Anita Santesson som vann LeRomané Nevimatas och Podiums manustävling.Gunilla Lundgren har läst boken.

vi gärna vunnit tävlingen, men jag kanhelt ärligt gratulera vinnarna till ”5768visningar på youtube”. Att MersionPejda och jag inte vann gjorde att vitvingades skriva om vår bok och fick denutgiven på Bokförlaget Tranan.

Det känns roligt att kunna skriva denhär recensionen med ett varmt grattisfrån en förlorare till en vinnare!

Gunilla Lundgren

Gunilla Lundgrens nya bok Ramiz resa,Bokförlaget Tranan 2013, som hon skri-vit efter att ha lyssnat på den romska poj-ken Ramiz berättelse, är en mycket godförlorare i Podiums manustävling. Det ären bok väl värd att uppmärksamma.

Berättelsen handlar om Ramiz flyktfrån ett krigshärjat Kosovo dit han utvi-sas efter att ha bott i Tyskland i hela sitttrettonåriga liv.

Efter att ha bott i Tyskland i hela sitt livhamnar Ramiz i Kosovo. Han förstår intespråket. De är inte heller välkomna där. Imormors och morfars hus hör Ramiz hurfolk skjuter på gatan och en dag rycksdörren upp och fyra beväpnade män tar

med sig hans pappa. Det var då planen påatt fly tog form. Det var då kontaktentogs med människosmugglaren.

Ramiz föräldrar är muslimska romer,en grupp som hamnade mellan serberoch albaner under balkankonflikten. Änidag ses de av bägge sidor som förädare.

Detta är en välskriven och spännandehistoria. Ett öde bland många andraosynliga öden i Europa idag. En romskhistoria som inte är unik på något sätt,men som få känner till.

Denna bok borde läsas av alla barn iskolan och av alla som inte vet vad detinnebär att vara rom i Europa idag.

Bob

Ramiz resaEn ny bok av Gunilla Lundgren

På den första bilden uppe till vänster är det skolavslutnings-fest. Tyvärr vet vi inte var och när detta var, men av bilarna attdöma kan det vara mellan1954 och 1956. Det är många unga romer och deras föräldrar som deltar ifirandet.På bilden till höger ser vi Joška och hans fru Vorša. De var fli-tiga besökare i tältskolan, men förblev analfabeter.Den äldre bilden till höger måste vara tagen i slutet av 1800-talet. Den ståtlige mannen är Todor Tšoran och vid hans sidasitter hustrun Liza (Maria Caldaras moster). På bilden högst upp till vänster på andra sidan får RosaTaikons farbror Joška Bessik och hans fru Vorša besök i vag-nen. Vi vet inte vem mannen är som besöker dem i husvagnen.ser vi flitiga barn i tältskolan. Det ser ambitiöst ut med riktigaskolbänkar. Rosa Taikon kommenterar på fotots baksida, ”Skaman behöva tältskola när det finns vanliga skolor?”Bilden till höger föreställer Rosas farbror Joška och hans son-hustru Sonja och hennes barn som som tittar in i skoltältet. Sehans uniformlikande kostym, något som var mycket vanligthos ryska romer på den tiden.På bilden längst ner till vänster ser vi en mycket yngre farbrorJoška som hamrar på ett kopparkärl som senare ska förtennas.Den sista bilden visar en av de flitiga eleverna på tältskolan gåigenom läxan.

28 É Romani Glinda

Gamla bilder berättarI detta nummer är det Rosa Taikon som delat med sig mednågra foton ur sitt digra fotoalbum. Om någon av våraläsare känner igen bilderna, berätta gärna för oss var ochnär de är tagna.

É Romani Glinda 29

Det här behöver du för 8 personer:1 stort kålhuvud vitkål2 morötter2 stora gula lökar3 kryddpepparkorn1 lagerblad2 ½ liter vatten 2 buljongtärningar300 gram rökt fläsk3 msk hackad persilja3 ägg5 dl vetemjöl3 msk olivoljasalt och vitpeppar efter smak

Så här gör du:Strimla vitkålen, skala och skär moröt-terna och löken i små bitar.Skär fläsket i tärningar.Bryn morötter, lök och fläsk tillsammansmed olivoljan i en stor kastrull.Häll på vatten, lägg i buljongtärningarna och smak-sätt med kryddpepparkorn, lagerblad och. Koka uppoch blanda sedan i den strimlade vitkålen.Koka kålsoppan på medelvärme under lock i 15minuter.

Så här gör du klimp:Häll mjölet i en skål, knäck i äggen, tillsätt 1 dl vat-

30 É Romani Glinda

Kålsoppa med rökt fläsk och mini klimp

ten, smaksätt med salt och vitpeppar. Vispa ihop ocharbeta till en fast smet. Lägg i små klickar av smeteni den kokande soppan. Låt soppan koka upp, när allklimp flyter är soppan klar.Tillsätt färsk hackad persilja och smaka av med saltoch vitpeppar.Kålsoppan är ännu godare dagen efter.

Smaklig måltid!

MIAS MATSIDOR

É Romani Glinda 31

Gadó trubúl 8 ženénge: 1 baró parnó šax2 morkojá2 baré galbune purumá 3 semúntsi kryddpeppar 1 lavóki patrín2½ lítra paj2 masésko buljónurja 300 gr thuflardó mas3 baré řojá percilia3 anřé5 dl ařó3 baré řojá oliviásko vulój lon thai pipéri sar de but tu kamés

Gadea čiravés e zumí: Šin o šax, řánde le morkojá, thaj šin le purumáande cigné kotoráŠin o mas ánde cigné kotoráPek le morkojá, o purúm thaj o mas ándo vulójánde jekh barí pirí. Šin o mas ande cigné kotoráAkaná maj šor andré o paj, maj tho andré o buljónothaj le semúntsi, lavóki patrín, thaj muk te čiról. Majtho andré o šax.Muk te čiról lokés ande 15 minúci le fedevósa.

Gadea lašarés le galúški: Šor o ařó ande jekh čaró maj tho andré le anřé thaj

jekh decelítra paj, maj tho lon thaj pipéri Hamisár o xumér, na prja kóvlo. Pher jekh cigní řojla xumerósa thaj muk te čiról ande zumí. E zumígata la kána le galúški vazdiné pe katár la tigajákofúndoMaj tho o šindó perciliaE zumí maj laší la po dújto džes.

Xan pe sastimáste!

Šaxésko zumí, thuflardó masésa thaj galúški

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.

Utsätts dina barn för diskriminering i skolan?Får dina barn tillgång till den undervisning de har rätt till i skolan? Blir de mobbade eller trakasserade? Det finns en lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Om dina barn blir trakasserade eller utsätts för diskriminering är det skolans ansvar att se till att det upphör. Om skolan inte tar sitt ansvar kan du anmäla det till DO.

Frågor om diskriminering?Ring till DO på telefonnummer 08-120 20 700. Rådgivningen har följande öppettider:

Det går också bra att mejla till DO på adressen do@do.se

É Romani GlindaEgnahemsvägen 58se-141 37 HuddingeSweden

POSTTIDNING B