Verksamhetsplan 2014-2015Delmål med analyser, strategier och indikatorer

Version 2013-10-10

Teknisk-naturvetenskaplig fakultet

Fastställd 2013-xx-xxDnr zz-xxxx-13

1

Teknisk naturvetenskapliga fakultetens verksamhetsplan 2014-2015Delmål med analyser, strategier och indikatorer

Inledning

Universitetsstyrelsen fastställde i juni 2012 dokumentet Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap, Umeå universitet 2020 – vision och mål. Med det som utgångspunkt beslutade styrelsen i november om inriktning för verksamhetsplan och delmål 2013-2015. Styrelsen uppdrog åt rektor att fastställa delmål för verksamheten i juni 2013.

Fakulteten har under våren 2013 genomfört ett omfattande arbete med att prioritera och konkretisera de delmål som vi ska arbeta med under den kommande tvåårsperioden. Fyra arbetsgrupper med representanter från fakultetsnämnd och kommittéer har tagit fram förslag till verksamhetsplan 2013-2015 med tillhörande delmål, strategier och indikatorer. Förslaget till verksamhetsplan har varit ute på remiss till fakultetens institutioner och har diskuterats i fakultetsnämnden under våren och hösten.

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT 5Långsiktighet möjliggör högt risktagande 5

Delmål 1.1.2. Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila ”tenure tracks” 5Delmål 1.1.2.1. Fakulteten har tydliga och transparanta fördelningsmodeller till forskning 8Delmål 1.1.3 F. Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar, 8Delmål 1.1.3.2 TN. Fakultetens resurstilldelningssystem ska ge ökad långsiktig trygghet och

8Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor 8Delmål 1.1.4 F. Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen och 16Delmål 1.1.4.1 TN. Kvaliteten i undervisningen höjs genom att lärare kombinerar undervisning och forskning 16

2. UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP 18Delmål 2.2. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 20 procent 18Delmål 2.3. Andelen studenter som tar ut examen har ökat till 55 procent inom civilingenjörsutbildningen och inom högskoleingenjörsutbildningen bibehålls nuvarande nivå på 75 % 22Delmål 2.4. Antalet inresande internationella studenter inom avtal har ökat till 300 individer (265 år 2012) och 25Delmål 2.5. Antalet utresande studenter inom avtal har ökat till 75 individer (19 år 2012)

25Delmål 2.7. Docenters och professorers andel av undervisningen har ökat 29Delmål 2.11. Minst ett utbildningsprogram utvecklar formaliserat samarbete med utländskt lärosäte 30

3. FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER 31Nydanande forskning 31

Delmål 3.1. Universitetet och fakulteten har en välutvecklad rekryteringsprocess 31Delmål 3.2. Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) 32Delmål 3.3. Mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ska öka 33

Forskning som antar samhällets utmaningar 36Delmål 3.4. Internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat 36Delmål 3.5. Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (övergripande forskningsinfrastruktur) och 38Delmål 3.5.1 TN. Universitetet och fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (medeldyr utrustning) 38

Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft 42Delmål 3.7. Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning 42Delmål 3.8. Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning 42Delmål 3.9. Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp 43

3

Delmål 3.10. Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka43

Delmål 3.11. Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet 44Delmål 3.11.2 TN. Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud 44

4. DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET 46Delmål 4.1.2 TN. Under åren 2013-2015 ska minst en tredjedel av de professorer som anställs och befordras vid fakulteten vara kvinnor. 46Delmål 4.4.2 TN. Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning. 48Delmål 4.5. Universitetets arbets- och studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa 48Delmål 4.6. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system 49Delmål 4.7. Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva strategiskt ledarskap 50

4

1. ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT

Långsiktighet möjliggör högt risktagandeVåra forskare kan och vågar ta risker som möjliggör nydanande forskning och kan leda till kunskapssprång. Starkt bidragande orsaker är att våra tjänster och karriärvägar är internationellt attraktiva vad gäller resurser och stabilitet. Forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Delmål 1.1.2. Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila ”tenure tracks”

AnalysKompetensförsörjningInternationellt uppfattas ”tenure track” och ”tenure” oftast som en livstidsanställning. Vi anser därför att begreppet bör undvikas och ersättas med adekvat svensk vokabulär samt att definiera dess innebörd.

Behovet av kvalificerade lärare är olika på olika institutioner. Det är svårast att tillfredsställa behovet inom t ex design, arkitektur, didaktik och teknikvetenskap, där en stor andel icke-disputerade lärare finns. Fakulteten har satsat på att stärka forskningen inom teknikvetenskap för att få fler kompetenta lärare och stärka forskningsanknytningen i undervisningen. Det var en stor satsning med meriteringsanställningar (8 biträdande lektorat, plus doktorander och postdoktorer), totalt 24 nya tjänster. I dag finns 33 forskarassistenter och 13 biträdande lektorer anställda vid fakulteten och fakulteten har avsatt medel till att utlysa tre nya forskarassistenter 2013.

Av 21 utlysningar av biträdande lektorat sedan 2011 har sju avbrutits p.g.a. för få sökande (främst inom teknikvetenskap och didaktik). Av 71 utlysta forskarassistenttjänster (sedan 2002) har 9 fått avbrytas på grund av för få/icke kompetenta sökande. Tillgången på kompetenta sökanden är med andra ord mycket varierande.

Fakultetens andel meriteringstjänster i proportion till antalet lektorer och professorer är rätt genomsnittlig i jämförelse med andra universitets tekniska och naturvetenskapliga fakulteter (UmU: 21 procent, UU: 26 procent, LU: 18 procent, LiU: 21 procent, LTU: 25 procent). Fakulteten utlyser årligen cirka 3-5 forskarassistenttjänster på anslagsmedel och ungefär lika många tillkommer på externa medel. Alla dessa har möjlighet att ansöka om startbidrag hos fakulteten under första året av anställningen. En del institutioner (t.e.x kemi) kopplar också en doktorandtjänst till de nyanställda meriteringstjänsterna.

Fakulteten vill gärna utlysa biträdande lektorat (med möjlighet att prövas) inom ämnesområden med stort behov av disputerade lärare, där vi har haft erkänt svårt med rekrytering, men bedömer att vi även i fortsättningen behöver utlysa tidsbegränsade meriteringstjänster (forskarassistenter). Gemensamt för båda typerna av tjänster är att de bör åtföljas av kringresurser. Detta har hittills skett i form av sökbart startbidrag på upp till 200 kkr per tjänst.

5

Antalet forskare1 har ökat markant under de senaste åren och uppgår till 32. Av dessa är 27 (84 procent) tillsvidareanställda. Dessa är till drygt 50 procent externfinansierade.

1 Här avses anställningsformen forskare. På andra ställen i dokumentet avses med forskare forskande lärare där inte annat anges.

6

Attraktivitet:I princip alla fakultetens lärartjänster utlyses internationellt och söktrycket är i stor utsträckning gott, utom inom de didaktiska och teknikvetenskapliga områdena.Utlysta lektorat (69 under 2002–2011) har i snitt haft sex sökanden per plats. 24 procent av dessa var internationella sökanden (88/363) medan 37 procent hade en Umeå-adress. Av dessa utlysningar tillsattes 59 lektorer och 10 tillsättningar avbröts. Under 2012 utlystes 17 lektorat som drog i snitt 8,3 sökande per tjänst.

Under 2002-2011 utlyste fakulteten 22 professurer. 18 tjänster tillsattes, medan fyra avbröts p.g.a. för få sökande (tre i industridesign och en i matematisk statistik). I snitt erhöll varje utlysning 12 sökande per plats och av dessa var 53 procent utländska sökanden och 20 procent hade Umeå-adress. Flest sökande drog två utlysta professurer i biologisk kemi med 55 sökande.

71 forskarassistenttjänster har utlysts under den senaste 10 års-perioden (2002–2011). Dessa har i snitt lockat 6,5 sökande (462/71) varav 53 procent var utländska och 26 procent hade Umeåadress. Under tiden 2010–2011 har även 21 biträdande lektorat utlysts som i snitt lockat 5,4 sökande, varav 58 procent utländska och 29 procent hade Umeåadress.

Siffrorna visar att fakulteten oftast har behöriga sökanden på utlysta tjänster och att det är konkurrens om dessa. Marknadsföring och spridning av annonser fungerar, men vi ser att ett antal rekryteringar trots det måste avbrytas. I de flesta fall rör det områden där arbetsmarknaden är god eller där det finns få disputerade personer, t.ex. didaktik, teknik och industridesign. Inom dessa områden hjälper det tyvärr inte att tillskjuta stora ”paket” i form av kringresurser, vilket bl.a. tekniksatsningen visat.

Internationell rekrytering Konkurrenskraften hos de utländska sökande till fakultetens tjänster är ofta mycket god. 43 procent av våra lärarrekryteringar har varit internationella. Störst andel internationella rekryteringar ses bland professorer där 78 procent (10/13) rekryterade (under fem år) var utländska, bland lektorer var motsvarande siffra 27 procent (12/45), forskarassistenter 58 procent (18/31) och biträdande lektorer 33 procent (5/15). Den låga andelen bland lektorer beror troligen på att många är verksamma inom grundutbildningen, vilken ofta har ett behov av svensktalande lärare.

Befordringsutvärdering och omställningsprocesser – utmaningarNär biträdande lektorer utvärderas för tillsvidaretjänst gäller det att ha nationella eller internationella sakkunniga, som är vana vid att kunna bedöma framtida potential. Det är ingen lätt uppgift trots att fakulteten har en tydlig kravspecifikation för vad som är lägsta nivå. Svenska sakkunniga vill inte vara den som fäller negativa omdömen. Därför vore det bra att inrätta nationella expertgrupper, som t.ex. kunde utarbeta nationella kriterier, eller att fakulteten utser internationella utvärderare som kan ta på sig sådana känsliga uppdrag. Fakulteten har god erfarenhet av liknande tenure track-utvärderingar vid Umeå Centre for Molecular Pathogensis (UCMP), med en mycket namnkunnig rådgivande grupp, som tog fram namn på internationella utvärderare för dessa uppdrag.

7

Fakulteten har en ökande andel forskare bland sina lärare, vilka till övervägande del finansieras av externa bidrag. Då sådana medel är av kortsiktig karaktär krävs att universitetet har en tydlig process för att handlägga det ökande antalet omställningsärenden som detta onekligen kommer att resultera i. Universitetet måste bli bättre på, att inte bara anställa personal, utan även på att på ett effektivt och humant sätt säga upp folk.

RekryteringslägetTill 2020 bedöms cirka 28 professorer (60+ i dag) och 16 lektorer ha gått i pension. Fakulteten kommer att med frigjorda medel till viss del kunna utlysa meriteringstjänster med goda förutsättningar. Behovet av ny kompetens är olika inom olika områden och för att kunna prioritera områden behövs att såväl forskningskommittén som anställningskommittén arbetar strategiskt, utifrån olika indikatorer, för att tillgodose både de starka forskningsmiljöernas och grundutbildningens behov. Fakulteten måste förstärka redan framgångsrika områden men även identifiera områden där kompetensen i dagsläget är otillräcklig men som är strategiskt viktiga.

Utökade forskningsanslag kan användas för att skapa bättre förutsättningar för excellenta rekryteringar till meriteringsanställningar med rejäla resurser i form av startpaket som kan omfatta drift-, postdoktors- och doktorandresurser. Ett problem är att när unga biträdande lektorer anställs är det svårt att bedöma deras potential och självständighet (de kan ha vistats i en god miljö både som doktorand och som postdoktor). Ett krav fakulteten bör ställa för sådana tjänster är att dessa forskare ska ha genomfört postdoktorsmeritering vid annat universitet, helst utanför Sverige. Den teknikvetenskapliga satsningen var i vissa delar ett ”misslyckande” eftersom vi inte lyckades rekrytera så många externa biträdande lektorer som vi önskat. Dock visar kanske detta på att satsningen var nödvändig för att i stället bygga upp forskningsverksamhet inifrån.

Inom många av fakultetens ämnesområden är rekryteringsläget svårt. Inom arkitektur, design, didaktik och teknik finns ett behov av professionslärare men balansen disputerade lärare/professionslärare är inte tillfredsställande. Inom de två senare områdena har dock förbättringar skett genom att forskarutbildningen byggts ut så att yngre disputerade lärare rekryterats internt, vilket dock inte är optimalt.

Vid inrättande av meriteringsanställningar uppmanas institutionerna, där kompetensen finns, att ge förslag på strategiska områden inom sina respektive fält och en beskrivning av rekryteringsläget. Forskningskommittén prioriterar sedan dessa och föreslår att fakultetsnämnden utlyser ett antal tjänster. Annonsförslag och utlysning görs i dialog med institutionen, sakkunniga tillsätts och anställningskommittén bedömer de sökande. Forskarassistenter och biträdande lektorer kan ansöka om startbidrag för sin verksamhet under det första året. Denna process är väl fungerande och föreslås fortsätta. Antalet inrättade meriteringsanställningar anpassas till behoven utifrån analys av komptensförsörjningsplaner eller externa utvärderingar på institutionsnivå.

Strategier Fakulteten ska årligen avsätta medel och utlysa meriteringstjänster

(forskarassistenter och biträdande lektorer) efter strategisk analys. För att attrahera excellenta sökanden ska medel även avsättas för kringresurser.

8

Fakulteten och institutionerna bör erbjuda mentorprogram för forskarassistenter och biträdande lektorer.

Fakulteten ska göra strategiska rekryteringar av ett antal internationella ”toppforskare” och avsätta medel i form av startbidrag, infrastruktur, postdoktors- och doktorandresurser för dessa.

Universitetet måste effektivisera omställningsprocessen för anställningsformen forskare som tappar extern finansiering och för biträdande lektorer som inte klarar utvärderingen.

Uppföljningskriterier Forskarassistenter och biträdande lektorer som tillsatts och i konkurrens

har erhållit egna forskningsmedel. Forskarassistenter och biträdande lektorer deltar i mentorskapsprogram. Majoriteten av de biträdande lektorer som utvärderats har klarat

befordran till lektor.

Delmål 1.1.2.1. Fakulteten har tydliga och transparanta fördelningsmodeller till forskning

AnalysDe kriterier utbildningsdepartementet grundar sina analyser på för att fördela medel till lärosäten, d.v.s. bibliometri och externa bidrag, bör i stor utsträckning även gälla universitetets fördelning mellan fakulteter. Sådana kompetitiva tilldelningssystem, liksom extern finansiering av forskningsmedel, medför en viss osäkerhet, men tydliggör också vad som förväntas av en framgångsrik forskare. Det är av stor vikt att fördelningen är transparent och att kriterierna är tydliga för alla för att möjliggöra styrning via incitament. Fördelningen av fakultetsfinansierad forskningstid (FFT) grundar sig också på konkurrens mellan forskare och bygger på samma principer (handledning, extern finansiering, publicering och forskningsplan, förtroendeuppdrag med mera). FFT har historiskt beslutats för relativt korta perioder (treårscykler). Fakulteten har 2012 förlängt den maximala tilldelningsperioden för FFT till fyra år. En tydlig konsekvens av FFT-systemet är att yngre lektorer kan konkurrera om forskningstid på samma villkor som etablerade professorer, vilket visas av att 40 % av de som har FFT är lektorer (se Tabell 1.1).

Fakulteten fördelar i dagsläget ca 45 % av forskningsanslaget baserat på prestation. Förutom FFT fördelas även medel för studiestöd, aktivitetsrelaterad resurs samt prefektens strategiska resurs enligt prestationsrelaterade kriterier. Fördelningskriterierna består i dagsläget bl.a. av använda externa medel (ibland uppdelat på rådsmedel och övrigt), doktors- och licentiat-examination, genomströmning, publicering och projektkvalitet.

I dagsläget är inte design, arkitektur och didaktik inkluderade i något ämnesområde för FFT och fakulteten saknar genomarbetade kriterier för det konstnärliga området. Detta måste åtgärdas.

Strategier Information om fakultetens prestationsrelaterade kriterier skall spridas

till institutionernas prefekter och forskande lärare. FFT-systemet ska utvecklas, bl.a. genom att en arbetsgrupp tillsätts med

uppdrag att ta fram kriterier för utvärdering av forskning på konstnärlig grund.

9

Uppföljningskriterier Forskande lärare och prefekter har kunskap om fakultetens

prestationsrelaterade kriterier. FFT systemet har utvecklas, bl.a. i enlighet med strategierna i delmål

1.1.3.2.TN. Fakulteten har utarbetat klara riktlinjer för FFT för det konstnärliga

området, design och arkitektur, samt didaktik.

Delmål 1.1.3 F. Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar,

Delmål 1.1.3.2 TN. Fakultetens resurstilldelningssystem ska ge ökad långsiktig trygghet och

Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor

AnalysFakulteten har ett unikt tilldelningssystem för forskningsresurser, som bygger på flera tydliga och transparenta kriterier. Det grundar sig på synen att framgångsrik forskning är individbaserad och att man måste underlätta för forskarna att kunna fokusera på forskningen under längre perioder. Nyckeltal är publicering, externa anslag, handledning av doktorander och postdoktorer, samt en väl genomarbetad forskningsplan. Alla utlysta tjänster som lektor eller professor är fullt fakultetsfinansierade, medan lärartjänster som finansieras av externa medel i stället benämns forskare. Fakultetens forsknings- och grundutbildningsanslag sätter därmed gränsen för hur många lektorer och professorer som kan anställas, i och med att dessa ska kunna finansieras fullt ut med anslagsmedel fram till pensionen. Andelen forskning respektive undervisning i dessa tjänster kan däremot variera över tid.

Tabell 1.1. Finansiering av lektorer/professorer via forskningsanslaget (individer)

Procent forskning(anslag) i tjänst

Professorer Lektorer

90–100 11 075 28 540–50 17 2115–25 9 170 13 (varav 4 tjänstlediga,

3 externfinansierade.)90

Långsiktighet kan inrymmas i FFT-systemet genom att bevilja medel för längre perioder. I stället för nuvarande maximala fyra år kan man göra en uppföljning efter t.ex. fem- eller sex-årscykler. Vid extern rekrytering av professurer ges sex års 75-procentig FFT, vilket är mycket förmånligt även med internationella mått mätt. En förlängning av FFT-perioden ger större långsiktighet och möjlighet att satsa på projekt med högre risk.

10

Unga lovande forskande lärare bör få sammanhängande forskningstid med gott om resurser och få administrativa pålagor. Excellenta forskare bör ha goda förutsättningar för att fortsätta sin framgångsrika forskning. Däremot bör en viss del undervisning ingå i arbetsuppgifterna för alla forskare. Denna del kan variera över tid beroende på tillgång av anslag och andra uppdrag. Att fler forskande lärare undervisar är viktigt både för att höja kvaliteten på undervisningen och för att locka in duktiga studenter till forskarutbildning.

ProduktivitetProduktiviteten i form av publikationer är starkt korrelerad till hög andel fakultetsfinansierad forskningstid (FFT). Samma samband ses dock inte med extern finansiering av lönemedel. Nedan (Figur 1.1) visas sambandet mellan antal artiklar i Web of Science (2006-2012) och andelen total forskningstid (%), både anslags- och bidragsfinansierad, för professorer, lektorer och forskarassistenter/biträdande lektorer. Som förväntat ses en god korrelation, där lektorer och professorer med 75 procent FFT visar störst produktivitet.

Antal publikationer i WoS vs forskningstid

0

20

40

60

80

100

120

0 20 40 60 80 100 120

Total forskningstid (FFT + externt)

Publ

ikat

ione

r i W

oS

Serie1

Figur 1.1. Antal publikationer i Web of Science vs forskningstid för perioden 2006-2012.

Tabell 1.2. Antal publikationer (DIVA 2010-12) i relation till andelen anslagsfinansierad forskningstid (för professorer respektive lektorer)

Andel anslags-finansieradforskning%

Antalpublika-tioner(DIVA)

Antalpersoner

Publika-tioner per person

Antalpublika-tioner(DIVA)

Antal personer

Publika-tioner per person

Professorer Lektorer90–100 115 13 8,9 - - -75 568 28 20,6 43 3 14,340–50 135 17 7,9 223 20 11,215–25 56 9 6,2 50 9 5,60 86 18 4,8 169 87 1,9

11

Man kan konstatera att de som har 90-100 procent forskning i tjänsten (professorer utan bas och fullmaktsprofessorer) inte producerar lika mycket per capita som professorer och lektorer med 75 procent FFT. Detta kan bero på att dessa har fler administrativa eller forskningsrelaterade uppdrag. Professorer med 75 procent forskning publicerar mest (Tabell 1.2), men vad som är orsak eller verkan är svårt att urskilja: har de fått mycket FFT p.g.a. att de publicerar mycket, eller publicerar de mycket på grund av att de får mycket tid att forska? Att professorer med 0 procent anslagsmedel för forskning ändå publicerar relativt bra beror delvis på att ett antal av dessa delvis är externfinansierade.

Man kan konstatera att även forskningsaktiva lektorer ges möjlighet att konkurrera om forskningstid i FFT-systemet, och att yngre framgångsrika lektorer ges en god chans att meritera sig för befordran till professor.

Enligt Olle Perssons bibliometriska sammanställning för 2013 och 2014 (Regeringens bibliometriska modell 2014 applicerad på UmU 20130905) har fakulteten ökat sin viktade andel av universitetets bibliometriska index från 34,31% till 35,54%.  I annan statistik, grundad på Web of science data från 2008-2011, (tabell 1.3) kan man konstatera att tre av fakultetens elva institutioner står för 75% av fakultetens samlade författarfraktioner; Ekologi, Miljö- och geovetenskap, Fysik och Kemi. Dessa tre institutioner, tillsammans med Fysiologisk botanik och Molekylärbiologi har en medelcitering som överstiger 1,25 (dvs 25% över världsgenomsnittet) och statistiken toppas av Fysiologisk botanik med 1,84. Vid samma institution ligger 23% av publikationerna dessutom på topp-tio-listan (förväntat värde = 10%).

Tabell 1.3. WoS-data per institution 2008 - 2011. Världsgenomsnittet för medelciteringar ligger på 1,0 – ett värde på 1,3 betyder 30 % över världsgenomsnittet. Percentilmåttet anger var i fältets citeringsfördelning en artikel ligger.  Medelvärdet visar här en institutions förmåga att producera högciterade arbeten.  Här anges även om artiklarna tillhör Top 10 %  - dvs övre decilen eller där percentilvärdet är  lika med eller större än 0.90. Det förväntade värdet är här givetvis 0.10 (10%). (Olle Persson). I tabellen är centrumbildningar markerade med ljusgrönt; grönmarkerade siffror anger tre högsta värden bland institutionerna.

SummaFörfattar

fraktionerMedel-citering

Medel-citeringtidskrift

Andel avTop 10 %

Teknisk-naturvetenskaplig fakultet- Institutionen för datavetenskap 29 0.77 1.03 0.08- Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap 204 1.41 1.42 0.15- Institutionen för fysik 262 1.20 1.25 0.09- Institutionen för fysiologisk botanik 60 1.90 1.84 0.23- Institutionen för matematik och matematisk statistik 71 0.78 1.01 0.05- Institutionen för molekylärbiologi 41 1.12 1.46 0.08- Institutionen för 4 0.45 0.97 0.00

12

naturvetenskapernas och matematikens didaktik- Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 35 1.16 1.17 0.10- Kemiska institutionen 258 1.25 1.25 0.11- Europeiska CBRNE-centret 1 0.70 0.75 0.00- Högpresterandeberäkningscentrum Norr (HPC2N) 3 0.68 1.35 0.06- Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMP) 3 1.81 1.32 0.25- Umeå marina forskningscentrum(UMF) 3 0.77 1.22 0.00Totalt Umeå universitet 2969 1.29 1.28 0.12

 En fördjupad jämförelse med Linköpings universitet (LiU) när det gäller biometrin har genomförts. LiU lämpar sig väl för en sådan jämförelse då de två lärosätena är relativt likvärdiga vad gäller ålder, struktur och storlek. När det gäller bibliometeriskt index har LiU inför 2014 förbättrat sin position i VR:s beräkningsunderlag relativt UmU (2532 mot 2467). Deras publiceringsvolym är dock fortfarande mindre (2573 mot 2655) men deras medelciteringsgrad har ökat samtidigt som UmU:s har minskat (1,09 mot 1,03). Frågan är då hur fakultetens bibliometri inom olika ämnesområden står sig i en liknande jämförelse. Med hjälp av web of science data från 2010 - 2013 (Tabell 1.4) kan man göra jämförelser i citeringsgrad samt bibliometriskt index under åren fördelat på olika ämnesområden. De ämnesområden där Teknat fakulteten har mer än 50 % av UmU:s författarfraktioner har valts ut. Man kan först konstatera att de två lärosätena har mycket olika tyngdpunkt i sin forskning. Starka forskningsområdena vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid UmU (biologi-, kemi-, geovetenskap- och fysik) står för en mycket stor del av fakultetens publikationer och citeringar. Vid LiU är t ex datorteknik (computer science), teknik (engineering) och materialvetenskap volymmässigt större, och också bättre citerade, än motsvarande områden vid UmU. Det man slås av är att UmU har en tydligt neråtgående trend i bibliometriskt index inom biologi- och ekologiområdena samt en svagare nedgång inom matematik, medan kemi, fysik och geovetenskap är relativt stabila. Bäst trend kan ses inom molekylärbiologi. Andra som har en positiv trend, men från en låg nivå är datorteknik (datavetenskap) och teknik (engineering), medan materialvetenskap håller en stabil nivå. Om man jämför lärosätena så har LiU en positiv trend inom fler områden (kemi, ekologi, biologi, geovetenskap, beräkningsteknik och materialvetenskap) än UmU (fysik, molekylärbiologi, teknik och datavetenskap). Man kan konstatera att LiU har en sammantaget bättre utveckling inom berörda ämnesområden, men att det ser väldigt olika ut mellan olika fält, som ju inte är helt jämförbara. De tre senaste åren har förbättringen i bibliometriskt index varit positiv för båda lärosätena med ungefär likalikartad utveckling (Figur 1.2). Slutsatser

13

Medelciteringsvärdena inom ett fält varierar inte nämnvärt mellan olika år inom ett fält, det är ju dessutom en viss eftersläpning av effekter inom citeringsparametern. Man kan konstatera att fakulteten backade i medelindex mellan år 2010 och 2011, vilket troligen mest avspeglar en variation i publiceringsvolym. Biologi, ekologi och matematikområdenas vikande trender, kan till stor del bero på generationsskiften, flera framgångsrika professorer har gått i pension och under senare år har många nya rekryterats. Förhoppningsvis kommer detta att ge en normalisering i bibliometrin på några års sikt inom dessa fält, men samtidigt kan vi förvänta fluktuationer inom andra områden.

14

Tabell 1.4. Medelciteringar (”medel”) och bibliometriskt index (”index”) för ett antal ämnesområden med koppling till teknisk-naturvetenskaplig fakultet, för åren 2010-2013, jämförelse mellan Umeå universitet och Linköpings universitet. Grönmarkerade siffror utgör områden där UmU är väsentligt mycket större än LiU; rödmarkerade siffror det omvända förhållandet.

2010 2011 2012 2013Medel Index Medel Index Medel Index Medel Index

Agriculture UmU 1,556 9,31 1,442 9,93 1,52 10,86 1,16 6,32LiU 1,019 9,15 1,534 13,18 1,33 12,32 1,45 16,80

Biology UmU 1,297 247,5 1,264 235,5 1,26 217,5 1,25 208,5LiU 0,862 31,06 1,295 52,65 1,23 46,78 1,36 56,19

Biomolecular UmU 1,121 128,2 1,231 149,9 1,14 161,8 1,35 231,9LiU 1,030 47,08 0,925 40,58 1,04 65,26 1,11 87,10

Chemistry UmU 0,867 47,10 0,957 50,97 0,87 52,38 0,84 51,36LiU 1,007 42,47 0,960 37,27 0,99 45,06 1,12 55,14

Computer Science UmU 0,727 46,82 0,603 41,93 1,11 68,08 0,98 66,02LiU 0,868 266,2 0,884 248,7 0,77 211,7 0,92 279,3

Ecology UmU 1,412 165,0 1,269 155,3 1,21 149,3 1,09 130,6LiU 0,943 76,64 1,024 72,66 0,94 65,62 1,09 79,26

Engineering UmU 0,384 3,68 0,381 4,31 0,91 13,43 0,76 12,79LiU 0,954 40,66 0,875 32,83 0,75 22,40 0,52 13,36

Engineering Math UmU 3,827 46,89 1,866 19,62 1,03 13,15 1,23 15,75LiU 0,573 6,92 1,575 18,91 1,02 10,47 1,50 13,99

Geoscience UmU 1,518 47,67 1,474 44,73 1,43 41,60 1,53 47,72LiU 0,251 0,24 1,021 1,011 1,07 2,58 1,82 5,23

Materials Science UmU 0,608 25,76 0,751 30,77 0,81 31,83 0,71 27,18LiU 1,329 253,8 1,520 298,7 1,58 311,0 1,37 298,3

Mathematics UmU 0,674 17,81 0,755 20,21 0,52 14,94 0,48 12,60LiU 1,211 30,97 0,886 23,56 0,96 28,31 0,67 20,81

Physics UmU 1,486 136,4 1,262 114,7 1,27 121,5 1,24 125,2LiU 1,169 128,4 1,137 113,8 1,23 119,0 1,04 99,45

15

2010 2011 2012 201370.000

75.000

80.000

85.000

90.000

95.000

Medelbibliometriskt index

UmULiU

Figur 1.2. Medelbibliometriskt index är uträknat som medelvärdena av kolumnerna ”index” för åren 2010-2013 i tabell 1.4 där hänsyn tas till såväl volym som medelciteringsgrad. UmU uppvisar en tillfällig nedgång mellan åren 2010 och 2011, men därefter en tydlig uppgång.

Identifierade utmaningar med tilldelningssystemetHur rekryterar vi unga och ger dem möjlighet att forska? Treårsregeln (institutionen ska finansiera nytillträdda lektorer tre år innan de kan söka FFT) infördes för att förhindra överbelastning av FFT-systemet. Alltför många nya lektorer rekryterades med löfte om FFT, vilket resulterade i ett för högt söktryck och övertaligheter, vilket kan drabba andra institutioner.

Regeln sätter samtidigt effektivt stopp för yngre lektorers möjlighet att forska på anslagsmedel. Eftersom institutionerna numera inte har reserver i form av myndighetskapital kan de inte finansiera forskning under dessa tre år. Behovet av lärare för utbildningen styr därför helt rekryteringen av yngre lektorer. Dessa kommer att undervisa en högre andel av sin tjänst och kan sedan inte konkurrera om FFT efter dessa tre år. Enda möjligheten för en nyrekryterad lektor är i dagsläget att med externa bidrag upprätthålla forskningen så att lektorn senare kan konkurrera om FFT. Detta är till viss del vad fakulteten eftersträvar då dessa uppenbart visat sig kunna dra in forskningsmedel i konkurrens.

Samtidigt måste fakulteten finna en alternativ strategi för dessa tre år så att en sund rekrytering av nya lektorer kan genomföras. En möjlig lösning är att införa en begränsad strategisk pott för nyrekryterade lektorers forskningsmeritering, som är kopplad till behovet av undervisning och till extern finansiering. Denna pott kan användas vid förhandlingar vid rekrytering av särskilt excellenta lektorer.

En annan fråga är hur vi kan få duktiga forskande lärare att ta på sig administrativa uppgifter. Unga forskare ska ges möjlighet till god forskningsinfrastruktur och goda förutsättningar, men det krävs också en viss föryngring på ledande poster på institution respektive fakultet. Här krävs goda möjligheter till inskolning och ersättning/repatriering.

16

Förslag till åtgärderDet är viktigt att även i fortsättningen göra strategiska rekryteringar med goda förutsättningar vid fakulteten. Detta gör att vi måste hålla igen på nyrekryteringar totalt sett. Professurer utan bas kommer inte att återbesättas. Vi måste fortsätta att vara återhållsamma med att rekrytera lektorer, om inte undervisningsbehovet är stort. Samtidigt måste vi stimulera inflödet ”underifrån” genom att erbjuda konkurrenskraftiga förhållanden. Nyrekryterade excellenta lektorer kan ges en tillfällig forskningsdel (t.ex. 33 procent under tre år) för att kunna konkurrera om FFT så småningom. Fakulteten bör avsätta medel och utlysa strategiska forskningsmedel som institutioner ansöker om för befordrade och nyrekryterade lektorer. En noggrann kalkyl måste göras för att beräkna behovet av inflöde och kapacitet i FFT-systemet, för att erhålla ett system i ekonomisk balans.

Långsiktig trygghet - ökat risktagandeTanken att förbättra förutsättningarna för nydanande forskning kan tolkas som att forskare i större utsträckning vågar utföra högriskprojekt ifall finansieringen är tryggare. Det kan även tolkas som att incitamentet för att producerad högkvalitativa resultat är för lågt och att systemet med ”peer-review”, som används generellt för att granska ansökningar, tar större hänsyn till antalet publikationer än projektens kvalitet, som är svårare att bedöma.

För att skapa en något mer tryggad forskningsfinansiering kan beviljningsperioderna för FFT förlängas ytterligare. En nackdel blir dock att mindre summor frigörs så att yngre forskare som söker får svårare att komma in i systemet.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att bygga in en större tröghet i FFT-systemet, så att mindre andel av medlen kan flyttas mellan ämnesområden som definieras i fakultetens fördelningsmodell. I dag kan 10 procent per år omfördelas mellan ämnesområden.

Ökad trygghet i fråga om finansiering bör på lång sikt avspegla sig i mängden publikationer med hög kvalitet och publikationer i högt rankade tidskrifter inom sina respektive områden även om det kan leda till färre publikationer totalt.

Befordran till professor respektive lektorFakulteten har sedan tidigare utarbetat kriterier för befordran från biträdande lektor till lektor. De motsvarar ungefär docentkompetens.

Fakulteten har ett av landets strängaste kriterier för professorsbefordran men i och med att professorsbefordran hittills inte ”kostat” något för fakulteten (i och med att FFT är sökbart för såväl lektorer som professorer) har rättigheten att bli befordrad hittills inte ifrågasatts. Nu är vi i ett annat läge och måste definiera verksamhetens behov och hur man formulerar kriterier för det. Här spelar institutionernas långsiktiga kompetensförsörjningsplaner en viktig roll. Fakulteten kan tydliggöra och analysera behovet av nya professorer genom en synkroniserad och samordnad process, med ett eller två ansökningstillfällen per år, där institutionernas behov av nya professorer kan vägas mot varandra i en gemensam process för att undvika ad hoc-lösningar.

17

Strategier, delmål 1.1.3 F FFT-systemet skall regelbundet utvecklas, bl.a. genom att se över

fördelningskriterier. FFT-perioderna skall förlängas till 5 år 2016 och 6 år 2020.

Uppföljningskriterier, delmål 1.1.3 F Det finns forskande professorer och lektorer som har garanterad FFT i fem

eller sex år.

Strategier, delmål 1.1.3.2 TN Fakultetens ska sträva efter att ha 50 % FFT som norm och ge 75 % FFT

till professorer och lektorer med uttalad excellens. Detta betyder att antalet professorer och lektorer som har minst 50 % FFT ska öka.

Uppföljningskriterier, delmål 1.1.3.2 TN En majoritet de forskande professorerna och lektorerna som erhåller FFT

ska ha minst 50 % FFT. En majoritet av de forskande professorerna och lektorerna som erhåller

FFT 2015 ska vara garanterade FFT i fem år.

Strategier, delmål 1.1.3.3 TN Enbart om det är av stor strategisk betydelse ska återbesättningar av

professurer göras. Varje utlysning föregås av en strategisk analys. Fakulteten inför en tidpunkt per år då institutionerna får anhålla om

utrymme att rekrytera professorer alternativt befordra lektorer till professor för att möjliggöra en rättvis process.

Fakulteten ska utreda och ta fram en process för att underlätta för excellenta nyrekryterade lektorer att meritera sig för FFT-medel. Detta kan göras genom att fakulteten avsätter och utlyser strategiska forskningsmedel som institutioner ansöker om för befordrade och nyrekryterade lektorer.

Fakulteten ska göra det möjligt att skapa en karriärväg för lärare på konstnärlig grund.

Uppföljningskriterier, delmål 1.1.3.3 TN Det finns lektorer som erhållit fakultetsfinansiering för forskning de tre

första åren efter anställning. Det finns en tydlig handläggningsordning för inrättande av professurer

och befordran till professor med utgångspunkt i att det finns en tidpunkt per år för att anhålla om befordran.

Det finns meriteringsmöjligheter för lärare på konstnärlig grund.

18

Delmål 1.1.4 F. Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen och

Delmål 1.1.4.1 TN. Kvaliteten i undervisningen höjs genom att lärare kombinerar undervisning och forskning

AnalysFakultetens system för fördelning av forskningsanslaget ger stor flexibilitet i andel forskning och andel undervisning. Många lektorer (79 %) finansieras dock i sin helhet med undervisningsmedel (Tabell 1.5). Detta är inte optimalt, men i och med de olika förutsättningar som gäller vid olika institutioner är behoven väldigt olika. Ibland är dessutom dynamiken allt för stor, och när forskare tappar sina externa anslag dröjer det inte länge innan de även tappar konkurrenskraft vid FFT-bedömningen. Det kan åtgärdas kortsiktigt på institutionsnivå genom att prefekten använder sina strategiska medel för att jämna ut dalgångar.

19

Tabell 1.5. Finansiering av löner för professorer/lektorer (heltidsekvivalenter)

Antal professorer

% Antal lektorer

%

Professorer med och utan bas 14,3 16 0 0Fakultetsfinansierad forskningstid

33 38 13,5 10

Extern finansiering (verksamhet 22 och 23)

7,9 9 14,3 11

Grundutbildning 37 79100

100

Fakultetens lektorer och professorer är till mycket stor andel anslagsfinansierade (90 procent). Enbart 10 procent av lönekostnaderna tas från externa bidrag och siffran är lika för professorer och lektorer (Tabell 1.5).

Glädjande är att 10 procent av lektorerna med framgång konkurrerar om FFT-medel. Fakulteten anser att denna fördelning är väl avvägd. Det måste finnas morötter för lektorer och professorer att söka externa medel för att utöka sin forskningstid, men huvuddelen av lönemedlen ska anslagsmedel stå för och alla utlysta högre lärartjänster är helt anslagsfinansierade. Antalet professorer med och utan bas kommer att minska genom pensionsavgångar och frigjorda medel kan då föras in i FFT-systemet.

Fakulteten anser att viss del undervisning ska ingå i arbetsuppgifterna för alla professorer och lektorer (samt forskare). Denna del kan variera över tid beroende på tillgång av externa anslag och andra uppdrag. Detta är viktigt både för att höja kvaliteten på undervisningen och locka duktiga studenter till forskarutbildning.

Strategier, delmål 1.1.4 F Alla fakultetens professorer och lektorer ska delta i undervisningen. Det

åligger prefekten (genom mandat) att lägga ut undervisningstid på alla lärare.

Alla lärare ska delta i pedagogisk fortbildning.

Uppföljningskriterier, delmål 1.1.4 F Bemanningsplanesystemet visar på en ökning av andelen lektorer och

professorer som deltar i undervisning.

Strategier, delmål ´1.1.4.1 TN Fakulteten ska öka prefekternas strategiska medel för att erbjuda

mjukare övergångar mellan längre forskningsintensiva och undervisningsintensiva perioder i lärarens verksamhet, speciellt för forskare som tappat externa forskningsanslag.

Uppföljningskriterier, delmål 1.1.4.1 TN Bemanningsplanesystemet visar på en ökning av andelen undervisande

personal som kombinerar forskning och undervisning.

20

2. UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP

Umeå universitet erbjuder ett forskningsbaserat utbildningsutbud på alla nivåer. Internationalisering, hög lärarkompetens och samverkan med det omgivande samhället bidrar till att ge studenten högkvalitativ utbildning och personlig utveckling.

Delmål 2.2. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 20 procent

AnalysI Figur 2.1 nedan redovisas andelen helårsstudenter (HST) på avancerad nivå inom utbildningsområdena teknik och naturvetenskap för Linköpings universitet (LiU), Uppsala universitet (UU), Luleå tekniska universitet (LTU) och Umeå universitet (UmU). De valda utbildningsområdena är de utbildningsområden som i huvudsak motsvarar den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och dess motsvarigheter vid de övriga lärosätena.

2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/120%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

LiUUmUUULTU

Figur 2.1. Andelen HST på avancerad nivå inom teknik och naturvetenskap. De presenterade siffrorna är extraherade från Universitetskanslersämbetets hemsida.

Av figuren framgår med stor tydlighet att UmU har en jämförelsevis låg andel av sina studenter på avancerad nivå.

Avancerade kurser läses i huvudsak av studenter vars grundutbildning är längre än 4 år. Detta innebär att en hög andel utbildningsprogram som är 3 år eller kortare medför en lägre andel kurser på avancerad nivå. Den förväntade/önskade andelen av kurserna (HST) på avancerad nivå kommer således att vara beroende av den totala sammansättningen av utbildningar på respektive lärosäte. I tabell 2.1 nedan redovisas andelen registrerade på högskoleingenjörs- och civilingenjörsprogram för de fyra universiteten. Liknande statistik för övriga utbildningsprogram var inte möjliga att ta fram från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Tabell 2.1. Andel på tekniska utbildningsprogram av totala antalet HST enligt data från UKÄ.

21

LiU UmU UU LTUHögskoleingenjör

12% 15% 7% 6%

Civilingenjör 65% 35% 38% 58%

För UmU anger antalet HST i UKÄ:s data endast de studenter som vid registrering på en enskild kurs registreras som programstudenter. Detta leder till att siffrorna för UmU är missvisande då studenter som läser våra civilingenjörsprogram ofta registreras som fristående studenter eftersom programmen innehåller en stor andel valfria och valbara kurser. En uppskattning baserad på antagning till våra civilingenjörsprogram samt genomströmning antyder att en mer korrekt siffra för andelen civilingenjörer skulle vara cirka 47 procent. Även andelen högskoleingenjörer underskattas i UKÄ:s siffror, dock till en mindre grad. Om andra lärosäten har liknande problem med missvisande siffor är inte känt, men bedömningen är att osäkerheten i siffrorna är betydligt lägre för dessa.

Av tabellen ovan framgår att vi har en relativt stor andel högskoleingenjörsstudenter under det att vår andel civilingenjörsstudenter (47 procent) är lägre än LiU och LTU men högre än UU. Till detta kommer 2-åriga högskoleprogram. Förekomsten och omfattningen av dessa går inte att erhålla för våra systerfakulteter från UKÄ:s data.

Inom vår fakultet finns också variationer mellan institutionerna. I figur 2.2 redovisas det totala antalet HST på avancerad nivå för våra olika institutioner; figur 2.3 redovisar den andel av respektive institutions totala antal HST som ligger på avancerad nivå.

UMA

NMD

MaMs

DVKem

iTFE

Fysik DH

Molbio

Fysbot

EMG

Kansli

et0

20

40

60

80

100

120

2009201020112012

Figur 2.2. Antalet HST på avancerad nivå, per institution. UMA = Arkitekthögskolan; NMD = Naturvetenskapernas och matematikens didaktik; MaMS = Matematik och matematisk statistik; DV = Datavetenskap; TFE = Tillämpad fysik och elektronik; DH = Designhögskolan; EMG = Ekologi, miljö och geovetenskap.

22

UMA

NMD

MaMs DV

Kemi

TFEFysik DH

Molbio

Fysbot

EMG

Kansli

et0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2009201020112012

Figur 2.3. Andelen HST på avancerad nivå per institution, extraherat från Fokus. Våra forskningstunga institutioner såsom molekylärbiologi och fysiologisk botanik, vilka framförallt ger undervisning på de senaste åren i vår utbildning har den högsta andelen HST på avancerad nivå, vilket framgår av figur 2.3. Den relativt låga andelen HST på avancerade nivå för matematik/matematisk statistik (MaMs) förklaras av att huvuddelen HST kommer från kurser på grundnivå för våra olika program och den huvudsakliga förklaringen till DV:s tydligt nedåtgående trend är den under de senaste åren kraftigt ökade tillströmningen av studenter till både kandidat- och civilingenjörsprogrammen och där studenterna ännu ej nått avancerad nivå. För UMA där man ännu inte fyllt sina masterår kan andelen på avancerad nivå förväntas hamna i närheten av 40 procent.

Våra två största institutioner vad avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå, TFE och EMG, ligger däremot strax under 10 respektive 20 procent. Dessa båda institutioner har huvuddelen av fakultetens kortare utbildningsprogram (3 år och kortare) vilket avspeglas i andelen på avancerad nivå. Till detta kommer att antalet fristående kurser också är stort på dessa institutioner.

Andelen HST på avancerad nivå är ett enkelt mätbart mål, men är beroende av ett stort antal faktorer som t.ex.

1. Utbildningsutbudets sammansättning: För korta yrkesprogram med en tydlig arbetsmarknad kan andelen avancerade kurser förväntas bli låg.

2. Definitionen av avancerad nivå. Avgörandet om en kurs ska ligga på grundnivå eller avancerad nivå görs av institution och det föreligger troligen en stor skillnad i hur kriterierna tolkas. På universitet med en traditionell teknisk utbildning betraktas ofta kurser på år 4 och 5 per definition som avancerade. Genom vårt stora inslag av valbara kurser kan kurser läsas under olika år på en utbildning och detta kan medföra en risk att man angett en för låg nivå på några av dessa kurser.

3. Förmågan att attrahera studenter till masterprogram, såväl interna som externa/internationella.

4. Genomströmning. I dag fullföljer enbart 60 procent av våra antagna studenter på de 5-åriga utbildningarna hela programmet vilket leder till en låg andel studenter på avancerad nivå.

23

Trots osäkerheterna i bakgrundsdata gör vi dock bedömningen att andelen HST på avancerad nivå kan och bör höjas. Fakulteten når i dag en nivå på 19 procent vilket är lägre än både Linköpings och Uppsala universitet. En uträkning visar att fakulteten med sitt nuvarande utbildningsutbud, sitt nuvarande studentantal och sin nuvarande kursklassificering maximalt kan nå 21 procent. En analys av bakgrundsdata visar på flera intressanta scenarier. Om fakulteten bara skulle ha 5-åriga civilingenjörsprogram med full genomströmning av studenterna från dag ett till examen och att dessutom alla kurser på år 4 och år 5 skulle vara på avancerad nivå skulle fakulteten nå upp till 40 procent. Detta kan sägas vara den maximala nivån som fakulteten skulle kunna uppnå. Om fakulteten lägger ner sina 2-åriga högskoleprogram, allt annat oförändrat, ökar andelen med endast ca en procentenhet. Om fakulteten gör en översyn av examensbeskrivningarna och kräver att 105 hp på år 4 och år 5 på civilingenjörsutbildningarna består av kurser på avancerad nivå stiger siffran till 23-25 procent. Om fakulteten ökar antalet studenter på masterprogrammen till det dubbla ökar också siffran med ungefär lika mycket.

Fakulteten anser mot bakgrund av ovanstående resonemang att en rimlig målsättning till 2020 är att den totala andelen HST på avancerad nivå vid vår fakultet ska ligga på ca 25 procent. Detta även om andelen HST på avancerad nivå, som tidigare diskuterats, är starkt kopplat till sammansättningen av vårt utbildningsutbud vilket styrs av bl.a. externa faktorer, som samhällets och regionens behov. Först 2025 räknar fakulteten att andelen kommer att ligga på 28-30 procent, det vill säga i paritet med LiU och UU.

De flesta av de aktiviteter som föreslås i detta dokument får sitt genomslag först efter flera år. Bland annat kräver en ökning av antalet poäng på avancerad nivå inom civilingenjörsutbildningen en ändring av examenskraven. En sådan förändring får ett genomslag först när kullen civilingenjörsstudenter som börjar 2014 kommer på sitt fjärde och femte år, det vill säga 2018-2019. Vi föreslår därför att fakulteten fram till 2015 endast har som mål att genomföra planerade aktiviteter. Andelen HST på avancerad nivå kan öka med 4 procentenheter från nuvarande 19 procent till 23 procent först 2018-2019.

Strategier

På fakultetsnivå Fakulteten ska genomföra en översyn av nuvarande klassificering av

kurser baserad på en jämförelse med de kriterier som används vid andra lärosäten.

Fakulteten ska genomföra en översyn av examensbeskrivningarna för våra civilingenjörsutbildningar med syftet att höja kraven på antalet kurser på avancerad nivå.

Fakulteten ska skapa tydliga master- och/eller magisterprogram som kopplar till alla treåriga kandidatprogram.

Fakultetens resursfördelningssystem för utbildning ska ses över och i den nya modellen ska antalet HST på avancerad nivå beaktas.

Fakulteten ska utveckla ett kvalitetssystem för våra utbildningar på avancerad nivå.

24

Uppföljningskriterier

Målkriterier Andelen studenter på avancerad nivå ska 2015 vara lägst 20 % Minst ett nytt utbytesavtal har slutits

Strategikriterier En komparativ studie av använda kursklassificeringskriterier har

genomförts och en översyn har påbörjats på några av våra utbildningsprogram.

En översyn av examenskraven för minst ett av våra civilingenjörsprogram har genomförts.

Ett förslag till ett nytt resursfördelningssystem har tagits fram där bland annat antalet HST på avancerad nivå beaktats.

För alla våra kandidatprogram finns en påbyggnad på magister eller masternivå eller är planerad.

Ett kvalitetssystem finns för våra utbildningar på avancerad nivå.

Delmål 2.3. Andelen studenter som tar ut examen har ökat till 55 procent inom civilingenjörsutbildningen och inom högskoleingenjörs-utbildningen bibehålls nuvarande nivå på 75 %

AnalysI figur 2.4 och 2.5 nedan redovisas andel examen per antagna för civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildning vid LiU, UU, LTU och UmU. Samma siffror för kandidatutbildningar inom utbildningsområdena teknik och naturvetenskap är mycket svåra att få fram då bakgrundsdata inte finns i UKÄ:s databas utan bara finns lokalt på de olika lärosätena. Siffrorna för genomströmning på mastersprogrammen går inte heller att få fram men här är orsaken att vi har alltför få studenter på dessa program. Många studenter läser dessutom bara fristående kurser för att sedan ta ut en masterexamen, så siffrorna blir högst osäkra. Vi anser dock att åtgärder som vidtas på ingenjörsutbildningarna får liknande effekt om de även appliceras på kandidat- och mastersnivå.

25

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

70.0%

80.0%

90.0%

LiuLTUUmUUU

Figur 2.4. Antal examina dividerat med antal nybörjare 5 år tidigare för civilingenjörsutbildning 2001–2011. Data har extraherats från UKÄ:s statistik.

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

70.0%

80.0%

90.0%

100.0%

LiuLTUUmUUU

Figur 2.5: Antal examina dividerat med antal nybörjare 3 år tidigare för högskoleingenjörsutbildning 1999–2011. Data har extraherats från UKÄ:s statistik.

Av figur 2.4 framgår med tydlighet att UmU har en jämförelsevis låg genomströmning av sina civilingenjörsstudenter (ca 50 procent) om man jämför med LiU (ca 75 procent). UmU ligger genom åren på ungefär samma nivå som UU medan LTU svänger starkt och har de senaste åren legat under UmU:s nivå. Av figur 2.5 framgår med stor tydlighet att UmU har en hög genomströmning på sina högskoleingenjörsprogram (ca 75 procent). Jämför man med UU och LiU ligger UmU högre, även om UU senast (år 2011) nådde upp till UmU:s nivå. Jämför man med LTU ligger UmU väsentligt högre. Genomströmningen för

26

högskoleingenjörsstudenter i Umeå ligger nästan på samma nivå som genomströmningen för civilingenjörsstudenter i Linköping.

Figurerna visar att de flesta värdena fluktuerar mycket från år till år. Det är dock tydligt att Linköping tycks ligga stabilt på runt 75 procents genomströmning för sina civilingenjörsstudenter de senaste 10 åren.

Antal examen delat med antal nybörjare X år innan, där X är utbildningens längd, är ett enkelt och förhållandevis bra mått på genomströmningen av våra ingenjörsutbildningar. För våra kandidat- och masterutbildningar behövs dock en mer omfattande analys. Måttet är beroende av ett stort antal faktorer som t.ex.

1. Antalet antagna studenter under ett visst år: Om man har ett lågt antal sökande studenter ett visst år brukar detta innebära att betygen för de sist antagna blir låga. Detta brukar innebära ett större antal avhopp det första året.

2. Söktrycket: Om söktrycket varierar för en utbildning där antalet antagna studenter oftast är högt kan detta innebära att man får studenter med varierande kunskapsnivåer från år till år. Detta brukar ha betydelse för genomströmningen.

3. Studielängden: För en del studenter tar studierna längre tid än den nominella. Modellen att dela antal examen med antal nybörjare X år innan är därför inte helt korrekt. Detta kan leda till artificiella toppar och dalar i kurvorna framför allt när antagningssiffrorna svänger.

4. Förändringar av utbildningsplan och kursstruktur: Förändringar i utbildningarnas innehåll kan medföra skillnader i studenternas möjlighet att fullfölja utbildningen.

5. Arbetsmarknaden: Om arbetsmarknaden är mycket god kan detta innebära att studenterna får ett jobb innan utbildningen är klar.

6. Examensarbete: Om examensarbetet sker i samarbete med en framtida arbetsgivare kan det innebära att studenten får ett arbete innan utbildningen är klar.

Trots osäkerheterna i bakgrundsdata gör vi dock bedömningen att andelen studenter som tar ut examen kan och bör höjas.

Vi föreslår därför att fakulteten fram till 2015, för sina civilingenjörsstudenter, ska öka andelen examen/nybörjare med 5 procentenheter från nuvarande 50 procent till 55 procent. Fram till 2020 ska andelen öka med över 15 procentenheter det vill säga till över 65 procent. För högskoleingenjörerna är målet att under samma period bibehålla den höga siffran på 75 procent.

För master- och kandidatprogram saknas i nuläget en noggrann bakgrundsanalys. Vi bedömer dock att ett rimligt slutmål för 2020 är att andelen studenter som tar ut examen bör vara över 70 procent. En noggrann bakgrundsanalys krävs för de kortsiktiga målen.

Strategier Fakulteten ska ta fram relevanta data för examinationsgraden på våra

generella kandidat- och masterprogram.

27

Fakulteten vill att UmU utreder möjligheten att skapa incitament som gör att det man i dag kan kalla ”skuggstudenter” till våra master- och magisterprogram övergår till att vara registrerade programstudenter.

Fakulteten ska göra en genomgång av de olika vid fakulteten förekommande rutiner för genomförandet av examensarbetet, med syfte att öka andelen studenter som slutför sitt examensarbete

Fakulteten ska utveckla system som på ett enkelt sätt möjliggör att följa enskilda studenters studieresultat.

Fakulteten ska på våra civilingenjörsprogram identifiera de kurser där genomströmning uppvisar en betydlig avvikelse från den generella nivån.

UmU och fakulteten ska utreda hur studievägledningen kan effektiviseras.

Uppföljningskriterier

Målkriterier Andelen studenter som tar ut examen har ökat till 55 procent inom civil-

ingenjörsutbildningen; inom högskoleingenjörsutbildningen bibehålls nuvarande nivå på 75 %

Strategikriterier Data för examinationsgraden på våra generella program är framtagna och

analyserade. UmU har genomfört en utredning syftande till att finna incitament för att

minska antalet skuggstudenter på våra program på avancerad nivå. Generella riktlinjer för rutiner för kursen examensarbete finns vid

fakulteten. UmU har utvecklat användarvänliga verktyg för uppföljning av

studieresultat på individnivå. Analys av genomströmningen på våra civilingenjörsutbildningar har

genomförts och resultaten har analyserats och förslag till åtgärder är framtagna.

28

Delmål 2.4. Antalet inresande internationella studenter inom avtal har ökat till 300 individer (265 år 2012) och

Delmål 2.5. Antalet utresande studenter inom avtal har ökat till 75 individer (19 år 2012)

AnalysDe in- och utresande studenterna brukar delas upp i två kategorier: avtalsstudenter och freemover-studenter. Avtalsstudenterna reser inom ramen för ett avtalsprogram som organiseras av universitetet. De s.k. freemover-studenterna ordnar sina studier utomlands själva. Freemover-studenterna kan ytterligare indelas utifrån två studerandekategorier: Studenter från EES-området som inte är betalningsskyldiga och studenter utanför EU/EES som är betalningsskyldiga, s.k. ”betalstudenter”. Den sista kategorin betecknas betalstudenter oavsett finansieringsform, det vill säga de kan helt eller delvis finansiera sina studier via stipendium eller betala allt själva. Uppgifterna om antalet inresande respektive utresande avtalsstudenter har hämtats från universitetets beslutssystem Fokus. Uppgifterna om freemover-studenter har inte kunnat sammanställas på ett tillförlitligt sätt och visas därför inte här.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120

50

100

150

200

250

Inresande avtalsstudenter

HUM MED SAM T/N

HST

K e

xkl U

SE, l

äk o

ch t

and

läk

sam

t ar

kti

tek

ter

Figur 2.6. Inresande avtalsstudenter (HSTK= helårsstudenter per kalenderår, källa Fokus).

Under 2000-talet har antalet HSTK för inresande avtalsstudenter ökat varje år fram till och med 2009/2010 för samtliga fakulteter utom för den medicinska fakulteten. I Figur 3 kan man se en trefaldig ökning från 2001 till 2009 för både Samfak och Humfak. Teknat fak hade för samma tidsperiod en fyrfaldig ökning av HSTK inresande avtalsstudenter och en femfaldig ökning fram till 2012. Medfak ligger under hela perioden rund 18-20 HSTK.

29

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120

100

200

300

400

500

600

Antal inresande avtalsstudenter

HUM MED SAM T/N

Figur 2.7. Inresande avtalsstudenter (individer) (källa Fokus).En analys av antalet inresande individer visar också att under 2000-talet har antalet inresande avtalsstudenter ökat varje år fram till och med 2009/2010 vid samtliga fakulteter utom vid den medicinska fakulteten. Vår fakultet hade 2012 ungefär hälften så många avtalsstudenter som Humfak och Samfak.

Eftersom dessa siffor inte redovisar freemover-studenterna kan inte det stora trendbrottet till följd av införandet av studieavgifter för inresande studenter ses i dessa grafer. Efter avgiftsinförandet minskade antalet inresande studenter efter en lång period av uppgång. Avgifterna drabbade de studenter som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz och dessa måste idag betala för sina studier i Sverige.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120

20

40

60

80

100

120

140

Utresande avtalsstudenter

HUM MED SAM T/N

HST

K e

xkl U

SE, l

äk o

ch t

and

läk

sam

t ar

kti

tek

ter

Figur 2.8. Utresande avtalsstudenter (HSTK=helårsstudenter per kalenderår) (källa Fokus).

30

Antalet HSTK och antalet individer utresande avtalsstudenter visas i figurerna 2.8 och 2.9. Endast den samhällsvetenskapliga fakulteten påvisar ett betydande antal utresande avtalsstudenter samt en påtaglig ökning av dessa. Övriga fakulteter har ett mycket lågt antal utresande avtalsstudenter.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120

50

100

150

200

250

Antal utresande utbytesstudenter

HUM MED SAM T/N

Figur 2.9. Utresande avtalsstudenter (individer) (källa Fokus).Antalet inresande avtalsstudenter för fakulteten uppgick år 2012 till totalt 265 individer (221 år 2011) och antalet registrerade utresande var 19 (9), se tabell 2.2. Fortfarande har vår fakultet en relativt god tillströmning av inresande studenter men få utresande, även om antalet utresande ökade under 2012. Som framgår av tabellen innebär detta för fakulteten att den totala skillnaden mellan antalet inresande och utresande studenter fortsatte att öka fram till 2012.

Tabell 2.2. In- och utresande avtalsstudenter (individer, källa Fokus).2007 2008 2009 2010 2011 2012

Inresande 202 197 262 255 221 265

Utresande

11 10 6 11 9 19

I tabell 2.3 kan utläsas vilka program de utresande studenterna läser. Det kan finnas en viss osäkerhet i dessa siffror men av våra utbildningsprogram har civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik den största andelen studenter som reser ut.

31

Tabell 2.3. Utresande avtalsstudenter (individer, källa Fokus).

Programnamn

Antal utresande studenter HSTK Kalenderår

Civilingenjörsprogrammet i Bioteknik och genomik 1 1,00 2008Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 1 0,50 2008Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 1 0,38 2009Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 2 1,00 2011Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 3 1,50 2012Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 1 0,50 2012Civilingenjörsprogrammet i Interaktion och Design 1 0,25 2009Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik 3 1,50 2006Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik 7 4,00 2007Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik 6 3,00 2008Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik 1 0,50 2009Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik 6 3,50 2010Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik 7 3,50 2011Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik 7 3,50 2012Civilingenjörsprogrammet i Teknisk kemi 1 0,50 2010Civilingenjörsprogrammet i Teknisk naturvetenskaplig kemi 1 0,50 2007Fysikerprogrammet 1 0,50 2010Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik 1 0,50 2012Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik 1 0,50 2012Kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap 2 1,00 2012Kandidatprogrammet i industridesign 1 0,50 2009Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd 1 0,50 2010Kandidatprogrammet i molekylärbiologi 1 0,50 2010Kemistprogrammet 1 0,50 2007Masterprogrammet i ekologi 1 0,25 2012Masterprogrammet i fysik 1 0,33 2012Masterprogrammet i molekylärbiologi 2 0,97 2012Miljö- och hälsoskyddsprogrammet 1 0,50 2006Miljö- och hälsoskyddsprogrammet 1 0,50 2007Miljö- och hälsoskyddsprogrammet 1 0,50 2009Påbyggnadsprogrammet för Interaction Design 1 0,50 2009 Vid fakulteten har antalet registrerade avgiftsskyldiga studenter uppgått till:

Vårterminen 2012:Designhögskolan – 12 hela stipendiater (Balticgruppen/Umeå kommun)

Höstterminen 2012:Designhögskolan – 12 hela stipendiater (Balticgruppen/Umeå kommun)

32

Master i Beräkningsteknik – 1 helt stipendium (IPK2 stipendium)Master i Fysik – 1 helt stipendium (SI3)Master i Molekylärbiologi - 1 helt stipendium (SI)

Under höstterminen 2012 har 7 avgiftsbelagda studenter betalat sina studieavgifter med egna medel.

Antalet nya avtalsstudenter är nära nog oförändrat efter en lång tids uppgång. För nya inresande freemover-studenter har det signalerats från institutionerna att de minskat kraftigt från tredjeland, vilket inte är förvånande med tanke på avgiftsinförandet.

Att antalet utresande studenter är lågt kan det finnas flera anledningar till. Det kan vara alltifrån otydlig information till att programmet inte har de bästa förutsättningarna för att studenterna ska kunna läsa utomlands. Prognosen inför 2013 antyder dock att antalet utresande fortsätter att öka och där det långsiktiga målet är att nå paritet i antalet in- respektive utresande avtalsstudenter.

• Vi föreslår därför att fram till 2015 ska antalet inresande studenter öka till 300 individer.

• Vi föreslår därför att fram till 2015 ska antalet utresande studenter öka till 75 individer. Här räknas alla studenter som läser program som vår fakultet ansvarar för.

Strategier Fakulteten vill att UmU utvecklar mottagningen av s.k. freemover-

studenterna. Fakulteten vill att UmU ska utvecklar internationell alumnverksamhet. En förbättrad marknadsföring av våra masterutbildningar, där vi utnyttjar

våra starka forskningsmiljöer och tydliggör möjliga karriärvägar skall genomföras.

Ett förslag till ett nytt resursfördelningssystem har tagits fram där bland annat antalet inresande internationella studenter beaktats.

Fakulteten skall arbeta för att antalet utbytesavtal med utländska universitet ökar.

För att underlätta studentutbyte anpassas vår programstruktur (femåriga program) så att studenterna erbjuds tydliga perioder under sin utbildning.

Uppföljningskriterier

Målkriterier Antalet inresande studenter ska 2015 vara minst 300 individer. Antalet utresande studenter ska 2015 uppgå till minst 75 individer.

Strategikriterier UmU har utvecklat mottagningen av freemover-studenterna. UmU har utvecklat den internationella alumnverksamheten.

2 Internationella programkontoret

3 Svenska institutet

33

Fakultetens informationsmaterial avseende våra masterutbildningar har uppdaterats.

Vid vår fakultet har minst 3 nya internationella utbytesavtal slutits. Programstrukturen på minst ett av våra civilingenjörsprogram har

anpassats för att underlätta ett ömsesidigt studentutbyte.

Delmål 2.7. Docenters och professorers andel av undervisningen har ökat

AnalysEtt ökat deltagande av professorer och docenter i vår grundutbildning bedömer vi som viktigt för den fortsatta utvecklingen av utbildningen och då inte bara för masternivån. I dag ger våra centrala system oss inte möjlighet att ta fram tillförlitliga bakgrundsdata men genom introduktionen av BPS (bemanningsplanesystemet) kommer detta att möjliggöras i framtiden. Men trots avsaknaden av data för vår fakultet och även benchmarking mot jämförbara fakulteter anser vi att frågan är viktig att arbeta med.

Strategier Utreda om BPS ger en tillförlitlig information om docenters och

professorers deltagande i undervisningen. Fakulteten ska utreda vilka möjligheter/strategier som kan användas för

att öka docenters och professorers andel av undervisning.

Uppföljningskriterier En utvärdering av om data från BPS ger relevant information är

genomförd.

Delmål 2.11. Minst ett utbildningsprogram utvecklar formaliserat samarbete med utländskt lärosäte

AnalysGenom formaliserade samarbetsavtal med program vid utländska lärosäten ges ökade och förenklade möjligheter till utbyten och kunskapsöverföring för både lärare och studenter.

Strategier Fakulteten skall identifiera lämpliga kandidater för ett formaliserat

samarbete med ett program vid ett utländskt universitet.

Uppföljningskriterier Ett avtal är slutet eller förhandlingar pågår för minst ett program.

34

3. FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER

Nydanande forskningVi är ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet med goda möjligheter att satsa på nydanande forskning. Våra forskare publicerar sig frekvent i framstående vetenskapliga tidskrifter, citeras ofta och är framgångsrika i utlysningar. Forskningsresultaten sprids och ger avtryck i samhällsdebatten och höjer kunskapsnivån i samhället.

Delmål 3.1. Universitetet och fakulteten har en välutvecklad rekryteringsprocess

AnalysFakulteten har detaljerade handläggningsordningar som beskriver processen från initiering av en nyrekrytering, fram till dess att den nyanställda är på plats. Bland annat kontrolleras, på fakultetsnivå, samtliga utlysnings- och anställnings-profiltexter så att de uppfyller de krav som ställs i högskoleförordning och i Umeå universitets anställningsordning. Läraranställningar (professor, lektor, biträdande lektor, forskarassistent och forskare) hanteras på fakultetsnivå i anställningskommitté med nyttjande av externa sakkunniga, medan övriga anställningar hanteras på institutionsnivå. En analys av tidsåtgången i ett anställningsärende visar att processen som regel domineras av två delmoment; de sakkunnigas responstid och den tid det tar att skriva ett slutligt anställningsavtal med utvald kandidat.Stor skillnad råder mellan fakultetens olika institutioner vad beträffar deras förmåga att attrahera starka sökandefält vid utlysningar.

Strategier Fakulteten ska ha ett brett utlysningsförfarande. Fakulteten ska anamma ett aktivt förhållningssätt gällande utlysning. Fakulteten ska utan onödigt dröjsmål utse sakkunniga till utlysta

anställningar. Fakulteten efterlyser ett väl fungerande UmU-gemensamt system för

elektronisk behandling av ansökningar som både inkorporerar inlämning av material och sakkunnigas rutiner.

Fakulteten ska säkerställa att god referenstagning av sökande sker och ska, vid behov, stärka denna process.

Fakulteten ska utforma rekommendationer över hur sökande ska tas om hand vid besök/intervju.

Betänketiden för anställning av biträdande lektor/lektor bör begränsas till en månad, för professorer till två-tre månader.

Uppföljningskriterier Antalet topprankade sökande som självmant drar tillbaka sin ansökan

under rekryteringsprocessen skall vara försumbart. UmU har implementerat och driftsatt ett väl fungerande system för

elektronisk behandling av ansökningar Tiden mellan annonsering och underskrift av anställningsavtal

överskrider i normalfallet inte sex månader för lektorer och nio månader för professorer

35

Delmål 3.2. Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket)

AnalysI dag initieras de flesta rekryteringar på teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på institutionsnivå. Då de anställda lektorerna under de första tre åren måste finansieras av sin institution, innan den tillsatta forskaren kan börja konkurrera om FFT, och då konkurrensen om dessa medel är stor, förväntas varje institution ta ansvar för att en anställning blir så strategisk som möjligt. Därtill gör fakulteten strategiska satsningar genom att avsätta medel för tidsbegränsade anställningar, huvudsakligen forskarassistenter, men periodvis även postdoktorspaket. Utlysning och fördelning av sådana sker efter kritisk granskning av förslag från institutionerna. Strategiska satsningar har även gjorts gemensamt mellan Umeå universitet centralt och fakulteten, t.ex. genom den teknikvetenskapliga satsningen, samt satsningen på kemi med åtta professorer och tillhörande rekryteringspaket. Ur ett nationellt perspektiv sker en förskjutning av forskning från traditionella lärosäten till större nationella och internationella forskningsinfrastrukturer, t.ex. MaxIV och ESS4. Om inte Umu hittar sin roll vid dessa kommer väsentliga flöden av framtida forskningsmedel att gå Umu’s forskande lärare förbi. Strategiska utvärderingar av inriktningen på de flesta lärartjänster (biträdande lektor, lektor, forskare, professor), samt i vissa fall forskarassistenter (institutionsfinanseriade) bör även i framtiden i huvudsak ske på institutionsnivå där kompetensen finns. Fakulteten har i allmänhet otillräcklig kompetens för detta. Strategiska utvärderingar av inriktningen på tidsbegränsade anställningar, huvudsakligen fakultetsfinansierade forskarassistenter, men även vissa fakultetsfinansierade postdoktorssatsningar, bör även i fortsättningen ligga på fakultetsnivå. Detta borgar för att fakulteten har vissa styrmedel för den forskning som sker på fakulteten. Det är även viktigt att beakta framväxandet av större forskningsinfrastrukturer då framtida forskningsstrategier beslutas. I många fall kräver detta satsningar som involverar både berörd fakultet och Umu centralt.

Strategier Fakulteten ska fortsätta med att utlysa fakultetsfinansierade

meriteringsanställningar som har utsatts för strategisk analys och utvärdering på fakultetsnivå.

Fakulteten ska använda de resurser som frigörs när professorer utan bas går i pension på ett strategiskt väl avvägt sätt.

Fakulteten ska sträva efter återkommande dialoger med UmU centralt om strategisk utveckling av fakulteten.

Fakulteten ska undersöka möjligheten att inrätta riktade startbidrag för inrättande av biträdande lektorat och lektorat inom strategiskt viktiga områden under begränsad tid, t.ex. tre år. Behovet av sådana startbidrag skulle kunna utvärderas av forskningskommittén och de skulle associeras

4 European Spallation Source

36

med specifika utlysningar i intern konkurrens. Efter avslutad period går resursen tillbaka till fakulteten och kan omsättas igen.

Excellenta sökande ska erbjudas attraktiva rekryteringspaket. Utifrån UmUs behov ska fakulteten, gemensamt med UmU centralt, verka

för att UmU och fakulteten har stark representation vid stora, främst nationella infrastrukturfaciliteter, t ex MaxIV, ESS, och SciLifeLab

Fakulteten ska utlysa riktade medel för att möjliggöra att nuvarande och framtida forskare förlägger en del av sin forskningstid vid nationella infrastrukturfaciliteter.

Uppföljningskriterier De nyanställda samt deras närmiljö uppvisar god utveckling,

huvudsakligen grundat på bibliometriska analyser och förmågan att erhålla externa anslag.

Fakulteten utlyser fakultetsfinanserisade meriteringsanställningar inom strategiskt viktiga områden.

Fakulteten företar en strategisk analys av användning av resurser när professorer utan bas går i pension.

Fakulteten har återkommande dialoger med UmU centralt om strategisk utveckling av fakulteten.

Fakulteten har infört ett system med tidsbegränsade riktade startbidrag vid anställning av biträdande lektorer och lektorer inom strategiskt viktiga områden.

Fakulteten har infört ett system där nyanställda excellenta forskare erbjuds attraktiva rekryteringspaket.

Fakulteten har forskare som är verksamma vid stora nationella infrastrukturer.

Fakulteten har infört ett system med tidsbegränsade riktade medel för att möjliggöra att forskande lärare kan förlägga en del av sin forskningstid vid nationella infrastrukturer.

Delmål 3.3. Mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ska öka

AnalysFör att på bästa sätt kvantifiera och analysera ”externa medel i nationell och internationell konkurrens” föreslår vi att detta mått skall baseras på ”4-årsmedelvärdet av mängden erhållna medel klassificerade som verksamhet 22 (VH22) rensade från medel erhållna från Mål 2 och tillväxtverket”. Orsaken till att medel från Mål 2 och tillväxtverket ej inräknas är att de inte anses vara tillräckligt konkurrensutsatta för att spegla fakultetens förmåga att vara ett välrenommerat forskningsuniversitet som satsar på nydanande forskning. Orsaken att ett ”andels-mått” inte har anammats är att ett sådant lätt påverkas av olika typer av tillfälliga satsningar från regeringen eller Umu centralt som når fakulteten form av anslagsmedel på VH21. Figur 3.1 visar fakultetens årsvis erhållna externa forskningsmedel (VH 22) rensade från medel erhållna från Mål 2 och tillväxtverket för tiden 2008–2012. Figuren visar att mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ökade markant från 2008 till 2009 för att därefter hålla sig på en någorlunda stabil nivå (257 – 261 MSEK, med en tillfällig nedgång 2011 (239 MSEK).

37

2008 2009 2010 2011 20120

50

100

150

200

250

300

Erhållna bidrag på VH 22

Figur 3.1. Erhållna externa forskningsmedel till den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i MSEK för tiden 2008 – 2012, definierade som de medel som inkommer på VH22 varje år, rensade från medel erhållna från Mål 2 och tillväxtverket.

Den allra största enskilda källan för externa medel är Vetenskapsrådet (VR). Näst störst är FORMAS. Erhållna medel från VR och FORMAS och deras andel av de totalt erhållna externa forskningsmedlen på VH 22 framgår av Tabell 3.1.

Tabell 3.1. Erhållna medel från VR och FORMAS i MSEK samt deras andel av de totala erhållna externa forskningsmedel på VH 22 (rensade från medel erhållna från Mål 2 och tillväxtverket).

2008 2009 2010 2011 2012VR (MSEK) 51 67 68 60 63VR andel av VH22

25% 26% 26% 25% 24%

FORMAS 27 37 25 24 25FORMAS andel av VH22

13% 14% 10% 10% 10%

Dessa siffror visar att VR medlen har uppvisat en trend som liknar de totala externa forskningsmedlen, med en markant ökning mellan 2008 och 2009. Deras andel av de erhållna externa forskningsmedlen har legat på en ganska konstant nivå kring 25 %, med en möjligen svagt nedåtgående trend för 2012. FORMAS-anslagen utgjorde för de första av ovanstående år, 2008 och 2009, 13 – 14 % av de erhållna externa forskningsmedlen, emedan de under senare år, 2010 – 1012, har utgjort ca 10 %. Dessa minskningar har dock nästan helt kompenserats av ökningar från övriga källor. Till exempel har EU-medel, antingen direkt via externa koordinatorer, eller via Tillväxtverket, ökat från 6 procent av totala externa medel år 2008 till 20 procent år 2012. I övrigt kan noteras att det finns ett flertal finansiärer av externa medel: 60–65 procent av medlen kommer från de fem största

38

finansiärerna och 75–80 procent kommer från de tio största (där de lägre siffrorna gäller senare år). Andelen utdelade medel från VR som har tilldelats UmU (Tabell 3.2) visar dock en stabil tendens, med en långsamt ökande trend. Detta visar att Fakultetens forskare står sig bra i den nationella konkurrensen.

Tabell 3.2. Andelen utdelade medel från VR som har tilldelats UmU.

2008 2009 2010 2011 2012Umu - 4.4 % 4.5 % 5.5 % 5.0 %

Det är angeläget att försöka etablera de externa bidragen, och i synnerhet VR- och FORMAS-bidragen, på en högre nivå än den nuvarande. Dock kan det vara svårt att öka dessa bidrag i en sådan takt som ett ambitiösare delmål skulle kräva. Kraftigt ökade externa bidrag kräver troligen ett brett angreppssätt mot så många möjliga finansiärer som möjligt och kan vara svårt att uppnå. Det mest effektiva sättet att uppnå en väsentlig ökning av externa bidrag skulle troligen vara att sträva efter att andelen forskare som erhåller externa medel i nationell och internationell konkurrens ska öka.

Strategier För att öka beviljandegraden av främst grundforskningsinriktade

ansökningar hos forskningsråd såsom VR och FORMAS bör institutionerna införa en systematisk process för intern granskning av ansökningar i god tid innan ansökningsdatum.

Fakulteten ska inrätta ett coachingprogram för meriteringsanställningar. Fakulteten ska inrätta planeringsbidrag för skrivande av större EU-

ansökningar. Dessa ska ha en enkel ansökningsprocess som hanteras direkt av dekan.

Grants Office (GO) ska anamma en tydligare roll vad gäller att stödja och ge återkoppling till forskare vid skrivandet av större ansökningar. GO bör ha personal med forskningsbakgrund och erfarenhet av att bedöma större ansökningar.

Uppföljningskriterier

Målkriterier: Fyraårsmedelvärdet av mängden externa medel erhållna i nationell och

internationell konkurrens ska öka.

Strategikriterier: En majoritet av institutionerna har infört en process för granskning av

ansökningar. Fakulteten har etablerat ett återkommande coachingprogram för

meriteringsanställningar. Fakulteten har inrättat planeringsbidrag riktat till de som söker större

EU-bidrag. Grants Office ska vara behjälplig vid skrivandet av större ansökningar och

använder sig av personer med forskningsbakgrund och erfarenhet av att bedöma större ansökningar.

39

Forskning som antar samhällets utmaningarUmeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem.

Delmål 3.4. Internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat

AnalysFör att möjliggöra en relativt enkel hantering av begreppet ”globala utmaningar” har vi valt att definiera internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar som samtliga projekt inom FP7 och Horizon 2020. Fakultetens forskare är med i ett antal olika typer av FP7-program, allt ifrån Cooperations, People och Infrastructure, till European Research Council samt nu senast Graphene Flagship. Dessa är av väsentligt olika storlek. Vissa bidrag som t.ex. People-bidrag täcker främst rörlighet av forskare redan verksamma i olika forskargrupper och har en omslutning på några hundratals kEuro fördelat över ett antal år (ofta 2 – 4 år). Andra bidrag täcker lönekostnaden av seniora forskare i olika forskargrupper och i vissa fall även utrustning över en längre tidsperiod (typiskt 3 – 10 år) och har därför en omslutning på ett antal, tiotals eller hundratals MEuro. De har också ofta olika antal deltagare. Vissa Marie Curie-projekt involverar rörlighet hos en enda senior forskare och andra större projekt kan involvera tiotals, och i vissa fall ända upp till hundratals, forskare/forskargrupper. UmU-forskare kan delta både som medsökande och koordinator och därför ha vitt skilda roller. Dessutom, emedan vissa typer av projekt kan sökas på en årlig basis är andra utlysningar, huvudsakligen de som ger stora intäkter, intermittenta, då de styrs av specifika utlysningstillfällen. Allt detta gör att både antalet och volymen av projekt definierade som ”globala utmaningar” fluktuerar relativt kraftigt över tiden, och de två parametrarna (antalet och volymen) behöver inte heller nödvändigtvis vara korrelerade. För att bedöma fakultetens förmåga till att adressera globala utmaningar är det därför viktigt att beakta både antalet och volymen av projekt definierade som ”globala utmaningar” och att göra detta över en längre tidsperiod. Antalet FP7 projekt som fakultetens forskande lärare har varit med i under perioden 2010-2013 ges av Tabell 3.3 emedan de erhållna medlen (i MSEK) ges av Tabell 3.4.

Tabell 3.3. Antalet EU-projekt som fakultetens forskare är med i för perioden 2010-2013.

2010 2011 2012 2013Som koordinator

6 9 10 10

Som medsökande

4 5 8 9

Tabell 3.4. Beviljade medel från EU till fakultetens forskare omräknat i MSEK för perioden 2010-2013.

2010 2011 2012 2013

40

Som koordinator

9,0 14,2 13,0 13,0

Som medsökande

6,2 6,5 9,3 10,4

41

I diagrammet nedan beskrivs erhållna EU-intäkter till forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå för åren 2009-2011 för några jämförelseuniversitet (tkr). Noteras särskilt kan att LTU:s intäkter i förhållande till total omslutning är väsentligt mycket högre än de andra universiteten, vilket åtminstone delvis förklaras av deras tyngdpunkt på teknik (även KTH och Chalmers har stora EU-intäkter).

Uppsala

univer

sitet

Lunds univ

ersit

et

Umeå

univer

sitet

Linköpings

univer

sitet

Luleå te

kniska u

niver

sitet

020,00040,00060,00080,000

100,000120,000140,000160,000180,000200,000

200920102011

Figur 3.2. Erhållna EU-intäkter för ett urval universitet.

StrategierEn viktig del i att öka antalet och volymen EU-bidrag är att öka möjligheten för fakultetens forskare att söka EU medel.

Fakulteten ska avsätta resurser för finansiering av tid för undervisande forskare att skriva ansökningar, betecknat planeringsbidrag. Ett sådant stöd kunde sökas hos dekan. Ansökningar ska kunna insändas löpande över året. En beviljad ansökan kan resultera i ett löfte att en inskickad FP7 (eller Horizon 2020) ansökan kommer att belönas med forskningsmedel, exempelvis motsvarande lön + LKP för en månad till en medsökande och två månader till en sökande koordinator.

En annan viktig del i att öka antalet och volymen EU-bidrag är att Grants Office (GO) fungerar optimalt.

För att bredda och förbättra kompetensen hos GO bör UmU centralt tillse att en eller flera representanter från varje fakultet knyts till GO. Det är även viktigt att sörja för att GO får tillgång till personer med erfarenhet av att bedöma ansökningar, allra helst EU-ansökningar. GO bör därför vara aktivt (proaktivt) när det gäller att granska sådana ansökningar.

Det är även viktigt att återkoppla till fakultetens forskande lärare om kvaliteten på ansökningar, i synnerhet EU-ansökningar.

Fakulteten vill att Grants Office även utför en organiserad analys av icke-beviljade EU-ansökningar för att ge sökande återkoppling.

42

Uppföljningskriterier

Målkriterier: Fyraårsmedelvärdet av antalet internationella forskningssamarbeten,

definierat som antalet beviljade ansökningar till FP7 och Horizon 2020, samt volymen av dessa (räknat i erhållna medel), ska öka.

Strategikriterier: Fakulteten har avsatt resurser för finansiering av planeringsbidrag för

FP7 och Horizon 2020 ansökningar. Grants Office är behjälplig vid skrivandet av större ansökningar och

använder sig av personer med forskningsbakgrund och erfarenhet av att bedöma större ansökningar.

Fakulteten har, i samarbete med Grants Office, initierat ett program för analys av icke-beviljade EU-ansökningar och återkoppling till sökande.

Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturenVi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen.

Delmål 3.5. Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (övergripande forskningsinfrastruktur) och

Delmål 3.5.1 TN. Universitetet och fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (medeldyr utrustning)

AnalysDefinition: Med ”forskningsstödjande infrastruktur” avses i första hand kvalificerad utrustning och elektroniska arkiv/databaser för forskningsändamål. ”Forskningsstödjande infrastruktur” delas vidare ned i dels ”övergripande forskningsinfrastruktur (s.k. core facilities)” och dels ”medeldyr utrustning”. En vidare definition av begreppen ges nedan. Möjligheten att erhålla finansiering för övergripande forskningsinfrastruktur från externa finansiärer har minskat kraftigt under de senaste åren. Vetenskapsrådet är en huvudfinansiär men för att erhålla sådana medel krävs att infrastrukturen ska:

vara av brett nationellt intresse, ge förutsättningar för världsledande forskning, utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade

forskningsprojekt, vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand, ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och

utnyttjande, vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer

samt ha en plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat), samt

i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi

43

Det är relativt vanligt att inte alla av dessa villkor samtidigt är uppfyllda, vilket gör det svårt eller till och med omöjligt att få stöd för övergripande forskningsinfrastruktur från VR.Även möjligheterna att erhålla stöd för finansiering av medeldyr utrustning har minskat väsentligt under de senaste åren. Sådan måste ofta sökas inom ramen för projektansökningar, vilket gör att utrymmet för sådana har reducerats väsentligt. Därför krävs det en fungerande och transparent process vid UmU för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur i dess båda former. Umeå universitet saknar i dag en sådan process på såväl central nivå som fakultetsnivå. Det finns inte heller någon sammanställning av övergripande infrastrukturer (”core facilities”). Välutvecklade riktlinjer för forskningsinfrastruktur har utarbetats vid Lund universitet. Den naturvetenskapliga fakulteten vid LU har avsatt för 2013 en budget på 20 MSEK för forskningsstödjande infrastruktur.De två typerna av forskningsstödjande infrastruktur, övergripande forskningsinfrastruktur och medeldyr utrustning, definieras enligt följande.

Övergripande forskningsinfrastruktur omfattar dels sådan forskningsinfrastruktur som är av nationellt intresse och dels utrustning för forskningsändamål med ett inköpsvärde över 2 000 000 SEK.

Medeldyr utrustning utgörs av utrustning för forskningsändamål med ett inköpsvärde från 250 000 SEK till 2 000 000 SEK.

Övergripande forskningsinfrastruktur utgörs huvudsakligen av infrastruktur som är av intresse för ett flertal olika forskare vid ett flertal institutioner och ev. fakulteter. Denna skall därför ställas till allmänt förfogande till berörda forskare, oavsett akademisk tillhörighet inom UmU. Dess drift kan finansieras med användarkostnader. Medeldyr utrustning kan avse både utrustning av intresse för ett flertal olika forskande lärare och sådan som är av intresse för en enskild forskare/forskargrupp.

Strategier, delmål 3.5Fakulteten efterlyser/vill: en UmU-gemensam klar definition av såväl övergripande

forskningsinfrastruktur (”core facilties”) som medeldyr utrustning. en förteckning vid UmU över övergripande forskningsinfrastruktur. Vid

behov kan existerande faciliteter/utrustning utnämnas av UmU centralt till övergripande infrastruktur.

ett tydligt system för identifiering av ny övergripande forsknings-infrastruktur.

att institutioner och forskargrupperingar skall kunna ansöka om att bli utnämnda till värd för både existerande och framtida övergripande forskningsinfrastrukturer.

att UmU centralt årligen budgeterar medel för stöd till övergripande forskningsinfrastrukturer.

ett UmU-centralt system baserat på en öppen årlig (eller ev. halvårsvis) återkommande utlysning av medel avsedda för övergripande infrastruktur med en transparent granskningsprocess.

44

att medel ska kunna sökas hos UmU centralt både för full kostnadstäckning (100 procent av kostnaden) eller del av totalkostnaden (medfinansiering).

strategier och villkor för delfinansiering av forskningsstödjande infrastruktur i samband med externa ansökningar skall utvecklas.

utlysningen skall kunna ge villkorade, tidsbegränsade löften om medfinansiering inför kommande ansökningar.

den övergripande forskningsinfrastrukturen skall klassas i enlighet med den klassificering av infrastruktur som görs av KBC, 5 dvs som antingen ”Core Facility”, ”Technical Platform” eller ”User Group”.

företrädare för tillstyrkta ansökningar (samt ev. användare) av den övergripande forskningsinfrastrukturen skall årligen, till dess att forskningsinfrastrukturen lagts ned, inkomma med rapporter/samman-ställningar över nyttan med forskningsinfrastrukturen inkluderande producerade vetenskapliga artiklar.

att UmU identifierar övergripande infrastrukturer som är unika ur ett nationellt perspektiv och därmed kan ha en möjlighet att utses till nationell infrastruktur av Vetenskapsrådet.

att UmU identifierar de existerande och framtida infrastrukturer som kan ingå som en nod i distribuerade nationella infrastrukturer och stödja deras medverkan och i relevanta fall sträva efter att UmU av Vetenskapsrådet utses till värduniversitet för infrastrukturen.

att UmU skall stötta de forskare och de infrastrukturer vid UmU som dessa representerar i deras arbete på nationell och internationell nivå genom t.ex. resebidrag för resor till planeringsmöten, konferenser etc., lobbyarbete på nationell och internationell nivå, effektivt administrativt stöd för drivande och utvecklande av infrastrukturer.

Uppföljningskriterier, delmål 3.5 En klar definition av såväl övergripande forskningsinfrastrukturer som

medeldyr utrustning har fastställts av UmU centralt gemensamt med fakulteten.

En förteckning över den forskningsstödjande infrastruktur vid UmU som klassas som övergripande forskningsinfrastruktur skall vara upprättad.

Ett system för identifiering av ny övergripande forskningsinfrastruktur skall ha implementerats.

Ett system för hur institutioner och forskargrupperingar skall kunna ansöka om att bli utnämnda till värd för både existerande och framtida övergripande forskningsinfrastrukturer har utvecklats.

UmU centralt har årligen avsatt i budget medel för stöd till övergripande forskningsinfrastrukturer.

UmU centralt har, gemensamt med fakulteten, implementerat ett system för utlysning av medel för övergripande forskningsinfrastrukturer.

Strategier och villkor för delfinansiering av forskningsstödjande infrastruktur i samband med externa ansökningar skall ha utvecklas.

UmU centralt skall utveckla ett system som skall tillse att företrädare för tillstyrkta ansökningar av övergripande forskningsinfrastrukturen skall årligen, till dess att forskningsinfrastrukturen lagts ned, inkomma med rapporteringar/sammanställningar över nyttan med forskningsinfrastrukturen inkluderande producerade vetenskapliga artiklar.

5 http://www.kbc.umu.se/platforms/information.html

45

UmU ska ha identifierat infrastrukturer som ingår eller utgör, eller har potential att ingå i eller utgöra, nationella och/eller internationella infrastrukturer.

Strategier, delmål 3.5.1 TN Fakulteten efterlyser en UmU-gemensam klar definition av såväl

övergripande forskningsinfrastruktur (”core facilities”) som medeldyr utrustning.

Fakulteten vill att UmU centralt tillsammans med fakulteten ska fastställa ömsesidiga ansvarsområden för finansiering av medeldyr utrustning.6

Det ska finnas en förteckning vid fakulteten över den fakultetsfinansierade forskningsstödjande infrastruktur som klassas som medeldyr utrustning.

Fakulteten skall budgetera medel för stöd till medeldyr utrustning. Fakulteten skall utveckla ett system baserat på en halvårsvis

återkommande utlysning av medel avsedda för medeldyr utrustning med en transparent granskningsprocess.

Fakulteten vill att systemet skall utvecklas gemensamt med UmU centralt så att ansökningar som skall ställas till UmU centralt kan insändas och behandlas parallellt vid minst ett utlysningstillfälle per år.

Medel kan kunna sökas både för både full kostnadstäckning eller del av totalkostnaden (medfinansiering). Villkor för delfinansiering av medeldyr utrustning skall utvecklas. Utlysningen skall kunna ge villkorade, tidsbegränsade löften om medfinansiering inför kommande ansökningar.

Utrustningen skall klassas i enlighet med den klassificering av infrastruktur som görs av KBC, 7 dvs som antingen ”Core Facility”, ”Technical Platform” eller ”User Group”, där den senare klassen utsträcks till att även inkludera enskilda forskare/forskargrupper.

Uppföljningskriterier, delmål 3.5.1 TN En klar definition av såväl övergripande forskningsinfrastrukturer som

medeldyr utrustning har fastställts av UmU centralt gemensamt med fakulteten.

UmU centralt har tillsammans med fakulteten fastställt ömsesidiga ansvarsområden och kriterier för finansiering av medeldyr utrustning.

En förteckning över den fakultetsfinansierade forskningsstödjande infrastruktur som finns vid fakulteten och som klassas som medeldyr utrustning skall vara upprättad.

Fakulteten ska i budget ha avsatt medel för stöd till medeldyr utrustning. Fakulteten har implementerat ett system för utlysning av medel för

medeldyr utrustning. Strategier och villkor för delfinansiering av medeldyr utrustning i

samband med externa ansökningar skall ha utvecklas.

6 Förslagsvis kan följande principer anammas: fakulteten ansvarar för medeldyr utrustning som söks av en eller flera sökande från fakulteten. I de fall då medeldyr utrustning gemensamt söks av sökande även från fler fakulteter skall ansökan även ställas till UmU centralt samt andra berörda fakulteter. I de fall då medeldyr utrustning gemensamt söks av sökande tillsammans med forskare vid andra lärosäten och/eller utanför akademin ska en ansökan om medel för utrustning även tillställas UmU centralt.

7 http://www.kbc.umu.se/platforms/information.html

46

Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraftVi utbildar doktorander med ett internationellt perspektiv för både akademi och samhälle. Höga kvalitetskrav ställs på både doktorander och handledare. Forskarutbildningen är individbaserad och har fokus på både vetenskaplig och personlig utveckling. Doktoranderna verkar i interaktiva och mångvetenskapliga miljöer samt breda internationella forskarnätverk.

Delmål 3.7. Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning

AnalysUtannonsering av doktorandtjänster sker idag på institutionsnivå. Antagning av doktorander sker efter fakultetens gemensamma principer och prefekten vid institutionen fattar beslut om antagning av doktorander.

Strategier Fakulteten skall inhämta information från institutionerna om hur dessa

genomför antagning till forskarutbildning. Informationen skall omfatta annonsering, urval (intervju, förekomst av rekryteringsgrupp etc.), vem som skriver dokument inför antagning.

Arbeta för en professionellare rekryteringsprocess av doktorander. Fakulteten skall i samarbete med övriga fakulteter och universitets-

ledningen utarbeta behövliga gemensamma principer som även tar hänsyn till de specifika behov som finns vid de enskilda institutionerna.

Uppföljningskriterier Fakulteten skall ha inhämtat information från institutionerna om hur

dessa genomför antagning till forskarutbildning. Fakulteten skall därefter, i samarbete med övriga fakulteter och

universitetsledningen, utarbeta behövliga gemensamma principer. Dock skall dessa, vid behov, ta hänsyn till de specifika behov som finns vid de enskilda institutionerna.

De övergripande principerna tillämpas och följs upp i samband med fakultetens årliga uppföljning av de individuella studieplanerna

Delmål 3.8. Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning

AnalysFakulteten kräver att en försörjningsplan är införd i doktorandens individuella studieplan. Denna försörjningsplan följs upp på institutionsnivå genom prefektens budgetarbete. Arbete har påbörjats centralt med att ta fram uppföljningsbara individuella lärandemål för universitetets doktorandutbildningar.

Strategier Institutionerna skall informeras om och involveras i hur uppföljningsbara

individuella lärandemål skall utformas enligt universitetets riktlinjer. Detta gäller även de nationella och ämnesspecifika lärandemålen.

47

Fakulteten följer upp införandet genom möten med institutionernas forskarutbildningsansvariga.

Fakulteten vill att UmU ska utveckla, i nära samarbete med verksamheten, en webb-baserad individuell studieplan som kan utgöra ett bra stöd i forskarutbildningen.

Uppföljningskriterier Uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner har

införts i de individuella studieplanerna.

Delmål 3.9. Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp

AnalysI dagsläget har fakultetens samtliga doktorander en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. De senare har olika roller, alltifrån aktivt deltagande i forskningsprojekt och handledning till att bara uppfylla de formella kraven att det ska finnas en biträdande handledare. Majoriteten av fakultetens institutioner anger att deras doktorander dessutom ingår i en tydlig forskningsmiljö. Fyra institutioner använder sig även av så kallade referensgrupper. Dessa består av minst 2 seniora forskare och i vissa fall även av en doktorand. De seniora forskarna i referensgruppen kan vara externa, d.v.s. komma från andra institutioner än doktorandens heminstitution. Referensgruppen träffar doktoranden minst en gång per år för ingående diskussion om doktorandens projekt och fungerar både som rådgivande handledare samt bidrar med en kvalitetskontroll av doktorandens arbete och utveckling.Det är önskvärt att samtliga doktorander vid vår fakultet har tillgång till adekvata handledarresurser samt ett vetenskapligt nätverk för att stimulera vetenskapliga diskussioner och karriärutveckling.

Strategier Fakulteten ska sprida tydlig information till dess handledare om värdet

för doktoranden av att ingå i en forskningsmiljö. En lämplig modell för referensgrupp ska utarbetas.

Uppföljningskriterier Doktorandens vetenskapliga nätverk och handledarnas roll skall redovisas

i den individuella studieplanen. Varje nyanställd doktorand har en referensgrupp.

Delmål 3.10. Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka

AnalysVid fakulteten finns i dagsläget en fungerande samverkan med industri och andra parter utanför akademin. UmUs Företagsforskarskola är en utmärkt modell för hur man har lyckats kombinera vetenskaplig relevans och samhällets intressen. Fakulteten välkomnar att Företagsforskarskolan nu är permanent med central finansiering. Vid Företagsforskarskolas utlysningar (2008, 2010,

48

2012) står vår fakultet för 75 % av de beviljade projekten. Det finns även andra industridoktorander vid Fakulteten inom till exempel Berzelii Centre vid UPSC (Umeå Plant Science Centre), UMIT Research Lab och Bio4Energy. Fakultetens forskarutbildningar skall hålla hög vetenskaplig kvalitet. Ett potentiellt problem med samverkansprojekt är dock att de föreslagna doktorandprojekten inte alltid är vetenskapligt relevanta eller håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet. Vi anser det i nuläget mer angeläget att verka för att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten på fakultetens samverkansprojekt än att okritiskt öka antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin.

Strategier Fakulteten vill att volymen på Företagsforskarskolan i förstone ska

bibehållas och kan möjligen, efter strategiska överväganden, och i mån av tillräcklig kvalité på sökande och deras projekt utökas.

Konstruktiv återkoppling skall ges till ansvariga för de ansökningar som fått avslag.

Fakulteten ska sprida information om sin forskning till näringsliv och myndigheter i närområdet samt utnyttja industrikontakter som fakulteten har genom externa examensarbeten för våra grundutbildningsstudenter. Fakulteten bör även involvera Närkontakt och ProcessIT för att förbättra informationsflödet om fakultetens forskning till näringsliv och myndigheter

Uppföljningskriterier Företagsforskarskolan har implementerat ett system för

kvalitetsåterkoppling till de sökande som fått avslag. Fakulteten har implementerat ett system för bättre spridning av

information om sin forskning till näringsliv och myndigheter i närområdet samt existensen av Företagsforskarskolan.

Företagsforskarskolan har implementerat en återrapporteringsprocess till fakulteten om selektionsprocessen efter varje antagningsomgång

Delmål 3.11. Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet

AnalysI dagsläget ges fakultetens samtliga doktorander möjligheten att aktivt delta i åtminstone en internationell vetenskaplig konferens eller liknande under sin utbildningstid. Vidare erbjuds doktorander vid vissa institutioner möjlighet till en längre forskningsvistelse, 1-6 månader, vid internationellt universitet eller forskningsinstitut. Fakulteten bör uppmuntra arrangemang för längre forskningsvistelser för doktorander.

Strategier Kostnader för planerade internationella vetenskapliga konferenser eller

andra planerade forskningsvistelser skall redovisas i doktorandens finansieringsplan.

Uppföljningskriterier Doktorandens internationella erfarenhet skall redovisas i den individuella

studieplanen samt granskas av doktorandens referensgrupp.

49

Delmål 3.11.2 TN. Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud

AnalysFakulteten saknar i dagsläget en strategi för att säkerställa ett relevant kursutbud med en säkrad finansiering. Utbudet utgörs i dagsläget av institutionernas specifika kursutbud och kurser som ges av forskarskolor som t.ex. KBC-forskarskolan. Baserat på den kursinventering som genomförts av Kommittén för utbildning på forskarnivå är slutsatsen att utbudet av kurser som omfattar generiska kunskaper relevanta för individuella lärandemål är otillfredsställande. Vidare förlitar sig flera institutioner i dagsläget i stor utsträckning på det utbud som finns inom KBC-forskarskolan vars finansiering upphör inom en snar framtid.

Strategier Fakulteten skall i samarbete med andra fakulteter och universitetets

ledning ta fram ett utbud av kurser med säkrad finansiering omfattande generiska kunskaper t.ex. muntlig och skriftlig presentation, vetenskapsteori, etik och redlighet, och entreprenörskap och innovation.

Uppföljningskriterier UmU erbjuder ett utbud av generiska kurser på forskarnivå.

50

4. DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET

Umeå universitet byggs och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet, mångfald och likabehandling är därför centrala begrepp. Vi har en långsiktig kompetensförsörjning och stimulerande arbetsmiljö. Ett effektivt verksamhetsstöd ger oss utmärkta möjligheter till ett framgångsrikt arbete.

Delmål 4.1.2 TN. Under åren 2013-2015 ska minst en tredjedel av de professorer som anställs och befordras vid fakulteten vara kvinnor.

AnalysNedan beskrivs andelen kvinnor bland nyanställda och befordrade professorer vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet under åren 2009-2012. Totalt utgjorde andelen nya kvinnliga professorer 25,8 procent att jämföras med andelen kvinnor i den befintliga professorsstaben som den 31 oktober 2012 var 18,8 procent. Andelen nya kvinnliga professorer är dock väsentligt lägre än det satta delmålet för verksamhetsperioden 2013-2015 på 39 procent.

Tabell 4.1. Till professorer befordrade lektorer åren 2009 till 2012

Kvinnor Män Andel kvinnor2009 3 8 27,3 %2010 2 3 40 %2011 1 1 50 %2012 0 5 0 %Totalt 6 17 26,1 %

Tabell 4.2. Nyanställda professorer åren 2009 till 2012

Kvinnor Män Andel kvinnor2009 1 1 50 %2010 1 0 %2011 0 2 0 %2012 1 2 33,3 %Totalt 2 6 25 %

Tabell 4.3. Totalt befordrade och nyanställda

Kvinnor Män Andel kvinnor2009 4 9 30,8 %2010 2 4 33,3 %2011 1 3 25 %2012 1 7 12,5 %Totalt 8 23 25,8 %

Åldersfördelningen bland fakultetens professorer och lektorer uppdelat på kön framgår av nedanstående diagram. Andelen kvinnor bland professorer som är 60+ är 10,7 procent och om man antar att andelen kvinnor som befordras eller nyanställs är oförändrat gentemot den senaste fyraårsperioden (25 procent)

51

kommer andelen kvinnliga professorer att totalt öka till 22,9 procent med oförändrad storlek på hela kategorin. Om delmålet 39 procent uppnås kommer andelen kvinnor totalt att öka till 27 procent, fortfarande under antagande att nyanställningarna och befordringarna bara ersätter de som i dag är 60+.

20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 -0

5

10

15

20

25

30

35

40

0 2

2328 25

01

4

10

3

Professorer

KvinnorMän

Figur 4.1. Köns- och åldersfördelning bland professorer.

20 - 29 30 - 39 40 - 49 50 - 59 60 -0

10

20

30

40

50

60

70

1

25

4433

130

7

14

11

3

Lektorer

KvinnorMän

Figur 4.2. Köns- och åldersfördelning bland lektorer.

Strategier Fakulteten vill att UmU utvecklar tydligare karriärvägar. Fakulteten inrättar ett mentorskapsprogram för kvinnliga doktorander

och lärare. Fler kvinnliga förebilder inom undervisning och forskning; fortsatt

satsning på kvinnliga gästprofessorer; gästprofessorerna ska delta i undervisningen på grundnivå och avancerad nivå.

52

Fakulteten vill att UmU fortsätter med meriteringsbidrag till kvinnliga lektorer som är nära möjlighet till befordran till professor.

Fakulteten ger fortsatt extrastöd till kvinnor som får FFT.

Uppföljningskriterier

Målkriterium: Minst en tredjedel av nyanställda och befordrade professorer under

perioden 2013-2015 ska vara kvinnor.

Strategikriterier: Minst ett mentorskapsprogram för kvinnliga doktorander och lärare har

startats vid fakulteten under perioden. Antalet kvinnliga gästprofessorer under perioden nyanställda under

perioden 2013-2015 ska vara fler än föregående treårsperiod (2 st).

Delmål 4.4.2 TN. Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning.

AnalysEn effektiv administration kräver hög kompetens hos administratörerna och en tydlig ansvarsfördelning mellan de tre nivåerna på universitetet. Kompetenskrav behöver tas fram för olika administrativa befattningar liksom ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete som i vissa delar samorganiseras av universitetet gemensamt.

Strategier Institutionerna ska använda strukturerade former för utvecklingssamtal

och uppföljning/dokumentation av dessa Fakulteten vill att UmU upprättar minimikrav för administrativa

nyckelfunktioner och kartlägger de kompetensnivåer som finns. Fakulteten vill att UmU skall införa universitetsgemensamma

kompetensutvecklingsprogram för olika administrativa funktioner.

Uppföljningskriterier Institutionerna har en nedskriven plan för arbetet med utvecklingssamtal. Alla anställda har utvecklingssamtal; uppgifter hämtas från

institutionerna i samband med verksamhetsberättelsen. Nedtecknade kompetenskrav för administrativa nyckelfunktioner finns Institutionerna har avsatt medel för kompetensutveckling av teknisk

administrativ personal.

Delmål 4.5. Universitetets arbets- och studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa

AnalysAv institutionernas självvärderingar framgår att man tycker att alltfler administrativa arbetsuppgifter under de senaste åren har lagts på lärarna. Av senaste medarbetarenkäten 2011 framgår att medarbetarna anser att arbetsbelastningen är hög; indexet är det näst lägsta med 51, att jämföra med medelindex 64.

53

Strategier Fakulteten skall minska andelen tid som lärare/forskare lägger på

administration. Fakulteten ska genomföra en kartläggning av lärarnas administrativa

arbetsuppgifter. Institutionerna ska införa administrativa samordnare och bygga upp den

administration som krävs för att kunna avlasta lärarna med rimlig arbetsbelastning för den administrativa personalen.

Fakulteten vill att såväl UmU som fakulteten ska ha tydliga och tidiga planeringscykler för när återrapportering ska ske.

Fakulteten vill att såväl UmU som fakulteten ska minimera återrapporteringskraven; rapporteringskrav ska grundas på en kvalitetsanalys.

Arbetsplaneringen för lärarna ska göras i god tid av institutionerna och i så hög grad som möjligt göras så att en jämn arbetsbelastning uppnås sett över året.

Uppföljningskriterier Fakulteten har genomfört en kartläggning av lärarnas administrativa

arbetsuppgifter. Administrativa samordnare finns på fakultetens institutioner.

Delmål 4.6. Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system

AnalysTvå utvecklingsområden som särskilt har lyfts fram av våra institutioner är EU-stödet och processen kring omställning. När det gäller EU-stödet efterlyser vi uppbyggnaden av ett starkt centralt stöd kring hela processen från ansökan till uppföljning; omställningsprocessen måste tydliggöras och effektiviseras.

Ytterligare ett område som i många fall skapar irritation i verksamheten är de digitala systemen. Systemen är ofta inte tillräckligt testade när de införs, har bristfälliga användargränssnitt och kan inte kommunicera mellan varandra. Här efterlyser vi väsentligt mycket bättre utprovning av nya system liksom att medel för utveckling och drift av systemen avsätts.

Strategier Fakulteten vill att UmU ska bygga upp ett stärkt EU-stöd vid universitetet

– Grants Office. Institutionerna ska införa administrativa samordnare enskilt eller i

samverkan med andra institutioner. Fakulteten vill att UmU ska se över och effektivisera

omställningsprocessen. Institutioner som inte kan upprätthålla rätt kompetens på administrativa

nyckelfunktioner ska samordna med andra institutioner alternativt fakultetskansliet

Fakulteten ska bilda och upprätthålla administratörsnätverk. Fakulteten ska utreda vilka administrativa uppgifter som ligger på lärare

som kan flyttas till administrativ personal. Fakulteten vill att UmU måste försäkra att när nya elektroniska system

införs måste de vara väl utprovade hos tänkta användare och resurser måste avsättas till utveckling och drift.

54

De elektroniska systemen vid universitetet måste utvecklas för att ”tala direkt med varandra”, inte via mellanliggande manuell handpåläggning.

Översätt alla viktiga dokument till engelska och viktiga sidor på webben; utred vilken miniminivå som vi ska ha. Principen måste vara att den som “producerar” ett dokument också översätter det.

Såväl UmU som fakulteten som institutionerna ska se över informationsflödet inom universitetet så att informationen når de anställda som behöver den.

Uppföljningskriterier Förlupen tid mellan konstaterad övertalighet till slutförd omplacering

eller uppsägning ska i normalfallet inte vara längre än 3 månader. Handläggningstiden på Personalenheten måste kortas.

Att fakulteten upprätthåller nätverk för olika administrativa personalkategorier

Den arbetstid som lärare lägger på administration ska minska perioden 2016-2018 i förhållande till 2013-2015

Nya administrativa elektroniska system i mätningar upplevs som alltmer användarvänliga och funktionella

Delmål 4.7. Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva strategiskt ledarskap

AnalysI akademirapporten ”Fostering breakthrough research: A comparative study” (2012) lyfter författarna Gunnar Öquist och Mats Benner fram ledarfrågan som en av de viktiga punkterna för att utveckla Sverige som forskningsnation: ”Betona särskilt betydelsen av ett akademiskt ledarskap präglat av hög akademisk legitimitet och djärva visioner vid val av ledare på olika nivåer” (s 13). I förstudien om Umeå universitets gemensamma administration ”Tjärdalen och Hjortronlandet” av Kristina Dahlqvist, Lars Ekholm och Leif Lindfors (2012) diskuteras också ledarskapsfrågan vid institutionerna och man konstaterar att det finns en ”felaktig balans mellan akademisk ledning och administration vid institutionerna”. I samma rapport nämner man också att en ”del institutioners litenhet gör att de inte kan få en bärkraftig administration”. Som förslag till åtgärder framför man bland annat:

• ”Prefekterna bär en tung administrativ börda, till förfång för det mer strategiska ledarskapet. Vi föreslår dels att den andel av arbetstiden en prefekt förväntas sätta av för sitt uppdrag ändras från att vara en lägsta gräns till en högsta gräns, dels att befattningen administrativ chef införs för att avlasta prefekterna. Den administrativa/e chefen rapporterar till prefekten men har självständigt ledningsansvar gentemot den administrativa personalen. En kravprofil upprättas för befattningen.• Genom olika arrangemang ska också administrationen vid de institutioner, som är för små för att få en befattning som administrativ chef, samordnas med sådana som har denna befattning.”

Fakulteten instämmer i att prefektens strategiska roll på ett helt annat sätt ska betonas och att prefekterna ska avlastas en väsentlig del av de administrativa arbetsuppgifterna. Ett steg på vägen i denna riktning är att införa administrativa chefer, eller om man så vill: administrativa samordnare, med ett

55

tydligt uppdrag att samordna och leda den administrativa verksamheten. Vi tror att uppdraget som prefekt med en tydligt strategisk inriktning kommer att bli betydligt mer åtråvärt.

Strategier Fakulteten vill tillsammans med UmU centralt göra prefektrollen mer

åtråvärd: mer tonvikt på strategiskt ledarskap kombinerat med ett professionellt administrativt stöd: inför administrativa samordnare och specificera kompetenskrav för administrativa nyckelpersoner.

Fakulteten ska ge kompensation under och efter mandatperioden till den lärare/forskare som blir prefekt för att minimera effekterna av minskad forskningstid.

Fakulteten ska erbjuda varje ny prefekt en erfaren chef som mentor. Fakulteten efterlyser ett UmU-gemensamt kompetensutvecklingsprogram

för strategiska ledare.

Uppföljningskriterier Administrativa samordnare finns på fakultetens institutioner liksom

upprättade kompetenskrav för nyckelfunktioner. Fakulteten har utvecklat ett program för kompensation under och efter

mandatperioden till den lärare/forskare som blir prefekt för att minimera effekterna av minskad forskningstid.

Nytillsatta prefekter som har en erfaren chef som mentor.

56