02 › diverse › appdata › isidor › files › ...02 #01 2014 sveriges radio magasinet vinjetter inneHÅLL BLAND DE MEDVERKANDE: Jenny Mattsson, chefredaktör, reporter Ulrica

02 #01 2014 sveriges radio magasinet

vinjetter inneHÅLL

BLAND DE MEDVERKANDE:

Jenny Mattsson, chefredaktör, reporter

Ulrica Bengtsdotter, reporter

Maria BergMan, reporter

Maria edlUnd, reporter

eva ericsson-rydBerg, reporter

thoMas gJerdingen, reporter

Karin lilJeQUist, reporter

anna-lena WalMsley, reporter

Johan WangströM, reporter

Mattias ahlM, fotograf

alexander donKa, fotograf

MicKe grönBerg, fotograf

stina gUllander, fotograf

Martina holMBerg, fotograf

anna hållaMs, fotograf

Moa Bartling, illustratör

stefan viterstedt, AD

Ansvarig utgivare: helen hellströMer, kommunikationschef på Sveriges Radio.

Grafisk formgivning/design: Jg coMMUnication

Tryck: trycKservice aB

Sveriges Radio-magasinet är en publikation från Sveriges Radio, riktad till vår publik. Den delas ut till bland annat skolor och bibliotek, samt vid våra evene-mang. Vill du ha fler exemplar? Beställ kostnadsfritt inrikes via e-post till [email protected]

Omslag: Martin Wicklin fotografe-rad av Mattias ahlm. Grafisk form: stefan viterstedt

05 PÅ RADION I VÅR

07 PUBLIC SERVICE – SÅ FUNKAR DET

09 VALÅRET 2014 Följ debatten i din radio

10 FOTBOLLS-VM Radiosporten på plats i Brasilien

12 RADIORÖSTEN I P1 Martin Wicklin, programledare för Medierna

14 KORRESPONDENTERNA

18 NATURMORGON Leder lyssnaren ut i gröngräset

26 MELODIKRYSSET lockar både gammal och ung

28 LOTTA BROMÉ bjuder in till radiostudion

31 RADIORÖSTEN I P3 Karin Gyllenklev, programledare för Institutet

32 SÅ SKAPAS EN NYHET

33 MAT I RADION Följ med till köksbänken på P4 Kronoberg

39 RADIORÖSTEN I P4 Stina Wollter ger lyssnaren söndagsfrid

40 SÅ FICK VI DRÖMJOBBET Tre medarbetare berättar

43 LJUD SOM IDENTITET Därför låter kanalerna olika

46 DOKUMENTÄREN

49 EL SISTEMA Barnen tar plats i symfoniorkestern

52 SOMMAR I P1 Svenskt radiofenomen

54 RADIOMINNEN Eldorado förändrade radions tilltal

56 RADIORÖSTEN I P2 Eva Sjöstrand inleder helgen

57 JESSIKA GEDIN: »Jag försöker lära mig att bråka«

18

52

firar 55-årsjubileum i år och sänder 21 juni – 17 augusti 2014

1,5 timme genomtänkt och begåvad radio

som roar och berör

sverigesradio.se/sommar

08

28

26

sveriges radio magasinet | #01 2014 | 05

aKtUeLLa ProgramväLKommen

Lyssna på verkLigheten när den sker!en tidning är inte längre nödvändigtvis något du läser på papper, TV är inte längre något som du måste titta på via en tjock-TV i vardagsrummet och radio är inte längre något du njuter av enbart via transistorn i köket eller via radion i bilen.

Radio och Sveriges Radio kan du lyssna på precis när du vill, i din vanliga radioapparat och lika enkelt i din smarta mobil. För oss är ljudet det viktiga – vi har valt att sätta ljudet i centrum för det är det vi är unikt bra på.

Vi vill att du som tar del av det vi erbjuder både ska lära dig något nytt, få en möjlighet att tänka efter och reflektera över det som sker i samhället samt att du då och då också faktiskt bara blir underhållen och njuter. Vi vill ge dig verkligheten då den faktiskt sker!

I år är det ett stort valår i Sverige. Det ska röstas till EU-parlamentet, den svenska riksdagen och det är kommun- och landstingsval. Sveriges Radio är det företag alla kategorier som det svenska folket har störst förtroende för. 60 procent, 5 miljoner, väljer Sveriges Radio varje dag och 7 miljoner varje vecka. Så i dessa valtider har vi givetvis ett extra stort ansvar. Vi ska i hela vårt utbud både i FM och digitalt ge er en så allsidig bevakning av dessa val som möjligt. Vi ska granska, analysera och ge plats för en mängd olika röster. Allt för att ni som går och röstar ska kunna känna att ni är väl förberedda. Så följ gärna med oss på den här spännande resan.

Medielandskapet är inne i en historisk förändring. Sveriges Radio måste hänga med i den utveck-lingen om vi även fortsättningsvis ska kunna vara en radio för alla. Därför gäller det att utveckla

innehåll, form och teknik. Några exempel på hur det ska gå till kan ni läsa om i denna tidning.Vi vill bevaka världen ännu bättre än vad vi gör idag. Vi vill vara ännu mer närvarande i den lokala vardagen och vi vill

förmedla ännu mer kultur och musik som görs utanför de största städerna. Vi vill också arbeta ännu närmare er – vår publik. Tillsammans med er vill vi sätta agendan. Så vill du vara med – hör av

dig till din lokala kanal eller till den redaktion som bevakar de ämnen du brinner för. Tyck till och berätta för oss vad vi bör bevaka bättre och vad som händer där du är.

Vi vill att Sveriges Radio även detta år ska vara ett trovärdigt, intressant och underhållande sällskap i din vardag, oavsett var du befinner dig.

Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio

●●! Fm-sändningarna: Sve-riges Radio sänder fyra rikstäck-ande och 25 lokala radiokanaler i fm-nätet. Samtliga är fria från reklam. Den första sändningen gjordes 1 januari 1925, och på-annonserades av radiolegendaren Sven Jerring.

●●! Poddsändningar: Sveri-ges Radios utbud av poddradio finns att ladda ner via vår mobil-telefon-app Sveriges Radio Play, direkt på sverigesradio.se på webben eller via vår inbäddade spelare som vem som helst kan lägga upp på sin egen hemsida. Sedan hösten 2011 finns utvalda poddsändningar också att lyssna på och ladda hem via Spotify. När

du har laddat hem en poddsänd-ning till din mobil eller dator kan du lyssna på programmet utan att vara uppkopplad på något nätverk. Idealiskt exempelvis på flyget.

●●! daB: Digitalradio, eller Digital Audio Broadcasting (DAB) går att lyssna på i Stockholm, Göte-borg, Malmö och Luleå för den som har en digital radioapparat. Via digitalradion kan du höra fler kanaler och med högre ljudkvali-tet än via fm-nätet.

●●! sveriges radio På weBBen: Sverigesradio.se får omkring 1 miljon besök varje vecka. Här kan du lyssna på våra

sändningar direkt eller i efter-hand, och även få nyheter via text och bild samt läsa mer om Sveri-ges Radio och våra program.

●●! sveriges radio Play: I vår app för smarta mobil telefoner finns 50 direktsända kanaler från Sveriges Radio. Det är de fyra fm-kanalerna P1, P2, P3 och P4 samt alla våra lokala kanaler och kanaler som sänder digitalt via DAB och på webben. Här finns också hundratals poddradiosändningar som du kan lyssna på i efterhand och extrasändningar från stora händelser inom exempelvis sport och nyheter. Det finns också flera specialappar, som Radioapans app för barn och Radiosporten Play. ■

vi Finns där du Finns sveriges radio finns i din mobil, surfplatta, på nätet, på din kompis blogg, på spotify, via daB och i din fm-radio. vilket sätt att lyssna väljer du?


isto

ck

BJÖ

RN

DA

LIN

På radion i vårUpptäck nya favoriter bland alla våra program och kanaler. Lyssna direkt när vi sänder, eller när det passar dig via vår app Sveriges Radio Play.

eu-kandidater Frågas ut i radioInför valet till Europaparlamentet den 25 maj blir det utfrågningar i Sveriges Radio. Det är topp-kandidaterna på partiernas vallistor som frågas ut. Partiledarna kommer också att intervjuas i P4 Extra och P1-morgon. ■

P1: ring P1 Ett direktsänt debattpro-gram där du som lyssnare ringer in och bestämmer vad du vill prata om. Sänds vardagar kl 9.30

P2: elektronisktDen senaste och bästa elektroniska musiken. Snygga mixar och person-liga intervjuer. Sänds söndagar kl. 20.00

P3 nyheter Sänder i P3 alla vardagar mellan 6:30 och 18.00. Nyhetsfördjupning sänds måndag–torsdag kl 13–14

P1

P2

nytt för i år är att Morgonpasset i P3 numera sänder hela sju dagar i veckan – både i P3 och svt Play.

– Det är verkligen en särskild känsla när man jobbar helg, man blir nästan förvånad när lyssnarna hör av sig, man trodde man satt där ensam, säger hanna hellquist.• P3 och SVT Play, måndag-fredag kl. 6.30–10.00 och lördag-söndag kl. 8.05–11.00 ■

P3

Morgonpasset leds av hanna hellquist, Martina thun och Kodjo akolor med kompisar.

andreas tilliander

Palmira Koukkari Mbenga

dilsa demirbag sten

StilAlla bär vi kläder, och alla gör vi varje dag ett val – vad ska vi sätta på oss? Men vad ligger bakom valen av våra kläder och accessoarer? Om det handlar programmet STIL. STIL spinner trådar genom ekonomi, psyko-logi och samtidshistoria och passar samtidigt på att berätta spännande historier om människor som påverkat vår stil, på olika vis. Kanske kan man helt enkelt säga att vi sätter kläder och mode i ett historiskt sammanhang. För mode är inte något fristående fenomen, utan har förgreningar in i konst- och litteraturhistorien, affärsvärl-den och är i allra högsta grad närvarande i allas vår vardag, oavsett vad man har för åsikt om just »mode«. • P1, fredagar kl. 10.00 ■

sveriges radio magasinet | #01 2014 | 0706 #01 2014 sveriges radio magasinet

aKtUeLLa Program PUBLiC serviCe

pubLic service – så funkar dettext Ulrica Bengtsdotter foto Istock

●●! vad UtMärKer PUBlic serviceradion? En obe-roende, reklamfri, tillgänglig radio.

●●! oBeroende – från vadå? Från staten, politiker, kommersiella aktörer, intresseorganisationer och an-dra maktgrupper i samhället.

●●! varför är det viKtigt Med oBeroende? Public service innebär helt enkelt att programmen görs bara med tanke på dig som tittar och lyssnar. Att inte någon ska kunna påverka innehållet för att den har inflytande i form av politisk eller ekonomisk makt till exempel.

●●! veM BestäMMer vad soM sKa sändas? Sveriges Radio. Ingen utanför företaget kan påverka vad som ska sän-das eller inte sändas. Vi följer ett sändningstillstånd som vi har fått från staten. Där står det till exempel att vi ska sända barnprogram och nyheter, men det är vi själva som bestämmer vad programmen ska innehålla.

●●! är PUBlic service stat-ligt? Nej. Sveriges Radio ägs av en stiftelse.

●●! veM Betalar? Du själv, via radio- och tv-avgiften. Public serviceradio och –tv är fria från reklam.

●●! är sveriges radio och sveriges television saMMa företag? Nej Sve-riges Radio är ett eget företag. Vi samarbetar ofta med både Sveriges Television och Utbild-ningsradion.

●●! finns det någon soM Kontrollerar vad sveri-ges radio gör? Myndighe-ten för radio och tv övervakar att program lever upp till de regler som gäller för sändningar i SVT, Sveriges Radio och UR. Om man inte tycker att radio och tv följer reglerna kan man anmäla programmet till Gransk-ningsnämnden, som finns hos Myndigheten för radio och tv. ■

De flesta känner nog amelia adamo som framgångsrik tidningsmakare bakom ma-gasin som Amelia, Tara och M-magasin. Sedan januari leder hon P4:s populära program Karlavagnen på måndagskvällarna.

Karlavagnen är en riktig radioklassiker med mer än 20 år på nacken. Första programmet sändes den 18 januari 1993, och en ge-nomsnittlig kväll bänkar sig en halv miljon lyssnare vid radioapparaterna.

Som trogen Karla vagnen-lyssnare är hon glad, smickrad och förvånad att få erbjudandet att bli program-ledare.

– Jag ser mycket fram emot att få samtala med män och kvinnor från hela landet i angelägna frågor, säger Amelia Adamo.

Hon ser det inte som en nackdel att det hon har gjort hittills främst har varit riktat till en kvinnlig publik.

– Karlavagnen är ett uni-sexprogram, men samtidigt är jag mer duktig på kvinnor än på män. I mitt vanliga jobb är män ett bihang. Det är kvinnan jag har i ramplju-set, säger Amelia Adamo. ■

• Karlavagnen i P4, måndag-torsdag kl. 21.40–24.00, fredagar kl. 21.03–24.00.

david huang P2:s artist 2014–2015Pianisten David Huang har utsetts till P2:s artist i år och nästa år. Utnämningen kom när han vann Solist-priset 2014, som är Sveriges största solisttävling för unga klassiska musiker.

Det är första gången som Solistprisvinnaren även blir P2:s artist, vilket innebär en unik möjlighet att lansera sig genom solo- och kammarkonserter, göra studioinspelningar och medverka som solist med Sveriges Radios Symfoniorkester.

– Att få bli P2:s artist och samarbeta med P2 och Sveriges Radios Symfoniorkester är ofattbart, säger David Huang. ■

odla med P1Odla med P1 sänds under hela odlingssäsong-en, från vårdagjämningen i mars till höstdag-jämning i slutet av september. Vi gör reportage i olika typer av trädgårdar och odlingslotter, berättar om nyheter på odlingsfronten, och ger råd och tips om odling. Maj-Lis Pettersson och andra trädgårdsexperter svarar på frågor. • P1, måndagar kl. 10.35 ■

aMelia adaMo tar över radioKlassiKerKnyckare går om skolanKan du berätta vad program-met handlar om?– I programmet får jag en chans att reformera skolan. Jag är elev tillsammans med hela svenska folket, och varje dag har vi lektion i något nytt ämne. Vi försöker ta oss an olika skolämnen på ett nytt sätt, och förhoppningen är att lyssnarna – och jag själv – lär sig något nytt.

hur fick du idén till »Knyckare i P3«?– Utgångspunkten var att det skulle vara en talkshow med mig, jag hade med andra ord stor frihet att själv bestämma innehållet. Jag har ett ofullstän-digt slutbetyg från gymnasiet och har inte bara positiva min-nen från den tiden. Min tanke var att om jag gick om skolan, hur skulle jag vilja att den var då.

hur känns det efter första skolveckan hittills?– Jätteroligt. Vi är en helt ny redaktion, vilket innebär att mycket tid går åt till att lära känna varandra.

• Knyckare i P3 sänds måndag-fredag kl. 11.02–12.00.

–det här är världens roligaste jobb.


vaLÅrvÅra LYssnare

Radiobranschen använder från och med 2013 det elektroniska mätsystemet PPM för att mäta radiolyssnandet för rikskanaler och de nationella radionätver-ken. PPM är ett av världens mest avancerade mätsystem och mäter det faktiska lyssnar-beteendet på minutnivå.

Varje vecka presenterar Sve-riges Radio resultat för daglig räckvidd för radiolyssnandet totalt, Sveriges Radios samman-lagda lyssning samt lyssning på enskilda rikssända kanaler. Lokala sändningar kommer även i fortsättningen att mätas med hjälp av telefonmätningar (CATI).

För Sveriges Radio är den största fördelen med PPM att

kunskapen om lyssnarbete-enden kan användas för att utveckla programmen. – PPM handlar för vår del inte om att maximera publiken vid varje givet tillfälle utan om att med varsam hand utveckla våra i mångt och mycket redan framgångsrika program, säger Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

Tendenserna visar att räck-viddssifforna för samtliga ra-diokanaler ökar när man mäter med PPM, vilket både Norge och Danmark fått erfara. – Testmätningarna visar att fler lyssnar på radio än vad vi tidi-gare trott, vilket stärker radions betydelse i folks liv och dess betydelse för den svenska de-mokratin, säger Cilla Benkö. ■

»Jag tycker trafikrapporte-ringen i P4 är helt fantastisk!« »Tack så jättemycket för Ola Salos Kult, vilken häftig upple-velse, häftig musik, häftig story, storslagna sånginsatser! Verkli-gen roligt att höra, mer sådana saker vill man höra.«

»Jag hörde idag en före detta bonde i ring P1 som hade några väldigt bra synpunkter som han la fram. det är bra att det finns sådana program så att ’vanliga’ och, ’heder-liga’ människor med erfaren-het från livet, får tillfälle att komma till tals.«

»Det är jättebra att ni gjort flera program i P1som diskuterar frå-gan mobbning. Men släpp inte detta utan fortsätt, sätt tryck på politikerna så att något görs åt saken!«

»Jag tycker att lotta Bromé är fantastisk! ni ska vara glada över att ni har henne på sveriges radio.«

»Jag undrar hur det kommer sig att man på vardagarna alltid nämner meteorologens namn före väderrapporten, men aldrig på söndagarna?«

»Varför låter nyhetsuppläsarna så stränga och arga i P1 Mor-gon, är dom militärer?«

»Man pratade om grillning i Önska i P2. Kära nån, para inte ihop klassisk musik med den hemska landsplågan grillning! Ve o fasa.«

»Jag heter Berit och vill bara säga att jag älskar P4.«

så mäter vi hur du

Lyssnar

så tycker LyssnarnaMånga lyssnare hör av sig till Sveriges Radios lyssnarservice varje dag. Här är några av alla synpunkter som har kommit in.

PPM står för Portable People Meter och är ett av världens mest avancerade mätsystem. PPM används redan i bland annat USA, Kanada, Belgien,

Danmark och Norge och bygger på att en panel bär unika mätare som registrerar de radiokanaler de lyssnar på. I Sverige ingår drygt 1 000

personer i panelen. PPM bygger på att en

mätare fungerar som »öron« och registrerar kanalerna som de personer som bär mätarna

lyssnar på. Varje kanal id-märks med en signal som uppfattas av mätaren, men inte av det mänskliga örat.

ola salo.

aLLt om vaLåret 2014 hos sveriges radio

9 aPril Regeringen lägger fram sin vårbudget, där de visar vad de vill satsa på om de vin-ner riksdagsvalet i höst.

10 aPril Den som bor ut-omlands kan börja brevrösta till EU-valet.

10 maJ Röstningen till EU-va-let inleds i Sverige. Nu kan man börja rösta i förväg via brev.

25 maJ EU-val. Alla svenska medborgare kan rösta på kandi-dater till Europaparlamentet.

31 Juli Den som bor ut-omlands kan börja rösta till

Riksdagen, landsting- eller regionfullmäktige och kommun-fullmäktige.

27 augusti Röstningen till Riksdagen, landsting- eller regi-onfullmäktige och kommunfull-

mäktige inleds i Sverige. Nu kan man börja rösta i förväg via brev.

14 sePtemBer Val till Riksdagen, kommunfullmäktige och landsting- eller regionfull-mäktige. ■

fyra val hålls i år; till europaparlamentet i eU, sveriges riksdag, landstings- eller regionfullmäktige och kommunfullmäktige. i sveriges radio får du koll på vad de politiska partierna och kandida-terna tycker om skolan, idrottshallarna, valutapolitiken eller det som är viktigt för just dig. följ oss via radion, mobilen eller valsajten på sverigesradio.se.

P1• P1-morgon• Studio Ett• EkotDessutom sänds P1 debatt första söndagen i varje månad ända fram till valet, kl 16–17.45 i P1. Pro-gramledare är alexandra Pascalidou, som bjuder på ovanliga möten, skratt och allvar, politik och kultur när månadens hetaste valfråga debatteras inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Delta på plats, lyssna i P1 eller följ debatten på vår hemsida.

P2Valbevakning på 13 olika språk! I P2 hittar du nyheter på andra språk än svenska.

P3• Tankesmedjan analyserar det politiska läget.• P3 nyheter bevakar politiken utifrån det unga perspektivet genom ny-heter och reportage som även kommer att sändas i Sveriges Radios övriga kanaler. Varje vecka släpps också en valpodd, ledd av robin olin och henrik toreham-mar.

P4

De lokala kanalerna, som finns på 25 olika platser runt om i landet, bevakar politiken på lokal och regional nivå. • Klartext sänder nyheter på lätt svenska över hela landet, varje vardag kl 19.00. • P4 Extra sänder över hela landet måndag–torsdag kl 13–15.

vill du vara med oCh Påverka nyheterna?De flesta av Sveriges Radios redaktioner har egna publik-nätverk, som består av personer som vill vara med och göra nyheterna bättre. Är du lärare kan det bli du som får vara med och berätta om ditt jobb när en reporter ska göra inslag som handlar om skolan, eller tipsa om något som du tycker att radion bör uppmärksamma. Hör av dig till P4-kanalen där du bor eller direkt till ditt favoritprogram om du vill vara med i publiknätverket.

valets viktiga datum:

alexandra Pascalidou leder P1 debatt, som sänds direkt från Kulturhuset i stockholm varje månad ända fram till valet.

PPm-Fakta:

hör av dig dU ocKså! skicka e-post till [email protected] eller ring på 08-784 84 84, vardagar kl 10–15

fotBoLLs-vmfotBoLLs-vm

FoTboll är bäST i radioI sommar avgörs fotbolls-VM i Brasilien och självklart kan du höra alla matcher i Sveriges Radio. Radiosporten toppar laget med referenter och expertkommentatorer både på plats på arenorna och på hemmaplan. Su-sanna Andrén och Christian Olsson är två av dem som rapporterar direkt från matcherna. text Maria Edlund | foto Porträtt Matthias Alm, Istock

vad är viktigast att tänka På när man reFererar en vm-matCh?susanna andrén: Först och främst att återge matchen på ett begripligt sätt naturligtvis, men – på grund av dess magni-tud – också att lyckas ta till sig stämningen och förmedla den så att lyssnaren även berörs på ett känslomässigt plan. christian olsson: Att man är en priviligierad människa i en lycklig situation. VM avgörs bara vart fjärde år och varenda match är ett unikt stycke sport, som det är en stor sak att få vara med om på plats.

hur FörBereder du dig inFör en matCh?susanna andrén: Jag pluggar in statistik, historik och inter-vjuer från dagarna innan. Jag

försöker också hinna registrera »snackisar« bland journalister från respektive länder och se tidigare matcher som lagen spelat. Sen gäller det att vara utvilad och taggad till match-start samt att jag har med mig snus och bananer till pausvilan.christian olsson: Jag tittar på träningsmatcher VM-landslag emellan och kollar laguppställ-ningar i de aktuella lagens se-naste matcher. Dessutom är det extra bra om det går att hitta

historier och speciella omstän-digheter kring aktuella spelare, lag och tränare.

hur många FotBolls-mästerskaP har du i Bagaget?susanna andrén: Tre. VM 2011 (dam), EM 2012 (herr), EM 2013 (dam).christian olsson: Nio. Jag har haft förmånen att uppleva alla VM och EM på herrsidan sedan 1996.

till sist, den klassis-ka sPortFrågan, hur känns det?susanna andrén: Otroligt roligt. För det första älskar jag Brasilien som resmål och för det andra kan just det här mästerska-pet bli magiskt. Och så är det kul att debutera som referent i mäster-skapssammanhang på herrsidan också.christian ols-son: Det är så himla roligt. En storartad del av ett fantastiskt jobb. ■

lyssna!Fotbolls-VM spelas i Brasilien mellan den 12 juni och 13 juli. Radiosporten sänder alla matcher, i de flesta fall i Sportextra i P4, kl 17.55. Du kan också lyssna när du vill i appen Radiosporten Play

radiosPortens MedarBetare På Plats i Brasilien:susanna andrén, referentchristian olsson, referentdag Malmqvist, referentandreas Matz, referent/reporterMartin Marhlo, reporterrichard henriksson, expert -kommentatorralf edström, expert- kommentator

10 #01 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet | #01 2014 | 11


att vara journalist är så häftigt, man kan ringa vem som helst och ställa

frågor. För mig är det som att ha gratis åkband på ett nöjesfält, varje dag, säger Martin Wicklin med ett leende.

Sedan blir han allvarlig och tillägger att han har ett stort ansvar. Granskarnas granskare måste sköta sig extra väl, anser Martin. Han betalar radio- och tv-avgift och är noga med att allt han skriver ska tåla att nagelfa-ras, även formuleringar i sms. Detsamma gäller bakgrundsar-betet till reportagen i Medierna. Allt måste bli rätt.

– Vi får helt enkelt inte ha fel, vi måste vara oförvitliga, säger Martin och lutar sig tillbaka på kontorsstolen på den lilla redak-tionen han delar med kollegorna på produktionsbolaget Tredje Statsmakten, som producerar bland annat Medierna åt Sveri-ges Radio.

Martin har själv erfarenhet av hur stark medias makt kan vara. Som ung fick han jobb på TV4-programmet Kalla Fakta utan att

ha någon egentlig journalistisk er-farenhet i bagaget. Den tiden gav tuffa lärdomar, säger han idag.

– Vi var rätt hårda killar på redaktionen, ganska skonings-lösa mot dem vi intervjuade. Efter en tid där fick jag nog och hoppade av.

Även granskningarna av medier och enskilda journalister i Medierna kan vara hårda och åsikterna om det som tas upp i programmet är ofta många, både bland lyssnare och journa-lister. Mediefrågor är ett ämne som berör, enligt Martin, och i takt med att sociala medier blir allt viktigare i många människors vardag ökar också flödet av nyheter och historier som för-medlas varje dag. Men den som ifrågasätter andra kan lätt bli fö-remål för ilska. Under en period blev Martin hotad av lyssnare,

efter en granskning av medierap-portering kring rasism.

– Jag blev jävligt illamående av det hat jag mötte bara jag öppnade min mejlkorg, det var som att stirra in i Saurons öga. Men det jag har varit med om är ingenting jämfört med vad exempelvis många kvinnliga kriminalreportrar behöver stå ut med.

Medierna granskar även rap-porteringen från andra redak-tioner inom Sveriges Radio och flera av Martin Wicklins tidigare kollegor och vänner har sagt upp kontakten med honom efter att ha blivit kritiserade i program-met. Martin själv beskriver det som smällar man får ta.

– Det är klart att det är tråkigt. Men journalister måste tåla att bli granskade, de vet hur media fungerar. Men ofta när jag ringer för att få en intervju blir det tyst i femton sekunder efter att jag har presenterat mig. Man hör hur de tänker: »Vad fan är det nu då?« ■

• Medierna sänds i P1, lördagar kl 11

Radiorösten i P1:

Flera journalistkompisar har sagt upp kontakten

med reportern som varje vecka granskar medier

och kollegor i P1-program-met Medierna.

text Jenny Mattsson | foto Mattias Ahlm

Kort om Martin:ålder 42bor Stockholmfamilj Tre barn gör också Sänder podradio-programmet Radio Råsunda om AIKföreb ild Studs Terkel, legendarisk reporter i Chicago under andra hälften av 1900-talet

mar tin Wick Lin


konflikten i syrien gör landet till ett av de farligaste i världen just nu. I höstas för-

des två svenska frilansjournalis-ter bort och hölls fångna i över en månad.

Sveriges Radio tar alltid hänsyn till reportrarnas säker-het, men det är viktigt att våga rapportera om vad som sker i krigsdrabbade länder. Det säger Ekots Caroline Salzinger, som var i Syrien samtidigt som de svenska journalisterna fördes bort:

– Vi var bara ett par mil ifrån varandra, men det var ändå två helt olika resor. De

åkte in i rebellkontrollerat område, vilket jag inte gjorde, säger Caroline Salzinger.

Hon reste in i landet med journalistvisum, den väg som är skyddad av den syriska regi-men. Med sig på resan hade hon en följeslagare som var utsedd av det syriska informa-tionsministeriet och som var med henne hela tiden, vid varje steg hon tog.

– Det är ju frustrerande. Det blir ju en total självcensur men man måste vara öppen med sina begränsningar. De styr ju vem jag får prata med.

Ekots utrikeschef Per Eure-nius medger att det är en styrd

bild man får när man åker in med den syriska regimens hjälp.

– Det Caroline fick se var ju rätt begränsat, men det hon ändå såg »under armen« på sin övervakare var väldigt intres-sant.

Över 100 journalister har dödats i Syrien sedan konflikten startade. Organisationen Re-portrar utan gränser betecknar förutsättningarna för journalistik i Syrien idag som »i de när-maste obefintliga«. Per Eurenius håller med:

– Vi vet hur svårt och farligt det är att åka till Syrien. Journa-listerna som fördes bort åkte in utan journalistvisum. Det gjorde

vi med för något halvår sedan, men det har blivit farligare ju längre kriget har varat. Först var vi mest skraja för bomban-grepp, men nu är kidnappning-ar den stora faran. Vi får försöka berätta om Syrien i första hand genom de kontakter vi har i landet och genom de reportrar vi har i regionen.

– Man hör granater och MiG-plan hela tiden och folk dör i granatattacker, det är jät-teläskigt. Men folk lever ju sina liv där och den där normaliteten vaggas man in i, säger Caroline Salzinger. ■

Reporter på farligt uppdrag:

Caroline salzinger raPPorterar Från syrienSveriges Radios journalister jobbar över hela världen, många gånger på farliga platser där det är svårt för både utländska och inhemska journa-lister att arbeta. Ett av dessa länder är Syrien.text Anna-Lena Walmsley | foto Caroline Salzinger

ekots utrikesreporter caroline salzinger intervjuar en man i syriens huvudstad damaskus. det är svårt att få tillstånd för utländska journalister att arbeta i regim-kontrollerade syrien och de som släpps in övervakas och kontrolleras noga av informationsministeriet.

i de regimkontrollerade delarna av huvudstaden damaskus finns

det gott om mat, som i detta bageri i stadsdelen al Mazzeh.

Bara några kilometer bort, i stadsdelar som kontrolleras av rebeller, är situationen en helt

annan. regimen anklagas för att försöka svälta ut människorna

där genom att hindra införseln av mat och mediciner. regimen å

andra sidan anklagar rebellerna för att använda civila som mänsk-

liga sköldar.

Mammor väntar på att få sina barn vaccinerade mot polio på en vaccinationsklinik i syriens huvudstad damaskus. På väggen hänger ett fotografi på landets president, Bashar al assad.

en av många tragiska följder av kriget i syrien är sjukdomarna som följer i stridernas spår. Uteblivna vaccineringar och flyk-tingsströmmar har gjort att den fruktade barnsjukdomen polio nu för första gången på nästan 20 år åter finns i landet. rädslan för att sjukdomen ska sprida sig har föranlett den största vaccinationskampanjen hittills i Mellanöstern, världshälsoorgani-sationen Who och fns barnfond Unicef hoppas nå över 23 miljoner barn under kampanjen. här vaccineras barn på en klinik i syriens huvudstad damaskus.

KorresPondenterna KorresPondenterna


KorresPondenterna

jag litade på mitt hus, jag trodde inte jag be-hövde evakuera, säger Vilma Stenersen, som

sitter på sin sjukbädd omgiven av andra skadade från Tacloban. Hennes ena ben är brutet och hon har sår på hela kroppen. Hon berättar att hon trodde att hennes nybyggda betonghus alldeles vid vattnet i Tacloban skulle vara säkert, men flodvå-gen kom plötsligt.

– Vattnet var högre än vårt hus. Vi kämpade så hårt för att klara oss.

Hon bryter ihop och gråter förtvivlat när hon berättar att

hennes två döttrar omkom. Hennes döttrar Maica, 13, och Ericka 18, är två av de kanske 10 000 dödsoffren bara i staden Tacloban. Hon säger att hon kämpade hårt för att rädda de-ras liv där i vattenmassorna och kaoset, men lyckades inte. Nu är hon full av självförebråelse.

– Jag anklagar mig själv för att jag är så envis. Myndighe-terna sa att vi skulle evakuera, men jag gjorde det inte.

I en korsning i Cebu City tar volontärer saken i egna händer och samlar in förnödenheter till de drabbade, hela tiden stannar folk och skänker saker och jag

ser berg av mat och vatten-flaskor. En liten lastbil fullastad med hundratals kilo nudlar och vatten anländer.

Leder insamlingen gör Anje-lica Saniel, hon säger att de inte bara är Tacloban utan många andra ställen som akut behöver hjälp. Hon säger att folk ur alla samhällsklasser donerar saker eller pengar här, också folk som inte har så mycket.

– Alla vill hjälpa sina drab-bade landsmän. Till exempel kommer taxichafförer hela dagen och ger pengar till de drabbade, säger hon. ■

Snabbt på plats efter katastrofen i Filippinerna

nils horner gav röst åt tyFondraBBade i taCloBanEfter tyfonen över Filippinerna i november förra året var Sveriges Radios korrespondent Nils Horner snabbt på plats. Han rapporterar från ett sjukhus:text och foto Nils Horner

sedan i vintras är Paloma Vangpreecha Sveriges Radios utrikeskorrespondent med ansvar för unga frågor. Hon håller sig inte bara till en region, utan har hela världen som sitt arbetsfält.

Paloma Vangpreecha kommer närmast från det do-kumentära samhällsprogram-

met Verkligheten i P3. Hon är utbildad radioproducent från Dramatiska Institutet och har bland annat arbetat flera år i redaktionen för P3 Nyheter, där hon nu kommer att höras som ungkorrespondent. I uppdraget ingår också arbete för andra redaktioner, som till exempel Ekot.

– Det känns stort att få det här förtroendet. Jag vill skildra ungdomars situation i världen. Jag kommer att försöka hitta de röster som sällan hörs, säger Paloma Vangpreecha. ■

Paloma raPPorterar om ungas villkor över hela världen

amerikanska osprey-plan sätts nu in för att skynda på räddningsarbetet kring tacloban.

desperata människor väntar på att få flyga från taclobans flygplats.

vilma stenersen från tacloban såg sina båda döttrar dö i vattenmassorna när tyfonen kros-sade deras hus. nu vårdas hon på sjukhus.

shylyny, 15, (i mitten) vet inte om hon kan stu-dera vidare nu när hon måste ta hand om sina syskon richard, ahron och rainier. Båda föräld-rarna dog i tyfonen.

nils horner, sveriges radios asien-korrespondent, bland ruinerna i staden tacloban.

shylyny, förlorade båda föräldrar och en bror i tyfonkatastrofen. Hon säger att det vilar ett

tungt ansvar på henne att nu ta hand om tre småsyskon.

– Det är svårt att ha ansvar för familjen, jag är bara 15 år gammal, säger Shylyny medan hennes tre småsyskon leker om-kring henne i ett härbärge.

Hon berättar hur hon såg sin pappa drunkna när han försökte rädda mamman. Deras hus här i Tacloban kollapsade efter ha träffats av vindar på över 300 kilometer i timmen och en flera meter hög vägg av vatten.

– Släktingar hade sagt åt oss att evakuera men min mamma lyssnade inte, säger Shylyny.

En av hennes bröder dog också men själv överlevde hon och de andra syskonen miraku-löst genom att klamra sig fast i en elledning i flera timmar

medan hårda och vassa föremål flög genom luften.

Shylyny var duktig i skolan och hoppades bli revisor, nu vet hon inte vad som ska hända, hur hon ska försörja sig och sina syskon.

På ett härbärge berättar personal för mig att många barn leker normalt under dagen men att många är traumatiserade och gråter mycket på natten.

Rädda Barnens Lynette Lim säger att det finns en stor oro för barnen bland de miljontals tyfondrabbade, och viktigt nu är att så snabbt som möjligt försöka få igång skolorna.

Shylyny säger att hennes föräldrar alltid uppmanade henne att studera, och hon tänker följa deras önskan. Hon tänker mycket på sina föräldrar och värst är nätterna.

– Jag kan inte sova, jag kan inte låta bli att tänka på vattnet som översvämmade allt. ■

KorresPondenterna

Foto

Mat

tias

Ahl

m

natUrmorgon natUrmorgon

sveriges radio magasinet | #01 2014 | 1918 #012014 sveriges radio magasinet

med öppna öron mot naturenNaturmorgon är programmet som tar på sig gummistövlarna och ger sig ut i naturen. Med viskande röster och stort intresse studerar de fåglar, trollskog och insekters sexliv med samma nyfikenhet. Varje lördag kvart över sex, året runt oavsett väder. text Anna-Lena Walmsley | foto Mattias Ahlm


vinjetter natUrmorgon

naturmorgon gör sig extra bra i ett land med flera årstider, konstaterar

Lena Näslund.Hon är fältreporter och har

jobbat i över tjugo år med program-met. Just den här lördagen i juni står fågelskådning på agendan. Så här års bara sprutar naturen ur sig händelser, enligt Lena.

– Det är extrem skillnad mellan vinter och sommar. En novemberdag bjuder på betydligt mer motstånd, säger hon samtidigt som solen går upp över Kvismarens naturreservat i Närke.

morgonsolen är stor som en apelsin. En fuktig dimma hänger lågt över ängarna. Det är magiskt och oerhört vackert. I dagens pro-gram ska Lena göra ett inslag om ortolansparven. Hennes engage-mang går inte att ta miste på. Just här vid Kvismarens fågelstation pågår nämligen ett lyckat projekt för att få tillbaka ortolanen, en art som minskat kraftigt de senaste decennierna, förklarar hon. Lena verkar älska ortolansparven. En liten rackare på 24 gram.

‒ Den väger lite mer än ett vanligt brev. Säger Lena på sitt typiska sätt.

Förmågan att beskriva, förklara och förflytta det hon ser och hör så att lyssnaren hemma vid radion förstår, är en av hennes styrkor.

– att vara på plats i naturen ger en närvaro. Programmet blir ofta väldigt intimt. Jag skulle vilja beskriva det som nån slags känsla av familj, som redaktionen och kärnlyssnarna är en del av.

Den här dagen ingår även ljudteknikern Örjan Bengtzing i familjen. Han har rest hit med sändarbussen från Karlstad.

‒ Utan entusiastiska och duktiga tekniker skulle man inte kunna sända det här programmet, säger programledaren Lasse Willén, medan Örjan letar efter bästa stället att sända ifrån. Var låter fåglarna bäst? Hur låter bryggan där borta? Är det kossornas elstängsel som knäpper i lurarna?

Till slut enas man om att bästa platsen för sändningen är från en fågelskådarplattform vid en av ka-nalerna. Sändarbussen står parkerad

med masten hissad i en glänta i närheten. Örjan sätter upp effekt-mickar i vassen och kollar ljudet. Mycket tid går åt till att reka hur det låter och ta reda på var fåglarna sitter. Men naturen låter sig inte re-gisseras, det som händer händer. Att Naturmorgon sänds direkt är en av dess styrkor. Soluppgången som be-skrivs i programmet sker samtidigt utanför lyssnarens köksfönster.

‒ Enda problemet är att morgonen tar slut så fort den här årstiden! När vi börjar sända känns det som om morgonen redan har övergått i dag, säger Lena.

kanske är den stillhet som omger den tidiga morgonen en orsak till programmets popularitet, eller rent av en förutsättning. Över 350 000 radiolyssnare följer pro-grammet regelbundet. Oftast sänds det från en radiostudio i Växjö, med en fältreporter ute i naturen, men så här års sänder man gärna hela pro-grammet utifrån. Fjorton minuter över sex på lördagmorgonen, i ur och skur.

‒ Jag har hamnat helt rätt. En del kan ju tycka att det är galet

»vi ska ta med lyssnar-na ut, Få dem

att komma ut i naturen genom oss«

Mycket tid går åt till att reka hur det låter och ta reda på var fåglarna sitter. ljudteknikern örjan Bengtzing har monterat upp effektmickar i vas-sen. sändarbussen står parkerad med masten hissad i en glänta i närheten. naturen låter sig inte regisseras, det som händer händer.


vinjetternatUrmorgon

att kliva upp klockan fyra men inte jag, säger Lasse Willén, som jobbat på Naturmorgon sedan starten 1990.

Just dagens program passar Lasse som hand i handske. Fåglar är nämligen hans grej. Med en kikare runt halsen är han ständigt beredd, han pekar, visar och lyssnar på naturen.

‒ Har ni sett så många troll-sländor? Det här är ju mums för en lärkfalk, säger Lasse entusiastiskt när vi går längs ett brett dike med surr i luften.

Plötsligt avbryter han sig själv

mitt i en mening följt av ett plöts-ligt utrop: Lärkfalk! Något som kommer att upprepas många gånger till under vårt samtal. Rördrom! Taltrast! Ibland stannar Lasse mitt i steget och sätter händerna bakom öronen för att lyssna. Jo, jo – en rörsångare. För att sedan fortsätta precis som om inget har hänt. Det är fascinerande att umgås med fågelskådare, eller skådare som Lasse säger.

Det är som om jag kom hit blind och döv och nu ser och hör för första gången. Inte visste jag att naturen låter så!

naturmorgon är ett program som får ta tid. Det är ofta stillsamt, lågmält, nästan viskande i sin ton, för att inte störa djur och natur.

‒ Jag tror att det passar våra lyssnare, många ligger kvar i sängen och lyssnar med lurar för att inte väcka en sovande partner, då funkar det intima, säger Lena Näslund.

Men det man inte riktigt hör i radio är det som pågår i kulis-serna. Som till exempel när Lena slänger sig in i bilen för att under programmets gång förflytta sig några kilometer bort till fältet där

ortolanforskaren Magnus väntar för att ge sin rapport om det lilla sparvparet som sågs para sig igår. Lena trycker gasen i botten så att dammet ryker på småvägarna.

– det är inte alla som vet att det pågår rally under sändningen!

Hon förklarar att det inte fun-kar att springa när man ska prata i radio. Man måste gå lugnt så man inte tappar andan.

‒ Det här är en sån morgon när mikrofonen är alldeles svettig, konstaterar Lena.

När klockan närmar sig åtta är sändningen över. Vid programmets start hade solen redan varit uppe i nästan två timmar och Natur-morgonredaktionen ännu längre. Vintertid är det fortfarande mörkt vid sändningens slut.

– på vintern tror jag att vi är ännu viktigare för lyssnarna, säger Lena. När det är mörkt och kallt är det inte lika lätt för folk att själva ta sig ut i naturen, då gör vi det åt dem.

Under åren har Naturmorgon sänt från många hundra olika sjöar, öar, hav, fjäll, skogar, ängar, soptip-

par och stränder i hela Sverige och ibland också utomlands.

‒ Vi ska ta med lyssnarna ut, få dem att komma ut i naturen genom oss, säger Lasse och tillägger att han har världens bästa jobb.

lyssnarkontakten är en viktig beståndsdel i Naturmorgon. Både genom att lyssnare berättar om egna upplevelser, men också genom lyssnarfrågor som besvaras av ex-perter. När det är utesändning som idag har Lasse med sig datorn och läser lyssnarmejl under program-mets gång.

‒ Vi påminns ständigt om den enorma kunskap som finns hos våra lyssnare. Det är inte ovanligt att man kastar ur sig en fråga i etern – och snart kommer initierade svar från olika delar av landet. På det viset är Naturmorgon ett nav där naturintresserade av alla slag sam-manstrålar. ■

• Naturmorgon sänds i P1, lördagar kl. 6.15.

»vi Påminns ständigt

om den enor-ma kunskaP

som Finns hos våra

lyssnare.«

Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play Lyssna när du vill i appen

Sveriges Radio Play.

fåglarna är som mest aktiva under de tidiga morgontimmar som naturmor-gons reportrar är i farten. i ryggsäcken finns en bärbar sändare, som gör att reportrarna kan göra intervjuer i direktsändning mitt ute i naturen.


BarnradioBarnradio

jag tänker att barnradio, barnkultur är ganska lekfullt och liksom lite modigare än annan kultur och media. Men jag har insett att man inte riktigt kan samsas om vad barnkultur är. Den ska vara fostrande tycker en del, medan såna som jag inte alltid tycker att man behöver ha en sensmoral i allt. Man kan bara underhålla barn. Berätta en skit-läskig spökhistoria och så är det inte så mycket mer med det. Det viktiga kan vara samvaron mellan vuxna och barn.

Jag tror att man generellt ser barn som tomma kärl som man ska fylla. Men man kan ju välja att se på barn som medborgare eller människor som man inte behöver proppa med saker. Snarare kan-ske man sår frön i deras kroppar som växer ut. Jag tror att radio är skitsvårt för barn att lyssna på. Jag kan känna att barnradion har varit för pretto. Jag gillar i och för sig pretto, men inte bara!

Det är viktigt att alla röster hörs i barnradion. Jag håller på att skriva en debattartikel om en serie på SVT som handlar om dinosaurier som åker tåg där alla pratar en väldigt välartikulerad rikssvenska. Varför då? Kan man inte ha en dinosaurie som bryter

lite på turkiska? Mitt mål är att göra barnradion lite konstigare fast folkligare. Det handlar om Sveriges Radios fortlevnad, om vi tappar i angelägenhet hos barn, så kommer vi att få svårt att få tillbaka dem sen när de är nitton-tjugo år.

Jag vill ge barn självförtro-ende och jag vill ge barn en självklar plats i samhället. Och det tror jag att man gör genom att visa att det finns ett mediebo-lag som lyssnar på dem.

Men vi måste bli oerhört mycket bättre på att förstå vad barnen vill ha för nåt. Vi måste ha mycket mer kunskap om hur de lyssnar genom att vara ute mycket mer. Jag tycker också att vi ska vända oss till mycket mer heterogena grupper än vad vi har gjort tidigare. Barn är olika och de gillar olika saker.

Tänk dig en Skogaholms-limpa – den är söt och god och man blir mätt men den behöver inte nödvändigtvis vara supernyt-tig. Så tycker jag att barnradio kan vara! ■

i hUvUdet På fredriK olssonFredrik Olsson basar för barnradion i Sveriges Radio. En vanlig 39-årig tvåbarnsfarsa som bor i radhus i förorten. Vad rör sig i huvudet på honom?intervju Anna-Lena Walmsley | foto Mattias Ahlm

Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play

sverigesradio.se/barn


meLodiKrYsset meLodiKrYsset

Melodikrysset sedan hon var liten.– Det har alltid varit en tradi-

tion i familjen, vi löser det tillsam-mans och ringer till andra när vi inte kan. Att sitta här är ju jättekul, skrattar Emma när vi plötsligt inser att det är dags för veckans kryss.

»Lodrätt fem, en signatur till tv-serien…« Stämningen blir något allvarligare bland gästerna och pannor veckas kring borden. Det är onekligen en lite märklig känsla att befinna sig i en miljö där folk som inte riktigt känner varandra sitter och lyssnar på radio tillsammans.

skönt med appen

Melodikrysset har hunnit bli en trygg del av flera generationers helgfirande, snart 50 år gammalt. Kanske är den långa historiken en av förklaringarna till det uppsving som är tydligt på bistrot i Jönköping, det har blivit en »retrokultgrej« bland unga tror Madeleine Berg på Pique Nique. Kanske är ytterligare en förklaring att programmet följer med i den tekniska utvecklingen, sedan en tid tillbaka går det att lösa krysset i en app, och maila in svaren.

– Det är as-skönt med appen, säger Carl Bredberg vid ett av borden. Man kan sudda utan att

det blir kladdigt, sedan bara trycker man »skicka«.

Sophie Lindberg stämmer in i hyllningen, nu kan hon bära lösningen med sig.

– Annars tappar du bort den och kan inte rätta!

Det visar sig att Sophie inte är helt nöjd med sin insats veckan före.

– Jag skrev hunden istället för himlen och så var det någon kom-positör jag inte hade en aning om.

Att det är för många frågor kring gammal musik är den enda invändningen vi hör bland de yngre gästerna. Och man inser att åren går när den extremt välbekanta (?) signaturen från det numera nedlagda radioprogrammet Efter 3 dånar ut i högtalarna som en av frågorna, och det undras vid ett av borden om programmet gick i P1 eller P4.

– Det är ju inte ofta jag hör 1800-talsdängorna, säger Mattias. Ofta får man ringa någon vuxen, skrattar Emma åt sin egen formule-ring, hon är ju faktiskt 23.

Lite mer allvarligt menar Mattias att en av styrkorna med Melodikrysset är just att man löser det tillsammans i flera generationer.

– Det är omöjligt att lösa ett

melodikryss själv, ingen sitter på all den här kunskapen, säger han.

– Jo, bryter Emma in och skrattar, Anders Eldeman!

en social aktivitet i världsklass

En av gästerna med lite längre perspektiv är Leif Holmer som en gång i tiden faktiskt arbetade på Sveriges Radio.

– Hallåman hette det då, det var ett extraknäck mellan 1967 och 1972, berättar Leif och hyllar Melo-dikrysskaffet.

– en social aktivitet i världs-klass! Man träffas i en trevlig miljö, det är ett kulturellt utbud, kultur-historia i allra högsta grad och alla generationer kan hjälpa varandra. Det tycker jag är storartat, säger han och plöjer vidare i krysset.

»En amerikansk melodi vars titel är namnet på en berömd stadsdel«, Anders Eldeman ångar på i högtalarna. Det trivsamma sorlet avbryts av ett brådskande trafikmeddelande om en bilist i fel riktning på E4:an men snart är ordningen återställd med fler och fler bokstäver på plats i krysspla-nerna på borden. Under de lokala nyheterna passar Madeleine och Pia

på att ta en runda bland borden för att fylla i mer kaffe.

»Gösta Ekman i huvudrollen men vad heter filmen, det är sista ordet i filmtiteln jag vill åt.«

‒ Alltså, min favoritskådespe-lare och favoritlåt, utbrister Carl frustrerat.

Kring hans bord samarbetar man, och just gemenskapen är helt klart något som lockar med kryssfi-kat. Olivia Markström från Piteå är en av Jönköpings många inflyttade studenter, och hon såg en skylt i fönstret när hon gick förbi.

– Nu är vi med på krysset nästan varje lördag.

Pia Zäther har själv löst krys-set i »hur många år som helst« och en dröm är att få en egen Melo-dikryssändning från bistrot med Anders Eldeman bland gästerna.

– Jaaaa, det vore roligt, skrattar hon.

Madeleine instämmer med blandade känslor.

– Risken är att det blir kaos. ■

den heta trenden Bland UngdoMar i JönKöPing JUst nU handlar inte oM datasPel, Kläder eller träning. Bland det hiPPaste Man Kan göra är att lösa MelodiKrysset. helst tillsaMMans, och över en fiKa På lördag förMiddag.text Johan Wangström | foto Anna Hållams

kryss & kaffe

det händer något på kvartersbistrot Pique Nique i Jönköping strax före klockan 10 på

lördagar. Plötsligt stiger sorlet i den mysiga sekelskiftesbyggnaden strax intill torget och kön av gäster växer snabbt framför glasdisken där det erbjuds Melodikryssfika och en rejäl smörgås. Sändningen från P4 ström-mar ur högtalarna och blandas med förväntan i luften. Alla närvarande tycks invigda i ritualen. Strax ska det börja.

– Det här är en bra start på

lördagen, säger Izabelle Anders-son som satt sig tillrätta med en ostfralla och en kopp thé. Man kommer upp i tid och det är mysigt att umgås med kompisar, vanligtvis brukar vi ha med oss någon som är väldigt bra på musik men vi klarar oss nu också tror jag.

– Det är inne med quiz och kryss, fyller Denise Permerud i men konstaterar att hon inte trodde att just hon skulle bli en kryssare.

Och knappast trodde Made-leine Berg och Pia Zäther, som i somras gjorde verklighet av en

dröm när de tog över Pique Nique, att Melodikryssfikat skulle bli en sådan succé.

– Och det är förvånansvärt många ungdomar, konstaterar Madeleine, som fick idén när en kompis inte kunde följa med på stan en lördag förmiddag för att hon skulle vara hemma och lösa Melodikrysset.

fullt hus

– Då insåg jag, aha, det ska vi ju ha på Pique Nique! Förutom special-fika fixar hon och Pia nu krysspla-

ner till gästerna och arrangemanget har blivit så populärt att det är fullt nästan varje gång.

– Idag var det nästan tumult, utmaningen är att det måste vara lugnt så att alla verkligen kan sitta och lösa Melodikrysset, säger Madeleine.

10.03 är sändningen igång och Anders Eldemans varma stämma fyller lokalen. Vid ett av de reserverade borden sitter Mattias Gillsten tillsammans med Emma Karlsson som introducerade honom i kryssvärlden. Själv har hon löst

Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play Melodikrysset sänds i P4, lör-

dagar kl. 10. Kryssen finns också i Melodikryssets app.


BaKom KULisserna

man får väl säga att Lotta Bromé är en programledare med

stjärnstatus. 30 år i radio och även tv, bland annat i SVT:s Söndags-öppet, som julvärd och i Diggiloo, har gjort henne till kändis i breda folklager.

Sedan hon började på Radio Skaraborg som 15-åring hemma i Skövde och senare P3 i Stock-holm, har hon trollbundit många radiolyssnare med sin mörka, lugna röst, sin närvaro och sin virtuosa intervjustil. De senaste åren i P4 Extra. Programmet är skräddarsytt för Lotta Bromé och mixen mellan tuff samhällsjournalistik, kän-disintervjuer, och med människor från hela landet har blivit en stor framgång med miljontals lyssnare varje dag.

bakom succén ligger också ett hårt mallat format, noggrann re-search, bokningar – för att inte säga

förhandlingar med gäster, uppvärmning av

desamma, förberedelse av manus och stöd.

– Det blir lättare för mig att improvisera när jag har något att falla tillbaka på. Vi jobbar väldigt tight i redaktionen och när jag hade det tufft privat förra året fanns de här och stöttade mig. Jag kunde lita på att de fanns där och det är jät-teviktigt, säger Lotta Bromé.

Minna Grönfors, program-chef på P4 säger att det är ovanligt i Sverige att man jobbar så tydligt mot programledaren.

– går man in på den redaktionen och jobbar så vet man att det är mot Lotta man jobbar, det skulle nog inte funka om man

själv ville vara programledaren.

Researchern till Dagens gäst skriver till och med intervjuerna efter hur Lotta låter. Att boka Lotta Bromé för en intervju känns lite som att boka en filmstjärna, där managern är producenten Pether Öhlén.

Det var honom som Lotta skapade programmet ihop med och hon beskriver deras samarbete som väldigt kreativt.

– Han är bra för att han är galen, han är knäpp och det är jag med. Men vi balanserar upp varandra.

– Ibland har jag stora idéer men han får dem att bli verklighet och tvärtom. Det händer mycket när vi pratar och spånar, det blixtrar och ingenting är omöjligt. Han har alltid stått vid min sida. Alla behö-ver en sådan person. Och speciellt när man står längst fram. Man kan

få priser, men man kan också få skit.När det är final för Världens

barn har P4 Extra en specialsänd-ning med en lång rad liveartister i studion. Värdinnan Mollan Mollvidson som tidigare varit idrottslärare och kaféägare fixar kaffe och wraps till dem som inte ätit lunch, värmer upp, ser till att gästerna kommer in i studion i tid och beställer taxi. Artisterna sitter i sofforna i loungen utanför kontroll-rummet och pratar om sommartur-néer, bilar, sjunger påhittade låtar och skvallrar.

robin stjernberg visar sin senaste video på mobilen och repar lite på pianot i studion, innan Mol-lan ropar in honom.

– Det är en väldigt go feeling att bli intervjuad av Lotta, säger han på sin hässleholmsdialekt. Man glömmer att man är med i en radio-studio. Hon är alltid intresserad och påläst och har koll på vilka

För sjätte året i rad fick hon Stora Radiopriset som Sve-

riges bästa kvinnliga programledare, vald av lyssnarna.

Lotta Bromé lockar miljontals lyssnare i flaggskeppet P4

Extra där hon växlar virtuost mellan högt och lågt.

text Ulrica Bengtsdotter | foto Alexander Donka

lotta loCkar

milJonPuBlik

BaKom KULisserna


BaKom KULisserna

grejer man är aktuell med, mer än man själv. Sedan är hon ödmjuk.

Måndagen efter Världens barn-sändningen är skådespeler-skan Helena af Sandeberg Dagens gäst. Intervjun spänner över dramat om Kung Lear, Helenas graviditet – som hon berättar om fast hon precis innan skrattat: »Jag dör om du tar upp det i sändning!« – till att vara fotbollstränare för sonens lag, tonåren och hennes mammas död. Det är en balansgång mellan djupt allvar och lättsamt skratt och prat.

mycket research och manus-bearbetning ligger bakom, men i slutändan är det ändå en direktsänd

show, ett möte mellan två män-niskor. Helena af Sandeberg är upprymd efter sändningen.

– Jag glömde att jag var i radio, det kanske är skicklighet, men det funkar. En supertrevlig person en sådan man skulle vilja käka middag med.

– Magi, utropar en av kolle-gorna om intervjun på det avspända mötet efter sändningen i det röriga, fullkomligt oglamorösa redaktions-rummet.

på lottas skrivbord ligger högar med böcker. Bland annat 7-åriga dotterns djurbok, som redaktio-nen använt i ett av dagens inslag.

Redaktionen går igenom program-punkterna en efter en.

Lotta lutar sig tillbaka och läser då och då högt från twitter, medan dagens producent Helena Sannemalm åter försöker samla gruppen.

– Men, please Lotta!Efter två timmars direktsänd-

ning är Lotta oftast trött och går efter en stund ner i varv.

– Jag har räknat ut att jag pratar med 65 nya personer i veckan och då är det alltifrån skelettkvin-nor, mammor som förlorat sina barn till poliser.

Vi slår oss ner i lunchrummet där hon sällan håller till om det inte

är för att hämta kaffe ur maskinen som idag visar sig vara trasig. »Om jag brukar äta lunch här? Nej, ald-rig, jag hinner inte äta lunch«.

Vad tror du själv det är som gör att folk gillar dig?

– Jag tycker väldigt mycket om det jag gör och är genuint intresse-rad av dem jag pratar med och det tror jag märks. Ingen är värd mer än någon annan. Det tror jag tilltalar många. Jag drivs av en nyfikenhet att kunna gå från högt till lågt och är väl bra på allt utom trav (skratt). Sedan är jag väl ganska lugn, i alla fall i sändning. ■

BeatriCe ask, justitieminister»Hon är en driven radiojour-nalist«– Jag tycker att Lotta Bromé alltid är insatt och att hon är en väldigt driven radiojournalistutan att det märks. Positivtmenat!

inger arenander,sveriges radios utrikeskorres-pondent i Washington»Hon har en talang för attskapa kontakt«– Jag tycker att det är roligt att medverka hos Lotta. De flesta människor svarar om frågestäl-laren är uppriktigt intresserad, men det är en särskild talang att skapa kontakt.

erik saade, artist»Hon ställer smarta frågor«– Det är alltid kul att vara med i P4 Extra. Lotta är väldigt smart och har smarta frågor. Hon ärseriös och det tycker jagom. Ibland när man är med i andra radiokanaler kan det vara så mycket underhållning att det är för mycket ståhej.

meJa kullersten, artist»Hon är så skönt direkt«– Jag blir alltid lika överraskad, hon är så skönt direkt. Jag kommer ihåg första gången jag träffade Lotta -90 eller -91 i Sommartoppen. Hon är en av Sveriges starkaste personlighe-ter, inte bara radiopersonlighet. Utan multimedial.

jag började med skåde-speleri först i gymnasiet och upptäckte att jag inte

var bra på det. Men jag vill jobba med nåt kreativt och tycker att vetenskap är så himla häftigt så vetenskapsjournalist är en perfekt kombination, säger Karin Gyllenklev.

Hon beskriver sitt jobb »som att gå i skolan med de bästa lärarna«. Hon får läsa på om vetenskapliga fenomen och upptäckter och om hon fastnar kan hon ringa upp forskare och be dem förklara. Sedan är det hennes uppgift att få lyssnarna att förstå. I Institutet blandas den torra faktan upp med skämt.

– Alla ämnen är inte roliga i sig så jag tror att vi får fler lyss-nare med den kombon.

Kriteriet för vad Karin och Jesper tar upp i programmet är att det ska innehålla »wow-kunskap«, att folk ska tänka »Oj, kan det där verkligen stämma?«. Och att de

själva ska vara nyfikna på det.– Det är ett lyxjobb på sätt

och vis, att jobba med det man är intresserad av. Men jag måste pressa mig själv också, om jag enbart skulle gå på min egen nyfikenhet skulle det bara bli inslag om olika djur. Och jag kan inte titta på naturfilm på fritiden längre, då känns det som att jag måste jobba. Det är lite synd.

Karin kom in på radion genom en praktikplats på P1:s veten-skapsredaktion där hon sedan fick ett vikariat som nyhetspre-sentatör. Hon längtade efter att jobba mer kreativt än vad som ryms inom en kort nyhetssänd-ning och det får hon nu.

– Institutet ska vara som att tjuvlyssna på ett vardagssamtal om vetenskap. Det är väldigt kul att få göra ett vetenskapspro-gram i P3. ■

• Institutet sänds i P3, lördagar och söndagar kl 11.

när Karin var liten var hon övertygad oM att hon sKUlle Bli sKådesPelare. istället Blev hon vetensKaPsJoUrnalist. nU Mixar hon och JesPer rönndahl ihoP hUMor och veten-sKaP i institUtet i P3. text Maria Edlund | foto Mattias Ahlm

Kort om Karin:bor Med Jonas i Högdalen söder om Stockholm. ålder 27.gör Institutet i P3 tillsammans med komikern Jesper Rönndahl. Programmet vann Stora Radiopri-set 2013 i kategorin Årets folkbil-dare. »Helt sant«, ett vetenskaps-program för 9–12-åringar i P4 och en film om sin morfar. »Det är en rolig film om döden, min morfar är en rolig och märklig person«.

Radiorösten i P3:

karin gyllenklev

Röster om att bli intervjuad av Lotta Bromé:

Pernilla Wahlgren, robin stjernberg och Mojje är några av alla kända personer som har gästat lotta Bromé i P4 extra.


nYHeter

Hur får journalisterna tag i alla nyheter som du hör i radion varje dag? Våra nyhetsredak-tioner är igång dygnet runt och våra reportrar har många olika sätt att försöka ta reda på vad som händer i omvärlden, nära och långt bort.text Jenny Mattsson | illustration Christina Drejenstam

så skapas en nyhet

P4 mat

Prat

om matatt laga Mat är i det när-

Maste en livsstil nUför-

tiden. Men faKtUM är att

ända sedan sveriges radios

Begynnelse har det lagats

Mat i radio. vi hälsar På hos

P4 KronoBerg soM UPPrätt-

håller en stolt tradition

Med en Modern tWist.

text Anna-Lena Walmsley

foto Mattias Ahlm

gräva!Jobbet med att ta fram ny-heter som inte är så lätta att hitta kallas ofta för grävande journalistik. Det kan ta flera veckor eller månader innan en reporter har fått fram till-räckligt med fakta och berät-telser från olika människor för att kunna gör ett reportage. Ofta handlar det om hur det egentligen kom sig att politikerna fattade ett visst beslut eller avslöjanden om att någon ansvarig har ljugit. Sveriges Radio satsar mycket på grävande journalistik och våra reportrar vinner ofta pri-ser för sina avslöjanden. Ett exempel är Daniel Öhmans och Bo Göran Bodins repor-tage om de svenska planerna på att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Avslöjandet om att regeringen visste mer om de planerna än vad den först ville erkänna tvingade försvarsminister Sten Tolgfors att avgå.

tiPsa!Sveriges Radio får ofta tips via lyssnare som har hört eller sett något som kan vara intressant att rapportera om. Du som vill tipsa kan vända dig till din närmaste lokala P4-station. P4 finns på 25 olika platser runt om i Sverige och sänder lokala nyheter varje dag, året om. Du behöver inte veta om ditt tips passar bäst i de lokala nyhetssändningarna eller i rikssända Ekot, redaktionen skickar vidare ditt tips till den redaktion som bäst kan ta hand om det. Alla P4-statio-ner har också egna publiknät-verk som består av personer som vill vara med och göra nyheterna bättre. Det kan handla om att vara med och berätta om din skola när en reporter ska göra inslag som handlar om skolan. Hör av dig till din P4-kanal om du vill vara med i publiknätverket. Om du vill tipsa oss anonymt kan du använda vår tjänst Radioleaks. Där kan man inte spåra vem som har lämnat tipset.

FördJuPa!När en politiker i regeringen lovar någonting blir det oftast en nyhet. I vintras sa exempelvis utbildnings-minister Jan Björklund att grundskolan ska blir tioårig. Det löftet blev en nyhet i Ekot och spreds sen också till andra medier. Direkt efter ministerns löfte frågade journalister även elevorga-nisationerna och politiker från andra partier om vad de tyckte om löftet och det ledde till fler nyhetsinslag. För att den som lyssnar ska kunna få koll på olika sidor av en nyhet är det viktigt att flera personer får komma till tals och att reportern inte tar ställning och berättar vad hen själv tycker.

FölJa!Nyhetsreportrar följer vad andra medier rapporterar om, men också vad makt-havare eller du och dina kompisar skriver om på twitter, instagram eller andra sociala medier. När något händer märks det snabbt i nyhetsflödena och jour-nalister söker efter någon som finns på plats och kan berätta mer om det som händer. Du kan också själv kontakta våra journalister via sociala medier för att lämna tips eller skicka bilder.


•läs mer på sverigesradio.se/ radioleaks

34 #01 2014 sveriges radio magasinet sveriges radio magasinet | #01 2014 | 35

P4 matP4 mat

i radioköket mitt i hjärtat av P4 Kronoberg i Växjö står kocken Erik Måneld och knäp-

per kockskjortan och knyter på sig förklädet. Om några minuter startar Förmiddag i P4, programmet där han regelbundet lagar mat i direkt-sändning. Erik har varit med i fyra år, men på kanalen har man lagat mat i närmare tjugo år. Idag ska Erik laga indiskt bröd och en currybas. På köksbänken står kryddorna på rad: ingefära, gurkmeja, koriander, senapsfrön och spiskummin.

– Det är extra viktigt att laga allt på riktigt i radio. Att inte fejka, för det hörs om man fuskar, säger Erik och visar genom att hacka med kniven i luften istället för i löken.

Programledaren Jocke Wallgren kommer in i köket med hörlurar på och mikrofonen i högsta hugg.

– Jag vill att det ska höras att vi lagar mat, säger Jocke och ställer sig nära Erik och kör ner mikrofo-nen i skärbrädan.

Egentligen borde det inte funka med matlagning i radio, fun-derar Jocke. Men jag tror hemlighe-ten är att man som lyssnare skapar sin egen bild i huvudet av råvarorna och maten. Det blir mer perfekt för att man får det precis så som man själv vill ha det.

sveriges radio har en lång tradition av matlagningsprogram. Bullen Berglunds »Prat om mat« startade redan 1927, på 30-talet kun-de man höra den legendariske Sven Jerring röra i grytorna i »Praktiska kvarten« och 1950 spelade kocken Tore Wretman en viktig roll som upplysare och folkbildare genom »Novisen vid spisen«, där han under hela 50-talet lagade mat tillsam-mans med journalisten Folke Olhagen. Nuförtiden är det mest kända programmet kanske »Meny« i P1 men även i P3 och i många av Sveriges Radios lokala kanaler lagar man regelbundet mat i radion.

– Styrkan med kockar i lokal-radion är att vi lagar regional mat,

säger Erik trots att han just idag har hämtat inspirationen ifrån Indien.

Fyra år som kock i Calcutta har satt sina spår i Eriks matlag-ning. Han lagar gärna mat som väcker en ny tanke hos lyssnaren och hemmakocken.

– Man måste ändå ha i åtanke att en stor lyssnargrupp är äldre personer som bor på landet här i Småland. Folk handlar på Börjes i Tingsryd, råvarorna och kryddorna jag använder måste gå att hitta där.

i radioköket på P4 Kronoberg börjar dofterna från curryn sprida sig. Folk från redaktionen rör sig i köket. Någon hämtar kaffe, en annan kikar nyfiket ner i stekpan-nan en tredje norpar en degbit i förbifarten.

– Jag gillar att det hörs att det är liv och rörelse, att folk kommer och går, säger Jocke. Vi måste ändå tänka på att vi är i vår personalmat-sal. Jag tror att kollegorna gillar att vi lagar mat här. Och det blir lite huggsexa om maten ibland…

Webbredaktören Emma Kvennberg passar på att fotografera den färdiga rätten innan provsmak-ningen tar vid. Dagens recept läggs ut på webben med bilder som också publiceras på Pinterest, en slags anslagstavla på nätet. För den som inte har fantasi nog att föreställa sig Erik Mångårds paratha med currybas finns bilderna där, som inspiration eller kanske som facit.

– när man lyssnar kan man nästan känna dofterna, bilderna blir ett mervärde. Vi ska göra det lätt för lyssnarna. Hittar man ett recept ska man lätt kunna hitta flera, säger Emma Kvennberg och publicerar bilderna på den currydoftande rätten med hemadress i Småland. ■

Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play

sverigesradio.se/kronoberg

Recept: Eriks CurrybasBasen i en curry kan självklart vara rostade kryddor som malts samman; det som vi köper som curry i mataffären. Men här snackar vi curry som mat. Till exempel som följer:

ingredienser: 3 tomater. 1 gul lök. 2 vitlöksklyftor. 2 msk färsk finhackad ingefära. 1 finhackad hyfsat stark grön chili. 2 msk färsk finhackad persilja. 1 tsk svarta senaps-frön. 1 tsk malda koriander-frön. 1 tsk mald spiskummin. 1 tsk mald gurkmeja. 2 msk ghee (oljan från skirat smör)

gör så här: Finhacka toma-ter, lök och vitlök. Värm en tjockbottnad kastrull. I med senapsfröna och låt dem rulla runt tills de börjar poppa. I med ghee tills den börjar bubbla. I med koriander, spi-skummin och gurkmeja. Rör runt hela tiden. Fräs en minut.

I med chili, vitlök och inge fära. Fräs runt i ytterli-gare ett par minuter. I med löken, fräs två minuter till. I med de hackade tomaterna, rör runt, lägg på ett lock, sänk värmen och låt sjuda i tio minuter.

Denna bas är utmärkt att värma upp och blanda med typ blomkål eller potatis eller kikärtor.


festivaLfestivaL

lilla melodi-Festivalentävlingen som börjar i P4 under våren och försom-maren och slutar med en europeisk final, som sänds i SVT men också i länder över hela Europa. Förra årets svenska vinnare, trettonårige Elias Elffors Elfström, kom nia i den europeiska finalen med sin egen låt Det är dit vi ska. Andra artister som har vunnit Lilla Melodifestivalen i Sverige är Molly Sandén och Ulrik Munther.

Under våren kan alla barn mellan tolv och sexton år skicka in låtar och efter en första uttagning blir det final på scen i Stockholm. Läs mer på sverigesradio.se/lillamelo-difestivalen. ■

du missar väl inte våra evenemang?Musik är en stor och viktig del av Sveriges Radio. Vi bjuder gärna in publiken till konsert, gala och festival. Här är några exempel på evenemang där du kan träffa oss och uppleva riktigt bra musik. foto Mattias Ahlm

I sommar arrangerar P2 Euro-radio Folk Festival. Festivalen kommer att genomföras i sam-arbete med Musik vid Siljan och Folkmusikens hus i Rättvik den 28-30 juni 2014.

– Folkmusik är en viktig genre för P2. Det känns fantas-tiskt att vi nu får samla Europas främsta folkmusiker till tre dagars intensivt musicerande med ett 20-tal konserter, säger

Mats Einarsson, folkmusik-ansvarig på P2.

Till Euroradio Folk Festival har alla bolag som ingår i European Broadcasting Union (EBU) möjlighet att skicka en artist från det egna landet. Samtliga konserter kan sedan höras av en mångmiljonpublik runt om i Europa. Alla inspel-ningar som P2 Sveriges Radio gör kommer att erbjudas

samtliga public service-bolag i Europa och flera associerade bolag utanför Europa.

Euroradio Folk Festival har arrangerats runt om i Europa sedan 1981. Senaste gången den hölls i Sverige var på Waxholms Visfestival 1985. Nu blir det alltså Rättvik och tre in-tensiva dagar under Musik vid Siljan-veckan. ■

P3 guld – en hyllning till svensk musikgalan hålls i januari varje år i Göteborg. De viktigaste artisterna från året som gått röstas fram av publiken och belönas med P3 guld-staty-etten.

alla vinnarna 2014:Årets artist: Veronica Mag-gio – Handen i fickan fast jag bryr migÅrets grupp: Icona Pop – This is… Icona PopÅrets låt: Det kommer aldrig va över för mig – Håkan HellströmÅrets nykomling: Lilla NamoGuldmicken (live-framträdan-de): Håkan HellströmÅrets dans: Avicii – TrueÅrets hip hop/soul: Abidaz – In & ut Årets pop: Jenny Wilson – Demand the Impossible!Årets rock/metal: Ghost – Infestissumam

så utses vinnarna

I de fem första kategorierna har P3-publiken röstat fram vinnarna på egen hand. I de fyra sista kategorierna har publikens och genre-jurygruppernas röster vägts samman. ■

svensktoppen nästa är P4:s stora musiktävling som är öp-pen för alla låtskrivare och ar-tister från 16 år och uppåt som skriver egen musik i P4-genrer. De lokala finalerna sänds live inför publik, håll koll på din lokala P4 kanal för att få veta vilka datum som gäller.

För P4 är musiktävlingen

en målmedveten satsning att lyfta fram det breda svenska musiklivet som finns ute i lan-det. Nya låtskrivare och artister är lika välkomna som etablera-de. Vinnaren av Svensktoppen nästa kommer att spelas i P4 och låten får en utmanarchans på Svensktoppen. Dessutom får den vinnande artisten tävla i

Melodifestivalen.Låtar som deltar i Svensk-

toppen nästa får vara max 4 minuter långa och ska kunna framföras live i samband med deltävlingar och final. Man tävlar i sin regionala P4-kanal, varje regional kanal tar ut de bidrag som går till en regionfi-nal. En jury väljer sedan ut åtta

finalister, som tävlar i finalen. I samband med delfinaler och riksfinal är publiken med och röstar. ■

Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play Läs mer på sverigesradio.se/

svensktoppennasta.

nya stJärnor Föds i svensktoPPen nästa!

P2 BJuder in till internationell FolkmusikFestival i dalarna

dessutom......arrangerar och sänder Sveriges Radio en mängd andra evenemang, livekonserter och sändningar från olika platser dit publiken är väl-kommen för att lyssna och träffa oss. Håll utkik på sverigesradio.se och via sociala medier! ■

elliphant på P3 guld 2014.


stina blundar ofta när hon pratar i radio. För att bättre kunna höra den

hon pratar med. Sedan början av januari blundar Stina i radio varje söndagskväll när hon mö-ter personer som berört henne på något sätt. Som visat henne en ny sida hos sig själv eller hos en lyssnare som hört av sig med tips om människor de har träffat och som de vill ska vara med i programmet.

– Jag tror vi människor blir till i möten med varandra. Det handlar om att stanna upp och se oss själva genom andra per-

soner. Att börja lyssna inåt.Vägen till Sveriges Radio bör-

jade med att Stina blev bestulen. – Mina morföräldrar hade en underbar möbel, en enorm chiffonjé, som både jag och min syster bråkat om. Båda ville ha den men min syster fick ärva den. När min syster gick bort i anorexi 1992 lämnade hon den här enorma möbeln, fylld med hennes brev och dagböcker, till mig. Jag möblerade om hemma. Det var mitt i natten och chiffonjén stod i trapphu-set. När jag skulle ta in den var den borta. Med min systers

dagboksanteckningar och allt. Någon hade stulit den. Jag blev förkrossad.

Stina ringde dagen efter till P4 Uppland för att efterlysa den stulna möbeln och hon berät-tade förtvivlat om vad som hänt. Det ledde fram till att Stina åkte till radion i Uppsala för en inter-vju om sorgen med att förlora en syster i anorexi.

– Ja, mot att jag i slutet kunde efterlysa den stulna chif-fonjén såklart.

Nu blev möbeln med dagböckerna aldrig återfunnen men Stina började regelbundet

medverka i radio och göra egna program. Och det är först nu som hon hamnat precis där hon vill.

– Nu har jag hittat vad jag tror är mitt drömprogram där jag får prata riktigt länge med människor och som blir till ett ännu större samtal där alla som lyssnar får vara med. Det finns ju redan gudstjänst i radion. Nu tycker jag det är det dags för människotjänst. Nu ska vi lyssna på varandra. ■

• Söndagarna med Stina Woll-ter sänds i P4, söndagar kl 22

Kort om Stinabor Uppsala gör också Målar. Då är jag ensam och hittar balansen mot att en dag i veckan träffa hela svenska folket i radio. känner Mycket. I direktsänd-ning får jag ett surr i kroppen, ett empatiskt sting.

Radiorösten P4:

stina wollter när stina Wollter läMnade Karlavagnen i P4 Blev Protesterna från lyssnarna höglJUdda. Men nU är hon tillBaKa i PrograMMet söndagarna Med stina Wollter.text Thomas Gjerdingen | foto Martina Holmberg

ELEKTRONISKT i P2

sverigesradio.se/p2

VARJE SÖNDAG 20.00-22.00

Knaster, sprak, digitala pulser, analogt skorrande, fältinspelningar, hårda beats och glittrande pop blandas i programmet som undersöker den elektroniska musiken på djupet. Elektroniskt i P2 är Sveriges Radios program med elektronisk musik och ljudkonst med programledarna Lisa Wall och Andreas Tilliander.

vinjetter

vad gör du på sveriges radio?– Jag är webb- och publik-

redaktör. Det betyder att jag jobbar med webben och so-ciala medier och jag har mycket kontakt med lyssnarna. Det är mitt drömjobb! (Men mitt faktiska drömjobb är Martin Jönssons! Han är direktör med ansvar för våra digitala platt-formar. Jag vill vara med och utveckla hur vi jobbar digitalt.)

hur fick du ditt jobb?– Jag sökte faktiskt jobb

som reporter, men det visade sig att de också behövde en

webbredaktör och så fick jag det jobbet. Nu har jag varit här i snart ett år. Innan pluggade jag statsvetenskap och engel-ska och sen gick jag masterpro-grammet i journalistik på JMK. Tidigare har jag jobbat på SVT och på Europ aparlamentets webb enhet och så bloggade jag om amerikanska presi-dentvalet på plats i USA för en tidning.

vad är det bästa med att jobba på sveriges radio?

– Det är att jag får syssla med public service. Jag har

medborgaren som arbetsgivare och det känns otroligt viktigt. Det finns stort utrymme att utveckla sig själv men också att utveckla relationen till lyssnar-na, webben och sociala medier. Och så gillar jag alla kollegor. Det är coolt att vi är så många över hela landet.

har du något råd till andra som skulle vilja ha ditt jobb?

– Jag tror att det handlar om att man ska vara beredd att söka till vilken redaktion som helst. Sveriges Radio finns ju över hela landet, det ska man verkligen utnyttja. Jag tycker inte att man ska nischa in sig. Det finns så många kanaler och program med olika innehåll –

jag tror det är bra att våga ta sig an saker eller områden som man kanske inte har tänkt på. Sen är det bra att själv kontakta redaktioner. Om man är sam-hällsintresserad och om man till exempel har en egen validé, så ska man ta mod till sig och våga pitcha den för någon på Sveriges Radio. ■

vad gör du på sveriges radio?– Jag är nyhetsreporter och

sändare på Sveriges Radio Sisu-radio, Sveriges Radios finsksprå-kiga redaktion.

hur fick du ditt jobb? – För fyra år sedan, i sam-

band med valet 2010, skulle P3 Nyheter rekrytera tre nya report-rar. Jag pluggade till journalist på JMG i Göteborg då och höll på att leta efter en praktikplats. Plötsligt ringde telefonen, någon på P3 Nyheter undrade om jag ville komma på intervju. Jag hade sökt sommarjobb där tidigare och de hade sparat min ansökan. Jag drog till Stockholm och fick göra en massa tester. Sen fick jag reda på att jag hade gått vidare till omgång två, det kändes som att jag var med i Idol eller nåt. Jag började på P3 Nyheter i januari 2010.


– Det roligaste med att vara reporter är att träffa folk som man aldrig skulle ha snackat med annars. Det kan vara allt från en vd på ett stort bolag till det rakt motsatta. Och att kunna ställa frågor som jag inte hade kunnat ställa om jag inte hade haft en mikrofon i handen. Sveriges Radio är kul att jobba på för att det är mycket folk här. Man lär känna nytt folk och jag har många arbetskamrater. Det finns också möjlighet att testa på många olika saker eftersom det är ett stort företag.


– Kom som du är och var som du är. Var modig med egna idéer och använd dig av dina egna erfarenheter i jobbet. Det är då man berikar en redaktion, när man vågar säga vad man tycker även om man inte har rutinen. ■

min väg till sveriges radioPå Sveriges Radio finns det jobb inom en mängd olika yrkesgrupper. Möt tre medarbetare som berättar om hur de fick sitt drömjobb.

lisa thamålder 43 årbor Saltsjö-Boo strax utanför Stockholm.

lisa tham, gruPPCheF:

»Sveriges Radio är ett stort företag, vilket ger möjligheter« text Eva Ericsson-Rydberg | foto Mattias Ahlm

emma kvennBergålder 30 årbor i Växjögör på fritiden Jobbar lite till! Jag brinner för webb och sociala medier. Surfar mycket, ute på många forum. Försöker resa om jag kan.

ramin Farzinålder 29 årbor I Solna, norr om Stockholm. gör på fritiden Umgås med vänner.

ramin Farzin, nyhetsrePorter:

»Plötsligt ringde telefonen, någon på P3 Nyheter undrade om jag ville komma på intervju« foto Stina Gullander | text Maria Edlund

emma kvennBerg, weBBredaktör:

»Man ska vara beredd att söka till vilken redaktion som helst.«foto Mattias Ahlm | text Anna-Lena Walmsley

vad gör du på sveriges radio? – Just nu är jag tillförord-

nad gruppchef på Teknik/IT. Det betyder att jag är ansvarig för en grupp på 16 medarbetare som arbetar med webbdrift, infrastruktur och klienter avse-ende datorer.

hur fick du ditt jobb?– Via en vanlig jobban-

nons. Jag sökte ett jobb som administrativ områdeschef i Radiohuset i Stockholm och fick det. Sen har jag hoppat runt lite och bland annat avlastat IT-chefen med administrativa uppgifter, planera utbildningar och dylikt. Då fick jag en inblick i den tekniska världen och lärde känna den lite bättre.

Så småningom blev jag tillfrågad om jag ville axla rollen som gruppchef på Teknik/IT. Jag har definitivt ingen teknisk bakgrund men däremot har jag ledarskapsdelen.


– Det är ett stort företag

vilket ger möjligheter och med tiden får man även ett stort kontaktnät. Jag hade som sagt ingen teknikbakgrund och ändå vågade man sätta mig i den här rollen, det är modigt, tycker jag. Och jag har blivit mycket väl mottagen.


– Våga söka även om du inte har »check« på alla punkter, det kan jag verkligen säga med handen på hjärtat. Och håll koll på vilka lediga tjänster som an-nonseras ut. Slutligen – läs tek-nik, om du vill jobba inom det området, säger Lisa Tham. ■



LjUd som identitet LjUd som identitet


mitt JoBB handlar om att göra kanalerna tydliga för lyssnaren.

Det ljudande varumärket gäller för en hel kanal och känneteck-nar just den kanalen. P1, P2, P3 och P4 är Sveriges Radios varumärken och därför har de varsitt ljudande varumärke. Det ska höras skillnad på kanalerna, det ska ju »låta P3« om P3 till exempel. Egentligen kan man säga att jag jobbar med att väcka känslor, det ska hända nånting i magen på dem som lyssnar.

Musik är en väg till folks medvetande och känslor. När jag jobbar med att ta fram ljudande varumärken för P2 och P3, som till stor del är musikkanaler, utgår jag från hur musiken låter och så försöker jag göra ett varumärke av det. Det är ett ständigt kapplöpande med vilken musik som spelas, framför allt på P3 för där ändras musiken hela tiden. Jag måste ständigt jaga det uttrycket.

Det svåraste i mitt jobb är att göra ett ljudande varumärke av en talad kanal som P1, där det inte spelas någon musik.

Då gäller det att mejsla fram själva kärnan i kanalen, dess själ om man så vill. Och P1:s själ är berättelsen, det har jag och re-daktionerna kommit fram till. Vi har jobbat med att ge lyssnaren berättelsen så snabbt det bara går hela tiden och korta vägen till nästa berättelse. Vi skippar omvägarna, till exempel genom att ta bort eller korta ner signa-turer i början och slutet av programmen. Varför berätta att nånting är slut, varför inte starta nästa berättelse, eller program, istället?

även om du inte har en aning om hur kanalerna låter ska du förstå att

det är P1 du lyssnar på för att du direkt börjar få en bild i huvudet. Precis som när du öppnar en god bok och blir fångad på två rader så ska du bli det när du slår på P1 också. Det är P1-känslan.

När jag gjorde P1:s lju-dande varumärke så lyssnade jag mycket på hur P1 låter i Danmark. Och hur andra mot-svarande kanaler låter, som BBC Radio 4 och NRK P2 i Norge.

Mycket av det här jobbet är inte att uppfinna hjulet utan det är, ärligt talat, att låna av andra på ett smakfullt sätt. Och så gör man det till sitt eget.

Jag jobbar mycket med lyssnarens »emotionella belöningar« som det så

fint heter. Det vill säga hur ska folk känna när de lyssnar på en kanal? Vad gör den kanalen bättre än någon annan? P3 är till exempel den kanal i Sverige som spelar mest ny musik och det berättar vi genom att säga »P3 älskar ny musik«. Annars kommer någon annan att säga det. Och då kan vi spela hur mycket ny musik vi vill men ingen kommer förknippa oss med det.

I slutänden handlar det egentligen om varför man ska betala radio- och tv-avgiften. Jo, för att vi gör de här sakerna och ingen annan gör dem bättre än vi. Det är väldigt tacksamt att jobba på ett företag som gör så mycket bra och ha som jobb att göra det tydligare. Som en kock som får göra en gryta med bara de finaste råvarorna. ■

varFör låter kanalerna som de gör?Ljudet flödar ständigt i radion och det är ingen slump att Sveriges Radios kanaler låter som de gör. Vi bad Henrik Kervall, som är kreativt ljudansva-rig och jobbar med »det ljudande varumärket«, det vill säga hur kanalerna låter, berätta om sitt arbete. text Maria Edlund | foto Istock

»det ska hända nån-ting i magen På dem som lyssnar.«

henrik Kervall.



Norge: Radion blir helt digital 2017

Sverige: inväntar förslag från en utredning under november, 2014

Storbritannien: 40 % har nu digitalradio Danmark: 34 % har

nu digitalradio

Schweiz: 25 % har nu digitalradio

Italien: den första DAB+ licensen beviljades 2012

Tyskland: DAB+ lanserades 2011

Belgien: utformar en DAB+-strategi

Frankrike: under 2013 fick 23 städer digitalradio

Nederländerna: migrerade till DAB+ 2013

KORTA FAKTA OM DIGITALRADIO

Trängsel i FM-nätet

DIGITALRADIONS UTBREDNING I EUROPA:

Digitalradions fördelar

Digitalradio vs. webbsänt

FM-nätet, där radiokana-lernas frekvens anges i MHz, är på väg att bli fullt och räcker inte till för alla som behöver sända där. Exempelvis behöver både radiostationer och militären tillgång till nätet.

Digital marksänd radio ger plats för fler radio-kanaler genom att ljudet »förpackas till ettor och nollor« och färdas genom digitala kablar. Därmed finns inga ljudvågor som behöver »svängrum« i luften, vilket behövs i FM-nätet.

Digitalradio är inte samma sak som webbsänd radio, dvs. sändningar direkt eller efterhandslyssning (podd) via internet. Marksänd digitalradio är tåligare än webbsänd-ningar, och dessutom oberoende av internet-leverantörens täckning och kapacitet.

digitaLradio

varför är det så viktigt med en övergång från fM till digital-radio? – Det handlar om radions fram-tid. FM-nätets frekvenser räcker inte till, det är fullt och för att radiobranschen ska kunna utvecklas (och behålla publiken) krävs en övergång till marksän-da digitala sändningar.

när går sveriges radio över till digitalradio?– Det är långtifrån bestämt. Det finns stöd från politiskt håll att bygga ut det digitala marknä-tet, men det finns inga beslut. Just nu har politikerna lämnat över frågan till en utredare som

ska lämna ett förslag i novem-ber 2014. Om beslut sedan fattas om släckning av FM-nätet kommer man att sända paral-lellt i flera år så att övergången blir smidig.

vad vinner jag som lyssnare på att radion digitaliseras?– Framförallt kommer det att finnas utrymme för många fler nya kanaler att lyssna på och ljudkvalitén blir bättre.

Men många människor lyssnar ju i dator och mobil, varför behöver vi ett daB-nät också? – Kapaciteten på internet räcker inte till och nätet är dessutom

sårbart. Sveriges Radio måste ha beredskap att sända i kriser. Det är här människor får infor-mation vid till exempel, oväder, spridning av giftig rök etcetera, vilket gör att vi behöver mark-sänd radio.

Men samtidigt kommer internet att spela en stor roll för radiolyssnandet. Radion behö-ver både och.

hur är läget just nu för digital-radio i sverige? – Nu når Sveriges radios DAB-sändningar bara ut i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Sändningarna är alltså begrän-sade.

är det klokt att köpa en digi-talradiomottagare idag?– I så fall kan det vara lämpligt att köpa en apparat med både FM, internet och DAB+ som är den standard som kommer att gälla.

hur ser det ut i andra länder?– Norge, Storbritannien, Schweiz och Danmark är exem-pel på länder där man kommit långt i utvecklingen och där det säljs många digitalradio-mottagare. Även Tyskland och Holland lanserar digitalradio. Norge planerar att släcka sitt FM-nät och endast sända digi-talt från 2017. Men för att göra

På väg mot digitalradio Fm-nätet är fullt och för att radiomediet ska kunna utvecklas behövs fler frek-venser. Sveriges Radio och reklamradion jobbar tillsammans för att införa digital marksänd radio, ofta kallad DAB, eller en modernare variant; DAB+. Vi bad Sveriges Radios digitala strateg Mats Åkerlund reda ut begreppen.text Ulrica Bengtsdotter | foto Istock | grafik Matilda Hall

det krävs att 50 procent lyssnar digitalt vid utgången av 2015. Norge blev till och med en viss typ av digitalradiomottagare årets julklapp förra året.

hur skiljer sig en daB-radio

från en fM-radio? – Faktum är att skillnaden inte är så stor för dig som användare. Den avgörande fördelen är att du kan ta emot många fler radiokanaler. Ljudet är digitalt och brusfritt och frekvensrat-ten ersätts med kanalsökning. Man behöver inte leta stationer bland frekvenserna utan alla tillgängliga kanaler visas i en display. ■

vad är daB? En förkortning för Digital Audio Broadcasting och den tekniska benämningen för ett nytt digitalt sändar-nät för radio. Digitalradio ger lyssnarna möjlighet att höra fler kanaler med högre ljudkvalitet.

vad är daB+?En sändningsteknik för digital radio som bygger på samma plattform som DAB, men som utnyttjar en mo-dernare ljudkodning. Därför kan man få plats med minst dubbelt så många kanaler med DAB+ som DAB.

»den avgö-rande förde-len är att du kan ta emot många fler radiokanaler«

digitaLradio


doKUmentärdoKUmentär

– intresset för dokumentärer är stort. Suget efter verkligheten blir större och större, att få en inblick i andra människors liv. Kan-ske är det en reaktion mot att allt går så snabbt i samhället och mot fiktionen som är utbredd så idag. Det handlar om att alla är intres-serade av en bra historia. Och är det något vi kan så är det att berätta, dramaturgi, säger Marie- Jeanette Löfgren, gruppchef för dokumen-tärredaktionen.

Varför ska Sveriges Radio ha dokumentärer i tablån?

– Det handlar om förståelse för den samtid som vi lever i. Det får vi dels genom experter, men också genom berättelser. Där fördjupar vi förståelse för vilka vi är,

vår samtid, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg, säger Marie-Jea-nette Löfgren. Det ger klangbotten och djup till samtidsbevakningen i nyheter och aktualiteter.

400 personer satt i publi-ken när Sveriges Radio i höstas arrangerade temakvällen Radio-dokumentärerna på Södra teatern i Stockholm, för andra året i rad. En panel bestående av dokumentärma-kare diskuterade genrens framtid. Kanske ett tecken i tiden att så många, särskilt unga människor, vill lyssna på när dokumentärmakarna diskuterar genren på scen och hur arbetet med programmen går till. Då delades också Susanne Björkman-stipendiet ut.

Dokumentärmakaren Emma

Janke fick stipendiet för P3-dokumentären »Verklighetens Lilja 4-ever«.

– Jag känner mig som en del av en stor dokumentärvåg, säger mångåriga frilansmedarbetaren Emma Janke.

Dokumentären är en berättelse om 16-åriga Dangoule Rasalites, flickan som gav traffickingoffren ett ansikte. Dangoules väninna Melita, som berättar om hur det var, har spelat en stor roll för att program-met blev så bra, säger Emma Janke.

– Hon är orsaken till att jag får det här priset för hon är så jävla bra. Hon har språkets gåva, stark, modig och häftig. Okej jag var duktig på att intervjua henne, men hon är en av de där fem man träffar under en

journalistisk karriär.Hur ser framtiden ut för

dokumentärformatet inom Sve-riges Radio, finns resurserna att fortsätta, frågar sig många?

– Det är viktigt att vi behål-ler klassiska dokumentären med processintervjuer och att följa långa skeenden. Men vi måste kanske ändra arbetssättsäger Marie-Jeanet-te Löfgren och fortsätter:

– I vissa program kanske vi ska vara mer exekutiva producenter, ibland med realisatörer. Alltifrån det korta skeendet till det som tar lång tid med olika nedslag vid flera tillfällen. ■

verklighet som BerördoKUMentären soM genre har fått ett UPPsving. det visar sig inte Minst PUBliKens nedladdningar av nUtidshistorisKa P3 doKUMentär och det genoMslag flera av P1:s doKUMentärer fått de senaste åren. Priserna och noMineringarna Både i sverige och internationellt avlöser varandra. text Ulrica Bengtsdotter | foto Martina Holmberg

gustav asplund (producent), shang imam (programledare), reportrarna Paloma vang-preecha och Magnus arvidson

verkligheten är P3:s doku-mentära samhällsprogram med berättelser om sverige och världen just nu. verklig-heten sänds kl 18.03–18:30 måndag–torsdag med repris söndagar kl 18.03–20.00.

mest lyssnade Just nu:

• 13 år, Kille – och ProstitUeradNär Niklas precis fyllt 13 för-griper sig en friidrottstränare på honom under en löprunda i skogen. Några månader senare prostituerar han sig för första gången via nätet.

Karriärval KnarK langareEfter tre veckor på rymmen är 15-åriga Ella Carlquist och hen-nes kompis riktigt skitiga. De får möjlighet att duscha hos en knarklangare i skogen. När han sticker och fiskar kommer första kunden och Ella visar sig vara riktigt bra på att sälja.

sexförBrytarna firar JUlPå Norrtäljeanstalltens Pa-viljong A, i folkmun kallad »Sexbunkern«, sitter några av Sveriges värsta och farligaste sexualförbrytare – vissa på livstid. Verkligheten handlar om deras julfirande. Dessutom om-varför Kriminalvården tror att julen kan bli en del av behand-lingen och på sikt minska risken för återfall.

P1 Woody allen – död, KärleK och sKratt

radiodokumentärerna 2013. Mark levengood delar ut susanne Björkmanstipendiet till emma Janke.

Det börjar som ett hyss på internet 1996. Men när Zenon Panoussis publicerar delar av Scientologikyrkans hemliga dokument startar han en kedja av händelser som till slut får Vita Huset i Washington att reagera. Regeringen hamnar i ett internationellt trångmål där man måste försvara den svenska offentlighetsprincipen

– men misslyckas.Sändes söndag 3 novem-

ber 2013 kl 14:03Vi berättar historien om

hur svenska scientologer tura-des om att bevaka sina skrifter på Riksdagens kansli för att försöka förhindra att andra läste dem, trots att de enligt svensk lag blivit offentliga.

Hör också hur robert

dam, dansk avhoppare efter 20 år inom Scientologin, beskriva hur han som hög sci-entolog bryskt upptäckte den mörka sidan i kyrkan efter att ha hamnat i onåd.

P3 Dokumentär berät-tar också hur den svenska regeringen till slut tvingades ge efter för de amerikanska påtryckningarna. ■

Den indiske sitarmästaren Ravi Shankar hade en hisnande lev-nadsbana. Född 1920 i en liten by utanför Benares tog han sig till de stora världsscenerna. Sko-

lad i den klassiska nordindiska musiktraditionen kom han att arbeta tillsammans med många av Indiens och västvärldens stora musiker. Han har kallats för världsmusikens fader och mycket annat. Hur var denna framgång möjlig?

Sändes söndag 11 augusti 2013.Ravi Shankar kom från en musikalisk familj. Det internatio-nella livet i musiken och dansen fick han pröva på redan som barn. ■

P3 svenska kuPPen mot sCientologerna 1996

P2 Ravi Shankar – Den långa vägen

P3

P1sista resan – oM assiste-rat sJälvMord Erkki och Ingvor var livskam-rater med en speciell plan. De bodde i ett litet rött hus i Vålberg utanför Karlstad. De tänkte dö tillsammans. Men det blev inte så. Sommaren 2010 kände han sig inte färdig med livet. Ingvor lämnade huset en söndagmorgon för att ta sig till en självmordsorganisation i Schweiz som skulle hjälpa henne att avsluta livet.– Jag satte mig på rampen och vinkade farväl till Ingvor. ■

Ett lekfullt porträtt av Woody Allen där Mikael Timm och Lisa Bergström vandrar i hans miljöer och försöker få syn på den oerhört produktiva manus-författaren, regissören, skåde-spelaren och musikern. Häng

med in i Allens värld och hör honom själv berätta i intervjuer om barndomen, blixtsnabb för-älskelse, döden och om filmen som den eviga tillflyktsorten undan livet. ■

Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play lyssna i appen sveriges

radio Play eller via sveri-gesradio.se

»dokumentärer ger klangBotten oCh dJuP till samtidsBevakningen«

HER

WIG

PR

AM

MER

/ R

EUTE

RS

/ TT

SOLA

RPI

X.C

OM

/ T

T

har dU hört?Missa inte sveriges radios doKUMentärer. här är ett Urval av de PrograM soM går att lyssna På i efterhand, via aPPen sveriges radio Play eller sverigesradio.se.

tom cruise, en av scientologernas anhängare.


doKUmentär

vi Fångar uPP lyssnarnas egna BerättelserGenom sociala medier möter vi nya lyssnare, vars erfarenheter gör våra radioprogram ännu bättre.

#vågafinsKanär sisuradio, Sveriges Ra-dios finska redaktion, efterlyste publikens berättelser om hur de använder sitt modersmål till vardags strömmade det in svar via sociala medier. Både kända och okända svenskar med rötter

i Finland vittnade om hur svårt det kan vara att stå upp för det finska språket. Artisten Markoo-lio var en av dem som gick ut och lovade att hädanefter prata finska med sin barn

Redaktionen gav tillbaka genom att följa upp och göra journalistik av publikens histori-

er, bland annat genom att grilla Socialstyrelsen om varför det tills för tio år sedan var fritt fram för barnavårdscentralerna att ge föräldrar ovetenskapliga råd om flerspråkighet. På sverigesradio.se/sisuradio finns berättelser och reportage samlade. ■

under en vecka i november 2013 samlade P1 Dokumentär in berät-

telser om att fly till Sverige. Det började med en dokumentär av Sîlan Diljen, som handlar om hur hon själv flydde från Kurdistan som fyraåring. Hennes mamma höll henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. Nu är hon är 34 och reser tillbaka i flyktens fot-spår. Den här gången är hennes egna döttrar med.

– Flykten har blivit min kompass i vardagen, säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen.

Genom hashtaggen #min-flykt kunde redaktionen samla in publikens egna berättelser om hur deras flykt till Sverige gick till. Många hörde av sig och Sîlan Diljen tror att det beror på att en flykt fortsätter att vara en viktig del av ens liv, som påverkar hur man ser på sin omvärld.

– Alla barn till flyktingar, som säger att »mina föräldrars flykt är min flykt«. Alltså hur flykten lever vidare i barnen, även om man själv inte är den som har flytt. Och nånting an-nat som också är spännande är det här med skulden. Att många känner sån skuld för många av dem som blev kvar, eller som inte lyckades ta sig hit, säger Sîlan Diljen.

På sverigesradio.se hittar du alla radioinslag som lyssnar-

nas berättelser under #minflykt-veckan gav upphov till. Du kan lyssna på nio olika språk. ■

#MinflyKt

musiken som Bygger Broar

att Mötas genoM MUsiKen är en BeriKande UPPlevelse, Både för Utövare och för lyssnare. det vet Kristina lignell, violinist i sveri-ges radios syMfoniorKester och en av deM soM MedverKat i MUsiK-

Undervisningen el sisteMa. text Karin Liljequist och Jenny Mattsson | foto Jörgen Nahm

Markoolio.

sca

nP

ix

BerwaLdHaLLen

sîlan diljen tillsammans med sin mamma och sina två döttrar vid gränsen hon flydde över som barn.


el sistema är en pedagogik som får barn att ta steget in i den klassiska musikens värld.

Idén kommer ursprungligen från Venezuela, där upphovsmannen José Antonio Abreu tog initiativ till en kör- och orkesterskola med målet att låta musiken fungera som verktyg för social och kulturell utveckling. Metoden har gjort succé i många delar av världen och introducerades för ett par år sedan i Göteborg av dirigenten Gustavo Dudamel.

Hösten 2013 var det Stock-holms tur. I september genomfördes en officiell kick-off då 350 barn från Husby och Bredäng mötte Sveriges Radios Symfoniorkester i Berwaldhallen, tillsammans med hundratalet föräldrar och lärare.

lyckad träff i bredäng

Idag bedrivs El Sistema i Stock-holm som ett treårigt projekt med musikundervisning i Husby och Bredäng tre dagar i veckan. På ons-dagarna arrangeras familjekvällar, El Sistema träff, som samlar barn, föräldrar och pedagoger och dit även professionella musiker, körer

och musikinstitutioner bjuds in.Kristina Lignell berättar:– I november förra året besökte

vi en skola i Bredäng och träffade barn, föräldrar och El Sistemalärare. Vi stråkmusiker spelade ur ett par stycken för stråkkvartett och kol-legerna på fagott och tuba spelade i sin tur ett par arrangemang.

Sedan fick barnen testa instrumenten, medan musikerna förklarade hur de fungerade.

–Efter det spelade ungarna upp sin musik för oss, och vi impro-viserade med dem. Det var en jätte-rolig och lustfylld upplevelse för oss alla. Och barnen kunde konstatera att vi inte är några nördar!

Frågan »Vad gör du egentli-gen?« dök också upp. För kan musik vara ett jobb?

–Vi betonade för barnen att det här faktiskt är vårt jobb och att det kan jämföras med elitidrott. Det tar lång tid att lära sig, och när man väl är klar måste man tävla om jobben.

främjar demokratin

Grundtanken bakom El Sistema är att förebygga utanförskap, fattig-dom och missbruk genom klassisk

musik. Barn från marginaliserade områden får chans att spela ett instrument och ingå i en orkester eller sjunga i kör. Det ger dem ett viktigt sammanhang, där de kan ut-vecklas socialt och som människor. Just öppenheten var en avgörande faktor för att Sveriges Radio och Berwaldhallen skulle engagera sig i El Sistema, berättar Berwaldhallens projektledare Kajsa Hallhagen:

‒ Det finns många ungar i Sverige som inte hittar en väg in i samhället. Om vi kan erbjuda dem en plats i musikens värld, i stället för att de dras in i dåliga sam-manhang, så är det fantastiskt. Alla kan eller vill inte bli professionella musiker, men eftersom många av våra musiker och sångare, precis som barnen i Husby och Bredäng, har sin bakgrund i ett annat land så är de bra förebilder.

konsert i vår

I El Sistema ingår en medveten satsning på samverkan på många plan. Barnen i Stockholm har redan hunnit besöka flera platser och forum, bland annat Stockholms musikpedagogiska institut, SMI. I

»vi Betonade För Barnen att det här Faktiskt är

vårt JoBB oCh att det kan

JämFöras med eliti-

drott. «

maj 2014 planeras projektets första offentliga konsert i Berwaldhal-len. Då blir det musik av bland annat Mozart och Beethoven, och barnens egna texter tonsätts och arrangeras av symfonikerna. Även Adolf Fredriks ungdomskör deltar i konserten.

Vad får Berwaldhallen ut av samarbetet?

‒ Vi hoppas att barnen som deltar i projektet kan locka med sig sina föräldrar till Berwaldhallen, men vi gör inte det här för att sälja biljetter. Vi har en väldigt trogen men likartad publik i Berwaldhal-len, så vi vill nå ut till fler. I Sveriges Radios public service-uppdrag ingår att vara till för alla. Vårt sätt att göra det är genom den klassiska musiken, säger Kajsa Hallhagen.

uppmuntra »jag kan«Förr var kultur- och musikskolor gratis, men så är det inte längre. I

Stockholm kostar det omkring 900 kronor per termin att lära sig att spela ett instrument och det gör att många som inte har råd stängs ute. Då kan Berwaldhallen vara med och sänka tröskeln till musiklivet.

Kajsa Hallhagen ser också den klassiska symfoniorkesterns arbets-

sätt som en förebild för samarbete:‒ I en orkester har alla en

viktig roll, alla måste jobba tillsam-mans. Det är något som går att ta vara på och använda även i andra sammanhang. Det viktigaste i El Sistema är känslan av att »jag kan«. Vi har länge velat jobba med barn

och ungdomar, och medlemmarna i orkestern och kören tycker att det är jättekul.

Kristina Lignell har varit med vid två tillfällen då symfoniorkes-tern besökt skolor i Stockholm.

– Det var jättelyckat, några ungar ville genast bli musiker! ■

El Sistema är en musikinriktad skola med ursprung i Venezu-ela. Där startades den 1975 av grundaren José Antonio Abreu, som genom musiken ville ge barn möjlighet att utvecklas, framför allt barn i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Han började i liten skala med 11 ungar i ett garage, vilket snart växte till en omfattande verk-samhet runt om i hela världen. El Sistema kom till Sverige tack

vare den världsberömde diri-genten Gustavo Dudamel under hans tid som chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. El Sis-tema kom till Sverige tack vare den världsberömde dirigen-ten Gustavo Dudamel under hans tid som chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hans budskap är att musiken måste ut i samhället till alla medbor-gare, framför allt till barnen, och att den klassiska musiken

har en avgörande roll. Genom musiken lär de sig samarbets-förmåga och demokrati och får vara med i ett sammanhang som stärker självförtroendet, ger ökad trygghet och större delaktighet i samhället. (El sistema – namnet är en förkort-ning av Sistema Nacional de Orquestas Juveniles e Infantiles de Venezuela) Källa: www.elsistema.se

BerwaLdHaLLenBerwaLdHaLLen

Fakta:

sommar i P1

lyssnarnas sommarvärd 2013 martha ehlin:

»Jag har konfronterat döden«text Anna-Lena Walmsley | foto Micke Grönberg

martha ehlin fick en dödsdom när hon var 30. För att överleva

cancern var transplantation ett alternativ. Men för att hon skulle få de organ hon behövde var någon annan tvungen att donera. Lyssnarnas sommar-pratare har livet och döden som tema och vill gärna bli en symbol för organdonation.

– Jag vill inspirera och ge hopp. Men jag vill också att folk ska ta ställning till organ-donation. Det hade inte jag gjort, säger Martha Ehlin.

Efter nio månaders väntan fick hon så en okänd männis-kas magsäck, tolvfingertarm, bukspottkörtel, tunntarm och lever. Efter operationen drab-bades hon av flera livshotande komplikationer, men idag mår hon bra. Och trots att hon varit nära att dö skulle hon inte vilja vara utan det hon gått igenom.

– Jag är fortfarande samma person som innan jag blev sjuk, men jag har växt upp snab-bare. Det här är en erfarenhet jag inte skulle vilja vara utan, men som jag inte önskar någon annan. Jag har konfronterat döden.

Döden är ett ämne som fascinerar, menar Martha och tror att det var därför hon blev vald till Lyssnarnas Sommar-värd. Redan dagen efter att hennes program sändes i juli 2013 fick Socialstyrelsen ta emot 500 nya anmälningar till donationsregistret.

Vem blir lyssnarnas Som-marvärd 2014? Håll utkik på sverigesradio.se/p1 i vår där du kan skicka in ditt eget bidrag eller lyssna och rösta på din favorit. ■

inför årets säsong har ra-dioproducenter från de nord-iska grannländerna besökt

Sveriges Radio och Sommars programchef Bibi Rödöö för att lära sig knepen bakom succén.

– Jag sänder ofta tack-samma tankar till initiativtagaren Tage Danielsson vars idé var lika enkel som genial. Ett grund-koncept som håller hur länge som helst, säger Bibi Rödöö, programchef för Sommar sedan 17 år tillbaka.

Även om idén bakom Som-mar är enkel ligger det hårt jobb bakom de färdiga pro-grammen. Redan i oktober varje år startar Sommars namnkom-mitté sin planering inför den kommande säsongen. Mötena hålls i sann demokratisk anda med högt i tak.

– Inte sällan har jag med mig en, som jag tror, färdigtänkt tanke till ett möte som blir så oändligt mycket bättre efter ett varv runt bordet, säger hon.

Ytterligare en springande punkt är det täta samarbetet mellan värd och producent, att de skapar programmet tillsam-mans. De mejslar ut vad värden ska prata om och producenten hjälper till med manusarbetet redan från början. Det förtro-ende som ofta uppstår dem

emellan gör att värden känner sig trygg med att prata om nå-got som inte tidigare berättats. Kontakten mellan sommarpra-tarna och producenterna är nå-got som Heidi Grandell-Sonck på YLE:s svensktalade kanal Vega tog med sig från mötet med kollegorna på Sveriges Radio.

– Vi ska satsa mer på per-sonkontakten och få alla värdar att känna sig väl omhändertag-na så att vi om några år lyckas uppnå den »snöbollseffekt« som Sommar i P1 har uppnått, säger hon.

Att värdarna känner sig »sedda« tror Bibi Rödöö är en viktigt del av Sommar i P1:s framgång. Sommarvärdarna tas om hand hela vägen, från första samtalet, via manusarbete till inspelning och sändning av programmet, till återträffen på sensommaren. Under Sommar i P1-säsongen är tidningarna ofta intresserade av att skriva om programmen innan de hunnit sändas. Det händer att journa-lister får förhandslyssna, men aldrig utan Sommarvärdens samtycke. Även här handlar det om förtroende – värdarna ska aldrig behöva oroa sig för att Sveriges Radio lämnar ut pro-grammet bakom deras ryggar. ■

sommar i P1


sommar i P1 – radiosuccé på exportSommar i P1 har blivit ett fenomen i svensk radio. Vilka som blir årets Sommarvärdar är topphemligt fram till presskonferensen i juni. text Maria Edlund | foto Istock



radiominnenradiominnen

kjell alinge (vid ratten) och redaktionen, bestående av lars-göran nilsson, Jan ferm, Monica schmidt, Janeric sund-quist, lennart Wretlind och stefan Wermelin. Det här var året när Eldorado började sän-das. Idén var att blanda röster, musik, och ljud som inte hörde dit. Alla i redaktionen gjorde inslag, som sedan klipptes isär och pusslades ihop på ett nytt sätt.

– Om vi hade en intervju slängde vi in den i 16 bitar blan-dat med effekter och musik. Vi skrev varje dag i flera timmar, och spelade in. Sedan bröt vi sönder och gjorde om. Förar-betet skulle inte höras, säger Kjell Alinge, som var Eldorados programledare och hjärta.Programmet har genom alla år varit bräddfullt brusande och oförutsägbart att lyssna på. Dess rikedom och nyckfulla

bohemiska ljudvärld står i skarp kontrast till Kjell Alinges hem. Inte en brödsmula syns på vare sig köksbänk eller golv i hans ljusa vackra vindsvåning. Det är här han lyssnar, läser och fortsätter öva sin radioröst. På Radiogalan i fjol fick Kjell Alinge Radioakademins Hederspris med motiveringen: »Han har alltid vandrat sin egen väg med ständiga fram-gångar hos de svenska radio-

lyssnarna. Han är en målande personlighet med ett unikt eget uttryck som gjort honom till den radiokonstnär han är…//« – Jag blev jättefånigt

smickrad över hederspriset! Jag vill göra mer radio. Jag skulle vilja starta en kanal och sända dygnet runt. Om man hade 43 000 poddar och styckade sönder dem, då skulle det fungera, då skulle man ha en kanal. ■

1980: eldorado tar Plats

i eterntext Maria Bergman | foto Anders Roth



J ag har en gång gjort ra-dioreklam. »Le medan du pratar, bara« sa de. Så där

stod jag och log och log och log in i mikrofonen medan jag rabblade namn på olika korvar. Det var ett bra jobb. Eller – nej – det var det ju inte. Men det var ett lukrativt jobb. Mycket pengar för minimal insats. Sen ringde de aldrig igen. Så var det med det.

Allt är egentligen en fråga om betoning. Tonträff. Tonläge. Inte bara i radio, utan också i livet. Vi talar med kluvna tungor, vi talar med tusen röster. Vi har telefonröster (officiella, mer alt än gällt), vi har bäbisröster (sjungande, jollrande) och så har vi grälrösterna (raspiga, höga, så att volymkontrollen slår över i rött).

jag försöker lära mig att bråka. Att få in den rätta, råa bråktonen. Det går sådär. Jag har aldrig förstått mig på själva bråkstrukturen. Först ska man bli arg, sen ska man – helt spon-tant (så vitt jag förstår) – säga (eller skrika) oövertänkta saker till varandra. Det som liksom fal-ler en in. Eller? Är det det som är tanken? Eller snarare: är det det som i n t e är tanken?

Och det är där nånstans jag tappar grälfarten. Det här kan bero på en på gränsen till fobisk

konflikträdsla, men det kan ock-så bero på att jag l y s s n a r för mycket. Inte på tonläget, utan på det som sägs. Och eftersom det brukar vara så många frågor på en gång (ÄR DU HELT DUM I HUVUDET? HUR TÄNKTE DU EGENTLIGEN? VA?! SKA DU HÅLLA PÅ SÅDÄR? TYCKER DU DET?) tar det helt enkelt lite tid för mig att svara. Jag behöver tänka lite på saken. Och det är naturligtvis ohållbart. Att »tänka lite på saken« är inte grälkom-patibelt. Det är först när jag står i duschen många timmar se-nare, eller är ute på promenad dagen därpå som jag kommer på vad jag borde sagt till svar, till försvar. Men då är det förstås försent. Och när jag har försökt efter-gräla har jag fått höra att, ja, visst, men jag menade ju inte vad jag sa, jag var ju bara arg.

så vad ska jag lära mig av det? Att jag inte ska lyssna? Att man inte behöver mena vad man säger? Jag vet inte. Allt känns väldigt oklart. Tanken är förstås att man inte ska besvara frågor alls när man bråkar. Man ska bara fråga tillbaka. (MEH! DU DÅ!) Tanken är att man ska hitta rätt tonläge. Och kanske har jag inget ilsket tonläge. Jag har det sarkastiska, jag har det kärleksfulla, jag har det fnittriga, jag har det fundersamma, jag

har det ledsna glada uppgivna upprivna uttråkade underfun-diga, men jag har inte det arga.

och jag kan uppenbarligen inte heller le med rösten. Eller – snarare – ljuga med tonläget.

Så kanske ska jag inte ta dig så mycket på orden som på tonläget? Men tills jag har lärt mig det tränar jag på att vara arg. Så passa dig. Rätt vad det är kan jag både le och leva om med absolut gehör. ■

Jessika gedin är kulturjournalist hon är sedan många år medlem i panelen i spanarna i P1 som sänds på fredagar kl 15.

»Försöker lära mig att Bråka. det går sådär«

Radiorösten P2:

eva sJöstrandförra året genoMförde hon den vildaste idén hittills. eva sJöstrand, PrograMle-dare och ProdUcent På P2, iscensatte en Konsert Med gotlands alla KyrKKlocKor den 8 JUni.

text Ulrica Bengtsdotter | foto Mattias Ahlm

Kort om Eva:bor I Visby.fritid Sjunger i kör, spelar primbalalajka, skriver, springer, umgås med familjen; viktigt i livet är att hinna tänka. aktuell I Lördagsmorgon i P2 och med poesisviten »Kan ha hänt«, samt »Änglar och dra-kar« – en bok om de gotländska medeltida kyrkorna.

vilket stolleprov. Det var det häftigaste jag har gjort. Hit-

tills, tillägger Eva Sjöstrand, och låter förstå att det inte är uteslutet med fler kreativa överraskningar.

Idén om klockkonser-ten kläckte hon med Owe Ronström när de jobbade ihop med P2-programmet

Mimer. Det var drygt hundra klockare och lika många

frivilliga som förde över klangen till servrar i radiohuset i Visby med hjälp av sina mobiltele-

foner. I Visby fanns stort teknikerteam från Sveriges

Radio på plats för att klara ut sändningen, ett upp-drag »tuffare än ett OS«, enligt de inblandade.

Konserten sändes runtom i andra europeiska

radiostationer och förstås i Lördagsmorgon i P2 som Eva Sjöstrand är programledare för.

Det är Luciadag när Eva Sjöstrand kommer till Stock-holm med morgonflyget från Gotland, och hon har redan hunnit gå på Luciakonsert i Visby domkyrka. Själv är hon alt i »Allmänna sången i

Visby«. Men hon spelar också det udda instrumentet prim-balalajka i Gotlands balalajka-orkester. Det lokala kulturlivet är en stor del av Evas liv och Gotland sätter sin prägel på mycket av det hon gör, även i rikssända P2. Hon väver ofta in poetiska bilder av sitt landskap i musikpresentationerna.

– Allt liv är lokalt och att bo på Gotland är bra som horisont, att vara lite i periferin ger överblick, plus att där finns en sådan positiv kraft.

I Lördagsmorgon spelar hon lugn, harmonisk musik, klassisk, ibland med inslag av folkmusik och jazz: Nytt blan-dat med äldre musik. Allt kom-menteras med en blinkning till litteratur och kulturhistoria och varje program innehåller minst ett verk av en kvinnlig tonsättare.

– Jag botaniserar gärna bland glömda personligheter och texter. Där kan vi på radion göra en insats, för jag tror det är farligt att glömma sin historia, utan kopplingar bakåt i tiden blir man ett rö för vinden.

• Lördagsmorgon i P2 sänds i P2, lördagar kl 9

KA

RIN

ALF

RED

SSO

N

KröniKan


vinjetterKontaKta sveriges radio där dU Bor

sveriges radio aB105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 20Tel 08-784 50 00Fax 08-784 15 00

sveriges radio Berwaldhallen105 10 StockholmBesök: Dag Hammarskjölds väg 3Tel 08-784 50 00Fax 08-784 15 00

sveriges radio sameradionBox 225981 24 KirunaBesök: Österleden 210980-750 20

sveriges radio sisuradio105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 2008-784 50 00

sveriges radio BlekingeBox 305371 25 KarlskronaBesök: Högabergsgatan 30455-36 68 00

sveriges radio dalarnaBox 123791 23 FalunBesök: Engelbrektsg 27–29023-77 77 00

sveriges radio gotlandBox 1324621 24 VisbyBesök: Östra Hansegatan 280498-75 00 00

sveriges radio gävleborgBox 6702801 74 GävleBesök: Nygatan 29, 3 tr026-66 65 00

sveriges radio göteborgPumpgatan 2405 13 Göteborg031-83 70 00

sveriges radio hallandBox 133301 04 HalmstadBesök: Köpmansgatan 41035-17 27 00

sveriges radio JämtlandLingonvägen 7 B831 62 Östersund063-16 06 00

sveriges radio Jönköping551 92 JönköpingBesök: Barnarpsgatan 35 D036-215 66 00

sveriges radio Kalmar391 83 KalmarBesök: Norra vägen 220480-45 80 00

sveriges radio KristianstadBox 505291 25 KristianstadBesök: Gasverksgatan 2044-775 12 00

sveriges radio Kronoberg359 40 VäxjöBesök: Västergatan 10470-72 60 00

sveriges radio Malmö211 01 MalmöBesök: Baltzarsgatan 16040-666 55 00

sveriges radio norrbotten971 71 LuleåBesök: Nygatan 30920-27 53 00

sveriges radio sjuhäradBox 27503 05 BoråsBesök: Katrinedalsgatan 22033-17 75 00

sveriges radio skaraborg541 24 SkövdeBesök: Norra Bergvägen 40500-77 30 00

sveriges radio stockholm105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 2008-784 95 00

sveriges radio sörmlandBox 641631 08 EskilstunaBesök: Rademachergatan 1016-16 16 00

sveriges radio UpplandBox 1552751 45 UppsalaBesök: Bredgränd 7018-17 40 00

sveriges radio värmlandBox 98651 03 KarlstadBesök: Verkstadsgatan 20054-777 26 00

sveriges radio västBox 654451 24 UddevallaBesök: Södergatan 110522-67 00 00

sveriges radio västerbotten906 15 UmeåBesök: Mariehemsvägen 4090-17 17 00

sveriges radio västernorrland851 79 SundsvallBesök: Krönvägen 18060-19 03 00

sveriges radio västmanlandBox 850721 22 VästeråsBesök: mäster ahls gata 6021-495 25 00

sveriges radio örebro701 80 ÖrebroBesök: Västra Bangatan 15019-19 20 00

sveriges radio östergötlandBox 500601 07 NorrköpingBesök: Västgötegatan 13 A011-495 41 00

AIRVING I P4

Fredagar 13.00-15.00. Lyssna var du vill – i mobilen och på webben


vinjetter

P2 Live – Sveriges största konserthus!Alla vardagar klockan 19-22 ger P2 Live dig de bästa konsertupplevelserna i radio med klassisk musik, jazz och folk- och världsmusik. Lyssna på fantastiska konserter med svenska och utländska solister, ensembler och orkestrar. Vi är också stolta över att ofta presentera musik med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören från vårt konserthus Berwaldhallen i Stockholm. På lördagarna sänder vi dessutom unika produktioner från de allra största operahusen.

sverigesradio.se/p2

Documents

02 › diverse › appdata › isidor › files › ...02 #01 2014 sveriges radio magasinet vinjetter inneHÅLL BLAND DE MEDVERKANDE: Jenny Mattsson, chefredaktör, reporter Ulrica