125 ÅR LKAB 1890-2015. Nu går energi- jakten vidare...ge och ta energi. Tänk så lite som be-hövs för att känna sig dödligt sårad för resten av dagen eller översköljd av

VECKOBLADET # 2 2015 1

Stora vinster att göra i befintliga processer

Nu går energi-jakten vidare

Sid 14-15

06

18

20

22

Bolagets spargrisEnergimål förbättrar miljönRestaurang invigd på nivå 1365Nyrenoverat i Siekasadje

Energibesparing

Anders Kitok

sidan 2

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – #2 MARS 2015

125 ÅRAV ENGAGEMANG, NYTÄNKANDE OCH ANSVAR.LKAB 1890-2015.

VECKOBLADET # 2 2015 0302 VECKOBLADET # 2 2015

CITATET

TUMMEN UPP

Vi måste alla arbeta med att minska energiförbrukningen – i smått som

stort. Minskad energianvändning leder i slutändan till lägre kostnader för LKAB.

Att spara energi är inte komplicerat. Vi kan alla bidra genom att se över vår situation och vad vi gör i vårt dagliga arbete. Då kommer vi att lyckas. Det är viktigt att vi alla tänker på energi - dagligen. Det kan handla om enkla saker i vardagen som att släcka lamporna efter sig, att stänga igen fönster och dörrar, att nyttja LKAB:s busstransporter mellan orterna och till arbetsstället istället för att åka bil, att minska på värmekostnaden genom att hålla en lagom temperatur på din ar-betsplats och så vidare. Förutsättning-arna för att göra något bra finns redan. Vi kan spara flera hundra miljoner kronor för LKAB genom att tänka till och agera energimedvetet.

Under 2014 har vi minskat vår energi-förbrukning med fem procent jämfört med 2010. Det är positivt. Under 2015 går vi in i en ny fas.

LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID

LKAB BEFINNER SIG i ett marknadsläge med låga järnmalmspriser. För att garantera en framtid måste LKAB tjäna egna pengar för att ha råd med framtida investeringar. Det enda sättet att själva kontrollera detta är genom att minska våra kostnader. Det är av högsta prioritet och energikostnaderna är inget undantag.

Ökade energibesparingar sänker LKAB:s kostnader

Vi kan spara flera hundra miljoner kronor för LKAB genom att tänka till och agera energimedvetet.

ANDERS KITOK, ENERGIDIREKTÖR, LKAB

Besparingsinitiativ och förslag motsva-rande 20 procent av LKAB:s energiför-brukning har tagits fram under åren 2013 och 2014. En del av dessa har förverkligats, dock kvarstår huvudde-len. Nu behöver vi tillsammans hjälpas åt att genomföra besparingarna.

När vi sparar energi minskar vi sam-tidigt koldioxidutsläppen och LKAB fortsätter att bidra till en bättre värld genom att dra sitt strå till stacken. Det du gör hemma för att spara energi, kan du göra även på arbetet. Planera din arbetsdag utifrån effektivitet. Var och en kan göra oerhört mycket.

Vi fortsätter vår energibesparingsresa, nu med en ännu högre takt. Resan ska vi göra tillsammans, du och jag.

OMSLAG: Renar på Kiirunavaara. Nya bangården i bakgrunden. FOTO: FREDRIC ALM

” Om vi tillsammans strävar efter att nå LKAB:s energi- och miljömål får vi framförallt en renare miljö, men även högre trovärdighet och bättre för-utsättningar att leva upp till lagar och krav.” LARS ERKKI, SEKTIONSCHEF, ENERGI OCH KLIMAT.

FOTO: FREDRIC ALM Tage Lundin, LKAB.

......till den nya matsalen och verkstadslokalerna på nivå 1365 i Kiruna under jord.

Omförhandling av leveran-törsavtal pågårLKAB. LKAB ser över avrops- och ramavtal med samtliga leverantörer. Huvuddelen av avtalen har omförhandlats under februari månad.

Priset på järnmalm har fallit med mer än 50 procent under 2014 och fortsätter att falla. Det ger LKAB helt nya marknadsförutsätt-ningar och påverkar bolagets lönsamhet.Inköpsavdelningen på LKAB arbetar ständigt med effektiva inköp och konkurrensutsätt-ning för att nå den lägsta totalkostnaden i varje affär. Det som är nytt är att LKAB omför-handlar redan avtalade priser.

– Det finns en stor förståelse bland leverantö-rerna om läget för gruvbranschen i allmänhet och LKAB i synnerhet. Självklart är det tufft, men ska LKAB fortsätta vara ett lönsamt före-tag måste vi tillsammans med våra leveran-törer agera för att sänka kostnaderna, säger Tage Lundin, inköpsdirektör. TINA BENSON

We’re rollin’ at 1365 KIRUNA. Tidsoptime-ring när den är som bäst, det menar Jan Levin som snabbt och smidigt rullar mellan jobben på nya hu-vudnivån 1365 på sin elektriska trehjuling. Praktiskt, miljövänligt och effektivt!

ERIKA LINDBLAD

SVARAR

Vilket är ditt bästa energibesparingstips?

FOTO: FREDRIC ALM

Maud Stenhult, sektionschef Agglolab, Malmberget:

– Att planera sin bilkörning.

Pernilla Nordin, forskningsas-sistent, Malmberget:

– Att släcka lam-porna när du går ut ur rummet.

Ola Rosendal, forskningsingenjör, Kiruna:

– Att gå till jobbet.

Visste du att LKAB genomför slumpvisa drogtester regelbundet? LKAB. Vårt bolag är en drogfri arbetsplats. Varje år genomförs cirka 1 000 slumpvisa drogtester av LKAB:s anställda och cirka 700 tester på entreprenörer.

Företaget NDP (Nordisk drogprevention) utför drogtesterna på uppdrag av LKAB:s företagshälso-vård. De som blir kallade är personer som slum-pas fram vid de datum då testerna äger rum. Syftet är att upptäcka användning av droger i tid och ha möjlighet att motverka missbruk. Vid kallelse till drogtest kontaktas i första hand den berördes chef som i sin tur meddelar sin medar-betare att denne är kallad till ett drogtest.

Efter samtalet ska personen inom 30 minuter infinna sig vid teststationerna, om inte särskilda skäl föreligger för att hinna inom den tiden. Ute-blivet svar innebär att allt är som det ska. Skulle testet vara positivt kontaktas den berörda perso-nen av en specialistläkare, därefter av företags-hälsovården och närmaste chef för att i samråd hjälpa den berörda att ta itu med problemet.

ERIKA LINDBLAD

VECKOBLADET # 2 2015 0504 VECKOBLADET # 2 2015

20%800gigawattimmar i energi-förbättringsåtgärder har identifierats i pelletsverken KK2, KK3 och BUV.


Kostnad per ortmeter2012: 36 000 kronor2014: 27 000 kronor

Antal ortmeter2012: 10 313 meter2014: 12 198 meter

Årsplan2012: 11 000 ortmeter2014: 11 500 ortmeter2015: 12 000 ortmeter

MALMBERGET. Nyckeln till stör-ningsfri produktion är delaktighet och analyser. De senaste två åren har antalet ortmeter i egen regi ökat med 2 000 meter i gruvan i Malm-berget.

– Siffrorna talar för sig själv. I år har vi höjt årsplanen, säger Johnny Olofsson, sektionschef för tillred-ningen i Malmberget.

Arbetet med operativ styrning, som systemet heter, är att helt enkelt följa upp det dagliga arbetet. Med hjälp av färgerna rött och grönt sym-boliseras om produktionsmålen för varje skift uppnåtts eller inte. Det här är en del som även finns med i arbetet med OpEx steg två.

Metoden påbörjades för två år sedan på allt arbete med tillredning, öppningsborrning och rasborrning, under jord.

– Det handlar om att visualisera hur det går i produktionen under varje skift. Vi följer upp arbetet på morgonmöten varje dag. Där ser vi över resultaten och pratar om analy-ser och åtgärder till avvikelser, men även om det som gått särskilt bra

Det är männen och kvinnorna

ute på fältet som ”äger” analyserna, poängterar Johnny Olofsson.

– Tidigare fick vi aldrig riktigt veta vad som gått fel. Nu ser vi direkt, inte bara hur det gått, utan orsa-ken till resultaten. Exempelvis om det varit ett oljeläckage som stört produktionen, säger Joakim Douhan, tillredare.

– Skillnaden är att vi nu ser det, i rött och grönt. Om det har gått lite sämre på skiftet innan så styr vi om lite i arbetet. I början tänkte vi, ”vad ska det här vara bra för”. Men nu får vi mer ett eget ansvar och alla vill göra ett bra jobb, säger Malin Heino, tillredare.

Johnny Olofsson införde operativ styrning, som är ett väl beprövat system i många andra företag. Han påpekar att det är genom samtal och delaktighet som framgången har nåtts.

– Det här har gett ett ökat med-vetande och alla blir synliga på ett positivt sätt. Det bygger en stolthet och siffrorna visar på en enorm ef-fekt. Alla gör ett fantastiskt bra jobb. Nu ska vi försöka utveckla detta och sprida det här vidare, säger han.

MARITHA MOSSBERG

Grönt och rött ger resultat

Det handlar om att visuali-sera hur det går i produktionen under varje skiftJOHNNY OLOFSSON

ANSVAR

MALMBERGET. På två år har an-vändandet av vatten minskats till ungefär en tredjedel i pelletsver-ket MK3 i Malmberget.

– Vi söker hela tiden nya lös-ningar och förbättringar. Det är roligt när sådana här resultat nås, säger Niklas Andersson, produk-tionschef och tekniker i MK3.

En av de främsta orsakerna till en minskad förbrukning av vatten är att pumpgropen, dit allt spolvatten från pelletsverket pumpas, har byggts om. En annan orsak är att antalet spolrännor under trans-portörerna har minskats. Det här leder till miljövinster. Utsläppet av vatten till klarningsdammen mins-kar och det leder till färre utgräv-ningar av dammarna som betyder kostnadsbesparingar i framtiden.

– Vi har gått och går framåt, steg för steg, säger Niklas Andersson.

– En gång per år kan vi göra insatser och det är under repstop-

pen i maj, säger Torbjörn Ahnqvist sektionschef på pelletsverket MK3.

Kostnaderna för vatten har mins-kat med 1,3 miljoner kronor sedan 2012.

– Nu jobbar vi på den så kallade varma sidan. Vi ska ta till vara på det varma vattnet från pelletsver-ket och skickar tillbaka det till anrikningsverket. Det kommer att betyda högre tempertur på råkulorna, produktionen ökar och oljeförbrukningen minskar, säger Torbjörn Ahnqvist.

Arbetet pågår också med att minska vattenförbrukningen i Bandugnsverket, BUV.

– Målet är att vi ska ha lika stor förbrukning i båda pelletsverken, säger Torbjörn Ahnqvist.

I Bandugnsverket har förbruk-ningen hittills minskats med 29 procent. I MK3 är minskningen hela 67 procent.

MARITHA MOSSBERG

Fokus på vattenförbrukning Vattenförbrukning

2012 Bandugnsverket, BUV, 7 miljoner kubikmeter

2014Bandugnsverket, BUV, 5 miljoner kubikmeter

2012 MK3, 11 miljoner kubikmeter

2014 MK3, 3,6 miljoner kubikmeter

NYTÄNKANDE

Niklas Andersson, produktionschef och tekniker på pelletsverket MK3 i Malmberget.Torbjörn Ahnqvist, sektionschef på pelletsverket MK3 i Malmberget.

ska energianvänd-ningen minskas med fram till 2020.

FOTO: MARITHA MOSSBERG

Joakim Douhan och Malin Heino, tillredare i Malmberget. Johnny Olofsson är sektionschef på tillredningen, Malmberget.



FOTO: JOSEFINE EJEMALM.

Det skimrar från människor som mött kärleken och är för-älskade. Häromdagen träffade

jag en person som med strålande ögon berättade om sin nyfunna älsk-ling. Energin lyste och gnistrade och en del av den personens kraft så att säga skvätte över på mig. Jag kände mig glad och uppfylld av styrka efter det mötet. Flera timmar senare berörde det mig fortfarande. Vilken härlig känsla.

Ett möte, ett ord, en blick kan både ge och ta energi. Tänk så lite som be-hövs för att känna sig dödligt sårad för resten av dagen eller översköljd av positiv energi som du mött hos en annan människa. Utan att alltid vara medveten om det, sprider vi glädje eller sorg. Din lycka kan lätt bli andras påfyllning av kraft.

Solen, musiken, bilen i kombination, ger mig energi och gör mig glad. Att uppfyllas av energi kan vara så många olika saker. Nyligen har jag upptäckt att fysisk träning även ger mig energi. Ja, jag vet att det gör det, men tidigare har jag väl inte gett det någon riktig chans, inte förrän nu. En vänlig gest, ett vänligt ord bara så där i förbifarten höjer min dag. Lite uppmuntran både hemma och på jobbet är ett fint energitillskott.

Energikällorna finns hela tiden omkring oss. Det handlar mest om att hinna fånga den vänliga blicken eller leendet. Så stanna upp lite – ta till dig kraften som kommer från naturen, människorna och djuren. Var öppen för den där påfyllnaden vi så innerligt väl behöver varje dag. Kom också ihåg att ge. För livet är ett tagande och ett givande också när det gäller energi.

Och så det där med kärleken – där bara en annan människas berättelse om lyckan kan få dig att må bra för resten av den dagen.

Samarbete gav slangbutikKIRUNA. En butik för hydraulslangar har öppnat i Kirunagruvan. Butiken är resultatet av ett gott samarbete mel-lan flera olika avdelningar på LKAB.

Hydraulslangar finns i nästan alla maskiner som används under jord, både i LKAB:s egna och entreprenörers fordon. Utan en fungerande hydraulik står maskinen stilla. Nya slangar och ledningskomponenter köps ofta i buti-ker i samhället.

– Vi måste jobba smart när vi kommer ner på större djup i våra gruvor. Det är inte hållbart att köra upp på stan för att handla. Den här butiken sparar tid och pengar, både för LKAB och för våra entreprenörer, säger Kerstin Lindmark, operativ inköpare mot gruvan.

Underhållsingenjörer, mekaniker, förråds- och inköpspersonal funderade tillsammans på alternativa lösningar för slanginköp. I samband med flytt av verkstäder och förråd till nya huvud-nivån på 1365 metersnivån förverkli-gades en av idéerna. En ny butik var född.

– Samverkan över avdelningsgrän-serna i kombination med nytänkande har varit en förutsättning för det här arbetet. När det gäller butiker finns det bara utvecklingsmöjligheter, säger Jan-ne Levin, underhållsingenjör på PNM (produktion norra mobila maskiner).

TINA BENSON

Välkommen in i slangbutiken!


Maritha Mossberg: Livet – ett givande och ett tagande

Energi-källorna finns hela tiden omkring oss

06 VECKOBLADET # 2 2015

Ursprungsland: Tyskland (ritad i Schweiz)

Antal vagnar: 68 (cirka 100 ton per vagn)

Första år i drift: 2001

Vikt: 180 ton (per enhet)

Längd: 22,9 meter

Bredd: 2,9 meter

Maxfart: 80 kilome-ter per timme.(60 kilometer per timme med full last)

Loket Bombardier IORE började levereras år 2000 och är världens starkaste eldrivna lok.

LKAB. Sedan en tid tillbaka står håll-barhet högst upp på dagordningen för många svenska industriföretag. LKAB:s ”IORE” gör logistiken till ett föredöme – en superstark, rullande spargris nödvändig för en effektiv transport.

”Kan man fotografera tåget, har ni en tidtabell?”, ”Kan vi köpa modeller av loket?”, ”Jag skulle göra vad som helst för att få åka med!?” är ett urval entusiastfrågor ställda till LKAB:s informationsmejlkorg. De äldre lokomotiven i bolagets regi, DM3, utvecklades då behovet av moder-niserade lok blev större efter andra världskriget. Svenska Asea DM3, som producerades fram till tidigt 1970-tal, var av pålitligt slag men föråldrat vid sekelskiftet. Därför specialbeställde LKAB Bombardier IORE med effekti-va, energiåtermatande asynkronmo-torer med miljö- och kostnadsbespa-ringar på cirka 25 procent. Resultatet blev också en ökad årlig kapacitet till 40 miljoner ton produkter.

För att hitta en intressant liknelse och milstolpe i svensk järnvägs-

historia kan vi backa bandet till år 1993. Projektet ”X2000” startade på 1980-talet av Kalmar Verkstad med målet att ta landets persontågstra-fik in i 2000-talet med sex stycken toppmoderna vagnar kopplat till en dragenhet med 160 kilonewton i startdragkraft och med en effekt om 3 260 kilowatt och max tillåten hastighet om 200 kilometer per timme. Bombardier Iore är kalibrerat annorlunda och med ett betydligt större effektuttag om 5 400 kilowatt per dragenhet, parkopplat i två dragenhet hela 10 800 kilowatt, nära tre gånger så mycket som ett X2000. Vridmomentet är hisnande 1 200 kilonewton i dragkraft.

I skrivande stund, och troligtvis många år framöver, är Bombardier IORE världens starkaste ellok och specialutvecklat för Malmbanan och de bistra vintrarna i den svensk-norska fjällen. Med ett ekipage på 8 500 ton och i runda tal 14 690 häst-krafter är det inte underligt att det ska till flertalet laviner och snöstor-mar innan IORE ställer in.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Bolagets spargris på hjulFOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON

Läs mer om IORE på

www.lkab.com/iore

08 VECKOBLADET # NR 2 2015

LKAB:s pelletsverk står för över 80 procent av bolagets totala CO2-utsläpp.

LKAB. Koldioxidutsläppen på LKAB följer energiförbrukningen som en skugga. Med minskad energiför-brukning sänks också utsläppen av koldioxid. Enkel matematik som kräver både nytänkande och ansvar.

Koldioxid (CO2) är en växthusgas som gör att jordens temperatur stiger. LKAB:s målsättning är att år 2020 ha reducerat koldioxidutsläppen per producerat ton pellets med 21 procent jämfört med år 2011.

– Det är en utmaning som påverkar oss alla, säger Lars Erkki, sektions-chef på Energi- och klimatenheten.

LKAB arbetar på bred front med koldioxidfrågan, bland annat med drivmedel. Två hybridbilar som kan köras på både el och diesel har köpts in. Det har även gjorts försök med biodiesel. Utvecklingsprojektet E-highway (elektrifiering med eldrivna lastbilar så kallade trolleybilar. ) undersöker möjligheten till elektri-fiering av malmtransporterna på väg E10 mellan Mertainen och Svappa-vaara.

– Att elektrifiera transporter är ett effektivt sätt att både minska kost-nader och koldioxidutsläpp. Sveriges elnät är stabilt och vår elproduktion är näst intill koldioxidfri. Dessutom är elkraft billigare än diesel, säger Roger Karlsson, projektchef på En-ergi- och klimatenheten.

Stora bovar i dramat är kol och olja. I dag drivs LKAB:s pelletsverk till stor del av just dessa fossila bränslen. Det innebär att pelletsverken står för över 80 procent av bolagets totala CO2-utsläpp. I pelletsverket MK3 i Malmberget pågår försök med att ersätta olja med naturgas.

Biobränsle istället för kol i Grate-kiln-verken är ett annat alternativ som undersöks.

– Vi tittar hela tiden på nya lösningar för att långsiktigt sänka vår energiförbrukning och därmed koldioxidutsläppen. Det är en över-levnadsstrategi för både LKAB och miljön, säger Lars Erkki.

TINA BENSON

Ner med CO2-utsläppen


FOTO: FREDRIC ALM

Vi tittar hela tiden på nya lösningarLARS ERKKI

NYTÄNKANDE

Så ska vi spara energi

LKAB använder stora mängder energi varje år. Ur ett kostnads- och hållbarhetsperspektiv är det angeläget att

minska energiförbrukningen. Även i det dagliga arbetet kan du och jag påverka LKAB:s användning av energi.

Här ger energi- och klimatenheten några energispartips.

FOTO: FREDRIC ALM VECKOBLADET # NR2 2015 09


Fia Lindroos, projektledare, energi och klimat:– Minska onödig vattenanvändning. I verken går det energi till att pumpa runt vatten. Stäng av vatten som står och rinner i onödan. Justera tidsjustering för automatisk spolning om ni märker att den ofta spolar golv som är rena. Det allra bästa är att undvika spill som ofta är orsaken till att spolning behövs.

Lars Erkki, sektionschef, energi och klimat: – Agera som om du vore hemma. Energin är lika dyrbar på arbetet. Ifrågasätt tryck-luftsanvändande, stäng öppna portar och möts effektivt via Lync eller telefon istället för att resa. Och givetvis så har du ald-rig bilen stående på tomgång, eller hur?

Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling:– Energikostnader är en kostnad som alla på LKAB kan påverka i olika grad. En stor potential för minskade energi-kostnader är att utrustningar eller anläggningar fungerar som tänkt och används så ef-fektivt som möjligt. Börja med att titta på vad som använder energi på din arbetsplats och börja jobba med det som du kan påverka av den förbruk-ningen.

Roger Tegel, energiarkitekt, en-ergi och klimat:– Försök köra alla processer så jämnt som möjligt. Följ de styrvärden och parametrar vi har för att till exempel hålla en jämn fukthalt och rätt finlek på sliget. Bäddens jämnhet är också viktigt för energiförbrukningen. Om alla led före kulrullning fungerar bra kan vi spara 5-10 procent i energiförbrukning i pelletsverken.

Anders Kitok, energidirektör:– Tänk på energi dagligen. Stäng igen fönster och dörrar, nyttja LKAB:s busstran-sporter mellan orterna eller till arbets-stället istället för att åka bil. Minska på värmekostnaden genom att hålla en lagom temperatur på din arbetsplats. Vi kan spara pengar för LKAB genom att tänka till och agera energimedvetet.

Stefan Törnman, projektle-dare, energi och klimat:– Felanmäl så fort du upptäcker trycklufts- eller vattenläckage så det blir åtgärdat. Båda medi-erna förflyttas långa sträckor inom LKAB. Kostnaderna är höga då tryckluft och vatten kostar omkring 5 respektive 20 öre per kubikmeter.


10 VECKOBLADET # 2 2015 VECKOBLADET # 2 2015 11

FOTO: FREDRIC ALM, G. RÚNAR GUDMUNDSSON OCH LKAB

Namn: Nelia Castro.

Familj: Pojkvän i Narvik och mamma i Porto.

Bor: Malmber-get.

Yrke: forsknings-ingenjör.

Fritidsintres-sen: stickning, fotografi, längdskidåkning, njuta av Sveriges sociala kultur.

Bästa egen-skap: Väldigt motiverad att ta mig an nya projekt och utmaningar.

1 Hur kom du till LKAB?– Jag växte upp i Porto i Portugal.

När jag hade tagit min master-examen vid universitetet i Porto sökte jag till Leonardo DaVinci-programmet. Det gjorde det möjligt för mig att arbeta på Norwe-gian Geological Survey i Trondheim i Norge. Min handledare frågade mig om jag var intresserad av att bli doktorand. Jag fick ett stipendium för att forska inom betongteknologi vid Norwegian University of Science and Technology. Efter att jag disputerat har jag bott på Svalbard och i Narvik tillsammans med min pojkvän. För ett år sedan sökte jag en forskartjänst på LKAB och flyttade till Sverige!

2 Vilka är dina arbetsuppgifter?– Jag arbetar med agglomerering,

mer specifikt med bindemedel. Ag-glomerering används för att definiera den kalla delen av pelletsprocessen. Med andra ord, det som kommer efter att slurryn når fram till pelletsverket och formas till kulor för att sedan transporteras vidare. Min forskning är för närvarande fokuserad på bindeme-del, vilket kan beskrivas som limmet som håller ihop kulorna. Jag forskar på organiska bindemedel såväl som bentonit.

3 Hur arbetar din avdelning med besparingar?– Ett exempel är att vi testar

organiska bindemedel som är billigare. Utmaningen är att

produktens karaktär måste bibehållas. Ett annat alternativ är att försöka hitta ett bindemedel som med en bättre funktion skulle innebära att vi behöver använda mindre

mängd i processen. En ny typ av bindemedel skulle

även kunna betyda att vi kan förbättra pelletsens karaktär.

4 Vad tycker du mest om att göra sedan du flyttade till Sverige?

– Jag älskar att fotografera och hand-arbeta med stickning. Jag håller även på att lära mig att åka längdskidor, men jag är bättre på pulkaåkning.

5 Vad är det bästa med att arbeta på LKAB?

– Det är roligt att det finns så många olika saker att arbeta med i företaget.

6 Vad betyder ENA för dig?– När du arbetar för ett företag och

inte är engagerad eller försöker leva efter företagets värderingar, då gör du på något sätt inte hela ditt jobb.

HOLLY NELSON



NELIA FORSKAR FÖR ATT GE PELLETSEN RÄTT KARAKTÄR-OCH PÅ FRITIDEN LOCKAR PULKAÅKNING

MALMBERGET. Nelia Castro har bott på många platser i Europa och har samti-digt fått ovärderlig erfarenhet och utbildning. Kunskaperna använder hon nu i sitt arbete på LKAB:s forskningsavdelning.

ENGAGERAD

Jag älskar att fotografera och

sticka

FOTO: HOLLY NELSON



LKAB. Genom att identifiera de källor där energiförluster förekommer har LKAB sparat många gigawattimmar. Ett fortsatt mål är energikost-nadsminskningar utan inves-teringar, att utveckla befintlig process och utrustning.

Avdelningen för energiutveck-ling har under 2014 genom-fört systemanalyser runt om i LKAB:s verksamhet i syfte att ta reda på vart det finns energiförluster. Arbetet har lett till goda resultat. Energiför-bättringsåtgärder motsvarande mer än 800 gigawattimmar har kunnat identifieras i tre pel-letsverk; KK2, KK3 och BUV. Det är nästan 20 procent av hela

LKAB:s förbrukning. Arbetet har genomförts utifrån en välbeprövad arbetsmetod som bygger på LEAN.

– Vi anpassade arbetsproces-sen till LKAB:s verksamhet hösten 2013. Det resulterade i ett arbetsätt som fokuserar på de tre M:en; medarbetare, me-tod och styrning samt maskin och process. Utifrån det tog vi sedan fram en energihandbok där processen beskrivs, säger Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling.

En systemanalys är kort och gott en diagnos över verksam-heten i syfte att ta reda på var det finns energiförluster.

– Vi tittar på orsaker och åt-gärder för att minska förluster-

na. Vår avdelning har genom-fört intervjuer med personalen i verken och fångat upp kunskap som de besitter. Resultatet blir att ta fram en handlingsplan för verksamheten kopplat mot de tre M:en, säger Stefan Lahti.

Ett projekt som pågått under en längre tid är ett nytt styrsys-tem i Kiruna under jord. Det projektet är nu i hamn. Fläkt-styrsystemet är ersatt med ett toppmodernt styrsystem som både spar pengar och energi.

– Det nya styrsystemet gör att vi kan styra fläktar som tidigare inte hade styrning. Vi har dessutom möjlighet att mäta luftkvaliteten, styra portar och varvtalsstyra fläktar, säger Stefan Lahti.

Stora vinster att görapå energibesparingar Samtidigt har flertalet andra

energiprojekt pågått under 2014. I sovringsverket, vid finkrossen och ficktopparna, har belysningen bytts ut till LED-belysning. Det handlar om totalt 800 armaturer som har bytts ut plus tillhörande kabla-ge. Investeringen har lett till en energibesparing på 62 procent. Resultatet medför minskad energi till följd av minskat underhåll då LED-belysningen håller betydligt längre.

– Vi har även gjort andra studier såsom förstudier och förprojektering av värmeåter-vinning av gruvventilation samt utfört fullskaleförsök med biodiesel på bussarna, säger Stefan Lahti.

LKAB samarbetar också med Tekniska verken i Kiruna och ser över Kirunas potential och möjligheter, bland annat att använda spillvärme som bas.

I sovringsverket, vid finkrossen och ficktopparna, har belysningen bytts ut till LED-belysning. Investeringen har lett till en energibesparing på 62 procent. FOTO: ULF MUKKA

Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling.

Målsättningen med projektet är att Kiruna ska ha Sveriges billigaste fjärrvärme.

– I Svappavaara tittar vi på framtida energisystem på LKAB:s område och de pannor som påverkas när vi börjar bryta i Leveäniemi. Vi har även gjort fullskaleförsök med slaggförhindrare i KK2, säger Stefan Lahti.Fokus under 2015 kommer

dock bli att bygga vidare på de tre M:en och göra daglig uppföljning.

– Men vi pausar systemanaly-serna något för att lägga resur-ser på daglig uppföljning och genomförandet. Vi kommer att stötta Mining i arbetet. Målet är energikostnadsminskningar utan investeringar, att utveckla befintlig process och utrust-ning, säger Stefan Lahti.

JOHANNA FOGMAN

FOTO: JOHANNA FOGMAN

Efter

Före


Nya läget kräver fler besparingar

LEDARE OPEX REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID


LKAB. Det kraftiga prisfallet på järnmalm leder till pressad lönsamhet. LKAB står inför yt-terligare kostnadsbesparingar samtidigt som tillväxtinves-teringarna i de nya gruvorna fortsätter enligt plan.

Med ett rörelseresultat på 205 miljoner kronor och en rörel-semarginal på fyra procent för fjärde kvartalet speglar LKAB:s resultat ett förändrat marknads-läge. Samtidigt är efterfrågan på förädlade och högkvalitativa järnmalmsprodukter, såsom pellets, fortsatt god.

– Det visar att vi är rätt positionerade i vårt kunder-bjudande med klimatsmarta järnmalmspellets. LKAB har för avsikt att öka utbudet av förädlade produkter, främst genom ökad pelletsproduktion i Kiruna, säger Lars-Eric Aaro, vd på LKAB.

Kostnadssänkningar motsva-

rande 700 miljoner kronor genomförs för att försvara LKAB:s konkurrenskraft på marknaden. Det råder anställ-ningsstopp och en nödvändig minskning av personal med 400 tjänster fram till slutet av 2016. Omförhandlingar av inköpsavtal har även inletts.

Arbetet med tillväxtinves-teringar i Svappavaarafältet fortsätter dock enligt plan.

– De nya gruvorna ger oss ökad flexibilitet och kompen-serar för eventuella störningar i underjordsgruvorna, säger Lars-Eric Aaro.

Samtidigt har den utdragna tillståndsprocessen för de nya gruvorna medfört en kraftig försening av LKAB:s tillväxt-program vilket i sin tur har lett till betydande ekonomiska konsekvenser.

På världsmarknaden fortsät-ter de stora producenterna att leverera mycket fines, framfö-

rallt från Australien, men nu i år även från några nya stora fyndigheter i Brasilien. Det höga överutbudet väntas bestå ett antal år till. För att LKAB ska klara den nya tuffa markna-den gäller det att vara proak-tiva och vidta åtgärder. En del av arbetet handlar om att jaga störningar, lösa grundorsaken till att de uppträder, arbeta ef-fektivt och systematiskt i drift och underhåll.

– Det ger oss mer pellets/fi-nes vilket leder till ökade intäk-ter. Vi ska tillsammans vända på varje sten, se möjligheter och ha bästa möjliga kommuni-kation så alla förstår vårt läge och hur vi gör förbättringar. Så skapar vi ett LKAB som är ett uthålligt och ansvarsfullt bolag som värnar om kommunernas och regionens utveckling, säger Lars-Eric Aaro.

JOHANNA FOGMAN

FOTO: MAURITZ MAGNUSSONFör att LKAB ska klara den nya tuffa marknaden gäller det att vara proaktiva och vidta åtgärder.

ENGAGERAD

Minskad bemanning en nödvändighet

SVAR PÅ TAL: Grete Solvang Stoltz,

PERSONALDIREKTÖR, LKAB

LKAB. Med det nya marknadsläget som råder måste LKAB nu gå in i en ny fas.

– Fram till slutet av 2016 ska vi minska personalen med 400 tjänster i befintlig verksamhet. Förhoppningen är att genomföra neddragningen utan uppsägningar, säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör på LKAB.

Här har vi samlat några frågor och svar om personalminskningarna som LKAB står inför:

1 Varför måste LKAB genomföra personalminskningar?

– Vi är i ett nytt läge med priser på en lägre nivå, och vi bedömer att det kan hålla i sig de närmaste åren. Där-för måste vi ta nästa steg i våra bespa-ringar. Det är inte roligt, men absolut nödvändigt. Vi måste alla hjälpas åt.

2 Har LKAB genomfört några för-beredande åtgärder inför dagens

marknadsläge? – Vi började arbeta med besparing-

arna redan 2012 eftersom vi kunde se att priserna skulle sjunka men att efterfrågan på lång sikt skulle bestå. Det är därför vi investerat intensivt och försökt öppna nya gruvor, för att vara rustade för det nya läget på marknaden.

3 Hur ska vi minska på 400 tjäns-ter?

– Vi genomför en organisationsöver-syn i hela företaget och hoppas att vi

kan lösa en hel del av dessa tjänster ge-nom naturliga planerade avgångar de närmaste åren, bland annat pensione-ringar, och en stor andel internrekry-teringar till de nya gruvorna. Enheter och avdelningar arbetar just nu med detaljerade planer för neddragning-arna. Detta arbete kommer att pågå under mars och april månad.

4 Finns det risk för varsel?– Det beror på hur priserna

utvecklas, hur väl vi lyckas dra ner våra kostnader och i vilken takt vi kan öppna våra nya gruvor. Med de nya gruvorna kan vi producera större volymer och därmed sänka kostnaden per ton. Det är nyckeln för fortsatt lönsamhet, som tryggar jobben.

5 400 tjänster är ungefär 10 pro-cent av koncernens anställda.

Blir det osthyvelprincipen, det vill säga en jämn fördelning av personal-minskningarna över hela koncernen?

– Alla enheter och bolag kommer att behöva bidra för att vi ska lyckas. Utifrån vilken potential som finns kommer det sannolikt att innebära att det blir mer än 10 procent på vissa ställen och mindre på andra. Förhopp-ningen är att kunna genomföra per-sonalminskningarna genom naturlig avgång, övergång till nya gruvor och färre visstidsanställda. Lyckas vi inte komma fram denna väg kan uppsäg-ningar bli aktuella.

JOHANNA FOGMAN

Alla enheter och bolag kommer att behöva bidra för att vi ska lyckas

FOTO: FREDRIC ALM



Hur gör du för att fylla på energitanken?Johan Henriksson, projektle-dare, Kiruna:

– Friluftsliv, fiske, skoter och stugan. Speciellt under den här årstiden.

Ellen Teledahl, avtalschef, Kiruna:

–Genom att vara ute i naturen och umgås med nära och kära.

Rickard Sandström, projektle-dare, Kiruna:

–Jag tankar energi med kultur, genom musik, filmer och på OKQ8.

LKAB. Miljö- och energiarbetet på LKAB ska gå som en röd tråd från EU via Sveriges miljömål till koncern-ledningen och vidare till medarbe-tarna. För att tydliggöra betydelsen av energifrågan ska alla formulera ett energimål i sin verksamhets-plan.

Till 2020 ska energianvändningen per producerat ton i LKAB ha mins-kats med 20 procent. Uppsatta mål i verksamheten är en väg för att nå dit.

– Ett mål kan vara att minska resandet och istället ha videomöten. Ett annat kan vara att minimera tryckluftsanvändandet. Titta på

Energimål ger bättre miljövad din verksamhet kan göra, säger Lars Erkki, sektionschef, energi och klimat.

På Arena, i processen ”Arbeta med verksamhetsplanering” hittar du fler tips. Du kan också, till nästa arbetsplatsträff, bjuda in en kollega från energi- och klimatenheten som berättar mer om att sätta energimål på LKAB.

– Om vi tillsammans strävar efter att nå LKAB:s energi- och miljömål får vi framförallt en renare miljö, men även högre trovärdighet och bättre förutsättningar att leva upp till lagar och krav, säger Lars Erkki.

TINA BENSON

FOTO: FREDRIC ALMEtt energimål gör det tydligt vad just du kan göra för att förbättra miljön.

ENGAGERAD

Om vi tillsam-mans strävar efter att nå LKAB:s energi- och miljömål får vi framförallt en renare miljö

KIRUNA. Med ny teknik höjs LKAB:s dammkapacitet. Lösningen är spigot-tering som gör det möjligt att utöka kapaciteten på höjden.

– Det är en betydligt billigare lös-ning, säger Sara Töyrä, produktions-chef vid avdelningen för luft, vatten, deponi och dammar (PIM).

LKAB:s dammsystem ska rustas för att klara en ökad produktion. Ett byte av deponeringsmetod har påbörjats och näst på tur står flödet från KA1.

– Vi genomför dammhöjningar för att klara av produktionen. Nuvarande höjningsplan för Kiruna sträcker sig tio år framåt i tiden, säger Sara Töyrä

Med effektiva damm- och deponiåt-gärder kan nuvarande dammsystem ta emot mer anrikningssand utan att ta mer mark i anspråk. Det är möjligt genom spigottering.

– Med spigottering kan vi styra vart sanden hamnar, bygga på höjden och på så sätt öka kapacitetet, säger Sara Töyrä.

Det recirkulerande kretsloppet av vatten börjar i våra underjordsgruvor och slutar i förädlingsverken. Under resans gång och på väg tillbaka till

förädlingsverken passerar gruvvattnet och processvattnet ett omfattande dammsystem medan anrikningssan-den deponeras.

– Deponeringen har historiskt skett via rännor men nu pumpas anrikningssanden ut till dammarna, förklarar Sara.

Dammarna tar emot stora mängder anrikningssand vilket innebär att dammkapaciteten måste utökas för att klara produktionen. I det avseendet är spigottering en kostnadseffektiv lösning eftersom det möjliggör för en ökad styrning av sandens deponering inom sandmagasinet. Det innebär kost-nadseffektiva dammhöjningar efter-som den deponerade sanden används som byggmaterial vid kommande dammhöjnigar.

– Det är helt klart ett billigare alter-nativ.

I dagsläget är spigottlösningen för anrikningssanden från KA2 och KA3 på plats. Till våren är det dags för KA1.

– KA2 och KA3 har mycket hög till-gänglighet och anledningen till det är kommunikationen mellan verksperso-nal och deponeringspersonal. Det har fungerat mycket bra.

JOSEFINE EJEMALM

Spigottering – en teknik som höjer dammkapaciteten

FOTO: LKABSpigottering gör det möjligt att styra vart den deponerade anrikningssanden hamnar, bygga på höjden och på så sätt öka kapacitetet.

Namn: Sara Töyrä, produk-tionschef vid avdelningen PIM.

Dammsystem: Fem damm-system på tre verksamhetsorter, Kiruna, Svap-pavaara och Malmberget. Dammsystemet utgörs i huvudsak av sandmagasin och klarningsma-gasin.

Omfattning: Omkring 25 kilometer damm-kropp fördelade på 14 dammkrop-par.

Ungefärlig mängd recirku-lerat vatten: Kiruna, cirka 44 kubikmilimeter per år. Malmberget, cirka 30 kubikmilimeter per år.Svappavaara cirka 30 kubik-milimeter per år.SVARAR



Sista måltiden på 775 men första på 1365 KIRUNA. Torsdagen den 12 februari slogs dörrarna upp till den nya matsalen på nivå 1365.

I februari invigdes den nya matsalen och verkstads-lokalerna på nivå 1365 i Kiruna under jord. Under förmiddagen kunde besökarna, förutom att inta den första måltiden i den nya restaurangen, strosa omkring i de nya och rymliga verkstadslokalerna och lyssna på invigningstalet. Hydroscand hade även anledning att fira och bjöd på tårta i den nyöppnade slangbutiken på samma nivå. Butiken förklarades officiellt invigd med en slangklippning.

JOSEFINE EJEMALM

Kerstin Lindmark och Jan Levin invigde den nyöppnade slangbu-tiken med ett slangklipp. FOTO: JOSEFINE EJEMALM

Kerstin Lindmark förklarade den nyöppnade slangbu-tiken invigd.

Invigningen lockade många medarbetare till KUJ 1365.

Sven Gösta Johansson och Bengt Pounu firade med ärtsoppa och plättar i den nyöppnade restaurangen på 1365-meters djup.

Johan Mäkitaavola, Therese Lindroth och Bengt Persson besökte de nyöppnade verkstadslokalerna.


MALMBERGET. En ny hematitlinje som ska producera 0,4 miljoner ton hematitfines (MHF) per år byggs nu i Malmberget.

– Vi försöker att bygga så listigt som möjligt och kom-mer att återanvända mycket av den gamla infrastrukturen och nyttja befintliga anläggningar, Per Lundström, projektchef M15.

Hematitmalmen uppfordras via Alliansen bergspel och sovring sker sedan på mobil anläggning. Den nya anrikningsprocessen får en ny infrakt till befintlig kvarn som flyttas från anrik-ningsverket till den gamla

kvarnhallen i stålbandsverket. En ny byggnad för siktning, gravimetrikrets och avvattning av produkt byggs. Produkten transporteras efter förädlings-processen via transportband till befintliga men för tillfället avställda silos för vidare lastning till tåg.

– Vi återanvänder kvarnhal-len i Stålbandsverket, förtjocka-ren, de avställda järnvägssilo-sarna, samt delar av de gamla processmaskinerna, säger Per Lundström.

Projektet är en del i M15-pro-jektet, Malmbergets bidrag till LKAB 37. KAJSA LINDMARK

Ny produkt i stålbandverketHematitförädlingEfter malning magnetsepareras materialet, för tillvaratagande av en mindre magnetitandel. Den ”omagnetiska” hematiten anrikas därefter gravimetriskt, så kallad tyngdkraftsanrikning, vilket innebär att densitets-skillnaderna mellan de olika partiklarna utnyttjas. Den metod som LKAB använder går ut på att hematitslurryn matas in upptill i en kolonnformad tank samtidigt som en stor vattentillsats sker i kärlets nederdel och därmed ger en kraftig uppström genom separeringstanken. Skillnaden i sedimentationshastighet mellan hematit och gråberg, gör att det som är lättast, gråberget i det här fallet, följer vattenflödet till ett överlopp, medan tyngre partiklar, hematit, sjunker till botten/utmatningen. Det uppåtströmmande vattenflödet och pulpdensiteten i tanken är styrande för resultatet. Processen bygger på samma principer som guld-vaskning.

En ny produkt, MHF (Malmberget Hematit Fines) kommer i och med den nya hematitlinjen att se dagens ljus.

Skiss över den nya hematitlinjen.

Läs mer om M15-projektet

på Arena.

FOTO: KAJSA LINDMARK


WWW.LKAB.COM


MALMBERGET. Siekasadjestugan vid Vassaraträsket i Gällivare har fått en rejäl ansiktslyftning.

– Stugan har renoverats utvändigt och invändigt under sommaren och hösten 2014, säger Erik Johansson på LKAB Fritid i Malmberget.

Ytterpanelen har bytts och målats. Bal-kongen högst upp vid flaggstången på taket är reparerad. Huset har tilläggs-isolerats och en luftvärmepump har installerats för att minska energiför-brukningen. Alla ytterdörrar är bytta och köket har fräschats upp med en del nya inventarier och ommålning.

Stugan hålls öppen, för LKAB:s an-ställda med familjer och pensionärer,

under ett antal helger från februari till april. Det är medlemmar i Vitå-forsklubben, öppen för alla anställda i Malmberget, som turas om att bjuda på fika och grillad korv till besökarna under helgerna.

– I år arrangerar LKAB Fritid den årliga pimpeltävlingen, lördagen den 21 mars, vid stugan, säger Erik Johans-son.

Siekasadjestugan byggdes på 1930-ta-let på ön Kissansaari, Kattholmen, i Vassaraträsket. Det var dåvarande dis-ponent Jansson på Gällivare Bryggeri som lät uppföra byggnaden. Därefter såldes stugan till LKAB.

MARITHA MOSSBERG

Renoverad stuga

LKAB:S STUGOR

Björkliden

Torneälv

Kalixälv

Nakerijärvi

Laxforsen

Ritsem

Siekasadje

Vassarastugan (Salfstugan)

Samtliga stugor kan nyttjas av LKAB:s anställda med familjer samt bolagets pensio-närer.Mer information om alla stugorna hittar du på Arena:

http://arena/socialsites/LKAB-Fritid-Malmberget eller http://arena/so-cialsites/LKAB-Fritid-Kiruna eller ta direkt kontakt med LKAB Fritid.

Stugan har renoverats utvändigt och invän-digt under sommaren och hösten 2014

ANSVAR

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 8/5 Manusstopp 28/4

Maritha Mossberg0970 – 766 44073 – 074 36 45

JohannaFogman0980 – 714 75070 – 342 14 75

Kajsa Lindmark0970 – 767 78070 – 363 55 70

Åsa Haapasaari0980 – 714 29070 – 342 14 29

Tina Benson0980 – 710 85070 – 342 10 85

Erika Lindblad0980 – 712 41072 – 524 12 41

Josefine Ejemalm0980 – 649 10070 – 673 49 10

Fredrik Björkenwall0980 – 715 44072 – 526 15 44

Holly Nelson0970 – 737 37070 – 319 09 37

Anders Lindberg0980 – 783 55072 – 717 83 55

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. SOVRAT

Tack!Ett stort tack till alla för den fina uppvakt-ningen i samband med min pensionering.Kjell Nordmark

Tack för den trevliga middagen och all upp-vaktning vid min pensionsavgång.Christer Kemi

Ett stort tack till arbetskamrater och till LKAB för uppvaktningen i samband med min 50- årsdag! Anders Johnsson Det hände på LKAB25/2 Fullskaleförsök med enbart malm från de nya gruvorna till pelletsverken i Svap-pavaara.

18/2 Start för skid-VM i Falun som sponsras av LKAB.

17-20/2 Förhandling i mark- och mil-jödomstolen om slutliga miljövillkor för Malmberget.

13/2 LKAB:s bokslutskommuniké presenteras.

9/2 LKAB omförhandlar leverantörsavtal.

5/2 Huvudförhandling i mark- och miljö-domstolen om Leveäniemi.

27/1 Hjalmar Lundbohmsgården i Kiruna ägs åter av LKAB.

Det händer i LKAB18/3: Stadssekreterare Hanna Lagercrantz och Maja Fjaestad, biträdande lektor och teknisk doktor i teknikhistoria på Kungliga Tekniska högskolan, besöker LKAB.

18/3: Finansdepartementet besöker LKAB.

På nytt jobbKjell Olovsson, sektionschef vid produktion norra lastning, Kiruna.

Ellen Teledahl, avtalschef för Svappavaara, Kiruna.

Hans-Olof Wettainen, sektionschef för sektio-nen linjetrafik hos LKAB Malmtrafik, Kiruna.

Stefan Törnman, underhållsingenjör media och energi, Svappavaara.

Lediga jobbLediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: http://www.lkab.com/sv/Karriar/

FÖR NÄRVARANDE SÖKER LKAB:

Produktionsledare till bentonitanläggningen och hamnen, Luleå.

Underhållsingenjör till LKAB Malmtrafik, Kiruna.

Projektledare energi, Malmfälten.

Komponentreparatör till produktion infra-struktur underhåll, Kiruna.

Terminaloperatør, Narvik.

BLI MEDLEM I LKAB:S KONSTFÖRENING OCH VINN ETT KONSTVERK

Medlemsavgiften, 200 kronor per år, betalas via löneavdrag.

KONTAKT:För Kiruna/Narvik – Katarina Roxenfalk, tfn 1221 eller via mejl.För Malmberget/Luleå – Siw Tottie, tfn 6650 eller via mejl.Mer information om föreningarna finns på Arena/Sitemap/LKAB:s konstförening.

Erik Johansson utanför den nyrenoverade Siekasadjestugan.

FOTO: MARITHA MOSSBERGRenoverad från topp till tå.


GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

ackumulerat januari

BERÄKNAD BELÖNING

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

tkr

2015: 0 kr 2014: 3 082 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 28 feb

KIRUNA

Pelletsverk KK2 557 554



Anrikningsverk special 0 114

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 538 512

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 620 620

Pelletsverk MK3 591 532

Anrikningsverk till fines ANR 260 297

Totalt förädlade produkter 4 083 4 490

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 3 823 4 079

Fines (inkl. KMR) 260 412Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 26 feb

2015 2014

2015 2014Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 28 feb

2015

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2014

UPPNÅDD PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser.

Period: 1 jan - 28 febKvalitetsmål: 96 %

Uppnått K-värde:

91,6 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 28 feb

2015 2014

KOMMENTARERPeriod: 16 feb - 1 mars

NORRA, TUSEN TON

Råmalm (inkl. Konsul) - 117,8

Pelletsverk KK2 + 11,4

Pelletsverk KK3 - 14,7

Pelletsverk KK4 + 6,6

Svappavaara - 5,2

Specialprodukter 0,0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm + 21,7

Fines (MAF + MAC) - 21,2

MPBO BUV + 3,7

MPBO MK3 + 4,2

2 8763 0

45

118 31

2

118

4 38

3 4 83

6

¹

²

³

4

2 687

1 225

3 046

1 118

3 911 4

164

58

710

312

¹) Urspårning, probl. med styrsystem (1365m), etagebrist, fullt framåt.

²) Verkstopp pga. lagerbyte 36FL003.

³) Neddragen produktion pga. probl. i SA.

4) Rågodsbrist.

Documents

125 ÅR LKAB 1890-2015. Nu går energi- jakten vidare...ge och ta energi. Tänk så lite som be-hövs för att känna sig dödligt sårad för resten av dagen eller översköljd av