45
UPPSALA UNIVERSITET                 KANDIDATUPPSATS Företagsekonomiska Institutionen                 2008-05-30 Patrik Eriksson Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson       Företagsekonomiska institutionen   

Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

UPPSALA UNIVERSITET                 KANDIDATUPPSATS

Företagsekonomiska Institutionen                 2008­05­30

Patrik Eriksson

Rikard Josefsson

VinstutdelningHar den nya aktiebolagslagen 

påverkat bolagens utdelningsnivåer?

Handledare: Robert Joachimsson     

  Företagsekonomiska institutionen   

Page 2: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

Sammandrag

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående 

bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i 

årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin 

utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft 

någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från 

konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras 

årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av 

utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen. En mindre ökning av 

utdelningskvoten hittades, men den går inte att påvisa att den har något med 

lagändringen att göra. Utdelningsnivåerna varierar kraftigt mellan bolagen och det 

bidrar till att det inte går att säga något om samband mellan testade variabler och 

lagändringen. Inget samband mellan de testade variablerna och utdelningsnivåerna har 

hittats.

Förkortningar:

ABL Aktiebolagslagen

ÅRL Årsredovisningslagen

ROE Return on Equity

KI Konjunkturinstitutet

Page 3: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

Innehållsförteckning1 INLEDNING.............................................................................................................................................1

1.1 BAKGRUND.............................................................................................................................................11.2 PROBLEMDISKUSSION................................................................................................................................21.3 SYFTE....................................................................................................................................................2

2 TEORI ­ LAGÄNDRINGEN...................................................................................................................3

2.1 AKTIEBOLAGSLAGEN (1975:1385)............................................................................................................32.1.1 Reservfonden...............................................................................................................................42.1.2 Beloppsspärren...........................................................................................................................42.1.3 Koncernspärren..........................................................................................................................52.1.4 Försiktighetsregeln.....................................................................................................................5

2.2 AKTIEBOLAGSLAGEN (2005:551)..............................................................................................................72.2.1 Beloppsspärren...........................................................................................................................72.2.2 Försiktighetsregeln.....................................................................................................................8

2.3 KOMMENTARER TILL LAGÄNDRINGARNA....................................................................................................102.3.1 Reservfonden.............................................................................................................................102.3.2 Koncernspärren........................................................................................................................112.3.3 Försiktighetsregeln...................................................................................................................12

2.4 EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV UTDELNING....................................................................................................132.5 SAMMANFATTNING.................................................................................................................................14

3 METOD ..................................................................................................................................................15

3.1 DATAINSAMLING....................................................................................................................................153.2 URVAL.................................................................................................................................................153.3 TIDSPERSPEKTIV....................................................................................................................................173.4 STATISTISK METOD.................................................................................................................................173.4 VARIABLER...........................................................................................................................................19

4 EMPIRI OCH ANALYS........................................................................................................................21

4.1 UTDELNINGSKVOT..................................................................................................................................214.2 ANDEL BOLAG SOM ÖKAT UTDELNINGEN....................................................................................................224.3 RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL..............................................................................................................234.4 SOLIDITET.............................................................................................................................................244.5 LIKVIDITET...........................................................................................................................................254.6 KONJUNKTUR........................................................................................................................................264.7 ANALYS AV FAKTORER...........................................................................................................................26

5 FORTSATT FORSKNING....................................................................................................................29

6 SLUTSATS..............................................................................................................................................30

Page 4: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

7 REFERENSER........................................................................................................................................31

7.1 BÖCKER...............................................................................................................................................317.2 TIDSKRIFTSARTIKLAR..............................................................................................................................317.3 INTERNETKÄLLOR...................................................................................................................................327.4 SEKUNDÄRDATA....................................................................................................................................32

8 BILAGA...................................................................................................................................................33

8.1 BILAGA 1: FORMLER..............................................................................................................................338.1.1 Paired t­tests.............................................................................................................................338.1.2 Konfidensintervall för proportioner.........................................................................................34

8.2 BILAGA 2: STUDENTS T DISTRIBUTION......................................................................................................358.3 KONSULTFÖRETAG INOM JURIDIK OCH EKONOMI..........................................................................................36

År 2006...............................................................................................................................................36År 2005...............................................................................................................................................37År 2004...............................................................................................................................................38

8.4 TILLVERKNING AV MOTORFORDON, SLÄPFORDON OCH PÅHÄNGSVAGNAR..........................................................39År 2006...............................................................................................................................................39År 2005...............................................................................................................................................40År 2004...............................................................................................................................................41

Page 5: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Vinstutdelning till ägarna kan användas av bolagen på flera olika sätt, beroende på vad de 

vill uppnå. Det kan vara ett sätt att signalera bolagets ekonomiska framtidsutsikter. 

Marknaden reagerar ofta positivt på utdelningar vilket gör att aktierna kan öka i värde och 

bli mer populära.

Den 1/1 2006 trädde den nya aktiebolagslagen i kraft, där 17 kap. 3 § innehåller nya regler 

angående begränsningar av storleken på vinstutdelningar. En stor förändring är att den så 

kallade koncernspärren har tagits bort, vilket gör att ett moderbolag endast behöver ta 

hänsyn till sin egen balansräkning när de bestämmer storleken på en vinstutdelning. 

Koncernen måste dock beaktas i försiktighetsregeln, som säger att moderbolaget måste 

tillämpa denna både på sin egen och koncernens verksamhet. Försiktighetsregelns innebörd 

har förändrats och utökats för att göra den mer tydlig och tillämpbar. Avsättningskravet till 

reservfonden har tagits bort.

Moderbolag har fått en större möjlighet att förmedla sin aktuella ekonomiska situation 

samt framtidsbedömning när befogenheterna att bestämma storleken på utdelningen har 

ökat, vilket också kan innebära att det kan bli svårare att tolka de signaler de försöker 

sända. Även hur det går för koncernen kan bli svårare att tolka då moderbolaget inte 

begränsas i samma utsträckning som tidigare av koncernverksamheten. En ökning kan 

tolkas som att det går bättre för bolaget, men ökningen kan egentligen bero på friare regler.

Att tolka en eventuell förändring i utdelningspolicys kan vara svårt för mindre aktieägare 

som inte är insatta i bolagens verksamhet. Vår målgrupp är därför mindre aktieägare, som 

är intresserade av att se om den nya aktiebolagslagen har påverkat utdelningsbeteendet.

Page 6: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

2

1.2 ProblemdiskussionNu har vi passerat tidpunken för införandet av den nya aktiebolagslagen och bolagen har 

haft möjlighet att bestämma vinstutdelningen med hjälp av de nya reglerna. Det leder till 

att man kan fråga sig om vinstutdelningsnivåerna har förändrats på grund av detta.

Med avseende på förändringarna i nya aktiebolagslagen skulle man kunna förvänta sig en 

förändring i storlek på vinstutdelningen, då det är upp till moderbolaget att tolka och 

applicera försiktighetsregeln på sin verksamhet. Det skulle kunna vara så att bolagen delar 

ut mer än förut eftersom att de ska motivera utdelningen med grund i helhetsbilden av 

bolaget, något som de själva kan påverka. Det skulle också kunna var så att de istället delar 

ut mindre om de har svårt att i praktiken uppskatta sin ekonomiska verklighet eller tolkar 

den nya försiktighetsregeln stramt och då tar det säkra framför det osäkra. Ett ytterligare 

scenario skulle kunna vara att de fortsätter dela ut lika mycket som förr och kanske till och 

med fortfarande håller sig till de gamla reglerna, för att undvika att någon ifrågasätter 

utdelningen.

Har vinstutdelningsnivån förändrats på grund av aktiebolagslagens nya regler angående  

utdelningar?

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om vinstutdelningar har påverkats av införandet 

av de nya reglerna i aktiebolagslagen 17 kap. 3 § som ersatte föregående aktiebolagslagens 

12 kap. 2§, samt effekterna av borttagandet av reservfonden.

 

Page 7: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

3

2 Teori ­ LagändringenDen förra aktiebolagslagen kom ut 1975 och har sedan dess genomgått mindre 

förändringar för att anpassas efter nya förutsättningar. Dessa förändringar var inte 

tillräckliga och därför började man under 1990­talet att arbeta på en större omarbetning av 

aktiebolagslagen, vilket resulterade i en ny aktiebolagslag som ersatte den gamla 

aktiebolagslagen den 1/1 2006. Framtagandet av den nya aktiebolagslagen har haft som 

mål att göra lagen mer överskådlig och lättillgänglig genom att förenkla språket, reducera 

paragrafernas omfång, minska antalet hänvisningar mellan paragrafer och införa en 

innehållsförteckning för varje kapitel. Även anpassningar till dagens finansmarknad har 

gjorts, till exempel att svenska bolag allt mer verkar på en internationell marknad.

(Justitiedepartementet 2005 s. 1)

Här följer en redogörelse för äldre aktiebolagslagen (1975:1385) 12 kap. 2§ o1) nya 

Aktiebolagslagen (2005:551) 17 kap 3§, reservfonden samt en sammanfattning av och en 

kommentar till ändringarna.

2.1 Aktiebolagslagen (1975:1385)

Enligt den gamla aktiebolagslagen fanns det fyra begränsningar för att skydda borgenärerna och begränsa utdelningen:

• Reservfonden

• Beloppsspärren

• Koncernspärren

• Försiktighetsregeln

Dessa regler kunde inte brytas ens med samtliga ägares samtycke och även om bolaget vid 

den tidpunkten inte hade några fordringsägare (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§).

Page 8: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

4

2.1.1 ReservfondenVarje år skulle bolaget avsätta minst 10 procent av årets nettovinst till dess att 

reservfonden tillsammans med överkursfonden uppgick till 20 procent av aktiekapitalet. En 

överkursfond uppstod när bolaget i samband med aktieteckning erhöll större betalning än 

det nominella priset på aktierna. (Lönnqvist 2002 s. 120)

Reservfonden kunde användas för att täcka förluster när det inte fanns tillräckligt med fritt 

eget kapital, eller till ökning av aktiekapital efter att tillstånd från Bolagsverket eller 

domstol erhållits. (Svensson 2005 s. 114) Om bolaget på grund av tidigare förluster hade 

minskat reservfonden och överkursfonden till mindre än 20 procent av aktiekapitalet så 

skulle de årliga avsättningarna återupptas.

Från en borgenärs perspektiv var det betryggande att bolaget tvingades skapa bundet eget 

kapital, eftersom bolaget inte kunde välja att överföra motsvarande resurser till någon 

utanför bolaget och därmed sänka soliditeten i bolaget. (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 

2 §) Notera att reservfonden inte hade något att göra med hur dess värde skulle placeras i 

form av tillgångar. Den var precis som aktiekapitalet en bild av var kapitalet härstammade 

ifrån, inte vad det faktiskt skulle användas till i verksamheten. (Lönnqvist 2002 s. 117)

2.1.2 BeloppsspärrenBeloppsspärren innebar att ett bolag endast fick göra en utdelning om det bunda egna 

kapitalet var täckt. Det bundna egna kapitalet är täckt om tillgångarna i bolaget efter 

utdelningen uppgår till minst summan av skulder, avsättningar och bundet eget kapital, 

vilket lämnar kvar fritt eget kapital för utdelning. Det bundna egna kapitalet bestod av 

aktiekapital, överkursfond, reservfond och uppskrivningsfond. När en tillgång i ett bolag 

ökade i värde kunde de göra en uppskrivning, och motsvarande värdeökning kunde föras 

till uppskrivningsfonden. (Lönnqvist 2002 s. 69) Beloppsspärren medförde att utdelningen 

inte fick vara större än det fria egna kapitalet. Det fria egna kapitalet bestod av årets 

nettovinst plus balanserad vinst och belopp som avsatts till fria fonder, minus den andel 

Page 9: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

5

som bolaget tvingades avsätta till bundet eget kapital enligt reglerna om reservfonden. 

(Svensson & Danelius 2005 s. 158)

2.1.3 KoncernspärrenKoncernspärren angav att ett moderbolag inte fick dela ut mer än vad som redovisats som 

utdelningsbar vinst enligt moderbolagets egen balansräkning, men inte heller mer än den 

utdelningsbara vinsten i koncernens balansräkning. (Svensson & Danelius 2005 s. 161) 

Denna spärr hade med andra ord samma innebörd som beloppsspärren men med 

koncernen som utgångspunkt. Moderbolagen skulle således använda det lägre av sitt eget 

fria kapital och koncernens fria egna kapital när de beslutade om utdelning.

2.1.4 FörsiktighetsregelnFörsiktighetsregeln angående utdelningar uttrycktes på följande sätt i aktiebolagslagen 

(1975:1385) 12 kap. 2§:

Vinstutdelning får icke ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till  

bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i  

övrigt står i strid mot god affärssed.

Grundtanken är att bolaget inte skulle kunna göra värdeöverföringar som stred mot 

fordringsägarnas trygghetsbehov (Justitiedepartementet 2005b s. 382). Med 

värdeöverföring avses att en tillgång förs ut ur bolaget och blir någon utomståendes 

egendom. I stycket ingår begreppen konsolideringsbehov, likviditet, bolagets ställning i  

övrigt och god affärssed.

Konsolidering innebär att ett bolag förstärker sin ekonomiska ställning och det mäts i olika 

nyckeltal, främst av dessa är soliditet som är ett mått på hur mycket av bolagets tillgångar 

som är finansierade av eget kapital. Vilka mått som var viktiga avgjordes av bolagets 

Page 10: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

6

individuella förutsättningar, till exempel vilken bransch bolaget befann sig i, dess ålder och 

hur stort det var. (Justitiedepartementet 2005b s. 382) Andra mått som kunde vara 

relevanta var räntabilitet på eget kapital, resultatprognoser och investeringsbehov 

(Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§).

Bolagets förmåga att utföra betalningar på kort sikt kallas för bolagets likviditet. 

Kortfristiga skulder, det vill säga de utbetalningar som bolaget måste göra inom snar 

framtid, ställs mot bolagets tillgångar som snabbt kan omsättas och användas som 

betalningsmedel. En utdelning fick inte ske om det medförde att bolagets 

betalningsförmåga försämrades så mycket att de riskerade att inte kunna infria sina 

kortfristiga betalningsåtaganden. (Norstedts Juridik, 2005 12 kap. 2§)

Bolagets ställning i övrigt innebar att bolaget skulle beakta övriga relevanta förutsättningar 

för bolaget, samt händelser som inträffat efter räkenskapsårets slut och beslutet om 

utdelning har tagits, men innan själva värdeöverföringen utförts. Exempel på detta kan vara 

att varor som man räknat med att avyttra kan ha sjunkit mycket i värde eller att en gäldenär 

har fått betalningssvårigheter som drabbar bolaget negativt. Efter att en händelse av denna 

typ hade inträffat var det möjligt att kriterierna för utdelning inte längre var uppfyllda. Då 

var bolaget tvunget att ompröva utdelningsbeslutet. (Norstedts Juridik, 2005 12 kap 2§)

God affärssed fick aldrig någon dokumenterad innebörd gällande denna paragraf (SOU 

1997 s. 49). Försiktighetsregelns tillämpning har i sin helhet ifrågasatts för de bolag som 

inte hade någon branschbaserad affärssed att rätta sig efter (Justitiedepartementet 2005b s. 

383). Det medför att den var svårare att använda som underlag för utdelningsbeslut eller 

för att häva ett utdelningsbeslut.

Page 11: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

7

2.2 Aktiebolagslagen (2005:551)

I den nya aktiebolagslagen finns följande begränsningar uttryckta i 17 kap. 3§:

• Beloppsspärren

• Försiktighetsregeln

Båda fanns även i förra aktiebolagslagen, men deras innehåll har förändrats sedan dess. 

Precis som tidigare kan reglerna inte åsidosättas även om alla ägare är överens (Norstedts 

Juridik, 2007 17 kap. 3§). Syftet är att begränsa värdeöverföringar från bolaget som kan 

vara till borgenärers nackdel (Justitiedepartementet 2005b s. 376). Ett beslut i strid med 

reglerna är inte giltigt oavsett hur beslutet togs och om bolaget har borgenärer eller inte 

(Norstedts Juridik, 2007 17 kap. 3§).

2.2.1 BeloppsspärrenAktiebolagslagen (2005:551) 17 kap. 3§ 1 st.:

En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full  täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på  den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det  bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen.

Beloppsspärren kräver precis som tidigare att det finns täckning för bolagets bundna egna 

kapital. Bundet eget kapital består enligt ÅRL 5 kap. 14§ av aktiekapital, 

uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Bestämmelsen att en andel av årets 

nettovinst ska avsättas till reservfonden har tagits bort. Kapital som vid övergången finns 

redovisat i reservfonden ska fortsättningsvis också anses som bundet eget kapital enligt 

ÅRL 5 kap. 14§. En kapitalandelsfond skapas när ett bolag använder kapitalandelsmetoden 

för att värdera intressebolag och det medför en värdeökning på intressebolaget. 

Page 12: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

8

Värdeökningen bokförs mot kapitalandelsfonden. Notera att beloppsspärren inte längre har 

någon koppling till koncernspärren, eftersom den har tagits bort.(Norstedts Juridik, 2007 

17 kap. 3§)

2.2.2 FörsiktighetsregelnFörsiktighetsregeln är snarlik den som gällde under gamla aktiebolagslagen, dock har vissa 

ändringar gjorts. En värdeöverföring får endast göras om den uppfyller de krav som gör att 

den är försvarlig, ABL (2005:551) 17 kap. 3§ 2­3 st.:

Även om det inte finns något hinder enligt första stycket1 får bolaget  

genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den  

framstår som försvarlig med hänsyn till

1.  de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken  

av det egna kapitalet, och

2.  bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Om bolaget är ett moderbolag, skall hänsyn tas även till de krav som koncern­

verksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital  

samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Syftet är precis som tidigare att bolaget inte ska kunna föra ut tillgångar ur bolaget och 

därigenom skada tryggheten för borgenärerna (Justitiedepartementet 2005b s. 382). Regeln 

innebär att en värdeöverföring från ett bolag kan bli mindre än vad som tillåts av 

beloppsspärren, men inte större (Norstedts Juridik, 2007 17 kap 3§). Begreppen i det nya 

stycket som skiljer sig från förra aktiebolagslagen är verksamhetens art, omfattning och  

risker och försvarlig.1 En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen. (Beloppsspärren)

Page 13: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

9

Verksamhetens art, omfattning och risker innebär att till exempel ett bolag i en bransch 

som är konjunkturberoende, och därmed kan få varierande resultat över tiden, måste vara 

mer försiktiga med värdeöverföringar än ett motsvarande bolag som har stadig omsättning 

över tiden (Norstedts Juridik, 2007 17 kap. 3§). Begreppens införande beror på att man 

ville precisera vilka faktorer som ska påverka vid försvarlighetsbedömningen 

(Justitiedepartementet 2005b s. 384).

Som tidigare nämnts var begreppet god affärssed inte särskilt lämpligt eftersom det inte 

hade någon dokumenterad tolkning. Begreppet har nu bytts ut mot försvarlig med grund i 

de två punkterna i paragrafen, som i sin tur bygger på bolagets ekonomiska förhållanden. I 

propositionen till den nya aktiebolagslagen motiveras ändringen med att stycket blir mer 

effektivt eftersom man alltid måste iaktta försiktighet, innan var man endast tvungen att 

vara försiktig om man följde en branschbaserad affärssed som innehöll riktlinjer om 

försiktighet. (Justitiedepartementet 2005b s. 383)

Tredje stycket av försiktighetsparagrafen behandlar koncerner. Försiktighetsregelns krav är 

detsamma för koncernen som för bolaget självt, förutom att begreppet försvarlig inte är 

med. Istället ska bolaget ta hänsyn till koncernens förhållanden på samma sätt som i punkt 

ett och två i andra stycket. En tumregel borde vara att bolaget inte ska göra utdelningar 

som de inte skulle kunna ha gjort om hela koncernens verksamhet hade varit deras egen 

(Justitiedepartementet 2005b s. 753). Till skillnad från den tidigare koncernspärren som 

var kopplad till beloppsspärren är tumregeln inte tvingande på så sätt att man är begränsad 

till en bestämd storhet i redovisningen.

Moderbolagets koncernredovisning, eller sammanställning av koncernens förhållanden om 

koncernredovisning saknas, är ett viktigt underlag för bedömningen enligt tredje stycket. 

Detta ska göra att förekomsten av förluster i koncernen blir beaktad. Försiktighetsregeln 

kan ses som en typ av informell koncernspärr. (Thorell 2005 s. 392)

Page 14: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

10

Enligt ABL (2005:551) 18 kap. 4§ ska ett förslag till utdelning innehålla en motivering till 

utdelningens försvarlighet med hänsyn till ABL (2005:551) 17 kap. 3§ andra och tredje 

stycket. Det räcker inte med att säga att utdelningen är motiverad och att hänsyn till ovan 

nämnda paragraf har tagits, förslaget måste innehålla en redogörelse för hur det har 

motiverats. Motiveringen kan antingen inkluderas i förvaltningsberättelsen och därmed 

vara tillgänglig för vem som helst, eller i en separat handling som bara blir tillgänglig för 

aktieägare. (Norstedts Juridik, 2007 18 kap. 4§)

2.3 Kommentarer till lagändringarna

2.3.1 ReservfondenAtt ta bort reservfonden föreslogs redan innan 1975 års aktiebolagslag, men det 

genomfördes aldrig på grund av att man ville vänta på en utredning om 

företagsbeskattning. Därefter behandlades inte förslaget igen förrän den nya 

aktiebolagslagen började utredas. Det finns flera anledningar till att ta bort reservfonden. 

Aktieägarna bestämmer själva storleken på aktiekapitalet, vilket medför att de även 

bestämmer storleken på reservfonden. Vidare har ett underkapitaliserat bolag, med ett litet 

aktiekapital i förhållande till totala tillgångar, små krav på sig att göra avsättningar till 

reservfonden. På samma sätt har ett bolag med tillräckligt stort aktiekapital för sin 

verksamhet ett i många fall överflödigt och stort krav på sig att göra avsättningar. Den 

utökade försiktighetsregeln anses täcka bolagets behov av konsolidering på ett bättre och 

mer individuellt sätt än att ha en generell regel om reservfondsavsättningar. Reservfonden 

är precis som tidigare bundet eget kapital, men borde med tiden fasas ut genom att den 

omvandlas till aktiekapital, används för att täcka förluster eller återbetalas till aktieägarna. 

(Justitiedepartementet 2005b s. 390­391) Avvecklingen av reservfonden kan innebära att 

bolagen kan dela ut mer, eftersom de inte blir tvingade att göra avsättningar. Den 

Page 15: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

11

utdelningsbara vinsten ökar för alla bolag som ännu inte har fyllt reservfonden. 

Utökningen av försiktighetsregeln är en bidragande faktor till att reservfonden inte längre 

behövs (Thorell 2005 s. 376).

2.3.2 KoncernspärrenAtt koncernspärren togs bort kan innebära att moderbolag som har gjort en nettovinst 

medan koncernen som helhet har gjort en nettoförlust teoretiskt sett kan göra en utdelning. 

I propositionen sägs att man bör använda koncernredovisningen som riktlinje för hur 

mycket man kan dela ut i i enlighet med nya försiktighetsregeln (Justitiedepartementet 

2005b s. 753). Tillämpningen av stycket är dock upp till moderbolaget. Exempelvis kan 

koncernens ställning vara sådan att det hos dotterbolagen finns dolda värden, kostnader av 

tillfällig natur under räkenskapsåret eller en mycket positiv prognos om framtida händelser. 

Så länge förslaget om utdelning har motiverats med tillräckligt sannolika skäl så kan en 

utdelning ändå bli giltig.

För bolagen har de nya reglerna medgivit en del förenklingar. Moderbolaget behöver inte 

alltid beräkna det fria egna kapitalet i koncernen om de till exempel väljer att inte ha någon 

utdelning. De bolag som väljer att ha utdelning kan också eventuellt göra vissa 

förenklingar i koncernredovisningen, då det räcker att veta att koncernen är välmående 

istället för att behöva räkna fram exakt hur mycket de skulle ha fått dela ut enligt 

koncernspärren. (Thorell 2005­06 s. 393) Det är kostsamt för bolagen att räkna fram 

koncernens bundna egna kapital. Dessutom skulle nyttan av att räkna fram koncernspärrens 

begränsning av det utdelningsbara beloppet inte vara särskilt stor med tanke på att 

försiktighetsregeln förstärkts. (Justitiedepartementet 2005b s. 381) 

Page 16: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

12

2.3.3 FörsiktighetsregelnEtt potentiellt problem med försiktighetsregeln är att den kan vara svår att tillämpa på 

grund av att den saknar konkret innebörd, i den meningen att man inte helt säkert kan säga 

var gränsen går mellan en giltig och en ogiltig utdelning. Ändringen av begreppet god  

affärssed till försvarlig anses göra regeln mer konkret, men den är fortfarande inte konkret 

på samma sätt som beloppsspärren som refererar till ett belopp i årsredovisningen. Regeln 

blir mer konkret eftersom den inte är beroende av en norm som fastställs av en bransch, 

men den kan fortfarande vara svårt att bedöma om ett bolag har följt regeln eller inte. Flera 

instanser har bedömt att regeln endast är användbar i avgöranden gällande bolag som 

uppenbart bryter mot den. (Justitiedepartementet 2005b s. 383)

Kvotregler, det vill säga begränsningar baserade på siffror från årsredovisningen, har 

diskuterats men de anses inte vara generellt tillämpbara. Vilka nivåer som är lämpliga för 

olika nyckeltal går inte att fastställa på sådant sätt att det alltid blir en bra lösning för det 

individuella bolaget. För en del bolag skulle en kvotregel inte vara tillräcklig för att 

säkerställa soliditeten för borgenärerna. (Justitiedepartementet 2005b s. 383­384) För andra 

bolag är inte hög soliditet ett behov eller ens önskvärt. Till exempel kan ett bolag utnyttja 

en så kallad leverage effect där man försöker ha högre avkastning på lånat kapital än det 

kostar i ränta och därmed få en högre avkastning på eget kapital.

Page 17: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

13

2.4 Exempel på beräkning av utdelningKeefbolaget AB

Utdrag ur Keefbolaget ABs årsredovisning, mkr

Balansräkning

Tillgångar 1200Aktiekapital 685Överkursfond (före) /

Övrigt tillskjutet kapital (efter)

15

(Eget kapital) / (Tillgångar) = Soliditet   ↔ (685+15) / 1200 = 58,3%   60%≈

Branschens genomsnittliga soliditet uppgår till 30%. Bland bolagets tillgångar finns ett 

helägt dotterbolag som detta år redovisar en förlust på 10mkr och har en soliditet på 60%. 

Dotterbolaget har inga balanserade vinster eller förluster. Keefbolaget AB har detta år gjort 

en vinst på 8mkr.

Enligt den äldre aktiebolagslagen innebär detta att Keefbolaget AB inte kan dela ut något i 

år. Koncernen har dels gjort en förlust i koncernredovisningen (dotterbolagets förlust är 

större än Keefbolagets vinst), vidare är överkursfonden en typ av bundet eget kapital som 

inte går att dela ut. Den kan dock användas för att täcka förlusten.

Efter införandet av nya aktiebolagslagen gäller inte detta längre. Keefbolaget AB har gjort 

en vinst i sin redovisning (+10mkr) och Överkursfond (15mkr) ingår numera i en post som 

kallas Övrigt Tillskjutet Kapital som kan delas ut. Soliditeten är inte heller ett problem 

eftersom både Keefbolaget AB och dotterbolaget ligger långt över branschsnittet (ca 60% 

jämfört med 30%). Om Dotterbolaget inte bedöms befinna sig i knipa, det kan till exempel 

röra sig om en tillfällig förlust i en i övrigt positiv framtidsbedömning, så kan 

moderbolaget välja att täcka dotterbolagets förlust (8 – 10 = ­ 2mkr) och sedan dela ut 

återstående av Övrigt Tillskjutet kapital (15 – 2 = 13mkr).

Page 18: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

14

Om det skulle visa sig att moderbolaget med utdelningen skulle sänka soliditeten under 

branschindex, försämra likviditeten eller på annat sätt försämra bolagets ekonomiska 

ställning, får de inte göra utdelningen på grund av försiktighetsregeln.

2.5 SammanfattningI stort har följande förändringar skett av aktiebolagens regler gällande utdelningar:

• Reservfonden är borttagen

• Koncernspärren är borttagen, motsvarande beloppsspärr för bolaget är dock kvar

• Försiktighetsregeln har utökats

Sammanfattningsvis kan man säga att reglerna angående utdelningar har blivit mindre 

bundna till bestämda belopp santidigt som försiktighetskraven skärpts.

Page 19: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

15

3 Metod 

3.1 DatainsamlingInformationen som kommer att användas för att ge svar på problemformuleringen kommer 

att bestå av sekundärdata i form av årsredovisningar. En fördel är att informationen redan 

finns insamlad. En nackdel är att vi inte kan styra insamlingen av information och därför 

får nöja oss med det som är insamlat. 

Att använda sig av årsredovisningar gör att informationen är tillgänglig för alla, 

utomstående kan då kontrollera den. Den har också kontrollerats av revisorer och bör 

därför vara tillförlitlig.

En svaghet i att använda årsredovisningar som datakälla är att jämförbarheten över tiden 

kan vara bristande. Ett bolag kan ändra redovisningsmetoder mellan åren och därmed kan 

poster i balans­ och resultaträkning förändras. En ändring av en post kan alltså ha skett 

oberoende av faktisk förändring i värde, istället har man använt ett annat sätt att räkna. 

(Smith 2006 s. 30­31)

En annan svaghet är att penningvärdet kan förändras över tiden på grund av inflation. I 

årsredovisningar justeras inte poster för inflation, redovisningen sker i nominella belopp. 

Detta leder till att årsredovisningens värde i syfte att jämföra mellan olika tidsperioder och 

för att göra prognoser för framtiden minskar. (Smith 2006 s. 89­90) Under år 2004 var 

inflationstakten 0.4%, 2005 var den 0.5% och 2006 var den 1.4%. (SCB 2008) I uppsatsen 

behandlas endast tre år med låg inflationstakt, vilket borde medföra att resultatet inte 

påverkas i stor utsträckning.

3.2 UrvalEtt bolag kan ha flera olika typer av ägare, från ägare med mycket insyn i bolagen som inte 

behöver få information förmedlad via utdelningar, till ägare som inte är insatta i bolaget 

Page 20: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

16

och är beroende av utdelningar för att få en signal om bolagets välmående. (Hamberg 2001 

s. 238) Frågan om utdelningsnivåer har förändrats på grund av de nya reglerna borde vara 

mest intressant för ägare som inte är insatta i bolaget. Denna typ av ägare tror vi är 

vanligare hos större bolag, vi kommer därför att hålla oss till bolag som räknas till gruppen 

större koncerner enligt Årsredovisningslagen 1 kap. 3§. Små koncerner behöver inte 

upprätta koncernredovisning enligt Årsredovisningslagen 7 kap. 3§. Huruvida bolaget har 

en koncernredovisning eller inte kan potentiellt påverka beaktandet av koncernens 

situation. För att motverka eventuell varians mellan dessa två typer vill vi enbart 

koncentrera oss på den ena. Vidare utformas bolagens utdelningspolicys ofta för att visa på 

en ökande trend och därför antar vi att större koncerner oftare har utdelning och på en mer 

stabil basis än små koncerner som kan vara nybildade (Hamberg 2001 s. 237). Ytterligare 

ett skäl till att välja stora koncerner är att bolag tenderar att initiera och öka utdelningar när 

de når mognadsfasen och inte längre har lika goda investeringsmöjligheter som under 

tillväxtfasen (Grullon m.fl. 2002 s. 422). För att undersöka om en förändring i 

utdelningsbeteende har inträffat är bolag som tenderar att ha en utdelning mer intressanta. 

Därför har de största bolagen valts ut i respektive bransch, då vi antar att fler av de större 

bolagen har nått sin mognadsfas än av de små bolagen. 

För att försöka motverka eventuella branschskillnader som kan tänkas påverka utdelningen 

har vi valt att inrikta oss på två olika branscher med olika förutsättningar och processer. 

Det kan vara så att olika branscher ligger i olika faser av konjunkturen eller på annat sätt 

har unika förutsättningar. Om vi endast skulle använda en bransch så skulle en sådan 

förutsättning kunna orsaka förändringar i de variabler vi avser undersöka som inte har med 

lagändringen att göra. Därför antar vi att förklaringsvärdet i våra test ökar om vi istället 

använder oss av två. Den första branschen är mindre kapitalintensiv, konsultföretag inom 

juridik och ekonomi (SNI­kod 69). Den andra branschen, tillverkning av motorfordon, 

släpfordon och påhängsvagnar (SNI­kod 29), är mer kapitalintensiv.

Page 21: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

17

För att hitta dessa bolag har vi använt Affärsdatas databas. Där har sökparametrarna 

omsättning >50 miljoner kr, balansomslutning >25 miljoner kr, koncerner och aktiebolag 

använts. Ur både branscherna har lite över hälften av bolagen som hittades valts ut. Detta 

resulterade i 48 konsultbolag och 41 tillverkningsbolag. Över hälften av bolagen som 

uppfyller kraven räcker för att vara representativt. Urval större än 30 ger en 

normaldistribution och är stort nog (Jaisingh 2000 s. 195). Det är dock inte möjligt att 

generalisera för någon större population än stora bolag i de utvalda branscherna.

3.3 TidsperspektivDe nya reglerna började gälla 1/1 2006. Därför har årsredovisningar från åren 2004, 2005 

och 2006 plockats ut för att kunna analysera utdelningar. År 2004 kommer att användas för 

att dels jämföra skillnader i utvalda mätetal mellan år 2004 och 2005 respektive 2005 och 

2006, samt för att kunna räkna fram genomsnittliga värden under ett år i balansräkningen. 

En faktor som antagligen kommer att spela in är konjunkturen och därför kommer vi också 

att analysera konjunkturprognoser från respektive år.

3.4 Statistisk metodI huvudsak kommer så kallade paired t­tests att användas. Med hjälp av dessa kan man 

analysera skillnaden mellan två urval. En stor fördel med paired t­tests är att de använder 

varje bolag, det vill säga varje datarad i en tabell, enskilt. Därmed elimineras eventuell 

varians mellan bolag. Även konfidensintervall, som förklaras nedan, kommer att användas. 

Data har behandlats med Microsoft Excel 2007 och Minitab 14.12.0. Formler med 

förklaringar samt instruktioner till Minitab 14.12.0 finns i bilaga 1.

Varians är ett mått på hur stor variation som finns i ett urval. Det visar hur mycket varje 

data i genomsnitt skiljer sig från det totala genomsnittet. Ett liknande mått är 

Page 22: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

18

standardavvikelse, som beräknas som roten ur variansen. (Weiers s. 62­64) Ett urval med 

hög standardavvikelse i mätetalen är svåra att hitta mönster i och dra slutsatser från vid 

jämförelser. Standardavvikelsen i populationen är okänd, vilket ofta är fallet när man 

behandlar ett urval ur en population. Därför används den så kallade Student’s t distribution, 

som är till för att uppskatta standardavvikelsen i populationen med hjälp av urvalets 

standardavvikelse. (Weiers s. 350) T­värdet för ett test jämförs med ett t­värde ur en tabell 

för bestämma om en hypotes ska accepteras eller förkastas. T­värden finns i bilaga 2. I ett 

statistiskt test av ett urval formulerar man en hypotes för testet. För våra test kommer 

hypotesen att vara att två genomsnitt är lika. Två olika alternativ till hypotesen kommer att 

användas i de olika testen. Varje enskilt test använder endast ett alternativ. Det ena är att 

genomsnitten skiljer sig från varandra, ett så kallat tvåsidigt test. Det andra alternativet är 

att det ena genomsnittet är högre än det andra, ett så kallat ensidigt test. Ett 

konfidensintervall är ett intervall centrerat runt genomsnittet i ett urval. Det visar inom 

vilket intervall genomsnittet för hela populationen finns med en viss grad av säkerhet. I 

våra test används 95% säkerhet. Ett intervall kring ett genomsnittligt värde på 2 med 95% 

säkerhet kan exempelvis ha följande utseende: 2 ± 1. Då kan man dra slutsatsen, förutsatt 

att man har ett representativt urval, att genomsnittet för hela populationen sannolikt ligger 

mellan 1 och 3. När man testar en skillnad mellan två urval så ska konfidensintervallet inte 

innehålla noll, för då kan man inte med någon säkerhet säga att skillnaden inte är noll.

 I vårt dataunderlag förekommer outliers. Det är enskilda instanser av data som har ett 

värde som skiljer sig extremt mycket från övrig data (Hogg & Tanis 2006 s. 330). Vi 

använder oss av data från 89 bolag. Till exempel kan varje bolag ha ett värde mellan 0 och 

1 för en viss variabel. Om det då finns ett enda bolag som har ett värde på 100 så väger just 

det bolagets värde så att säga tyngre än resten av hela undersökningen. Dessutom drar 

outliers upp variansen i variabeln så att det blir mycket svårare att dra någon slutsats av 

dataunderlaget. Det kan finnas ett signifikant förhållande i data som döljs av outliers på 

Page 23: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

19

grund av att de påverkar för mycket. Det finns flera olika metoder för att behandla och 

utesluta outliers. Vi har valt att helt enkelt göra en subjektiv bedömning av lämpligheten i 

att inkludera varje enskild outlier och detta kommer att kommenteras löpande i empiri­ och 

analysdelen.

3.4 VariablerFör att analysera dataunderlaget kommer vi att använda oss av olika variabler för att se om 

utdelningen har förändrats i förhållande till bolagets ekonomiska situation. Anledningen 

till att testa olika mätetal är att om de sammantaget visar på att bolagens förutsättningar för 

utdelning har förändrats på sådant sätt att de har förklaringsvärde för utdelningsnivåerna så 

kan inte ett eventuellt resultat hänföras till den nya lagstiftningen. En utdelning som är 

liten i förhållande till övriga bolags utdelningar kan fortfarande vara stor jämfört med 

bolagets eget resultat. Därför kommer kvottal att användas då de är mer relevanta än 

absoluta tal. För att analysera bolagens utdelningsnivå kommer följande variabler att testas 

med statistiska metoder:

Utdelning dividerat med årets resultat. Detta visar hur stor andel av årets vinst som 

delats ut i form av ett kvottal. Den del som inte delas ut stannar i bolaget och 

används i verksamheten.

Proportionen av bolag som har ökat sin utdelning från år 2005 till 2006, med 

hänsyn till om bolaget har ökat eller minskat sitt resultat. Andelen är relevant för att 

utläsa om en eventuell skillnad i utdelningsnivå beror på ett fåtal bolag eller om det 

är en generell trend i urvalet. Vi kommer även att göra en uppdelning i två grupper. 

Den ena gruppen innehåller bolag som har sänkt sitt nettoresultat, den andra 

innehåller de bolag som har ökat sitt nettoresultat. Det kan vara intressant att se om 

Page 24: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

20

det är de bolag som ökat sitt resultat som också har ökat utdelningen eller om en 

eventuell ändring i utdelningsnivåer beror på något annat.

Resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital under året, som benämns Return 

On Equity, ROE. Kvoten visar hur bolaget har förräntat det kapital som härstammar 

från ägarna. Kvoten är relevant för att visa om en eventuell skillnad i 

utdelningsnivå kan förklaras med en förändring i avkastning.

Soliditet, som beräknas genom att dividera eget kapital med totala tillgångar. 

Soliditet är relevant eftersom det är en av de faktorer som ska beaktas när ett bolag 

beslutar om utdelning. Om soliditeten har förändrats i samma riktning som 

utdelningar så kan det ha förklaringsvärde.

Bolagens likviditet, som är ett mått på deras betalningsförmåga på kort sikt. 

Beräkningen sker genom att dividera omsättningstillgångar med kortfristiga 

skulder. Likviditet är ett mått som ska beaktas när bolaget beslutar om utdelning 

och därför är det relevant att analysera om det kan ha påverkat utdelningsnivåerna.

Konjunkturen kommer att tas upp som en faktor, men kommer däremot inte att 

behandlas med något statistiskt test. Istället ska vi göra ett mer generellt 

hänsynstagande till konjunkturens eventuella påverkan.

Utdelningskvot, ROE, soliditet och likviditet kommer att analyseras med paired t­tests och 

konfidensintervall. Proportionen av bolag kommer att behandlas med konfidensintervall. 

Med hjälp av ovanstående ska vi sedan försöka bestämma om något har hänt angående 

utdelningar som kan hänföras till lagändringarna. Både empiri och analys kommer att 

behandlas i samma kapitel. Testen bör kommenteras och förklaras enskilt för att förtydliga 

resultatet och för att undvika att behöva repetera empiriska resultat i analysdelen. Därefter 

kommer resultaten att analyseras mer  sammanfattande.

Page 25: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

21

4 Empiri och Analys

Först kommer utdelningsnivåerna att studeras för att se om det faktiskt har skett någon 

förändring i utdelningsnivån. Därefter kommer vi att beakta ett antal faktorer som har 

förklaringsvärde för utdelningarna. Slutligen kommer resultatet att sammanfattas och 

analyseras för att försöka utläsa om en eventuell förändring av utdelningarna kan hänföras 

till den nya aktiebolagslagen.

4.1 UtdelningskvotDetta beräknas genom att dividera utdelningar med årets resultat. Ur urvalet var vi tvungna 

att ta bort 13 bolag med negativt resultat som ändå har delat ut. När man dividerar en 

positiv utdelning med ett negativt resultat får man en negativ kvot. Vi antar att de bolag 

som gjort på detta sätt har kapital som de inte kan investera på ett lämpligt sätt och då vill 

de inte inte så att säga lägga det på hög. Även de bolag som hade en väldigt hög ratio, 

antagligen på grund av samma anledning som de bolag som delade ut trots negativt 

resultat, togs bort. Det kan också  bero på att bolagets resultat har varierat men att de ändå 

vill ha en stabil utdelning över tiden. De borttagna bolagen kommer att beaktas i analysen 

av proportionerna.

Tabell 1: Förändring av utdelningskvot mellan år 2005 och 2006.Paired T­Test and CI: 2006; 2005             N      Mean     StDev   SE Mean2006        66  0,590495  0,752763  0,0926592005        66  0,388540  0,555778  0,068411Difference  66  0,201956  0,885694  0,109021

95% lower bound for mean difference: 0,020039T­Test of mean difference = 0 (vs > 0): T­Value = 1,85

Tabell 1 visar ett test av skillnaden i utdelningskvot mellan år 2005 och 2006. T­värdet för 

testet är 1.85 och ur tabellen får vi värdet 1.669 vilket innebär att vi ska förkasta hypotesen 

att genomsnitten för år 2005 och 2006 är lika. Alternativet är att genomsnittet för 2006 är 

Page 26: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

22

högre och det ska accepteras. Testet är ensidigt och visar att med 95% säkerhet är 

skillnaden mellan åren större än cirka 2 procentenheter. Testet tyder på att något har 

orsakat högre utdelningsnivåer under 2006. 

Tabell 2: Förändring av utdelningskvot mellan år 2004 och 2005.Paired T­Test and CI: 2005; 2004             N      Mean     StDev   SE Mean2005        66  0,388540  0,555778  0,0684112004        66  0,231633  0,344344  0,042386Difference  66  0,156907  0,520661  0,064089

95% lower bound for mean difference: 0,049966T­Test of mean difference = 0 (vs > 0): T­Value = 2,45

Detta är samma test som ovan men för åren 2004 och 2005. Skillnaden mellan åren är 

större än för ovanstående test. Det antyder att det inte är något särskilt med förändringen 

mellan år 2005 och 2006 eftersom åren innan, utan lagändring, visar en större ökning.

4.2 Andel bolag som ökat utdelningenFör att analysera bolagens benägenhet att höja utdelningarna har urvalet delats upp i två 

grupper, den ena består av de som har sänkt sitt nettoresultat från år 2005 till 2006 och den 

andra består av de som höjt nettoresultatet.

Totalt har 36 bolag minskat nettoresultatet från år 2005 till 2006. Av de 36 bolagen har 22 

(61%) ökat utdelningen trots att de minskat resultatet. 7 (19.5%) bolag har inte ändrat sin 

utdelning, och 7 (19.5%) har minskat den.

Tabell 3:  Konfidensintervall för bolag med minskad nettovinst och ökad utdelning.CI for One ProportionSample   X   N  Sample p         95% CI1       22  36  0,611111  (0,434638; 0,768576)

Tabell 3 visar att andelen bolag med sänkt resultat men ökad utdelning med stor 

sannolikhet finns i intervallet 43­77%.

Page 27: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

23

Av de 53 bolag som har ökat resultatet från år 2005 till 2006 har 30 (57%) ökat 

utdelningen, 10 (19%) har oförändrat och 13 ( 24%) har minskat.≈

Tabell 4: Konfidensintervall för bolag med ökad nettovinst och ökad utdelning.CI for One ProportionSample    X   N  Sample p         95% CI1    0  30  53  0,566038  (0,422826; 0,701608)  

Konfidensintervallet och proportionen kan liknas vid resultatet i tabell 3 ovan. I en 

jämförelse av dessa två verkar det som att det inte spelar någon roll om resultatet har ökat 

eller minskat för året, andelen bolag som ökar sin utdelning är ändå ungefär lika.

Tabell 5: Konfidensintervall för bolag med ökad utdelning.Sample   X   N  Sample p         95% CI1       52  89  0,584270  (0,474913; 0,687856)

Tabell 3, 4 och 5 tyder på att en förändring i resultat inte nödvändigtvis innebär en 

motsvarande förändring av utdelning. Proportionen för hur många bolag som valt att öka 

utdelningen är ungefär lika i alla tre tabellerna. Här har även de bolag som togs bort i tabell 

1 och 2 tagits med. Detta tyder på att andra faktorer än resultatet är viktiga för 

bestämmandet av bolagets utdelning. Totalt har 80/90 (89%) av bolagen ökad eller 

oförändrad utdelningsnivå.

4.3 Räntabilitet på eget kapitalNedan följer ett test för att utläsa om ROE har förändrats mellan åren. Om bolagen har 

ökat sin ROE­kvot så kan det vara en anledning till att öka utdelningarna. På samma sätt 

talar ett lägre ROE för att utdelningarna borde sänkas. I testet har genomsnittligt eget 

kapital under året använts. En outlier har tagits bort.

Tabell 6: Förändring av ROE mellan år 2005 och 2006.Paired T­Test and CI: ROE 2005; ROE 2006             N      Mean     StDev   SE MeanROE 2005    88  0,426837  0,492430  0,052493ROE 2006    88  0,314336  0,394204  0,042022Difference  88  0,112501  0,343077  0,036572

95% lower bound for mean difference: 0,051698T­Test of mean difference = 0 (vs > 0): T­Value = 3,08

Page 28: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

24

T­värdet ur tabellen är 1.663, vilket är mindre än 3.08. Det innebär att alternativet till 

hypotesen ska accepteras. Av detta kan vi utläsa att ROE sannolikt har sjunkit med minst 

cirka 5.2 procentenheter mellan år 2005 och 2006. En minskning av ROE borde innebära 

en minskning av utdelningarna, vilket talar för att något annat har påverkat 

utdelningsnivåerna.

4.4 SoliditetSoliditet är ett mått på ett bolags förmåga att infria sina betalningsåtaganden och stå emot 

förluster på längre sikt. Låg soliditet är ett hinder för att dela ut på grund av att bolagets 

borgenärer får minskat skydd för sin fordring. Här kommer inte huruvida bolagen har god 

soliditet eller inte att kommenteras, fokus läggs på hur den har förändrats. Ration har 

beräknats som eget kapital dividerat med total balansomslutning.

Tabell 7: Förändring av soliditet mellan år 2005 och 2006.Paired T­Test and CI: 2006; 2005             N      Mean     StDev   SE Mean2006        89   0,439175  0,272409  0,0288752005        89   0,459681  0,280864  0,029772Difference  89  ­0,020506  0,128454  0,013616

95% CI for mean difference: (­0,047565; 0,006553)T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = ­1,51

T­värdet ur tabellen är ­1.987. Det innebär att vi ska acceptera hypotesen. Det finns inget 

bevis för att soliditeten har förändrats mellan åren 2005 och 2006.

Tabell 8: Förändring av soliditet mellan år 2004 och 2005.Paired T­Test and CI: 2005; 2004             N      Mean     StDev   SE Mean2005        89  0,459681  0,280864  0,0297722004        89  0,416282  0,281815  0,029872Difference  89  0,043399  0,192196  0,020373

95% CI for mean difference: (0,002913; 0,083886)T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = 2,13

Soliditeten har sannolikt ökat med 0.3­8 procentenheter mellan år 2004 och 2005.

Page 29: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

25

4.5 LikviditetBalanslikviditet är bolagets förmåga att infria sina betalningsåtaganden på kort sikt. Det 

beräknas genom att dividera bolagets omsättningstillgångar med deras kortfristiga skulder.

4 bolag med noll kortfristiga skulder under minst ett år har tagits bort. Även 9 outliers med 

extrem likviditetsratio pga minimala kortfristiga skulder har tagits bort. Det går inte att 

använda dem eller ersätta dem med lämpligt tal. De bolagen har generellt god likviditet 

över tiden vilket leder till att data från dessa bolag i stort sett bara drar upp variansen utan 

att tillföra något som hjälper till att utläsa skillnader i likviditet. De bolag som vi avser 

mäta är de som har en mer ”normal” likviditetsratio.

Tabell 9: Förändring av likviditet mellan år 2005 och 2006.Paired T­Test and CI: 2006; 2005             N      Mean      StDev    SE Mean2006        76    2,11958   2,39746   0,275012005        76    2,44506   3,37144   0,38673Difference  76  ­0,325482  2,784892  0,319449

95% CI for mean difference: (­0,961857; 0,310893)T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = ­1,02

T­värdet i tabellen är 1.992 vilket innebär att hypotesen ska behållas. Det finns alltså inget 

som pekar på att det har skett någon likviditetsökning mellan år 2005 och 2006. 

Standardavvikelsen är hög i förhållande till snittet vilket bidrar till att det inte går att hitta 

någon skillnad.

Tabell 10: Förändring av likviditet mellan år 2004 och 2005.Paired T­Test and CI: 2005; 2004             N      Mean      StDev    SE Mean2005        76   2,44506   3,37144   0,386732004        76   2,22064   2,63945   0,30277Difference  76  0,224420  2,342593  0,268714

95% CI for mean difference: (­0,310885; 0,759726)T­Test of mean difference = 0 (vs not = 0): T­Value = 0,84

Testet för år 2004 och 2005 ger samma resultat. Det finns ingen signifikant skillnad i 

likviditet.

Page 30: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

26

4.6 KonjunkturI slutet av år 2004 pekade konjunkturläget i Sverige på att vinstnivåerna skulle vara 

oförändrade under år 2005 och 2006 (KI 2004 s. 73). En ny bedömning i slutet av år 2005 

förutspår att vinstnivån ökar lite under följande år (KI 2005 s. 82). År 2006 förutspåddes 

vinstnivåerna att minska något under år 2007 och 2008 (KI 2006 s. 87). Eftersom bolagens 

framtidsutsikter ingår i bedömningen av deras ekonomiska situation kan 

konjunkturbedömningar vara relevanta. Den generella bedömningen av näringslivets 

vinstutsikter tyder på att bolagen inte kan räkna med att höja sina vinstnivåer markant 

under närmsta åren, vilket i sin tur borde leda till att de inte heller vill öka utdelningarna. 

De individuella bedömningarna som bolagen själva presenterar i årsredovisningarna kan 

självfallet skilja sig från vad konjunkturläget i stort tyder på.

4.7 Analys av faktorerDet har skett en signifikant ökning av utdelningsnivån från år 2005 till 2006 med minst 2 

procentenheter. Att den är signifikant innebär endast att den är fastställd, den är är 

fortfarande inte stor. Enligt vad vi har fått fram av vår undersökning kan det lika gärna 

vara en fluktuation som att den beror på någon speciell händelse. Under år 2006 har 

inflationstakten varit 1.4%. Det sänker den faktiska utbetalningen som aktieägarna erhåller. 

Ur ägarnas vinkel så har utdelningarna ökat ännu mindre. Det syns också på 

standardavvikelsen som är väldigt hög i förhållande till genomsnitten. Ökningen av 

utdelningsnivån är större från år 2004 till 2005 vilket tyder på fluktuationer. Soliditeten 

mellan år 2004 och 2005 har dock ökat mellan dessa år och kan därför kanske delvis 

förklara utdelningsökningen för dessa år. 

Något som tyder på att det faktiskt har hänt något mellan år 2005 och 2006 är att en stor 

andel av bolagen har ökat sin utdelning eller låtit den vara kvar på samma nivå. Det 

tillsammans med den höga variansen i utdelningar dividerat med resultat tyder också på att 

Page 31: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

27

de som har sänkt har sänkt relativt mycket. Beslutsfattare vill ofta visa på en ökande trend 

av utdelningarna för att signalera att bolaget går bra, och de vill inte sänka utdelningarna 

eftersom att ägarna kan få uppfattningen att bolaget går dåligt. Det kan innebära att 

bolagen ofta gör små ökningar av utdelningarna även när resultatet har minskat lite, men 

skulle resultatet gå ned så kraftigt att en utdelning skulle vara olämplig eller olaglig så kan 

hela utdelningen tas bort. Det kan leda till det resultat vi observerat i vår undersökning. Det 

har i så fall inget med lagändringen att göra. 

Att ROE har sjunkit är en faktor som borde peka på att utdelningarna inte ska öka. 

Samtidigt har vi sett att bolag med minskat nettoresultat ändå väljer att öka utdelningarna i 

ungefär samma utsträckning som de bolag vars resultat har ökat. ROE är ett nyckeltal som 

borde påverka utdelningarna men av vår statistiska undersökning kan vi inte dra slutsatsen 

att de är relaterade.

Soliditeten, som är ett av de grundläggande kraven i ABL 17 kap. 3§, är inte signifikant 

förändrad från år 2005 till 2006. Det innebär att den inte kan bidraga till att förklara 

ändringen av utdelningskvoten.

Bolagens likviditet är också ett grundläggande krav i nyss nämnda paragraf, men även här 

har vi inte hittat någon signifikant förändring. Likviditet borde fluktuera mycket över tiden, 

eftersom det är ett kortsiktigt mått. Sammantaget kan man säga att likviditeten inte har 

något förklaringsvärde för den observerade ökningen av utdelningarna.

Konjunkturrapporterna ger oss inte heller något underlag som tyder på att utdelningarna 

borde ändras. Bolagen har självklart egna prognoser och om de innehåller några viktiga 

förutspådda händelser så ska de beaktas vid värdeöverföringar. Det är kanske mer relevant 

att försöka jämföra bolagens egna prognoser med deras utdelningskvoter, något som låg 

utanför ramen för vårt sätt att analysera utdelningarna. Ett problem med detta kan vara att 

bolagen själva kan bestämma vad som ska ingå i deras prognoser, och därför kan de även 

påverka vilken utveckling en prognos tyder på.

Page 32: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

28

Sett till ändringarna i ABL angående utdelningar kan det vara svårt att dra slutsatsen vad 

det är som gör att utdelningarna inte har förändrats så mycket. En tänkbar anledning kan 

vara att bolagen redan kunde ha utdelningar på den nivå som de ansåg vara lämpliga och 

att lagstiftningen inte hindrat dem varken före eller efter ändringen. En annan är att 

försiktighetskraven har skärpts och kan därmed så att säga ha kontrat borttagandet av 

reservfonden och koncernspärren. I så fall har inte borgenärernas trygghet drabbats 

negativt, och därmed kan lagstiftningen fortfarande anses fylla sin funktion. Vidare kan det 

vara för tidigt för att bolagen ska ha viljan att utnyttja möjligheterna till att ändra sina 

utdelningspolicys, då det kan vara bra att ta det säkra före det osäkra innan det till exempel 

finns ett rättsfall på området. Då en utdelning måste vara försvarlig så kan det vara så att 

man inledningsvis tolkar försvarlig som att den inte ska bryta mot de äldre reglerna innan 

det så att säga finns en fastställd ny tolkning. Om regeländringen innebär att beslutsfattare 

faktiskt vill öka utdelningarna så kan det också vara så att de vill öka utdelningarna 

successivt som en positiv trend istället för att bara göra en ökning i ett steg. På så sätt kan 

de ge bilden av att bolaget går bättre och bättre över tiden. En annan möjlig orsak är att 

bolagen har fyllt sina reservfonder tidigt, kanske frivilligt med större avsättningar än vad 

som krävs, och därför har den inte påverkat utdelningspolicyn annat än under de tidigaste 

åren. Om så är fallet så borde utdelningarna i de bolag vi studerat inte påverkas av 

reservfondens borttagande eftersom vi medvetet har valt de stora koncernerna.

Page 33: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

29

5 Fortsatt forskning

En liknande undersökning skulle kunna genomföras med ett annat urval av bolag, när fler 

år har gått eller med andra metoder. Till exempel skulle man kunna använda en kvalitativ 

ansats och fråga beslutsfattare, aktieägare eller revisorer vad de anser om de nya reglerna 

och hur de har påverkat bolagen.

Vidare skulle man kunna undersöka vilka variabler som mer sannolikt påverkar 

utdelningsnivåerna för att kunna sortera bort dem bättre och därmed se om det går att 

hänföra något till lagändringen. Vi har inte i vår uppsats försökt att analysera om och hur 

bolagen har motiverat sina utdelningar. Det kan vara en intressant fråga att ta reda på vilka 

faktorer som bolagen själva tar upp i förvaltningsberättelsen eller i underlaget för beslut 

om utdelning. En ytterligare fråga är varför lagändringen inte medfört ett ändrat beteende 

direkt. Kanske är det så att bolagens beslutsfattare aldrig har känt sig hindrade av 

lagstiftningen från början och därför är inte heller den nya lagen för begränsande eller 

tillåtande.

Borttagandet av reservfonden kan också analyseras. En intressant fråga är om det har 

medfört att bolagen har mindre säkerhet för sina borgenärer. Intressenter, till exempel 

långivare, kan ha ändrat sina kriterier för godkännande av lån eller säkerheter när kraven 

på bolagens bundna egna kapital har ändrats. Koncernspärrens borttagande motiverades 

delvis med att det är kostsamt att räkna fram koncernens fria egna kapital. Det kanske går 

att mäta hur mycket bolagen kan spara på att de inte räknar fram detta och istället tittar på 

koncernens ställning i övrigt. Hos de bolag som har koncernredovisning kan man 

undersöka hur många som nyttjar möjligheten att dela ut när det inte skulle ha gått med de 

gamla reglerna.

Page 34: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

30

6 SlutsatsSammanfattningsvis är resultatet av denna uppsats att vi dels endast observerat en liten 

ökning av utdelningarna och dels att det är svårt att hänföra denna till regeländringen.

Page 35: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

31

7 Referenser

7.1 BöckerHamberg, Mattias, 2001: Strategic Financial Decisions, Malmö: Liber Ekonomi

Hogg, Robert & Tanis, Elliot, 2006: Probability and Statistical Inference, Pearson Prentice Hall

Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang, 1997: Forskningmetodik Om kvalitativa och  

kvantitativa metoder, Studentlitteratur AB

Jaisingh, Lloyd R., 2000: Statistics For the Utterly Confused, McGraw­Hill

Lönnqvist, Rune, 2002: Årsredovisning i aktiebolag och koncerner, tredje upplagan, Lund: Studentlitteratur

Smith, Dag, 2006: Redovisningens Språk, tredje upplagan, Uppsala: Studentlitteratur

Strömquist, Siv, 2006: Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av  examensarbeten och vetenskapliga uppsatser, fjärde upplagan, Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Svensson, Bo & Danelius, Johan, 2005 :Nya Akitebolagslagen, Reglerna från den 1  januari, Göteborg: Tholin&Larsson, Weiers, Ronald M., 1991: Introduction to business statistics, Holt, Rinehart & Winston Inc.

7.2 Tidskriftsartiklar

Gustavo Grullon, Roni Michaely and Bhaskaran Swaminathan, 2002: Are Dividend  Changes a Sign of Firm Maturity? The Journal of Business vol. 75, no 3, s. 422

Page 36: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

32

7.3 Internetkällor

Justitiedepartementet, 2005a: Ny aktiebolagslag Faktablad Ju 05.03, (11.4.2008) http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/06/94/9ac28ef5.pdf

Justitiedepartementet, 2005b: Ny aktiebolagslag Prop. 2004/05:85,(20.4.2008) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/40814

Konjunkturinstitutet 2004: Konjunkturläget (12.5.2008)http://www.konj.se/download/18.1eeb372100ece243b68000334/KLdec2004.pdf

Konjunkturinstitutet 2005: Konjunkturläget (12.5.2008)http://www.konj.se/download/18.2b06ad4d10823916e6d80008380/KL_dec2005_hem.pdf

Konjunkturinstitutet 2006: Konjunkturläget (12.5.2008)http://www.konj.se/download/18.31a52ae310f982003c98000929/KL_dec2006_ny.pdf

Norstedts Juridik, 2007: Aktiebolagslagen (2005:551) med kommentarer (18.4.2008) http://zeteo.nj.se  Kräver inloggning.

Norstedts Juridik, 2005: Tidigare gällande aktiebolagslag (1975:1385) med kommentarer (18.4.2008)  http://zeteo.nj.se  Kräver inloggning.

 Regeringen, 1997: Vinstutdelning i aktiebolag (SOU 1997:168) (19.4.2008) http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/13/29/2894552f.pdf

Thorell, Per, Juridisk Tidskrift 2005: Redovisningen som grund för Vinstutdelning (23.4.2008) http://www.jt.se/

SCB 2008: Inflation i Sverige 1831­2007. (05.12.2008) http://www.scb.se/templates/tableOrChart____33831.asp

7.4 SekundärdataRespektive bolags årsredovisning från Affärsdata: http://www.ad.se

Page 37: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

33

8 Bilaga

8.1 Bilaga 1: Formler

8.1.1 Paired t­tests

Formel 1: Paired t­test.

d är skillnaden mellan varje individuell datarad, exempelvis utdelningskvot år 2006 minus 

utdelningskvot år 2005. d med streck över är genomsnittet av d i urvalet. n är antalet par av 

observationer. sd är standardavvikelsen för d, enligt formel 2. t är det värde som ska 

jämföras med värdet ur tabellen i bilaga 2. n­1 i formel 2 är frihetsgraden. (Weiers 1991 s. 

473)

Formel 2: Standardavvikelse till paired t­test.

Följ instruktionen nedan för att göra ett paired t­test i Minitab Release 14.12.0:

Klicka på Stat i menyraden  Basic Statistics   Paired T.

Page 38: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

34

8.1.2 Konfidensintervall för proportioner

p är proportionen som undersöks i urvalet, dvs antalet ”successes” dividerat med storleken 

på urvalet. n är storleken på urvalet. z är värdet ur en tabell som motsvarar den 

konfidensnivå vi använder, i vår uppsats används enbart ett värde och det är 95%  z = 

1.96. (Weiers 1991 s. 359)

Följ instruktionen nedan för att göra ett konfidensintervall i Minitab Release 14.12.0:

Klicka på Stat i menyraden  Basic Statistics   1 Proportion. Välj summarized data och 

skriv in de parametrar du vill ha om du inte har en tabell som du vill använda.

Page 39: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

35

8.2 Bilaga 2: Students t distributionDF står för degrees of freedom, det vill säga storleken på urvalet minus ett. 0.05 och 0.025 är signifikansnivåer för testen. Alla test i uppsatsen använder signifikansnivån 0.05 men de tvåsidiga testen, det vill säga de intervall som som har både en övre och en undre gräns, beräknas med signifikansnivån 0.025. Tabellen har hämtats från Weiers 1991, sista sidan.

 df    0.05    0.025 60   1.671  2.000 61   1.670    2.000 62   1.670    1.999 63   1.669    1.998 64   1.669    1.998 65   1.669    1.997 66   1.668    1.997 67   1.668    1.996 68   1.668    1.995 69   1.667    1.995 70   1.667    1.994 71   1.667    1.994 72   1.666    1.993 73   1.666    1.993 74   1.666    1.993 75   1.665    1.992 76   1.665    1.992 77   1.665    1.991 78   1.665    1.991 79   1.664    1.990 80   1.664    1.990 81   1.664    1.990 82   1.664    1.989 83   1.663    1.989 84   1.663    1.989 85   1.663    1.988 86   1.663    1.988 87   1.663    1.988 88   1.662    1.987 89   1.662    1.987 90   1.662    1.987

Page 40: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

36

8.3 Konsultföretag inom juridik och ekonomi

År 2006 Data från 2006 för konsultföretag i tusentals kronor.

Omsättningstillgångar Utdelning Resultat Eget Kapital Tillgångar Korta skulderAB Axel Granlund 104420 1800 26266 212148 256733 44585AJH Konsult AB 62336 2000 52641 62149 62941 195Apukam AB 115 0 18 627 701 67AWA Konsult AB 3134 22500 ­1915 31115 50381 17967BDO Nordic AB 22344 9400 13576 15022 31717 16318BDO Nordic Göteborg AB 2446 4600 3089 5043 11042 5999BDO Nordic Mälardalen AB 10251 7000 7300 7730 15125 7395BMK Advokat AB 11792 22032 23700 42402 74775 8566Bohlinsgruppen AB 333270 194245 266938 303775 532436 228661Bolagsstiftarna AB 89131 800 2980 11707 98281 82399Borga Gruppen AB 7819 0 2292 46842 52049 3887Bronsstädet AB 22762 0 36497 201883 287327 8574Cerebralis AB 3320 1300 3172 8432 11668 1485Deloitte AB 359666 85886 121382 137220 493799 320423Eknäs Gård AB 13351 6000 3354 28088 30318 2230Eremas Holding AB 4323 0 17748 39523 134616 26422Ernst & Young 1011552 454289 308568 337270 1172954 658289Foyen i Stockholm Advokatfirma AB 4568 290 143 316 5026 4710Fröjd AB 92 200 0 6050 9617 3567Furniture Invest i Skene AB 215 300 403 545 565 0Grant Thornton Sweden AB 209275 41271 54069 84659 269097 169919Groth & CO AB 862 2000 392 3319 12583 2364Gula Pilen AB 21124 12564 4751 17906 49859 1587HH i Göteborg AB 12335 850 6548 16577 17250 512ICA AB 2966000 610000 657000 25671000 37079000 1646000Inotec AB 16590 0 ­4262 35181 55268 5850Intermec AB 7110 0 26 63373 63428 55KH Skotth konsult AB 7418 1250 385 7508 8652 1143Larhan Ekonomi och Fastighetsförvaltning 30742 1900 2403 3712 67245 52399Mannheimer Swartling advokatbyrå AB 377785 140000 140909 144149 405794 357295MB Group AB 28187 129 3970 13576 31523 16373MCMC Melving Invest AB 37301 110 4588 24813 47631 19961MPA Måleriproduktion 1501 4251 9122 33701 37452 1437Näslund & Jonsson Import Export AB 690 720 3738 4117 5690 1452Patrafee AB 30009 0 1375 7026 40354 20070Pirhuset AB 4912 1000 2529 6708 13952 1714PricewaterhouseCoopers i Sverige AB 385094 180500 194586 199124 600967 223895Proline Group AB 14898 5084 1232 13769 17653 3884Repay Invest AB 52448 0 7069 19278 56279 1006S-bolagen AB 224951 3000 44112 145516 281518 90191SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB 153254 15600 15931 171521 256775 65240Set Revisionsbyrå ab 55596 7000 2409 6744 66287 49627Skaraborg Transport AB 3206 1501 4697 17377 46843 13731Sky Communication in Sweden AB 71255 0 20239 129140 153321 15381Svea Ekonomi AB 377932 10000 52957 209813 2083592 1811579Tönnebro gruppen AB 12265 2400 4454 16665 21470 1592Valutec Group AB 1648 0 10869 162 14194 13812ÅFA AB 50484 0 501 16429 61560 40360

Page 41: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

37

År 2005Data från 2005 för konsultföretag i tusentals kronor.

Omsättningstillgångar Utdelning Resultat Eget Kapital Tillgångar Korta skulderAB Axel Granlund 88537 3450 9100 207752 226466 13064AJH Konsult AB 10811 160 10484 11508 11742 48Apukam AB 139 95 94 608 728 105AWA Konsult AB 4709 18750 ­832 34232 51957 16434BDO Nordic AB 13550 4400 9519 10539 21959 11163BDO Nordic Göteborg AB 80 2200 4580 4833 11255 6422BDO Nordic Mälardalen AB 4056 9300 7000 7430 7430 0BMK Advokat AB 18785 6300 23078 41519 81745 16712Bohlinsgruppen AB 209870 60106 192039 229862 408773 178911Bolagsstiftarna AB 64099 0 2146 7629 73341 54816Borga Gruppen AB 3732 0 ­532 46276 60853 3259Bronsstädet AB 100764 20592 114842 162866 230197 27108Cerebralis AB 554 1000 982 1521 1911 391Deloitte AB 270773 52034 86628 100416 431189 290425Eknäs Gård AB 15746 1177 766 30734 32285 1921Eremas Holding AB 2207 8913 3319 32039 87630 35591Ernst & Young 1130765 289367 287918 484323 1327524 699333Foyen i Stockholm Advokatfirma AB 2587 160 291 464 3045 2581Fröjd AB 1564 200 0,05 6050 9527 3276Furniture Invest i Skene AB 111 0 351 441 461 0Grant Thornton Sweden AB 182088 35489 57330 73661 230156 142031Groth & CO AB 1210 750 1653 4927 12964 1137Gula Pilen AB 13853 0 1289 13198 18474 1084HH i Göteborg AB 6299 40 1758 10878 10917 39ICA AB 2377000 607000 591000 25015000 36531000 1634000Inotec AB 18582 0 ­6581 35016 57337 12322Intermec AB 29267 130000 ­29711 63347 85585 22238KH Skotth konsult AB 7691 500 301 8373 8951 571Larhan Ekonomi och Fastighetsförvaltning 25593 40 1644 3209 55323 41062Mannheimer Swartling advokatbyrå AB 319112 23306 140070 143069 342016 194923MB Group AB 19480 0 2004 9606 22301 11010MCMC Melving Invest AB 19692 160 4989 20401 24892 1175MPA Måleriproduktion 3328 3924 8764 28831 31832 1036Näslund & Jonsson Import Export AB 823 0 1093 1099 5823 4604Patrafee AB 34033 2459 1584 5766 43124 24142Pirhuset AB 3057 140 1961 5179 12097 1562PricewaterhouseCoopers i Sverige AB 282666 0 184856 185027 402825 36689Proline Group AB 7412 395 1055 9173 10167 994Repay Invest AB 11412 0 4675 12209 14120 1545S-bolagen AB 257098 1800 20666 104404 313564 169803SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB 192308 0 20217 171560 281528 81906Set Revisionsbyrå ab 46706 7000 8636 11335 59174 36202Skaraborg Transport AB 2552 0 3093 15909 56023 21734Sky Communication in Sweden AB 42903 0 5170 49529 50396 867Svea Ekonomi AB 240855 3000 30709 160292 1323202 1162910Tönnebro gruppen AB 9756 316 2376 14611 19158 1037Valutec Group AB 870 1048 1 121 15870 10749ÅFA AB 56032 0 125 15928 66954 46245

Page 42: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

38

År 2004  Data från 2004 för konsultföretag i tusentals kronor.

Omsättningstillgångar Utdelning Resultat Eget Kapital Tillgångar Korta skulderAB Axel Granlund 86527 2250 41877 186734 189705 2971AJH Konsult AB 285 525 748 952 1391 92Apukam AB 154 190 200 514 744 198AWA Konsult AB 234 20000 17901 42258 45786 2228BDO Nordic AB 22948 0 3795 5005 33578 25872BDO Nordic Göteborg AB 27 0 2215 2416 3344 928BDO Nordic Mälardalen AB 12356 6000 9299 9730 15730 6000BMK Advokat AB 12287 2250 15703 25932 63645 12051Bohlinsgruppen AB 67458 68169 64941 97939 268853 170914Bolagsstiftarna AB 49037 0 2738 4548 60583 45732Borga Gruppen AB 1624 0 ­778 45538 58868 914Bronsstädet AB 16964 2000 55054 59416 115878 24525Cerebralis AB 286 1300 186 1521 1643 122Deloitte AB 343214 34986 82493 85559 546342 268289Eknäs Gård AB 17383 5300 29191 31145 33133 1890Eremas Holding AB 40791 1500 40507 54909 60843 4578Ernst & Young 1219484 65000 322645 489749 1443262 640594Foyen i Stockholm Advokatfirma AB 832 0 -29 172 1290 1117Fröjd AB 1964 200 6000 6330 8527 2077Furniture Invest i Skene AB 11 0 0,05 91 361 0Grant Thornton Sweden AB 155480 24700 52860 53275 217471 147940Groth & CO AB 421 1000 1662 3274 10195 21Gula Pilen AB 9509 0 1813 11910 18030 694HH i Göteborg AB 5851 2726 0 9161 9345 184ICA AB 1909000 6228000 ­227000 24871000 36017000 1362000Inotec AB 18650 0 ­6083 26686 56841 9508Intermec AB 254118 0 77643 223058 392254 169196KH Skotth konsult AB 6549 400 69 8572 9405 621Larhan Ekonomi och Fastighetsförvaltning 32145 50 159 1605 59666 47806Mannheimer Swartling advokatbyrå AB 243328 17294 21347 25757 268806 179779MB Group AB 10747 0 2306 7602 13406 4118MCMC Melving Invest AB 15458 0 4316 15572 20658 1360MPA Måleriproduktion 855 1962 4009 23720 29606 2305Näslund & Jonsson Import Export AB 128 0 10 6 128 2Patrafee AB 35152 2143 2835 6706 40639 24990Pirhuset AB 2624 100 ­965 3358 11664 2463PricewaterhouseCoopers i Sverige AB 171 0 ­2 171 171 0Proline Group AB 5912 1104 536 7073 8667 0Repay Invest AB 7947 3010 595 7534 9403 1612S-bolagen AB 181681 3600 16193 176538 270416 48221SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB 152136 500 9050 87995 225371 109293Set Revisionsbyrå ab 56874 5300 8400 9699 68322 48063Skaraborg Transport AB 4775 0 5608 13392 57650 23358Sky Communication in Sweden AB 12628 0 2390 18430 19745 1315Svea Ekonomi AB 200374 12508 33306 135911 867039 731128Tönnebro gruppen AB 8263 379 3691 12553 17861 1425Valutec Group AB 1340 0 744 1169 2214 506ÅFA AB 56923 0 14 15804 68296 47820

Page 43: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

39

8.4 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar

År 2006Data från 2006 för tillverkningsföretag i tusentals kronor.

Omsättningstillgångar Utdelning Resultat Eget Kapital Tillgångar Korta skulder68549 65 9846 64850 115009 28224

AB Ernst Hj Rydahl Bromsbandsfabrik 40377 3165 1379 7797 54496 18287180037 0 17473 29539 283574 9829333824 3252 593 15636 39009 1646846385 0 3051 25777 58596 1938731943 1833 3342 13009 37386 1958157988 0 1663 30355 81999 23311

143919 2782 5129 83381 288288 9409925816 5000 2888 8519 36072 1811

351100 49800 132800 263000 725600 272400GGP Sweden AB 1217290 38103 88889 286714 1414145 690145

799 0 2558 5865 15355 55361254 33000 2712 12320 21958 1513

15052 0 ­859 5333 20113 873111974,5 10000 3435,3 17575,1 47911,8 6575,2

65910 0 ­12415 8947 76355 4935043478 3700 6649 12497 50571 2518081486 1600 5024 17321 94155 5822321735 0 ­229 27442 33153 507111332 0 ­13473 37699 98771 11936

Kabe Husvagnar AB 371930 0 29586 86411 389009 21710394188 27000 ­3704 80179 174986 2512960985 1200 809 13265 71339 41396

584036 46000 ­9826 531792 986610 305166Leson AB 15439 895 ­149 32345 32738 2391

29946 0 2934 9276 45506 18767Nitator i Oskarström AB 72115 800 3732 12246 98500 42447

25294 300 ­306 2277 35258 2832925804 0 1651 132675 204184 7150914381 0 2503 10161 28468 8754

33211000 3500000 5263000 10852000 64173000 3146100045823 0 10090 10145 68751 56009

SoliferPolar AB 131292 0 8522 51713 186724 835403275 1700 1 4356 6525 1948

86966 2000 ­4611 7785 104633 69851UBD Cleantech AB 46300 0 2434 3191 51642 13357

2593 480 500 2543 10707 2579VBG Group Truck Equipment AB 129552 40000 34356 78950 198432 54284

42432 0 ­155 67021 155970 8594916815 1400 1368 6992 37384 12353

Zetterbergs industri AB 66069 4500 2903 17014 78651 41710

AB Akron-Maskiner 

Arkivator AB  

Autoadapt AB  

Autokaross i Floby AB  

Cablage Team Mjällom AB  

DISAB Vacuum Technology AB  

Dux Industrier AB  

ElectroSystem Technique Sweden AB  

Gestamp HardTech AB  

GODARB AB  

Hillex AB  

Höglunds Flak AB  

Industriaktiebolaget Korp & Son  

Interconsult i Falkenberg AB  

J. Sörling-Ilsbo AB  

JITECH AB  

JOAB-Gruppen AB  

K.H. Tenmark AB  

KABE AB  

Karosseriverken I. Urbanusson AB  

Komatsu Forest AB  

Monoflex AB  

OGO AB  

Opcon AB  

PLB Vindic AB  

Scania CV AB  

Sigarth AB  

TottRose AB  

TVAB International AB  

V.I.P. Produkter AB  

Wipro Infrastructure Engineering AB  

WR Controls AB  

Page 44: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

40

År 2005Data från 2005 för tillverkningsföretag i tusentals kronor.

Omsättningstillgångar Utdelning Resultat Eget Kapital Tillgångar Korta skulder73115 345 9381 55069 103107 21213

AB Ernst Hj Rydahl Bromsbandsfabrik 37791 1050 1917 9583 54022 19458124460 0 ­1750 12066 301400 17430637396 2786 6102 18294 46584 1095244797 0 52 20710 52691 1844624823 1000 3377 15167 29543 1116151216 0 4506 27252 75828 20411

108338 585 36074 81034 248199 5371227906 3250 7175 10630415 40659 18175

362000 89800 125100 212600 681000 246700GGP Sweden AB 1293335 0 148865 302113 1553616 595012

329 300 1639 3307 14885 47322547 0 3303 12908 23612 3252

11037 0 305 6175 16046 453917557 810 4133,6 24139,8 44432,2 6241,870490 0 ­1604 16862 81199 4193029974 7175 6032 9576 34808 1752651038 900 3379 13896 66641 347712940 900 5611 21161 24619 3319

18712 0 ­13660 51173 110810 11430Kabe Husvagnar AB 314816 10000 39023 71945 330773 174075

75522 18000 11875 85601 157849 872240955 1200 3818 13656 50526 22034

568351 0 92151 587618 1063069 323389Leson AB 30701 0 31117 33280 36153 1937

23638 600 1534 6342 35261 11583Nitator i Oskarström AB 64443 1600 1960 9427 91198 43998

18924 0 167 2883 28556 1951750663 0 ­8397 143569 210132 6656312236 0 ­372 9070 25742 4791

23520000 2300000 2934000 8249000 53267000 2223800038572 0 11466 10134 61045 48278

SoliferPolar AB 114811 15000 6154 41741 171363 984722 450 ­4 1663 3252 1148

63058 640 3222 14396 94854 28UBD Cleantech AB 49831 749 908 1268 55524 18870

163 136 480 2523 8421 1823VBG Group Truck Equipment AB 147136 30000 41678 63769 199717 49622

24197 0 6562 63486 114796 4781016113 400 3214 7024 35157 12010

Zetterbergs industri AB 66134 7156 10368 18611 79982 51949

AB Akron-Maskiner 

Arkivator AB  

Autoadapt AB  

Autokaross i Floby AB  

Cablage Team Mjällom AB  

DISAB Vacuum Technology AB  

Dux Industrier AB  

ElectroSystem Technique Sweden AB  

Gestamp HardTech AB  

GODARB AB  

Hillex AB  

Höglunds Flak AB  

Industriaktiebolaget Korp & Son  

Interconsult i Falkenberg AB  

J. Sörling-Ilsbo AB  

JITECH AB  

JOAB-Gruppen AB  

K.H. Tenmark AB  

KABE AB  

Karosseriverken I. Urbanusson AB  

Komatsu Forest AB  

Monoflex AB  

OGO AB  

Opcon AB  

PLB Vindic AB  

Scania CV AB  

Sigarth AB  

TottRose AB  

TVAB International AB  

V.I.P. Produkter AB  

Wipro Infrastructure Engineering AB  

WR Controls AB  

Page 45: Vinstutdelning132357/FULLTEXT01.pdf · Rikard Josefsson Vinstutdelning Har den nya aktiebolagslagen påverkat bolagens utdelningsnivåer? Handledare: Robert Joachimsson Företagsekonomiska

41

År 2004Data från 2004 för tillverkningsföretag i tusentals kronor.

Omsättningstillgångar Utdelning Resultat Eget Kapital Tillgångar Korta skulder73115 345 9381 55069 103107 21213

AB Ernst Hj Rydahl Bromsbandsfabrik 37791 1050 1917 9583 54022 19458124460 0 ­1750 12066 301400 17430637396 2786 6102 18294 46584 1095244797 0 52 20710 52691 1844624823 1000 3377 15167 29543 1116151216 0 4506 27252 75828 20411

108338 585 36074 81034 248199 5371227906 3250 7175 10630415 40659 18175

362000 89800 125100 212600 681000 246700GGP Sweden AB 1293335 0 148865 302113 1553616 595012

329 300 1639 3307 14885 47322547 0 3303 12908 23612 3252

11037 0 305 6175 16046 453917557 810 4133,6 24139,8 44432,2 6241,870490 0 ­1604 16862 81199 4193029974 7175 6032 9576 34808 1752651038 900 3379 13896 66641 347712940 900 5611 21161 24619 3319

18712 0 ­13660 51173 110810 11430Kabe Husvagnar AB 314816 10000 39023 71945 330773 174075

75522 18000 11875 85601 157849 872240955 1200 3818 13656 50526 22034

568351 0 92151 587618 1063069 323389Leson AB 30701 0 31117 33280 36153 1937

23638 600 1534 6342 35261 11583Nitator i Oskarström AB 64443 1600 1960 9427 91198 43998

18924 0 167 2883 28556 1951750663 0 ­8397 143569 210132 6656312236 0 ­372 9070 25742 4791

23520000 2300000 2934000 8249000 53267000 2223800038572 0 11466 10134 61045 48278

SoliferPolar AB 114811 15000 6154 41741 171363 984722 450 ­4 1663 3252 1148

63058 640 3222 14396 94854 28UBD Cleantech AB 49831 749 908 1268 55524 18870

163 136 480 2523 8421 1823VBG Group Truck Equipment AB 147136 30000 41678 63769 199717 49622

24197 0 6562 63486 114796 4781016113 400 3214 7024 35157 12010

Zetterbergs industri AB 66134 7156 10368 18611 79982 51949

AB Akron-Maskiner 

Arkivator AB  

Autoadapt AB  

Autokaross i Floby AB  

Cablage Team Mjällom AB  

DISAB Vacuum Technology AB  

Dux Industrier AB  

ElectroSystem Technique Sweden AB  

Gestamp HardTech AB  

GODARB AB  

Hillex AB  

Höglunds Flak AB  

Industriaktiebolaget Korp & Son  

Interconsult i Falkenberg AB  

J. Sörling-Ilsbo AB  

JITECH AB  

JOAB-Gruppen AB  

K.H. Tenmark AB  

KABE AB  

Karosseriverken I. Urbanusson AB  

Komatsu Forest AB  

Monoflex AB  

OGO AB  

Opcon AB  

PLB Vindic AB  

Scania CV AB  

Sigarth AB  

TottRose AB  

TVAB International AB  

V.I.P. Produkter AB  

Wipro Infrastructure Engineering AB  

WR Controls AB  

Omsättningstillgångar Utdelning Resultat Eget Kapital Tillgångar Korta skulder68998 405 2257 40933 111053 40468

AB Ernst Hj Rydahl Bromsbandsfabrik 33238 0 387 5348 49536 17932116540 0 17061 12000 248874 16961045186 2651 4204 14977 54395 1293435043 0 32 20658 47349 1569425500 0 1956 12790 31057 910542544 0 ­1381 20298 67745 19289

128839 2000 36074 45545 218022 7257122814 0 7018 8405 37530 14523

474400 90000 103100 276800 810300 146800GGP Sweden AB 1196824 0 48216 268440 1389829 438441

758 0 1689 1969 15316 4015759 850 2808 9605 22183 4336

10593 4292 5864 15273 503312943,7 600 4021,3 20819,1 43221,8 7871

49185 0 ­3899 20599 65128 3274925098 8700 6459 10911 30543 1220040771 600 4330 11662 54545 2444210099 750 32 16450 19235 213428014 0 1817 64832 143935 14082

Kabe Husvagnar AB 238323 6000 23787 53722 250132 15472652224 9000 13886 50207 107996 652952487 0 2791 11038 62326 35317

443887 0 30272 495467 910719 287255Leson AB 8049 0 ­1351 2163 12473 9074

22024 600 1204 5408 35091 13683Nitator i Oskarström AB 73956 200 2661 9788 102271 40402

19050 0 27 2716 29322 1959025114 0 ­11206 122526 174383 4368213110 0 ­676 9442 27040 7845

20608000 1500000 3770000 6481000 49550000 2018600040607 0 10195 9936 66740 50440

SoliferPolar AB 114394 5500 7686 50491 174476 8850138 850 ­36 605 3288 1522

40213 560 2426 11914 79049 19553UBD Cleantech AB 59603 0 3241 1108 63993 24684

415 520 428 2179 7031 596VBG Group Truck Equipment AB 128062 20000 26925 59291 176603 44185

16951 769 ­2950 11988 107419 3693115875 0 1998 4610 36006 11880

Zetterbergs industri AB 41069 15000 ­235 13885 52983 31297

AB Akron-Maskiner 

Arkivator AB  

Autoadapt AB  

Autokaross i Floby AB  

Cablage Team Mjällom AB  

DISAB Vacuum Technology AB  

Dux Industrier AB  

ElectroSystem Technique Sweden AB  

Gestamp HardTech AB  

GODARB AB  

Hillex AB  

Höglunds Flak AB  

Industriaktiebolaget Korp & Son  

Interconsult i Falkenberg AB  

J. Sörling-Ilsbo AB  

JITECH AB  

JOAB-Gruppen AB  

K.H. Tenmark AB  

KABE AB  

Karosseriverken I. Urbanusson AB  

Komatsu Forest AB  

Monoflex AB  

OGO AB  

Opcon AB  

PLB Vindic AB  

Scania CV AB  

Sigarth AB  

TottRose AB  

TVAB International AB  

V.I.P. Produkter AB  

Wipro Infrastructure Engineering AB  

WR Controls AB