Upload
others
View
6
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Proteinkvalitet i vallElisabet Nadeau1,2 och Ola Hallin2
1Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara2Hushållningssällskapet Sjuhärad, Rådde Gård, Länghem
Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Bakgrund och FrågorVallen är den främsta proteinkällan för idisslare.För att utnyttja proteinet i vallen rätt behöver vi tänka rätt från start och längs med hela vallfoderkedjan.
1) Ska vi öka proteinhalten i vallen genom att öka baljväxtandelen eller genom kvävegödsling?
2) Skiljer sig baljväxterna åt i proteinkvalitet?
3) Hur påverkas kvaliteten i vallproteinet under förtorkning och ensilering?
4) Kan tillsatsmedel förbättra ensilagets proteinkvalitet även när den hygieniska kvaliteten i ensilaget är god?
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Växtens ProteinfraktionerCornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS)
Analyserat
Beräknat
RåproteinSant
proteinIcke protein‐N
NPN (A)Buffertolösligt
proteinBuffertlösligtprotein (B1)
ND‐olösligtprotein
ND‐lösligtprotein (B2)
AD‐olösligtprotein (C)
AD‐lösligtprotein (B3) B2 och B3 är mest värdefulla
B2 bryts ner i varierande grad i vommenB3 bryts ner långsamt i vommen och en stor del är vomstabiltKomplettera med smältbar fiber som energikällaC anses som osmältbar
A och B1 är lösliga i vommenDe kräver snabb energikälla
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Proteinfraktionernas nedbrytning och passage
AB1, B2, B3, C
CMikrob protein B2
B3
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Baljväxters proteinfraktionerNPN (A) och B1: vitklöver och lusern > rödklöver och käringtandLösliga i vommen, kräver snabb energi för mikrobproteinsyntes
B2: käringtand > lusern, rödklöver, vitklöverNedbrytbar i vommen, smältbar fiber för energi
B3: rödklöver > käringtand, lusern, vitklöverTill stor del vomstabil men delvis nedbrytbar i vommen
ADF-N, C: tendens till mer i rödklöverAnses som ej smältbar
Vomstabilt protein: rödklöver och käringtand > lusern och vitklöver
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
0
20
40
60
80
100
RödklöverTitus
LusernSW
Pondus
LusernGenoa
LusernDaphne
LusernCreno
% av Rp
AD‐olösligt protein ( C )
AD‐lösligt protein (B3)
ND‐lösligt protein (B2)
Sant lösligt protein (B1)
Icke protein N, NPN (A)
Skörd 1, 2012
ba a a a
b a a a a
ab b b b
0
20
40
60
80
100
RödklöverTitus
Lusern SWPondus
LusernGenoa
LusernDaphne
LusernCreno
AD‐olösligt protein ( C )
AD‐lösligt protein (B3)
ND‐lösligt protein (B2)
Sant lösligt protein (B1)
Icke protein N, NPN (A)
Skörd 2, 2012
ba a a a
b
a a a a
a
b b b b
0
20
40
60
80
100
RödklöverTitus
LusernSW
Pondus
LusernGenoa
LusernDaphne
LusernCreno
% av Rp
AD‐olösligt protein ( C )
AD‐lösligt protein (B3)
ND‐lösligt protein (B2)
Sant lösligt protein (B1)
Icke protein N, NPN (A)
Skörd 3, 2012
a a a a
c
a ab b
ab b b
b
a
b
Proteinkvalitet i lusern och rödklöver
Försök på Rådde Gård
Effekt på mjölkproduktionen
Rödklöverensilage jämfört med Lusernensilage (Broderick et al., 2001)
icke-protein kväve (NPN) smältbarhet av organisk substans och NDF
Fodereffektivitet i kg mjölk/kg ts-intag N-effektivitet i kg mjölk N / kg N-intag Mjölkurea
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Effekt på mjölkproduktionen
Käringtandsensilage vs. Lusernensilage (Hymes‐Fect et al., 2013)
Mjölkavkastning och mjölkens proteinmängd Ureahalt i mjölkenKäringtand/gräsensilage vs. Vitklöver/gräsensilage (Eriksson et al., 2012)
Mjölkavkastning Mjölkens proteinmängd
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
KvävegödslingGer högre råproteinhalt i gräsMen kan riskera sänkning av proteinkvaliteten – många olika miljöfaktorer påverkar
Kanadensiskt försök i första skörd av timotej under två år (Tremblay et al., 2005)Ökad N-gödsling på våren från 0 till 180 kg N/ha
Grödan: WSC, buffertkapacitet och NO3-, speciellt vid tidig skörd
Ensilage: pH, NPN, lösligt N and NH3-N
Liknande resultat från Irland (Keady & O´Kiely, 1996)
Pågående försök på Rådde gård
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Vallkostnad för protein från klöver eller från N-gödsling
VallbalndningGräs/klöver-andel vid skörd
TI/RK/VK40/53/7
SW 944GR/RK/VK 63/25/12
SW 944GR/RK/VK 77/16/7
Gödsling, kg 40+30+20+20 40+30+20+20 110+80+60+20Avkastning, kg ts/ha 8 320 8 780 9 400Råprotein, g/kg ts 195 168 180Vallkostnad, kr/kg ts 1,51 1,47 1,60GR = timotej (TI), eng. rajgräs, ängssvingelRK=rödklöver, VK=vitklöver
Medeltal från två vallförsök på Rådde Gård under tre vallår med 4 skördar/årFörutom förstaårsvall från ett av försöken som skördades 3 gånger.
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Proteinkvalitetsförändringar under förtorkning av gräs/baljväxtvall (77 %/23 %) till 35 % ts i 23 timmar och ensilering i 125 dagar på Nötcenter Viken
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKADGRÖNMASSA
ENSILAGE UTANTILLSATS
AD‐olösligt protein ( C )
AD‐lösligt protein (B3)
ND‐lösligt protein (B2)
Sant lösligt protein (B1)
Icke protein N, NPN (A)
C
a
b
b
b
b
a
cc
a
a% av Rp
Vomstabilt Rp, % av Rp (8% utflöde; n = 3)29,2b 35,0a 21,0c P < 0.0001
Effekt av tillsatsmedel (125 dagars lagring)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
ENSILAGE UTANTILLSATS
HOMO LAB 400 000cfu/g
SALTBASERATMEDEL 2 l/ton
AD‐olösligt protein ( C )
AD‐lösligt protein (B3)
ND‐lösligt protein (B2)
Sant lösligt protein (B1)
Icke protein N, NPN (A)a b b
(b) (ab) (a)
% av Rp
Vomstabilt Rp, % av Rp (8% utflöde; n = 3)21,0(b) 23,3(a) 23,2(a) P = 0.060
Förtorkning och Ensilering
0
20
40
60
80
100
FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKADGRÖNMASSA
ENSILAGE UTAN TILLSATS
% av råprotein
AD‐olösligt protein ( C )
AD‐lösligt protein (B3)
ND‐lösligt protein (B2)
Sant lösligt protein (B1)
Icke protein N, NPN (A)a
b ab
c
a
c b
Förtorkning av lusern/vitklöver (85 %/ 15 %) till ca 40 % ts i ca 6 timmar i andra skörd 2012 på Rådde Gård
b
a
b
a P < 0,001
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Effekt av tillsatsmedel
0
20
40
60
80
100
ENSILAGE UTANTILLSATS
SYRA 4 l/ton HOMO LAB 100 000cfu/g
% av råprotein
AD‐olösligt protein ( C )
AD‐lösligt protein (B3)
ND‐lösligt protein (B2)
Sant lösligt protein (B1)
Icke protein N, NPN (A)
a
(a)
ba
(b) (b)
a a b
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevalla 12 januari 2017
Slutsatser1) Vallkostnaden blir lägre med protein från baljväxt än från N-gödsling – men arealbehovet kan bli större2) Baljväxterna skiljer sig åt i proteinkvalitet, vilket bör tas hänsyn till vid val av energikälla i foderstaten3) Förtorkning av grönmassa innan ensilering ökar andelen värdefullt protein för mikrobsyntesen och andelen vomstabilt protein4) Tillsatsmedel minskar proteinets nedbrytning under ensilering
E. Nadeau, Regional Växtodlings- och växtskyddskonferensi Uddevalla 12 januari 2017