16.6.2009 Direktör Jarmo Lindén Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

28.8.2009 Direktör Jarmo Lindén

Finansierings- och

utvecklingscentralen för boendet

16.6.2009 Direktör Jarmo Lindén

Finansierings- och

utvecklingscentralen för boendet

Nya grepp för att minska

bostadslösheten i Finland

Nordiskt Bostadsmöte i Karlskrona 28.8.2009

Direktör Jarmo Lindén

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

28.8.2009 Direktör Jarmo Lindén Finansierings-

och utvecklingscentralen för boendet

Ett omfattande samarbetsprogram för att minska bostadslösheten 2008 - 2011

• Finska regeringen tog 14.2.2008 ett principbeslut om ett program för att minska långtidsbostadslösheten

• Programmet har som mål att halvera långtidsbostadslösheten fram till år 2011 och effektivera åtgärderna för att förebygga bostadslöshet

• Åtgärderna grundar sig på de intentionsavtal som gjorts med de 10 kommuner som har den största bostadslösheten

• Vem är långtidsbostadslös?• Med långtidsbostadslösa avses de bostadslösa, vilkas bostadslöshet har

dragit ut eller hotar dra ut på tiden för att normala boendelösningar inte har fungerat i deras fall. De behöver stöd i boendet. Målgrupperna är i synnerhet män och kvinnor med mentala eller drogproblem, beteendehandikappade multisjuka personer, ungdomar med drogproblem samt frigivna fångar och krimialvårdsklienter.



Bakgrunden till det nya programmet för bostadslösa

• FN:s år för bostadslösa inledde på1980-talet en målmedveten verksamhet för att minska bostadslösheten

• ARA började föra statistik över bostadslösheten år 1987, då antalet bostadslösa bedömdes vara ca 18 000

• Nu finns ca 7 400 bostadslösa, men minskningen har avstannat

• Orsak: de tidigare åtgärderna har inte bitit på långtidsbostadslösheten

• Ca 2500-3000 långtidsbostadslösa bildar ”den hårda kärnan” i bostadslösheten

• Det gamla etappvisa servicesystemet har inte kunnat svara mot behoven hos denna grupp som brottas med många problem

• Principen - en bostad först - föreslogs år 2007 av ”de fyra vises grupp” tillsatt av bostadsministeriet

Antal bostadslösa i Finland 1987-2008(enligt ARAs bostadsmarknadsenkät)





Minnesbilden av finskt elände vintern 1967-68:

”Vintern 1967-68 var osedvanligt kall samtidigt som det rådde stor arbetslöshet i landet och mänskor strömmade till huvudstaden i hopp om att finna ett jobb och någonstans att bo. Många hamnade snabbt in i en ond cirkel… Och när alkoholen kom med i bilden försvårades situationen ytterligare. Efter en tid klassades man som bostadslös alkoholist – polityrgubbe eller pultsare. Den yngsta polityrgubbe jag träffade var femton år gammal.”

”Hösten 1967 grundades Novemberrörelsen, en kontrollpolitisk organisation som ville hjälpa olika utsatta minoriteter i samhället. Dit hörde de bostadslösa alkoholister, som for illa under den osedvanligt kalla vintern, då fyrtiotvå bostadslösa frös ihjäl på Helsingfors gator.”

Claes Andersson: ”Varje slag mitt hjärta slår. Anteckningar från mitt liv”. Söderströms 2009. s. 38 och 44.



Härbärgens långa skugga

• De härbärgen som hade varit avsedda för tillfälligt boende efter andra världskriget blev en bestående del av servicesystemet för de bostadslösa i huvudstaden

• Som mest hade Helsingfors över 4 000 platser i olika härbärgen

• Fortfarande finns ca 600 platser i härbärgen i Helsingfors• Det äldsta ännu fungerande härbärget är grundat på 1930-

talet• Numera finns inga stora sovsalar för tiotals män• De största rummen är idag 4 personers rum• Trots att nivån har höjts är det så problematiskt att bo på

härbärge att det nya programmet för bostadslöshet tar sikte på att helt avveckla härbärgena



Homeless persons in the housing market

GENERAL HOUSING MARKETS

BOTTOM HOUSING MARKETS

Owner-occupied, Right-to-occupancy housingPrivate renting and social housing with higher quality

5.Traditional &Intensivesupported housing

1.Rented housing,lower quality

3. Institutions

2. Shelters, hostels

4. Outdoors



Avveckla härbärgena och beroendet av dem

• Bort med härbärgena och en verksamhetskultur som matar sig själv och inte hjälper klienterna bli självständigt boende!

• Ett renoverings- och ombyggnadsprogram uppgjort för Helsingfors härbärgen för åren 2009-2011

• Efter ombyggnaderna halveras härbergenas klientplatser och de blir enheter för effektiverat stödboende

• Förändringen enligt principen – en bostad först – är nyckeln till rehabiliteringen av bostadslösa med många olika problem

• Varje boende har en låsbar bostad och den är försedd med sanitetsutrymmen

• Bostäderna bildar mindre grupper med egna gemensamma utrymmen• Personaldimensionering: en stödarbetare utbildad för socialsektorn per

två klienter.• Personal på plats även nattetid



Tillfälligt jourboende behövs ändå i fortsättningen

• Trots att härbärgena avvecklas behövs ändå tillfällig inkvartering av jourkaraktär för akut nöd

• Nivåhöjning: servicecentra för bostadslösa i stället för skyddshem• Den moderniserade servicecentralen för Helsingfors bostadslösa

invigdes 19.8.2009: • Servicecentralen på Sanduddsgatan är öppen enligt principen

7/24• Boendejouren har 47 platser för män och 8 för kvinnor• Avgiftsfri service för bostadslösa utan nattkvarter• Ytterligare ca 50 platser för tillfälligt boende• Möjlighet att äta och tvätta sig på dagcentret• Den mångprofessionella personalen med social- och

sjukvårdsutbildning bedömer den bostadslösas situation och gör vid behov upp en serviceplan gällande fastare boende, stöd och vård

• Ingen blir boende någon längre tid på centret

Servicecentralen på Sanduddsgatan

Övernattning Tillfällig boende (max 3 mån)





Det nya programmet i ett nötskal

• A. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

• B. STÖDÅTGÄRDER FÖR LÅNGTIDSBOSTADSLÖSA

• C. TILLRÄCKLIGT UTBUD AV HYRESBOSTÄDER

• D. UTVECKLING AV NYA VERKSAMHETSSÄTT OCH FÖRNYANDE AV SERVICESYSTEMET



A. Förebyggande åtgärder

• minskat antal nya bostadslösa• utredning av orsakerna till bostadslöshet

• Åtgärder:– Anvisningar för att hindra vräkning (10 städer förbundit sig göra anvisningar)

– Forum för boenderådgivning (fungerar under ARA:s ledning)

– Stöd till kommunerna för att anställa nya boenderådgivare (20 %, ARA)

– Nationellt projekt för stödboende för unga (Förbundet för Ungdomsbostäder NAL)

– Frigivna fångar – projektet En egen dörr (Brottspåföljdsverket RISE och Stiftelsen för Kriminalvårdens främjande,KRITS)

– Bostadslösa familjer – Esbo-modellen

– Boendeskyddscentral (planeras för Helsingfors)



B. Stödåtgärder för långtidsbostadslösa

• År 2008-2011 byggs 1250 nya bostäder, stödbostäder eller vårdplatser för långtidsbostadslösa inom programmet för de 10 kommunerna med störst bostadslöshet

• Det ca 80 miljoner euro stora bygginvesteringsstödet reserverat av ARA täcker högst 50 % av kostnaderna

• Resten av kostnaderna (80-100 milj. euro) finansieras med ARA;s räntestödslån

• Social- och hälsovårdsministeriet finansierar de ökade personalresurser som krävs för att producera stödtjänster för de långtidsbostadslösa. Finansieringen utgör högst 50 % av löneutgifterna för tilläggspersonal (totalt 10,3 milj. euro)

• Penningautomatföreningen är beredd att stöda ombyggnadsprogrammet för härbärgen och anskaffningen av stödbostäder med ca 18. milj. euro



Kommunvisa intentionsavtal som medel att konkretisera åtgärder

• Avsikten med intentionsavtalen mellan staten och de tio kommunerna är att med gemensamma konkreta åtgärder minska långtidsbostadslösheten

• Städerna är: Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Lahtis, Jyväskylä, Kuopio, Joensuu och Uleåborg.

• Enligt ARA:s kommunenkät fanns flest bostadslösa i de ovannämnda kommunerna

• Avtalsparterna från statens sida är miljöministeriet (MM), social- och hälsovårdsministeriet (SHM), Brottspåföljdsverket (RISE), Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) och Penningautomatföreningen (PAF)



21.04.23

Stödprocenterna för grupper med särbehov f.o.m. 2008

– Stödgrupp IV ny för långtidbostadslösa:

högst 50 % - praxis för stödet utarbetas som bäst– För att höja stödet för studerande och handikappade

höjdes maximiprocenterna för de övriga stödgrupperna– I stödgruppen 5 10% (studerande) – II stödgruppen 20 25% (mentalvårdsrehabklienter)– III stödgruppen 35 40% (serv.bost. för handikappade)

– 7 olika stödgrupper redan i bruk

– varje beslut om och dimensionering av stöd motiveras skilt– Resten av kostnaderna täcks med räntestödslån från ARA

= egen finansiering behövs inte



C. Tillräckligt utbud av hyresbostäder

• Produktion och utbud av hyresbostäder– Produktionen av vanliga hyresbostäder försummad i åratal!– ARA-produktionen växer starkt nu under lågkonjunkturen– Intentionsavtal för att öka bostadsproduktionen i

Helsingforsregionen

• Tillräckligt antal stöd- och servicebostäder– Viktigt att utveckla nödvändig servicestruktur– Kommunernas växande ekonomiska problem

• Konjunkturläget hotar leda till att bostadslösheten ökar ånyo– Miljöministeriet inleder förhandlingar med de största städerna

för att stoppa ökningen av bostadslösheten



D. Utveckling av nya verksamhetssätt

• Bedömning av det lokala servicesystemet utgående från principen – en bostad först

• Byggande av ett nätverk av mångprofessionellt samarbete och nya serviceenheter med sikte på förändring

• Uppsökande arbete för att hjälpa ungdomar med risk för utslagning att få nytt fotfäste

• Utvecklande av nya finansieringsmodeller

• Försök med nya modeller för stöd- och serviceboende• En koncepttävling för att skapa tre olika slags boenden och

stödboenden för bostadslösa i Helsingfors, Esbo och Tammerfors pågår med stöd från ARA



Förnyat servicesystem för bostadslösa = TEKES-projekt för serviceinnovationer startas

• Hur fungerar servicesystemet – vad innebär principen ”en bostad först” i praktiken

• Begrepp och praxis för mångprofessionellt samarbete

• Stöd för förnyande av servicenheternas verksamhetssätt

• Utbildningsprogram för förändringsledningen och ibruktagande av innovationer

• Strukturerad tillämpning av internationell erfarenhet

• Tekes = Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer



Erfarenheter av principen – en bostad först: Helsingfors Diakonissanstalt

• Diakonissanstalten har sedan mitten av 90-talet upprätthållit två enheter för effektiverat boende i Berghäll i Helsingfors

• Boendegemenskapen Villa Nova på Alpgatan, i Diakonissanstaltens kvarter, erbjuder en bostad under mänskliga förhållanden för hemlösa män

• Här finns 74 enpersonsbostäder, varav en del är avsedda för inkvartering av kvinnor och män (Pikku Villa).

• Klienterna har förändrats dramatiskt: – Ännu i början av 90-talet till största delen medelålders alkoholiserade arbetare– Numera allt yngre blandmissbrukare, av vilka många har psykiska problem och

infektionssjukdomar

• Den boende har ett hyreskontrakt tills vidare utan prövotid – han måste inte tjäna sitt boende ”med goda gärningar”!

• Alltid personal på plats – enskild bedömning av servicebehovet grund för stödet• Syftet att undvika klientens tidigare tillkortakommanden: obetalda hyror, oskötta

psykproblem, förlorat grepp om livet • Viktigast att bygga upp växelverkan och förtroende mellan personal och klient – respekt

(inte tvång och straff)



Styr- och uppföljningsgruppen för programmet 26.11.2008 – 31.12.2011

Gruppens uppgifter• främja att programmets projekt

förverkligas• främja att programmets

kommunikationsstrategi förverkligas• ansvara för regelbundet

informationsutbyte mellan stat och kommun

• skapa ett uppföljningssystem för programmet

• ansvara för att minst en konferens per år ordnas mellan parterna

• årligen producera en rapport över verkställigheten

Gruppens sammansättning• Ordf: Jarmo Lindén, ARA

• Sekr: Virpi Tiitinen, ARA

• MM: Peter Fredriksson, Raija Hynynen

• programdirektör Juha Kaakinen

• SHM (2), PAF, RISE

• NAL, VVA, Kyrkans diakoniarbete

• Helsingfors(2), Esbo (2), Vanda (2) och Tammerfors (2)

• Åbo, Lahtis, Kuopio, Uleåborg, Joensuu och Jyväskylä

• Inre styrgruppen

• Kommunikationsgruppen



Sammandrag av minskningen av långtidsbostadslösheten 2008-2011

• Intentionsavtal med de 10 städerna med störst bostadslöshet– Konkreta åtgärder och projekt kommunvis

• 1250 nya och ombyggda bostäder för personer med särbehov 2008-2011: – Helsingfors 750, Esbo 125 och Vanda 125 och de övriga 7 städerna tot. 250– Högst 50% ARA-understöd och den övriga finansieringen räntestödslån– PAF stöder omändringar av härbärgen och anskaffning av stödbostäder

• SHM:s finansiering (KASTE) för personalkostnader– Stödet 50 % för bekostnad av etilläggspersonal

• Förebyggande program för unga och fångar som friges• Koncepttävling om nya planlösnings- och verksamhetsmodelles – med stöd från

ARA• ARA styr, utvecklar och stöder boenderådgivningen• Omfattande uppföljnings- och styrgrupp leds av ARA• Bred proaktiv kommunikation – mångsidig webbsida• Ett program med hög profil, mycket jobb, uppföljning och kommunikation för

ARA och alla deltagare!

TACK!



Documents

16.6.2009 Direktör Jarmo Lindén Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet