Upload
others
View
8
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
âąâąv
POLĂTEKNISKA INSTITUTETFINLAND.
PROGRAMFĂR
LĂSE A RET 1895â1896.
HELSINGFORS, 1895.
---------------------------------------------------------- ti
POLYTEKNISKA INSTITUTETI
FINLAND.
PROGRAMFĂR
LĂSEĂRET 1S95-1896.
HELSINGFORS,J. SIMELU A RF VINGARS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG,
1895.
Inspektor:Karl Gustaf Sanmark, öfverintendent i Industristyrelsen.
Direktor: Ernst Qvist, Àldre lÀrare m. m. Prodirektor: Karl Evert Palmén, Àldre lÀrare m. m.
LĂ€rarepersonal:Ăldre lĂ€rare.
Rudolf Kolster, professor; lĂ€rare i maskinbyggnad och teoÂretisk niaskinlĂ€ra.
Ernst Qvist, kanslirÄd; lÀrare i kemisk teknologi.Henrik Alfred Wahlforss, professor; lÀrare i allmÀn kemi.Karl Fredrik Slotte, filos, doktor; lÀrare i fysik, allmÀn
och tillĂ€mpad.Mikael Strukel, ingeniör; lĂ€rare i ingeniörvetenskap.Robert Hjalmar Mellin, filos, doktor; lĂ€rare i matematik.Karl Gustaf Nyström, professor, akademiker, arkitekt; lĂ€Â
rare i arkitektur.Max Seiling, ingeniör; lÀrare i mekanisk teknologi, allmÀn
maskinlÀra och maskinbyggnad.Friherre Karl Evert Palmén, filos, mag.; lÀrare i deskriptiv
och projektivisk geometri.
Yngre lÀrare.Carl Emil Holmberg, ingeniör; lÀrare i grafisk statik och
ingeniörvetenskap.Onni Alcides Törnqvist, arkitekt; lÀrare i byggnadskonstruk-
tionslĂ€ra samt frihandsteckning och lineamtning.Hjalmar Tallqvist, filos, doktor; lĂ€rare i teoretisk mekanik.Alfred Gustaf Petrelius, filos, mag.; lĂ€rare i praktisk geoÂ
metri.
4
BitrÀdande lÀrare.Alexander Leonard Hjelmman. IngeniÞr; bitrÀdande lÀrare
i fackskolan för ingeniörvÀsende.Gustaf Komppa, filos. d:r; bitrÀdande lÀrare i fackskolan
för kemisk teknologi.Extra lÀrare.
Friherre Karl Evert Palmén, filos, mag.; lÀrare i analytisk geometri.
Carl Sjöstrand, skulptör; lĂ€rare i figurteckning och moÂdellering.
Benj. Frosterus, fil. licent.; lĂ€rare i mineralogi och geognosi.Axel F. Tigerstedt, filos, mag.; bergsingeniör; lĂ€rare i meÂ
tallurgi.Karl Gustaf Nyström, professor akadem. arkitekt; lÀrare i
konsthistoria.J. J. Mikkola, filos. d:r; lĂ€rare i svenska och finska sprĂ„ken.Grefve Alexander Cronhjelm, lĂ€rare i ryska sprĂ„ket.August Furuhjelm, lĂ€rare i engelska sprĂ„ket.Jarl Werner Söderhjelm, filos. d:r, professor; lĂ€rare i franÂ
ska sprÄket.Georg Richard Wilhelm Zilliacus, lÀrare i tyska sprÄket.Ernst Emil Schybergson, j. u. kand., justitierÄdman; lÀrare
i nationalekonomi och industriel lagstiftning.Adolf Th. Forssell, sekreterare i landtbruksstyrelsen, lÀrare
i agronomi och skogshushÄllning.Rudolf Emanuel Erenius, jur. kand.; kamrerare i K. S.
kammarexpedition; lĂ€rare i landt mĂ€teriförfattni ngar.Axel G. Strömberg, ingeniör; lĂ€rare i elektroteknik.Karl Sigvard Wegelius, filos, mag.; lĂ€rare i gymnastik.E. M. Hedengren, handelsskoleförestĂ„ndare ; lĂ€rare i bokÂ
föring.Hugo Lindberg, arkitekt; lÀrare i sÄng.
Sekreterare: Edvard Wegelius, kamrerare vid skolöfver- styrelsen.
Ekonom: Karl Wegelius.
UNDERVISNINGSPROGRAMFĂR
POLYTEKNISKĂ INSTITUTET 1 FINLANDunder lĂ€seĂ„ret 1895â1896.
Den 9 maj 1895 af Handels- och Industri-expeditionen i Kejserliga Senaten gilladt och till efterrÀttelse faststÀldt.
Matematik.Filos. D:r Mellin.
Vid föredragen anvĂ€ndes svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
I. 4 timmar i veckan. Obligat, för första Ärskursen af samtliga fackskolor.
Trigonometri.HĂ€rledning och sammanstĂ€llning af de vigtigaste formÂ
lerna för de trigonometriska funktionerna. HÀrledning af grundformlerna i sferiska trigonometrin.
Determinantkalkyl.De vigtigaste satserna om determinanter jemte tillĂ€mpÂ
ningar.
6
Tallara,
omfattande teorin för de reela talen och innefattande Àfven teorier för serier, hvarpÄ teorin för de irrationela talen bygges.
Differential- och integralkalkyl.
Funktionsbegreppet. Kontinuitets begreppet. De eleÂmentĂ€ra funktionerna. GrĂ€nsbegreppet. Derivator och diffeÂrentialer. Indefinita och definita integraler. Regler för diffeÂrentiering och integrering. StĂ€ndiga tillĂ€mpningar under fortÂgĂ„ngen af kursen.
II. 5 timmar i veckan. Oblig. för andra Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad och ingeniörvÀsende samt under höstterminen Àfven för 2:dra Ärskursen af fackskolan i landtmÀteri.
Algebra.
De komplexa talen. De binomiska likheterna. Den kubiska likheten. Satser om hela rationela funktioner. FramÂstĂ€llning genom partialbrĂ„k. System af likheter med flera obekanta. Elimination.
Differential- och integralkalkyl.
Repetition och komplettering af 1 :sta Ă„rets kurs i diffeÂrential- och integralkalkyl. MedelvĂ€rdssatsen. Derivator och differentialer af högre ordning. Taylorska satsen jemte anÂvĂ€ndningar. Sanna vĂ€rdet af uttryck, som upptrĂ€da under obestĂ€md form. Differentiering af sammansatta funktioner. Differentiering af icke utvecklade funktioner. Ombyte af obeÂroende variabel. TillĂ€mpningar under fortgĂ„ngen af kursen : maxima och minima, tangenter, normaler, asymtoter, kou- vexitet, konkavitet, inflexionspunkter, krökning, kontakter af sĂ€rskilda ordningar, m. m.
De vigtigasie klasser af funktioner, hvilkas allmĂ€nna integraler kunna framstĂ€llas under sluten form. Integration förmedels serieutveckling. Definition af begreppet definit integral för det fall, att integranden blir oĂ€ndlig uti eller emellan grĂ€nserna, Ă€fvensom för det fall, dĂ„ grĂ€nserna icke hvardera Ă€ro Ă€ndliga. De Eulerska integralerna. KvadraÂturer. Kubaturer. Rektifikationer.
Funktioner af flera oberoende variabler. Partiela deriÂvator. Partiela och totala differentialer. Ytor och rymdÂkurvor representeras förmedels likheter och undersökas med analysens tillhjelp. DĂ€rmed sammanhĂ€ngande begreppsbeÂstĂ€mningar.
HL 3 timmar i veckan. Obligat, för 3:dje Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad och ingeniörvÀsende.
Differential- och integralkalkyl.Partiela derivator och differentialer af högre ordning.
Taylorska satsen för funktioner af flera oberoende variabler. Maxima och minima. Komplettering och fortsĂ€ttning af det, som under föregĂ„ende termin framstĂ€lts af metoden att med analysens tillhjelp studera ytor och rymdkurvor, samt derÂmed sammanhĂ€ngande begreppsbestĂ€mningar.
Dubbla och flerfaldiga integraler. Kubaturer. Kom- planationer.
Differentialeqvationer. Vanliga differentialeqvationer af l:sta och 2:dra ordningen. System af differentialeqvationer. Partiela differentialeqvationer af l:sta ordningen. De parÂtiela differentialeqvationerna för nĂ„gra af de vanligaste slaÂgen af ytor samt integrallikheterna till desamma.
Fysik (allmÀn).Filos. D:r Slotte.
Vid föredragen anvĂ€ndes svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
I. 4 timmar i veckan. Obligat, för lista Ärskursen af samtliga fackskolor.
8
De vigtigaste principerna ur mekaniken; teori för vĂ„gÂrörelsen; akustik; optik; lĂ€ran om magnetismen, elektriciteÂten och vĂ€rmet. Det absoluta mĂ„ttsystemet; lösning af fyÂsikaliska rĂ€kneuppgifter; repetitioner.
II. 4 timmar i veckan fördelade pÄ tvÄ eftermiddagar. Obligat, för andra Ärskursen af fackskolorna för landtmÀteri, kemisk teknologi, maskinbyggnad och ingeniörvÀsende.
Föredrag om de vigtigaste qvantitativa bestĂ€mningar i fysiken. Laborationer, bestĂ„ende af experimĂ©ntala studier af de vigtigaste fenomener, Ă€fvensom af följande qvantitaÂtiva bestĂ€mningar: justering af lĂ€ngd- och rymdmĂ„tt, vĂ€g- ning, justering af vigter, kroppars tĂ€thet, elasticitetsmodulen, pendelförsök, ljudets hastighet i olika Ă€mnen, fotometriska mĂ€tningar, brytningsexponenter och vĂ„glĂ€ngder, vinkelmĂ€tÂning men tub och skala, jordmagnetismens konstanter, elek- tromotoriska krafter och ledningsmotstĂ„nd, termometerns fundamentalpunkter och kalibrering, specifikt vĂ€rme, öfning i anstĂ€llande af meteorologiska observationer.
TillÀmpad fysik.
Mekanisk vÀrmeteori.Filos. D:r Slotte.
Föredrag 2 timmar i veckan; obligat, för 4:de Ă„rskursen af fackskolan för maskinbyggnad och frivillig för 4:de Ă„rsÂkursen af fackskolan för ingeniörvĂ€sende.
Inledning. Första grundsatsen. SĂ€rskilda slag af tillÂstĂ„ndsförĂ€ndringar. TillĂ€mpning af första grundsatsen pĂ„ permanenta gaser. Andra grundsatsen. TillĂ€mpning af de begge grundsatserna pĂ„ blandningar af Ă„nga och vĂ€tska.
Elektroteknik.Ingeniaren Strömberg.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
9
AllmÀn elektroteknik.Föredrag 2 timmar i veckan, icke-obligat. Àmne, afsedt
för 3:dje Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad, inge- niörvÀsende och kemisk teknologi.
Repetition af nĂ„gra för elektrotekniken vigtiga satser ur elektricitetslĂ€ran. Galvaniska element och termoelement. Magnetelektriska och dynamoelektriska maskiner. Accumu- latorer. Transformatorer. Tekniska mĂ€tningsinstrument och mĂ€tningsmetoder. Elektrisk belysning medelst bĂ„glampor och glödlampor. CentralanlĂ€ggningar för elektrisk belysning jĂ€mte vid dem anvĂ€nda kontroll- och sĂ€kerhetsinrĂ€ttningar. Ăfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. TeleÂgrafi och telefoni. Galvanoplastik och elektro metallurgi. Ă skledare.
Teoretisk elektroteknik.
Föredrag 2 timmar i veckan, icke-obligat. Àmne afsedt för 4:de Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad, inge- niörvÀsende och kemisk teknologi.
Det absoluta mĂ„ttsystemet. Vetenskapliga och tekniÂska metoder för mĂ€tning af elektriska storheter. FotomeÂtriska mĂ€tningar. Tekniska mĂ€tningsinstrumenter ; princiÂperna för deras konstruktion och metoderna för deras justeÂring. Teorin för dynamoelektriska maskiner för likriktad ström. Teorin för vĂ€xelströmmaskiner och transformatorer. Teorin för kraftöfverföring med dynamomaskiner. ProjekteÂring och berĂ€kning af anlĂ€ggningar för elektrisk belysning
-och kraftöfverföring.
Elektrotekniska laborationer. 1.4 timmar i veckan under vÄrterminen, icke-obligat.
Ă€mne afsedt för 3:dje Ă„rskursen af fackskolorna för maskinÂbyggnad, ingeniörvĂ€sende och kemisk teknologi.
MÀtning af ledningsmotstÄnd, elektromotorisk kraft och strömstyrka. Gemensamma försök med dynamomaskiner m. m. för förtydligande af det vid förelÀsningarna genomgÄngna.
Đł10
Elektrotekniska laborationer. II.
4 timmar i veckan, icke-obligat. Àmne afsedt för 4:de Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad, ingeniörvÀ- sende och kemisk teknologi.
Justering af mĂ€tningsinstrumenter. SjĂ€lfstandigare unÂdersökningar Ă„ dynamomaskiner, bĂ„g- och glödlampor, accu- mulatorer m. m.
Teknisk mekanik.Filos. D-.r Tallqvist.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar finska och svenska sprĂ„ken.
I. 6 timmar i veckan. Obligat, för 2:dra Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad, ingeniörvÀsende, kemisk teknologi och arkitektur.
Geometrisk rörelselÀra. Punktens rörelse. De kinema- tiska grundbegreppen; rörelselagar ; analytisk och grafisk framstÀllning. Rörelsers sammansÀttning. OförÀnderliga punktsystems rörelse; plan rörelse ; sferisk rörelse; skruf- rörelse ; ett oförÀnderligt punktsystems allmÀnna rörelse ; relativ rörelse. TillÀmpningar.
Materiela punktens mekanik. Grundbegrepp, grundÂprinciper, lĂ€rosatser. Fri och tvungen rörelse. TillĂ€mpningar.
Fasta kroppars statik. BegreppsbestĂ€mningar, lĂ€roÂsatser. Jemförande analystisk och grafisk sammansĂ€ttning af krafter. Jemnvigtseqvationerna. Tyngdpunkten. Understödda kroppars jemnvigt. De virtuela hastigheternas princip. LĂ€Âran om friktionen. TillĂ€mpningar.
Fasta kroppars dynamik. DâAlemberts princip. Trög- hetsmomentet. Tyngdpunktens rörelse. Rotation omkring fasta axlar. Fria axlar. SvĂ€nghjul, Kroppars stöt. Till- lĂ€mpningar.
HÄllfasthetslÀra. Förberedande kurs i hÄllfasthetslÀrans elementer.
11
Obligatorisk kurs i problemlösning, gÄende jemsides med föredragen.
LÀrobok i Teknisk Mekanik, I, af Hj. Tallqvist, följes.II. 4 timmar i veckan under höstterminen. Obligat
för 3:dje Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad och ingeniörvÀsende.
ElasticĂ tetsteori och hĂ„llfasthetslĂ€ra. BegreppsbestĂ€mÂningar. Erfarenhetssatser. FormförĂ€ndring och spĂ€nningar hos elastiska kroppar vid förlĂ€ngning, sammantryckning, böjning, afskĂ€rning och vridning. Noggrannare studium af spĂ€nningarna vid en böjd balk; spĂ€nningsellips. SammanÂsatta spĂ€nningar vid afknĂ€ckning m. m. Dimensionering af enklare byggnads- och maskinelement. BerĂ€kning af tak- och brokonstruktioner. SpĂ€nningar vid system i rörelse. TillĂ€mpningar.
Hydromekanik. Hydrostatikens grundbegrepp. HydroÂstatiskt tryck. Pascals sats. Archimedes princip. Simmande kroppars jemnvigt; stabilitetsvilkor. Matacentrum. Relativ jemnvigt hos vĂ€tskor. Hydrodynamikens grundformel. HyÂdrauliskt tryck. VĂ€tskors utströmning genom mycket smĂ„ mynningar och genom mynningar af Ă€ndlig storlek med olika form. VĂ€tskors rörelse i rör och kanaler. Tryckhöjdsför- luster. Vattnets stöt. TillĂ€mpningar.
Obligatoriska rÀkningsöfningar jemsides med föredragen.LÀrobok i Teknisk Mekanik, II, af Hj. Tallqvist, begagnas.
Analytisk Mekanik.Filos. D-.r Tallqvist.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar finska och svenska sprĂ„ken.
4 timmar i veckan under vĂ„rterminen. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackskolorna för maskinbyggnad och inÂgeniörvĂ€sende.
Den analytiska mekaniken genomgÄs i hufvudsaklig öfverensstÀmmelse med: LÀrobok i analytisk mekanik af A- F. Sundell. Vid sidan hÀraf en kurs i problemlösning.
12
Analytisk Geometri.Filos. Mag. Palmen.
Vid föredragen anvĂ€ndes svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
3 timmar i veckan. Obligat, för l:sta Ärskursen af samtliga fackskolor.
Analytiska geometrin genomgÄs i hufvudsaklig öfver- ensstÀmmelse med Lindelöfs lÀrobok i analytisk geometri.
Deskriptiv Geometri.Filos. Mag. Palmen.
Vid föredragen anvĂ€ndes svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
I. Föredrag 3 timmar, konstruktionsöfningar 6 timmar i veckan. Obligat, för l:sta Ärskursen af samtliga fackskolor.
Ortogonal parallelprojektion : FramstĂ€llning af punkten, rĂ€ta linien och planet pĂ„ tvenne projektionsplan jemte lösÂning af dervid förekommande problem. Vridning af linier och plan. Affinitet vid plana system. Transformation. FramÂstĂ€llning af polyedrar och deras skĂ€rningar. Skuggkonstruk- tioner. Konstruktion pĂ„ tre projektionsplan.
Axonometri: Ortogonal och fri axonometri. Den axo- nometriska projektionsmetodens anvĂ€ndning sĂ€rskildt vid konstruktion af parallelperspektiv och framstĂ€llning af kriÂstaller. Pohlkes sats. Cavalier- och militĂ€rperspektiv.
Kroklinier och 'developpabla ytor: Koniska och cylinÂdriska ytor och deras utveckling i ett plan. Skruflinien och dess tangentyta. SkĂ€rning mellan koner och cylindrar.
Rotationsy tor: Konstruktion af rotationsytors skĂ€rninÂgar, omskrifna koner och cylindrar. Sferen och rotations- hyperboloiden. Intensitetslinier.
Đ. Föredrag 2 timmar, konstruktionsöfningar 4 tim. i veckan under höstterminen. Obligat, för andra Ă„rskursen af fackskolorna för maskinbyggnad och ingeniörvĂ€sende.
13
Skrufytor: Behandling af de i tekniken anvÀnda skruf- ytorna i parallelprojektion.
Centralprojektion: Grunddragen för centralprojektion och dess anvÀndning vid konstruktion af perspektiv.
Projekti visk Geometri.
Filos. Mag. Palmen.
Vid föredragen anvĂ€ndes svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
Föredrag 2 timmar, konstruktionsöfningar 4 timmar i veckan under vÄrterminen. Obligat, för 2:dra Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad och ingeniörvÀsende.
Grundbegrepp: Perspektiviska och projektiviska grundÂbilder af första slaget. Harmoniskt och anharmoniskt dubÂbelförhĂ„llande. FullstĂ€ndiga fyrhörningens och fyrsidingens harmoniska egenskaper. Förenade projektiviska och involu- toriska punktrader och strĂ„lknippen.
Teorin för koniska sektionerna grundad pĂ„ deras projektiviska egenskaper: Cirkelns projektiviska egenskaper. Koniska sektionerna alstrade genom projektiviska grundbilder af första slaget. Pascals, Brianchons och Desargues satser jemte anvĂ€ndingar. Teorin för pol och polar jemte anÂvĂ€ndning vid konstruktion af medelpunkt, konjugatdiametrar, axlar och brĂ€nnpunkter.
Praktisk Geometri.
Filos. Mag. Petrelius.
Vid föredragen anvÀndes pÄ kurs I svenska, pÄ de öfriga finska sprÄket ; vid repetitioner, öfningar och tentamina bÄda sprÄken.
I. Mindre kurseu. Föredrag 2 timmar i veckan unÂder höstterminen, ritning under hela lĂ€seĂ„ret 2 tim. i veckan,
14
event, öfningar pĂ„ fĂ€ltet. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackÂskolan i arkitektur och för 4:de Ă„rskursen i maskinbyggnad-
Under föredragen behandlas det vigtigaste af allmÀnna kursen i sammandrag.
Đ. AllmĂ€nna kursen. Föredrag 4 timmar, öfningar och ritning 5 timmar i veckan. Under höstterminen sĂ„- lĂ€nge öfningarna pĂ„ fĂ€ltet fortgĂ„ kan timantalet ökas till 8 efter behof. Obligat, för 2:dra Ă„rskursen af fackskolan i landtmĂ€teri och 3:dje Ă„rskursen i ingeniörvĂ€sende.
HorizontalmĂ€tningar. MĂ„ttsystem, normalmĂ„tt och lĂ€ngdmĂ€tningsinstrument. Instrument för konstanta vinklar Teodoliten, dess teori, pröfning och justering. MĂ€tbord, diÂstansmĂ€tare. Trigonometrisk och grafisk triangelmĂ€tning. PothenoVs problem. Tachymetri. KoordinatberĂ€kning för detalj mĂ€tningar.
VertikalmÀtningar: Geometrisk, trigonometrisk och barometrisk höjdmÀtning. Nivellering. LÀngd- och tvÀr- profiler. TerrÀnglÀra, nivÄ- och intensitetskurvor.
RÀknemetoder. Grafiska och mekaniska hjelpmedel vid berÀkningar. Diagram, rÀknelinealen, rÀknemaskiner, olika slag af planimetrar. YtmÀtning.
Geografiska ortsbestÀmningar med enklare metoder. Sferisk trigonometri med tillÀmpningar pÄ geodesin.
Teori fĂłr plan- och kartritning. Signaturer och konÂventionella tecken för olika ekonomiska och topografiska kartor. Kartors reproduktion.
Obligatorisk kurs i problemlösning, jemsides med föreÂdragen.
ITT. Specialkurs. Föredrag 2 timmar, geodetiska utÂarbetningar, öfningar och ritning 6 timmar i veckan, event, öfningar pĂ„ fĂ€ltet. Obligat, för 2:dra Ă„rskursen af fackskoÂlan för landtmĂ€teri. Under höstterminen kunna föredragen delvis hĂ„llas pĂ„ fĂ€ltet vid de praktiska öfningarna.
GrÀnsreglerings- och egodelnings-arbeten ; utarbetning af regleringsförslag. AllmÀnna grunddrag ur lÀran om af- iÀttning af större jordstrÀckor, dervid förekommande mÀt-
15
ningar och berĂ€kningar, anvĂ€nda instrument samt projekÂtionsmetoder; topografi och geografiska mĂ€tningar ; hydro- metri. Elementen af utjemningsteorin medelst minsta qvadrat- metoden.
Situationsritning; praktiska öfningar pÄ fÀltet.
IV. FortsÀttning af allmÀnna kursen. Föredrag 2 timmar. Geodetiska utarbetningar pÄ grund af anstÀllda öfningar pÄ fÀltet 2 timmar. Obligat, för 4:de Ärskursen af fackskolan för ingeniörvÀsende.
Tracering. Uppsökning af linier med gifna geometriska egenskaper. Utstakning af tunnelaxlar, cirkel och parabel kurvor.
Hydrometri. Instrument och metoder för uppmÀtning och bestÀmning af vattnets hastighet och vattenqvantiteten i floder.
Utjemningsteori enligt minsta qvadratmetoden jÀmte tillÀmpningar pÄ de geodetiska mÀtningarna.
Geografiska ortsbestÀmningar: bestÀmning af polhöjd, tid, longitud och azimut. Pendelur, fickur, kronometrar.
Högre geodesi. Jordellipsoidens dimensioner. Krök- ning och krökningsradie i olika riktningar. Medelkrökningen i en punkt. Geodetiska linien. EllipsbĂ„gens och geodetiska liniens lĂ€ngd. BasmĂ€tning. Legendreâs teorem och addita- mentmetoden. Koordinatsystem för mĂ€tning af ett land. Geodetiska och geografiska koordinater. Kartprojektioner. Precisionsnivellering. BerĂ€kning af medelvattenstĂ„nd, mareo- grafer. Praktiska öfningar pĂ„ fĂ€ltet. Situationsritning.
Kemi.Prof. Wakiforss.
Vid föredragen begagnas svenska sprÄket.
I. Anorganisk kemi. 5 timmar i veckan. Obligat för l:sta Ärskursen af fackskolorna för kemisk teknologi och maskinbyggnad.
16
Till grand för undervisningen lÀgges Roscoës korta lÀrobok i kemi. Deri förekommande satser ÄskÄdliggöras genom förevisning af mineralier och kemiska produkter samt talrika experiment.
Đ. Organisk Kemi a) 3 timmar i veckan. Obligat, för 2:dra Ă„rskursen af fackskolan för kemisk teknologi. FöreÂdrag och förevisning af preparat.
b) 2 timmar i veckan. För 2:dra Ă„rskursen af fackÂskolorna för maskinbyggnad och ingeniörvĂ€sende sĂ„som friÂvilligt Ă€mne.
Encyklopedisk kurs omfattande de vigtigaste delarne af organiska kemin.
c) Repetition af organiska kemin, obligat, för 3:dje Ärskursen af fackskolan för kemisk teknologi. 1 timme i veckan.
TIT, Teoretisk'kemi. 2 tim. i veckan. Obligat, för 4:de Ärskursen af fackskolan för kemisk teknologi. Teoretiska kemins vigtigaste lÀror och kemins historia.
Filos. D.r Komppa.
Vid föredragen begagnas finska sprĂ„ket, vid repetitioÂner, öfningar och tentamina finska och svenska sprĂ„ken.
I. Oorganisk kemi. 3 timmar i veckan. Obligat, för l.sta Ärskursen af fackskolorna för ingeniörvÀsende, landt- mÀteri och arkitektur.
Kursen genomgĂ„s i hufvudsaklig öfverensstĂ€mmelse med Zaengerleâs i Kemian alkeet i. Undervisningen Ă„skĂ„dliggöres genom förevisning af experiment, mineralier och kemiska produkter.
TT. Organisk kemi. a) Om de vigtigaste reaktionerna inom den organiska kemin. Obligat, för 3:dje Ärskursen af fackskolan för kem. teknologi under 1 timme i veckan.
b) Teorin om de organiska fÀrgÀmnena. Obligat, för 4:de Ärskursen af fackskolan för kem. teknologi under 1 timme i veckan.
17
Analytisk Kemi.KanslirÄdet Qvist.
Vid föredragen anvĂ€ndes svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
2 tim. i veckan under höstterminen. Oblig. för 2:dra Ärskursen af fackskolan för kemisk teknologi.
BiĂ„srörets anvĂ€ndning; qvalitativa analysens allmĂ€nna gĂ„ng; metallernas indelning i grupper; deras allmĂ€nna egenÂskaper; metallernas och metalloidernas förhĂ„llande till reak- tionsmedel. Vid lĂ€mpliga tillfĂ€llen beskrifvas qvantitativa skiljometoder och operationerna vid qvantitativ vigtsanalys. Titrer-analys.
Praktiska arbeten i kemiska laboratorium.
Obligat, för eleverna i fackskolan för kemisk teknologi ; 2:dra Ärskursen under 12 tim., 3:dje Ärskursen under 15 tim., 4:de Ärskursen under 25 timmar.
KanslirÄdet Qvist.
Vid öfningarna begagnas svenska och finska sprÄken.Förberedande öfningar; qvalitativ analys, omvÀxlande
med syntetiska arbeten inom oorganiska kemin ; qvantitativa bestÀmningar sÄvÀl enligt vigtsanalytisk metod som medelst titrer-analys.
Filos. D:r Komppa.
Vid öfningarna begagnas svenska och finska sprÄken.Organisk syntes, organisk analys. Vid dessa arbeten
eftergöras, sĂ„vidt möjligt, i den kemiska literaturen föreÂkommande original arbeten.
Kemisk teknologi.KanslirÄdet Qvist.
Vid föredragen anvĂ€ndes svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtionerna svenska och och finska sprĂ„ken.
2
18
I. 2 tim. i veckan. Obligat, för 2:dra Ă„rskursen af fackskolorna för kemisk teknologi, ingeniörvĂ€sende, maskinÂbyggnad och arkitektur.
Vattnets kemiska teknologi, dess anvĂ€ndning och beÂtydelse i hygieniskt afseende. BrĂ€nnmaterialier, generatorÂgas, vattengas. Kalk, cement, gips, tegel och annan bygg- nadssten; asfalt; takfilt; samt jern, zink, bly och koppar med afseende Ă„ dessa metallers anvĂ€ndning till byggnads- behof. Konservering af trĂ€. Krut, nitroglycerin, dynamit, bellit. TĂ€ndsticksfabrikation.
Đ. 3 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackskolan för kemisk teknologi.
Svafvel, svafvelsyra ; soda, natronhydrat, klorkalk och andra bleksalter. Glas; lergods. JĂ€sningsindustrin; sprit, liÂkörer, parfymerier, snickarlack, Ă€fvensom Ă€ttika och malt- extrakt.
TTT. 1 tim. i veckan. Obligat, för 4:de Ärskursen af fackskolan för kemisk teknologi.
Torrdestillation af trĂ€, torf, stenkol och harts samt de produkter, hvilka dervid erhĂ„llas ; förarbetning af kĂ„da; celÂlulosa fabrikation betraktad frĂ„n kemisk synpunkt; tillverkÂning af blodlutssalt, lim, gelatin, benkol.
Mekanisk teknologi.
Ingeniören Seiling,
Föredragena och repetitionerna ske pĂ„ svenska sprĂ„ket.I. Föredrag 2 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ă„rsÂ
kursen af fackskolan för kemisk teknologi samt för 2:dra Ärskursen i maskinbyggnad och ingeniörvÀsende.
Bearbetning af metaller och trÀ efter allmÀnna tekno- gins grundsatser.
Metallernas och trĂ€ets egenskaper. Medel för att fatta och fasthĂ„lla godset, medel för afrnĂ€tning, indelning och liÂniers dragning. Gjuteri. Deformerande verktyg och verkÂ
19
tygsmaskiner. SkĂ€rande verktyg och verktygsmaskiner. MeÂdel för förbindning af arbetsstycken. Arbetets fullĂ€ndning och prydande.
Đ. Föredrag 2 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ă„rsÂkursen af fackskolan för maskinbyggnad och för 4:de i keÂmisk teknologi.
a) Bomull-, lin-, ull- och silkesspinning.b) VÀfning.c) Papperstillverkning jemte framstÀllning af trÀ- och
halmmassa.d) à nghamrar och, sÄ lÄngt tiden medgifver, sÀrskilda
slags verktygsmaskiner.
AllmÀn maskinlÀra.Ingeniaren Seiling.
Föredragena och repetitionerna ske pÄ svenska sprÄket.Föredrag 3 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ärskursen
af fackskolan för maskinbyggnad samt för 4:de Ärskursen i ingeniörvÀsende och kemisk teknologi.
1) Maskinvetenskapens olika uppgifter.2) Maskiner afsedda för mÀtande och rÀknande, sÄsom
urverk, slagrĂ€knare, vĂ„gar, dynamometrar, indikatorer, maÂnometrar, m. m.
3) Maskiner afsedda för förrÀttande af mekaniskt arbete :A. Kraftmaskiner: maskiner för upptagande af men-
niskors och djurs muskelkraft, vattenhjul, turbiner, vatten- pelaremaskiner, vindhjul, Ängmaskiner, jemte Ängpannor med tillbehör, varmlufts- och gasmaskiner.
B. Arbetsmaskiner: lokomotiv och Ängfartyg, hissverk och kranar, pumpar och blÀsterverk.
De vigtigaste maskinernas beskrifning föregÄs af en historisk Äterblick.
Maskinbyggnad och teoretisk maskinlÀra.Prof. Kolster.
Föredragena och repetitionerna ske pÄ svenska sprÄket.
20
I. Föredrag 4 tim., konstruktionsöfningar 8 tim. i vec- kau. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackskolan för maskinÂbyggnad. En del af föredragen, 2 tim. i veckan, obligat, Ă€fven för 3:dje Ă„rskursen af fackskolorna för kemisk teknoÂlogi och ingeniörvĂ€sende, samt konstruktionsöfningarna unÂder 2 tim. i veckan för sist anförda Ă„rskurs och fackskola.
Föredragen behandla maskinelementernes konstruktion samt mera detaljerade undersökningar angĂ„ende nĂ„gra enÂskilda af dem.
Vid konstruktionsöfningarna begagnas de under föreÂdragen utvecklade reglerna, för att enligt dessa konstruera och upprita ofvannĂ€mnda maskindelar.
ĐŠ. Föredrag 5 tim.; konstruktionsöfningar 15 tim. i veckan. Obligat, för 4:de Ă„rskursen af fackskolan för maÂskinbyggnad.
Teoretisk undersökning Ă€fvensom utveckling af konÂstruktionsregler för hissverk, vattenhjul och turbiner, vindÂhjul, pumpar och blĂ€sterverk. Ă„ngmaskiner jemte olika sĂ€tt för Ă„ngfördelning, svĂ€nghjul, regulatorer, Ă„ngpannor med tillÂbehör, lokomotiv- och fartygsĂ„ngmaskiner.
Vid konstruktionsöfningarna utarbetas detaljerade proÂjekter till hissverk, olika slag af Ă„ngmaskiner med tillbehör, vattenhjul och turbiner, enligt Ă„t eleverna meddelade proÂgram.
Kinematik.Ingeniaren Seiling.
Föredragena och repetitionerna ske pĂ„ svenska sprĂ„ket.Föredrag 1 timme i veckan. Obligat, för 4.de Ă„rskurÂ
sen af fackskolan för maskinbyggnad.Den teoretiska kinematikens allmÀnna grunddrag.De vigtigaste rörelsemekanismerna.
Grafisk statik.Ingeniaren Holmberg.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtionerna svenska och finska sprĂ„ken, det senare i fall af
21
behof af bitrÀdande lÀraren. Vid konstruktionsöfningarne Ä fackskolorna för maskinbyggnad och arkitektur handleder bitrÀdande lÀraren.
I. Föredrag 2 tim., konstruktionsöfningar 2 tim. i vecÂkan. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackskolorna för inge- niörvĂ€sende, maskinbyggnad och arkitektur.
Krafter vĂ€rkande pĂ„ en punkt. Kraftsystemer i ett plan. Kraftsystemer i rymden. SpĂ€nningar i raka staf var. Den enkla bjĂ€lken. Statiskt bestĂ€mbara fackvĂ€rk vid perÂmanent belastning. Teorin för hvalf.
Đ. Föredrag 2 tim., konstruktionsöfningar 4 tim. i veckan. Obligat, för 4:de Ă„rskursen af fackskolan för inge- niörvĂ€sende.
BestĂ€mning af spĂ€nningar och formĂ€ndringar vid staÂtiskt bestĂ€mbara och statiskt obestĂ€mbara fackvĂ€rk. Jord- trycksteori. Stödjemurar.
VĂ€g- och vattenkyggnad.I. Ingeniaren Hjelmman.
Vid föredragen begagnas finska sprĂ„ket; vid repetitioÂner och öfningar finska och svenska.
Föredrag 2 tim., konstruktionsöfningar höstterm. 5 tim., vÄrterm. 3 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ärskursen af fackskolan för ingeniörvÀsende.
Grundbyggnad.Grundens undersökning. Olika grundlĂ€ggningssĂ€tt. FĂ„ngÂ
dammar. Betonens beredning och anvÀndning. PÄlar och pÄlning. AfsÄgning och utdragning af pÄlar under vatten. Muddring. StensprÀngning under vatten. Upprödjande af grund under vatten. Dykareapparater. Vattenuppfordring.
II. Ingeniaren Strukel.
Vid föredragen och konstruktionsöfningarna begagnas svenska sprÄket; vid repetitionerna svenska och om nödigt jemvÀl finska sprÄket, det senare af bitrÀdande lÀraren.
22
Föredrag 4 tim., konstruktionsöfningar hösttermin. 3 tim., vĂ„rtermin. 5 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ă„rskurÂsen af fackskolan för ingeniörvĂ€sende.
1 ) Jordbyggnad.Teorin för dosseringar och jordtryck. Jordarbeten och
stensprÀngning. Dosseringar, bÄlverk och stödjemurar.2) Vattenbyggnad.
Vattnets förekomst. Dammar. Vattenledningar. KanaÂlisering af stĂ€der. Meliorationer. Skeppsfartskanaler. SlusÂsar, lutande planer och hissar för flyttning af fartyg. FlodÂregleringar. Hamnbyggnad.
3) VÀgbyggnad.AllmÀnna undersökningar. Konstruktion och utförande
af landsvÀgar och gator. Konstruktionsöfningarna omfatta detaljer och detaljerade projekt till grundlÀggningar, bÄlverk, stödjemurar, dammar, vattenlednings- och kanaliseringsan- lÀggningar, slussar och hamnanlÀggningar.
Brobyggnad.Ingeniaren Struket.
Vid föredragen och konstruktionsöfningarna begagnas svenska sprÄket, vid repetitionerna svenska och om nödigt jemvÀl finska sprÄket, det senare af bitrÀdande lÀraren.
Föredrag 5 tim., konstruktionsöfningar 8 tim. i veckan. Obligat, för 4:de Ärskursen af fackskolan för ingeniörvÀsende.
1) AllmÀnna undersökningar.2) Fasta broar af trÀ, jern ock sten.3) Börliga broar.Konstruktionsöfningarna omfatta detaljerade projekt
till broar af trĂ€, jern och sten jemte en större takkonstrukÂtion af jern.
J ern vÀgsbyggnad.Ingeniaren Holmberg.
Vid föredragen begagnas svenska sprÄket, vid repeti-
23
tionerna svenska och om nödigt jÀmvÀl finska sprÄket, det senare af bitrÀdande lÀraren.
Föredrag 5 tim., konstmktionsöfningar 4 tim. i veckan. Obligat, för 4:de Ärskursen af fackskolan för ingeniörvÀ- sende.
Historik. Tracering. Underbyggnad. Ăfverbyggnad. SpĂ„r. SpĂ„rvexlar. VĂ€ndbord. Skjutbord. Stationer. Tunnlar.
Konstruktionsöfningar.1. För gifna traceringselementer och situationsplan
utarbetas: lÀngdprofil, tvÀrprofil, yt- och massprofil samt kostnadsförslag.
2. En detaljerad jernvĂ€gsöfverbyggnad för gifvet hjulÂtryck.
3. En stationsanlÀggning jÀmte fullstÀndiga detaljer för en spÄrvexel.
Encyklopedi af ingeniörvetenskaperna.Ingeniaren Hjelmman.
Vid föredragen begagnas finska sprĂ„ket, vid repetitioÂnerna finska och svenska sprĂ„ken.
Föredrag 3 tim. i veckan. Oblig. för 4:de Ärskursen af fackskolorna för maskinbyggnad och arkitektur samt för 2:dra Ärskursen af fackskolan för landtmÀteri.
Kort behandling af det vigtigaste ur grundbyggnad, jordbyggnad, vÀg- och vattenbyggnad, brobyggnad och jern- vÀgsbyggnad.
ByggnadskonstruktionslÀra.Arkitekten Törnqvist.
Vid föredragen begagnas finska sprĂ„ket, vid repetitioÂner och öfningar svenska och finska.
A. Föredrag 1 tim., ritning 4 tim. i veckan under vÄrterminen. Oblig. för 2:dra Ärskursen af fackskolorna för landtmÀteri och kemisk teknologi.
24
ElementĂ€ra byggnadskonstruktioner af sten och trĂ€. Enklare husbyggnad. Grunderna för material- och kostnadsÂberĂ€kningar.
B. I. Föredrag 4 tim. i veckan under höstterminen och 3 tim. under vĂ„rterminen, ritning 4 tim. i veckan. ObliÂgat. för 2:dra Ă„rskursen af fackskolorna för arkitektur och ingeniörvĂ€sende, samt för 3:dje Ă„rskursen af fackskolan för maskinbyggnad.
Inledning. Materialets inflytande pÄ konstruktionen.Konstruktionselemen ter.a) Konstruktionselement af sten. Förband i murar af
naturlig och konstgjord sten. Rökrör. Afvexlingar vid rökÂrör. Kakelugnsbottnar. MurbĂ„gar. Halfstommar. KonstrukÂtion af lister.
b) Konstruktionselement af trÀ. Enkla hophuggningar. BÀrbjelkar. TrÀpelare. Laxade, armerade och fördymlade bjelkar.
c) Konstruktionselement af jern. Nit-, skruf- och bult-, förbindningar. PlÄtbÀrare. Smidjerns- och gjutjernskolonner. (Kolonnhufvuden och kolonn fötter).
Sammansatta konstruktioner.a) Stenkonstruktioner. Inom husbyggnadskonsten föreÂ
kommande hvalfformer, deras konstruktion och utförande. Hvafteknikens historiska utveckling. Beskrifning af större utförda byggnader.
b) TrĂ€konstruktioner. FackverksbĂ€rare. HĂ€ng- och spĂ€nnverk. TrĂ€vĂ€ggar. Bjelklagskonstruktion. Bjelklagets- konstruktion med afseende pĂ„ hygienens fordringar. Det vanÂliga trĂ€bjelklaget sĂ„som orsak till infektionssjukdomar. Tak- stolskonstruktioner af trĂ€.
c) Jernkonstruktioner. Gallerbjelkar. Takstolar af trÀ och jern. Takstolar af jern. Hithörande detaljer.
d) Trappkonstruktioner. Trappor uppburna af murÂverk. TrĂ€- och jerntrappor.
e) TaktÀckning. Tegel, skiffer, trÀ och filt sÄsom tÀckningsmaterialier. TÀckning med vanlig plÄt, vÄgig plÄt samt glas.
25
f) Inredningsarbeten. Golf-, dörr-, fönster- och takÂkonstruktioner.
Đ. Đ. Föredrag 3 tim., ritning 4 tim. i veckan. ObliÂgat. för 3:dje Ă„rskursen af fackskolan för arkitektur.
A. Byggnadskonstruktionernas statik.Murars styrka. Hvalfteori. Dess tillÀmpning pÄ tunn-,
kryss- och kupolhvalf. Elasticitetsteori. BerĂ€kning af traÂodi jernkonstruktioner.
B. UppvÀrmning och ventilation af byggnader, sÀr- skildt med hÀnsyn till hygienens fordringar.
a) BrÀnnmaterialernas teknologi. HÀrdkonstruktioner. VÀrmeteori.
b) Lokalupp vĂ€rm ning :Periodisk och kontinuerlig. Ventilationsugnar och kaÂ
miner. Köksspislar och bakugnar.c) CentraluppvÀrmning :UppvÀrmning med luft, vatten och Änga, Kombinerade
uppvÀrmningssystem. BerÀkningar.D. Ventilation:Ventilation Ästadkommen genom temperaturdifferens.
Mekanisk ventilation. Den erforderliga luftomsĂ€ttningen för olika Ă€ndamĂ„l. Ventilationsluftens förorening genom perÂspiration, respiration och belysningssĂ€tt. Kolsyrehalten sĂ„Âsom relativ mĂ€tare af luftens förorening. Kolsyreprofvare. Ventilationsluftens fuktande. Hygrometrar. BerĂ€kningar.
C. Vattenförsörjning.D. Bortskaffande af fÀkalier och annat affali.E. Material- och kostnadsberÀkningar.
Arkitektur.Prof. Nyström.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar jemvĂ€l svenska sprĂ„ket.
I. Föredrag 2 tim., ritning 8 tim. i veckan. Obligat, för andra Ärskursen af fackskolan för arkitektur.
26
FormlĂ€ra.Byggnadskonstens uppgifter och medel. Den arkitekÂ
toniska kompositionens elementer. Byggnadsverkets hufvud- delar.
StillÀra.Byggnadskonstens tekniska utveckling : a) den antika
byggnadskonsten, 6) medeltidens byggnadskonst, c) renais- sancens byggnadskonst.
Đ. Föredrag 2 tim., ritning 15 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackskolan för arkitektur.
KompositionslÀra.Planbildning. Den yttre och den inre arkitekturen. Pro-
portionslÀra.ITT. Föredrag 2 tim. i veckan under vÄrterminen.
Obligat, för 3:dje och 4:de Ă„rskurserna af fackskolan för arkitektur. Ritning 30 tim. i veckan. Obligat, för 4:de Ă„rsÂkursen i arkitektur.
AllmÀn byggnadslÀra.De allmÀnnast förekommande privata och offentliga
byggnadernas anlÀggning och inredning.Föredragen, som i ett sammanhang fortgÄ under tvÄ
pÄ hvarandra följande Är, behandla alternerande:a) boningshus, b) byggnader för handelns behof, c)
skolbyggnaeer, d) biblioteker och museer m. m.Ăfningarna omfatta: Eskisser och utarbetade projektÂ
ritningar till offentliga monumentala byggnader, boningshus, ornamentala kompositioner, perspektivritning af arkitektoÂniska föremĂ„l, landskapsteckning.
Frihandsteckning och linearritning.Arkitekten Törnqvist.
UndervisningssprĂ„ket svenska och finska.I. Ritning 8 tim. i veckan. Obligat, för Usta Ă„rskurÂ
sen af samtliga fackskolor.
27
a) Frihandsteckning. Ăfningar hufvudsakligast efter gipsmodeller samt lavering af föremĂ„l efter 45° belysning.
b) Linearritning. Ăfningar. Kopiering af plancher samt föremĂ„l.
II. Ritning 6 tim. i veckan. Obligat, för 2:dra Ă„rsÂkursen af fackskolan för arkitektur.
Kopiering af byggnadsdetaljer samt af hela byggnader, öfningar i skuggkonstruktioner och lavering.
Maskinritning.Ingeniaren Seiling.
Undervisningen meddelas pĂ„ svenska.6 tim. i veckan. Obligat, för andra Ă„rskursen af fackÂ
skolan för maskinbyggnad. 4 tim., i yeckan, obligat, för 3:dje Ärskursen af fackskolan för kemisk teknologi.
Skissering och ritning af maskindelar i naturlig storlek efter skisser och modeller. Ritning i mindre skala.
Figurteckning och modellering.Skulptören Sjöstrand.
UndervisningssprÄket svenska.
I. 3 tim. i veckan Obligat, för 2:dra Ärskursen af fackskolan för arkitektur.
Đ. 3 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackskolan för arkitektur.
Mineralogi och Geognosi.Filos, lisent. Benj. Frosterus.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska ock finska sprĂ„ken.
I. Föredrag 2 tim. i veckan. Obligat, för 2:dra Ă„rsÂkursen af samtliga fackskolor.
De sex kristallsystemen förklaras och Ă„skĂ„dliggöras- Förevisning och beskrifning af de vigtigaste bergartsbildande mineralen jĂ€mte dem som i tekniskt hĂ€nseende Ă€ro af större intresse. Kort kurs i allmĂ€n geologi. Beskrifning af de vigÂtigaste bergarterna med speciel hĂ€nsyn till bergarterna i vĂ„rt land. Kort kurs i kvartĂ€rgeologi. Som lĂ€robok följes A. E. Törnebohm: »Kortfattad lĂ€robok i mineralogi och petrografi».
U. Föredrag 2 tim., öfningar 2 tim. i veckan. Oblig. för 3:dje Äskursen af fackskolan för kemisk teknologi.
Föredrag:Kurs i mineralogi, hvarvid mineralens kristallografiska,
fysikaliska och kemiska egenskaper utförligt behandlas. Kurs i allmĂ€n geologi. Kurs i petrografi, hvarvid malmförekomÂsterna och den arkĂ€iska formationens bergarter nĂ€rmare beskrifvas. Föredrag om kvartĂ€rformationen uti SkandinaÂvien. Redogörelse för bergarternas tekniska anvĂ€ndbarhet.
Ăfningar:GenomgĂ„ende af mineralkabinettets mineral och bergÂ
artsamlingar. BestÀmning af de allmÀnnaste mineral och bergarter sÄvÀl makroskopiskt som mikroskopiskt. Om vÄren exkursioner i stadens omnejder. Literaturanvisning.
28
Metallurgi.Bergingeniören Tigerstedt.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtioner och öfningar svenska och finska sprĂ„ken.
2 tim. i veckan. Obligat, för 4.de Ă„rskursen af fackÂskolorna för kemisk teknologi och maskinbyggnad:
Jernets metallurgi: Jernets allmĂ€nna egenskaper och föroreningar; dessas inflytande pĂ„ jernet. BrĂ€nslet och dess anvĂ€ndning. Jernmalmerna. Hogyer. Eldfasta material. ReÂduktion. Direkta prosesser för framstĂ€llande af jern. Mas-
29
ungsprocessen. Röstning. Tackjernet. De smidbara jern- sorterna. Tillverkning af vÀllmetall, tillverkning af götmetall, hvardera jemte beskrifning af hithörande processer. Tack- jernets gjutning. Gjutning af stÄl. Jernets bearbetning och manufakturering. AllmÀnna regler vid jernverks anlÀggning och drift. Literatur.
Kopparns metallurgi: Kopparns allmĂ€nna egenskaper, föroreningar och dessas inflytande. Kopparmalmerna. FramÂstĂ€llandet af kopparn pĂ„ torra vĂ€gen; framstĂ€llandet pĂ„ vĂ„ta vĂ€gen. Tillvaratagandet af de Ă€dla metallerna och af andra biprodukter. Literatur.
Kort öfversigt af öfriga metallers metallurgi med sĂ€rÂskild hĂ€nsyn till fordringarna pĂ„ metallhalten. Literatur.
Grufbrytning: Olika slag af malmfyndigheter. UppÂsökandet af malmer. Försöksarbeten. Kort öfversikt af olika slag af grufbrytningsmetoder och dertill erforderliga maskiÂner. Om sprĂ€ngĂ€mnena. Arbeten i stenbrott och lösa jordÂlager. Literatur,
Nationalekonomi och industriel lagstiftning.
Jur. kand. Schybergson.
Vid föredragen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtionerna svenska och finska sprĂ„ken.
3 tim. i veckan. Obligatoriskt Ă€mne.LĂ€ran om produktionen. Arbetets fördelning. â DistriÂ
butionen af produktionens resultat; kapitalets och arbetets andel deri. ArbetarefrĂ„gan, fabrikslagstiftningen och fattigÂvĂ„rden. â Konsumtionen. Statens och kommunernas utÂgifter. Beskattningen. â Kredit-, bank- och försĂ€kringsÂvĂ€sendet.
I sammanhang med kursen i nationalekonomi redo- göres för den i Finland gÀllande lagstiftningen i Àmnet.
30
Konsthistoria.Prof. Nyström.
Vid föredagen begagnas svenska sprĂ„ket, vid repetiÂtionerna jemvĂ€l svenska sprĂ„ket.
2 tim. i veckan. Obligat, för 3:dje Ă„rskursen af fackÂskolan för arkitektur.
FramstÀllning af byggnadskonstens utveckling under de olika konstepokerna, samt derefter, sÄ lÄngt tiden med- gifver, bildhuggare, och mÄlarekonstens historia.
Agronomi och skogshushÄllning.Agronomen Forssell.
Föredragena hÄllas pÄ finska sprÄket, repetitionerna anstÀllas pÄ bÄda sprÄken.
2 tim. i veckan. Obligat, för 2:dra Ă„rskursen af fackÂskolan för landtmĂ€teri.
Inledning. Vegetabilisk och animalisk produktion; vĂ€xternas organisation och nĂ€ring; jorden som sĂ€te för vĂ€xterna och de olika jordmĂ„nerna; svedjebruket som jordÂbrukets föregĂ„ngare för produktionen af sĂ€d och bete; hĂ€gnader.
LandthushĂ„llning. Ă ker och Ă€ng; nyodling; skötsel af naturliga Ă€ngar; kĂ€rrodling; Ă„kerjordens afdikning; dess beÂarbetning och der till anvĂ€nd redskap; trĂ€dning och gödsling; sĂ„dd och skörd; de hos oss allmĂ€nt odlade vĂ€xterna; Ă„kerÂbruksmetoderna samt begreppet af vĂ€xtföljd och om loppsÂbruk. Husdjuren, deras nĂ€ring, vĂ„rd och produkter samt förĂ€dling.
SkogshushĂ„llning. VĂ„ra vigtigaste trĂ€dslag; om skogsÂbestĂ„ndet; olika afverkningssĂ€tt ; föryngring genom sjelfsĂ„dd, handsĂ„dd och plantering; skogsvĂ„rd och skydd; skogsproÂdukternas anvĂ€ndning, tillredning och transport; skogsmarks och stĂ„ndskogs uppskattning; grunderna för skogshuskĂ„ll- ningsplaners upprĂ€ttande.
31
LandtmÀteriföpfattningar.Jur. Kand. Erenius.
FörelĂ€sningarna hĂ„llas pĂ„ finska sprĂ„ket, vid repetitioÂnerna begagnas Ă€fven svenskan.
3 tim. i veckan. Obligat, för 2:dra Ă„rskursen af fackÂskolan för landtmĂ€teri.
Jorda- och Byggningsbalkarna af allmĂ€nna lagen med till dessa balkar hörande författningar om hemmans- och jordlĂ€genheters natur och egenskaper samt deraf hĂ€rflytande besvĂ€r och förmĂ„ner; ej mindre samtliga nu gĂ€llande förÂfattningar om landtmĂ€teriet och skattlĂ€ggningsverket Ă€n det vĂ€sendtligaste af Ă€ldre stadganden i dessa delar, Ă€fvensom öfversigt af civilprocessens hufvudlĂ€ror.
Svenska sprÄket.Filos, doktor Mikkola.
UndervisningssprÄket svenska.3 tim. i veckan. Obligatoriskt Àmne.I. SÄsom modersmÄl. 1 tim. i veckan.Höstterminen : Föredrag i stillÀra till dess vigtigaste
delar, sĂ€rskildt dispositionen af ett Ă€mne och olika sĂ€tt att i skrift behandla föremĂ„l för uppsatser. DĂ„ hufvudsaklig vigt lĂ€gges vid fĂ€rdighet att alfatta skriftliga uppsatser i modersmĂ„let, förutsĂ€ttes att minst fem eller sex Ă€mnen utÂarbetas i terminen. Motivering af gjorda anmĂ€rkningar och nödiga förklaringar i satslĂ€ran meddelas vid Ă„terlĂ€mnandet af Ă€mnena.
VĂ„rterminen: Repetition af Stilistiken i dess hufvuddrag och, i fall af behof, med hĂ€nsyn till nĂ„got bristande frĂ„n höstterminen, skriftliga uppsatser. Men största delen af arÂbetet för modersmĂ„let under denna termin egnas Ă„t handÂledning af öfning i uppsĂ€ttande af ku rialt formenliga förrĂ€tt- ningsintrument och andra tjensteskrifvelser i olika fall. BeÂrĂ€knad för ett Ă„rs kurs.
32
II. SĂ„som frĂ€mmande sprĂ„k. 2 tim. i veckan. â MuntÂlig öfversĂ€ttning frĂ„n svenska till finska ur lĂ€mplig bok af praktiskt innehĂ„ll, men isynnerhet skriftliga öfningar i öfverÂsĂ€ttning frĂ„n finska till svenska, jemte erforderliga satsförÂklaringar och grammatikalisk analys. â EttĂ„rig kurs.
Finska sprÄket.Filos, doktor Mikkola.
UndervisningssprÄket finska.3 tim. i veckan. Obligatoriskt Àmne.I. SÄsom modersmÄl. 1 tim. i veckan.Höstterminen: StillÀran föredrages till sina hufvuddelar,
sÀrskild vigt lÀgges pÄ dispositionen af ett Àmne och olika sÀtt att i skrift behandla föremÄl för uppsatser; och utgöra ocksÄ de skriftliga uppsatserna den förnÀmsta delen af öf- ningarna i modersmÄlet; minst fem eller sex Àmnen under terminen. EttÄrig kurs.
VĂ„rterminen: Repetition af Stilistiken i dess hufvuddrag och Ă€fven, i hĂ€ndelse af behof att fylla nĂ„got bristande frĂ„n höstterminen, skriftliga uppsatser. Men det mesta arbetet för modersmĂ„let under denna termin egnas Ă„t handledning och öfning i uppsĂ€ttande af kurialt formenliga förrĂ€ttnings- instrument och andra tjensteskrifvelser i olika yrken. KurÂsen ettĂ„rig.
II. SĂ„som frĂ€mmande sprĂ€k. 2 tim. i veckan. â Ur lĂ€mplig bok af praktiskt innehĂ„ll muntlig öfversĂ€ttning frĂ„n finska till svenska men företrĂ€desvis skriftliga öfversĂ€ttnin- gar frĂ„n modersmĂ„let till finska, jĂ€mte behöfliga satsförklaÂringar och grammatikalisk analys. Föröfrigt gĂ€ller hĂ€r om finska sprĂ„ket, hvad ofvan Ă€r sagdt om svenskan.
⹠Kursen Àr i hvartdera afseendet berÀknad till ettÄrig.
Ryska sprÄket.Grefve Cronhjelm.
UndervisningsspÄket svenska och finska.
33
I. 2 tim. i veckan. Valbart Àmne.Rysk lÀsebok af E. W. Palander. Skrif- och tal-
öfningar.Đ. 2 tim. i veckan. Icke-obligat. Ă€mne. Samma lĂ€seÂ
bok. Ămneskrifning och talöfningar.
Tyska sprÄket.SprÄklÀraren Zilliacus.
UndervisningssprĂ„ket svenska och finska.I. 2 tim. i veckan. Valbart Ă€mne.ĂfversĂ€ttning al nĂ„got drama ur Tysklands klassiska
literatur jÀmte muntlig redogörelse pÄ tyska för det lÀsta. Repetition af grammatiken med tillÀmpningar.
Đ. 2 tim. i veckan. Icke-obligat. Ă€mne.LĂ€sning af nĂ„got populĂ€r-naturvetenskapligt arbete ur
den tyska literaturen t. ex. A. v. Humboldt, »NaturansichÂten» eller Schleiden, »Die Pflanze und ihr Leben»; muntlig redogörelse pĂ„ tyska för innehĂ„llet af det lĂ€sta.
Engelska sprÄket.SprÄklÀraren Furuhjelm.
UndervisningssprĂ„ket svenska och finska.I. 2 tim. i veckan. Valbart Ă€mne.Afzeliusâ lĂ€robok i engelska sprĂ„ket; innanlĂ€sning och
skrifningar.II. 2 tim. i veckan. Icke-obligat. Àmne.LÀsning af engelsk literatur. Skrif- och talöfningar.
Franska sprÄket.Professor Söderhjelm.
UndervisningssprÄket svenska och finska.3
34
I. 2 tim. i veckan. Valbart Àmne.LÀse-, tal- och grammatikaliska öfningar med ledning
af >Söderhjelm-Tötterman, Fransk Elementarbok, HelsingÂfors 1891».
H. 2 tim. i veckan. Icke-obligatoriskt Ă€mne.ĂfversĂ€ttning till och frĂ„n franskan jĂ€mte skriföfningar.
Som lĂ€seböcker begagnas korta biografier öfver naturvetenÂskapsmĂ€n Ă€fvensom urval ur nyare fransk skönliteratur, exempelvis »La France moderne» af H. Andersin.
Bokföring.HandelsskoleförestÀndaren Hedengren.
UndervisningssprÄket svenska och finska.2 tim. i veckan. Icke-obligatoriskt Àmne.Kurs i dubbla italienska bokhÄlleriets system jÀmte
öfningar i tillÀmpandet af detsamma.
Tabell utvisande uti h vilka lÀroÀmnen och med huru mÄnga veckotimmar undervisning meddelas uti Polytekniska Institu te tsfackskolor under de sÀrskilda Ärskurserna.
aroa m n e n.
Körsta Är sikurs en
Matematik: Algebra, Trigonometri, Differential- och Integral rÀkning;...................................................................
Fysik, allmÀn och tillÀmpad samt arbeten i fysikaliska laboratorium........................................................................
Elektroteknik.........................................................................................
Teoretisk mekanik â ........................................................................
Analytisk geometri...........................................................................
Deskriptiv geometri â :...................................................................
Projektivisk geometri................................................. . . . .
Praktisk geometri: topografi, goodesi, situationsrit ning. praktiskt geodotista öfningar.........................................
Kemi: Oorganisk.................................................................................
,, Organisk.....................................................................................
â Analytisk................................................................................
â Teoretisk................................................................................
â Arbeten i Kemiska laboratorium...............................
â Kemiska reaktioner..........................................................
n Organiska fÀrgÀmnen.....................................................
Kemisk teknologi.................................................................................
Mekanisk teknologi............................................................................
AllmÀn maskinlÀra............................................................................
Kinematik..............................................................................................
Maskinbyggnad och teoretisk maskinlÀra...............................
Grafisk statik..........................................................................................
Fnndamenteringar och byggnadsarbeten...............................
Bro-, vÀg- och vattenbyggnad......................................................
JernvÀgsbyggnad.................................................................................
Encyklopedi af ingeniörvetenskaperna....................................
By ggnadskonstrnktionslÀr a...................... ...................................
Arkitektur: FormlÀra och ornamentik....................................
Ń Eskiss- och projektritning, samt/ ornaments-och dekorationsritning enligt program â â âą
n Perspektivritning...................................................
n Landskapsteckning..............................................
AllmÀn byggnadslÀra...................................................................
Frihandsteckning och linearritning........................................
Maskinritning......................................................................................
Figurteckning och Modellering.................................................
Mineralogi och Geognosi...............................................................
Metallurgi, jernets och kopparns........................................
Konsthistoria ................................................................................
Agronomi och SkogshushÄllning.............................................
La dtmÀteriförfattningar..........................................................
Svenska och Finska .......................................................................
Ryska, Tyska, Engelska eller Franska sprĂ„ket â âą âą âą
Nationalekonomi och industriel lagstiftning......................
SĂ„ng och Gymnastik...................................................................
Bokföring..............................................................................................
Gemensam för alla
afdolningar.
4!&!
SV. finsblt
I
And Ă„rskur
Fackskolanför
landtmÀteri.
1-0 Ă
h. t.5
p:
Fackskolan för kemisk teknologi.
» gj B; ° Ÿrf P* ^
12
3h. t.
2
Summa obligatoriska Àmnen
: Summa frivilliga Àmnen j*) Inom parentes utsatta timmarna Àro frivilliga.
ÂĄv. finska19 17 14
3T. t.
1V. t.
4
' Fackskolan för maskinÂ
byggnad.
! 4 âą &!
Fackskolan för ingeniör-
vÀsende.
CD 4 âąP o:y. gi
12
h. t. 2
V. t. 2
(2)
h. «4
v. t.4
ii. t. âą2
v. t 2
(2)
h. t. v. t.2 L 17
h. t.37
V. t.4
h. t. v. t.16 20V. t.
37
h. t. v. t.4 3
2 â
h. t. v. t.15 14
h. t. 31
h. t. v. t.16 20V. t.34
h. t. v. t.19 19
h. t.33
h. t. v. t.14 14v. t.
33
för
6 gj
h. t.4
v. t.4
O:?B
h. t. v. t.4 3
h. t. v. t.23 22
h. t. v. t. 12 12
h. t. v. t.35 34
h. t.v. t.IG 15 21
Ii. t. V. t.37 36
(2) - (2)
rl1 red. 7 e 4 r 8 k 13. r s en. F j erde Ă„
i Fackskolan j Fackskolan Fackskolan Fackskolan Fackskolan Fackskolanför kemisk för maskin- för ingeniör for ! för kemisk för maskin-teknologi. byggnad. vÀsende. arkitektur. teknologi. byggnad.
Föredragrepetition.
Ăfningar.
Föredragrepetition.
Ăfningar.
Föredragrepetition.
Ăfningar.
Föredragrepetition.
O:g
j _cd gj Ăfningar.
Föredragrepetition.
j Ă
fningar., â . â 3 â 3 â â â â â â â
âv. t.
âv. t.
âV. t.
Đ©Ńâ â â â 2 â
(4) (2) (4) (2) (4) â â (2) (4) m (4;
; â
4
i â
4
â . âą :
Đ©
â - - â
h. t.
â â â â
4 5 2 2 2 2
1 â - â â â Đ© â â â , â
â â â â â â â â 2
115
â ââ 25 â
3: : 1
1
â â â
2 â 2 â â â â â 2 â ~ !.
â â 3 â â ŃŃ â â 3 â â â
2 â 4 8 2 2 âI 1
5 15â â 2 2 2 2 2 2 __
h. t. v. t.2 5 3
h. t. v. tâ â â ; ;..v 1
4 3 5 â â ^â â
_ _ 3Ii. t. v. t.
â â 4 3 4 â â 3 4 â â â
2 15 " â
â â â â â â â â â â â
â â
â
â
â âV. t.
2 â â â â
2
4
2
â â â
â
â 3 â â â
â
â
â
â
â
â â
2
2
â
2
â
h . t v. t. h . t. V. t. 1 . t. V. t. h . t. v. t. h t. v. t. h t. V. t.15 13n 21 21 22 21 14 14 21 17 17 1 11 26 Đž 25 17
h. t. V. t. h. t. V. t. h. t. /. t. h. t V. t. â32 32 36 35 38 38 37 37 36 321
30(2) 1 (4) (2,1 1 (4) (2) J (4) J - 1 - f (2) -j (4) f (2) j (4)
Fackskolan för ingeniör-
vÀsende.
Ă&&
(2)
(2)
Fackskolanför
arkitektur.
O:Ef
Đš
âąa ^
ĐŁgs-
SâÂź p-p-3lĂ€g
Đ ĐŽ
17 13
35(4) (4)
v. t. 2
30
h. t. v.t.3 5 30
h. t. v. t.33 35
8x8
Frivilliga Àmnen, hvilka
kunna lÀsas pÄ hvilken Ärskurs som helst.
_