1910.73:e årgången.

Häfte N:r 1

TIDSKRIFT

SJÖV Å SENDET UTGIFVEN AF

KONGL ÖRLOGSMANNASÅLLSKAPET

CARLSKRONA.

73:e år g.

1910.

KARLSKRONA

K. L. SVENSSONS EFTR :S BOKINDUSTRI-A .. Jl. 1910.

Innehåll Tidskriftens 73:e årgång.

Marinen unrler sistförflutna året ...... ...... . .. ....... . . Årsberättelse i bestyckning och beYäpning för år

1909. C. G. Ahlborn ............................. . Några intryck från Venlandes första expedition så-

som lasarettsfartyg. G. Asplund ... ..... ..... . . Ett nytt uppslag till jordmagnetiska forskningar .. . Viljan till strid! S. B. S .. ... .... .... ... ... . ... ........ .. . Meddelanden från främmand e mariner . .. . 51, 180, Rapport angående försök med öronskydd vid ar-

tilleriskjntni ng ... ....... ... .. . . .... ... . ... .. ..... ...... . S tarka magnetiska störningar emellan Öland och

Gotland ........ ..... ... .......... ... .. . .................. . Litteratur .. .. . . .. ....... ....... ............ . . 70, Hll, 320, Innehåll i åtskilliga maritima och krigsyetenskap-

liga tidskrifter . . . .... .... .... 72, 197, 323, 418, Rustade och till rustning anbefallda sjöstyrkor och

fartyg ...... . ... ... . .. ......... .. 78, 203, :i29, 424, Jilderim och .J arramas. G. U- r . ... .... .. .. .. ... ... . Årsberättelse elektroteknik, minväsende och

sprängämnen för år 1909. H . Åkermark ll:i, V åra n ya torpedbåtars manöveregenskaper. Carl

Leche .................................................. . Några iakttagelser beträffande Yår artillerimaterieL

L . Stackell ..... ..... . . . . .. ... ... .. . .. .. ... .. .......... . Förteckning å böcker, som influtit i Kungl. Örlogs­

mannasällskapets bibliotek under år 190\J . .. Om clefleklor-problemet och dess tillämpning i

praktiken. Carl Leche ............................. .

] ,

524,

408,

565,

ö71,

24:'),

Sicl.

87.

17.

33. 4:i . 47.

fiG4 .

67 .

67. ()92.

693 .

699 . 8iL

333.

Hi8.

17ö.

19!).

21\) .

Placeringen och taktiska användn ingen a r s trål­kastareljusen vid kuströrsvaret Öl\ersilttning af H. E. G. L. . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2fi6, 379.

Undervattensb åtarn as taktiska egenskaper. Öfver-satt fr å n ryskan a f H. Elliot .... ... ... .......... .

.Tilderim och .Tarr am as. K. V. Zettersteen Årsberättelse i navigation och sjöfart. G. Starck

Diagram för approx imativ lösning af vi ssa upp-gi tter inom den na utiska astronomien. C. \V. Petersson .................................... .. ... . ..... .

Reservbefäle ls utbildn ing. Vl . .. . ........ . .............. .

Årsberättelse i h älso- och sjukdrd 1ör å ren 1908 och 1909. G. Nilsson ............................ ..

Aviatikens nuvarande ståndpunkt (våren 1910) samt dess anvä ndbarhet vid sjömilitära opera­tioner. \Vilhelm , Hertig af Södermanland ...

Årsberättelse i skeppsbyggeri och maskinväsende år 1910. har Engström ............... ...... .. ... .

Berättelse öfver K ung!. Örlogsmannasällskapets verk-samhet under det förtJutna arbetsåret ........ .

Åminnelsetal öfver: Fredrik \Vilhelm von O t ter ...................... .. Axel Ludvig Zettersten ............ .. .... .... ...... .. A. P . Hovgaard . ...... .. : ............................ .

Om materielens framtida utveckling och sjöför-svarets uppgift. C. A. M. Hjulhammar .... ..

De franska flottmanövrerna 1910 ..................... .. Rätt bredd å befälsgalonen ......... ...... ......... . .... .

Konferens för säk erh etsanordningar å unelenaltens-båtar . . ... ............................ ... ................. .

Kungl. Örlogsmannasällskapets täflingsämn en (ör

år 1911 ................................... ... ........ . ... .

Utdrag ur Kungl. Bre( och Generalorder.

288. 317. ;);)9.

:~99.

-W3.

-129.

;)75.

;)95.

ö98. fi16. 621.

li25. 641. 662.

()90.

703.

Marinen under sistförflutna året.

I.

Marinen vid 1909 års riksdag.

De al Kungl. Maj:t af näsllidet års riksdag äskade an­slagen under 5:te hufvudtiteln hafva ti ll allra slö rsta delen

blifvit bifallna. Som fö lj d häraf har floHans poliskår erhål­

Jit. en välbehöflig löneförbättring .. samt organisation af sjö­~(ngsskolan kunnat genomföras. Ofriga ordinarie anslag hafva

1 .. a llmänhet ~ibehållits vid s ina förutvarande belopp. Den storsta och vasentligaste ökningen har ägt rum af underoffi­'cerskår en, hvilken ökats med e tt antal af 60.

De extra anslagen hafva i regel bcYiljats med de af Kungl. Maj:t begärda beloppen. Sålunda har det extra an­slaget för nyanskaiTning af krigsmateriel. beviljats med hela

det af Ktmgl. Maj:t begärda beloppet. I detta fanns likv~il ej

upptaget något ansl ag till byggande af något större kriasfar­tyg, hut\udsakligen Yäl beroende af att frågan härom v:r un­

der utredning af den stora parlamentariska försvarskommit­ten. I likhet med föregående åren kunna vi ej annat än ut­

tala beklag-ande öfYer att något sådant krigsfartyg ej ännu

kunna~ få ·sättas på stapeln , men uttala Yi samtidigt en för­

hoppmng att detta måtte ske så snart som möjlicrt, särskildt nu då öfvertygelsen om behofvet för vår flotta af ~törre krias­

skepp gör sig gällande i a llt större och vidsträcktare krets~r. DetaJjerad behandling af 5:te hufvudtitelns anslacr an-

Iföres här nedan. t:>

-2-

De ordinarie anslagen 11\'ilka undergått någon väsentli­gare förändring äro följande.

Flottan.

Riksdagen har beslutat godkänna nya stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår, marinläkarekår och poliskår.

De sålunda godkända staterna upptaga följande ökning af personalen.

Officerskåren:

Kapten af l :a klassen. . . ............................... .. ..... ...... . l . Löjtnanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6. Underlöjtnanter......................................................... 4.

Summa 11. (Kungl. Maj:t hade föreslagit 18 beställningar.)

Underofficerskåren:

Flaggunderofficerare (ej maskinister)........................... 11. D:o (maskinister) . .. . .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .. .. .. . 9.

Underofficerare af 2:a graden (ej maskinister) ............ 22. D:o d:o (maskinister).................. 18.

Summa 60.

Marinläkarekåren:

:Marinläkare af l:a graden .. .. .. .. .. . .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. .. .. .. . l.

Denna ökning har förorsakats därigenom att marinöf­verläkaren upptagils å ordinarie stat såsom en själfständig befattning utan sammanblandning med förste läkarebefattnin­gen Yirl floHans station i Stocl<holm.

Staten för flottans sjömanskår har icke undergått någon annan förändring från föregående år än att riksdagen god­känt föreslagen ökning at 1 :a lönegraden med 20 och minsk­ning i 4:e lönegraden med samma antal.

- 3-

Flottans poliskår:

Hiksdagen har godkändt nedanstående af Kungl. Maj:t föreslagna nya stat för flottans poliskår.

Antal

l

l

3 2 19 17

Poliskommissarie ......... . ............... ..

D:o tillika väbel .. .. ... ..

Öfverkonstaplar ....................... ~l Konstaplar .............. .. ................ al

Inkvarterings bidrag, förslagsvis .... ..

Till extra konstaplar:

vid Karlskrona station kr. 1,500:-

> Stockholms '' 1 ,500:

Till uppmuntringspenningar:

åt personalen vids Karls-krona station ....... ... . kr. l ,000: -

åt personalen vid Stock-holms station ............ » 1,000: -

Summa kronor l

Anmärkningar:

Arfvode för år

1,900-

1,000-

1,800-

1,400-

Summa

1,9001-1,000 -

9,000-

50,400 - l 8,400 - 1

2,000

1- 1 75,7001-

1 :o. Till polispersonalen utgå två ålderstillägg, h vartdera utgö­rande för poliskommissarie vid Karlskrona station 200 kronor och för en hvar af öfverkonstaplarna och konstaplanut 100 kronor, det första ål­derstillägget efter 5 års och det andra el'ter 10 års väl vitsordad tjänst­göring inom samn1a grad.

2:o. Till öfverkonstapel och konstapel, som icke åtnjuter fri bo­stad i kronans hus, utgår, i elen ordning reglementet för marinen be­stämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år ri\knaclt belopp af:

för öfverkonstapel. .......... ..

vid Karlskrona station

konstapel ...... .......... .. .. . .. 240 kronor JSO

vid Stockholms station

300 kronor 240

-4 -

Riksdagen har vidare såsom ofvan framhållits godkändt ny stat för sjökrigsskolan, hvarjämte staten för skeppsgosse­skolan ökats med 2 skollärare, afsedela för skeppsgossekåren i Marstrand.

Kustartilleriet.

Samtliga ordinarie anslag härför hafva upptagits med oförändrade belopp. Den enda förändring i slalen för kust­artilleri et är aU det under föregående år upptagna aflönings­tillägg å t underofficerare af 2:a graden för beredande af sam­ma förmåner, som underofficerare af molsvarande grad vid flottan åtnjuta under tjänstgöring i land, fördelals å lön och dagallöning på så sätt att lönen ökats med 200 kronor per år och dagatlöningen med 12 öre per dag.

Anslagen under riksdagens femte hufvudlitel äro fasl­:ställda till nedan angifna belopp.

Ordinarie anslag.

Departementet och öfverstyrelsen:

Ökning. JIIIinsknin g. Departementschefen .. .... .. . 17,000: -Departementets af Kungl.

Maj:ts kansli samt kom-mandoexpeditionen . . . . . . 34,200:

Marinfönaltningen . . . . . . . . . 133,000: ~----------~--------------------Summa anslag till departe-

m entet och öfverslyrelsen 184,200:

Flottan. Ökning.

Aflöning för flottans kårer och stater ............ .... .. 5,670,173: - 213,469:-

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, re­servationsanslag............ 487,800: -

Transport 6,157,973:-

Minskning.

- 5-

Transport 6,157,973: -Ökning. :Minskning.

Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslagsanslag 1,18:'5,467: - 14,982:­

Ersällning för rustning och rotering, förslagsanslag... 10,000:- 2,000:-

Flotlans nybyggnad och un-derhåll, resenationsan-slag .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. 2,300,000: -

Flottans öfningar, resena-tionsanslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,800,000: -

Hepetitionsöfningar för re-servofiicerare vid flottan, r eservationsanslag ......... 14,900: -

sjöbeväringens vapenöfnin­gar samt beklädnad och ersättning därför, för-slagsanslag .................. 1,857,500:-

Unden-isningsverken: Sjökrigshögskolan,

reserv a tio n san-slag ............ 27,225:-

sjökrigsskolan, reservationsan-slag ............ 4:),617:-

skeppsgossesko-lan .......... ..... 26,170: -

NI a rinintendent-skolan, reser­vationsanslag... 8,600: -

Summa ordinarie anslag för

107,612: -

Hotlan .................. Kr. 13,433,4:'52: -

4,875: -

648: -

3,200:-

-- 6-

]( ustarli lleriet.

A11öning för kustartilleriets personal ......... .. ... .... ... 1,378,944:-

Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservationsan-slag ........... ......... ....... 150,921: --

Natura underhåll åt kustar-tilleriets manskap, för­slagsanslag.................. 258,318: -

Underhåll af kustartille-riels byggnader och ma-teriel, reservationsanslag 371,500: -

Kustartilleriets öfningar, re­servationsanslag............ 190,000: -

Kustarti Ileribeväringens va­penöfningar samt bekläd­nad och ersättning där-för, förslagsanslag. . ....... 690,000: -

Krigsöfningar vid kustposi-tionerna, reservationsan-slag .......................... . l ö,OOO: -

Summa ordinarie anslag för kustartilleriet ......... Kr. 3,054,683:-

Diverse anslag.

Ålderstillägg, förslagsanslag Ersättning åt officerare och

ingenjörer under anställ­ning eller kommendering utrikes ... . ... . ........... .. .. .

Resestipendium åt läkare vid marinläkarekåren, re­servationsanslag

Transport

26,700: -

13,000: -

2,000:--

41,700:--

Ökning.

Ökning.

Minskning.

Minskning.

Transport

Diverse behof Rese- och traktamentspen-

-- 7 -

41,700: -

22,254: -

ningar, förslagsanslag . . . 55,500: -Uppvärmning, belysning,

renhållning samt tväU­och badinrättningar, för-slagsanslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235,000: -

Sjukvård för marinen, re-servationsanslag........ . ... 84,500: - *)

Skrifmaterialier och expen-ser m. m., förslagsanslag 113,861: -

Extra utgifter.... .. ............ 12,500: --

Summa ordinarie diverse anslag .................. Kr. 565,315:-

Handeln:

Sjökarteverket, reservations-anslag ..................... . . .

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-

65,000:-

terna, reservationsanslag 1,700,409:­Undervisningsanstalter för

sjöfart... . .... . ............... 100,800:-N antisk-meteorologiska by-

rån ...... .. ....... .... ..... .. . Ålderstillägg för personalen

vid undervisn.-anstalterna för sjöfart och förestån­daren vid naut.-meteorol. byrån, förslagsanslag ...

Summa ordinarie anslag för

24,000: -

13,000: -

handeln .................. Kr. 1,903,209:-

Summa ordinare anslag Kr. 19,140,859:-

Ökning. Minskning

29: -

Ökning. Minskning.

Återfanns föregående år m ed 70.500: - under flottan och med 14,fJOO: - under kustartilleriet.

- 8 -

Extra ordinarie anslag.

Flottan och kusta rtilleriet.

Till nyanskaiTning af krigsfartygs-materiel, d. v. s. för fullbordan-dc af en jagare och l)rra 1:a kl. torpedbåtar, för p:'\ börjande af en jagare samt för anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt . . . . . . . . . . . . 4,456,000: -

>> ändring af 3:e klass pansarbå lar­na Hildur, Björn och Gerda, åter-s tående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200,000: -

>> ändring af en 1:a klass kanon-båt till moderfartyg för under-vallensbåtar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150,000: -

>> anläggande af en ny skallvall å skjutbanan vid floHans station i Karlskrona ............... .. .... . .... .

>> skjulförsök och inskjutning af kanoner ..... . ........ . ... .. ............ .

>> anskafl"ning af kanon er i resen :. anskaffning af torpeder och tor-

pedmateriel ........... .. ............. . >> försök med torped- och gnistsig-

nalmateriel >> anskafTning af gnistsignalmateriel >> anskaffning af orderapparater och

afståndsmätare, åters lående ..... . >> anbringande af kikarsikten å de

å 1:a klass pansarbåtar, torped-kryssare och jagare befintliga 57 mm. kanonerna .. .. . ............... .

>> omladdning a[ 21 cm. och 15 cm. halfpansargranater med brisans-

55,000:-

30,000: -30,000: -

30,000:-

15,000: -65,000: -

150,000: - -·

65,000:-

ämne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50,000: -

Transport 5,296,000: -

-9 -

Transport Till anordningar för ökande af ar­

tilleriets eldhastighet å l:a klass pansarbåtar ........... .. ... . ......... .

>> anskaffning af handminmateriel >> minväsendets utveckling >> anskaffande af beklädnad åt sjö-

beväringen ......... . ................ . >> an·oden åt vid skeppsgossekåren

i Marstrand anställda personer samt medikamenter, bad m. m.

>> kustsignalväsendet .. . .............. . >> anskaffning af beklädnad och

sängservis åt kustartilleriets värn-pliktiga ................................ .

>> anskaffning af minmateriel för kustartilleriet . .. .................... .

>> anskaffning af transportmedel för kustfästningarna .... .. . ... .......... .

>> anläggande af en verkslad å flot­tans varf i Karlskrona för till-verkning af torpeder, återslående

>> ändringsarbeten inom kok-, bad-och tvätthuset i Karlskrona ..... .

>> nybyggnad af ett militärhäkte i Karlskrona ......... ........ ... ...... .

>> uppförande af en messbyggnad för manskapet å Kungsholms fort samt bad- och tvättinrätt-ning jämte desinfektionsugn vid Fårösund ............................. .

>> uppförande af en för Vaxholms kustartilleriregemente och Vax-

5,296,000: -

130,000: -200,000: -

20,000: -

234,500: -

9,398:-51,000: -

215,430: --

73,140:-

80,000:-

275,180:-

40,000: -

55,000: - *)

87,500:-

holms grenadjärregemente gemen-~------~-----------------------------

Transport 6,767,148: --

-:-:·) Hela beviljade beloppet kr. 110,000:

-10-

Transport sam tvättinrättning å Rindön m ed flera anläggningar å Rindön och i Vaxholms fort ......... . .......... .

Till anordnande at marinläkare-

6,767,148: -

67,900: - *)

kurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5,000: ->> ersättande af förskottsvis lämnadt

bidrag till välkomstfes ten för ry-ska och tyska sjöunderofficerare 447: -

)> beredande af personligt lönetill­lägg af 500 kronor för år åt lwar­dera af bataljonspredikanterna vid flottans station i Karlskrona E. A.'''· Holmberg och E. A. Collcn l ,200: -

» ersättande af vissa kostnade.T för beredskapsåtgärder.................. 515,786:- 7,357,481: -

Handeln .

Till påskyndande af sjömätningarna vid rikels kuster...................................................... 191,160: -

Lönetillägg:

Till beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepar­tementet samt därtill hörande ä mbetsverk, kå-rer och stater, förslagsanslac~ ... ................. . 10,000: -

Summa extra ordinarie anslag Kr. 7,558,641: -

Femte hutnidtitelns slutsumma Kr. 26,699,500: --

-t:·) Hela beviljade beloppet kronor !3fi,800:

l l -11 -

Jämförande tabell öfver anslagen under 5:te hufvudtiteln n edannämnda år.

l l

Anslaget l l Ordinarie Extra ordi- Summa till Summa an-

Ar anslag utom narie an- för sjöför- hand~ln, slag för 5:te till handeln. slag. svaret. ordmane och lhufvudtiteln.

extra nrd1-nar i e.

l 1901 7.029,586 - 13,224,105 - - 20,253,691 - 1,622,709 - 21,876.4001-1902 8,773,773 - 10,983,043 - 19,756,816 - 1,688,209 21,445,0251-1903 10,177,708 - 8,819,083 - 17,996,791 -- 1,688,209 - 19,685,000 -

190-l 10,947,223 - 8,629,468 - 19,576,691 - 1,688,209 - 21,264,900 -1905 l 1,309,781 - 8,535,810 - 19,845,591 - 1,688,209 - 21,533,800 -1906 12,034,697 -- 8,632,794 - 20,667,491 - 1,788,209 - 22,455,700 -1907 13,231,945 - 8,064,846 - 21,296,791 - 1,888,209 - 23,185,000 -1908 14,80-J ,355 - 8,639,936 - 23,444,291 - 1,903,209 - 25,347,5001-1 1909 17,003,801 - 7,057,890 - 24,061,691 - 1,903,209 - 25,964,900 -1910 17,237,650 - 7,367,481 - 24,605,131 - -- 2,094,369 - 26,699,5001- 1

II.

Marinens personal.

Kungl. flottan.

Officerskåren.

Officerarnes antal Yid Kungl. flottan har oktober 1908-30 september l U09 ökats m ed:

under året l

utexaminerade frå n Kungl. sjökrigsskolan ...... .. . 22 genom å terinträde i tj änst.. .... .. ... .. . .... ......... . .............. l

och minskats m ed: geno1n afsked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

» dödsfall........ . ............. .... ....... .. .... ... ... . . .. . .. . . . . . 2 samt utgjorde den 30 september 1909 ...... .. ........ ... . . .. . 263 d essutom med tnr och befordringsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

- 12 -

Mariningenjörkåren.

Maringenjörkårens antal har under ofvannämnda tid ökats med: nyanställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 samt utgjorde den 30 september 1909 . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . 40

Marinintendentur kåren.

Marintendenternas antal hafya under samma tid ökats med: nyutnä1nnde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6·

och minskals med: genon1 dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3. samt utgjorde den 30 september 1909 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 dessutom med tur och befordringsrätt ................ :. . . . . . . 2

Härtill komma två ordinarie och en extra ordinarie tjänstemän tillhörande flottans dvilstat.

Marinläkarekåren.

Marinläkarne hafva under samma tid ökats med: genom nyulnämning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ;)·

och minskats med: genorn af sked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 samt utgjorde den 30 september l 909 . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . 46· Dessutom voro vid samma tid anställda marinläkaresti-

pendiater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Underofficerskåren.

Underoiftcerarnes vid Kungl. flottan antal har under året elen l oktober 1908-30 september 1909 ökats med: till unclerotncerare af 2:a graden befordrade . . . . . . . . . . . . . . . 45

och minskats med: genon1 af sked . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l O·

>> dödsfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 >> öfYertlyttning till månadslönarestat . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

samt utgjorde den 30 september 1909 följande underofficerare:

,,

-13 -

på Carlskrona station:

flaggunderofficerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 underofficerare af 2:a graden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 366

på Slackholms station:

llagguncleroUicerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 unelerofficerare af 2:a graden . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . 139 210

Mclnadslönareslaten utgjordes den 30 september 1909 af: flaggunderofficerare ......................................... . underoflicerare af 2:a graden . ..... ... ... ........... ...... .

Sjömanskåren.

21 2 23

Matroskompanierna 1) bestoclo elen 30 september 1909 a[: underofficerskorpraler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 4 l: a klassens sjömän ................................. 519 ·2:a )) )) ................................. 592 3:e )) )) ··· ···· ········ ····· ·· ··· ··· ····· 473 ryn1cla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Ynkan la.............. .... .. .. .. .. .. ...... . ... ............. 472 (232)2) 236il

Ekonomikompanierna bestoclo vid samma tid af: underofficerskorpraler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 l:a klassens sjömän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . 17 5

))

))

))

))

110 86

ryrncla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 vakanta................................................... 22 (20)") 448

Eldarekompanierna bestoclo vid samma tid af: underofflcerskorpraler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 l:a klassens sjömän .... ... .... ....... .............. 344 2:a )) )) ································· 359 3:e )) )) ································· 196 1·yn1da ................... ...... ... ...... . .......... . ... . . 12 vakanta ................................................... ___2_2. (2) 2) 1058

' ) lO:e matroskompaniet, f . d. minörkompaniet, äfven inräknadt. 2

) Å Stockholm8 station.

- 14-

Handtued·skompaniernas styrka vid samma tid framgår af följande tabell:

Torped-Vapen- Timmer-smeder.

hand t- Segel- Summa. 1nän. verkare. sömmare.

Und.-off.-korpraler ... 11 12 l 8 l 2 l 33 1 :a klassens sjömän ... 20 19 16 l 56 2:a )) » ... 18 19 4 - 41 3:e ' )) ... 12 2 - - 14 Rymda ··· ··············· l l - - 2 Vakanta ········ ····· ·· l l 7 - 9

Summa l 63 l

54 l

35 l 3 l

155

Båtsmanskompaniernas styrka utgjordes vid samma tid af 92 man.

skeppsgossekårens s l yrka utgjorde den l oktober 1909: Carlskrona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 386

1 i\1arstrand............................................. 182 ryn1da .. . . . .. . .. . . .. .. .. . . . . .. . .. .. . .. .. . . . .. .. .. .. . . . .. . 3 (3)1)

vakanta................................................... 29 (15)1) 600

U n der året l oktober l 908--30 september 1909 h af va a[gått:

genom karlskrifning ............................... .. >> dödsfall . . .. . .................... . ............ .

på grund af sökt arsked ................. . ........ . ))

))

))

))

>> visad oförmåga .................... . >> dåligt uppförande ................ .

>> )) >> kassation ............................ .. A!l'örda u r rullorna såsom rym ma re ........... .

' ) I Marstrand.

140 (42) 1)

3 (1)1) 39 (19)1) 12 (2) 1

)

3ö (2) 1)

4 (4)') 6 (3) 1

) 239 '·

- 15 -

I~un.gl. l~ust.artilleriet.

Kungl. kustartilleriets personal utgjorde den 30 septem­ber 1909.

Officerare:

generahnajor................................................... l ötvcrstar......................................................... 2 öfyerstelöjtnanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 rnajorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 kaptener............................... . . .. ........ . ............. 38 löjtnanter .. -............. . ..................................... 28 underlöjtnanter. ..... ......................................... . 17 vakanta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1 00' dessutom med tur och befordringsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Underofficerare:

underofficerare af l:a graden ..... ..... ......... ...... .. D:o >> 2:a graden .......................... .

vakanta ........................................................ .

Manskap.

Arlilleriafdelningen:

underofficerskorpraler ...................................... . l :a klassens kustartillerister ............................. . 2:a >> >> ............................ . .

3:e )) ))

vakanta .... .... ............ . ................................ . .. .

Minörafdelningen:

underofficerskorpraler ...................................... . 1 :a klassens kustartillerister .... .... ... .. ......... . ...... . 2:a 3:e

))

))

))

))

vakanta ........................................................ .

56 107

4 16(}

78 169 250 273

20 780·

44 60

162 111

7 374

- 16

Ekonomiafdelningen:

underofficerskorpraler ..... .. ... ... ... .... ............. ..... . l: a klassens kustartillerister ......................... .. .. . '2:a ~3 :e

))

))

))

)) ······························ ·· ······· ·· ··· ··· ······· ··· ···

·yakanta ....................................... . ................ .

Eldareafdelningen:

·underofficerskorpraler ....... .. .......... ...... .. . .... . .... . . l :a klassens kustartillerister ........................ . . ... . 2:a 3;e

))

))

))

)) ···· ·· ··· ····· ····· ···· · ·· ···· ········· ·· ········ ····· ·· ··· ·

Handtuerksafdelningen:

underofflcerskorpraler .. . ............. ... ...... ............. . l: a klassens kustartillerister . ... .......... . ..... . ........ . 2:a 3:e

))

))

))

)) ······························ ······ ···· ·· ············ ···· ··

B 32 38 15 2 100

12 2ö 29 12 78

4

11 lO 4 29

Marinens of1icerare tillhöraude reserven utgjorde den 30 september 1909 n edan upptagen styrka.

Kungl. Maj:ts flottas nya reserustat:

kaptener ............. . . .. ............. . .................................. .

I Kungl. flottans reserv villkorligt tjänstskyldigc: konteramiraler ......................... ... ......................... . kon11nendör .. . ... .. .. . . .. . . ... .. .. ... . ................................ . kommendörkaptener af l:a graden .......................... .

D:o af 2:a graden .......................... . kaptener . ... .... ...................................................... . löjtnanter och underlöjtnanter ... . .......... ... . .. .. .

Kungl. kustartilleriets reserv:

öfverstelöjtnanter ..... ........ .. ..... ......... ........ ... ... . . kapten ........................................................ . löjtnanter och underlöjlnanter ........ .. .. . ............. .

2 l 4

2.

3 l 6 l

12 21ö

7 (Forts.)

i '

' '

-- ] 7 - -

Årsberättelse i bestyckning och beväpning för år 1909.

Afgifven den l december 1909 af ledamoten C. G. Ahlborn.

Af allmänt kända orsaker är en af hufvadfordringarna på det moderna artilleriet att höja det grofya artilleriets pan­sarbrytande förmåga. För att nå detta mål har man som bekant inslagit på olika vägar såsom ökandet af kalibern, p rojektilens b elastning och utgångshastighet eller har man an­vändt två eller alla af dessa medel.

Vid bestämmandet af hvilken väg man bör välja har man inom örlogsilottorna måst hafva för ögonen nödvändig­h eten af minsta viktökning, medan man vid kustartilleriet har haft andra hänsyn.

Utom vid de tillfällen, såsom vid försvarandet af vik­tiga defilecr eller platser där befästningarna ligga alltför nära ' 'itala orter, där man, hvad kostnaden än må blifva, måste åstadkomma en förintande verkan på afstånd af 7 a 8000 meter, hafn1 hufvudsakligen ekonomiska skäl varit bestäm­mande. Det är nämligen mycket oekonomiskt a tt med bibe­hållen utgångshastighet uppdrifva kalibern allt för högt, för att dymedelst öka effekten. Ick e nog med att anskaffnings­kostnaden stiger mycket hastigt, enär mera materi el åtgår och arbetet vid fabriken blifver svårare alt utföra, utan kärnrörets litslängd sjunker i detta fall snabbt med den tilltagande kalibern.

Tidskrift i Sjöväsendet. 2

-18-

Emellertid ställa sig förhållandena annorlunda, om man

ökar kalibern sam tidigt med att utgångshastigheten nedsättes ..

På detta sätt hafva amerikanarna till och m ed sökt möta de

tunga eldrörens nötning genom att konstruera en 40,6 cm. k .

med 1043 kg. projektilvikt och 18583 mt. mynningsenergi.

Dylika kanoner ha f va uppställts vid N e w-York, Boston och

San Francisko. För fartyg kan en dylik åtgärd för närva­

rande icke förekomma på grund af den stora viktsökningen

af ammuni tionen. Emellertid har man vid befästningarna

icke fasthållit vid denna enorma kaliber utan nedgått till 35,6

cm. kaliber med en projektilvikt af 7ö3 kg. och med en ut­

gångshastighet nedsatt till 65ö m . i stället för 30,5 cm. kano­

nens 760 m., hvilken senare i öfrigt förordats å moderna kust­

fästningar såsom lämplig att h elt och hållet undantränga 35,6

cm. kanonen, hvilken däremot synes blifva standardtyp för

slagflottorna. Eldröret å 35,6 cm. k. är kortare än 30,5 cm:s

röret och därför lättare samt dessutom billigare, enär kanon-­

konstruktionen på grund af den ringa gasspänningen icke be­

höfver tilltagas så st ark . Då verkliga lifslängden för 30,5 cm ..

k. är omkring 85 skott, så är däremot lifslängden för 35,6

cm. k. nära 3 gånger längre eller omkring 240 skott. Den_

förra skulle sålunda efler en och half timm as oafbrulen eld

med stridsladdning vara obrukbar medan den senare skulle

tåla sex timmars eld. Hvarje skott med 35,6 cm. k . blifver­

på grund häraf omkring 32 proc. billigare än med 30,5 cm.

kanonen. Emellertid genomslår 30,5 cm. k. m ed 760 m . utgångs­

hastighet på alla afstånd tjoekare pausar än 35,6 cm. k. med

655 m. utgångshastighet. Vidare är b es trukna stycket för

samma målhöjd större vid 30,5 cm. k . än vid 3ö,6 cm. k.

Förslaget att ingå för större kaliber och mindre utgångshastig­

het har därför äfven mött mycket motstånd, enär en förh ält­

ring a f pansarmaterielen lätt kan göra 35,6 cm. k . minder­

värdig och nödga till återgång till 30,5 cm. k. m ed stor ut­

gångshastighet, hvarigenom man skulle befinna sig på samma

ståndpunkt som man förut utgått ifrån endast med mycken_

uppoffring af tid och penningar.

- 19-

Sedan man numera lyckats till största delen öfvervinna de svårigheter, som förut stått hindrande i vägen för att an­

vända kasteld m ot fartyg i rörelse genom införandet af lämp­

liga afståndsmätare och tillförlitliga observationsförhållanden

samt goda eldledningsanordningar, hafva m ånga röster höjts

för att hnfvudmassan af kustfästningarnas grofva artilleri bor­de utgöras af kasteldspjäser. Om m an äfven icke kan aod-. b

taga en dylik åsikt, m åste man dock erkänna att kasteldens

betydelse på senare tiden högst väsentligt ökats. Dess huf­

yudsakliga uppgift grundar sig därpå, att kastelden inom en

viss gräns är krafligare p å stora afstånd är~ på mindre, hvar­

igcnom kastelden särskildt lämpar sig att på stor distans

kom ma åt skeppens litsnerv genom att genomslå deras däck.

Härigenom kunna de grofva flankbanepjäserna, hvars Iifs­

längd är betydligt kortare än kastpjäsernas, sparas till den

afgörande striden. I allmänhet synes man hafva ingått för .

en kaliber af 30,5 cm. äfven lör haubitserna, ehuru på vissa

håll kraftigt förordas att uppgå m ed kalibern ända till 42 cm.

Projektilvikten skulle i så fall blifva 1 200 kg. och utgångs­h astigheten 340 meter.

Frågan om artilleripjäsernas lifslängd har på senare tiden ådragit sig allm än uppmärksamhet sedan man såväl å örlo«s-o flottorna som ku stfästningarn a alltmera börj at öfvergå att ä fYen

vid fredsskjutningar använda stridsladdning. Härigenom har

det nämligen blifvit nödvändigt utbyta obrukbara eldrör redan

i fredstid. Denna fråga jämte artilleriets fortgående utveck­

ling till stegrade fordringar, som ytterligare skola nedbringa

det grofva artilleriets liislängd, gör frågan angående förbätt­

ring af eldrörsma terieJet brännande. Frågan om trådkonstruk­

tion för manteln har härigenom åte,r dykt upp. Trådkano­

n:n synes h afya den fördelen att den inre tuben jämförelse­

Yls lätt kan utby tas. Härtill kommer att trådkonstruktionen

ställer sig något förm ånligare i vikt. Å andra sidan har det

vid ett par tillfällen visat sig att redan 45 kaliber långa tråd­

kanoner icke visat tillräcklig längdhållfasthet och understund­

om visat tendens till sänkning af mynningen. Denna olägen-

-20-

het synes emellertid hafva blifvit rättad genom en förstärk­ning i längdväg af de yttre mantlarna. En del andra min­dre croda erfarenheter såsom rörsprängningar förorsakade af t>

sammanträngning af det mjuka kärnröret under trycket al trådlindningarna lära äfven hafva förekommit, hvilket för­hållande användls mot trådkonstruktionen. En af orsakerna till kärnrörets hastiga nötning är den snabbt framrusande krutgasens höga temperatur, hvari genom det inre rörsiktet upp­hettas till smältningstemperatur. Det ligger df,rför nära till hands att söka utföra det erforderliga arbetet med lägre vänne­grader och en förstorad gasvolym. Man har äfven .försökt afhjälpa saken på detta vis, genom användandet af nitrocel­lulosakrut, som har längre förbränningstemperatur än nilro­glycerinkrutet, samt genom att iniöra nitroglycerinkrut af lägre nitroglycerinhalt än det nu brukliga samt Yidare till­sats af en svårförflyktba r kropp såsom t. ex. ammoniumkar­bonat. Väsentliga r esultat haha emellertid hittills icke upp­nåtts på detta sätt. Man har icke kunnat nedbringa gas­temperaturen så mycket att uppmjukningen at den inre rör­metallen förhindrats. Vidare har man sökt konstruera kärn­röret af en svåroxiderbar m etall trots den härmed förenade stora kostnaden.

Som vi alla veta spolar krutgasen bort delar af den upp-mjuk ade metallen, hvarigenom laddningsrummet utvidgas och förlänges och en diameterökning i denna del af loppet åstad­kommes. Är tätningen otillfredsställande växer denna för­s toring oerhördt. För att förhindra eller förminska denna orsak till urbr i;i.nning h ar man gjort försök med sjå1ftätande styrgördlar, bestående af manschcUformigt uppskurna ringa r. Ä1\en i Sverige har nyligen uttagits patent på en sjå1ftätande gördel, grundad på samma princip som de Banges tätring och tillika m ed det ändamålet att insmörja loppet m ed ett ämne, som kan skydd a röret från krutgasens verkan . Försöken sy­nas em ellertid icke h afva slagit väl ut.

Vidare h a r man velat konstruera de enskilda proj ekti­lernas gördlar m ed succesivt tilltagande diametrar, motsvarande

- 21 -

loppels diameterökningar för att dymedelst skaffa säkerhet [ör en varaktig tätning. Då emellertid förväxling af ordnin­gen af dessa projektiler lätt nog kan äga rum, är systemet icke praktiskt. I öfrigt är detta outförbart då förstoring af kalibern allt efter förhållandena är olika.

Man har äfven, men med framgång, sökt använda en fordraltub i kärnröret, och hvilken tub kan vid behof utby­tas. Den ökade kostnaden för denna tub säges mer än väl uppvägas af den med densamma förenade minskade kostna­den fö r omtubering.

Genom luftskeppet synes möjligheten att erhålla fullun­derrättelse om fiendens dispositioner blifva löst. Nödvändig­hefen a lt kunna nedskjuta detsamma har därmed äfven trädt fram. E tt luftskepp i rörelse är emellertid ett ytterst svåråt­komligt föremål. För att i allmänhet kunna träffa ett mål måste man förskaffa sig ett exakt afstånd. Att mäta dylika med afståndsmätare har sin svårighet såväl på land som till sjöss och är föremålet i rörelse ökas dessa svårigheter. På land eller sjön kan man dock observera skotten och göra korrek li aner härför till dess man funnit rätta skjutafståndet. Dessutom har man förmånen af att föremålet ej rör sig i mer än i ett plan och med en jämförelsevis ringa hastighet. Olikt våra vanliga mål kan luftskeppet röra sig i så många plan som föraren önskar och dessutom ofta nog med en oer­hördt mycket större hastighet och på en ofantlig höjd. Här­till kom mer att äfven . om el t luftskepp befinner sig inom största skjutafstånd kan det oftast icke träffas på grund af sitt höjdläge. På grund af dessa omständigheter har det va­rit nödvändigt konstruera särskilda kanoner för bekämpande af luftskeppen.

Sålunda har man för fästningar och andra orter, där m:.m särskildt har anledning befara ett uppträdande af luft-

- 22 -

skepp, konstruerat en 7,5 cm. kanon i midtelpivålavettage.

Pjäsen uppställes fast eller på automobil. Lavettaget m ed­

gifver skjutning med 7ö0 elevation. Ähen är det sörjdt för att kunna åstadkomma tillräck­

ligt hastiga ändringar i sidriktning, i det eldröret och öfre

delen af lavetten kunna svängas horisonten rundt med en

hastighet, som motsvarar de högst ställda fordringar. Efter

samma principer har man äfven konstru erat en 10,5 cm. k.,

afsedel speciellt för kustfästningar och flottan.

Ökningen af torpedbåtarnas och jagarnas hastighet har

naturligtvis höjt fordringarna på eldhastigheten för de pjäser,

hvars uppgift är att bekämpa dylika fartyg; samtidigt här­

med hafva ätven själfva torpedernas verkningsområde tilltagit,

i det man numera börjat öfvergå från 4ö ända till 60 cm.

torpeder med en aktionsradie af inemot 4000 m. Dels på

grund af denna torpedernas större aktionsradie, dels äfven på

grund af behofvet af ökad sprängverkan har skyddskanoner­

nas kaliber måsl ökas. Sålunda har man på det lätta ar­

tilleriet ställt elen dubbla fordran af ökad eldhastighel och

gröfre kaliber. Man har tnmgits öi"Yergå från 6,7 till 10,2

och 12 cm. k. eller som i Nordamerika, där Delaware-klassen

erhållit ända till 12,7 cm. k. Den dubbla svårighe t, som ligger i konstruktionen af

en tillräckligt snabbskjutande kanon af denna jämförelsevis

stora kaliber, synes Krupp h a h· a öhernmni t i sin 12 cm.

automatiskt snabbs/,jutande kanon. Proj ektilen för denna nya

pjäs väger 27 kg., utgångshastigheten är 880 m. och effekten

vid mym1ingen l 066 mt. Kanonen verkar helautomatiskt.

En at de mera anmärkningsvärda nyheterna på kanon­

teknikens område är konstruktionen af luftbromsen. Liksom

-23-

vid de hydrauliska bromsarna tjänstgör äfven här en kolf,

som vid rekylen och framfarten rör sig fram och åter i en

<eylincler. Emellertid har konstruktionen af luftbromsen stött på

tvänne svårigheter, dels på grund af lufttäthetens attagande

och dels på grund af luftens upphettning och därmed< sam­

manhängande oregelbundna verkan. Denna dubbla svårighet

har numera öfvernmnits. I luftcylindern finnes stadd kom­

primerad luft, som vid rekylen pressas genom små öppnin­

gar i kolh·en till dess andra sida. Genom att göra tryck­

ytorna på kolfvens bägge sidor olika stora erhålles framfarts­

rörelsen, i det att luften efter fullbordad rekyl under inverkan

af sitt eget tryck prässas tillbaka till sitt ursprungliga läge.

Trycket på ytenhet blir lika på båda sidor af kolfven, men

då tryckytorna äro olika stora erhålles en framclrifvande kraft.

Luftbromsen torde kunna användas vid alla slags pjä­

ser och särskildt vid dem, där man eftersträfvar ringa vikt.

. Nyligen har Mr. Hiram Percy Maxim uppfunnit ett slags

~JLZddämpare för gevär. Uppfinningen af en dylik apparat

km.nmcr kanhända att öfva ett inflytande på de militära ope-

1·atJonerna i samma riktning, om äfven i mindre arad som

uppfin ningen af det röksvaga krutet på sin tid gjo~de. ' Med

detta kruts införande blef ju upptäckten af truppers nänaro eller rörel · · l ·· d ·r·· · o d · .. ser 1 wg gra orsvara . Med lJuddämparens in-

!orandc skola ej häller de smattrande aevärssalvorna röja elen

fi:ntliga ställning~n. Ljuddämparen består at en liten smal staltub son1 J)a0 t ·a·· d ,·· · S ··11 f o ••

' < r< es ge\ arsp1pan. ma en ran gevaret be-

ror nf .att gasen fritt utvidgar sig. Gasen rusnr ut, utvidgar sig

champ10nformigt och sammanprässar hastigt luften, hvarige­

nolll det karaktäristiska l j u det uppkommer. Ljuddämparen stanuer in a .. d d .. l" . .. .

<> <>asen, an rar ess rat m1ga rorelse 1 en roterande nedsiiltc . 1 · 1 . . o • '

l 1astJg 1eten och later den enelast successivt utkomma

- 24-

i luften. Man kan säga, att apparaten är en omvändning af en vanlig turbin. I en sådan släppes gasen in rätlinigt och paraHelt med axeln samt tvingar hjulskofveln att rotera. I ljuddämparen hålles ))hjulskofveln)) stilla och gasen gifves i stället en roterande rörelse.

Med hänsyn till erforderlig säkerhet vid skjutning med röksvaga laddningar har man i flera länder fäst särskilda luftrör och ejektorer vid kanonerna. Som bekant har det röksvaga krutet en viss benägenhet att bilda 's. k. efterflam­ma. Särskildt har efterflamman visat sig stark, då vinden sveper rätt in från mynningen. Denna flamma kan åstad­komma olycka genom att antända införda eller färdighållna laddningar. Genom att medels dessa luftrör inblåsa en luft­ström af högt tryck eller genom att väl tillsluta tornen och hålla tornrummet under ett lagom lufttryck har man sökt hindra efterflamma. Man har äfven kombinerat luftinblås­ning med vatteninsprutning i afsikt att därmed släcka brin­nande rester i laddningsrummeL

Svårigheten att bringa en pansargranat till krevad i rätta ögonblicket är allmänt känd. Krupp har nyligen framställt en ny typ af jämförelsevis enkel konstruktion, hvars spräng­laddning vid anslaget ej kan bringas till förtidig detonation. Projektilens hålrum utgöres af tvänne kammare och är så konstruerad, att ej det yttre trycket och prässningen vid an­slaget kan åstadkomma sprängning. Slu tJigen är projektilen försedd med ett bottennedslagsrör och anordningar äro gjorda för fördröjd antändning.

I afsikt att förenkla skjutmetoderna och ammunitions­ersättningen har man ofta vid fältartilleriet förordat införan­det af enhetsprojektil. Rheinische Metal!waaren- und Maschi­nen-fabrik förfärdigar numera den s. k. llBrisansschrapnell Erhardt van Essen)), som just skall utgöra en dylik enhets-

- 25 -

projektil. Den består af en granatkarteschdel och en granat­del, som båda verka mot alla mål, vare sig man använder lufl- eller nedslagskrevad. Vid luftkrevadeld skiljer sig näm­ligen granatdelen genom inverkan af den af krevaden bildade krutgasen i enhetsprojektilens botten och fortsätter, på grund af lämpligt läge af tyngdpunkten och dess lätta särskiljande från omhöljet, ungefärligen i den ursprungliga projektilbanan ända till nedslaget där den kreverar. Användes enhetsprojek­tilen för nedslag så detonerar sprängladdningen (trinitrotoluol) i granatkarteschdelen samtidigt med sprängladdningen i gra­natdelen. För att kunna observera krevadmolnen iinnes en särskild rökutvecklare i granatdelen . .

Emellertid är en enhetsprojektil alltid en kompromiss och vid en kompromiss måste eftergifter göras å ömse sidor. Granatkarteschen och brisansgranaten äro i sina verkningar helt och hållet olika. En enhetsprojektil blir därför lätt till hälften granatkartesch och till hälften granat utan att kunna ersätta någondera. På grund häraf torde enhetsprojektilen icke vara att förorda.

På senare tiden har den s. k. lufttorpeden allt emellanåt låtit tala om sig. I allmänhet har den framställts som ett ny tt vapen. Emellertid torde det vara rätt'l.re att betrakta den som en utveckling och förbättring af krigsraketen, hvil­kcn varit i bruk i Asien, men äfven senare i Europa. I fält­tågen 1848 och 1869 användes den t. ex. ej utan framgång. Krigsraketen bestod af ett ställ med utskjutningshylsa och riktanordning samt af ammunitionen. Denna senare utgjor­des af en hylsa med drifsals, vid hvilken hylsa sjäHva skot­tet var fästadt samt till slut raketstarven i och för raketens styrning. När raketspetsen antändes utrusade gasen genom ett särskildt hål och framdref raketen. Dessa raketer påverkades helt naturligt mycket af vinden, hvadan precisionen var gan­ska ringa. Hale (1846) tog bort stafven och gjorde raketen stabil genom att tvinga den att rotera. Gasen fick nämligen utströmma genom en turbin. Allt efter raketens uppgift skil­de man på granat-, kartesch-, bränn- eller lysraket.

- 2G-

Den af vår landsman öfverstelöjtnant Unge uppfunna 1ufttorpeden är en förbättrad rotationsraket, där gasen genom­·strömmar trumpetformiga utloppskanaler i en turbin. Torpe­den utskjutes icke förmedelst ett rör utan genom ett spjäl­ställ, ungefär i likhet med en korgtub för torpeder, hvilket tillåter drifsatsens gas öfvergå i luften, hvar igenom torpeden från början kan bibringas en rotation.

Tre olika lufttorpeder hafva lillverkats nämligen 10, 20 ·och 30 cm. med en vikt af 19, 134, 420 kg. resp. och med 2, 12 resp. 40 kg. sprängladdning. Lufttorpedens fördel lig­ger i utskjutningsapparatens ringa vikt och möjligheten af :att, till fö ljd af den småningom skeende igångsättningen, kunna använda sprängämnen, som äro mera känsliga för stöt. Emel­lertid äro själfya torpederna ämförelsevis tunga och trällsä­kerheten fortfarande ringa. För att bekämpa mål med luft­torpeder fordras på grund häraf större transportmassa än med am·ändande af artilleripjäser. De lämpa sig icke för bekäm­pande af lefvande mål. Till följd häraf torde lufttorpedens användning i fältkriget blifva ringa, men möjligen torde de­-samma efter nådd fulländning blibra till gagn vid beskjutning af fästningar och fartyg samt i och för kontraminering.

Efter Port Arlhurs belägring har handgranaten åter 1wmmit till mwändning ehuru i någon annan form än förut. Orsaken Inrarför handgranalen afska!Tades torde hafva varit svårigheten att erhålla god tändning, men äfven på grund af att den framslungad e granalens kastvidd ansågs vara väl Tinga. Man försökte visserligen att genom införandet af små eldhandvapen, sådana som granatgeväret, granatkarbinen och den bärbara mörsaren, bringa ändring härutinnan, men dessa vapen blefvo ett slags specialvapen och afskaffades småning­om. Den moderna franska handgranaten består af en gjut­järnskula om något öfver l kg. vikt, som framslungas för hand. Kring handlofven spänner man en läderrem, vid h vil­ken fastgöres fyrsträngen med hake. Friktionsrörets ögla trä­des på haken och granaten framslungas, hvarvid rifvaren dra-

~ l

-27 -

"es ur friktionsröret För att uppnå större distans · har Hale :v konstruerat en sorts handeldvapensgranat (ringgranat för ge-,·är), som är konstruerad så, att den kan användas till hvarje lands tjänstegevär, och den framdritves eller utskjutes med .den för lwarje gevär brukliga patronen utan kula. Afskjutan­.det af granaten skadar ej på något sätt geväret, och anord­n ingen för att fästa densamma till geväret lägger ej hinder i vägen för användandet af kulpatron eller bajonett.

De förändringar, som gjorts å brandrör till projektiler, baf\·a hufvudsakligen afsett uppnåendet af rörsäkerhet och transportsäkerhet eller åstadkommandet ar fördröjd antänd­n ing, enklare tempering, förlängning och precisering af bränn­Liden eller minskning af rörens vikt. Till slut hafva vi som nyhet att anteckna lärbättringar af de mekaniska tidrören.

Vid de med stor utgångshastighet skjutande pjäserna har del understundom inträffat att projektilen exploderat i eld­röret, till följd af att hammaren så häftigt slagit mot rörets bolten att den återstudsat och därigenom bringat tändsatsen ti ll detonation. Till förhindrandet häraf har man infört sä­kerhetshylsor eller spiral~jädrar, hvilka endast tillåta hamma­Ten passera förbi vid anslaget. Äfven har man i botten at r öret inlagt repultionsplattor af bly, som genom sin samman­tryckning förtära hammarens lehande kraft. Man har äfven inlagt en krutsats, som fördröjer själh·a tändsatsens antänd­n ing. Härigenom förhindras krevad i eldröret, och projekti­len kreverar törst sedan den inträng t till clt visst djup i må­let. Man har äl'ven funnit på rör med en krutring, som först måste förbrinna, innan vägen blir fri för hammaren. Vid andra rör åter frigöres hammaren genom flygkraften eller öppnas en ventil vid anslaget och genomsläpper eldstrålen. F ör- att förlänga bränntiden har en förbättrad konstruktion .af annens tunga dubbelrör, numera kalladt M/05, utförts i

- 28 --

det att ytterligare en sotskifya apterats å röret, och hafva för­sök med dylika rör företagits med godt resultat i kustartille­riets 12 cm. kanoner och 12 cm. haubitser.

Af särskildt intresse är brandröret till Unges lufttorped. Vid kontraminering med denna lufttorped måste torpeden sprängas efter anslaget mot vattnet. Detta sker därigenom att vattnet inströmmar i ett slutet rum, bestående af en cylin­der med en sorts pistonkanna, hvilken senare genom vatten­trycket sättes i rörelse. Genom pistonstångens rörelse spän­nes en fjäder (slagfjädern), som vid slutet af rörelsen frigö­res, hvarigenom hammaren slungas fram och antänder tänd­satsen. Genom reglering af vatteninströmningen kan man reglera torpedsprängningen för olika djup under vattenytan.

Till slut torde böra antecknas en del förbättrade meka­niska tidrörsanordningar, ehuru ännu icke något sådant röt· kommit öfver försöksstadiet. Det är dock icke osannolikt att dylika rör i en snar framtid skola komma i bruk. De flesta mekaniska tidrör grunda sig som bekant på projektilens ro­tation. På flera sätt har man öfverfört denna rörelse på tändinrättningen, nämligen genom användande af pendel. snurra, vindflöjel eller vindmotor. Arven rör, som grunda sig på den tid, som åtgår för en mutters utskrufvande eller dylikt, hafva nyligen profvals med ganska goda resultat.

Angående de yttre ballistiska förhållandena vid spets­projektiler finnes älven en nyhet att anteckna. I allmänhel torde man hafva ansett att kastatståndet för en och samma projektil under i öfrigt lika omständigheter varierat endast med det direkta luftmotståndet. Emellertid har det visat sig att, vid icke allt för små utgångshastigheter, kastvidden varit större än teorien låter förmoda, under törutsättning att pro­jektilaxeln under hela tiden ligger öfver bantangenten. Ju

-- 29 -

högre utgångshastigheten varit, dess större skillnad har upp­s tått. Förutom luftmotståndets lyftande komposant, som sö­ker ås tadkomma tvärrotation, har man måst antaga ytterligare en komposant af luftmotståndet, som ökar skottvidden ju slörre rotationshastighet projektilen har kring sin axel. För­k laringen härtill är att, till följd af projektilens framåtgående och roterande rörelse, uppstå luftströmmar på projektilens un­dersida, frambringande ett tryck, som sträfvar atl höja pro­jektilen och ej allenast att bibringa den tvärrotation.

Angående knzt så har man icke att anteckna några J'ramsteg i svartkrutstekniken. Brunkrutet, hvilket i hög grad underlättat skjutningen med grofva pjäser, har äfven det successivt blifvit undanträngdt af de röksvaga kruten. Ännu användes visserligen en anfyrning eller initialladdning af svart­krn t för stora laddningar, men ä f ven här sträfvar man att lf1ta det vika för särskildt prepareradt, röksvagt krut.

Som sprängämne i projektiler har som bekant nästan :lila länder antagit picrinsyra, som är en nitroförening (trini-

lrol'cnol af formeln C6 H 2 {0 H med någon tillsats. för alt 3 H 0

2) ~ . '

siinka smältpunkten, såsom t. ex. nitronaflalin m. fl. under namn a [ melinit, lyddit, pertit, picrinit, ecrasit, emmenit, cre­solil m. fl. Kommer emellertid picrinsyra i beröring med metaller eller oxider bildar elen mycket farliga picratsalter, lwarför det är nödYändigL fernissa granaternas inre, skydda anliindn ingsmedlen och i allmänhet vidtalJa utomordent]i<fa ~ ~ ~ b

:l lgiil'ller för att hindra beröring med främmande kroppar. 1 _al'sil\ l att undkomma dessa och andra ej här omnämnda olauenhe t l f" l 't t · 't · l · · b · o er wr ores agr s rm1 TO-resorcm oc 1 tnmtro enzm. n:ssa preparat ha[ya dock ej blifvit gynnsamt motlagna. J slallrt l1·1 t · 't t l · d · 'd f' "d l l <r ruu ro o u m un er s1sta tJ en ramtra t oc 1 1ar

-- 30 -

visat sig besitta flera goda egenskaper. Det har inga syre­egenskaper och förenar sig sålunda ej med metaller. Det synes vidare vara sprängsäkert och stabilt och kan lätt brin­gas till detonation. Det har införts i Frankrike under namn af tolit. Vissa fabriker haf\"a användt det under namn af trinitrolohzol. Under . denna benämning finna vi det i den nyligen omtalade H ales handgranat och Erhardt's enhets­projektil.

Ett annat nytt sprängämne för projektiler är teatrit. med hufvudbeståndsdel af tetranitromelhylamid. Detta an­vändes nu i Spanien och säges vara känsligare än trinitro­tulin, men är det i öfrigt föga kändt.

Som drifmedel i eldrör hafva vi blott alt taga hänsyn till antingen ren nitrocellulosa eller nitrocellulosa-nitroglyce­nn. Alla andra slag at blandningar, som förr tillverkades, äro försvunna, då m an kommil under fund med, att de mest komplicerade sammansättningarna vore de svåraste att reg­lera. På senare tider hafva emellertid allvarsamma anmärk­nincrar mot dessa krutsorter framställts på grund af en rad o .

o

af olyckshändelser, som timat inom skilda staters manner. Heclan seelan länge är det bekant, att temperaturen j krut-· durkarna måste hållas inom vissa tillå tna gränser. Denna enkla försiktighetsregel har, ödesdigert nog, vid många till­fällen försummats. Ammunitionsdurkarna hafva ofta blifvit placerade nära pannor och maskinrum, utan någon som hälst eller åtminstone mycket otillräcklig ventilation eller isole­ring. Man har också 11umera sökt ändring härutinnan ge­nom alt förbättra ventilationen eller genom att införa kylma­skiner. Emellertid torde det ej vara skäl att kasta hela skulden på krutlacldningarna. Ännu är det icke utredl hur anfyrnings- och cletonationslaclclnings-preparaterna tillhörande pjäsernas laddningar och granater förhålla sig uneler ogynn­samma omständigheter. Knallkvicksilfver, kaliumklorat, svaf­vel, pikrinsyra och andra kemikalier förefinnas i dylika bland­ningar, och frågan är ännu öppen angående deras stabil itet

-- 31 -

uneler alla förhållanden och hur de reagera på de andra in­crreclienserna uneler långsam uppvärmning. b

Angående lämpligheten af tillsats till krutet af en stabi-lisator har olika åsikter gjort sig gällande. På goda grunder har man emellertid j allmänhet ansett denna stabilisator som en legitim beståndsdel af krutet. Vissa stabilisatorer, såsom anelin , visa sin närvaro så snart krutet börjar förändra sig,. i det att där uppstå fläckar eller streck i olika färger och. schatteringar, som variera allt efter sönderdelningens fram­steg. Man h ar därför tänkt använda detta förhållande som indikator på fartygen.

Emellertid synes frågan om det rökfria krutet ej vara tillfredsställande löst. Vi behöfva ett krut, som är varaktigt och s tabilt uneler såväl ordinära som äfven uneler vissa extra­ordinära förhållanden. Bland en mängel framstående krut­teknici är elen åsikten rådande att detta icke så lätt kan upp­nås med krut tillverka dl af nitrobomull (och i öfrigt af nitro­cellulosa i allmänhet). De fel man tillägger denna bestånels­del äro i hufvudsak följande. Den är gjord af ett ämne, som är mycke t sammansatt och har stor benägenhet att bilda obe­s tändiga föreningar. Vi nödgas v idare am·äncla elen i sådan form, a lt elen hvarken kan bli ren eller af likformig byggnad eller ens af konstant sammansättning. Under inflytande af värme eller af vissa ärrmen eller på grund af otjänlig be­h andling sönderdelas ni trobomullen och reagerar på de andra ingredienserna. Den erfordrar ett lösningsmedel för att brin­gas i ett sådant fysikaliskt tillstånd all krutets förbränning kan regleras. Det flyktiga lösningsmedlet fordrar förlängel upphettning af krutet för att utclrifvas så fullståndigt som möjligt. Denna upphettning förkortar krutets lifslängcl och om något lösningsmedel kvarstannar öfvar det inflytande på krutels ballistiska egenskaper.

Nitrocellulosa är vidare på intet sått något likformigt preparat, och är det nästan omöjligt att vara förvissad om att hvarje leverans skall få lika sammansättning och efiekt. Det senare beror icke på att procenthalten af kväfve ej blifver

- 32 -

densamma, ty detta kan ernås genom lämplig blandning, utan

af andra omständigheter. .. H d närmaste framtidens krut kommer att utgoras af

va 1 · · l o Ila torde vara sYårt att profetera om. En del krutte miCJ 1a

för troligt att det blir en nitrosammansä~tning af. den m:oma­tiska serien, kanhända i förening med mtroglycerm. Sa~ana

nitroföreningar hafva redan föreslagits, men äro ännu eJ ut­

experimenterade.

- 33-

Några intryck från Vardandes första expedition såsom lasarettsfartyg.

Af G. Aspl·und, marinläkare.

Då lasarettsfartyget Verdande den 2 augusti d. å. ingick 1 kus l1lottan, Yar detta, sedt särskildt från marinmedicinsk synpunkt, en händelse af stort intresse. Detta, att i fredstid låta en eskader åtföljas af ett sjukvårdsfartyg, var en nyhet ej b lott för Sverige, utan, så vidt jag kunnat finna, opröfvadt iifYen i de utländska marinerna.

De stora eskadrar, som under senaste åren varit sam­mandragna, de härvid ofta återkommande, mången gång be­

SYärliga afpolletteringarna af sjuka samt svårigheten, ofta nog,

att å våra örlogsfartyg med dess ganska begränsade sjukvårds­resurser kunna vårda allYarligare sjuka, allt detta i förening

med cH under de senare åren stegradt intresse för sjukvården och dess fordringar har framkallat önskvärdheten af ett sär­skildt sjuidartyg för flottan under dess öfningar. Dessa önske­

mål resulterade som bekant uti, att man beslöt omändra den

gamla kanonbåten Verdande till lasarettsfartyg, och inneva­rande år blef denna färdig för sin nya uppgift.

Man har på en hel del håll ställt sig tveksam, huruvida de fördelar, som man kan vänta sig af ett sjukfartyg under fredstid, rimligtvis svarar mot de kostnader, som måste följa

llled driften af detsamma, och om således utnyttjandet af ett dylikt sjukfartyg under fredliga förhållanden verkligen kan .anses berä ttigadt. Besinnas bör, säger man, att flottans öf-

1'idskr·ift i Sjöväsendet. 3

- 34 - -

ningar bedrifvas långs landets kuster, där ju sjöstäderna med

sina goda lasarett ligga tätt, och man bör betänka, att icke

ens inom de utländska marinerna, där ju så betydande sjö­

styrkor sammandragas, man begagnat sig af särskildt sjuk­

fartyg. Sannt må vara, att en eskader stundom ligger så lyck­

ligt till, att det faller sig enkelt nog att sända en sjuk till

lasarett i land, men huru mången gång har man icke .haft

tillfälle att konstatera, huru transporterandet ·i land af elen

sjuke varit en både för fartyget tidsödande och för pati enten

besvärlig och ansträngande sak. Jag vill härvid erinra om

de årligen återkommande skjutskolorna å Hårsfjärden, hvar­

ifrån sjuktransporterna in till Slockholm ofta varit nog så

b esvärliga och om eskacleröfningar exempel\'is i den bollus­

ländska skärgårelen eller uppe i Norrland, där afstånden mel­

lan de olika lasaretten äro ganska afsevärda. Hvad beträtTar

det påståendet, att utomlands lasarettsfartygen icke kommit

till användning under fredstid torde detta nog bero därpå, att

sjukvårdsanordningarna å de stora marinernas slagskepp äro

så goda, att de räcka till, icke blott för dessas egna behof.

utan äfven för de mindre fartygens, hvarigenom kralvet på

ett särskildt sjukvårdsfartyg blir väsentligt mindre. Att det ställer sig dyrare för en eskader att i fredstid

afpollettera sina sjuka till eget sjukfartyg än att sända dem

till sjukhus i land, är väl troligt, men på många håll öfver­

skattas nog dessa kostnader. Ty man måste å ena sidan taga

med i beräkningen, att kostnaderna för en sjuk å lasarett

utanför hemorten äro ganska afsevärda, hvartill lwmmer den

dryga transportkostnaden efter tillfrisknandet till hemorten

från ett mången gång allägset lasarett; och å andra sidan bör

ihågkommas, att sjukfartyget är afsedt att tör det mesta ligga

stilla och endast göra smärre förflyttningar, lwarför kostnaden

för kolåtgång etc. ej bör bli så särdeles stor; vidare är besätt­

ningsstyrkan så pass reducerad, att de extra omkostnader, som

denna kräfver, ej kunna belöpa sig till så stora summor.

Någon bestämd · uppfattning, huru kostnaderna ställa sig för

ett lasarettsfartyg i fredstid, torde vara svårt att få af Verdan-

- 3&-

des första expedition då en hel d l t . • o • ' e u rustmnasarbet

tagits pa expeditionskontot, men det . 0 · en upp-

för driften af Verdande d d synes mig, att kostnaden , se an enna en gång bl"t .t f

ruslad och färdia e· b 1 ··r . < 1

VI ullt ut-b• J e 10 ver bh så stor tt

anledningen skall draga sig :t> tt .. 1 ' a man af den o o 01 a a ven under I d ar lata henne kormna 11·11 atlv·· d . . {Omman e an n mg D·· fl! · . fördelar, som till<rånaen af ett 1 · ar

1 synas rmg de

:::> :::> asarettsfartva · f. d t"d · der, allför stora. J b

1 re s 1 erbJu-

Sj uktartygets uppgift och dess t ·· d l under fredstid skulle

1·aa med f

1 or e ar vid expedition

d. . . < b er aren 1et från sommarens ex-

p e JtiOn vilja sammanfatta sålunda. l ) F .

all, som fordra en snar kirurai k b . lättare och hasticrare l{O . Q . t> s ehandlmg, kunna

b mma l alnJulande l .. f" Q sjukfartyg än aenom att .... lara · a eskaderns · o 10ras till ett 1 k f ..

lasare tt. {ans e o ta aflagset

2) Lindrigare, hastigt förlö d . fartyg (såsom torpedb ot . lpa_n e sjukdomsfall från mindre

a ar oc1 1aaare) l o . beredas vård .

1 Q d . b< w nna a SJ ukfartyget

det ej så ri:la~c lobsia anta patienter härigenom befrias från b < e 1age att vara s· l Q f

eller ~llycke~ små sjukvårdsmöjligcheter~u <a a m·tyg med inga

:-3) Svarare sjuka å fart a äf,, . o

resurser l· o . Y:::> en med goda SJukvards-\.unna a SJukfartyaet b . d .. .

sti llhet än som l·a Q t dit> er e as s torre. lugn och mera

J \. n as a <ommas å ett t "d f

<unna aenoin C . I" tl· l s n s artyg samt b Ole 111 JCf leten af SJ.ul l .. t l Q

påräkna en mera or b. f Il c Q . {S w ers wr a S.Jukfartyget nsorgs u vard

. 4) För utvärtes fall kan med. C .. ·d . . . lmg anordJ1as ,ol . l ·( . or el pohkhmsk behand-

c SJU { m·tyget d tt · skilliga fartvgsläl·. . . bL . ' e a en vmst, dels emedan åt-f J \.are eJ esJtta den l . . l f ordras för skötandel a.f d l il orurgJs {a Q ärdighet, som

att hvarje kiruraisl·t . . y w Qfall, och dels pa grund däraf, o .\. 111g1 ep p p a fartya · 11 ··

enarit med ,o .· 1

<. oen 1 a manhet är för-s-var 1a 1eter ae1 o b · Q

heter, som ·'\. . :::>1 f b . 1 m nst pa van assistans, svårig-1 . c SJU < artyaet bortf·llla t J oruruiskt sk l d .. o < c' . ac < vare tilJaängen af

5 o a e skotersl·o1· o h) \. o

, ,) Genom förefintliaheten af . · . . . eskdder att .o 1"1 . b eget S.Jukfartyg slipper en

l pa o l w platser kvarla·· · ·

une ••·h· d b .. . < . mna sma SJuka ocl1 Ina t>' e esvarJ1aJ t . 1 ' n

medför. b le er oc 1 ekonomiska nackdelar, som detta

/

- 36

6) Man skulle kunna påräkna, att så småningom erhålla

en uppsättning sjövana sl~öterskor, s~m maJ~ _ gei~om km~tJ·.al~t skulle kunna försäkra s1g om aU v1d mob1hsermg eller kng

ha disponibla för de sjukfartyg, som då träda i verksamhet.

7) För flottans sjukvårdare är tjänsten å ett lasarettsfartyg

till stort gagn genom den praktiska handledning, som de_ af

sjuksköterskorna kunna erhålla i sjukvårdens olika detal.J~r.

l rommenderinaen å s1·ukfartyget blir sålunda för dem en val-\. b . . k

behöflig repetition af de kunskaper, som de under sin SJU -

vårdskurs å sjukhuset inhämtat. U n der lwilka förhållanden i fredstid bör ett lasaretts-

fartyg af Verdandes storlek tagas i anspråk: Särskil~t väl

lämpa sig härför de hvarje år anordnade sl~.Jut- och s i_gnal­

skolorna, då jn under en längre tid ett storre antal lartyg

liaaa sammandragna på en plats, under förutsättning natur­

li;~vis att skolan ej är förlagd till den omedelbara närhet~n af någon stad med sjukhus. Likaså bör sjukfartyget vara till

11 tta vid de stora eskaderöfningarna, då ju ett stort antal

f~·tyg äro samlade att operera på ett tämligen begr~_nsa~t område. Ett lasarettsfartyg, sådant som Verdande, bor sa­

]unda afses att hufvudsakligen ligga stilla. Att däremot stän­

digt följa en eskader och med denna göra större föriTyUningar,

därtill lämpar sig ej Verdande. Ty som bek.an: lo~·d_e vara:

är denna, särskildt efter borttagandet af dess artillenpjeser, eJ

någon god sjöbåt. Det visade sig också under som~~arens

expedition, att redan vid ganska måttlig sjö fartygets ~:_orels:r voro så pass betydande, att dc verkade plågsamma for sva­

rare sjuka. Och att under sådana förhållanden ut~fva någon

slags operativ verksamhet å Verdande är näst_an _otankbart.

En fråga af slörsta intresse är naturligtvis den huru

försöket utfallit, att af den gamla kanonbåten åstadkomma ett

lasarettsfartyg. Det är ju klart, att när det såsom i detta fal!

gäller ombyggnad af ett gammalt tartyg med Verdandes sm~

dimensioner, man icke får vänta sig, att resultatet skall bh

sådant, att det uppfyller alla de fordringar man ställer på ett

lasarettsfartyg i modärn mening, men man väntar dock, att

- 37 -

af det gamla få det bästa möjliga för den nya uppgiften. De

ringa medel, som i och för detta ändamål stått vederbörande

till förfogande torde vara orsaken, att 1~esultatet af ombyag­

naden ej blifvit det, som man hoppats, och som under gy1~n­sammm·e ekonomiska förhållanden säkerligen varit fallet. .Jag

vill nu emellertid, med . förbigående af hvad, som härvidlag

kunde ha gjorts, omnämna det som gjorts och sålunda lämna

en kortfattad framställning, huru Verdande ter sig i sin nya

skepnad.

Å fa rtygets babordssida, å den plats, som förut upptogs

af d gunrum samt en el officers- och underofficershytter, är

själfya sjuksalen belägen. Här är plats afsedd för 20 patien­

ter, af hvilka 12 äro placerade i 6 dubbelsängar, öfriga 8 j

engelska sjukkojer. Luftkuben per man i denna sal uppo·år

till 6,5 m 3, en för hygienikern låg siffra, men som man °på

ett fa rtyg får vara nöjd med; ventilationen, som sker genom

de gamla sidoventilerna, nyupptagna däcksventiler samt aenom

den =ill däcket ledande trappuppgången, visade sig tillfyllest,

och afYen under gång lyckades man i sjuksalen erhålla en

~-ämp.~ig temperatur och god luft. Salen gör, rymlig som den

ar for att vara på ett fartyg, ett ganska ljust och aJadt in­

lrycl~, hv ilket dock onekligen skulle ha förhöjts, ~m sido­

:·ei~ lJlerna utbytts mot fönster. För patienternas räkning finnas 1

• SJ uksalen trenne bord med fasta bänkar, där de sj u k a, som

~~tas uppe, kunna intaga sina }Håltider, skrihra bref etc.

or om sjuksalen äro belägna trenne W. C. för sjukvårdens

behof och för härom de sjukas bad- och tvättrum. Manska­

p:ts . badrum, dess och underbefälets klosetter, ha bibehållits

?.a s ma gamla platser för om nyssnämda lokaler och bidraga Jamte de midt e t d b 1·· o · mo essa e agna uppganaarna från eld- och Yattenrun tt .. o ' t> r·· 1 a gora gangen mellan sjuksalen och den längre lOrut b l"" . . e agna operationssalen icke blott till en af de mest tralikerade t ··t "Il . .. . : , u an a ven ti en af de p latser på fartyget, som at o svaras t tt 1 o Il · 1 .

.. ·I < a 1a a rena, en anordmng, som gifvetvis med-OH e stora ot·· } t r·· . l o agen 1e er or SJU '-Varden.

Opera tionssalen har inrymts i det förra kanontornet och

-38 -

intar . dess styrbordshälft. Man har på så sätt lyckats få en

ganska rymlig, med fartygets begränsade patientantal fullt till­

räcklig operationssal. Den är försedd med god belysning,

dels genom sidoventiler, dels genom ett stort skylight; talrika

elektriska lampor längs väggame och en reflektor med en

grupp af 5 lågor i taket sörja för· en god konstgjord belys­

ning. Här finns den sedvanliga operationssalsinredningen.

Sålunda står midt i rummet operationsbordet. Rundt sidorna

äro placerade tvättställ med trenne rymliga handfat, skåp för

förvaring af sterila förbandsartiklar, instrumentbord, narkos­

bord och tlaskställ för olika desinfektionsvätskor. Vidare ett

instrumentskåp af metall; här ligga instrumenten uppradade

på glashyllor, inpassade uti särskilda metallställningar och

fixerade med metallfjädrar för att ej rubbas vid fartygets rö­

relser. I operationssalen är äfven Röntgenapparaten inrymd.

Till denna hör, förutom de särskilda Röntgenrören, induktions­

bord med induktionsrulle och kvicksilfverströmbrytare samt

för fotografering en väggfast, fällbar bänk och ett rörligt stativ

för fastsättande af Röntgenrören. För att icke i alla de fall,

där en Röntgenundersökning visade sig behöflig, nödgas taga

en fotografi hade anordningar vidtagits för att med lätthet

kunna göra en Röntgengenomlysning. Härvid uppfångas bilden

af det med Röntgenljuset belysta föremålet direkt på en här­

för afpassad skärm. Då dylik genomlysning i sjäHva opera­

tionssalen visade sig förenad med besvär på grund af svårig­

heten att få denna tillräckligt mörk, utleddes induktionstrådarna

genom i väggen upptagna hål till en utanför operationssalen

belägen mörk gång, elit man då enelast hade att utflytta sta­

tivet med Röntgenröret, inkoppla trådarne, och anordningarne

för genomlysning voro klara. Alla Röntgenplåtar framkallades

ombord; såsom mörkrum härtill användes elen akter om ope­

rationssalen belägna expeclitionshytten, dit vattenledning inleclts

för sköljning af plåtarne. Här förvarades också på en sär­

skild hylla, väl fixerade, de dyrbara Röntgenrören, till antalet 4.

Den ofvan nämcla gången fick tjänstgöra, icke enelast

såsom genomlysnings-, utan äfven såsom sterelisationsrum.

- 39-

Här hade autveloren sin plats, afsedel för sterelisation af för­

bandssaker, samt alla de för en operation nödvändiga m·tik­

larne. I samband med autveloren fanns äfven en cistern för

sterilt vatten, hvilket genom öfvertryck prässas upp i elen­

samma ; afloppsröret från cisternen mynnar med en särskild

kran nt i operationssalen. I sterelisationsrummet hade äfven

ins tru mentkokaren placerats, liksom äfven den till Röntgen­

appara len hörande Veneltströmbrytaren, upphängel i en sär­

skild balanslåda. Såväl stereliseringen af forbandsartiklarna

!11. m. , som kokningen af instrumenten, skedde genom på­

släppning af ånga.

~ela operationsardelningen med instrumentarium och öfrig

utrednmg var, tack vare det r ikligt tillmätta anslaget, sådan,

att den kan tillfredsställa äfven ganska högt ställda fordringar,

o~h instr_umen~uppsätlning och hvad därtill hörer var gjord

sa pass nkhall1g, att man å lasarettsfartyget kunde stå rustad

Mvcn för de största operationer. Operationsutredningen var

lcYereracl af firman Alb. Stille, Stockholm, med unelantag af

Hön lgenapparalen, som levererats af J. Anderssons Eftertr.

c~ektro_-tekniska byrå i Stockholm och installerats under upp­

SJkt a l dess chef, ingenjör B. Järich. .

. Den öfriga delen af det gamla kanontornet upptogs af

ell l1te t apotek samt mess för 4 sjukvårdare. På förkanten

af opera tionssalen fanns en dörr upptagen till backen, Inrarest

om_ styrbord anbragts ett fallrep, afsedt för ombordtagande af

JlalJen ler. Då emellertid denna anordning medförde den nack~

delen, att de ombordtagna patienterna måste för att komma

in lill sjukafcleJningen passera operationssalen togs detta fall­

n'p y tterst sällan i bruk., ulan där så behöfdes fördes patien­

ll:n antingen i bår öfver de vanliga fallrepen eller hissades

dn·ckt upp från båt.

Utom den förut nämda SJ'uksalen fanns å däck vtterliaare o

. J b

en sadan; medelst ett tvärskott afdelad i en större akterlig sjuk-

1_1_!Jll och en mindre främre, _ den förra afseeld hufvudsakligen

lor veneriskt sjuka; den sistnämda till isoleringshytt. I den

akterl iga hytten hade inredts ett litet laboratorium med ter-

-40-

mastat för bakteriologiska undersökningar och i öfrigt försedt

med utrustning för att man ombord å lasarettsfartyget skulle

.kunna utföra de vanligare kliniskd undersökningarna. I dessa

bägge sjukrum kunde plats beredas för högst 12 patienter. Akterut under däck fanns ett mindre gunrum och på

ömse sidor härom hytter för chef och läkare. Å den plats,

som förut upptogs af chefens kajuta och sofrum, hade inrättats

mess samt hytter för 2 sjuksköterskor; messen stod genont

en dörr i direkt förbindelse med den undre sjuksalen. styrbordssidan af fartyget hade bibehållits tämligen oför­

ändrad med det undantag, att samtliga hytter på denna sida

reserverats för underbefäl, samt att den gamla sjukhytten och

apoteket omändrats till en synnerligen minimal eldarmess. -

Tillägges så, att under vattenrummet, .där förut krutdurkarue

voro belägna, inredts rymliga förvaringsplatser för reservförråd

af förbandsartiklar, samt att fullsländig elektrisk belysning in­

ledts öfverallt å fartyget, så torde i hufvudsak ha omnämts

de ändringar, som den gamla kanonbålen undergått för att

träda i sjukvårdens tjänst. Det är ju sålunda icke egentligen ett modernt lasaretts­

fartyg som man erhållit, något som ju häller icke var att

vänta, men denna ombyggnad måste dock betraktas såsom

en värdefull vinst för flottan. Och att Verdande fyllde sin

uppgi tt visade sommarens expedition. U n der den korta tid

expeditionen varade, cirka 5 veckor, vårdades å lasaretts­

fartyget 41 patienter föT olika sjukdomar och utfördes å inne­

liggande patienter 6 operationer. De polikliniska patienterna

voro omkring 80 och utfördes å dessa ett 40-tal mindre ld­

I'urgiska ingrepp. Röntgenapparaten, som flitigt anlitades, vi­

sade sig fungera synnerligen väl och togas med densamma

en h el del lyckade plåtar. Verdande torde väl säkerligen vara det första svenska

örlogsfartyg, som haft kvinnor upptagna i sitt mönsterverk.

Sköterskorna, till antalet två, tillhörde bägge föreningen Röda

korset. Glädjande nog syntes de trifvas väl, och det var för­

vånande, med h vilken · lätthet de satte sig in i de för dem

-41 -

ovana förhållandena på ett fartyg, och länge dröjde det ej,

förrän de voro lika hemmastadda ombord som hvem som

hälst ann an. De äro värda allt erkännande för det stota in­

tresse, hvarmed de fullgjorde sina åligganden. Hvilken syn­

nerlig fördel det är, att på ett sjukfartyg ha tillgång på skö­

terskor, det förstår en lwar, som aldrig så litet sökt tänka sig in

i sj ukvårdens fordringar. En sjukvårdare, han må vara än

så duglig, har icke det lefvande och uppo1II·ande intresse för

den sjuke som sjuksköterskan, ofta beroende därpå, att denne

vanligen icke af någon särskild lust eller fall enhet för yrket,

utan af helt andra orsaker ägnar sig åt värden af de sjuka.

Sjukvårdaren saknar också i regel den känsla af renlighet

och snygghet, som är utomordentligt viktig, för att icke säga

grundläggande för all sjukvård och särskildt betydelsefull, när det gäller kirurgisk verksamhet.

Verdandes sommarexpedition var en försöksexpedition för att utröna, hvad som ännu fordras för att få den så an­

vändbar som möjligt för sin nya uppgift som sjukfartyg. Det

faller icke inom ramen af denna uppsats att p åpeka de för­

ändringar och förbättringar, som sommarens erfarenhet visat

vara önskvärda. En stor nackdel, som vidlåder Verdande,

kan jag i detta sammanhang dock ej förbigå, nämligen det

vid ombyggnaden ej tillräckligt tillvaratagna utrymmet ombord.

Som ofvan nämts kan Verdande beräknas mottaga 30- 35

pa tienter, ett antal, som väl torde räcka för fredsbehofvet, för

hvilket ju fartyget hufvudsakligen är afsedt, men blir det fråga

om krig, kommer man ej långt med ett lasarettsfartyg med så

få pla tser! Erfarenheten har nämligen visat (se G. Nilsson:

Om sjukvårdsfartyg)*), att man efter en strid torde få beräkna,

att ungefär 7 % af ett stridsfartygs besättning är i behof af

vård å sjukfartyg; sålunda skulle Verdande ej ens räcka till

at t mottaga de sårade från två af våra pansarbåtar! Med

dessa s itTror för ögonen måste man djupt beklaga, att, sanno­

likt af skäl som jag förut påpekat, Verdandes ombyggnad ej

*) Äfven Tidskr. i Sjöv. >Sårades v ård ombord », 1907, sid. 313. Red.

-42 -

genomfördes så fullständigt, som exempelvis skett med Blenda.

Ty genom en sådan ombyggnad hade ett väsentligt större

utrymme kunnat komma sjukvården till del, fartyget hade

blifvit vida mera sjödugligt, med andra ord, Verdande hade

blifvit äfven för stridsbehof ett sjukfartyg att räkna med, hvil­

ket den nu icke kan sägas vara. Men man må hoppas, att

vederbörande återupptaga tanken på en fullständig ombyggnad

.af fartyget. Årets expedition har tydligen gifvit vid handen

behofvet häraf, och de pekuniära uppoffringar, som bli för­

knippade härmed, har den svenska marinen flerfaldigt igen i

den ökade användbarhet, som man då skulle kunna påräkna

af Verdande, såväl i fredstid, som under krig.

-43-

Ett nytt uppslag till jordmagnetiska forskningar.

För utrönande af vår jords magnetiska egenskaper ut­

töras, före trädesvis längs de olika världsdelames kuster, mag­

ne liska observationer, och med stöd af dem upprättas mag­

netiska kartor öfver jordklotets olika s. k . magnetiska element

{deklinationen eller missvis~1ingen, inklinationen och in tensi­

leten ), h vilka åter utgöra ytterst viktiga faktorer vid navige­

ringskonsten. Då emellertrd jordens hela yta till tre fjärdedelar består af

ha(, är det lätt att inse huru betydelsefullt det måste vara, att så­

dana lll':tgnetiska observationer äfven tagas ute på de vidsträckta

haf\'cn. Också hafva, kan man snart säga, världens alla ci­

viliserade nationer låtit anställa dylika observationer såväl

ombord å krigs- som handelsfartyg, men dels hafva obser­

,.alionerna naturligtvis endast kunnat omfatta just den väg -

och denna vanligtvis enda~t delvis - fartyget för tillfället fram­

gåtl, de ls ock kan man å ett för ändamålet ej särskildt apte­

radL fartyg, äfven om skrofvet är af trä, icke erhålla den fri­

heL från järn eller stål, som är af nöden, om dessa magne­

tiska obseryationer skola blifva fullt tillförlitliga.

På grund häraf har bland vetenskapsmännen på områ­

del ifråga mycket dryftats ori1 ett bättre ordnande af dessa

angelägenheter, och är det Carnegie-Institutets i 'Vashington

-44-

afdelning för jordmagnetiska forskningar, som har äran af ett

initiativ i antydd riktning, i det att från nämnde afdelning

ett för ändamålet särskildt iordningsställdt och utrustadt far­

tyg utsändes på u tes] utan de magnetiska forskningsexpeditio­

ner åren 1905- 1907.

Cnrnegie-lnstitutets skonare •Galilee >.

Såsom första operationsfält valdes Stilla oceanen, mest

af den orsak att de magnetiska kartorna öfver detta ha f visa t

sig vara synnerligen otillförlitliga. Dessa kartor grunda s ig

hufvudsakligen på observationer tagna ombord å engel­

ska, österrikiska och tyska fartyg under 1840-1870-talen

samt på magnetiska mätningar å öarne och kusterna. Vis­

serligen hafva i början af detta århundrade en del korrektio­

ner erhållits från, bland andra, »Ga uz>>-expeditionen under

professor von Drygalski och från Discovery's expedition u n­

der kapten Scott, men som dessa expeditioner till största de-

-4:,-

len omfattade de antarktiska farvattnen hafya kartorna i sin

helhet ej genom dem kunnat blifva rättade.

Planen till Carnegie-Institutets expedition utarbetades a{

chefen för institutets ofvannämnda magnetiska afdelning, D:r

L. A. Bauer och Mr. G. W. Littlehales. För ändamålet ut­

rustades en liten smäcker segelskonare, Galilee, af trä om 600

lons deplacement, 40,4 m:s längd, 10 m:s bredd och 3,8 m:s

djupgående. Allting af järn- eller stålhalt hos rigg, skrof och

i n \'entarier ersattes m ed tågvirke och omagnetiserbar metall.

Det enda i hela fartyget, som var af järn, var ett ringa an­

tal n itnaglar.

Mellan skonarens fock- och stormast uppfördes en för­

bi ndelsebrygga, å hvilken med lämpliga afstånd sinsemellan

Yoro uppställda de magnetiska observations-instrumenten.

Dessa voro en Thomson-kompass och en amerikansk Ritchie­

Xegus-kompass för bestämmande af deklinationen - båda

platserna, där dessa tvenne kompasser voro uppställda, hade

små deviationskurvor (beroende på lokala störningar ombord),

l'ör lwilka korrektioner måste tagas - - ett horizontalkraftin­

stru ment för mätande af horizontalintensiteten samt en inkli­

nat ionsnål efter Lloyd-Creak's system för finnande af inkli­

nationen och totalintensiteten.

Chet för expeditionen var 1905 J. F. Pratt och 1906-

1907 W. J. Peters.

Trenne särskildta router seglades, och visas desamma

:1 v idstående karta. Vid slutet af den tredje resan inspekte­

rades fartyget i Sitka å Canada's kust af d:r Bauer.

Vid deklinationsbestämningarne svängdes fartyget, äfven

då det befann sig midt på oceanen, så vidt möjligt, cirkeln

rundl, hvarvid man Yid gynnsamt väder begagnade sig af en

liten motorbåt. Å ln-ar 200. a 250. sjömil anställdes obser­

va tioner, och ungefär hvar tredje eller fjerde dag svängdes

rartyget rundt. Summan sjömil, som Galilee under dessa sina

trenne kryssningar tillryggalade för observationsändamål, upp­

gick till omkring 65 000.

- 46 -

. I hvm:je hamn med postförbindelse med Förenta Sta­terna insändes observationsresultaten till Vlashington, där de genast bearbetades, och redan i maj 1907 utsändes från Car­negie-Institutet en isogon- eller missvisningskarta för år 1910.

Carnegie-Institutet är så belåtet med resultaten från Galilee, att det har för afsikt att bygga ytterligare ett fartyg, uteslutande afsedt för dylika magnetiska expeditioner.

Hvilket världshaf, som blir det fartygets första opera­tionsfält, är ännu ej kändt.

- 47-

Viljan till strid!

Några reflexioner med anledning af H. Lindbergs och O Lybecks bok Tre sjöslag, samt G. U:s anmälan af denna i T. i S., l:a häftet 1909.

Att ofvannämnda anmälan i Tidskrift i Sjöväsendet nä­stan uteslutande sysslat med de taktiska spörsmål, som kunna uppställas efter studiet af ifrågavarande krigsskildring, får väl anses fullt på sin plats, då ju i bokens titel ligger en anty­dan om striden såsom· den fas, på h vilken hufvudsakligaste intresset anknyter sig. Han har också och med rätta i an-· m~iJan skänkt författarna vederbörlig honnör för deras skild­ring af förloppet vid de stora sjödrabbningarna, såsom ut­trycket föll sig.

Författarna hafva emellertid icke enbart framställt för­loppet af de enskilda striderna, utan jämväl i kapitlen, be­nämnda Krigsläget samt Allmänna reflexioner tagit under kri­tisk ompröfning de olika styrkebefälhafvarnes planläggning. och dispositioner till fullföljande af vissa sjöoperationers mål, något som väl får hälsas med största tillfredsställelse, då dem förutan Tre sjöslag aldrig blifvit den sjökrigshistori­ska skildring af rang, hvarpå den nu med fog kan göra an­språk att vara.

Det kan likväl företalla, som om författarna, för att ännu en gång använda anmälarens behagliga uttryckssätt, i

- 48-

detta nyssberörda hänseende låtit en viss partiskhet göra sig gällande till ryssarnas förmån. Ty, om än ))icke med ett ord)) så dock, som det vill synas, icke med tillbörligt eftertryck, har den odisputabelt strategiska blunder blifvit framställd, som af Witthöft och hans amiraler begicks, då de, med fasthål­lande af det enda målet att nå Vlladiwostok, fullständigt för­bisåg att i sina beräkningar låta stridsfaktorn spela in. Och aldrig har väl hällre uraktlåtenheten i slikt hänseende blif­vit på ett så ödesdigert sätt straffad, som i slaget i Gula hafvet.

Om det är riktigt, att såsom författarna säga, genom beskjutningen från Hoshan mot Port Arthur det strategiska problemet angående ombyte af operationsbas för flottan tvin­gades in mot en nödvändig lösning, så borde väl de tvenne dagars allvarliga begrundande af krigsläget, hvilka föreginge utbrytandet, hafva kanunit de ryska amiralerna på den tan­ken, att en strid med japanska flottan, under ej allt för ogynn­samma omständigheter åtminstone, kunde vara tänkbar och i hvarje fall möjlig. Af allt att döma synes denna eventuali­tet icke ens ha föresväfvat dem, liksom författarna till Tre ~jöslag, utan tvifvel genom förbiseende, icke häller, veterligen, påpekat detta förhållande, utan snarare vid upprepade tillfäl­len gifvit ett slags vittnesbörd om det rättfärdiga i fasthål­lande af målet - Viladivosloks uppnående.

Författarna hafva jämväl efter en ganska utförlig mobi­lisering (sid. 16 och 17) utstakat såsom mål för de japanska .sjöoperationema i Gula hafvet under ifrågavarande stridsdag vara det att ))naturligtvis)) förhindra ryska flottan att byta operationsbas från Port Arthur till Wladivostok.

Månne inte författarna här kommit sanningen närmare blott genom en omkastning af meningarna på ifrågavarande ställe, som i sådant fall skulle kommit satsen att låta: målet för de japanska sjöoperationema var att krossa Port Arthur­

flottan , innan förstärkningen hann komma ut. Och var för öfrigt den oro, hvarom författarna talar å anförda stället, för den i Östersjön under utrustning varande nya ryska flottan,

-49-

verkligen till finnandes inom japanska krigsledningen och skulle ej Japan, äfven om den decimerade Port Arthur-flottan lyckats nå sin bestämmelseort, under det halfva år som före­gick Tsushima genom kombinerade anfall fått Wladivostok att i så fall dela Port Arthurs öde?

Hur som hälst, så visade utgången, att den högste be­fälhafvare, som med aldrig sviktande tro, · enbart hade de fientliga sjöstridsredskapens tillintetgörelse såsom mål i sikte, skulle få se sitt företag krönas med framgång, m edan hans motståndare med tanken riktad på annat mål icke blott miss­lyckades i målets ernående, utan jämväl fick sina stridskraf­ter decimerade i en utsträckning, som kanske inte ens de japanska belägringskanonerna förmått åstadkomma, om ryska flottan ännu några dagar kvarlegat i Port Arthurs hamn.

Hur kännetecknande för hela den anda, som besjälade den ryska sjökrigsledningen är icke Witthöfts första · signal ·efter verkställd marschformering med japanska flottan i sikte: )>Afgå till Wladiwostolo> eller Uschtomskys inledning af sin t·apport öfver stridens förlopp till zaren, däri afsikten med ut­löpningen den 10 augusti säges vara den att slå sig igenom till Wladiwostok samt fortsättningen om huru som kort där­efter, oförskämdt nog, om ett sådant uttryck må tillåtas, en japansk eskader behagade lägga hinder i vägen för målets vinnande!

Å andra sidan, huru uppenbart blottas icke i Togos slutliga rapport om krigsförloppet till Mikadon, fast i för­täckta ordalag, hvars innebörd likväl ej kan dragas i tvif­velsmål, hemligheten om det mål, hvilket utan tvifvel stod klart för hvarje man inom de japanska relingarna, där det heter: ll- - i medio af augusti stack hans (fiendens) eska­der till sjöss från Port Arthur till Wladivvostok, hvilket gaf anledning till sjöslagen i Gula hafvet och utanför Ulsan. Oväntad! bytte fienden sålunda plan och därigenom kunde vi

i hufvudsak ernå målet för våra operationer)).

I dessa ord kan man rent af spåra den tillfredsställelse Togo måst hafva känt, då utsikten ändtligen yppades för

Tidskrift i Sjöväsendet. 4

-50-

honom att, genom flendemi utbrytning och den däraf föl­jande möjligheten att komma till strids, nå målet för sina operationer.

Vare sig nu en makt såsom yttersta mål för sina sjö­krigsoperationer uppställer viimandet för egen del eller be­stridandet af herraväldet till sjöss, så måste hvarje man, allt­ifrån eldaren i pannrummet och det så att säga i mörker ar­betande langningsmanskapet upp till högste befälhafvaren och de öfver honom, åtminstone i fredstid, rådande myndigheterna vara besjälade af den, om uttrycket må tillåtas, allt behär­skande ))Viljan till strid)). Det var en anda af detta slag, som saknades i hvarje planläggning på ryska sidan och hvarför­utan hvarje tanke på framgång först som sist kunde hafva bannlysts. sjöstrategiens verksamhet tager vid långt innan kriget står för dörren. Det gäller också att i tid ingjuta eller, där den redan är till finnandes, befästa och i hvarje plan­läggning räkna med en dylik anda; och detta måhända i högre grad inom en flotta, som eventuellt har att räkna med öfverlägsna motståndare, mest likväl där fleet-in-beeing- och strategisk defensiv-princip synas stå högt i kurs.

S. B. S.

-51-

Meddelanden från främmande mariner. (Afslutctdt den 10 jantta7'i 1910.)

Ryssland.

Budget. Dumans försvarskommission föreslår en minsk­n ing af 18 mill. rubel i l 91 O års budget. I denna summa lär bland annat ingå 12,4 mill. rubel afsedda för byggnad af de fyra Dreadnought-slagskeppen, enär å l 909 års budget för dessa fartyg beviljade medel ännu ej förbrukats.

- Ministerrådet begär hos duman 4 mill. rubel såsom en första bevillning å de 24 mill. rubel, hvilka skola afses fö r förbättrande af de ryska statsvarfven.

Personal. Konteramiral Sarnavskij har befordrats till viceamiral och utnämnts till högste befälhafvare för aktiva tlo ttan i Svarta hafvet.

- Förutvarande befälhatvaren för sjöstridskrafterna i SYarta hafvet, vicean1iral Boström, har nämnts till öfverkom­mendant i Sevastopol.

Organisation. Enligt kejserlig order skall befattningen hcfälhafvare öfver sjöstridskrafterna upphöra och ersättas af befattningen befälhafvare öfuer aktiva flottan i resp. Östersjön, Svarta hafvet och Stilla hafvet.

Befälharvarne öfyer aktiva flottorna underställas aktiva flottans och l:sta reservens fartyg liksom äfven signalstatio­nerna i hvarje haf. Dessa befälhafvare stå omedelbart under

-52-

marinministern och hafva rang framför stationsbefälhafvarne. De äro ansYariga för att dem underställda fartyg och signal­stationer äro färdiga till krig. Årligen afläggas af dem rap­port inför ministern öfver utbildning och öfningar. Gemen­samt med stationsbefälbafvarne uppgöra befälhafvarne öfver aktiva flottorna försvarsplaner för hamnarne. Vid mobilise­rin rr beklädes befälhafvare öfver aktiYa . flottan med högste be-o . fälhafvares öfver flotta rättigheter.

I befälharvares öfyer aktiYa flottan stab ingå en opera­tiv- och en expeditionsafdelning, flaggspecialofficerare och flaggadjutanter. Operalivatdelningen behandlar statistiska, tak­tiska, operativa, organisations-, mobiliserings- och utbildnings­frågor. Operativafdelningen ställes under en särskild rege­

mentsofficer. Expedtionsafdelningen lyder under äldste flaggadjutanten

och handlägger öfriga ärenden, hvilka icke handhafvas af

specialofficerarna. En af flaggspecialofflcerarna tjänstgör såsom chef för

underrättelseväsendet. Honom underställes signalstationerna i land och signalväsendet ombord.

I Östersjön och Svarta hafvet består staben af följande

personer: l stabschef; l chef för operativafdelningen; 9 specialofilcerare, däribland en chef för underrättelse-

väsendet; l äldste flaggadjntant; 2 flaggadjutanter; l sekreterare; l prest. - Nyligen hafva fastställts bestämmelser för signalposter

och signa/stationer. Enligt dessa skola inrättas poster och stationer å kusterna för att iakttaga, lwad som försiggår till sjöss och för att upprätthålla förbindelse med förbipasseran­de fartyg. Dessa kustsignalposter och stationer förenas i grupper med en centralstation i hvarje grupp. Samtliga grup-

- 53 -,--

per i lwarje haf underställas >>chefen för underrättelseväsen­det» . H varje grupp står under en rayonbefälhafvare, som närmast under sig har en elektratekniker och en uppsynings­m an för centralstationen. Hvarje signalpost och signalstation står under uppsikt af en underofficer; endast undantagsvis äro officerare chefer för enskilda station er. I militärt hän­seende stå poster och stationer under befälhafvarne för aktiva flottan genom den i hans stab ingående chefen för underrät­telseväsendet, i ekonomiskt under stationsbefälhafvarne och i tekniskt under tekniska kommitten. Rayonbefälhafvarne äro regementsofficerare. Elektrateknikerna regements- eller s u­balternofficerare och cheferna för centralstationerna subaltern­offi cerare.

- I marinens generalstab är en kommission sysselsatt med utarbetande af bestämmelser för taktiska och organisa­toriska frågor inom torpedvapnet.

Materiel. skolfartyget Chabarovsk har öfvertlyttats till transportfartyg, transportfartyget Bakan · till avisafartyg och transportfartyget Prut till minläggningsfartyg.

Norge.

Amiralsstriden. Den långvariga striden mellan kommen­derande amiralen, viceamiral Sparre och chefen för marinens generalstab, konteramiral Börresen har efter en liflig press­kampanj, långvariga stortingsdebatter och länge pågående dom­stolsförhandlingar ändtligen fått sin afslutning genom Vold­ginsrättens dom den 17 sistlidne december.

Domen gick amiral Sparre emot, men äfven Börresen kritiserades skarpt för Yissa sina handlingar under år 1905. Enär båda amiralerna förpliktigat sig att afgå om domen skulle gå dem emot, har Sparre begärt och erhållit atsked

-54-

från sin befattning från och med den l mars. Såväl Sparre som Börresen hafya begärt permission från bö1jan af år 1910, den senare för resa till utlandet. Denna Börresens pennis­sion, som utgår i midten af mars, förväntas åtföljas af en afskedsansökan.

- Viceamiral Sparre har beordrats till chef för l:a sjö­militära distriktet från och med den l mars efter på grund af uppnådd pensionsålder afgå<:nde kommendör Horn. Kom­menderande amiralsbefattningen uppehålles tills vidare af äldste kommendören, distriktschefen Horn. Amiralstabschefs­befattningen skötes af kommendörkapten Frisale

Budget. 1910- 1911 års budgetsproposition till stortin­get slutar på 5,388,000 kronor, eller omkring 160,000 kronor mer än närmast föregående år.

- Till ammunition och skjutöfningar är uppfördt 120,000 kronor eller 40,000 kronor mer än under 1909- 10, detta be­roende på att skjutöfningarna komma att ökas.

- Till byggning af fartyg afses 1,200,000 kronor, däraf 475,000 till fullbordande af redan påbörjade sådana. Hurn­Yida de återstående 725,000 kronorna skola användas till an­skafTande af ett pansarfartyg eller till mindre fartyg kanuner att angifvas i en senare proposition.

Kobbe11. Undervattensbåten Kobben ankom den 12 de­cember efter en stormig resa till Horten åtföljd af transport­fartyget Farm. Nedsänkningsprof till 30 meters djup med och 50 meters djup utan besättning hafva under Yägen med tillfredsställande resultat företagits.

Nytt oljefarlyg. Den af stortinget 1909 beviljade olje­pråmen är unrler byggnad i H01·ten. Den skall blifya 23 meter lång och omkring 6 meter bred och kommer att för­ses med motor för gång med egen hjälp.

Fartyget får 8 oljetankar, hYilka tillsammans skola rym­ma cirka 300 tons olja.

-55-

Tyskland.

B udget. 1910 års budgetsförslag slutar på 565,17 mill. mark eller å 25,31 mill. mark mer än föregående års budget.

Personalen skall ökas med 3,500 man eller från 54,000 till 57,500.

För nybyggnader afses 248,42 mill. mark eller 24,27 mill. mark mer än år 1909.

Tre slagskepp, Ersatz Hagen, Ersatz Aegir och Ersatz Odin och en Dreadnought-kryssare J. skola stapelsättas. Yt­terligare två kryssare, tolf jagare och en stor del undervat­iensbåtar (för 15 mill. mark) ingå i programmet.

Materiel. slagskeppet Nassau har Yid sin proftur upp­nått 20,7 knops fart, kryssaren Bli'tcher 251

/ 4 knop. Jagaren G 171 har vid sin proftur nått 34,6 knops fart.

- Jagaren V 182 sjösattes den l december å Vulcans Yarf i Stettin.

- De små kryssarne Ersatz Bussard och Ersatz Falke skola byggas på resp. Vulcanvarfvet i Stettin och Bremer­y ulcanvarfvet.

Personal. Undervattensbåtsbesättningarna erhålla för hYarje dag de deltaga i fart under vattnet eller dykberedskap, då komprimerad luft behöfver användas, ett penningtillägg af:

Officerare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4: mark. Däcksofficerare ...... o .. o.................... 3: >>

Underofficerare .............................. 2: 50 >>

Matroser ...................... . ................ 1: 50 >>

-56-

England.

Krigsöfningar. Öfver de stora krigsöfningarne i Eng­land i slutet af juni och början af juli 1909 hafva en del upplysningar varit synliga.

I dessa deltogo större delen af Hemflottan, Atlanterflot­tan och . Medelhafsflottan jämte några kryssare, en stor del jagare, torpedbåtar och undervattensbåtar.

I allt deltog o i öfningarna: 40 slagskepp, 27 pansarkryssare, 26 pansardäckskryssare,

8 scouts, 117 jagare,

79 torpedbåtar, 8 torpedkanonbåtar, 3 minläggningsfartyg,

16 depot- och reparationsfartyg, 26 undervattensbåtar.

350 fartyg tillsammans.

Dessa fartyg v oro indelade i tre flottor: en röd, förlagd med en del i Berehaven-Galway å Ir­

lands västkust och en annan mindre del i Skapa-Flow å Orkney-öarne;

en blå, förlagd i Oban- Lough Swilly å Skottlands väst­kust och

en hvit i Firth of Fort.

Den röda flottan stod under befäl af sir William May, chef för Hemflottan och den blå- hvita under befäl af sir Assheton-Curzon-Howe, chef för Medelhafsflottan. Den röda Jlottan förfogade öfver 24 slagskepp (8 i Skapa- Flow) och 23 pansarkryssare, elen blå- hvita af 19 slagskepp (8, cläraf 4 fingerade, i Firth of Forth) och 8 pansarkryssare.

Förutsättningarna torde hafva varit att en fientlig i Nord­sjön befintlig flotta, hvit, skulle förena sig med en förbun-

-57-

den flo tta å skottlands västkust, blå, för att sedan gå anfalls­vis tillväga mot de engelska (röda) stridskrafterna.

Den röda hufvudflottan, som den 29 juni på lnällen er­hållit underrättelse om krigsutbrottet, gick den 30 på mor­gonen till sjöss styrande nordvart och förenade sig den l juli på morgonen med Simpa-Flow-eskadern sydväst om Hebriderna.

Den blå-hvita flottan hade utsett en punkt sydYäst om Scillyöarne som rendez-vous-plats och dit satte båda flottorna. kurs, den lTYita styrande väst om Irland, när de den l juli på afton en erhållit meddelande om fientligheternas börjande. F öreningen lyckades. Röda flottan hade emellertid hela tiden förföljt den blå, och när denna skulle begifva sig norelvart för a lt uppnå sin bas å Skottlands västkust träffade de båda flottorna hvarandra i öppet slag, med hvilket öfningen afslöts. Båda parterna lära tillskrifva sig segern.

Sjöstridskrafternas förläggning. Enligt Daily Mail skalf början af 1910 en nyindelning af sjöstridskrafterna i Nord­

SJOn äga rum. Hemflottans 2:a division (King Edward-klas­sen), 2:a kryssareskadern och 24 jagare skulle erhålla stän­dig station å Orkney-öarna; l :a divisionen och l :a kryssar­eskadern skulle placeras i Sheerness, Atlanterflottan och 5:e kryssareskadern skulle få Dover såsom bas. Hemflottans. 1:e division bestående af två fartyg af Formidable-klassen och fyra af Canopus-klassen uppgifves skola bilda en ny kanalflotta och af några pansarkryssare torde bildas en )) flying squadron)), afseeld att kryssa mellan Gibraltar och Queenstown i Irland.

- Äfven torpedfartygen skola erhålla ny förläggning . Sed~m de 36 nya l :a klass torpedbåtarna blifvit färdiga, komma de lill lika antal att fördelas på de tre hufYudkrigshamnarna. De äldre torpedbåtarna skola i grupper om 4 a 6 båtar till­<lelas de sekundära baserna. De förra båtarna erhålla fulla besättningar, de senare skelettbesättningar.

-58-

Personal. Den 25 januari då amiral sir John Fisher

fyller 70 år kommer han att träda tillbaka från sin öfver

fem-åriga verksamhet såsom förste amiralitetslord. Han skall

efterträdas af Admiral of the fleet sir A. Knyvet Wilson, för­

utvar<mde högste befälhafvare för kanal- och hemflottorna.

Amiral Fisher skall ingå såsom medlem i riksförsvars-

rådet.

Dreadnought-fartyg under byggnad. Under 1910 komma

icke mindre än 11 Dreadnoughtslagskepp och kryssare att be­

finna sig på stapeln. slagskeppen, 6 till antalet, med 23 000 tons deplacement,

21 knops fart, tio 30,5 cm:s midskepps(?) placerade pjäser

och en sekundär bestyckning af 15 cm:s kanoner skulle vara

följande: Hercules, Colossus och Orion, n:r IV och V stapel­

satta hos resp. Armstrong och Beardmore i december 1909,

samt n:r VI, som antagligen kommer att stapelsättas å Thames

lron-Works i januari. Fem kryssare om 27 000 tons med 30 knops fart, tio

30,5 cm:s kanoner och sekundär bestyckning af 15 cm:s ka­

noner, nämligen: Lion, n:r II stapelsatt i slutet af december

1909 hos Vickers, n:r III, IV och V att för koloniernas me­

del byggas å ännu ej bestämda varf.

Fartygsmaleriel. Den näst sista City-kryssaren Newcastle

sjösattes den 25 november. Samma dag sjösattes äfven krys­

saren Blanche (af förbättrad Boadieca-typ ). Blanches syster­

fartyg Blonde stapelsattes den 6 december i Pembroke.

- Jagarne Renard och Harpy sjösattes i slutet at no­

vember månad. - Amiralitetet har i stället för de båda förolyckade

jagarne Lee och Blackwater inköpt tvänne nya dylika från

ett privat varf. - Undervattensbåten C 20 sjösattes den 30 november.

Af C-klassen äro ytterligare 8 båtar, af D-klassen omkring

ett dussin båtar under byggnad.

-59--

Torpedkanonbåten Hazard skall ombyggas till depot­

f'ar tyg för undervattensbåtar.

Dockor. För Portsmouth och Medway hafva beställts

Lvå stora flytdockor. Portsmouth-dock.an skall erhålla föl­

jande dimensioner:

längd .. . . . . . .. .. . . . . . .. .. . . . . .. . . . . . .. .. . . . . . .. . . . . . . . . . .. . 213,4 n1eter,

bredd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45,7 >>

lyftkraft ......................................... : ......... 40,000 tons,

dj up å dockad t fartyg .... .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 12,2 meter.

Förutom dessa tvänne dockor ämnar man för nästa å r

begära ytterligare två dylika.

Diuerse. I England pågå för nänarande försök för att

ulröna artilleriets och strålkastarnes användbarhet vid atvär­

jande af anfall at torpedfartyg. Härvid lär man ha kommit

li ll det resultatet att strålkastarne icke verksamt kunna be­

lysa torpedfartyget inom verkningsområdet för dettas torpe­

der. Enda verksamma medlet för att på större afstånd kunna

bekämpa torpedfartyg skulle vara det svåra artilleriets granat­

l\artescher och lysprojektiler för belysning af målet.

- Marconisällskapet har till följd af dålig ekonomi till

slaten försålt samtliga sina trådlösa telegrafstationer utom

Poldhu och Clifden.

- Amiralitetet bygger för närvarande hos Vickers ett

luftskepp med 20 tons lyftkraft.

Frankrike.

Fartygsförläggning. Marinministern har på strategiska

grunder anbefallt följande förläggning af underuattensbåtama:

-60-

Calais en grupp på 3 offensivbåtar, Cherbourg två grupper på 3 Jl

Brest en grupp på 3 Jl

Le Pallice Tonlon en grupp på Bizerta Jl

1 Oran ))

»

))

4 offensivbåtar, 3 )) 3 ))

jämte en grupp å 5 defensivbåtar å lwarje station ut01n Calais. ·

Öfriga båtar ligga under prof eller i resen·. Sås01n offensivbåtar räknas dykbåtarue af Pluvi6setyp och de nya undervattensbåtarna af Emeraudetyp, såsom försvarsbåtar de äldre undervattensbåtarna. I defensivbåtsgrupperna är den 5:te båten resenbåL

Fartygsmaleriel. Jagaren Voltigeur har vid en proftur uppnått 31,7 knops fart.

- Jagaren Lansquenet sjösattes den 30 november. - Fem under 1909 stapelsatta jagare skola benämnas

Commandant Bory, Commandar1t Riviere, Capitaine Mehl. Dehorler och Fran<;ois Granier.

- Undervattensbåtarna Ampere och Fructidor sjösattes. resp. den 31 oktober och 13 november.

- Undervattensbåtarne Thermidor och Archimede hafva vid · sina profturer nått 13,8 och 13,6 knops fart.

- Följande fartyg skola utrangeras: slagskeppet Hoche,. kustpansarfartygen Indomptable, Caiman, Jemmappes, krys­same L'Assas och Catinat, jagaren Mangini samt torpedbå­tarna 167, 177, 179, 95 och 127.

- 61-

Italien.

Organisation. Marinministeriet skall för framtiden bestå af tYå underafdelningar, nämligen en för örlogsmarinen och en för handelsmarinen. Den sistnämnda skall handhafva alla sjöfarten rörande frågor, lwilka förut vari l underställda ett flertal olika departement, såsom subventionering af fartyg, fynäsen, fiske, utvandring etc. I spetsen för afdelningen för örlogsmarinen ställes en flaggman med titeln generalsekrete­ra re ; afdelningen tör handelsmarinen handhafves af en äm­betsman med titeln understatssekreterare.

Personal. Till följd af kabinettskifte har marinministern Mirabello öfverlämnat sin portfölj till viceamiral Bettolo, för­utvarande chef för amiralstaben.

- Hertigen af Abruzzerna har befordrats till konter­a miral och utnämnts till direktör för arsenalen i Venedig.

Farlygsmateriel. Slagskeppen B, C och D skola er­hålla namnen Leonareli da Vinci, Giuglio Cesare och Conte Cayour. De två förstnämnda skola byggas af Ansaido och Odero i Sestri Ponente och den senare å örlogsvarfvet i Spe­zia. De tre små 3 300 tons kryssarue skola benämnas Quarto, i\Iarsala och Mino Vixio.

De sista två hos Ansaido under byggnad . varande jagarne af Bersaglieretyp skola benämnas Carazziere och Ga­rihaldino.

På Ansaidos varf finnes äfven under byggnad för itali­enska marinens räkning ett vattenfartyg om 1170 tons, som skall benämnas Eridano och en stor bogserare på 840 tons, som erhållit namnet Titano. Ett nyligen i England inköpt transportfartyg skall benämnas Verbano.

- Den lilla kryssaren Vesuvio samt torpedbåtarue 26, 40, 135 och 140 hafva utrangerats.

-62-

- De gamla slagskeppen Duilio, Dandolo, Lanria och Doria jämte 4 kryssare skola ombyggas till kolfartyg. På så sätt erhåller italienska marinen en eskader kolfartyg, hvil­ken kan medföra ej mindre än 50 000 tons Jwl.

Grekland.

Materiel. Grekiska regeringen har afslutat kontrakt med firman Orlando i Livorno om inköp af en under byggnad varande pansarkryssare af Pisa-typ (lO 000 tons, 23,8 knop, fyra 24,4 cm:s, åtta 1\) cm:s, sexton 7,6 mm. kanoner). De tre gamla slagskeppen af Psara -klassen skola ombestyckas. I öfrigt föreslås för riksdagen att använda 3,6 mill. kronor för anskaffande af torpedLåtar och artilleriammunition.

Förenta staterna.

1\llarinpolitik. På grund af vänskapligare förhållande till Japan och insikt om omöjligheten att kunna försvara hela ögruppen, hafva Förenta staterna beslutat att inskränka sitt försvar å Filippinerna till själfva ~1anilla, som skall använ­das såsom bas för flottan. För försvar af denna plats skall am·ändas dels en vidsträckt minering, dels kraftiga befäst­ningar å en del i inloppet liggande öar. Befästningarna skola innesluta: åtta 35,5 cm:s, i:jorton 30,5 cm:s, en 25 cm:s, sex 15 cm:s oeh fyra 7,6 cm:s kanoner, samt tolf 30,5 cm:s mör­sare. I öfrigt synas P earl Harbom å Hawai och Ceacasapeake­viken å Amerikas västkust skola blifva hufvudbaser för flot­tan i Stilla h afve t.

-63 -

Organisation . På grund af order från marinsekreteraren tillämpas från och med den l december 1909 och tills vidare på försök en ändrad organisation af marinstyrelsen.

Byråsystemet och äfven General Board bibehålles, men de olika byråerna förenas i 4 grupper (divisions) med en högre officer som chef (Aid) för h varje. Dessa divisions äro:.

l) Division of Operations of the fleet (amiralstabsafdel-ningen) ;

2) Division of Personal (personalafdelningen) ; 3) Division of Materiel (tekniska afdelningen); 4) Division of Inspection (inspektionsafdelningen). Arniralstabsafdelningen äro underställda underrättelseaf-

delningen (Office of Naval Intelligence), sjökrigsskolan (Naval War College) och en ))Section)) för flottans rörelser; under personalafdelningen stå: Bureau of Navigation, Bureau ofMe­dicine and Surgery, marinens generalauditör samt olika Boards för pröfning och uttagande af personal och för marinmilisens angelägenheter; i t·ekniska afdelningen ingå: Bureau of Equip­ment, of Ordnance, of Construction and Hepair, of Steam En­geneering och of Supplie and Accounts. Inspektionsafdel­ningen innefattar: Boards för inspektion af fartyg och för in­speldion af landstationer liksom alla för besiktning af ny­byggnader kommenderade officerare och ämbetsmän.

Då byråcheferna fortfarande äro lagligen ansvariga för sin byrå och divisionscheferna (Aids) hufvudsakligen synas. skola tjäns tgöra såsom förmedlare och rådgitvare åt marin­sekreteraren, förefaller det tvifvelaktigt huruvida de förut före­kommande friktionerna genom denna omorganisation kunna undvikas.

Ma teriel. I stället för förut såsom kadettfartyg mwända. g~unla kryssare och monitorer skola numera slagskeppen In-· thana, Massachusetts och Iowa användas för detta ändamål.

- - De nya undervattensbåtarna Narwhal, Stingray, Tar­pan, Bon i ta och Grayling skola bilda l :a undervattensbåts­llo ttilj en i Atlanten och de äldre Undervattensbåtarne Viper,.

-64-

Cuttlefish, Tarantula, Octopus och Plunger skola bilda en re­servflottilj .

- I Manilla befinna sig de 4 undervattensbåtarne .Shark, Porpoise, Adder och Grampus.

Artilleri. Den nya 35,6 cm:s kanonen har en längd at 17,78 m. och en kanonvikt af ()4 tons. Projektilvikten är ()35 kg. , brisansladdningen väger 85 kg.

Japan.

Budget. Detaljerna i den nya budgeten äro ännu ej be­kanta. I ordinarie utgifter för fartygsbyggnad lär begäras omkring 3, 7 mill. kronor och i extra utgifter för samma än­.damål cirka 13 mill. kronor samt för kylanordningar i dur­karue omkring 2,8 mill. kronor.

Enär på grund af ökning af deplacement, kanonka­liber m. m., fartygen väsentligen fördyrats och därigenom i 1903 års flottlag för fartygsbyggnad afsedda penningar icke äro tillräckliga för i detta flottprogram ingående fartygsmate­riel, torde kommande riksdag blifva nödsakad att stifta en ny (fjärde) flottlag.

Personal. Amiral Togo har lämnat sin plats såsom hög­ste chef för flottan och utnämnts till medlem af rådet för militära angelägenheter. Till hans efterträdare har utnämnts chefen för l:a eskadern, viceamiral Ijuin. Amiral Ijuin tjänstgjorde under rysk-japanska kriget i stora högkvarteret .och anses besitta synnerligen framstående ledareegenskaper.

I öfrigt hafva nedan anförda mer bekanta amiraler er­hållit följande platser:

Viceamiral Kamimura, chef för l:a eskadern ; >> Dewa, chef för stationen i Saseho;

- 65-

Viceamiral Urin, chef för stationen i Yokosuka; >> Shimamura, chef för 2:a eskadern; >> Kato, chef. för stationen i K u re; >> Y am a da, chef för stationen i Takeshiko; >> Mizu, medlem af amiralitetsrådet

Brasilien.

S kjutförsök med ))Minas Geraes)). En del intressanta prof­skjutningar med Dreadnought-slagskeppet ))Minas Geraes)) hafva företagits vid öfverlämnandet af detta fartyg till brasi­lianska staten.

Härvid probrades dels fartygets motståndskraft vid skott­lossning, dels de högre tornkanonernas inflytande på lägre belägna torn och dels skjuthastigheten hos de grofva kano­nen la.

Såväl vid affyrande af enskilda skott som äfven då hel bredsida af tio 30,5 cm:s kanoner (riktade tvärs med 7° ele­vation) samtidigt allossades uppkomma inga nämnvärda skador.

Vid skjutning med en högre tornkanon riktad långskepps (0° elevation) öfver nedanför beläget torn, hvars dörr lämnats öppen, märktes endast en lindrig skakning. Då tvänne högre tornkanoner under samma förhållanden samtidigt atlossades, var skakningen betydligt starkare, men dock fullt fördragbar enligt i det lägre tornet inneslutna personers utsago.

Vid hastighetsskjutning med 30,5 cm:s kanonerna upp­nåddes följahde resultat:

2 skott - l min. 10 sekunder, 3 )) - 2 )) 15 ))

Tidsk1·i{t i Sjöväsendet. 5

-- 66-

Argentina.

Nybyggnader. Angående de båda projekterade slagskep­pen förekomma följande uppgifter:

Deplacement 25 a 27 000 tons; fart 22 knop; bestyck­ning: tolf 30,5 cm:s, tolf 15 cm:s och tolf 10 cm:s kanoner. Det gröfre artilleriet placeras i fyra dubbeltorn, uppställda midskepps med tvänne torn upphöjda och i två bordvarts dubbeltorn uppställda diagonalt mellan de förut nämnda. 15 cm:s kanonerna placeras i en kasematt, 10 cm:s kanonerna en å hvarje dubbeltorn, utom å det främsta och aktersta tor­net, samt de öfriga 8, två på lwar sin sida om de båda strids­tornen. stridstornen äro belägna närmast för och akter om skorstenarna o:Jh akter och för om de upphöjda tornen. Slörsta pansartjocklek (gördelpansar) är 254 mm. strålkastare: tio med 110 cm. diameter.

- De nya jagarue erhålla följande egenskaper: depla­cement 850 a 900 tons; fart 32 knop; bestyckning: fyra 10 cm:s kanoner och tre 53 cm:s torpedtuber.

Chile.

Ett nyligen af marinministern utarbetadt flottprogram omfattar:

ett slagskepp på 23 000 tons med 23 knops fart och åtta 30,5 cm:s kanoner samt sex jagare på 900-1000 tons med 20 knops fart, ett minfartyg, ett lasarettsfartyg och två under­vattensbåtar.

-- 67-

Rapport angående försök med öronskydd vid ar­tilleriskjutning. Engelska amiralitetet har utfärdat ett me­morandum, hYari meddelas, att såsom resultat af de försök som utförts med olika slag af öronskydd under artilleriskjut­nin g har framgått, att intet särskildt medel kan ännu anbe­fallas, utan öfverlämnas detta till officerarnes och manska­pels personliga val. Ett preparat som kallas ))Antiphone)) har pröfvats med tillfredsställande resultat och må detta an­skafTas till fartyg och skjutskolor ifall det särskildt rekvire­ras . Preparatet utlämnas af respektive läkare i fall det be­gäres personligen af den, som önskar använda detsamma. ))Åntiphone)) kan användas i stället för en blandning af bom­ull och ull eller andra liknande medel. Preparatet värmes först något i handen till dess det blir mjukt, hvarefter det knådas i form af en stympad kon. Sedan det blifvit an­bringadt i öronens yttre hörselgångar tillplattas basen öfver <le närliggande broskvindlingarne.

(Anny ancl Navy Gctzette.)

Starka magnetiska störningar emellan Öland och Gotland. Ur ))Ann. d. Hydr. etc.>> 1909, häft. XI, tillåta vi oss anföra följ ande:

Kapten J Lirgen sen, befälhafvare å ~/s Harald, tillhöran­de F lensburger Dampfer-Kompagnie, skrifyer den 13 septem­ber 1909 från Higa till tyska marinministeriet:

))Angående kompasstörningar mellan Öland och Gotland nnder resa från Hotterdam till Higa tillåter undertecknad sig att meddela följande:

Den 2 september lämnade vi i Yattenbarlast Hotterdam med Higa som mål. Våra styrda kurser rundt Skacren och ned till Ölands södra udde med den am·ända devfationen stämde Yäl. De obsenerade deviationerna stämde äfven öfYer­cns med de, som arwändts å föregående resa.

-68-

Den 5 september kl. 7,25 e. m. pejlades Sandhammaren i m. v. N. t. O. dist. 4,'5 och sattes kurs å komp. O N O 3

/ 4

O med 3/ 4 strecks väst!. deviation och passerades med denna kurs den 6 september kl. 4,20 f. m. Ölands södra udde på 6,'o dist. Kursen å kompassen ändrades sid samma tid till O N O 1/ 4 O med 3 l 4 strecks deviation.

Alldenstund den Gottska kusten ej kom i sikte och de mötande ångarue korsade vår kurs, gjordes en deviationsbe­stämning, och funno vi då, att deviationen för denna kurs ej Yar 3/ 4 streck västlig utan i stället 1; 2 ~l 3/ 4 streck ostlig. Med denna deviation kunde vi naturligtvis ej få sikte på Got­land. Vi läto emellertid ångaren fortsätta å samma kurs, och erhöllo vi på middagen genom astronomiska observationer vårt läge till cp= N 56° 34' och L= O 18° 26'. Kl. 1,30 e. m. gjordes en ny deviationsbestämnin.5 och erhölls nu åter 1

streck västlig deviation å denna kurs. Kursen ändrades nu och användes 1 strecks västlig deviation, hvilken kurs stämde

noga. Som jag icke fann några fel i mina beräkningar eller

pejlingar och kompassen Yar i bästa skick, antager jag att någon magnetisk störning har ägt rum. Vinden var vid tiden ifråga hård västlig. Barometerståndet 746 mm.>>

På tillfrågan om det vore alldeles uteslutet att kompass­afv ikelsen uppstått genom inflytande af förhållanden ombord, har kapten Jiirgensen den 25 september från Rotterdam skrivit:

))Det är helt och hållet uteslutet att den tillfälliga kom­passafvikelsen uppkommit genom förändradt läge af järnmas­sor eller elektriska ledningar ombord, enär jag observerat allt ombord, som möjligtvis kunde vara orsak till afvikelsen.

Pejlingarna, som tagits i och för bestämmande af devia­tionen, kontrollerades af mina bägge styrmän på det a tt inga fel skulle insmyga sig i beräkningarna.>>

-69-

Denna af kapten Jlirgensen iakttagna företeelse kan en­das t tydas såsom en betydande lokal ah"ikelse hos de jord­magnetiska elementen, hvilken störning i11Yerkade på farty­gets kompass. Det är ej första gången dylika observationer från de i allmänhet rådande jordmagnetiska förhållandena iakt­tagits uti våra farvatten. I södra Östersjön i närheten af Bornholm varierar deklinationen mellan 5 1/~ a 10°. Äfven i Kalmars und, vid Jussm·ö uti västra delen af finska viken samt i de norrländska farvattnen hafva dylika afvikelser iakttagits. Så t. ex. iakttogs å sjömätningsfartyget Svalan en mycket kraftig, men hastig kompassafvikelse under gång en klar, Yac­ker höstdag 1900 från Agö östra udde till Hornslandets södra udde. Kursen på kompassen var ungefär Nord, då, på vid pass en tredjedel af afståndet från Agön till Hornsudden, ko mpassens nordända helt plötsligt svängde styrbord öfver till S O-kvadranten, för att nästan lika hastigt öfver Ost gå tillbaka t ill den styrda kompasskursen. Fenomenet iakttogs af såväl fartygschefen som rorgängaren och fartyget stoppades genast och märken togas, bYaretter saken inrapporterades till chefen för Sjökarteverket. Året därpå gjordes en mera rationell un­dersökning å platsen ifråga, men utan att då några som hälst afYikelser kunde iakttagas, hvilket gaf anledning till den för­modan, att platsen, där kompassen blef irriterad, h ar en myc­ke t ringa utsträckning. Se för öfrigt Lecky's ))Wrinkles)), XI. upplagan, sid. 29-31.

Red.

- 70-

Litteratur.

Les flottes de Combat en 1910 af Commandant de Balin­court, Berger-Levranit & C:s förlag, 9:e årgången, är utkom­men, och är den utgifven efter samma program som sina föregångare.

I företalet framhålles huru det medelsvåra artilleriet, med en kaliber af 13 till 19 cm., börjar återinföras på de nya slagskeppen till följd af torpedens ökade porte. Till och med engelsmännen installera ånyo 15 cm. kanoner. Hvad beträf­far det svåra artilleriet, så håller det sig i allmänhet till 30,5 cm. kaliber, men engelsmännen börja äfven m ed 34,3 cm. och amerikaname med 35,5 cm. Tontalet å de nya slag­skeppen understiger icke 20 000 tons (de spanska undantagna). De amerikanska slagskeppen Arkansas och Wyoming blifva på 26 000 tons.

De stora snabbgående kryssarne, som efterträdt pansar­kryssarne, kunna icke ersätta slagskeppen, och alldenstund de böra uppträda i homogena divisioner, hvars totalkostnad i rundt tal går till 150 a 175 millioner kronor, så kunna en­dast rika stater som Tyskland och England ha råd att an­skaffa dylika. De engelska skola göra 30 knop.

Scouts hafva likaledes förstorats och visa en återgång till pansardäckskryssarne. De hafva uppnått ett deplacement af 5 000 tons. I verkligheten inkräktar lwarje fartygsklass på sin föregångare. H vad man för några år sedan kallade aviso­fartyg är numera helt enkelt torpedbåtar.

.. '

-71-

I fråga om byggandet af undervattensb åtar har Eng­land tydligen distanserat Frankrike.

Sammanlagdt kan man säga, att det numera endast fin­nes, på n ågra få undantag när, tre sorters örlogsfartyg: slag­skepp på mer än 20 000 tons, kryssare på 4 000 a 5 000 tons samt torpedfartyg. Dessa kunna var::i. oceanjagare på 900 a 1 000 tons eller mindre jagare på 300 tons samt undervat­tensbåtar på omkring 300 tons.

I företalet framhåller författaren huru allt växer och alla fartygstyper förstoras samt undrar, om finanserna eller varfven skola sätta en gräns för det hela.

Boken lämnar ej så exakta uppgifter som de tyska m a­rinalmanackorna, åtminstone ej beträffande de mindre ma­rinerna.

Priset är 5 fr.

.- 72-

Innehåll i åtskilJiga maritima och krigsvetenskapliga tidskrifter 1909 och 1910.

Artilleri och handvapen. 1909.

Observations on the employment of Ar-tillery in the Field ... .... ... . .. .. ....... .. .... ..

Jnterior Ballistics after Lissak upon Ingalis Ett och annat från fältartilleriets skjut-.. skola 1909 ... .. .......... .. . ... .... .. ..... . .. Artillery support of infantry .. ............ . ..... . Endurance Tests of Krupp N a val Gun s of

L arge Galiber ... ..... . ...... ... .... .. .. ........ . . .. . Tillämpningsöfningar i gevärsskjutning på

längre afstånd grundade på nu brukliga skolskjutningar och öfningar på kortare banor. (Forts.) . .. .. . ........ . ............. . ... . .. .

Om skjutning i trupp .. .......... ......... ....... . . Några uppgifter om nutida kulsprutor för

fälthären .... ... . .. .. ... ..... . ... .... ....... . ...... . ..

1910. Die Beschieszung der ,J ena» .. ...... . ...... .. _. Artilleri e legere ......... .. ... .... ..... . .... ..... .... . . The Graphic Repre~entation of Formulm .. . Gun Trials in China ....... ....... .. .. ..... ... ... ... .

strategi och taktik.

1909. A stud y of naval strategy .. .. .... . .. ... ......... . The Fr en ch Commission on N a val Tactics Militära operationer öfver hafvet ........ .. .... .

1910. Die englischen Flottenmanöver 1909 ........ .

sjökrigshistoria m. m.

1909. S.olieutenant-Selskabets Historie og Virk-

J. R. A., sid. 385. J. R. A., sid. 417.

A. T., sid. 278. J . R. S. I ., sid. 1607.

P. U . S. N. I., sid. 1205.

I. l\L, sid. 397. I . M., sid. 422.

I. M., sid. 453.

. M. R., sid. 26. M. d. l. F . N:o 3, sid. 3. J. R. A., sid. 457. J . R. A., sid. 471.

P. U. S. N. I ., sid. 1065. P. U. S. N. I., sid. 1253. I. M., sid. 445.

M. G. S., sid. 66.

somhed gennem 125 Aar .... . . ... .. ..... .... ... D. T. f. S., sid. 505.

-73-

Dueling in the Old Navy ... .. . ..... .. . .. ...... .. P. U. S. N. I. , sid. 1155 .. Om allmogebeväpningen i ett par svenska

gränsområden 1709- 1715 ... .. .. .. ...... .. . ... I. M., sid. 407 och 431.

Organisation och budget.

1909. Anslagen till krigsmakten för år 1910 ...... La reorganisation administrativ e de la Ma-

r ine ... .. .. ........... .. .. . .... ....... ....... .. .... . ..... . L a R eorganisation Administ rative ... ..... . .. . L a Lo i du N 01nbre ... .. ... ... . .... .. .... .. .. ...... . L a R eorganisation .. .......... .. ...... ..... .. .. ..... . H ow shall we induce our men to continne

in the Navy? ... ..... . ... ..... ... ........ .... .. .... . The fleet read y to fight ..... .. ............ .. ... . . . N a val Economy . .. ..................... . ... .. ........ .

1910. La Marine en 1909 .. ..... ..... .... ..... ... .. .. .... . Die britischen W ehrfragen und die Reichs-

konferenz von 1909 ..... . ... . ................... . Gesetz, betreffend die Organisation des

Obersten Marinerates, des Admiralkomi-t ees, sowie des komitees zur Uberpriifung · von Schiffbauentwiirfen in der italieni-

K. V. A. T., sid. 561.

Y., sid. 817. M. d. l. F. N:o 51 , sid. 3. M. d. l. F. N:o 52, sid . 3 .. M. d. l. F . N:o 52, sid. 4.

P. U . S. N. I., sid. 1019 .. P. U. S. N. I ., sid. 1029. P. U. S. N. I., sid. 1129.

M. d. l. F. N:o l , sid. 4.

l\L R., sid. l.

sehen Kriegsmarine .. . .. .. .. .. .. .. .. ... .. .. .. ... l M. G. S., sid. 82.

Fartygsbeskrifningar skeppsbyggeri och fartygsmaskiner.

1909 . Driften af en VVestinghouse-Parsons ång-

turbin ... ... ... ...... .. . ... .. ............ .. ........ .. . .. . Svenska fartygsbyggnader ........... ...... .. . ... . Ankarekonstruktioner ... ... ... .. ...... . ........... . Ett nytt system af ångturbinmaskineri för

fartygsdrift .. . .. .... ... ... ........ . ....... . ......... . L'>>Archimede» . .. ........ .... ... ... .. . ... ... ..... . . .. Induit Brown . .. " .. . ............ · ...... . ............ .. .

1910. La Construction de nos Cuirasses .. ........ .. Die Fortschritte im maschinenwesen der

Kriegsmarinen .. .. .. ... ... .. . .. ........ .. ............. · D er franz ösische Panzerkreuzer >> Ernest

Rena u . ... ..... . .. .... .. ... .. ........... ... .......... .. Tor sionm et er ... ... ....... . . .... .. ...... ... .. ... · ..... .

T. M., sid. 322. T. T. Skeppsb., sid. 100. T . T. sid. 102:

T. T. sid. 106. M. d. l. F. N:r 51 , sid. 3. R. M. del 183, sid. 449.

l\f. d. l. F . N:r l, sid. 3.

M. G. s., sid. l.

M. G. s., sid. 73. M.. G. s., sid. 93.

74-

Le cruiser rapide , Whirlwind> ................ . Le cuirasse rapide japonais »Ibuki» ........ .

Navigation.

1909. Compensation of the Gompass and Deter­

mination vf the Deviation without the Use

of Observed Azimuths ...................... .. Beobachtungen von Sternen boi Tage

1910. Fairfax-Naulty Patent-Kompasz .............. .

Methodes Hydrographiques aux Etats-Unis

et en France .................................... ..

Meteorologi.

1909. Die Stiirme im si.i.dlichen Indischen Ozean,

eine Untersuchung ihrer Häufigkeit, An

fangsrichtung, Dauer, Winddrehung und Luftdruckverhältnisse ........ . ................ ..

Petterssons Stramstudien an der Pforte der

Y., sid. 23. Y., sid. 40.

P. U. S. N. l, sid. 1223. A. H., sid. 563.

M. G. S., sid. 92.

Y., sid. 43.

A. H., sid. 529.

Ostsee ...... .. .. .. .. ...... ... ...... ... ... ............ A. H ., sid. 554.

1910. Eine neue Methode der vV etterprognose

Undervattensbåtar, to•peder och minor.

1909. Nouvelles torpilles de blocus ................ .. Submarines for Austria ......................... ..

1910. Die Verwendung von Torpedobooten bei

Tage ....................................... ........... . Le Renflouement des Sons-Marins ........... . L' evolution des sous-marins ................... ..

Les torpilles de blocus ........................ ..

Luftseg l i ng.

1909. Dirigible Balloons and Special Ordnance for

attacking them ....................... . ........... . From Frankfm·t to Mayence in the >Parce-

val» ................................................. .

l\L G. S., sid. 53.

l\L d. L F. N:r 52, sid. 5.

U. S. G., sid. 614.

M. R., sid. 69. Y., sid. l. Y., sid. l !l. Y., sid. 33.

J. R. A., sid. 393.

J. R . A., reports etc. sid. 135.

•

75-

Balloons and Dirigibles in W ar

1910.

Navigation in der Luft ......................... .. Bemerkungen zur Luftschiffahrt .............. .

T he Military Aspect of Dirigible Balloons

and Aeroplanes .................................. ..

Gnistsignalering och telefonering. 1909.

Uber die Schwankungen der Frequenz und

Intensität der Lichtbogenschwingungen ... Patentschau: V erfal1ren und Sender fiir

drahtlose Telephonie ............................. .

Handelsflottan och kolonialväsendet 1910.

Cronique de la Marine Marchande ........... . La Marine marchande belge .................... .

Sjöolyckor. 1909.

L'abordage du '> Dard>> et du »Henri IV> ...

Samf'årdsel. 1909.

Les Chantiers et Atelier de St. Nazaire

(Penhoet) ............................................ . 1910.

Der neue Kriegshafen in D over ............. ..

Le nouveau port militaire de Douvres ..... .

Hälso- och sjukvård.

1909. ·Om förbands platserna å pansarfar tygen

Berättelse öfver hälso- och sjukvårdsförhål­

landet å H . M. j) ansarkryssare Fylgia un-

der expedition 20/lo 07-' 5/• 08 .............. . ·Ou r healthy arm y ................................... .

1910.

U. S. G., sid. 608.

M. R., sid. 37. M. R., sid. 143.

J. R. A., sid. 433.

J. d. T. T., sid. 117.

J. d. T. T ., sid. 201.

Y., sid. 30 och 46. Y., sid. 46.

Y., sid. 823.

Y., sid. 826.

M. R., sid. 79. Y., sid. 36.

T . H., sid. 386.

T. H., sid. 391. U. S. G., 586.

Red Cross W ork in vVar . .. ... ...... .... .. .. . .. . U. S. G., sid. 25.

Rättsväsende och f'örfattningar.

1910. 1

1 E rläuterung zu den Ergebnissen der in Lon- l

don von 4. dezember 1908 bis zum 26.

Febrnar 1909 abgehaltenen Seekriegs- l r echts-Konferenz ...... ...... ...... ...... ...... ... M. R. (bih. till januarih.)

Diverse.

1909.

-76-

Readiness or ruin ... ... ... ... . .. ... .. . ...... ... ... ... J. R. S. I., sid. 1579.

Femte Internationella Materialprofnings-kongressen i Köpenhamn den 7-11 sept.

1909 ... .. ...... ... ... ... ......... .. . ... ......... ... ... T. T. Allm. afd., sid. 316.

Bortrensning af undervattensberg med s. k . bergmejslingsmaskin, monterad på pråmar

Politicians and the N a vy ....................... . The uncertainties of geographical Position

in polar exploration ...... . ...................... .

1910. Edncation Morale ................................. .. Die Eroberung des Nordpols ............. ....... . Die XI. ordentliche Hauptversammlung der

Shiffbautechnischen Gesellschaft (Z·weiter Tag) ................................................. .

The Sceptre of Sea Power ....................... .

T. T., Väg- o. vatt.-b. , sid. 136.

U. S. G., sid. 587.

P. U. S. N. I., sid. 1043.

M. d. l. F. N:r 2, sid. 3 M. R., sid. 4 7.

M. R., sid. 58. U. S. G., sid. 3.

A. T . A. N. G. D. T. f. S. E.

-77 -

Använda förkortningar:

= Artilleri-Tidskrift. = Army and navy Gazette. = Tidskrift for Sonesen, Dansk. = Engineer.

Eg. = Engineering. K. V. A. H. (T.) = Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar (Tid­

skrift). L . M. F. J. R. S. I . J. R. A. M. d. l. F.

= .La Marine Franc;aise. = Journal of the Royal United Service Institution.

= The Journal of the Royal Artilleri. = Moniteur de la Flotte.

M. R. = Marine-Rundschau. M. G. S. = lVIitteilungen aus dem Gebiete des Seewesens.

N. = Nauticus. N. T. = Nautisk Tidskrift. N. T. f. S. = Norsk Tidskrift for Sovresen. P. U. S. N. I. = Proceectings of the United States Naval Institute.

R. A. = Revue d'Artillerie. R. M. = Revue Maritime. Ri. M. = Rivista Marittima. S. A. = Scientific American. T. H. = Tidskrift i Militär hälsovård. T. M. = Tidskrift för Maskinister. 'r. T. = Teknisk Tidskrift. U. S. G. = United Service Gazette. Y. = Le Yacht. V. F . = Vår Flotta. I. M. = Illustrerad Militärrevy. fl.N. m.T.K. =Svenska Nationalföreningens n1.ot Tuberkulos Kvartals­

skrift. A. H. = Annalen der Hydrographie und Maritimen Meteorologi e .

. J. d. T. T. = Jahrbuch der drahtlosen Telegraphie und Telephonie.

-78-

Rustade och till rustning anbefallda sjöstyrkor och fartyg.

Karlskrona I. rekrytafdelning,

Från 16 november till midten af april.

Pansarbåten Äran. Afdelningschef: kommendören N. E. Anckers. Flaggadjutant: löjtnanten A. O. A. Bergman. Stabsingenjör: mariningenjören af l:a graden T. G. Knös. 1:3tabsintendent: marinintendenten af 2:a graden lVI. G. A. Lindahl (till-

lika fartygsintendent ). Fartygschef: kommendörkaptenen af 2:a graden R . vV. Leuhusen. Sekond: kaptenen B . R. von Sydow. Officerare: löjtnanten A. Olsson,

O. B. Fåhrams, underlöjtnanten E. D. Toren,

S. T . .Malmqvist, 'I'. Darin.

Fartygsläkare: marinläkaren af 2:a graden i flottans reserv V. L. Lund­berg.

Pansarbåten Wasa.

Fartygschef: kom.menclörkaptenen af 2:a graden A. T. O. Gyllenkrok. Sekon c1: k aptenen F. G. E . Bergman. Officerare: löjtnanten S. F . Dehlgren,

E. A. F. von Krusenstierna, unelerlöjtnanten A. H. O. Ros,

» H . S. Strömbäck G. H. Ohristiernin.

Fartygsintenc1ent: marinunderintendenten R. H. Berg. Fartygsingenjör: extra mariningenjören E. E . Löfven.

-79-

Pansarbåten Tapperheten.

Fartygschef: kommendörkaptenen af l:a graden H. V. M. von Krusen -­stierna.

Sekond: kaptenen O. G. Norselius. Officerare: kaptenen L. Stackell (instr.-off:r i befälskurs),

löjtnanten O. E. Måhlen, » S. A. \"fV allin,

unelerlöjtnanten Å. V. H. Grefberg, O. J. T. von der Burg.

:Fartygsintendent: marinunderintendenten B. E. Hedmatl. F artygsingenjör: extra mariningenjören G. J. Boltenstern.

Pansarbåten Thule. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2:a graden O. O. Engström. Sekond: kaptenen O. E. L. Liljencrantz. Officerare: löjtnanten O. Åkerhielm,

N. G. Stephensen-Möller, underlöjtnanten F. M. N eumttller,

S. T. Graaf. F artygsintendent: marinunderintendenten K. G. W . Sylven. Fartygsingenjör: extra mariningenjören H. Puke.

Logementsfartyget Stockholm (t. o. m. den 15/ • 10).

Fartygschef: kaptenen O. H. A. Leche. Offic erare: kaptenen O. J. Malmgren,

löjtnanten Å. K E. Låftman, F. A:son Nerman,

unelerlöjtnanten B. B . A. Knafve, A. E. Biörkluncl, H. J . G. Bager, K. A. Laurell.

Fartygsintenclent: marinunderintendenten R. T. O. Lander. Fartygsläkare: marinläkarestipendiaten öfver stat S. G. Lindblom.

Stocl..::holms beväringsafdelning,

Pansarbåten Svea. Afdelningschef: komm.endörkaptenen af l:a graden G. O. M. afUgglas. Flaggadjutant: kaptenen B. G. von Fieandt. Stabsingenjör: mariningenjören af l:a graden Y. T. Schoerner. Stabsintendent: marinintendenten af 2:a graden H . I. Dahlgren (tillika.

f artygsin tenden t). Fartygschef: kommendörkaptenen af l:a graden G. O. M. af Ugglas. Sekond: kaptenen A. Prytz.

-80-

·Officerare: kaptenen J. H . Söclerbaum, löjtnanten H . P. Numa. unelerlÖjtnanten S. A. Flory,

E. O. Tornberg, S. O. Beckman.

Fartygsläkare: marinläkaren af 2:a graden E. V. A. Boivie.

Pansarbåten Göta.

Fartygschef: kommendörkaptenen af 2:a graden H. A. M. Eneström.

. Sekond: kaptenen A. Meister. Officerare: kaptenen G. S. H. de Broen (instr.-off:r i befälskurs),

löjtnanten W. E. K. W. Lilliehöök, N. E. O. V. Å berg,

underlöjtanten R. O, Wallenberg, » S. A. Linder,

F. H:son vVrede. Fartygsintendent: marinunderintendenten E. IV. Z. Öfverberg.

Logementsfartyget Freja.

Fartygschef: kaptenen E. Hägg. Officerare: löj tnanten A. G. Mörner ,

underlöjtnanten H. vVestman, B. Lindgren, K. J. Muhl.

Karlskrona. II. rekryta.fdelning. Från 16 februari till n'lidten af maj.

Pansarkryssaren Fylgia.

Af delnings chef: kommendörkaptenen af l :a graden J. G. Ekelund.

Flaggadjutant: löjtnanten C. C. Lindberg. Stabsintendent: marinintendenten af 2:a graden C. H. F. V. G. Ekman

(tillika f artygsintendent). Fartygschef: kaptenen C. F. W. Riben. Officerare: löjtn anten I . A. Cassel,

E. E. Ström, E. G. Wahlström, J. Grönberg.

Fartygsläkare: marinläkaren af 2:a graden E. F . Frick.

Pansarbåten Dristigheten.

Fartygschef: kapten en A. B. C. J. Lagercrantz. Officer ar e: löjtnanten E. V. R . Wrangel,

» B. E. von Hofsten, T . A. Johnson.

Fartygsintendent: mar inunderintendenten O. S. Rheborg.

l

l l l

-81 -

Logementsfartyget Stockholm (se ofvan ).

Pansarbåten Oscar 11.

Från 23 no vemb er ti ll slutet af april.

Fartygsch ef: kommendörkaptenen af l :n. graden F. l\f. P evro n.

Sekond: kaptenen I. Nordenfelt. Officera.r e: kaptenen R A. H . .Trwobi .

löjtnanten C. B. Erikson, G. N. H. Krook, O. H. Rosensvärd, E. G. vV. A. von Schoultz,

lind erlöjtn anten S. Y. E kstran d. O. F. Angelin , E. A. Öberg, S. G. C. Ulff, S . . R. P. Vl etter , R R. Hill man.

Partygsingenjör: mariningen jören af l: a graden L . G. C. R isberg.

Fartygsin ten dent: marinintend enten af 2:a graden G. H. Pra\Yitz.

l''artygsl ftkare: marinläkaren af 2:a graden A. L. Evander.

Kanonbåten Svensksund.

från l december till omkring l mars .

Fartygschef: kaptenen L. E. Arneliu~. Officerare: löjtnanten .T. Blomberg.

H . E. L. Rosen.