#2 2013 Svea tror - playgraphics.se · 2 SVEA UPDATE NR 2 2013 Välkommen till Svea Ekonomi! Sommar och semester betyder högsäsong för bedragare som skickar bluffakturor. Men nu

#2 2013

Dick Malmlund varnar:

Bluff- makarna blir fler och smartare

Så länge får du vänta:

85 dagar i Grekland!

Almegas chefekonom Lena Hagman:

”Uppgången dröjer”

Utan revisor:

Sämre kredit-värdighet

s.11

s.10

s.8

KOLLA IN höstens KURSER & SEMINARIER på www.sveaekonomi.se!

Olika åsikter om tvingande

30-dagarsregel

Svea tror på delad ekonomi

2 SVEA UPDATE NR 2 2013

Välkommen till Svea Ekonomi!Sommar och semester betyder högsäsong för bedragare som skickar bluffakturor. Men nu har samhället tröttnat och flera myndigheter och organisationer går samman i en nationell samling mot bluffmakar-na. Läs vilka som ingår i samarbetet och hur de arbetar – och hur Svea Ekonomi också bidrar till att stoppa dem i tid.

Nya lösningarDelbetalningar har blivit en del av konsumenternas nya köpbeteende. Allt fler branscher – även tjänster – erbjuder delbetalningar, och för dem är det viktigt att hitta trygga samar-betspartners.

Niklas Winterstein arbetar på Svea Ekonomis tjänst för konsument-finansiering och kan berätta mycket om alla nya lösningar som växer fram. Bland annat att Svea Ekonomi nu har paketerat om erbjudandet så att det passar både för fysisk butik och webbutik.

Svagt genomslagDen nya 30-dagarsregeln för betal-ningar genomfördes i mitten av mars, men genomslaget har blivit svagt. Därför vill nu Justitiedepartementet göra lagen tvingande – något som flera vänder sig emot. Läs deras argu-ment i Update.

Vi har även träffat Almegas chefekonom Lena Hagman för att höra vad hon tror om konjunkturen den närmaste tiden. Hon är ganska pessi-mistisk, främst för att antalet varsel i tjänstesektorn ökade förra året. Trots att det råder brist på arbetskraft inom sektorn. I Update förklarar hon hur det hänger ihop.

Till sist önskar jag alla läsare av Update en skön sommar och trevlig läsning!

Lennart Ågren Svea Ekonomis VD

Innehåll #2 2013

3 Olika åsikter om tvingande 30-dagarsregel Sedan i mars i år finns en lag om 30 dagars betalningsfrist som norm

för företag. Men det finns möjlighet för kund och leverantör att avtala om längre kredittid. Nu har Justitiedepartementet lagt fram ett förslag om att 30-dagarsregeln ska bli tvingande.

4 Bluffmakarna blir fler – och smartare För några år sedan var de irriterande. Nu är de ett allvarligt samhällspro-

blem. Det handlar om bedragare som skickar bluffakturor och på andra sätt lurar företagare och konsumenter. En nationell samling är på gång.

6 Delbetalningar kräver trygga lösningar Allt fler slutkunder vill delbetala sina inköp. Det gäller för handeln

att hänga med och komma med rätt typ av erbjudanden.

7 ”Svea har alla bitar. Det är det bästa” Det spelar ingen roll hur kunden väljer att handla i vår möbelbutik.

Systemet klarar allt.

7 Svea tror på delad ekonomi Svea Ekonomi vill bygga långsiktiga relationer med sina kunder där

båda parter tjänar på samarbetet och där problem löses tillsammans. Hur det går till framgår av annonskampanjen ”Vi tror på delad ekonomi”.

8 Almegas chefekonom Lena Hagman: ”Uppgången dröjer”

Lågkonjunkturen är långvarig som en följd av 2008 års finanskris. Och det har inte vänt än – nu kommer neddragningarna i tjänstesektorn, förutser Almegas chefekonom Lena Hagman.

10 Sämre kreditvärdighet för bolag utan revisor Bolag utan revisor har högre kreditrisk och sämre kreditvärdighet.

Det visar UC:s första analys av hur det har gått för bolagen som valt bort revisor.

11 Så länge får företag vänta på betalning Det tar i genomsnitt 40 dagar innan svenska företag får betalt för sina

fakturor. Men det är långtifrån värst i klassen. Det är Grekland, där det tar 85 dagar innan företagen får betalt – i genomsnitt!

12 Notiser

13 Konkurser

14 Nyckeltal

15 Viktiga datum

3SVEA UPDATE NR 2 2013

”Gäller alla förseningar efter den 16 mars”.

Betalningar:

Olika åsikter om tvingande 30-dagarsregelSedan i mars i år finns en lag om 30 dagars betalningsfrist

som norm för företag. Men det finns fortfarande möjlighet

för kund och leverantör att avtala om längre kredittid. Nu

har Justitiedepartementet lagt fram ett förslag om att

30-dagarsregeln ska bli tvingande.

Anledningen är att den första 30-da-garsregeln inte har fått något genom-slag. Tanken var att små och med-elstora företag skulle slippa vänta i flera månader på sina betalningar. Men så har inte skett. Betalningsti-derna är fortfarande lika långa.

Meningarna om hur bra det är med en tvingande regel går isär. En av dem som har påverkat Riksdag och Regering att skapa 30-da-garsreglen är entreprenören Dan Olofsson. Han är mycket upprörd över att småföretagare måste vänta

på sina betalningar, och därmed i praktiken får agera bank åt storfö-retag. Till Dagens Industri säger han att 30-dagarsregeln inte har effekt, och han menar att det delvis beror på avtalsmöjligheten. Frivilligheten innebär att de stora får övertag över de svaga, menar han.

Förödande konsekvenserPå Svensk Handel har man en annan syn på saken. Här ser man till de små företagens möjlighet att själva dröja med att betala för leveranser.

”En liten bokhandel, leksaks- eller modebutik kan inte betala leve-rantörsfakturorna innan varorna är sålda. För dem skulle en tving-ande 30-dagarsregel få förödande konsekvenser för deras förmåga att betala”, skriver Dag Klackenberg på Svensk Handels webbplats.

Därför skulle förslaget att införa obligatorisk betalningstid på 30 dagar i näringslivet få förödande konsekvenser för många mindre butiker, menar Dag Klackenberg. Svensk Handel vill i stället ha fri avtalsskrivning.

Dag Klackenberg tror att många småföretag gynnas av att betalti-derna förkortas. Men inte alla. För många handlare är det en överlev-nadsfråga att kunna komma över-ens om längre betalningsvillkor, menar han.

Delade åsikterInom Almega är åsikterna delade. Enligt Dagens Industri skär frågan tvärs igenom de sex olika medlems-branscherna. Mest intresserade av en tvingande lagstiftning är de rena tjänsteföretagen.

Dag Klackenberg tror att många småföretag gyn-nas av att betaltiderna förkortas. Men inte alla. För många handlare är det en överlevnadsfråga att kunna komma över-ens om längre betalnings-villkor, menar han.

Dag Klackenberg, Svensk Handel

ILLU

ST

rA

TIO

n: A

nn

A w

InD

BO

rn

E


Bluffmakarna och bedragarna blir fler – och smartareFör några år sedan var de irriterande. Nu är de ett allvarligt sam-hällsproblem. Det handlar om bedragare som skickar bluffakturor och på andra sätt lurar företagare och konsumenter. En nationell samling är på gång.

Flera myndigheter och organisationer håller på att gå samman i en nationell samling mot bluffmakare och bedragare. Det handlar bland andra om Kronofogde-myndigheten, Företagarna, UC, Bankfören-ingen, Åklagarmyndigheten och Skattever-ket. Och Polisen – där Anders Olofsson är en av eldsjälarna.

Dessutom har Polismyndigheten i Stockholm fått uppdraget att bilda ett Nationellt Bedrägericenter (NBC).

– Än så länge drivs projektet av polisen i Stockholms län, men till hösten ska vi ha åtminstone delar av detta center mot bedrägerier på plats, säger han till Update.

Kampen fortsätterDet dröjer alltså ett tag innan det finns ett telefonnummer att ringa för den som kän-ner sig bedragen. Men under tiden fortsät-ter kampen. Exempelvis har Stockholms-polisen satt upp en facebooksida (gå in på FB och sök på Polisen Bedrägeri). Där finns en hel del information om hur bedragarna arbetar, och man kan även ställa frågor till Anders Olofsson och hans kolleger.

– Många är drabbade av fakturabe-drägerier. Mest attraktiva för bedragarna är småföretagare eftersom de inte omfat-tas av konsumenttjänstlagen, säger Anders Olofsson.

Liten risk för betalningsanmärkningDet stora problemet med bluffakturor är att mottagarna betalar dem av rädsla för att annars få en betalningsanmärkning.

Den risken är väldigt liten, säger Anders Olofsson.

– Jag vill avdramatisera det där. Om du tycker en faktura – vilken som helst – är ok, betala den. Om det är något fel med den, bestrid den. Om du bestrider är risken mycket liten att du får en betalningsan-märkning. Branschen har en spärr mot de företag som finns med på Svensk Handels varningslista, i dessa fall är alltså anmärk-ning utesluten, säger han.

Ett sätt för bluffmakarna att agera är att skicka ut tiotusentals fakturor, och vet att mellan 2 och 4 procent betalar – av slapphet, rädsla och okunskap. På www.bestrid.nu kan du läsa allt om hur man bestrider.

Samverkan mellan parterEn annan anledning till att man inte behö-ver oroa sig för betalningsanmärkning om man har bestridit en bluffaktura är att det finns en samverkan mellan många parter. Seriösa inkassoföretag – bland andra Svea Inkasso – arbetar aktivt för att identifiera blufföretag, så att deras ”fordringar” inte drivs in.

Det finns flera olika webbplatser som listar oseriösa företag. Bland de viktigaste är Svensk Handels varningslista och Var-ningsinfo, som drivs av säkerhetsexperten Dick Malmlund. Även Finansinspektionen har en varningslista.

– Finns företaget på någon av dessa lis-tor ska du inte betala utan bestrida, säger Anders Olofsson.

Anders Olofsson, Polisens bedrägerirotel

Ett sätt för bluff-makarna att agera är att skicka ut tiotusentals faktu-ror, och vet att mellan 2 och 4 procent betalar – av slapphet, rädsla och okun-skap. På www.bestrid.nu kan du läsa allt om hur man bestrider.

” Många är drab-bade av faktura-bedrägerier. Mest attraktiva för bedragarna är småföretagare eftersom de inte omfattas av konsumenttjänst-lagen”, säger Anders Olofsson.


En anledning till att bedrägerier med fak-turor och kort ökar kan vara att det blir allt svårare att begå traditionella brott som rån och inbrott. Då flyttar brottsligheten ut på nätet eller hem i brevlådan. Det säger Dick Malmlund på Varningsinfo. Han anser dock inte att det är fler eller strängare lagar som behövs.

Aktiv samordning behövs– Vi har bra lagar. Det gäller bara att använda dessa. De flesta brott av det här slaget går under rubriceringarna grovt bok-föringsbrott, grovt skattebrott och grovt bedrägeri. Det som behövs är en aktiv samordning mot dem som begår brotten, säger han.

Som exempel efterlyser han snabbare beslut om näringsförbud. Ett stort problem har blivit oseriösa teleoperatörer som ibland flyttar (porterar) telefonabonne-mang utan kundernas vetskap.

Glömmer kolla fullmakt– Post- och Telestyrelsen, PTS, kräver att telefonoperatörerna ska flytta kunder på tre dagar. För att det ska kunna uppfyllas räcker muntliga avtal. En konsument ska alltså muntligt uppge att hon vill byta bolag, säger han.

Den muntliga fullmakten ska dock finnas på band – men de bolag som kunden uppges vilja flytta ifrån hinner sällan stäm-ma av eventuell fullmakt eller att kunden verkligen vill flytta abonnemanget. Och så flyttas bland annat gamla människor från

sitt invanda bolag på tre dagar.– Trygghetslarm slutar fungera och

larmtelefoner blir avstängda, säger Dick Malmlund.

VarningsinfoSedan en tid tillbaka finns en app att ladda ner från Varningsinfo, som visar upp en skylt med ”Varningsinfo” på telefonens dis-play om den som ringer finns på listan med de cirka 2 500 kända telefonnummer som används av tveksamma telefonsäljare. Den är gratis och finns på www.varningsinfo.se.

Svea Ekonomi/Svea Inkasso arbetar sedan många år nära Dick Malmlund och har nu slutit ett formellt samarbetsavtal.

– Det går ut på att vi utbyter informa-tion med varandra. Varningsinfo samlar information om oseriösa företag, och det gör vi också. Exempelvis kan Varningsinfo skicka misstänka plus- och bankgironummer till oss, som vi kollar i våra system. Blir jag fundersam över en kund ringer jag Dick Malmlund, säger Lotta Reiman på Svea Ekonomi.

Alla parter jobbar intensivt med frågan. Syftet är att motarbeta bluffmakarna och vara ett stöd för företagare som omöjligt kan ha re-surser att föra kamp mot brottslighe-ten. Men, som Anders Olofsson på polisen säger:

– Det är en medborgerlig skyldighet att inte betala en bluffaktura.

Läs mer på: www.varningsinfo.se

www.svenskhandel.se/varningslistan

www.facebook.com/bedrageriroteln-

Stockholmwww.bestrid.nu

– Vi har bra lagar. Det gäller bara att använda dessa. De flesta brott av det här slaget går under rubricering-arna grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och grovt bedrägeri. Det som behövs är en aktiv samordning mot dem som begår brotten, säger Dick Malmlund.

Varningsinfos app

Delbetalningar kräver trygga lösningarAllt fler slutkunder vill delbetala sina inköp. Det gäller för han-

deln att hänga med och komma med rätt typ av erbjudanden.

Det fanns en tid när det ansågs lite skämmigt att köpa på kredit. Det är ändrat nu. Lite mer sofistikerat kan man säga att konsumenternas köpbe-teende har ändrats. Sådant som för äldre generationer var tabu, att köpa på kredit eller avbetalning, är helt normalt för de yngre.

– Vi ser en tydlig trend av att konsumenterna vill ha delbetal-ning. Och inte bara på möbler och tv-apparater. Nu vill man delbeta-la energibesparande åtgärder på huset, självgående gräsklippare, snöslunga och andra trädgårds-maskiner.

Det säger Niklas Winterstein på Sveas tjänst för konsumentfinansiering.

I framtiden tror han också att det blir vanligare med delbetalning av tjänster – men dit har utvecklingen inte hunnit än.

Det kan bli problem– Vi som jobbar med konsumentfinan-siering skiljer på produkt och tjänst.

Om en tv går sönder innan del-betalningen är avklarad, finns det tydliga regler och konsumentlagar som reglerar vad som ska hända. Men om en kund skulle vilja delbetala en tjänst, till exempel ett villalarm som innefattar ett framtida serviceavtal, då kan det bli problem. Varan eller tjänsten i sin helhet måste alltid vara levererad eller slutförd.

– Men på sikt bedömer jag att efterfrågan på delbetalda tjänster kommer att stiga, och då har vi lös-ningar som är trygga för konsumen-ten, säger niklas winterstein.

Alltid tryggnär ett företag erbjuder sina kunder delbetalning, vänder det sig till ett finansbolag som i sin tur gör en bedömning av företaget innan man sluter avtal. Hos Svea fattas det slut-liga beslutet av en kreditkommitté. Ledstjärnan är att slutkonsumenten alltid ska vara trygg.

– För att vi ska sluta avtal ska bolaget vara välrenommerat och funnits ett tag. Ledningen ska vara omvittnat skicklig och personalen bra, säger niklas winterstein.

Det innebär i praktiken att butiker som kan erbjuda sina kunder delbe-talning är välmående. Det är i sig ett gott betyg.

Hög efterfråganSvea har erbjudit delbetalningstjäns-ten en tid, tidigare har fokus enbart legat på webbetalningstjänsten

SveaWebPay. Efterfrågan på den tjänsten exploderade när e-handeln efter några trevande år har kommit igång på allvar. Den typiska kunden kombinerar numera besök på webb och i butik innan köpbeslutet fattas.

– nu höjer vi ribban ett snäpp och paketerar erbjudandet så att det passar både fysisk butik och webbu-tik. Det spelar ingen roll vilken kanal kunden väljer att handla i, säger Niklas Winterstein.

Han menar att det avsevärt ökar möjligheterna till försäljning. Om kunden möter olika banker eller finansbolag beroende på om hon handlar på webben eller fysiskt, uppfattas det som krångligt. Köpet kanske inte blir av.

Enligt Niklas Winterstein är det väl belagt att kunder som erbjuds månadskostnad köper för högre sum-mor än om de enbart har möjlighet att betala allt på en gång.

Jobba med månadskostnad– Som säljare bör man jobba med månadskostnaden. För de flesta konsu-menter spelar det ingen större roll om månadskostnaden blir 500 eller 800 kronor. när de inser det, väljer de den dyrare soffan som de egentligen vill ha.

Svea hjälper sina uppdragsgivare genom att ta fram bra information till butikerna, samt hålla utbildningar för säljare. Med rätt verktyg kan de hjälpa sina kunder att hitta en delbe-talningsmodell som passar just dem: rätt återbetalningstid, med eller utan ränta, skjut upp betalningen helt och hållet och betala senare – allt finns för att optimera försäljningen.

6 SVEA UPDATE nr 2 2013


”Svea har alla bitar. Det är det bästa”

Svea Ekonomi har utvecklat en rad tjänster genom åren. Allt för att möta markna-dens behov, då finansiella tjänster har blivit allt mer komplexa och där kom-munikation och flexibilitet är viktiga faktorer för en framgångsrik verksamhet.

Fakturering, inkasso, factoring och säljfinansie-ring är traditionella admi-nistrativa och finansiella tjänster. Men numera finns även tjänster som ska hjäl-pa företag med e-handel genom flexibla it-system.

SamarbeteVårens annonskampanj ”Vi tror på delad ekonomi” går ut på att visa hur ett sam-arbete med Svea Ekonomi

kan se ut. En kund hos Svea Ekonomi får alltid personlig service, korta handlägg-ningstider och erbjuds effektiva och marknads-anpassade lösningar inom alla tjänster.

Svea Ekonomi är ett företag som befinner sig i en utvecklingsprocess. Nya tjänster, fler kunder och förvärv av nya bolag gör att Svea Ekonomi ständigt utvecklar sitt erbjudan-de för att underlätta för kunderna.

Kampanjen ”Vi tror på delad ekonomi” återkom-mer i höst, både på web-ben och i tryckt form. Du ser vårens filmer på www.sveaekonomi.se.

Svea tror på delad ekonomiSvea Ekonomi vill bygga långsiktiga

relationer med sina kunder där båda parter

tjänar på samarbetet och där problem löses

tillsammans. Hur det går till framgår av

annonskampanjen ”Vi tror på delad ekonomi”.

Det spelar ingen roll hur kunden väljer att

handla i vår möbelbutik. Systemet klarar allt.

Det säger Gordon Liljegren, en ung företagare som tillsam-mans med sina två syskon driver möbelhandeln Klubbkompis Outlet i Broby nära Älmhult.

Försäljningen sker både i butik och på nätet. webbshop-pingen har vuxit snabbt på senare år och är nu lika stor som den fysiska shoppingen.

Ett annat fenomen som växer är kundernas önskemål om att skjuta upp betalningen.

Säljer betydligt mer– Genom att vi kan erbjuda delbetalning i den takt som kun-derna själva väljer, säljer vi betydligt mer än vi annars hade gjort, säger Gordon Liljegren.

Delbetalningen gör det möjligt för konsumenterna att väl-ja de möbler de vill ha utan att titta alltför djupt i plånboken. Utöver delbetalning erbjuder Klubbkompis också fakturabe-talning med 30 dagars kredit.

Svea klarar det– Beroende på om kunden står i butiken eller handlar på nätet är systemen lite olika. Vill man delbetala i butik, skriver sälja-ren ut ett dokument som kunden undertecknar. När det gäller webbshop sköter kunden allt själv. Men oavsett vilket – Sveas säljfinansieringstjänst klarar det.

RiskfrittGordon Liljegren betraktar säljfinansieringen som riskfri för hans företag. Oavsett vad kunden väljer för betalningsmodell, får han betalt inom ett par dagar.

Klubbkompis Outlet är även factoringkund hos Svea och även här är han nöjd. Systemet gör det enkelt att pricka av och följa upp att betalningar kommer in.

– Svea har alla bitar. Det är det bästa, säger

Gordon Liljegren, delägare i

Klubbkompis Outlet.

Foto: Johanna Wallin


”Uppgången dröjer”Lågkonjunkturen är långvarig som en

följd av 2008 års finanskris. Och det har inte vänt än – nu kommer

neddragningarna i tjänstesektorn, förutser Almegas chefekonom

Lena Hagman.

SVEA UPDATE nr 2 20138

Det är normalt att finanskriser följs av långa lågkonjunkturer, enligt Lena Hagman. Sverige och övriga västvärlden är inne på sjätte året med låg produktionsnivå i förhållande till före finanskrisen, och nu börjar även Kina visa lägre tillväxtsiffror än väntat.

Långsam återhämtning– Det brukar se ut så här. Först finanskris, sen lågkonjunktur och därefter mycket långsam återhämtning, säger hon.

Skälet till att uppgången låter vänta på sig är att många länder måste sanera sina ekono-mier efter krisen. Lehmankraschen drabbade banker i många länder. Dessa måste nu strama åt, vilket också håller både investeringar och konsumtion nere.

– Sverige har visserligen klarat sig bättre, men vår exportindustri drabbas eftersom

efterfrågan från euroområdet minskar. Och faktum är att det nu ser ännu svagare ut än det gjorde för ett halvår sedan, säger Lena Hagman.

PessimistI sina konjunkturprognoser tillhör hon pessimisterna. För 2013 tror hon på en svensk BnP-tillväxt på 0,9 procent,

medan många andra bedömare tror på en uppgång på lite över 1 procent. Men under kommande halvår ser Lena Hagman tecken på att det kan vända. Hennes prognos för 2014 ligger på +1,9 procent – fortfarande väl under vad andra bedömare tror.


* årsgenomsnitt (HIKP för EU-kommissionen)** mdr kr eller procent av BNP+ kalenderkorrigerad

Ekonomernas syn på framtiden

”Sveriges framtida konkurrens-kraft och utveckling

hänger på att ungdomar har rätt

utbildning”


”Uppgången dröjer”Det som skiljer Lena Hagman från

andra prognosmakare är att hon jobbar på Almega, arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn. Tjänstesektorn har visat en allt starkare koppling till exportmarkna-den, och har också drabbats av den svaga efterfrågan från omvärlden.

Lätt att missa– Det är lätt att missa den här sektorn.

Det handlar om it- och teknikkonsulter, bemanningsföretag och andra som utför tjänster åt företagen.

Många har den felaktiga uppfattningen att tjänsteföretag främst jobbar på hem-mamarknaden och därför klarar sig bättre i lågkonjunktur. Men Lena Hagman menar att tjänsteinnehållet (tekniska lösningar, mjukvara, design med mera) i en export-produkt numera ligger på 55 procent av produktens värde. Så högt har det aldrig varit tidigare.

Under 2012 var antalet varsel högre i tjänstesektorn än i industrin. Trots det var tjänsteföretagen optimistiska om framti-den tidigare i år, enligt Almegas tjänste-indikator. Men utfallen har hittills blivit sämre än väntat och Almega räknar med fler neddragningar.

Sticker ut– Vi på Almega sticker ut bland andra prognosmakare genom att vi bedömer att sysselsättningen i den privata tjänstesek-torn minskar i år, säger Lena Hagman.

Almega har också visat på andra problem. Vissa branscher, till exempel teknikkonsulterna, har gått mycket bra. Men nu har tillväxten hämmats även där och skälet är främst brist på arbetskraft, även om efterfrågan mattats av även för den branschen.

Vägledning– Ungdomar tycks behöva mer vägledning när det gäller att välja utbildning. Det är en tydlig trend att de jobb man kan ta om man bara har kort gymnasieutbildning hål-

ler på att försvinna, säger Lena Hagman.Här anser hon att Almegas medlems-

företag borde få större möjligheter att informera myndigheter och allmänhet om vilka utbildnings- och kompetenskrav de ställer.

– Sveriges framtida konkurrenskraft och utveckling hänger på att ungdomar har rätt utbildning, säger hon.

MÅN BNP KPI* BYTESB** ARBETSL

13 14 13 14 13 14 13 14

SEB maj 1,3 2,5 -0,1 0,8 6,3 6,4 8,2 8,1

SHB apr 1,8 3,1 0,3 1,3 6,6 6,1 8,3 8,5

Almega apr 0,9 1,9 0,1 1,0 - - 8,5 8,4

SKL apr 1,5 2,5 0,3 1,3 5,6 4,7 8,1 8,0

LO apr 1,2 2,1 0,2 1,1 6,1 6,1 8,3 8,4

Riksbanken apr 1,4 2,7 0,1 1,4 6,9 6,6 8,2 7,8

Regeringen apr 1,2 2,2 0,5 1,2 6,2 6,1 8,3 8,4

Swedbank apr 1,6 2,6 0,3 1,8 6,5 6,1 8,3 8,2

KI mar 1,3 2,3 0,2 1,1 6,2 6,0 8,2 8,2

Unionen mar 1,2 2,7 0,6 1,3 - - 8,4 8,2

Danske Bank mar 1,7 2,0 1,1 2,2 6,9 6,1 8,0 7,8

SN mar 1,0 2,2 0,5 2,0 6,8 6,5 8,2 8,1

Nordea mar 1,3 2,6 0,2 1,5 6,4 6,7 8,3 8,2

Nykredit mar 1,8 3,0 0,4 2,2 7,1 7,4 8,1 7,8

EU-kommission feb 1,3 2,7 1,1 1,6 7,3 7,6 8,0 7,8

RB feb 1,2 2,7 0,4 1,8 7,5 7,3 8,1 7,8

SEB feb 1,2 2,5 0,1 1,3 6,3 6,4 8,2 8,2

Erik Penser jan 1,6 2,4 0,5 1,4 6,4 6,1 8,1 8,1

Swedbank jan 1,1 2,5 0,3 1,9 6,5 6,3 8,3 8,2

Regeringen dec 1,1 3,0 0,6 1,3 - - 8,2 8,3

Danske Bank dec 1,2 2,0 0,4 2,5 7,5 7,1 8,5 8,0

KI dec 0,8 2,2 0,4 1,2 6,4 6,0 8,3 8,4

Riksbanken dec 1,2 2,7 0,3 2,3 7,3 7,3 8,1 7,6

SN dec 0,3 2,1 0,3 1,9 6,5 6,2 8,2 8,2

SHB dec 1,3 3,3 0,3 1,5 5,9 5,8 8,4 8,5

Nordea dec 0,8 2,4 0,3 1,8 6,7 6,9 8,4 8,4

OECD nov 1,9 3,0 0,9 1,7 6,0 5,9 7,9 7,6

SEB nov 1,3 2,5 0,1 1,4 6,3 6,4 8,2 8,2

LO nov 1,4 - 0,6 1,5 6,5 6,1 8,5 8,6

Almega okt 1,2 1,9 0,7 1,2 - - 8,1 7,8

Danske Bank okt 1,3 1,7 0,8 2,5 6,8 6,9 8,0 7,3

Swedbank okt 1,7 2,4 1,3 2,1 6,5 6,4 7,9 -


Upplysningscentralen:

Sämre kreditvärdighet för bolag utan revisor

Bolag utan revisor har högre kreditrisk och sämre kreditvär-

dighet. Det visar UC:s första analys av hur det har gått för

bolagen som valt bort revisor.

Kravet på revisorer för mindre aktie-bolag slopades den 1 november 2010. nu visar statistiken att vart tredje äldre aktiebolag och tre av fyra nybildade har valt bort revisor. Trenden är också att allt fler kommer att avstå från revisor – trots riskerna.

Efter två och ett halvt år med de nya reglerna har UC nu till-räckligt med material för att kunna göra en första analys av hur det gått för bolagen utan revisor.

Sämre kreditvärde och kvalité– Analysen visar att nystartade aktiebo-lag utan revisor eller auktoriserad redovis-ningskonsult har en hö-gre kreditrisk och sämre kreditvärdighet än bolag som har valt att behålla dessa, säger roland Sigbladh, marknadschef på UC.

Det skiljer sig även åt mel-lan branscherna. Byggindu-stri, information och kom-

munikation är branscher där hälften eller nästan hälften av bolagen har valt bort revisor. Enligt UC kan förklaringen vara att det finns många små aktiebolag i just dessa branscher. Kostnaden för en revisor blir helt enkelt för hög i förhållande till omsättningen.

Men det är inte bara kreditvärdig-heten som har påverkats. UC ser även att kvaliteten på boksluten påverkas av om det finns en revisor eller auktorise-rad redovisningskonsult.

Vi rekommenderar revisor– Vi ser en väsentlig skillnad jämfört med innan regeländringen, säger Roland Sigbladh.

UC:s uppdrag är att hjälpa företag och kreditgivare att fatta beslut på

säkra grunder. – Men det förutsätter att infor-

mationen i boksluten är korrekt. Därför rekommenderar vi

starkt att företag använder revisor eller auktoriserad

redovisningskonsult för att utfärda boksluts-

rapporten.

Högre kreditvärdighet med revisorTrots att det har gått två och ett halvt år

sedan regeländringen är det för tidigt att se vilka långsiktiga konsekvenser den kommer att betyda för bolagen.

– Men siffrorna indikerar tydligt en högre kreditvärdighet för bolag med revisor. Det är dock viktigt att poängte-ra att statistiken förmodligen kommer att förändras framöver, säger roland Sigbladh.

Roland Sigbladh, marknadschef på UC

Bristerna i bolagens årsredovisningarVarje år skickar Bolagsverket till-baka årsredovisningen till ett stort antal företag på grund av att det saknas uppgifter. Här är listan över vilka brister som är vanligast.

Anmärkning och antal

• Upplysning om att bolaget kan få förseningsavgift: 11 903

• Revisionsberättelse saknas: 4 115

• Bolagsstämmans datum saknas på fastställelseintyget: 4 114

• Revisorns underskrift saknas: 3 986

• Underskrift saknas av samtliga i styrelsen och vd: 2 869

• Namnteckningen ska vara i original på fastställelseintyget: 2 860

• Fastställelseintyg saknas: 2 776

• Datum för bolagsstämman är tidigare än när revisions- berättelsen har lämnats: 2 724

• Datum för underskrift saknas: 2 594

• Hänvisad koncernredovisning saknas i de inskickade handlingarna: 2 587

• Aktiebolagets registreringsdatum saknas: 1 939

• Revisionsberättelsen omfattar inte samma period som årsredovisningen: 882

Summa anmärkningar: 43 349

Totalt antal inskickade årsredovisningar: 371 380


Betalningar:

Så länge får företag vänta på betalningDet tar i genomsnitt 40 dagar innan svenska företag får betalt

för sina fakturor. Men det är långtifrån värst i klassen. Det är

Grekland, där det tar 85 dagar innan företagen får betalt – i

genomsnitt!

Den genomsnittliga betalningstiden mellan företag inom Sverige ligger på 40 dagar. Det visar en kartläggning från revisions- och konsultföretaget Grant Thornton, som även har under-sökt hur det ser ut i 43 andra länder.

Georgien bästSnabbast får företagen betalt i Geor-gien, där genomsnittet ligger på 18

dagar. Därefter kommer Estland och Armenien, båda med 25 dagar. I USA behöver företagen bara vänta i 34 da-gar, i Tyskland 32 dagar och ryssland 39 dagar. Medan den som gör affärer med Kina får vänta i genomsnitt 28 dagar på betalning.

Grekland sämstLängst får företagen – inte oväntat

– vänta på betalningar i de krisdrab-bade länderna runt Medelhavet. Grekland ligger i botten med 85 dagars genomsnittlig betalningstid. Därefter följer Spanien med 75 dagar och Italien med 69 dagar.

Men betalningstiderna kan också skilja sig åt mellan branscherna. Längsta betalningstiderna återfinns hos tillverkningsindustrin, 52 dagar.

I våras införde Sverige – på uppmaning av EU – en lag som tvingar stat, kommun och landsting att betala sina leverantörer senast inom 30 dagar.

Oppositionen vill att samma regel ska gälla även för det privata näringslivet, men mot det protesterar Svenskt Näringsliv. Riksdagen har uppmanat regeringen att tillsätta en utredning om 30 dagars betalningstid även för den privata sektorn.

Läs mer på sidan 3

ILLUSTrATIOn: AnnA wInDBOrnE


Andel med betalnings-anmärkning ligger fast

Anmärkningsbarometern visar hur stor andel företag respek-tive privatpersoner som har fått en eller flera betalnings-anmärkningar registrerade på sig den senaste tremånaders- perioden. För bolagen ingår även färska ansökningar om betalningsföreläggande, som är en tidig form av betalnings-anmärkning i ett enskilt mål.

Tidig signalSyftet är att kreditgivare och andra ska få en tidig signal om betalningsanmärkningarna ökar, för att kunna gardera sig mot exempelvis ett ökat antal konkurser eller ökade risker vid konsumentkreditgivning.

– Men utvecklingen har varit relativt stabil ända sedan 2008. Förvisso har numerärt fler företag och personer an-märkning i dag, men det beror till stor del på att såväl bolags- som befolkningsmängden ökat, säger Fredrik Polland,

utbildningsan-svarig på UC och som har varit med och tagit fram Anmärkningsba-rometern.

Marginell ökning– Trots finanskris och lågkonjunk-tur har andelen företag och per-soner med betalningsanmärk-ning endast ökat marginellt. Barometern indikerar att den relativt stora konkursökning vi har sett bland företagen 2012, och som fortsatt första terti-alet i år, kommer att mattas av, snarare än att vi står inför fortsatt stigande konkursnivå-er, säger Fredrik Polland.

Anmärkningsbarometern redovisas löpande i månads-breven som ingår i kunskaps-tjänsten UC Kreditguide, vilken kan beställas hos UC.

Rikast har högst lån Höginkomsttagare har högst bolån, även i förhål-lande till inkomsten. Det framgår av statistik som tagits fram av Svenska Dagbladet i samarbete med UC.

Statistiken visar ett genomsnitt för bolån och

villa- eller bostadsrättsvärde samt medianvärde

för inkomst postnummer för postnummer.

Högst belånade är bostadsrättsinnehavarna

på Strandvägen i Stockholm, där det genomsnitt-

liga lånet ligger på 2,2 miljoner kr per person.

Medianinkomsten ligger på 443 000 kr per år. Det

innebär att bostadsrättsägarna här har lånat fem

gånger så mycket som de tjänar.

Lägst belånade är villaägarna på Bergkulle-

vägen i Trollhättan. Snittlånet ligger på 64 000 kr

och medianinkomsten på 252 000 kr. Belåningen

är alltså 25 procent av inkomsten.

Högt belånade är även Höllvikenborna utan-

för Malmö. Där ligger snittlånet på 1,6 miljoner

och medianinkomsten på 360 000 kr. Lånet är

alltså 4,4 gånger så stort som inkomsten.

De som tjänar mest bor i Alvik utanför Stock-

holm. Där är medianinkomsten 573 000 (högst

i landet) och snittlånet 1,7 miljoner. Lånet är

nästan tre gånger så stort som årsinkomsten.

Sedan 2010 har andelen företag med

färsk betalningsanmärkning pendlat

mellan drygt 3,5 procent till lite drygt

4,5 procent. Det visar UC:s nya An-

märkningsbarometer. För privatperso-

ner ligger andelen något lägre, mellan

2,5 och 3,5 procent.

Hög

Normal

Låg

Dyrt att slarva med kreditprövningRegeringen föreslår i ett PM att Konsument-verket ska ha större sanktionsmöjligheter gentemot kreditgivare som inte gör ordentliga kreditprövningar. Straffavgifterna ska få ligga mellan 5 000 och 5 miljoner kronor, men högst 10 procent av omsättningen hos det kreditgivande företaget.

De nya straffavgifterna planeras träda i kraft den 1 januari 2014.

Småföretagare arbetar 14 månader om året Två av tre svenska småföretagare arbetar regelbundet över. I genomsnitt arbetar man 49 timmar i veckan, vilket betyder att årsarbetstiden blir 14 månader. Det visar en undersökning från Handelshögskolan vid Umeå universitet.

– Företagarnas brist på tid är ett allvar-ligt hinder för tillväxt och utveckling, säger Anders Isaksson, forskare i entreprenör-skap till Svenska Dagbladet.

Sex av tio företagare tar dessutom själva hand om administrationen, vilket ger ännu mindre tid över till kärnverksamheten och att hinna utveckla det egna företaget.

Sammantaget skapar detta en hög stressnivå hos företagarna, enligt studien som bygger på 417 Sifo-intervjuer på 400 tillverkningsföretag.


Höstens seminarier och utbildningar

Utbildningar

och seminarier

På Svea Ekonomis hemsida

finns alla utbildningar och

frukostseminarier. Där kan

du även anmäla dig. Gå in

på www.sveaekonomi.se/

utbildning och läs mer.

Mörk konkursstatistik i maj – men det finns ljusglimtar I maj steg antalet företagskonkurser med 7 procent. Många konkurser inom

främst byggindustrin och handeln bidrog till ökningen. Samtidigt har

konkursökningstakten minskat något jämfört med tidigare i år, skriver UC.

Utvecklingen i olika regioner ser dock väldigt olika ut. I Stockholm minskade konkurserna under maj, medan Västra Götaland hade en ökning på hela 47 procent, mycket på grund av många konkurser inom byggindustrin.

688 konkurserTotalt gick 688 företag i konkurs under maj 2013, att jämföra med 641 styck-en samma månad föregående år.

– Näringslivet kännetecknas av blandade signaler just nu, och det gäller även konkursutvecklingen. Svensk ekonomi står sig väl ur ett internationellt perspektiv och till-växten ökade något under det första kvartalet.

Samtidigt avvaktar näringsli-vet med större investeringar och exportföretagen har det tufft på den svaga internationella marknaden, något som i sin tur påverkar många underleverantörer. Den privata kon-sumtionen är även fortsatt motorn i ekonomin men en återhämtning på framför allt den europeiska markna-den är nödvändig för att svensk eko-nomi ska ta fart igen, säger roland

Sigbladh, marknadschef på affärs- och kreditupplysningsföretaget UC.

De största konkursökningarna un-der året återfinns inom privata tjäns-teföretag, information och kommuni-kation, handeln samt byggindustrin. I maj månad minskade dock öknings-takten inom de flesta branscher.

– Försäljningen inom detaljhan-deln är en indikator på hushållens benägenhet att konsumera, och den senaste konkursstatistiken antyder en möjlig ljusning på marknaden. Men framför allt är det hotell- och restaurangnäringen som utgör ett positivt undantag och som under en längre tid har redovisat ett sjunkande konkursantal, säger roland Sigbladh.

Stockholm under snittetI Stockholms län ligger antalet konkurser under rikssnittet. Företag inom byggindustrin klarar sig relativt bra i huvudstadsregionen, medan parti- och detaljhandeln har drab-bats värre av konkurser. Tvärtom ser det ut i Västra Götaland och Skåne, där det framför allt är tufft för många byggföretag som kämpar med en otillräcklig efterfrågan.

Utvecklingen för den globala ekono-min är svårbedömd men få experter tror på en snabb ljusning. Dock ger utvecklingen i USA och Asien grund för en viss optimism, medan situatio-nen i eurozonen är fortsatt osäker.

Svårt att sia– Den exportberoende svenska ekonomin är självfallet avhängig att konjunkturen i omvärlden repar sig och just nu är det svårt att sia om när det sker. Under tiden får vi vara tacksamma över många svenska konsumenters välfyllda plånböcker. Även om läget är osäkert är UC:s upp-fattning att konjunkturen är på väg att stärkas, och vi ska komma ihåg att de allra flesta svenska företag har en god betalnings- och överlevnadsför-måga samt en hög kre-ditvärdighet, säger Roland Sigbladh.

Roland Sigbladh, marknadschef på UC


Nyckeltal 2013

Räntor, Svea (f n)

Sparkonto: 2,35 %

Kapitalkonto: 2,65 %

Utlåning från: 6,9 %

Prisbasbelopp

Prisbasbelopp 2013: 44 500 kr




Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad)

Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2013 (KFMFS

2012:1, Verkställighet och indrivning, beslutade den 10 december 2012). Kronofogdemyndigheten föreskriver med stöd av 7 kap.

4 § utsökningsförordningen (1981:981) följande:

1 § Förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett normalbelopp.

2 § normalbeloppet ska för en ensamstående gäldenär vara 4 683 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda

7 736 kr i månaden och för varje barn 2 485 kr i månaden till och med det kalenderåret då barnet fyller sex år och 2 860 kr i

månaden för tid därefter.

3 § Följande normalbelopp i kronor per inkomstperiod ska gälla.

Månad Två veckor Vecka Dag

Ensamstående 4 683 kr 2 185 kr 1 093 kr 156 kr

Makar och jämställda 7 736 kr 3 610 kr 1 805 kr 258 kr

Barn t o m det kalenderår då barnet fyller 6 år 2 485 kr 1 160 kr 580 kr 83 kr

Barn fr o m det kalenderår då barnet fyller 7 år 2 860 kr 1 335 kr 667 kr 95 kr

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till den 31 december 2013.

Referensränta

riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 januari – 30 juni 2013 till 1,0 procent. Enligt 9 § räntelagen (1975:635; se-

nast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av riksbanken. referensräntan skall enligt

denna paragraf motsvara den reporänta som riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs,

till närmast högre halva procentenhet. referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002.

1 jan-30 juni 2013 1,0%

1 juli-31 dec 2012 1,5%

1 jan-30 juni 2012 2,0%

1 juli-31 dec 2011 2,0%

1 jan-30 juni 2011 1,5%

1 juli-31 dec 2010 0,5%

1 jan-30 juni 2010 0,5%

1 juli-31 dec 2009 0,5%

1 jan-30 juni 2009 2,0%

Inkassoavgifter

Lagstadgade avgifter

Arvode Inkasso 180 kr

Arvode betalningsföreläggande 340 kr

Påminnelseavgift 60 kr

Upprättande av amorteringsplan 170 kr

Arvode vid handräckning 375 kr

Myndighetsavgifter

Ansökningsavgift 300 kr

Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr

Stämning 450 kr

Konkursansökan 500 kr

Ansökan om företagsrekonstruktion 500 kr


Viktiga datum juni – augusti 2013

Juni

12 Debiterad F- eller SA-skatt för maj 2013 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.

En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 30 000 kronor, vill undvika kostnadsränta och har ett företag med något av följande beskattningsår:

• 1 februari 2012—31 januari 2013

• 1 mars 2012—28 februari 2013

• 1 april 2012—31 mars 2013

• 1 maj 2012—30 april 2013

räntan börjar räknas fr o m den 13 juni.

Om ditt företag har en omsättning på högst 40 miljoner ska:

• momsen för april 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för maj 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för april 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• en arbetsgivardeklaration för maj 2013 ha kommit in till Skatteverket

Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska:

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för maj 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto

20 En periodisk sammanställning för maj 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

25 En periodisk sammanställning för maj 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten.

26

Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska:

• momsen för räkenskapsår som slutar den 30 april 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 30 april 2013 ha kommit in till Skatteverket


• momsen för maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

• moms- och arbetsgivardeklarationer för maj 2013 ha kommit in till Skatteverket

30 Senast nu ska du som fastighetsägare ha fått följande beslut om fastighetstaxering av Skatteverket:

• allmän fastighetstaxering 2013 av hyreshus, ägarlägenheter, industrier, täkter, elproduktionsenheter och specialenheter

• särskild fastighetstaxering 2013 av småhus och lantbruk

Juli

12 Debiterad F- eller SA-skatt för juni 2013 ska vara bokförd på Skatteverkets konto.


• momsen för maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juni 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för maj 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• en arbetsgivardeklaration för juni 2013 ha kommit in till Skatteverket


• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juni 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto

22 En periodisk sammanställning för juni och andra kvartalet 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

25 En periodisk sammanställning för juni och andra kvartalet 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten.

26 Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska:

• momsen för räkenskapsår som slutar den 31 maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 31 maj 2013 ha kommit in till Skatteverket


• momsen för juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

• moms- och arbetsgivardeklarationer för juni 2013 ha kommit in till Skatteverket

Augusti

12 En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 30 000 kronor, vill undvika kostnadsränta och har ett företag med något av följande beskattningsår:

• 1 juni 2012—31 maj 2013

• 1 juli 2012—30 juni 2013

räntan börjar räknas fr o m den 13 augusti.


• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juli 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto

• debiterad F- eller SA-skatt för juli 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

19


• debiterad F-eller SA-skatt för juli 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

• arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juli 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto

• momsen för april - juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag har tremånadersmoms)

• momsen för juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• en momsdeklaration för april - juni 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag har tremånadersmoms)

• en momsdeklaration för juni 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad)

• en arbetsgivardeklaration för juli 2013 ha kommit in till Skatteverket

20 En periodisk sammanställning för juli 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

26 En periodisk sammanställning för juli 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om ditt företag använder e-tjänsten.

Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska:

• momsen för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

• en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2013 ha kommit in till Skatteverket


• momsen för juli 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto

• moms- och arbetsgivardeklarationer för juli 2013 ha kommit in till Skatteverket

Klipp ut och spara

Helsingfors

Tallinn

RigaÅseda

Hamar

Helsingborg

Göteborg

Köpenhamn

Sastamala

UmeåTrondheim

Zürich

ReeuwijkAmsterdam

Wiener Neudorf

Karlsruhe

SolnaOslo

Belgrad

Budapest

SolnaSE-169 81 SolnaSverige

Evenemangsgatan 31Tel: + 46 8 735 90 00Fax: +46 8 735 42 09

GöteborgBox 2149SE-403 13 GöteborgSverige

Otterhällegatan 12 BTel: + 46 31 17 25 45Fax: + 46 31 711 18 16

HelsingborgKanongatan 157SE-254 67 HelsingborgSverige

Kanongatan 157Tel: + 46 8 735 90 00Fax: + 46 8 735 42 09

UmeåUmestans FöretagsparkSE-903 47 UmeåSverige

Umestans FöretagsparkTel: + 46 8 735 90 00Fax: + 46 8 735 42 09

ÅsedaBox 116SE-364 21 ÅsedaSverige

Skolgatan 8Tel: + 46 8 735 90 00Fax: + 46 474 716 68

[email protected]. nr: 556489-2924Säte: Stockholm

Här hittar du Svea Ekonomi

Documents

#2 2013 Svea tror - playgraphics.se · 2 SVEA UPDATE NR 2 2013 Välkommen till Svea Ekonomi! Sommar och semester betyder högsäsong för bedragare som skickar bluffakturor. Men nu