2007:117

E X A M E N S A R B E T E

Studievanor och inlärningsstilarGymnasieelevers studievanor och dess

koppling till olika inlärningsstilar

Niklas Johansson Andreas Jonsson

Lina Lundmark

Luleå tekniska universitet

Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå

Institutionen för Utbildningsvetenskap

2007:117 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--07/117--SE

Studievanor och inlärningsstilar Gymnasieelevers studievanor och dess koppling till olika inlärningsstilar

av

Andreas Jonsson

Niklas Johansson

Lina Lundmark

”Du är en individ och det är viktigt att hitta ditt sätt att studera.

Hitta de råd och tips som du vill prova och anpassa dem till dig själv.

Ta chansen att förbättra eller förändra ditt sätt att studera.

Ändra en sak i taget.

Du är en individ- hitta ditt eget sätt att studera.”

Rudi Bjerregaard

Abstrakt

Syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor och hur dessa är kopplade till olika

inlärningsstilar. Människan lär på olika sätt, olika inlärningsmetoder passar olika personer.

Det finns tre huvudinlärningsstilar som kallas visuell, auditiv och kinetisk. Människan

använder sig utav alla tre, men det finns oftast en som huvudsakligen används. Åtta

gymnasieelever intervjuades om deras studievanor och vilken inlärningsstil/ar de använder.

Den visuella inlärningsstilen var vanligast förkommande. Även de kinetiska och auditiva

metoderna visade sig populära. Få av eleverna hade fått hjälp att hitta en passande

inlärningsstil utan de hade själva kommit fram till den metod/er de använder. Vi har kunnat

urskilja två sätt att lägga upp studierna. Vissa tyckte att det räcker med att följa med på

lektionerna, andra vill komplettera med egenstudier. Det vi kommit fram till är att lärare bör

hjälpa varje elev att hitta sin egen lärstil. Samtidigt som det är viktigt att vara engagerad och

få elever intresserade av ämnet.

Innehållsförteckning

Inledning 1

Bakgrund 1

De fyra inlärningstilarna 2

Visuell 2

Auditiv 2

Kinestetisk 3

Taktil 3

Faktorer för inlärning 3

Hjärnan-vårt främsta verktyg för inlärning 4

Inställning och motivation 5

Fysisk studiemiljö 6

Studieupplägg 7

Planera 7

Bearbeta 7

Lässchema 8

Förberedelse inför lektionen 8

Läsa 9

Anteckningar 10

Delta 11

Skolansroll 11

Vad säger styrdokumenten? 12

Syfte 14

Metod 14

Metodval 14

Deltagare 15

Intervjuer-genomförande 16

Bearbetning, analys och tolkning 16

Resultat 18

Strategier för ny kunskapsinhämtning 18

Studieupplägg 18

Styr ämnet inlärningssättet? 19

Hur mycket påverkar ämnet ditt intresse att lära? 19

Beståendekunskaper 20

Hjälp med individuell studieteknik 20

Vad anser du vara det viktigaste skälet att gå gymnasiet? 20

Övrigt 21

Sammanfattning av resultat 21

Diskussion 22

Reliabilitet och validitet 22

Resultatdiskussion 22

Fortsatt forskning 25

Referenslista 26

Tryckta källor 26

Internet källor 27

Bilaga Intervjufrågor

Inledning

Som lärare är det viktigt att se till individens bästa, så att alla elever får en chans att lära sig

saker utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller att man som lärare inte bara fokuserar på

vad eleverna ska lära sig utan även hur de ska lära sig det. Att det finns flera olika sätt att ta in

information är allmänt känt, det finns flera studier som visar på detta. Vissa lär sig bäst om de

får se det de ska lära sig, andra om de får höra informationen andra vill känna och röra vid

saker för att komma på hur saker och ting fungerar. Vilken metod som passar bäst är väldigt

individuellt. Ofta är det först när eleven blivit lite äldre som den kommer på hur den lär bäst.

Vi, Andreas, Lina och Nicklas, tycker att det är viktigt att vi som blivande lärare vet mer om

vilka metoder som finns för inlärning. Denna kunskap kommer att ge oss en större möjlighet

att ge våra elever en chans att hitta den metod som är bäst lämpad för deras inlärning så tidigt

som möjligt.

Bakgrund Författaren Bjerregaard (2005) skriver i boken Lärstilar och studieteknik för dig på gymnasiet

att det är viktigt för elever att hitta sin egen lärstil för att underlätta studierna. Kan du som

elev hitta din lärstil samt den miljö och de eventuella redskap som du kan komma att behöva

så är det betydligt lättare att lära sig samt att det går åt mindre studie tid för eleven. De flesta

elever är olika och att en elev inte ska känna sig dum eller utanför bara för att eleven har ett

annat sätt att lära på.

Ofta anklagas någon annan lärare, föräldrar etcetera om eleven inte når ett bra studieresultat,

men enligt Eneroth och Kellkvist (2000) som har skrivit boken Studieteknik är eleverna oftast

för lata själva för att engagera sig då det gäller studieteknik. Oftast klarar sig elever som har

en positiv inställning till ett ämne mycket bra och det gäller att komma ihåg att det är jag själv

som skall lära mig något som kan ha betydelse för resten av mitt liv. Ska resultaten av

studierna bli positiva menar Eneroth (2000) att det alltid gäller att

• ha en positiv attityd till studierna

• var målinriktad och ha god självdisciplin

• ha en god planering av studierna

• använd rätt studieteknik

(s. 11)

Att alla människor lär sig på olika sätt är välkänt. Detta styrs av att människor upplever

lektioner och föreläsningar på olika sätt utifrån de förutsättningar som ges. Det finns många

olika faktorer som har betydelse för hur mycket information som tas in under en lektion.

Eneroth och Kellqvist (2000) menar att dessa faktorer kan till exempel vara intresse, attityd,

motivation och förkunskaper. På vilket sätt som läraren genomför lektionen på har även det en

stor betydelse. I boken Studieteknik står det också att det har stor betydelse om individens

egen stil inte överensstämmer med lärarens stil, då kan det vara ett stort problem att bli

intresserad för det kan vara svårt att hålla sig koncentrerad och då blir det svårt att ta in

information. Där står vidare att det gäller försöka se vad läraren har för stil för kan vi känna

igen den så blir det lättare att lyssna aktivt och förstå läraren. Det gäller att eleven engagerar

sig och visar tydligt för läraren att det finns ett intresse för då byggs förtroende för läraren upp

och på så vis är det lättare att föra en dialog och att behålla intresset. Vidare ska eleven inte

heller vara rädd för att starta en positiv dialog med läraren och berätta och förklara vad läraren

kan lägga till eller ta bort från sina lektioner så att den blir en mer intressant dialog.

De fyra vanligaste inlärningsstilarna

I boken Studieteknik får vi ta del av de tre vanligaste inlärningsstilar och författarna menar att

människan använder sig utav alla tre men att det finns en som huvudsakligen används samt en

nummer två och en tredje som komplement de tre olika stilarna är visuell, auditiv och

kinetisk. Desto mer individen lär känna sin inlärningsstil desto lättare och effektivare kommer

inlärningen att bli. (Eneroth och Kellqvist, 2000)

Visuell

En elev som har den är stilen vill gärna se och läsa det som ska läras in. Dessa elever har ett

bra minne och tänker oftast i bilder dessa elever är ofta väldigt talföra samt att de talar fort. En

elev som är visuell får ut mycket av att använda sig av mindmapping för att först få anteckna

och rita för att senare kunna läsa och upprepa det som ska läras in. (Eneroth och Kellqvist,

2000)

Auditiv

En auditiv elev tar bäst in fakta genom att lyssna och vill höra vad en lärare har att säga. De är

väldigt noga med att kontrollera att de har hört rätt genom att ifrågasätta det läraren sagt. För

auditiva elever så är den bästa inlärningssättet att spela in en föreläsning på band och sedan

lyssna till den igen, dessa elever tycker även om att studera tillsammans med andra. Som

2

auditiv elev kan det vara lättare att ta in information om man samtidigt lyssnar till musik.

(Eneroth och Kellqvist, 2000)

Kinestetisk

En kinestetisk elev vill använda kroppen vid inlärning, genom att ta i saker och att ha

praktiska övningar lär sig dessa elever bäst. En kinestetisk elev har oftast väldigt svårt att sitta

still på lektioner, speciellt då man har en lärare som har mycket katederundervisning med

långa föredrag. Om en kinestetisk elev ska läsa in saker kan eleven gärna gå omkring medan

den läser samt att eleven helst inte ska läsa så länge varje gång utan dela upp läsningen i korta

intervaller i stället. (Eneroth och Kellqvist, 2000)

Det finns även en fjärde inlärningsstil, en av många fler, som kanske inte är lika välkänd.

Dock kan det vara viktigt att lärare känner till denna. Den påminner om den kinestetiska

inlärningsstilen och kallas taktil.

Taktil

En taktil elev gillar att använda händerna mycket, den gillar att rita måla och att använda olika

hjälpmedel typ dator, miniräknare osv. Då en taktil elev ska lyssna på en föreläsning har den

ofta svårt att hålla fingrarna stilla och vill gärna pilla på något, för yngre elever kan det vara

till hjälp att ha en lerklump som eleven sitter och klämmer på medan läraren talar. En taktil

elev bör använda sin känsel så mycket som möjligt vid inlärning.

(http://www.quicknet.se/home/q-112004/taktil.html)

Faktorer för inlärning

Professorerna Dunn och Dunn har kommit fram till att om en elev ska lyckas bra med sina

studier så finns det många olika faktorer som kan spela in för den enskilde eleven. De har

listat fem olika faktorer som har betydelse för inlärning. (Nordung, 2005)

• Omgivande miljö (t.ex. ljud, ljus, temperatur)

• Egna känslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av inre eller yttre struktur)

• Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp),

• Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av näringsintag)

• Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppssätt)

3

Hjärnan – vårt främsta verktyg för inlärning!

Då hjärnan är den plats där all inlärning skall äga rum tycker vi att det är av vikt att vi redogör

för hur hjärnan fungerar vad gällande inlärning.

Hjärnan den förbrukar 25 procent av vårt kaloriintag per dag för att hålla i gång och då är det

förståeligt hur viktigt det är att äta regelbundet så att hjärnan har något att ta energi ifrån.

Människan använder dock endast en bråkdel av hjärnans funktion. Hjärnan brukar delas upp i

en höger och en vänster halva och ju mer dessa halvor kan förmås att arbeta desto större

kapacitet får vi. De två hjärnhalvorna har olika uppgifter. (Kellqvist och Eneroth, 2000)

Vänster Höger

Även kallad den akademiska styr över Även kallad den konstnärliga styr över

språk färg

ord form

matematik bilder

logik fantasi/kreativitet

analys teckna/måla

förklararen intuition

tidsuppfattning musik/rytm

drömmar

känslor

(s. 29-31)

Det är tydligt vilken del av hjärnan som används under skoltiden. När ett barn börjar skolan

använder sig barnet mycket av högerhalva för att sedan övergå till att nästan enbart använda

vänstra halvan. Tyvärr glöms ofta den högra halvan bort fast det är den som står för

kreativiteten, fantasin som gör att vi människor hela tiden strävar mot nya mål samt för vår

sociala kompetens. Forskare menar att för att nå riktigt bra resultat gäller det att stimulera

båda halvorna. (Kellqvist och Eneroth, 2000)

Det finns även andra teorier som menar på att det kellqvist och Eneroth (2000) skriver om de

båda hjärnhalvornas uppgifter inte stämmer helt. Forskaren Ornstein (1988, 1996) som har

forskat tillsammans med nobelpristagaren Sperry har skrivit ett antal böcker om hjärnan.

Ornstein skriver att hjärnan har utvecklats i 500 miljoner år. Ornstein menar att hjärnan har

byggts på med olika lager från olika tidsepoker. Hjärna har vuxit till ett kompendium av olika

4

kretsar som har lagts ovan på varandra och det hela har blivit ett väldigt komplext system där

människan inte riktigt vet hur hjärnan fungerar. Ornstein menar att det har stor betydelse hur

hjärnans funktioner fungerar beroende på hur vi sköter oss som individer vad det gäller vila,

vad vi äter och i vilken sinnes stämning vi befinner oss i. Ornstein skriver också att det går

dela upp hjärnbalken i två halvor och säga att en person i bland använder den ena halvan mer

än den andra (till exempel en teoretiker kontra en praktiker). Ornstein har gjort experiment

med hjärnan och har då använt sig av elektriska spänningar i huvudsvålen och det har visat sig

att de flesta aktiverar sina hjärnhalvor en åt gången medan de läser eller tecknar t.ex. När

någon gör vardagliga sysslor så växlar det mellan halvorna. Ornstein menar dock att det är

väldigt förenklat att säga att hjärnan är delad i två halvor det hela är mer komplicerat än så

men författaren menar att det ger en hyfsad förenkling så att man förstår vad det handlar om.

Inställning och motivation

Torres och Trost (2000) skriver att en elevs inställning till sina studier betyder väldigt mycket

exempelvis om eleven ser på sina studier som en yrkesutbildning som den ska ha nytta av i

sitt arbetsliv så har eleven en speciell inställning till sina studier. Då väljer eleven kanske mer

ut en del av utbildningen den del som eleven tror sig ska ha mest nytta av och går in hårt för

den och prioriterar bort sådant som eleven inte tycker sig ha någon nytta av. Om en elev

däremot ser studierna som en chans att lära sig och bredda sitt kunnande allmänt så väljer

eleven att fördjupa sig och få en mer förståelse åt helheten och väljer oftast bort detaljer. Om

en elev däremot ser på studierna som ett måste så försöker eleven oftast att endast lära sig det

den tror ska komma på provet så att den klarar sig och ignorerar resten. Så det har en stor

betydelse på hur en elev ser på sina studier och det gör att motivationen blir väldigt olika

mellan elever.

För att få effektiva studier menar Angelöwe (2003), författare av boken Konsten att lyckas

med sina studier att man måste tro på sig själv för att styrka sitt självförtroende. Författaren

menar att det inte är någon skillnad i att studera eller bli bra på något annat i livet, för att

lyckas måste personen tro på sig själv vara motiverad ingen blir fotbollsproffs om inte är

motivation finns. Det gäller att se till att motiverar sig själv och inse att just nu i mitt liv

betyder det här mest och då är det desamma att jag engagerar mig för om jag gör det så blir

det mer intressant vilket i sin tur leder till en lättare inlärningsförmåga.

5

Angelöwe (2003) tycker vidare att det gäller att ha distans till det som görs man får faktiskt

misslyckas här i världen det gäller bara att inte ge upp. Det går att påverka mycket av ens

studier bara studenten är motiverad, tror på sig själv och ger det tid. Planering är ett måste,

och där skall ett tidsschema finnas för studierna. Även miljön kan vara beroende på hur ens

studier lyckas, det gäller att se till så att man inte blir störd och att allt material finns i sin

närhet så att det går ha full fokus under den planerade studietiden.

Ett bra sett att lära sig att studera effektivt är att man tar sig en funderare om hur man la upp

sina studier inför ett prov- tenta då det gick dåligt samt att man jämför med en som gick bra.

Ta reda på vad det var för skillnad i sättet att studera och analysera det så att du kan ta lärdom

av det till nästa gång. (Angelöwe, 2003)

Fysisk studiemiljö

När vi gick igenom våra intervjusvar var det någon elev som nämnde studiemiljön. Detta

gjorde att vi kände att det borde finnas med ett stycke i bakgrunden om just detta.

Som vi tidigare har skrivit så gäller det att få elever så motiverade som möjligt för att de ska

lyckas med sina studier. De flesta eleverna motiverar sig själva i första hand, i andra hand av

vuxna och lärare samt en liten del av kamrater enligt författarna till rapporten En väg mot

individualisering (Hallöf, Morin och Nilsson, 2005). I de allra flesta skolor sitter eleverna på

trä stolar hela dagarna trots att en större andel av eleverna vill sitta informellt, till exempel i

en mjuk soffa, när de läser för att de ska lära sig bäst. (Bergström och Johansson, 2006)

Många elever vill även höra musik när de studerar samt att de vill ha en dämpad belysning.

Det har även framkommit att flertalet elever är i behov att röra på sig samt att äta något

medan de studerar. (Hallöf, Morin och Nilsson, 2005)

6

Studieupplägg

Denna del om studieupplägg är i stor del vinklad mot högskolestudier. Många gymnasieelever

går dock vidare till högskolestudier och gymnasieskolan ska förbereda eleverna för eventuella

vidare studier. Vi anser även att det går att dra nytta av detta upplägg även på gymnasienivå

och tycker därför att det är relevant.

Enligt Torres och Trost (2000) är inställningen till sina studier bland det viktigaste för att nå

ett bra studieresultat. Startar en elev med negativ inställning redan innan en kurs är det

mycket svårt att få ut ett bra resultat av kursen men är eleven istället positiv och ser fördelar

med att få lära sig något nytt så är mycket vunnit redan innan kursen startar. Det finns många

förslag metoder för att nå ett bra resultat. Ett sätt är att planera och läsa på ett smart sett.

Delta

Anteckna

Läsa

Planera

Bearbeta Lässchema

Förberedelser

Studie upplägg

Planera

Bearbeta

De flesta elever har en viss studievana som de alltid har haft och använt sig av i sina studier

oavsett vilket studiesammanhang det är frågan om. Att kunna anpassa sin strategi efter vilka

olika moment det är frågan om är det sällan att någon gör. De flesta studenter läser sina texter

i böcker och annan information som kan fås rakt upp och ner och är de då inte någon av de få

människor som kan tolka direkt de läser så fastnar oftast väldigt lite, om studenten inte

7

kompletterar läsningen med andra metoder. Så det gäller att eleven bearbetar det som skall

läsas och utifrån det väljer den metod som eleven tycker är lämplig för att lära sig så mycket

som möjligt av det material som finns. (Torres och Trost, 2000)

Lässchema

Inför en ny kurs är det bra att kan ägna lite tid till att ta reda på vilka mål kursen har samt vad

läraren har för syfte med kursen. Det kan göras genom att titta i läroplanen eller tidigare

scheman eller prata med någon elev eller lärare som har gått kursen tidigare. Gör en elev detta

så har den fått en bra grund om vad den här kursen kommer att handla om och kan planera sitt

studerande bättre. (Torres och Trost, 2000)

Inför en ny kurs är det bra att även ha gjort upp ett schema när kurslitteraturen skall läsas och

att tänka på inte läsa så mycket sista veckan inför ett prov eller förhör utan då mera bearbeta

det material som redan finns. Det är viktigt att hålla sitt schema och vara noga med vilodagar

samt att ta reda på när på dagen som inlärningen är mest effektivt. Det kan tas reda på genom

att föra dagbok under en period. I denna dagbok ska det föras in vilka slags böcker som lästs,

när på dygnet de lästs och hur lång tid det tar att läsa dem. Förs denna dagbok skulle eleven

snabbt märka att den inte alltid läser allt innehåll lika effektivt. Om eleven vet när på dagen

som den bäst tar in information och kan eleven lägger upp schemat efter det. (Torres och

Trost, 2000)

Förberedelser inför lektion

Inför en lektion är det viktigt att ta reda på vad den skall handla om och att i god tid ha

studerat vad lektionen skall handla om. En elev kan man med fördel ha förberett några frågor

om saker den vill veta mer om eller för att få något förklarat mer ingående, det är även bra att

ha valt ut några ställen som känns mer relevanta än andra för att vara mer på alerten då dessa

delar tas upp. Det är även viktigt att ta reda på vad läraren har för stil för att kunna anpassa sitt

förberedande efter hur läraren går till väga. (Torres och Trost, 2000)

Följer eleven det schema som gjordes när kursen startade så har eleven oftast gott om tid de

sista dagarna innan ett prov. Då kan eleven strukturera upp sina anteckningar samt ägna sig åt

att repetera. För att kunna få en effektiv inläsning gäller det att veta vilken sorts prov ens

lärare gör, är detaljer viktiga eller gäller det att ha greppat helheten. Det görs enklast genom

8

att fråga läraren om vilken typ av prov som det ska bli, och detta bör studenterna göra i början

av en kurs så att de vet hur de ska planera sitt studerande. (Torres och Trost, 2000)

Läsa

När en elev ska läsa kurslitteratur så menar författarna Torres och Trost (2000) att det är

bättre att eleven läser fort och inte alltför sakta och med eftertanke de menar att det då är lätt

att tappa fokus. När en person lär sig läsa ska den läsa sakta och med eftertanke, men vid

inlärning menar författarna att det är bättre att snabbt läsa texten. Att inte läsa varje ord gör

det lättare att vara koncentrerad och det går ändå att få ett mycket bra sammanhang om det

som lästs. Författarna menar att en elev ganska fort kan träna upp sin läshastighet, när eleven

har kommit så långt att tre till fyra rader utgör en helhet så har eleven kommit till en hastighet

som är ungefär som vårt vanliga tänkande.

Genom att vi gör om texten till att påminna om vårt eget sätt att tänka kommer också

texten att bli inte bara lättläst utan också lättänkt. Här igenom förstår vi lättare vad vi

läser och vi kommer också lättare och bättre ihåg vad vi läst. (s. 52).

Skulle det vara något som eleven då vill fördjupa sig i lite mer så kan den läsa det stycket lite

extra. Givetvis finns det tillfällen då det inte är att rekommendera att läsa fort till exempel när

om eleven ska analysera vissa detaljer så måste den läsa ordenligt och förstå varje ords

mening.

Det vanligaste sättet att läsa en lärobok på är att läsa från första sidan till sista sidan, vilket

kan funka för en del men det är ganska tidsödande. Det är viktigt att eleven planerar sitt

studerande samt gör scheman och då är det bra om eleven använder ett annat sett att läsa på

menar författarna. För schemats skull så är det bra att studerar boken och skaffar en

uppfattning om boken som ska läsas, först då är det lättare att få tidsschemat att funka. Att

börjar med att tvärtitta igenom förordet räcker oftast, sedan kan det vara bra att läsa

innehållsförteckningen och titta vilka rubriker som finns. Utifrån rubrikerna som verkar

intressanta slår eleven upp rätt sida tittar på underrubriker och verkar det intressant så kan

eleven ögna i genom kapitlet för att sedan gå tillbaka till innehållsförteckningen och väljer ett

nytt kapitel och gör samma sak. Så går det att göra med hela boken. När eleven läst det den

tycker verkar vara mest intressant kan eleven börja från början och läsa boken, då framförallt

de kapitel som inte ögnats igenom. Eleven bör dock inte gå på ett nytt kapitel förrän den har

9

förstått vad det föra kapitlet handlade om för då kan det bli svårt att få ihop helheten. För att

få en bra förståelse för vad kapitlet handlade om kan det vara en fördel att göra en kort

sammanfattning efter kapitlen som lästs. (Torres och Trost, 2000)

Anteckningar

Att anteckna det är något som hör till studielivet och enligt Torres och Trost (2000) så ska

elever också föra anteckningar vid studier. Att anteckna är ett sett att bearbeta studie material

på. Vad studenter däremot är dåliga på det är att anteckna på olika sätt. Elever antecknar på

det sätt de alltid har gjort och mycket beror enligt Torres och Trost på att det sällan finns tid

till att experimentera med anteckningarna, för att se om det finns ett annat sett som kanske

skulle passa bättre. Då en elev har testar olika sätt att anteckna på så bör den utvärdera sina

anteckningar flera gånger för att kunna se vilket sätt som passar bäst.

Att studenter för anteckningar innan de börjar läsa är inte bland det vanligaste men enligt

Torres och Trost (2000) så är det ett väldigt bra alternativ. Syftet med att föra anteckningar

innan inläsningen börjar är att eleven tvingas tänka till om ämnet, skärpa sin uppmärksamhet

och sortera sina tankar så att eleven är förberedd på det ämne som kommer. Det mest

effektiva sättet för en student att föra anteckningar på före inläsning är att göra en mindmap

över det den redan vet om ämnet, då har hjärnan redan börjat arbeta och studenten är som sagt

redan en bit på gång.

Att anteckna och läsa samtidigt är ett utmärkt sätt för elever att lära sig, det gör att eleven

bearbetar det som den tycker är väsentligt. När det sedan är dags för repetition så är det ett

mycket lättare att läsa anteckningarna som gjorts jämfört med att läsa all text igen. Anteckna

det kan göras på många olika sett, eleven kan stryka under det den tycker är viktigt. Om

elever gör det tycker författarna av boken Studieteknik att det är bra om de använder sig av

olika färger och t.ex. stryker under citat med en färg och det som eleven klassar som mycket

viktigt med en färg osv. vilket leder till att eleven även är mer alert för att kunna välja färg.

Ett annat vanligt sett att anteckna på är att skriva ner anteckningar i ett block, och där är det

olika hur det görs, en del antecknar endast nyckel ord medan andra skriver mer och en del

ritar, gör figurer, mindmaps, ja det finns massor av olika förslag. Ett annat förslag är att

medan eleven läser gör den frågor och då är det bra om eleven skriver ner sidnumret där

svaret finns så är det lättare sedan då frågorna sedan ska besvaras. Detta sett påminner en del

om ett prov och är oftast ett mycket bra alternativ. Att tala om vad som passar en individ bäst

10

går inte utan det är upp till varje individ att pröva sig fram och se vilken metod som passar

bäst. (Torres och Trost, 2000)

Att anteckna på lektionen är givetvis väldigt bra men även här gäller det att eleven hittar det

som passar bra för eleven själv. Det är även väldigt viktigt att eleven vet vad föreläsaren har

för stil så att den vet om föreläsaren endast upprepar det som står i boken, då räcker det oftast

att bara anteckna lite stolpord. Om däremot föreläsaren har mycket utöver det som står i

litteraturen så gäller det att vara på läst om vad det handlar om för då är det betydligt lättare

att veta vad som skall sorteras bort och vad som är viktigt. Att göra mindmap under en

föreläsning kan enligt författarna vara svårt. Det beror på att det är svårt att veta vad som skall

vara centralt i mindmapen. För det är inte alltid så att föreläsaren börjar med det som är

viktigast och då kan det bli svårt att hålla reda på allt. Det går då åt mycket energi till att hålla

ordning på mindmapen vilket kan leda till att eleven inte klarar att hålla fokus på föreläsaren

hela tiden. Oavsett vilket sätt som eleven väljer att föra sina anteckningar på så är det bra om

eleven går igenom dem efteråt och fyller i sidnummer var i litteraturen det går att hitta mer

om det som antecknats. (Torres och Trost, 2000)

Inför ett prov så är det frågan om att bearbeta sina anteckningar på det sätt som eleven själv

tycker är bra, eftersom det gäller att kunna så mycket som möjligt. I boken Studieteknik så

menar författarna att det är bra att repetera anteckningarna, och ett sätt att göra det på är att

renskriva anteckningarna, men det kan vara ganska tidskrävande. Författarna rekommenderar

ett annat sätt som heter flash cards. Denna metod går ut på att eleven har pappers bitar i

storleken A5- A6 och skriver nyckel ord eller nyckel ämnen på ena sidan för att på andra

sidan skriva en vidareutveckling av nyckelordet samt vilken sida det går att hitta mer

information om det i litteraturen. Författarna menar att detta sett är bra bland annat för att det

är lätt att ta med dessa lappar och därmed på ett enkelt sätt repetera lite då och då. (Torres och

Trost, 2000)

Delta

Hur mycket en elev får ut av en lektion eller föreläsning beror mycket på eleven själv.

Kommer eleven dit och är helt oförberedd och allmänt ointresserad så kommer eleven inte att

ta in mycket information. Att gå på en lektion är precis som med allting annat, det gäller att

komma väl förberedd genom att det material som finns gåtts igenom. Har eleven dessutom

11

fört anteckningar och möjligen har några frågeställningar klara så kan den aktivt delta på

lektionen. (Torres och Trost, 2000)

Då det gäller seminarier så förväntas det att eleven skall delta. Då gället det verkligen att ha

satt sig in i ämnet som det handlar om. Den som håller i föredraget har ofta valt detta

arbetssätt mycket för att elever skall delta, och då har eleven ett stort plus om den ser till att

ha läst på ordentligt inför seminariet. På ett seminarium så får eleven fram vad föreläsaren

tycker är viktigt vilket kan vara bra att veta längre fram. Eleven ser också ganska tydligt hur

mycket den kan om ämnet. (Torres och Trost, 2000)

I grupparbeten finns både för- och nackdelar och det beror främst på vad man är för en sorts

person. Fördelar med grupparbeten är att det är många som diskuterar runt ett ämne. På så sätt

framkommer många olika tankar samt att det finns många bollplank att bolla idéer med. Det

finns också de som är lite passiva i den stora klassen kanske lite beroende på blyghet sådana

personer kan blomma ut i mindre grupparbeten där de känner sig trygga. Många gånger knyter

eleverna även kontakter med varandra som de inte hade gjort annars, eleverna får se nya sidor

av varandra som kanske inte kommer fram i en större grupp. Nackdelar med grupparbeten kan

vara att det finns elever som gömmer sig och sitter mest tyst och kanske mest passar upp de

andra i gruppen än att aktivt deltar i grupparbetet. Det kan ju även bli så att grupprocessen gör

att det blir problem i gruppen och det kan lätt bli lite dålig stämning i gruppen och det kan ren

av förekomma mobbing inom gruppen. Det gäller även att gruppen planerar vad som ska göra

och att gruppen hela tiden ser till att planeringen följs. Tiden går ofta fort och det är lätt att

sitta och prata om sådant som inte har med arbetet att göra. Det är även bra att göra ett schema

för grupparbetet så att alla kan planer utifrån det. (Torres och Trost, 2000)

Vad säger styrdokumenten?

Då vi i Sverige har en läroplan som alla skolor ska följa tycker vi att det är av vikt att förklara

vad just läroplanen säger om inlärning och studieupplägg. Detta för att ge en bild av vilken

roll skolan har gällande detta.

Enligt läroplanen för det frivilliga skolväsendet, Lpf94 ska alla elever erbjudas en likvärdig

utbildning. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma

sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika utan att hänsyn skall tas till elevernas

olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå.

12

Det är inte skolan som ska förmedla den kunskap som eleverna behöver utan det väsentliga är

att skolan skapar de bästa förutsättningarna för bildning, tänkande och kunskapsutveckling.

De kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har

från bl.a. arbetslivet är något som skolan ska ta tillvara. Skolans värld ska förbereda eleven

inför livet efter studierna. De uppgifter som en elev har i skolan ska hjälpa eleven att växa och

utvecklas efter sina egna förutsättningar. Att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för

personlig utveckling är något som varje elev ska förstå. Målet är att detta ska ge en positiv

inställning till lärande och att elever med negativa skolerfarenheter ska kunna ändra sin

uppfattning. (Lpf94) ”Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.”

(s. 6)

Det finns uppsatta mål som skolan ska sträva efter. Det gäller att sträva efter att eleven • tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas,

• utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och utvecklar

förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra

• tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. (s. 9)

För att eleven ska nå dessa mål ska läraren • utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

• stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, organisera arbetet så att eleven

• utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin

förmåga

• successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar,

• stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter

• utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan (s. 11)

Vidare står det i läroplanen att alla elever ska ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga

och ta ansvar inom skolan. Elevernas ska ta ansvar för att planera och genomföra sina studier

samt att de ska även få vara delaktiga i att utforma innehåll och former för studierna. (Lpf94)

13

Skolans roll

I boken Större än du nånsin tror (1999) går att läsa att Skolans viktigaste funktion idag är att stärka eleverna och ge dem självkänsla […]. Att respektera varje barn

utifrån dess speciella, kulturella bakgrund, för den innehåller alltid något eget, och alltid något som kan ses

som, och bli, en tillgång. (s. 175)

Skolan ska hjälpa elever att komma vidare i livet vi har passerat industrisamhället i dag

förutom i skolan. Författaren Johansson menar att dagens skolor inte motiverar elever att vilja

gå vidare. Elever i dag lever redan i ett samhälle som har utvecklats väldigt mycket men

skolan ligger fortfarande kvar i gamla spår. I dag skall skolan inrikta sig mer på lärandet och

att lärare ska kunna hjälpa sina elever så att de utvecklas och vill vidare i livet. (Lytsy och

Mellberg, 1999). Lärandet är en aktiv process och en lärare kan inte lära en elev om inte

eleven själv vill ta in informationen som den ges. Det är inte det viktigaste att en lärare kan

allting inom ett ämne utan det viktigaste är att läraren kan motivera eleven få eleven att vilja

lära sig det är själva kärnan. (Ahlmark och Sandberg, 2004)

SyfteSyftet är att undersöka gymnasieelevers studievanor, samt hur dessa studievanor är kopplade

till olika inlärningsstilar.

Metod

Metodval

Det finns olika typer av metoder för att samla in data.

Intervjun framställs som en lämplig metod för att skaffa fram autentisk eller äkta kunskap,

och intervjuarens uppgift är att avslöja den sanna identitet som befinner sig under ytan.

Intervjun är inte bara en fråga om teknik utan också ett analytiskt sätt att närma sig kvalitativa

data. Kvalitativa forskare hävdar också att de kan få en djupare förståelse av sociala fenomen

än vad man kan få av kvantitativa data. (Ryen, 2004) Djupintervjuer är det främsta

instrumentet bland mjukdatametoderna. De går ut på att ett fåtal personer intervjuas kring

vissa givna punkter eller teman, men helt utan strukturerande formulär. (Svenning, 2003)

14

En enkätundersökning är lättare att utföra mot en större grupp än vad en intervju är. En enkät

är lätt att kopiera upp och det är ingen större kostnad med enkäten, den kan lätt skickas med

post och sammanställaren kan sedan i lugn och ro sitta och gå igenom svaren. En enkät kan

också vara till fördel vid användning av känsliga frågor. Däremot så är det oftast ett större

bortfall i enkät än i en intervju, samt att det inte finns någon möjlighet till följdfrågor i

enkäten och det går inte heller se på personen i fråga om den verkligen menar det den skriver.

Det kan även finnas med de som har svårt att uttrycka sig skriftligt samt att det inte går att

styrka vem som är vem på en enkät undersökning. (Ejlertsson, 1996)

Observationsmetoden i stort, lämpar sig bäst för studier av beteenden vid väl avgränsade

områden, såsom klassrum, daghemarbetslokaler, religiösa möten etcetera . (Svenning, 2003)

Vilket inte var aktuellt i vårt fall då detta är otroligt tidskrävande. Det skulle även innebära att

vi skulle besöka eleven i hemmet något som vi tror skulle påverka möjligheten att hitta

frivilliga undersökningspersoner.

Vårt metodval föll på intervjuer. Då syftet var att undersöka gymnasieelevers studievanor men

även att se hur dessa studievanor är kopplade till olika inlärningsstilar och om det finns andra

faktorer som kan påverka inlärningen behövde vi få ett djup i den data som insamlades. Den

information som en enkät skulle inbringa ansåg vi vara för ytlig för att få ett kvantitativt och

kvalitativt underlag till vårt syfte. Observation som metod uteslöts då detta är en väldigt

tidskrävande metod samt att den skulle innebära ett eventuellt obehag för eleven då vi skulle

vara tvungna att besöka elev i hemmet något som vi ansåg skulle försvåra möjligheterna att

finna frivilliga deltagare.

Deltagare

Vi valde att intervjua åtta personer. Vi hade inte bestämt hur många vi skulle intervjua innan

vi påbörjade studien men vi trodde att vi behövde intervjua minst fem personer för att få ett

bra underlag för resultatdelen. Efter fem intervjuer gjorde vi bedömningen att det behövdes

fler. Det underlag vi fått in var för tunt och vi hade inte hittat något mönster. I slutändan

deltog åtta personer. När vi intervjuade dessa personer hade vi flera exempel på

inlärningsstilar men hade börjat se ett mönster. Därför gjorde vi inga fler intervjuer. Vi valde

att intervjua fyra tjejer och fyra killar för att eventuellt kunna jämföra om det är någon

skillnad mellan tjejer och killars inlärning. Genus var något som vi senare valde att inte lägga

någon större vikt vid då det ej går att göra en generalisering utifrån endast fyra intervjusvar.

15

De elever som vi valde att intervjua läser vid olika gymnasieprogram, så väl praktiska som

teoretiska. Eleverna går i årskurs tre. De program som är representerade är hotell och

restaurang och samhällsprogrammet. Där Hotell och restaurang representerar de praktiska

programmen och samhällsvetenskapliga programmet de teoretiska.

Intervjuer – genomförande

Innan genomförandet så läste vi ett par fackböcker i syfte att skaffa kunskap om förfarandet

vid en intervju. Dessutom så genomfördes en del pilotintervjuer för träningens skull.

Pilotintervjuerna gjordes för att vi skulle få en chans att testa intervjufrågorna, för att minska

risken att de feltolkas. Under dessa tester provade vi även hur vi skulle vara placerade rent

fysiskt för att få en så neutral situation som möjligt samt att ljudupptagningen skulle vara av

en tillfredsställande ljudkvalité.

Naturligtvis så upplystes samtliga undersökningspersoner om att allt var strikt konfidentiellt.

Innan genomförandet fick samtliga en kort information om vad som var syftet med intervjun

och varför den bandades. Det gavs givetvis möjlighet att ställa frågor om sådana fanns. Sedan

valde de vi tillfrågat om de verkligen ville vara med i studien. Vissa valde att inte vara med.

Intervjun genomfördes av en person i vår grupp i februari månad 2006 under veckorna sex,

sju och åtta. En viktig detalj var att försöka skapa så bra kontakt som möjligt med de

intervjuade. När så krävdes så ställdes kompletterande uppföljningsfrågor utöver den på

förhand konstruerande intervjuguiden. De intervjuade hade inte fått ta del av intervjufrågorna

i förhand då vi vill få spontana svar. Alla intervjuer avslutades med att de intervjuade fick

möjlighet att ta upp ytterligare tankar som uppkommit under tidens gång. Strävan var att hela

tiden föra en normal konversation trots själva intervjun.

Bearbetning, analys och tolkning

Det finns fler sätt att bearbeta, analysera och tolka det material som fås in via till exempel en intervju. Kvale (1997) tar upp fem metoder, dessa fem är

1. Koncentrering

2. Kategorisering

3. Berättelse

4. Tolkning

5. Ad hoc (s. 173)

16

Vi valde att använda oss av Ad hoc, vilket innebär att vi använde olika angreppssätt och

tekniker för att skapa mening i materialet. Vi har alltså fritt kunnat växla mellan de olika

metoderna.

Det vi gjorde först var att skriva ut våra intervjuer, detta gjordes under vecka nio. Det var inte

den person som utfört intervjuerna som skrev ut dem. Intervjuerna skrevs ut ordagrant i

talspråk för att inte missa någon information. När sedan intervjuerna skrivits ut gick vi under

vecka tio igenom texten och tog bort onödiga ord för att få en enklare text att analysera.

Texten lästes igenom noga under vecka 11 för att vi alla tre skulle veta vad eleverna sagt och

för att skaffa sig ett allmänt intryck av materialet.

Under vecka 12 och 13 gick vi tillbaka och markerade den information som vi tyckte var

viktig utifrån vårt syfte. Vi gick igenom fråga för fråga för att hitta likheter och skillnader

mellan de olika personernas intervjusvar under vecka 14. Två författare vid namn Miles och

Huberman som lagt fram 13 Ad hoc-metoder för skapande av mening i kvalitativa texter.

Dessa 13 metoder är ordnade från det beskrivande till det förklarande och från det konkreta

till det begripliga och abstrakta.

Deras första metod är precis den vi använde till att börja med. Alltså att försöka hitta mönster

och teman för att kunna se vad som hör ihop. Detta har vi gjort genom att jämföra svar och

försöka hitta likheter och skillnader i de svar vi fått något som gjordes under vecka 15 och 16.

Miles och Hubermans tolfte och trettonde metod är att bygga en logisk kedja av bevis och

skapa ett begreppsligt/teoretiskt sammanhang. Detta görs för att få en sammanhängande

förståelse av den data som samlats in. Detta gjorde vi vecka 17 genom att sammanställa de

mönster, likheter och skillnader som vi hittat. När vi sammanställt alla intervjuade personers

svar kunde vi se ett mer övergripande sammanhang. (Kvale, 1997)

17

Resultat Vi har valt att ändra lite på ordningen på intervjufrågorna i resultatet. Detta efter att vi sett att

svaren på de olika frågorna i vissa fall går in i varandra. Vidare har vi valt att redovisa även

de frågor som inte är direkt kopplade till vårt syfte då vi tycker att de i vissa fall är indirekt

relaterade till de svar vi fått på andra frågor och då vi tycker att de kan vara av intresse för

eventuella vidare studier.

Strategier för ny kunskapsinhämtning

I svaren ser vi flera av inlärningsstilarna representerade. Kombinationen att läsa och anteckna

är återkommande. Att själv få skriva ner de fakta som man ska lära in är något som flera av

eleverna använder när de studerar inför ett prov eller förhör. Många vill även pröva göra

saker själv för att lära sig, detta känns igen från den kinestetiska inlärningsstilen. Auditiva

inlärningsstilen var en stil som vissa elever använde sig av. De ville helst att läraren skulle

berätta på ett intressant sätt så att de får höra det de ska lära sig. De flesta elever nämnde dock

att de gärna antecknar eller gör mindmaps, detta är något som man återfinner i den visuella

inlärningsstilen. Om man kollar på skillnader och likheter mellan könen så föredrar killar i

större utsträckning den kinestetiska inlärningsstilen, det vill säga de lär sig bäst om de själv

får prova att göra något de ska lära sig. Den visuella inlärningsstilen är representerad hos båda

könen. Det var dock något vanligare att tjejer använde sig av anteckningar vid inlärning av

kunskap. Samma sak med den auditiva stilen, den finns representerad både hos tjejer och

killar även om det inte var alla som tyckte att inläsning av kunskap gav något resultat.

Vidare kan man se att väldigt få av de intervjuade eleverna använder sig av endast en

inlärningsstil utan de använder sig av flera olika stilar utifrån ämne.

Studieupplägg

Den här frågan tolkade eleverna på olika sätt, vissa berättade om det tidsmässiga upplägget

medan andra pratade om själva tillvägagångssättet, då vi ville få med bägge valde vi att gå in

och styra intervjuerna så att vi fick svar på både tidsupplägg och tillvägagångssätt.

När det gäller upplägget av studierna i förhållande till tid så finns det två grupperingar. De

som inte läser alls inför prov och förhör samt de som väljer att börja läsa en ca vecka innan.

Det har dock inte framkommit att någon elev väljer att försöka läsa in allt kvällen innan utan

att man antingen väljer att börja läsa ungefär en vecka innan eller inte studera alls i förväg.

18

Vanligt är att man börjar ungefär en vecka innan och läser lite varje dag för att de sista

dagarna lägga mer tid på studierna. Men det finns även de som väljer att inte ägna någon fritid

till studier utan försöker lyssna på lektionerna och ta in kunskapen på detta sätt.

Tillvägagångssätten för inhämtning av kunskap är olika men vi ser återigen att de visuella och

auditiva metoderna är starkt representerade. Även här ser vi två olika typer av upplägg. Vissa

elever börjar ca en vecka innan med sina studier, vanligtvis genom att de först läser igenom

det material de ska lära sig för att sedan göra anteckningar och mindmaps. Andra förlitar sig

på den kunskap de fått på lektionerna och väljer att inte lägga ner speciellt mycket tid att

studera inför ett prov eller förhör.

Styr ämnet inlärningssättet?

Ämnets karaktär påverkar hur man lägger upp sina studier men intresset för ämnet verkar har

större påverkan på studerandet. En elev säger ”det är lättare att plugga om det är ett ämne man

tycker är intressant”. Tydligt är att det spelar stor roll om man tycker att ämnet är intressant

eller inte. Det verkar vara så att de tycker att det är lättare att plugga och att hålla uppe

koncentrationen om ämnet är intressant.

Vissa elever säger att de lägger upp sitt pluggande på samma sätt oberoende på ämne medan

andra har hittat olika metoder för olika ämnen. När det gäller att lära sig glosor eller

matematik verkar eleverna tycka att det är bäst med upprepning, typ skriva glosorna eller

räkna talen flera gånger. Detta är en metod som känns igen i beskrivningen av visuell

inlärning. En elev menar på att ”man kan ju inte direkt läsa in matte det måste man ju sitta och

räkna”. En annan säger ”engelskaglosor lär jag mig bäst genom att skriva dem typ tusen

gånger […] Är det ett läsämne läser jag texten massor med gånger”.

En elev påpekar att det beror mer på läraren än på ämnet, om läraren är bra blir det lättare att

lära sig.

Hur mycket påverkar ämnet ditt intresse att lära dig nya saker i skolan?

Redan på frågan om ämnet påverkar inlärningssättet fick vi en antydan om vilket svar vi

skulle få på frågan om ämnet påverkar intresset för att lära sig nya saker. Hur intressant ett

ämne är verkar spela ganska stor roll i alla fall när det gäller hur villig man är att försöka lära.

En elev säger, ”Är det intressant och läraren är bra så orkar jag ju lyssna på vad läraren säger.

19

Det är svårt att vara koncentrerad om läraren är tråkig och dessutom pratar om tråkiga saker

som typ celldelning”. Det som är genomgående är att det är betydligt mycket lättare att plugga

om man tycker att ämnet är intressant. En elev säger att ”det är klart att det är lättare om det är

roligare” och en annan menar att man orkar mer om ämnet är roligare. En av de intervjuade

personerna uttrycker sig så här ” Det är klart att det är lättare att plugga om det är ett roligt

ämne. Jag gör på samma sätt men om det är ett tråkigt ämne så lägger jag inte ner lika mycket

tid”.

Bestående kunskaper

Hur länge man minns man det man försökt lära sig? Här är de intervjuade eleverna överens

om att man kommer ihåg saker man tycker är intressant övriga saker minns man inte alltid så

länge. Det fanns dock någon elev som ansåg sig komma ihåg det mesta, kanske inte bra nog

för att få MVG om man skulle göra proven igen men helt klart tillräckligt för att få godkänt.

Några av de killar vi intervjuade påpekade även att det man lär sig finns kvar även om man

inte tror att det finns där. Repetition är ett bra sätt att minnas saker.

Hjälp med individuell studieteknik

Av de elever vi pratat med hade få av dem fått hjälp med att hitta sin rätta lärstil. Det är endast

en elev som säger att det under skoltiden funnits möjlighet att få prova på olika inlärningssätt.

Denna elev hade på en temadag fått prova på olika inlärningsstilar. Övriga elever har själva

kommit på vilken metod som passar dem bäst. Vilket sätt som är bäst lär man sig med åren.

Eleverna verkar ha provat olika metoder för att tillslut fastna för en som passar dem och det

ämne de ska lära sig.

Vad anser du vara det viktigaste skälet till att gå gymnasiet?

På frågan om varför man går gymnasiet är våra intervjupersoner i stort sett eniga. Man går

gymnasiet för att man ska komma vidare i livet. Det kan antingen vara vidare till fortsatta

studier eller till ett arbete. Flera elever är inställda på att läsa vidare medan andra vill ut i

arbetslivet direkt efter gymnasiet. Oavsett vilket mål de har så verkar eleverna tycka att

gymnasiet är rätt väg för att nå målet. Det framkommer även att det finns en social aspekt på

det hela, en elev säger ”alla andra går ju, det är en social grej” och att elever faktiskt tycker att

det är roligt att gå till skolan.

20

Övrigt

Flera av eleverna tycker att elever borde få lära sig hur de ska studera. De verkar ha insikt i att

vi alla är olika och att elever måste få prova olika inlärningsstilar för att hitta just den metod

som passar. Någon elev nämnde att elever redan i tidiga år borde få prova på olika sätt att lära

sig.

Sammanfattning av resultat

Många av eleverna vill lära sig genom att själv göra saker men när det rör sig om att lära inför

ett prov väljer de flest att läsa och göra anteckningar. Hur intressant eleven tycker att ämnet är

påverkar viljan att lära. Eleverna vi intervjuat tycker även att det är lättare att lära om ämnet

intresserar dem. Det verkar vara lättare att koncentrera sig när ämnet upplevs som intressant.

Lärarens roll spelar stor roll när det gäller inlärning. Eleverna säger att de vill att läraren ska

försöka göra ämnet så intressant som möjligt. Det är väldigt få av de intervjuade eleverna som

endast använder sig av en inlärningsstil. Någon elev har fått prova på olika inlärningsstilar

under sin skolgång men de flesta säger att de själva kommit på hur de ska gå tillväga för att ta

in ny kunskap. Hur eleverna vi intervjuat lägger upp sina studier varierar. Några börjar läsa

någon eller några veckor innan ett prov medan andra inte läser något alls. Hur länge en elev

anser sig komma ihåg vad den lärt sig varierar men ju intressantare ämnet är desto lättare

verkar det vara att komma ihåg.

21

Diskussion I denna del kommer det att refereras till ”vi”, detta vi är Lina Lundmark, Andreas Jonsson och

Niklas Johansson det vill säga personerna bakom denna rapport.

Reliabilitet och validitet

Enligt Patel och Davidson (2003) är validitet ett uttryck som förklarar att vi undersöker det vi

avser att undersöka i uppsatser och forskning. Reliabilitet är uttrycket för att vi gör våra

mätningar på ett tillförlitligt sätt.

Att ställa rätt frågor till rätt grupp av människor och dessutom gärna lägga in kontrollgrupper

är vad inre validitet handlar om enligt Svenning (2003). Kort sagt att vi använder oss av rätt

mätinstrument vid rätt tidpunkt. Yttre validitet handlar om projektet som helhet, att det ges

möjlighet till generalisering från en specifik studie till en allmän teori. Svenning menar även

att det är lättare att uppnå validitet i en kvalitativ studie än i en kvantitativ, främst då den inre.

Reliabilitet visar på att resultaten skall vara tillförlitliga. Med andra ord menas att om inga

förutsättningar ändras skall två undersökningar med samma syfte och samma metod ge ett

likadant resultat. Påpekas bör också att en kvalitativ undersökning är mera exemplifierande än

generaliserande. Således är kraven hårdare på en kvantitativ undersökning eftersom den

tenderar att vara mer generaliserande.

Vårt val av intervjuer som insamlingsmetod anser vi ger en hög reliabilitet. Utförandet av

dessa med utskrifter och tolkning har genomförts enligt Kvales normer. Ett medvetet val för

att nå en hög reliabilitet var att vi valde intervjupersoner med olika kön och ur olika linjer. Att

det finns andra sätt att samla in information på är vi medvetna om därför kan vi inte påstå att

reliabiliteten ändå är helt solid. Hur ser den sociala situationen? Boendeförhållanden,

ekonomi, kompisförhållanden och fritidsintressen är alla exempel på faktorer som kan ha

betydelse för hur studievanor och inlärning påverkas. Däremot anser vi att vi har undersökt

det vi avsåg att undersöka och att denna undersökning därför är av godtagbar validitet.

Resultatdiskussion

Arbetets syfte var att undersöka gymnasieelevers studievanor, samt hur dessa studievanor är

kopplade till olika inlärningsstilar.

22

Författaren Bjerregaard (2005) anser att det är viktigt att eleven hittar sin egen lärstil för att

underlätta sina studier. Det vi kommit fram till efter att analyserat vårt material från

intervjuerna är att alla deltagare har funnit en lärstil som de använder. Hur vida de anser att

den är tillfredsställande har vi inte fått svar på. Eneroth och Kellqvist (2000) menar på att

visuell, auditiv och kinetisk är de tre vanligaste inlärningsstilarna. Detta är något som

stämmer överens med vårt resultat. Vissa väljer att använda samma inlärningsstil oavsett

ämne medan andra anpassar sig efter vad det är de ska lära sig. Vi håller med Bjerregaard i att

det är viktigt att hitta sin egen lärstil för att underlätta studierna. Det kan vara svårt att som

lärare lyckas hjälpa varje elev att hitta just den metod som passar bäst. Lärare har å ena sidan

förmodligen hittat en inlärningsstil som den använder sig av och tycker passar när de lär ut

samtidigt som de har ett flertal elever som alla är unika individer. Som lärare är det därför

viktigt att man ger sina elever en möjlighet att prova på olika sätt att lära så att eleven kan

hitta just sin metod.

Av de elever vi intervjuat var det flera som valde att göra anteckningar. Både på lektioner och

när de läser kurslitteratur. Torres och Trost (2000) anser att anteckningar hör till studielivet.

De anser dock att studenter är dåliga på att pröva olika sätt att anteckna, att prova olika sätt att

anteckna skulle i många fall kunna ge eleverna en mer effektiv studieteknik då de kanske

skulle kunna hitta en metod som passar bättre än den de använder idag. I våra intervjuer är det

många av eleverna som säger att de gör, till exempel antecknar, på samma sätt oavsett ämne.

Vi tycker precis som Torres och Trost att det borde ges mer tid för elever att prova på olika

studietekniker, i detta fall anteckningsvarianter, för att effektivisera inlärningen.

I boken Studieteknik (2000) står det att det har stor betydelse om individens egen stil inte

överensstämmer med lärarens stil. Det kan då vara ett stort problem att bli intresserad då det

kan vara svårt att hålla sig koncentrerad vilket medför att det bli svårt att ta in information.

Flera av eleverna som vi intervjuade uppgav att läraren har stor betydelse för

inlärningsprocessen. En lärare som är engagerad och som kan väcka och skapa intresse för sitt

ämne kan vara avgörande för studieresultatet. Vi anser att man som lärare måste försöka göra

varje lektion så intressant att helst alla elever kan gå därifrån med mer kunskap än den hade

när den kom till lektionen. Målet vore att man som lärare kan brinna lika mycket för sitt ämne

efter 15 år som man gjorde första gången man ställde sig framför en klass. Därför är det

viktigt att föra en dialog med eleverna för hela tiden utveckla sitt sätt att lära ut.

23

Torres och Trost (2000) skriver att eleven inte ska vara rädd för att starta en positiv dialog

med läraren och berätta och förklara vad läraren kan lägga till eller ta bort från sina lektioner

så att den blir mer intressant. Detta är något som vi tycker eleverna verkligen borde uppmanas

göra mer aktivt. Hur mycket en elev får ut av en lektion eller föreläsning beror mycket på

eleven själv. Kommer eleven dit och är helt oförberedd och allmänt ointresserad så kommer

eleven inte att snappa upp mycket menar Torres och Trost (2000). De elever vi pratat med

säger att intresset för ämnet är a och o. Det anser att det är lättare att lära sig om ämnet är

intressant. Är man intresserad av det ämne de läser säger eleverna att de vill lära sig mer och

då är det som sagt även lättare att lära sig. Återigen ser vi att det är viktigt att få eleverna

intresserade av det som de ska lära sig.

Något som vi finner högst beklagligt är att endast en av de intervjuade eleverna fått någon

form av hjälp att hitta en egen inlärningsstil. Denna elev hade fått prova på de olika

inlärningsstilarna genom att få höra, känna och göra för att se hur hon lättast kom ihåg

information. Detta är något som även två av oss fått göra i skolan. Vi fick försöka återge

innehållet i en påse genom att någon berättade vad som fanns i påsen, vi fick se sakerna och

att vi fick känna på sakerna. Detta anser vi vara ett enkelt sätt att få en antydan om vilken av

metoderna auditiv visuell och kinestetisk som är att föredra. Givetvis räcker det kanske inte

med ett så enkelt test för att avgöra exakt hur en elev ta in information bäst men det är i alla

fall en början. Vidare tycker vi att alla elever bör få mycket mer hjälp med hur man kan lägga

upp och genomföra sina studier. Något som våra intervjuer visade att inte är så vanligt

förekommande.

Redan innan arbetet med denna rapport påbörjades visste vi att läraren har en stor del i

elevernas kunskapshämtande. I dagens skolvärd är dock mycket av ansvaret lagt på eleverna

själva. De ska ta eget ansvar för sitt lärande. Detta medför även ett större krav på läraren, som

ska se till elevens bästa och ge det stöd som eleven behöver för att kunna ta personligt ansvar

för sina studier. Vi som lärare ska även, enligt Lpf94, se till att eleverna kan utvecklas efter

sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.

Slutligen vill vi alltså återigen belysa vikten av att man som lärare bör ta sig tid att hjälpa

varje elev att hitta sin egen lärstil, samt vikten av att försöka vara engagerad och få elever

intresserade av ämnet.

24

Fortsatt forskning

Vi tycker att detta är ett intressant ämne och det finns enligt oss fortfarande mycket kvar att

utforska inom ämnet.

En aspekt som vi skulle vilja titta mera på är genusperspektivet. Vi har, trots att det ej var

syftet med undersökningarna, sett en antydan till skillnader mellan könen i hur de lägger upp

sina studier och vilken inlärningsstil som de använder sig av. Det vore intressant att fördjupa

sig i denna vinkling av ämnet.

Vidare anser vi att den sociala och geografiska miljöns påverkan på studieupplägg och resultat

kan vara av intresse att undersöka närmare.

Ett annat ämne för vidare forskning skulle kunna vara hur man säkerställer att en elev hittat

sin ”perfekta” inlärningsstil och hur man provar ut vilken stil som passar en individ bäst.

25

Referenslista

Tryckta källor

Angelöw, B. (2003). Konsten att lyckas med sina studier. 2 utg.

Stockholm: ISBN 91-975615-2-5

Bjerregaard, R. (2005). Lärstilar och studieteknik för dig på gymnasiet.

Brottby: IDUR. ISBN 91-975615-2-5

Ejlertssson, G. (1996). Enkäten i praktiken - En handbok i enkätmetodik.

Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00052-9

Kellqvist, M. & Eneroth, M. (2000). Studieteknik för universitet/högskola.

Stockholm: Svenska studieteknikförlaget. ISBN 91-630-8338-8

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.

Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00185-1

Lytsy, A. & Mellberg, C. (1999). Större än du nånsin tror.

Stockholm: Svenska kommunförbundet. ISBN 91-7099-855-8

Ornsteins, R. (1996). Medveten om medvetandet, varför tänker vi som vi gör?

Stockholm: Natur och kultur. ISBN 91-27-03665-0

Ornsteins, R. (1988). Multimind: ett nytt sätt att se på mänskligt beteende.

Stockholm: Bonniers. ISBN 91-34-50938-0

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.

Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02288-3

Ryen, A. (2004). Kvalitativa intervju- från vetenskapsteori till fältstudier.

Malmö: Liber ekonomi. ISBN 91-47-07278-4

26

Svenning, C. (2003). Metodboken – samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling

klassiska och nya metoder i samhället. Eslöv: Lorentz. ISBN 91-974891-0-7

Torres, S. & Trost, J. (2000). Studieteknik. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-01404-X

Internet källor

Ahlmark, K. & Sandberg, M. (2004). Det finns bara en av mig och det är jag [online].

Tillgänglig: http://epubl.ltu.se/1652-5299/2004/047/ Besökt 2007-01-12

Bergström, A. & Johansson, M. (2006). Lärstilar: elevers uppfattningar av miljö, fysiologiska

och psykologiska preferenser [Online].

Tillgänglig: http://epubl.ltu.se/1652-5299/2006/018 Besökt 2007-01-12

Hallöf, G. & Morin, F. & Nilsson, J. (2005). Lärstilar - en väg mot individualisering. [online]

Tillgänglig: http://epubl.ltu.se/1652-5299/2005/011/ Besökt 2007-01-12

Nordung, L. (2005). Nationellt centrum för flexibelt lärande [online]

Tillgänglig: www.cfl.se Besökt 2007-01-12

www.quicknet.se/home/q-112004/taktil.html Besökt 2007-01-12

www.skolverket.se/skolfs?id=259 Besökt 2007-01-12

27

Bilaga

Intervjufrågor

1. Hur lär du in nya kunskaper bäst/effektivast? (till exempel grupparbeten,

föreläsningar, läsa och skriva själv och så vidare).

2. Beskriv hur du lägger upp dina studier? (lite varje dag, allt innan prov med mera).

3. Olika ämnen i skolan, hur påverkar det ditt inlärningssätt?

4. Hur mycket kommer du ihåg av dina inlärda kunskaper till exempel en månad efter ett

prov?

5. Har någon person hjälpt dig med att hitta en bra studieteknik/studieupplägg som

passar just dig? (i så fall vem).

6. Hur mycket påverkar ämnet ditt intresse att lära sig nya saker i skolan?

7. Vad anser du vara det viktigaste skälet till att gå gymnasiet?

8. Har du något du vill tillägga?