68
AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD NUMMER 3 • APRIL 2009 • WWW.UPPHANDLING24.SE SÅ FUNKAR NATIONELLA UPPHANDLINGSSTÖDET SVÅR KONST ATT UPPHANDLA KONST Daniel Moius, Kammarkollegiet, ansvarar för miljonsatsningen på offentlig upphandling. Anders Svenson, Konkurrensverket, välkomnar nytt klarläggande från Regeringsrätten. Svevia köper elektroniskt ”BARA FÖRDELAR MED E-HANDEL” Kammarrättens domar analyserade TRE AV FYRA MÅL AVGÖRS AV ENSAM DOMARE OPS: Offentlig Privat Samverkan OPS SÄNKER KOSTNADERNA MED 30 PROCENT Så mycket tjänar en upphandlare Så mycket tjänar en upphandlare (det är mer än du tror) ( ( ( ( d de et ä är r m me er r ä än d du u tror r r) ) ) ( ( ( ( (d d d de et t t ä ä är r m m me e er r ä ä än n d d d du u t t tror r r) ) ) ) (det är mer än du tror)

2009-03 Upphandling24

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Upphandling24

Citation preview

Page 1: 2009-03 Upphandling24

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

N U M M E R 3 • A P R I L 2 0 0 9 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

SÅ FUNKAR NATIONELLA UPPHANDLINGSSTÖDET

SVÅR KONST ATT UPPHANDLA KONST

Daniel Moius, Kammarkollegiet, ansvarar för miljonsatsningen på offentlig upphandling.

Anders Svenson, Konkurrensverket, välkomnar nytt klarläggande från Regeringsrätten.

Svevia köper elektroniskt ” BARA FÖRDELAR MED E-HANDEL”

Kammarrättens domar analyserade TRE AV FYRA MÅL AVGÖRS AV ENSAM DOMARE

OPS: Offentlig Privat Samverkan OPS SÄNKER KOSTNADERNA MED 30 PROCENT

Så mycket tjänar en

upphandlare

Så mycket tjänar en

upphandlare(det är mer än du tror)(((((dddeett äärr mmeerr ään dduu ttrorrr)))(((((ddddeettt ääärr mmmeeerr ääänn dddduu tttrorrr))))(det är mer än du tror)

U24-03 Omslag.indd 1U24-03 Omslag.indd 1 2009-04-07 15:45:082009-04-07 15:45:08

Page 2: 2009-03 Upphandling24

NUMMER 3/2009AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

SÅ FUNKAR NATIONELLA UPPHANDLINGSSTÖDET

SVÅR KONST ATT UPPHANDLA KONST

Daniel Moius, Kammarkollegiet, ansvarar för miljonsatsningen på offentlig upphandling.

Anders Svenson, Konkurrensverket, välkomnar nytt klarläggande från Regeringsrätten.

Svevia köper elektroniskt ” BARA FÖRDELAR MED E-HANDEL”

Kammarrättens domar analyserade TRE AV FYRA MÅL AVGÖRS AV ENSAM DOMARE

OPS: Offentlig Privat Samverkan OPS SÄNKER KOSTNADERNA MED 30 PROCENT

Så mycket tjänar en

upphandlare

Så mycket tjänar en

upphandlare(det är mer än du tror)(det är mer än du tror)

DLINGSSTÖDET UPPHANDLA KONSTmarkollegiet, ansvarar för å offentlig upphandling.

Anders Svenson, Konkurrensverket, välkomnytt klarläggande från Regeringsrätten.

384660

34

4 Krönikan – Lisbeth JohnsonUpphandlingsfrågorna har kommit in i vardagslivet.

6 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenDet som tidigare var stora komplexa system av internt skött offentlig verk-samhet är nu öppnad för allmän-heten.

8 Fortsatt debatt om ramavtal Kunderna avgör vilken prismodell som är bäst, skriver Thomas Idermark, vd på SKL Kommentus.

11 EnkätHur kan man höja statusen på upp-handling?

12 Oerfaren domare avgör Peter Adanko har tittat på 129 upphandlingsmål i kammarätten. En domare avgör i snitt ett halvt mål.

34 Bara fördelar med e-handelJohn Egeberg, inköpare på Svevia, är entusiastisk över e-handelssystem.

66 32

38 Nationellt upphandlingsstödOffentlig upphandling ska utvecklas. 22 miljoner avsätts årligen till ett sär-skilt stöd för upphandling.

40 Försvaret handlar med OPSFörsvarsmakten följer alltid en OPS-strategi när den upphandlar en tjänst.

44 Tuffa krav på leverantörerKontorsbranschen ställer hårda krav på sina leverantörer.

46 Svår konst köpa konst Det är en konst att handla konst eftersom det fi nns undantag från LOU.

48 Deltagarrekord på SOI-träff SOI fyllde 30 år och 500 kom till den årliga konferensen.

52 Stora Ramavtalsdagen Det blev succé för Stora Ramavtals-dagen.

56 JuristenTvå domar men olika resultat. Vår juridikexpert går igenom två upp-handlingsfall.

58 Fråga våra experter Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor.

60 Karriär: Så mycket tjänar en upphandlareVill du ha högre lön som upphand-lare? Välj då rätt arbetsgivare. Bäst tjänar en upphandlingschef på ett offentligt ägt bolag.

64 De bytte sidaMagnus Eliasson gick från Försvaret till Skandia. Björn Kruse lämnade det privata näringslivet för Citybanan.

66 Upphandlingschef på platsEfter drygt ett år har Norrtälje fått en upphandlingschef.

34

TTmnar

tttt

troniskt AR

EL”

tcketmycmSåS ketm cmSåS

WWW.UPPHANDLING24.SE2

Innehåll

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

U24-03 Innehåll och ledare.indd 2U24-03 Innehåll och ledare.indd 2 2009-04-07 15:53:462009-04-07 15:53:46

Page 3: 2009-03 Upphandling24

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

I BÖRJAN AV » april kom Riksrevisionens granskning av Försäkringskassans it-inköp. Svidande kritik, som har återgivits i många medier som annars är helt ointresse-rade av upphandling. Vad de fl esta har glömt bort i rap-porteringen är rapportens viktigaste punkter: orsak och konsekvens.

Vad har den felaktiga hanteringen av inköpsprocessen fått för följder? Enligt Riksrevisionen har felaktighe-terna i processen lett till att konkurrensen har blivit sämre och Försäkringskassan har fått sämre villkor. I klartext: Försäkringskassan har fått betala mer för sina it-lösningar. Vi alla har fått sämre valuta för våra skatte-kronor.

Men orsaken då? Varför blev det fel när Försäkrings-kassan köpte it. Det måste ju vara det allra mest intres-santa. Här fi nns det riktigt sprängstoff dolt långt ner i Riksrevisionens rapport. Inköpsenheten på Försäk-ringskassan har haft en för svag ställning gentemot mot de interna beställarna.

En svag ställning i organisationen för inköp och upp-handling leder till sämre inköp.

Det här är så viktigt att vi vänder på det och tar det en gång till: En stark ställning för inköp och upphandling ger bättre inköp.

På Försäkringskassan pågår redan ett arbete med att förbättra förutsättningarna för upphandling och inköp. Det noterar också Riksrevisionen i sin rapport.

Hur ser det ut i din organisation? Har upphandling och inköp den strategiska vikt som det borde ha? Om inte fi nns det två sätt att fi xa det på. Du kan vänta tills skandalen exploderar och Riksrevisionen granskar just din verksamhet eller så gör du något åt saken. Ligg på din kommunchef, generaldirektör eller vd och visa vilken nytta ni gör och vad ni skulle åstadkomma med en starkare ställning i organisationen. Du kan ju passa på att vifta med Riksrevisionens rapport som ett var-nande exempel på vad som kan hända när upphand-lingsavdelningen har för svag ställning. Bläddra för övrigt fram till sidan 11 och läs hur sex upphandlare ser på sin status i organisationen.

LEDARE

REDAKTION & MARKNAD

Bo Nordlinchefredaktör, 08-453 63 12

[email protected]

Undvik skandaler: Stärk upphandlingens ställning

”En stark intern ställning för inköp och upphandling

ger bättre inköp”

U P P H A N D L I N G 2 4 N U M M E R 3 2 0 0 9

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12

Redaktionssekreterare: Helle Kierkegaard, [email protected]

Redaktör: Eva Wenström, [email protected]: Nina Mattsoff, [email protected]

Affärschef: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05

Annonser: Isabelle Delorme,[email protected], 08-453 62 73

Annonsmaterial: Peter Nyström, [email protected], 08-453 61 40

Vd: Anders Huldt, [email protected]

Tryck: Sörmlands Grafi ska. ISO 14001:2004-certifi erad, vilket innebär att

tryckeriet arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen.

Minst sex konferenser per år: Ramavtal, e-

inköp, miljö&etik med flera. Läs mer på

www.uh24.se/konferens

Prenumeration: Ett år kostar 1 795 kronor.

Teckna dig på pren.uh24.se eller på telefon 08-453 61 00.

Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre

8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65

Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77

Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]

Utgivare: Upphandling24 AB

ISSN: 1654-725X

MER ÄN BARA EN TIDNING

WWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Varje vecka via e-post med en sam-manfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

3UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

U24-03 Innehåll och ledare.indd 3U24-03 Innehåll och ledare.indd 3 2009-04-07 15:53:042009-04-07 15:53:04

Page 4: 2009-03 Upphandling24

WWW.UPPHANDLING24.SE4

Krönika

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

TELEFONEN RINGDE OCH » jag lyfte luren och presenterade mig. I andra änden hördes en röst, obekant för mig och med ett ärende som jag inte riktigt hade väntat mig. ”Arbetar du med upphandlingar i kommunen?”, frågade rösten.

Jag bekräftade riktigheten i detta och sedan kom frågan. ”Vet du hur mycket man ska betala för trans-porten av personer som avlidit på ett kommunalt äldreboende?”

Det var en fråga jag inte riktigt hade väntat mig men kanske borde jag ha varit beredd. Upphandling är så mycket mer än sträckan från förfrågningsunderlag till avtal. I det här fallet visade det sig att det i allra högsta grad hade blivit det. Så här låg det nämligen till.

KONKURRENSVERKET HADE GJORT » en så kallad gryningsräd mot begravningsbyråer i kommunen.

Lokaltidningen hade fått tag i nyheten och gjort en helsida av saken.

Min första reaktion var den vanliga kanske något inskränkta professionella nämligen – så bra, nu får vi säkert in fl er anbud med en bättre konkurrens och förhoppningsvis lägre priser än senast. Och det skulle ha varit mycket väl-

kommet för vi hade fått två anbud med på kronan samma pris och ett pris betydligt högre än i andra jämförbara kommuner.

Men som ni redan vet, jag gjorde denna gång snabbt en annan upptäckt. Det blev fl er samtal från anhöriga som

undrade vad som gällde och om det inte var så att de hade

betalat för mycket i de fall de hade anlitat

begravnings-byrå-erna eller om de

över huvud taget alls skulle ha stått för kostnaden. Upphandlings-

frågorna hade kommit in i vardagslivet hos många och i just det här fallet kommit att direkt beröra den egna eller snarare dödsboets plånbok.

För mig blev den här historien ytterligare en bekräftelse och en oväntad och kanske lite udda sådan på att offentlig upphandling är mer än bara sträckan från förfrågningsunderlag till avtal.

Det fi nns ofta en tredje, i själva upphandlingspro-cessen osynlig, part som berörs, nämligen mottagaren

av den tjänst som upphandlas och givetvis medbor-garen, skattebetalaren som ska stå för fi olerna.

Det är nyttigt med sådana handfasta påminnelser ibland.

OCH HÅLL I » er nu. Jag har jublat högt av glädje över en rapport om upphandling från en statlig myndighet. Det är ju inte varje dag som det inträffar men nu har det skett. Jag har i min hand fått Nuteks rapport om ”Elektroniska upphandlingar och dess potential att förenkla för företag”.

Jag håller med om allt – analysen, slutsatserna och rekommendationerna. Rubbet!

Tänk om vi skulle hjälpas åt att se till så rekommen-dationerna också blev verklighet, att det blev en bredare spridning av elektroniska upphandlingssystem, att upphandlingsfrågor i den offentliga sektorn i likhet med inom den privata blev betraktade som strategiska, att vi vågade öka vår interaktion med privata aktörer och blev bättre på att följa upp ingångna avtal.

Låt oss ta i hand på det. Jag ska försöka dra mitt lilla strå till den stacken. ■

Mer än baraupphandling

”Upphandlingsfrågorna hade kommit in i vardagslivet”

Foto: Dan-Åke Wälivaara

U24-03 Kronika Lisbeth.indd 4U24-03 Kronika Lisbeth.indd 4 2009-04-07 09:17:022009-04-07 09:17:02

Page 5: 2009-03 Upphandling24

Det ska byggas 10 000 vindkraftverk i Sverige för att öka mängden förnybar energi.Någon måste lägga grunden för alla dessa vindkraftverk, så att de står stadigt, årtiondeefter årtionde. Det gör vi. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

EHR

ENST

HLE

BB

DO

www.svevia.se

Alltid på väg

Vi lägger grunden.

1010136ea-Svevia-Vi_lagger_grunden_213x285.indd 1 09-04-06 11.51.12

Svevia.indd 1Svevia.indd 1 2009-04-07 10:46:262009-04-07 10:46:26

Page 6: 2009-03 Upphandling24

WWW.UPPHANDLING24.SE6

Krönika

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

ETT NYCKELORD FÖR » att förstå dagens samhälle är genomskinlighet, eller transparens som vi vanligtvis säger. Ett annat alternativord är insyn som vi ofta använder för att betona den demokratiska samhälls-ordningen där alla ska vara ”delaktiga”, vara ”förank-rade” och ”känna att de är med och äger processen”.

Formellt sammanfattar vi svenskar genomskinlig-heten i offentlighetsprincipen, som går ut på att alla ska kunna ta del av vad den offentliga makten pysslar med. Baksidan av detta mynt är att vi har en stark genom-skinlighet också från ovan. Vi svenskar är sedan 1600-talet nogsamt registrerade, vilket släktforskare älskar men skattetyngda avskyr.

Storebror ser oss. Men vi ser också storebror. Vi vet mer än vi vill veta om vad amerikanska presidenter har för sig på kontoret. Varje steg förtroendevalda tar registreras av omvärlden. Medierna följer dem i hasorna och amatörjournalisten allmänheten regist-rerar alla rörelser med sin handdator och mobilkamera.

DET FINNS INGA » slottsmurar eller direktionsrum som hindrar omvärlden från att ta del av

överhetens excesser. Vi kan alla ta del av skvallret om deras kärleksre-

lationer. Det som förr var tissel och tassel läggs nu ut på nätet. Sanning eller inte spelar mindre roll. Alla får veta allt.

Vi vet också vilka bonusar de har och hjälps alla åt att jaga ut

näringslivets toppar i den mediala skärselden så att de lär sig det

genomskinliga samhällets nya villkor. Att verka är att synas.

Den digitala skambacken är till för alla, stor som liten.Och om ingen verkar se oss fi nns det

alltid bloggar. Där lägger folk ut sina innersta tankar – sådant

som tidigare var en hemlig dagbok läggs nu upp för allmän beskådan.

Och när det gäller bildredovisningen händer det att man ibland längtar tillbaka till den pryda tiden när foton togs bara vid 50-årskalas. I dag är

vi fi lmade dag för dag, vecka för

vecka, från det första ultraljudet

till sista veckan på långvården. Möjligtvis har vi lagt oss av med forna tiders vanor, med att lägga liket på lit de parade eller dödsmasker. Denna genomskinlighet – den vi åstadkommer själva för våra medmänniskor – är ett slags horisontell transparens vi mer eller mindre frivilligt åstadkommer i vår narcissistiska längtan efter att få omvärldens bekräftelse.

Vi bloggar om våra tankar, vi lägger ut vår status på Facebook och Twittrar om vi går på muggen.

Bevakningskameror är uppsatta nästan överallt, på gator och i affärer, och efter vägarna. Våra samtal på mobilen lagras och begår vi lagvidrigheter går det alltid att vaska fram våra elektroniska fotspår, gamla sms och mejl, där varje rörelse fi nns registrerad.

NATURLIGTVIS ÄR UPPHANDLINGAR » en del av denna process av ökad öppenhet.

Det som tidigare var stora komplexa system av internt skött offentlig verksamhet är nu öppnad för allmänheten.

Allra längst går förstås utmanarrätten, men samman-

taget innebär den här utvecklingen inte bara att verksamheter kan konkurrensutsättas, utan också att beslutsfattarna tvingas precisera vad den offentliga verksamheten egentligen ska gå ut på.

Hela den offentliga apparaten har öppnats upp, blivit mer genomskinlig. Visst. Det fi nns fortfarande områden som är så komplexa att ingen riktigt begriper dem. Det lär ska fi nnas en handfull personer i det här landet som fullt ut behärskar socialförsäkringar och pensions-system. Men det beror inte på att särintressen försöker förhindra genomskinlighet, utan att verkligheten är svår att begripa ibland.

JAG TROR ATT » upphandlingsprincipen kommer att sprida sig till allt fl er områden. Den långsiktiga trenden är väl uppenbar – allt som kan läggs ut på nätet och blir föremål för anbud och köpslagan.

Min gissning är därför att precis som vi har ett ”Blocket” för prylar kommer vi också att ha motsva-rande marknadsplatser för service– såväl privat som offentligt, stor som liten. Men mer om det en annan gång. ■

Storebror ser oss –och vi ser storebror

”Allt som kan läggs ut på nätet och blir föremål för anbud och köpslagan”

U24-03 Kronika stigbjorn.indd 6U24-03 Kronika stigbjorn.indd 6 2009-04-07 09:16:432009-04-07 09:16:43

Page 7: 2009-03 Upphandling24

12 maj 2009Stora e-inköpsdagen

Gör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

21 september 2009Upphandla med etik- och miljökravAtt ställa etiska krav och miljökrav vid upp-handling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven.Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljo

Viktigaste konferenserna

2009

www.uh24.se/konferens Foto: Thor Balkhed

4 november 2009Innovativa upphandlingar

Det sprudlar av innovation inom upphandlingsvärlden. Kom och ta del av de senaste rönen. Lär dig mer om nya, smarta sätt att upphandla som kombinato-risk upphandling, funktionsupphandling och nya utvärderingsmodeller.Anmälan och mer information: www.uh24.se/innovativa

Konferenser 2009 blad att dela utindd.indd 17Konferenser 2009 blad att dela utindd.indd 17 2009-04-07 09:10:432009-04-07 09:10:43

Page 8: 2009-03 Upphandling24

JOHAN ALMESJÖ, VD » vid Inköp Gävleborg, tar upp en viktig fråga i sitt inlägg om osund och olaglig bonus i samordnade ramavtal. Samordnade offent-liga upphandlingar ska själv-klart ske på ett öppet och kost-nadseffektivt sätt.

Statens regler och offentlig-hetsprincipen garanterar öppenhet och genomlysning. De årliga intäkterna och kostnaderna för it-upphand-lingen framgår av årsredovis-ningen, senast för Verva 2008. För 2009 kommer Kammarkol-legiet att redovisa uppgifterna. Granskningen av det ekono-miska resultatet sker, som för all annan statlig verksamhet, av Riksrevisionen.

Upphandlingsverksamheten har krav på ett ekonomiskt nollresultat över tid. Avgiftens storlek bestäms därför årligen efter samråd med Ekonomi-styrningsverket. Vår adminis-trativt enkla debiteringsmodell, som också används i fl era europeiska länder, är att låta leverantören betala en viss procentsats av omsättningen.

En samordnad it-upphand-ling vid Kammarkollegiet omfattar normalt mer än 800

myndigheter, kommuner och landsting och ger stordriftsför-delar. Den senaste pc-upphand-lingen kostade två miljoner kronor, fördelat på samtliga kunder blir kostnaden 2 500 kronor per myndighet, vilket måste betraktas som lågt.

Ett debiteringssystem som är både öppet och kostnadseffek-tivt kan svårligen komma i konfl ikt med några upphand-lingsregler.

Hans Sundström jurist, it-upphandlingen

vid Kammarkollegiet

VÅRA KUNDER GÖR » ett aktivt val när de väljer oss. För många kommuner och landsting är vår prismodell ett bekvämt och ef-fektivt komplement eftersom den inte kräver direkta kost-nadsutlägg i form av en egen upphandlingsorganisation eller konsultkostnader. Betalningen ombesörjs av SKL Kommentus och tas ut av leverantörer i för-hållande till utnyttjandet.

Det ger en god fl exibilitet för kommunerna och landstingen och en rättvis fördelning av kostnaderna. Framförallt mindre kommuner har ofta inte råd med konsultkostnader för denna typ av projekt och skulle kanske utan vårt erbjudande tvingas avstå från att få hjälp med upphandlingar och därmed riskera att få högre kostnader för inköpta produkter. Ju enklare och bättre vi kan ge Sveriges kommuner och landsting möjlighet att utnyttja samordnade upphandlingar, desto lägre kostnader och desto bättre fungerande marknad med likvärdig och transparent hantering av leverantörer.

De ersättningar SKL Kom-mentus får tillfaller i slutändan Sveriges kommuner och

landsting. Intäkterna tas in i förhållande till utnyttjandet av upphandlingsavtalen och därmed i förhållande till nyttan av de lägre kostnaderna. Överskotten kommer kom-muner och landsting tillgodo genom utdelningar och koncernbidrag via vår ägare SKL. Vilka prismodeller som passar i olika situationer tycker jag är upp till kunderna att avgöra.

Thomas Idermarkvd, SKL Kommentus

”Kunderna avgör vilken prismodell som passar bäst”

Thomas Idermark, vd på SKL KOmmentus, tycker kunden ska få bestämma vilken prismodell som passar bäst.

Hans Sundström, Kammarkollegiet, framhåller att alla kostnader fram-går tydligt i årsredovisningen..

Vår betalmodell är transparent

Johan Almesjös

inlägg i förra

numret av Upp-

handling24.

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE8

Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

DET ÄR BRA » med samordnade

upphandlingar, men det finns

ett ruttet ägg i korgen: sättet att

ta betalt för upphandlingen. Le-

verantören får betala en viss

procent på det belopp som le ve-

ran tören säljer på de samord-

nade ramavtalen.

I praktiken betalar den

avropande enheten avgiften,

eftersom leverantören själv-

klart kalkylerar in den i det

offererade priset.

SÄTTET ATT TA » betalt döljer den

riktiga kostnaden, ger orimligt

höga upphandlingskostnader

och kan vara olagligt. Låt mig

förklara:

Vi gör dåliga affärer när det

läggs okända kostnader på

toppen av priset. Trans-

parensen försvinner och den

goda affären riskerar att gå om

intet.Ersättningsnivån för utförda

uppdrag står inte i proportion

till den reella kostnad som

upphand lingen kräver, även här

saknas möjlighet till genomlys-

ning.Det här är en tjänst som

utförs för annan myndighets

räkning och därmed är ställd

under Lagen om offentlig

upphandling. Med ett enkelt

medgivande har den sopats

undan och ersatts av en

direktupphandling där värdet

kan vara högt. Är det att

betrakta som en otillåten

direktupphandling?

FÖRETEELSEN ÄR EN » styggelse som

bör rensas ut och ersättas av

öppet redovisade kostnader som

delas av de som nyttjar tjänsten.

Jag är en varm anhängare av

samordning där samordning

ger nytta. Det gör den ofta för

både köpare och säljare. Det jag

ifråga sätter är hur vi upphand-

lingens vita riddare förklarar de

tre ruttna äggen i korgen!

KASTAR JAG ÄGG » i hönshus?

Nej. Inköp Gävleborg är ett

kommunalt samordningsför-

bund vars uppdrag är att

upphandla varor och tjänster

för förbundets ägare, tio

kommuner i och kring Gävle-

borgs län. Dessutom säljer vi upphand-

lingstjänster till offentliga

aktörer i vår region, där vi tar

betalt för utförd tjänst.

Vi har tillämpat ett bonus-

system i några avtal, men det

har vi börjat att rangera ut.

Kommentus, Kammarkollegiet,

VHS och andra med ruttna ägg

i korgen borde följa efter.

Johan Almesjö, vd, Inköp Gävleborg

Osunt och olagligt

med bonus i samordnade ramavtal

– Sättet att ta betalt döljer den riktiga kost-naden, säger Johan Almesjö,

vd på Inköp Gävle-borg.

Foto

: Da

vid

Bic

ho

Foto

: Pä

r Ritt

sel

DET ÄR BRA » med samordnade

upphandlingar, men det finns

ett ruttet ägg i korgen: sättet att

ta betalt för upphandlingen. Le-

verantören får betala en viss

procent på det belopp som leve-

rantören säljer på de samord-

nade ramavtalen.

I praktiken betalar den

avropande enheten avgiften,

eftersom leverantören själv-

klart kalkylerar in den i det

offererade priset.

SÄTTET ATT TA » betalt döljer den

riktiga kostnaden, ger orimligt

höga upphandlingskostnader

och kan vara olagligt. Låt mig

förklara:

Vi gör dåliga affärer när det

läggs okända kostnader på

toppen av priset. Trans-

parensen försvinner och den

goda affären riskerar att gå om

intet.Ersättningsnivån för utförda

uppdrag står inte i proportion

till den reella kostnad som

upphandlingen kräver, även här

saknas möjlighet till genomlys-

ning.Det här är en tjänst som

utförs för annan myndighets

räkning och därmed är ställd

under Lagen om offentlig

upphandling. Med ett enkelt

medgivande har den sopats

undan och ersatts av en

direktupphandling där värdet

kan vara högt. Är det att

betrakta som en otillåten

direktupphandling?

FÖRETEELSEN ÄR EN» styggelse som

bör rensas ut och ersättas av

öppet redovisade kostnader som

delas av de som nyttjar tjänsten.

Jag är en varm anhängare av

samordning där samordning

ger nytta. Det gör den ofta för

både köpare och säljare. Det jag

ifrågasätter är hur vi upphand-

lingens vita riddare förklarar de

tre ruttna äggen i korgen!

KASTAR JAG ÄGG » i hönshus?

Nej. Inköp Gävleborg är ett

kommunalt samordningsför-

bund vars uppdrag är att

upphandla varor och tjänster

för förbundets ägare, tio

kommuner i och kring Gävle-

borgs län. Dessutom säljer vi upphand-

lingstjänster till offentliga

aktörer i vår region, där vi tar

betalt för utförd tjänst.

Vi har tillämpat ett bonus-

system i några avtal, men det

har vi börjat att rangera ut.

Kommentus, Kammarkollegiet,

VHS och andra med ruttna ägg

i korgen borde följa efter.

Johan Almesjö, vd, Inköp Gävleborg

Osunt och olagligt

med bonus i Osunt ont o

samordnade ramavtal

– Sättet att ta betalt döljer den riktiga kost-naden, säger Johan Almesjö,

vd på Inköp Gävle-borg.

DEBATTEN OM SAMORDNADE RAMAVTAL FORTSÄTTER

U24-03 debatt.indd 8U24-03 debatt.indd 8 2009-04-06 17:57:582009-04-06 17:57:58

Page 9: 2009-03 Upphandling24

ATT TA FRAM » underlagen som krävs för att lämna anbud i of-fentlig upphandling av arkitekt-tjänster är så pass dyrt att små företag hamnar i en omöjlig kon-kurrenssituation jämfört med större företag. När jag startade eget arkitektkontor lade jag ner en veckas arbetstid på att delta i en upphandling. 100 av procent av min byrås knappa resurser gick åt att skriva anbudet under den veckan. Det är orimligt för ett litet företag.

Nästa problem är kraven som ställs. Mitt anbud fi ck lägsta poäng när det gällde erfarenhet, trots att jag har mer än 20 år i yrket. Eftersom mitt bolag var nystartat räknades inte min erfarenhet. Däremot fi ck mitt anbud högsta poäng för mitt kvalitetsintyg, ett dokument som jag i princip hade lånat rakt av

från en kollega i branschen.Det tredje problemet är att

nästan all vikt läggs vid priset. Det gagnar bara dem som lägger oseriöst låga anbud. I slutänden

leder de extremlåga anbuden ofta till tilläggsarbeten som gör hela upphandlingen förgäves.

Den här galenskapen har fått mig att helt sluta lämna anbud i

offentliga upphandlingar. Jag kommer tillbaka när upphand-lare vågar titta bortom formali-teter och lägsta möjliga pris för att i stället kräva kreativitet och nytänkande.

Anna-Karin LjunghLjungh Arkitekter

När? Vad? Vem? Var?28 april FR Forum 2000 Stockholm

12 maj Stora e-upphandlingsdagen Upphandling24 Stockholm

14 maj Upphandla revisionstjänster SKL Stockholm

21 september Upphandla kvalitet, etik och miljö Upphandling24 Stockholm

30 sep-1 okt Upphandlingskonferensen Swedish Medtech, LfU, SKL Uppsala

4 november Innovativa upphandlingar Upphandling24 Stockholm

17-19 november Kvalitetsmässan Göteborgs stad/VGR Göteborg

22-24 mars 2010 SOI:s årskonferens SOI Östersund

Det här händer i Upphandlingssverige

Därför har jag slutat lämna anbud

9UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

70 000 elektronik- produkter

Omedelbar leverans

ELFA vann statliga upp- handlingen av elektronik- komponenter med Försvars-makten, 2009

Allt mellan antenn

och jord

ELFA AB, 175 80 JärfällaTel. 020-75 80 00 | www.elfa.se | [email protected] | Fax 020-75 80 10

7 0 0 0 0

A R T I K L A R

A

I G

E

R

U24-03 debatt.indd 9U24-03 debatt.indd 9 2009-04-06 17:58:132009-04-06 17:58:13

Page 10: 2009-03 Upphandling24

Dagliga affärsnyheter om upphandling

www.upphandling24.se

Kalendarum för upphandlare

De senaste nyheterna om upphandling

Lediga jobb för upphandlare

Debatt om upphandling

Sök efter marknadens alla utbildningar för upphandlare

Krönikor

Fördjupande reportage

Page 11: 2009-03 Upphandling24

Gunnar Stålberg, upphand-lingschef, Landstinget i Dalarna

’’Det har en hög status här, vi har det verkligen bra. Vi är med där det händer och har visat vad vi kan. Nu är offentlig upphand-ling verkligen på tapeten. Det är 500 miljarder offentliga pengar som upphandlas varje år. Det måste man ha respekt för.

Mikael Westerlund, upphandlare, Norrbottens läns lands-ting

’’I år har upphandling fått högre status. Vi har fått regler och riktlinjer som har slagit fast att alla inköp ska gå igenom oss. Dokumentsmässigt har vi hög status men naturligtvis fi nns det vissa juveler som köper själv och ser på oss som ”administra-tivt tjafs”. Det behövs informa-tion och utbildning för att få folk att förstå att den tid som vi lägger på att träffa leverantörer och kolla upp marknaden också räknas in i priset. Om avtals-priset är 100 kronor och de har köpt något på Clas Ohlson för 50 är det inte billigare, eftersom vi har räknat in resten också.

” Vilken status har upphandling i er verksamhet och hur kan man höja den?”

Hans Classon, granskar upphandlingar åt stadsrevisionen, Stockholms stad

’’För oss är det en stor och viktig fråga. Det handlar om stora pengar och vi har 32 förvaltningar och 15 bolag, så vi är väldigt många som jobbar här. Jag tror att man höjer statusen genom att informera inom organisationen. Kompetensen fi nns redan.

Barbro Eklund, upphand-lare, Huddinge kommun

’’Upphandlingar är mer prioriterade. Vi är fl era medarbetare i dag än tidigare men det är fortfarande svårt att rekrytera folk. Folk är mer uppmärksamma nu på att de ska komma till oss så vi har mer att göra. Det fi nns en hel del utbildningar och högskolepoäng man kan ta för att skaffa sig ytterligare kompetens i LOU. Jag tror att en satsning från arbets-givarna på att vidare-utbilda medarbetarna skulle kunna höja statusen. Även att man satsar på unga så att man får en tillväxt i yrket.

Pernilla Mjöberg, inköpschef, Alvesta kommun

’’Vi sitter inte i ledningsfunk-tionen, under ligger under ekonomiavdelningen. Min personliga uppfattning är att det borde ha högre status. Inom den privata sektorn har man ofta en annan syn på inköp än i den offentliga sektorn. Det som skiljer åt är om man vill se det som en servicefunktion eller en styrningsfunktion. Jag tycker att upphandling är en ledningsfråga, som i dag inte tillhör de mest prioriterade. Vi är underbeman-nade, man brukar säga att det går 10 säljare på varje inköpare. Så ett sätt att höja statusen skulle vara att rekrytera fl er.

Job Paulsson, upphandlings-chef, Danderyds kommun

’’Tidigare levde upphandlings-verksamheten en förhållandevis anonym tillvaro. Någon i organisationen fi ck uppgiften att sköta inköpen och där stannade det. I dag är situationen en helt annan. Lagstiftningen kring offentlig upphandling är detaljreglerad vilket gör att efterfrågan på expertkompetens ökar. Jag upplever också att man alltmer förstår upphandlings-funktionens strategiska bety-delse. Men mer behövs för att öka medvetenheten hos politi-kerna. Ofta tittar de på adminis-trativa lönekostnader i stället för att se att det fi nns mycket pengar att tjäna genom att tillsätta resurser på till kvalitetssäkring i upphandlingsprocesserna. Här behövs en rejäl informations-insats.

TEXT: HELENA ZACHARIASSON

11UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

HÖJD STATUS PÅ INKÖPEnkät

U24-03 Enkatfragan.indd 11U24-03 Enkatfragan.indd 11 2009-04-07 13:23:402009-04-07 13:23:40

Page 12: 2009-03 Upphandling24

KAMMARRÄTTEN ÄNDRAR LÄNSRÄT- »TENS dom i mer än hälften av upphandlingsmålen. Det konsta-teras i en ny uppsats från Stock-holms universitet.

– Jag vill poängtera att jag inte tar ställning till om ändringarna är befogade, det vill säga om länsrätternas domar är korrekta eller felaktiga. Jag konstaterar helt enkelt fakta ur det under-sökta materialet, säger Peter Adanko som är författare till uppsatsen.

Peter Adanko har tittat på samtliga 129 upphandlingsmål i kammarrätten under perioden 2007–2008 och kan konstatera att den största ändringsfrek-vensen står kammarrätten i Stock holm för med 64 procent, följt av kammarrätterna i Sunds-vall, 57 procent, Göteborg, 55 procent och Jönköping 50 pro-cent.

I genomsnitt tar länsrättens

handläggning av överpröv-ningsmål enligt LOU cirka två månader och kammarrättens handläggning fördröjer, i många fall, en upphandling med cirka fyra månader, enligt studien.

Peter Adanko kan också kon-statera att en och samma domare avgör i genomsnitt ett halvt mål.

– Det kan inte anses vara sär-skilt hög erfarenhet. Till det ska också läggas den korta formella utbildningen på en halv dag för fi skaler och en heldag för nyut-nämnda ordinarie domare, säger han.

PETER ADANKO HAR » även funnit att 75 procent av överprövnings-målen har avgjorts av en ensam-domare utan nämnd, så kallade e-mål.

– Jag blev förvånad över att det var så pass många mål där det bara fanns en domare, säger han.

Många av länsrätterna har all-deles för få överprövningsmål för att den enskilde domaren ska kunna bygga upp erfarenhet av de här målen, anser Peter Adanko. Han föreslår att över-prövningsmålen ska koncen-treras till en särskild länsrätt under varje kammarrätt.

ETT ANNAT FÖRSLAG » är att läns-rättens sammansättning i över-prövningsmål bör vara med en särskild sammansatt nämnd.

– Med det menar jag en nämnd med särskilt god kännedom i of-fentlig upphandling, säger Peter Adanko.

Peter Adanko är jurist och till vardags inköpsansvarig på Polis-myndigheten i Skåne. Han har gått påbyggnadskursen på 30 poäng i offentlig upphandling som Affärsconcept håller till-sammans med Sipu och Stock-holms universitet. ■

OERFAREN DOMARE AVGÖR LOU-MÅL

Elva länsrätter läggs ner

Regeringen vill minska antalet »länsrätter och föreslår i en proposi-tion att dagens 23 länsrätter blir tolv.

Många länsrätter har för få mål och genom att slå ihop domstolar kommer antalet mål per domstol att öka. Ett mindre antal länsrätter skapar bättre möjligheter till specia-lisering i domstolarna, vilket leder till ökad kvalitet i dömandet och en mer effektiv målhantering, menar regeringen.

– Genom förslaget tar regeringen ett helhetsgrepp som skapar en långsiktigt hög kvalitet och effektivi-tet i domstolarna, säger justitieminis-ter Beatrice Ask.

Regeringen föreslår också att länsrätterna byter namn till förvalt-ningsrätter.

Förändringen beräknas träda i kraft den 15 februari 2010.

Länsrätten är en allmän förvalt-ningsdomstol och handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det gäller bland annat mål om of-fentlig upphandling och mål med EG-rättslig anknytning.

***”Konsumenter gynnas”

Det är konsumenterna som blir »vinnare när apoteksmarknaden öppnas för fl er än Apoteket. Det framhöll Konkurrensverkets nye generaldirektör Dan Sjöblom vid en utfrågning i riksdagens socialutskott.

Vid Konkurrensverkets bedöm-ning av den föreslagna omregle-ringen av apoteksmarknaden, som riksdagen ska ta ställning till, har led-stjärnan varit vilka effekter detta kan förväntas få för konsumenterna

– Fler aktörer på apoteksmarkna-den gynnar konsumenterna.

Konkurrensverket framhåller att det är viktigt med tydliga regler för apotekets verksamhet.

129 fall i kammarrätten granskas i uppsats

Foto

Bjö

rn K

Nils

son

Jag blev förvånad över att det var så pass många mål där det bara fanns en domare, säger Peter Adanko.

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE12

Senaste nytt

Notiser

U24-03 Nyheter.indd 12U24-03 Nyheter.indd 12 2009-04-07 10:25:142009-04-07 10:25:14

Page 13: 2009-03 Upphandling24

Färska nyheter direkt till din inkorgPrenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev.

Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på

www.uh24.se/nyhetsbrev

Ledsagning ska öka kollektivresandet

BANVERKET, SAMTRAFIKEN OCH »Jernhusen ska göra en ge-mensam upphandling för att kunna erbjuda tjänsten Ledsag-ning vid tågresor. Tjänsten er-bjuds oavsett vilket tågföretag kunden väljer att resa med.

– Ett viktigt mål för oss är att öka kollektivtrafi ken och det här är ett steg i den riktningen, säger

Minoo Akhtarzand, generaldi-rektör på Banverket.

Ambitionen är att ledsag-ningstjänsten ska erbjudas på ett hundratal stationer. Bokningen, som görs i samband med bil-jettköp, omfattar ledsagning under hela tågresan. Resenärer med funktionshinder ska få hjälp med att ta sig från en mötes-punkt på eller utanför stationen, till och från tåget. Ledsagning gäller också hjälp vid byte av tåg.

– Vi vill värna om alla resenä-rers möjlighet att resa kollektivt. Genom vårt branschsamarbete underlättar vi för resenärer med funktionshinder att få assistans och hjälp på stationer och sta-tionsområden, säger Per Berg-gren, vd på Jernhusen.

Målet är att öka det kollektiva resandet genom att göra resan mer attraktiv för större grupper.

– EU-direktivet om rätten till en fungerande ledsagning för re-senärer med funktionshinder är positiv. De åtgärder som nu pla-neras innebär att fl er resenärer kan välja att åka kollektivt. Det stödjer ett av Samtrafi kens vikti-gaste mål, säger Gerhard Wen-nerström, vd på Samtrafi ken.

De tjänster som ska upp-handlas är Sambandscentral med övervakning och kvalitets-säkring samt utförande av själva tjänsten Ledsagning. Upphand-lingen kom ut i början av mars. ■

- Alla ska kunna resa kollektivt, säger Per Berggren.

Lönsamt att upphandla grönt

Vårdföretagarna efterlyser regler

Foto

: Pe

r Myr

eh

ed

– Tjänsten Ledsagning vid resor ökar kollektivåkandet, säger Minoo Akhtarzand.

SVERIGE HAMNAR PÅ » en tredje-plats i Europa i en ny studie av begreppet ”grön upphandling” inom offentlig verksamhet. Stu-dien har genomförts på uppdrag av EU-kommissionen och visar att svenska offentliga verksam-heter redan nu ligger långt med 49 procent inom gröna upp-handlingar. Storbritannien toppar listan med 78 procent och därefter kommer Österrike med 52.

– Enligt vår studie har miljö-anpassad upphandling inneburit en minskning av koldioxidut-släppen med 25 procent i Eu-

ropa under 2006/2007. I Sverige har utsläppen minskat med hela 39 procent, säger Mattias Nor-ling, ansvarig för den svenska delen av studien.

– Våra analyser visar också att minskningarna gäller för majori-teten av de produktgrupper som har studerats som papper, texti-lier och byggtjänster.

UNDERSÖKNINGEN VISAR ATT » mil-jöanpassad upphandling bidrar till minskade kostnader. Det fi nns stora summor att spara. Of-fentliga institutioner inom EU gör årliga inköp som motsvarar

16 procent av hela EUs bruttona-tionalprodukt.

– När vi gör en så kallad livs-cykelkostnadsanalys visar den att en genomsnittlig kostnads-minskning vid grön upphand-ling är cirka 1 procent. I Sverige har kostnaderna minskat med 1,24 procent. Högre inköpskost-nader vägs upp av lägre drifts-kostnader, säger Mattias Nor-ling.

EU-kommissionens mål är att ställa specifi cerade miljökrav i minst hälften av alla offentliga upphandlingar i Europa för att minska koldioxidutsläppen. ■

RIKSDAGEN HAR RÖSTAT » igenom reformen Vårdval i primär-vården. Beslutet innebär att samtliga landsting från den 1 ja-nuari 2010 ska ha infört vårdval-system, patienterna får välja vårdgivare och att det blir etable-ringsrätt.

– Etableringsfrihet i primär-vården förbättrar tillgängligheten och kvaliteten, säger Ulf Lind-berg, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna inom Almega.

ETABLERINGSRÄTTEN GÄLLER I » hela landet, men landstingen får själva utforma vilka krav som ska ställas för att få verka i lands-tinget. Vårdföretagarna anser att det begränsar mångfalden av nya vårdgivare, då det i stället för en-hetliga regler över hela landet nu kan bli en mängd olika regler att hålla reda på för de vårdfö-retag som vill etablera sig inom fl era landsting.

– Nationella regler skulle sä-kerställa samma förutsättningar för såväl medborgare som fö-retag. Även om valfriheten ökar och fl er vårdgivare kommer till, fi nns det risk för att alla medbor-gare inte garanteras likvärdig vård, säger Ulf Lindberg.

VÅRDFÖRETAGARNA MENAR OCKSÅ »att valfrihetslösningar, med stöd i LOV, kan utvecklas på fl era om-råden, till exempel inom hjälp-medelsområdet, utprovning av hörapparater, beroendevård och ätstörningar.

– En fri etablering i primär-vården stärker också patientens ställning, men för att patienterna ska kunna göra kvalitetsbase-rade val behövs det en väl fung-erande öppen redovisning av re-sultaten inom vården, säger Ulf Lindberg. ■

Foto

: Gö

ran

lt

Senaste nytt

13UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

U24-03 Nyheter.indd 13U24-03 Nyheter.indd 13 2009-04-07 10:25:312009-04-07 10:25:31

Page 14: 2009-03 Upphandling24

UNDER 2008 HAR » alla ansök-ningar om att ta över en skola genom så kallad avknoppning fått avslag eller avskrivits av Skolinspektionen. Totalt rör det sig om 15 skolor.

– Det fi nns fl era skäl till vårt ställningstagande. Det handlar både om hur själva avknopp-ningen går till och hur öppet an-budsförfarandet är. Men det är också en fråga om det är ett

marknadsmässigt pris för skolan eller inte, säger Ingegärd Hil-born, chefsjurist på Skolinspek-tionen.

STATSKONTORET FICK I » uppdrag av regeringen att utreda frågan om avknoppning i februari förra året. I rapporten som kom i april hävdade Statskontoret att av-knoppningar kan vara olagliga.

– Att det fi nns oklarheter om

bland annat priset gör att det också är osäkert hur den nya hu-vudmannen kan klara ekonomin och därmed ha förutsättningar att på lång sikt driva skolan. Om vi ska kunna ge tillstånd är det viktigt att det står helt klart att sådana förutsättningar fi nns, säger Ingegärd Hilborn.

Fyra skolor som fått nej har överklagat och ärendena ligger nu i länsrätten. ■

Stopp i skolan för avknoppning

LANDSTINGEN I BLEKINGE » och Kronoberg tecknar avtal med Textilia i Karlskrona om att sköta all landstingstvätt.

Turerna har varit många kring landstingstvätten. I april förra året vann Berendsen upphand-lingen, men Textilia vände sig till länsrätten som gav lands-tinget rätt. Textilia gick då vi-dare till kammarrätten som be-slutade att upphandlingen måste göras om. I väntan på en ny upp-handling förlängdes därför av-talet med Textilia och nu är alltså upphandlingen klar.

– Den här gången var det Tex-tilia som la det mest fördelaktiga anbudet och därför får de fort-sätta att sköta vår tvätt, säger upphandlingschef Joakim Kris-tensson.

DET KOM IN » två anbud: från Be-

rendsen och från Textilia. Vid en sammanvägd bedömning var Textilias anbud det mest ekono-miskt fördelaktiga. Under hela avtalsperioden sparar lands-tingen 16 miljoner kronor på att välja Textilia

– Vi tar givetvis inte bara

hänsyn till pris utan också till kvalitet, men det är priset som väger tyngst. Däremot tar vi inga hänsyn som gynnar lokala ak-törer. Det tillåter inte lagen om offentlig upphandling, säger Joakim Kristensson.

AVTALET GÄLLER FRÅN » och med den 1 oktober i år.

– En konsekvens av att upp-handlingen gjordes om är att ar-betstillfällen blir kvar i Blekinge. Det tycker jag är glädjande, säger landstingsrådet Bernth Johnson, S, i en kommentar. ■

Textilia vann landstingstvätten

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE14

Senaste nytt

NotiserSkåne kräver kollektivavtal

Hälso- och sjukvårdsnämnden i »Region Skåne har beslutat att alla vårdgivare som vill ingå i det skånska vårdvalet, ska komma överens med de berörda fackliga organisationer-na och teckna kollektivavtal.

– Jag är jätteglad. Vi har drivit den här frågan i alla upphandlingar men ständigt fått höra från arbetsgivaren att det inte går på grund av EG-direktivet, säger Pia Arndorff, ordfö-rande i Vårdförbundets avdelning i Skåne, till tidningen Vårdfacket.

EG-direktivet gäller vid direkta offentliga upphandlingar. I vårdva-let sker inga upphandlingar utan alla vårdgivare som uppfyller vissa grundläggande krav blir godkända och kan driva verksamhet inom vårdvalssystemet.

I Region Skåne ska den tidigare skrivelsen om ackreditering med texten ”Ackrediterad vårdenhet har skyldighet att teckna kollektivavtal med berörda personalorganisatio-ner” kompletteras.

Reformen träder i kraft den 1 maj i Skåne och i april informeras alla Skå-nes invånare om sin vårdenhet. Den 1 januari trädde vårdval av barna-vårdcentraler i kraft i Region Skåne.

***EU godkänner Ryanairavtal

EU-kommissionen har granskat »marknadsföringsavtalet som innebär att Nyköpings kommunen köper reklamplats av Ryanair för 55 miljoner kronor. Kommissionen konstaterar att betalningen är mark-nadsmässig och inte kan ses som otillbörligt statsstöd.

Nyköpings kommun får expo-nering i annonser och i Ryanairs tidning. Det ger också Nyköping en länk på Ryanairs webbplats. Rege-ringsrätten fällde 2005 Nyköpings kommun eftersom avtalet slöts utan upphandling.

Skolinspektionen skärper kraven för bildandet av skolor.

U24-03 Nyheter.indd 14U24-03 Nyheter.indd 14 2009-04-07 10:29:132009-04-07 10:29:13

Page 15: 2009-03 Upphandling24

DE KOMMUNER SOM » äger avfalls-bolaget Renova upphandlar inte avfallsbehandling enligt LOU.

Det menar branschorganisa-tionen Återvinningsindustrierna och uppmanar de förtroende-valda revisorerna i de väst-svenska ägarkommunerna att granska dels tillvägagångssättet vid upphandling, dels prissätt-ning av avfallsbehandling.

– Det är anmärkningsvärt att kommunerna inte genomför någon offentlig upphandling för behandling av hushållsavfall. Det fi nns inga undantag i lag-stiftningen för köp av tjänster eller varor mellan kommuner och kommunala bolag. Trots det följerde inte lagstiftningen, säger Annika Helker Lundström, vd på Återvinningsindustrierna.

Branschorganisationen har

jämfört de priser på behandling av hushållsavfall som Renova er-bjuder ägarkommunerna med de priser bolaget lämnar i offent-liga upphandlingar utanför ägar-kretsen.

– Vår prisjämförelse visar att Renova tar ut ett pris på behand-ling av fi nt hushållsavfall som är 51 procent högre än genom-snittspriset utanför ägarkommu-nerna. Det är en väsentlig pris-skillnad och innebär att ägar-kommunerna tillsammans betalar omkring 53 miljoner kronor för mycket för behand-ling av hushållsavfall, säger An-nika Helker Lundström.

De kommuner som äger Re-nova är Ale, Göteborg, Härryda, Lerum, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. ■

BRANSCHORGANISATIONEN IT & »Telekomföretagen har etablerat ett upphandlingsråd. Cirka 15 medlemsföretag fi nns represen-terade i rådet.

– Offentlig upphandling är ett hett ämne. Vi vill driva på och skapa bra förutsättningar inom området, säger Mikael von Otter, näringspolitisk expert på IT & Telekomföretagen.

Under det första mötet tillsattes ett ar-betsutskott med re-presentanter från HP, Softronic, Sunstone och Sharp. Mötet dis-kuterade visioner, syfte och mål som ska läggas ut på IT & Telekomföretagens hemsida.

– Vi diskuterade

också hur vi ska gå vidare i ar-betet med att delta i utveck-lingen av den offentliga upp-handlingen, säger han.

Ambitionen är att etablera samarbete med fl era aktörer som Kommentus, Konkurrensverket och Sveriges Offentliga Inkö-pare. Jan Schönbeck, ansvarig för it-upphandlingen på Kam-markollegiet, har träffat IT &

Telekomföretagen vid ett antal tillfällen.

– Vi möts av en sam-arbetsvilja hos Kam-markollegiet och hoppas att fl er aktörer vill ta med oss i diskus-sionerna, säger Mikael von Otter.

IT & Telekomföre-tagen har drygt 900 medlemsföretag. ■

Kommuner struntar i reglervid sophantering

Upphandlingsråd ska underlätta dialogen

Mikael von Otter tror mycket på upp-handlingsrådet.

Foto

: Pä

r Ritt

sel

Senaste nytt

15UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

www.sweco.se Sustainable engineering and design

Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur. Koncernen omsätter cirka 5,5 Mdr SEK och har 5 500 anställda. För närvarande genomför Sweco uppdrag i cirka 80 länder runt om i världen. Sweco är medlem på OMX Nordiska Börs i Stockholm.

En obekväm sanning.

En bekväm osanning.Det ordnar sig säkert. Räddningen är ju redan på gång.

Sanningen är att mycket positivt visserligen händer, men alldeles för lite och alldeles för långsamt. Så kan det inte få fortsätta eftersom det finns både kunskap och teknik för att agera. Vi hjälper dagligen våra kunder med hållbara lösningar. Det handlar om bättre luft och renare vatten, effektivare energianvändning, bättre bostäder och arbetsplatser, smartare transportlösningar och produktion som är lönsam och miljöanpassad. Men trots det är vi inte helt nöjda. Vi kan mer! Därför tar vi nu ytterligare ett steg. Vi ska anstränga oss ännu mer för att i varje uppdrag, i varje detalj, använda Swecos samlade kunskap för att våra kunder ska nå sina affärsmässiga mål och samtidigt bidra till ett samhälle i balans. Det hållbara samhället.

Vår planet är inte fullt frisk. Om vi inte agerar nu kan det gå illa.

U24-03 Nyheter.indd 15U24-03 Nyheter.indd 15 2009-04-07 10:29:252009-04-07 10:29:25

Page 16: 2009-03 Upphandling24

Nå beslutsfattarna i offentlig sektor

Annonsera i Upphandling24

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR

MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNABra affärer med ramavtalSÅ VILL POLITIKERNA

STYRA UPPHANDLING GÖTEBORG JAGAR SVARTA PENGAR

Gustaf Hoffstedt, kommunstyrelsen på Gotland,

ser upphandling som politiskt verktyg.Helena Lans, Göteborgs stad, involverar

upphandling i kampen mot ekobrott.

”Våga lita på upphandlarna” EVA-LOTTA LÖWSTEDT LUNDELL,

INKÖPSCHEF SVT

Kolla in mingel- bilderna från LOV-DAGEN Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVTAL”

15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNABra affärer med ramavtalSÅ VILL POLITIKERNASTYRA UPPHANDLING GÖTEBORG JAAGGAGAARARAR R

SVARTA PENGARAR

Gustaf Hoffstedt, kommunstyrelsen på Gotland,

ser upphandling som politiskt verktyg.Helena Lans, Göteborgs stad, invovolveveerraar r

upphandling i kampen mot ekobbrottt.

la in mingel-bilderna från

la in minga

LOV-DAGENOO

Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVAA TAL”

Ett varumärke, fyra kanalerWebbNyhetsbrevTidningKonferenser

Kontakta Åsa Johansson, affärschef för Upphandling24, för priser och medieupplägg:

[email protected], 08-453 61 05

Välj din egen kombination

Printannonsering: Tidningen har en upp-• laga på 9 000 exemplar och utkommer åtta gånger per år. Den når bland annat upphand-lingschefer och verksamhetschefer i offentlig sektor.

Annonsering i Upphandling24:s nyhetsbrev • som skickas till 20 000 upphandlare inom offentlig sektor varje vecka.

Webbannonsering: upphandling24.se har • 6 000 unika besökare per vecka.

Konferenserna har 200-500 deltagare sex • gånger per år. Delta som utställare och mingla med besökarna.

annonsera i UH24 2009.indd 35annonsera i UH24 2009.indd 35 2009-04-07 09:13:172009-04-07 09:13:17

Page 17: 2009-03 Upphandling24

TIDEN FÖR ATT » lämna anbud i Västtrafi ks upphandling av re-gion- och pendeltåg i Västra Gö-talandsregionen har gått ut. SJ har valt att avstå från att lämna anbud. I stället ska SJ utmana och konkurrera med den sam-hällsköpta trafi ken i Väst på kommersiella grunder.

– SJ ska erbjuda egen trafi k i området byggt på snabbtågskon-ceptet motsvarande X2000 med hög service, god komfort och iternet ombord. Trafi ken startar 2011. Fram till den 11 december 2010 fortsätter vi att köra Väst-trafi ken som vanligt, säger Jan Forsberg, SJs vd.

SJ HAR GJORT » analyser i sam-band med anbudet som visar att riskerna är svårbedömda.

– Vår bedömning är att lön-samheten över tid är ringa och att utrymmet därmed är litet för

att bibehålla hög service och kvalitet. Vi satsar i stället på tåg-trafi k i egen regi i samråd med Västtrafi k, säger Jan Forsberg.

Facket för Service och Kom-munikation, Seko, menar att det är ett tecken på att järnvägsbran-schen inte fungerar.

– Branschen börjar spåra ur. Om inte ens Sveriges största

järnvägsföretag kan räkna hem en så stor upphandling måste man ifrågasätta de trösklar som upphandlaren, det vill säga Väst-trafi k, har satt upp. Uppenbar-ligen är det så att Västtrafi ks krav svårligen går att leva upp till i förhållande till ett förväntat pris, säger Janne Rudén, för-bundsordförande i Seko.

–Seko har länge kritiserat sys-temet med upphandlingar som mer eller mindre ensidigt tycks fokusera på lägsta pris och som glömmer kvalitet, underhåll och service, säger Janne Rudén.

Upphandlingen avser ett kon-trakt på åtta år från och med slutet av 2010, med option på yt-terligare två år. ■

För dyrt för SJ att lämna anbud

SJ har inte råd att lämna anbud på tågtrafi ken i Västra Götaland.

ERSTA SJUKHUS HAR » haft avtal med Stockholms läns landsting i 30 år och den nuvarande avtals-tiden löper ut den 31 december. Nu väljer ledningen att inte lämna anbud i landstingets upp-handling av specialiserad och profi lerad rehabilitering efter akut neurologisk sjukdom.

– Det visar sig att alla alter-nativ som vi räknat på leder till betydande förluster första året. De ökar ju längre in i avtalsperi-oden man kommer. Bakgrunden är de premisser som fi nns i upp-handlingen, det vill säga en halv-ering av antalet patienter, lägre ersättning för respektive patient och fasta behandlingsperioder men med samma krav på att alla yrkesgrupper ska fi nnas tillgäng-liga i stort sett varje dag, skriver Helén Källholm, tf direktör, och Anders Sätterberg, chef för Ersta sjukhus, på hemsidan.

Inför den nya avtalsperioden har Stockholms läns landsting ändrat villkoren.

Enligt de nya direktiven ska uppdraget fördelas på tre vård-givare som får cirka 330 vårdtill-fällen per år.

– Vår erfarenhet efter att ha arbetat med den här typen av re-habilitering i 30 år säger oss att det handlar om patienter som har stort vårdbehov och behöver snabba insatser. Vi kan inte fort-sätta garantera den kvalitet vi har i dag med utgångspunkt från underlaget i upphandlingen, skriver Helén Källholm och An-ders Sätterberg.

OM INGET OFÖRUTSÄTT » händer, lägger sjukhuset ner den neuro-logiska rehabiliteringsverksam-heten.

Vem som vinner upphand-lingen, blir klart senare i vår. ■

SAMTLIGA MEDLEMMAR I » arbetsgi-varorganisationen Bemannings-företagen är från februari aukto-riserade.

– Det auktoriserade beman-ningsföretaget är en självklar samarbetspartner för kunderna och en trygg arbetsgivare för medarbetarna, säger Henrik Bäckström, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen.

För att få vara med i organisa-tionen måste företagen uppfylla tolv villkor. De måste följa Bemanningsföre-tagens etiska regler, ha kollektivavtal, minst tillämpa Bemannings-företagens allmänna leveransvillkor och omfattas av ansvarsför-säkring som skyddar kunderna vid even-tuell skada.

– Bemanningsbran-

schen är en dynamisk bransch. Vi har ett ständigt infl öde av nya medlemmar. Bara under förra året fi ck vi 109 nya medlemsfö-retag, säger Henrik Bäckström.

ORGANISATIONEN HAR NU » 259 auktoriserade medlemmar. 124 företag ska ansöka om auktorisa-tion så snart de kan presentera sitt första årsbokslut. 60 företag står utanför.

Alla företag granskas vid in-trädet och därefter en gång om året.

Företag som inte uppfyller villkoren får inte vara kvar som medlem.

Bemanningsföre-tagen ingår i Almega och är en arbetsgivar- och branschorganisa hyrnings- och rekry-teringsföretag. ■

För tuffa krav: Ersta backar efter 30 år

Bemanningsföretagen rensar i leden

Henrik Bäckström, direktörpå Beman-ningsföretagen.

Foto

: Sö

ren

An

de

rsso

n

Foto

: Th

om

as

Ha

rrys

son

Senaste nytt

17UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

U24-03 Nyheter.indd 17U24-03 Nyheter.indd 17 2009-04-07 10:29:442009-04-07 10:29:44

Page 18: 2009-03 Upphandling24

KAMMARKOLLEGIET HAR ÄNNU »inte fått besked om det får pröv-ningstillstånd i Regeringsrätten, angående de överklagade it-kon-sulttjänsterna 2008.

– Vi har lämnat in en elva sidor lång inlaga med juridisk argu-mentation på varför vi anser att Regeringsrätten borde ta upp frågan, säger Hans Sundström, jurist på Kammarkollegiet.

Frågan handlar kort om olika synsätt på hur proportionalitets-principen ska tolkas i upphand-lingsfrågor. Principen innebär att ”alla åtgärder som vidtas ska vara nödvändiga och lämpliga med hänsyn till syftet”.

I målet fi nns olika synsätt på om de avgränsningar som sattes mot leverantörerna i för-frågningsunderlaget har be-gränsat konkurrensen.

– Jag tycker Konkurrensverket har lagt en för stor börda på oss. Vi måste bevisa att det är pro-portionerligt, medan leverantö-rernas juridiska ombud inte be-höver bevisa något, när de över-klagar våra beslut, säger Hans Sundström.

FÖRUTOM ATT DET » är första gången it-upphandlingen på Kammarkollegiet och dåvarande Verva inte har fått rätt i en dom-stol, skiljer sig den här från andra genom att delar av den är klar och går av avropa.

– Det har gått att avropa från fyra delområden sedan ett år. Jag förstår att det råder osäkerhet bland myndigheterna som be-höver de här tjänsterna, men vi gör så gott vi kan och kontaktar Regeringsrätten regelbundet.

Hans Sundström räknar med att Regeringsrätten ger pröv-ningstillstånd i it-upphand-lingen, men att det kan ta mellan tre och sex månader.

– Om du är i akut behov av it-konsulttjänster, som inte om-fattas av de områden som är möj-liga att avropa, bör du göra en egen upphandling, råder Hans Sundström. ■

Regeringsrätten drar ut på tidenHans Sundström, jurist på Kammar-kollegiet, tycker att kraven från Konkurrens-verket är för höga.

Foto

: Pä

r Ritt

sel

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE18

Senaste nytt

NotiserLandsting söker partner

Västmanlands läns landsting »ska inleda samtal med Landstinget Sörmland om en gemensam upp-handling av högspecialiserad vård. Västmanlands läns landsting köper det mesta av sin högspecialiserade vård från Akademiska sjukhuset i Uppsala, men även från Stockholm och Linköping.

– Jag tror inte det blir några dramatiska förändringar av fördel-ningen var vi i framtiden lägger våra beställningar, men med en upp-handling vinner vi tydlighet i pris, innehåll och kvalitet, säger Tomas Högström.

Foto: Thor Balkhed

12 maj 2009Stora e-inköpsdagenGör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

30 september 2009Upphandla med etik- och miljökravAtt ställa etiska krav och miljökrav vid upp-handling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven.Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljo

Viktigaste konferenserna

www.uh24.se/konferens

U24-03 Nyheter.indd 18U24-03 Nyheter.indd 18 2009-04-07 10:30:112009-04-07 10:30:11

Page 19: 2009-03 Upphandling24

Tekniska Verken får prisTEKNISKA VERKEN, SOM » ägs av

Linköpings kommun, har utsetts till Årets Gröna Datorhall 2008. Det är Coromatic, som arbetar med it-kontinuitet, som instiftat priset för att uppmärksamma de kunder som på ett framträdande och innovativt sätt föregår med gott exempel inom området en-ergi och miljö.

– Vi är glada över att få utse den första vinnaren i en tävling där miljö och ekonomi är lika prioriterat. Tekniska Verken har ett uttalat fokus inom området miljö, vilket tydligt återspeglas i deras it-struktur, säger Maths Waxin, vd på Coromatic.

TEKNISKA VERKEN FÅR » priset för att systematiskt och strukturerat arbeta för att skapa långsiktigt hållbara lösningar för ett väl

fungerande samhälle, med minsta möjliga belastning på miljön. Under 2008 har Tek-niska Verken vidtagit fl era åt-gärder och gjort stora insatser i syfte att reducera energiförbruk-ningen och minska miljöpå-verkan inom såväl it-funktionen som företaget i sin helhet.

–Vi vill på det här sättet belysa och belöna ett gott exempel, säger Maths Waxin. ■

Foto

: Co

rom

atic

Maths Waxin, vd på Coromatic, har utsett den första vinnaren.

POLITIKER OCH MEDARBETARE » från samtliga nämnder, förvaltningar och kontor i Uppsala kommun ska under våren besöka drygt 100 av Uppsalas företag, skriver kommunen på sin hemsida. Det är en av fl era aktiviteter i kom-munens handlingsplan för att förbättra företagsklimatet.

– Det nya med de här besöken är att de genomförs av förtroen-devalda och tjänstemän från kommunens alla nämnder, för-valtningar och kontor, totalt 14. Vi ökar kommunens kunskap om företagen men vi får också möj-lighet att berätta om vår verk-samhet för dem, säger Eva Sterte, näringslivsdirektör vid Uppsala kommun.

Företagen får information om

kommunens framtidsplanering samtidigt som kommunens med-arbetare får lära sig mer om före-tagens verksamhet. De får höra hur företagen tycker att kontak-terna med kommunen fungerar och vad som kan göras för att det kan bli ännu bättre.

– Tidigare har kommunstyrel-sens ledamöter och kommun-ledningskontorets medarbetare genom åren besökt företag i Uppsala, men nu breddar vi det och involverar samtliga kommu-nens verksamheter. Företagsbe-söken är en av 20 punkter i vår handlingsplan som vi jobbar med, för att förbättra företags-klimatet i Uppsala, säger Gunnar Hedberg, M, kommunstyrelsens ordförande. ■

Uppsala kommunbesöker 100 företag

Senaste nytt

19UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

Säkerhet i din bransch

www.securitas.se

Securitas är en kunskapsledare inom säkerhet. Genom att fokusera på säkerhetstjänster som är anpassade till den enskilda kundens behov har Securitas utvecklat hållbar tillväxt och lönsamhet i över 30 länder.

U24-03 Nyheter.indd 19U24-03 Nyheter.indd 19 2009-04-07 10:30:212009-04-07 10:30:21

Page 20: 2009-03 Upphandling24

FÖRSVARSMAKTEN OCH BIKUPAN »har tecknat avtal om hur det tidi-gare samarbetet ska avvecklas. Avtalet är värt cirka 13,6 mil-joner kronor och innebär att Försvarsmakten tar över det ma-terial som myndigheten kan an-vända och ha nytta av i fortsätt-ningen.

Avvecklingsavtalet har skett i samverkan med arbetstagaror-ganisationerna som ge-mensamt kommit överens om vilka leve-ranser från Bikupan som är nödvändiga för det fortsatta arbetet.

– Det är bra och vik-tigt att vi nu kommit fram till ett affärsmäs-sigt avtal. Värde-grundsarbetet har

varit viktigt i den omställning som har gemomförts, säger Ulf Bengtsson, generaldirektör på Försvarsmakten.

Försvarsmakten ska anställa en handläggare som ska ansvara för värdegrundsfrågorna och vara ett stöd för förbanden i deras fortsatta arbete.

– Det är mycket arbete som ska göras, men vi är otroligt

glada över att vi fått förtroendet att avsluta arbetsuppgifterna, säger Bi Puranen.

Enligt Bi Puranen på Bikupan innebär av-vecklingsavtalet att Bi-kupan under 2009 ska leverera rapporter från samtliga utlands-styrkor och Nordic

Battle Group, medarbetarunder-sökning för de förband som ge-nomförde dessa under senhösten 2008, nyttjanderätt till system och moduler, teori- och metod-handledning och värde-grundsbok som beskriver arbets-processen i värdegrundsarbetet.

– Det har varit en tung vinter som tagit hårt på alla inblan-dades krafter, nu ser vi framåt, säger Bi Puranen. ■

Försvaret avvecklar samarbetet med Bikupan

Bi Puranen är glad över att Bikupan får avsluta arbetsuppgifterna.

Nu är det klart hur Försvaret ska av-veckla samarbetet med Bikupan.

Foto

: Co

mb

at C

am

era

- Fö

rsva

rets

Bild

byr

å

Foto

: Bik

up

an

Serg

ean

t Nic

kla

s G

ust

afs

son

/ C

om

ba

t Ca

mer

a

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE20

Senaste nytt

Notiser

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med

nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se

Ulf Bengtsson är nöjd med avtalet.

Skolskjutsköp måste göras om

Länsrätten har beslutat att Söder- »köpings kommun får göra om en del av sin skolskjutsupphandling. Det är Östra Ryds Bil och Busstrafi k som förlorade de två anbudspaketen i upphandlingen som vänt sig till länsrätten. Länsrätten ger företaget delvis rätt och menar att ett av an-budspaketen måste göras om.

– Det känns jättebra eftersom kommunen slagit ifrån sig hela ti-den. Men vi är inte nöjda med utsla-get när det gäller det andra paketet. Det beslutet har vi överklagat till kammarrätten, säger Lars Arvidsson som driver busstrafi ken till NT.

Bussbolaget anser att kommu-nen ändrat förutsättningarna för upphandlingen under upphand-lingens gång. Länsrätten håller med och menar att kommunen brutit mot LOU.

–Länsrätten hävdar att vi gjort ett formfel. Det är inte så mycket att hymla om utan fi nna sig i det och göra om upphandlingen, säger Anders Senestad, M, kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden.

***AF upphandlarkarriärcoacher

Arbetsförmedlingen bjuder in fö- »retag som kan leverera coachtjäns-ter i form av personliga rådgivare till dem som nyligen förlorat arbetet. Målet är att teckna avtal med ett stort antal lokala leverantörer. Cirka 100 000 arbetssökande ska nås av insatsen i år och förhoppningen är att fl er får jobb snabbare.

– Vi ska erbjuda individuell coachning som utgår från indivi-dens egna förutsättningar. De ar-betssökande ska själva kunna välja en coach som passar dem. Det är därför viktigt coacherna har bra kännedom om den lokala arbets-marknaden, säger Jan Åbjörnsson, chef för Upphandlingsavdelningen.

U24-03 Nyheter.indd 20U24-03 Nyheter.indd 20 2009-04-07 10:30:422009-04-07 10:30:42

Page 21: 2009-03 Upphandling24

www.eon.se

”Vi har ett bra samarbete med höga krav och förväntningar från båda sidor”, säger Niclas Malmström på Øresundsbron när han beskriver E.ON ES roll som eldriftsansvarig för 12 stationer med mellanspänningsställverk, transformatorer, låspännings ställverk, UPS- och batterianläggningar. Och enligt Niclas är det här ett samarbete som gett ringar på vattnet. ”Ja, vi har redan adderat vissa upp drag, bland annat inom belysning. Bredden hos E.ON ES passar oss väldigt fint!”

Samarbetet med Øresundsbron ger ringar på vattnet.

HILA

ND

ERS ©

Per M

agn

us Persson

/ John

ér

eon.indd 1eon.indd 1 2009-04-07 10:47:552009-04-07 10:47:55

Page 22: 2009-03 Upphandling24

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE22

Senaste nytt

NotiserSÄLJ MÅNGA AV » bilprovningens

stationer via ett anbudsförfa-rande. Det föreslår Konkur-rensverket i ett yttrande till re-geringen. Ett huvudsyfte bör vara att skapa en marknad med ett stort antal besiktningsföretag där Svensk Bilprovning inte är dominerande. En sådan åtgärd skulle påtagligt öka förutsätt-ningarna för en fungerande kon-kurrens, menar ver ket.

– Det är bra för konsumen-terna om monopolet för bilprov-ning upphör. Om det görs på rätt sätt kan kunderna få bättre ser-vice som ökad tillgänglighet, säger Konkurrensverkets tf ge-neraldirektör Jan–Erik Ljusberg.

En öppning av bilbesiktnings-monopolet som leder till kon-

kurrensutsättning är bra för kon-sumenterna, men det nu remit-terade förslaget att avveckla besiktningsmonopolet för tre fö-retag, däribland Bilprovningen, leder inte till fungerande kon-kurrens. Det ger heller inte önsk-värda förbättringar för konsu-menterna. Därför bör det inte genomföras, menar Konkur-rensverket.

MYNDIGHETEN FÖRSLÅR OCKSÅ » att Vägverket informerar fordonsä-garna om inställelse för besikt-ning och att en webbplats in-rättas för att informera om de fö-retag som får utföra besiktningar och ge fordonsägarna möjlighet att välja företag, plats och ändra tidpunkt för besiktning.

Bilprovningens ägarstruktur och styrelsesammansättning måste också ses över, skriver Konkurrensverket. Företaget måste vara helt fristående från nuvarande bransch- eller intres-seorganisationer med koppling till främst bilreparationssektorn och yrkesmässig persontrafi k. ■

Västra Götaland förstärker inköp

Nu ska logistiker och inköpare från »andra branscher stärka och stötta Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamheter i deras utvecklingsarbete. Från och med i år och tre år framåt ska 20 miljoner kronor om året användas till att öka kompetensen inom logistik och inköp.

– Vi ser det här som ett sätt att utveckla den kompetens vi har sam-tidigt som vi kanske kan genomföra en del planerade utvecklingsprojekt lite snabbare än vad som annars varit möjligt, säger Johan Assarsson, regiondirektör i Västra Götaland.

Konkurrensverket vill ha fl er besiktningsföretag

Ge plats för fl er bilbesiktningsföre-tag än Svensk Bilprovning, anser Konkurrensverket.

Maximera din upphandling!

www.grontmij.se

I uppdraget ingick komplett förfrågningsunderlag inkl AF-del, mängdbe-skrivning och stöd vid utvärdering av anbud. I arbetet användes GIS för att inventera och tydliggöra var anläggningarna fanns.

För Trosa kommun ledde arbetet till en bättre kontroll över sina anlägg-ningar och kostnader. Med tydliga beskrivande kartor kunde konkurren-sen för driftsupphandlingen öka och därmed sänktes kostnaderna med miljonbelopp.

Stig Tördahl, teknisk chef i Trosa kommun säger ”Jag har stort förtroende för Grontmij som jag gärna anlitar” och han menar vidare att Grontmij får en guldstjärna i betyg för den genomförda driftupphandlingen.

Vill du ha hjälp med att maximera din upphandling? För mer information om Grontmijs tjänster är du välkommen att kontakta Mats Persson tfn 010-480 16 07.

Inför upphandlingen av fem stora driftsentreprenader tog kommunen tillsammans med Grontmij fram detaljerade drifts- och skötselanvisningar för kommunala VA-anläggningar, parker, gator samt kommu-nala fastigheter.

Trosa kommun – upphandlare med bra koll!

U24-03 Nyheter.indd 22U24-03 Nyheter.indd 22 2009-04-07 10:31:052009-04-07 10:31:05

Page 23: 2009-03 Upphandling24

Verk köper it–hjälp för 280 miljoner

STATENS PENSIONSVERK, SPV, » och Centrala studiestödsnämnden, CSN, har avslutat sin gemen-samma upphandling av it-kon-sulttjänster.

De nya ramavtalen har ett to-talvärde på 280 miljoner kronor.

– Vi ville öka intresset för upp-handlingen och gick samman med CSN, säger Ann–Christin Wanhatalo, ansvarig för it-upp-handlingen hos SPV.

DE BÅDA MYNDIGHETERNA » har nått högre volymer och bättre villkor.

Ramavtalen skrivs på två år och kan sedan förlängas i ytterli-gare två år. Varje avtalsår är värt upp till 70 miljoner kronor och

de båda myndigheterna kan göra separata avrop från 22 utvalda leverantörer.

– Resultatet blev en bra mix av både små och stora företag som kan ge oss en bred bas av kompe-tenta samarbetspartners, säger Ann–Christin Wanhatalo.

BLAND DE NYA » leverantörerna fi nns namn som Easit, Elan IT Resourse, Ework, Frontend, GDM, IT–arkitekterna, Relacom och Swedish Consulting Group. Andra leverantörer, som myn-digheterna tidigare har haft kon-trakt med är Capgemini, Logica, Steria och Tieto.

Leveranserna sker till de båda myndigheternas huvudkontor i Sundsvall. ■

LANDSTINGET I JÖNKÖPING » kräver att leverantörer skriver under en uppförandekod vid upphand-lingar. Det har landstingssty-relsen beslutat.

Uppförandekoden innebär att landstingets leverantörer ska leva upp till grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Det innebär att barnarbete är förbjudet och att företag ska följa den arbetsrätt och de minimilöner som gäller i tillverkningslandet.

Kravet på uppförandekod kommer att införas först i Lands-tinget

Jönköpings prioriterade upp-handlingar. De omfattar inköp av instrument och rostfria sjuk-vårdsartiklar, operations- och en-gångsmaterial, handskar, sprutor,

kanyler, förbandsartiklar och tex-tilier.

För att kunna följa upp att le-verantörerna lever upp till upp-förandekoden, får inköpsavdel-ningen i landstinget 300 000 kronor.

Region Skåne, Västra Göta-landsregionen och Stockholms läns landsting krävde redan för ett år sedan att leverantörerna skulle skriva på en uppfö-randekod och fl era landsting har varit intresserade av deras ar-bete

2006 beslutade EU-parla-mentet att uppmana de offentliga myndigheterna inom EU att in-förliva kriterier för rättvis handel i sina riktlinjer för offentlig upp-handling och inköp. ■

Jönköping kräver uppförandekod

Senaste nytt

23UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

Vår målsättning att göra varje dag bättre. Det innebär att vi skapar en miljö som ger inspiration och ny energi, där måltiden är något att se fram emot, där kaffet smakar kaffe, där välstädade lokaler är en självklarhet och där receptionisten möter med ett leende. Varje dag. Året om.

Vad kan vi göra för dig? www.sodexo.se

U24-03 Nyheter.indd 23U24-03 Nyheter.indd 23 2009-04-07 10:31:152009-04-07 10:31:15

Page 24: 2009-03 Upphandling24

TIO FLYGPLATSER SKA » ingå i det nationella basutbudet av fl yg-platser, har regeringen beslutat. Sex fl ygplatser som i dag är stat-liga ska kommuner, regioner och näringsliv att driva, hoppas Åsa Torstensson, C, infrastrukturmi-nister.

– Staten har ett ansvar för att det ska fi nnas en bra fl ygtäck-ning över hela vårt land. Med basutbudet på tio fl ygplatser tar vi det ansvaret, säger Åsa Tor-stensson.

Anledningen till att reger-ingen väljer att fastställa fl yg-platser i ett basutbud, är att de vill garantera en grundläggande tillgänglighet i hela landet. Att vara en av Sveriges fl ygplatser i

det nationella basutbudet, innebär en långsiktig tryggad drift i statlig regi.

De tio statliga fl ygplatserna är Stockholm/Arlanda, Stockholm/Bromma, Göteborg/Landvetter, Malmö/Sturup, Luleå, Kiruna, Umeå, Visby och Åre/Öster-sund.

DE STATLIGA FLYGPLATSER » som i dag förvaltas av Luftfartsverket och som inte ingår i statens bas-utbud är Örnsköldsvik, Karlstad, Ängelholm/Helsingborg, Skel-lefteå, Jönköping och Sundsvall/Härnösand.

Luftfartsverket planerar för en dialog med regionerna om ett överlåtande av fl ygplatserna. ■

Tio fl ygplatser kvar i statlig driftArlanda fl ygplats är en av de tio fl ygplat-serna som ingår i basutbudet ...

... liksom Malmö och Landvetter.

Foto

: LFV

/Da

nie

l Asp

lun

dFo

to: S

erg

io J

ose

lovs

ky

Foto

: La

rs O

we

sso

n

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE24

Senaste nytt

NotiserLandsting samarbetar mer

Landstingen i Stockholm, Sörm- »land och Västmanland ska fördjupa sin samverkan.

– Vi har sedan i höstas fört diskus-sioner med de andra landstingen och nu har vi beslutat om en ge-mensam avsiktsförklaring, säger Catharina Elmsäter–Svärd, M, fi nans-landstingsråd i Stockholm.

Skrivelsen handlar om att utvidga samarbetet på fl era områden.

– Vi kommer att börja med att titta på hur vi eventuellt kan samarbeta inom delar av hälso– och sjukvår-den, upphandlingar och kulturverk-samheten.

DIN MÖTESPLATS I STOCKHOLM

NALEN KONFERENS, REGERINGSG 74. BOKNING 08-50529235

U24-03 Nyheter.indd 24U24-03 Nyheter.indd 24 2009-04-07 13:25:352009-04-07 13:25:35

Page 25: 2009-03 Upphandling24

KAMMARKOLLEGIETS UPPHAND- »LING AV telefoner, kommunika-tionsutrustning och tillbehör stoppas av länsrätten.

– Det är Dialect och Phone-house som har lämnat in över-prövningar till länsrätten. De tycker att förfrågningsunder-laget är otydligt, säger Inger Höglund, ansvarig för den aktu-ella upphandlingen på Kammar-kollegiet.

Kammarkollegiet hade valt att teckna avtal med TDC, Tele2, Telenor och Teliasonera. Tidi-gare har Kammarkollegiet och dåvarande ansvarig myndighet Verva haft ramavtal med TDC och Teliasonera.

Enligt Inger Höglund läm-nade Dialect och Phonehouse inga prislistor, vilket var ett av skallkraven.

– De åkte ut tidigt i upphand-lingen. Vi är regelstyrda och måste behandla alla anbudsläm-nare på samma sätt. Om vi hade godkänt deras anbud, skulle några andra leverantörer kunnat begära överprövning för att vi inte följde likabehandlingsprin-cipen, säger hon.

Kammarkollegiet skriver nu en inlaga som ska lämnas in till Länsrätten i Stockholm. Där-efter tar det ytterligare tid innan beslut kan fattas.

DEN HÄR GÅNGEN » har Kammar-kollegiet upphandlat en enkel helhetslösning för kommunika-tionstjänster.

– I princip ska man kunna av-

ropa tjänster som ”två hål i väggen”. Som användare erbjuds du en paketlösning för fast och mobil kommunikation, via tal, bild och data, säger Inger Hög-lund.

LEVERANTÖREN ÄGER OCH » under-håller den tekniska plattformen bakom tekniken. Den adminis-trerar, följer upp och erbjuder dessutom statistik kring tjäns-terna.

I ramavtalen erbjuds förvalt-ningen också kundtjänst, använ-darsupport och utbildning.

– Ramavtalen är avsedda för samtliga statliga myndigheter. Det gäller även de kommuner och landsting som har ansökt om fullmakt hos oss på Kammarkol-legiet, säger Inger Höglund.

Avtalen gäller i tre år och kan förlängas ytterligare ett år. Det beräknade värdet uppskattas till cirka 500 miljoner kronor över en treårsperiod. ■

Inger Höglund ansvarar för upp-handlingen på Kammarkollegiet.

Kammarkollegiets upphandling av telefoni stoppad

KONKURRENSVERKET BESLUTADE I »december förra året att betrakta Akademiska Hus som en upp-handlande enhet. Det innebär att varje upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader som bolaget genomför omfattas av lagen om offentlig upphand-ling, LOUs, bestämmelser.

Organisationen Akademiska Hus däremot anser sig inte vara en upphandlande myndighet och har begärt en omprövning av beslutet. Den menar att en-dast fem procent av bolagets lo-kaler är specialanpassade och de kan inte utan en mer genomgri-pande omarbetning hyras ut till annan hyresgäst.

Enligt Konkurrensverket har EG-domstolen i fl era domar klargjort vilka typer av organisa-tioner som är skyldiga att til-lämpa upphandlingsdirektivens bestämmelser. Även en liten andel allmännyttiga behov medför, enligt EG-domstolen, att hela verksamheten i bolaget ska följa upphandlingsregel-verket.

KONKURRENSVERKET HAR AVSLAGIT »begäran om omprövning och av-slutar därmed ärendet.

Akademiska Hus är en organi-sation som förvaltar statens fast-igheter och lokaler, främst åt universitet och högskolor. ■

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN »TECKNAR ramavtal med ambu-lansteknologiföretaget Ortivus om att utrusta regionens ambu-lanssjukvård med informations– och beslutsstödsystemet Mo-bimed.

Mobimed innehåller moduler för monitorer, avancerad kom-munikation, telemedicin, elek-tronisk patientjournaloch digital lagring av vårdriktlinjer. Mo-bimed kan även integreras med andra system som sjukhusens elektroniska journalsystem.

– Mobimed ger helt nya möj-ligheter att optimera patientens säkerhet. Vi är mycket glada över att ha fått förtroendet att bidra till en sådan utveckling av ambu-lanssjukvården, säger Jan B An-dersson, vd på Ortivus.

Avtalstiden löper i fem år med möjlighet till förlängning och omfattar även installation, ser-vice och utbildning för systemet. Leverans av systemet påbörjas under 2009.

Det fi nns 110 ambulanser i Västra Götalandsregionen. ■

Akademiska Hus bryter mot LOU

Välutrustad ambulans ger säkrare vård

REGIONSERVICE INOM VÄSTRA » Gö-talandsregionen har, i konkur-rens med två andra leverantörer, vunnit upphandlingen av hjälp-medelsförsörjning till Västra Götalandsregionen och regio-nens samtliga 49 kommuner.

– Som Västra Götalandsregio-nens interna serviceleverantör är det viktigt att vi klarar jämfö-relser med andra leverantörer

både när det gäller pris och kva-litet. Därför är det mycket gläd-jande att ett av våra områden, Hjälpmedel, vann upphand-lingen, säger servicedirektör Stig Fihn.

DRIFTSTART AV DET » nya avtalet är planerad till den 1 oktober 2009. Avtalet sträcker sig fram till 2013. ■

Regionservice vann upphandling av hjälpmedel

Senaste nytt

25UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.chambersign.se

U24-03 Nyheter.indd 25U24-03 Nyheter.indd 25 2009-04-07 10:31:542009-04-07 10:31:54

Page 26: 2009-03 Upphandling24

Nyhet

Sök fritt bland alla pågående upphandlingar på www.opic.com

opic.indd 1opic.indd 1 2009-04-07 10:50:112009-04-07 10:50:11

Page 27: 2009-03 Upphandling24

DET LILLA NORRLÄNDSKA » före-taget Helikopter Reklambyrå har vunnit Jordbruksverkets upphandling av grafi sk profi l. Trettiotvå byråer deltog i upp-handlingen, så konkurrensen var hård.

– Volymmässigt är uppdraget inte stort för oss, men det är ett riksuppdrag och Jordbruks-verket, med sina 1 300 anställda, är givetvis en stor kund, säger Mats Långström, Helikopters vd.

Bland de 32 konkurrenterna fanns även vinnaren av bransch-tidningen Resumés pris ”årets varumärkesbyrå”. I upphand-lingen viktades byråerna efter inlämnat förslag, därefter valdes tre av dem ut för referenstag-ning. Valet föll på företagen Bysted, Bumling och Heli-kopter.

– Vi fi ck bäst poäng efter att de tagit referenser och tittat på de jobb vi gjort tidigare, säger Mats Långström.

PRISSPANNET I ANBUDEN » låg mellan 50 000 kronor och 500 000 kronor. För Piteåföreta-gets del är det en fördel att det inte ligger i Stockholm.

– Vi har ju betydligt lägre lo-kalkostnader här uppe i Piteå, än

i Stockholm. Kan man bara hålla samma kvalitet som Stockholms-byråerna, så får man ju ett bra utgångsläge i sådana här upp-handlingar.

Helikopter ska nu skapa en profi l som fångar och förmedlar en aktuell bild av Jordbruks-

verket. I den grafi ska profi len ingår bland annat logotyp, tryck-saker, skyltar och annonser.

– Vi är tre som arbetar med det här uppdraget och den första leveransen är i maj. Då ska webben vara klar, säger Mats Långström.

Helikopter grundades 1996 och har fem anställda. Bland övriga uppdrag som företaget haft den senaste tiden är omprofi leringar av Trundöbagarn och Delikatess-fabriken, Kalix kommuns årsre-dovisning och en komplett re-klamprofi l åt Piteå IFs damer. ■

Piteåföretag lyfter Jordbruksverket

Jordbruksverket valde den norrländska reklambyrån Helikopter bland de 32 byråer som deltog i upphandlingen.

LANDSTINGET I KALMAR » gick i höstas ut i ett anbudsförfarande för att upphandla bemannings-tjänster för hyrläkare. Upphand-lingen gällde distriktsläkar-tjänster till primärvården, olika specialistläkartjänster till läns-sjukvården och läkartjänster till psykiatriförvaltningen.

LANDSTINGET FICK IN » 36 anbud från både svenska och nordiska företag och tolv erbjöds avtal. Nu har upphandlingen stoppats av länsrätten eftersom fyra av fö-retagen vill att beslutet över-prövas.

– Det känns lite jobbigt. Jag har arbetat som upphandlare sedan 94 och det här är min

första överprövning, säger Per Palmgren, ansvarig upphand-lare.

De företag som vänt sig till länsrätten har kritiserat lands-tinget för att vikta kvalitet högre än pris vid bedömningen. Lands-tinget har också kritiserats för att det inte varit tydligt med att de skulle teckna avtal med tolv företag.

– Vi skrev att vi skulle teckna avtal med tre eller fl era leveran-törer. Nu blev det tolv. Vad gäller kritiken mot viktningen anser vi att referenstagningen är viktig när det gäller hyrläkare, säger Per Palmgren.

Tidigare har landstinget haft egna kontakter med olika be-

manningsföretag, men kostna-derna har ökat och gått långt över vad som är tillåtet utan upp-handling.

– Förra året hade landstinget en bruttokostnad för hyrläkare på 40 miljoner kronor. Det är första gången vi gör en sådan här upphandling och vi har försökt vara tydliga i våra krav, säger Per Palmgren.

NU MÅSTE LANDSTINGET » invänta länsrättens beslut.

– Vi arbetar efter våra gamla rutiner och anlitar de beman-ningsföretag vi haft kontakt med tidigare, tills vi får ett besked från länsrätten, säger Per Palm-gren. ■

Kalmar stoppar hyrläkare

Kalmar erbjöd hyrläkare avtal. Nu har upphandlingen stoppats av länsrätten.

Foto

: Pä

r Ritt

sel

Senaste nytt

27UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

U24-03 Nyheter.indd 27U24-03 Nyheter.indd 27 2009-04-07 13:26:072009-04-07 13:26:07

Page 28: 2009-03 Upphandling24

Gotland kräver biogas i upphandlingar

GOTLANDS KOMMUN VILL » minska växthusgaser och öka andelen förnybar energi. Nu har kom-munstyrelsen fattat beslut att både bussar och kommunala bilar ska drivas av biogas. Politi-kerna hoppas även att privattra-fi ken ska gå över till biogas.

– Vi vill skynda på omställ-ningen till biogas här på Got-land, säger Eva Nypelius, C, kommunstyrelsens ordförande.

MÅLET ÄR ATT » biogasens andel som fordonsbränsle ska vara minst tre procent 2012 och minst åtta procent 2015. Lokal produk-tion av biogas eftersträvas. I stra-tegin ingår också att lokalanpassa kommunens fordonsinnehav och upphandling av transporter.

– Genom att ställa krav på biogas i upphandlingar kan kom-munen vara med och driva på omställningen. Vi har redan be-slutat om en upphandling nu i vår, säger Eva Nypelius.

KOMMUNEN VILL OCKSÅ » att färje-trafi ken till Gotland ska drivas med gas och inför nästa upp-

handling kommer kommunen därför att försöka driva på aktö-rerna.

– Det fi nns ju krav på säkerhet när det gäller färjtrafi ken, men vi kommer att prata med Rikstra-fi ken om de här kraven inför nästa avtalsperiod som startar i februari 2015, säger Eva Nype-lius. ■

Gotlands kräver att alla kommunala fordon drivs med biogas.

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE28

Senaste nytt

NotiserVårdsamarbete kortar väntetid

Landstinget Halland skriver avtal »med den privata vårdgivaren Pro-medicus. Promedicus kompletterar urologin på Länssjukhuset i Halm-stad med öppenvård i privat regi, vil-ket gör att väntetiderna kan kortas.

– Vi är mycket nöjda med lösning-en. Det här är ett stort steg för att komma till rätta med väntetiderna inom urologin, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Kirkegaard.

– Det är brist på urologer i hela den svenska sjukvården vilket är en av orsakerna till att vi inte har kunnat erbjuda alla besök eller behandling inom vårdgarantitiden. Vi är mycket glada för det här samarbetet.

U24-03 Nyheter.indd 28U24-03 Nyheter.indd 28 2009-04-07 10:32:362009-04-07 10:32:36

Page 29: 2009-03 Upphandling24

Senaste nytt

29UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

NÄR RIKSTRAFIKEN SKA » upp-handla färjetrafi k till Gotland nästa gång, delas trafi kavtalet upp i två separata anbudspro-cesser: en för tjänsten att tillhan-dahålla fartyg och en för driften.

– Vi har sett att det inte fi nns tillräckligt bra konkurrens om att få bedriva Gotlandstrafi ken,, säger Sara Lindqvist, utredare på Rikstrafi ken.

Syftet med uppdelningen är att få fl er aktörer att lämna anbud på trafi ken. Vissa aktörer kan vara intresserade av enbart den ena eller den andra delen av Gotlandstrafi ken, medan några aktörer vill lägga anbud på båda delarna.

– På det här sättet utestänger

vi så få som möjligt. Först går vi ut med en upphandling av tjänsten att tillhandahålla fartyg. Och först ett par år senare upp-handlar vi driften. Det gör att de företag som är intresserade av driften, då kan se vilka fartyg som är aktuella för trafi k, säger Sara Lindqvist.

Enligt Rikstrafi kens egen ut-

redning beror den dåliga kon-kurrensen delvis på att den nu-varande operatören har ett stort försprång. Den har bedrivit tra-fi ken under en lång tid och kan marknaden.

– Kunskap om marknaden är givetvis positivt samtidigt som den kan hämma konkurrensen i anbudsprocessen, säger hon.

Förfrågningsunderlaget har också upplevts som krångligt, vilket är en sak som Rikstrafi ken nu ska åtgärda.

– Dessutom är fartygen i sig en barriär. Vem som helst inves-

terar inte pengarna det är frågan om innan man går in i en upp-handling som man inte vet om man vinner, säger Sara Lind-qvist.

FÖR ATT FÅ » potentiella anbuds-givare intresserade ska Rikstra-fi ken under de kommande åren att marknadsföra det nya upp-lägget. Nästa avtalsperiod för Gotlandstrafi ken påbörjas den 1 februari 2015. Rikstrafi ken har till uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal för linjesjöfart till Gotland. ■

Separata upphandlingar ska ge fl er anbud

Sara Lindqvist är utredare på Rikstrafi ken.

Nu ska Gotlandstrafi kens nya anbudsförfarande marknadsföras.

Foto

: Ro

lan

d H

ejd

strö

m

Foto

: Pä

r He

lan

de

r

OPIC tendsign ger upphandlaren möjlighet att skapa allt kring upphandlingen elektroniskt i verktyget – dokument behöver inte bifogas.

Leverantörer lämnar sina anbud direkt i OPIC tendsign – inga missade skall-krav. Anbudsöppning och utvärdering har aldrig varit så smidigt.

Besök oss på Stora e-inköpsdagen och hämta din provcheck för att göra en skarp upphandling ! Eller skriv direkt till [email protected]

Annelie Sunnermalm Supportansvarig

tendsign

AAAAAAAAAAAAAAAAAAnnnnneelliiee SSuuuuuuuuuuuuuuuunnnnnnnnnnnnnnnnnnnneeerrrmmmaaalllmm

100% elektroniskt

U24-03 Nyheter.indd 29U24-03 Nyheter.indd 29 2009-04-07 13:57:282009-04-07 13:57:28

Page 30: 2009-03 Upphandling24

Affärstidningen för dig som arbetar med offentlig upphandling och anbudUpphandling24 är den nya affärstidningen för offentlig sektor.Våra artiklar hjälper dig att göra bra affärer inom ramar för lagenoffentlig upphandling. Upphandling24 kommer ut med tio nummer per år. Varje nummer är laddat med handfasta och konkreta artiklar.

En årsprenumeration kostar 1 795 kronor (exkl. moms). Som prenumerant har du 600 kronor i rabatt på våra konferenser.

Teckna din prenumeration på www.uh24.se/prenumeration

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

SUCCE FÖR STORARAMAVTALSDAGEN500 personer deltog på Upphandling24:s

heldagskonferens om ramavtal.

BETALADE ORDINARIE PRIS, TROTS RAMAVTAL

Ånge kommun har ramavtal på kontorsmateriel,

men fakturerades ändå ordinarie pris.

BYGGSPECIAL

FÅ HAR SYSTEMEN, ÄNNU FÄRRE ANVÄNDER DEM

STATEN USEL PÅ E-UPPHANDLING

BYGGSPECIALSTÄLL HÅRDARE MILJÖKRAV

BLIR

PRIS 199 KRONOR

Sven-Eric Hargeskog avgår från SOI

MILJÖHJÄLTARLINA HALLBERG OCH ELISABETH TÖRNQVISTPÅ LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND SÄNKERENERGINOTAN MED TIO MILJONER PER ÅR.

Omslag.indd 1

200

PRIS 199 KRONOR

MILJÖHJÄLTARLLLINA HHSABETHABETH TÖRNQTÖRNQTÖRNQVISTVISTVIST

HHPÅ LANANENERGRG

N U M M E R 4 • M A J 2 0 0 8 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

BLIR

PRIS 199 KRONOR

BLIRBLIRBLIR

PRIS 199 KRON

BLIR

ONORORONORNOR

Ny ordförande:Så vill Lisbeth Johnson förändra SOI

UDDEVALLA GÖR UPPHANDLINGAR PÅ HALVA TIDEN

MED ELEKTRONISKT UPPHANDLINGSSYSTEM

UDDEVALLA GA GÖR UPPHANDLINGAR PÅ HALVA TIDEN

SNABBA AFFARERAAAAAAAAAAAAAAAA.AAAAAARRRRRRAAAAAAAAAAAAAAA.

SPECIAL:ELEKTRONISKUPPHANDLING

UNIK LÖNESTATISTIK:SÅ MYCKET TJÄNAR EN UPPHANDLARE

STOR ÖVERSIKTMarknadens bästa system för e-upphandling

NY LAG FRÅN 1 JANUARI 2009Snart får duLOV att kringå LOU

BOVERKET SPARAR MED E-UPPHANDLING

ESKILSTUNA TAR TÄTEN MED E-FAKTUROR

Prenumerera på Upphandling24

Exempel på innehåll i tidningen:

Senaste informationen om planerade och genomförda upphandlingar från Kommentus, Verva, VHS med fl era. Lyckade lösningar och bra affärer från offentlig sektor Ta del av dina kollegors bästa råd och lär av deras misstag. Senaste nytt om juridiken som på- verkar offentliga upphandlingar, skrivet så att du inte behöver vara jurist för att förstå. Expertpanel som besvarar just dina frågor kring offentlig upphandling.

UH24_annons213x285.indd 46UH24_annons213x285.indd 46 2009-04-07 09:09:442009-04-07 09:09:44

Page 31: 2009-03 Upphandling24

LÅT REGERINGEN TA » över besluten om antalet häktes- och anstalts-platser från Kriminalvården och förbättra konkurrensen vid upp-handlingen av fastighetsägare. Det är några av de förslag som utredningen Kriminalvårdens lokalförsörjning lämnat till justi-tieminister Beatrice Ask.

I dag är det Kriminalvårdens ansvar att förutse platsbehovet och se till att det fi nns tillräckligt med platser. Utredningen kon-staterar att det inte är möjligt att göra tillräckligt säkra långtids-prognoser över det framtida be-hovet av häktes- och anstalts-platser, eftersom trendbrott inte kan förutses. Därför föreslås att regeringen i stället ska besluta om antalet platser på tre års sikt eller längre.

– Kriminalvården skulle med det här förslaget få bättre förut-sättningar att i god tid planera sin lokalförsörjning och ge kli-enterna en god kriminalvård. Förslaget innebär dessutom en ökad kostnadskontroll, säger särskilde utredaren Mats Åh-lund.

Renoverings- och underhålls-behoven är omfattande på många häkten och anstalter. För Krimi-

nalvården, som hyr samtliga kri-minalvårdsanläggningar, innebär det stora kostnader i form av höjda hyror.

– Vi föreslår därför att reger-ingen ger Kriminalvården i upp-drag att ta fram ett samlat un-derlag avseende behovet av och kostnaderna för renovering, un-derhåll och ombyggnation av, säger Mats Åhlund.

FÖRSLAGEN GER KRIMINALVÅRDEN »förutsättningar att bedriva sin verksamhet mer effektivt. Re-geringens kontroll av Kriminal-vårdens lokalkostnader ökar. En effektivare upphandling leder långsiktigt till större kostnadsef-fektivitet, skriver utredningen. ■

Kriminalvården behöver ses över

Det är svårt för Kriminalvården att uppskatta platsbehovet på landets fängelser. Därför bör regeringen besluta om antalet platser på tre års sikt.

Justitieminister Beatrice Ask har fått utredningen om Kriminalvår-dens lokalförsörjning i sin hand.

SJ HAR VALT » Redpill Linpro som leverantör av applikationsför-valtning för sin open sourceba-serade soa- och integrations-plattform.

Genom sin integrationsplatts-form har SJ under de senaste åren snabbare fått fram nya tjänster och applikationer till nytta för kunderna. SJ har till exempel kunnat etablera de nya tjänsterna Biljettauktion på Tra-dera, sms-biljetter och SJs eve-nemangssatsning.

– SJs it-enhet har stora krav från verksamhet och marknad att snabbt leverera nya tjänster och affärskoncept. Hemligheten ligger inte i tekniken utan i hur vi organiserar arbetet genom vårt integrationscenter SJ ICC, säger Anders Hedenros, cio på SJ.

– Vi är glada att ha vunnit SJs förtroende i hård konkurrens, säger Lars Larsson, affärsområ-deschef för Middleware på Red-pill Linpro. ■

Senaste nytt

31UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]

MILJÖSTYRNINGSRÅDET HAR TAGIT »fram en webbaserad utbildning i miljöanpassad upphandling. Den ligger på Miljöstyrningsrå-dets hemsida och är gratis.

– Det är en grundkurs i miljö-anpassad upphandling som i första hand vänder sig till upp-handlare och beställare som är insatta i vissa begrepp. Men själv klart kan även leverantörer och andra intresserade utnyttja möjligheten, säger Matilde Unge, projektledare på Miljöstyrnings-rådet.

Kursen omfattar allt från grundläggande kunskap om hur man ställer miljökrav i upphand-lingar till kortfattad information om så kallade livscykelkostnads-beräkningar.

– Det tar drygt 30 minuter att gå igenom kursen och den av-slutas med ett test. Har du till-räckligt antal rätt kan du dess-utom trycka ut ett diplom, säger hon.

Regeringen har gett Miljöstyr-ningsrådet i uppdrag att öka an-delen upphandlingar som sker med ställda miljökrav. Det ska bland annat ske genom informa-tions- och utbildningsinsatser.

– Vi håller både utbildningar, seminarier och konferenser själva och den här webbaserade kursen kan ses som ett komple-ment. Det kan också vara en bra repetition av vad man har lärt sig på våra utbildningar, säger Ma-tilde Unge.

WEBBUTBILDNINGEN LANSERADES »UNDER konferensen Grön Upp-handling och Miljöstyrnings-rådet har hittills bara fått posi-tiva reaktioner.

– Vi själva är väldigt nöjda med den webbaserade kursen. Det är ett trevligt underlag och ett bra sätt att sprida tillgänglig-heten. Jag tror att många kommer ha nytta av utbild-ningen, säger Matilde Unge. ■

Webbutbildningen är gratis och ligger på Miljöstyrningsrådets hemsida.

Webbkurs ska sprida miljöupphandling

SJ väljer Redpill Linpro

U24-03 Nyheter.indd 31U24-03 Nyheter.indd 31 2009-04-07 10:33:082009-04-07 10:33:08

Page 32: 2009-03 Upphandling24

www.dustin.se | 08-553 44 020Angivna priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

3495:-

4695:-4995:-

Nytt ramavtal förenklar dina inköp av telefoneroch kommunikationsutrustningKammarkollegiet tecknar ramavtal för telefoner,kommunikationsutrustning och tillbehör. Dustinär rankad som nr 1 på nätverk och högst rankad avde leverantörer som säljer både telefoner och nät-verk. De aktuella kategorierna är mobiltelefoner/fasta telefoner, nätverk/säkerhet som till exempelswitchar, modem, brandväggar samt tillbehör.Avtalet gäller i två år från 1 maj 2009.

Att köpa den här typen av produkter via webben rationaliserar hante-ringen. På dustin.se hittar du snabbt rätt produkter genom enkla sök-funktioner och listningar. För dig som handlar för flera bolag finns möj-lighet att använda flera olika kundvagnar under en användare. Du kanockså lägga produkter du ofta köper i favoritlistor. Orderhistoriken finnsalltid tillgänglig, vilket gör det enkelt att följa upp sina inköp. Tack vareDustins eget lager och effektiva logistiklösning erbjuder vi dessutomsupersnabba leveranser – ofta samma dag som ordern läggs.

Vi på Dustin är oerhört stolta över upphandlingen. Det visar att vi harett konkurrenskraftigt erbjudande för den offentliga sektorn, ett områdesom vi satsar hårt på med speciella tjänster och dedikerade personer.

Dustin nr 1på nätverk!

dustin.indd 1dustin.indd 1 2009-04-07 11:01:042009-04-07 11:01:04

Page 33: 2009-03 Upphandling24

5010220316 | HTC TOUCH DIAMOND2 | 4695:-

HTC Touch Diamond2, uppföljaren till HTC Touch Diamond, har en 3,2 tums hög-upplöst VGA wide-screen. Telefonen är 13,7 mm tunn och är utrustad med en nyzoom för snabbare zoomning på webbsidor och i e-post, foton och dokument.

HTC Touch Diamond2 har dessutom femtio procent längre batteritid, en fem mega-pixelkamera med autofokus, utbyggbart minne och sensorer för gravitation ochljus.

• Turbo-3G (HSDPA), 3G och W-LAN• 3,2" högupplöst skärm• Windows Mobile 6.1• 5 megapixelkamera

HTC Touch Diamond2

Hantera allt på ett smartare, enklareoch snyggare sätt

ProCurve-switcharna 2610-24 och 2610-48 ger robust och flexibel 10/100-konnektiviteti kanten av nätverket. Båda produkterna erbjuder 4 Gigabit-upplänkar.

• Kompakt format och tystgående.• Säkerhet med nätverksåtkomst och trafikkontroll.• Administration för storföretag.• Enkel att använda.• Utmärkt kvalitet och tillförlitlighet.

HP ProCurve Switch 2610-serien

Idealisk för VoIP och konvergerade kommunikationer

3495:-115:-/mån

5010127622 | HP PROCURVE SWITCH 2610-24 | 3495:-5010127625 | HP PROCURVE SWITCH 2610-48 | 6595:-

Snabbast på IT-produkter sedan 1984.Dustin fyller 25 år. Det firar vi med riktigt heta jubileumserbjudanden. Läs mer på dustin.se

4695:-5010169351 | SONY ERICSSON XPERIA X1 SOLID BLACK | 4995:-5010130070 | SONY ERICSSON XPERIA X1 STEEL SILVER | 4995:-

XPERIA X1 kombinerar en tre tum stor wide-VGA-skärm med ett komplett tangentbord (QWERTYmed å, ä och ö) och en exklusiv design i metall. I XPERIA X1 hittar du Windows Mobile, vilket skaparstora valmöjligheter dig som användare. När som helst kan du njuta av förstklassig underhållning ochdu kan alltid arbeta effektivt, var du än befinner dig. En hel värld av mobila upplevelser nås genomXPERIA-panelerna på telefonens skärm.

Sony Ericsson XPERIA X1

Effektiv kommunikation

4995:-164:-/mån

154:-/mån

dustin.indd 2dustin.indd 2 2009-04-07 11:01:192009-04-07 11:01:19

Page 34: 2009-03 Upphandling24

Foto

Da

nie

l Wa

de

niu

s

E-HANDELSSYSTEM

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE34

Affärer

JOHN EGEBERGS BÄSTA RÅD

Ta kontakt med någon bransch- »organisation som har standardise-rade e-meddelanden, till exempel Beast, GS1 eller Nea.

Det är en initial investerings- »kostnad, men vi tror mycket på minskade totalkostnader genom e-handel.

U24-03 E-upphandling.indd 34U24-03 E-upphandling.indd 34 2009-04-07 16:04:172009-04-07 16:04:17

Page 35: 2009-03 Upphandling24

JOHN EGEBERG, INKÖPARE » på Svevia, tidigare Vägverket Produktion, är mycket nöjd över införandet av ett e-handelssystem. I februari gick det igång som ett pilotprojekt efter ett års planering.

– Jag kan inte komma på några minus-sidor. Jag ser bara fördelar.

Han funderar en stund, och upprepar sedan att han har svårt att komma på några negativa sidor med e-handelsprojektet. I stället listar han de fördelar som han hoppas ska komma när det väl är igång i skarpt läge. Det ska ske under året.

– Framförallt är det tre faktorer som vi ser som viktigast. Sänkt pris, bättre kvalitet och möjligheten att följa upp inköpen bättre.

Det hela började för drygt ett år sedan, i december 2007, med att John Egeberg och Lars Lindborg, på dåvarande Vägverket Pro-duktion, drog igång ett e-handelsprojekt för att få bättre lönsamhet och enklare rutiner i de nya bolagen Svevia, Svevia Fastighet och Maskin, som startade den 1 januari 2009.

– Vi tittade oss omkring och hittade entre-prenadbranschens organ Beast. Den hade de elektroniska meddelanden och rutiner som behövdes. Vi ville göra hela processen elek-troniskt, och allt detta fanns på Beast, säger John Egeberg.

– Vi hade redan ett elektroniskt upphand-lingssystem Kommers gjort av Primona, ett webbaserat beställningssystem Wipcore

gjort av QD och ett lagersystem Kobra gjort av Fordonsdata och det hela kunde kopplas ihop på ett användarvänligt sätt.

Från ett elektroniskt upphandlingssystem fortsatte bolagen med att lägga till funk-tioner så att de även kunde göra själva av-ropet, få orderbekräftelse, leveransbesked och faktura elektroniskt i samma system.

– Nu kan man via en och samma webbsida följa ordern hela vägen. För att ytterligare öka användarvänligheten håller vi på att

testa möjligheten att till exempel få svars-meddelanden via sms, för att inte behöva ha tillgång till en dator hela tiden. Det kan vara smart om man ute på fältet, säger han.

– Dessutom är det så bra att allt går direkt in i systemet och kan följas upp när man kommer hem. Jag är övertygad om att det kommer att öka säkerheten i avropen.

Den pilotstudie som började i februari gällde för Svevia, som tillsammans med sitt eget Sverigelager och Ahlsell provar sys-

Fördelar med e-handelDet fi nns många fördelar med elektronisk handel, enligt GS1:

lägre kostnader då mängden »manuellt arbete reduceras

säkerhet att information är rätt »med automatisk matchning

kortare ledtider när tiden för »administration minskar

större säkerhet eftersom risken »för felskrivningar minskar.

GS1 ingår i en världsomspän-nande organisation som ut-vecklar standarder för varu- och informatiosnfl öden. Läs mer på www.gs1.se

Tänk på det här förstFör ett företag som ska börja med e-affärer måste alla delarna i skissen gås igenom för att klarlägga alla förutsätt ningar. Det fi nns då en rad saker att tänka på, här är några exempel från Nea:

Elektroniska affärer är bu- »siness. Se därför till att enga-gera företagets ledning samt marknads- och inköpsfolk.

Se till att e-affärer utvecklas »för att stödja företagets affärs-strategier.

Sätt upp » mål och se till att följa upp dem. Ligger fokus på lägre interna kostnader, kund-service eller något annat?

Börja med att kartlägga »processerna och fundera på hur de kan förändras med e-affärer som verktyg.

Tag gärna införandet i »etapper för att kunna visa på resultat.

Gör en kort förstudie för att »utreda förutsättningar, både ekonomiskt och tekniskt.

Neauppgift är enbransch-oberoende organisation. Läs mer på www.nea.nu

35UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

INKÖPARE PÅ SVEVIA:

Bara fördelar med e-handelJohn Egeberg, inköpare på Svevia, är entusiastisk över e-handelssys-tem. Det ger Svevia lägre priser, bättre kvalitet och bättre uppföljning. TEXT: EVA WENSTRÖM

U24-03 E-upphandling.indd 35U24-03 E-upphandling.indd 35 2009-04-07 10:57:382009-04-07 10:57:38

Page 36: 2009-03 Upphandling24

temet. Ahlsell är den första externa leveran-tören som är med i projektet, men på sikt är det tänkt att så gott som alla leverantörer, stora som små, ska kunna ingå.

– Vi har valt Nordic e-building från Beast som elektroniska meddelanden, och den har en standard som gäller i hela Norden. Alla de övriga stora aktörerna på entreprenadsidan jobbar med den standarden, säger John Ege-berg.

– Det underlättar givetvis i våra kontakter med leverantörerna.

Standarder för klassificeringarAndra skäl som John Egeberg ger för att välja Nordic e-building har varit att dess meddelandesystem är anpassat till projekt-verksamhet, vilket passar för Svevias verk-samhet, och att alla standarder för klassifi ce-ring fi nns med.

– Vi har fått bra hjälp med att komma igång av både Beast, Primona och övriga in-blandade, och vi ser verkligen fram emot att få testa det hela. Det är klart att det kommer ta tid att få med hela organisationen, men vi

räknar med att det kommer att gå smidigt. Hittills har vi hållit både tidsplan och bud-getram, säger John Egeberg mycket entusi-astiskt.

Den största vinsten med att införa e-handel ser han med möjligheterna att minska inköpskostnaderna.

Fördelar för båda parterDet nya systemet ska underlätta för båda parter, beställare och leverantör. Eftersom man bara behöver registrera på ett ställe och allt går in i båda systemen tjänar man tid, sä-kerhet och kvalitet. På det viset kan man minska kostnaderna som delas av beställare och leverantör. Det blir ett vinn-vinn-förhål-lande.

John Egeberg framhåller att det skapas mycket bättre möjligheter att kontrollera sina beställningar, att priser är enligt pris-listan och att mängder, leveranstider och fakturor är korrekta. Faktorer ger stora kost-nader om de är felaktiga.

Han säger också att Svevia ser mycket po-sitivt på att det i framtiden kommer att

kunna gå tillbaka och följa avrop och på så sätt styra och förenkla.

– Det här blir säkrare än när vi gjorde ma-nuella beställningar. Vi känner att det kan bli hur stort som helst, och målsättningen för 2009 är att lägga in avtal för cirka 300 mil-joner kronor i systemet. Vi tar det i etapper och kommer att utvärdera noga. Tiden får ut-visa hur det utvecklas, säger John Egeberg. ■

ANNELI KRUBE, enhetschef för ekonomi på konsult och servicekontoret, Lidingö stad och projektledare för e-handelspro-jektet.

– Vi har precis kört igång en pilot för elektronisk handel, den startade för bara två veckor sedan. Det är två enheter av nio på äldre- och handi-kappsomsorgen som provar och vi testar också centralt på konsult- och servicekontoret.

– De fördelar vi ser är framförallt att vi kan skapa en tydligare styrning av inköpen för att öka köptroheten mot våra ramavtalsleverantörer och sänka inköpskostnaderna. Dessutom

hoppas vi kunna utveckla och effek-tivisera rutinerna kring inköp och fak-turahantering. Personalen som ska jobba med systemet har fått en halv-dagsutbildning. De system vi jobbar med är Agresso och Opic tendsign och det har fungerat bra hittills.

BJÖRN ISAKSSON, upphandlings-chef, Jönkö-pings kommun:

– Nu kör vi igång ett pilot-projekt med en

leverantör och en beställare. Projek-

tet gäller Stadskontoret som ska göra sina beställningar av kontorsmaterial elektroniskt. Det får löpa fram till se-mestern ungefär, och sedan ska vi noga utvärdera vilka funktioner och eventuella brister vi hittar. Fungerar det bra breddar vi piloten till fl er en-heter på andra förvaltningar.

– Vårt syfte med det här är dels att testa om det verkligen fungerar på det sätt vi tänkt, dels att få fram ett antal goda exempel. Att föra in det i hela organisationen räknar vi med tar upp till tre år. Det beror på att befi ntliga ramavtal måste omför-handlas och vissa ramavtal måste upphandlas och leverantörerna måste kunna vara med på det.

– För stora leverantörer är det inga problem, men det kan vara svårare för de mindre. Det vore förödande för konkurrensen om de slås ut. Vi skyndar långsamt, men hoppas på stora fördelar med systemet – att öka ramavtalstroheten, få bättre priskon-troll, och minskad administration. Och inte minst att kontroll av inköp sker vid rätt tillfälle, det vill säga att en chef attesterar redan vid beställning i stället för som i dag när fakturan kommer och chefen ställs inför redan fullbordat faktum.

– Sammantaget har vi stora för-väntningar på elektronisk handel.

GÖRAN BRUNBERG, upphand-lingschef på Göteborg stads upphandlings-bolag:

– Vi har precis kommit igång med vårt nya e-han-delssystem och ska börja beställa elektroniskt Just nu har vi 15 leveran-törer redo. Vi håller också på med en pilot, en beställarutbildning som blir färdig om någon månad. Göteborgs stad har 45 000 anställda, och det fi nns många beställare, så vi har tänkt göra en interaktiv utbildning för stor spridning. Avsikten är att vi ska växa in i e-handel. Det får ta den tid det tar, så att det blir rätt från början.

– Vi ser stora vinster. Det blir så mycket enklare att hitta rätt varor. Man kan söka på tummen upp-artiklar, det vill säga varor som fyller de kriterier vi bestämt, se på bilder, jämföra artiklar, se produktblad och visa vilken fördelningsnyckel som gäl-ler för avtalsområdet

– Vi räknar med en besparing på 100 miljoner kronor per år. Minst. Och det bara på att vi köper rätt saker till rätt pris. Ett limstift av liknande kvalitet kan köpas för 33 öre eller 27 kronor, och allt däremellan.

FLERA PILOTPROJEKT PÅ GÅNG

Läs mer på webbenwww.beast.se Här fi nns Byggbranschens

elektroniska affärsstandard.www.gs1.se Här fi nns information om num-

mersystem, streckkoder och märkning.www.nea.nu Nätverket för elektroniska

affärer för nedladdning av till exempel standardavtal för e-kommunikation.

www.branschradet-vilma.se Branschrådet Vilma vill skapa ett standardiserat infor-mationsfl öde för alla parter i varufl ödes-processen genom ett gemensamt och kvalitetssäkrat regelverk.

Foto

Da

nie

l Wa

de

niu

s

Foto

Th

or B

alk

he

d

Foto

An

ne

lie G

ärd

ma

rk

E-HANDELSSYSTEM

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE36

Affärer

U24-03 E-upphandling.indd 36U24-03 E-upphandling.indd 36 2009-04-07 10:57:442009-04-07 10:57:44

Page 37: 2009-03 Upphandling24

Nummer ett på betalkort och rese-konto för statliga myndigheter.

Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för samman-ställning, analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnads-kontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betal-ningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen till en expert på betalningar.

eurocard.se

eurocard.indd 1eurocard.indd 1 2009-04-07 10:51:222009-04-07 10:51:22

Page 38: 2009-03 Upphandling24

NU UPPMANAR KAMMARKOLLEGIET » upphand-lare att komma in med synpunkter på vad som ska göras.

Det handlar om mycket pengar och höga förväntningar. Men i dagsläget är Kammar-kollegiet mest säkert på vad det inte ska göra.

– Det är ett löst defi nierat uppdrag än så länge. Men vi kommer inte att ta fram en hel-täckande e-upphandlingsplattform eller fär-diga förfrågningsunderlag, säger Daniel Moius, projektledare för Nationellt upp-handlingsstöd.

Uppdraget ska optimera de 500 miljarder som upphandlas för varje år för att skapa medborgarnytta och tillväxt. Men det blir alltså inga färdiga systemstöd till de interna processerna hos upphandlande myndigheter eller färdiga förfrågningsunderlag som blir klara att använda. Stödet ska skapas ”genom-arbetade, förankrade och välspridda me-toder” för att ta fram förfrågningsunderlag. Daniel Moius uppmanar nu alla beställare och leverantörer att komma in med syn-punkter.

– Hur kan pengarna skapa mest nytta? Tänk fritt och stort, men praktiskt genom-

förbart, uppmanar Daniel Moius upphand-larna.

Daniel Moius vill ha in åsikter, tips och synpunkter till Kammarkollegiet på vad alla dessa miljoner kan användas till.

Fokus kommer att ligga på elektronisk upp-handling. Under EUs ministerkonferens under ordförandeåret den 18–20 november i Malmö, blir elektronisk upphandling en viktig fråga. Det ska diskuteras hur e-upphand-lingen kan stärka den inre markna-den.

– Vi ska utveckla elektronisk upphandling

och få fl er att använda det. Den här sats-ningen har efterfrågats länge av många, säger projektledaren Daniel Moius.

Mer effektiv upphandlingMålet med det nystartade projektet Natio-nellt upphandlingstöd är att bidra till ”en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rätts-säker offentlig upphandling, där konkur-rensen på marknaden bättre tas tillvara så att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sek-torn och näringslivet”. Och vad innebär det då i praktiken?

– Det är den processen vi är inne i just nu, hur vi ska omsätta det här till praktisk nytta.

Daniel Moius är nyanställd på Kammar-kollegiet och leder projektet som drogs igång den 9 mars. Just nu rekryteras fl era nya per-soner till den nya verksamheten.

Daniel Moius, projektledare för Nationellt upphandlingsstöd, efterlyser synpunkter från upphandlarna.

Foto

He

len

a Z

ac

ha

riass

on

NATIONELLT UPPHANDLINGSSTÖD ÅKER PÅ TURNÉ

Daniel Moius ger sig ut på turné med workshops tillsammans med referensgruppen. Alla upphandlare, leverantörer och beställare är välkomna att vara med och påverka

Luleå 26/5 , Linköping 28/5, Stockholm 2/6, Göteborg 4/6, Sundsvall 9/6, Malmö 12/6

E-HANDELSSYSTEM

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE38

Affärer

Nationella upphandlingsstödet tar form

” Vad vill ni ha, upphandlare?”

Kammarkollegiet ska-utveckla offentlig upp-handling i en enorm satsning – 22 miljoner kronor årligen avsätts till ett nationellt upp-handlingsstöd.TEXT: HELENA ZACHARIASSON

U24-03 E-plattform.indd 38U24-03 E-plattform.indd 38 2009-04-07 15:24:362009-04-07 15:24:36

Page 39: 2009-03 Upphandling24

– Syftet är att underlätta upphandling både för leverantörer och beställare, säger han.

Till hans hjälp ska en referensgrupp bildas, preliminärt bestående av representanter från SKL, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Almega, SOI och Ekonomistyrningsverket. Tillsammans ska de komma fram till hur e-upphandling ska förbättras och utvecklas.

– I dag fi nns ingen konkret handlingsplan. Jag kommer att åka runt i landet i maj och juni för att ta in synpunkter och förslag från både beställare och leverantörer. Vi ska komma igång med en dialog, säger Daniel Moius.

Två utgångspunkterMålet är att en konkret handlingsplan är klar med tydliga mål i höst. Det praktiska arbetet sker i olika arbetsgrupper, bestående av be-ställare, upphandlare och leverantörer.

– Då kommer vi att veta vad upphandlarna vill ha för typ av stöd och vad vi ska göra.

Han är noga med att trycka på att det inte rör sig om att Kammarkollegiet ska ta fram en ny teknisk plattform för myndigheternas interna upphandlingsprocess. Leverantörer av elektronisk e-upphandlingsplattformar behöver alltså inte oroa sig för att staten ska komma och ta över deras marknad.

– Vi ska inte konkur-rera ut befi ntliga mark-nadslösningar utan sam-arbeta för att utveckla de som redan fi nns. Men vi vill inte utesluta att vi tar fram några publika funk-tioner som underlättar och förenklar of-fentlig upphandling.

Två viktiga utgångspunkter är avgörande för det. Det ena är att sätta sig in i leverantö-rens situation.

– Om det uppstår en mängd marknads-platser för företagaren att hålla reda på har vi snarare försvårat än förenklat.

Det andra är att e-upphandling ska för-säkra att hög konkurrens skapas.

– Det är en prioriterad uppgift att se till att tekniken inte skapar hinder och styckar upp upphandlingsmarknaden.

Daniel Moius ska få de olika marknadslös-ningarna att samarbeta för att få fram en mer förenklad e-upphandlingsprocess.

– Leverantörerna erbjuder olika delar av e-upphandlingsprocessen. Ingen del är fullt utvecklad. De myndigheter jag har pratat med tycker att det fi nns för- och nackdelar med varje system. Det behövs standardise-rade gränssnitt för en heltäckande process.

Pågår arbete inom EUDet pågår omfattande arbete på EU-nivå att skapa standarder för e-upphandling för att få i gång handel över gränserna. Daniel Moius

menar att kommuner, landsting och statliga myndigheter måste använda sig av de upp-handlingsstöd som fi nns för att de ska ut-vecklas. Kort sagt, får de kunder, får de pengar att utvecklas.

– Det går inte att kräva färdiga produkter om det inte fi nns någon efterfrågan.

Kammarkollegiet ska försöka ta fram hjälp-medel och metoder för upphandlingspro-cessen som enhetliga förfrågningsunderlag för olika produktkategorier.

– Standardisera är fel ord, men vi vill hitta enhetliga krav som passar för olika bran-scher. Vissa allmänna uppgifter kan se lika-dana ut.

Daniel Moius menar att förväntningarna från politikerna på projektet är skyhöga.

– Det är en ovanligt stor satsning. Det är mycket pengar till ett helt nytt projekt. Men det är ett förändringsarbete som måste få ta tid. Det handlar om att ändra ett beteende hos folk, se bara hur lång tid det tog att få igenom e-fakturering.

Trots att ingen e-upphandlingsplattform är påtänkt har Daniel Moius planer på att skapa en gemensam elektronisk marknads-plats för alla myndigheter.

Plattformen skulle fungera som en kun-skapsbas där man kan söka mallar för förfråg-ningsunderlag.

– Jag tänker mig någon form av webbportal, en upphandlingsplattform som kan användas för kunskaps- och kompe-tensöverföring, där de en-

hetliga förfrågningsunderlag ska fi nnas till-gängliga samt andra former av vägledningar, konkreta och handfasta tips och råd.

Känslig frågaDet är en känslig fråga för leverantörer som i dag redan erbjuder marknadslösningar av den här typen. Blir det en statlig gemensam marknadsplats kan de förlora stora delar av sin marknad.

– Problemet är att om det fi nns många marknadsplatser som inte kommunicerar med varandra, blir det minskad konkurrens, högre priser och högre transaktionskostnader. Det blir alltså dyrare för beställare och leveran-törer att vara med. Det här skulle motivera varför man ska göra ett statligt initiativ.

Ytterligare 2–4 miljoner kronor årligen har tillsatts för att förbättra vård- och om-sorgsupphandlingar, pengar som är öron-märkta av Socialdepartementet.

Ett ytterligare förslag är att det ska bli möjligt för beställare att hämta ut uppgifter om leverantörernas skulder från Skatte-verket elektroniskt.

Projektet är inte tidsbegränsat utan fortgår tills vidare. ■

”VI SKA UTVECKLA

ELEK-TRONISK UPP-

HANDLING”

Vad tycker du om det nationella upp-handlingsstödet? Vad borde pengarna användas till?

GÖRAN HALLIN, JÖNKÖPINGS KOMMUN:– Man vet ju inte riktigt vad det går ut på än. Men det är ingen dum idé att få lite gemen-sam struktur. Jag tror att leveran-törerna upplever det hela som

väldigt rörigt. Det är bra med referensgrupp med representanter från båda sidorna.

– Det krävs krafttag och att de utnyttjar de nät-verk och verktyg som redan fi nns. Det fi nns redan mycket dold kunskap att använda sig av.

ANN LINDE KOOLMAN, ALINGSÅS KOMMUN:– Det känns kon-stigt att man läg-ger så mycket pengar till något som är så lud-digt. Jag ställer mig frågande till vem som anser att behovet

fi nns? Vet regeringen om att detta eftersträvas? Jag tycker att det redan i dag fi nns bra nätverk, organ och samarbete. Det är upp till varje myn-dighet att ta ansvar för sitt arbete och sprida ett gott rykte som ger ringar på vattnet och att man kan hjälpas åt. Jag tycker att man ska utnyttja den nationella statusen för att sprida informa-tion, kompetensen fi nns redan.

ELISABETH STENBERG, BROMÖLLA KOMMUN:– Svårt att veta ifall det blir nå-got konkret av det. Det kan bli bra med ett enhetligt system, men det kanske kan vara svårt för alla att använda

samma. Vi små kommuner kommer få svårt med e-auktioner, till exempel. Men det är bra med den här turnén, får vi ett upphandlingsstöd som fungerar är det bra.

” Utnyttja kunskapen som fi nns”

39UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 E-plattform.indd 39U24-03 E-plattform.indd 39 2009-04-07 15:24:472009-04-07 15:24:47

Page 40: 2009-03 Upphandling24

I SLUTET AV » förra året skrev Försvaret ett långsiktigt avtal med industriföretaget Saab om ett helhetsåtagande för fl ygsystemet SK 60. I upphandlingen valde Försvaret en OPS-lösning. Genom att lägga över driften på en privat leverantör räknar FMV med att För-svaret sparar 30 procent på årsbasis.

– Inom försvarssektorn har det aldrig tidi-gare överförts ett så omfattande system från offentlig till privat verksamhet, säger Tomas Eriksson, projektledare och förhandlingsan-svarig på FMV.

Kontraktet innebär att Saab som huvudle-verantör ska ansvara för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga SK 60-fl ygplan, men staten kommer även i fortsättningen att äga fl ygplanen.

– Principen är att fl ygplanet ska stå fl yg-klart på avtalad tid med 95 procents sanno-likhet. Det är Saabs sak hur det går till. Driftstörningar, reservdelar, modifi eringar, allt blir en sak för leverantören, säger Tomas Eriksson.

Om verksamheten inte skulle fungera en-

ligt avtalat sätt kan Försvarsmakten ta till-baka driften. Det är också noga reglerat i avtalet.

– I fall där leverantören har stora initiala investeringar krävs ofta långa avtalstider för att få rimliga kostnader. Långa avtalstider i sig är problematiskt utifrån ett LOU-per-spektiv. Med långa avtalstider fi nns också risk för monopolbeteenden. Det är viktigt med en escape-knapp om OPS-lösningen inte fungerar, säger Tomas Eriksson.

Viktigt med ett referensalternativAffären föregicks av ett grundligt upphand-lingsarbete, där Försvarsmaktens OPS-stra-tegi följdes.

– I upphandlingar brukar vi ha krav på pro-dukten, men eftersom vi ville köpa en tjänst och en tillgänglighet den här gången, valde vi en OPS-lösning, säger Tomas Eriksson.

FMV lade ner ett stort arbete på att ta fram kravspecifi kationen. I anbudsförfrågan

Försvarsmakten följer alltid en OPS-strategi när den upphandlar en tjänst, förnödenhet eller anläggning. En viktig del i strategin är att ta fram ett referensalternativ.TEXT: EVA WENSTRÖM

”PRINCIPEN ÄR ATT FLYGPLANET

SKA STÅ FLYG-KLART PÅ AV-

TALAD TID MED 95 PROCENTS

SANNOLIKHET.” TOMAS ER IKSSON

OFFENTL IG-PRIVAT SAMVERKAN

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE40

Affärer

U24-03 OPS.indd 40U24-03 OPS.indd 40 2009-04-07 13:19:092009-04-07 13:19:09

Page 41: 2009-03 Upphandling24

ställdes 80 krav, varav 60 av ställdes på tjänsten och reste-rande 20 på själva fl ygplanet.

– Den stora utmaningen i upp-handlingen låg i att få fl er kon-kurrerande aktörer att lämna anbud och därför annonserade vi internationellt och gjorde riktade utskick till potentiella anbuds-lämnare. Flera aktörer visade in-tresse, men till slut var det bara Saab som kunde svara upp mot de ställda kraven, säger Tomas Eriksson.

Försvarsmakten och FMV har också lagt ett stort arbete på att ta fram ett referens-alternativ. Vad skulle det till exempel kosta om försvaret självt, efter effektiviseringar, gjorde det i egen regi?

– Vi följde vår strategi och gjorde egna be-räkningar på det. Sedan fyllde vi i förfråg-ningsunderlaget, lade det i ett kuvert som vi

förseglade och sparade på ett sä-kert ställe. Ingen visste, förutom de som gjort beräkningarna, vad vårt anbud låg på, säger Tomas Eriksson.

När anbudstiden var slut visade det sig att det bara fanns ett anbud från Saab plus det egna referen-salternativet. Det referensalter-nativet fungerade sedan som en måttstock mot Saabs anbud.

– Det visade sig att vårt anbud låg betydligt högre, än Saabs. En OPS-lösning var med andra ord en mycket bra idé, säger Tomas Eriksson.

OPS-strategin följdesInnan driften av SK 60-fl ygplanen upphand-lades, hade ett gediget arbete genomförts inom Försvarsmakten. Sedan ett par år till-baka följer Försvarsmakten en strategi för

Så fungerar OPS OPS är ett samlingsnamn på olika typer av sam-arbetsavtal mellan offentliga och privata aktö-rer. Oftast defi nieras OPS som en entreprenad-form som kan tillämpas vid infrastrukturinveste-ringar eller större bygg- och anläggningsprojekt. Finansieringen avtalas mellan parterna, bero-ende på innehåll och uppdrag.

Flera begrepp används synonymt med OPS, exempelvis PPP – Public private partnership, PFI – Private fi nance initiative, OPP – Offentligt privat partnerskap, POP – Privat offentligt partnerskap.

På EU-nivå fi nns ingen enhetlig defi nition av OPS, men begreppet omfattar ett antal samar-betsformer mellan det offentliga och det privata näringslivet. Det gemensamma med projekten är att riskerna fördelas på ett förutsägbart sätt och att den privata parten kan ansvara för pro-jektering, byggnation, drift och underhåll.

En mängd olika begrepp används som syftar till att defi niera OPS med särskilda egenskaper. Några exempel är DBO – design, build, operate, DBFO – design, build, fi nance, operate, BOO – build, own, operate, DBOO – design, build, own, operate, BOOT – build, own, operate, transfer, BOT – build, operate, transfer.

Det fi nns inga särskilda regler för OPS i vare sig EG:s upphandlingsdirektiv, LOU eller LUF och därför ska OPS upphandlas enligt bestämmel-serna i Lagen om offentlig upphandling.

För närvarande är Storbritannien det land som kommit längst i användningen av OPS. Våren 2007 hade knappt 600 OPS-projekt upphandlats inom områden som transport-infrastruktur, sjukhus och skolor. Det motsvarade ett värde av 53 miljarder pund.

Tyskland, Spanien, Portugal, Nederländerna, Australien, Kanada och USA är också länder där OPS-lösningar är vanliga.

Försvarsmakten har en budget på 40 miljarderFörsvarsmakten är en av Sveriges största myn-digheter och har en budget på cirka 40 miljar-der kronor och nära 20 000 anställda i Sverige och runt om i världen. Försvarets andel av BNP uppgick år 2007 till 1,48 procent.

Inom Försvarsmakten fi nns Försvarsmakten Logistik – FMLOG, som bland annat ansvarar för upphandling, it-stöd, transporter, verkstäder och lokalvård.

En annan myndighet som Försvarsmakten samarbetar med är Försvarets materielverk, FMV, som har till uppgift att styra utformningen och upphandlingen av ny materiel, där produkterna ska anpassas till insatsförsvaret.

SK 60-FLOTTANSK 60-fl ottan består av cirka 80 fl ygplan, varav 65 av dem hålls fl ygklara i dag. När Saab tar över beräknas det fi nnas mellan 30–35 fl ygklara plan. Man räknar med att spara cirka 30 procent på årsbasis genom den här OPS-lösningen.

AVTALET MED SAABGrundavtalet är värderat till cirka 900 miljoner kronor och sträcker sig fram till och med halv-årsskiftet 2017, men omfattar även ett antal optioner som förlängt åtagande och ytterligare fl ygtimmar.

Foto

Co

pyr

igh

t Sa

ab

AB

– Försvaret sparar genom att lägga ut driften på Saab, säger Tomas Eriksson, för-handlingsansvarig.

41UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 OPS.indd 41U24-03 OPS.indd 41 2009-04-07 13:19:252009-04-07 13:19:25

Page 42: 2009-03 Upphandling24

Offentlig-privat samverkan. Högkvarteret har nämligen beslutat att en OPS-analys alltid ska övervägas när man ska upphandla tjänster, förnödenheter och anläggningar.

– Det kommer från politiskt håll, men det fi nns även incitament internt. Vi ska säker-ställa att anslaget, genom effektiviseringar, kan omfördelas till stöd för insats, säger Mats Josell, ansvarig för OPS i Försvars-makten.

OPS finns i många länderSyftet är att öka kostnadseffektiviteten, så att Försvaret kan fokusera mer på sin kärnverk-samhet. En OPS-analys ska ge svar på om det är möjligt till effektiviseringar, antingen i egen regi eller utkontrakterat till en extern part. Försvarsmakten går dessutom mer och mer mot en gemensam utveckling och an-skaffning tillsammans med andra länder, som har liknande behov och krav. Redan nu är OPS-lösningar en realitet i många länder.

– Internationellt samarbete kommer att ställa allt högre krav på att vi klarlägger vad som är svenska krav och önskemål. Det gäller såväl utveckling av komplexa materielsystem i samband med andra länder som vid organi-

Försvarsmakten har defi nierat ett antal riktlinjer som bör tas hänsyn till, när en OPS-lösning har valts. Bland annat gäller de här:

» defi niera alltid det som ska upp-handlas utifrån funktionalitet, kvalitet och tid

» avväg alltid behov av hand-lingsfrihet mot möjligheten till långsiktiga åtaganden

» utgå alltid från Försvarsmaktens behov

» äventyra inte insatserna natio-nellt och internationellt

» redovisa lagars och reglers påverkan

» deklarera tydligt syftet och för-väntade effekter av OPS-lösning

» överväg förslag till åtgärdsplan där egen verksamhet bedrivs ineffektivt, innan OPS-lösning beslutas

» eftersträva alltid konkurrens

» beräkna alltid en referens-kostnad, ta även hänsyn till Försvarsmaktens potentiella rationaliseringar av den egna verksamheten

» identifi era och fördela risker på den part som bäst kan hantera dem

» beakta andrahandsvärde och tredjepartsintäkter vid nyan-skaffning respektive avveckling av det som ska upphandlas

» gör en plan på hur ett återtagan-de/övertagande ska kunna ske

sering av gemensamma funktioner och för-mågor vid multinationella insatser, menar Mats Josell.

Strategin som Försvarsmakten följer har författats av Mats Josell och till den fi nns även en vägledning. Båda dokumenten visar tydligt hur man inom organisationen ska gå tillväga vid OPS-analys, såväl innan som efter att beslutet om en OPS-lösning är fattat.

Enkelt uttryckt går strategin ut på att För-svarsmakten först defi nierar sina behov och krav på den tjänst, förnödenhet eller anlägg-ningens funktion och kvalitet, för att komma fram till om en upphandling ska ske.

– För att lyckas med en OPS-analys måste man arbeta metodiskt. Vi har till exempel ett 20-punktsprogram som vi följer, säger Mats Josell.

En av de tjugo punkterna handlar om att ta fram en referenskostnad. Något som också gjordes vid driftsupphandlingen av SK60. Att ta fram en referenskostnad förutsätter en analys av den egna verksamheten inklusive potentiella effektiviseringsmöjligheter. Vad kostar det oss, respektive vad har det kostat andra är frågor som alltid ställs och blir be-svarade.

– En av framgångsfaktorerna är att be-räkna ett eget referensalternativ och fundera på hur man borde upphandla. Det är också viktigt att tänka i nya banor och titta på hur andra har gjort, till exempel våra grann-länder i Norden, säger Mats Josell.

– I en OPS-lösning har den civila sidan straka incitament att utveckla sig, vilket kommer den som upphandlar tillgodo, säger han.

Det fi nns fl era fördelar med OPS-lös-ningar, anser Mats Josell, men för att lyckas måste man också vara medveten om ris-kerna.

Men ju mer komplex en vara eller tjänst är, och ju mer kompetens som efterfrågas, desto större är risken för kunskapsutarmning över tiden hos den som upphandlar, menar Mats Josell.

– Inom Försvaret avtalar vi alltid om att vi ska ha tillgång till rådata för att inte kun-skapsutarmningen ska ske. Vi efterfrågar också att man ska effektivisera under kon-traktens löptid.

Tydlighet viktigtAndra risker med en OPS-lösning är en bris-tande kravspecifi kation. Du måste vara tydlig med vad du vill ha, helt enkelt. Det samma gäller vid avtalstecknande, där det gäller att vara mycket noggrann.

– För att lyckas med en OPS-lösning be-hövs en samsyn mellan kund och leverantör, både avseende riskhantering men också på vilket sätt det som efterfrågas ska tillhanda-hållas. Det fi nns även samordningsvinster mellan myndigheter, eftersom vi emellanåt efterfrågar samma saker från externa leve-rantörer, säger Mats Josell. ■

” FÖR ATT LYCKAS MED EN OPS-ANALYS MÅSTE MAN ARBE-TA METODISKT. VI HAR ETT 20-PUNKTSPROGRAM SOM VI FÖLJER” MATS JOSELL , ANSVARIG FÖR OPS I FÖRSVARSMAKTEN

Färsvaret överväger alternativa OPS-lösningar

Tolv riktlinjer som ökar chansen till framgång

UTKONTRAKTERINGFACILITY MANAGEMENT – stöd-tjänster knutna till någon form av anläggning, här fi nns många viktiga OPS-ingredienser, några är att tydligt defi niera sina behov och utforma fördelaktiga avtalINSATSKONTRAKTERING – kontrak-tering i samband med en i tid och storlek avgränsad insatsOUTSOURCING – överföring av verksamhet till annan aktör, där or-ganisationsförändringar omfattas och syftar till ekonomisk vinst

ALTERNATIVA FINANSIERINGSLÖSNINGARLEASING – en form av uthyrning el-ler fi nansiering av egendom

PFI-LÖSNINGAR – ”private fi nance initiative”, när den privata sektorn kan tillhandahålla service i anslut-ning till en anläggning, Arlanda-banan och Öresundsbron är exem-pel på OPS-lösning av PFI-typ

PARTNERSKAPSLIKNANDE LÖSNINGARSTRATEGISKA PARTNERSKAP – lång-siktiga partnerskap som Försvars-makten har använt under lång tid med inhemska leverantörerPROJEKTALLIANSER – används när det inte går att bestämma en slutgiltig kravbild, eftersom slutpro-dukten behöver anpassas till en ständigt förändrad omvärld, läm-par sig främst för högriskprojekt

OFFENTL IG-PRIVAT SAMVERKAN

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE42

Affärer

U24-03 OPS.indd 42U24-03 OPS.indd 42 2009-04-07 11:33:292009-04-07 11:33:29

Page 43: 2009-03 Upphandling24

www.eurosecure.com

eurosecure.indd 1eurosecure.indd 1 2009-04-07 10:52:232009-04-07 10:52:23

Page 44: 2009-03 Upphandling24

KONTORSBRANSCHEN Utmanas från fl era håll

NÄR KOMMUNERNA BÅSTAD, » Ängelholm och Örkelljunga i höstas upphandlade kontors-material, ställdes tuffare krav än någonsin på leverantörerna. Ansvarig upphandlare var Joergen Borgstroem som bland annat krävde att produkterna ska hålla offererade egen-skaper under hela avtalsperioden och ingå i ordinarie sortiment i produktkatalogen.

– Vi ställde de här kraven för att branschen ser ut som den gör. Vi ville helt enkelt und-vika att leverantörerna lämnade anbud på enkla produkter till lågt pris och att vi sedan avropar dyrare artiklar till ett högre pris, säger Joergen Borgstroem.

Grupp bedömde kvalitetenFörutom kraven på att produkterna skulle uppfylla gällande lagar och att de skulle vara CE-märkta, ställdes också krav på att en ra-battsats på övrigt sortiment ges i en till-gänglig katalogprislista.

– Om det inte fi nns någon offi ciell prislista, spelar ju inte kommunens generella rabatt någon roll, säger Joergen Borgstroem.

Det fanns även krav på anbudsprover som bedömdes av en referensgrupp bestående av

representanter för förbrukarna ute i förvalt-ningarna. Om de offererade artiklarna be-dömdes som undermåliga av referensgruppen, gick anbudet inte vidare till utvärdering.

– På så sätt bedömdes även kvaliteten. Det betydde att högt offererad kvalitet gick vi-dare till utvärdering och att inte bara det bil-ligaste anbudet hade möjlighet att antas.

Kommunen kan också begära att leveran-

tören ska lämna skriftliga uppgifter om vad som köpts under avtalsperioden, utan kostnad för kommunen.

– Vi kan på det sättet föra statistik och se att leverantörerna håller de priser de har of-fererat, säger Joergen Borgstroem.

Ingen av leverantörerna reagerade på de tuffare kraven som ställdes i upphandlingen. Det fanns inga synpunkter på vare sig all-

Ängelholm har ställt tuffare krav än någonsin på leverantörerna av kontorsmaterial och Göteborg har ett inköpssystem som styr beställa-ren mot rätt kontorsprodukt. Samtidigt arbetar branschföreningen Kepa med att ta fram etiska riktlinjer för sina medlemmar. TEXT: EVA WENSTRÖM

” FINNS DET INTE EN OFFICIELL PRISLISTA, SPELAR GENERELLA RABATTER INGEN ROLL”

JOERGEN BORGSTROEM ANSVARIG UPPHANDLARE Fo

to E

ilert

No

rbe

rg

TUFFA KRAV PÅ LEVERANTÖRER

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE44

Affärer

U24-03 Kontorsmaterial.indd 44U24-03 Kontorsmaterial.indd 44 2009-04-07 13:00:472009-04-07 13:00:47

Page 45: 2009-03 Upphandling24

mänt tillgänglig prislista eller skallkrav på referensgruppens godkännande.

– Nej, det accepterades av hela branschen. Och det gäller även kravet på att hundra pro-cent ska erbjudas för att gå vidare. Alla leve-rantörer har ju tillgång till samtliga fabrikat på marknaden, så branschen köpte de kraven direkt, säger Joergen Borgstroem.

Branschorganisationen sanerar Inom branschorganisationen Kepa, vars medlemmar är verksamma inom kontor, em-ballage, papper och angränsande produkt-områden, arbetar man bland annat med etiska frågor.

– Vi kan inte lägga oss i det affärsmässiga hos våra medlemmar, eftersom vi är en branschförening. Men vi arbetar med etik- och moralfrågor och försöker ”sanera” bland oss själva, säger Monica Eriksson, vd på Kepa.

Hur upphandlingar av kontorsmaterial fungerar, varierar mellan kommunerna, menar Monica Eriksson.

– Vi har haft nära samarbete med SOI och har åsikter om varandra i frågan om upp-handling av kontorsmaterial. Det fi nns mindre bra upphandlare, likaväl som det fi nns mindre bra leverantörer. Hos några fungerar det alldeles utmärkt, medan det hos andra inte fungerar alls, säger hon.

Kepa har sedan 2000 en arbetsgrupp som arbetar med upphandlingsfrågorna och har varit mer eller mindre aktiv sedan dess. Hu-vudsyftet med upphandlingsgruppen är att föra fram branschen, hitta kanaler att nå ut och skapa dialog med upphandlare och inkö-pare.

– Vi som är med i upphandlingsgruppen träffas ett par gånger om året och tar upp ak-tuella frågor i branschen. Vi vill på ett objek-tivt sätt försöka starta en principiell dialog om upphandlingsfrågor inom området kon-torsmaterial, säger Ghazal Voghoui, jurist på Kepaoch en av dem som driver Upphand-lingsgruppen.

– Upphandlingsgruppen arbetar just nu med att ta fram riktlinjer för våra medlemmar och målsättningen är att få till etiska regler för vår bransch, säger Monica Eriksson

Produktkataloger ligger öppna på nätetI Göteborg stad har Upphandlingsbolaget introducerat ett system där leverantörernas produktkataloger ligger öppna och varje uppdatering i respektive prislista blir synlig. Sedan årsskiftet används det nya webbase-rade inköpsstödet Winst, som hanterar både avtal och beställningar.

– Stadens alla gemensamma ramavtal fi nns samlade där. Det är inget nytt eftersom vi haft så tidigare. Men nu ansluter vi även le-verantörernas produktkataloger, säger An-

nelie Gärdmark på Upphandlingsbolaget. Just nu fi nns 15 leverantörer anslutna i

systemet med sina produktkataloger, men det tillkommer hela tiden nya. Bland dem som levererar kontorsmaterial fi nns till ex-empel Svanströms och Corporate Express. Nästa steg är att ansluta stadens alla förvalt-ningar och bolag. På sikt ska det mesta gå att beställa elektroniskt.

– Det är helt frivilligt för stadens alla verk-samheter att ansluta sig. Dessutom kan verk-samheterna lägga in sina egna avtal om de vill. Det enda som behövs är en egen admi-nistratör, säger Annelie Gärdmark.

Eftersom Winst är helt webbaserat, ökar tillgängligheten för beställarna. Det blir lät-tare att både hitta och beställa artiklar. På sikt ger inköpssystemet också bättre un-

derlag i form av statistik över beställda pro-dukter och tjänster.

– Det möjliggör för oss på Upphandlings-bolaget att kunna arbeta mer aktivt med sor-timent under avtalsperioden. Vi kommer också ha bättre material vid upphandling.

I Winst kan man få detaljinformation om produkterna, till exempel vilka artiklar som är nettoprissatta och vilka som är miljöan-passade. För beställaren är det enklare att urskilja vilka produkter som varje avtal inne-håller, vilket underlättar vid avrop.

– De varor som är nettoprissatta har vi märkt med ”tummen upp”. På det sättet syns det tydligt vilka de produkterna är, säger An-nelie Gärdmark.

Koll på prisförändringarNär en ansluten leverantör uppdaterar sin prislista, matchas den mot den befi ntliga och en avvikelserapport skapas. Avtalsansvarig på Upphandlingsbolaget kan då på ett tydligt sätt se om priset stämmer mot det avtalade priset eller om det är en relevant prisförändring.

– Det är ett bra verktyg för Upphandlings-bolaget som får en bättre kontroll över even-tuella prisförändringar, säger Annelie Gärdmark.

Genom bättre exponering av ramavtalen, räknar Upphandlingsbolaget med att avtals-troheten kommer att främjas. Och om tek-niken används fullt ut och beställarna väljer de ”tummen upp”-märkta produkterna, kommer Upphandlingsbolaget och Göte-borgs stad att kunna sänka kostnaderna med 100 miljoner kronor per år. ■

” VI ARBETAR MED ETIK- OCH MORALFRÅGOR OCH FÖRSÖKER ’SANERA’ BLAND OSS SJÄLVA”

MONICA ER IKSSON, VD KEPA

Kepa samlar hela kontorsbranschenKepa är en branschorgani-sation vars medlemmar är verksamma inom områdena kontor, emballage, papper och angränsande produktom-råden.

Alla led fi nns represente-rade i organisationen, från tillverkare till återförsäljare och medlemsföretagen erbjuds

marknadsstatistik, seminarier i aktuella branschfrågor, myn-dighetskontakt och rådgivning.

Medlemmarna är indelade i fyra sektioner, där speciella frågor drivs:

kontors- och pappers- »varugrossister kontorsvaruleverantörer »

emballage- och förbruk- »ningsvaruleverantörerfi npappersgrossister »Föreningen ordnar årligen

ett årsmöte och vart annat år den så kallade Kepa-dagen som samlar hela branschen. Medlemmarna kan också delta i statistikverksamhet, se-minarier och kurser.

45UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Kontorsmaterial.indd 45U24-03 Kontorsmaterial.indd 45 2009-04-07 13:00:572009-04-07 13:00:57

Page 46: 2009-03 Upphandling24

ATT HANDLA ENLIGT » konstens alla regler är inte alltid enkelt. I alla fall inte när det gäller just konst. Nyligen kom beslut i tre fall, ett i Uppsala och två i Göteborg, där upphand-lingar av konstverk för utsmyckning överkla-gats av en konstnär. Uppsalafallet gick ända till Regeringsrätten och kommer nu att vara prejudicerande.

Regeringsrätten avgjorde till Uppsala kommuns fördel. Det ansågs att det undantag från annonseringsplikten som fi nns i LOU (se faktarutan) var tillämpligt här, och att kommunen visat att de skött upphandlingen på ett godtagbart sätt, säger Anders Svenson,

upphandlingssakkunnig på Konkurrens-verket.

I Uppsalafallet handlade det om att kom-munen gett några konstnärer uppdraget att leverera utsmyckning till ett konsert- och kongresshus. Det överklagades av en konst när som ansåg att LOU åsidosatts.

– Enligt beslutet i Regeringsrätten hade kommunen rätt att handla konst på det här sättet, utifrån de speciella förhållanden som råder för anskaffning av konst, förklarar An-ders Svenson.

Förarbetet i kommunen hade bestått av att en konstkommitté på väl formulerade

grunder valt ut de specifi ka konstnärerna. I kommittén hade ingått en större grupp konstkunniga som först defi nierat ett tju-gotal tänkbara leverantörer och sedan gått vidare och valt ut fyra. Efter en andra urvals-omgång fi ck en av dem lämna ett skissförslag som sedan godkändes.

– Regeringsrätten ansåg att undantaget hade tillämpats med den urskillning som förutsätts i LOU, då en sakkunnig kommitté gjort valet efter bedömningar av en större krets konstnärer, säger Anders Svensson.

Den andra domen gäller upphandling av konst av Västra Götalandsregionens konst-enhet, där beslutet i Kammarrätten i Göte-borg kom efter Regeringsrättens pre ju di ce-ran de beslut, och dömdes enligt det. (Se ar-tikel intill och faktarutan.)

Konstnären fick rättYtterligare ett fall, gällande upphandling av ett minnesmärke till Göteborgs stad, av-gjordes nyligen i Kammarrätten i Göteborg. Den domen kom knappt tre veckor före Re-geringsrättens beslut, och gick i en annan riktning, det vill säga att den överklagande konstnären fi ck rätt. Domen har överklagats och Regeringsrätten har i dagarna meddelat prövningstillstånd. (Se faktarutan för mål-nummer.)

Anders Svenson konstaterar att tillämp-ningen av undantaget från annonserings-plikten inte är enkelt, utan måste avgöras från fall till fall. Det är mycket viktigt att den upphandlande parten i övrigt följer LOU.

Även om undantaget är tillämpligt måste man följa alla grundläggande principer för

Regeringsrätten ger klartecken”Vid upphandling av konst är det främst en estetisk bedöm-ning som ligger till grund för valet av leverantör. Det föreligger svårigheter att avgöra om ett anbud är ekonomiskt mer fördelaktigt än ett annat. Huruvida det fi nns ett likvärdigt konstverk kan inte bestämmas annat än utifrån myndighetens subjektiva uppfattning. Med hänsyn härtill måste man acceptera tillvägagångssättet att nämnden först bestämmer vilken konstnär som kan komma i fråga som leverantör. När så skett kan konstverket levereras endast av denna konstnär.” Mål 15-95-06.

FALL 1: Utsmyckning av ett konsert- och kongresshus i Uppsala. Beslut i Regeringsrät-ten den 22 december 2008. Mål nummer 1595-06.

FALL 2: Utsmyckning av Sahl-grenska universitetssjukhuset och Borås sjukhus. Västra Gö-talandsregionens konstenhet fi ck rätt i Kammarrätten den 30 januari. Mål nummerr 4476-08.

FALL 3: Upphandling av min-nesmärke i Göteborg. Dom i Kammarrätten 3/12. Mål num-mer 5353-08. Prövningstillstånd i Regeringsrätten den 5 mars. Mål nummer 8272-08.

Så säger lagenUndantag från annonserings-plikten i 15 kapitlet 5 paragrafen 3 punkten i 2007 års upphand-lingslag: Begäran om anbud utan föregående annonsering.

" Det som skall upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör."

EKONOMISK BROTTSL IGHET

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE46

Affärer

ANDERS SVENSON, KONKURRENSVERKET:

Svår konst köpa konstDet är en konst att handla konst eftersom det fi nns undantag från LOU. Ofta överklagas upphand-lingsbeslut av konstnärer. TEXT: EVA WENSTRÖM

U24-03 Konst.indd 46U24-03 Konst.indd 46 2009-04-07 11:48:022009-04-07 11:48:02

Page 47: 2009-03 Upphandling24

Foto

Da

nie

l Wa

de

niu

s

”Dom visar att vi handlar korrekt”

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KONSTENHET »fi ck en upphandling av utsmyckning prövad i Kammarrätten, efter att ha över-klagat en dom i Länsrätten.

– Vi blev helt förundrade över domen i Länsrätten som gav den överklagande konstnären rätt, säger Ann Bergström som är chef för konstenheten i Västra Göta-landsregionen.

– Och inte bara vi – vi fi ck många reak-tioner från konsthandläggare runt om i landet som tyckte att det var mycket märk-ligt.

Ann Bergström säger att det arbetssätt konstenheten använder vid uppköp av konst är samma som Statens konstråd och andra offentliga upphandlare använder sig av. Praxisen har prövats rättsligt fl era gånger tidigare och har befunnits följa LOU.

– Kammarrättens dom är avgörande för oss och visar att vi handlade korrekt, enligt de lagar och förordningar som fi nns. Det är svårt att inte använda undantagsregeln när det gäller konstnärlig utsmyckning. Det ena konstnärliga uttrycket är inte utbyt-bart med det andra, säger Ann Bergström.

– Konst fungerar inte så.

Bara konstnärer med F-skattsedelKonstenheten i Västra Götalandsregionen upphandlar utsmyckning till byggprojekt. Fallet som avgjordes i Kammarrätten handlade om konstinköp till två sjukhus i regionen, och överklagades för övrigt av samma konstnär som i Uppsalafallet.

– Vi använder oss av en projektgrupp med företrädare för verksamheten, bygget, fastighetsägaren, arkitekten och en pro-jektledare från konstenheten. De börjar med att identifi era platser för utsmyck-ning, vilken typ av utsmyckning som ska beställas – en skulptur eller kanske en glas-fasad – och sedan avgörs det tillsammans med budgeten hur man går vidare, säger Ann Bergström.

Projektledaren bereder ärendet och fö-reslår sedan tänkbara konstnärer för pro-jektgruppen. Ibland använder man sig av projekttävlingar för inbjudna konstnärer, och ibland av parallella skissuppdrag där två konstnärer lämnar förslag.

Ligger budgeten under cirka 200 000 kronor lägger man det som enskilt upp-

drag. Annars försvinner pengarna på ur-valsprocessen och det blir inget kvar att köpa konst för, säger Ann Bergström.

När man kommit så här långt deltar yt-terligare en företrädare för konstenheten i projektgruppens möte. Oftast är det Ann Bergström i egenskap av chef. Projektle-daren är då bara föredragande och får inte delta när beslut fattas av gruppen. Den valda konstnären har sedan att leverera det beställda verket enligt det godkända skiss-förslaget.

– Jag anser att vi har en så öppen upp-handling som vi kan ha, och vi följer LOU. Vi kravspecifi cerar uppdragen, anlitar bara konstnärer med F-skattsedel och så vidare, säger hon.

Hur vet man vilka konstnärer som fi nns att tillgå?

Projketledaren letar efter konstnärer – Det är projektledaren som hittar konst-närer. Dels lämnar konstnärer in presenta-tioner till oss direkt, dels använder vi de bildbanker som fi nns – bland annat på Sta-tens konstråd men även på arbetsförmed-lingen. Dessutom har vi en ganska stor samlad kunskap på konstenheten, säger Ann Bergström.

Hon påpekar att hon ibland får höra att det är samma konstnärer som får alla upp-drag, men säger att det inte stämmer. En-ligt konstenhetens egna riktlinjer bör det gå minst tre år innan en konstnär kan komma ifråga för ett nytt uppdrag.

– Vi vill ju inte att utsmyckningen ska bli för lika. Allt ska inte se likadant ut i regio-nens byggnader, säger Ann Bergström. ■

offentlig upphandling. Det är enbart annon-sering som är undantaget, säger Anders Svenson. Men i sådana fall är det alltså till-låtet för en myndighet att utan föregående annonsering kontakta en eller fl era konst-närer.

Han lägger också till, att undantaget från annonseringsplikten ska användas restrik-tivt, och att det är den upphandlande myn-digheten som har bevisbördan i en eventuell rättslig tvist.

Tävlingar inte ovanligtFör upphandling av konstnärlig utsmyck-ning kan man också använda sig av projekt-tävlingar.

– Det är ett mer designat förfarande för den här typen av upphandlingar. De måste annonseras, men kan begränsas till ett visst antal deltagare. Kriterier ska fastställas och en jury, förslagsvis bestående av konstkun-niga personer, ska utse ett vinnande bidrag, säger Anders Svensson.

Han påpekar att konstupphandlingar alltid innebär ett mått av subjektivitet. I vissa si-tuationer faller det på sin egen orimlighet att kräva konkurrensutsättning genom annon-sering. Som exempel på det nämner han ett konstmuseum som ska komplettera sina samlingar. ■

Foto

Me

hrd

ad

Mo

diri

” KONSTKÖP INNE-BÄR ALLTID ETT VISST MÅTT AV SUBJEKTIVITET”

Ann Bergström, chef för konstenheten, är nöjd med att ha fått rätt i Kammarrätten.

47UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

INKÖP AV KONST Affärer

– Enligt våra riktlinjer bör det gå minst tre år innan en konstnär kan bli aktuell för ett nytt uppdrag, säger Ann Bergström, chef för konstenheten i Västra Götaland. TEXT: EVA WENSTRÖM

U24-03 Konst.indd 47U24-03 Konst.indd 47 2009-04-07 11:58:232009-04-07 11:58:23

Page 48: 2009-03 Upphandling24

NORRKÖPING 2009

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE48

SOI-konferensen

DEN ÅRLIGA SOI-KONFERENSEN » gick av stapeln den 30 mars och pågick i dagarna tre. Bland höjdpunk-terna fanns Eva Sveman från SKL och danska pro-fessorn Michael Steinicke.

I år gästade SOI-konferensen Norrköping och Louis de Geer-hallen. Över 500 medlemmar från hela landet medverkade, vilket är den högsta be-sökssiffran hittills. SOIs ordförande Lisbeth Johnson startade konferensen och tog i sitt inled-ningsanförande upp SOIs krav på förändringar. Hon lyfte fram SOIs arbete under det gångna året och pekade speciellt på arbetet med att ta fram nyckeltal för att kunna jämföra utfallet av upp-handlingar.

Michael Steinicke berättade om danska erfaren-heter av LOV och OPS under konferensens första dag.

Ett av SOIs fokus under konferensen var ge-mensamma mallar och det regionala nätverksbyg-gande mellan upphandlare som SOI vill stimulera. En som jobbar med just det är Daniel Moius, Kam-markollegiet, som är ny projektledare för det nationella upphandlingsstödet. Han inledde kon-fe rensens andra dag med att berätta om det nya projektet.

Anders Kuylser, upphandlingschef Södertälje kommun, fortsatte dagen och visade på hur man kan öka avtalstrohet.

Under tisdagen hade SOI årsmöte och valde den nya styrelsen. Nytillskotten i styrelsen blev Björn Bergström, VHS Upphandling, Birgitta Enzell, Sjöfartsverket, och Eva-Lotta Löwstedt Lundell, SVT.

SOIs ordförande Lisbeth Johnson var mycket nöjd med konferensen.

– Jag är jätteglad att allt har gått så bra. Jag har fått många positiva signaler, folk har sagt att de fått mycket med sig hem och fl era aha-upplevelser.

Det var även fl era seminarier under tisdagen. På tisdagskvällen blev det ännu mer mingel, middag med underhållning och dans. Det blev även pris-utdelning till Årets inköpare som blev Gunnar Go-blirsch från Landstinget Sörmland.

Eva Sveman, jurist på SKL, avslutade konfe-rensen med att tala om aktuella rättsfall i samband med nya LOU. Nästa årskonferens hålls i Öster-sund den 22–24 mars 2010. ■

500 personer fi rade SOIs 30-årsdag på årskonfe-rensen i Norrköping.TEXT OCH FOTO: HELENA ZACHARIASSON

Jeanette Hemings-

son, Värmdö kommun, och Göte Jacobs-

son, Umeå kommun.

Ulrica Carlsson,

Göteborgs

universitet, till-

sammans med

Petra Anders-

son, Trollhättan

stad.

Isabelle Delorme, till höger, från Upphandling24:s sälj-avdelning presenterar tidningen.

Deltagarrekord på årets

SOI-konferens

U24-03 SOI.indd 48U24-03 SOI.indd 48 2009-04-07 13:09:262009-04-07 13:09:26

Page 49: 2009-03 Upphandling24

49UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Göran Brunberg, Gö-teborgs stad upphand-lingsbolag, tillsammans med Peter Lindblom, Konkur-rensverket, var nöjda.

49UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

Göran Brunberg, Gö-teborgs stad upphand-lingsbolag, tillsammans med Peter Lindblom, Konkur-rensverket, var nöjda.

Henrik Lundgren och Tommy Zetterberg, Sundsvalls kommun.

Susanna Pet-

tersson och

Zina Norin från Botkyrka

kommun.

Åsa Karlsson och Anna Gustafsson från SOIs kansli.

Kollegorna Niklas Lindh, Robert Carls-son och Michael Kazmierscak från Inköp Gävleborg umgås.

Moderatorn Erik Blix underhöll

och höll ordning.

U24-03 SOI.indd 49U24-03 SOI.indd 49 2009-04-07 13:09:482009-04-07 13:09:48

Page 50: 2009-03 Upphandling24

NORRKÖPING 2009

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE50

SOI-konferensen NORRKÖPING 2009SOI-konferensen

Eddie Sal-gado, Växjö kommun, och Inger Ek, Upphand-lingsbolaget i Göteborg

Maria Krantz, SKL Kommentus, och Alf Oskarsson, Västra Gö-talandsregionen, fann varandra i vimlet.

Ingmarie Svensson och Lena Söderblom från Jönköpings kommun hade trevligt med Gun-nar Sandberg från S-Consult.

SOIs ordförande Lisbeth Johnson öppnade konferen-sen med att sammanfatta det gångna året: ett lyft för upphandlarna.

Hans Berlin, Hel-singborgs stad, tillsammans med Kerstin Svensson från Servera.

På tisdags-

kvällen blev

det middag

vid långbord

med under-

hållning och

prisutdelning.

Till huvudrätt

serverades kalv

och potatis-

gratäng, till det

rättvisemärkt

vin.

U24-03 SOI.indd 50U24-03 SOI.indd 50 2009-04-07 13:10:192009-04-07 13:10:19

Page 51: 2009-03 Upphandling24

51UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHUPPHUPPHUPPHUPPHUPPHANDLANDLANDLANDLANDLING2ING24 4 •••• NUM

Ann Linde Koolman och Sara Forsberg, Alingsås kommun, Bengt Dale-

sjö, Basera, och Bo Ekdahl, Borås stad.

Tomas Kägelbrand, Stockholm stad, och Martin Mag-

nusson, Landstinget i Värmland.

Stefan Laang och Amanda Garrett från Väners-borgs kommun med Anders Berg, Länsstyrelsen Västra Götalands län.

Johan Aksberg, SKL Kommentus, trivs tillsammans

med Eva- Lotta Sandberg, Affärsconcept.

Cecilia Olsen, Tyresö kommun, umgicks med David Sundgren, Svenska Kraftnät.

Pia Nylöf, Affärsconcept och Carin Bergdahl, Härryda kommun gillar att umgåd.

” Den största vinsten med konferensen var att man fi ck umgås med andra i branschen”

Pia Nylöf och Carin Bergdahl

U24-03 SOI.indd 51U24-03 SOI.indd 51 2009-04-07 13:10:532009-04-07 13:10:53

Page 52: 2009-03 Upphandling24

VÄLBESÖKT KONFERENS

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE52

Stora Ramavtalsdagen

UPPHANDLARE OCH LEVERANTÖRER » fi ck reda på allt som fi nns att veta om ramavtal på Norra Latins konfe-renscenter i Stockholm. Eva Sveman, förbundsjurist på SKL, öppnade dagen med att gå igenom de nya ramavtalsreglerna och deras konsekvenser. Hon följdes av Sven-Erik Hargeskog från Vinnova som gick närmare in på hur ramavtal kan användas som ett verktyg för att göra goda affärer.

Ali Shams stod för det kontroversiella inslaget under dagen. Han tryckte hårt på de siffror som Svenska Bostäder har tjänat in genom förnyad kon-kurrensutsättning.

Eva-Lotta Sandberg från Affärsconcept i Stockholm föreläste om strategier för framgångsrika ramavtal och visade på olika modeller, där det största fråge-tecknet var varför det inte går att ha en modell med två leverantörer när en och tre går bra.

Upphandling24:s Bo Nordlin satte press på Kon kurrensverkets Peter Lindblom med frågor om hur offentliga upphandlingar kan bli bättre. Peter Lindblom berättade om verkets verksamhet som granskande tillsynsmyndighet för offentliga upp hand-lingar. Bo Nordlin intervjuade även Annette Annerstig från VHS Upphandling på scen om hur det gick till när de upphandlade med förnyad konkurrensutsätt-ning.

Improvisationsteatern stod för underhållningen och hittade på sketcher med publikens hjälp om upp-handlarnas hårda verklighet – i en mer komisk anda.

Kritik mot ramavtalsreglerna levererades av Björn Isaksson från Jönköpings kommun som också gav för-slag på lösningar. Sinikka Suutari från SKL Kom-mentus talade om rangordning och avropsordningar.

Flera utställare, bland andra VHS Upphandling och Solhagagruppen, fanns på plats för att visa upp sin verksamhet och skapa kontakter. Dagen slutade med vinmingel och nätverkande. ■

Succé för Stora Ramavtals- dagenStora Ramavtalsdagen blev en lyckad dag med drygt 300 besökare. TEXT OCH FOTO: HELENA ZACHARIASSON

Susanna Nevala och Petra Hål-lander från Södersjuk-huset.

Per Åström, Kent Kroghe och Jannie

Dolk Wigren från EFG Kon-

torsmöbler minglade loss.

Gudrun Abrahamsson

och Britt-Marie

Ölundh från

Kramfors

kommun hade

tagit sig till

Stora Ram-

avtalsdagen.

U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 52U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 52 2009-04-07 12:17:372009-04-07 12:17:37

Page 53: 2009-03 Upphandling24

53UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE 53UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009

Ulf Backström och Hanna Åker-berg från Vägverket.

” Man fi ck bra tips. Kon-ferensen visade på juristernas talibanism och brist på verklighets-förankring”

Ulf Bäckström, Vägverket

Tony Hansson, Allego konsult, hängde

med Johan Aksberg, SKL Kommentus.

Sinikka Suutari, SKL Kommentus, var en av föreläsarna i samspråk med Caj Nilsson, Ework Scandinavia.

En av utstäl-larna, Maud Ekman, Solhaga-gruppen, tillsammans med Malin Stockhaus, Aura Light, och Charlot-te Högman, Solhaga-gruppen.

Eva Sveman, SKL, talade om de nya ramavtalsreglerna och deras konse-kvenser.

Flera företag ställde ut och lockade till sig besökare.

Göran Brunberg, Gö-teborgs stad upphand-lingsbolag, tillsammans med Peter Lindblom, Konkur-rensverket, var nöjda.

Ali Shams

tryckte hårt

på vilka

lyckade af-

färer förnyad

konkurrens-

utsättning

kan ge.

U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 53U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 53 2009-04-07 12:17:552009-04-07 12:17:55

Page 54: 2009-03 Upphandling24

VÄLBESÖKT KONFERENS

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE54

Stora Ramavtalsdagen

Anne Sundqvist och Mikael Westerlund från Norrbottens läns lands-

ting umgicks med Inger Nyblom från Landstinget i Västmanland. De

gillade dagen men vill gärna se mer om upphandling av sjukhusut-

rustning och medicinteknik.

Peter Sahl-stedt och Eva Bergkvist, Landstinget i Uppsala, gilla-de improvisa-tionsteatern och tyckte att dagen var intressant. Men saknade en leverantör som visade sin sida av saken.

Anette Blomstrand, Bokningsbolaget, och Kristina Sandelin,

Markisfabriken i Nacka, tyckte att det var bra att höra båda

sidor. – Det är skönt att höra att även upphandlarna tycker

att det är krångligt ibland, sa Kristina Sandelin.

Sven Elferson och Liza Pettersson från Lands-tinget i Kalmar var glada.

Improvisationsteatern bjöd på rolig underhållning och skapade sketcher om upphandlare.

Monica Sihlén, Miljöstyrningsrådet, blir snart arbetskamrat med Christoffer Stavenow från Naturvårdsverket som ska börja på rådet.

” Det var jätteintressant och en härlig lokal som man blir glad av”Christoffer Stavenow, Naturvårdsverket

U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 54U24-03 Stora ramavtals-dagen.indd 54 2009-04-07 13:27:032009-04-07 13:27:03

Page 55: 2009-03 Upphandling24

Ansluta förnybar energi till nätet?

Naturligtvis.

ABB hjälper till att bygga världens största vindkraftspark till havs. Genom vår miljövänliga teknik för kraftöverföring beräknas den här 400 megawatt- parken förhindra utsläppen av närmare 1,5 miljoner ton CO2 årligen och samtidigt öka tillförlitligheten i elnätet. Det här är bara ett exempel på hur vi, som den största leverantören av utrustning och tjänster till vindkrafts-industrin, hjälper till att bekämpa klimatförändringarna med förnybara energikällor. www.abb.se/energieffektivitet

abb.indd 1abb.indd 1 2009-04-07 10:53:122009-04-07 10:53:12

Page 56: 2009-03 Upphandling24

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE56

AKTUELLA DOMAR Juristens analys

Kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall utgår båda från EG-domstolens dom i Liana-kisfallet. Men de kommer till olika resultat. TEXT: CARL BOKWALL

Samma fråga bedöms olika

I EN UPPHANDLING » som gällde renhållningstjänster i Svenljunga och Tranemo utvärderade kommu-nerna referenspersoners omdömen av anbudsgi-varnas utförande av tidigare uppdrag inom en rad områden.

I en annan upphandling av ett byggentreprenad-kontrakt använde Landstinget i Västernorrland sig av referenser för att utvärdera anbuden. Referens-personerna skulle också besvara en rad påstå-enden.

FAKTA I MÅLEN

FRÅGAN OM UTVÄRDERING » av referenser1 har debatterats fl itigt2 och är ett högaktuellt ämne och av stor betydelse för både upp-handlare och leverantörer.

Tyvärr förvirrar de två nya kammarrätts-domarna mer än de klargör. Samtliga de kri-terier som fi gurerade i målen tar sikte på hur anbudsgivarna utfört tidigare uppdrag och hur referenspersonen uppfattat anbudsgi-varna som leverantör.

Båda kammarrätterna konstaterar – utan någon förklaring – att det inte fi nns något förbud att utvärdera referenser. Båda kam-marrätterna bedömer samma typ av frågor till referenspersonerna, det vill säga samma slags utvärderingskriterier. Båda kammar-rätterna ser till syftet med referenstagningen. Likväl kommer domstolarna fram till helt olika slutsatser.

HUR KAN DET » komma sig? Det fi nns ingen rationell förklaring i

domskälen till de olika bedömningarna i Gö-teborgsmålet och Sundsvallsmålet.

Båda domarna är knapphändigt motiverade. Det är därför svårt att veta hur domstolarna

RÄTT DOM I SUNDSVALL

ANALYS OCH KONSEKVENSER

KOMMUNER TOG HÄNSYN TILL OMDÖMEN

har kommit till sina respektive slutsatser. Enligt min mening beror de olika bedöm-

ningarna på att domstolarna har helt olika syn på hur Lianakis ska tolkas. Kammar-rätten i Sundsvall tillämpar Lianakis strikt: kriterierna tar sikte på anbudsgivarens för-måga att utföra uppdraget och får därför inte användas som utvärderingskriterier.

Kammarrätten i Göteborg har stannat vid den fl exiblare hållning som rådde före Lia-nakis och därmed inte beaktat innebörden av Lianakis: kriterierna är tillåtna som ut-värderingskriterier eftersom de innehåller någon form av värdeomdöme och därför kan sägas identifi era det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

VILKET TOLKNINGSSÄTT ÄR » det rätta – det strikta eller det fl exibla?

Även om EG-domstolen tycks ha valt ett strikt förhållningssätt i Lianakis är det en rimlig tolkning av domen att det under vissa förutsättningar är möjligt att beakta erfa-renhet och kompetens för att fi nna det eko-nomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Enligt min mening är ett grundkrav att utvärderingskriteriet är distinkt och sär-skiljbart från urvalskriterierna eftersom oklart formulerade utvärderingskriterier medför en sammanblandning av urvals- och utvärderingskriterier. Det är alltså under inga omständigheter tillåtet att återanvända

ur valskriterier i utvärderingsfasen. Om ett utvärderingskriterium rör samma förhål-lande som ett urvalskriterium måste utvär-deringskriteriet särskilja sig genom att kriteriet dessutom innehåller parametrar som är särskilt lämpade för att identifi era det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Som jag ser saken måste det därför fi nnas en nära koppling mellan kriteriets utformning och den upphandlade tjänstens art och värde samt ett omedelbart samband med graden av leveranssäkerhet. Flera forskare på om-rådet delar min uppfattning.3

När det gäller kompetens anser jag att det inte är tillåtet att använda utvärderings-kriterier som i allmänna ordalag tar sikte på viss personal eller som gäller anbudsgiva-rens personal i allmänhet (eller omdömen om denna personal). Ett fl exiblare synsätt borde därför bara vara motiverat när det är fråga om komplexare tjänster och inte för varu upphandlingar. Om uppdraget rör fl era typer av tjänster måste testet göras i förhål-lande till varje tjänst.

Enligt min bedömning saknas alla förut-sättningar i såväl Göteborgsmålet som Sundsvallsmålet för att tillämpa det fl exi-blare synsätt som Lianakis eventuellt ger utrymme för.

Renhållningstjänster och byggentrepre-nader är i hög grad tjänster av industriell art. Hur tidigare uppdragsgivare anser att

1

3

REFERENSER OM BYGGENTREPRENADReferenser om anbudsgivaren som Landstinget i Västernorrland utvär-derade när det skulle upphandla ett byggentreprenadkontrakt.

h Arbetsledaren har mycket god förmåga att organisera, planera, och driva arbeten och projekt.

h Arbetsledaren har mycket god förmåga att hålla tider och överenskommelser för utföran-de av arbeten och projekt.

h Arbetsledare har mycket god förmåga att hålla beställare informerad om kunnig status i pågående arbeten och pro-jekt.

h Personal har mycket god för-måga att informera och kom-municera med beställarens ombud.

h Personalen håller mycket hög kvalitet på utförda arbeten och har aldrig anmärkningar som leder till att utförda arbeten måste ändras, korrigeras eller göras om.

ommit till sina respektive slutsatser urvalsk

REFERENSER OMRENHÅLLNINGSTJÄNSTReferenser om anbudsgivaren som Sven-ljunga och Tranemo utvärderade när de skulle upphandla en renhållningstjänst.

h Administrativa hantering av tjänsten.

h Aktiva arbete med förbättring av arbetsmiljön.

h Leverans av rätt tjänst i rätt tid.

h Dialog med beställaren.

h Service mot abonnenterna.

h Entreprenadens prisvärdhet.

Page 57: 2009-03 Upphandling24

57UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

anbudsgivaren har utfört liknande tjänster är dessutom enbart en indikation på anbuds-givarens allmänna förmåga att genomföra uppdraget och saknar enligt min bedömning en nära koppling till ett annat upphandlings-föremål och har heller inget omedelbart samband med leveranssäkerheten i det upp-draget upphandlingen avser.

Jag anser följaktligen att kammarrätten i Sundsvall har dömt rätt och kammarrätten i Göteborg har dömt fel. Att kammarrätten i Göteborg accepterar Iso-certifi ering4 som ett utvärderingskriterium visar att inne-börden av Lianakis har missuppfattats.

Det är synd att domstolarna inte formu-lerar någon användbar princip eller regel för hur den här frågan ska avgöras och att rätts-praxis ger oss olika svar på samma fråga.

Sundsvallsmålet är emellertid överklagat till Regeringsrätten och vi får hoppas att Reger-ingsrätten släpper upp målet till prövning och kommer med en tydlig och välmotiverad dom.

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG » prövade de kom-munala upphandlingarna och konstaterade att det inte fi nns något generellt förbud mot att ta hänsyn till referenser vid utvärde-ringen förutsatt att de syftar till att identi-fi era det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kammarrätten konstaterade, med hänvisning till EG-domstolens dom i Lia-nakis, att kriterier som huvudsakligen tar sikte på anbudsgivarens erfarenhet, kvalifi -kationer och förmåga att utföra projektet inte får användas som utvärderingskrite-rier.

Kammarrätten ansåg att eftersom kom-

munernas frågor till referenspersonerna hade ”syftat till att utröna hur anbudsgivaren tidigare har utfört sin tjänst och hur nöjda tidigare kunder varit med tjänsten”, avsåg kriterierna inte i huvudsak anbudsgivarens kvalifi kationer och tekniska och yrkesmäs-siga kapacitet, utan föremålet för upphand-lingen. Utvärderingen av referenserna, det vill säga kommunernas val av utvärderings-kriterier, ansågs därför tillåten.

Kammarrätten fann även att kommunerna inte brutit mot LOU vid poängsättningen av den vinnande anbudsgivarens kvalitets- och miljöledningssystem.

DOMSTOLEN I GÖTEBORG

INGET FÖRBUD BEAKTA REFERENSER

REFERENSER ANVÄNDES FELAKTIGT DOMSTOLEN I SUNDSVALL

KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL » prövade lands-tingsupphandlingen av byggentreprenader och fann liksom Kammarrätten i Göteborg att det inte fi nns något generellt förbud mot att ta hänsyn till referenser vid utvärde-ringen. Utgångspunkten måste vara att refe-renserna ska hjälpa till att hitta det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet.

Med hänvisning till EG-domstolens avgö-rande i Lianakis konstaterade kammarrätten att sådana kriterier som används för att be-döma anbudsgivarens förmåga att utföra det uppdrag som upphandlingen gäller, urvals-

kriterier, inte kan användas i utvärderingen av vilken anbudsgivare som ska tilldelas uppdraget.

Exempel på sådana otillåtna utvärderings-kriterier är anbudsgivarens erfarenhet samt vilka kvalifi kationer och resurser som an-budsgivaren kan använda sig av i den kom-mande entreprenaden.

Enligt kammarrätten fi ck referenserna inte utvärderas eftersom de hade inhämtats i ”syfte att avgöra anbudsgivarens förmåga att utföra uppdraget och därför hänförliga till anbudsgivarens kvalifi kationer”.

PER-OWE ARFWEDSON Jur kand, advokat fi rman CederquistAnalyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

JURISTERNAJuristerna Carl Bokwall och Per-Owe Arfwedson analyserar rättsfall i varje nummer av upphandling24.

CARL BOKWALL Advokat på advokat-fi rman CederquistAnalyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

EG-domstolens dom den 24 januari 2008 »i mål nummer C-532/06, Lianakis.

Kammarrätten i Göteborgs dom den 3 fe- »bruari 2009 i mål nummer 7332-08. Domen har vunnit laga kraft.

Kammarrätten i Sundsvalls dom den »13 februari 2009 i mål nummer 3474-08. Domen har överklagats. Regeringsrätten har ännu inte beslutat om prövningstill-stånd ska meddelas.

Läs mer i domarna

FOTNOT:1 En referens är inte i sig ett utvärderingskrite-rium utan ett bevis för uppfyllelse av ett visst utvärderingskriterium.

2 Jag har tidigare analyserat Lianakisfallet i Upphandling24 2008 nummer 8 och den trogne läsaren har kanske följt debatten om hur Lianakis ska tolkas i Upphandling24 2008 nummer 9 och 2009 nummer 1.

3 Bland förespråkarna fi nns professor Steen Treumer vid Copenhagen Business School och Andrea Sundstrand som är doktorand vid Stockholms universitet. Steen Treumer har särskilt ansvar för EUs regelverk för offentlig upphandling och är en av redaktörerna för Public Procurement Law Review. Många av tankarna i denna artikel baseras på Steens Treumers forskning.

4 Se 11 kapitlet 14 paragrafen i LOU där det tydligt framgår att detta är ett typiskt urvalskri-terium och därför under inga omständigheter kan användas som utvärderingskriterium.

2

2

U24-03 Juristen.indd 57U24-03 Juristen.indd 57 2009-04-07 13:28:552009-04-07 13:28:55

Page 58: 2009-03 Upphandling24

FRÅGOR & SVAR

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE58

Expertpanelen

Vårt företag har märkt att vi fått väsentligt »mer arbete med att skriva ett anbud.

Tidigare gick många kommuner ihop om sina köp i vår bransch, nu gör de köpen alltmer på egen hand vilket ökat antalet upphandlingar dramatiskt. Dessutom blir förfrågningarna allt-mer detaljerade då skall-kraven ökar i antal både vad gäller kvalifi ceringen, kravspecen och avtalen.

Förr kunde vi skicka in en miljöcertifi ering som bevis, numera måste vi beskriva i detalj vad miljöcertifi eringen innehåller, hur produk-terna tillverkas – och det kan gälla hundratals produkter. Vad är det då för nytta med certifi e-ringen?

Lägg därtill ett stort fokus på lägsta pris med små eller inga marginaler som följd i affären.

Vi måste nu välja bort allt fl er upphandlingar i synnerhet de små där kostnaden för anbuds-skrivningen inte sällan överskrider värdet på affären.

Hur skall vi tackla det här problemet?

Det är tyvärr ett växande problem i allt fl er branscher. Enligt min uppfattning har det gått så långt att vissa företag redan har eller står på gränsen till att dra sig ur offentlig sektor helt.

Det vore förstås allvarligt för konkur-rensen på lite längre sikt. Rent juridiskt anser jag att det närmast är principen om rimlighet/proportionalitet som bryts i de fall ni beskriver.

Vad göra? Ni måste vidta åtgärder både på kort och lång sikt.

På kort sikt ska ni, så tidigt som möjligt under pågående upphandling, ta kontakt

med ansvarig person och meddela att ni inte kan lägga anbud under rådande omständig-heter. Förklara vad som är problemet och vad det får för konsekvenser för er. Bra argu-ment kan vara att antalet upphandlingar ökat och att ni därför måste prioritera de som är mest intressanta.

Förklara också vad ni vill uppnå: är det en längre tidsfrist, borttagande av orimliga skall-krav eller annat?

Om ni har bra argument och helst ett för-slag på lösning kan ni få en klok upphandlare

att vidta nödvändiga åtgärder. Ju fl er företag som hör av sig om problemen, desto större tyngd får varje enskilt samtal eller mejl. Det värsta som kan hända i en upphandling är ju att man inte får in några anbud alls!

På lång sikt måste ni arbeta mer proaktivt för att vända trenden. Försök att få ert branschförbund att agera i frågan eller agera på egen hand. Jag har själv arrangerat och

deltagit i fl era seminarier där köpar- och säl-jarsidan möts för att diskutera hur upphand-lingen kan utvecklas i deras bransch och det har varit mycket utvecklande för alla. Det är en långsiktig process där båda parterna måste lyssna på var-andra. Men kontinuerlig di-alog är enda vägen för att hitta långsiktiga lösningar och ge-mensamma intressen. Lycka till!

Magnus Josephson

Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del-ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrättsfi skal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkur-rensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Peter Nohrstedt är bio-log i botten och verk-samhetsansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer företag och offentlig förvalt-ning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

”Ju fl er företag som hör av sig om de här problemen, desto större tyngd

får varje enskilt samtal/mejl”

Du frågar, experterna svarar

U24-03 Expertpanelen.indd 58U24-03 Expertpanelen.indd 58 2009-04-06 18:20:042009-04-06 18:20:04

Page 59: 2009-03 Upphandling24

59UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Det räcker inte att enheten endast anger att den vin nande leverantörens anbud uppfyller samtliga krav och var det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Om anbudet antagits på den grunden ska i beslutet redovisas vilka omständigheter som enheten tagit hänsyn till och hur utvärde-ringen av anbuden har gått till, naturligtvis utan att lämna ut sekretessbelagda upp-gifter.

Den praktiska konsekvensen av att till-delningsbeslutet inte anses ha lämnats på föreskrivet sätt är att den så kallade tio-da-gars-fristen inte börjar löpa. Det medför att möjligheten att begäran överprövning inte upphör efter dessa tio dagar utan det är fortsatt möjligt att begära överprövning.

Pia Nylöf

LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon ar-betar framför allt med att leda, genomföra och granska upphand-lingar.

Magnus Josephson är jurist på Opic med ett förfl utet på NOU. Han är specialiserad på of-fentlig upphandling ur leverantörsperspektiv och arbetar som kon-sult och utbildare.

Vi vill gärna ställa miljökrav i våra upphand- »lingar men känner att vi saknar kunskap. Vad fi nns det för möjligheter till utbildningar och annan hjälp när man är nybörjare på detta?

Miljöstyrningsrådet deltar som utbildare dels vid SOIs utbildningar i offentlig upp-handling (nivå 2 och 3), dels i den högsko-leutbildning som Stockholms universitet håller i om upphandling.

Även utbildningsföretag såsom Allego, Opic, Affärs concept och Silf Competence anordnar ibland utbildningar och semina-rier på temat miljöanpassad upphandling. Miljöstyrningsrådet erbjuder också utbild-ningar i miljöanpassad upphandling till offentliga myndigheter, se www.msr.se.

Miljöstyrningsrådet har nyligen lanserat en webbgrundkurs – Ställ miljökrav i upp-handling – samt en webbutbildning i hur man upphandlar klimateffektivt.

Utbildningarna fi nns tillgängliga på webbadressen: korta.nu/7137.

Den 21 september anordnar Upphand-ling24 en konferens om miljökrav vid upp-handling, se www.uh24.se/miljo.

Vad kan man ställa för miljökrav på hur städ-ning utförs? Är det bara kemikalierna man bör se över eller ska vi även ställa krav på något annat?

Kemikaliernas miljö- och hälsoegenskaper är naturligtvis viktigt att få med i en städen-treprenadsupphandling. Men det fi nns andra viktiga miljöaspekter att beakta som att leverantören har vissa miljörutiner inar-betade i företaget, att den har utbildat per-sonalen i miljöfrågor och att det fi nns en kontaktperson i miljöfrågor hos leveran-tören. Om fordon används i tjänsten är det viktigt, att leverantören arbetar för att minska miljöpåverkan från transporterna.

Viktigt är också att följa upp de här kraven under avtalstiden. Hos Miljöstyr-ningsrådet fi nns en uppfölj-ningsmall.

Miljöstyrningsrådets mil-jökriterier för städtjänster fi nns på webbadressen korta.nu/18ae/

Peter Nohrstedt

Vilka miljökrav gäller för städuppdrag?Vad måste ett beslut om att sluta ett ramavtal »

eller att tilldela ett kontrakt innehålla för infor-mation?

Vi genomför ibland uppdrag där vi granskar genomförda upphandlingar. Inte sällan kon-staterar vi brister när det gäller innehållet i beslutet om att sluta ett ramavtal eller att tilldela ett kontrakt, det vill säga det beslut som vanligen kallas tilldelningsbeslut.

Om tilldelningsbeslutet inte innehåller tillräckligt mycket information om varför viss leverantör och anbud valts kan det få stora konsekvenser för den upphandlande enheten.

När ett tilldelningsbeslut om val av leve-rantör fattats ska den upphandlande enheten enligt LOU/LUF skrift ligen underrätta varje anbudssökande eller anbudsgivare om be-slutet och skälen för det.

Måste avvakta tidsfristens utgångSyftet med bestämmelsen är att en leve-rantör ska kunna ta tillvara sin rätt att an-söka om överprövning av tilldelningsbeslutet i upphandlingen.

När den upphandlande enheten fattat till delningsbeslut och informerat samtliga anbudssökande och anbudsgivare om be-slutet, börjar en tidsfrist på tio dagar att löpa.

Först efter tidsfristens utgång får den upp-handlande enheten sluta upphandlingskon-trakt om länsrätten inte dessförinnan har fattat ett interimistiskt beslut om att upp-handlingen inte får avslutas eller ett slutligt beslut om att upphandlingen ska rättas eller göras om.

Alltför intetsägande uppgifter om varför en viss leverantör eller vissa leverantörer tilldelats upphandlingskontrakt kan inne-bära att enheten inte anses ha lämnat upp-lysningar om skälen för beslutet och därmed inte uppfyllt informationsplikten.

Skälen måste anges tydligtDet är viktigt att skälen för beslutet utformas på ett så att leverantörerna förstår varför re-sultatet av upphandlingen blev som det blev.

”Det är viktigt att leverantörerna

förstår varför resul-tatet av upphand-lingen blev som

det blev”

U24-03 Expertpanelen.indd 59U24-03 Expertpanelen.indd 59 2009-04-06 18:20:192009-04-06 18:20:19

Page 60: 2009-03 Upphandling24

SÅ MYCKET TJÄNAR EN UPPHANDLARE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE60

Lönestatistik

30 443 KRONOR TJÄNAR » den genomsnittlige upphandlaren. Upphandlingschefen tjänar 11 000 kronor mer. Det visar den löneunder-sökning som Upphandling24 har gjort till-sammans med Sveriges Offentliga Inköpare, SOI.

Förutom titel påverkas lönen av var du är

anställd. Kommunala och statliga bolag be-talar bäst, följt av statliga myndigheter. Kom-munerna betalar sämst. Tittar vi bara på gruppen upphandlare tjänar de 19 procent eller 5 500 kronor mer i det offentligt ägda bolaget än på en kommun.

Vilken bakgrund du har är förstås också

viktigt. Har du jobbat i det privata närings-livet tidigare är din lön tjänar du 1 500 kronor mer i månaden. Är du upphandlingschef är skillnaden större: nästan 2 500 kronor mer i månaden. Det lönar sig lika bra att ha erfa-renhet från det privata som att ha en hög-skoleexamen. Klivet från bara gymnasium till akademisk examen ger också 1 500 och 2 500 kronor för upphandlare respektive upphandlingschefer.

En liknande undersökning gjordes hösten 2006, men då uteslutande av medlemmar i SOI. Då var den genomsnittliga lönen för en upphandlare 28 285. I den färska undersök-ningen har lönen stigit med 7,6 procent. För upphandlingschefer har utvecklingen var

Lönestatistik

Så mycket tjänar Vill du ha högre lön som upphandlare? Välj då rätt typ av arbetsgivare. Jobba hos ett of-fentligt ägt bolag, men håll dig borta från kommunerna. Erfarenhet från privat näringsliv ger också en skjuts på lönen. TEXT: BO NORDLIN

Konsulterna tjänar mestDen genomsnittlige upphandlings-konsulten tjänar mer än upphand-lingschefen. Lönespridningen är störst för upphandlingschefen. I undersökningen fi nns löner på allt mellan 26 000 och 90 800 kronor per månad. För upphandlare varierar lönen från 20 550 till 53 500 kronor.

Upphandlare 30 443 kr

Upphandlingschef 41 248 kr

Upphandlingsjurist 35 482 kr

Upphandlingskonsult 42 241 kr

Upphandlingsassistent 23 156 kr

U24-03 Lönestatistik.indd 60U24-03 Lönestatistik.indd 60 2009-04-06 17:45:012009-04-06 17:45:01

Page 61: 2009-03 Upphandling24

61UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

en upphandlareMer lönesiffror på webbenVill du veta exakt hur den genomsnittliga lönen är för till exempel en kvinnlig upphand-lare som har högskoleexamen, erfarenhet från det privata näringslivet och jobbar i en kom-mun på en ort med högst 50 000 innevånare.

Gör då så här1. Gå då till datorn2. Starta webbläsaren3. Knappa in adressen www.uh24.se/lon

Där kan du knappa fram uppgifter för över 200 olika kategorier.

mer gynnsam med en ökning på 10,3 pro-cent.

Stora löneskillnader mellan könenLöneskillnaderna är stora mellan män och kvinnor. Störst är skillnaden för den grupp som tjänar minst, upphandlingsassisten-terna. Här tjänar männen i genomsnitt 21 procent mer. I kronor räknat är könsskill-naden störst för upphandlingskonsulterna där männen har nära 6 000 kronor högre lön än kvinnorna. Här är dock underlaget lågt. Vi har bara åtta kvinnliga upphandlingskon-sulter med i undersökningen.

Vi har försökt se om skillnaderna har med könet att göra eller om det fi nns andra för-

klaringar. Det gör det faktiskt, även om de inte förklarar hela skillnaden.

Sett till alla upphandlare tjänar männen i genomsnitt 7,7 procent mer. Vi har valt ut fyra viktiga kriterier för lönen: typ av arbets-givare, utbildning, erfarenhet av privat nä-ringsliv och hur stor ort man är anställd på. Jämför vi löner för män och kvinnor som har samma förutsättningar på dessa fyra krite-rier minskar gapet, men den fi nns fortfa-rande kvar. Männen tjänar 4,5 procent mer.

Vi har bara kunnat bryta ner uppgifterna för upphandlare och upphandlingschefereftersom ett för litet antal med övriga titlar ingår i undersökningen. Enkäten har besva-rats av 1 049 personer under mars 2009. ■

KomKo munmu 282828 6565 65 658 k8 k8 8 krr

LanLannnddsttd ingingnging/re/re/re/regioon n 29 364364364364 krkk kr

SStatatataS t t 33232 32 3232 0505 05 05 05 0 0 kr

BoBoBollaaag, offffenfenfentlitlitliigt ggg ägtgtgtg 3 3 33334 1111883 83 kkkrrrr

BolBolB aag,ag,g, p ppprivaivat 35 667676777 k7 k7 krrr

KomKomKomKomommmmunmm 3388 8 997997979797979797 kkkkkkr kr

LanLandstdstdstdstdstdstingingingngngnging/re/re/re/r/r/r/ gion 4 4444433 73 73 755 555 krkr

StaS t 4 434 7878787878886666 k6 k6 k6 krr

Bolag,agagag offentlililililiiiiggggtgtgtgt g äägtägt 44444443 13 13 13 1 111898989898989 krkrk

KKvinnnorr

MäMänn

KKviinnor

MäMän

KvKvininnoorr

MäMän

KvKvininnonorr

MMäMän

KvKvK ininnnnoorr

MäMäM n

2929 3 3 3252525 k krr

31331 5 58338 kkrr

4040 2 26161 k krr

4141 73434 kr

3344 55122 kkrr

377 6 61717 krr

37 4505 kkr

4343 3 366 kkrr

222 993636 kr

22727 6 650500 k kr

Kommunerna betalar sämstHär är kanske den viktigaste faktorn för hög lön: rätt sorts arbetsgivare. Håll dig borta från kommuner och satsa i stället på det kommunala bo-laget, eller vilket offentligt ägt bolag som helst.

Männen tjänar mest, oavsett titelUpphandlingscheferna har de mest jämlika lönerna, men manliga upphand-lingschefer tjänar ändå 3,7 procent mer än kvinnorna i undersökningen. För upp-handlare är skillnaden 7,7 procent. Tar vi hänsyn till andra faktorer som påverkar lönen är skillnaden mellan manliga och kvinnliga upphandlare 4,5 procent.

Upphanndldlaare

UUpphanddliinggs-chchef

UUpphanandldlini gs-juurist

UpUpphphaandlings-konsult

Upphannddlinngs-asssis stent

Up

pphaha

na

ndl

dla

rereUU

hhd

ld

Up

pU

pp

pha

nha

ndling

schef

UUh

dli

hf

U24-03 Lönestatistik.indd 61U24-03 Lönestatistik.indd 61 2009-04-06 17:45:162009-04-06 17:45:16

Page 62: 2009-03 Upphandling24

SÅ MYCKET TJÄNAR EN UPPHANDLARE

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE62

Lönestatistik

Grundskolaa

GrGruundskololaa

GyGymymymnasiummmiu

GymGymymnasasiumium,, , hhögsgskolkollaaa ea ea eej aaj aj avslluututataddd

HögHögHögHögskokoss lalaa

Gymymymnasnasnaa iumiumumu

GymGyymn, n, n höghöghögö skosk la ej avsavsslutlututaaad

HöHögö skosk laaa

2277 444488 kkkrrr

29 77661 k1 k1 1 rrr

22299 99994449 k9 k9 krrr

33311 3331111 1 kkr

38 55110 0 kr

399 88110 k0 r

39 5523 k3 kr

4422 2213 k3 r

ErfErfErfarearea nhehen t at av vpriprivatvat nnänärinringslg ivv

EErfrfareeear nhnhhet aaavv v privrivat a nnänäringslis v 4422 52 5543 43 krkr

EEjEj erfer aarenhet at av priprivavatat nääriningslgsliv

Ej Ej erfee arereenhenhenhet at at av pv rivivat a näringslisliv 4400 10 186 86 krrkr

31 31 3 3998 88 kkrkr

29 9932322 kr

Färre än än n 55050 50 00000000000

50 0 0000000000 - - 10100 000

FFleleerr r r ään 100 0000

GGGöGöGötöteborgs-/M-/Malmalmöreöregiogionennen

SStSStoockhckholmolmsresregionenn

Fäärre e än 50 000

5050 000 - 100 000

FlFler än 100 000

GGöteborgs-/Malmöregionen

StoStockholmsregionen

2222999 55007 krr

30 666990 k0 kk0 krr

332 830 kr

3344 727 krrr

3377 00224 kkkkrrrr

344 786 6 krr

3399 555111 k1 k1 r

44222 971 kr

44444 056 kkkrr

4777 77664 k4 k4 k4 krr

Upphanandladlaarererere

Upphahananandldldlidlinnngschef

UpUpppppppphhanhanhanddlare

Uppppppppppphandlingschef

UppUpphanhanananannnh dladladladlddd rer

UppUpphanhandlid ngschecheheheheeefff

UppUpphanh dlare

UpUppppppppppphanhhhh dlingsg cheheheheeffffff

UppUpphhahandladlaaarrerererereee

Upphandldllililiinnngschef

Upphandddddllalaare

UppU hannddliliiinngnggsnn cheheff

28 239 kr

35 444660 kr

29 439 kr

3339 6550 k0 krr

30 633 kr

39 001 kr

30 843 kr

41 44991 k1 kr

300 9929 kkrr

41 2222990 k0 k0 krrr

3311 22554 krr

433 1227 k7 krr

0 5 10 15 20 25 30 35 400

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000kr/mån

år i yrket0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

100 000

0 5 10 15 20 25 30 35 40

år i yrket

kr/mån

Up

ppha

nha

ndla

dla

reU

hd

lU

pp

Up

pha

nha

ndli

dling

sng

schchef

Uh

dli

hhf

Up

pha

ndla

reU

pp

hand

lingsche

f0-1 å

r2-3 å

r4-5 å

r6

-9 år

10-15

år

16 å

r-up

t

Upphandlare Upphandlingschef

Lönsamt att ha jobbat privatArbetsgivarna tycks uppskatta upphandlare med erfarenhet från det privata näringslivet. Att ha jobbat i ett privat företag ger ett lika stort lönepåslag som en akademisk examen. Det gäller för både upphandlare och upphandlingschefer.

Liten ort, liten lönJu större ort du jobbar på, desto större blir din lön. En upphandlare i Stockholm tjänar i genomsnitt 7 500 kronor mer än i kollegan på en ort med färre än 50 000 invånare. För upphandlingschefen är skillnaden större: 13 000 kronor per månad.

Erfarenhet lönar sigFler år i yrket ger mer pengar i plånboken. Den genomsnittliga lönen stiger stadigt ju längre erfarenheten är, men det är inga stora påslag. Variationen är också stor. Det fi nns gott om färska upphandlare som tjänar mer än de som har tio år eller mer erfarenhet av upphandlingar.

Varje prick i diagrammen motsvarar en person i undersökningen. Skalorna visar hur lång erfarenhet och vilken månadslön respektive person har. För upphandlare varierar lönerna i undersökningen mellan

som lägst 20 550 kronor per månad upp till 53 500 kronor. För upphand-lingschefer är spannet mellan bäst och sämst betald än större: från 26 000 till 90 800 kronor per månad.

Utbildning ger litet påslagUtbildning lönar sig, men mindre än man kan tro. För en upphandlare ger en akademisk examen 1 500 kronor mer per månad före skatt. En akade-misk examen är inte heller en nödvändighet för karriär. Bland upphand-lingscheferna är det 43 procent som inte har en akademisk examen.

Stor lönespridning för både upphandlare och upphandlingschefer

UUp

pha

ndla

reU

hd

lU

pp

hand

lid

lings

ngschecheff

Uh

dli

dli

hhff

U24-03 Lönestatistik - kopia slask.indd 62U24-03 Lönestatistik - kopia slask.indd 62 2009-04-07 13:47:542009-04-07 13:47:54

Page 63: 2009-03 Upphandling24

12 maj 2009Stora e-inköpsdagen

Gör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

21 september 2009Upphandla med etik- och miljökravAtt ställa etiska krav och miljökrav vid upp-handling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven.Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljo

Viktigaste konferenserna

2009

www.uh24.se/konferens Foto: Thor Balkhed

4 november 2009Innovativa upphandlingar

Det sprudlar av innovation inom upphandlingsvärlden. Kom och ta del av de senaste rönen. Lär dig mer om nya, smarta sätt att upphandla som kombinato-risk upphandling, funktionsupphandling och nya utvärderingsmodeller.Anmälan och mer information: www.uh24.se/innovativa

Konferenser 2009 blad att dela utindd.indd 17Konferenser 2009 blad att dela utindd.indd 17 2009-04-07 09:11:282009-04-07 09:11:28

Page 64: 2009-03 Upphandling24

Magnus Eliasson slutade som upphandlare på Försvarmakten och gick till det privata försäk-ringsbolaget Skandia.

– Det är många skillnader. Jag tycker att LOU begränsar upphandlingsfriheten i den offentliga sektorn. Där ska man själv hitta lösningarna i stället för att lämna över dem på experterna på området. På Skandia kan man hitta andra lösningar, har en helt annan fl exibilitet och kan vara meer aktiv i leverantörsrelationen och utveckla den. Vi kan prioritera och styra vilka som lämnar anbud.

Efter många år inom olika pri-vata bolag lämnade Björn Kruse jobbet som inköpschef på Linjebuss för statliga projek-tet Citybanan.

– Vi i den offentliga sektorn är styrda av lagar och förordningar. Inom den privata sektorn har man inte samma regelverk och är därmed mera fri. Jag såg det som en utmaning och en personlig utveck-ling att sätta mig in i lagen. Det är positivt att ha ett regelverk att förhålla sig till, lagen är ju till för att vi ska kunna göra bra affärer. Men ibland kan man hamna i situationer som inte känns rätt och det känns som att man står i en återvändsgränd. Det kan vara svårt att sätta kriterier för att få den efterfrågade kvaliteten på produkten eller tjänsten.

” Det är friare och mer utåtriktat.”

De vågade språnget till

ANDRA SIDAN

Vad skiljer inköp i privat

näringsliv från offentlig upp-handling? Vi

har pratat med två som bytt

sida.TEXT OCH FOTO: HELENA

ZACHARIASSON

Jobbar som: Chef för strategiska in-köpsavdelningen på Skandia.Tidigare jobbat som: Upphandlare på För-svarsmakten.Ålder: 39 år.Bor: Bromma.Utbildning: Internatio-nell marknadsföring.Familj: Gift och två barn.

MAGNUS ELIASSONJobbar som: Upphand-lingschef på projektet Citybanan.Tidigare jobbat: På Stora inköp och transport AB, in-vesteringsupphandlingar på Saab, och inköpschef på Linjebuss. Ålder: 59 år.Bor: Färingsö.Utbildning: Elkraftsingenjör kompletterat med juridiska kurser.Familj: Gift och fyra barn.

BJÖRN KRUSE

Största skillnad

mellan offentlig

och privat sektor?

” Det är en utma-ning att jobba med regelverket.”

JOBB OCH UTVECKLING

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE64

karriär

U24-03 Karriär jobb.indd 64U24-03 Karriär jobb.indd 64 2009-04-07 15:57:282009-04-07 15:57:28

Page 65: 2009-03 Upphandling24

Vad kan man lära av den

andra sidan?

Hur är arbetsmiljön?

Personlig utveckling

och stimulans?

Hur är lönen?

Varför bytte du?

Vad säger du om arbets-

tempot?

Hur är dina arbets-

uppgifter?

Skulle du kunna

tänka dig att gå tillbaka?

Status inom den interna

organi-sationen?

– Den offentliga sektorn kan lära sig av den privata att hitta alternativa lösningar. Vi som upphandlar känner inte marknaden bäst utan kan ta hjälp från experterna. Men positivt med den offentliga sektorn är att man blir väldigt duktig på att specifi cera vad man vill ha i anbuden. Offent-liga upphandlingar är väldigt välarbetade.

– Det är mer utåtriktat på Skandia och det är fl er leverantörskontakter. Jag gillar förhandlingar och att man träffar mera folk.

– På Skandia är det mer utvecklande. Vi kan vara mer innovativa och lättare bryta ny mark. Vi är snabbare att hänga med utvecklingen och jobbar närmare leverantörerna. Men på Försvarsmakten får man ta stort ansvar och ta sig an komplexa saker och stora volymer vilket också är utveck-lande. Det stora ansvaret inom den offentliga sektorn märks till exempel om man skulle upphandla vårdtjänster, besluten man tar berör så många medborgare.

– Lönen är högre på Skandia men det var inte avgörande när jag bytte. Jag tror dock lönen kan variera beroende på vilken bransch man söker sig till.

– Jag gillar att ha mer kontakt med folk och tycker speciellt att förhandlandet är roligt, vilket jag får mer av här på Skandia.

– Det är högre på Skandia, det är snabbare växlingar på marknaden. Vi är ju en intern servicefunktion som måste hålla hög service gentemot verksamheten. Det känns som att regelverket inom den offentliga sektorn är långsammare. Men arbetsmängden är stor även inom den offentliga sektorn så är man engagerad kan man jobba hur mycket som helst. Det tar aldrig slut.

– Jag kan jobba snabbare inom den privata sektorn och styra tiden enklare.

– Kanske. Samtidigt som Lagen om offentlig upphandling känns hämmande och begränsande är den ett bra hjälpmedel. Men ibland kan jag känna att man som offentlig upphandlare lägger ned sin själ i ett arbete för att hitta det bästa och då är det inte roligt om det blir överprövningar hela tiden.

– Förr i tiden var det låg status med inköp men under de senaste tio åren har inköpsrollen blivit mer betydelsefull. Det är fl er högt utbildade människor som jobbar med det. Här på Skandia fi nns det fokus på inköp i den högsta ledningen, vilket är nytt.

– Det affärsmässiga tänket tog jag med mig från den privata sektorn. Sparar man i inköpen på den privata sidan syns det mer påtagligt.

– Vi har en stark organisation med bra stöd från jurister. Det är ett bra samarbetsklimat gentemot projektledarna. Det här är ingen viloplats jämfört med det privata.

– Lagarna förändras och vi har kontinuerliga utbildningar eftersom vår verksamhet kräver det. Nu har vi gått igenom en period med förändrade leveransbestämmelser och då måste vi utbilda personalen.

– Den är nog lägre i den offentliga sektorn. Staten är ju inte löneledande. Men det hade ingen betydelse för mig när jag bytte jobb, jag fi ck ungefär samma lön.

– Det här var ett mer intressant jobb som inne-håller många fl er områden, exempelvis investe-ringsupphandlingar som jag tycker det är roligt att jobba med. Linjebuss, där jag jobbade tidigare, blev uppköpt av ett internationellt storföretag och då kändes det som ett naturligt tillfälle att sluta.

– Det är ingen skillnad. Att hålla tid- och kostnads-ramar i våra projekt är ett viktigt mål. Vi måste planera väldigt noga eftersom vi inte kan stänga av spåren för länge. Men jag har märkt att arbets-mängden har ökat på senare år i båda sektorerna i takt med att trycket och kraven på att vara kostnadsmedveten har ökat.

– Det är mera formellt här, vi har många formkrav. Ibland måste man på grund av ganska enkla fel förkasta ett anbud. Inom den privata sektorn kan man ha en annan relation till leverantörerna. Men vi har välutvecklade system hur vi jobbar med upphandling.

– Jag trivs oerhört bra på mitt nuvarande jobb, men man ska väl aldrig säga aldrig.

– På de privata företag som jag har jobbat på har upphandling haft högre status än det har i Banverket. Men kraven inom den offentliga sektorn att spara pengar och vara kostnadseffektiv har ökat och därmed vår status.

65UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

U24-03 Karriär jobb.indd 65U24-03 Karriär jobb.indd 65 2009-04-07 15:57:492009-04-07 15:57:49

Page 66: 2009-03 Upphandling24

UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE66

Karriär FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

KLIPPANS KOMMUN HAR » en ny upphandlingsansvarig. Det är Joergen Borgstroem som ansvarar för kommunens inköp och upphandlingar.

– Numera får jag ansvara för min egen organisation. Jag fung-erar som expert och håller bland annat koll på att vår organisation följer de juridiska reglerna. Jag gör en del upphandlingar också, säger Joergen Borgstroem.

Närmast kommer han från en tjänst som upphandlare i Ängel-holms kommun, där han arbe-tade i drygt fem år. Innan dess var det studier på Affärsjuridiska programmet vid Linköpings uni-versitet som stod i fokus.

– Jag började plugga lite se-nare i livet. Först läste jag in gymnasiet på Komvux och där-efter gick jag vidare till universi-tetet, säger Joergen Borgstroem.

FÖRE STUDIERNA ARBETADE » han inom industrin, bland annat på Rönnskärsverken. Han har också arbetat inom lättare verkstads-industri och tillverkat present-artiklar på Skultuna mässings-bruk. Det är mycket värt att ha

sjunkererfarenheter från verk-ligheten och inte komma direkt från skolbänken, anser Joergen Borgstroem.

– Jag har stor nytta av arbets-erfarenheterna från industrin när jag arbetar med inköp och upphandling. Självklart har jag stor insyn i industriproduk-tionen och förstår också vilka krafter som styr prissättningen. Saker och ting kostar, men of-fentlig sektors volymer möj-liggör för leverantören att

komma upp i större totala vo-lymer. Därmed sjunker deras in-köpspriser, säger han.

KLIPPANS KOMMUN, MED » sitt geo-grafi ska läge i nordvästra Skåne, är ett center för transport och lo-gistik. Men näringslivet är ändå mycket differentierat både vad gäller storlek på företag och branscher.

– Mina visioner om inköp och upphandling i Klippan är att ut-veckla olika hjälpmedel vid upp-handlingar. Det gäller till ex-empel e-handeln. En annan viktig uppgift för mig är att få upp avtalstroheten.

Genom att informera den in-terna organisationen om varför det är viktigt att hålla sig till av-talstrohet hoppas Joergen Borgstroem att den ska öka.

– Jag tycker också det är vik-tigt att prata om tankegångarna bakom LOU och att EG-reglerna fi nns där av en anledning. Det är ett dynamiskt rättsområde och praxis förändras. Om man har det klart för sig, blir det lättare att hålla sig till den, säger Jo-ergen Borgstroem. ■

NY CHEF VILL ÖKA AVTALSTROHETENKlippan – ett centrum för transport och logistik

Joergen Borgstroem vill utveckla e-handeln vid upphandlingar.

Jag har haft en roll som upphandlare i ett antal år och känner inte att jag kommer vidare. Vad skall jag göra för att utvecklas?

Det här är en intressant fråga oavsett vilken yrkesroll man har och svaren är många. Några tydliga punkter kan man dock fundera över:

Har du diskuterat det med din chef eller din hr-avdelning? För den egna organisationen är det ofta mycket mer intressant att hjälpa medarbetarna att utvecklas i stället för att det lämnar organisationen. Beroende på din utbildning och erfarenhet kanske det fi nns andra roller som är intressanta, till exempel inom kvalitetsområdet eller på sälj- och marknadssidan.

Försök att bredda din kunskap och dina kompe-tensområden. Det kan du göra genom utbildning,

Fråga karriärexperten

Mattias Hulthei-mer svarar på dina frågor om karriär, utbildning och löner. Mejla in din fråga till [email protected]. Självklart är du anonym.

men också genom att medvetet söka bredare roller i din egen organisation. Det kan innebära att delta i olika projekt, eller ta ett annat utökat ansvar.

Sök också efter intressanta roller i privat sektor för att ytterligare bredda din kompetens.

Håbo kommun får ny upp-handlingschef

KATARIINA VIRKKUNEN KOMMER »att leda en ny upphandlarenhet på Håbo kommun. I dag jobbar hon som upphandlare på teknikförvalt-ningen i Enköpings kommun.

När Katariina Virkkunen börjar i maj startas en ny upphandlingsav-delning.

– Det känns jättespännande, jag ser verkligen fram emot det här. Håbo är en spännande kommun som konkurrensutsätter mycket av sin verksamhet. Det ska bli roligt att få vara med att påverka och ha en strategisk roll.

Det fi nns två upphandlare i Håbo kommun. De har tidigare ingått i en större grupp som letts av en chef som också ansvarat för fl era verksamheter.

Att vara med att starta något nytt har Katariina Virkkunen haft gjort förr på sitt jobb på teknikförvaltningen.

– Det har inte funnits en upp-handlare här tidigare och nu har vi fått fokus på de här frågorna. Att Håbo kommun valt att satsa på en utökning och uppbyggnad av en ny avdelning känns positivt.

TIDIGARE HAR HON » arbetat på SL och länsarbetsnämnden i Stockholm och har varit upphandlare i tio år.

Vilka utmaningar hon kommer att stå inför på det nya jobbet, får framti-den utvisa, säger hon.

– Själv anser jag personligen att det en viktig fråga är information om avtal och vad det hela handlar om, både externt till leverantörerna och internt inom kommunen. Jag tycker det är viktigt med avtalsförvaltning och en ömsesidig respekt och förstå-else mellan oss och leverantörerna.

När Katariina inte upphandlar, umgås hon gärna med familjen och läser mycket. Det nya jobbet börjar hon på den 1 maj och ingår då i en grupp med två upphandlare. ■

Foto

Tim

An

dre

ah

eim

Foto

Eile

rt N

orb

erg

Katariina Virkkunen leder den nya upphandlarenheten i Håbo.

U24-03 Karriär-nyheter.indd 66U24-03 Karriär-nyheter.indd 66 2009-04-07 14:34:562009-04-07 14:34:56

Page 67: 2009-03 Upphandling24

67UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

NORRTÄLJE KOMMUN HAR » varit utan en upphandlingschef under drygt ett år men sedan den 26 ja-nuari arbetar Henning Ric-hardsson som kommunens upp-handlingschef.

Under fl era år har han pendlat till Stockholm, men nu får han både bo och arbeta i samma kommun.

– Det är skönt att jobba på hemmaplan och slippa pend-lingen. Här i Norrtälje fi nns dessutom en hel del intressanta saker att ta tag i, säger Henning Richardsson.

Eftersom det saknats en chef på upphandlingsenheten, har fl era frågor blivit liggande eller skjutna på framtiden. Han kan se en fördel med det.

– Jag kan vara med och pla-nera och påverka processerna, så jag ser det inte enbart som en nackdel, säger han.

Närmast kommer Henning Richardsson från en treårig an-ställning på Sveriges Television,

där han arbetade med inköp och upphandling.

Att arbeta på SVT är lite an-norlunda mot en kommun, ef-tersom det är ett aktiebolag och en kommun är politiskt styrd. Det blir ofta lite mer byråkra-tiskt i kommunen och proces-serna tar längre tid, menar Hen-ning Richardsson.

– Jag har arbetat med duktiga människor på SVT och tar gi-vetvis med mig erfarenheterna därifrån.

FÖRE ÅREN PÅ » SVT arbetade Henning Richardsson fyra år på Statskontoret och ett år på Riks-dagsförvaltningen. Även där ar-betade han med andra problem-ställningar än vad som fi nns inom en kommun.

– Det var en lärorik tid på Statskontoret. Upphandlingarna var stora och tidskrävande och många frågor som skulle han-teras. På Statskontoret arbetade vi mycket med kvalitetssäkring

och hur upphand-lingsprocessens alla olika moment skulle se ut, säger han.

I NORRTÄLJE KOMMUN »vill Henning Ric-hardsson i första hand starta upp-handlingsnätverk och få en bättre di-alog med använ-darna i organisa-tionen.

– De är ju vår förlängda arm inom organisationen så det gäller att prata med personer i de olika förvaltningarna och fånga in-tryck därifrån. Vi håller just nu på att bilda ett upphandlingsråd där en person från varje förvalt-ning ingår, säger han.

DET ÄR INTE » enbart inom organi-sationen han vill skapa nätverk. Han träffar också represen-tanter från det lokala närings-livet.

– Jag vill få till en dialog med närings-livet och prata om vad som är på gång och hur vi tänker i våra upphandlingar, säger han.

Norrtälje är en stor kommun till ytan och också en skärgårdskommun, vilket givetvis på-verkar upphandling-

arna. Vid vissa ramavtalsupp-handlingar samarbetar kom-munen med andra kommuner norr om Stockholm som Dan-deryd, Täby, Vallentuna, Vax-holm och Österåker.

– Det gäller att ha många bollar i luften. Och dessutom på-verkas jag av de upphandlingar vi gör. När vi till exempel upp-handlar skolskjuts, vet jag att mina barn på något sätt på-verkas. Det gör det extra intres-sant med jobbet, säger Henning Richardsson. ■

– Det gäller att ha många bollar i luften, säger Henning Richardsson.

Hemmaplan för Norrtäljes nya upphandlingschef

DANIEL ERIKSSON SOM » tar över vd-posten på Opic efter Kenth Ericson. Daniel Eriksson är sedan tidigare mark-nadschef på Opic. Vd-bytet skedde den 20 mars.

Kenth Ericsson blir ny styrelseordfö-rande i bolaget och tar samtidigt rollen som vd för dotterbolaget Opic System som utvecklar och säljer upphandlings-systemet Tendsign.

– Opic är ett entreprenörsföretag som i år fyller tio år. Det är dags för oss att ren-odla verksamheten och satsa på våra kärnområden, säger Daniel Eriksson.

Två av kärnområdena för Opic är informationstjänster samt konsult- och utbildningstjänster.

– Informationstjänster där man bevakar upphandlingar kommer att bli en stapelvara i takt med att allt fl er upphandlande enheter använder elektroniska verktyg för att göra sina upphandlingar. Vi kommer att rejält för-ädla vår informationstjänst och kunna erbjuda fl era nya funktioner.

Till hösten räknar Opic med att den nya informationstjänsten är färdig. ■

Opic får ny vd

Foto

Th

or B

alk

he

d

Vi vill skriva

om dig!Har du bytt jobb?

Tala om det för oss. Så skriver vi några rader om det. Skicka ett mejl med

din nya titel och var du är anställd samt samma

uppgifter för ditt tidigare jobb. Har du ett digitalt foto av dig själv får du gärna skicka med det.

Mejla ditt tips till [email protected]

– Vi ska utöka informationstjänsten, säger Daniel Eriksson, Opics nye vd.

Foto

Da

nie

l Wa

de

niu

s

U24-03 Karriär-nyheter.indd 67U24-03 Karriär-nyheter.indd 67 2009-04-06 18:31:032009-04-06 18:31:03

Page 68: 2009-03 Upphandling24

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

edb.indd 1edb.indd 1 2009-04-07 10:55:342009-04-07 10:55:34