2010:134

C - U P P S A T S

Skuldsaneringslagen- då, nu och i framtiden?

Charlotta Rosell

Luleå tekniska universitet

C-uppsats Rättsvetenskap

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskapAvdelningen för Samhällsvetenskap

2010:134 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--10/134--SE

Förord Denna C-uppsats är ett examensarbete inom rättsvetenskap vid Luleå Tekniska universitet. Mitt intresse för ämnet har jag i huvudsak fått från mitt arbete som budget- och skuldråd-givare. Det har varit en intressant och lärorik erfarenhet att skriva om skuldsanering och dess eventuella förändringar i framtiden. Jag vill rikta ett speciellt tack till min handledare Jan Norman för hans engagemang och värdefulla tips under arbetets gång. Jag vill även tacka opponenterna för synpunkter och konstruktiv kritik. Ett stort tack till er alla! Luleå maj 2010 Charlotta Rosell

Abstract The first law of dept relief was introduced in 1994 in Swedish law. The law was replaced on January 1, 2007 by a new law, which applies today. The new law is in many ways similar to the old one, in such a way that the conditions for being granted debt relief is the same. What changed was mainly the debt relief procedure. Today, there is a report with proposals for further changes in the law of dept relief. The purpose of this report was to examine the possibilities of changing the law of debt relief. This was done by investigating the Swedish law of debt relief and by studying the investigation of a new law. Also the differences between the older and the new law were examined and an analysis was done of how a new law could be implemented. This has been done with a traditional legal method. The main objective, of the law of dept relief, is the economic rehabilitation of heavily indebted persons. This purpose should be balanced against the creditors interest in getting paid. Another purpose of the law is to be preventive, so that fewer people end up in overwhelming debt situations. The idea behind the law is that both debtors and society should receive benefits. The result of this investigation showed that the law should be drafted in a way that increases the possibility of entrepreneurs to be granted debt relief and that the payment time shortened to three years. The importance of debt's age should be removed and the forecast of future insolvency of the debtor may be reduced. The municipalities role also needs to be clarified.

Sammanfattning Den första skuldsaneringslagen infördes år 1994 i svensk rätt. Lagen ersattes 1 januari 2007 av en ny skuldsaneringslag som gäller idag. Den senare lagen är på många sätt lik den äldre lagen på så sätt att förutsättningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett är desamma. Det som förändrats är främst skuldsaneringsförfarandet. Idag finns det även en utredning med förslag om ytterligare förändringar i skuldsaneringslagen. Syftet med detta arbete var att utreda möjligheterna kring en förändring av skuldsaneringslagen. Detta gjordes genom att utreda gällande svensk rätt inom skuldsanering och genom att studera utredningen om en ny lag. Även skillnaderna mellan den äldre och den nu gällande lagen undersöktes och en analys om hur en ny lag skulle kunna se ut genomfördes. Detta har gjorts med hjälp av traditionell juridisk metod. Skuldsaneringslagens huvudsakliga syfte är att ekonomiskt rehabilitera djupt skuldsatta personer. Detta syfte ska dock balanseras mot fordringsägarnas intresse av att i så stor utsträckning som möjligt få betalt. Ett annat syfte med lagen är att verka preventivt så att färre människor hamnar i övermäktiga skuldsituationer. Tanken bakom lagen är att både överskuldsatta och samhället i stort tjänar på att det finns en skuldsaneringslag. Resultatet av denna undersökning visade att lagen borde utformas på ett sätt som ökar möjligheten för företagare att beviljas skuldsanering och att betalningstiden kortas ned till tre år. Betydelsen av skuldernas ålder borde tas bort och prognosen över gäldenärens framtida betalningsoförmåga kortas. Vidare behöver kommunens ansvar tydliggöras.

Innehållsförteckning

1 Inledning....................................................................................................................... 1

1.1 Syfte ....................................................................................................................... 1

1.2 Avgränsningar ...................................................................................................... 1

1.3 Metod ..................................................................................................................... 2

2 Bakgrund ...................................................................................................................... 2

3 Gällande rätt - skuldsanering....................................................................................... 3

3.1 Syftet med skuldsaneringslagen .......................................................................... 3

3.2 Allmänna bestämmelser....................................................................................... 3

3.3 Villkor för skuldsanering..................................................................................... 3 3.3.1 Hemvist i Sverige ............................................................................................ 3 3.3.2 Kvalificerad insolvens ..................................................................................... 4 3.3.3 Allmän skälighetsbedömning .......................................................................... 5 3.3.4 Näringsidkare .................................................................................................. 8 3.3.5 Beviljas bara en gång....................................................................................... 9

3.4 Skulder som omfattas........................................................................................... 9 3.4.1 Skuld med borgen............................................................................................ 9 3.4.2 Studieskulder ................................................................................................... 9 3.4.3 Familjerättsligt underhåll............................................................................... 10 3.4.4 Pantfordringar................................................................................................ 10 3.4.5 Tvistiga fordringar......................................................................................... 11 3.4.6 Likabehandlingsprincipen ............................................................................. 11

3.5 Skuldsaneringsansökan...................................................................................... 11 3.5.1 Kronofogdens initiala utredning.................................................................... 12 3.5.2 Inledande av skuldsanering ........................................................................... 12 3.5.3 Skuldsaneringsbeslutet .................................................................................. 13 3.5.4 Innebörden av skuldsaneringen ..................................................................... 13

3.6 Omprövning och överklagan ............................................................................. 14 3.6.1 Omprövning................................................................................................... 14 3.6.2 Överklagan .................................................................................................... 15

4 Skillnader mellan äldre och gällande lag.................................................................. 16

4.1 Ansökan i tre steg ............................................................................................... 16

4.2 Skulderna ............................................................................................................ 16 4.2.1 Likabehandlingsprincipen ............................................................................. 17

4.3 Sammanträde...................................................................................................... 17

4.4 Omprövning ........................................................................................................ 17 4.4.1 Förlängning av betalningstiden ..................................................................... 17

5 Utredningen om en ny skuldsaneringslag ................................................................. 19

5.1 Syftet med utredningen...................................................................................... 19

5.2 Förändring av skuldsaneringslagen.................................................................. 19 5.2.1 Kvalificerat insolvent .................................................................................... 19 5.2.2 Allmänna skälighetsbedömningen................................................................. 19 5.2.3 Betalningsplanens löptid ............................................................................... 20 5.2.4 Tiden för omprövning.................................................................................... 20 5.2.5 Ändring av betalningsplanen......................................................................... 20

5.3 Motiven till förändringen................................................................................... 20 5.3.1 Skuldsanering för näringsidkare.................................................................... 20 5.3.2 Skuldernas ålder ............................................................................................ 21 5.3.3 Kvalificerat insolvent .................................................................................... 22 5.3.4 Betalningsplanens löptid ............................................................................... 23 5.3.5 Omprövningsreglerna .................................................................................... 23 5.3.6 Gäldenärens medverkan ................................................................................ 24 5.3.7 Personer som omfattas av ändringarna.......................................................... 24

5.4 Konsekvenserna av utredningens förslag......................................................... 25 5.4.1 Borgenärerna ................................................................................................. 25 5.4.2 Ökat antal ärenden......................................................................................... 25 5.4.3 Kommunens budget- och skuldrådgivning.................................................... 25 5.4.4 Kronofogden.................................................................................................. 26 5.4.5 Kreditgivning................................................................................................. 27 5.4.6 Nyföretagande ............................................................................................... 27 5.4.7 EU.................................................................................................................. 27 5.4.8 Informationsinsatser ...................................................................................... 27 5.4.9 Alternativa lösningar ..................................................................................... 27

6 Diskussion................................................................................................................... 28

Källförteckning .............................................................................................................. 31

1 Inledning År 1994 antog riksdagen ett förslag om skuldsaneringslag. Den första skuldsaneringslagen (1994:334) [cit GSksanL] innebar en möjlighet för överskuldsatta privatpersoner i Sverige att sanera sin skuldbörda.1 En anledning till tillkomsten av skuldsaneringslagen var att långvarig oförmåga att betala inte bara var ett problem för låntagare och långivare utan även för samhället i stort.2 För att marknadsekonomin ska drivas framåt är det nödvändigt med ett visst risktagande. Konsumtion och investeringar ger en förbättrad samhällsekonomi och en ökad tillväxt. Om möjligheten till att få en andra chans uppfattas som obefintlig kan följden bli en överdriven försiktighet att konsumera och investera. Det finns nämligen samhälleliga vinster att göra och det är inte nödvändigtvis så att vinsterna svarar mot borgenärernas förluster. En person som på grund av överskuldsättning helt slutar konsumera och betala av på skulder är inte en lönsam avtalspart för framtiden, men om personen hjälps på fötter kan denne igen generera pengar till borgenärer till exempel i egenskap av expanderande nyföretagare, aktiv konsument eller kreditvärdig låntagare.3 Kronofogden har i en rapport uppskattat att det finns minst 400 000 överskuldsatta individer i Sverige som upplever att de har ständigt återkommande problem med att inte kunna betala sina räkningar.4 Människor med tunga skuldbördor drabbas ofta av totalt utanförskap. De blir inte bara ekonomiskt begränsade utan drabbas också socialt. Detta innebär mycket besvär för personen själv och dennes närmaste omgivning. Det drabbar även samhället eftersom kostnaderna ökar på grund av den ohälsa som dessa människor drabbas av. Det är även vanligt med svartjobb vilket leder till skattebortfall för samhället. En reglerad skuld-sanering är alltså inte bara till nytta för den drabbade gäldenären utan även för samhälls-ekonomin i stort.5 Den första skuldsaneringslagen är sedan 1 januari 2007 upphävd och ersatt av en ny skuldsaneringslag (2006:548) [cit SksanL].6 Det finns även en utredning (SOU 2008:82) med förslag på ytterligare förändringar i skuldsaneringslagen.

1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda möjligheterna kring en förändring av skuldsanerings-lagen genom att:

• Utreda gällande svensk rätt inom skuldsanering • Undersöka skillnaderna mellan den äldre och den nu gällande lagen • Studera utredningen om en ny skuldsaneringslag • Diskutera hur en ny lag skulle kunna se ut

1.2 Avgränsningar Jag kommer inte att undersöka vilka normer som gäller vid beräkningen av gäldenärens förbehållsbelopp enligt utsökningsbalken. Jag kommer inte heller att utreda skuldsanerings-lagens förhållande till andra lagar eller hur utländsk rätt ser ut.

1 Mellqvist, Obeståndsrätten, s 127 2 Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 22 f 3 SOU 2008:82, s 35 f 4 Kronofogdens rapport 2008:1, Alla vill göra rätt för sig, s 5 f 5 Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 22 f 6 SOU 2008:82, s 35

1

1.3 Metod För att utreda möjligheterna kring en förändring av skuldsaneringslagen har jag använt mig av traditionell juridisk metod genom att studera lagtext, förarbeten, doktrin och praxis inom rättsområdet. Jag har även läst myndighetsrapporter, remissyttranden och juridiska tidskrifter. För att hitta material har jag använt mig av Luleå Tekniska universitets sökmotor Lucia på Internet. Där sökte jag på ordet skuldsanering och hittade doktrin inom området. Via doktrinens hänvisningar fann jag intressanta tidskrifter och praxis som jag kunde leta fram via sökmotorn Karnov. I lagböcker hittade jag både den gamla och nya skuld-saneringslagen och hänvisning till propositioner. Propositionerna sökte jag sedan fram via Karnov. Remissyttranden och myndighetsrapporter hittade jag genom att leta på myndigheternas webbplatser på Internet.

2 Bakgrund Under 1980-talet skedde stora förändringar på kreditmarknaden i Sverige. Hushållens upplåning flerdubblades på grund av avregleringar på kreditmarknaden och till följd av kreditinstitutens intensiva marknadsföringsåtgärder.7 Hushållens kraftigt ökade skuldsättning orsakade betydande och kvarstående problem. I början av 1990-talet uppstod arbetslöshet och värdet på fastigheter sjönk, vilket förvärrade situationen ytterligare. Allt fler privatpersoner och före detta näringsidkare ådrog sig så stora skulder att de saknade möjlighet att någonsin kunna betala dessa. Regler om konkurs och ackord var inte tillräckliga för att dessa personer skulle kunna ta sig ur sin överskuldsättning. Överskuldsättningen medförde stora samhällsekonomiska konsekvenser. Borgenärer fick ofta onödiga kostnader för meningslösa indrivningsförsök och Kronofogdens resurser togs då i anspråk utan att ge resultat. Även kostnaderna för socialbidrag ökade. Lagstiftarens slutsats blev att det krävdes ett nytt system för att lösa problemen med privatpersoners överskuldsättning.8 Även i riksdagen blev privatpersoners överskuldsättning ett aktuellt ämne i slutet av 1980-talet. Redan år 1987 noterade lagutskottet att det låg i sakens natur att en person som ådragit sig så stora skulder att denne inte kunde betala dem, inte heller var särskilt motiverad att genom eget arbete skaffa sig inkomster. Det angavs också att en sådan person allmänt sett befann sig i en svår social situation. Enligt utskottets mening fanns det med hänsyn till gäldenären och dennes familj, skäl till att gäldenären i ömmande fall borde kunna få sanering av skulderna. Det beskrevs att en skuldsanering för borgenärerna i allmänhet ofta saknade betydelse eftersom de inte kunde räkna med att någonsin få full betalning.9 År 1994 antog riksdagen ett förslag om en första skuldsaneringslag.10

7 Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 22 8 Hellners T & Mellqvist M, Skuldsaneringslagen, s 13 f 9 LU 1987/88:12, s 25f 10 Mellqvist, Obeståndsrätten, s 127

2

3 Gällande rätt - skuldsanering Den nu gällande skuldsaneringslagen (2006:548) trädde i kraft den 1 januari 2007. Den nya lagen bygger till stora delar på den äldre lagen samt på de erfarenheter som genererats vid tillämpningen av den äldre lagen. Förutsättningarna för att bli beviljad skuldsanering är i stort sett desamma men själva skuldsaneringsförfarandet är i den nyare lagen enklare och mer effektivt.11

3.1 Syftet med skuldsaneringslagen Det huvudsakliga syftet med skuldsaneringslagen är att ekonomiskt rehabilitera djupt skuldsatta personer. Detta betyder att en gäldenär som vill men inte kan göra rätt för sig ska få chans till ett bättre och mer samhällsnyttigt liv.12 Syftet ska dock balanseras mot fordringsägarnas intresse av att i så stor utsträckning som möjligt få betalt. Skuld-saneringsinstitutet är utformat för att på ett rättvist sätt tillgodose dessa motstående intressen. Ett annat syfte med lagen är att verka preventivt så att färre människor hamnar i övermäktiga skuldsituationer.13

3.2 Allmänna bestämmelser Skuldsanering innebär, enligt 1 § SksanL, att en gäldenär befrias från ansvar, helt eller delvis, för betalning av de skulder som omfattas av skuldsaneringen. Detta är den över-gripande beskrivningen av en skuldsanering enligt lagen.14

Det är Kronofogden som prövar ärenden om skuldsanering och omprövning av ett beslut. Kommunen ska lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under betalningsplanens löptid. Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunen ska svara för. Detta framgår i 2 § SksanL. Tanken med de kommunala rådgivarna är att de både ska bidra till att förebygga över-skuldsättning och hjälpa skuldsatta personer att hitta lösningar på sina ekonomiska problem. Rådgivningsarbetet ska vara metodiskt och strukturerat. I rådgivarnas arbetsuppgifter ingår att aktivt medverka till att en skuldsanering aktualiseras samt att ge råd och anvisningar vid en ansökan. Rådgivningsskyldigheten gäller även under skuldsaneringsförfarandet hos Kronofogden eller i domstol samt under betalningsplanens löptid. Den kommunala hjälpen ska också omfatta rådgivning och hjälp, rörande frivilliga uppgörelser, till skuldsatta personer som inte är aktuella för skuldsanering.15

3.3 Villkor för skuldsanering För att bli beviljad skuldsanering finns vissa villkor. De grundläggande förutsättningarna anges i 4 § SksanL. Det är bara fysiska personer som kan bli aktuella för skuldsanering, inte juridiska personer.

3.3.1 Hemvist i Sverige I skuldsaneringslagen finns det ett krav om hemvist i Sverige, vilket innebär att den fysiska personen ska vara folkbokförd i Sverige. Om gäldenären inte är folkbokförd i Sverige kan det bli svårt att bli beviljad skuldsanering. Det är då upp till gäldenären att visa att denne är stadigvarande bosatt i landet.16 Svenskt medborgarskap behöver inte ha någon självständig

3

11 Mellqvist, Handbok till skuldsaneringslagen, s 21 ff 12 Prop 1993/94:123, s 73 13 Persson A H, Allmänna villkor för skuldsanering uppfyllda?, s 131 14 Prop 2005/06:124, s 72 15 A prop s 73

16 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 50 f

betydelse men skuldsanering bör endast bli aktuellt för en gäldenär som har en fast anknytning till landet. Därför finns ett uttryckligt krav i lagen om hemvist i Sverige. Trots att detta krav är uppfyllt, kan det finnas situationer där gäldenärens anknytning är så svag att skuldsanering inte bör beviljas.17 Det krävs nämligen dessutom att gäldenärens ekonomiska förhållanden har en stark anknytning till Sverige vilket betyder att skulderna till största delen ska ha uppkommit här och tillgodosett de behov som gäldenären haft i landet. Gäldenären ska också få sina inkomster från ett arbete i Sverige eller åtminstone från en svensk arbetsgivare. Om inkomsterna kommer från en utländsk arbetsgivare bör det finnas en stark anknytning till Sverige på annat sätt, exempelvis via boende eller familj. Skuldsanering är alltså nationellt begränsat till att ekonomiskt rehabilitera de personer som bor och verkar i landet.18

3.3.2 Kvalificerad insolvens En annan förutsättning för att skuldsanering ska beviljas är att gäldenären är kvalificerat insolvent. Detta anges i 4 § 1 st 1 p SksanL och betyder att gäldenären är överskuldsatt och helt saknar möjligheter att betala sina skulder inom överskådlig tid.19

Insolvens innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder och att den oförmågan inte bara är tillfällig. Det görs alltså en prognosbedömning framåt i tiden över oförmågan att betala skulder allteftersom de förfaller. Enligt skuldsaneringslagen räcker det dock inte med att vara insolvent, gäldenären måste vara kvalificerat insolvent. Det betyder att prognosbedömningen ska sträckas långt fram i tiden.20 Det kvalificerade insolvenskriteriet utgår alltså från en långsiktig prognos gällande gäldenärens betalningsförmåga. Betalningsoförmågan ska kunna antas vara bestående i ett längre perspektiv.21 I princip ska det inte gå att se att insolvensen någonsin kommer att upphöra. Skuldsanering kan därmed inte beviljas om det inte är möjligt eller mycket svårt att göra en någorlunda säker prognos. Ett exempel då sådana svårigheter kan finnas är när gäldenären drabbas av arbetslöshet som beror på lågkonjunktur.22 Hur långt prognosen ska sträcka sig beror på omständigheter i det enskilda fallet. Det kan handla om omständigheter som ålder, förvärvsförmåga, utbildning, hälsa och hur arbetsmarknaden kommer att se ut kommande år. Det är upp till gäldenären att i ansökan lägga fram en utredning om sin nuvarande och framtida betalningsförmåga men det är inte ett krav att detta ska kunna bevisas, det är en sannolikhetsbedömning som ska göras.23 Begreppet kvalificerat insolvent har diskuterats i rättsfallet NJA 1996 s 548. Rättsfallet handlade om en 48-årig kvinna som på grund av psykiska besvär blev sjukpensionär. Hennes totala skuldbörda uppgick till 174 791 kr och hon saknade tillgångar. Betalnings-utrymmet för skulder uppgick till 1690 kr per månad. Tingsrätten ansåg enligt domskälen att hennes totala inkomst var låg men inte så låg att hon inte skulle kunna betala sina skulder inom en överskådlig tid. Tingsrätten beslutade att hennes ansökan om skuldsanering inte skulle beviljas.24

Hovrätten ansåg att kvinnan för närvarande var på obestånd. När det gäller obeståndets varaktighet konstaterade hovrätten att hon inte arbetat sedan början av 1980-talet och att hon varit sjukpensionär sedan år 1989. Baserat på detta ansåg de att det inte kunde antas att hon kommer att kunna betala sina skulder inom överskådlig tid. Det angavs också att det

4

17 Prop 1993/94:123, s 91 18 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 51 19 A a s 53 20 A a s 51 ff 21 Prop 1993/94:123, s 197 22 A prop s 92f 23 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 51 ff 24 NJA 1996 s 548

kommit fram i utredningen att merparten av skulderna uppkommit i anslutning till när kvinnan beviljades sjukpension. Redan när hon satte sig i skuld hade hon mycket begränsade möjligheter att betala sina skulder och hon hade i huvudsak använt pengarna till att finansiera sitt alkoholmissbruk.25 Hovrätten menade vidare att en gäldenär själv på olika sätt ska försöka reda ut de ekono-miska problem som finns innan ett skuldsaneringsärende inleds. Hovrätten konstaterade att kvinnan, innan ansökan om skuldsanering gjordes, inte vidtagit några åtgärder i sådant syfte. De ansåg därför, vid en helhetsbedömning av omständigheterna i målet, att det inte var skäligt med hänsyn till kvinnans personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljades. Hovrätten fastställde därför tingsrättens beslut.26 Högsta domstolen ansåg på samma sätt som hovrätten att kvinnans skuldbörda fick anses betydande med hänsyn till hennes begränsade inkomst som sjukpensionär, hennes avsaknad av tillgångar samt hennes personliga och ekonomiska förhållanden i övrigt. Det kvalificerade insolvensrekvisitet var därmed uppfyllt. Vidare redogjorde domstolen för att skulderna uppstått under en period av psykisk sjukdom och alkoholmissbruk men att hon bemästrat sitt missbruk och att det ur rehabiliteringssynpunkt var viktigt för henne att även få ordning på de ekonomiska problemen. Det fanns inget som sa att hon inte gjort så mycket hon kunnat för att fullgöra sina förpliktelser. Mot bakgrund av detta och övriga omständigheter i målet ansåg högsta domstolen att det var skäligt att bevilja kvinnan skuldsanering.27

3.3.3 Allmän skälighetsbedömning För att bli beviljad skuldsanering krävs att det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Detta anges i 4 § 1 st 2 p SksanL. Skälighets-bedömningen ska vara en individuell totalbedömning. Varje fall bedöms alltså utifrån den specifika livssituation och skuldsituation som gäldenären befinner sig i.28 Meningen är att man, efter att ha konstaterat att det kvalificerade insolvensrekvisitet är uppfyllt, ska gå vidare och undersöka om det är skäligt i det enskilda fallet att bevilja skuldsanering med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden.29 En gäldenär med stort behov av ekonomisk rehabilitering har också stor chans att bli beviljad skuldsanering. Det är detta behov som är själva ändamålet med skuldsaneringslagen. Behovet står dock emot borgenärernas intresse av att få sina fordringar betalda. Det kan i vissa fall vara en svår uppgift att balansera dessa intressen mot varandra eftersom en svårt skuldsatt person enligt lagen ska rehabiliteras medan en skuldsanering inte får vara ett lätt sätt att komma ifrån sina förpliktelser.30

5

Vid prövningen av det allmänna skälighetsrekvisitet är det viktigt att beakta gäldenärens behov av ekonomisk rehabilitering, som hänger samman med det kvalificerade insolvensrekvisitet. Behovet av skuldsanering framgår tydligast när det finns en uppenbar obalans mellan gäldenärens skulder och tillgångar samt förvärvsförmåga. Denna obalans blir uppenbar om en gäldenär har stor skuldbörda, saknar tillgångar och till följd av sjukdom inte kan arbeta.31 Rättsfallet NJA 2003 not C 6 handlar om en gäldenär som ansökte om skuldsanering. Den totala skuldbördan uppgick till cirka 5 miljoner kronor och lönen var 18 000 kronor i månaden. Gäldenären åberopade, i högsta domstolen, ett läkarintyg där det framgick att hans hälsotillstånd var skört på grund av övervikt, förhöjt

25 NJA 1996 s 548 26 NJA 1996 s 548 27 NJA 1996 s 548 28 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 58 ff 29 Prop 1993/94:123, s 94 30 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 58 ff 31 Prop 1993/94:123, s 96 f

blodtryck och ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar men att gäldenären varit kraftigt överviktig i åtminstone 20 år och att han genom medicinering hållit sin fysik under kontroll.32 Majoriteten i högsta domstolen ansåg att det framstod som ovisst om gäldenären ens på sikt skulle kunna arbeta full tid och genom förvärvsarbete få större inkomster. Resultatet av rättsfallet blev att högsta domstolen visade ärendet åter för ny handläggning, bland annat på grund av att uppgifterna som redovisades, om gäldenärens hälsotillstånd, tillfördes som nya uppgifter. Två justitieråd var dock skiljaktiga. De menade att läkarintyget inte tillät några bestämda slutsatser angående gäldenärens möjligheter att arbeta i fortsättningen och bland annat på grund av detta ansåg de att det, vid en allmän skälighetsbedömning, inte kunde beviljas skuldsanering.33

I en artikel skriver Persson att det särskilt intressanta i detta fall är att det bland annat var gäldenärens dåliga hälsa som ledde till att högsta domstolen återförvisade ärendet för ny handläggning. Vidare beskriver hon att det är många människor i västvärlden som lider av dessa hälsobesvär och att det i de flesta fall går att kontrollera med medicin och hälsosam kost. Hon menar också att en allt för restriktiv inställning mot att bevilja skuldsanering till dem som är svårt skuldsatta och lider av denna typ av problem kan ha negativ inverkan på samhället i stort. Beviljas inte skuldsanering kanske besvären förvärras och det medför samhällsekonomiska kostnader. Samtidigt, menar Persson att detta rättsfall öppnar dörren för att betydligt fler personer, i samma situation som denna gäldenär, kan få skuldsanering till nackdel för borgenärerna.34

Vid den allmänna skälighetsbedömningen är det främst gäldenärens förhållanden som ska bedömas men även andra hushållsmedlemmar behöver bedömas. Detta innebär att om man är sammanboende, måste man hjälpa varandra ekonomiskt för att skuldsanering ska kunna beviljas.35 Det kan exempelvis vara svårt för en gäldenär att bli beviljad skuldsanering om någon annan hushållsmedlem är skuldfri, har stora tillgångar och goda inkomster.36

Skälighetsbedömningen ska vara allmänt hållen men det finns ändå fyra olika om-ständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen. Detta anges i 4 § 3 st SksanL. Dessa är: skuldernas ålder, omständigheterna vid skuldernas tillkomst, gäldenärens an-strängningar och gäldenärens medverkan.37

3.3.3.1 Skuldernas ålder Skuldernas ålder är en omständighet som särskilt ska beaktas vid den allmänna skälig-hetsbedömningen. För att bli beviljad skuldsanering måste det normalt ha förflutit några år från det att problemen med överskuldsättning först visade sig. Alltför färsk skuldsättning bör innebära ett hinder mot att skuldsanering beviljas. Är merparten av skulderna inte äldre än tre till fyra år, bör skuldsanering vara utesluten.38 Åldern på skulderna bestäms utifrån hur lång tid som gått från det att skulden uppkom till dess att skuldsanering blivit aktuellt. Det kan dock i vissa fall vara så att en gäldenär tagit ett lån för många år sedan men det är först på senare tid som denne inte kunnat betala på lånen. I detta fall är skulden gammal men betalningsproblemen nya. Det är problemtiden som är det mest intressanta, det vill säga den tid gäldenären brottats med en övermäktig skuldbörda. 39

6

32 NJA 2003 not C 6 33 NJA 2003 not C 6 34Persson A H, Allmänna villkor för skuldsanering uppfyllda?, s 131 f 35 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 60 36 Prop 1993/94:123, s 97 37 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 61 ff 38 Prop 1993/94:123, s 99

39 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 61 ff

Ett rättsfall där högsta domstolen fäst avgörande vikt vid problemtiden är NJA 1997 s 341. Rättsfallet handlade om en kvinna vars skulder till största delen kom från den fastighet som hon tidigare ägde. Problemen med att betala skulder uppstod år 1992 och då gjordes försök att sälja fastigheten. Den såldes dock först år 1993 för 700 000 kr. Då kvarstod 750 000 kr i oreglerade skulder som var relaterade till fastigheten. Högsta domstolen angav i domskälen att det år 1992 blev tydligt att problem med alltför stora skulder fanns och att försäljningsförsöken som gjordes visade att kvinnan råkat in i en sådan överskuldsättning som anges i förarbetena. I ett fall som detta borde det räcka med en tid av tre år innan lånen kan omfattas av en skuldsanering. Det ansågs därför skäligt att bevilja skuldsanering.40

3.3.3.2 Omständigheter vid skuldernas uppkomst Vid skälighetsbedömningen ska hänsyn också tas till hur och varför en skuld uppkommit. Det handlar bland annat om att se till vilket behov som gäldenären ville tillgodose när denne satte sig i skuld. Det kan exempelvis bli svårare att bli beviljad skuldsanering om skulderna uppstått för aktieköp medan det kan bli lättare om avsikten var att tillgodose mer vardagliga behov. Det kan också vara till nackdel om skuldsättningen varit lättsinnig medan det kan tala för en skuldsanering om skuldsättningen varit genomtänkt och det varit troligt betalningarna kunde fullgöras. Det är alltså lättare för en gäldenär att få skuldsanering om denne hade goda utsikter att kunna betala lånen vid tidpunkten för skuldsättningen än för en gäldenär som chansat på att ekonomin skulle bli bättre i framtiden. Vid bedömningen ska sambandet mellan skuldernas ålder och omständigheterna vid dess tillkomst beaktas.41

En annan inte helt ovanlig fråga är hur skadeståndsfordringar ska bedömas. I förarbetena anges att det inte finns skäl till någon särbehandling gällande skadestånd som uppstår i kontraktsförhållanden. Dessa ska betraktas som fordringar i allmänhet. I vissa fall måste det dock anses stötande att bevilja skuldsanering beträffande skadestånd som uppstår i samband med brott.42 Skadestånd på grund av brott kan alltså vara till nackdel för gäldenären när det gäller skuldsanering. 43 Ett brottsligt förflutet är dock inte ett absolut hinder mot att bevilja skuldsanering men kan vara negativt vid den allmänna skälighetsbedömningen. Vid skälighetsbedömningen bör ett brottsligt förflutet, särskilt om det avser ekonomisk brottslighet, vara en omständighet som starkt talar emot att bevilja skuldsanering.44 Har exempelvis gäldenären ådragit sig stora bötesskulder på grund av upprepade lagbrott, är det svårare att bli beviljad skuldsanering, än om det gäller enstaka obetalda bötesskulder som inte kunnat betalas på grund av överskuldsättning. Vid bedömningen kan det också ha betydelse vilka brott som begåtts samt hur länge sedan det var. Det krävs dock att gäldenären inte längre lever ett brottsligt liv. Det kan också ha betydelse vilka ansträngningar som gäldenären gjort för att betala av på skadeståndet.45

3.3.3.3 Gäldenärens ansträngningar Vid bedömningen ska också de ansträngningar som gäldenären gjort för att fullgöra sina förpliktelser särskilt beaktas. Det krävs att gäldenären utifrån sin betalningsförmåga har betalt så mycket som möjligt till borgenärerna. Det är även en fördel för gäldenären om denne meddelat borgenärerna då betalningsförmåga saknats. Gäldenären ska själv ha försökt reda ut sina ekonomiska problem innan en skuldsanering inleds.46 Frånvaron av ett fullgott egenförsök ska dock inte i sig utgöra ett hinder mot att skuldsanering beviljas.47

40 NJA 1996 s 548 41 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 63 f 42 Prop 1993/94:123, s 100 43 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 67 44 Prop 1993/94:123, s 90 45 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 68 f 46 A a s 69 f 47 Prop 2005/06:124, s 74

7

Rättsfallet RH 1996:46 handlar om en gäldenär som inte beviljades skuldsanering eftersom denne inte betalat något till sina borgenärer trots att förutsättningar i ekonomin funnits. Gäldenären hade en skuldbörda på 465 000 kronor samt en inkomst på 16 400 kronor per månad. Under åren 1993-1994 hade han dock högre inkomst eftersom han då arbetade mycket övertid. Under denna tid gjordes inga betalningar till borgenärerna. Med hänsyn till skuldernas storlek och de ekonomiska förhållandena ansåg hovrätten att gäldenären var på obestånd. De ansåg också att det inte fanns någon hållbar grund för antagandet att de ekonomiska förhållandena skulle förbättras så att gäldenären inom överskådlig tid skulle kunna betala sina skulder. Det kvalificerade insolvenskriteriet ansågs därför uppfyllt. Hovrätten konstaterade att gäldenären under de senaste tre åren haft en avsevärt högre förvärvsinkomst än idag. Trots att ekonomiska förutsättningar funnits, gjordes inga betalningar till borgenärerna. Hovrätten ansåg att gäldenären inte gjort tillräckliga ansträngningar för att fullgöra sina förpliktelser mot borgenärerna. Det ansågs inte skäligt att bevilja skuldsanering.48

3.3.3.4 Gäldenärens medverkan För att bli beviljad skuldsanering krävs det att gäldenären aktivt deltar och bidrar till att utredningen blir korrekt utförd. Lämnas vilseledande uppgifter eller om gäldenären är passiv så är det bristande medverkan. Det tas dock hänsyn till den sökandes förmåga att delta. Det krävs att viktig information inte undanhålls men det kan inte krävas att varje gäldenär förmår att avgöra vilken information som är viktig och mindre viktig. Det viktigaste är dock att den sökande håller sig tillgänglig och efter bästa förmåga ger upplysningar och svarar på frågor.49

3.3.4 Näringsidkare I 5 § SksanL anges att näringsidkare bara får beviljas skuldsanering om det finns särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet. Skuldsaneringslagens avsikt är inte att reglera företagares överskuldsättning. Näringsidkare är dock inte helt uteslutna från lagens tillämpningsområde men det är liten chans att en aktiv företagare beviljas skuldsanering. En före detta näringsidkare omfattas dock av lagen förutom om näringsförbud finns.50

Varken en före detta eller en aktiv näringsidkare som har näringsförbud får beviljas skuldsanering. Detta framgår av 6 § SksanL. Det spelar ingen roll hur lång tid närings-förbudet avser. Det finns dock ingen generell inskränkning av möjligheten att få skuld-sanering för en gäldenär som dömts för brott utan att ha meddelats näringsförbud.51 Det allmänna förtroendet för skuldsaneringslagen skulle riskera att försämras om skuldsanering beviljas för en person som exempelvis dömts för bedrägerier. Det finns dock andra, allvarliga brott som inte har ekonomisk karaktär. Därför finns det starka skäl för att så långt som möjligt ha ett regelsystem som inte har absoluta hinder. Då ökar möjligheterna att kunna göra bedömningar i varje enskilt fall. En person som dömts för brott ska alltså inte per automatik vara förhindrad att beviljas skuldsanering.52

För att en aktiv näringsidkare ska kunna beviljas skuldsanering krävs det att denne har sin huvudsakliga inkomst från annat håll och att företagets omsättning är liten. Gäldenären får inte heller lägga ner mycket tid på verksamheten och den ska ha liten betydelse för ekonomin. Det krävs också att näringsverksamheten är av enkel beskaffenhet, de

48 RH 1996:46 49 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 71 50 A a s 73 f 51 Prop 1993/94:123, s 198 52 A prop s 90

8

ekonomiska förhållandena får inte vara invecklade. Tidigare näringsidkare som bedrivit en seriös verksamhet har dock goda utsikter att bli beviljad skuldsanering.53

3.3.5 Beviljas bara en gång I 6 § SksanL anges att en person bara kan få skuldsanering en gång. Finns det synnerliga skäl, kan avvikelser göras från denna huvudregel. Det krävs dock mycket starka skäl för att göra undantag från huvudregeln. Det är endast i ett fåtal fall som en person beviljats skuldsanering en andra gång.54 Det kan förekomma speciella undantagssituationer där det kan vara godtagbart att skuldsanering beviljas igen. Tillämpningen av undantag ska dock göras restriktivt. Ett exempel kan vara att en person i unga år fått skuldsanering och sedan efter lång tid blivit överskuldsatt igen till exempel på grund av allvarlig sjukdom, förtidspension eller långvarig arbetslöshet. Vid prövningen om skuldsanering ska beviljas igen bör särskilt beaktas huruvida gäldenären uppfyllt sina förpliktelser enligt det första skuldsaneringsbeslutet.55

3.4 Skulder som omfattas De skulder som ingår i skuldsaneringen regleras i 7 § SksanL. Huvudregeln är att alla gäldenärens penningskulder som uppkommit innan beslutet om inledande om skuldsanering omfattas i skuldsaneringen.56

3.4.1 Skuld med borgen Fordringar där det finns en borgensman som säkerhet omfattas av skuldsanering. Om borgensansvaret har infriats innan skuldsaneringen inletts omfattas regresskravet av skuldsanering. Om det inte har infriats finns ett villkorat regresskrav. Då är den särskilda regeln, i 7 § 2 st SksanL, om behandlingen av villkorade fordringar tillämplig. En borgensman har dock ingen nytta av att gäldenären beviljas skuldsanering eftersom skuldsaneringen inte påverkar borgensmannens betalningsansvar.57 I 23 § 2 st framgår det att gäldenären befrias från sitt betalningsansvar men det gör inte borgensmannen. Bestämmelsen i 7 § 2 st SksanL gäller för fordringar som är beroende av villkor för att betalningsskyldighet ska inträda. För att fastställa om en fordran är förenad med något villkor som gör att betalningsskyldigheten inte kan aktualiseras, granskas innehållet i parternas fordringsförhållande. Är gäldenären och borgenären oense om innebörden av ett villkor eller om huruvida det finns ett villkor, räknas fordran som tvistig och ingår därmed inte i skuldsaneringen.58

3.4.2 Studieskulder Har gäldenären statliga studieskulder omfattas den del av skulderna som förfallit till betalning när skuldsanering inleds. Ofta finns det dock studieskulder som ska betalas i framtiden och när det gäller dessa skulder kan det beslutas att de inte ska ingå i skuld-saneringen. Gäldenären kan dock beviljas anstånd med dessa studieskulder till dess att den femåriga skuldsaneringsperioden löpt ut.59

I förarbetena anges att fordringar på återbetalning av studielån omfattas av en skuld-sanering. Detta innebär att förfallet studiemedel skrivs ned med samma procenttal som övriga fordringar. Vidare anges att det ska kunna bestämmas i varje enskilt fall vad som ska

9

53 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 74 ff 54 A a s 78 f 55 Prop 1993/94:123, s 198 56 A prop s 199 57 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 140 58 Hellners T & Mellqvist M, Skuldsaneringslagen, s 121 59 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 140

gälla för den del som, vid tidpunkten då en skuldsanering inleds, ännu inte förfallit. Normalt ska det bestämmas att den delen av skulden inte ska ingå i skuldsaneringen.60

Förhållandena när det gäller studielån är inte helt jämförbara med när gäldenären tagit ett vanligt banklån eftersom studielån beviljas utan kreditprövning. Det ställs inte heller krav på någon säkerhet och lånet kan inte i dess helhet sägas upp till omedelbar betalning. Med anledning av detta bör det kunna bestämmas i det enskilda fallet om återbe-talningsskyldigheten, gällande studielån som förfaller efter att skuldsanering har inletts, ska omfattas av skuldsaneringen eller inte. I de allra flesta fall bör möjligheten utnyttjas att undanta den del av studielånet som förfaller i framtiden.61

I rättsfallet NJA 1997 s 717 visar högsta domstolen sin inställning till icke förfallna studieskulder. Frågan i målet var om den del av fordran som Centrala studiestödsnämnden hade mot gäldenären, som avsåg studiemedel som inte förfallit, skulle undantas från skuldsaneringen. I domskälen framgår det att uttalandena i förarbetena är något motsägelsefulla men att de får tolkas så att en skuld som inte är förfallen som regel inte heller ska omfattas av en skuldsanering. Vidare angavs att det inte fanns några skäl att låta skuldsaneringen omfatta den fordran som inte förfallit.62

3.4.3 Familjerättsligt underhåll I 7 § 3 st 1 p SksanL anges att familjerättsliga underhållsbidrag faller utanför skuldsane-ringen. Det som främst avses är underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldra-balken oavsett om underhållet utgår på grund av avtal eller dom. Ordalydelsen gör dock att inget familjerättsligt underhåll omfattas av en skuldsanering. Har exempelvis en underhålls-berättigande en fordring på underhållsbidrag enligt utländsk lagstiftning, omfattas inte heller denna av skuldsanering. Detta gäller oavsett om fordringarna är förfallna eller inte.63 Detta gäller om det är den underhållsberättigade som är fordringsägare. Är det däremot Försäkringskassan som betalt ut underhållet är deras regresskrav mot den underhålls-skyldige med i skuldsaneringen.64 Fordringar som betalats ut efter skuldsaneringens inledande omfattas dock inte av en skuldsanering.65

3.4.4 Pantfordringar I 7 § 3 st 2 p SksanL framgår det att en skuldsanering inte omfattar en fordran med panträtt. Även fordringar med retentionsrätt undantas från en skuldsanering. Pantfordringar ska normalt avyttras innan skuldsanering blir aktuellt. Handlar det om en pant i fast egendom eller en bostadsrätt som är gäldenärens bostad, kan ibland gäldenären få bo kvar utan att egendomen säljs.66 Om en pantsäkrad fordran inte behöver säljas undantas den från skuldsaneringen upp till pantens värde. Belopp därutöver undantas inte. Detta kan bli en svår bedömning eftersom det kräver att pantens värde bestäms. I en skuldsanering får gäldenären enligt 9 § 2 st SksanL förbehållas ett belopp för bland annat skälig boendekostnad. När gäldenären har sin bostad pantsatt kan det innebära att gäldenären får bo kvar i sin bostad. Det finns ofta både sociala och ekonomiska skäl till detta. För att gäldenären ska få behålla bostaden förutsätter det att bostadsstandarden inte överstiger vad som är nödvändigt och att boendekostnaden inte är alltför hög. I lagtexten till skuldsaneringslagen finns ingen särskild reglering av hur pantsäkrade bostäder ska behandlas. I förarbetena har dock en lösning anvisats som innebär

60 Prop 1993/94:123, s 119 61 A prop s 122 62 NJA 1997 s 717 63 Prop 1993/94:123, s 202 64 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 140 f 65 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 89 66 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 141

10

att pantens värde bestäms med hjälp av en värdering. Lösningen innebär att det med ett värderingsintyg bestäms hur stor del av fordringen som täcks av panten. Den delen omfattas inte av skuldsaneringen medan den överstigande delen ska ingå i skuldsaneringen.67

3.4.5 Tvistiga fordringar Tvistiga fordringar ingår inte i en skuldsanering. En fordran är tvistig om gäldenären be-strider den. Detta innebär att gäldenären själv kan bestämma om en fordran ska omfattas av en skuldsanering eller inte.68 Gäldenären har dock sällan något att vinna på att bestrida en fordran. Det finns snarare anledning att godta de fordringar som tas upp i ett ärende.69

3.4.6 Likabehandlingsprincipen I 8 § SksanL anges att alla skulder som omfattas av en skuldsanering har lika rätt. Denna likabehandling innebär att alla fordringar som omfattas av en skuldsanering bör drabbas proportionellt lika. Fordringarna ska därmed sättas ned med samma procentsats. Det finns dock undantag från denna princip som innebär att vissa fordringar behandlas förmånligare än andra. I 8 § 2 st 1 p SksanL anges att sämre rätt kan ges en fordran där borgenären sam-tycker till detta. Detta kan dock endast bli aktuellt om det är ett uttryckligt samtycke. Av 8 § 2 st 2 p framgår det att Kronofogden kan bestämma att borgenärer med en fordran som är av ett mindre belopp kan få sin nedsatta fordran betald före andra fordringar i skuldsaneringen. Bestämmelsen får betydelse för utformningen av den betalningsplan som ska upprättas enligt 9 § SksanL. Normalt sett sker betalningen enligt den fastställda betalplanen månads-vis men mindre fordringar kan alltså ges full betalning, på en gång, i början av betal-perioden.70 Undantaget gäller dock bara för fordringar av mindre belopp. Med det avses att fordringen är på ett mindre belopp i förhållande till övriga fordringar i ärendet samt att fordringen är liten även i absoluta tal. En tidsmässig förtur åt små fordringar är sällan till någon större nackdel för övriga borgenärer. Fördelen är att betalningsplanen kan utformas så att det administrativa arbetet vid betalningarna blir mindre.71

Vidare finns i 8 § 2 st SksanL en hänvisning till 23 § SksanL som innebär att borgenärerna inte kan kräva betalt för de fordringar som inte anmälts i ärendet. Detta kan också ses som ett undantag från likabehandlingsprincipen eftersom dessa fordringar inte får någon be-talning alls.72

Förövrigt framgår det i 35 § SksanL att en överenskommelse vid sidan av beslutet om skuldsanering mellan gäldenären och borgenärer är ogiltig om den innebär att någon borgenär gynnas på ett särskilt sätt.73

3.5 Skuldsaneringsansökan För att bli beviljad skuldsanering krävs det att gäldenären skriftligen ansöker om skuld-sanering hos Kronofogden. Detta anges i 10 § SksanL. Vidare anges att ansökan ska vara undertecknad av gäldenären vilket innebär att ett eventuellt ombud inte kan skriva under ansökan.74 Det är gäldenären själv som frivilligt ska ansöka om skuldsanering och ansökan ska endast avse en person.75 Enligt 33 § kan en gäldenär återkalla sin ansökan. Detta kan göras när som helst och innebär att ärendet avskrivs från vidare handläggning.76

11

67 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 90 ff 68 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 141 69 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 101 70 A a s 83 ff 71 Prop 2005/06:124, s 76 72 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 86 73 Prop 2005/06:124, s 88 74 Prop 1993/94:123, s 210 75 A prop s 146

76 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 103

11 § SksanL anger vad ansökan ska innehålla samt att uppgifterna lämnas på heder och samvete. Det ska finnas information om bland annat gäldenärens namn, adress, yrke, personnummer och telefonnummer. Det ska även finnas uppgifter som visar att gäldenären har hemvist i Sverige samt en förteckning över tillgångar och skulder. När det gäller skulderna bör bland annat uppkomstdag, kapitalbelopp, räntesats och förfallodag anges samt uppgifter om eventuell borgen eller panträtt och information om borgenärerna. Det ska även finnas information om gäldenärens alla typer av inkomster och utgifter. Det behöver dock inte finnas uppgifter om normala hushållsavgifter exempelvis för kläder och mat eftersom detta bestäms schablonmässigt när förbehållsbeloppet beräknas.77 Det är även bra att redovisa hur en förväntad inkomstutveckling kan se ut.78

Gäldenären ska också lämna uppgifter om förhållanden som har att göra med de omständig-heter som särskilt ska beaktas vid den allmänna skälighetsbedömningen. Det som främst bör anges är hur och varför skulderna uppkommit samt vad sökanden gjort för att bli av med skulderna. För den allmänna skälighetsbedömningen är det även av betydelse att beskriva den sociala situationen samt beskriva förhållanden som varit aktuella tidigare men som nu är förbi, exempelvis missbruk eller kriminalitet.79

Det som framgår av 11 § SksanL om vilka uppgifter som ansökan ska innehålla gäller även övriga familjemedlemmars personliga och ekonomiska förhållanden. Detta betyder att gäldenären ska lämna uppgifter om övriga familjemedlemmars inkomster, tillgångar, ut-gifter, arbetsförhållanden och utbildning.80

3.5.1 Kronofogdens initiala utredning Ansökan prövas av Kronofogden och ska därför skickas till dem. 12 § 1 st SksanL innebär att den inledande utredningen hos Kronofogden innehåller ett kompletteringsförfarande där gäldenären kan få sin ansökan avvisad om den inte blir fullständig. Det finns även en risk att Kronofogden avslår en ansökan direkt, vilket anges i 12 § 2 st SksanL.81 Om ansökan är bristfällig ska den sökande föreläggas att komplettera den, antingen skriftligt eller muntligt. En ansökan som inte kompletteras trots föreläggande ska avvisas om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak. Det ska alltså inte vara en mindre detalj som brister utan bristen måste vara väsentlig. Om en ansökan avvisas kan detta överklagas till tingsrätten eller så kan gäldenären skicka in en ny ansökan.82

13 § 1 st SksanL innebär att Kronofogden redan på ett tidigt stadium ska pröva om det finns förutsättningar att bifalla en ansökan. Är det tydligt att ansökan inte kan bifallas ska den avslås.83

3.5.2 Inledande av skuldsanering

12

När resultatet av den första prövningen ger anledning att tro att skuldsanering kan beviljas, inleder Kronofogden skuldsanering enligt 14 § SksanL. När skuldsanering inletts ska detta kungöras i Post- och Inrikes Tidningar enligt 15 § SksanL. Finns det särskilda skäl kan en kungörelse även göras i lokala ortstidningar. I kungörelsen uppmanas borgenärerna att anmäla sina fordringar till Kronofogden inom en månad. Om en borgenär inte ger sig till-känna kommer denne inte få någon betalning och kan inte heller kräva sin fordran i något senare sammanhang.84

77 Prop 1993/94:123, s 210 f 78 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 107 79 A a s 107 f 80 Prop 1993/94:123, s 212 81 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 110 ff 82 Prop 1993/94:123, s 212 f 83 A prop s 213 f

84 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 121 ff

När Kronofogden beslutat att inleda skuldsanering får inte utmätning, för fordringar som uppkommit före beslutet, ske enligt 22 § SksanL. Skulle utmätning ändå ske ska verk-ställigheten gå åter enligt 22 § SksanL. Förbudet mot utmätning gäller dock bara de ford-ringar som omfattas av skuldsaneringen. Uppstår en skuld efter beslutet om inledande av skuldsanering omfattas inte den skulden av förbudet.85

När en skuldsanering inletts är Kronofogden skyldig enligt 16 § SksanL att utreda ärendet. Myndigheten ska forska efter intressanta uppgifter och se till att eventuella oklarheter utreds. Materialet ska sedan analyseras. Det krävs att gäldenären medverkar lojalt.86 Kan Kronofogden anta att det är en fördel för utredningen med ett sammanträde ska ett sådant hållas enligt 17 § 1 st SksanL. Det finns inget som hindrar att myndigheten beslutar, i sam-råd med gäldenären, att sammanträdet ska hållas till exempel i gäldenärens bostad.87

3.5.3 Skuldsaneringsbeslutet Om inte skuldsaneringsansökan avslås ska Kronofogden tillsammans med gäldenären upp-rätta ett förslag om skuldsanering, enligt 19 § SksanL. Det är Kronofogden som bär an-svaret för upprättandet av förslaget men gäldenären ska stå bakom förslaget och medverka aktivt i utredningen. Kravet att förslaget ska upprättas tillsammans med gäldenären är en konsekvens av att det inte anses riktigt att besluta om skuldsanering på villkor som gälde-nären inte accepterar.88 Det är viktigt att det anges i förslaget vilka fordringar som ingår och hur betalningsplanen ska se ut samt vilket belopp som ska betalas till borgenärerna. Det ska även framgå vilket belopp som ska förbehållas gäldenären. Förslaget ska sedan sändas till alla borgenärer med ett föreläggande för dem att yttra sig över förslaget, enligt 20 § SksanL. Kronofogden hindras inte att fatta ett beslut om något yttrande uteblir. Efter detta ska Kronofogden slutligen pröva om skuldsanering ska beviljas eller avslås enligt 21 § SksanL. Beviljas skuldsanering ska beslutet kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.89

Kronofogden är inte bunden av parternas inställning till förslaget som skickats ut. De är inte heller bundna till innehållet i förslaget. Myndigheten kan alltså besluta om skuldsanering trots att flera borgenärer motsätter sig det.90

3.5.4 Innebörden av skuldsaneringen Enligt 1 § 1 st SksanL innebär en skuldsanering att gäldenären helt eller delvis befrias från ansvar för betalning av sina skulder. Borgenärerna har bara rätt till betalning för den del av fordringsbeloppet som ska betalas enligt skuldsaneringens betalningsplan. Gäldenärens skuldbefrielse förutsätter att betalningsskyldigheten fullgörs enligt betalningsplanen. Om skuldsaneringen upphävs efter en omprövning till exempel på grund av att gäldenären inte betalat enligt betalningsplanen återgår skuldbeloppet till vad det var innan skuldsaneringen med undantag för det som redan betalats.91

Det belopp som gäldenären ska betala bestäms enligt 9 § 2 st så att avdrag först görs för det gäldenären får förbehålla sig för försörjningen. Vägledande för detta är bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap 4-5 §§ utsökningsbalken. Först fastställs ett normalbelopp som ska täcka alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad. Till vanliga levnadskostnader räknas bland annat kostnader för mat, kläder, tvätt, hygien, el, telefon, TV-avgifter och för-säkringar. Normalbeloppet är ett schablonbelopp som årligen fastställs av Kronofogden. Till

85 Prop 1993/94:123, s 227 86 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 129 ff 87 Prop 2005/06:124, s 79 88 A prop s 80 89 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 136 ff 90 Prop 2005/06:124, s 80 f 91 Prop 1993/94:123, s 105 f

13

normalbeloppet läggs sedan kostnader för barntillsyn, sjukvård, resor till och från jobbet samt bostadskostnaden. Det belopp som blir över kallas betalningsutrymme och utgör det belopp som ska betalas till borgenärerna.92 Ibland kommer man fram till att det inte finns något betalningsutrymme. Skuldsanering kan beviljas även i sådana fall.93

Betalningsplanen gäller normalt under en femårsperiod. Under denna period kan många förändringar inträffa som påverkar gäldenärens ekonomi. Därför bör gäldenären även få förbehålla sig ett belopp för en buffert så att det finns utrymme i ekonomin att klara vissa förändringar.94

3.6 Omprövning och överklagan Det finns möjligheter att i efterhand ändra ett beslut om skuldsanering. Detta görs antingen via en ansökan om omprövning hos Kronofogden eller genom en överklagan till tingsrätt.

3.6.1 Omprövning En skuldsanering ska vara en definitiv lösning för gäldenären som inte borde kunna ändras i efterhand. För att skuldsaneringsinstitutet ska kunna behålla allmänt förtroende är det dock viktigt att en skuldsanering inte verkar stötande. Därför innehåller skuldsaneringslagen möjligheter att i efterhand ändra vissa beslut. Det sker genom en omprövning som kan leda till att en skuldsanering upphävs eller ändras. Reglerna om omprövning finns i 24-28 §§ SksanL. I 24 § SksanL regleras borgenärers möjlighet att få ett beslut upphävt eller ändrat.95

Varje borgenär som berörs av en skuldsanering får själv bevaka om det uppkommer för-ändringar som ger anledning att begära omprövning. Det finns inget offentligt organ som till exempel kontrollerar att gäldenären betalar enligt betalningsplanen.96 Det är Krono-fogden som handlägger ärenden om omprövning.97

En ändring av ett beslut kan bli aktuellt om gäldenären inte följer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa. Varje avvikelse som inte är ringa behöver dock inte betraktas som ett grovt åsidosättande av beslutet och för den skull leda till ett upphävande av beslutet.98 En ändring kan bli aktuell till exempel om gäldenären på grund av sjukdom eller oförstånd inte insett att en ansökan om omprövning borde ha gjorts och istället har missat betal-ningar.99 En ändring av beslutet kan exempelvis innebära att betalningsplanens löptid för-längs eller att månadsbeloppet höjs. Det kan inte bli aktuellt att ändra de skulder som om-fattas i skuldsaneringen. Om gäldenären yttrar sig över borgenärens ansökan om ompröv-ning och uppger att ekonomin försämrats, kan det vara möjligt att göra en ändring som innebär att månadsbeloppet sänks.100

Ett beslut kan också ändras om gäldenärens ekonomiska förhållanden har förbättras. Då krävs det att förbättringen beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid skuld-saneringsbeslutet. Om till exempel en framtida inkomstförändring redan kunnat vägas in i skuldsaneringsbeslutet ska förändringen inte leda till en ändring. Det går alltså att ändra ett beslut både om gäldenären fått det ekonomiskt bättre eller sämre.101 Enligt 25 § SksanL kan även gäldenären ansöka om omprövning. Genom att ansöka om ändring kan gäldenären

92 Mellqvist M, Obeståndsrätten, s 142 93 Prop 1993/94:123, s 109 f 94 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 151 95 A a s 161 96 A a s 162 97 Prop 2005/06:124, s 83 98 A prop s 57 f 99 A prop 124 s 83 100 A prop s 57 f 101 A prop s 59

14

undvika risken för att betalningstiden förlängs om en borgenär senare får vetskap om den förbättrade situationen och begär omprövning.102

I 26 § SksanL föreskrivs att en förlängning av betalningsplanens löptid aldrig kan medföra att betaltiden sammanlagt överstiger sju år. Vidare anges i 27 § SksanL vad en ansökan om omprövning ska innehålla. Bestämmelserna gäller oavsett om det är borgenären eller gäldenären som gör ansökan. 28 § SksanL innebär, via hänvisningen till 16-18 §§ SksanL, att kraven på Kronofogdens utredning och förutsättningarna för att hålla ett sammanträde följer samma reglering som gäller för ärenden om beviljande av skuldsanering.103

3.6.2 Överklagan Både skuldsanerings- och omprövningsbeslut kan överklagas till allmän domstol. Över-klagandet ska göras till den tingsrätt i den ort där gäldenären bor. Detta anges i 29 § SksanL. Det är alltså möjligt att överklaga alla slutliga beslut som Kronofogden fattar. Beslut som fattas under handläggningen får dock inte överklagas annat än i samband med det slutliga avgörandet enligt förvaltningslagen.104 Undantag görs dock gällande beslut om att inleda skuldsanering eftersom detta beslut inte har obetydliga rättsverkningar.105 Det är inte tillåtet att överklaga ett beslut där Kronofogden förklarat ett ärende vilande enligt 29 § 2 st SksanL.

15

102 Prop 2005/06:124, s 84 103 A prop s 85 f 104 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 181 f 105 Prop 2005/06:124, s 86

4 Skillnader mellan äldre och gällande lag Den gamla skuldsaneringslagen som gällde fram till 1 januari 2007 är på många sätt lik den nyare lagen. Skuldsaneringsförfarandet såg tidigare något annorlunda ut medan förut-sättningarna för att bli beviljad skuldsanering i stort sett är desamma.106

Det har inte gjorts några ändringar till exempel när det gäller ansökan om skuldsanering, förbud mot exekutiva åtgärder, verkan av en skuldsanering och vissa övriga bestämmelser. Bestämmelser gällande exempelvis de allmänna villkoren för skuldsanering, regleringen av vilka skulder som omfattas och bestämmelserna om innehållet i en skuldsanering har dock ändrats till viss del.107

4.1 Ansökan i tre steg Tidigare gjordes ansökan och handläggningen angående skuldsanering i tre steg. I det första steget skulle gäldenären själv eller med hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare försöka nå en frivillig överenskommelse med fordringsägarna för att reglera eller avskriva skulderna.108 4 § 3 st GSksanL innebar bland annat att det vid skälighetsprövningen särskilt skulle beaktas de ansträngningar som gäldenären gjort för att på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer. Om gäldenären brustit i detta kunde det medföra att skuldsanering inte beviljades.109 Denna omständighet har tagits bort och finns inte i dagens SksanL vilket inne-bär att frånvaron av ett fullgott egenförsök inte i sig ska utgöra ett hinder mot att skuld-sanering beviljas.110

Om en överenskommelse inte kunde komma till stånd kunde gäldenären i det andra steget, ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. Kronofogden skulle då, utifrån lagens kriterier, försöka nå en frivillig uppgörelse med fordringsägarna genom att upprätta en betalnings-plan.111 I 1 § GSksanL framgick att skuldsanering bland annat avser en sådan frivillig upp-görelse som fastställs av Kronofogden. Det tredje steget innebar att ansökan skickades vidare till tingsrätten för prövning, om Kronofogden bedömde att en person uppfyllde kraven i skuldsaneringslagen och ford-ringsägarna inte accepterade en uppgörelse. Tingsrättens beslut var tvingande men kunde överklagas.112

Idag är det Kronofogden som kan fatta tvingande beslut om skuldsanering och pröva ärenden om omprövning enligt 20 § och 24 § SksanL. Det är även numer lagstadgat att det är Konsumentverket som ska vägleda budget- och skuldrådgivarna i kommunerna. Detta framgår i 2 § SksanL.113

4.2 Skulderna Tidigare angavs i 6 § GSksanL att skuldsaneringen fick inskränkas till att avse endast de skulder som uppkommit före en viss dag som ligger tidigare än den dag beslut fattades om att inleda skuldsanering. Denna regel var anpassad för de gäldenärer vars ansökan om skuldsanering föregåtts av ett konkursförfarande. I ett sådant fall ansågs det ibland att frist-dagen i konkursen även kunde vara lämplig som fristdag i skuldsaneringsförfarandet. Då

106 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 21 ff 107 Prop 2005/06:124, s 72 108 Sandvall L, Från skuldsatt till skuldfri, s 50 f 109 Prop 1993/94:123, s 98 110 Prop 2005/06:124, s 74 111 Sandvall L, Från skuldsatt till skuldfri, s 51 112 A a s 51 113 Prop 2005/06:124, s 73

16

faller de skulder som uppstått efter fristdagen i konkursen utanför skuldsaneringen.114 Denna bestämmelse är borttagen från den nu gällande lagen.

4.2.1 Likabehandlingsprincipen Även enligt den äldre lagen skulle fordringar som omfattades av skuldsanering behandlas lika.115 Ett undantag som inte finns i dagens lagstiftning angavs i 7 § 2 st 2 p GSksanL. Detta undantag innebar att en borgenär vars fordran var på ett mindre belopp fick ges full betalning, trots att andra borgenärer får sina fordringar nedskrivna.116 Idag ska sådana mindre fordringar sättas ned, men hela den nedsatta summan får betalas i början av löptiden för betalningsplanen. Detta för att det administrativa arbetet ska bli mindre genom att man inte behöver betala små belopp utspritt på en lång period.117

4.3 Sammanträde Tidigare fick Kronofogden enligt 16 § GSksanL kalla gäldenären till ett sammanträde om det kunde antas att det skulle vara till fördel för utredningen. Idag finns det, enligt 17 § SksanL, i stället ett krav på ett obligatoriskt sammanträde om det kan antas vara till fördel för utredningen.118

4.4 Omprövning Omprövning av ett beslut om skuldsanering gjordes tidigare av tingsrätten enligt 27 § GSksanL. Idag är det Kronofogden som har övertagit ansvaret som första instans för att besluta om omprövning enligt 24 § SksanL.119

En gäldenär som under en längre tid avvikit från betalningsplanen riskerade att få sin skuld-sanering upphävd enligt 27 § 1 st 4 p GSksanL.120 I den nuvarande lagen har Kronofogden möjlighet att, istället för ett upphävande, ändra ett beslut om skuldsanering om gäldenären inte följer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa enligt 24 § 1 st 4 p SksanL.

4.4.1 Förlängning av betalningstiden I den äldre lagen fanns det inte någon uttrycklig möjlighet att förlänga betalningsplanen i samband med en ändring av ett skuldsaneringsbeslut. Denna möjlighet finns idag i 26 § SksanL.121

Enligt 27 § 1 st 5 p GSksanL kunde ett skuldsaneringsbeslut ändras eller upphävas efter en ansökan från en borgenär om gäldenärens ekonomi väsentligt hade förbättrats. I förarbetena angavs dock att det ofta inte var motiverat med en så ingripande rättsföljd som ett upp-hävande innebar. Istället kunde det normalt bli aktuellt att ändra betalningsplanen så att borgenärerna kunde få del av det ökade betalningsutrymmet.122

I rättsfallet NJA 2005 s 303 visade högsta domstolen sin inställning till hur en betalnings-plan skulle ändras när en gäldenär fått bättre ekonomiska förhållanden efter beslutet om skuldsanering. Frågan i högsta domstolen gällde om skuldsaneringsbeslutet skulle ändras så att betalningstiden förlängdes efter den femåriga löptiden. I domskälen angavs att motiver-ingen för detta skulle vara att borgenärerna borde kompenseras för att gäldenären själv kunnat tillgodogöra sig det ökade betalningsutrymmet under tiden innan en omprövning

114 Hellners T & Mellqvist M, Skuldsaneringslagen, s 108 115 Prop 1993/94:123, s 76 116 Hellners T & Mellqvist M, Skuldsaneringslagen, s 155 117 Prop 2005/06:124, s 76 118 A prop s 79 119 A prop s 81 120 Prop 1993/94:123, s 232 121 Prop 2005/06:124, s 83 ff 122 Prop 1993/94:123, s 172

17

blev aktuell. Domstolen menade att lagtexten inte innebar att det skulle vara otillåtet att förlänga betalningstiden. Vidare angavs det i domskälen att syftet med skuldsaneringen var att svårt skuldsatta personer ska komma ur sina ekonomiska problem och därmed få ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv. Samtidigt ska skuldsaneringen gynna borgenärerna genom att gäldenären åtminstone betalar någon del av sina skulder. Detta uppnås genom att gäldenären får förbehålla sig ett snävt begränsat belopp medan överskottet fördelas till bor-genärerna. Vidare ansåg högsta domstolen att det med hänsyn till skuldsaneringsinstitutets syfte och utformning borde iakttas restriktivitet med att förlänga betalningstiden och där-med ta gäldenärens betalningsutrymme i anspråk under en längre tid än vad som var avsett från början. De angav också att tiden normalt inte borde förlängas om gäldenären fullgör sina förpliktelser. Gäldenären hade betalat enligt betalningsplanen och det fanns inte angivet i skuldsaneringslagen att gäldenären skulle underrätta borgenärerna om förbätt-ringar i ekonomin. Gäldenären hade inte handlat i strid mot några skyldigheter enligt skuld-saneringslagen och betalningstiden borde inte förlängas.123

Resultatet av rättsfallet blev att gäldenären fick betala 9333 kronor per månad istället för 1536 kronor per månad under de fem resterande månaderna av betalningsplanen. Slut-datumet för betalningen ändrades dock inte. Detta beslut kom hovrätten fram till och det fastställdes senare av högsta domstolen. Mellqvist skriver i sin artikel att den självklara lösningen av detta hade varit att gäldenären åläggs att betala det högre beloppet från den tidpunkt gäldenären fick ökat betalningsutrymme och låta femårsperioden bestå. Då skulle man uppnå lagens syfte. Det huvudsakliga, rehabiliterande syftet tillgodoses eftersom att femårsperioden behålls. Även andrahandssyftet, att borgenärerna får så mycket betalt som möjligt uppfylls i och med det höjda månadsbeloppet. Mellqvist menar att högsta domstolen inte har valt denna självklara lösning. I stället anser han att de framställt frågan som att ett val måste göras mellan att tillgodose det ena intresset på bekostnad av det andra. Högsta domstolen valde i detta fall att först och främst tillgodose gäldenärens rehabiliterande intresse, vilket har skett på bekostnad av borgenärsintresset. Detta innebär att borgenärerna inte ska ha del av gäldenärens överskott från tidpunkten för förbättringen fram till då om-prövning blev aktuellt. Högsta domstolen har i detta rättsfall vägrat att låta borgenärerna ta del av det ökade överskottet som funnits under två års tid. Det har varken blivit aktuellt att ålägga gäldenären att betala överskottet inom femårsperioden eller att förlänga betalnings-planens löptid efter femårsperioden. Mellqvist anser att detta fall innebär en klar och tydlig förskjutning av balansen i skuldsaneringslagen.124 I förarbetena till den nya skuldsaneringslagen anges med hänvisning till ovan nämnda rätts-fall att det går att utläsa en viss osäkerhet i den praktiska tillämpningen om den gamla lagen innefattar en möjlighet att kunna förlänga betalningstiden. Det anges också att avsaknaden av en uttrycklig reglering ofta har inneburit att domstolarna varit restriktiva med att förlänga tiden. Vidare beskrivs det att det är svårt att ålägga gäldenären att retroaktivt betala ett högre belopp. Enligt regeringen är det inte rimligt att den som haft ett större betalnings-utrymme än väntat bara ska betala ett högre belopp under resterande tid av betalnings-perioden. Regleringen bör hellre vara utformad så att man vid omprövning kan återställa balansen mellan gäldenärens och borgenärernas intressen, som fanns när beslutet om skuld-sanering fattades. Därför bör lagen innehålla uttryckliga möjligheter att antingen ändra beloppet för den återstående betalningstiden eller även förlänga betalningstiden. En om-prövning bör dock aldrig kunna resultera i en betalningstid som överstiger sammanlagt sju år eftersom det då inte skulle vara förenligt med lagens rehabiliterande syfte.125 Möjligheten att förlänga en betalningsplan till som längst sju år finns idag i 26 § SksanL.

18

123 NJA 2005 s 303 124 Mellqvist M, Rubbad balans – skuldsanering i nytt ljus, s 134 ff 125 Prop 2005/06:124, s 60

5 Utredningen om en ny skuldsaneringslag Några år efter den gamla skuldsaneringslagens tillkomst kom lagen om företagsrekonstruk-tion. Den ansågs dock inte särskilt lämpad för småföretagare och därför skulle dessa istället hänvisas till skuldsaneringslagen. Kriterierna i 5 § SksanL är dock sådana att de som har egna företag som huvudsaklig inkomstkälla utesluts.126 2007 års insolvensutredning ”Vägen tillbaks för de överskuldsatta” (SOU 2008:82) handlar bland annat just om hur överskuld-satta företagare, med personligt ansvar för företagets skulder, ska kunna få skuldnedsätt-ning.127

5.1 Syftet med utredningen Syftet med insolvensutredningen var bland annat att lämna förslag om skuldnedsättning för överskuldsatta företagare med personligt ansvar för företagets skulder.128 I direktiven betonas att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är viktigt att en seriös företagare snabbt kan komma tillbaks efter en konkurs. Personen är då oftast mer erfaren och har större chans att nå framgång.129 Det fick även föreslås åtgärder i utredningen som under-lättar för överskuldsatta privatpersoner att ta sig ur sin överskuldsatta situation.130

När det gäller skuldnedsättning för personer med skulder från näringsverksamhet var meningen enligt direktiven att överväga vilka förutsättningar som bör gälla för att en näringsidkare ska få skuldsanering. Uppgiften var att undersöka om skuldsaneringslagen kan formuleras så att den kan tillämpas på näringsidkare eller om det bör skapas ett särskilt regelverk.131

5.2 Förändring av skuldsaneringslagen Tanken med de förslagna lagändringarna var att de skulle träda ikraft 1 januari 2010.132 Enligt justitiedepartementet beräknas dock propositionen bli klar tidigast under hösten 2010.

5.2.1 Kvalificerat insolvent I 4 § 1 st 1 p SksanL anges idag att skuldsanering får beviljas om gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att denne inte kan ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. I utredningen anges att denna formulering istället bör vara att skuldsanering beviljas om gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att denne kan antas sakna förmåga att betala sina skulder inom de närmsta åren.133

5.2.2 Allmänna skälighetsbedömningen För att en gäldenär ska bli beviljad skuldsanering krävs det även att det är skäligt med hän-syn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Detta anges i 4 § 1 st 2 p SksanL. I 4 § 3 st anges att det vid tillämpning av denna punkt särskilt ska beaktas skulder-nas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären gjort för att fullfölja sina förpliktelser och det sätt som gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering. I utredningen föreslås att det istället ska stå att vid tillämp-ningen av 4 § 1 st 2 p SksanL ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas till-komst, det sätt på vilket gäldenären förhållit sig till sina borgenärer och det sätt på vilket

126 Mellqvist M, Handbok till skuldsaneringslagen, s 76 127 SOU 2008:82 s 15 128 A bet s 15 129 A bet s 31 130 A bet s 15 131 A bet s 15 132 A bet s 29 133 A bet s 26

19

gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering och ett konkursärende som har föregått detta.134

5.2.3 Betalningsplanens löptid I 9 § 4 st SksanL finns det bestämmelser som säger att den betalningsplan som ska be-stämmas ska löpa under fem år om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid. Det förslag som finns i utredningen är att löptiden istället ska vara tre år om det inte finns synnerliga skäl till en kortare tid.135

5.2.4 Tiden för omprövning När en gäldenärs ekonomiska förhållanden förbättras under skuldsaneringstiden kan en bor-genär enligt 24 § 2 st SksanL begära omprövning av ärendet om en ansökan lämnas in senast fem år från dagen för skuldsaneringen. Eftersom löptiden för betalningsplanen enligt utredningen borde ändras till tre år, föreslås naturligtvis även en ändring till tre år gällande tiden för omprövning.136

5.2.5 Ändring av betalningsplanen I 26 § SksanL anges att vid en ändring av ett skuldsaneringsbeslut får löptiden för betal-ningsplanen förlängas till längst sju år. I utredningen är förslaget att denna tid ändras till som längst fem år.137

5.3 Motiven till förändringen I utredningen finns en rad motiv till de olika föreslagna förändringarna. I följande avsnitt finns en redogörelse över de huvudsakliga motiven samt yttranden som remissinstanserna gjort.

5.3.1 Skuldsanering för näringsidkare Utredningens slutsats angående skuldnedsättning för personer med skulder från företag är att möjligheten att bli beviljad skuldsanering för aktiva företagare inte bör ändras. Anled-ningen till detta är bland annat att handläggningen av ärenden som rör aktiva näringsidkare kan bli svår och för att få ärenden skulle leda till att skuldsanering beviljas. I enlighet med gällande rätt bör det enligt 5 § SksanL fortfarande krävas särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet för att näringsidkare ska beviljas skuldsanering.138

Skuldsaneringslagen är inte anpassad för att hantera insolvensproblem i näringsverksamhet. Öppnas lagen för näringsidkare krävs det att många svåra ställningstaganden görs, ex-empelvis när det gäller vilket belopp som gäldenären ska få förbehålla sig och vilken egen-dom som ska säljas. Det kan också bli svårt att bestämma en betalningsplan eftersom ett företags inkomster ofta är oregelbundna. Om det inte går att garantera regelbundna in-komster finns det risk för att betalningsplanen inte kan hållas vilket i sin tur leder till om-prövning av skuldsaneringsbeslutet.139

Det anses inte heller vara ett realistiskt alternativ att hjälp och stöd inför en ansökan, när det gäller företagare, ska erhållas av kommunen, såvida inte omfattande utbildningsinsatser

134 SOU 2008:82 s 26 135 A bet s 27 136 A bet s 28 137 A bet s 29 138 A bet s 15 f 139 A bet s 118

20

sätts in för budget- och skuldrådgivarna. Uteblir kommunens rådgivning, kan det uppfattas som att näringsidkare erbjuds sämre service än andra i skuldsaneringsförfarandet.140

En näringsidkare skulle också behöva uppfylla lagens krav om kvalificerad insolvens och det allmänna skälighetsrekvisitet för att bli beviljad skuldsanering. Det skulle dock inte vara lämpligt att en näringsidkare uppmuntras att fortsätta bedriva sitt förlustdrabbade företag för att få skuldsanering. Fortsatt drift av företaget kan vara av betydelse för skälighetskravet. När ansökan behandlas finns också en risk för att skulderna ökar och tillgångarna minskar vilket leder till sämre utdelning till borgenärerna. Det kan vara svårt att bedöma gäldenärens samlade skuldbörda och det borde därför vara svårt att få igenom ansökan.141 Det borde alltså endast kunna bli aktuellt med skuldsanering för en näringsidkare som har en dokumenterat välfungerande verksamhet med kapacitet att ge ett visst överskott under betalningsplanens löptid. En skuldsanering skulle dock i oerhört många fall inte kunna be-viljas.142

Kronofogden anger i sitt remissyttrande att utredningen inte lämnar några förslag på hur överskuldsatta företagare med personligt ansvar ska kunna få sina skulder nedsatta så att de snabbt kan komma tillbaks till ett ekonomiskt aktivt liv. Det innebär att enskilda närings-idkare även fortsättningsvis kommer att ha sämre möjligheter att få sina skulder nedsatta än privatpersoner. De anser det inte vara rimligt att småföretagare ställs utanför de möjligheter som skuldsaneringslagen ger. Vidare säger de att det finns stora likheter mellan en enskild småföretagares och en löntagares ekonomiska förhållanden. De anser det inte tillfreds-ställande att personer med liknande försörjningsförhållanden och orsaker till överskuld-sättning ska behandlas olika. Skulle skuldsaneringslagen bli tillämplig även på aktiva en-skilda näringsidkare, öppnas en snabb väg för dem att komma tillbaks som företagare. De anger vidare att det troligen behövs vissa särregler för att kunna hantera dessa små-företagare i ett skuldsaneringssammanhang exempelvis när det gäller fastställandet av för-behållsbeloppet. Kronofogden anser att kravet i 5 § SksanL på att verksamheten endast får vara av ringa omfattning bör strykas. Det enda som då ska prövas är om den aktive näringsidkarens rörelse är av enkel beskaffenhet. Betalningsplanen för näringsidkare med oregelbundna inkomster skulle då kunna fastställas på hel- eller halvårsbasis. Då blir näringsidkaren mindre känslig för tillfälliga variationer i verksamhetens resultat.143

5.3.2 Skuldernas ålder I utredningen anges också att skuldernas ålder inte längre bör beaktas särskilt vid den all-männa skälighetsbedömningen som ska göras i skuldsaneringsärenden. Detta för att öka möjligheterna för seriösa företagare att snabbt komma tillbaks efter en konkurs. Denna omständighet bör därför, enligt förslaget, strykas från uppräkningen i 4 § 3 st SksanL. När denna omständighet tas bort kommer även överskuldsättningens varaktighet att förlora i betydelse eftersom det är en omständighet som indirekt är knuten till skuldernas ålder. Detta betyder dock inte att skuldernas ålder och överskuldsättningens varaktighet helt saknar be-tydelse vid skälighetsbedömningen. Svår skuldbörda som varat under en längre tid är en omständighet som bör öka möjligheterna för skuldsanering. Behovet av ekonomisk reha-bilitering får då anses särskilt tydligt.144

I utredningen anges att skuldsaneringslagen inte utesluter personer med skulder relaterade till näringsverksamhet och därför bör det undersökas hur man kan utveckla lagen så att överskuldsatta näringsidkare snarast möjligt kan få skuldnedsättning efter en konkurs. Skälighetskravet i 4 § SksanL ses som det största hindret mot att näringsidkaren får ordning

21

140 SOU 2008:82 s 118 141 A bet s 118 f 142 A bet s 119 f 143 Kronofogdens remissyttrande 801-27760-08/112, s 3 144 SOU 2008:82 s 16 f

på sin ekonomi. I paragrafen anges att skuldernas ålder särskilt ska beaktas vid den all-männa skälighetsbedömningen. Det anses som uppenbart att detta krav inte är anpassat för näringsidkare. Skulderna skulle, med den nuvarande lagen, ofta kunna betraktas som alltför nya trots att de uppstått för ändamål som inte är konstiga eller orimliga. För att en närings-idkare som nyligen avvecklat sin verksamhet snabbt ska kunna komma tillbaks föreslås att kravet på skuldernas ålder tas bort. Det skulle förhindra att gäldenären passiviseras genom alltför långvarig överskuldsättning. Har näringsidkaren varit svårt skuldtyngd under lång tid bör det dock beaktas i positiv riktning. Då får normalt behovet av ekonomisk rehabilitering anses särskilt påtagligt. Skuldernas ålder och överskuldsättningens längd ska alltså i fram-tiden tillmätas ett lägre värde än idag enligt utredningen.145

Konsumentverket anger i sitt yttrande att betydelsen av att skuldernas ålder tonas ner bidrar till en snabbare ekonomisk rehabilitering och minskar risken för att den överskuldsatte blir passiv.146

Enligt utredningen ska dock ett oseriöst bedrivet företag tala emot skuldsanering. En gälde-när som exempelvis sysslat med alltför spekulativa affärer med högt risktagande kan riskera att inte bli beviljad skuldsanering.147

Rättsfallet NJA 2001 s 601 handlar om en före detta näringsidkare som inte beviljades skuldsanering. Skulderna hade uppkommit i en verksamhet som innehållit klart spekulativa inslag och inneburet ett högt risktagande. Gäldenärens skuldbörda uppgick till cirka 19 miljoner kronor. Alla domstolarna kom fram till att gäldenären var kvalificerat insolvent. Frågan som högsta domstolen diskuterade handlade om huruvida det var skäligt att bevilja skuldsanering. Av utredningen framgår det att skulderna uppstod under åren 1990-1994. Under denna period bedrev gäldenären fastighetsmäklarverksamhet samt verksamhet avseende förvaltning och exploatering av fastigheter. Verksamheten drevs i ett stort antal bolag som på grund av fastighetskrisen försattes i konkurs. En stor del av skulderna avsåg krediter som gäldenären tagit efter år 1990. Dessa pengar hade sedan använts till närings-verksamheten och till aktieköp. I domskälen ansåg högsta domstolen att det inte var ett hinder mot skuldsanering att skulderna kom från en näringsverksamhet. Vidare angavs att det var tydligt att skuldsaneringsinstitutet inte är avsett för en gäldenär som företagit vid-lyftiga eller spekulativa affärer med högt risktagande. Högsta domstolen ansåg i detta fall att det varit frågan om en verksamhet med klart spekulativa inslag som inneburit ett högt risktagande eftersom verksamheten varit omfattande och beroende av den värdestegring som präglat fastighets- och aktiemarknaden. Sammantaget ansågs gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden sådana att det inte kunde anses skäligt att han beviljas skuld-sanering.148

5.3.3 Kvalificerat insolvent Kravet på att gäldenären ska vara kvalificerat insolvent bör kvarstå. I utredningen anges att detta krav i hög grad bidrar till att skuldsanering uppfattas som något särskilt som endast kan beviljas i situationer med extrema skuldsättningsproblem. Det anses inte finnas några skäl till att göra ingrepp i den bestämmelsen.149 Däremot föreslås att kravet formuleras om. Skuldsanering ska kunna bli aktuellt om gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att denne kan antas sakna förmåga att betala sina skulder inom de närmsta åren. I och med denna omformulering förkortas ”prognosen” som ska göras gällande gäldenärens insol-vens.150 En utredning kan sällan med fullständig säkerhet fastslå att en gäldenär inte

145 SOU 2008:82 s 122 ff 146 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 2 147 SOU 2008:82 s 124 148 NJA 2001 s 601 149 SOU 2008:82 s 128 150 A bet s 17

22

kommer att kunna betala. Därför föreslår utredningen att det i lagtexten bör föras in en tyd-lig markering av att prognosen över betalningsförmågan inte behöver vara helt tydlig för att kravet på framtida insolvens ska vara uppfyllt.151

Enligt utredningen behöver inte heller prognosen sträcka sig lika långt framåt i tiden som med nuvarande regler. Idag krävs det i princip att betalningsoförmågan aldrig upphör. Det är mer riktigt att se till den förväntade betalningsoförmågan under de närmaste åren. Detta bör avse en tidsperiod på upp till fem år. Det handlar alltså om att begreppet kvalificerat insolvent behålls men att det omdefinieras. På så sätt skapas en enklare väg in i skuldsane-ringsförfarandet och fler gäldenärer kommer att kunna få skuldsanering. Samtidigt är ändringarna inte så generösa att det får negativa konsekvenser på det allmänna för-troendet.152

Konsumentverket välkomnar att det kvalificerade insolvensrekvisitet bör innebära en mer kortsiktig prognos eftersom det medför en enklare och säkrare prognosbedöm-ning.153

5.3.4 Betalningsplanens löptid Idag finns det inget hinder för en person som tidigare varit näringsidkare och som beviljats skuldsanering att på nytt starta egen verksamhet efter skuldsaneringsbeslutet. För att skapa bättre förutsättningar för en före detta näringsidkare att relativt snabbt starta ny verksamhet igen, föreslås att skuldsaneringens betalningsplan ska löpa under tre år jämfört med dagens regler på fem år. Vidare ska löptiden kunna förlängas till som längst fem år, jämfört med sju år som anges i bestämmelserna idag.154 Det får dock inte glömmas bort att längden på betal-ningsplanen har stor betydelse för borgenärernas intresse av att få betalt.155 En förkortning av löptiden kommer dock inte få någon större effekt på borgenärers intressen av betalning i de ärenden som har så kallade noll-beslut. Ett sådant beslut innebär att det inte finns någon betalningsplan eftersom gäldenären saknar betalningsutrymme. Undersökningar visar att cirka hälften av alla beslut är noll-beslut.156

Konsumentverket anser att det är mycket positivt att betalningsplanens längd föreslås bli tre år eftersom det leder till att gäldenären snabbare kan komma tillbaks samt att det borde leda till fördelar även för samhället.157

5.3.5 Omprövningsreglerna I utredningen föreslås att en ansökan om omprövning, när gäldenärens ekonomi väsentligt förbättrats, ska ges in inom tre år istället för inom de fem år som gäller idag. Om denna tid inte ändras skulle det innebära att borgenärerna kan lämna in en ansökan om omprövning även efter betalningsplanens slut. Enligt utredningen bör borgenärerna även i fortsättningen få tid på sig att reagera på förbättringar. Denna tid bör överensstämma med betalnings-planens längd. Vidare föreslås att betalningsplanen ska kunna förlängas till som längst fem år, i samband med ett ändringsbeslut, jämfört med dagens sju år. I utredningen anges att det inte finns några skäl till att kunna förlänga löptiden ytterligare fyra år. Detta skulle i så fall innebära att betalningstiden i vissa fall mer än fördubblas. Med en förlängningstid på två år får borgenärerna oförändrade möjligheter att få ytterligare betalning om gäldenärens situa-tion förbättras.158

151 SOU 2008:82 s 130 f 152 A bet s 131 f 153 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 2 154 SOU 2008:82 s 17 155 A bet s 135 156 A bet s 137 157 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 1 f 158 SOU 2008:82 s 138 ff

23

5.3.6 Gäldenärens medverkan Det föreslås också att ett tillägg bör göras i skuldsaneringslagen. Tillägget innebär att det sätt som gäldenären har medverkat under handläggningen av ett konkursärende blir en omständighet som ska beaktas särskilt vid den allmänna skälighetsbedömningen i 4 § 3 st SksanL. Detta betyder dock inte att principen om att gäldenären efter sin förmåga ska med-verka i skuldsaneringsärendet ska tas bort.159

I utredningen framgår det att det bör läggas vikt vid gäldenärens agerande under handlägg-ningen av ett föregående konkursärende. Det skulle då bli enklare att bland annat fastställa boets tillgångar och skulder eftersom gäldenären får en anledning att medverka till detta. Tanken är att en konkursförvaltare till sin slutredovisning ska bifoga en redogörelse för huruvida det finns anledning att anta att en gäldenär är kvalificerat insolvent. Konkursför-valtaren ska också redogöra för sådana omständigheter som kan vara av betydelse för den allmänna skälighetsprövningen i en eventuell skuldsaneringsansökan.160

Konsumentverket tillstyrker, i sitt remissyttrande, förslaget att en konkursförvaltare ska bifoga en sådan redogörelse till slutredovisningen. Verket anser dock att det är viktigt att denna redogörelse endast är vägledande för Kronofogdens beslut eftersom det kan hända mycket under tiden mellan en konkurs och en ansökan om skuldsanering.161

Kronofogden anger i sitt remissyttrande att det är positivt att regeln i 4 § 3 st SksanL om-formuleras. Förslaget, som innebär att man utgår ifrån det sätt på vilket gäldenären har för-hållit sig till sina borgenärer, ger en klarare indikation om att det är gäldenärens totala be-teende med bakomliggande orsaker som ska ligga till grund för skälighetsbedömningen. Kronofogden tycker dock att det är angeläget att det framgår i författningskommentaren att det är en fullständig bedömning som ska göras och att ett passivt beteende som kan ha sin grund i den handlingsförlamning som många gäldenärer drabbas av, inte ska läggas gälde-nären till last vid skälighetsbedömningen.162

Även Konsumentverket är positiv till att skälighetsbedömningen förtydligas till att innefatta en bredare helhetsbedömning av hur gäldenären har förhållit sig till borgenärerna. De anser dock också att den bör förtydligas ytterligare i författningskommentarerna.163

5.3.7 Personer som omfattas av ändringarna De föreslagna ändringarna får störst betydelse för personer som har personligt ansvar för ett företags skulder exempelvis när en enskild firma går i konkurs. Ändringarna i skuldsane-ringslagen bör dock gälla även för andra överskuldsatta personer med skulder relaterade till näringsverksamhet exempelvis de som drivit verksamhet i aktiebolagsform.164 Utredningens resultat visar att evighetsgäldenärer med skulder från näringsverksamhet inte ska särbehandlas. Syftet med lagändringarna är att underlätta för kvalificerat insolventa företagare att snabbt komma tillbaka efter en konkurs. Ändringarna bör dock gälla även för fysiska personer som uppfyller skuldsaneringslagens krav, det vill säga även gäldenärer vars skulder inte är relaterade till näringsverksamhet.165

159 SOU 2008:82 s 18 160 A bet s 142 ff 161 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 2 162 Kronofogdens remissyttrande 801-27760-08/112, s 2 163 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 2 164 SOU 2008:82 s 18 165 A bet s 19 f

24

5.4 Konsekvenserna av utredningens förslag Målet med den nya skuldsaneringslagen som föreslås är att fler ska bli skuldfria och där-efter bli mer produktiva samt mindre vård- och bidragsberoende.166 Syftet är att fler perso-ner ska få möjlighet till skuldnedsättning genom en beviljad skuldsanering.167 Utrednings-förslagen förväntas i huvudsak få kostnadsmässiga konsekvenser.168

5.4.1 Borgenärerna Förslagen i utredningen innebär att borgenärerna endast får betalt under tre år istället för fem år. Den skuld som sedan avskrivs motsvarar borgenärernas förlust. Möjligen skulle de nya reglerna kunna innebära en skärpning av kreditgivningen vilket i sin tur kan leda till att borgenärerna höjer räntesatserna, som kompensation för de ökade riskerna med kredit-givningen.169 En annan konsekvens, med regler som underlättar skuldsanering, kan bli att det skapas anledningar till att upprätta frivilliga uppgörelser mellan gäldenärer och borgenärer. I takt med att skuldbördan ökar blir många gäldenärer uppgivna. En tidig uppgörelse ger därför sannolikt ett bättre utfall för borgenärerna, än om skulden växer under ytterligare några år.170

5.4.2 Ökat antal ärenden Eftersom att kraven för att en gäldenär ska anses insolvent, enligt förslaget, ska sänkas kommer antalet evighetsgäldenärer öka jämfört med idag. Vidare ska de äldre bestämmel-serna tillämpas på ansökningar som görs före ikraftträdandet. En konsekvens av detta kan bli att många väljer att vänta med sin ansökan tills de nya, fördelaktigare reglerna gäller. Detta kan bidra till att det blir en stor mängd ansökningarna strax efter den nya lagens ikraftträdande.171

5.4.3 Kommunens budget- och skuldrådgivning Förändringarna som förslagen innebär ställer krav på att kommunens budget- och skuld-rådgivning är i proportion till de potentiella sökanden, så att dessa kan få hjälp med sin an-sökan utan lång väntetid. Annars finns det risk för att många gäldenärer, åtminstone till-fälligt, förlorar drivkraften att söka skuldsanering.172

För att en gäldenär ska ta sig igenom skuldsaneringsprocessen krävs ofta råd och anvis-ningar före en skuldsanering. De kommunala rådgivarna ska bland annat medverka till att en skuldsanering aktualiseras samt ge stöd vid en skuldsaneringsansökan.173 Väntetiden är dock lång i många kommuner och tidsaspekten är av stor betydelse i dessa sammanhang. En gäldenär som tvingas vänta länge med att få råd och stöd riskerar att tappa nödvändig driv-kraft under denna period. Det är därför viktigt att hjälp kan erbjudas i rimlig tid. De före-slagna lagändringarna kommer inte bara att leda till att fler ansöker om skuldsanering utan även till en ökning av personer som behöver stöd under löptiden för en betalningsplan. Detta eftersom fler kommer att bli beviljad skuldsanering. Behovet av råd och anvisningar kommer sannolikt att avta när betalningsplanen löpt ut men totalt sett kommer rådgivarna mest troligt att behövas i större utsträckning än idag. Eftersom det är omöjligt att förutse i vilken utsträckning antalet skuldsaneringsärenden kommer att öka och huruvida ökningen är stadigvarande eller tillfällig, går det inte heller att säga hur stora kostnaderna för kommu-

166 SOU 2008:82 s 242 167 A bet s 21 168 A bet s 245 169 A bet s 255 170 A bet s 255 171 A bet s 244 172 A bet s 244 f 173 Prop 2005/06:124, s 72 f

25

nerna kommer att bli. Kötiderna varierar idag mellan kommunerna och det visar att behovet av satsningar inom kommunerna kan skilja sig åt kraftigt. Det är dock viktigt att kommu-nerna har tillräckligt många budget- och skuldrådgivare för att täcka upp behoven.174

I utredningen konstateras vidare att tidig hjälp underlättar för gäldenären att komma på fötter och bli samhällsnyttig. För kommunen kan detta leda till ökade skatteintäkter sam-tidigt som kostnaderna för socialt bidrag kan minska. En skuldsanering som kommer igång snabbt är alltså bra både för individen och för samhället. Om förstärkningar i organisationen görs finns det stora besparingar att göra inte minst för kommunerna. Ett bra omhänder-tagande av gäldenärerna i den kommunala rådgivningen kan långsiktigt medföra be-sparingar för kommunerna som inte understiger de eventuella kostnadsökningarna.175

Konsumentverket anger i sitt yttrande att kommunernas budget- och skuldrådgivare är en viktig aktör i skuldsaneringsprocessen. I 67 procent av alla ansökningar hade en budget- och skuldrådgivare varit behjälplig under år 2007. Verket anser att kommunens ansvar bör specificeras för att säkerställa att en tillfredsställande budget- och skuldrådgivning erbjuds i alla kommuner. Målet bör vara att rådgivningen ska vara likvärdig i hela landet. Konsumentverket efterlyser någon form av tydlig specificering eller definition av lägsta krav på verksamhet.176 Vidare befarar verket att denna rådgivningsverksamhet, trots en ny skuldsaneringslag, inte prioriteras i kommunerna. Redan idag får denna rådgivning stå tillbaks för andra verksamheter som prioriteras högre. Konsumentverket är därför orolig att kommunerna inte anser sig ha tillräckligt med resurser för att utöka rådgivningen. Blir lagförslaget verklighet befaras att väntetiderna hos kommunerna, för att få hjälp, kommer att öka. Därför bör frågan om statlig finansiering av verksamheten snarast övervägas.177 De anger även att Konsumentverkets och Kronofogdens resurser behöver förstärkas för att den eftersträvande effekten med översynen av skuldsaneringslagen ska uppnås.178

5.4.4 Kronofogden Kronofogden har gjort en konsekvensanalys av de lagförslag som lämnats i utredningen. Av denna analys framgår att Kronofogden har uppskattat och antagit att 13 300-26 600 per-soner kommer att ansöka om skuldsanering det första året efter den nya lagen. År 2007 gjordes knappt 7000 ansökningar. Detta ställer krav på att ekonomiska satsningar görs på att stärka Kronofogdens organisation. Kronofogden betonar att det behov av resurser som kommer att behövas inte finns inom myndigheten idag. Det påpekas också att resurser även kommer att krävas för att utöka samarbetet med kommunernas budget- och skuldrådgivare. Enligt Kronofogdens beräkningar kommer summan av det ökade resursbehovet uppgå till närmare 72 miljoner kronor. I utredningen betonas dock att kronofogdes uppgifter om an-talet ökade ärenden grundar sig på mycket grova uppskattningar.179

Vidare framgår det av utredningen att skatteeffekter kan förväntas om fler personer beviljas skuldsanering. Många gäldenärer kommer förhoppningsvis att skaffa sig en redovisad in-komst vilket innebär skatteinkomster för samhället. Besparingar kommer även att kunna göras på andra områden. Överskuldsatta personer drabbas i större utsträckning än andra av sämre hälsa vilket innebär att de också är överrepresenterade inom hälso- och sjukvården. Blir fler personer fri från överskuldsättning ökar chansen att utgifterna minskas inom detta område.180 De samhällsekonomiska besparingar som kommer att göras lär inte understiga de kostnader som kan krävas på grund av den förväntade ökningen av ansökningar.181

174 SOU 2008:82 s 246 ff 175 A bet s 248 ff 176 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 3 177 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 4 178 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 1 179 SOU 2008:82 s 249 ff 180 A bet s 252 f 181 A bet s 21

26

5.4.5 Kreditgivning En samhällsekonomisk konsekvens av att fler personer blir skuldfria kan vara att kredit-givningen påverkas eftersom kreditrisken blir större. Detta kan få betydelse för företag och privatpersoner när de ska ta lån. I förlängningen kan detta få betydelse även för handeln, möjligheten att starta företag och tillväxten. Bedömningen är dock att kreditmarknaden bara kommer att påverkas i liten omfattning. Detta resonemang grundar sig på att skuldsane-ringslagen inte hittills har fått några större negativa konsekvenser på möjligheten att få krediter. Skuldsanering är dessutom idag ett känt och accepterat instrument som nu endast modifieras. Skulle dock en ny lagstiftning leda till drastiska åtgärder på grund av ökad oro på kreditmarknaden kan det, under ogynnsamma förhållanden, leda till att stora samhälls-ekonomiska förluster uppstår på kort tid vilket leder till försämrad tillväxt, lägre syssel-sättning och fler överskuldsatta personer.182

5.4.6 Nyföretagande De nya reglerna kan enligt utredningen också få betydelse för viljan att starta företag efter-som reglerna underlättar för företagare att komma på fötter efter ett misslyckande. De som gynnas i första hand är de som bedriver näringsverksamhet i enskild firma eftersom de ris-kerar att bli överskuldsatta om verksamheten går i konkurs.183

Svenskt näringsliv anger i sitt remissyttrande att syftet är lovligt eftersom en betungande skuldbörda kan leda till att nyföretagande omöjliggörs och att gäldenärens betalningsför-måga blir dålig. Detta kan i sin tur drabba även borgenärerna. Vidare menar de att det ur ett samhällsperspektiv är viktigt att en seriös företagare snabbt kan komma tillbaks efter en konkurs och starta ny verksamhet. Samtidigt anser de att det är viktigt att konkurrensen inte snedvrids och att respekten för ingångna avtal inte urholkas samt att betalningsmoralen inte försämras. De tycker att utredningens förslag innebär en bra balans mellan det nämnda del-vis motstående intressena och därför tillstyrks ändringarna i skuldsaneringslagen.184

5.4.7 EU Förslagen i utredningen bedöms inte komma i konflikt med de åtaganden som Sverige har i och med EU-medlemskapet. De anses snarare tillmötesgå uppmaningarna till medlems-länderna att ge stöd till personer som har upplevt en konkurs.185

5.4.8 Informationsinsatser Några särskilda informationsinsatser lär inte vara nödvändiga eftersom det är troligt att uppmärksamheten i media gällande den nya lagen blir så stor att många gäldenärer får ta del av viktig information. Så var fallet när dagens lag trädde ikraft.186

5.4.9 Alternativa lösningar Skulle skuldsaneringsinstitutet exempelvis ha ersatts eller kompletterats med något nytt och okänt institut som inte haft de krav som skuldsaneringslagen erbjuder i form av rekvisiten för kvalificerad insolvens och allmän skälighet, skulle både de bra och dålig konsekven-serna bli större.187 Konsumentverket tycker att det är positivt att utredaren inte föreslår ett särskilt regelverk för näringsidkares skuldnedsättning eftersom de anser att skuldsaneringslagen ska vara enhetlig.188

182 SOU 2008:82 s 245 f 183 A bet s 256 184 Svenskt näringslivs remissyttrande 261/2008, s 1 185 SOU 2008:82 s 244 186 A bet s 245 187 A bet s 246 188 Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092, s 2

27

6 Diskussion Skuldsaneringslagen har sedan dess tillkomst gått igenom en del förändringar. Jag anser att de förändringar som gjorts har varit till det bättre. Jag anser även att skuldsaneringslagen är en mycket viktig lag både för samhället och den enskilda. I mitt arbete som budget- och skuldrådgivare möter jag många människor med behov av skuldsanering för att kunna leva ett bra liv. Innan år 1994 fanns det ingen utväg för dessa personer, vilket måste ha känts hopplöst. För de allra flesta personer finns det en ursäktlig anledning till varför deras skuld-situation blivit övermäktig. Många gånger handlar det om sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa och förlustförsäljning av fastigheter. I början av 1990-talet blev det problem för många att behålla sina fastigheter på grund av det höga ränteläget. Den höga räntan gjorde också att fastighetsköpare inte var beredda att betala lika mycket för fastigheter som tidigare. Resultatet blev att många fick sälja sina fastigheter till ett lägre pris än vad de köpt dem för, med en kvarvarande restskuld. Vidare tycker jag att det är viktigt för en fungerande kreditmarknad att borgenärerna får sin del som de har rätt till. Detta är naturligtvis inte minst lika viktigt för att den avtalsrättsliga principen pacta sunt servanda, avtal ska hållas, inte urholkas. Precis som tanken med skuld-saneringslagen är, anser jag också, att skuldsanering inte ska beviljas lättvinnligt, det ska inte kunna användas som strategi för att klara av en planerad överskuldsättning. Därför är det bra att det finns kriterier som måste vara uppfyllda och därmed begränsar beviljandet av skuldsanering. Det är samtidigt viktigt att reglerna hålls relativt öppna för tillämpning i det enskilda fallet. Jag tycker att det var bra att egenförsöket togs bort från den äldre lagen. Detta medförde många gånger mycket onödigt jobb med utskick till borgenärer. I många fall rörde det sig om ett stort antal borgenärer och om en enda nekade till betalningsplanen nåddes inte en överenskommelse. Jag tycker dock att det ska ha betydelse att en gäldenär försökt nå en överenskommelse, men inte att det ska vara ett absolut krav för att bli beviljad skuldsane-ring. Utredningen om en ny lag innehåller ett förslag om att det sätt gäldenären förhållit sig till sina borgenärer ska beaktas vid skälighetsbedömningen, istället för de ansträngningar som gäldenären gjort för att fullfölja sina förpliktelser. Jag är positiv till denna föreslagna ändring. Jag tycker också att det kan vara till fördel att gäldenärens medverkan i ett före-gående konkursärende får betydelse enligt det nya förslaget. Den största förändringen som föreslås i utredningen till en ny lag är att betalningstiden kortas ner från fem till tre år. När det gäller detta är jag i huvudsak positiv samtidigt som jag inser att det medför en försämring för borgenärerna som får ta del av betalningar under en kortare tid. Många som ansöker om skuldsanering har dock inget betalningsutrymme och i dessa fall får borgenärerna ändå ingen utdelning. Ändras gäldenärens ekonomiska situation till det bättre, kan utdelningen till borgenärerna efter en omprövning möjligen bli högre. I de fall där det finns en säker prognos över gäldenärens ekonomiska situation och ett obe-fintligt betalningsutrymme, finns det ingen anledning till en femårig betalningsplan anser jag. Jag tycker därför att betalningsplanen och tiden för omprövning ska ändras till tre år. Ett annat alternativ skulle kunna vara att lagen utformas på ett mer flexibelt sätt gällande betalningsplanen. Den skulle kunna utformas på ett sätt som gör, att i de fall där betalnings-utrymme saknas och man kan göra en relativt säker prognos om en stabil ekonomisk ut-veckling, kan en treårig löptid beviljas, med möjlighet till förlängning, med längst 2 år, om gäldenärens ekonomi förbättras. De gäldenärer som har betalningsutrymme kan dock be-viljas en femårig betalningsplan. Reglerna för omprövning bör i så fall automatiskt anpassas till den betalningstid som bestäms. Jag tycker att man med en sådan utformning värnar om

28

balansen mellan gäldenärens behov av rehabilitering och borgenärernas berättigade intresse att få betalt. Vidare kan jag förstå tanken om att det är viktigt för exempelvis småföretagare att snabbt kunna komma tillbaks efter en konkurs, men samtidigt får inte detta intresse leda till för stora konsekvenser för borgenärerna. Jag tror vidare att det finns en risk för en skärpning på kreditmarknaden om betalningsplanen kortas ned. Det kan komma att bli svårare att beviljas krediter och räntesatserna kan bli högre men i ett större samhälls-perspektiv tror jag att det kan löna sig. I utredningen föreslås att skuldernas ålder inte längre ska behöva beaktas särskilt vid skälighetsbedömningen. Detta medför att även överskuldsättningens varaktighet förlorar i betydelse. Jag anser att detta är ett bra förslag eftersom det leder till att gäldenären reha-biliteras snabbare. Vidare håller jag med det Konsumentverket angav i sitt yttrande, om att det även minskar risken för att den överskuldsatte blir passiv, eftersom det inte behöver gå lika lång tid från överskuldsättningen till dess gäldenären kan ansöka om skuldsanering. Jag anser i enlighet med utredningen att kravet på att gäldenären ska vara kvalificerat in-solvent kvarstår. Jag är dock positiv till att kravet formuleras om. Enligt omformuleringen behöver inte prognosen i framtiden sträcka sig lika långt framåt i tiden, utan man ser till den förväntade betalningsoförmågan under de närmsta åren. I den nuvarande lagen krävs det att man kan göra en längre prognos. Förslaget innebär att kravet för att uppfylla det kvali-ficerade insolvensrekvisitet mildras vilket jag tycker är bra. Detta kan tänkas ligga i linje med förslaget om att betalningstiden kortas ner. Gällande situationen för småföretagare, anser jag att det är viktigt med möjligheter även för dessa med någon form av reglering som underlättar en övermäktig skuldsituation. Enskilda firmor kan många gånger vara i en lika utsatt position som privatpersoner men kraven på företag är generellt högre. Som det ser ut idag har de mycket små möjligheter att bli be-viljade skuldsanering. Jag ser det som att lagstiftaren velat öppna lagen för småföretagare men ändå inte gjort detta fullt ut. Idag anges i lagen att en näringsidkare kan beviljas skuld-sanering om verksamheten är av ringa omfattning och enkel beskaffenhet. Skuldsanering är därmed inget alternativ för en person som har sin huvudsakliga inkomst från sitt företag. Jag tycker dock att det borde vara möjligt även för heltidssysselsatta småföretagare att kunna få skuldsanering. Jag förstår att konsekvenserna till en början skulle innebära kostnader för såväl kommuner, Konsumentverket och Kronofogden bland annat på grund av behovet av utbildningsinsatser och ökat antal anställda. Jag tror dock att långsiktiga samhälleliga vins-ter genereras om lagen öppnas för småföretagare. För kommunen finns det möjlighet, åt-minstone under en övergångsperiod, att anlita revisionsbyråer som kan ta hand om hand-läggningen och rådgivningen till överskuldsatta småföretagare som vill ansöka om skuld-sanering. Det som möjligen kan ses som ett problem är att företagare själv har möjlighet att påverka vinsten i företaget. Tanken är ju inte att ett företag under en skuldsaneringsperiod ska se till att få så lite pengar som möjligt över för att slippa betala detta i en skuldsanering. Å andra sidan hamnar ett företag oftast i en skuldsituation just på grund av utebliven vinst, detta torde sällan vara frivilligt om det är en seriös företagare. Jag tycker vidare att hindret mot att öppna upp för småföretagare inte i huvudsak kan vara att kommun, Kronofogde och Konsumentverk inte har tillräcklig utbildning bland sina anställda. Detta är insatser som borde prioriteras. Även Kronofogden, som är det beslutande organet i skuldsaneringsärenden, anser i sitt remissyttrande att möjligheten för småföretagare att få skuldsanering borde öka. Jag anser att deras inblick i frågan är av stor betydelse och relevans. Vidare håller jag med om deras resonemang att kraven för att en företagare ska bli beviljad skuldsanering borde vara att verksamheten är av enkel beskaffenhet men inte av ringa omfattning. Detta innebär, som jag ser det, att företagare som har en verksamhet som är av liten ekonomisk komplexitet ska

29

kunna bli beviljad skuldsanering utan att det för den delen bara behöver handla om en bisyssla eller ett ”extraknäck”. Jag anser som Kronofogden att kravet på att verksamheten ska ha ringa omfattning tas bort. Kronofogden lämnade också förslag om att näringsidkare kan ges möjlighet att betala kvartals- eller halvårsvis, för att inte försvåra betalningarna för en verksamhet med oregelbundna intäkter. Jag tycker att detta förslag är bra och borde drivas igenom om lagen öppnas för näringsidkare. En annan viktig fråga som Konsumentverket tagit upp i sitt remissyttrande är rollen som kommunernas budget- och skuldrådgivare har. Jag håller med om att det behöver tydlig-göras i vilken omfattning kommunerna ska bedriva denna verksamhet för att kunna möta de behov som finns i samhället. Är kommunen enligt lag tvungen att bedriva verksamheten i viss omfattning tror jag också att det blir lättare för kommunerna att beviljas medel för resurser till detta. Kommuner som tillhandahåller budget- och skuldrådgivning i mycket begränsad omfattning kan annars anse att de följer lagen trots att de har mycket långa väntetider för ett första besök. Jag tycker även att det är betydelsefullt att ange vad detta arbete ska innebära. Detta hänger även samman med i vilken omfattning kommunen ska tillhandahålla rådgivning. Är exempelvis kommunen tvungen att tillhanda förebyggande arbete i en viss omfattning, är det av betydelse för kommunerna att detta klargörs.

30

Källförteckning Offentligt tryck LU 1987/88:12. Lagutskottets betänkande om gäldsanering m.m. Prop 1993/94:123. Skuldsaneringslag Prop 2005/06:124. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande SOU 2008:82. Vägen tillbaka för överskuldsatta Konsumentverkets remissyttrande 2008/1092 Kronofogdens remissyttrande 801-27760-08/112 Svenskt näringslivs remissyttrande 261/2008 Kronofogdens rapport 2008:1, Alla vill göra rätt för sig Rättsfall NJA 1996 s 548 NJA 1997 s 717 NJA 2001 s 601 NJA 2003 not C 6 NJA 2005 s 303 RH 1996:46 Litteratur Hellners, Trygve & Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen en kommentar, 2 u, Norstedts, Stockholm, 2000, ISBN 91-39-00400-7 Mellqvist, Mikael, Obeståndsrätten en introduktion, 4 u, Norstedts, Stockholm, 2007, ISBN 978-91-39-20460-2 Mellqvist, Mikael, Handbok till skuldsaneringslagen, Norstedts, Stockholm, 2007, ISBN 978-91-39-01226-9 Sandvall, Lisbeth, Från skuldsatt till skuldfri, IVOSA, Växjö, 2008, (Rapportserie i socialt arbete. Nr 5, 2008) ISSN 1652-8573 Tidskrifter Mellqvist, Mikael, Rubbad balans - skuldsanering i nytt ljus, JT 2005-06 s. 134 Persson, Annina H, Allmänna villkor för skuldsanering uppfyllda?, JT 2003-04 s. 125

31