Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
1
Uppföljning 2018 av målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet
VGR Analys 2019:6 Koncernkontoret
2019-03-04
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................................................... 3
Inledning .................................................................................... 5
Sammanställning av måluppfyllelsen ....................................... 7
Övergripande målet ................................................................... 8
Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra
Götaland .................................................................................. 17
Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik ......................................... 22
Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas ................................. 28
Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken ...... 32
Källförteckning ........................................................................ 34
Uppföljningen tas fram av koncernavdelning data och analys för avdelning kollektivtrafik och infrastruktur som arbetar med den långsiktiga och strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kontaktpersoner: Maria Larsson och Cecilia Olbin Gard Rapporten återfinns på www.vgregion.se/analysportalen 2019-03-04
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
3
Sammanfattning
Målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet 2017 – 2020 för kollektivtrafiken i
Västra Götaland följs upp varje år med ett stort antal indikatorer. Kollektivtrafiken har
generellt utvecklats positivt under 2018 i förhållande till målen, särskilt när det gäller
resandet.
Det övergripande målet i programmet är att andelen hållbara resor ökar i hela Västra
Götaland och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig
region. Målet har utvecklats positivt under en längre tid genom att både resandet med
kollektivtrafiken ökar och kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen.
Måltalen till 2020 är redan uppnådda. Resandet har ökat mest i stadstrafik och i de
prioriterade stråken, helt i enlighet med trafikförsörjningsprogrammets inriktning.
Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar.
Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra motordrivna fordon har ökat
under en längre tid även om den var oförändrad under 2018. Totalt antal bilar ökar men
den sträcka varje bil körs minskar. Per 1 000 invånare sjunker antalet bilar. Andelen
cykel ökar något men samåkningen är oförändrad. Sammantaget utvecklas samtliga
indikatorer i en positiv riktning för det övergripande målet.
Delmål 1 är att invånarna ska ha en ökad tillgänglighet med kollektivtrafik i hela Västra
Götaland. Tillgängligheten i form av max 60 minuter till pendlingsnaven har ökat något
sedan 2014. Målet handlar om utbud både i form av fordonskilometer som har ökat men
också om att restidskvoten gentemot bilen i stråken är attraktiv för kollektivtrafiken på
lite längre avstånd. Vissa tåg har för hög restidskvot, framförallt på Bohusbanan och
Kust- till kustbanan mellan Göteborg och Borås. Busslinjer med busskörfält har
generellt bättre restidskvot.
För boende utanför tätorter har genomförandet av landsbygdsutredningen gjort att det
numera finns minst fem resmöjligheter vardagar med närtrafiken. Resandet med
närtrafiken har ökat med 80 procent sedan 2013. I tätorterna finns det tidtabellslagda
turer med generellt större utbud ju större tätorten är. Fler invånare tycker också att de
har avgångstider som passar deras resbehov.
I delmål 2 ligger fokus på att invånarna ska uppleva kollektivtrafiken som attraktiv.
Målet mäts främst genom hur nöjda resenärerna är men också genom hur enkelt
invånarna upplever det är att resa med Västtrafik. Sammantaget har målet utvecklats
positivt sedan 2014. Nöjdheten är hög när man frågar personer ombord men betydligt
lägre när allmänheten svarar generellt om hur nöjda de är med Västtrafik. Det tyder på
att personer som reser ofta och har en erfarenhetsbaserad upplevelse är mer positiva än
de som inte reser eller reser sällan med kollektivtrafiken
Nöjdheten ligger kvar på fortsatt stabil nivå trots att punktligheten har försämrats,
framförallt för spårvagn men också för tåg och buss. Fartygen däremot har blivit mer
punktliga. Under 2018 har andelen invånare som upplever att det är enkelt att resa med
Västtrafik ökat från 59 till 61 procent. Det hänger troligen ihop med att biljett-
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
4
försäljningen med appen ToGo har ökat kraftigt de senaste åren. På två år har andelen
som upplever att det är enkelt att köpa biljett ökat från drygt hälften till 75 procent av
resenärerna.
Delmål 3 handlar om att alla resenärsgrupper ska beaktas i kollektivtrafiken, utifrån de
sju diskrimineringsgrunderna. Kollektivtrafiken har under många år successivt
anpassats för personer med funktionsnedsättning. Fysiska anpassningar av fordonen är
genomförda, med undantag för de äldsta spårvagnarna. Ett mindre antal hållplatser
anpassas varje år, och takten måste öka om målet ska nås. När hållplatser anpassas krävs
samverkan med kommunerna och Trafikverket som väghållare. Alla parter måste
prioritera en anpassning för att nå målet om 800 anpassade hållplatser.
Tryggheten med att resa med Västtrafik ökar något och andelen kvinnor som är trygga
har ökat stort för 2018. Trots det är tryggheten låg jämfört med andra län. Enligt
Brottsförebyggandet rådet statistik för hela Sverige väljer en av tre kvinnor andra sätt
att röra sig på grund av trygghet. Kollektivtrafiken är ett viktigt alternativ som ska vara
tryggt för alla. Generellt är de som reser sällan eller aldrig mer otrygga med
kollektivtrafiken och också mer skeptiska till åtgärder som till exempel kamera-
bevakning.
Delmål 4 innebär att koldioxidutsläppen per personkilometer ska minska. 2018 års
resultat landade på samma som för 2017. För att nå målet behöver utsläppen minska och
då handlar det i första hand om vilket biobaserad bränsle som används. Idag drivs redan
kollektivtrafiken till 97 procent med förnybara drivmedel. Delar av fartygstrafiken och
Kinnekulletåget använder fortfarande fossil diesel, dock blandad med biodiesel.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
5
Inledning
Trafikförsörjningsprogrammet styr utvecklingen Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet enligt kollektivtrafik-
lagen från 2012. I lagen står att myndigheten regelbundet ska fastställa mål för kollektiv-
trafiken i ett regionalt trafikförsörjningsprogram och i Västra Götaland fastställs ett nytt
program var fjärde år av regionfullmäktige.
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett övergripande styrdokument med en
tydlig strategisk inriktning för den regionala kollektivtrafikens utveckling. Kollektiv-
trafiken i både tätare och glesa områden är ett viktigt verktyg för regional utveckling
och visionen om det goda livet.
Nuvarande program gäller från 2017 till 2020 med långsiktig utblick till 2035. Det
övergripande målet i programmet är att andelen hållbara resor ska öka i hela Västra
Götaland och att kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrens-
kraftig region. I det hållbara resandet ingår förutom kollektivtrafik, också gång och
cykel. I figur 1 redovisas trafikförsörjningsprogrammets mål med beslutade strategier.
Sedan programmet antogs har några av strategierna reviderats och några har tillkommit.
Funktionshinderstrategin har ersatts av strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor och
kopplat till målet om ökad tillgänglighet finns strategier för stadstrafiken i flera av de
regionala pendlingsnaven.
Figur 1 Mål och indikatorer för kollektivtrafiken som beslutats av Västra Götalandsregionen
I programmet är ett antal stråk prioriterade som knyter ihop Västra Götaland inklusive
målorterna i angränsande län. Samtliga kommunhuvudorter ingår i nätet tillsammans
med de fem stora pendlingsnaven. Kollektivtrafiken koncentreras i stråken för att bli
mer konkurrenskraft gentemot bilen på längre avstånd. Samtidigt finns det en grund-
läggande geografisk tillgänglighet med kollektivtrafik enligt landsbygdsutredningen.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
6
Förutom målen finns ett antal prioriterade utvecklingsområden, där kommunerna spelar
en viktig roll. Områdena är samhällsplanering, samordning med skolresor, hållbart
resande, pris- och betalsystem, principer för kollektivtrafiken i pendlingsnaven samt ett
strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
Trafikförsörjningsprogrammet följs upp Västra Götalandsregionen genomför varje år en övergripande uppföljning av hur den
regionala kollektivtrafiken utvecklas i förhållande till målen i trafikförsörjnings-
programmet. Den är ett av flera underlag som ligger till grund för nämndens uppdrag
till Västtrafik och ingår i den årliga remissen till kommunerna.
Uppföljningen avser enbart de mål och indikatorer som finns i programmet och
redovisas med måluppfyllelse gentemot angivna måltal. Ett antal indikatorer utan måltal
finns med för att bättre kunna analysera och bedöma utvecklingen av målen.
I nästa avsnitt finns en sammanställning av de mål och indikatorer med måltal som ingår
i uppföljningen. Därefter redovisas det övergripande målet och de fyra delmålen i varsitt
avsnitt. Varje avsnitt inleds med en kort beskrivning av målet samt vilka måltal och
indikatorer som följs upp till respektive mål, följt av en genomgång av utvecklingen
sedan 2014. I vissa fall diskuteras möjliga orsaker till utvecklingen och exempel på
åtgärder för att nå ökad måluppfyllelse.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
7
Sammanställning av måluppfyllelsen
Mål Bedömd måluppfyllelse
till 2020
Måltal 2020 2014 Utveckling 2014 - 2018
2018 Utveckling senaste året
2018
Övergripande mål: Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas för en attraktiv och konkurrenskraftig region.
Kollektivtrafiken står för minst 30 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland.
28 % 33 %
Antalet resor i kollektivtrafiken är minst 320 miljoner resor per år.
278 milj 339 milj
Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland
Andel invånare med <60 min till ett pendlingsnav, med kollektivtrafik, ökar.
84,9 % 85,5 % Ingen uppgift
Andel invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen är 100 %
63 % 100 %
Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik
Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik är minst 60 %
53 %
61 %
Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord uppgår till minst 93 %
93 % 94 %
Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik är minst 60 %
54 %
57 %
Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas
Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik är minst 72 %
67 %
66 %
Andel fordon anpassade för
personer med funktionsnedsättning är 100 %
97 %
97 %
Prioriterade hållplatser och terminaler helt anpassade för personer med funktionsnedsättning är >800
ca 350 st
ca 400
Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken
Minskning CO2-utsläpp per personkilometer jämfört med år 2006 är minst 80 %
50 %
72 %
målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
8
Övergripande målet Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland och kollektivtrafikresandet fördubblas för en attraktiv och konkurrenskraftig region
Det övergripande målet handlar om kollektivtrafikens betydelse för regional utveckling
och tillväxt. Målet förutsätter en god infrastrukturplanering ihop med bebyggelse-
planering men också policys och åtgärder för att stödja utvecklingen av ett hållbart
resande. Dessutom behövs innovation och test av nya lösningar, som till exempel
kombinerad mobilitet. För att öka andelen hållbara resor behöver kollektivtrafikresorna
öka men också gång- och cykelresorna. Ett antal nyckeltal följs för att få en helhetsbild
av det hållbara resandets utveckling i förhållande till biltrafiken.
Fördubblingsmålet innebär att antalet resor med kollektivtrafiken ska fördubblas från
2006 till 2025. Förutom antalet resor, är också resornas längd betydelsefulla, därför följs
indikatorn om personkilometer upp. För att nå fördubblingsmålet behövs en generell
resandeökning, framförallt i de regionala pendlingsnaven och i de prioriterade stråken.
I glesare områden behöver nya lösningar testas och utvecklas för att öka resandet.
Övergripnade målet Måltal 2020
Indikatorer Utveckling 2014 - 2018
Utveckling under 2018
Kollektivtrafiken står för minst 30 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland
Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel
Antal resor i kollektivtrafiken är minst 320 miljoner resor per år
Ö2. Antal resor i kollektivtrafiken
Nyckeltal Förändring 2014 - 2018
Förändring under 2018
Ö3. Antal resor per kategori *)
a) Stadstrafik (pendlingsnav)
b) Tätortstrafik
c) Stråk (tåg, expressbuss, cityexpress)
d) Landsbygd/övrigt
Ö4. a) Bruttokostnad per resa
b) Nettokostnad per resa
Ö5. Antal personkilometer
Ö6. Bilinnehav per 1 000 invånare
Ö7. Körsträcka personbilar
Ö8. Andel cykelresor
Ö9. Andel bilpassagerare
*) Avser utveckling från år 2015. Målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
9
Ö1: Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Målet är att kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel ska vara 30 procent år 2020.
På sikt ska minst var tredje resa i Västra Götaland ske med kollektivtrafiken.
Marknadsandelens utveckling styrs av hur attraktiv kollektivtrafiken upplevs som
alternativ till bilen för den resa som ska genomföras. Utvecklingen kan drivas på genom
långsiktiga satsningar på kollektivtrafik och dess infrastruktur i kombination med
styrmedel som trängselskatt och parkeringspolicys. Antalet resor med kollektivtrafiken
ökar varje år men samtidigt ökar också bilinnehavet. Däremot har genomsnittlig kör-
sträcka per bil gått ner något senaste året.
Marknadsandelen mäts genom resvaneundersökningen i kollektivtrafikbarometern där
personer får uppge färdsätt för de resor som de har gjort under en dag. Sedan beräknas
marknadsandelen genom att dividera antal kollektivtrafikresor i förhållande till alla
resor med motorfordon inklusive kollektivtrafik. Resor med gång och cykel ingår inte.
Kollektivtrafikens marknadsandel har en ökande trend över tid, även om andelen var
oförändrad under 2018. Den stora ökningen under 2017 beror till stor del på förändrad
mätmetod och leverantör av kollektivtrafikbarometern, bland annat är enkäten numera
webbaserad istället för telefonbaserad. Det gör att utfallet ligger på en högre nivå än när
måltalet sattes.
Figur 2 Utveckling av kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
Marknadsandelen i Göteborgs stadstrafikområde ligger på 55 procent, medan marknads-
andelen i kranskommunerna till Göteborg är väsentligt lägre, drygt 20 procent.
Marknadsandelen totalt för Göteborgsregionen är 45 procent. I Fyrbodal är marknads-
andelen 17 procent, i Sjuhärad ligger den på 16 procent och i Skaraborg på 14 procent.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
10
I Västra Götaland har kvinnor en högre marknadsandel med kollektivtrafik än män.
Jämfört med riket har Västra Götaland en något högre marknadsandel för båda könen.
Figur 3 Marknadsandelen i procent för kollektivtrafik för män respektive kvinnor år 2018. Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
Det övergripande målet handlar om det hållbara resandets marknadsandel där även gång
och cykel ingår. Det statistiska underlaget är något lågt i kollektivtrafikbarometern för
att fånga gång och cykel på ett tillräckligt bra sätt. Nivån ligger på det hållbara resandets
marknadsandel är 39 procent för 2018, oförändrad jämfört med 2017.
Utifrån de nationella resvaneundersökningarna från Trafikanalys, med sammanslagen
statistik för åren 2011 till 2016, har vi tagit fram marknadsandelen för det hållbara
resandet i pendlingsnaven. Resultat visar att GMP (Göteborg, Mölndal, Partille) har den
högsta marknadsandelen i Västra Götaland på 61 procent. I Trollhättan och Vänersborg
tillsammans är andelen 41 procent. Marknadsandelen i Skövde är 39 procent och i Borås
är den 38 procent. Uddevalla är det pendlingsnav som har den lägsta marknadsandelen
för det hållbara resandet på 35 procent. I dagsläget planerar inte Trafikanalys fler
resvaneundersökningar.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
11
Ö2: Antal resor i kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken har ökat med 61 procent sedan 2006. Under samma
period har befolkningen ökat med drygt 10 procent. Under 2018 ökade resandet med 5
procent. Västtrafik bedömer att ungefär en femtedel av årets ökning har skett tidigare,
men att det är först nu med det automatiska kundräkningssystemet (KRS) som dessa
resenärer har registrerats. Det vill säga en reell ökning på 4 procent. Resandet ökar på
alla trafikslag utom tåg. Fördubblingsmålet till 2025 är 380 miljoner resor, och
resandeökningen senaste åren ligger i fas med att målet ska vara möjligt att nå.
Figur 4 Resandeutvecklingen med Västtrafik mellan år 2006-2018 samt måltal 2020 och mål 2025 (miljoner resor/år) Källa: Västtrafik
201
278
339320
380
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Milj
on
er r
eso
r
Antal resor Måltal 2025
Hur mäter Västtrafik resandet?
Antalet resor mäts i form av delresor, dvs en resa som har ett byte räknas som två resor i statistiken.
Idag finns det två huvudsakliga källor till resandestatistiken.
Bland annat i tåg- och stadstrafiken använder Västtrafik KRS (automatiskt kundräkningssystem).
Detta innebär att det sitter mätare i fordonen som räknar hur många som går av och på. Systemet har
successivt införts och nu finns det KRS i stora delar av trafiken. 87 procent av resorna har tagits fram
med hjälp av KRS.
I trafik där KRS inte används, räknas resandet fram genom att mäta stämplingar av biljetter. En
stämpling är när ett Västtrafikkort hålls upp mot en biljettmaskin ombord. Detta sätt används främst
i lokal- och regiontrafik där samtliga resenärer ska stämpla sina biljetter. Biljetter i appen ToGo kan
idag inte stämplas i systemet. För dessa resor finns en framtagen modell som beräknar antalet resor
på den typen av biljetter där inte KRS används.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
12
Ö3: Antal resor per kategori I de regionala pendlingsnaven gjordes 258 miljoner resor 2018 vilket är 76 procent av
det totala resandet. Resandet i stadstrafiken ökade med 15 miljoner resor, motsvarande
6 procent. Resandet i tätortstrafiken har ökat med cirka 5 procent under 2018.
Stenungsund är den tätort som hade den största faktiska resandeökningen, med 60 000
fler resor. Även i Lerums tätort har resandet ökat.
I stråken gjordes 55 miljoner resor 2018. Dessa är vanligen längre resor än genomsnittet.
Generellt i stråken har resandet ökat med 2 procent 2018 jämfört med 8 procent under
2017. Störst resandeökningen var i stråket Borås-Ulricehamn-Jönköping med 10
procent och i stråket mellan Borås och Tranemo som ökade med 8 procent. I pendel-
stråken till och från Göteborg med expressbussarna ökade resandet som helhet med 4
procent. Resandet med Tjörnexpressen och Stenungsundsexpressen har också ökat
något. Expressbussarna i Bohuslän och Dalsland ökade med 4 respektive 3 procent.
Gränspendeln till Norge har ett oförändrat resande. Resorna i stråket Skövde-Lidköping-
Trollhättan ökade med 5 procent. I övriga stråk både i Skaraborg och Sjuhärad var
resandet oförändrat eller marginellt lägre 2018 jämfört med 2017.
För tågtrafiken generellt är antalet resor oförändrade under 2018. Resandet på
pendeltågen ökade mellan Göteborg och Ale med 4 procent och mellan Göteborg och
Kungsbacka med 3 procent. Däremot har resandet minskat med 1 procent på Alingsås-
pendeln. Trafikverket har genomfört stora banarbeten som har påverkat resandet
negativt främst på Västra Stambanan men också på Bohusbanan. På dessa banor har
resandet minskat med 5 procent på Västra stambanan och med 7 procent på Bohusbanan.
Även på Älvsborgsbanan och Viskadalsbanan har resandet minskat med 7 procent under
2018. Resandet på Kinnekullebanan minskade med 9 procent men på övriga banor har
resandet varit oförändrat eller marginellt ökat.
I den regionala trafiken utanför stråken gjordes 19 miljoner resor, landsbygd i tabell 1,
det vill säga i princip oförändrad jämfört med föregående år. Resandet med närtrafik
fortsätter dock att öka.
Tabell 1 Antal miljoner resor per kategori
Resor (miljoner) 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Stadstrafik 212 228 243 258
Tätortstrafik 3 3 3 4
Stråk 46 49 54 55
Landsbygd 17 19 19 19
Specialtrafik 3 3 3 3
Summa 282 303 322 339
Källa: Västtrafik
Resandet i stadstrafiken, framförallt i Göteborg, har ökat med 17 miljoner resor under
2018, motsvarande fem procent. Resandet med spårvagnstrafiken i Göteborgs
stadstrafik har också ökat, med 4 procent, vilket till viss del beror på bättre tillgång på
spårvagnar. Resandet i stadstrafiken i Borås, Trollhättan/ Vänersborg och Uddevalla har
ökat med 15, 37 respektive 22 procent. Att resandeökningen i dessa områden är så högt
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
13
beror på att vi här införde automatiskt kundräkningssystem under 2018. Även i Skövde
ökade resandet relativt kraftigt, med 10 procent. Införandet av gratis sommarlovskort
har förmodligen påverkat resandet till viss del.
Jämfört med några andra svenska städer, i motsvarande storlek som pendlingsnaven, har
till exempel Borås ett högt resandet i jämförelse med Gävle och Eskilstuna. Uddevalla
och Skövde ligger i nivå med Falun och högre än Nyköping. Trollhättan/ Vänersborg
har ett något lägre resandet jämfört med Eskilstuna och Gävle.
Tabell 2 Antal miljoner resor i stadstrafik 2018 samt befolkning i tätorterna
Stadstrafik 2016 2017 2018 Befolkning Jämförelser 2018 Befolkning
Göteborg/ Mölndal/ Partille 210 225 236 590 600 Malmö 43,9 312 000
Borås 8,6 8,7 10 73 100 Gävle 6,9 76 000
Trollhättan/ Vänersborg 4,9 5,0 6,8 73 200 Eskilstuna 6,5 69 000
Uddevalla 2,3 2,3 2,9 35 800 Nyköping 1,2 32 800
Skövde 2,4 2,4 2,7 37 600 Falun 2,4 38 000
Källa: Västtrafik, Svensk kollektivtrafik och SCB
Ö4: Bruttokostnad och nettokostnad per resa
Bruttokostnad per resa avser Västtrafiks totala kostnader fördelat på antalet resor som
genomförs i kollektivtrafiken i Västra Götaland. Nettokostnad per resa avser Västtrafiks
totala kostnad minskat med biljettintäkter, statsbidrag och övriga intäkter fördelat på
antalet resor.
Västtrafiks kostnad per resa har varierat måttligt i löpande prisnivå under åren 2014 -
2018. Samtidigt har kostnaden totalt sett för kollektivtrafiken har ökat. Utvecklingen av
kostnad per resa påverkas i hög grad av hur mycket resandet ökar i förhållande till
kostnadsutvecklingen, men också till viss del av fördelningen mellan långa och korta
resor respektive med vilket trafikslag som resan genomförs.
Tabell 3 Brutto- och nettokostnad per resa (kr)
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Bruttokostnad per resa 27 29 28 28 27
Nettokostnad per resa 13 14 14 14 13
Källa: Västtrafik
Ö5: Antal personkilometer med kollektivtrafiken I analysen av hur resandet utvecklas handlar det inte bara om antalet resor utan också
om hur långa resorna är. Personkilometer är ett viktigt komplement till att mäta antalet
resor eftersom det är stor skillnad mellan en kort stadstrafikresa och en längre
pendlingsresa med kollektivtrafiken. Antal personkilometer beräknas genom att
multiplicera antalet resor med uppskattad medelreslängd per restyp.
Antal personkilometer i kollektivtrafiken har under 2018 ökat med 3 procent. Att
ökningen är större än för resandet beror på att snittreslängden har ökat, det vill säga att
det görs ett större antal längre resor än tidigare. Resandet i stråk till exempel som består
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
14
av i genomsnitt längre resor har under 2018 ökat med knappt 2 procent. Stadstrafiken
med kortare resor än genomsnittet har ökat med 6 procent. Även inom respektive
kategori har den genomsnittliga reslängden ökat. Resultatet har påverkat till en del av
övergången till KRS som har påvisat resor som tidigare har skett utan att ha registrerats.
Figur 5 Antal miljoner personkilometer med kollektivtrafiken. Källa: Västtrafik
Ö6: Bilinnehav Bilinnehav är en viktig faktor för om människor väljer att resa med kollektivtrafiken
och därmed utvecklingen av kollektivtrafikens marknadsandel. Bilinnehav är dock inte
samma sak som tillgång till bil. I slutet av 2018 var antalet personbilar 787 700 i Västra
Götaland, vilket är 3 500 fler än 2017. Eftersom befolkningen har ökat i högre takt 2018
så har bilinnehavet per 1 000 invånare sjunkit för första gången sedan 2013. I Västra
Götaland finns det 461 bilar per 1 000 invånare och snittet för riket är 477. Privat-
personer står som ägare till 82 procent av bilarna. Fördelat på kön äger kvinnor 36
procent av bilarna och män 64 procent.
Tabell 4 Bilinnehav i Västra Götaland
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Bilinnehav per 1000 invånare 452 456 459 463 465 461 Källa: Trafikanalys
Bilinnehavet per 1 000 invånare är lägst i Göteborg och Partille på 332 respektive 416
bilar medan Essunga och Orust har högst med 631 respektive 628 bilar per 1000
invånare. Generellt är bilinnehavet högre i glesare områden och lägre i tätare, vilket inte
är så förvånande. Gleshet och täthet styr också till stor del vilket utbud av kollektivtrafik
som erbjuds. Bilinnehavet påverkas också av möjligheten till parkering vilket oftare är
mindre tillgängligt och dyrare i tätare områden. Exempelvis är antalet bilar per 1 000
invånare lägst i Göteborg, med kranskommuner samt i Trollhättan och Borås.
Kommuner med högt antal bilar per invånare är Essunga, Munkedal, Orust, Dals-Ed,
Tanum, Götene och Vara. I Stockholms stad är bilinnehavet högre än i Göteborg och
ligger på 370 bilar men för hela länet har Stockholm 398 bilar per 1 000 invånare, vilket
är lägsta nivån av länen. Gotland ligger högst på 610 bilar. I Skåne är bilinnehavet 474
och i Malmö 352. Av våra grannlän ligger Örebro lägst med 498 och Värmland högst
med 554 bilar per 1 000 invånare.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
15
Ö7: Körsträcka med personbil Körsträckan med bil är ett nyckeltal som hänger ihop med det hållbara resandets
marknadsandel. Under 2017 kördes i genomsnitt en personbil som ägs av en invånare i
Västra Götaland 12 250 kilometer. Senaste siffran visar på en nedgång i antal kilometer
både i Västra Götaland och i hela riket. Även om bilinnehavet har ökat med 1,5 procent
så gör den lägre körsträckan att totalt antal körda kilometer inte ökade med mer än 0,3
procent från 2016 till 2017.
I Stockholms län körs bilarna längst, 12 650 km i genomsnitt per år. Kortast körs bilarna
på Gotland, i genomsnitt 10 005 km, följt av norrlandslänen. Efter Stockholm är det i
Uppsala och Jönköping som bilarna har längst körsträcka med 12 440 km. Därefter
kommer Kronoberg med 12 260 och Västra Götaland med 12 250 kilometer. Riket i
genomsnitt ligger 12 110 kilometer.
Tabell 5 Genomsnittlig körsträcka i kilometer för personbilar registrerade i Västra Götaland.
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Körsträcka i kilometer 12 420 12 390 12 390 12 400 12 250
Källa: Trafikanalys 2018
Ö8: Andel cykelresor Andelen cykelresor är en viktig del i det hållbara resandet, och i takt med att elcykeln
blivit vanligare ökar möjligheten till cykelresor på längre avstånd. Många resor med bil
är kortare än fem kilometer, och för dessa resor finns en potential att flytta över en del
till cykel och gång. Andel cykelresor mäts enklast med en resvaneundersökning.
För att kunna följa utvecklingen varje år är kollektivtrafikbarometern en bra källa.
Tyvärr är urvalet lågt när det gäller cykelresor, det är därför viktigt att tolka andelen
som en trend snarare än en exakt siffra. Andelen minskade 2017 men ökade under 2018
till 7 procent.
Figur 6 Andel cykelresor av totalt antal genomförda resor Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
Trafikanalys har genomfört ett antal resvaneundersökningar de senaste åren men har
inga ytterligare planerade. Senaste nationella resvaneundersökningen ger en andel för
cykel och gång tillsammans på 27 procent i Västra Götaland. För riket som helhet ligger
nivån på 28 procent. Senaste femårsperioden har andelen sjunkit för gång och cykel med
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
16
ett par procentenheter för riket. Andelen som reser kollektivt har ökat något medan
andelen som reser med bil är på ungefär samma nivå som för fem år sedan.
Hållbart resande väst genomförde under 2018 en studie för att undersöka potentialen för
ökad cykel, elcykel och gång för invånarna i Västra Götaland att nå sin arbetsplats eller
skola till fots eller med cykel/ elcykel inom givna tidsintervall. Resultatet visar att det
finns stor potential för mer hållbara resor. I genomsnitt kan 37 procent av alla invånare
i Västra Götaland nå sin arbetsplats inom 30 minuters cykling. I flera kommuner är
potentialen ännu större. Resultatet finns presenterat kommunvis i en interaktiv rapport,
samt i en webbkarta. I webbkartan visas potentiella belastningsstråk på vägnätet om alla
som kan cykla till arbetsplats eller skola på 30 minuter gör det.
Mer info på www.vgregion.se/potentialstudie.
Ö9: Andel bilpassagerare Samåkning är ett mer hållbart sätt att resa än att åka ensam i en bil. Andelen som reser
som bilpassagerare är de senaste två åren på en högre nivå jämfört med tidigare.
Metodförändringen i kollektivtrafikbarometern som beskrivs under Ö1 kan ha påverkat
ökningen. Jämfört med 2017 har andelen minskat marginellt för 2018.
Figur 7 Andel bilpassagerare av totalt antal genomförda resor Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
17
Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland
Tillgänglighet för invånarna handlar om hur kollektivtrafiken bidrar till att orter och
landsbygder knyts samman, och om hur invånare kan nå målpunkter. Kollektivtrafikens
utbud anpassas generellt utifrån platsspecifika förutsättningar, samhällsnytta och
resurseffektivitet. Målbild tåg 2035, landsbygdsutredningen och målbilder för regionens
pendlingsnav är strategier som ligger till grund för utvecklingen av trafiken.
Målet mäts med två indikatorer och fyra nyckeltal som sammantaget ska ge en bild av
tillgängligheten utifrån restid och utbud med kollektivtrafiken. Kostnaden finns också
med eftersom den är avgörande för hur det totala utbudet ser ut.
Måltal 2020 Indikatorer Utveckling
2014 - 2018 Utveckling
under 2018
Andel invånare med <60 min till ett pendlingsnav med kollektivtrafik, ökar (från 84,9 % år 2014)
1.1 Andel invånare med mindre än 60 min till ett pendlingsnav med kollektivtrafik
Ingen uppgift
Andel invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen är 100 %
1.2. Andel invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen
Nyckeltal Förändring
2014 - 2018 Förändring under 2018
1.3 Antal fordonskilometer med Västtrafik
1.4 Andel invånare som har avgångstider som passar deras resbehov
1.5 Restidskvot för tåg respektive buss i prioriterade stråk
*
1.6 Bruttokostnad och nettokostnad per fordonskilometer
*på grund av nya kriterier i uttag av restider i Google maps är det inte möjlighet att jämföra tillbaka i tiden Målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018
1.1 Andel invånare med mindre än 60 min till ett pendlingsnav med kollektivtrafik Inom ramen för projektet Accessibility planning lab pågår ett utvecklingsarbete av
tillgänglighetsanalys och nya metoder för att visa geografisk tillgänglighet främst med
kollektivtrafik men också med bil. Kartan på nästa sida är framtagen utifrån 2018 års
tidtabell1 och visar restider från alla kvadratkilometer rutor i Västra Götaland till
närmaste pendlingsnav, vilka är Göteborg, Borås, Skövde, Trollhättan, Vänersborg eller
Uddevalla.
1 Tidtabellutdrag är från Samtrafiken och avser tredje måndagen i september 2018 med ankomst mellan
kl 7.00 och 8.30. Statstiken på invånarna är från 171231. Analysen är gjord i Open Trip Planner
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
18
Resultat visar att 2018 hade 85,5 procent av invånarna i Västra Götaland mindre än 60
minuter med kollektivtrafik till minst en av dessa sex orter. Det är något fler än 2014 då
det var 84,9 procent. God tillgänglighet med restider under 60 minuter breder ut sig som
en spretig hand längs vägar och järnvägar runt om pendlingsnaven. Generellt är det längs
de prioriterade stråken i trafikförsörjningsprogrammet som restiderna ligger under 60
minuter. Det är främst i områden nära länsgränserna, längs Vänern och kusten samt
gränsen till Norge som restiderna överstiger två timmar, med undantag för gränsen med
Halland. En stor del av Dalsland har längre restid än en timme med kollektivtrafik.
Mellan Skövde och övriga noder finns ett bälte mellan Ulricehamn/ Falköping upp till
Lidköping/ Grästorp med längre restider. Några av dessa områden har närmare till större
orter utanför Västra Götaland men i den här kartan är det tillgängligheten till pendlings-
naven inom Västra Götaland som följs upp.
Figur 8 Restid till regionala huvudorter i Västra Götaland enligt 2018 års tidtabell. Källa: Tillgänglighetsanalys Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i samverkan med Zurich University of Applied sciences.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
19
1.2 Andel invånare med minst grundutbud Kollektivtrafiknämnden antog 2014 riktlinjer för vilken servicenivå som invånarna kan
förvänta sig med kollektivtrafiken på landsbygden (Landsbygdsutredning – kollektiv-
trafik i Västra Götaland). För boende utanför tätorter ska det finnas fem resmöjligheter
per vardag med närtrafik och för boende inom tätorterna finns det tidtabellslagda turer
med större utbud ju större tätorten är.
I december 2016 fanns grundutbudet i hela Västra Götaland. Kollektivtrafiken har ut-
ökats i de kommuner och orter där utbudet tidigare inte nådde upp till lägstanivån.
Eftersom orter växer och Västra Götaland utvecklas är detta en process som Västtrafik
arbetar med kontinuerligt.
Resultat av satsningen på närtrafiken är en resandeökning på närmare 80 procent sedan
2013. Utöver att arbeta med lägstanivån inom kollektivtrafiken på landsbygden finns
det tydliga ambitioner om att integrera den anropsstyrda trafiken allt mer med övrig
kollektivtrafik. Exempelvis genom högre grad av samordning av biljettsystem och att
trafiken syns i reseplaneraren.
Tabell 6 Andelen invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Antal invånare 63% i.u. 100% 100% 100%
Källa: Västtrafik, i.u. ingen uppgift
1.3 Antal fordonskilometer med Västtrafik Antal fordonskilometer visar hur långt varje kollektivtrafikfordon kör i trafiken. Till
exempel innebär två sammankopplade tågfordon två fordonskilometer per kilometer.
Mellan 2014 och 2018 har antalet fordonskilometer ökat med 8 miljoner. Fordons-
kilometer är ett sätt att visa det samlade utbudet av kollektivtrafik. De senaste åren sker
satsningar som i första hand innebär omfördelningar, det vill säga att mindre effektiv
trafik ersätts med mer effektiv trafik. Det innebär ett mer attraktivt utbud även om
antalet fordonskilometer i sig inte ökar.
Tabell 7 Antal fordonskilometer med Västtrafik
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Antal fordonskilometer (miljoner) 142 145 147 149 150
Källa: Västtrafik
1.4 Andel invånare som har avgångstider som passar deras resbehov En förutsättning för att kollektivtrafiken ska vara användbar är att avgångstiderna passar
invånarnas resbehov. I kollektivtrafikbarometern 2018 svarade 56 procent att det är så.
Ökningen från 2017 visar troligen på en ren förbättring, medan nivåskillnaden mellan
2016 och 2017 sannolikt till stor del är ett resultat av metodförändringen.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
20
Figur 9 Andel invånare som har avgångstider som passar deras resbehov. Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
1.5 Restidskvot för tåg respektive buss i prioriterade stråk En utmaning för kollektivtrafiken är att uppnå restider som konkurrerar med bilen. Med
tåg är målet en restidskvot på 0,8, det vill säga 20 procent kortare restid än med bil. För
buss däremot är målet en restidskvot på 1,3. Restidskvoterna följs upp i de prioriterade
kollektivtrafikstråken och i stora pendlingsrelationer. Uppföljningen sker i första hand
av restidskvoten för tåg och bil. Där det inte finns tågtrafik följs restidskvoten mellan
buss och bil. Uppgifterna för både bil och kollektivtrafik är hämtade från Google maps,
och trängsel är medräknad. Restiderna räknas mellan resecentrum eller tågstation i
respektive ort. Restidskvoten styrs till stor del av infrastrukturen för alla trafikslag men
för kollektivtrafik påverkas dessutom restiden av antalet stopp vid hållplatser. På
individnivå varierar restidskvoten stort beroende på hur lång tid man har till och från
kollektivtrafiken respektive bilen.
Den lägsta restidskvoten finns generellt mellan orter längs Västra stambanan, och nära
Göteborg. Tågen på Norge/vänernbanan har också attraktiva restidskvoter, både på
kortare och längre distanser. Högst restidskvot när det gäller tåg har Göteborg-
Strömstad, men även Vänersborg-Borås och Borås-Göteborg har höga kvoter. Sträckan
Borås-Göteborg har dock bra restidskvot för bussen. För buss generellt finns de lägsta
restidskvoterna framförallt i stråk med busskörfält. Flera bussrelationer i Skaraborg har
också bra restidskvoter. Jämfört med 2017 har restidskvoten förbättrats bland annat för
tåg mellan Göteborg och Uddevalla samt mellan Borås och Kinna med tåg och hela
vägen till Varberg. Samtidigt har några andra relationer fått en sämre restidskvot,
exempelvis Stenungsund-Skärhamn med buss.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
21
Figur 10 Restidskvoter för buss respektive tåg i förhållande till bil Källa: Google maps oktober 2018
1.6 Bruttokostnad och nettokostnad per fordonskilometer I hög grad påverkas den totala kostnadsutvecklingen per fordonskilometer av den
allmänna kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken. Men också av kostnader för ett
utökat trafikutbud. Generellt har utvecklingen av index kopplat till bränsle och personal
i trafikavtal haft en stor påverkan. Dessutom påverkar ökade krav på till exempel miljö
och kvalitet i nya trafikupphandlingar. Resandeutvecklingen och därmed incitamentens
storlek till trafikföretagen påverkar också kostnaderna samt den allmänna
kostnadsutvecklingen för Västtrafik i övrigt.
För perioden påverkades kostnadsutvecklingen också av kostnader för spårvagns- och
tågtrafiken, ökad förseningsersättningar till resenärer samt ökade underhållskostnader
för resecentra. Kostnaderna styrs också av trafikslagens andel av all kollektivtrafik,
exempelvis leder en ökad andel tåg till en ökad kostnad per kilometer, men också till
fler sittplatser per tur.
Tabell 8 Kostnad per fordonskilometer, brutto respektive netto (kr)
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Bruttokostnad per fordonskilometer 53 56 59 59 63
Nettokostnad per fordonskilometer 25 27 28 28 30
Källa: Västtrafik
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
22
Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik
Ambitionen är att människor ska välja kollektivtrafiken för att de vill, inte för att de
måste. Då är det viktigt att kollektivtrafiken upplevs som attraktiv. Attraktiviteten är en
samlad upplevelse som handlar om resenärernas preferenser och behov före, under och
efter resan. Målet nås genom att förbättra punktlighet, trygghet, enkelhet, bekvämlighet,
kvalitet och bemötande men också genom att utveckla tjänster kopplat till resan.
Attraktiviteten mäts genom hur enkelt invånarna anser att det är att resa med Västtrafik,
resenärernas nöjdhet, men också i hur punktlig kollektivtrafiken är.
Måltal 2020 Indikatorer Utveckling
2014 - 2018 Utveckling
under 2018
Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik är minst 60 %
2.1 Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik
Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord är minst 93 %
2.2 Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord
Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik är minst 60 %
2.3 Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik
Nyckeltal Förändring 2014 - 2018
Förändring under 2018
2.4 Andel turer som är punktliga per trafikslag
2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken som ett stort problem
Målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018
2.1 Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik Upplevelsen av enkelhet är en viktig parameter för att välja att resa med kollektivtra-
fiken. Delmålet till 2020 är att 60 procent ska anse att det är enkelt att åka med Västtrafik
och årets värde på 61 procent ligger något över målet. Troligen har den ökade
användningen av appen ToGo bidragit till förbättringen. Idag köper privatkunderna i
genomsnitt varannan biljett i ToGo.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
23
Figur 11 Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
En något högre andel kvinnor än män anser att det är enkelt att åka med Västtrafik.
Delmålet till 2020 är uppnått för både kvinnor och män under 2018.
Figur 12 Andel män respektive kvinnor som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
I kollektivtrafikbarometern ställs också frågan om resenären upplever det som enkelt att
köpa biljett. Resultatet för 2018 visar att andelen resenärer som upplever att det är enkelt
att köpa biljett har ökat från 53 procent 2016 till 75 procent 2018. Den höga ökningen
är sannolikt en följd av den ökade försäljningen av biljetter via appen ToGo.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
24
2.2 Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord Många trafikavtal har nöjdhetsincitament och därför mäts nöjdheten ombord. Under-
sökningarna visar på en mycket hög nöjdhet med den senaste resan under flera år. 2018
angav 94 procent att de var nöjda med den senaste resan. Samma fråga i kollektivtrafik-
barometern ger ett resultat på 79 procent, alltså differens på 15 procentenheter. I
ombordundersökningar blir andelen resenärer som reser ofta och regelbundet över-
representerade. Det kan vara en förklaring till att nöjdheten är så pass hög. En annan
förklaring är att respondenter tenderar att vara mer positiva när en undersökning genom-
förs i ett personligt möte under resan jämfört med en undersökning via telefon eller
webben vid en senare tidpunkt. En stor del av skillnaden är troligen ett resultat av de
olika metoderna.
Figur 13 Andelen nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord Källa: Västtrafik
2.3 Andel resenärer nöjda med Västtrafik Andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik generellt ligger på 57 procent, enligt
kollektivtrafikbarometern. Andelen missnöjda är 12 procent för 2018, en procentenhet
lägre än 2017. I begreppet nöjdhet ligger en blandning av varumärke, media och sociala
medier, egna upplevelser tillbaka i tiden och hur man tycker det fungerar idag. Den
generella nöjdheten är mer komplex och svårare att förbättra med enskilda åtgärder än
nöjdheten med den senaste resan, som handlar mer om kvaliteten på tjänsten.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
25
Figur 14 Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
Nöjdheten skiljer sig något mellan könen. Kvinnorna är mer nöjda med Västtrafik än
männen och männen är mer missnöjda med Västtrafik än kvinnorna. Andelen som
svarar varken eller är nästan lika. Jämfört med 2017 har kvinnorna blivit något mer
nöjda medan männen tvärtom har blivit något mer missnöjda.
Figur 15 Andel kvinnor och män som är nöjda med Västtrafik 2018 Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
2.4 Andel turer som är punktliga per trafikslag Punktlighet är en viktig parameter för hur nöjda resenärerna är med sin kollektiv-
trafikresa och med Västtrafik generellt. Arbetet med punktlighet är ständigt pågående
och det kräver ett samarbete mellan ansvariga för infrastrukturen, operatörerna och
Västtrafik.
Punktligheten har under 2018 generellt försämrats något, framförallt i spårvagns-
trafiken. Den har särskilt påverkats av ombyggnationer som görs i Göteborgsområdet
samtidigt som det har skett en ökning av resandet i spårvagnstrafiken. Framkomligheten
med Göteborgstrafiken under ombyggnationer är ett prioriterat arbete inom Västtrafik.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
26
För att öka prioritering av bussarnas framkomlighet i stadstrafiken krävs samverkan med
kommunerna. Generellt är punktligheten högre både för spårvagn och tåg än för buss i
stadstrafik.
Tabell 9 Punktlighet per trafikslag år 2014 - 2018
Andel turer som är punktliga
Trafikslag 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Buss stadstrafik* 79% 80% 79% 77% 76%
Fartyg** 85% 87% 89% 89% 90%
Spårvagn 79% 80% 81% 81% 77%
Pendeltåg 95% 91% 92% 93% 92%
Regiontåg 92% 90% 90% 93% 91%
* Gäller stadstrafik i Göteborg, Mölndal och Partille
** Fartygstrafiken gäller endast Styrsöbolaget
Källa: Västtrafik
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
27
2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör varje år en studie för Västra Götaland där
man bland annat frågar om invånarnas upplevelse av kollektivtrafiken. En av frågorna
som ställs är i vilken utsträckning man uppfattar förseningar i kollektivtrafiken som ett
problem i den kommun man bor.
I undersökningen för 2017 (senast publicerade) var förseningar i kollektivtrafiken inget
stort problem för 75 procent av respondenterna. Andelen respondenter som ansåg att
förseningar i kollektivtrafiken är ett stort problem låg på 25 procent, en marginell ökning
jämfört med 2016 då andelen låg på 24 procent.
Figur 16 Allmänhetens upplevelse av förseningar år 2014-2017 Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen 2017 (senast tillgängliga undersökningen)
SOM-institutet ställde också en fråga om man bedömer att man kommer i tid när man
använder kollektivtrafiken i Västra Götaland och där ansåg 52 procent av alla
respondenter att det är helt eller delvis riktigt, i det närmaste samma andel som
föregående år då 51 procent ansåg detta.
Om man endast tittar på hur kollektivtrafikresenärerna svarade så ansåg 70 procent att
det är helt eller delvis riktigt, en minskning med 3 procentenheter jämfört med
föregående år. Här finns alltså förbättringspotential, men liksom kollektivtrafik-
barometern visar undersökningen att de som nyttjar kollektivtrafiken och har en erfaren-
hetsbaserad upplevelse är mer positiva än de som inte reser med kollektivtrafiken.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
28
Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas
Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för jämlikhet och delaktighet i samhället, och
bidrar till social hållbarhet. Målet är att kollektivtrafiken utformas så att den inte upplevs
diskriminerande, utan stöder en inkluderande samhällsutveckling.
Måltal 2020 Indikatorer Utveckling
2014 - 2018 Utveckling
under 2018
Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik är minst 72 %.
3.1 Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik.
Andel fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning är 100 %.
3.2 Andel fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning.
Antal hållplatser och terminaler anpassade för personer med funktionsnedsättning är fler än 800.
3.3 Antal prioriterade hållplatser och terminaler anpassade för personer med funktionsnedsättning.
Nyckeltal Förändring 2014 - 2018
Förändring under 2018
3.4 Kvalitativ analys utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
3.1 Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik Kollektivtrafiken ska upplevas som trygg och säker för invånarna. Vi behöver ökad
kunskap om olika åtgärder som ger trygghet och troligen krävs flera i kombination med
varandra. Det kan handla om allt ifrån att resans alla moment fungerar som planerat till
att resenärerna får tydlig information vid förseningar och inställda turer. Andra aspekter
handlar om att resenärerna känner sig trygga med att gå till och från hållplatser.
Ljussättning är betydelsefullt för att öka tryggheten. Ombord på fordonen kan
medpassagerares beteende skapa oro hos resenärer och då kan kamerabevakning hjälpa
till att öka tryggheten.
I kollektivtrafikbarometern ställdes en extra fråga i september 2018 om kamera-
bevakning kopplat till upplevd trygghet. Då svarade 79 procent av allmänheten i Sverige
att kamerabevakning ombord ökar tryggheten och säkerheten för resenärerna. Andelen
ökar med åldern och för 65 år och äldre är andelen 86 procent medan andelen 15-19
åringar var 69 procent. Något fler kvinnor än män ansåg att kamerabevakning ökar
tryggheten och säkerheten. Resultat visar också att de invånare som känner sig otrygga
med kollektivtrafiken är något mer skeptiska till att kamerabevakning skulle öka
tryggheten än de som redan känner sig trygga under resan.
Figur 17 på nästa sida visar att 2018 har invånarnas trygghet med att resa med Västtrafik
ökat något och ligger nu på 66 procent.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
29
Figur 17 Andel invånare som känner sig trygga med att åka med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
I Västtrafiks undersökning om varumärket anger 77 procent 2018 att de alltid känner
sig trygga hos Västtrafik. Det är en tydlig ökning från 2017 då resultatet var 74 procent.
Undersökning baserades på cirka 4 000 svar.
Enligt kollektivtrafikbarometern är vaneresenärer mer trygga med Västtrafik än
invånarna i allmänhet. Männen har känt sig mer trygga än kvinnorna historiskt, men för
2018 är andelen kvinnor högre. Ökningen av upplevd trygghet bland kvinnor från 63 till
67 procent, är så pass hög att det bör ha skett en reell förändring. Ökningen går inte att
kopplat direkt till någon specifik åtgärd.
Äldre över 65 år känner sig betydligt mer trygga att resa med Västtrafik än andra
åldersgrupper, med en andel på 74 procent. Tryggast känner sig invånarna i Skaraborg
och i kranskommunerna till Göteborg, där är det 69 procent som upplever sig trygga
med Västtrafik. Lägst trygghet har Sjuhärad med 62 procent, en procentenhet lägre än
2017. I Göteborgs stadstrafikområde är nivån 66 procent, en klar ökning från 2017. I
Fyrbodal ligger tryggheten på 66 procent.
Tabell 10 Andel som instämmer i att de känner sig trygga med att resa med Västtrafik
Kategori 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Invånare 67% 68% 67% 64% 66%
Män 68% 71% 69% 65% 65%
Kvinnor 66% 66% 65% 63% 67%
Resenärer 72% 73% 73% 69% 71%
Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018
Jämfört med riket så känner sig västragötalänningarna mer otrygga i kollektivtrafiken.
Västra Götaland har tillsammans med Dalarna och Skåne de lägsta siffrorna runt 66 till
67 procent. Tryggast är invånarna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Värmland
med siffror mellan 76 och 82 procent.
I den nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet säger 31
procent av kvinnorna och 15 procent av männen att de väljer annan väg eller färdsätt på
grund av otrygghet. Fördelat på ålder så är otryggheten högst bland unga och
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
30
medelålders. I samma undersökning svarar 16 procent av kvinnorna och 9 procent av
männen att de har avstått från aktiviteter på grund av otrygghet. De som upplever sig
mest otrygga är kvinnor i åldrarna 20 till 54 år.
3.2 Andel fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning Totalt sett var 97 procent av alla fordon anpassade vid årsskiftet 2018/19. Den nivån har
varit konstant sedan 2014. Alla tåg, fartyg och bussar är anpassade för personer med
funktionsnedsättning. När det gäller de äldsta av Västtrafiks tåg så har dessa av-
markerats som anpassade i Västtrafiks reseplanerare eftersom standarden för plattforms-
höjden har sänkts med 20 cm. Rampen på dessa tåg får en för brant lutning vid vissa
stationer. Tågen i sig uppfyller dock fortfarande kriterierna för funktionshinder-
anpassning.
Spårvagnarna är till 70 procent fullt anpassade, eftersom de äldre modellerna av spår-
vagnar inte är fullt ut tillgänglighetsanpassade. De nya spårvagnarna som har upp-
handlats kommer successivt att ersätta de gamla vagnarna. De första beräknas finnas på
plats från våren 2019.
3.3 Antal prioriterade hållplatser och terminaler anpassade för personer med funktionsnedsättning Ansvaret för hållplatser är delat mellan Västtrafik och väghållarna (kommunerna på
kommunala vägar och Trafikverket på statliga vägar). För att nå målet behöver framför-
allt väghållarna genomföra åtgärder i en högre takt än i dag. De cirka 800 hållplatserna
med flest antal påstigande är prioriterade för anpassning för personer med funktions-
nedsättning. För att en hållplats ska räknas som fullt ut anpassad finns 8 kriterier som
ska vara uppfyllda. Dessa finns beskrivna i bilaga 2 i strategin för kollektivtrafik på
jämlika villkor.
Under 2017 gjordes en inventering för att effektivt kunna åtgärda de högst prioriterade
hållplatserna. Under 2018 genomförde Västtrafik en rad åtgärder utifrån deras ansvar
för hållplatserna.
Av de 800 prioriterade hållplatserna är 49 procent helt anpassade utifrån de 8 kriterierna,
att jämföra med 43 procent 2017. Enbart elva av dessa hållplatser saknar helt någon
form av anpassning. Flera kriterier är uppfyllda på de flesta av de 800 hållplatserna, till
exempel har 99 procent belysning, 96 procent har bänk/ sittplats och 95 procent har
väderskydd.
3.4 Kvalitativ analys utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Under 2018 har förslaget till strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor som togs fram
2017 varit ute på remiss. Strategin beslutades i kollektivtrafiknämnden i oktober 2018.
Strategin omfattar fem åtgärdsområden, där Västtrafik ansvarar för genomförandet av
de fyra första. Det femte, som omfattar mål om att sociala konsekvenser i strategisk
planering, ansvarar kollektivtrafiknämnden för.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
31
Arbetet med att ta fram en modell för sociala konsekvensbedömningar (SKB) i
strategisk planering har påbörjats. Under hösten testades modellen i bland annat arbetet
med åtgärdsvalsstudie för metrobuss. Det arbetet kommer fortsätta under 2019 och en
modell för SKB ska finnas färdig till slutet av 2019.
Västtrafiks har påbörjat arbetet med en handlingsplan utifrån strategin. Bland annat har
två barnrättsombud utsetts, som ska leda till ett ökat fokus på barns förutsättningar i
kollektivtrafiken. Västtrafik har också fortsatt sitt arbete med anpassningar för personer
med funktionsnedsättning. Ett exempel är att yttre utrop vid hållplatserna har utvidgats
från att omfatta enbart stadstrafiken i Göteborg till att omfatta hela Västra Götaland.
Detta är en stor förbättring för framför allt personer med synnedsättning, som nu får
utropat vilket fordon som stannar vid hållplatsen och vart fordonet ska. Detta har varit
väldigt uppskattat från bland annat Synskadades riksförbund.
Sedan länge har det funnits ett beslut om att införa så kallade ledsagarkort, där personer
med färdtjänsttillstånd får möjlighet att ta med sig en ledsagare kostnadsfritt på resan.
Under hösten har Västtrafik tagit fram en lösning, som kallas reshjälpkort med samma
funktion. Än så länge är det ett fåtal som har sökt, men det beror troligtvis på att det
införs successivt och att det ännu inte marknadsfört i någon större utsträckning.
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
32
Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken
Kollektivtrafiken är en drivande aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transport-
system. Det sker genom successivt ökade krav i trafikupphandlingar med utfasning av
fossila drivmedel, men också med fokus på minskad energianvändningen och låga
nivåer av buller. De sistnämnda finns målsatta i miljö- och klimatstrategin för kollektiv-
trafiken men inte i trafikförsörjningsprogrammet.
Måltal 2020 Indikatorer Utveckling 2014 - 2018
Utveckling under 2018
Minskning CO2-utsläpp per personkilometer jämfört med år 2006 är minst 80 %
4.1 Minskning koldioxidutsläpp per personkilometer jämfört med 2006
4.1 Minskning koldioxidutsläpp per personkilometer jämfört med 2006 Utvecklingen de senaste åren har gått fort mot en ökad andel förnybara drivmedel i
fordonen. Andelen personkilometer med förnybara drivmedel (exklusive fartygstrafik)
ökade en procentenhet under 2018 och ligger nu på 97 procent. Utöver övergången till
förnybara drivmedel finns också en viss potential i att öka beläggningsgraden på
fordonen, framförallt i lågtrafik. Pensionärskortet är ett exempel på hur man har styrt
till en ökad beläggningsgrad i lågtrafik.
Västtrafik använder förnybar el till tågtrafiken och spårvagnarna. I busstrafiken används
biodiesel och biogas. Elbussar är särskilt lämpliga i stadstrafik och planeras både i
befintliga avtal och i nya upphandlingar i Göteborg, Borås, Lidköping och Uddevalla.
Idag är 8 procent av bussarna el-hybrider eller helt eldrivna.
Fossil diesel med inblandning av biodiesel används idag i fartygstrafiken, i
Kinnekulletåget och marginellt i busstrafiken. Men även för dieseltåg och fartyg är
eldrift möjligt. Idag är älvskyttlarna i Göteborg dieselelektriska, det vill säga har
dieselmotorer som driver generatorer som i sin tur driver elmotorer. De är förberedda
för att kunna drivas med batteri i framtiden.
Målet i trafikförsörjningsprogrammet är att minska koldioxidutsläppen per person-
kilometer med minst 80 procent från 2006 till 2020. Figur 18 på nästa sida visar att
koldioxidutsläppen för 2018 är på samma nivå som 2017, det vill säga har minskat med
72 procent sedan 2006.
Efter flera år med minskade koldioxidutsläpp fortsätter alltså inte utsläppen att minska
under 2018. Troligen beror det på att trafikföretagen på grund av prisutvecklingen i
högre utsträckning valt RME istället för HVO. Båda drivmedlen räknas som förnybara
men koldioxidminskningen skiljer sig åt mellan dem. RME har något sämre
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
33
klimategenskaper än HVO. I äldre trafikavtal är kravet att trafiken ska utföras med
förnybart drivmedel medan nyare avtal har ett krav på att minska koldioxidutsläppen.
Möjligheterna att nå målet om 80 procents minskning till 2020 har blivit något mer
osäkra under 2018.
Figur 18 Procentuell minskning av koldioxidutsläpp per personkilometer, jämfört med år 2006 Källa: Västtrafik, Frida miljödatabas
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020
34
Källförteckning
• Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning (NTU) är en årligen
återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning vars underlag utgörs av ca
12 000 personer som svarat på frågor om utsatthet för brott, förtroende för rättsväsendet och
erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
• Frida, miljö- och fordonsdatabas hos Svensk Kollektivtrafik har till syfte att lagra, samman-
ställa, visa och följa upp information rörande fordon, tillgänglighet, fordonskontroller och
avtals- och miljökrav.
• Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning
som drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik. I Sverige genomförs ca 70 000 intervjuer
löpande per år varav ca 25 000 med personer som reser kollektivt minst en gång i månaden.
• Den västsvenska SOM-undersökningen går ut till 6 000 personer mellan 16 och 85 år
bosatta i Västra Götaland och Kungsbacka kommun. Frågorna har tonvikt på attityder och
beteenden inom områdena offentlig service och medier. SOM-institutet som utför
undersökningen är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan
1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält
för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling.
• Trafikanalys är en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Trafikanalys har till huvuduppgift
att, med utgångspunkt i de transportpolitiska målen, utvärdera och analysera samt redovisa
effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportområdet.
• Västtrafik, egen statistik.