34
Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020 1 Uppföljning 2018 av målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet VGR Analys 2019:6 Koncernkontoret 2019-03-04

2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

1

Uppföljning 2018 av målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet

VGR Analys 2019:6 Koncernkontoret

2019-03-04

Page 2: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................................................... 3

Inledning .................................................................................... 5

Sammanställning av måluppfyllelsen ....................................... 7

Övergripande målet ................................................................... 8

Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra

Götaland .................................................................................. 17

Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik ......................................... 22

Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas ................................. 28

Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken ...... 32

Källförteckning ........................................................................ 34

Uppföljningen tas fram av koncernavdelning data och analys för avdelning kollektivtrafik och infrastruktur som arbetar med den långsiktiga och strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kontaktpersoner: Maria Larsson och Cecilia Olbin Gard Rapporten återfinns på www.vgregion.se/analysportalen 2019-03-04

Page 3: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

3

Sammanfattning

Målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet 2017 – 2020 för kollektivtrafiken i

Västra Götaland följs upp varje år med ett stort antal indikatorer. Kollektivtrafiken har

generellt utvecklats positivt under 2018 i förhållande till målen, särskilt när det gäller

resandet.

Det övergripande målet i programmet är att andelen hållbara resor ökar i hela Västra

Götaland och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig

region. Målet har utvecklats positivt under en längre tid genom att både resandet med

kollektivtrafiken ökar och kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen.

Måltalen till 2020 är redan uppnådda. Resandet har ökat mest i stadstrafik och i de

prioriterade stråken, helt i enlighet med trafikförsörjningsprogrammets inriktning.

Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar.

Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra motordrivna fordon har ökat

under en längre tid även om den var oförändrad under 2018. Totalt antal bilar ökar men

den sträcka varje bil körs minskar. Per 1 000 invånare sjunker antalet bilar. Andelen

cykel ökar något men samåkningen är oförändrad. Sammantaget utvecklas samtliga

indikatorer i en positiv riktning för det övergripande målet.

Delmål 1 är att invånarna ska ha en ökad tillgänglighet med kollektivtrafik i hela Västra

Götaland. Tillgängligheten i form av max 60 minuter till pendlingsnaven har ökat något

sedan 2014. Målet handlar om utbud både i form av fordonskilometer som har ökat men

också om att restidskvoten gentemot bilen i stråken är attraktiv för kollektivtrafiken på

lite längre avstånd. Vissa tåg har för hög restidskvot, framförallt på Bohusbanan och

Kust- till kustbanan mellan Göteborg och Borås. Busslinjer med busskörfält har

generellt bättre restidskvot.

För boende utanför tätorter har genomförandet av landsbygdsutredningen gjort att det

numera finns minst fem resmöjligheter vardagar med närtrafiken. Resandet med

närtrafiken har ökat med 80 procent sedan 2013. I tätorterna finns det tidtabellslagda

turer med generellt större utbud ju större tätorten är. Fler invånare tycker också att de

har avgångstider som passar deras resbehov.

I delmål 2 ligger fokus på att invånarna ska uppleva kollektivtrafiken som attraktiv.

Målet mäts främst genom hur nöjda resenärerna är men också genom hur enkelt

invånarna upplever det är att resa med Västtrafik. Sammantaget har målet utvecklats

positivt sedan 2014. Nöjdheten är hög när man frågar personer ombord men betydligt

lägre när allmänheten svarar generellt om hur nöjda de är med Västtrafik. Det tyder på

att personer som reser ofta och har en erfarenhetsbaserad upplevelse är mer positiva än

de som inte reser eller reser sällan med kollektivtrafiken

Nöjdheten ligger kvar på fortsatt stabil nivå trots att punktligheten har försämrats,

framförallt för spårvagn men också för tåg och buss. Fartygen däremot har blivit mer

punktliga. Under 2018 har andelen invånare som upplever att det är enkelt att resa med

Västtrafik ökat från 59 till 61 procent. Det hänger troligen ihop med att biljett-

Page 4: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

4

försäljningen med appen ToGo har ökat kraftigt de senaste åren. På två år har andelen

som upplever att det är enkelt att köpa biljett ökat från drygt hälften till 75 procent av

resenärerna.

Delmål 3 handlar om att alla resenärsgrupper ska beaktas i kollektivtrafiken, utifrån de

sju diskrimineringsgrunderna. Kollektivtrafiken har under många år successivt

anpassats för personer med funktionsnedsättning. Fysiska anpassningar av fordonen är

genomförda, med undantag för de äldsta spårvagnarna. Ett mindre antal hållplatser

anpassas varje år, och takten måste öka om målet ska nås. När hållplatser anpassas krävs

samverkan med kommunerna och Trafikverket som väghållare. Alla parter måste

prioritera en anpassning för att nå målet om 800 anpassade hållplatser.

Tryggheten med att resa med Västtrafik ökar något och andelen kvinnor som är trygga

har ökat stort för 2018. Trots det är tryggheten låg jämfört med andra län. Enligt

Brottsförebyggandet rådet statistik för hela Sverige väljer en av tre kvinnor andra sätt

att röra sig på grund av trygghet. Kollektivtrafiken är ett viktigt alternativ som ska vara

tryggt för alla. Generellt är de som reser sällan eller aldrig mer otrygga med

kollektivtrafiken och också mer skeptiska till åtgärder som till exempel kamera-

bevakning.

Delmål 4 innebär att koldioxidutsläppen per personkilometer ska minska. 2018 års

resultat landade på samma som för 2017. För att nå målet behöver utsläppen minska och

då handlar det i första hand om vilket biobaserad bränsle som används. Idag drivs redan

kollektivtrafiken till 97 procent med förnybara drivmedel. Delar av fartygstrafiken och

Kinnekulletåget använder fortfarande fossil diesel, dock blandad med biodiesel.

Page 5: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

5

Inledning

Trafikförsörjningsprogrammet styr utvecklingen Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet enligt kollektivtrafik-

lagen från 2012. I lagen står att myndigheten regelbundet ska fastställa mål för kollektiv-

trafiken i ett regionalt trafikförsörjningsprogram och i Västra Götaland fastställs ett nytt

program var fjärde år av regionfullmäktige.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett övergripande styrdokument med en

tydlig strategisk inriktning för den regionala kollektivtrafikens utveckling. Kollektiv-

trafiken i både tätare och glesa områden är ett viktigt verktyg för regional utveckling

och visionen om det goda livet.

Nuvarande program gäller från 2017 till 2020 med långsiktig utblick till 2035. Det

övergripande målet i programmet är att andelen hållbara resor ska öka i hela Västra

Götaland och att kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrens-

kraftig region. I det hållbara resandet ingår förutom kollektivtrafik, också gång och

cykel. I figur 1 redovisas trafikförsörjningsprogrammets mål med beslutade strategier.

Sedan programmet antogs har några av strategierna reviderats och några har tillkommit.

Funktionshinderstrategin har ersatts av strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor och

kopplat till målet om ökad tillgänglighet finns strategier för stadstrafiken i flera av de

regionala pendlingsnaven.

Figur 1 Mål och indikatorer för kollektivtrafiken som beslutats av Västra Götalandsregionen

I programmet är ett antal stråk prioriterade som knyter ihop Västra Götaland inklusive

målorterna i angränsande län. Samtliga kommunhuvudorter ingår i nätet tillsammans

med de fem stora pendlingsnaven. Kollektivtrafiken koncentreras i stråken för att bli

mer konkurrenskraft gentemot bilen på längre avstånd. Samtidigt finns det en grund-

läggande geografisk tillgänglighet med kollektivtrafik enligt landsbygdsutredningen.

Page 6: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

6

Förutom målen finns ett antal prioriterade utvecklingsområden, där kommunerna spelar

en viktig roll. Områdena är samhällsplanering, samordning med skolresor, hållbart

resande, pris- och betalsystem, principer för kollektivtrafiken i pendlingsnaven samt ett

strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.

Trafikförsörjningsprogrammet följs upp Västra Götalandsregionen genomför varje år en övergripande uppföljning av hur den

regionala kollektivtrafiken utvecklas i förhållande till målen i trafikförsörjnings-

programmet. Den är ett av flera underlag som ligger till grund för nämndens uppdrag

till Västtrafik och ingår i den årliga remissen till kommunerna.

Uppföljningen avser enbart de mål och indikatorer som finns i programmet och

redovisas med måluppfyllelse gentemot angivna måltal. Ett antal indikatorer utan måltal

finns med för att bättre kunna analysera och bedöma utvecklingen av målen.

I nästa avsnitt finns en sammanställning av de mål och indikatorer med måltal som ingår

i uppföljningen. Därefter redovisas det övergripande målet och de fyra delmålen i varsitt

avsnitt. Varje avsnitt inleds med en kort beskrivning av målet samt vilka måltal och

indikatorer som följs upp till respektive mål, följt av en genomgång av utvecklingen

sedan 2014. I vissa fall diskuteras möjliga orsaker till utvecklingen och exempel på

åtgärder för att nå ökad måluppfyllelse.

Page 7: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

7

Sammanställning av måluppfyllelsen

Mål Bedömd måluppfyllelse

till 2020

Måltal 2020 2014 Utveckling 2014 - 2018

2018 Utveckling senaste året

2018

Övergripande mål: Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas för en attraktiv och konkurrenskraftig region.

Kollektivtrafiken står för minst 30 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland.

28 % 33 %

Antalet resor i kollektivtrafiken är minst 320 miljoner resor per år.

278 milj 339 milj

Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland

Andel invånare med <60 min till ett pendlingsnav, med kollektivtrafik, ökar.

84,9 % 85,5 % Ingen uppgift

Andel invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen är 100 %

63 % 100 %

Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik

Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik är minst 60 %

53 %

61 %

Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord uppgår till minst 93 %

93 % 94 %

Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik är minst 60 %

54 %

57 %

Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas

Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik är minst 72 %

67 %

66 %

Andel fordon anpassade för

personer med funktionsnedsättning är 100 %

97 %

97 %

Prioriterade hållplatser och terminaler helt anpassade för personer med funktionsnedsättning är >800

ca 350 st

ca 400

Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken

Minskning CO2-utsläpp per personkilometer jämfört med år 2006 är minst 80 %

50 %

72 %

målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018

Page 8: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

8

Övergripande målet Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland och kollektivtrafikresandet fördubblas för en attraktiv och konkurrenskraftig region

Det övergripande målet handlar om kollektivtrafikens betydelse för regional utveckling

och tillväxt. Målet förutsätter en god infrastrukturplanering ihop med bebyggelse-

planering men också policys och åtgärder för att stödja utvecklingen av ett hållbart

resande. Dessutom behövs innovation och test av nya lösningar, som till exempel

kombinerad mobilitet. För att öka andelen hållbara resor behöver kollektivtrafikresorna

öka men också gång- och cykelresorna. Ett antal nyckeltal följs för att få en helhetsbild

av det hållbara resandets utveckling i förhållande till biltrafiken.

Fördubblingsmålet innebär att antalet resor med kollektivtrafiken ska fördubblas från

2006 till 2025. Förutom antalet resor, är också resornas längd betydelsefulla, därför följs

indikatorn om personkilometer upp. För att nå fördubblingsmålet behövs en generell

resandeökning, framförallt i de regionala pendlingsnaven och i de prioriterade stråken.

I glesare områden behöver nya lösningar testas och utvecklas för att öka resandet.

Övergripnade målet Måltal 2020

Indikatorer Utveckling 2014 - 2018

Utveckling under 2018

Kollektivtrafiken står för minst 30 % av de motoriserade resorna i Västra Götaland

Ö1. Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel

Antal resor i kollektivtrafiken är minst 320 miljoner resor per år

Ö2. Antal resor i kollektivtrafiken

Nyckeltal Förändring 2014 - 2018

Förändring under 2018

Ö3. Antal resor per kategori *)

a) Stadstrafik (pendlingsnav)

b) Tätortstrafik

c) Stråk (tåg, expressbuss, cityexpress)

d) Landsbygd/övrigt

Ö4. a) Bruttokostnad per resa

b) Nettokostnad per resa

Ö5. Antal personkilometer

Ö6. Bilinnehav per 1 000 invånare

Ö7. Körsträcka personbilar

Ö8. Andel cykelresor

Ö9. Andel bilpassagerare

*) Avser utveckling från år 2015. Målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018

Page 9: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

9

Ö1: Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Målet är att kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel ska vara 30 procent år 2020.

På sikt ska minst var tredje resa i Västra Götaland ske med kollektivtrafiken.

Marknadsandelens utveckling styrs av hur attraktiv kollektivtrafiken upplevs som

alternativ till bilen för den resa som ska genomföras. Utvecklingen kan drivas på genom

långsiktiga satsningar på kollektivtrafik och dess infrastruktur i kombination med

styrmedel som trängselskatt och parkeringspolicys. Antalet resor med kollektivtrafiken

ökar varje år men samtidigt ökar också bilinnehavet. Däremot har genomsnittlig kör-

sträcka per bil gått ner något senaste året.

Marknadsandelen mäts genom resvaneundersökningen i kollektivtrafikbarometern där

personer får uppge färdsätt för de resor som de har gjort under en dag. Sedan beräknas

marknadsandelen genom att dividera antal kollektivtrafikresor i förhållande till alla

resor med motorfordon inklusive kollektivtrafik. Resor med gång och cykel ingår inte.

Kollektivtrafikens marknadsandel har en ökande trend över tid, även om andelen var

oförändrad under 2018. Den stora ökningen under 2017 beror till stor del på förändrad

mätmetod och leverantör av kollektivtrafikbarometern, bland annat är enkäten numera

webbaserad istället för telefonbaserad. Det gör att utfallet ligger på en högre nivå än när

måltalet sattes.

Figur 2 Utveckling av kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

Marknadsandelen i Göteborgs stadstrafikområde ligger på 55 procent, medan marknads-

andelen i kranskommunerna till Göteborg är väsentligt lägre, drygt 20 procent.

Marknadsandelen totalt för Göteborgsregionen är 45 procent. I Fyrbodal är marknads-

andelen 17 procent, i Sjuhärad ligger den på 16 procent och i Skaraborg på 14 procent.

Page 10: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

10

I Västra Götaland har kvinnor en högre marknadsandel med kollektivtrafik än män.

Jämfört med riket har Västra Götaland en något högre marknadsandel för båda könen.

Figur 3 Marknadsandelen i procent för kollektivtrafik för män respektive kvinnor år 2018. Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

Det övergripande målet handlar om det hållbara resandets marknadsandel där även gång

och cykel ingår. Det statistiska underlaget är något lågt i kollektivtrafikbarometern för

att fånga gång och cykel på ett tillräckligt bra sätt. Nivån ligger på det hållbara resandets

marknadsandel är 39 procent för 2018, oförändrad jämfört med 2017.

Utifrån de nationella resvaneundersökningarna från Trafikanalys, med sammanslagen

statistik för åren 2011 till 2016, har vi tagit fram marknadsandelen för det hållbara

resandet i pendlingsnaven. Resultat visar att GMP (Göteborg, Mölndal, Partille) har den

högsta marknadsandelen i Västra Götaland på 61 procent. I Trollhättan och Vänersborg

tillsammans är andelen 41 procent. Marknadsandelen i Skövde är 39 procent och i Borås

är den 38 procent. Uddevalla är det pendlingsnav som har den lägsta marknadsandelen

för det hållbara resandet på 35 procent. I dagsläget planerar inte Trafikanalys fler

resvaneundersökningar.

Page 11: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

11

Ö2: Antal resor i kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken har ökat med 61 procent sedan 2006. Under samma

period har befolkningen ökat med drygt 10 procent. Under 2018 ökade resandet med 5

procent. Västtrafik bedömer att ungefär en femtedel av årets ökning har skett tidigare,

men att det är först nu med det automatiska kundräkningssystemet (KRS) som dessa

resenärer har registrerats. Det vill säga en reell ökning på 4 procent. Resandet ökar på

alla trafikslag utom tåg. Fördubblingsmålet till 2025 är 380 miljoner resor, och

resandeökningen senaste åren ligger i fas med att målet ska vara möjligt att nå.

Figur 4 Resandeutvecklingen med Västtrafik mellan år 2006-2018 samt måltal 2020 och mål 2025 (miljoner resor/år) Källa: Västtrafik

201

278

339320

380

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Milj

on

er r

eso

r

Antal resor Måltal 2025

Hur mäter Västtrafik resandet?

Antalet resor mäts i form av delresor, dvs en resa som har ett byte räknas som två resor i statistiken.

Idag finns det två huvudsakliga källor till resandestatistiken.

Bland annat i tåg- och stadstrafiken använder Västtrafik KRS (automatiskt kundräkningssystem).

Detta innebär att det sitter mätare i fordonen som räknar hur många som går av och på. Systemet har

successivt införts och nu finns det KRS i stora delar av trafiken. 87 procent av resorna har tagits fram

med hjälp av KRS.

I trafik där KRS inte används, räknas resandet fram genom att mäta stämplingar av biljetter. En

stämpling är när ett Västtrafikkort hålls upp mot en biljettmaskin ombord. Detta sätt används främst

i lokal- och regiontrafik där samtliga resenärer ska stämpla sina biljetter. Biljetter i appen ToGo kan

idag inte stämplas i systemet. För dessa resor finns en framtagen modell som beräknar antalet resor

på den typen av biljetter där inte KRS används.

Page 12: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

12

Ö3: Antal resor per kategori I de regionala pendlingsnaven gjordes 258 miljoner resor 2018 vilket är 76 procent av

det totala resandet. Resandet i stadstrafiken ökade med 15 miljoner resor, motsvarande

6 procent. Resandet i tätortstrafiken har ökat med cirka 5 procent under 2018.

Stenungsund är den tätort som hade den största faktiska resandeökningen, med 60 000

fler resor. Även i Lerums tätort har resandet ökat.

I stråken gjordes 55 miljoner resor 2018. Dessa är vanligen längre resor än genomsnittet.

Generellt i stråken har resandet ökat med 2 procent 2018 jämfört med 8 procent under

2017. Störst resandeökningen var i stråket Borås-Ulricehamn-Jönköping med 10

procent och i stråket mellan Borås och Tranemo som ökade med 8 procent. I pendel-

stråken till och från Göteborg med expressbussarna ökade resandet som helhet med 4

procent. Resandet med Tjörnexpressen och Stenungsundsexpressen har också ökat

något. Expressbussarna i Bohuslän och Dalsland ökade med 4 respektive 3 procent.

Gränspendeln till Norge har ett oförändrat resande. Resorna i stråket Skövde-Lidköping-

Trollhättan ökade med 5 procent. I övriga stråk både i Skaraborg och Sjuhärad var

resandet oförändrat eller marginellt lägre 2018 jämfört med 2017.

För tågtrafiken generellt är antalet resor oförändrade under 2018. Resandet på

pendeltågen ökade mellan Göteborg och Ale med 4 procent och mellan Göteborg och

Kungsbacka med 3 procent. Däremot har resandet minskat med 1 procent på Alingsås-

pendeln. Trafikverket har genomfört stora banarbeten som har påverkat resandet

negativt främst på Västra Stambanan men också på Bohusbanan. På dessa banor har

resandet minskat med 5 procent på Västra stambanan och med 7 procent på Bohusbanan.

Även på Älvsborgsbanan och Viskadalsbanan har resandet minskat med 7 procent under

2018. Resandet på Kinnekullebanan minskade med 9 procent men på övriga banor har

resandet varit oförändrat eller marginellt ökat.

I den regionala trafiken utanför stråken gjordes 19 miljoner resor, landsbygd i tabell 1,

det vill säga i princip oförändrad jämfört med föregående år. Resandet med närtrafik

fortsätter dock att öka.

Tabell 1 Antal miljoner resor per kategori

Resor (miljoner) 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Stadstrafik 212 228 243 258

Tätortstrafik 3 3 3 4

Stråk 46 49 54 55

Landsbygd 17 19 19 19

Specialtrafik 3 3 3 3

Summa 282 303 322 339

Källa: Västtrafik

Resandet i stadstrafiken, framförallt i Göteborg, har ökat med 17 miljoner resor under

2018, motsvarande fem procent. Resandet med spårvagnstrafiken i Göteborgs

stadstrafik har också ökat, med 4 procent, vilket till viss del beror på bättre tillgång på

spårvagnar. Resandet i stadstrafiken i Borås, Trollhättan/ Vänersborg och Uddevalla har

ökat med 15, 37 respektive 22 procent. Att resandeökningen i dessa områden är så högt

Page 13: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

13

beror på att vi här införde automatiskt kundräkningssystem under 2018. Även i Skövde

ökade resandet relativt kraftigt, med 10 procent. Införandet av gratis sommarlovskort

har förmodligen påverkat resandet till viss del.

Jämfört med några andra svenska städer, i motsvarande storlek som pendlingsnaven, har

till exempel Borås ett högt resandet i jämförelse med Gävle och Eskilstuna. Uddevalla

och Skövde ligger i nivå med Falun och högre än Nyköping. Trollhättan/ Vänersborg

har ett något lägre resandet jämfört med Eskilstuna och Gävle.

Tabell 2 Antal miljoner resor i stadstrafik 2018 samt befolkning i tätorterna

Stadstrafik 2016 2017 2018 Befolkning Jämförelser 2018 Befolkning

Göteborg/ Mölndal/ Partille 210 225 236 590 600 Malmö 43,9 312 000

Borås 8,6 8,7 10 73 100 Gävle 6,9 76 000

Trollhättan/ Vänersborg 4,9 5,0 6,8 73 200 Eskilstuna 6,5 69 000

Uddevalla 2,3 2,3 2,9 35 800 Nyköping 1,2 32 800

Skövde 2,4 2,4 2,7 37 600 Falun 2,4 38 000

Källa: Västtrafik, Svensk kollektivtrafik och SCB

Ö4: Bruttokostnad och nettokostnad per resa

Bruttokostnad per resa avser Västtrafiks totala kostnader fördelat på antalet resor som

genomförs i kollektivtrafiken i Västra Götaland. Nettokostnad per resa avser Västtrafiks

totala kostnad minskat med biljettintäkter, statsbidrag och övriga intäkter fördelat på

antalet resor.

Västtrafiks kostnad per resa har varierat måttligt i löpande prisnivå under åren 2014 -

2018. Samtidigt har kostnaden totalt sett för kollektivtrafiken har ökat. Utvecklingen av

kostnad per resa påverkas i hög grad av hur mycket resandet ökar i förhållande till

kostnadsutvecklingen, men också till viss del av fördelningen mellan långa och korta

resor respektive med vilket trafikslag som resan genomförs.

Tabell 3 Brutto- och nettokostnad per resa (kr)

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Bruttokostnad per resa 27 29 28 28 27

Nettokostnad per resa 13 14 14 14 13

Källa: Västtrafik

Ö5: Antal personkilometer med kollektivtrafiken I analysen av hur resandet utvecklas handlar det inte bara om antalet resor utan också

om hur långa resorna är. Personkilometer är ett viktigt komplement till att mäta antalet

resor eftersom det är stor skillnad mellan en kort stadstrafikresa och en längre

pendlingsresa med kollektivtrafiken. Antal personkilometer beräknas genom att

multiplicera antalet resor med uppskattad medelreslängd per restyp.

Antal personkilometer i kollektivtrafiken har under 2018 ökat med 3 procent. Att

ökningen är större än för resandet beror på att snittreslängden har ökat, det vill säga att

det görs ett större antal längre resor än tidigare. Resandet i stråk till exempel som består

Page 14: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

14

av i genomsnitt längre resor har under 2018 ökat med knappt 2 procent. Stadstrafiken

med kortare resor än genomsnittet har ökat med 6 procent. Även inom respektive

kategori har den genomsnittliga reslängden ökat. Resultatet har påverkat till en del av

övergången till KRS som har påvisat resor som tidigare har skett utan att ha registrerats.

Figur 5 Antal miljoner personkilometer med kollektivtrafiken. Källa: Västtrafik

Ö6: Bilinnehav Bilinnehav är en viktig faktor för om människor väljer att resa med kollektivtrafiken

och därmed utvecklingen av kollektivtrafikens marknadsandel. Bilinnehav är dock inte

samma sak som tillgång till bil. I slutet av 2018 var antalet personbilar 787 700 i Västra

Götaland, vilket är 3 500 fler än 2017. Eftersom befolkningen har ökat i högre takt 2018

så har bilinnehavet per 1 000 invånare sjunkit för första gången sedan 2013. I Västra

Götaland finns det 461 bilar per 1 000 invånare och snittet för riket är 477. Privat-

personer står som ägare till 82 procent av bilarna. Fördelat på kön äger kvinnor 36

procent av bilarna och män 64 procent.

Tabell 4 Bilinnehav i Västra Götaland

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Bilinnehav per 1000 invånare 452 456 459 463 465 461 Källa: Trafikanalys

Bilinnehavet per 1 000 invånare är lägst i Göteborg och Partille på 332 respektive 416

bilar medan Essunga och Orust har högst med 631 respektive 628 bilar per 1000

invånare. Generellt är bilinnehavet högre i glesare områden och lägre i tätare, vilket inte

är så förvånande. Gleshet och täthet styr också till stor del vilket utbud av kollektivtrafik

som erbjuds. Bilinnehavet påverkas också av möjligheten till parkering vilket oftare är

mindre tillgängligt och dyrare i tätare områden. Exempelvis är antalet bilar per 1 000

invånare lägst i Göteborg, med kranskommuner samt i Trollhättan och Borås.

Kommuner med högt antal bilar per invånare är Essunga, Munkedal, Orust, Dals-Ed,

Tanum, Götene och Vara. I Stockholms stad är bilinnehavet högre än i Göteborg och

ligger på 370 bilar men för hela länet har Stockholm 398 bilar per 1 000 invånare, vilket

är lägsta nivån av länen. Gotland ligger högst på 610 bilar. I Skåne är bilinnehavet 474

och i Malmö 352. Av våra grannlän ligger Örebro lägst med 498 och Värmland högst

med 554 bilar per 1 000 invånare.

Page 15: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

15

Ö7: Körsträcka med personbil Körsträckan med bil är ett nyckeltal som hänger ihop med det hållbara resandets

marknadsandel. Under 2017 kördes i genomsnitt en personbil som ägs av en invånare i

Västra Götaland 12 250 kilometer. Senaste siffran visar på en nedgång i antal kilometer

både i Västra Götaland och i hela riket. Även om bilinnehavet har ökat med 1,5 procent

så gör den lägre körsträckan att totalt antal körda kilometer inte ökade med mer än 0,3

procent från 2016 till 2017.

I Stockholms län körs bilarna längst, 12 650 km i genomsnitt per år. Kortast körs bilarna

på Gotland, i genomsnitt 10 005 km, följt av norrlandslänen. Efter Stockholm är det i

Uppsala och Jönköping som bilarna har längst körsträcka med 12 440 km. Därefter

kommer Kronoberg med 12 260 och Västra Götaland med 12 250 kilometer. Riket i

genomsnitt ligger 12 110 kilometer.

Tabell 5 Genomsnittlig körsträcka i kilometer för personbilar registrerade i Västra Götaland.

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Körsträcka i kilometer 12 420 12 390 12 390 12 400 12 250

Källa: Trafikanalys 2018

Ö8: Andel cykelresor Andelen cykelresor är en viktig del i det hållbara resandet, och i takt med att elcykeln

blivit vanligare ökar möjligheten till cykelresor på längre avstånd. Många resor med bil

är kortare än fem kilometer, och för dessa resor finns en potential att flytta över en del

till cykel och gång. Andel cykelresor mäts enklast med en resvaneundersökning.

För att kunna följa utvecklingen varje år är kollektivtrafikbarometern en bra källa.

Tyvärr är urvalet lågt när det gäller cykelresor, det är därför viktigt att tolka andelen

som en trend snarare än en exakt siffra. Andelen minskade 2017 men ökade under 2018

till 7 procent.

Figur 6 Andel cykelresor av totalt antal genomförda resor Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

Trafikanalys har genomfört ett antal resvaneundersökningar de senaste åren men har

inga ytterligare planerade. Senaste nationella resvaneundersökningen ger en andel för

cykel och gång tillsammans på 27 procent i Västra Götaland. För riket som helhet ligger

nivån på 28 procent. Senaste femårsperioden har andelen sjunkit för gång och cykel med

Page 16: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

16

ett par procentenheter för riket. Andelen som reser kollektivt har ökat något medan

andelen som reser med bil är på ungefär samma nivå som för fem år sedan.

Hållbart resande väst genomförde under 2018 en studie för att undersöka potentialen för

ökad cykel, elcykel och gång för invånarna i Västra Götaland att nå sin arbetsplats eller

skola till fots eller med cykel/ elcykel inom givna tidsintervall. Resultatet visar att det

finns stor potential för mer hållbara resor. I genomsnitt kan 37 procent av alla invånare

i Västra Götaland nå sin arbetsplats inom 30 minuters cykling. I flera kommuner är

potentialen ännu större. Resultatet finns presenterat kommunvis i en interaktiv rapport,

samt i en webbkarta. I webbkartan visas potentiella belastningsstråk på vägnätet om alla

som kan cykla till arbetsplats eller skola på 30 minuter gör det.

Mer info på www.vgregion.se/potentialstudie.

Ö9: Andel bilpassagerare Samåkning är ett mer hållbart sätt att resa än att åka ensam i en bil. Andelen som reser

som bilpassagerare är de senaste två åren på en högre nivå jämfört med tidigare.

Metodförändringen i kollektivtrafikbarometern som beskrivs under Ö1 kan ha påverkat

ökningen. Jämfört med 2017 har andelen minskat marginellt för 2018.

Figur 7 Andel bilpassagerare av totalt antal genomförda resor Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

Page 17: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

17

Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland

Tillgänglighet för invånarna handlar om hur kollektivtrafiken bidrar till att orter och

landsbygder knyts samman, och om hur invånare kan nå målpunkter. Kollektivtrafikens

utbud anpassas generellt utifrån platsspecifika förutsättningar, samhällsnytta och

resurseffektivitet. Målbild tåg 2035, landsbygdsutredningen och målbilder för regionens

pendlingsnav är strategier som ligger till grund för utvecklingen av trafiken.

Målet mäts med två indikatorer och fyra nyckeltal som sammantaget ska ge en bild av

tillgängligheten utifrån restid och utbud med kollektivtrafiken. Kostnaden finns också

med eftersom den är avgörande för hur det totala utbudet ser ut.

Måltal 2020 Indikatorer Utveckling

2014 - 2018 Utveckling

under 2018

Andel invånare med <60 min till ett pendlingsnav med kollektivtrafik, ökar (från 84,9 % år 2014)

1.1 Andel invånare med mindre än 60 min till ett pendlingsnav med kollektivtrafik

Ingen uppgift

Andel invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen är 100 %

1.2. Andel invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen

Nyckeltal Förändring

2014 - 2018 Förändring under 2018

1.3 Antal fordonskilometer med Västtrafik

1.4 Andel invånare som har avgångstider som passar deras resbehov

1.5 Restidskvot för tåg respektive buss i prioriterade stråk

*

1.6 Bruttokostnad och nettokostnad per fordonskilometer

*på grund av nya kriterier i uttag av restider i Google maps är det inte möjlighet att jämföra tillbaka i tiden Målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018

1.1 Andel invånare med mindre än 60 min till ett pendlingsnav med kollektivtrafik Inom ramen för projektet Accessibility planning lab pågår ett utvecklingsarbete av

tillgänglighetsanalys och nya metoder för att visa geografisk tillgänglighet främst med

kollektivtrafik men också med bil. Kartan på nästa sida är framtagen utifrån 2018 års

tidtabell1 och visar restider från alla kvadratkilometer rutor i Västra Götaland till

närmaste pendlingsnav, vilka är Göteborg, Borås, Skövde, Trollhättan, Vänersborg eller

Uddevalla.

1 Tidtabellutdrag är från Samtrafiken och avser tredje måndagen i september 2018 med ankomst mellan

kl 7.00 och 8.30. Statstiken på invånarna är från 171231. Analysen är gjord i Open Trip Planner

Page 18: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

18

Resultat visar att 2018 hade 85,5 procent av invånarna i Västra Götaland mindre än 60

minuter med kollektivtrafik till minst en av dessa sex orter. Det är något fler än 2014 då

det var 84,9 procent. God tillgänglighet med restider under 60 minuter breder ut sig som

en spretig hand längs vägar och järnvägar runt om pendlingsnaven. Generellt är det längs

de prioriterade stråken i trafikförsörjningsprogrammet som restiderna ligger under 60

minuter. Det är främst i områden nära länsgränserna, längs Vänern och kusten samt

gränsen till Norge som restiderna överstiger två timmar, med undantag för gränsen med

Halland. En stor del av Dalsland har längre restid än en timme med kollektivtrafik.

Mellan Skövde och övriga noder finns ett bälte mellan Ulricehamn/ Falköping upp till

Lidköping/ Grästorp med längre restider. Några av dessa områden har närmare till större

orter utanför Västra Götaland men i den här kartan är det tillgängligheten till pendlings-

naven inom Västra Götaland som följs upp.

Figur 8 Restid till regionala huvudorter i Västra Götaland enligt 2018 års tidtabell. Källa: Tillgänglighetsanalys Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i samverkan med Zurich University of Applied sciences.

Page 19: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

19

1.2 Andel invånare med minst grundutbud Kollektivtrafiknämnden antog 2014 riktlinjer för vilken servicenivå som invånarna kan

förvänta sig med kollektivtrafiken på landsbygden (Landsbygdsutredning – kollektiv-

trafik i Västra Götaland). För boende utanför tätorter ska det finnas fem resmöjligheter

per vardag med närtrafik och för boende inom tätorterna finns det tidtabellslagda turer

med större utbud ju större tätorten är.

I december 2016 fanns grundutbudet i hela Västra Götaland. Kollektivtrafiken har ut-

ökats i de kommuner och orter där utbudet tidigare inte nådde upp till lägstanivån.

Eftersom orter växer och Västra Götaland utvecklas är detta en process som Västtrafik

arbetar med kontinuerligt.

Resultat av satsningen på närtrafiken är en resandeökning på närmare 80 procent sedan

2013. Utöver att arbeta med lägstanivån inom kollektivtrafiken på landsbygden finns

det tydliga ambitioner om att integrera den anropsstyrda trafiken allt mer med övrig

kollektivtrafik. Exempelvis genom högre grad av samordning av biljettsystem och att

trafiken syns i reseplaneraren.

Tabell 6 Andelen invånare med minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Antal invånare 63% i.u. 100% 100% 100%

Källa: Västtrafik, i.u. ingen uppgift

1.3 Antal fordonskilometer med Västtrafik Antal fordonskilometer visar hur långt varje kollektivtrafikfordon kör i trafiken. Till

exempel innebär två sammankopplade tågfordon två fordonskilometer per kilometer.

Mellan 2014 och 2018 har antalet fordonskilometer ökat med 8 miljoner. Fordons-

kilometer är ett sätt att visa det samlade utbudet av kollektivtrafik. De senaste åren sker

satsningar som i första hand innebär omfördelningar, det vill säga att mindre effektiv

trafik ersätts med mer effektiv trafik. Det innebär ett mer attraktivt utbud även om

antalet fordonskilometer i sig inte ökar.

Tabell 7 Antal fordonskilometer med Västtrafik

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Antal fordonskilometer (miljoner) 142 145 147 149 150

Källa: Västtrafik

1.4 Andel invånare som har avgångstider som passar deras resbehov En förutsättning för att kollektivtrafiken ska vara användbar är att avgångstiderna passar

invånarnas resbehov. I kollektivtrafikbarometern 2018 svarade 56 procent att det är så.

Ökningen från 2017 visar troligen på en ren förbättring, medan nivåskillnaden mellan

2016 och 2017 sannolikt till stor del är ett resultat av metodförändringen.

Page 20: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

20

Figur 9 Andel invånare som har avgångstider som passar deras resbehov. Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

1.5 Restidskvot för tåg respektive buss i prioriterade stråk En utmaning för kollektivtrafiken är att uppnå restider som konkurrerar med bilen. Med

tåg är målet en restidskvot på 0,8, det vill säga 20 procent kortare restid än med bil. För

buss däremot är målet en restidskvot på 1,3. Restidskvoterna följs upp i de prioriterade

kollektivtrafikstråken och i stora pendlingsrelationer. Uppföljningen sker i första hand

av restidskvoten för tåg och bil. Där det inte finns tågtrafik följs restidskvoten mellan

buss och bil. Uppgifterna för både bil och kollektivtrafik är hämtade från Google maps,

och trängsel är medräknad. Restiderna räknas mellan resecentrum eller tågstation i

respektive ort. Restidskvoten styrs till stor del av infrastrukturen för alla trafikslag men

för kollektivtrafik påverkas dessutom restiden av antalet stopp vid hållplatser. På

individnivå varierar restidskvoten stort beroende på hur lång tid man har till och från

kollektivtrafiken respektive bilen.

Den lägsta restidskvoten finns generellt mellan orter längs Västra stambanan, och nära

Göteborg. Tågen på Norge/vänernbanan har också attraktiva restidskvoter, både på

kortare och längre distanser. Högst restidskvot när det gäller tåg har Göteborg-

Strömstad, men även Vänersborg-Borås och Borås-Göteborg har höga kvoter. Sträckan

Borås-Göteborg har dock bra restidskvot för bussen. För buss generellt finns de lägsta

restidskvoterna framförallt i stråk med busskörfält. Flera bussrelationer i Skaraborg har

också bra restidskvoter. Jämfört med 2017 har restidskvoten förbättrats bland annat för

tåg mellan Göteborg och Uddevalla samt mellan Borås och Kinna med tåg och hela

vägen till Varberg. Samtidigt har några andra relationer fått en sämre restidskvot,

exempelvis Stenungsund-Skärhamn med buss.

Page 21: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

21

Figur 10 Restidskvoter för buss respektive tåg i förhållande till bil Källa: Google maps oktober 2018

1.6 Bruttokostnad och nettokostnad per fordonskilometer I hög grad påverkas den totala kostnadsutvecklingen per fordonskilometer av den

allmänna kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken. Men också av kostnader för ett

utökat trafikutbud. Generellt har utvecklingen av index kopplat till bränsle och personal

i trafikavtal haft en stor påverkan. Dessutom påverkar ökade krav på till exempel miljö

och kvalitet i nya trafikupphandlingar. Resandeutvecklingen och därmed incitamentens

storlek till trafikföretagen påverkar också kostnaderna samt den allmänna

kostnadsutvecklingen för Västtrafik i övrigt.

För perioden påverkades kostnadsutvecklingen också av kostnader för spårvagns- och

tågtrafiken, ökad förseningsersättningar till resenärer samt ökade underhållskostnader

för resecentra. Kostnaderna styrs också av trafikslagens andel av all kollektivtrafik,

exempelvis leder en ökad andel tåg till en ökad kostnad per kilometer, men också till

fler sittplatser per tur.

Tabell 8 Kostnad per fordonskilometer, brutto respektive netto (kr)

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Bruttokostnad per fordonskilometer 53 56 59 59 63

Nettokostnad per fordonskilometer 25 27 28 28 30

Källa: Västtrafik

Page 22: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

22

Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik

Ambitionen är att människor ska välja kollektivtrafiken för att de vill, inte för att de

måste. Då är det viktigt att kollektivtrafiken upplevs som attraktiv. Attraktiviteten är en

samlad upplevelse som handlar om resenärernas preferenser och behov före, under och

efter resan. Målet nås genom att förbättra punktlighet, trygghet, enkelhet, bekvämlighet,

kvalitet och bemötande men också genom att utveckla tjänster kopplat till resan.

Attraktiviteten mäts genom hur enkelt invånarna anser att det är att resa med Västtrafik,

resenärernas nöjdhet, men också i hur punktlig kollektivtrafiken är.

Måltal 2020 Indikatorer Utveckling

2014 - 2018 Utveckling

under 2018

Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik är minst 60 %

2.1 Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik

Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord är minst 93 %

2.2 Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord

Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik är minst 60 %

2.3 Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik

Nyckeltal Förändring 2014 - 2018

Förändring under 2018

2.4 Andel turer som är punktliga per trafikslag

2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken som ett stort problem

Målet är uppnått, pilen visar förändring under 2018

2.1 Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik Upplevelsen av enkelhet är en viktig parameter för att välja att resa med kollektivtra-

fiken. Delmålet till 2020 är att 60 procent ska anse att det är enkelt att åka med Västtrafik

och årets värde på 61 procent ligger något över målet. Troligen har den ökade

användningen av appen ToGo bidragit till förbättringen. Idag köper privatkunderna i

genomsnitt varannan biljett i ToGo.

Page 23: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

23

Figur 11 Andel invånare som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

En något högre andel kvinnor än män anser att det är enkelt att åka med Västtrafik.

Delmålet till 2020 är uppnått för både kvinnor och män under 2018.

Figur 12 Andel män respektive kvinnor som anser att det är enkelt att resa med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

I kollektivtrafikbarometern ställs också frågan om resenären upplever det som enkelt att

köpa biljett. Resultatet för 2018 visar att andelen resenärer som upplever att det är enkelt

att köpa biljett har ökat från 53 procent 2016 till 75 procent 2018. Den höga ökningen

är sannolikt en följd av den ökade försäljningen av biljetter via appen ToGo.

Page 24: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

24

2.2 Andel nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord Många trafikavtal har nöjdhetsincitament och därför mäts nöjdheten ombord. Under-

sökningarna visar på en mycket hög nöjdhet med den senaste resan under flera år. 2018

angav 94 procent att de var nöjda med den senaste resan. Samma fråga i kollektivtrafik-

barometern ger ett resultat på 79 procent, alltså differens på 15 procentenheter. I

ombordundersökningar blir andelen resenärer som reser ofta och regelbundet över-

representerade. Det kan vara en förklaring till att nöjdheten är så pass hög. En annan

förklaring är att respondenter tenderar att vara mer positiva när en undersökning genom-

förs i ett personligt möte under resan jämfört med en undersökning via telefon eller

webben vid en senare tidpunkt. En stor del av skillnaden är troligen ett resultat av de

olika metoderna.

Figur 13 Andelen nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord Källa: Västtrafik

2.3 Andel resenärer nöjda med Västtrafik Andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik generellt ligger på 57 procent, enligt

kollektivtrafikbarometern. Andelen missnöjda är 12 procent för 2018, en procentenhet

lägre än 2017. I begreppet nöjdhet ligger en blandning av varumärke, media och sociala

medier, egna upplevelser tillbaka i tiden och hur man tycker det fungerar idag. Den

generella nöjdheten är mer komplex och svårare att förbättra med enskilda åtgärder än

nöjdheten med den senaste resan, som handlar mer om kvaliteten på tjänsten.

Page 25: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

25

Figur 14 Andel resenärer som är nöjda med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

Nöjdheten skiljer sig något mellan könen. Kvinnorna är mer nöjda med Västtrafik än

männen och männen är mer missnöjda med Västtrafik än kvinnorna. Andelen som

svarar varken eller är nästan lika. Jämfört med 2017 har kvinnorna blivit något mer

nöjda medan männen tvärtom har blivit något mer missnöjda.

Figur 15 Andel kvinnor och män som är nöjda med Västtrafik 2018 Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

2.4 Andel turer som är punktliga per trafikslag Punktlighet är en viktig parameter för hur nöjda resenärerna är med sin kollektiv-

trafikresa och med Västtrafik generellt. Arbetet med punktlighet är ständigt pågående

och det kräver ett samarbete mellan ansvariga för infrastrukturen, operatörerna och

Västtrafik.

Punktligheten har under 2018 generellt försämrats något, framförallt i spårvagns-

trafiken. Den har särskilt påverkats av ombyggnationer som görs i Göteborgsområdet

samtidigt som det har skett en ökning av resandet i spårvagnstrafiken. Framkomligheten

med Göteborgstrafiken under ombyggnationer är ett prioriterat arbete inom Västtrafik.

Page 26: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

26

För att öka prioritering av bussarnas framkomlighet i stadstrafiken krävs samverkan med

kommunerna. Generellt är punktligheten högre både för spårvagn och tåg än för buss i

stadstrafik.

Tabell 9 Punktlighet per trafikslag år 2014 - 2018

Andel turer som är punktliga

Trafikslag 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Buss stadstrafik* 79% 80% 79% 77% 76%

Fartyg** 85% 87% 89% 89% 90%

Spårvagn 79% 80% 81% 81% 77%

Pendeltåg 95% 91% 92% 93% 92%

Regiontåg 92% 90% 90% 93% 91%

* Gäller stadstrafik i Göteborg, Mölndal och Partille

** Fartygstrafiken gäller endast Styrsöbolaget

Källa: Västtrafik

Page 27: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

27

2.5 Allmänhetens upplevelse av förseningar i kollektivtrafiken SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör varje år en studie för Västra Götaland där

man bland annat frågar om invånarnas upplevelse av kollektivtrafiken. En av frågorna

som ställs är i vilken utsträckning man uppfattar förseningar i kollektivtrafiken som ett

problem i den kommun man bor.

I undersökningen för 2017 (senast publicerade) var förseningar i kollektivtrafiken inget

stort problem för 75 procent av respondenterna. Andelen respondenter som ansåg att

förseningar i kollektivtrafiken är ett stort problem låg på 25 procent, en marginell ökning

jämfört med 2016 då andelen låg på 24 procent.

Figur 16 Allmänhetens upplevelse av förseningar år 2014-2017 Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen 2017 (senast tillgängliga undersökningen)

SOM-institutet ställde också en fråga om man bedömer att man kommer i tid när man

använder kollektivtrafiken i Västra Götaland och där ansåg 52 procent av alla

respondenter att det är helt eller delvis riktigt, i det närmaste samma andel som

föregående år då 51 procent ansåg detta.

Om man endast tittar på hur kollektivtrafikresenärerna svarade så ansåg 70 procent att

det är helt eller delvis riktigt, en minskning med 3 procentenheter jämfört med

föregående år. Här finns alltså förbättringspotential, men liksom kollektivtrafik-

barometern visar undersökningen att de som nyttjar kollektivtrafiken och har en erfaren-

hetsbaserad upplevelse är mer positiva än de som inte reser med kollektivtrafiken.

Page 28: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

28

Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas

Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för jämlikhet och delaktighet i samhället, och

bidrar till social hållbarhet. Målet är att kollektivtrafiken utformas så att den inte upplevs

diskriminerande, utan stöder en inkluderande samhällsutveckling.

Måltal 2020 Indikatorer Utveckling

2014 - 2018 Utveckling

under 2018

Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik är minst 72 %.

3.1 Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik.

Andel fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning är 100 %.

3.2 Andel fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning.

Antal hållplatser och terminaler anpassade för personer med funktionsnedsättning är fler än 800.

3.3 Antal prioriterade hållplatser och terminaler anpassade för personer med funktionsnedsättning.

Nyckeltal Förändring 2014 - 2018

Förändring under 2018

3.4 Kvalitativ analys utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.

3.1 Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik Kollektivtrafiken ska upplevas som trygg och säker för invånarna. Vi behöver ökad

kunskap om olika åtgärder som ger trygghet och troligen krävs flera i kombination med

varandra. Det kan handla om allt ifrån att resans alla moment fungerar som planerat till

att resenärerna får tydlig information vid förseningar och inställda turer. Andra aspekter

handlar om att resenärerna känner sig trygga med att gå till och från hållplatser.

Ljussättning är betydelsefullt för att öka tryggheten. Ombord på fordonen kan

medpassagerares beteende skapa oro hos resenärer och då kan kamerabevakning hjälpa

till att öka tryggheten.

I kollektivtrafikbarometern ställdes en extra fråga i september 2018 om kamera-

bevakning kopplat till upplevd trygghet. Då svarade 79 procent av allmänheten i Sverige

att kamerabevakning ombord ökar tryggheten och säkerheten för resenärerna. Andelen

ökar med åldern och för 65 år och äldre är andelen 86 procent medan andelen 15-19

åringar var 69 procent. Något fler kvinnor än män ansåg att kamerabevakning ökar

tryggheten och säkerheten. Resultat visar också att de invånare som känner sig otrygga

med kollektivtrafiken är något mer skeptiska till att kamerabevakning skulle öka

tryggheten än de som redan känner sig trygga under resan.

Figur 17 på nästa sida visar att 2018 har invånarnas trygghet med att resa med Västtrafik

ökat något och ligger nu på 66 procent.

Page 29: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

29

Figur 17 Andel invånare som känner sig trygga med att åka med Västtrafik Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

I Västtrafiks undersökning om varumärket anger 77 procent 2018 att de alltid känner

sig trygga hos Västtrafik. Det är en tydlig ökning från 2017 då resultatet var 74 procent.

Undersökning baserades på cirka 4 000 svar.

Enligt kollektivtrafikbarometern är vaneresenärer mer trygga med Västtrafik än

invånarna i allmänhet. Männen har känt sig mer trygga än kvinnorna historiskt, men för

2018 är andelen kvinnor högre. Ökningen av upplevd trygghet bland kvinnor från 63 till

67 procent, är så pass hög att det bör ha skett en reell förändring. Ökningen går inte att

kopplat direkt till någon specifik åtgärd.

Äldre över 65 år känner sig betydligt mer trygga att resa med Västtrafik än andra

åldersgrupper, med en andel på 74 procent. Tryggast känner sig invånarna i Skaraborg

och i kranskommunerna till Göteborg, där är det 69 procent som upplever sig trygga

med Västtrafik. Lägst trygghet har Sjuhärad med 62 procent, en procentenhet lägre än

2017. I Göteborgs stadstrafikområde är nivån 66 procent, en klar ökning från 2017. I

Fyrbodal ligger tryggheten på 66 procent.

Tabell 10 Andel som instämmer i att de känner sig trygga med att resa med Västtrafik

Kategori 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Invånare 67% 68% 67% 64% 66%

Män 68% 71% 69% 65% 65%

Kvinnor 66% 66% 65% 63% 67%

Resenärer 72% 73% 73% 69% 71%

Källa: Kollektivtrafikbarometern 2018

Jämfört med riket så känner sig västragötalänningarna mer otrygga i kollektivtrafiken.

Västra Götaland har tillsammans med Dalarna och Skåne de lägsta siffrorna runt 66 till

67 procent. Tryggast är invånarna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Värmland

med siffror mellan 76 och 82 procent.

I den nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet säger 31

procent av kvinnorna och 15 procent av männen att de väljer annan väg eller färdsätt på

grund av otrygghet. Fördelat på ålder så är otryggheten högst bland unga och

Page 30: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

30

medelålders. I samma undersökning svarar 16 procent av kvinnorna och 9 procent av

männen att de har avstått från aktiviteter på grund av otrygghet. De som upplever sig

mest otrygga är kvinnor i åldrarna 20 till 54 år.

3.2 Andel fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning Totalt sett var 97 procent av alla fordon anpassade vid årsskiftet 2018/19. Den nivån har

varit konstant sedan 2014. Alla tåg, fartyg och bussar är anpassade för personer med

funktionsnedsättning. När det gäller de äldsta av Västtrafiks tåg så har dessa av-

markerats som anpassade i Västtrafiks reseplanerare eftersom standarden för plattforms-

höjden har sänkts med 20 cm. Rampen på dessa tåg får en för brant lutning vid vissa

stationer. Tågen i sig uppfyller dock fortfarande kriterierna för funktionshinder-

anpassning.

Spårvagnarna är till 70 procent fullt anpassade, eftersom de äldre modellerna av spår-

vagnar inte är fullt ut tillgänglighetsanpassade. De nya spårvagnarna som har upp-

handlats kommer successivt att ersätta de gamla vagnarna. De första beräknas finnas på

plats från våren 2019.

3.3 Antal prioriterade hållplatser och terminaler anpassade för personer med funktionsnedsättning Ansvaret för hållplatser är delat mellan Västtrafik och väghållarna (kommunerna på

kommunala vägar och Trafikverket på statliga vägar). För att nå målet behöver framför-

allt väghållarna genomföra åtgärder i en högre takt än i dag. De cirka 800 hållplatserna

med flest antal påstigande är prioriterade för anpassning för personer med funktions-

nedsättning. För att en hållplats ska räknas som fullt ut anpassad finns 8 kriterier som

ska vara uppfyllda. Dessa finns beskrivna i bilaga 2 i strategin för kollektivtrafik på

jämlika villkor.

Under 2017 gjordes en inventering för att effektivt kunna åtgärda de högst prioriterade

hållplatserna. Under 2018 genomförde Västtrafik en rad åtgärder utifrån deras ansvar

för hållplatserna.

Av de 800 prioriterade hållplatserna är 49 procent helt anpassade utifrån de 8 kriterierna,

att jämföra med 43 procent 2017. Enbart elva av dessa hållplatser saknar helt någon

form av anpassning. Flera kriterier är uppfyllda på de flesta av de 800 hållplatserna, till

exempel har 99 procent belysning, 96 procent har bänk/ sittplats och 95 procent har

väderskydd.

3.4 Kvalitativ analys utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Under 2018 har förslaget till strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor som togs fram

2017 varit ute på remiss. Strategin beslutades i kollektivtrafiknämnden i oktober 2018.

Strategin omfattar fem åtgärdsområden, där Västtrafik ansvarar för genomförandet av

de fyra första. Det femte, som omfattar mål om att sociala konsekvenser i strategisk

planering, ansvarar kollektivtrafiknämnden för.

Page 31: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

31

Arbetet med att ta fram en modell för sociala konsekvensbedömningar (SKB) i

strategisk planering har påbörjats. Under hösten testades modellen i bland annat arbetet

med åtgärdsvalsstudie för metrobuss. Det arbetet kommer fortsätta under 2019 och en

modell för SKB ska finnas färdig till slutet av 2019.

Västtrafiks har påbörjat arbetet med en handlingsplan utifrån strategin. Bland annat har

två barnrättsombud utsetts, som ska leda till ett ökat fokus på barns förutsättningar i

kollektivtrafiken. Västtrafik har också fortsatt sitt arbete med anpassningar för personer

med funktionsnedsättning. Ett exempel är att yttre utrop vid hållplatserna har utvidgats

från att omfatta enbart stadstrafiken i Göteborg till att omfatta hela Västra Götaland.

Detta är en stor förbättring för framför allt personer med synnedsättning, som nu får

utropat vilket fordon som stannar vid hållplatsen och vart fordonet ska. Detta har varit

väldigt uppskattat från bland annat Synskadades riksförbund.

Sedan länge har det funnits ett beslut om att införa så kallade ledsagarkort, där personer

med färdtjänsttillstånd får möjlighet att ta med sig en ledsagare kostnadsfritt på resan.

Under hösten har Västtrafik tagit fram en lösning, som kallas reshjälpkort med samma

funktion. Än så länge är det ett fåtal som har sökt, men det beror troligtvis på att det

införs successivt och att det ännu inte marknadsfört i någon större utsträckning.

Page 32: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

32

Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken är en drivande aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transport-

system. Det sker genom successivt ökade krav i trafikupphandlingar med utfasning av

fossila drivmedel, men också med fokus på minskad energianvändningen och låga

nivåer av buller. De sistnämnda finns målsatta i miljö- och klimatstrategin för kollektiv-

trafiken men inte i trafikförsörjningsprogrammet.

Måltal 2020 Indikatorer Utveckling 2014 - 2018

Utveckling under 2018

Minskning CO2-utsläpp per personkilometer jämfört med år 2006 är minst 80 %

4.1 Minskning koldioxidutsläpp per personkilometer jämfört med 2006

4.1 Minskning koldioxidutsläpp per personkilometer jämfört med 2006 Utvecklingen de senaste åren har gått fort mot en ökad andel förnybara drivmedel i

fordonen. Andelen personkilometer med förnybara drivmedel (exklusive fartygstrafik)

ökade en procentenhet under 2018 och ligger nu på 97 procent. Utöver övergången till

förnybara drivmedel finns också en viss potential i att öka beläggningsgraden på

fordonen, framförallt i lågtrafik. Pensionärskortet är ett exempel på hur man har styrt

till en ökad beläggningsgrad i lågtrafik.

Västtrafik använder förnybar el till tågtrafiken och spårvagnarna. I busstrafiken används

biodiesel och biogas. Elbussar är särskilt lämpliga i stadstrafik och planeras både i

befintliga avtal och i nya upphandlingar i Göteborg, Borås, Lidköping och Uddevalla.

Idag är 8 procent av bussarna el-hybrider eller helt eldrivna.

Fossil diesel med inblandning av biodiesel används idag i fartygstrafiken, i

Kinnekulletåget och marginellt i busstrafiken. Men även för dieseltåg och fartyg är

eldrift möjligt. Idag är älvskyttlarna i Göteborg dieselelektriska, det vill säga har

dieselmotorer som driver generatorer som i sin tur driver elmotorer. De är förberedda

för att kunna drivas med batteri i framtiden.

Målet i trafikförsörjningsprogrammet är att minska koldioxidutsläppen per person-

kilometer med minst 80 procent från 2006 till 2020. Figur 18 på nästa sida visar att

koldioxidutsläppen för 2018 är på samma nivå som 2017, det vill säga har minskat med

72 procent sedan 2006.

Efter flera år med minskade koldioxidutsläpp fortsätter alltså inte utsläppen att minska

under 2018. Troligen beror det på att trafikföretagen på grund av prisutvecklingen i

högre utsträckning valt RME istället för HVO. Båda drivmedlen räknas som förnybara

men koldioxidminskningen skiljer sig åt mellan dem. RME har något sämre

Page 33: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

33

klimategenskaper än HVO. I äldre trafikavtal är kravet att trafiken ska utföras med

förnybart drivmedel medan nyare avtal har ett krav på att minska koldioxidutsläppen.

Möjligheterna att nå målet om 80 procents minskning till 2020 har blivit något mer

osäkra under 2018.

Figur 18 Procentuell minskning av koldioxidutsläpp per personkilometer, jämfört med år 2006 Källa: Västtrafik, Frida miljödatabas

Page 34: 2012 års uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...Kostnaderna per resa sjunker och antalet personkilometer ökar. Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till andra

Uppföljning 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017-2020

34

Källförteckning

• Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning (NTU) är en årligen

återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning vars underlag utgörs av ca

12 000 personer som svarat på frågor om utsatthet för brott, förtroende för rättsväsendet och

erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

• Frida, miljö- och fordonsdatabas hos Svensk Kollektivtrafik har till syfte att lagra, samman-

ställa, visa och följa upp information rörande fordon, tillgänglighet, fordonskontroller och

avtals- och miljökrav.

• Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning

som drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik. I Sverige genomförs ca 70 000 intervjuer

löpande per år varav ca 25 000 med personer som reser kollektivt minst en gång i månaden.

• Den västsvenska SOM-undersökningen går ut till 6 000 personer mellan 16 och 85 år

bosatta i Västra Götaland och Kungsbacka kommun. Frågorna har tonvikt på attityder och

beteenden inom områdena offentlig service och medier. SOM-institutet som utför

undersökningen är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan

1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält

för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling.

• Trafikanalys är en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Trafikanalys har till huvuduppgift

att, med utgångspunkt i de transportpolitiska målen, utvärdera och analysera samt redovisa

effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportområdet.

• Västtrafik, egen statistik.