EN ARKITEKTURTIDSKRIF T #09 2013ARCHILEAKS AV EMMA MAGNUSSON

4 ARK – DIY 8

Emma Magnusson Hanna Järbel

ARCHILEAKS- byrålådan öppnas

mellan Archileaks och den digitala revolution som ägde rum under den senare delen av 1900-talet. Pro-grammerare valde då att, istället för att följa gamla konventioner, utvecklas och hitta nya vägar. E�er att de största företagen börjades det snart talas om open-source. Open-source är ett koncept som innebär fri

att förändra, förbättra och ladda upp. Fler kunde upptäcka eventuella fel och göra förbättringar, genom att samarbeta blev slutresultaten bättre. Med inspiration från open source-världen och rörelser som på liknande sätt utmanat gällande konventioner, startade Okidoki Arkitekter Archileaks hösten 2011. Archileaks är en webbaserad plattform för delning av allt från hållbarhet och miljö till fastighets beteckningar. Det är ett uppslagsverk och forum där alla i branschen bjuds in för att dela kunskap, information och erfarenhet. Grundarna har förstått att en ny arkitektroll innebär nya, praktiska problem som vi kan samarbeta kring för att lösa. Fredrik hansson, en av grundarna till Archileaks, berättar mer om projektet och hur det började:

Vi har på Okidoki Arkitekter redan från starten känt att man kan göra väldigt mycket mer för att utveckla branschen än vad som görs

handlade om att hjälpa kvinnliga kollegor att starta företag. Vi funderade på exempelvis mentorprogram, men insåg snart att vi tänkte för smalt. Varför rikta in oss på bara en grupp när vi kan gå in på en bredare, högre nivå och förenkla för alla? Idén med Archileaks började ta form. Vi började fundera på vad vi har för kärnvärden på kontoret, vad tror vi på? Vi kom fram till att öppenhet är viktig för oss, att dela med sig i stort. Det som produceras inom arkitektur idag går att göra mycket bättre och detta måste också vi ta ansvar för. Vi ”tråkiga” sakerna, för att de inte ska bli den största delen av arkitektyrket. Så att vi istället kan fokusera på den kreativa sidan

mellan administrativa, juridiska aspekter och konstnärlighet. När

tionerna har det blivit till stor del pappersvändande. Vi kände att man måste kunna samarbeta kring dessa frågor och ha en öppenhet kring det. Målet med att bli arkitekt måste ändå vara att få göra arkitektur, det borde vara det som alla drivs av. De som då faktiskt drivs av detta och vill skapa bra arkitektur borde följaktligen ställa upp på projektet och tycka att det är bra. Egentligen är det enkelt- varför ska vi lägga tid på att var och en ta fram: ISO-system, mallar, check- önska att man såg det mer som man gör i programmerings världen, där jobbar man med open source. Till skillnad från arkitektyrket så är

schablonbild av hur man ska driva ett företag och inga gamla greker att förhålla sig till. Man har skapat nya regler, man gör som man vill och man delar på kunskap och information. Inspiration har också kommit från hur verksamheter som Google driver företag, och hur de lägger upp sin tid. De har till exempel en dag i veckan avsatt för egna projekt, forskning och utveckling. Det har vi inspirerats av i stort, här på Okidoki.

Ja, och samtidigt är det bara ett av de projekt vi håller på att utveckla. Att bygga i egen regi är något annat vi arbetar med, ▶

ÄR DET VÅRA YRKESHEMLIGHETER SOM GÖR OSS TILL BRA OCH KONKURRENSKRAFTIGA ARKITEKTER? ELLER ÄR DET HÄR EN FÖRLEGAD SYN PÅ ARKITEKTEN SOM DEN SOLITÄRA KREATÖREN? I DAG, NÄR ARKITEKTENS ARBETE INNEFATTAR MÅNGA ADMINISTRATIVA ARBETSUPPGIFTER, MÅSTE VI KANSKE FÖRÄNDRA SÄTTET PÅ VILKET VI SER VÅR YRKESROLL OCH HUR VI DELAR MED

INSPIRERADE PROJEKTET ARCHILEAKS IFRÅGASÄTTER FÖRESTÄLLNINGAR KRING ARKITEKTENS ROLL.

4 ARK – DIY 9

-

att engagera oss i byggemenskaper och titta på hur vi kan hjälpa till där. Vi vill vara med och utveckla arkitektbranschen och vi kommer i våra nya lokaler i Korsettfabriken hålla i seminarier, debatter och samtal öppet för alla. Det i sin tur kan vi tjäna pengar på, genom att det bidrar till mer arkitektur i samhället. Sam hället idag är väldigt individualistiskt, man går inte i samma utsträckning med i ett parti utan man startar i stället företag, det är en helt hamna på individ- och företagsnivå. Då kan man säga att Archileaks är symptomatiskt – i stället för att engagera oss i till exempel Sveriges Arkitekter, startar vi projektet i egen regi.

-

Nej, det är snarare en individuell lösning i det kollektiva. Vi ser det som en ”win-win-win- situation” – alla tjänar på det; vi, våra kollegor och samhället i stort. Mer arkitektur helt enkelt.

Ja, jag tror det också handlar om att samhället förändras och förändrade roller i historien. Förr såg man arkitekten som konstnären och det stora geniet, i dag är det mer på en pragmatisk nivå - tillsammans har vi olika perspektiv men det är utvecklande och gör helhetsbilden rikare. I dag tittar man på projekt och idéer istället för att helt utgå från en enda persons tyckande.

Vi hade nog inga förväntningar alls, vi hade mer inställningen att detta var en klockren idé och att det hade varit roligt att genomföra detta. Vi tror och tycker att Archileaks har förändrat branschen. Vi är inte en del av etablissemanget utan ser oss som en gräsrots rörelse med tanke på att innehållet produceras av användarna. I dag har

per månad, det är det som är det viktiga - att den används. ( Jämförelsevis så har Arkitekten ca 11000 läsare per månad).

Jag analyserar inte sönder det, vi får oerhört mycket bra respons. Arkitekter har kommit fram till oss och sagt att Archileaks är det bästa som hänt inom arkitekturbranschen. Själva delandet hör också ihop med ett annat sätt att se på arkitekturrollen. Man kan

pågående paradigm - alla vi pratar med som är under 30, de fattar direkt och tycker att detta är toppen, men det

äldre, runt 40, fattar grejen och tycker det är bra. De som är över 40-strecket, de tycker att det är intressant och är försiktigt positiva, men förstår kanske inte alltid vad det är för något. Samtidigt vill ingen vara Inez princip inte stött på någon som varit negativ.

Nej, de ser det som att - visst, de investerar oerhört mycket pengar i sina interna system, men det är inte det de stora pengarna går till, det är ju snarare till att varje år revidera och upprätthålla all dokumentation och alla system. De är försiktigt positiva och tänker att det hade varit bra om vi hade kunnat samarbeta kring de här sakerna. Kan de vara aktiva i en Community så som det faktiskt kan fungera idag, då har de nittio procent arbetstid vunnen. All gränssnitt så att man hittar det. Det är snarare det vårt samhälle går ut på idag.

Vi är redaktörer för det som går in, artiklarna och det skrivna, det styr ju vi. Vi försöker bjuda in skribenter och öppna upp så mycket som möjligt för ett intressant och aktuellt innehåll. När

du som användare laddar upp information så har du godtagit vissa villkor, så rent juridiskt ligger ansvaret på den som laddar upp. Ser vi något som inte verkar stämma kollar vi naturligtvis

Vi håller på att omstrukturera oss lite grann. I slutänden är det så att allt kostar pengar, vi måste få in pengar för att driva ▶

Vi tror och tycker att Archileaks har förändrat branschen. Vi är inte en del av etablissemanget utan ser oss som en gräsrotsrörelse med tanke på att innehållet produceras av användarna.

4 ARK – DIY 10

-

Archileaks. Till exempel kikar vi på annons möjligheter för att lösa detta. Vi har sökt hur mycket bidrag som helst från statliga instanser men problemet är att projektet är för brett. Det här hamnar inte på gränsöverskridande och skär över hela Sverige. Liknande projekt i andra branscher har samma

pengarna är öron märkta, på regional universiteten

och vill att de ska dela med sig av sin forskning, så borde de uppskatta att vi har en färdig plattform, det är bara att köra. Man har också sagt att branschen i sig ska utvecklas – detta är ju ett sätt att göra det på och ett sätt att få in nya på arbetsmarknaden. Vi måste viktigaste är trots allt att det händer saker på hemsidan. Inte bara att det laddas upp mycket information, utan helheten och att det hela tiden händer något. Att det skrivs intressant till exempel. Nästa steg är att vi försöker länka ihop Archileaks med andra intressegrupper, till exempel byggemenskaper, som kan använda detta som plattform för att dela kunskaper. Vi försöker knyta olika intressegrupper till en plats, så att de får ett större gränssnitt mot omvärlden. Ytterligare ett steg är att länka projektet till andra länder. Det hade varit intressant om man hade Archileaks i England och i Tyskland till exempel, och sedan kan du gå in i portalen och välja vid din inloggning att kolla på alla detaljer, texter från alla länder. Då kan du som användare kurera ditt eget informations och jämföra detaljer i andra länder.

Ja, vi har kontakt med kollegor i England, bland annat, som tycker att detta är en klockren idé. Dessutom mycket i Norge, Finland, och Danmark. Unga, nya och framstående kontor i norden som vill vara

projekt som växer tack vare, som tidigare nämnts, de som engagerar sig och använder sig av sidan. Ja, en uppmaning till de som läser det här – var aktiv och inte rädd att engagera dig. Att det fungerar ▶

4 ARK – DIY 11

-

bygger på alla små delar som samverkar till en helhet. Det är väl en kulturfråga också, i vardagen håller de Instagram och Facebook, då kan de väl i sin professionella roll göra på samma sätt- vara med i forum och diskutera och utveckla

möjligheter för den enskilda att göra detta.

vind från ett öppet fönster ämnar Archileaks vädra ut gamla konventioner. Genom att vi som arkitekter, i stället för att förbli girigt hemlighetsfulla, delar med oss av våra erfarenheter, kan vi hitta nya lösningar på arkitektoniska problem. Det förebygger konkurrens på byråkratiska grunder, till fördel för kreativa. Att inom kreativa branscher, tätbefolkade av individ ualister, nå bättre resultat genom samarbete är förvisso inget nytt. Genom tiderna har det funnits olika litterära riktningar, konstnärliga kollektiv som har samarbetat kring olika frågor. Föregångare som exempelvis Tio Fotografer föddes, på 1950- talet, ur ett gemensamt behov att förenkla, förbilliga och centralisera den rent tekniska och administrativa sidan - även om det här arbeta fotograferna dessutom en inspirerande och givande kontakt med kollegor. På samma sätt har vi inom arkitekturbranschen möjlighet att tillgodogöra oss varandras erfarenheter, att diskutera och kritisera information. I dag kan det tyckas enklare att göra just detta, vi lever och verkar i en digital tidsålder där den enskildas inträde i en större gemenskap endast är ett klick bort. ■