1

FÖRSLAG 2010-11-03

REGIONAL KULTURPLAN 2011-2013, REGION GOTLAND

Detta förslag har godkänts av Kultur- och fritidsnämnden 2010-11-01 och överlämnas härmed till Kommunstyrelsen för behandling inför antagande av Kommunfullmäktige.

Förslaget till regional kulturplan 2011-2013 överlämnas samtidigt till Statens Kulturråd, enligt överenskommelse.

Enligt uppdrag Lars Danielson Kultur- och fritidschef i Gotlands kommun

Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Kultur- och fritidskontoret +46 (0)498-26 90 00 (vx) +46 (0)498-26 96 59 Lövsta landsbygdscentrum 621 81 Visby Visbyvägen, Romakloster www.gotland.se/kulturfritid

2

1. INLEDNING .................................................................................................................... 4

2. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................. 6 2.1 Vår geografi.....................................................................................................................................................6 2.2 Vårt unika kulturutbud....................................................................................................................................6 2.3 Våra unga – en tillgång...................................................................................................................................7 2.4 Civila samhället med dess organisationer .....................................................................................................8 2.5 Fria professionella kulturutövare – en ovärderlig resurs ..............................................................................9

3. KULTURPOLITISKA MÅL ........................................................................................... 10 3.1 Nationella kulturpolitiska mål ...................................................................................................... 10 3.2 Gotländska kulturpolitiska mål.................................................................................................... 10

3.2.1 Kulturutbud – kulturscenen .......................................................................................................................10 3.2.2 Kulturutbildning, kulturutövare och kulturskapare .................................................................................11 3.2.3 Kultur som yrke och näring.......................................................................................................................11

3.3 Avsiktsförklaring för samverkan med Statens kulturråd........................................................ 12 4. DETTA VILL REGION GOTLAND 2011-2013 MÅL OCH FÖRSLAG........................ 14

4.1 Professionell teater, dans och musikverksamhet ....................................................................... 15 4.2 Regional arkivverksamhet ............................................................................................................ 16 4.3 Hemslöjdsfrämjande verksamhet ................................................................................................ 17 4.4 Regional museiverksamhet............................................................................................................ 18 4.5 Konst- och kulturfrämjande verksamhet ................................................................................... 19 4.6 Regional biblioteksverksamhet..................................................................................................... 20 4.7 Filmkulturell verksamhet.............................................................................................................. 21 4.8 Regional konst- och kulturverksamhet ....................................................................................... 22 4.9 Fria professionella kulturutövare och arrangörer .................................................................... 23

5. KULTURPOLITISK ORGANISATION OCH SAMVERKAN ..................................... 24 5.1 Kulturpolitisk organisation.......................................................................................................... 24

5.1.1 Region Gotland .........................................................................................................................................24 5.1.2 Regionala kulturinstitutioner....................................................................................................................24 5.1.3 Kommunala institutioner ..........................................................................................................................25 5.1.4 Länsstyrelsen på Gotland ..........................................................................................................................25 5.1.5 Nationella institutioner på Gotland...........................................................................................................25 5.1.6 Kulturföreningar ........................................................................................................................................25 5.1.7 Internationella centra ................................................................................................................................25

5.2 Samverkan inom kultursektorn .................................................................................................. 26 5.2.1 Samverkan inom Region Gotland.............................................................................................................26 5.2.2 Samverkan mellan Region Gotland och kulturlivet.................................................................................26 5.2.3 Framtida krav på delaktighet och samverkan...........................................................................................27

6. KULTUR OCH REGIONAL UTVECKLING................................................................. 28 6.1 Varumärket Gotland – så vill vi bli sedda ...................................................................................................28 6.2 Visionen – detta vill vi uppnå ......................................................................................................................28 6.3 Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) ...............................................................................28 6.4 Kulturen i det Regionala Tillväxtprogrammet (RTP).................................................................................29 6.5 Privata och ideella krafter.............................................................................................................................29 6.6 Kulturskaparnas situation och villkor ..........................................................................................................30 6.7 Kulturproduktion – balans mellan stad och landsbygd ..............................................................................30

7. REGIONAL KULTURVERKSAMHET.......................................................................... 31

3

7.1 Professionell scenkonst på Gotland ............................................................................................. 32 7.1.1 Dans ...........................................................................................................................................................32 Länsdansen, egen presentation ...........................................................................................................................32 7.1.2 Musik ..........................................................................................................................................................34 GotlandsMusiken, egen presentation .................................................................................................................35 7.1.3 Teater ..........................................................................................................................................................36 Länsteatern på Gotland, egen presentation........................................................................................................36

7.2 Kulturarv på Gotland .................................................................................................................... 39 Kulturmiljövård - Länsstyrelsens beskrivning ..................................................................................................39 Världsarvet - Stadsarkitektens beskrivning .......................................................................................................40 Kulturarvsturism – Gotlands Turistförenings beskrivning ...............................................................................41 Forskning och utveckling – Högskolan på Gotlands beskrivning....................................................................42 Hembygdsrörelsen – Gotlands Hembygdsförbunds beskrivning.....................................................................42 Kyrkan och Gotlands medeltida kyrkobyggnader – Stiftets beskrivning ........................................................42 7.2.1 Landsarkivet, egen presentation................................................................................................................43 7.2.2 Gotlands Läns Hemslöjdsförening, egen presentation ............................................................................44 7.2.3 Gotlands Museum, egen presentation.......................................................................................................47

7.3 Samtidskonst på Gotland .............................................................................................................. 50 7.3.1 Gotlands Konstmuseum/Den nya konstscenen, egen presentation.........................................................51

7.4 Konst- och kulturfrämjande verksamhet på Gotland .............................................................. 53 7.4.1 Danskonsulentverksamhet, egen presentation .........................................................................................53 7.4.2 Konstkonsulentverksamhet, egen presentation ........................................................................................54

7.5 Biblioteksverksamhet på Gotland............................................................................................... 56 7.5.1 Länsbiblioteket, egen presentation ...........................................................................................................56

7.6 Filmön Gotland............................................................................................................................ 60 7.6.1 Film på Gotland och Pedagogiskt Mediecentrum, egen presentation ....................................................61

8. ANSVARSFÖRDELNING, ÖVERENSKOMMELSER ................................................ 64 8.1 Ansvarsfördelning och beslutsordning av ekonomiska medel (gäller från 2011) ....................................64 8.2 Överenskommelser .......................................................................................................................................64 8.3 Uppföljning och utvärdering ........................................................................................................................64

4

1. INLEDNING ”På Gotland ska alla, med barn och unga som särskilt prioriterad målgrupp, ha tillgång till ett stimulerande kulturutbud som bidrar till att utveckla individ och samhälle på demokratisk grund.

Kommunens kulturpolitik ska bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för professionella kulturutövare och producenter.

Kulturen på Gotland ska innefatta det etablerade men även det smalare – det som kanske inte tilltalar en stor publik men som tillför nytänkande till helheten och mångfalden.

Kulturen ska ses som en helhet, där det smala och det breda – liksom det välkända och det som ännu återstår att upptäcka – berikar och förutsätter varandra.” Ovanstående citat utgör grunden i Gotlands kulturpolitiska program, antaget av Kommunfullmäktige 2009. Programmet betonar betydelsen av regionens rika kulturutbud, som ska garanteras varje medborgare, med särskild betoning på barn och unga. Region Gotlands kultursyn utgår emellertid även från ett delaktighetsperspektiv. Gotländska medborgare ska ha goda möjligheter att delta i kulturlivets utveckling, oavsett om det handlar om medverkan i egenskap av publik, arrangör, deltagande i utbildningar eller med eget skapande. Detta är grunden för ett demokratiskt samhälle. Från 2011 ingår Gotland som en av fem svenska regioner/landsting i den nya modellen för kultursamverkan. Vissa statliga kulturanslag kommer, efter förhandling mellan stat och region, att fördelas av Region Gotland med utgångspunkt från den regionala kulturplanen. Genom denna samverkansmodell stärks Region Gotlands, och därmed även gotlänningarnas, inflytande över den regionala kulturpolitiken. Beträffande den primärkommunala kulturverksamheten, såsom folkbibliotek, kulturskola, föreningsbidrag och bidrag till studieförbunden har kommunen liksom tidigare ett eget ansvar. För dessa verksamheter finns inga förslag i kulturplanen.

Den regionala kulturplanen – en grund för samverkansmodellen. Ett medvetet val från Gotlands kommun har varit att bygga Regional Kulturplan för Gotland 2011- 2013 kring de regionala kulturinstitutionerna. Det innebär att kulturplanens mål och förslag också i huvudsak fokuserar på dessa under denna period.

Gotlands kommun har samtidigt pekat på de fria professionella kulturutövarnas och arrangörernas betydelse och behov. Dessa kommer också tas under med i dialogen med Kulturrådet inom ramen för samverkansmodellen.

För att ge en bredare bild av den gotländska kulturen ingår också beskrivningar av vårt unika och omfattande kulturliv. Här finns – förutom de regionala kulturinstitutionerna – en mångfald av föreningar, fria professionella grupper och enskilda utövare som kan bjuda såväl boende som besökare ett gediget utbud. Ambitionen har varit att ge en samlad helhetsbild – utan krav på exakthet. En mer korrekt beskrivning är ett angeläget utvecklingsområde för framtiden.

I kommunens yttrande över samverkansmodellen, framhölls oro över den korta tid som stod till förfogande för framtagandet av den regionala kulturplanen. Denna första period bör också ses som en lärprocess, där korrigeringar kan komma att ske vid årliga uppföljningar och översyn.

5

Denna regionala kulturplan för Gotland 2011-2013 har som mål att synliggöra och förtydliga de olika kulturaktörernas roller och hur de i sina verksamheter samverkar med varandra, med föreningsliv och med invånare. Kulturplanen har också som målsättning att säkra kulturell kvalitet och bredd på Gotland genom professionella kulturutövare, med tydlig prioritering av barn och ungdomar – samt minst likvärdighet i kulturutbudet sett i ett nationellt perspektiv. Ansvaret för planens genomförande ligger hos politikerna i regionen. Samtidigt ska det ske i nära samverkan med de regionala kulturinstitutionerna, amatörkulturen och publiken/civila samhället samt de fria professionella kulturutövarna. Principen om armlängds avstånd är en viktig utgångspunkt. Det innebär att den politiska nivån bestämmer ramar och mål (ekonomiska och juridiska) inom det kulturpolitiska området. Frågar om genomförande överlåts åt kulturpolitiska och konstnärliga experter. Tanken är minska politisk styrning av kulturen, samtidigt som man garanterar konstnärlig frihet och kvalitet. Kommunstyrelsen har beslutat att från 2011 inrätta ett permanent regionalt kulturråd som ska vara rådgivande och bidra med synpunkter och förnyelse. De regionala kulturinstitutionerna ska genom särskilda uppdragsöverenskommelser med regionen säkra nödvändig uppföljning/utvärdering av verksamheterna inklusive målen om jämställdhet, tillgänglighet, folkhälsa, mångfald och barnperspektiv.

6

2. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR

2.1 Vår geografi Gotland är en naturlig mötesplats för nationella och internationella samarbeten kring näringsliv, utbildning, kultur, forskning och miljö. Det geografiska läget mitt i Östersjön är en tillgång, med närhet till både det svenska fastlandet och våra grannländer. Kopplat till det geografiska läget finns dock kostsamma hinder för gotlänningar att ta del av kulturutbud i angränsande regioner – och vice versa. Våra regionala kulturinstitutioner har av samma skäl svårigheter att samverka med andra regioner. Med 57 000 invånare ger befolkningsunderlaget begränsade resurser att erbjuda medborgarna tillgång till ett i alla avseenden rikt utbud, med både bredd och spets. Detta komplicerar förutsättningarna för likvärdighet gällande kulturellt utbud i nationell jämförelse – en mycket viktig aspekt, inte minst ur sett ur perspektivet barn- och ungdom. Men det geografiska läget innebär samtidigt intressanta utmaningar och möjligheter för regionen att välja andra lösningar som kan leda till kulturell och konstnärlig förnyelse. Det centrala läget i Östersjön har bidragit till att Gotland byggt upp omfattande internationella kontakter, nätverk och vänorter. Utbyte sker såväl i offentliga sammanhang som mellan privatpersoner, ideella organisationer och näringsliv. Region Gotland är också aktiv medlem i B7 Baltic Islands, Union of the Baltic Cities (UBC), Europas Perifera och Maritima Regioner (CPMR) och Hansan (City league The Hanse). Till Gotlands unika möjligheter och utmaningar ska också nämnas de 800 000 besökare som årligen kommer till ön.

2.2 Vårt unika kulturutbud Kulturlivet i vår region kännetecknas av ett omfattande och brett utbud. Detta är möjligt genom mångfalden av institutioner, föreningar, fria professionella grupper och enskilda utövare som kan bjuda såväl boende som besökare ett gediget utbud – men med en besvärande brist på tillräckliga och långsiktigt trygga ekonomiska förutsättningar. I årligen genomförda medborgar- och brukarenkäter får kulturutbudet på Gotland höga betyg. Gotland omfattas också av ett vida känt kulturarv med bland annat världsarvsstaden Visby. Även den samtida kulturen uttryckt i antalet kulturskapare är erkänt stark på Gotland – filmer spelas in, författare har skrivarstugor och formgivare och konstnärer har ateljéer. Utbyten sker mellan länsinstitutionerna och andra institutioner i Östersjöområdet. Genom flera residensverksamheter har Gotland vuxit som nationell och internationell kulturmötesplats. Här kan nämnas de tre internationella centra för konst, musik och litteratur som lokaliserats till Gotland – samt även residensverksamheter genom Stiftelsen Bergmangårdarna och Riksutställningar. Planering för framtida residensverksamhet pågår även bland annat vid Gotlands Konstskola. På Gotland finns också en rad utbildningar på olika nivåer inom det kulturella och skapande området. Kulturskolan verkar i första hand bland barn och ungdomar med musik, dans, teater och film. Folkuniversitetet arrangerar eftergymnasiala utbildningar med konstskola, dansskola och tonsättarskola. Gotlands folkhögskola, med verksamhet i Hemse och Fårösund, har inriktningar inom foto, film och musik. De olika studieförbunden har ett rikt utbud inom alla konst- och kulturformer. Utöver detta finns filmgymnasium och scenkonstgymnasium med

7

riksintag. Högskolan på Gotland erbjuder kurser, utbildningar och program med anknytning till kultur, design och kulturarv.

2.3 Våra unga – en tillgång En förutsättning för ett hållbart levande kulturliv är den jordmån för föryngring, att barn och unga på Gotland får tillgång till kulturupplevelser och eget utövande. Här skapas nästa generation kulturutövare och kulturkonsumenter. Samtidigt ger det barn och unga möjlighet att stärka sin självkänsla och tillit och finna glädje i det egna skapandet. FN:s konvention om barns rättigheter ligger som grund för den del i regionens kulturpolitiska program som betonar kulturens betydelse för ett demokratiskt samhälle. Barn och unga på Gotland är en prioriterad målgrupp i kulturutvecklingsarbetet. Målet är att alla barn och unga på Gotland ska få del av kultur i alla former under hela sin uppväxt. I Avsiktsförklaring mellan Statens kulturråd och Region Gotland1 har kultur för barn och unga särskilt pekats ut. Kulturpolitiken ska främja delaktighet och deltagande i kulturlivet. Genom metodutveckling och pilotprojekt ska nya mötesplatser och samarbetsformer mellan fria professionella kulturutövare, institutioner och barn och unga utvecklas. Gotlands kommun har länge arbetat för att långsiktigt stärka barns och ungas tillgång till kultur, synliggöra barn- och ungdomskultur samt förstärka och sprida föredömliga arbetsformer. Detta arbete har dels bestått i kulturkonsulenternas/motsvarande nätverksarbete kring barn- och ungdomskultur samt dels i arbetet med att ta fram årliga bokslut för ”Barn- och ungdomskultur”2. Dessa bokslut ger en översiktlig beskrivning av den omfattande kulturverksamheten och de samarbeten som görs för barn och unga. Inom regionen finns ett stort antal organisationer som aktivt bidrar till ett brett utbud över hela ön. Här kan som exempel nämnas studieförbunden, kulturföreningarna, Folkets Bio, kulturinstitutionerna, biblioteken, kulturskolan, museerna, skolväsendet samt den öppna ungdomsverksamheten med bland annat ungkulturhuset FENIX i Visby. En betydande del av det långsiktiga arbetet med kultur för unga sker genom skolan, inte minst inom ramen för verksamheten vid Pedagogiskt mediecentrum. Under 2008 inledde regeringen Skapande skola – en satsning på mer kultur i skolan. Satsningen avser såväl offentliga som fristående skolor. Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att nå kunskapsmålen i högre grad. Gotlands kommun ligger på Kulturrådets hemsida som ett gott exempel på hur en handlingsplan ska se ut. Under 2010 fortsätter satsningen på Skapande skola i Gotlands kommun för tredje året. Unikt för Gotland är konceptet Kultur i Skolan som utvecklats utöver verksamheter kopplade till Skapande Skola. Genom ett långsiktigt arbete med bland lärarfortbildning är satsningen en motor för utvecklingen av kultur i skolan. I arbetet ingår bland annat att inventera och presentera kulturutbudet som erbjuds olika åldersgrupper under året. Kulturskolan Gotland är en frivillig verksamhet inom kommunen och verkar över hela ön. Kulturskolan erbjuder undervisning på olika instrument, sång/kör, ensemble, dans och teater. Det är också en mötesplats för samarbete och förståelse kring kulturens historia och roll i samhället. Kulturskolan samarbetar med flera av öns andra utbildningar inom de estetiska

1 20090403 Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens Kulturråd och Gotlands Kommun 2 www.gotland.se/imcms/48931

8

områdena, samt med institutioner och frilansande kulturarbetare. Kulturskolan är en nationellt och internationellt efterfrågad samarbets- och utbytespartner. Man deltar även i ett stort antal arrangemang, föreställningar och konserter. Inom regionen finns även ett antal gemensamma forum och nätverk, som exempelvis gruppen Skola – Kultur och Konsulentnätverket. Denna stora mångfald inom barn- och ungdomskulturen ställer krav på struktur, sammanhang och samordning – där målgruppen också är delaktig. I samband med en nyligen avslutad organisationsöversyn har också behovet av struktur, sammanhang och samordning uppmärksammats. Det är ett angeläget utvecklingsområde som organisatoriskt ska lösas under våren 2011. Vidare kommer regionens uppföljningar av institutioner och föreningar som erhåller olika bidrag att utvecklas med fokus på barns och ungdomars delaktighet och deltagande. Ett konkret problem – kopplat till det begränsade befolkningsunderlaget på Gotland – är att de flesta populära artisters framträdande, av ekonomiska skäl ofta sker i krogmiljö. Detta utestänger den unga publiken.

2.4 Civila samhället med dess organisationer Ett starkt civilsamhälle är både en förutsättning och ett uttryck för ett fritt och demokratiskt samhälle.3 Utgångspunkten för ett rikt kulturliv är människors engagemang och skapande förmåga. Det är såväl enskilda personers som organisationers insatser för att utveckla kulturella verksamheter som gör kulturen till en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Det civila samhället har stor betydelse både för den utövande kulturen och för kulturarvsområdet och bidrar därigenom till att såväl de nationella som de regionala och lokala kulturpolitiska målen uppnås. Den ideella sektorn inom kulturområdet uppvisar stor variation och engagemang. Här kan till exempel nämnas de 900 föreningar som finns registrerade, varav 150 är kulturföreningar för såväl amatörer som professionella utövare inom bland annat dans, musik, teater, film, konst och hembygd – varav cirka 15 museer. Vidare finns ett stort antal bygdegårdar och liknande samlingslokaler med ett omfattande utbud av allmänkultur. På Gotland verkar åtta av de nu tio studieförbund som uppbär statligt folkbildningsanslag. De har tillsammans cirka 200 medlemsorganisationer och spänner därmed över en stor del av öns invånare. Studieförbunden bedriver i egen regi och utifrån en gemensam strävan om tillgänglighet och delaktighet en mycket omfattande kulturverksamhet över hela ön och samspelar med kulturföreningarna, kulturinstitutionerna, de professionella kulturutövarna, biblioteken med flera. Studieförbunden är således en lokalt förgrenad infrastruktur för hela kulturlivet och ut i hela civilsamhället. Studieförbundens kulturverksamhet har många dimensioner och är dessutom både utförare, samverkanspart och möjliggörare. I dessa olika roller var studieförbunden engagerade i nära 4 200 kulturarrangemang under 2009, förutom det egna skapande av exempelvis musik, drama, hantverk, dans som möjliggjorts i studiecirkelform.

3 Det civila samhället definieras som en arena skild från kommunen, marknaden och det enskilda hushållet, skapad av enskilda människor, grupper och organisationer som agerar tillsammans för gemensamma intressen.

9

Studieförbunden ger medborgarna möjlighet att både uppleva och utöva olika slag av kulturverksamhet samtidigt som de också söker nya lösningar utifrån nya värderingar, inte minst hos ungdomar och utifrån ny teknik. Detta kan på sikt innebära att olika mötesplatser via sociala medier skapas på nätet. Den virtuella arenan växer hela tiden i betydelse.

2.5 Fria professionella kulturutövare – en ovärderlig resurs Enligt regionens kulturpolitiska program från 2009 ska kulturen på Gotland innefatta det etablerade men även det smalare – det som kanske inte tilltalar en stor publik men som tillför nytänkande till helheten och mångfalden. Kulturen ska ses som en helhet, där det smala och det breda – liksom det välkända och det som ännu återstår att upptäcka – berikar och förutsätter varandra. Detta är grunden till konstnärlig och kulturell förnyelse. På Gotland finns nära ett tusen konst- och kulturutövare inom den fria sektorn. Generellt står dessa för hög konstnärlig kvalitet och utgör således en ovärderlig resurs. Genom samverkan med institutionerna och kulturkonsulenterna kan repertoaren kompletteras. Men de fria professionella kulturutövarna är inte bara ett viktigt komplement till institutionerna. De kan även bidra till nya former för samarbeten och nätverk med andra utövare och därmed lägga rund för nya konstformer och utbildningar. Detta ger upphov till gotländsk kulturproduktion i form av manus, scenografi, turnéteknik med mera. Att satsa på det fria kulturlivet och dess utövare är därför av stor betydelse för den kulturella förnyelsen. De fria gruppernas förutsättningar måste anses vara och förbli en nödvändighet för att garantera den gotländska publiken ett kulturutbud med både bredd och spets. För att skapa goda förutsättningar för de fria professionella gruppernas utveckling på Gotland krävs tillgång till statliga och regionala verksamhetsbidrag samt stöd för att utveckla nya former för samverkan, inom regionen och med andra regioner. I detta sammanhang ska också poängteras nödvändigheten av interregional samverkan samt behovet av modeller och resurser för att utveckla och pröva nya former för utbytesverksamhet mellan regionen och de nationella scenerna – såväl inom dans, musik, teater som konst. Vidare krävs resurser för att utveckla och pröva olika producent- och arrangörsmodeller som underlättar möjligheterna för fria utövare och grupper att nå ut till nya marknader. Som ett gott exempel kan nämnas kulturföreningen Roxy i rollen som producent och samarbetspartner till de fria professionella kulturutövarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att även om de gotländska kulturinstitutionerna spelar en huvudroll i den regionala kulturplaneringen, är de nära tusen fristående kulturaktörerna en tillgång och ett nödvändigt komplement, för att infria såväl nationella som regionala kulturpolitiska mål.

10

3. KULTURPOLITISKA MÅL

3.1 Nationella kulturpolitiska mål Det nationella kulturpolitiska målet är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha samma möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen skall kulturpolitiken:

• Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

• Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. • Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. • Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. • Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

Enligt Kultursamverkansutredningens förslag bör statens stöd till regional kulturverksamhet bidra till att ge befolkningen i hela landet möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud präglat av förnyelse och kvalitet. Det statliga stödet bör därför bland annat syfta till att:

• Utveckla den kulturella infrastrukturen. • Främja en regional mångfald genom att de skilda förutsättningar som kulturlivet har

runt om i landet tas tillvara på bästa sätt. • Ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt

konstnärskap.

3.2 Gotländska kulturpolitiska mål I juni 2009 antog kommunfullmäktige det kulturpolitiska programmet för Region Gotland. Målet med Gotlands kulturpolitiska program 2009 är att säkra kulturell kvalitet och bredd på Gotland, med en tydlig prioritering av barn och ungdomar, samt minst likvärdighet i kulturutbudet sett i ett nationellt perspektiv. Ytterligare ett mål är att bidra till att den gotländska kulturen synliggörs i ett både nationellt och internationellt perspektiv. Det kulturpolitiska programmet består av följande tre utvecklingsområden:

3.2.1 Kulturutbud – kulturscenen Tillgången till rum för kultur ska vara tillgängliga för alla – på landet och i staden och på virtuella arenor – året runt. Kulturen är som mest synlig i form av utbud, arenor för möten och scener för kulturupplevelser. Här har våra länsinstitutioner en viktig roll, som tillsammans med kulturskapare, kulturföreningar, kyrkor, folkets hus, hembygds- och bygdegårdar, studieförbund och fritidsgårdar är centrala nav i vår levande kulturscen. Biblioteken på Gotland är och blir allt viktigare som etablerade kulturmötesplatser med ett varierat program. Almedalsbiblioteket har med sin foajé blivit ett kulturens vardagsrum i Visby, dit många kulturutövare och en stor publik ofta söker sig. Det virtuella rummet på nätet är en mötes- och informationsplats som har en snabbt växande betydelse och som vi anser är viktig att utveckla som ett led i arbetet med ökad tillgänglighet. Den digitala visningstekniken ger fantastiska möjligheter att ta del av det bästa kulturella utbudet från hela världen.

11

• Region Gotland ska arbeta för en långsiktig och hållbar ekonomisk ram för ett rikt kulturutbud på Gotland. Detta ska ske i samråd med öns kulturproducenter och kulturorganisationer, det gotländska näringslivet och Statens Kulturråd.

• Region Gotland ska medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet och verksamheter kring detta. En viktig aktivitet som bör fortsätta att utvecklas är ABM (samverkan mellan arkiv, bibliotek och museum).

• Kulturmötesplatser ska finnas såväl i Visby som runt om på ön. Dessa ska vara tillgängliga för alla, året runt. Bibliotekens roll som kulturhus i det mindre formatet ska fortsätta att utvecklas. Region Gotland ska arbeta för tillkomsten av ett gemensamt Scenkonsthus som stimulerar och profilerar scenkonsten på Gotland. Även virtuella mötesplatser på nätet är viktiga och ska uppmärksammas.

3.2.2 Kulturutbildning, kulturutövare och kulturskapare På Gotland finns en rad utbildningar inom det kulturella och skapande området, från gymnasiet till högskolan och med studieförbunden som viktiga aktörer. Skolan på Gotland, från förskolan till gymnasienivå och andra utbildningsanordnare har en viktig roll i att låta barn och unga utöva kultur och lära genom skapande processer. Kulturskolans verksamhet är central när det gäller att göra kulturutbildningar tillgängliga. För familjer och ungdomar handlar det både om avgiftsnivåer och möjlighet att kunna ta sig till kulturundervisning. Det finns en strävan att eftergymnasiala utbildningar som folkhögskolan och Högskolan på Gotland ska hålla hög kvalitet. Branschutbildningar inom olika kulturella yrkesområden bidrar också till att ta fram en ny generation utövare. Detta ger kultursektorn förutsättningar att växa även i framtiden.

• Region Gotland ska verka för att Kulturskolan på Gotland utvecklas till att omfatta fler anordnare och ge fler barn och ungdomar möjlighet och tillgång till kvalitativt god undervisning inom musik, dans, teater, konst, film och nya medier.

• Varje förskolebarn och skolelev på Gotland ska ges möjlighet att också på skoltid ta del av regionens kulturliv.

• Utbildningar på alla nivåer ska utmärkas av mötet med professionella kulturskapare. • Region Gotland ska stödja människors möjlighet till eget skapande och deltagande i

olika former av kulturaktiviteter. • Region Gotland ska stödja och initiera samverkan mellan kulturskapare och

kulturutbildningar samt mellan utövare och konsumenter, såväl åretruntboende som besöksnäringen.

• Region Gotland ska uppmuntra en utveckling av befintliga utbildningar samt stimulera etablering av nya utbildningar inom kulturområdet. Detta gäller såväl offentliga som privata utbildningar, på alla nivåer.

• Studieförbundens folkbildande roll, deras skapande av nya samarbeten och arenor ska uppmuntras och ges goda förutsättningar att verka över hela Gotland.

3.2.3 Kultur som yrke och näring Internationellt och nationellt pågår en vidgning av synen på och definitionen av kulturområdet. Den kreativa sektorn framhålls ofta som en av de viktigaste motorerna för tillväxt. En ofta använd definition av den kreativa sektorn omfattar: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film,

12

foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande.

• Region Gotland ska bidra till att synliggöra den kreativa sektorn som en del av det gotländska näringslivet.

• Region Gotland ska också verka för riktade utbildningar, företagsutveckling och företagsrådgivning för den kreativa sektorn som en del i näringslivet.

• Region Gotland ska fortlöpande inventera behovet av förutsättningarna för infrastruktur, stimulera till samverkanslösningar mellan offentliga och privata aktörer samt medverka till att skapa lösningar för att nödvändiga investeringar kommer till stånd, såsom filmstudio, ateljéer, repetitionslokaler för musik, scenkonst och utställningslokaler för bild.

• Region Gotland ska bidra till uppbyggandet av en god kulturkompetens och därigenom skapa en jordmån för att ta emot och stimulera projekt även av det mest oväntade slag.

• Region Gotland ska genom de överenskommelser som tecknas med organisationer som erhåller ekonomiskt stöd för sin verksamhet också bidra till att stimulera förutsättningarna för det gotländska kulturutbudet och samtidigt bidra till dess förnyelse.

• Region Gotland ska också bidra till ett ökat samarbete mellan kulturnäringen och andra sektorer i samhället.

3.3 Avsiktsförklaring för samverkan med Statens kulturråd Gotlands kommun och Statens kulturråd har 2009 tecknat en avsiktsförklaring om samverkan kring tio angelägna områden utifrån det kulturpolitiska programmet.4 Målet med avsiktsförklaringen är bland annat att skapa bättre villkor för konstnärligt skapande och öka deltagande i kulturlivet på Gotland. Följande områden omfattas av avsiktsförklaringen; Samverkansformer: Ytterligare utveckla och fördjupa samverkan mellan region Gotland och Kulturrådet i syfte att utifrån regionens särskilda förutsättningar – bland annat Ö-läget – främja ett rikt kulturliv. Detta är också en viktig förutsättning för regionens tillväxt och regionala utveckling. Kultur för barn och unga: Främja barns och ungas delaktighet och deltagande i kulturlivet inom ramen för exempelvis Skapande skola och främjandeverksamheten. Genom metodutveckling och pilotprojekt utveckla nya mötesplatser och samarbetsformer mellan fria professionella kulturutövare, institutioner och barn och unga. Kulturarv: Utveckla nya samarbetsformer mellan exempelvis antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse – samt genom metodutveckling och pilotprojekt stärka kunskapsförmedling och insikten om historia och kulturarv. En del i detta kan vara att skapa nya digitala mötesplatser och ytterligare utveckla ABM-konceptet (arkiv, bibliotek, museum).

4 Sedan slutat av 1990-talet har Gotlands kommun haft liknande samverkan med Svenska Filminstitutet kring den regionala utvecklingen på filmområdet vad gäller filmpedagogik, visning och produktion

13

Scenkonst: Utveckla en scenkonstorganisation (teater, dans, musik) i samarbete med utbildningar inom scenkonstområdet, samt skapa en långsiktig inriktning där bland annat dansen bör stärkas och synliggöras. Samtidskonst: Utveckla en strategi för att stärka olika scener för samtidskonsten, och samtidigt utveckla nya publikkontakter genom visning och konstpedagogik. Samverkan med andra regioner nationellt och internationellt är en viktig del i detta arbete. Kreativa näringar: Bygga upp regionens kulturkompetens och nya utvecklande mötesplatser samt förståelse mellan näringslivet – främst besöksnäringen – och kulturens aktörer. Internationellt samarbete: Genom kunskapsuppbyggnad stärka och utveckla Gotlands möjligheter som en internationell kulturmötesplats med särskilt fokus på Östersjöregionen. Detta innebär i första hand att utveckla och förtydliga uppdrag och roll för de tre internationella centrumbildningarna för musik, litteratur resp. bildkonst samt att undersöka på vilket sätt dessa kan ges en tydlig och ökad roll i statens Östersjösatsningar. Folkbildning, föreningsliv och hembygdsrörelsen: Bygga nya modeller för samverkan mellan kulturinstitutioner och folkbildning, föreningsliv och hembygdsrörelse och samtidigt utveckla nya arbetsformer som engagerar nya grupper och stärker mångfalden i samhället. Utbyte/samverkan mellan regioner: Utveckla modeller som kan säkra ett likvärdigt utbud i skilda regioner och orter och som samtidigt tar hänsyn till respektive regions profil och förutsättningar. Fristad för författare: Inom ramen för arbetet med yttrandefrihet inom det internationella kultursamarbetet verka för att ge fristad åt förföljda och/eller hotade författare.

14

4. DETTA VILL REGION GOTLAND 2011-2013 MÅL OCH FÖRSLAG

Under nedanstående nio rubriker presenteras mål och förslag i den regionala kulturplanen.

• Professionell teater, dans och musikverksamhet • Regional arkivverksamhet • Hemslöjdsfrämjande verksamhet • Regional museiverksamhet • Konst- och kulturfrämjande verksamhet • Regional biblioteksverksamhet • Filmkulturell verksamhet • Regional konst- och kulturverksamhet • Fria professionella kulturutövare och arrangörer

15

4.1 Professionell teater, dans och musikverksamhet Mål: En samlad och profilerad scenkonst på Gotland, där dansen får ökat utrymme Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 arbeta för tillkomsten av ett gemensamt scenkonsthus som stimulerar och profilerar scenkonsten på Gotland. Region Gotland har också tecknat en gemensam avsiktsförklaring med Kulturrådet 2009 och där pekat ut behovet av att utveckla en gemensam scenkonstorganisation samt att skapa en långsiktig inriktning där bland annat dansen bör stärkas och utvecklas. I regionens utredning ”Scenkonst Gotland” (2010-03-09) slås målet fast att skapa en samlad organisation för professionell dans, musik och teater i ett gemensamt scenkonsthus där samverkan kan ske med andra organisationer såsom kulturskolan och olika utbildningar/konstformer. Den samlade scenkonstorganisationen ska bland annat:

• Tillgodose sin publik över hela ön samt också i resten av landet och i övriga Östersjöregionen med dans, musik och teater i olika och oväntade kombinationer.

• Vara en tillgänglig mötesplats för professionella och amatörer samt en gemensam

plattform för nyskapande.

• Skapa en kreativ miljö för unga konstnärer i växande. Under 2011-2013 vill Region Gotland satsa ytterligare på den professionella scenkonsten Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Länsteatern, GotlandsMusiken och projektet ”Länsdansen” vill Region Gotland gå vidare enligt nedan:

• Ordinarie årlig indexuppräkning för Länsteatern och GotlandsMusiken.

• Årliga insatser för att förbereda genomförandet av den samlade scenkonstorganisationen – inklusive ett gemensamt scenkonsthus – med dess ambitioner kring samverkan och sambruk med andra organisationer; professionella, amatörer, utbildningsanordnare, publik med flera. 2011 genomförs en förstudie kring scenkonsthuset och 2012-2013 genomförs arbetet med en samlad organisation till vilket en projektledare knyts. Projektledaren övergår eventuellt senare till att bli verksamhetsledare i den nya organisationen.

• Årliga verksamhetsbidrag till dans inom ramen för projektet ”Länsdansen”.

16

4.2 Regional arkivverksamhet Mål: Ett öppet och levande arkiv för lärande Arkiven är en demokratisk basfunktion och en garant för den offentliga rättssäkerheten samtidigt som de är en omistlig del av kulturarvet och en viktig resurs för förmedling och eget skapande av historia. Landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv är institutioner för livslångt lärande och kunskapsförmedling. I regeringens kulturpolitiska mål, som bland annat lyfts fram i budgetpropositionen för 2011 och i Riksarkivets regleringsbrev, utpekas barn och ungas rätt till kultur som en av tre prioriteringar som ska vägleda kulturpolitiken. Ett viktigt steg är att arbeta mer målinriktat mot skola och utbildning. Under senare år har ett särskilt område inom arkivarieprofessionen utvecklats – arkivpedagogiken. Till de grundläggande kraven för en arkivpedagog hör att – förutom arkivariens kunskaper om arkiven som källmaterial – också ha pedagogisk kompetens. Förhoppningen är att till Arkivcentrum kunna knyta en arkivpedagog som med arkivet som läromedel vänder sig mot öns skolor och övrigt utbildningsväsende. Arkiven är en viktig part i det föreslagna Kulturarvsrådet där antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse med flera möts kring uppdraget att bevara, tillgängliggöra och främja användningen av kulturarvet. I den fördelningsmodell som hittills praktiserats fördelas statsbidrag till regionala arkivinstitutioner enligt Förordning om statsbidrag till regional kulturverksamhet (SFS 1996:1598). Statsbidraget, som också förutsätter en regional medfinansiering, ska syfta till att främja regional arkivverksamhet och att bättre integrera arkivområdet i den regionala kulturpolitiken. Med medfinansiering från regionen kan det framöver också finnas möjlighet att erhålla särskilt riktade medel för enskild regional arkivverksamhet. Exempel på sådana är inventering och insamling av enskilda arkiv samt utbildning och lärande genom arkivpedagogik riktad till skola och övrigt utbildningsväsende. Under 2011-2013 vill Region Gotland att ytterligare satsningar görs i arkivverksamheten: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Landsarkivet vill Region Gotland gå vidare enligt nedan:

• Ordinarie årlig indexuppräkning för Landsarkivet i Visby.

• Under 2011 tillsammans med Riksarkivet/Landsarkivet i Visby och Gotlands kommunarkiv verka för att en arkivpedagogisk resurs tillförs Arkivcentrum Gotland.

17

4.3 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Mål: Hemslöjd – både kulturarv och näring Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet (inklusive hemslöjden) och verksamheter kring detta. Detta innebär kompetens och utveckling inom både bevarande och tillverkning samt kompetensutveckling och utbyten/samarbeten (nationella och internationella) för såväl amatörer som professionella, hemslöjdsutövare, konsthantverkare och designers. Hemslöjden är en viktig del i det föreslagna Kulturarvsrådet där antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelsen med flera möts kring uppdraget att bevara, tillgängliggöra och främja användningen av kulturarvet och i detta fall hemslöjden med traditioner och kunskapsinnehåll. Inom ramen för arbetet kring den nationella handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) har Region Gotland inlett en process kring det tidigare tänkta designcentret på Gotland. Detta har skett tillsammans med bland andra Tillväxtverket och berörda professionella utövare på Gotland. Handlingsplanen för KKN syftar bland annat till att skapa goda förutsättningar för företagare inom dessa näringar samt att utveckla affärsidéer och företagande. Under 2011-2013 vill Region Gotland satsa ytterligare på den hemslöjdsfrämjande verksamheten: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet och bidrag hos Gotlands läns Hemslöjdsförening vill Region Gotland gå vidare enligt nedan.

• Ordinarie årlig indexuppräkning för Länshemslöjden.

• Från 2011 förstärka främjandeverksamheten med motsvarande 0.5 tjänst med inriktning mot att ytterligare utveckla den gotländska hemslöjden som en näring.

• Verka för etablerandet av ett designcenter på Gotland.

18

4.4 Regional museiverksamhet Mål: Ett Museum för alla Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 medverka till att levandegöra och utveckla kulturarvet och verksamheter kring detta. Region Gotland ska också arbeta för att kulturarvsfrågorna koordineras inom regionen. Barn och ungdom ska särskilt prioriteras. Region Gotland har också tecknat en avsiktsförklaring med Kulturrådet 2009 och pekat ut behovet av att utveckla nya samarbetsformer mellan antikvariska institutioner, högskola och hembygdsrörelse – samt att genom metodutveckling och pilotprojekt stärka kunskapsförmedling och insikten om vår historia och vårt kulturarv. Detta inkluderar skapandet av nya digitala mötesplatser och att ytterligare utveckla ABM-konceptet. Gotlands Museum arbetar kontinuerligt med att förverkliga sin vision att vara ett ”museum för alla”. Oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk eller kulturell bakgrund ska museets besökare få goda upplevelser med möjlighet till reflektion och kreativitet. Det ska vara en transparant kulturmötesplats i museet samt på nätet med dialog och samverkan som ledord. Gotlands Museum ska också vara en resurs för övriga museer och hembygdsföreningar. Under 2011-2013 vill Region Gotland satsa ytterligare på den regionala museiverksamheten: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Gotlands Museum vill Region Gotland gå vidare enligt nedan:

• Ordinarie årlig indexuppräkning för den regionala museiverksamheten. • Under 2011 etablera ett permanent Kulturarvsråd med tydligt och politiskt förankrat

syfte och ansvar hos respektive deltagande organisation – samt med GotlandsMuseum som sammankallande på Region Gotlands uppdrag.

• Från 2011 inrätta en särskild tjänst som ”kulturarvskonsulent”, motsvarande 1.0 tjänst

med uppdraget att vara samordnare och kontaktperson för lokala museer, hembygdsföreningar, kulturhistoriska besöksmål inklusive besöksnäringen samt för utbildningsväsendet. Konsulenten ska i sitt uppdrag kring ”ett levande kulturarv” också verka i en ”lotsfunktion” till museets experter och unika kompetens.

19

4.5 Konst- och kulturfrämjande verksamhet Mål: Stimulera utvecklingen inom kulturlivet och särskilt barns och ungas eget skapande och deltagande. Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 tillsammans med andra aktörer inom kultursektorn vara drivande för utveckling av kulturlivet. Vidare ska Region Gotland stödja och stimulera samverkan mellan enskilda professionella aktörer inom kulturområdet, kulturinstitutioner, föreningslivet, högskolan, skolorna och besöksnäringen. Region Gotland ska särskilt prioritera barns och ungdomars tillgång till kultur i eget skapande och deltagande. Region Gotland har också tecknat en avsiktsförklaring med Kulturrådet 2009 och pekat på nödvändigheten av insatser för att utifrån regionens särskilda förutsättningar, bland annat ö- läget, främja ett rikt kulturliv, utveckla publikkontakter, främja barns och ungas delaktighet och deltagande samt främja olika samverkansformer med kulturskapare, andra regioner, nationellt och internationellt. Utifrån Gotlands särskilda förhållanden – ö-läget och ett litet befolkningsunderlag – har främjandeverksamheten en stor betydelse för hur de nationella och regionala kulturpolitiska målen kan uppnås för såväl medborgarna som för kulturskaparna. För Region Gotland är ett långsiktigt strategiskt arbete kring främjandeverksamheten av stor vikt för att kunna åstadkomma mångfald inom kulturlivet på Gotland. Under 2011-2013 vill Region Gotland bygga ut sin främjandeverksamhet till att omfatta fler områden: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, vill Region Gotland gå vidare enligt nedan:

• Ordinarie årliga indexuppräkningar för främjandeverksamheten.

• Fortsatt satsning på främjandeinsatser inom konst-, dans-, hemslöjd-, film- samt barn- och ungdomsbiblioteksområdet.

• Från 2012 etablera musikfrämjande verksamhet motsvarande 0,5 tjänst.

• Från 2013 etablera teaterfrämjande verksamhet motsvarande 0,5 tjänst.

Övrig främjandeverksamhet redovisas i andra delar av planen.

20

4.6 Regional biblioteksverksamhet Mål: Levande och tillgängliga bibliotek för alla med ett brett tjänsteutbud och med modern teknik. Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 och utifrån den regionala biblioteksplanen för 2007-2010 satsa på biblioteken som en viktig del i regionens kulturliv och i regionens utveckling. I biblioteksplanen identifieras flera utvecklingsområden i hela bibliotekssystemet med syftet att kunna erbjuda god biblioteksservice inklusive tillgång till information, kultur samt platser för möten och samhällsengagemang. Utmaningen är att nå nya grupper för att därmed kunna erbjuda alla medborgare möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen. Särskilt viktig är barns och ungas rätt till och förmåga att orientera sig i litteratur och medier i kunskaps- och upplevelsesamhället. I biblioteksplanen nämns särskilt viktigt är barn och ungas rätt till och förmåga att orientera sig i litteratur och medier i kunskaps- och upplevelsesamhället. Andra prioriterade områden är mångfald, tillgänglighet (digitalt och fysiskt), social biblioteksfrågor samt att stödja samverkan mellan resurser och kompetenser inom biblioteksområdet på Gotland och LIM-länen. Länsbibliotekets uppdrag är att arbeta med regional biblioteksutveckling, kompletterande medieförsörjning, information samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Detta innebär också ett krav på att fortlöpande se över sin organisation så att den kompetensmässigt svarar mot de angelägna utvecklingsområden som pekas ut i biblioteksplanen. Under 2011-2013 vill Region Gotland genom den regionala biblioteksverksamheten stimulera en fortsatt biblioteksutveckling i hela bibliotekssystemet. Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos länsbiblioteket vill Region Gotland gå vidare enligt nedan:

• Ordinarie årlig indexuppräkning samt i särskild ordning söka utvecklingsbidrag och projektmedel för exempelvis mångfald och tillgänglighet.

21

4.7 Filmkulturell verksamhet Mål: Gotland är en av Sveriges mest attraktiva platser för filmpedagogik, filmkultur och filmproduktion. På Gotland ska filmens alla delar samspela, vilket kommer såväl fast boende som besökare till del. Region Gotland driver sedan 1997 Film på Gotland som är ett av Sveriges 19 regionala resurscentrum för film. Region Gotland har under senare år dessutom gjort omfattande satsningar och utvecklat en bred filmprofil genom bland annat utbildningar på olika nivåer, professionell filmproduktion och utåtriktade arenor för film, till exempel Bergmanveckan och Stiftelsen Bergmancenter på Fårö. Dessa olika aktörer har gemensamt gått samman i ett nätverk – Filmön Gotland. Film på Gotlands uppdrag är en spegling av de nationella målen på regional nivå och utformade i samspel med Region Gotlands kulturpolitiska program från 2009 och kan sammanfattas enligt nedan:

• Att ge goda förutsättningar för Gotlands alla barn och unga att bli väl förtrogna med att se och uppleva samt själv uttrycka sig med rörlig bild.

• Att stödja talangutveckling och produktion av gotländsk kort- och dokumentärfilm. • Att stödja visning och spridning av kvalitetsfilm och värdefull gotländsk film. • Att bevara och utveckla de gotländska biograferna som kulturmötesplatser. • Att sträva efter en jämn könsfördelning i all filmrelaterad verksamhet. • Att synliggöra Gotland som en attraktiv besöks-, mötes-, produktions- och

utbildningsplats för film och crossmedia. • Att stödja samverkan mellan resurser och kompetenser inom filmområdet på Gotland.

Under 2011-2013 vill Region Gotland satsa ytterligare på den filmkulturella verksamheten och samtidigt fortsätta att satsa på produktion och utbildning inom film och crossmedia. Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet och verksamhetsbidrag hos Film på Gotland med flera, vill Region Gotland gå vidare enligt nedan:

• Ordinarie årlig indexuppräkning. • Från 2011 öka insatser på talangutveckling. • Från 2011 öka insatser för barn och ungas möjligheter att uttrycka sig med film och

andra moderna medier. • Under perioden stärka strukturer för digitalisering av biografer i regionen och utveckla

biografen som kulturarena och mötesplats. Ekonomiska resurser avsätts för att stödja en fullskalig DCI-godkänd digitalisering av en biograf per år utanför Visby.

• Från 2011 stärka nätverket Filmön Gotland och kopplingarna mellan regionala filmaktörer inom utbildning, talangutveckling, professionell produktion och utåtriktade arenor för film.

• Från 2011 säkra särskilda bidrag för att trygga den årligen återkommande Bergmanveckan inom ramen för stiftelsen Bergmancenter på Fårö.

22

4.8 Regional konst- och kulturverksamhet Mål: Samtidskonsten når ny publik Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 samt utifrån den avsiktsförklaring som tecknats med Kulturrådet 2009 stärka olika scener för samtidskonsten och samtidigt utveckla nya publikkontakter genom visning och konstpedagogik. Samverkan med andra regioner nationellt och internationellt är en viktig del i detta arbete. För att i framtiden ytterligare kunna tillgängliggöra konsten för publiken behövs nya och ökade konstpedagogiska insatser. En konstpedagog som utgår utifrån Gotlands Konstmuseum/Den nya Konstscenen ses som en lösning. Konstverksamheten ska vända sig till den prioriterade målgruppen barn och ungdom, men också till vuxna och gamla, samt personer med olika behov, kunskap och förutsättningar. I detta arbete har också den nuvarande konstfrämjande verksamheten inom regionen en viktig roll att fylla, med alltifrån att skapa hållbara strukturer och samordning, till utbildning och konsultation. Dessa olika insatser ska också involvera de konstutbildningar som finns på olika nivåer inom regionen samt andra aktörer som enskilda kulturskapare och organisationer exempelvis Grafikgruppen, Öppna Ateljéer, Körsbärsgården och BAC. Former för interregional samverkan bör utvecklas så att också de nationella konstscenerna, exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseum kan utveckla nya konstupplevelser och publikkontakter på Gotland. Nyskapande inom samtidskonsten är bland annat beroende av de professionella utövarnas förutsättningar. Därför anser regionen det viktigt att den nuvarande hanteringen av konstnärlig utsmyckning fortlöpande ses över och anpassas till nya former för hur offentliga verksamheter organiseras och utförs genom externa aktörer – samt hur den egna verksamheten utförs i externt ägda lokaler. Det är också av stor betydelse hur normavtal för konstnärers uppdrags- och utställningsersättningar tillämpas i regionen. Under 2011-2013 vill Region Gotland satsa på samtidskonsten kan möta ny publik: Med utgångspunkt från de planer och verksamhetsmål som legat till grund för 2010 års verksamhet, inklusive verksamhetsbidrag, hos Gotlands Museum vill Region Gotland gå vidare enligt nedan:

• Ordinarie årlig indexuppräkning. • Från 2011 etablera en museipedagogisk verksamhet (motsvarande 1.0 tjänst) med

konstinriktning.

23

4.9 Fria professionella kulturutövare och arrangörer Mål: Synliggöra och ta tillvara de kulturella och kreativa näringarnas betydelse för kulturlivet och för ökad sysselsättning och tillväxt i regionen. Medverka till att skapa bättre villkor för konstnärligt skapande. De fristående professionella kulturaktörerna är en tillgång och tillsammans med interregional samverkan, en oumbärlig förutsättning till kulturverksamheten på Gotland för att infria de nationella och regionala målen. Region Gotland ska utifrån sitt kulturpolitiska program från 2009 bidra till att synliggöra den kreativa sektorn som en del av det gotländska näringslivet. Regionen ska också verka för riktade utbildningar, företagsutveckling och företagsrådgivning för den kreativa sektorn som en del i näringslivet. Regionen har också tecknat en avsiktsförklaring med Kulturrådet 2009 och pekat ut arbetet kring de kreativa näringarna som ett gemensamt utvecklingsområde genom bland annat nödvändigheten av att bygga upp regionens ”kulturkompetens”. För att skapa goda förutsättningar för de fria gruppernas utveckling på Gotland krävs tillgång till statliga och regionala verksamhetsbidrag samt stöd för att utveckla nya former för interregional samverkan, inom regionen och med andra regioner. Vidare krävs resurser för att utveckla och pröva olika producent- och arrangörsmodeller som underlättar möjligheterna för fria utövare och grupper att nå ut till nya marknader och säkra medborgarnas tillgång till kultur. Under 2010 har Region Gotland inlett ett arbete i syftet att stärka de fria professionella kulturproducenternas möjligheter att kunna leva på sitt konstnärliga utövande. Detta sker tillsammans med de statliga myndigheter som är involverade i den nationella satsningen på de kulturella och kreativa näringarna KKN. Arbetet ska omfatta insatser för både kulturproducenterna och det befintliga kringliggande ”affärssystemet”. Under 2010 och 2011 kommer olika gemensamma insatser att påbörjas kring design samt producent- och arrangörsverksamhet. Under 2011-2013 vill Region Gotland medverka till att förbättra de fria professionella kulturutövarnas och arrangörernas möjligheter. Med utgångspunkt från de olika projekt och diskussioner som förts under 2010 vill regionen gå vidare enligt nedan:

• Under perioden anslå ytterligare kulturbidrag avsett för fria professionella kulturutövare i regionen.

• Under perioden anslå ytterligare kulturbidrag avsett för arrangörs- och producentverksamhet i regionen samt inom ramen för den nationella satsningen utveckla/använda Region Gotland som ett praktiskt exempel för att utveckla ekonomiskt hållbara modeller för producent- och arrangörsverksamhet. Detta med målsättning att öka medborgarnas tillgång till kultur.

• Under perioden utveckla och genomföra planerna på ett designcenter i regionen inom ramen för den nationella satsningen.

• Synliggöra möjligheterna och stödja arbetet med att söka alternativa finansieringar, som exempelvis EU-bidrag.

24

5. KULTURPOLITISK ORGANISATION OCH SAMVERKAN

5.1 Kulturpolitisk organisation

5.1.1 Region Gotland Som huvudman för den regionala kulturverksamheten på Gotland har Region Gotland ett delansvar tillsammans med staten vad gäller finansiering och ett ansvar att teckna ömsesidiga överenskommelser med länsinstitutionerna. Inom Region Gotland är det regionstyrelsen som är avtalstecknande part med Kulturrådet. Kultur- och fritidsnämnden är den nämnd som i samråd med regionstyrelsen fullgör huvudmannaskapet för den regionala kulturverksamheten. Detta huvudmannaskap innebär att Kultur- och fritidsnämnden representerar och samordnar regionens behov avseende statligt och regionalt kulturstöd. Som huvudman tecknar Kultur- och fritidsnämnden även överenskommelser med berörda institutioner. Dessa överenskommelser är kopplade till de offentliga bidrag (statliga och regionala) som institutionen erhåller. Överenskommelserna ska harmoniera dels med regionens kulturpolitiska program och regionala utvecklingsprogram och dels stå i överensstämmelse med de riktlinjer och villkor som gäller för statligt verksamhetsbidrag. Överenskommelserna ska enligt ovan, utan att detaljstyra, beskriva mål och uppdrag kopplat till det regionala bidraget. I överenskommelsen ska även former för dialog och uppföljning samt krav på verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och eventuell redovisning av olika nyckeltal med mera preciseras. Överenskommelserna ska tas fram enligt särskilda rutiner och i en ömsesidig dialog.

5.1.2 Regionala kulturinstitutioner Länsteatern på Gotland: En ideell förening med en styrelse som består av sju ledamöter och sju suppleanter. Gotland kommun utser ordförande och två ledamöter med suppleanter. GotlandsMusiken: En regional stiftelse med en styrelse som består av sju ledamöter och sju suppleanter. Hela styrelsen inklusive ordförande och vice ordförande utses av Gotlands kommun. Länsdans på Gotland: Drivs tills vidare som ett projekt (Länsteatern och Dansutbildningarna på Gotland) med bidrag från Kulturrådet och Gotlands kommun. Föreningen Gotlands fornvänner/Gotlands Museum: En ideell förening med en styrelse som består av nio ledamöter och fem suppleanter. Gotland kommun utser fyra ledamöter och två suppleanter. Gotlands läns hemslöjdsförening: En ideell förening med en styrelse som består av 20 ledamöter. Gotlands kommun utser en ledamot. Gotlands läns biblioteket: Ingår organisatoriskt i Kultur- och fritidsförvaltningen. Film på Gotland/Filmresurscentrum: Ingår organisatoriskt i Kultur- och fritidsförvaltningen

25

5.1.3 Kommunala institutioner Folkbiblioteken: På Gotland finns 15 folkbibliotek, en bokbuss samt ett antal skol-/undervisningsbibliotek samt ett antal fackbibliotek. Kulturskolan Gotland erbjuder undervisning inom ämnesområdena musik, dans, teater och film. Målgruppen är barn, ungdomar och - i mån av plats - vuxna. Ungkulturhuset FENIX riktar sig till gotländska ungdomar, 16-25 år. Här finns replokaler, studio, danslokal, keramikverkstad och fotolabb.

5.1.4 Länsstyrelsen på Gotland Länsstyrelsen har i sin uppgift som regional statlig myndighet ett ansvar för dels direkt myndighetsrelaterade kulturarvsfrågor, dels för medverkan i externa sammanhang och processer bidrar till att kulturarvet bevaras och utvecklas som en tillgång för det gotländska samhället. Länsstyrelsens arbete har även internationella perspektiv. Bland annat har myndigheten varit delaktig i de kompetensstärkande insatser som gjorts på regional nivå inom kulturarvssektorn i särskilt de baltiska länderna under senaste tio åren.

5.1.5 Nationella institutioner på Gotland Riksantikvarieämbetet är den statliga myndighet som ansvarar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. Ämbetes administrativa avdelning, informationsavdelning och förvaltningsavdelning finns i Visby, Riksutställningar är en statlig myndighet med kulturpolitiskt uppdrag att producera och turnera vandringsutställningar samt att förmedla kunskap om utställningsmediet. Riksarkivet och Landsarkivet är från 1 januari 2010 en gemensam myndighet med namnet Riksarkivet. De övergripande och generella målen för Riksarkivet är att tillgodose vars och ens rätt att ta del av allmänna handlingar, de informationsbehov som rättskipning och förvaltning har samt forskningens behov. Landsarkivet i Visby ingår i Arkivcentrum Gotland. Högskolan på Gotland arrangerar många olika utbildningar och kurser med inriktning mot kultur, humaniora och design.

5.1.6 Kulturföreningar På Gotland finns ett växande antal aktiva kulturföreningar. I dag finns det fler än 150 föreningar för såväl amatörer som professionella utövare inom bland annat dans, musik, teater, film, konst och hembygd – varav cirka 15 museer. Vidare ingår här studieförbunden samt ett stort antal bygdegårdar/samlingslokaler som har ett omfattande utbud av allmänkultur.

5.1.7 Internationella centra De tre internationella centra på Gotland är ideella föreningar med styrelser där Region Gotland representeras av en ledamot i respektive styrelse. Verksamheten vid dessa tre

26

internationella centra är enligt Region Gotlands uppfattning huvudsakligen ett nationellt ansvar. Utbytet för Gotland är dock stort varför regionen ställer vissa resurser till förfogande och avser att fortsätta med det. Baltic Art Center (BAC) är i första hand en arbetsplats för konstnärer, curatorer och skribenter med inriktning på samtidskonst. Nyckelord för verksamheten är Produktion och Recidency. BAC är en internationell mötesplats i östersjöregionen och en knytpunkt mellan konstnärer och utställande organisationer i Sverige, östersjöområdet och internationellt. Östersjöns författar- och översättarcentrum (ÖFÖC) är ett internationellt centrum för professionella författare och översättare från i första hand Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Tyskland, Sverige. I mån av plats välkomnas också författare och översättare från andra länder. Centret ingår i det internationella nätverket av europeiska översättarcentra. Visby internationella tonsättarcentrum (VICC) är en arbets- och mötesplats för tonsättare från Östersjöregionen och de nordiska länderna samt övriga internationella världen av kompositörer. VICC främjar nutida musik genom konserter, konferenser, seminarier, utbildning och samarbetsprojekt.

5.2 Samverkan inom kultursektorn Nedan redovisas olika samverkansformer inom den gotländska kultursektorn och även hur den regionala kulturplanen arbetats fram i samverkan med civilsamhälle, företrädare för kulturinstitutionerna samt andra professionella kulturskapare.

5.2.1 Samverkan inom Region Gotland I syfte att skapa en koppling mellan regional kulturutveckling samt regional utveckling och tillväxt är den regionala kulturplanen ett viktigt redskap. Kulturplanen ska också bidra till att skapa enighet kring färdriktning och ambitionsnivå. Kommunstyrelsen har beslutat att tydliggöra roller och ansvar kring kulturverksamhet, regional utveckling och tillväxt. För att ansvaret och engagemanget för kulturfrågor ska öka inom alla förvaltningar ska också kompetensnivån för kulturfrågor uppmärksammas.

5.2.2 Samverkan mellan Region Gotland och kulturlivet Samverkan i och med framtagande av det kulturpolitiska programmet Kommunens ambitioner inom kulturområdet utgår från det av kommunfullmäktige 2008 antagna Vision Gotland 2025 (Regional utvecklingsplan för Gotland), det 2009 antagna Kulturpolitiska programmet samt den från 2007 antagna Biblioteksplanen. Under våren 2009 inrättades Referensgrupp Kultur med 25 deltagare från olika kulturorganisationer, myndigheter, utövare och näringslivsorganisationer. Referensgruppen sammankallas två till tre gånger per halvår med syftet att fortlöpande medverka i regionens arbete för att genomföra ambitionerna i dessa olika program. Referensgruppen fungerar idag som ett ”formaliserat” komplement till andra samrådsmöten med studieförbunden, hembygdsrörelsen, länsinstitutionerna – samt som komplement till de brukar- och medborgardialoger med bland annat ungdomar som planeras utifrån de kultur- och fritidspolitiska programmen.

27

Vidare genomförs sedan 2006 öppna och månatliga Kulturfrukostar och ett öppet årligt Kulturting till vilka alla intresserade inbjuds att få aktuell information och att ge synpunkter. Samverkan i och med framtagande av den treåriga regionala kulturplanen För att skapa delaktighet i regionens arbete med den treåriga kulturplanen har ett tiotal tematiska arbetsgrupper inom kultursektorn etablerats, exempelvis en grupp kring kulturarvsfrågorna. De olika arbetsgrupperna har genomgående under arbetets gång varit delaktiga så till vida att de själva fått författa lägesbeskrivningar och framåtsyftande resonemang inom sin respektive kulturverksamhet, material som sedan legat till grund för innehållet i kulturplanen. Även Referensgrupp Kultur har aktivt följt arbetet kring kulturplanen och utgjort ett viktigt forum för dialog, kunskapsutbyte och avstämningar. Under hösten 2010 har de månatliga Kulturfrukostarna och det årliga Kulturtinget haft den regionala kulturplanen som tema. Det har bidragit till förankring av arbetet och öppnat för kulturlivets delaktighet i planens innehåll. Även flera riktade möten till civila samhället har arrangerats över hela ön, varav ett särskilt bjöd in till dialog med barn och ungdomar. Vidare arrangerades en heldagskonferens kring folkbildning. Dessa möten har utgjort viktiga forum för vidare samtal och diskussion kring den regionala planens innehåll.

5.2.3 Framtida krav på delaktighet och samverkan Samverkansprocessen kring arbetet med den regionala kulturplanen har inneburit dialog med tre parter; de regionala institutionerna, amatörkulturen/civila samhället och de fria professionella kulturutövarna. Dessa tre parter har olika starka strukturer och olika roller i såväl kulturpolitiken som kulturverksamheten. Kommunstyrelsen har beslutat att från och med 2011 ersätta Referensgrupp Kultur med ett permanent Gotlands Kulturråd, som ska vara rådgivande och bidra med synpunkter och förnyelse. Dock har det visat sig vara en svår uppgift att definiera hur detta råd ska vara sammansatt, och flera olika förslag kring sammansättningen har presenterats. Diskussioner kring dessa förslag har därefter förts vid flera referensgruppsmöten och vid Kulturtinget. Alla inblandade parter är överens om att syftet är att åstadkomma nyskapande former kring samverkan och delaktighet som samtidigt betonar respekten för regionens politiska ansvar och principen om armlängds avstånd. Detta är en angelägen fråga att lösa inför 2011.

28

6. KULTUR OCH REGIONAL UTVECKLING

6.1 Varumärket Gotland – så vill vi bli sedda Gotlands varumärke är allt det som mottagaren förknippar med namnet Gotland – bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett verktyg för att utveckla och marknadsföra Gotland samt stärka Gotlands attraktions- och konkurrenskraft. Varumärkesplattformen för Gotland togs fram i bred samverkan och antogs april 2008. Här finns fem kärnvärden som ska utgöra vår gemensamma värdegrund och våra ledord för utveckling. Det är magisk, kreativitet, livskraft, närhet och livslust. Varumärkeslöftet är ”Gotland – den magiska ön”.

6.2 Visionen – detta vill vi uppnå ”Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust.” Denna vision inleder det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland fram till år 2025. Visionen innehåller en rad nyckelord med bäring på kultur som utvecklingskraft för Gotland. Målsättningen är att vi ska se läget mitt i Östersjön som en tillgång. Här finns en geografisk närhet som gör ön till en naturlig mötesplats för nationella och internationella samarbeten kring bland annat kultur. Gotlands levande kulturliv och kulturvärden gör regionen till en plats där människor vill bo och verka.

6.3 Kulturen i Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) Ett övergripande mål med det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 är att befolkningen ska öka till minst 65 000 invånare år 2025. Befolkningsökning är en förutsättning för att bredda arbetsmarknaden och säkerställa den offentliga servicen över hela ön. Undersökningar visar att de främsta skälen för att flytta till Gotland är en kombination av arbete, närhet till släkt och vänner och livskvalitet – där öns kulturliv är en viktig beståndsdel. Oavsett var man bor på Gotland – på landsbygden, i tätort eller i Visby ska kultur och upplevelser finnas tillängligt inom rimligt avstånd. Hållbar tillväxt och sysselsättning är andra viktiga mål för Gotlands regionala utveckling Arbetstillfällen och företagande ska finnas både i staden Visby och runt om på ön. Kulturföretagare och professionella kulturproducenter är redan idag verksamma över hela ön, ofta i små företag. De står för en bred bas med olika inriktning. Detta samspelar också väl med besöksnäring och den växande mötesindustrin. Gotland kan erbjuda besökare och gotlänningar högklassig kultur året runt – i form av upplevelser, design och produkter. Världsarvet Visby är för många en anledning att resa till Gotland. I Vision Gotland 2025 framhålls att sambandet mellan stadens kulturella attraktivitet och dess ekonomiska framgångar blir alltmer tydliga. Synen på stadskärnans betydelse har genomgått en förändring både internationellt och nationellt. Stadsbild och bebyggelsemiljöer utgör en stor del av det som avses med begreppet kultur. Ett tredje utpekat mål är folkhälsa. Folkhälsan påverkas av människors livsvillkor; de miljöer, produkter och sociala sammanhang vi möter i vardagen. I Folkhälsopolitiskt program för Gotland 2009 - 2013 konstateras att kulturupplevelser och aktivt kulturutövande har stor betydelse för människors hälsa. Kulturupplevelser stimulerar barns och ungas utveckling. Kulturupplevelser inom vård och omsorg har gynnsam effekt på läkningsprocessen. Det finns

29

ett tydligt samband mellan kulturkonsumtion och bättre hälsa. Tillgång till kultur är en förutsättning för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.

6.4 Kulturen i det Regionala Tillväxtprogrammet (RTP) Regionalt tillväxtprogram för Gotland 2008 – 2011 beskriver hur Gotland ska nå ovan nämnda mål – samt vem som har ansvaret. Den kulturella och kreativa sektorn utpekas som en av de viktigaste näringarna för tillväxten på Gotland5. Målbilden för kulturella och kreativa näringar (KKN) är att samverkan mellan företagen och utbildningar ska fortsätta öka. Bilden av Gotland som design- och kulturcenter ska förstärkas och intresset för gotländska produkter, med ett högt innehåll av design och kultur, ska öka. Kultur har också en stark koppling till besöksnäringen, som på Gotland omsätter 1,7 miljarder årligen (inklusive resor). 800 000 besökare kommer till ön varje år, varav 500 000 under tre sommarmånader. För utvecklingen av besöksmålet Gotland under höst, vinter och vår är kulturturismen är ett starkt utvecklingsområde. Gotlands unika kulturmiljö har en mycket stor potential, där världsarvet utgör en naturlig kuliss för festivaler, marknader och konserter. Här kan också nämnas Medeltidsveckan som årligen – under en vecka -– lockar 40 000 besökare och omsätter 124 miljoner kronor (2009). Visby-dagen med Kultur i natten är ett jämförelsevis nytt men utvecklingsbart arrangemang. Region Gotland har nyligen inlett ett samarbete med Tillväxtverket för att skapa bättre förutsättningar för befintliga entreprenörer, samt att möjliggöra för potentiella och blivande företagare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och sitt företagande. Region Gotland och Tillväxtverket avser att särskilt satsa evenemang (arrangörs- och producentverksamhet), filmproduktion och konsthantverk och design. Filmer som spelas in i regionen skapar tillväxt och arbetstillfällen inte bara genom att stimulera den lokala ekonomin utan även genom att skapa attraktionskraft och marknadsföra regionen som kreativ plats. Det i sin tur lockar nya invånare, fler studenter till filmrelaterade utbildningar, fler företag att etableras inom den kreativa sektorn. Det ger ett stärkt varumärke och attraktionskraft och en starkare lokal identitet. Dessutom har det effekter på besöksnäringen, det ser vi inte minst genom att Ingmar Bergman varit bosatt och verksam på Fårö och spelat in flera kända filmer på ön.

6.5 Privata och ideella krafter Ett kännetecken för kultur och kreativ sektor är samverkan mellan privata och offentliga insatser för utvecklandet av idéer och talanger på Gotland som sedan kan generera mer kommersiella intäkter. Uppbyggnaden av Ingmar Bergman-verksamheterna på Fårö är ett av flera tydliga exempel på hur offentliga, privata och ideella krafter har samspelat inom det kulturturistiska området. Här sker utvecklingen genom en växelverkan mellan kommunala medel, regionala tillväxtmedel, EU-medel, ideellt arbete och privat finansiering. Offentligt stöd har även bestått i överlämningen av Fårö skola – samt projektmedel till olika processer. Däremot används aldrig offentliga utvecklingsmedel för att finansiera ordinarie drift. Med breddad finansiering är målsättningen att drift och verksamhet ska övergå i privat

5 I begreppet kulturella och kreativa näringar innefattas områdena: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring, samt upplevelsebaserat lärande

30

regi. Andra exempel på samverkande utvecklingsinsatser är Vamlingbo Prästgård – ett centrum för konst och naturupplevelser. Samt även det årliga arrangemanget Öppna Ateljéer då nära 100 konstnärer, konsthantverkare och formgivare öppnar sina ateljéer för allmänheten.

6.6 Kulturskaparnas situation och villkor Kultur och kreativitet ingår tydligt i bilden av Gotland, och stärker varumärket. Det är en viktig del av det gotländska näringslivet och som sådan värd att betrakta ur tillväxtsynpunkt. En förutsättning för detta är att det finns professionella utövare, kärnan i den kreativa och kulturella sektorn. En kartläggning 2006 visade att närmare ett tusen personer var yrkesverksamma inom kultursektorn på Gotland6. Av dessa var 848 fast boende på ön och drygt 130 deltidsgotlänningar. Det man producerar är konst, design, film, konsthantverk, scenkonst, dans, musik, arrangemang, ord och bild. Vid inventeringen användes upphovsrätt och ”unik idé” som avgränsning och definition. De tusen ovan nämnda är således professionellt yrkesverksamma, som skapar egna produkter. Produkten kan vara form, idé, skrift eller tolkning av verk som framförs. Många gotländska kulturproducenter arbetar helt eller delvis mot andra marknader – såväl den internationella som den svenska. Att Gotland väljs som produktionsplats ger möjlighet till kompetensutbyte och kontakter kulturproducenter emellan. Det berikar hela kulturområdet på Gotland. Det är också en tillgång för såväl gotlänningar som besökare. Det saknas dock ett gemensamt forum för kulturproduktionen på Gotland. Om den samlade kulturproduktionen är osynlig riskerar den att marginaliseras. En synlig kultursektor och kultur har å andra sidan goda förutsättningar att locka nya aktörer och produktioner till ön.

6.7 Kulturproduktion – balans mellan stad och landsbygd Kultursektorn bidrar till sysselsättning och företagande på hela Gotland, något som är viktigt för balansen mellan stad och land. Bland annat visar den ovan nämnda inventeringen att kulturföretagandet är spritt över hela ön. Ett synliggörande exempel är den karta som årligen tas fram till arrangemanget Öppna Ateljéer som omfattar nära hundra konstnärer och konsthantverkare över hela Gotland.

6 Kulturproduktionsplats Gotland, Smultronfabriken 2007.

31

7. REGIONAL KULTURVERKSAMHET Nuläge och utveckling

Under nedanstående rubriker beskrivs några av de olika kulturområden som behandlas i avsnitt 4 (mål och förslag). Denna beskrivning gör inte anspråk på att vara heltäckande. Ambitionen har varit att ge en samlad bild – utan krav på exakthet. En mer korrekt beskrivning är ett angeläget utvecklingsområde för framtiden. Varje avsnitt inleds med en inledande text. Därefter ger de regionala kulturinstitutionerna en egen presentation av nuläge och utveckling.

• Professionell scenkonst

- Länsdansen

- GotlandsMusiken

- Länsteatern på Gotland • Kulturarv på Gotland

- Landsarkivet

- Gotlands läns Hemslöjdsförening

- Gotlands Museum

• Samtidskonst på Gotland

- Gotlands Konstmuseum • Konst- och kulturfrämjande verksamhet

• Regional biblioteksverksamhet

- Länsbiblioteket

• Filmön Gotland

- Film på Gotland och Pedagogiskt Mediecentrum

32

7.1 Professionell scenkonst på Gotland Mellan konstarterna dans, musik, teater finns många likheter och många olikheter. De tre konstarterna använder sig ofta av varandra i sin scenkonst. Teatern kan knappast existera utan musik/ljud, dans och rörelse vid sidan av ordet som ska gestaltas. Detsamma gäller för dansen och delvis för musiken. Teatern behöver regissören, dansen koreografen, musiken dirigenter eller motsvarande. Vår långa historia visar att den professionella konstnären är en förutsättning för scenkonsten vars uttryck skiftar från tid till annan.

7.1.1 Dans Den mest omfattande dansverksamheten på Gotland sker i undervisnings- och utbildningsform. Dansutövande verksamhet finns här representerad på Kulturskolan, både i frivillig form samt genom Kultur-i-skolan-projekt i grundskolan och genom Folkuniversitetet - Gotlands Dansutbildningar. Detta är en eftergymnasial dansutbildning med statlig tillsyn, statsbidrag och studiemedel. Vidare finns Studieförbund, dansföreningar och privat dansskola med frivilliga kursformer samt Atheneskolan, en friskola åk F-9 med dans på schemat. Gotland International Dance Seminar är exempel på ett årligt återkommande internationellt dansläger. Sommartid erbjuds också ett flertal andra kurs och utbildningsmöjligheter i dans. Gotländska gymnasieskolans dansinriktning på estetiska programmet lades ner under 2010. Dock finns förslag för en ny inriktning med dans och teater från höst 2011. I dagsläget finns endast dans på gymnasiet inom ramen för kursen individuellt val. Dansen finns representerad på scener på Gotland i huvudsak genom de elevproduktioner som utbildningarna och kursverksamheterna utmynnar i exempelvis de årligt återkommande Dansens Dag, Gotlands Dansutbildningars Vårdans, Visby Folkdansfestival samt Visby Dansskolas Vårshow. Utöver detta syns den sceniska dansen i enstaka gästspel. Det har gjorts gotlandsproducerad dans på Länsteatern på Gotland genom satsningen Länsdans. Den professionella dansen saknar en egen institution och är därför särskild prioriterad i den föreslagna scenkonstorganisationen. Danskonsulentverksamheten på Gotland har funnits sedan januari 1998 och omfattas av en halvtidstjänst stationerad på kultur- och fritidsförvaltningen i Visby. Det regionala handlingsprogrammet för dansen på Gotland antogs av Kultur- och fritidsnämnden hösten 2005.

Länsdansen, egen presentation Genom åren har en rad dansföreställningar producerats på Gotland. Ett rikt och brett register av dans har under åren också samlat en intresserad och delvis ny publik. För att beskriva potentialen i verksamheten och den gotländska publikens intresse för dans ges här ett par exempel på produktioner som getts; År 1993 producerade dåvarande Bryggeriteatern dansföreställningen ”Drömd Jord”. Föreställningen var ett dansverk baserat på Gustaf Larssons lyrik. I föreställningen medverkade dansare från andra regioner, skådespelare och musiker År 1995, då Bryggeriteatern fått Länsteaterstatus, producerades ”Kärleksmo(o)”, ett dansverk som vände sig till ungdomar i årskurserna sju till och med gymnasiet samt vuxna. Föreställningen baserades dels på kärlekslyrik av unga poeter, dels på lyrik skriven av mera etablerade poeter, med ung publik som målgrupp. I föreställningen medverkade såväl dansare (delvis från fastlandet), skådespelare som musiker.

33

”Art Movement” var namnet på en dansfestival som arrangerades av Baltic Art Center (BAC) i samarbete med danskonsulenten. Under sommaren 1999 gästades Gotland av dansgrupper från Norden och Baltikum. Medel från Nordiska Kulturfonden och Svenska Institutet möjliggjorde festivalen. Under åren 2001 – 2002 genomfördes fyra gästspel i samarrangemang med Länsteatern, BAC, Kulturföreningen Roxy och Slite Teaterförening. Ett bidrag från Framtidens Kultur var förutsättningen för dessa gästspel. Den 8 mars 2003 hade dansproduktionen ”den ofullbordade himlen” premiär på Länsteatern. Föreställningen möjliggjordes med bidrag från Statens Kulturråd. I produktionen ingick 19 amatörer och tre professionella dansare (från Stockholm). Mötet mellan dem var den bärande idén i produktionen. Föreställningen drog en stor publik och fick fina recensioner. En delvis ny publik hade funnit sin väg till dansen och Länsteatern. Andra dansevenemang under de senaste 17 åren har skett med bland andra Hide-gruppen under åren 1994, 1996, 1998, 2000. Evenemangen har ägt rum i ett nedlagt kalkstensbrott på norra Gotland. Hide-gruppen består av dansare och konstnärer som med gemensamma ansträngningar skapat en utomhusscen för gemensamma projekt. 2005 gavs ”Avbrott”, en multimediaföreställning baserad på Sven David Sandströms musik. Till Hide-gruppens föreställningar har utgått bidrag från Statens Kulturråd, Framtidens Kultur, Kultur i hela landet och Axelssons- Jonssons fond. Nuläge Sedan 2006 bedrivs den professionella dansverksamheten i projektform på Gotland. Det pågående Länsdansprojektet på Gotland syftar till att skapa en plattform för den professionella sceniska dansen på Gotland och bedrivs i nära samverkan med Länsteatern på Gotland. Februari 2007 hade 7 drömmar premiär på Slite Teater. Koreograf var Helena Högberg och tre dansare från Stockholm anställdes under tre månader. Gotlands Kommun bidrog med teknisk utrustning. Ytterligare två gästspel har därefter arrangerats på Gotland. Live- kollektivet Melo besökte Gotland hösten 2007 och dansduon Scentrifug, med Thomas Caley och Petter Jacobsson, framförde sin Untitled Partner på Länsteaterns scen hösten 2008. Dessa dansproduktioner skedde i nära samarbete med utbildningen på Gotlands Dansutbildningar. Dansutbildningarnas eleverna, som studerar koreografi, pedagogik och dansträning, fick undervisning, deltog i workshops och diskussioner efter föreställningar. Föreställningarna är alla goda exempel på lyckade samarbeten! Samarbeten har även regelbundet skett med Visby Blåsarkvintett och Visby Storband, i musikalen Cabaret på Länsteatern och dansmanifestationer på årliga Dansens Dag. Utveckling Professionell dansverksamhet är i nuläget eftersatt inom Region Gotland, till följd av tidigare politiska prioriteringar på andra kulturområden. Planer på att inrätta en permanent institution, Länsdans på Gotland, motsvarande Länsteatern på Gotland och Gotlandsmusiken, har emellertid funnits sedan lång tid tillbaka. En idé avseende struktur och koncept för Länsdans på Gotland har formats. Idén innehåller olika modeller för dansproduktioner. De tre modellerna består av komponenterna residens, egenproduktion och gästspel. Avsikten med modellerna är att garantera tradition, förnyelse och samverkan. Målgrupper för dansproduktionerna är vuxna, barn, ungdomar, skolor och

34

uppsökande dansföreställningar, liknande som Länsteatern och Länsmusiken på Gotland. Med denna kombination av olika dansarrangemang och med blandningen av offentliga föreställningar och skolföreställningar är avsikten att nå dansens olika publikgrupper och åldrar. Fortsatt samarbete med Länsteatern beträffande teknik och annat ses som en förutsättning. I ledarskapet för Länsdansen ska koreografiskt arbete ingå samt arrangörsskap för residens och gästspel. I dagsläget ligger inom länsdansprojektet även ett främjandeuppdrag och även i framtiden behövs insatser för att utveckla konstområdet dans. Statens nationella kulturpolitiska ansvar för att alla människor i landet ska få uppleva dans som scenkonst skulle konkretiseras i och med inrättandet av en liknande institution som de för musiken och teatern - en Länsdans. Med de knappa ekonomiska resurser som finns inom uppdragets ramar är det emellertid nödvändigt med ytterligare bidrag om till exempel gästspel ska kunna anordnas.

7.1.2 Musik På Gotland finns mängd musikaliska yttringar representerade – både bland utövare och publik. Här finns också en stor bredd, från spelmansmusik och gotländska skillingtryck till jazz, modern konstmusik, klassisk musik och singersongwriter-camp med deltagare från hela Europa och USA. Inom musiken på Gotland sker en stor del av arbetet på ideell basis – av privatpersoner, i föreningar (både utövande och arrangörsföreningar). Här finns även fria professionella aktörer inom kreativa sektorn. Alla dessa bidrar till ett bredare - men även ett mer specialiserat - utbud. Inte sällan sker musikverksamheten utanför Visby, något som ökar tillgängligheten och bidrar till att kulturen lever på hela ön. Gemensamt för musiklivet utanför institutionerna är att dess aktörer är viktiga ur ett mångfaldsperspektiv och för visionen om ett kulturellt rikt och varierat utbud till gagn för såväl medborgare som tillväxten inom det lokala näringslivet. Gotland har ett antal musikutbildningar. Elfrida Andrégymnasiet erbjuder estetiska musikprogram och folkhögskolan i Hemse har inriktning på folkmusik. Men här finns även Gotlands Tonsättarskola som bedriver högskoleförberedande kompositionsutbildning med specialitet samtida konstmusik samt Folkhögskolan i Fårösund med inriktning rockmusik för unga kvinnor. Kulturskolan har uppsökande verksamhet i skolorna. Ett 40-tal körer är medlemmar i Gotlands Körförbund. Totalt sjunger cirka 2000 gotlänningar – barn, unga och vuxna – i kör, vilket motsvarar cirka 3,5 procent av öns befolkning. Tillsammans ger de 92 gotländska kyrkorna cirka 400 konserter och musikandakt under ett år. Studieförbunden tillhandahåller replokaler och musikalisk handledning för de cirka 350 personer – varav drygt hälften är under 25 år – som spelar i närmare 90 band. På Gotland finns vidare ett antal konsertarrangörer som till stora delar arbetar ideellt. Här kan nämnas Kulturföreningen Roxy med cirka 860 medlemmar och som 2009 genomförde nästan 100 arrangemang. Även Musikaliska sällskapet (grundat 1815 och ett av Sveriges äldsta musiksällskap) har en viktig arrangörsroll, men utdelar också stipendier, premier och bidrag till ungdomars studieresor och konsertturnéer. Bland privata aktörer kan också nämnas inspelningsstudion Sandkvie och Wessmans musikförlag.

35

GotlandsMusiken, egen presentation Gotlands Musikstiftelse, GotlandsMusiken, bedriver idag verksamhet i huvudsak finansierad av staten genom anslaget regional musikverksamhet samt genom Gotlands kommun. Utöver de nationella målen för verksamheten är nedanstående allmänna mål givna av Gotlands kommun:

• Gotlandsmusiken ska bidra till en förstärkning av den regionala identiteten och utveckla en egen profil för sin musikverksamhet i förhållande till övriga regionala musikorganisationer i landet • Gotlandsmusiken ska anpassa sin verksamhet till de gotländska förutsättningarna avseende befolkningsstruktur, traditioner, reseförbindelser på Gotland och till fastlandet. • Gotlandsmusiken ska tillföra musiklivet egna musikproduktioner och förmedla konserter och annan musikverksamhet. Stiftelsen ska på olika sätt samarbeta med och stödja föreningar och andra organisationer som arrangerar musikverksamhet.

Nuläge Gotlandsmusiken arbetar idag i fem fasta ensembler: Blåsorkester, storband, jazzkvartett, blåsarkvintett och brassextett. Blåsorkestern och storbandet genererar regelbundna arbetstillfällen för frilansmusiker och dirigenter. Gotlandsmusiken gör cirka 400 framträdanden per år. De offentliga framträdandena är i första hand de två konsertserierna. Dels den ”stora konsertserien” som omfattar sex konserter med omväxlande blåsorkester och storband, i vilka frilansande dirigenter, musiker och solister engageras. Dels den ”lilla konsertserien”, vilken omfattar fyra konserter med de olika ensemblerna och med eller utan solister. Därutöver ges offentliga konserter runt om på Gotland, ofta med annan arrangör. Det kan röra sig om konserter i bibliotek, kyrkor och på bygdegårdar. Icke offentliga framträdanden görs i stor omfattning i skolor, vårdinrättningar samt i verksamheten för funktionshindrade. Kontinuerliga samarbeten görs med Länsteatern på Gotland, Gotlands Dansutbildningar, Gotlands Musikalkompani, ungkulturhuset Fenix, Kulturskolan på Gotland och Gotlands Tonsättarskola. Därutöver stöder Gotlandsmusiken amatörorkestrar/-ensembler i olika avseenden samt lokala arrangörer och arrangerar lokala uttagningar till och genomförande av regionfinalen i Musik Direkt. Turnéer görs regelbundet i hela regionen. Det gäller både offentliga och interna produktioner. Turnéer görs också interregionalt främst genom utbyte med Ölandsoperan(ideell stiftelse). Internationell turné sker årligen genom deltagande i och utbyte med den polska musikfestivalen Pro Baltica. GotlandsMusiken är huvudman för Gotlands sinfonietta, i samarbete med bland andra Kulturskolan på Gotland, Gymnasieskolan och Musikaliska sällskapet. Sinfoniettan är sammansatt av amatörmusiker och professionella och ger en till två konserter per termin. Konstnärlig ledare och dirigent är utbildningsledaren vid Gotlands Tonsättarskola. Utveckling Gotlands Musiken ska säkerställa det professionella musiklivet i regionen för att därmed vara en grundpelare i den regionala scenkonsten i allmänhet och det regionala musiklivet i synnerhet. Mycket av utvecklingspotentialen hör samman med samverkan med övriga institutioner. Nya projekt är likväl under genomförande. Gotlands Musiken ska även se över den interna organisationen och planerar härigenom även att inrätta kontaktpersoner för att bättre kunna främja musiklivet i regionen.

36

Satsningar på barn och ungdom ska prioriteras och utvecklas. Denna utveckling ska ske genom samarbete med skolan, Kulturskolan på Gotland och ungkulturhuset Fenix, där ungdomar med musikintresse ges möjlighet att möta professionella musiker. Ambitionen är att GotlandsMusiken ska fortsätta vara en viktig länk för den nutida musiken. Samarbetet med Gotlands Tonsättarskola, nu levande tonsättare och Visby Internationella Tonsättarcentrum ger ständigt nya impulser, som vid International Society for Contemporary Music, ISCM, 2010. Dessa samarbeten kommer med all säkerhet att även fortsättningsvis vara en god plattform för den nya musiken. Turnéverksamheten inom regionen, vilket är ett adelsmärke för GotlandsMusiken, ska fortsätta. Diskussioner förs även med andra regioner om mer regelbundna utbyten de kommande åren. Genom den polska musikfestivalen Pro Baltica har även kontakt och samarbete med Estland gjorts. Målet är att ytterligare utöka Östersjösamarbetet. En möjlighet som nu analyseras är att utöka samarbetet med Ölandsoperan med artister och musiker från andra Östersjöländer. Tillgänglighet utöver det intensiva turnerandet ska utvecklas vidare bland annat genom fortsatt samverkan med vård- och omsorgsverksamheten för funktionshindrade. Gotlands Musiken har under senaste sex åren fått sina anslag reducerade såväl nominellt som köpkraftsmässigt. Ett litet trendbrott skedde dock inför 2010. Gotlandsmusiken har fått minska antalet musiker med två personer.

7.1.3 Teater Oberoende av Länsteatern på Gotland verkar flera fria professionella teatergrupper, bland annat Unga Roma och Teatergiveriet och den nya föreningen Scenkonst Gotland. På Gotland finns ett antal, främst ideellt verksamma, föreningar som ägnar sig åt teater. Därutöver sker teateraktiviteter i skolan, kulturskolan, genom rollspel och i studiecirklar. Wisby Strand, den nya kongresshallen har också blivit en populär scen för gästande evenemangsteater av olika slag. Teaterlivet gör många delaktiga – som tekniker, musiker, scenografer, arrangörer och inte minst som publik. Gotlands Teaterförening är en ideellt aktiv arrangör av Riksteaterns statligt subventionerade, professionella teaterproduktioner. Föreningen är ett gemensamt och samordnande organ för lokala arrangörer på ön, från norr till söder. Under somrarna finns ett särskilt rikt teaterutbud, nämnvärt i detta sammanhang är Roma Teaterns uppskattade Shakespeareuppsättningar. Samverkan sker även mellan professionella och amatörer, inte minst genom olika revyer. Westkinde Amatör Teater Sällskap, Wats och Gotlandsrevyn är exempel på detta. Vid Närsakars utomhusscen kan publiken ta del av Närsakarscens egenproducerade uppsättning.

Länsteatern på Gotland, egen presentation I Sverige finns 17 länsteatrar. Länsteatern på Gotland (LTPG) har en 16-årig historia och är ursprungen ur en fri teatergrupp. LTPG är den senast och med största sannolikhet den sist

37

bildade länsteatern i Sverige – och även den minsta vad gäller budget och personalantal. Gotland har haft ett betydande och livaktigt teaterliv med långlivade revyer och amatörteatersällskap (delvis dokumenterade sedan mitten av 1800-talet) och en 16 år gammal Länsteater. Länsteatern på Gotlands uppdrag från 2006 är att förnya teatern, att öppna upp för nya idéer och höja den konstnärliga kvalitén. Nuläge En utgångspunkt för Länsteatern på Gotlands arbete har alltid varit samarbete och samverkan. Teatern har endast fem tillsvidaranställda, varför behovet av extra personal är stort under vissa perioder. Länsteaterns blir därför en relativt stor arbetsplats för branschens folk både från ön och från fastlandet. En betydande förnyelse av teatern har skett under de senaste åren. Förnyelsen har bland annat skett genom de val och beställningar man i dag gör av nyskriven dramatik och genom att man i hög utsträckning använder sig av utifrån kommande professionella regissörer, scenografer och andra professionella krafter. Genom möten med branschens folk ute i landet och genom att teaterchefen sitter i de två stora branschorganisationernas styrelser i Sverige placeras LTPG på Sveriges teaterkarta och kan på så sätt inhämta vederbörlig information. Att nå ut i övriga delar av landet och även utanför landets gränser har varit nödvändigt för teaterns utveckling. Detta har skett genom turnéer och genom otaliga samarbeten av högst varierande innehåll. Teatern har exempelvis samarbetat med Riksteatern och turnerat runtom i Sverige. Vidare har teatern rest med två barnpjäser till Polen och Lettland. I bägge länderna hölls samtal och diskussion om pjäsens innehåll, respektive teatrarnas olika förutsättningar för arbete etc. Detta arbete ingår i den östersjösatsning som Region Gotland bedriver. Genom att teatern anordnar interna och externa föreläsningar och diskussionsaftnar med dagsaktuellt innehåll breddas Gotlandspublikens kunskaper inom olika områden. Gotlands museum och Högskolan på Gotland har exempelvis föreläst om ön på medeltiden i samband med den nyskrivna pjäsen Varifrån är vinden. Länsteatern har även arrangerat olika teaterseminarium. Exempelvis har regissörerna Suzanne Osten och Stina Oskarsson besökt teatern i anslutning till barnpjäsen Nora Schaherazades drömda liv samt med anledning av den pågående kulturutredningen. Vidare har olika kulturpolitiska seminarier anordnats. Värt att nämna i detta sammanhang är diskussionsseminariet Vad händer på Gotland och i världen? där två personer som vanligtvis är bosatta på Gotland har berättat om sitt betydelsefulla arbete i Palestina. Seminariet hölls i samband med invasionen av Gaza. Tre seminarier har hållits i samarbete med Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, på teman Kulturen som tillväxtmotor, Kulturens kraft samt Sju partier – sju frågor om kultur. Under de senaste åren har teatern även samarbetat med olika branschorganisationer med gäster och föreställningar från hela Sverige under Almedalsveckan. Under årens lopp har teatern haft åtskilliga samarbeten med lokala partners, bland annat i föreställningen Ormkvinnans barn, med författaren och revymakaren Allan Nilsson, med Gotlandsmusiken ibland annat föreställningarna Cabaré, Ljus, Gulin. samt med Musikalkompaniet i deras musikaler. Samarbete har även skett med Högskolan på Gotland, Gotlands Museum, Gotlands Dansutbildning, Folkuniversitetet, den fria teatergruppen Unga Roma med flera. Av tradition turnerar teatern även på öns hembygdsgårdar.

38

Utveckling Länsteaterns tankar kring utveckling är direkt kopplade till ambitionen att gå samman i en gemensam och samlad scenorganisation, med teater- dans och musik under samma tak. Samverkan mellan dessa tre kulturverksamheter förväntas efter samlokaliseringen och samorganiseringen ske smidigare, i planerade och spontana produktioner och samarbeten. Den nya organisationen kommer att fungera som en motor för scenkonsten på Gotland och tillsammans med den fria professionella scenkonsten underlätta möten av olika slag mellan de olika konstarterna och deras företrädare. I detta scenkonsthus planeras varje institution bära sina kostnader och anslag. Förslagsvis kan även lokaler kontinuerligt hyras ut till hyresgäster inom kultursektorn, för tillfälliga arbeten och för gästspel. Inom Region Gotland har funnits utmaningar i att tillhandahålla en scenkonst avseende bredd och spets. För att råda bot på detta och stimulera de regionala institutionerna ställer sig Region Gotland positiv till etablerandet av ett gemensamt scenkonstbolag och ett scenkonsthus. Detta är enligt Region Gotland en långsiktig lösning för att säkerställa ett hållbart scenkonstutbud med både bredd och spets som även kan möjliggöra samverkan med nationella scener och andra regioner, till gagn för den gotländska publiken.

39

7.2 Kulturarv på Gotland Vårt historiska arv är en del av vår samtid. Kulturarvet omfattar den fysiska kulturmiljön liksom de konstnärliga uttrycksformerna och språket. Region Gotland har ett brett ansvar för kulturmiljövärdenas bevarande. Inom ramen för åliggandena framför allt enligt plan- och bygglagen hanterar kommunen frågor om den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Översiktsplanen från 2010 innehåller bland annat ett kapitel om Gotlands kulturvärden. Där pekas på behovet av ett heltäckande kulturmiljöprogram i vilket värdena identifierats och värderats som ett underlag både för bygglovprövning och för åtgärder för att säkerställa den byggda miljöns kulturvärden. Bebyggelsen i våra samhällen inventeras fortlöpande för att skapa en kunskapsbank för bygglovprövningen men inte minst för att ge allmänheten större förståelse för våra kulturmiljöer. Utgångspunkten för det gotländska arbetet är att kulturarvsfrågor är ett historiebruk med utgångspunkt från människan. Kulturarvsarbetet blir därmed också en resurs för den regionala utvecklingen, människors identitet och välfärd. Kulturarvsarbetet är även en resurs för integration och utveckling i ett mångkulturellt samhälle. Varje människa, oavsett härkomst, har med sig sin egen historia och relation till omgivningen, där spåren från gårdagen och nutiden tillsammans bildar en enhet, kulturarvet. Historia och kulturarv är resultat av förändring och utveckling där olika intressen, värderingar, exploaterings- och bevarandefrågor format och formar omgivningen. Kulturarvet är ett område inom kulturpolitiken som engagerar och berör ett stort antal aktörer och intressenter. Utöver myndigheter och institutioner med klart uttalat kulturarvsuppdrag finns parter som är beroende av kulturarvets skick och status, fakta och kunskaper eller vad som är möjligt i kommersiella sammanhang. Det finns också ett viktigt brukarperspektiv att ta hänsyn till så att kulturarvet är en tillgängligt är till fördel för såväl Gotlands invånare som besökare. Med människan och samtiden i fokus måste arbetet präglas av en helhetssyn, där människors idéer och tankar är lika viktiga som de fysiska spåren i landskapet. Dagens situation kännetecknas av verksamheter som i stor utsträckning fungerar väl och tillgodoser de vedertagna anspråken på god kulturarvspolitik. Det är ingen tvekan om att de flesta uppfattar kulturarvets betydelse för en god livsmiljö, företagsetableringar, öns samlade attraktionskraft och den inverkan det har på besöksnäringen och turismens framtid. Några av dem är särskilt viktiga just på Gotland med tanke på näringsstrukturen. Ett starkare samarbete mellan Region Gotland, Länsstyrelsen, antikvariska institutioner, högskolan, hembygdsrörelsen och näringslivet skulle dock skapa ännu bättre förutsättningar för att nå en helhetssyn och vara en möjlighet att förmera resurser att samla resurser. Det behövs även större samverkan över gränserna mellan forskning, utbildning, näringsliv och kultur om hur man på ett varsamt och hänsynsfullt sätt kan ta vara på och bruka kulturarvets värden. En framtida viktig uppgift för Region Gotland är att arbeta för att alla aspekter av kulturarvsfrågorna koordineras inom regionen. Därför behövs mer kunskap i alla led av planering och utveckling på området. Nedan ges en beskrivning av ett par av de aspekter av kulturarv som man har att ta hänsyn till.

Kulturmiljövård - Länsstyrelsens beskrivning Gotlands natur- och kulturvärden saknar motstycke i Sverige. Det rika kulturarvet har betydelse i samhällsutvecklingen och är en tillväxtfaktor som bidrar till regionens

40

attraktionskraft som besöksmål och boendemiljö. Utveckling och bevarande av kulturmiljöer och landskap innebär att Gotlands säregna identitet och profil upprätthålls och förstärks. Kulturvärdena ska tas tillvara och integreras i samhällsutvecklingen. Sambandet mellan utveckling, kultur och kulturarv har under de senaste 15 åren tillmätts ökad betydelse. Att ett rikt kulturarv har positiva ekonomiska konsekvenser har slagits fast i Vision Gotland 2025. Här konstateras att genom en medveten och långsiktig strategi kan Gotlands mycket höga kulturvärden utvecklas och bevaras för regionens bästa. Länsstyrelsen på Gotland har i sin uppgift som regional statlig myndighet ansvar för dels direkt myndighetsrelaterade kulturarvsfrågor, dels där medverkan i externa sammanhang och processer bidrar till att kulturarvet bevaras och utvecklas som en tillgång för det gotländska samhället. Den första delen, det myndighetsrelaterade arbetet, är inriktat på kulturarvets skydd och bevarande och handlar i stor utsträckning om beslut i olika typer av tillståndsärenden enligt gällande lagstiftning. Uppgiften berör arkeologiska undersökningar, skydd av enskilda byggnader, bebyggelsemiljöer och landskap, vård och underhåll av kyrkor och profanbebyggelse samt beslut om statligt stöd till kulturarvsvårdande insatser. Det sistnämnda området, det statliga stödet, omfattar vård av fornlämningar och kulturlandskap, konservering av fornfynd, kvalificerad vård av profanbebyggelse samt i särskild ordning också vård och underhåll av de gotländska kyrkorna. Länsstyrelsen bidrar även till uppbyggnad av kunskapsunderlag genom egna insatser i form av inventeringar och undersökningar eller genom att anlita externa intressenter, som Länsmuseet, Högskolan eller privata experter. Olika former av informationsinsatser som trycksaker, skyltning, visningar och fältaktiviteter ingår också i Länsstyrelsens utåtriktade uppgifter. Kulturmiljöverksamheten inom Länsstyrelsen har också internationella perspektiv och Länsstyrelsen har bland annat varit delaktig de kompetensstärkande insatser som gjorts på regional nivå inom kulturarvssektorn i särskilt de baltiska länderna under senare år. Genom projekt och deltagande i konferenser mm har Länsstyrelsen arbetat med lokala kulturarvsinitiativ på flera håll i de baltiska länderna och Vitryssland.

Världsarvet - Stadsarkitektens beskrivning Världsarvet Visby som utgörs av Visby innerstad med området utanför ringmuren, är med placeringen på UNESCO:s världsarvslista, sedan 1995, den viktigaste och mest uppmärksammade kulturmiljön på Gotland. Den medeltida stadsplanen, de bevarade byggnaderna, domkyrkan och kyrkoruinerna samt det välbevarade och oförvanskade intrycket av Visby ringmur är de bärande motiven för stadens status både som riksintresse och världsarv. I den fördjupade översiktsplanen för Visbyområdet 2009 anges bland annat att Visby innerstad ingår som en väsentlig del av Visby stadskärna som ska utvecklas genom kommunala satsningar och i samverkan med näringslivet. Miljön i innerstaden ska kännetecknas av hög kvalitet och ge förutsättningar för kommunens ambition att göra stadskärnan mer livskraftig. Sedan februari 2010 gäller en detaljplan för innerstaden med skyddsföreskrifter och byggnadsordning. Den ger ett formellt skydd enligt plan- och bygglagen som ska skapa förutsättningar för en utveckling i samklang med bevarandeintressena. Det skydd som fornlämningarna och byggnadsminnena tillsammans med detaljplanen skapar är en av förutsättningarna för att uppfylla världsarvskonventionens krav på ansvar för bevarandet i ett långsiktigt perspektiv.

41

Ansvaret för världsarvet ligger på både stat och kommun. Kommunen har åtagit sig ett samordningsansvar. Det uttrycks bland annat i den kommunala handlingsplanen 2003. Sedan placeringen på världsarvslistan har kommunen organiserat ett lokalt världsarvsråd där de viktigaste aktörerna deltar. Förutom myndigheterna och Gotlands Museum ingår enskilda aktörer som representerar fastighetsägare, boende och näringsliv. Rådet möts minst fyra gånger per år och är rådgivande till de ansvariga myndigheterna. Förutom de rena förvaltningsfrågorna kring utvecklingen ingår att regelbundet följa upp Handlingsplanen. Ett världsarvsforum arrangeras två gånger per år där allmänheten ges möjlighet att få information och att lämna synpunkter på hur arbetet bedrivs. I Regionens utvecklingsplan, Vision Gotland 2025 understryks att kulturmiljön är en viktig faktor för regionens utvecklingsmöjligheter. Inte minst Visby stadskärna är betydelsefull som attraktiv livsmiljö och motor i Gotlands regionala utveckling. Planen anger bland annat att världsarvet bör användas mer aktivt i marknadsföringen av Gotland. Det finns i dagsläget idéer om att etablera ett Visitors’ Center ett sätt att verka för spridning av högkvalitativ information kring världsarvet. Centret bör vara placerat inom världsarvet med hög tillgänglighet. Vidare finns behov av en samordnad hemsida med den information som nu är spridd på olika myndigheter och organisationer skulle underlätta marknadsföringen och informationen. Inte minst ur internationell synvinkel skulle en samordnad hemsida vara av stor betydelse. En viktig frågeställning är hur världsarvets betydelse kan överföras mellan generationerna. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför sedan länge samarbetat med världsarvskontoret vid Gotlands kommun samt Länsstyrelsen på Gotland med att introducera världsarvet ute i skolorna. Bland annat genom ett specialproducerat utbildningsmaterial samt en rad aktiviteter, elevarbeten, tävlingar och utställningar. Dessa insatser, tillsammans med arrangemanget Världsarvsdagen för barn och ungdomar, ska förhoppningsvis bidra till att kunskaperna och intresset hos barn och unga för dessa frågor ska öka.

Kulturarvsturism – Gotlands Turistförenings beskrivning Grunden för Gotlandsturismen lades redan på 1800-talet. Dåtidens nationalromantik satte stort värde på Visbys ringmur och ruiner. Kustnära orter som Västergarn och Ljugarn byggdes tidigt ut för att ta emot sommargäster, i privat boende eller på pensionat. Utvecklingen har gått snabbt under de senaste 50 åren. I takt med bättre ekonomi och ökat resande, såväl fritidsresande som tjänsteresande, har turismen stadigt utvecklats till att idag vara en basnäring för Gotland. Gotland som destination har sin attraktionskraft som ö med stor variation av natur- och kulturmiljöer i kombination med bra klimat, sol och bad. Dessa karaktärsdrag ligger i bakhuvudet när besökaren väljer Gotland som resmål. Världsarvet Hansestaden Visby intar en särställning genom sin placering på UNESCO:s lista över världsarv. Sverige har tagit på sig ett ansvar att vårda arvet för kommande generationer. Här syns tydligt såväl möjligheter som problem som uppstår utifrån ett tryck att utnyttja resmålets potential som tillväxtfaktor. Genom att utveckla produkter direkt kopplade till kulturarvet finns en stor potential ur ett tillväxtperspektiv. Samtidigt finns naturligtvis risken att det ursprungliga värdet urvattnas och platsen ”disneyfieras”. Detta ställer nya krav på att hitta en balans mellan att bevara och bruka. Grunden i utvecklingsarbetet måste vara att ta tillvara platsen inbyggda värden och utifrån detta se vad som är möjligt att förstärka, förbättra och utveckla. Gotland har här ett försprång jämfört med många andra svenska destinationer genom den rika tillgången på material, texter och kunskap.

42

Såsom tidigare nämnts bevaras och vårdas bevaras och vårdas kulturarvet idag genom en rad instanser inom ideella organisationer, myndigheter, lagar och förordningar. Traditionellt har besökaren/åskådaren hänvisats till att på distans titta på föremål och läsa texter. I bästa fall medverkar en guide som berättar och förklarar. Att ta del av historien med fler sinnen ger en förståelse för kulturarvet. Rekonstruktioner, guidade visningar, dramatisering och återskapande kan förstärka upplevelsen. Genom att utveckla verksamheter på olika sätt kan kulturarvet ytterligare bidra till tillväxt.

Forskning och utveckling – Högskolan på Gotlands beskrivning Högskolan på Gotland nyttjar, forskar och deltar i utveckling av det regionala kulturarvet. Bland annat är och har Högskolan varit aktiv i uppbyggnad av Forum Östersjön och Bergmancentret. Forskning om möjligheterna för brukande och utveckling av ruiner pågår just nu i samverkan med bland annat Gotlands museum och Byggnadshyttan. Den kunskap om det gotländska kulturarvet som personer i organisationer och företag utanför Högskolan besitter, är en viktig resurs för Högskolans verksamhet och som nyttjas i undervisning och forskning. Kursen om gutamål var ett resultat av ett samarbete där kunskap och kompetens från andra håll än Högskolan var nödvändiga. Centrum för energieffektivisering har sin fysiska placering i Burmeisterska huset i Visby. Byggnaden från mitten av 1600-talet används idag både som centrum för forskning samt som forskningsobjekt. Högskolan har tecknat ett övergripande avtal om ökat samarbete med Gotlands museum och kommer att teckna ett liknande avtal med Riksutställningar. Högskolan samarbetar också med organisationer och föreningar. Högskolans lärare deltar aktivt i kulturlivet på Gotland både professionellt och privat. Föreläsningar och aktiviteter i samverkan med föreningslivet är vanligt förekommande. En effekt av att Högskolans verksamhet är att studenter efter sina studier deltar aktivt i att bygga Gotland för framtiden genom att starta företag både inom och utom kulturarvsbranschen.

Hembygdsrörelsen – Gotlands Hembygdsförbunds beskrivning Den gotländska hembygdsrörelsen med närmare 80-talet föreningar och 15 000 medlemmar är en viktig del i den gotländska kulturminnesvården. Hembygdsföreningarna på Gotland utför idag stora ideella insatser genom att förvalta natur- och kulturarvet, men också genom att ordna kulturaktiviteter som skapar gemenskap och sprider kunskap för bygdens folk. Många hembygdsföreningar arbetar också med att utveckla socknen och skapa förutsättningar för våra barn att leva på landsbygden. Hembygdsrörelsen tar vara på intresset för kulturarvet och är en drivkraft i engagemanget för hembygden för att dokumentera förhållanden i vardagsliv och fritid, samla bilder, föremål och skriftliga dokumentationer samt tillgängliggöra vårt kulturarv.

Kyrkan och Gotlands medeltida kyrkobyggnader – Stiftets beskrivning De olika trossamfunden påverkar vårt gemensamma kulturarv i stort -– som en hörnsten i vårt samhälles uppbyggnad med våra riter och traditioner. Detta oavsett kyrkotillhörighet eller ej – och för de tillhöriga i olika grad beroende på engagemang. Av öns befolkning tillhör 77 procent Svenska kyrkan, 1 000 personer är förtroendevalda i råd, styrelser, nämnder och fullmäktige. Även vad gäller den omfattande körverksamheten är det nära till bevarandet och användandet av de kulturarvsbärande orglarna i kyrkorna och kyrkobyggnaderna.

43

Vad gäller våra kyrkobyggnader, de nära 100 medeltida kyrkorna, har Visby stift för år 2011 att fördela drygt 62 miljoner kronor av statliga medel i kyrkoantikvarisk ersättning som går till vård och underhåll av kulturhistoriskt motiverade kyrkliga byggnader och inventarier. Därigenom finns ett stort antal personer på Gotland som i sin kompetens värnar om och arbetar med vårt gemensamma kulturarv. När det gäller inventarier finns numer en komplett förteckning över öns alla kyrkoinventarier – iordningsställt till stor del av medel från kyrkoantikvarisk ersättning. Ett annat område som i detta sammanhang bör nämnas är de konstutställningar som regelbundet genomförs i främst Visby domkyrka.

7.2.1 Landsarkivet, egen presentation Landsarkivet i Visby är en avdelning inom den statliga myndigheten Riksarkivet med uppdrag att ansvara för arkiven efter de civila statliga myndigheterna i Gotlands län. Landsarkivet i Visby har sedan starten 1905 även fungerat som regional arkivinstitution för den enskilda sektorn i regionen. Region Gotland svarar genom Gotlands kommunarkiv för den primär- och sekundärkommunala arkivhanteringen. Tillsammans med landsarkivets uppdrag att svara för övriga civila samhällssektorer har Gotland idag en professionell och väl fungerande hantering av arkivfrågorna. Detta har ytterligare förstärkts genom etablerandet av det gemensamma Arkivcentrum Gotland i Visby. Vid Arkivcentrum finns idag 18 000 hyllmeter av det gotländska skriftliga kulturarvet, från medeltid till dags dato, och fotografiskt material från professionella fotografer, bland annat ca 4 miljoner glasplåtar och negativ. Informationen tillhandahålls dagligen utan kostnad i Arkivcentrums läsesalar. Här finns inte bara möjlighet att studera handlingar i original. I dataläsesalen finns i dagsläget 100 miljoner skannade dokument tillgängliga från hela landet. Eftersom Landsarkivet i Visby även fungerat som regional arkivinstitution för den enskilda sektorn i länet har det därmed aldrig varit aktuellt att skapa en särskild arkivinstitution med detta uppdrag och något särskilt statligt bidrag har heller aldrig utgått för denna del av uppdraget. Nuläge Arkivcentrum Gotland besöks årligen av cirka 7 000 personer. Sett i relation till antalet invånare besöks arkivet av drygt 10 procent av öns befolkning, vilket i relativa tal är den högsta besökssiffran för landets arkiv. Skolungdomar, studenter och forskare från universitet och högskola, släktforskare, hembygdsintresserade och personer med intresse inom olika specialområden utgör bara några av de kategorier som besöker arkivets läsesalar dagtid eller kvällstid. Områden för besökarnas intressen spänner över ett stort och brett område; från medeltida dokument till handlingar från föreningar, företag, statliga och kommunala myndigheter, privatpersoners brevsamlingar mm. För att möta besökarnas intresse och efterfrågan bjuder Arkivcentrum varje år på en omfattande verksamhet med föredrag och kurser såväl dagtid som kvällstid. Under hösten 2010 erbjuds exempelvis kurser i släktforskning, handskriftsläsning, introduktionskurs i bokbinderi och konservering av medeltida pergament. Besökare erbjuds även att lära sig mer om de databaser och digitala arkiv som tillhandahålls i dataläsesalen. Vidare kan de lyssna på föredrag om Gotlands motorcykelhistoria, om världsarvsstaden Visby eller årligen vara med om Gotlands Lucias första publika framträdande. Kommunarkivet och Landsarkivet publicerar i sin skriftserie Arkiv på Gotland en rad böcker med hög vetenskaplig kvalitet i vitt skilda ämnen.

44

Arkivcentrum är en levande institution för lärande och kunskapsförmedling. Nästa steg i verksamheten är att arbeta ännu mera målinriktat mot skola och utbildning. Under senare år har ett särskilt område inom arkivarieprofessionen utvecklats – arkivpedagogiken. Till de grundläggande kraven för en arkivpedagog hör att förutom arkivariens kunskaper om arkiven som källmaterial också ha pedagogisk kompetens. Förhoppningen är att till Arkivcentrum kunna knyta en arkivpedagog som med arkivet som läromedel vänder sig mot öns skolor och övrigt utbildningsväsende. Utveckling Det finns idag områden inom den enskilda arkivverksamheten som med regionala resurser kan utvecklas. Exempel på sådana är riktade insatser som inventering och insamling av enskilda arkiv, förmedlingsverksamhet genom arkivpedagogik riktad till skola och övrigt utbildningsväsende vilket väsentligt skulle förbättra integreringen av det enskilda arkivområdet i den regionala kulturpolitiken.

7.2.2 Gotlands Läns Hemslöjdsförening, egen presentation Gotlands läns Hemslöjdsförening har varit verksam sedan 1925 och verkar alltjämt med ambitionen att främja den gotländska slöjden men också konsthantverket. För verksamhetsåret 2009 hade föreningen totalt 747 medlemmar. Konst, konsthantverk, slöjd samt formgivning och design är begrepp som allt mer närmat sig varandra. Utifrån dessa begreppsförskjutningar har Gotlands Läns Hemslöjdsförening på senare tid kommit att arbeta med ett bredare perspektiv för dessa grupper och dessutom antagit inriktningen att värna om såväl slöjd som konsthantverk i ändamålsparagrafen. Nuläge Hemslöjdskonsulenterna Gotlands läns Hemslöjdsförening är huvudman för länshemslöjdskonsulenternas verksamhet. Langska huset är Hemslöjdens centrum i länet och rymmer både hemslöjdsföreningens och de två hemslöjdskonsulenterna i hård respektive textil slöjd, vilka arbetar med uppdraget att: ”Levandegöra den gotländska slöjden och konsthantverket samt utveckla dem till en attraktiv del i det gotländska kulturlivet”. Hemslöjdskonsulenternas verksamhet spänner över tre områden; Näring, kulturarv och kunskapsförmedlande arbete, där barn och unga utgör en prioriterad målgrupp. För inriktningen mot kulturarvet och de pedagogiska insatserna för barn och unga arbetar hemslöjdskonsulenterna utifrån begreppet hemslöjd som kulturform. I samband med regional tillväxt och sysselsättning sker samarbeten med yrkesverksamma utövare och organisationer inom konsthantverk, design och småindustri. Näringsutveckling handlar till stor del om att transformera kreativitet och kulturkunskap till nya arbetsformer. Samarbetsparter på regional nivå GKF, Gotländska konsthantverkare och formgivares förening Grasp Design Studio Wisby Design Group Gotlands museum Gotlands folkhögskola Gymnasieskolan Bläse kalkbruksmuseum Roma kungsgård

45

Kultur och fritidsförvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen och de gotländska grundskolorna Gotlands Hembygdsförbund Dessutom ingår hemslöjdskonsulenten i hård slöjd i Svensk Form Gotlands styrelse och textilkonsulenten i Textil Gotlands styrelse. Näring Gotland har en stor kreativ och kulturbaserad sektor där konsthantverket och slöjden utgör ett tydligt och viktigt inslag för bilden av Gotland, inte minst för besöksnäringen. Ett ofta förekommande problem för denna sektor är den låga lönsamheten för utövarna själva. Hemslöjdskonsulenterna arbetar sedan flera år tillbaka med olika insatser för yrkesverksamma slöjdare och konsthantverkare i syfte att gynna företagande och entreprenörskap. Projekten Slöjd Gotland, Gotlands hetjärnssmeder, Craft Gotland, GI metoden, Gotländskt Lergods har genom åren syftat till företagsutveckling i form av entreprenörskap samt hantverksmässig och konstnärlig utveckling. Konsulenten i hård slöjd har under flera år varit engagerad i frågan om ett designresurs center på Gotland vars syfte är att skapa möten mellan innovatörer, entreprenörer och affärsvärden för att skapa möjligheter till ökad näringsutveckling för den kreativa sektorn. Kulturarv Den handlingsburna kunskapen är central och bildar ett avtryck som omfattar nutid och framtid lika mycket som det förgångna. Vård och skötsel av Hemslöjdens samlingar av föremål ingår i konsulenternas löpande arbete. Dessa samlingar hålls dessutom tillgängliga för allmänheten på Langska huset. Hemslöjdskonsulenterna har tidigare genomfört föremålsinventeringar på gotländska gårdar vars resultat i text och bild också finns tillgängliga på Langska huset. För att säkerställa kulturarvet slöjd och bevara den handlingsburna kunskapen har konsulenterna under senare år genomfört en rad kurser samt längre utbildningar i samarbete med Gotlands folkhögskola. Just nu arbetar konsulenterna med att skapa resurser för att genomföra ett filmdokumentationsprojekt om tunnbinderi och bygge av en gotländsk tvåmänning. Inom ramen för den hemslöjdfrämjande verksamheten ingår idag även en rad pedagogiska insatser. Kunskapsförmedlande arbete Inom ramen för den hemslöjdfrämjande verksamheten ingår idag även en rad pedagogiska insatser. Konsulenterna har i sitt löpande arbete bidragit till ett rikt utbud av kortare och längre kurser, workshops, temakvällar, föredrag och utställningar för det civila samhället. Information om aktiviteterna sprids genom den egna skriften, ”Hemslöjdens medlemsblad” och annonser i gotländsk press. Barn och ungdom har länge utgjort en prioriterad målgrupp. Under det senaste decenniet har initiativ tagits av konsulenterna för att starta Ungdomstinget (hemslöjdens ungdomssektion), slöjdklubbar för barn (i kölvattnet av Slöjdcirkus) och på senare år har konsulenterna engagerat sig i Kultur i Skolan, såväl på planeringsstadiet som operativt. Arbetet med barn och ungdomar är ganska tidskrävande och under det senaste årets nedskärningar har en del av detta arbete fått träda tillbaka. Hemslöjdsrörelsen arbetar med att sprida kunskapen om slöjdens förutsättningar i en hållbar utveckling och textilkonsulenten deltar aktivt i det arbetet.

46

Gotlands läns Hemslöjdsförening verkar för att bevara, främja och utveckla slöjden, både som kultur och näring. Idag förvaltar Gotlands läns Hemslöjdsförening en betydande samling föremål och arkivalier med anknytning till slöjd, hantverk och konsthantverk. Utveckling Näring I samband med regionaliseringen av verksamheten har konsulentverksamheten för avsikt att ytterligare stärka samverkan mellan de olika föreningarna och nätverken inom slöjden och konsthantverket. Arbetet kommer att kopplas till den regionala satsningen på kreativa och kulturella näringar som kommer att utmynna i ett projekt i form av ett resurscentrum. Ett arbete som ska resultera i flera gemensamma satsningar på kompetensutveckling och marknadsföring. Slow Craft är en vandringsutställning som belyser det komplexa men ändå poetiska med kvalitetshantverk. Under de följande tre åren kommer hemslöjdskonsulenterna att arbeta med en vandringsutställning på temat att hantverk måste få ta tid. Projektet syftar till att höja värdet på upplevelsen av slöjd och konsthantverk. Arbetet sker i samverkan med kollegor från Östergötland, Stockholm och Sörmland. Ö-designprojektet, i samverkan med Gotlands museum och konsthantverkarna på Gotland med motparter på Bornholm och Färöarna, går in mot sitt sista år med avslut i form av utställning och seminarier på Färöarna 2011. Konsulenterna är verksamma i Nämnden för Hemslöjdsfrågors näringsgrupp, vars uppgift är att utveckla förhållningssätt, metoder och tillvägagångssätt för lönsammare slöjd- och konsthantverksföretag. Kulturarvet Att arbeta med kulturarvet med perspektivet på dåtid, nutid och framtid för att skapa perspektiv och reflektion är ett tydligt inslag i hemslöjdskonsulenternas uppdrag. Hemslöjdskonsulenternas ambition inför den kommande perioden är att på ett så professionellt sätt som möjligt lyfta fram och levandegöra det gotländska kulturarvet inom slöjdens område. Ett exempel på detta är utställningen Krona och krans – smycka till fest och bröllop med tillhörande aktiviteter som belyser bröllopsseder ur ett historiskt men också mångkulturellt perspektiv. Handlingsburen kunskap och det kollektiva minnet,(tradering), har i sig ett egenvärde men kan i samverkan med entreprenörer utvecklas eller transformeras till kommersiella verksamheter för samtiden. ”Hotat Hantverk – en kulturupplevelse” är ett exempel på ett planerat projekt för filmdokumentation av byggandet av en gotländsk tvåmänning (allmogebåt) och tunnbinderi, som möjliggör vidare näringsutveckling inom besöksnäringen. Kunskapsförmedling Utifrån kulturarvsarbetet är verksamheten inriktad på att förstärka det kollektiva minnet genom att fokusera på görandet. I verksamhet tar det sig uttryck i kursverksamhet, demonstrationer, workshops och utställningar. Ett arbete som bedrivs i samarbete med olika föreningar och nätverk på Gotland. Konsulenterna vill gärna fördjupa samarbetet med den gotländska skolan och bidra med regelbunden kompetensutveckling och inspiration för lärare inom praktiskt/estetiska ämnen. Denna ambition är förstås beroende av skolans vilja och flexibilitet, samt de ekonomiska betingelserna. Konsulenterna fortsätter sitt engagemang avser inom Skapande skola och där lotsa in flera aktörer från konsthantverket. Genom en utveckling av slöjdklubbsverksamheten nås även barn utanför skolan.

47

Eventuella nya klubbar kan inriktas både gentemot privata aktörer och genom att erbjuda verksamhetsformen till pedagoger som redan arbetar med barn – som fritids eller förskolor. Man planerar även för att fortsättningsvis stödja arbetet med Ungdomstinget i samarbete med Gotlands läns Hemslöjdsförening. Regionens mål i ett längre perspektiv (utifrån NFH:s målsättning):

- Öka barns och ungdomars intresse för och utövande av olika slöjdtekniker - Tillvarata och stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjdens och

konsthantverkets materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet - Arbetet med slöjd och konsthantverk ska ha en inriktning mot regional tillväxt och

sysselsättning

7.2.3 Gotlands Museum, egen presentation Gotlands Museum bildades 22 maj 1875 av Föreningen Gotlands Fornvänner. Då gick museet under namnet Gotlands Fornsal. Fornsalen är idag namnet på det kulturhistoriska museet. Museet flyttade år 1880 in i den sal som idag visar bildstenar – Bildstenshallen. Numera tillhör hela kvarteret Föreningen Gotlands Fornvänner, som är huvudman för Gotlands Museum. I museibyggnaden finns även Fenomenalen Science Center – en avdelning för teknik och naturvetenskap, barnverkstaden Krumelurum, museibutik och Fornsalens Café & Restaurang. Till Gotlands Museum hör också Gotlands Konstmuseum, Kapitelhusgården och fängelseutställningen i Kajsartornet i Visby samt medeltidsgården Kattlunds i Grötlingbo, 1700-talsgården Petes i Hablingbo, och 1930-talsgården Norrbys i Väte. Nuläge Gotlands Museum är Gotlands största aktör inom kulturarvsområdet, med drygt 150 000 besökare årligen och med åretruntöppna museer, Gotlands Fornsal och Gotlands Konstmuseum. Museerna fungerar som samlingsplatser för kulturella samtal, till exempel kommunens kulturfrukostar eller konstnärssamtal. Museets kunder är barn och unga, gotlänningar, sommargotlänningar, studenter/forskare, turister, barnfamiljer och företagsgrupper från Sverige och utlandet. För att i ännu högre grad synliggöra kulturen och få ett större genomslag i samhället arbetar Gotlands Museum med olika teman år för år. Gotlands Museum har därför exempelvis utnämnt 2010 till ett kvinnoår, ett år då all verksamhet på museet ska genomsyras av ett genusperspektiv. Ett exempel är Fornsalens stora utställning Kvinnfolki- en helt annan historia, där man nyttjade museets omfattande föremålssamlingar, som spänner över 8000 år av gotländsk historia och sätter in dessa i ett kvinnoperspektiv. Gensvaret på utställningen har varit stort i media och övrig kulturverksamhet på ön, som tagit upp samma tema. Gotlands Museum samarbetar med kulturentreprenörer, näringslivet, Gotlands Turistförening, biblioteken, skolorna, arkiven, guidebolag, öns hembygdsföreningar och ett tiotal lokala museer med regionalt intresse. Samarbete bedrivs även med Gotlands kommun, Länsstyrelsen, Stiftet och Riksantikvarieämbetet för att utveckla kulturarvsarbetet över hela Gotland. Gotlands Museum har samarbetsavtal med Riksutställningar och Högskolan på Gotland där våra medarbetare också bedriver undervisning. Gotlands Museum fokuserar sitt internationella arbete på Östersjöregionen. Gotlands unika läge och historia tillsammans med museets profil och status ger oss goda förutsättningar för Östersjösamarbeten. Internationella seminarier kring ruinfrågor, världsarvsmöten och

48

samarbeten kring museal värdegrund är arbeten som pågår. Detta medför ny inspiration och spännande idéer, vilket i sin tur genererar nya utställningar, publikationer och aktiviteter. Sedan 1875 har Gotlands Museum fungerat som skyltfönster för öns kulturarv genom att förmedla arkeologi, byggnadsvård, historia och konst. Museet tar ett huvudansvar för kulturarvsturismen på ön, genom att gestalta och förmedla kulturarvet på våra museer och besöksgårdar. Inom Världsarvet Visby tar museet ett huvudansvar för att tillgängliggöra ruiner och ringmur för att det ska bli ett mer levande världsarv. Det ger också ett mervärde för konferensdeltagare i helt andra sammanhang. Museibesökare, oavsett om de kommer från Gotland, övriga Sverige eller andra länder söker idag upplevelser, vill beröras och påverkas. De vill också vara delaktiga, kommentera och påverka. Ett sådant interaktivt förhållningssätt förändrar museets pedagogiska fokus. Under de senaste åren har Gotlands Museum därför utvecklat och förändrat den pedagogiska verksamheten bland annat i samarbete med Riksutställningar. Idag arbetar museet med interaktiva utställningar och skolprogram, dramatiserade visningar samt professionella vandringar i till exempel Världsarvet Visby eller vid pågående arkeologiska undersökningar och restaureringsprojekt. Utveckling Gotlands Museum har som mål att vara samhällets minne, genom att samla och sprida kunskap samt ta hand om och tillgängliggöra Gotlands natur- och kulturarv. Gotlands Museum är också en resurs för övriga museer och hembygdsföreningar genom samverkan och expertstöd. Kulturarvet är allas gemensamma egendom. Gotlands Museum arbetar kontinuerligt för att förverkliga sin vision att vara ett ”museum för alla”. Oavsett ålder, kön eller funktionshinder, etnisk eller kulturell bakgrund ska museets besökare få goda upplevelser med möjlighet till reflexion och kreativitet. Museet strävar efter att vara en transparent kulturmötesplats med dialog och samverkan som ledord. Utöver de inarbetade, mer traditionella mötesplatserna satsar man inom verksamheten kraft på att arbeta med de verktyg som de nya sociala medierna ger. Nästa större tema på Gotlands Museum blir Kulturell identitet på Gotland och runt Östersjön. Arbetet med att samla andra aktörer och intressenter pågår både i Sverige och i andra länder redan idag. Gemensam värdegrund, likheter och olikheter, tolerans och främlingsfientlighet liksom materiellt och immateriellt kulturarv är några ämnen som kommer att belysas. Flera forskningsprojekt etableras mellan Gotland och Baltikum. Bland annat utformas ett treårigt samarbetsprojekt med Ösel kommunförbund i Estland och Uppsala universitet. Projektet gäller en omfattande satsning på geoturism i Östersjöområdet, där ett av målen är att av Gotland och Ösel skapa Sveriges och Estlands första Geo-parker under UNESCO:s flagg. Ett annat exempel är forskning och samarbete kring ruinvård, med målet att etablera ett ”Ruinvårdscentrum” på Gotland Gotlands Museum är villigt att tydligare ta ett regionalt samordningsansvar för kulturarvsfrågor; dels genom ett administrativt ansvar för ett kulturarvsråd, dels genom att inrätta kulturarvskonsulentverksamhet. Ett kulturarvsråd ger förutsättningar för att ett tydligare nätverk uppstår mellan de större kulturarvsaktörerna. En samverkan och på sikt en samordning av aktiviteter och resurser, inklusive forskning och näringslivskontakter, ger en större tydlighet och skapar ett kulturellt mervärde som är till nytta för kulturkonsumenten. Inom ramen för kulturarvskonsulentverksamheten kan kontakter mellan lokala museer, öns hembygdsföreningar och kulturhistoriska besöksmål inklusive näringslivet samordnas.

49

Kulturarvskonsulentverksamheten kan fungera som en länk till civilsamhällets kulturentreprenörer. Inom ramen för kulturarvskonsulentverksamheten ingår även rådgivning, behovsanalys och planering av seminarieverksamhet samt utbildning inom utställningsteknik, upphovsrätt, föremålsvård, insamlingspolicy och liknande. Genom att konsulentverksamheten placeras på Gotlands Museum kan även integration med museets experter och unika kompetens nås. En kulturarvskonsulent bör även vara adjungerad och sammankallande i kulturarvsrådet. Konsulenten blir en samtalspart och en person som civilsamhället kan vända sig till både med idéer och med frågor. Intresset för historia och kulturarvet ökar stadigt. Kulturturismen är därför en viktig tillväxtfaktor som måste fortsätta att utvecklas. Att miljöerna brukas och levandegörs är viktigt för att människor ska förstå kulturarvet. Att museets samverkar med Länsstyrelsen och får ta del av deras resurser för vård, förbättringar och underhåll av kulturarvsmiljöer är därför centralt. För att kvalitetssäkra öns kultur- och naturturism kommer Gotlands Museum även att fördjupa samarbetet med näringsliv och upplevelseentreprenörer. Museet vill också i samverkan med Världsarvsrådet utveckla ett Visitors’ Center i kulturhistorisk intressant miljö. De kommande fem åren kommer Gotlands Museums utställningsverksamhet att förändras. Basutställningarna ska omarbetas helt och anpassas till ny forskning och de krav som våra besökare ställer. I detta arbete har pedagogiken en central roll. Museet vill, med pedagogernas hjälp, särskilt utöka de ungas chans att uttrycka sig och på olika sätt ge synliga avtryck i verksamheten. Redan idag ser man därför ett behov av att stärka utställningspedagogiken, genom att anställa ännu en museipedagog. Gotlands museum arbetar för att skapa bättre samverkan med museigårdar, hembygdsföreningar och lokala entreprenörer över hela Gotland, kring pedagogik och utställningsverksamhet, genom att bygga nätverk och driva gemensamma projekt. Ett exempel är Norrbys museigård – som blir platsen för rehabilitering och friskvård. Samtal förs i nuläget med både offentlig sektor och lokala aktörer på detta tema. Gotlands Museum ser även över möjligheterna att samlokalisera Gotlands Konstmuseum och Fenomenalen, Science Center på Gotland. Här finns stora fördelar vad gäller den pedagogiska verksamheten, där ett utbyte och ämnesövergripande samarbete med konst, teknik och naturvetenskap kan ge stora utvecklingsmöjligheter för båda verksamheterna. Gotlands Museums kultur- och naturhistoriska samlingar och arkiv består av 100 000-tals föremål och handlingar från förhistorisk tid till nutid. Även det immateriella kulturarvet insamlas och analyseras, speciellt med inriktning på jordbrukets omvandling och turismens påverkan på det gotländska samhället. Kravet på tillgänglighet till materialet från allmänheten ökar. Samarbetet mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM), blir allt viktigare där också civilsamhället och brukarna blir delaktiga i insamlingsarbetet. Våra samlingar är internationellt efterfrågande, exempelvis anpassas de naturhistoriska samlingarna till det globala nätverket för biologisk mångfald – GBIF (Global Diversity Information Facility). I dag är museets samlingar utplacerade i flera magasinsbyggnader. Under 2011 ska en lokalisering till ett samlat magasin utredas och projekteras. Ett magasin, tillgängligt för allmänheten, som också andra intressenter ska kunna använda sig av.

50

7.3 Samtidskonst på Gotland En av konstens främsta uppgifter är att få oss att se med nya ögon. Den låter oss själva tänka och känna. Konstverket trevar sig fram emot upplevelser och tolkningar som aldrig är entydiga, som alltid är subjektiva. Bildkonsten är i hög grad ett språk som tar vid där orden upphör. Det handlar inte bara om lust. Även för de svårare känslorna och tankarna finns bildspråket. I alla tider har konstnärer fungerar som en form av framtidsforskare som suger upp bearbetar och kommenterar den nya värld vi lever i och vart vi är på väg. I utövandet får vi också utlopp för mycket som vi bär inom oss och inte kan sätta ord på, vilket även gör bildskapande till friskvård. På Gotland har en rad privata och offentliga kulturinstitutioner och organisationer tillkommit under de senaste decennierna. Detta har stimulerat till en stark kvalitetsutveckling av konstlivet på Gotland. Nätverk både regionalt, nationellt och internationellt har bildats. Eftersom Gotland som ö inte har fysisk närhet till andra regioner blir behovet av ett rikligt kulturutbud på plats större. Att det finns ett rikligt konstutbud just på Gotland blir därmed en fråga om både demokrati och tillgänglighet. Gotlands centrala läge i Östersjön ger å andra sidan större möjlighet till samarbeten över gränserna. Internationell aktör Baltic Art Center, BAC, är en nationell institution och en arbetsplats för konstnärer, curatorer och skribenter med inriktning på samtidskonst. Nyckelord för verksamheten är produktion och residens. BAC är en internationell mötesplats i östersjöregionen och en knytpunkt mellan konstnärer och utställande organisationer i Sverige, östersjöområdet och internationellt. BAC bedriver inget kontinuerligt utställningsprogram. Däremot arrangerar centret konstnärspresentationer, publika samtal och evenemang. Man samarbetar dessutom med olika partner i Sverige och internationellt för att förmedla sina produktioner till publik. Privat aktör Körsbärsgårdens Konsthall är ett exempel på en privat aktör. Sedan invigningen juni 2010 har man genomfört tre utställningar och erbjudit visningar, samtal med konstnärerna, poesiaftnar teaterkvällar och musikaftnar. Barnvisningar har förekommit hela sommaren. Verksamheten är öppen hela sommarhalvåret och under större helger och vid bokningar året runt. Verksamheten finansieras idag utan allmänna medel. Ideella föreningar Bland de kulturföreningar som erhåller kommunal bidrag kan nämnas: Gocart Gallery är ett galleri som drivs av Galleriföreningen på Gotland. Galleriföreningen är en ideell förening öppen för yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare på Gotland och har i dag drygt 70 medlemmar. Man genomför ett tiotal utställningar under åtta månader av året. GKF förfogar över galleriets yta återstående fyra månader. Grafikgruppen bildades 1986 och är en väletablerad förening med 32 medlemmar. I grafikverkstan finns möjligheterna att arbeta med olika grafiska material och tekniker, såsom djuptryck, högtryck, silkscreen, fotogravyr, fotopolymer, akvatint, mjuk- och hård grund. I direkt anslutning till grafikverkstaden finns Grafikgruppens Galleri som håller öppet hela året. Grafikgruppen samarbetar med Gotlands Konstmuseum och Almedalsbiblioteket. Grafikgruppen arrangerar också kurser i grafik och har påbörjat ett pedagogiskt projekt med elever från årskurs fyra. Öppna Ateljéers verksamhet består huvudsakligen i att anordna en årligt återkommande konst/konsthantverksrunda som. I samband med arrangemanget anordnas en

51

samlingsutställning. För närvarande består föreningen Öppna Ateljéer av 75 konstnärer/konsthantverkare, förening är ideell och medlemsantalet skiftar från år till år. Utbildning Gotlands Konstskola består idag av två ett-åriga utbildningar, den grundläggande utbildningen och projektkonstutbildningen. Båda är eftergymnasiala och förberedande för konstnärliga utbildningar på högskolenivå i Sverige eller utomlands. De ligger sedan en kort tid tillbaka under Yrkeshögskolemyndigheten istället för som tidigare under Skolverket. Intresseorganisation KRO Gotland tillhör "KRO/KIF Region Öst". Regionstyrelsen arbetar oberoende av Riksstyrelsen men fungerar samtidigt som en viktig länk mellan enskilda medlemmars eller nätverksarbetet ute i regionen och de centrala frågor som drivs nationellt. Som enskild medlem kan man välja att engagera sig i lokala föreningar eller starta egna arbetsgrupper/nätverk som driver egna projekt.

7.3.1 Gotlands Konstmuseum/Den nya konstscenen, egen presentation Nuläge I dag visar konstmuseet sin samling samt ett flertal tillfälliga utställningar per år. Samlingen består av konstmuseets egna inköpta verk samt av verk som Brucebo Stiftelsen deponerar på museet. Tonvikten på verksamheten ligger på de tillfälliga utställningarna som ofta visar nationell och regional samtidskonst eller konsthantverk och design. Under 2010 visades samlingsutställningen Going Places Re: thinking tourism som handlade om turism och resande. Gotlands Konstmuseum ingår i flera samarbetsprojekt, exempelvis Ö-designprojektet, ett samarbete över flera år med andra öar inom Norden. På konstmuseet arbetar idag en konstintendent/verksamhetsansvarig med särskilt uppdrag att arbeta med konsten, den samtida konsten och konstmuseets samling. På museet är även konstkonsulenten placerad och denne samarbetar med konstintendenten bland annat i det konstpedagogiska treåriga projektet (2008-2010) Kom igen. Detta handlar om att hitta nya vägar att kommunicera med publiken med hjälp av konstnärer och samtidskonstens verktyg och metoder. Under 2010 färdigställs en skrift om projektet som bland annat har innefattat pedagogiska pilotprojekt med konstnärer, interaktiva utställningar/projekt samt visionära, konstpedagogiska tankesmedjor. I projektet har konstnärer, pedagoger och representanter från Riksutställningar, Moderna Museet, Halmstads Länsmuseum samt Södertörns Högskola med flera medverkat. Utveckling Gotlands Konstmuseum har för avsikt att utveckla verksamheten genom att den museala delen, konstsamlingen, kommer att visas i kulturhistoriska sammanhang på Fornsalen. Det skapar ett större utrymme för att utveckla de tillfälliga utställningarna med inriktning på samtidskonst. Den museala delen handlar om samla, vårda och visa konstverk, vilka är värdefulla ur kvalitativ och dokumentär synvinkel, varvid konst med gotländsk anknytning prioriteras. Där hoppas vi på att ännu bättre kunna använda den kommunala konsten i verksamheten. Vi vill att den nya konstscenen blir en inbjudande social mötesplats med rum för tillfälliga utställningar, processartade projekt och experiment som visar samtidskonst. Vi vill också att den nya konstscenen har en ändamålsenlig byggnad och en grafisk profil som både speglar och förstärker innehållet. På konstscenen presenteras regionala, nationella och internationella samtidskonstutställningar med hög kvalitet. Oavsett ursprung ska utställningar och verksamhet vara relevanta både på och utanför Gotland. Den nya konstscenen har ambitionen

52

att vara angelägen också internationellt, med särskilt fokus på Östersjön. Tanken är att konstscenen ska ingå långsiktiga avtal där man samarbetar för att kunna möjliggöra större utställningsproduktioner. Vi ska också i den nya konstscenen kunna betala utställningsersättning till konstnärerna i enlighet med de statliga avtalen. Likaså ska konstscenen möjliggöra nyproduktion av konstverk och produktion av egna utställningskataloger. På den nya konstscenen vill vi betona ett tillgänglighetsperspektiv där också pedagogiken och kommunikationen med omvärlden har en viktig roll. Den nya konstscenen är till för alla, och alla ska känna sig välkomna. Här vill vi därför se en pedagog med konstinriktning, anställd på heltid, som jobbar med att utveckla det utåtriktade och pedagogiska arbetet. Det finns en strävan att nå ut med konsten på Gotland, då verksamheter, alltifrån Grafikgruppen och Öppna Ateljéer till Körsbärsgården, Gotlands Konstmuseum och BAC har en vilja att nå ökad publik genom olika programverksamheter. För att i framtiden bättre kunna tillgängliggöra konsten till publiken behövs större konstpedagogiska resurser. En konstpedagog som utgår utifrån Gotlands Konstmuseum/den nya konstscenen kan vara en sådan lösning. Denna person kan möjliggöra för tillgängliggörandet så att konsten når ut till människor, inte bara i Visby, utan också i andra tätorter på Gotland. Konstverksamheten ska vända sig till den prioriterade målgruppen barn och ungdom, men också till vuxna och gamla, samt individer med olika behov, kunskap och förutsättningar. I detta arbete har också konstkonsulenten en viktig roll att fylla, med alltifrån att skapa hållbara strukturer och samordning, till utbildning och konsultation. Ett av BAC:s mål är att kunna starta en katalogisering av BAC:s konstlitteratur, i samarbete med länsbiblioteket, så att denna görs sökbar genom bibliotekets söksystem vilket skulle leda till större tillgänglighet och bättre ett fungerande referensbibliotek. Bild- och formkonstnärerna på Gotland har uttryckt att man vill se ett regionanpassat stöd som knyter stad och landsbygd. I jämförelse med storstadsregionerna är konstnärskåren på Gotland utspridd och saknar en central knutpunkt. Ett ”resurscentrum” i Visby kan fylla en rad behov för konstnärerna, både i staden och på landsbygden: projekt och gästateljéer, gemensamma verkstäder samt nya lokaler för galleriföreningen skulle kunna samlas under ett tak. Det skapar en naturlig mötesplattform för både utövare och konstintresserade. bild och formkonstnärerna på Gotland vill ha en regional stipendiestruktur för enskilda utövande konstnärer. Bild- och formkonstnärerna vill öronmärka medel till projektstipendier inom bild och formområdet samt överlåta urvalsprocessen till en kvalificerad bedömning där även utövare finns representerade. En spännande möjlighet är att utöka ateljéutbytet/resestipendiet till fler platser runt Östersjön än med bara Westfahlen. Kulturarbetarna på Gotland består också av yrkesgrupper som curatorer, intendenter, skribenter, koordinatorer, pedagoger, etc. Dessa aktörer är antingen knutna till institutioner eller är frilansande aktörer. Även hos dessa finns ett behov av utbyte, inspiration och fortbildning, vilket också kan kopplas till det föreslagna resurscentret för bild- och formkonstnärer.

53

7.4 Konst- och kulturfrämjande verksamhet på Gotland Konst- och kulturfrämjande verksamhet på Gotland samlas under Kulturkonsulentgruppen. Detta nätverk bildades 2005 i syftet att skapa en helhetssyn på kulturområdet med tonvikt på att synliggöra kulturen och kulturfrämjandets viktiga roll samt att fokusera på samarbeten kring kultur för barn och unga i skolan. Konsulentgruppen består av filmkonsulent, danskonsulent, konstkonsulent, hård- och mjukslöjdskonsulent samt barnbibliotekskonsulent. Från och med 2011 ska länsbibliotekets främjandeverksamhet avseende barn- och ungdom lösas på annat sätt än tidigare, dock med bibehållen ambition. Fram till juli 2009 ingick även musikkonsulent. Barnkultursekreteraren ingår i gruppen främst kring frågor om inköp av kulturutbud för barn och unga. Sedan ett år tillbaka ingår en producent från Länsmusiken, som också har ett främjandeuppdrag, samt Länsteaterns producent i konsulentgruppen. Ambitionen är att skapa ett brett kulturnätverk som generar kunskap, nya kontakter och samarbeten som ökar kulturens tillgänglighet för allmänheten. Konsulenterna har skiftande verksamhetsbudgetar och sysselsättningsgrader vilket försvårar större samarbeten, men gruppen träffas regelbundet för att samverka och nå synergieffekter mellan verksamheterna. Exempel på konsulentgruppens gemensamma ansträngningar har varit bland annat barnkulturbokslut, Skapande skola, gemensamma utbuds- och inspirationsdagar. Konsulentverksamheten ska främja den typ av kultur som ”inte sköter sig själv”. Konsulentgruppen ska ha ett helikopterperspektiv på regionen och dess kulturliv samt sträva efter att regionen tillhandahåller ett professionellt utbud av god kvalitet som når alla barn och unga. Fokus ska riktas på barn och ungas eget skapande, både i skola och på fritid. Kulturen på Gotland har, liksom övrig primärkommunal och landstingskommunal verksamhet fått vidkänna stora besparingar. Besparingarna har i huvudsak riktats mot biblioteken, studieförbunden samt förenings- och evenemangsbidrag avseende vuxna. De regionala institutionerna har undgått besparingarna med undantag för viss främjandeverksamhet. Detta har skapat ett tomrum och behov av att banden mellan kulturens representanter, utövare och konsumenter behöver stärkas. Kulturkonsulentgruppen har här särskilt definierat ett behov av en gemensam plattform för kulturens aktörer och företrädare för att nå in i skolans värld. Konsulentgruppen har, utifrån sina respektive verksamhetsområden, en samlad bild vad som händer inom konst- och kultur på ön. I konsulentens uppdrag ingår att stödja samverkan med och mellan organisationer, institutioner eller individer snarare än att verka operativt. Exempel på främjandet är nätverkande, synliggörande av kulturen i samhället, skapande av mötesplatser för kulturaktiva på främst regional men även nationell och internationell nivå.

7.4.1 Danskonsulentverksamhet, egen presentation Danskonsulentverksamheten omfattar 0.5 tjänst och är placerad vid Kultur- och fritidsförvaltningen. Nuläge Uppdraget är att genom utvecklingsarbete stärka dansens ställning i regionen, bredda intresset för dansen och ge fler möjlighet att uppleva dans som scenkonst samt möjlighet att själva utöva dans. Danskonsulenten arbetar med att skapa nätverk för dansen, öka medvetenheten och kunskapen om dans samt ge dansverksamma, såväl amatörer som professionella, möjligheter till utveckling. Danskonsulenten verkar för att skapa kanaler mellan den breda

54

basen med amatörverksamhet, dans i skolan, dans inom föreningslivet och det professionella danslivet med institutionerna, ensembler och fria utövande koreografer och dansare. Danskonsulenten bidrar till att dansen når in i skolan genom Skapande skola, danspedagogiska satsningar samt vid inköp av professionella föreställningar. För att barn och unga ska kunna möta dansen även på sin fritid samarbetar danskonsulenten med fritidsgårdar, Kulturskola, föreningar och studieförbund samt fria aktörer. Dessutom görs särskilda satsningar på dans för funktionsnedsatta barn och unga samt projekt för att bredda intresset för folkdans. För ett långsiktigt strategiskt arbete för dansen på Gotland samverkar danskonsulenten kontinuerligt med bl. a Kulturkonsulenterna på Gotland, Barnkultursekreteraren, Barn och utbildningsförvaltningen, Danspedagogiskt Forum, Ung Kultur Fenix, Ämnesgruppen idrottslärare och Samarbetsrådet för de Regionala Danskonsulentverksamheterna (SRD). Utveckling För danskonsulentverksamheten finns utvecklingsområden av olika slag. Som utgångspunkt ligger det regionala handlingsprogram för dansen på Gotland som tecknades 2005 och som ska revideras i samklang med övriga mål för konst och kultur inom regionen. Det handlar om att implementera utvecklingsprogrammet Dans i skolan i samarbete med skolan, verka för att dansen får tillgång till ändamålsenliga lokaler och spelplatser runt om på ön, bidra till att Gotland utvecklas som internationell kulturmötesplats, stärka samarbetet inom kulturkonsulentgruppen på Gotland och verka för ett ökat ansvartagande för dansen regionalt samt för att de ekonomiska resurserna fördelas mer rättvist.

7.4.2 Konstkonsulentverksamhet, egen presentation Konstkonsulenten är sedan hösten 2009 placerad på Gotlands Museum med 0.5 tjänst och har enligt överenskommelse med kultur- och fritidsnämnden ett uppdrag att bredda intresset för bildkonst, stärka konstens ställning och att främja samarbetet mellan utövare, institutioner och andra aktörer. Nuläge Konstkonsulentverksamheten är inriktad mot informationsspridning, nätverk, omvärldsanalyser och rapporter. Region Gotlands konstkonsulent verkar för att konstpedagogiskt arbete prioriteras i regionen och rikta en del av arbetet mot målgruppen barn och unga. Konstkonsulenten anordnar bland annat kunskapsseminarier, debatter och dialoger och verkar även som coach och rådgivare. Vidare verkar Konstkonsulenten för att den konstpedagogiska situationen ska förbättras på ön då det i nu läget inte finns någon verksam konstpedagog. En betydande del av konstkonsulentverksamheten rör samverkan med övrig konsulentverksamhet i regionen samt samverkan med andra regioner. Samverkan sker även med Gotlands Konstmuseum, med skolan om hur man kan använda konstens rum som lektionssal för olika ämnen. Samtal pågår även om hur konstkonsulenten och Högskolan på Gotland ska kunna samverka inom deras ”liberal education”-program. Kring Skapande Skola samverkas både regionalt, med konsulentgruppen och nationellt med föreningen Konstkonsulenter i Sverige. Med regelbundna informationsbrev inom konstkonsulentens olika nätverk sprids också aktuell information om skapande skola, seminarier, utbildningar, sociala och inspirationsgivande möten. Arbetet med att verka för bild och formkonstnärernas villkor är ett kontinuerligt arbete där en nära samverkan sker med Gocart Gallery och KRO/KIF. Att förändra ersättningsmodellen för

55

utställande konstnärer pågår sedan ett drygt år. Utsmyckningsfrågor, konstnärers ekonomi och jämställdhet är teman på seminarier och debatter som sker i samverkan med Gocart Gallery och KRO/KIF. I föreningen Öppna Ateljéer har konstkonsulenten rådgivande funktion och har en suppleantplats i styrelsen. Utveckling För konstkonsulentverksamheten gäller inför framtiden att fortsätta arbetet med att stärka nätverken med skola och högskola, verka och att ett resurscentrum för bild och formkonstnärer på ön utreds och skapas och att fortsätta driva ersättningsfrågorna för konstnärer. Vidare avser man inom ramen för verksamheten arbeta för en ny konstscen för Gotlands Konstmuseet med anpassade lokaler och för att en konstpedagogisk tjänst tillsätts, fortsätta samverkan med de fria aktörerna, galleriföreningen och BAC kring seminarier debatt och dialog. Man vill arbeta tydligare med föreningen Konstkonsulenter i Sverige i frågor kring regionalisering och fortsätta det gemensamma arbetet med ersättningsfrågor för konstnärer i MU-kampanjen och öppna upp för samverkan med SFI och brädda det interkulturella utbytet.

56

7.5 Biblioteksverksamhet på Gotland Biblioteken på Gotland ger fri och gratis tillgång till kunskap – är en stor och betydelsefull mötesplats, bildar en regional helhet - och bidrar i samverkan till att göra Gotland till den bästa levnadsplatsen. Den regionala biblioteksstrategin identifierar områden där samverkan mellan biblioteken på Gotland kan utvecklas för att kunna erbjuda gotlänningarna god tillgång till information, kultur samt platser för möten och samhällsengagemang. Medieplan 2010 för biblioteken på Gotland beskriver medieförsörjningen på Gotland. Biblioteken är förutom kulturmötesplats och kunskapscentrum även litterära mötesplatser. Biblioteksväsendet på Gotland har flera huvudmän och olika styrdokument. Bibliotekens grund är yttrandefrihet och allas möjligheter att ta del av en mångfald information och kultur. Att tillgängliggöra litteratur och medier för bildning, utbildning och kulturupplevelser, är det centrala i all biblioteksverksamhet. Utmaningen under senare år är att nå de grupper som inte känner till eller känner sig hemma på biblioteken, att erbjuda alla möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen. Särskilt är barns och ungas rätt till och förmåga att orientera sig i litteratur och medier viktig i kunskaps- och upplevelsesamhället. I det globala samhället erbjuder biblioteken viktiga berättelser och mötesplatser mellan människor. För utbildningen har högskolebibliotek och skolbibliotek alltid varit viktiga och numera, med alltmer information i t ex databaser tillgänglig via datorer och trådlöst, tillhandahåller folkbiblioteken studieplatser och hjälp att skaffa litteratur för studerande. Utbildningsbibliotekens uppgift är också att stödja utveckling av informationskompetens till studerande, lärare och forskare. På Gotland finns tillgång till ett rikt och levande kulturliv genom biblioteken. Biblioteken utgör på många håll den enda fria neutrala platsen för människor att läsa, studera, uppleva eller mötas utan att betala eller avkrävas något tillbaka

7.5.1 Länsbiblioteket, egen presentation På Gotland finns tolv filialer, varav fem är integrerade folk- och skolbibliotek samt en bokbuss och en bokbil. Huvudman är kommunen. Dessutom finns Almedalsbiblioteket som är integrerat folk- och högskolebibliotek med kommunen och staten som huvudmän. Folkbiblioteken på Gotland har Sveriges högsta utlåning av böcker per invånare. Gotlands kommun är den kommun som satsar mest resurser på biblioteksverksamhet. Antalet barnbokslån per barn i åldern 0-14 år är 31,60 och högst i landet. Antalet barnbokslån per barn i åldern 0-14 år är 31,60 och högst i landet. År 2009 hade Almedalsbiblioteket 2009 337 317 besökare, vilket ger ett snitt på 6 487 besökare/vecka, under Almedalsveckan 20 187 besökare. I snitt har Almedalsbiblioteket tre publika program i veckan. År 2009 lånades 255 572 medier ut. Folkbiblioteken fungerar som mötesplatser, både formellt och informellt. Uppdraget är att tillgängliggöra litteratur, medier och information, att arbeta med lässtimulans och stöd för informationssökning. Dessutom arbetar man med kulturprogram, aktiviteter och uppsökande verksamhet, ofta i samarbete med andra aktörer, t ex studieförbunden. Målgrupp är allmänheten med särskild uppmärksamhet på prioriterade grupper. Folkbiblioteken lånade ut 318 051 medier varav 181 208 barnmedier år 2009 . Folkbiblioteksfilialerna hade 2 285 program (bokprat, boklek, teater, musik utställningar och liknande.). Biblioteken samarbetar

57

med varandra och med andra aktörer. För att gotlänningarna ska få bra service samarbetar biblioteken även med skolor, kulturinstitutioner, BVC, HSF, socialomsorg och folkhälsa Utbildningsbibliotekens huvuduppdrag är att höja kvaliteten på forskning och lärande. Användargrupper är studerande och lärare, samt för högskolebiblioteken även forskare och allmänhet. Gotland har ett högskolebibliotek, Almedalsbiblioteket. Huvudman är staten och kommunen. Det finns bibliotek på tre lärcentra och bibliotek på två folk -högskolebibliotek med huvudman kommunen, två gymnasiebibliotek samt grundskolebibliotek vid grundskolorna. Skolbibliotekens huvudmän är kommunerna. Skolbibliotekens uppgift är att stödja elevernas läsutveckling, kunskapsinhämtning och informationskompetens. Biblioteken spelar en viktig roll då andelen högskoleutbildade är lägre på Gotland än i övriga Sverige vilket också medelinkomsten är. Det finns emellertid inte fackutbildade bibliotekarier på någon av grundskolans bibliotek. Sjukhusbiblioteken riktar sig till sjukvårdens personal, vårdstuderande, patienter och anhöriga. Huvudman är kommunen. Det finns två bibliotek på lasarettet Visby och ett på Korpens vårdcentral. Biblioteken samarbetar med varandra och med andra aktörer. För att gotlänningarna ska få bra service samarbetar biblioteken även med skolor, kulturinstitutioner, BVC, HSF, socialomsorg och folkhälsa. Länsbibliotekets uppdrag är att arbeta med regional biblioteksutveckling, kompletterande medieförsörjning, information samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Nuläge Regional biblioteksverksamhet arbetar traditionellt med fyra huvudspår. Regionalt mediesamarbete/kompletterande medieförsörjning, utbildning/information/kommunikation, verksamhetsutveckling för bibliotek i regionen samt omvärldsbevakning. Om- och invärldsbevakning, analys och kommunikation är centrala frågor för Gotland. Då Gotland är en ö är omvärldsbevakning än mer betydelsefull för att vi inte ska hamna utanför trender och nya inriktningar inom verksamhetsområdet. Gotlands länsbibliotek arbetar med regional utveckling ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv, vilket innebär att komplettera, stödja, samordna och driva biblioteksutveckling ur ett användarperspektiv. Målgrupp för arbetet är biblioteken i regionen, men ytterst regionens invånare och besökare. Målet är att alla ska ha jämställd tillgång till en mångfald av litteratur, information och media, både fysiskt och digitalt. Biblioteken stödjer språk- och läsutveckling, ökad informationskompetens och digital delaktighet samt möjligheter till kulturupplevelser och samhällsengagemang. En utmaning för den regionala biblioteksverksamheten är att följa bibliotekens behov av stöd och samtidigt initiera regional utveckling utifrån in- och omvärldsförändringar. Förändrade medievanor, teknikutveckling, medieutveckling och förändrad nationell, regional och lokal kultur-, informations- och utbildningspolitik skapar nya förutsättningar för biblioteksverksamheterna. Den digitala världen har andra förutsättningar än den fysiska och skapar nya möjligheter för regionala (och nationella) lösningar över biblioteks- och kommungränser. Omvärlden och gotlänningarnas medievanor och behov av information samt kultur förändras i allt snabbare takt och det är en utmaning för biblioteken att ligga steget före. Gotlands länsbibliotek lyder under Kultur- och fritidsnämnden och är organisatoriskt placerat direkt under förvaltningschefen. Gotlands länsbibliotek bedriver biblioteksverksamhet på regional nivå och är en del av det nationella biblioteksnätverket. Länsbiblioteket finansieras dels av Gotlands kommun och dels av Kulturrådet. Varje länsbibliotek i Sverige har ett

58

värdbibliotek. På Gotland är det Almedalsbiblioteket som också ansvarar för den kompletterande medieförsörjningen. Gotlands länsbibliotek har en länsbibliotekarie på heltid, en 0,75 barnbibliotekskonsulent samt en 0,75 taltidningsredaktör. Dessutom arbetar personal på Almedalsbiblioteket med länsuppgifter när det gäller hemsidor, databaser Book-IT, kompletterande medieförsörjning, transporter, gotlandica, taltidningen och fjärrlån som tillsammans uppgår till 3,50 tjänst. Länsbiblioteket arbetar med verksamhetsutveckling genom att initiera projekt, samt med olika former för kompetensutveckling och nätverksarbete. De senaste åren har vi utvidgat vår egen kompetens med digitala och mobila frågor för bibliotek, forskning och dokumentation, samt omvärldsbevakning, analys och kommunikation. Utveckling Centrala utvecklingsområden för den gotländska regionala biblioteksverksamheten är barn och unga, rum och medier, digitala biblioteksmiljöer och mediesamarbete. Arbetssättet är handledande och nära, kompletterat med utbildningsdagar, konferenser och workshops. Samtidigt utgår verksamheten ifrån ett strategiskt regionalt perspektiv, med överblick och kartläggning. Den kompetensutveckling verksamheten erbjuder bibliotekspersonal och andra yrkesgrupper bygger på forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap och andra relevanta ämnesområden. Centralt för länsbibliotekets arbete är även kontakter, samarbete och nätverk med andra bibliotek i Sverige, Norden och internationellt samt de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna, liksom samarbeten inom andra områden, till exempel med övriga länskonsulenter, folkbildning, utbildning, folkhälsa, kultur och barnhälsovård. Länsbiblioteket fortsätter att hitta vinster med samordning genom att pröva möjligheterna till kommunal samverkan för att finna lösningar som biblioteken kan ha nytta av när det gäller mediesamarbete. Detta kan ske genom gemensamt utlåningssystem, digitala lösningar som underlättar digital delaktighet och ökad informationskompetens för att söka litteratur och medier via nätet. Gotlands länsbibliotek kommunicerar bland annat genom bibliotek.blogspot.com, nyhetsbrevet och övriga sociala medier. Man arrangerar konferenser och vi ordnar studieresor till andra intressanta verksamheter som kan utveckla biblioteksverksamheten. Genom samverkan och regionalt utbyte kan biblioteken i regionen komplettera varandra. På många filialer har man skapat ungdomshörnor och på Almedalsbiblioteket finns ”Elmer” ung kultur, där ungdomarna kan uppleva, utöva eller ta del av ung kultur. Där finns Öppen scen, skrivargrupper workshops mm. På Gotland har man även arbetat mycket med frågan om bilden av biblioteket och hur man kan synliggöra biblioteket och dess tjänster och detta arbete kommer fortsätta. Betydelsen av det livslånga lärandet ökar i ett samhälle där fler byter arbete ofta, förändringstakten inom alla branscher är hög och arbetsgivare ställer högre krav på flexibilitet och kompetens. I skollagen skrivs under hösten 2010 in att det ska finnas skolbibliotek och ökat fokus läggs på elevernas självständiga kunskapssökande. Även när det gäller det egna kunskapssökandet behöver människor stöd, trots det faktum att allt mer information och medier tillgängliggörs. Hjälp att hitta och värdera källor behövs oavsett vilken ålder och vilket syfte sökandet har. Länsbiblioteket avser att tillsammans med utbildningsledare för skolor, samla aktörer från utbildningssystemet för att se hur bibliotekariekompetens kan komma elevernas lärande

59

tillgodo. För att underlätta människors egen bildning och spontana kunskapsutveckling kan länsbiblioteket stödja bibliotekens marknadsföring gentemot allmänheten samt arbeta med att stödja ökad digital delaktighet. En digitaliseringskampanj ska därför initieras. Många är inte digitalt delaktiga, ca en tredjedel av den vuxna befolkningen använder inte tjänster på internet. Dessutom behöver biblioteksverksamheten mer kunskap om digitala möjligheter samt metoder för digital tillgänglighet etc. Unga liksom äldre blir alltmer vana att själva dela med sig av sin kunskap och att känna sig delaktiga i samhällsutvecklingen genom bloggande och andra sociala medier. Självklart måste också den traditionella verksamheten arbeta med att ta vara på människors upplevelser och åsikter. Den upplevda kvaliteten ökar i takt med användarnas möjligheter till delaktighet. För att berättelser ska skapas och kunna möta sina läsare behöver skrivandet uppmärksammas. Länsbiblioteket avser därför att satsa på läsfrämjande åtgärder genom kompetensutveckling. Man avser även genomföra en satsning på berättande ska göras. Uppgiften ska vara att utveckla möjligheter för skrivande, samordna utbildningar för skrivande samt skapa plattformar, digitala och fysiska, där skrivare och läsare kan mötas. Hänsyn ska här tas till att många skriver och publicerar sig på nätet idag. Att bygga ut och satsa på skolbiblioteken framstår som angeläget för länsbiblioteket att arbeta vidare med eftersom Barn- och Utbildningsförvaltningen endast har en skolbibliotekspedagog vars uppgift är att vara en central stödfunktion för skolbiblioteken. Den tjänsten behöver stöd från folkbibliotekens bibliotekarier, läns biblioteket och konsulentverksamheten för att driva utvecklingsarbete och projekt, ett stöd som framledes inte kommer att kunna ges i samma utsträckning som tidigare, eftersom folkbiblioteken de senaste åren har fått mycket stora sparbeting. Värt att komma ihåg i detta sammanhang är att i och med den under 2010 förändrade skollagstiftningen kommer kraven på fungerande skolbibliotek för alla elever höjas.

60

7.6 Filmön Gotland Gotland har med sina filmhistoriska kopplingar och sina regionala filmpolitiska satsningar, sedan mitten av 1990-talet, en unik potential att ytterligare utveckla sin roll som en av de ledande regionerna i Sverige för filmproduktion, filmkultur och filmpedagogik. Film är en viktig kulturform, inte minst för barn och unga. Kunskaper om film och andra medier är idag nödvändigt för alla som lever i 2000-talets informationssamhälle och bland barn och unga är film på bio, teve och Internet den populäraste kultur- och nöjesformen. Gotland ligger, tack vare sin breda filmsatsning, i framkant vad gäller filmpedagogik och filmutbildning. Detta utifrån en modell att erhålla kunskap om den rörliga bilden genom att se och uppleva, förstå och analysera samt själv producera rörlig bild. Genom att använda mediepedagogik som ett verktyg för skolutveckling kan barn och unga ta del av ett brett och varierat utbud av film och andra medieprodukter samt vara delaktiga i ett skapande arbete med film och andra medier. Genom växthusverksamhet och talangutveckling ges unga och nya filmare även utanför skolans värld möjlighet att växa vidare och verktyg för att komma in i en professionell verklighet. Inom ramen för det regionala resurscentrat Film på Gotland och Pedagogiskt Mediecentrum Gotland bedrivs idag huvudverksamheten för regionens arbete med filmen, med betoning på barn och unga, innefattande bland annat skolbiovisningar, mediepedagogik biograf- och visningsutveckling, växthusverksamhet och talangutveckling. Under senare år har Region Gotland gjort betydande ekonomiska insatser inom olika delar av filmområdet. Sedan 2009 finns här ett nätverk kallat Filmön Gotland. Film på Gotland är sammankallande i nätverket som även består av Gotlands filmfond, Bergmancenter på Fårö, Bergmangårdarna på Fårö, Högskolan på Gotland, Filmgymnasiet, Folkhögskolan i Fårösund, Pedagogiskt mediecentrum Gotland, Independent Group med Gotland Film Studios samt Sven Nykvist Cinematography Institute. Nedan redovisas olika aktörer som utöver huvudverksamheten inom Film på Gotland och Pedagogiskt Mediecentrum gemensamt bidrar till såväl filmkulturell som kommersiell verksamhet och som ger en övergripande bild av de filmverksamheter som finns inom vår region. Filmgymnasiet är Sveriges första filmgymnasium med riksintag, och tar in 16 elever varje år varav en tredjedel kommer från Gotland. Filmgymnasiet ingår i ett pedagogiskt samarbetsprojekt med ett urval av Gotland skolor kallat Partnerskapsskola, där lärare erbjuds fortbildning genom Filmgymnasiets kompetenser och resurser. Folkhögskolan i Fårösund erbjuder en ettårig yrkesförberedande utbildning i Film- och tv-produktion på Folkhögskolenivå i Fårösund. Skolan har årliga samarbeten med Independent Group, Filmgymnasiet samt andra lokala filmaktörer och har som mål att bredda utbildningsutbudet till att även omfatta t ex en manuslinje, dekorlinje och utbildningar och kurser med kopplingar till Ingmar Bergman och Fårö. Högskolan på Gotland (HGO) erbjuder två grundkurser om Ingmar Bergman på 7.5 poäng i samarbete med Bergmancenter på Fårö där högskolan även är en av de drivande parterna. HGO driver kurser inom 3D-animering och en av landets mest framgångsrika datorspelsutbildningar. Är en av arrangörerna bakom Bergmanveckan och arrangerar även årligen Gotland Game Awards, en uppvisning av elevprojekt med inbjudna gäster från den internationella spelbranschen.

61

Independent Group/Gotland Film Studios är en bolagskoncern inom studio och dekor med huvudsäte i Stockholm som driver Gotland Film Studios i Fårösund med stöd från Gotlands kommun. Erbjuder produktionsservice och marknadsför studion och Gotland gentemot filmbranschen i samarbete med Gotland Filmfond. Gotlands filmfond AB är ett bolag med inriktning på kommersiell filmproduktion, ägt av Gotlands kommun och Filmpool Stockholm- Mälardalen. Bolaget investerar i långfilm med målet att generera vinst, skapa arbetstillfällen och marknadsföra Gotland. Under 2010 investerade Gotlands filmfond AB i två långfilmer. Stiftelsen Bergmancenter På Fårö är ett kunskaps- och upplevelsecentrum i Fårö skola med utgångspunkt i Ingmar Bergmans konstnärliga gärning. Verksamheten omfattar utställningar, pedagogisk verksamhet, bussturer till Bergmans inspelningsplatser på Fårö, filmvisningar, föreläsningar, seminarier och den årliga festivalen Bergmanveckan. ”Efter Bergman” är en satsning på talangutveckling i samarbete med flera av öns filmaktörer. Centret är under etablering och en ombyggnad av skolan förväntas äga rum under de närmaste åren. Stiftelsen Bergmangårdarna På Fårö är en norskägd stiftelse med residensverksamhet för svenska och internationella upphovsmän som såsom författare, dramatiker, konstnärer, filmare och forskare. Stipendiet innebär arbetsvistelse och uppehälle på Bergmans egendomar och före detta bostad på Fårö. Som motprestation ska stipendiaterna ge ”kulturell återbäring” till Gotland. Stiftelsen har som mål att också bedriva utåtriktad verksamhet, bland annat en vinterfestival för barn under sportlovet. Bergmangårdarna ska därtill fungera som en internationell mötesplats för kulturskapande, forskning och främjande av yttrandefrihet och demokrati. Sven Nykvist Cinematography Institute är ett internationellt utbildningsforum på Fårö för stillbilds- och filmfotografer med utgångspunkt från Sven Nykvists cinematografiska verk. Institutet kommer genom specialiserade ljussättningskurser, workshops och seminarier föra Sven Nykvists känsla för filmfotografi vidare till både yrkesverksamma film- och stillbildsfotografer och studenter vid filmfotohögskolor i ett internationellt samarbete.

7.6.1 Film på Gotland och Pedagogiskt Mediecentrum, egen presentation Nuläge Film på Gotland är sedan 1997 ett av Sveriges 19 regionala filmresurscentrum och är organiserat som en del av Kultur- och Fritidsförvaltningen inom Gotlands kommun. Film På Gotlands verksamhet syftar till att stärka det regionala filmlivet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Verksamheten kan delas in i tre huvudområden: pedagogik, visning/spridning och produktion, och omfattar ungas skapande, talangutveckling och regionalt producerad kort- och dokumentärfilm, biografutveckling och visningsarrangemang, fortbildning och filmpedagogiska projekt, till exempel talangdagar, filmläger, workshops och Skapande skola. Resurscentret är en av drivkrafterna bakom Bergmanveckan och etableringen av ett Bergmancenter på Fårö och är sammankallande i nätverket Filmön Gotland med målet att skapa synergieffekter och nya samarbetsformer inom filmområdet på Gotland. I de flesta sammanhang som berör filmkulturella och filmpedagogiska projekt på Gotland finns Film på

62

Gotland med som motor, samarbetspartner eller initiativtagare. Det statliga stödet har emellertid vare sig ökat (tvärtom) eller indexuppräknats sen starten 1997. Pedagogiskt mediecentrum Gotland arbetar med skolbio, mediepedagogik och fortbildning för lärare utifrån modellen: Se och uppleva, förstå och analysera och själv producera rörlig bild. Pedagogiskt mediecentrum Gotland är en del av Barn och utbildningsförvaltningen inom Gotlands kommun och fortbildar lärare, organiserar Gotlands skolors ca 60 filmombud och erbjuder alla Gotlands elever att se film på biograf. Medieverkstan utbildar elev- och lärargrupper i digitalt körkort. Sedan några år tillbaka drivs olika projekt, bl. a har ett filmpedagogiskt lärarnätverk kallat Krets 25 skapats, där lärare utbildas i färdigheter att berätta med rörlig bild. Pedagogiskt mediecentrum samarbetar nära med Filmgymnasiet, Kulturskolan och Folkhögskolan i Fårösund. En nyckel till framgången som Gotland har haft på det filmpedagogiska området är att skolans organisation själv äger och driver utvecklingsarbetet kring film- och mediepedagogik i regionen – och att dessa frågor därigenom nått en bred och djup förankring bland såväl lärare som skolledare. Film- och mediepedagogik är numera en välförankrad skolutvecklingsfråga inom regionen, bland annat genom utbildningar för rektorer och genom samverkan med skolpersonal i arbetet med framtagning av film- och mediepedagogisk plan. På Gotland finns idag nio landsortsbiografer organiserade i föreningen Landsortbio på Gotland, ett visningsnätverk med syftet att förenkla och förstärka samarbetet mellan de mindre biograferna på ön. I Visby finns Folkets bio Roxy som visar kvalitetsfilm kompletterad av digitala liveföreställningar via satellit. Här finns också ett bra samarbete med ett flertal andra gotländska kulturföreningar med syfte att bredda och utveckla biografen som gränsöverskridande kulturmötesplats. Det privata Biostaden Borgen har sedan Svenska bio AB tog över och byggde ut den tidigare kommunala biografen kommit att öka de totala biografbesöken på Gotland avsevärt. På Fårö finns utvecklingen med Bergmancentret som inrymmer en digital filmsalong (ej DCI-godkänd), dessutom är nu även den privatägda Ingmar Bergmans biograf i byn Dämba i drift bland annat under Bergmanveckan, även denna utrustad för digitala filmvisningar (ej DCI-godkänd). Utveckling Inför framtiden vill man inom ramen för filmkulturell verksamhet utöka ramen för talangutveckling och möjligheterna för barn och unga att uttrycka sig med film och andra moderna medier. Framtidens filmare måste uppvisa mod, kunskap och vision att skapa betydande film. Genom de regionala resurscentrumen i Sverige odlas filmare upp från unga år genom bland annat filmverkstäder, workshops och filmfestivaler. Men det krävs ökade resurser för ungas skapande i skolor och på fritid och fördjupade metoder för att ge barn och unga verktyg till kritisk granskning av den rörliga bilden. Och det krävs en förstärkning av insatser på talangutveckling som ger ökade möjligheter för unga att efter avslutad utbildning kunna arbeta med film i ett kortare format och förädla den kompetens som krävs till den professionella filmproduktionen på Gotland – samt utvecklade mötesplatser för unga talanger att utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Pedagogiskt Mediecentrum har i arbetet inom Film-ön-utbildning tillsammans med skolledare och pedagoger formulerar en vision: År 2015 är Gotland ett nationellt och internationellt utbildningscentrum för rörlig bild. Filmön/utbildning har tillsammans givit idé åt, samordnat och utvecklat ett koncept som innehåller vårt unika förhållningssätt till barn och ungdomar, pedagogik, jämställdhet och demokrati under ett livslångt lärande. Den gotländska biografstrukturen är idag att anse som väl utvecklad och tillgänglig för både bofasta och tillfälliga besökare över hela ön, men liksom i övriga Sverige hotar det pågående

63

teknikskiftet att slå ut flera av de mindre landsortsbiograferna. Det är av vikt att arbeta tydligt med information och inspirera till ett nytänkande med biografen som kulturarena och att genom skolbio och att olika visningsarrangemang och festivaler visa nya vägar till biografen. Den stora initiala kostnaden för övergång till en digital visningsutrustning medför att både stat och kommun aktivt måste stödja den mindre biografen i denna övergångsprocess. För biograftäta Gotlands kommun är frågan särskilt angelägen. För att bibehålla den demokratiska spridningen av filmutbudet på Gotland är en målsättning att under 2011-13 stödja en fullskalig DCI-godkänd digitalisering på minst tre biografer utanför Visby, samt möjliggöra visning av lokalt producerad film, filmstudiovisningar, arkivfilm och det ständigt ökande kulturutbudet via satellit länk m.m. genom installation av alternativ digital visningsutrustning hos övriga idag aktiva biografföreningar. Bergmanveckan på Fårö är en av Stiftelsen Bergmancenters utåtriktade verksamheter, har funnits sedan 2004. Finansieringen har upparbetats från år till år och byggt på samarbeten mellan bland andra Högskolan på Gotland, Film på Gotland, Göteborgs filmfestival och Fårö Framtid och en hel del ideella krafter. Under årens lopp har veckan vuxit till ett stort arrangemang med internationell tyngd och räckvidd, en utveckling som Region Gotland vill se fortsätta.

64

8. ANSVARSFÖRDELNING, ÖVERENSKOMMELSER

8.1 Ansvarsfördelning och beslutsordning av ekonomiska medel (gäller från 2011) Regionfullmäktige är regionens högsta organ och den instans som beslutar om fördelning av medel till regionens samtliga verksamheter. Det gäller således även den regionala kulturverksamheten. Regionstyrelsen är avtalstecknande part och med Statens Kulturråd. Därefter är det Kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för kulturplanens genomförande. Inför den nya modellen för kultursamverkan ska ett regionalt kulturråd inrättas för att samråda kring prioriteringar med olika aktörer (professionella och amatörer samt institutionerna och publik). Detta regionala kulturråd ska ha representation från respektive kulturområde. Det regionala kulturrådets sammansättning är emellertid en viktig fråga att ta ställning till och överväganden kring detta pågår.

8.2 Överenskommelser Kultur- och fritidsnämnden ska teckna årliga överenskommelser med respektive kulturinstitution. Dessa överenskommelser gäller tilldelning av medel, mål för verksamheten och modell för uppföljning av målen. Uppdragsöverenskommelsen ska även innehålla målsättningar kring jämställdhet, tillgänglighet, folkhälsa, mångfald och barnperspektiv. Regionen är här intresserad av att veta hur institutionerna i sin verksamhetsplanering arbetar för att upptäcka exempelvis ojämlika könsstrukturer inom sitt kulturområde – och genom vilka åtgärder man tänker sig ska kunna förbättra situationen. Motsvarande resonemang gäller för mål om folkhälsa, tillgänglighet, mångfald samt barn och unga.

8.3 Uppföljning och utvärdering För att skapa kontinuitet, stabilitet och hållbarhet ska en strategi för uppföljning/utvärdering inom kulturområdet på Gotland tas fram7. Strategin ska omfatta såväl den regionala kulturverksamheten som den primärkommunala. I detta sammanhang är det viktigt att skilja på begreppen uppföljning, medborgarundersökning och utvärdering – då dessa mäter olika värden och därmed ger svar på olika frågor. Uppföljning ska användas för att regelbundet följa den regionala kulturverksamheten. Enligt uppdragsöverenskommelser som årsvis tecknas med respektive institution, ska verksamheten varje år redovisa uppnådda mål, ekonomi och statistik. Region Gotland kan därefter sammanställa respektive uppföljning och på så sätt skapa sig en bild om vad som har skett under året – och hur detta har skett. För att se orsakssamband krävs emellertid att man genomför utvärdering. För att kvalitativt mäta uppsatta kulturpolitiska mål kan medborgarundersökningar och utvärderingar användas – där resultaten kan användas till utveckling och kvalitetsförbättring utifrån ett lärandeperspektiv. Mål av karaktären ” På Gotland ska alla, med barn och unga som särskilt prioriterad målgrupp, ha tillgång till ett stimulerande kulturutbud som bidrar till att utveckla individ och samhälle på demokratisk grund” måste brytas ned, definieras och kopplas till indikatorer för att kunna mätas. Dessutom ska lämpligt utvärderingsredskap för detta användas. Ett sådant skulle kunna vara Önskekvistmodellen8, en modell som idag 7 Arbete med att ta fram Strategi för uppföljning/utvärdering pågår hösten 2010. 8 Önskekvistmodellen är en arbetsmetod för utvärdering och uppföljning som har utvecklats vid Århus Universitet i Danmark. Modellen är dialogbaserad och fungerar som en mötesplats för diskussioner om kvalitet.

65

tillämpas bland annat i Region Skåne. En sofistikerad modell för uppföljning/utvärdering kan ge svar på såväl vad-, hur- och varför-frågor. Med hänsyn till den nya kulturpolitiken bör analysarbetet struktureras tydligare. En uppföljnings/utvärderingsstrategi på kulturområdet kan med fördel även knytas till den lärandeplan som enligt regeringsuppdrag ska tas fram inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet.