?!Myter och fakta

?MYT

” Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!”

2

3

? !FAKTAKommunpolitiken handlar om skolan och omsorgen

om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och hur och var vi ska bygga. Landstingspolitiken gäller vår hälso- och sjukvård och vår kollektivtrafik. Lokalpolitiken handlar om vår vardag och berör oss alla.

Stadsplanering

BarnomsorgBiBlioTeK

Tandvård

SKolA

?MYT

” Det händer ju ingenting – allt tar för lång tid.”

4

5

? !FAKTADen demokratiska processen tar tid eftersom många är med

och bestämmer. De ärenden som hanteras av kommuner och landsting ska diskuteras i parti grupper, nämnder och i fullmäktige innan beslut fattas. Ibland använder medborgarna sin rätt att överklaga. Då kan det ta ännu längre tid.

?” Politiker lyssnar inte på vanligt folk.”

MYT

6

7

!70 procent av alla kommuner och landsting använder sig av medborgardialog.? FAKTA Nästan alla kommuner och

landsting arbetar på olika sätt för att få en bättre dialog med medborgarna. De flesta kommuner har en klagomålshantering och många har infört medborgarförslag, där enskilda kan lämna egna förslag direkt till fullmäktige.

70 % medborgar-

dialog

Källa: SKL

?” Skattepengarna går till fel saker.”

MYT

8

9

!? FAKTANästan 90 procent (87 procent) av kommunernas och lands-

tingens kostnader går till vård, skola och omsorg.

Källa: SKL

Siffrorna visar hur kommunernas och landstingens kostnader fördelades per invånare år 2011.

kronor/invånare, kommun

Utbildning: 14 053 kr Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning: 14 113 kr Förskola och skolbarnomsorg: 6 497 kr Individ- och familjeomsorg: 3 450 kr Trafik/infrastruktur: 2 838 kr Fritid: 1 236 kr Kultur: 1 020 krSärskilt riktade insatser: 361 krAffärsverksamhet: 464 k Politisk verksamhet: 609 kr

kronor/invånare, landsting

Hälso- och sjukvård: 21 870 kr Utbildning: 87 kr Kultur: 293 kr Trafik/infrastruktur: 1 367 kr Allmän regional utveckling: 161 kr Politisk verksamhet: 141 kr

?” Politiker skor sig på skatte- betalarnas bekostnad.”

MYT

10

11

? !FAKTANästan alla lokalpolitiker, 97 procent, har andra jobb och

arbetar med politiken på sin fritid. De får bara betalt när de deltar i nämnd- och fullmäktigemöten. Endast tre procent av alla kommun- och lands-tingspolitiker är anställda med lön.

97 %

av de förtroendevalda i kommuner och landsting arbetar med politiken på fritiden.

Källa: SCB

?MYT

12

” Alla kommun- och landstings-politiker är medelålders män.”

13

? !FAKTAFyra av tio lokalpolitiker är under 50 år. Närmare hälften

av kommun- och landstingspolitikerna är kvinnor. De allra yngsta, under 29 år, är fortfarande under-representerade, precis som bland många andra beslutsfattare i samhället.

40 % under 50 år

43 % kvinnor

38 % under 50 år

48 % kvinnor

Förtroendevalda i kommunerna:

Förtroendevalda i landstingen:

Källa: SCB

?MYT

” Nedrustningen av svensk sjuk-vård har lett till att folk måste ligga i korridorerna.”

14

15

? !FAKTA Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om

ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. Det är dyrt att ha tomma sängar stående. Därför försöker man omfördela vårdplatser när många söker vård samtidigt. Det är ett effektivare sätt att använda skattepengar, men kan ibland innebära att man får vänta på en vårdplats.

Källa: SKL

?MYT

” Skolan blir allt stökigare.”

16

17

!FAKTA Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skol-

kamrater. Sverige är det land där eleverna känner sig tryggast i grundskolan. Åtta av tio elever känner arbetsro.

Källa: Skolverket

Elever

Lärare

80 % känner arbetsro

90 % trivs med sina lärare

80 % har förtroende för lärarna

80 % känner arbetsro

93 % trivs med eleverna

96 % anser att de oftast möts med respekt från eleverna

?MYT

” Problemen i skolan beror på kommunal-iseringen.”

18

19

!FAKTA Nej. Den viktigaste faktorn för bra resultat i skolan är skick-

liga lärare. De blir varken bättre eller sämre av att skolan är statlig. Det är svårt att jämföra skolan före kommu nal iseringen 1992 med dagens skola:

• När staten var huvudansvarig för skolan gjordes inga utvärderingar.

• Ett annat betygsystem gjorde att man räknade med att vissa elever skulle prestera sämre. En mindre andel förväntades gå vidare till högre studier.

• I samband med kommunaliseringen kom en ny läroplan, för första gången uttalades att alla elever förväntades nå målen.

• Samtidigt med kommunaliseringen infördes också fritt skolval och friskolor.

• Under 1990-talet minskade också resurserna till den offentliga sektorn, arbetsmarknaden förändra-des och boendesegregationen ökade.

Källa: SKL

?MYT

” Skolklasserna är alldeles för stora.”

20

21

!7,68,3

2000:

2011:

lärare per 100 elever i grundskolan

lärare per 100 elever i grundskolan

Källa: SKL, Skolverket

FAKTA Klasserna har blivit mindre. Under 2000-talet har lärar-

tätheten i grundskolan ökat med åtta procent. De flesta klasser har idag färre än 24 elever.

?MYT

” Kommunerna drar ner på skolan.”

22

23

!FAKTA Mellan 1999 och 2009 ökade resurserna till skolan

med 15 procent.

 • Hälften av en kommuns budget går till skolan och förskolan.

 • Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på sko-lan, jämfört med OECD- snittet på 5,7 procent.

 • Antalet lärare har ökat i relation till eleverna de senaste tio åren och specialpedagogerna har blivit fem gånger fler de fem senaste åren.

Källa: OECD, SKL, Skolverket

?MYT

” Kommunerna vill inte ta emot flyktingbarn som kommer hit utan sina föräldrar.”

24

25

!FAKTA Åtta av tio kommuner tar emot ensamkommande barn

och ungdomar som söker asyl. Antalet sökande har ökat betydligt och är nu cirka 3 000 per år. Det är många fler än förväntat. Kommunerna har ökat sitt engagemang, men behöver rätt förutsättningar för att kunna erbjuda ett värdigt mottagande.

240 av 290 kommuner tar emot ensamkommande barn och unga.

Källa: SKL

240 kommuner

?MYT

” Det behövs ingen utbildning för att jobba i äldre-vården.”

26

27

!FAKTA Närmare 80 procent av vårdpersonalen har formell

yrkesutbildning, jämfört med 60 procent i slutet av 1990-talet. Inom korttidsvården är det ännu fler – 92 procent.

Yrkesutbildad vårdpersonal

1999 2010

60 %

79 %

Källa: SKL, Socialstyrelsen

?MYT

” Äldrevården är dålig och de gamla är missnöjda.”

28

29

!FAKTA Närmare åtta av tio som får hemtjänst eller bor i särskilt

boende, ger högsta betyg åt personalen. Nästan sju av tio är nöjda med vården och omsorgen.

66 %76 %

av de som får hemtjänst är nöjda med vården och omsorgen.

av de som får hemtjänst ger högsta betyg åt personalen.

Källa: Socialstyrelsen

?MYT

” Vem som helst kan få jobb i kommuner och landsting.”

30

31

!FAKTA Kommuner och landsting har en mycket större andel högskole-

utbildade än andra sektorer. Här finns flera hundra olika yrkesgrupper representerade, och väldigt många av dem kräver en högskoleutbildning.

Andel anställda med minst en högskoleutbildning

Kommuner Landsting Landet som helhet

47 %67 %

38 %

Källa: SCB

?MYT

” Kommun- och landstings-anställda saknar engagemang.”

32

33

!FAKTA Undersökningar visar att de som jobbar i kommuner och

landsting är mer engagerade och motiverade än de som jobbar privat eller statligt. Det är också vanligast att de som jobbar i kommuner och landsting tycker att deras arbete är viktigt och meningsfullt och att det är kul att gå till jobbet.

Källa: SCB

Undersköterska

Tandläkare

Barnskötare

Brandmän

hjÄrNKirurg

iNgeNjörer

Tekniker

lärare

?MYT

” i kommuner och landsting är det omöjligt att få heltidsjobb.”

34

35

!FAKTA Av alla 1 043 300 anställda i kommuner och landsting är

801 200 heltidsanställda. Drygt en femtedel, 242 100, är deltidsanställda. Sedan 2000 har antalet heltider i kommuner och landsting ökat med 50 000. 73 procent av deltidsanställda i Sverige vill eller kan inte jobba heltid.

Heltidsanställda: 77 %

Deltid: 23 %

Åtta av tio är anställda på 80 procent eller mer

20 %

80 %

Källa: SCB

Drygt fyra femtedelar är heltidsanställda i kom-muner och landsting

?MYT

” Kommunala bolag konkurrerar ut privata bolag.”

36

37

!FAKTA Ibland är kommunala insatser en förutsättning för att privata

företag ska överleva. Ett hotell på glesbygden kan behövas för att det lokala näringslivet ska fungera. Om det är svårt att få lönsamhet i hotellet, vill ing-en privat aktör driva det. Kommuner och landsting har enligt kommunallagen rätt att driva verksamhet, så länge syftet är att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och inte att gå med vinst.

?MYT

” Kvinnolönerna i kommuner och landsting är låga.”

38

39

!FAKTA Anställda i kommuner och landsting har de mest jämställ-

da lönerna på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till ålder och yrkeskategori är kvinnors löner i kommunerna 99,6 procent av männens. I landstingen tjänar kvinnorna 95,2 procent av vad männen tjänar. Det är högre än i både statlig och privat sektor.

99,6 %95,2 %= kvinnors löner av männens i kommuner

= kvinnors löner av männens i landsting

Källa: Medlingsinstitutet

Vi vill bemöta myter med fakta. Det finns många myter om den kommunala

sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling som inte ger hela bilden. Oavsett vilket, tycker vi att det är viktigt att bilden av kommuner och landsting nyanseras.

Här har vi samlat några av de vanligaste myterna och vad som faktiskt gäller.

SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service.

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer Best. nr 5269

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

© S

verig

es K

omm

uner

och

Lan

dstin

g, N

ovem

ber 2

012.

Pro

dukt

ion:

ETC

. Try

ck: L

TAB