7164-134-2

Förord

Ogräs som frodas i fogar och kanter på gator och hårda ytor förfularstadsmiljön och bryter på sikt ner konstruktionerna. Kemikalier vartidigare den vanligaste metoden för att hålla ogräset i schack - billigt ocheffektivt. De senaste decennierna har dock användningen av kemikalier i

ogräsbekämpningen minskat i takt med kommunernas ökade strävan moten hållbar utveckling. De har ersatts av andra metoder som dock ännu inte

är lika effektiva och billiga som kemiska bekämpningsmetoder.

Den här skriften handlar om hur ogräs kan bekämpas med olika metodersom är mer eller mindre skonsamma mot miljön. Skriften beskriver också

management för ogräsbekämpning och ger exempel på hur olika kommuner försöker klara balansen mellan kostnadseffektivitet och miljöhänsyn.Förebyggande åtgärder i planering, projektering och anläggning berörsöversiktligt. Mer kunskap om just detta redovisas i tidigare Svenska Kommunförbundets skrift "Nolltillväxen - så förebygger vi ogräsproblemen påhårda ytor" från 1996, som fortfarande är aktuell.

Denna skrift vänder sig både till de kommunala förvaltningsledningarnaoch de arbetsledare och praktiker som svarar för ogräsbekämpning. Denbygger både på färska forskningsresultat och praktiska erfarenheter.

Författare är Håkan Schroeder och David Hansson, forskare vid Lantbruksuniversitetets institution för landskapsoch trädgårdsteknik i Alnarp.Projektledare var Örjan Eriksson på Sveriges Kommuner och Landsting.

I styrgruppen ingick Åke Sandin (ordf), Gatubolaget i Göteborg, IngridFranzen, miljö- och hälsoskyddskontoret i Norrköping, Per-Olof Johansson, gatuoch parkkontoret i Kalmar, Benny Ohlsson, tekniska förvaltningen i Karlskrona, och Valter Tillgren, teknik- och idrottsförvaltningen i

Västerås. Till författare och styrgrupp riktas ett varmt tack!

Sveriges Kommuner och Landsting i mars 2006

Koll på tillväxten 1

Innehåll

Sammanfattning 3

1. Uthållig ogräsbekämpning 5

2. Hårdgjorda ytors svaga punkter 7

3. Så fungerar ogräsen 9

4. Förebyggande åtgärder 12I anläggningsskedet.... .. 13Gröna ytor som alternativ .. 13Sopning - renhållning.................... . 14

5. Ogräsbekämpning i praktiken 15

6. Management för ogräsbekämpning 21

Z Bekämpningsmetoder - fördjupning 25fördjupning. avsnitt l - Termisk ogräsbekämpning . 26fördjupning. avsnitt 2 - Mekanisk ogräsbekämpning.. .. 32fördjupning, avsnitt 3 - Kemisk ogräsbekämpning......... .. 38

8. Ogräsbekämpning och miljön ,.. , 45Tillstånd rör kemisk bekämpning......... .. 46Vägledning för miljöanpassad kemisk bekämpning .. ..48

9. Val av metoder " .. ,., , , 49Ogräs i planteringar i trafikmiljöer 49

Lästips 52

SverigesKommuneroch Landsting

2

© Sveriges Kommuner och Landsting 2006

118 82 Stockholm. Tfn 08-452 7000

E-oost: [email protected] • Webbplats: www.skl.se

ISBN-lO: 91-7164-134-3ISBN-B: 978-91-7164-134-2

Tryckeri: Katarina Tryck, Stockholm-Hammarby

Text: Håkan Schroeder och David Hansson

Foto: Fotograf: Håkan Schroeder, Sofia Ringhagen.

Form och produktion: Björn Hårdstedt

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer)

Koll på tillväxten

Sammanfattning

Tidigare utfördes nästan all ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor medkemiska bekämpningsmedel i Sverige. I takt med de senaste årens ökademiljömedvetenhet har användningen av kemiska bekämpningsmedelminskat. Enligt de intervjuer med förvaltare som redovisas i denna skriftär ca 20 procent av de kommunala förvaltarna hänvisade till enbart termiska och mekaniska metoder. Kostnaderna för ogräsbekämpning harökat kraftigt, på sina håll med fem gånger, vilket inte bara beror på att dealternativa metoderna är dyrare och mindre effektiva i sig, utan också påatt kunskapen om hur de ska användas på många håll är otillräcklig.

I denna skrift beskrivs hur termisk och mekanisk ogräsbekämpningska utföras för att vara så effektiv som möjligt. Här redovisas också vidvilka tillfällen och under vilka förutsättningar det kan vara motiverat attanvända glyfosatpreparat och hur det kan ske så att riskerna för miljönminimeras. Författarna avråder från totalförbud för glyfosatpreparat- kostnaderna för ett totalförbud uppvägs inte av miljövinsterna - utanförordar en genomtänkt användning med stor restriktivitet när inga andraalternativ fungerar.

En optimerad ogräsbekämpning avseende ekonomi och miljö kräver godkunskap om hur ogräsen fungerar och de olika metodernas möjligheteroch begränsningar. I denna skrift beskrivs ogräsens svagheter och hur deolika bekämpningsmetoderna fungerar. Dagens bekämpningsmetoderfungerar olika bra beroende på rådande förutsättningar. I många fall kandet vara en fördel att kombinera olika metoder för att uppnå en effektivbekämpningsstrategi.

För att klara den pressade ekonomiska situation som råder i skötseln avde hårdgjorda ytorna måste förvaltaren göra en långt driven prioritering iform av skötselklasser. Otillräckliga bekämpningsinsatser leder till en alltstörre förekomst av ogräs på ytorna och risk för ökade totalkostnader. Föratt situationen ska fungera långsiktigt krävs det att bekämpningsinsatserhålls på en så hög nivå att ogräsmängden inte ökar från ett år till ett annat.

Situationen är i flera fall så kritisk att man på strategisk beslutsnivå måstebestämma sig för att antingen öka resurstilldelningen till renhållningoch ogräsbekämpning, eller inleda ett långsiktigt arbete med att avvecklahårdgjorda ytor för att minska den resurskrävande arealen. I det långsik-

Sammanfattning 3

tiga arbetet ingår att utnyttja ogräsförebyggande åtgärder i samband med

ny- och ombyggnad. I denna skrift ingår även ett kortare avsnitt om dessamöjligheter, som beskrivs mer ingående i dåvarande Svenska Kommunförbundets rapport "Nolltillväxen - så förebygger vi ogräsproblemen på

hårda ytor" från 1996 som fortfarande är aktuel1.

4 Koll på tillväxterI

l. Uthållig ogräsbekämpning

Hårdgjorda ytor kallas ytor som är belagda med ett ytskikt av asfalt,betong, grus, sand eller sten. De flesta av dessa trafikeras flitigt av fordonoch människor. Andra ligger på ställen där trafik inte förekommer, tillexempel på refuger, vilket betyder att slitaget är så litet att ogräs kanetablera sig och växa på ytan. På sikt kan ogräsen tränga ned i markenoch förstöra de hårdgjorda ytorna, vilket gör det angeläget att hålla efterogräset.

Tidigare utfördes nästan all ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor medkemiska bekämpningsmedel. Den möjligheten har minskat under desenaste åren. I en undersökning som genomfördes år 2004 med 30 representativt utvalda kommunala förvaltare, hade 70 procent av kommunernaförbud mot att använda glyfosatpreparat. Hälften av de tillfrågade fåranvända ättika, medan 20 procent är hänvisade till icke-kemiska metoder. Resultatet stämmer väl överens med en enkätundersökning frånår 1991 då 69 procent hade totalförbud mot användning av kemiskabekämpningsmedel. Skillnaden är att ättiksyra inte fanns på marknaden

för ogräsmedel år 1991.

Ogräsen upplevs i 76 procent av förvaltningarna som ett problem. 30 procent anser att det är ett stort eller mycket stort problem. Av de tillfrågadeanser 67 procent att problemen ökat under de senaste 3-5 åren. Ogräsenhar blivit besvärligare att kontrollera till följd av följande faktorer:

• förbud mot kemisk bekämpning,

• hårdgjorda ytor som är felaktigt anlagda ur ogrässynpunkt,

• minskade resurser till renhållning av ytorna på grund av nedskärningaroch större areal,

• dåligt underhållna ytor,

• ökade kostnader för icke-kemisk bekämpning jämfört med kemisk,

• att halkbekämpning med salt upphört.

Förvaltarna har en besvärlig situation. Det bekräftades vid de ideseminarier som arrangerades inom Svenska Kommunförbundets projekt"Miljöanpassad ogräsbekämpning" och som genomfördes i Alnarp ochNorrköping hösten 2004. Presentationer från förvaltarnas vardag ochdiskussioner tydliggjorde problematiken och behovet av förändring.

1. Uthållig ogräsbekämpning 5

Den ekonomiska åtstramningen i kombination med ökade krav påmiljöhänsyn har i många fall försatt förvaltarna i en ohållbar situation.De alternativa metoderna för att bekämpa ogräs ökar i de flesta fall kostnaderna. Beräkningar som genomförts av ansvariga förvaltare visar upptill fem gånger så höga kostnader jämfört med ett bekämpningskonceptsom till stora delar bygger på kemisk bekämpning med glyfosatpreparat.Glyfosatpreparaten är ekonomiskt överlägsna vid bekämpning av rotogrässom till exempel maskros. De alternativa metoderna kräver ett stort antalupprepningar för att tömma ut de näringsreserver som finns lagrade iväxtdelarna under markytan. Vissa icke-kemiska bekämpningsmetoder harockså lägre kapacitet vilket ökar kostnaderna ytterligare.

Det finns en stor förståelse för vikten av att miljöanpassa verksamhetenbland ansvariga för hårdgjorda ytor, men de är osäkra på vad som är farligtför miljön. Osäkerheten förstärks genom att regelverket som styr användningen av kemiska bekämpningsmedel tillämpas olika på miljö- ochhälsoskyddsförvaltningarna, vilka är ansvariga för tillsynsverksamheten.Både förvaltare och tillsynsansvariga efterlyser ökad tydlighet och bättreunderlag för att göra risk- och nyttobedömningar för olika alternativ.

De intervjuade förvaltarna framhöll höga kostnader och brist på effektivabekämpningsmetoder som de största hindren mot en miljöanpassadutveckling av verksamheten. Man har i flera fall negativa erfarenheter avatt använda icke-kemiska metoder, till exempel flamning. Den vanligasteinvändningen är att de har kortvarig effekt. Utifrån intervjuerna kan mankonstatera att antalet behandlingar ofta är betydligt färre än vad som krävsför ett bra resultat. Av de tillfrågade som använder flamning genomför 71

procent 1-4 behandlingar per säsong vilket kan jämföras med den miniminivå på 5-6 gånger per säsong som rekommenderas. Ett litet antal behandlingar leder till ett sämre resultat och ökade kostnader per behandlinggenom sänkt kapacitet och ökad energiförbrukning.

Ogräsproblem kan förebyggas i projekterings- och anläggningsskedet.Dessvärre kan denna kunskap bara tillämpas i samband med ny- ochombyggnad. Det innebär att man får dras med de befintliga "ogräsvänliga"ytorna under en lång tid framöver. Även då man använt förebyggandeåtgärder krävs det viss skötsel och underhåll för att ogräset inte ska fåfäste. Kullersten satt i sand är ett praktexempel på ytmaterial som kräveromfattande kemiska insatser om det ska hållas fritt från vegetation.Renhållning av ytor genom sopning är en ogräsförebyggande möjlighetsom förvaltarna känner till, men där resursbristen minskat insatsernaunder senare år.

6 Koll på tillväxten

2. Hårdgjorda ytors svaga punkter

Hårdgjorda ytor erbjuder ofta goda förhållanden för ogräs. Växter behöverljus, vatten, näring och förankringsmöjlighet för att kunna etablera sigoch utvecklas. Behoven är ofta väl tillgodosedda på de hårdgjorda ytorna.Den mest ogräsvänliga beläggningstypen är kullersten satt i sand (se bildnedan). Denna typ av yta har en stor andel fog med sand som håller fukt.Ogräsfrön som landar i fogsanden har tillräckligt med vatten för att kunnagro. När fröplantan skickar ner sina rötter finns det gott om vatten ochnäring i underbyggnaden och i marken längre ner. Efter en tid anrikasorganiskt material på fogmaterialet, exempelvis från löv som bryts ner,vilket ytterligare påskyndar igenväxningen av ytan.

Rotogräsförekomst i underbyggnaden leder till att den hårdgjorda ytanförstörs mycket snabbt. Rotogräs som till exempel åkerfräken växer medlätthet igenom en asfaltbeläggning underifrån inom några månader efterasfaltering.

På nästa sida visas tre typfall - tre olika hårda ytor och deras svaga punkternär det gäller ogräs.

Skott från åkerfräken växer lätt igenomasfalten underifrån.

2. Hårdgjorda ytors svaga punkter 7

Typfall kantsten, platt- och stenbeläggning. Ogräsfrön som hamnari fogen mot kantstenen eller mellanplattor eller stenar kan gro och etablera sig. Även dessa ytor kan drabbas av rotogräsproblem underifråneller från sidan.

Typfall asfalt. Så länge asfaltenär hel är det bara rotogräsen somställer till problem. Rotogräsinfekterad underbyggnad leder till snabbgenomväxning underifrån ochsönderbruten beläggning. På längresikt kan rotogräs i omgivningen växain från sidan både under och överbeläggningen. Vid inväxning överväxer rötterna ner igenom asfalten.

Typfall grusyta. Grusytor med grovtmaterial i ytskiktet torkar snabbtut eftersom ytskiktet både dräneraslätt och den kapillära transportenav vatten underifrån stoppas. Kontinuerlig tillförsel av löv etc, innebäratt grusmaterialet med tiden blirjordbiandat och mer ogräsvänligt.

På ytor som inte används utsätts ogräsen inte för något slitage. Här blirbekämpningsbehovet extra stort Ufr bild nedan). Man måste därför alltidöverväga alternativ till hårdgjorda beläggningar på ytor som inte trafikeras.

Frö hamnar i springormellan stenar och plattor

,---~YJ-trl

3. Så fungerar ogräsen

Det är viktigt att känna till hur ogräsen fungerar för att man ska kunnasätta in rätt åtgärder. Det som främst påverkar bekämpningsresultatet är:

• Om växten vuxit upp- från ett frö (s k fröogräs)- från en stam- eller rotdel (s k rotogräs)

• Var växtens tillväxtpunkter är placerade

Varför dör vissa ogräsarter direkt efter bara en behandling, medan andraogräsarter inte går att ta död på trots ett upprepat antal bekämpningar?Det beror till stor del på var ogräsets tillväxtpunkter är placerade. Ogräsetstillväxt sker i tillväxtpunkten och därifrån bildas nya skott. De ogräsartersom har oskyddade tillväxtpunkter ovanför markytan är lätta att bekämpa,genom att en insats slår ut plantans samtliga tillväxtpunkter. För de härogräsen, t ex korsört, räcker det med en enda behandling.

Finns ogräsets tillväxtpunkter under markytan i dess rot- eller jordstamssystem blir ogräset betydligt svårare att bekämpa. Bekämpningen måsteantingen ske med systemiskt verkande kemiska bekämpningsmedel, ellermed ett stort antal upprepningar med metoder som bara påverkar de ovanjordiska växtdelarna så att växten "svälter ihjäl".

Att svälta ut en växt genom ett stort antal bekämpningsinsatser är myckettids- och resurskrävande. Insatserna måste göras så ofta att växtens möjligheter att från fotosyntesen lagra in nya energi- och näringsreserver i rotsystemet begränsas, samtidigt som växten tvingas till tillväxt för att ersättabekämpade växtdelar. I detta läge har plantan en negativ energibalans ellernettoassimilation, eftersom mera substans eller energi används än somtillförs genom fotosyntesen i bladen.

I den så kallade kompensationspunkten (se figur på sid 10) har plantanett minimum av torrsubstans och det är nu bladverket ska tas bort föratt stoppa ogräsplantans nerladdning av energi- och näringsreserver ochtvinga den att producera nya blad. På så sätt kan man säga att växtenväxer sig till döds. För vissa rotogräs, exempelvis kvickrot, kan det krävasbekämpning med 2-3 veckors mellanrum, medan andra inte behöver såtäta insatser. Bekämpningsinsatser krävs under minst en hel växtsäsong föratt rotogräsen ska vara bekämpade. I praktiken är "utsvältningsstrategin"mot rotogräs inte genomförbar på hårdgjorda ytor på grund av resursbrist.


Näringsinnehåll(torrsubstans)i kvickrotensjordstam underolika utvecklingsstadier. Bästa tidför bekämpningsinsats är vidkompensationspunkten. just dånäringsförrådetbörjar öka.

Relativ torrsubstans

100

50

-- - ~mpensationspunktNedan: Markmed gott omjordstammar frånkvickrot.

Uppkomst Två blad 3-4 blad 5-6 blad

Är tillväxtpunkterna skyddade inne i växten, till exempel ien grästuva, blir de svårare att bekämpa. Det är därför somogräsfloran på hårdgjorda ytor ofta domineras av svårbekämpadearter efter en tid av drift utan kemisk bekämpning med glyfosatpreparat, och med för få bekämpningsinsatser med blandannat flamning.

Olika ogräs är olika svåra att bekämpa. I illustrationen till högervisas exempel på olika lätt- respektive svårbekämpade ogräsvid termisk bekämpning med värme. Resultaten vid termiskbekämpning beror till stor del på var växterna har sina tillväxtpunkter, hur exponerade de är.

Maskrosplanta med återväxt några veckorefter bekämpning med ättika.

10

Grästuva som behandlats med flamning.

Koll på tillväxten

2 3 4

1. Oskyddad tillväxtpunkt - lättbekämpade. Bilden visar korsört, andraogräs i gruppen är kamomill, lomme, trampört, våtarv och svinmålla.

2. Tillväxtpunkt i rosett - svårbekämpade. Maskros.

3. Tillväxtpunkt i bladskida - svårbekämpade. Vitgröe.

4. Tillväxtpunkt i rotsystemet - mycket svårbekämpade. Kvickrot, kirskål,brännässla, gråbo, åkertistel.


Mittremsansbelägenhet ochmånga hindergör det dyrt attbekämpa ogräs.

4. Förebyggande åtgärder

Den billigaste metoden för att bekämpa ogräs är vanligtvis att se till attman inte får några ogräs på hårdgjorda ytor. Genom att höja kvaliteten ianläggningsskedet kan man ofta minska kostnaderna för senare skötseloch underhåll. Förebyggande åtgärder kan medföra fördyringar i anläggningsskedet, men en insiktsfull beställare som tänker långsiktigt accepterar en viss fördyring om anläggningens livslängdskostnad blir lägre. Ien livslängdskostnad ingår anläggningskostnad och den sammanlagdakostnaden för skötsel under hela livstiden. Behovet av ogräsbekämpningoch vilka ogräsbekämpningsmetoder som är möjliga att använda på dehårdgjorda ytorna bestäms redan vid projekteringen. Möjligheter attförebygga ogräsproblem på hårdgjorda ytor beskrivs ingående i rapporten "Nolltillväxten. Så förebygger vi ogräsproblem på hårdgjorda ytor"(Svenska Kommunförbundet, 1996).

Även valet av växter intill den hårdgjorda ytan påverkar det framtidabehovet av ogräsbekämpning. Inväxning av rötter från träd, buskaroch gräs kan minimeras genom att välja arter och sorter som inte gerrotskott eller utlöpare. Man kan också skydda den hårdgjorda ytan medkantstöd, kantlist, etc. Det hindrar ogräs med ytliga rotsystem, men flera

rotogräsarter har utlöpare som kräver djupare inväxningsskydd. Problemet med inväxning av gräs medovanjordiska utlöpare kan enbart förebyggas genomatt använda grässorter utan utlöpare närmast dehårdgjorda ytorna.

Ytmaterialet och anläggningens utformning bestämmer vilka metoder som kan användas för att skötaytan. Grus är ett material som på större ytor kan skötas med en grusharv till låg kostnad, vilket kan varaen förklaring till att de som intervjuades ansåg attogräsproblemen var minst på grusytorna. Förekomstav hinder som lyktstolpar, staket, bänkar etc, försvårar åtkomsten för maskiner, vilket medför högakostnader om arbetet måste utföras för hand. I dessasituationer är det som mest lönsamt att användaförebyggande åtgärder, exempelvis genom fogtätningav gatsten närmast stolpar eller under stängsel. I


trafikmiljöer är manuella bekämpningsinsatser ett arbetsmiljöproblem. Dekräver omfattande skyddsåtgärder, vilket ytterligare motiverar användningav förebyggande metoder. På platser där man använder sugande sopmaskiner får man problem med att fogsanden sugs upp. Det medför att ogräsenlättare kan etablera sig i den urgröpta fogen. Genom att ersätta fogsandenmed ett hårt fogmaterial kan man både förebygga ogräsetablering ochunderlätta renhållningen.

I anläggningsskedet

Använd alltid material som är fritt från rotogräs i bärlager och förstärkningslager. Belägg ytorna så fort som möjligt för att förhindra etableringav ogräs i materialet. Förekommer det rotogräs i en överbyggnad som skaasfalteras så måste materialet i överbyggnaden bytas ut eller ett genomväxningsskydd av fiberduk läggas under asfalten. En tredje lösning är attbekämpa rotogräsen före asfalteringen med glyfosatpreparat, om kemiskbekämpning är tillåten. Två bekämpningar med glyfosatpreparat, med tvåtill tre veckor mellan behandlingarna, krävs för ett bra resultat. Dennabehandling stoppar dock inte inväxning från omgivande ytor.

Det är mycket viktigt att minska antalet "öppna" skarvar. Det är i skarvarna som ogräset först får fäste. Skarven mellan kantsten och gångbanorsasfaltbeläggning är särskilt utsatt. Därför ska skarvarna tätas så bra sommöjligt så att ogräsproblemen i förvaltningsskedet minimeras. Platt- ochstenbeläggningarnas fogsand kan göras ogräsovänliggenom att stabiliseringsmedel som ger en hård foganvänds (se bild på nästa sida).

Det är viktigt att hålla beläggningen tät utan hål ochsprickor. Öppna "sår" i beläggningen är inkörsportarför växtlighet. En snabb tätning av hål och sprickorförhindrar att fröogräs etablerar sig, vilket minskarbehovet av att bekämpa ogräs framöver.

Gröna ytor som alternativ

Hårdgjorda beläggningar som gatsten och kullersten har ofta använts som ytmaterial på restytori trafikmiljöer. Eftersom ytorna inte trafikeras kanogräset växa ostört. Det kan vara resurseffektivt att istället för att bekämpa ogräs anlägga en svagväxandevegetationsyta. Att begränsa växters vattentillgångmed rot- och vattenspärrar är ett sätt att skapa svag-

Det är vanligtmed rotogräs iunderbyggnadenvilka måste åtgärdas före utläggning av ytskikt.

4. Förebyggande åtgärder 13

växande skötselextensiva vegetationsytor.Växtsystem med fetbladsväxter kräver liteskötsel. Fetbladsväxter klarar långa perioder med låg vattentillgång. Under torrperioder kommer ogräsen att torka ihjäl och påså sätt blir ytorna självsanerande mot ogräs.I praktiken kan man emellertid inte heltundvika skötselinsatser. Samma konceptanvänds för gröna lätta tak där extremamiljöer i naturen fungerar som förebild, tillexempel den vegetation som finns på detöländska Alvaret.

Sopning - renhållning

Sopning, speciellt med upptagandesopmaskiner, är en åtgärd som i mycketstor utsträckning påverkar ogräsens etablering och deras växtbetingelser på denhårdgjorda ytan. Ansamling av löv, jordoch sand utgör en fin grogrund för ogräspå asfalt-, platt- och stenytor. Sopar manofta, minst en gång per månad, minskarogräsens möjligheter att etablera sig ochväxa på ytan. Vid sopningen tas också frönbort från ytan, vilket leder till minskadogrästillväxt. Metoden har dock en mycketbegränsad effekt på växande ogräs ochdå enbart på små nyetablerade fröogräs.Sopning är genom sin förebyggande verkanett ekonomiskt intressant komplement tilldirekta bekämpningsinsatser.

SINGEL 16-32200 MM

FoRSTARKN1NGStAOER

BARl..'IGEA

KORBANA

Överst: Stensatt yta med fog som hårdgjorts med stabiliseringsmedei i fogsanden.

Mitten: Refug som anlagts med torr växtbädd och sedumvegetation.

Underst t v: Lövrester. sand från halkbekämpning m m. utgören grogrund för ogräs.

Till höger en sektion av växtbädd med rot- och vattenspärr.


5. Ogräsbekämpning praktiken

Ogräsförhållandena och bekämpningen varierar mellan kommunerna.Bland annat har kommunerna olika resurser och möjlighet att användakemisk bekämpning med glyfosatpreparat.

Kalmar kommun har nyligen upphört med kemisk bekämpning medglyfosatpreparat. Per Olof Johansson är driftsansvarig på gatu- ochparkkontoret. Han berättar att förbudet kom som en reaktion på uppmätta kemikalierester i kommunens vattendrag. Kalmar kommuns gatuoch parkkontor har även uttalat en strävan att vara ett föredöme inommiljöområdet. Kommunen är medveten om att kostnaderna kommer attöka efter förbudet. Under de senaste åren har den kemiska ogräsbekämpningen kostat cirka ISO 000 kronor per år, med bekämpning med glyfosatsom huvudmetod. Den årliga förbrukningen har varit cirka 50 l Roundup.Kalmar kommun räknar med att kostnaderna kommer att öka 2-3 gångerför de ytor som tidigare bekämpats kemiskt. Det kommer att krävas 3-6behandlingar med icke-kemiska metoder istället för de tidigare 1-2 sprutningarna. Att öka differentieringen av skötselklasser och optimera valet avmetoder är nyckelfrågor i det pågående förändringsarbetet.

Snabbfakta Kalmar:

Areal hårdgjorda ytor: 2,4 miljoner kvmKemisk bekämpning: Nej (försök med ättika 2004)Kostnad ogräsbekämpning: 150 000 kronor av cirka 3 miljoner för barmarksdriftentotalt.Dominerande bekämpningsmetod: Förändring pågår, ättika i kombination med mekaniskbekämpning är en trolig utvecklingKontraktslängd entreprenörer: 1 år

Jönköpings kommun har haft förbud mot glyfosatanvändning sedan år1999. Då var kemisk bekämpning den dominerande metoden på hårdgjordaytor och kostnaden var cirka 300 000 kronor per år med en förbrukningpå 20-25 liter Roundup. Idag använder man ogräsborsten en gång perår utmed cirka 25 av de totalt 40 milen kantsten inom kommunen. Förarbetet används en Holdertraktor med frontmonterad ogräsborste ochen bogserad sopmaskin. För att uppnå samma bekämpningsresultat sommed den tidigare kemiska bekämpningen menar Kjell Svensson, som ärdriftsansvarig i kommunen, att det krävs cirka tre miljoner kronor per år.


Det ska jämföras med kostnaden för kemiskbekämpning som idag skulle gå på cirka 0,5miljoner kronor. Sedan år 2003 använderman ättika enbart till punktbehandling 3-4ggr per säsong. Kjell Svensson efterlysermer samverkan med stadsbyggnadskontoretför att få en bättre skötselanpassning av nyaytor. Anläggning med hård fog är en möjlighet som skulle kunna underlätta skötseln,särskilt på svåråtkomliga ytor. Bilden tillvänster visar ett exempel på en yta där hårdfog enbart närmast hindret, till relativt låg

anläggningskostnad, skulle underlätta skötseln betydligt.

Snabbfakta Jönköping:Areal hårdgJorda ytor: 4.9 miljoner kvm (400 000 löpmeter kantsten)Kemisk bekämpning: NejKostnad ogräsbekämpning: 800 000 kronor av cirka S,S miljoner för bannarksrenhållning totaltDominerande bekämpningsmetod: ogräsborsteKontraktslängd entreprenörer: Egen regi

Malmö stad prövade tidigt alternativa metoder till kemisk bekämpning.Under mitten av Ig80-talet genomfördes fullskaletester med termiskbekämpning genom flamning. Tiden var emellertid inte mogen för dennametod eftersom den blev betydligt dyrare än dåtidens billiga långtidsverkande bekämpningsmedel. Arne Mattsson, som är ansvarig på kommunens beställarenhet, berättar att man i slutet av Ig80-talet upptäcktestora skador på vegetationen och att man då upphörde med att användajordverkande bekämpningsmedel. Sedan dess har kommunen under ett årgenomfört prov med ättika, och manuell bekämpning.

Prov har också genomförts med automatisk punktbehandling medglyfosatpreparat. Behandlingsutrustningen har en kamera som känner avogräsförekomsten. Metoden reducerade förbrukningen av bekämpningsmedel per ytenhet men fick ingen fortsättning eftersom användningen avbekämpningsmedel skulle reduceras ännu mer än vad som kunde åstadkommas med den automatiska punktbehandlingen.

Parkerade bilar utgör ett speciellt problem vid bekämpning av ogräs ikantsten. Genom ökad lokalkännedom och möjligheter att göra insatservid olika tider på dygnet kan problemen minskas. Arne Mattsson betonar


vikten av att underlagen för de funktionsentreprenader som kommunenanvänder är tydliga, så att kommunen får den utveckling man vill ha.Enligt Arne Mattsson står verksamheten nu inför nya utmaningar pågrund av den nya policy för användning av kemiska bekämpningsmedelsom är på gång inom kommunen. Målet är att kemisk ogräsbekämpningska upphöra senast om fem år på den mark som kommunen råder över.Enligt förslaget, som arbetats fram vid miljöförvaltningen, ska man underfemårsperioden endast använda kemisk bekämpning på hårdgjorda ytorsom är särskilt svårskötta. l fortsättningen kommer det därför att bli ännuviktigare att utnyttja sopning som en ogräsförebyggande åtgärd.

Snabbfakta Malmö:Areal hårdgjorda ytor: 12,2 miljoner kvm (76 % asfalt. 1,3 miljoner löpmeter kantsten)Kemisk bekämpning: Västra delen av Malmö med ättika, avvecklingsplanhåller på att tas fram. Kemisk ogräsbekämpning skall vara helt avveckladinom fem år.Kostnad ogräsbekämpning: 800 000 kronor av 28 miljoner för barmarksrenhållningtotalt.Dominerande bekämpningsmetod: Sopning och ogräsborste samt en mindre andelflamning i Östra delen. Västra delen ättika, sopning och ogräsborste.Kontraktslängd med entreprenörer: 4+2+2 år.

Linköpings kommun fattade redan på 1970-taletbeslut om att inte använda kemisk ogräsbekämpning. Idag, cirka 30 år senare, ansvarar Tom Bark förkoordineringen av driften. Skötsel och underhåll skerhelt genom upphandling av privata entreprenörer. Idagsläget är fem entreprenörer kontrakterade. Skötselav gator och parker samordnas hos beställaren i upphandlingen. Tom Bark upplever att ogräsproblemeni huvudsak är under kontroll men han befarar attproblemen kommer att öka. Klagomålen från allmänheten har också ökat något. De största problemen harman på stensatta refuger och längs kantsten i ytterområden. Kommunen har bara avsatt resurser för attanvända ogräsborsten vartannat år, genom att halvaarealen körs årligen.

Ekonomin är ett bekymmer men Tom Bark menaratt problemen inte kan lösas genom att man enbartropar efter mera pengar. Det gäller att göra det bästaav situationen och hela tiden förbättra beslutsunder-

5. Ogräsbekämpning i praktiken

Tom Bark inspekterar en gata i ett villaområde fr

relativt få bekämpningsinsatser.

17

Stenytor iLinköping medhårdgjorda fogar.

laget och effektiviteten i verksamheten. Den ekonomiska medvetenhetenär hög hos personalen. Flera av de anställda har ett förflutet hos privataentreprenörer. Ett konstruktivt givande och tagande mellan beställare ochutförare är en viktig förutsättning för en bra verksamhet och enligt TomBark har kommunen en väl fungerande dialog med sina entreprenörer. Enprioritering av insatserna sker genom gemensamma besök med entreprenören ute i områdena. Den dominerande metoden i Linköping är mekanisk bekämpning med ogräsborste. De ytor som man inte kommer åt medogräsborsten behandlas med flamning.

Tom Bark tycker att han och hans kollegor som arbetar med driften har enbra dialog med dem som projekterar vid ny- och ombyggnad, vilket förebygger skötselproblem. Även nya möjligheter testas. Linköping använde tillexempel tidigt hårda fogmaterial i stenytor för att undvika ogräsetableringoch underlätta städningen. En hög prioritering av städningsinsatsernagör att ogräsen hålls någorlunda under kontroll i Linköping, trots förbudmot kemisk bekämpning. Centrum städas 2-3 gånger per vecka ochtorget städas dagligen. Ytterområdena städas en gång i samband medsandupptagning och ibland även en gång på hösten. Enligt Tom Bark harLinköpingsborna förståelse för att det växer en del ogräs på ytorna. Menhan efterlyser ett bredare perspektiv när man tar ställning till vad som ärbäst för miljön där miljöpåverkan längs hela kedjan vägs in, i stället för attman stirrar sig blind på en del.

Snabbfakta Unköping:Areal hårdgjorda ytor: 4,8 miljoner kvm och 425 000 löpmeter kantsten.Kemisk bekämpning: Nej.Kostnad ogräsbekämpning: Cirka 500 000 kronor av cirka 11 miljoner för barmarksdrIften totalt.Dominerande bekämpningsmetod: Ogräsborste.Kontraktslängd med entreprenörer: Normalt fem år.


I Norrköpings kommun, stenbeläggningens stad, har Peter Zinderlanddriftsansvaret för gator och parker. Han berättar att man har små problemmed ogräs i Norrköping och han förväntar sig inte heller att problemenska öka under de närmaste åren. Ytorna i centrum städas dagligen under

sommarhalvåret. Ytterområdena städas cirka två gånger per år.

Norrköping är uppdelat i fem distrikt och all skötsel läggs ut på entrepre

nad. I nuläget är det två entreprenörer som står för ogräsbekämpningen.Den senaste upphandlingen ledde till en dramatisk sänkning av kostnaderna. I upphandlingens urvalsprocess viktades priset högst med 70 procent och kvalitet och miljö med 30 procent. I entreprenaden används enkombination av funktions- och frekvensstyrning. Man har en fortlöpandedialog med entreprenörerna genom driftsmöten och stickprovskontrol

ler. Stor vikt läggs vid övertagandebesiktning av ytorna för att fastställautgångsläget vid ingången aven kontraktsperiod.

Entreprenörerna använder kemisk bekämpning med glyfosatpreparat sombasmetod, och kompletterar med ogräsborstning och manuella mekaniskainsatser, till exempel vid brunnar och vattendrag. Kemisk bekämpningmed glyfosat genomförs två gånger per säsong i centrum och en gångper år i övrigt. Där borstning används är frekvensen densamma som för

kemisk bekämpning. Man tror inte på termisk bekämpning i Norrköping.

Peter Zinderland tycker att det är viktigt att värna om miljön och att detdärför är angeläget med en dialog mellan den tekniska förvaltningen och

miljöexpertis. Han anser att det är önskvärt att den politiska ledningenger tydliga instruktioner till verksamheten så att de som har det operativaansvaret kan optimera verksamheten efter direktiven. Den viktigaste

drivkraften för en miljövänligutveckling, enligt Peter Zinderland, är politiskt fastlagda tydliga

mål. Vidare betonar han att enfunktionsupphandling stimulerarentreprenörerna till förändring vilket även gynnar miljöanpassningen.Ett problem med att som beställareställa höga miljökrav är att konkur

rensen kan minska eftersom vissamindre entreprenörer kanske intehar ekonomiska möjligheter attuppfylla miljökraven vid upphand

lingstillfället. Det kan till exempelhandla om att investera i maskiner

Peter Zinderlandpå yta i centrummed hög skötselstandard och liteogräs.

\

\


Vänster: Exempelpå yta i centrummed låg ogräsförekomst.

Höger: Yta vidvattendrag sominte bekämpaskemiskt.

med den senaste avgasreningsutrustningen. I Norrköping får man ett bragehör för driftsfrågor i projekteringsskedet.

Ingrid Franzen är miljö- och hälsoskyddsinspektör på miljö- och hälsoskyddskontoret i Norrköping. Tillsynen av kemisk ogräsbekämpning är enmycket liten del av verksamheten. Under år 2004 fick miljö- och hälsoskyddskontoret en tillståndsansökan och tre anmälningar om spridning avbekämpningsmedel, vilket kan jämföras med de totalt cirka 4 000 ärendensom kontoret handlägger per år. Ingrid pekar på flera svårigheter i tillsynsarbetet knutet till kemisk bekämpning på hårdgjorda ytor. Det behövs entydlig policy som beslutats på högsta kommunala nivå. Det vore en fördelom policyn var samordnad inom en region. Det finns också ett behovav bedömningshjälpmedel med lättillgänglig information. Miljöbalkensallmänna hänsynsregler ställer stora krav på handläggarens kunskaper medtillgång till information både inom miljöområdet och inom den verksamhet som ärendet berör.

Snabbfakta Norrköping:

Areal hårdgjorda ytor: 4,4 miljoner kvm,Kemisk bekämpning: Ja.Kostnad ogräsbekämpning: 270 000 kronor av 1,2 miljoner för barmarksdriften totalt.Dominerande bekämpningsmetod: Kemisk bekämpning med glyfosatpreparat.Kontraktslängd entreprenörer: 3 + 2 år:


6. Management för ogräsbekämpning

För att uppnå en effektiv verksamhet för ogräsbekämpning krävs det attolika nivåer i organisationen fattar rätt beslut. Ingen kedja är starkare änden svagaste länken. Exempel på beslut och beslutsnivåer visas nedan:

Beslutsnivå

strategiska beslut

strategiska beslut

administrativa beslut

beslut om utförande

Exempel på beslutsfattare

kommunstyrelse

ansvarig beställarenhet

ansvarig utförarenhet

arbetsledare

Exempel på beslut

policy kemisk bekämpning

skötselklasser

maskininköp

tidpunkt för bekämpning

Det finns ett stort behov aven väl fungerade kommunikation mellan deolika aktörerna. Ofta är olika funktioner uppdelade mellan olika organisatoriska enheter med olika fokus på verksamhetsmål och separata ekonomier, vilket försvårar samverkan. Exempel på viktiga samverkansområden:

• Samverkan mellan projekterings- och skötselverksamhet för att förebygga ogräsproblem vid ny- och ombyggnad.

• Samverkan mellan park, gata och miljö för att utnyttja varandrasspecialistkompetenser.

Vad har kommunen råd med?

För att hushålla med resurser och klara aven pressad ekonomisk situationmåste förvaltaren ta ställning till vilken skötselnivå man har råd att upprätthålla långsiktigt på olika typer av ytor och områden. Ytans funktioni förhållande till användaren och den långsiktiga ekonomin är centralautgångspunkter i prioriteringsarbetet. I dagsläget är den ekonomiskasituationen så kritisk i många kommuner att det inte räcker med en långtdriven prioritering av skötselklasser. I de kommuner som inte använderglyfosatpreparat är det ofta bara på de centralaste platserna som rimligainsatser görs. I övriga områden ökar förekomsten av ogräs för varje år på dehårdgjorda ytorna - man skjuter problemen framför sig med exempelvisen behandling per år med ogräsborste längs kantsten.

Otillräckliga bekämpningsinsatser leder till en allt större förekomst avogräs på ytorna och risk för ökade totalkostnader. För att situationenska fungera långsiktigt krävs det att bekämpningsinsatserna hålls påen så hög nivå att ogräsmängden inte ökar från ett år till ett annat. Detsaknas i dagsläget kunskap för att göra säkra prognoser över vad eftersatt


ogräsbekämpning kostar. I vissa fall leder ökad ogrästillväxt till förkortadlivslängd hos den hårdgjorda ytan. När gräset växer in över asfaltkantenär ogräsens påverkan tydlig och mätbar, men när det växer ogräs i gatstensbeläggningens fogsand är de ekonomiska konsekvenserna betydligtsvårare att förutsäga. Att ogräs är ett levande material som utvecklas olikaberoende på lokala förutsättningar försvårar diagnosen ytterligare.

I danska försök genomförda av Forskningscentret for Skov & Landskab(FSL) har man genom omfattande datainsamling skapat en bild av vad somhänder med ogräsen vid olika bekämpningsstrategier ("Ukrudtsbekaempelse på belaegninger 2002, Skov & Landskab og Miljöstyrelsen"). Vid denhögsta skötselklassen "Maksimalnivå" accepteras bara en ogrästäckningsgrad på 0,25 procent, det vill säga 2,5 kvadratcentimeter per kvadratmeter,vilket krävde tolv flamningar under en säsong. Vid den lägsta skötselklassen "Miniminivå", med 1,25 procents täckningsgrad, krävdes enogräsborstning och fyra flamningar för att uppfylla kraven. Även vid denlägsta skötselklassen kräver man att det inte får finnas mer ogräs i slutet avsäsongen än i början.

Situationen är i flera fall så kritisk att man på strategisk beslutsnivå måstebestämma sig för att antingen öka resurstilldelningen till renhållning ochogräsbekämpning, eller inleda ett långsiktigt arbete med att avveckla hårdgjorda ytor för att minska den resurskrävande arealen. I kommunikationenmellan driftsansvarig och den resursförde1ande nivån krävs det ett välunderbyggt underlag för att nå framgång.

1 Maksimalniveau

ol-__...._iiiiiil_....__.... --!

8 Minimumsniveau - modeI 2

423816 18 20 22 24 26 28 30 32 34Uge

o

u~

~O,6ccffi 0,4

u

cf 0,2

0,8

u~ 6~0\C'2 4-'"fl!

u

<J.

Ogräs täckningsgraden under ettår vid danska klimatförhållanden.Det ljusa fältetvisar ogräsetsutbredning utaninsatser, ochdet mörka fältetsituationen vidvalda bekämpningsstrategier.Veckonummermarkerar bekämpningstillfiille.

Uge 20 26 31 35 39


Alla typer av insatser som sker efter ett förutbestämt program utan hänsyntill lokala skillnader riskerar att antingen leda till ett dåligt bekämpningsresultat eller onödig resursförbrukning och miljöpåverkan. Flexibilitet ärdärför ett nyckelord både när det gäller arbetsorganisation och tillämpningen av olika bekämpningsmetoder.

Slutsatser

Sammanfattningsvis kan man konstatera att en minskad användningav kemiska bekämpningsmedel har skett i en tid med mycket dåligaförutsättningar för ett lyckat utfall. Resurser för drift och underhåll harminskat i de kommunala verksamheterna samtidigt som arealen ökat. Detekonomiska läget försämras ytterligare av att de termiska och mekaniskametoderna kräver fler upprepningar för framgång, vilket leder till ökadekostnader. I många fall skjuter man bara de ökande problemen framförsig genom enstaka bekämpningsinsatser utan bestående verkan. Arealenhårdgjorda ytor som kräver bekämpningsinsatser är för stor i förhållandetill resurser för drift och underhåll.

Uttalanden som att "flamning inte fungerar" har sin grund i att man pågrund av otillräckliga resurser inte kan genomföra det antal behandlingarsom krävs för att uppnå målet. I en intervjuundersökning svarade 5 av I4som använde flamning att de endast genomförde 1-2 behandlingar persäsong, vilket garanterat leder till en ökad ogräsförekomst vid säsongensslut. Med rätt behandlingsfrekvens, värmedos och en utrustning medhög effekt är flamning ett användbart komplement till andra metoder. IDanmark var termisk ogräsbekämpning den mest använda ogräsbekämpningsmetoden på hårdgjorda ytor år 2002. Utöver resursbristen är bristenpå effektiv utrustning det som förvaltarna för fram som det viktigastehindret mot en miljövänlig utveckling. I Sverige finns det få leverantöreroch entreprenörer som erbjuder fordonsburen termisk bekämpning.

De icke-kemiska metoderna har en gemensam, mycket betydelsefullbegränsning i och med att de inte kan påverka de delar av rotogräsen somväxer under markytan. Det är bara glyfosatpreparaten som genom sinsystemiska verkan är effektiva mot rotogräs. Det finns därför anledningatt överväga punktbehandling av rotogräs med glyfosatpreparat i vissasituationer även då man inom en förvaltning beslutat sig för att ogräsbekämpningen ska bygga på icke-kemiska metoder. Ett totalförbud motkemiska bekämpningsmedel medför betydande extrakostnader och omfattande miljöbelastning i synnerhet om fossila drivmedel används. Det berorpå att man tvingas till ett mycket stort antal behandlingar under minst enväxtsäsong för att "svälta ut" rotogräsens rot- och stamdelar. Man måste


emellertid vara medveten om de stora miljöriskerna med användning avglyfosatpreparat på hårdgjorda ytor som avvattnas till dagvattenbrunn.

Sammanfattande råd

En miljöanpassad bekämpningsstrategi för att utveckla skötseln av hårdgjorda ytor kräver att:

• den förvaltade arealen och målen för skötseln anpassas till tillgängligaresurser.

• målen för skötseln tydliggörs för den utförande personalen.

• personalen har en hög kunskapsnivå både när det gäller att välja insatsoch utföra bekämpningen - att göra insatsen på rätt plats, vid rätt tidoch på rätt sätt. Tänk på att de tidiga insatserna på våren ofta är deviktigaste.

• möjligheterna att förebygga problemen i anläggningsskedet utnyttjas.

• möjligheterna att förebygga problemen genom renhållning utnyttjas.

• organisationen av arbetet gör det möjligt att anpassa insatser efterbehov.

• det finns en god kännedom om förhållandena ute på ytorna, som ogräsförekomst, beläggningens kondition, ytornas användning, et cetera.

• "hopplösa" ogräshärdar byggs om.

• flera olika metoder finns tillgängliga så att de som är mest lämpligautifrån rådande förhållanden kan användas.


7. Bekämpningsmetoder - fördjupning

I de följande avsnitten presenteras de olika metoderna och de teknikersom används i praktiken idag eller som är under introduktion på densvenska marknaden.

Man brukar dela in metoder för ogräsbekämpning i tre huvudgrupper, ochinom varje huvudgrupp finns det olika tekniker som kan användas för attbekämpa ogräs:

• Termisk ogräsbekämpning

flamning, IR-strålning, ånga, hetvatten l, varmt skum (hetvatten),flytande kväve, kolsyresnö, uv-ljus

• Mekanisk ogräsbekämpning

ogräsborste, sopning, ogräsharv, ogräsfräsz, hjulhacka, handrensning,grästrimmer

• Kemisk ogräsbekämpning

glyfosat, ättika, pelargonsyra, glufosinatammonium, salteil

1) Det marknadsförs inte någon speciell utrustning för ogräsbekämpning enbart med hetvatten i

Sverige.

2) Främst motormanueli i mindre skala i Sverige, men det finns även fordonsburen utrustning.

3) Användning av olika salter förekommer i mindre skala. Försök med miljövänligare alternativ pågår.

7. Bekämpningsmetoder - fördjupning 25

Maskros efter

ångning.

Fördjupning} avsnitt l

Terrrlisk ogräsbekämpning

Gemensamt för alla termiska ogräsbekämpningsmetoder är att de dödarväxten genom att utsätta den för en skadlig temperatur i form av kylaeller värme. Termisk ogräsbekämpning används i Sverige idag nästanuteslutande i form av flamning med gasol som bränsle. Utrustning somanvänder hetvatten eller ånga introducerades på den svenska marknadenår 2004. Termisk bekämpning genom behandling med ånga, hetvatteneller flamning med gasol kan i princip användas på alla typer av hårdgjordaytor. Flamning kan inte utföras där det finns lättantändligt material påeller intill ytan som ska behandlas. Bekämpningsresultatet vid termiskogräsbekämpning är främst beroende av värmedosens storlek, ogräsartenoch dess utvecklingsstadium. Den värmedos som ogräset utsätts för vidbehandling beror på utrustningens effekt det vill säga hur mycket värmesom produceras per tidsenhet, verkningsgraden hos utrustningen ochframföringshastigheten. Om ogräsen är fuktiga går det åt mer energi föratt uppnå samma resultat, vilket innebär att man antingen måste sänkahastigheten eller öka maskinens effekt om det är möjligt.

Vad händer med växten

Vid termisk bekämpning hettas ogräsplantans ovanjordiska delar hastigtupp, varvid cellerna i bladen brister (alternativt koagulerar cellmem

branen). Om värmedosen varittillräckligt stor börjar bladmassantorka in och efter någon dag ärogräset helt nedvissnat. Rötteroch underjordiska utlöpare förbliropåverkade, eftersom värmen intenår rötterna vid behandlingen. Ombeläggningen är ojämn och ogräsenväxer i fördjupningar, till exempelfogar med dålig fyllningsgrad, försämras resultatet. Värmen når intener i dessa vid flamning.


Praktiska råd

Ogräset ska endast förvällas. Man vinner inget på attvärma så mycket att växter förbränns eller förkolnar.Det leder till att onödigt mycket energi används, samttill sänkt körhastighet och besvärande rök för förarenoch omgivningen.

Hur mycket värme som är tillräcklig för att nå deneftersträvade effekten på ogräset kan rent praktisktkontrolleras genom den så kallade fingertrycksmetoden. Den innebär att man trycker ett behandlat bladmellan tummen och pekfingret och om man då får enmörk, blöt fläck på bladet har uppvärmningen varittillräcklig. På ett obehandlat blad lämnar inte fingertrycksmetoden något märke efter sig. Vid bekämpningav enhjärtbladiga växter (gräs) behöver man i praktiken flamma tills bladspetsarna blir något förkolnadeför att kunna slå ut de skyddade tillväxtpunkterna.

Utvecklingsstadium

Den första behandlingen måste sättas in då ogräset börjar växa på våren. Isödra Sverige kan starten ske redan i mitten av april, lägre norrut i börjanav maj. Under milda vintrar har förvaltare i Danmark och södra Sverige tilloch med övervägt att bekämpa ogräset under vinterhalvåret för att kommaåt de tidiga utvecklingsstadierna.

För att få bästa effekt och lägsta energiåtgång vid termisk bekämpningska den alltså ske i ett tidigt utvecklingsstadium, det vill säga när plantanendast har några få blad. Normalt sett innebär det att bekämpningenutförs då ogräset är 3-5 cm högt. Tillåter man ogräset att växa sig alltförstort ökar energianvändningen betydligt. Det leder till att man måste köraaggregatet långsammare, vilket i sin tur leder till att både kostnaden förbekämpningen och miljöpåverkan ökar.

Tillväxtpunkternas placering

Varför dör vissa ogräsarter direkt efter endast en behandling, medan andraogräsarter överlever ett upprepat antal bekämpningar? Det beror till stordel på var ogräsets tillväxtpunkter är placerade. Avsnittet "Så fungerarogräsen" visar att det är skillnad mellan olika arter. Resultatet av termiskbekämpning påverkas i hög grad av att värmen har mycket svårt att tränganed i marken och in i kraftiga bladrosetter. Är tillväxtpunkterna skyddadei en grästuva eller bladskida blir de svårare att bekämpa (som vitgröe).

Ett mörkgröntfingeravtrycksignalerar rättvärmedos.

7. Fördjupning avsnitt 1 - Termisk ogräsbekämpning 27

Vädrets inverkan

Väderleken inverkar på resultatet vid termisk ogräsbekämpning. Man börsträva efter att bekämpa ogräset efter en kort tids torka och undvika attbekämpa när det regnar. Om ogräset är blött används onödig energi för attkoka bort vattnet innan växten värms upp. Man ska inte heller bekämpanär det blåser kraftigt. Det gäller i synnerhet utrustning som saknar enskyddande kåpa över lågan. Lufttemperaturen har däremot inte så storinverkan på bekämpningsresultatet.

Antalet behandlingar

Antalet behandlingar per växtsäsong är i princip detsamma för alla typerav termiska ogräsbekämpningsmetoder, förutsatt att växten värms upp tillen dödlig temperatur. Det beror på att de termiska metoder som hitintillsanvänts på hårdgjorda ytor endast har effekt på ovanjordiska växtdelar, detvill säga rötterna påverkas inte av behandlingen. En termisk behandlingmed tillräcklig värme har därför i princip samma ogräsreducerande förmåga som en klippning av ogräset vid markytan. Antalet behandlingarsom behövs per växtsäsong kommer därför inte främst att styras av vilkentyp av termisk metod som används, utan av ogräsens värmetolerans,väderlek, önskad skötselstandard och ytmaterial, förutsatt att värmedosensom ogräset utsätts för är densamma för de olika metoderna. Fuktigtogräs, skräp och kvarliggande grus är andra faktorer som påverkar energianvändningen. På asfalt-, platt- och stenytor behövs det ett normalt år 5-6behandlingar för att metoden ska fungera. När ogräset har blivit 3-5 cmhögt behöver behandlingen upprepas.

Var fungerar metoden bäst?

Termisk bekämpning med flamning och ånga ger bäst effekt på ogrässom växer på relativt jämna och släta ytor, som asfalt-, platt- och stenytor.Här kan värmen tränga in ordentligt i ogräsens blad, stjälkar och tillväxtpunkter. Effekten försämras på platt- och stenytor om fogsanden är bortsopad. Ogräsbekämpning med hetvatten innebär att värmen lättare kantränga ned i markytans ojämnheter. Däremot är effekten av alla termiskametoder sämre på ytor där växternas tillväxtpunkter skyddas av skräp ochgrus från till exempel halkbekämpning. Effekten blir även sämre på grusoch singelytor där ogräsen ges en mer skyddad tillväxtplats i det övre lösamaterialet. På grusoch singelytor rekommenderas termisk bekämpningenbart om grusharv, på grund av ett för tunt bearbetningsbart slitlager,inte fungerar bra.


Thermec T600.

Flamning

Utrustning för flamning finns i flera utföranden och storlekar, vilketmedför att metoden kan användas på såväl småsom stora ytor. Risken för bränder innebär attmetoden inte kan användas i närheten av byggnader, parkerade bilar, trästaket och häckarmed mera. Generellt sett ställer metoden intenågra större krav på ytans beskaffenhet föratt kunna utföras. Effekten av bekämpningenberor på ytmaterialets egenskaper och struktur. En ojämn yta ökar energiförbrukningen.

Termiska bekämpningsmetoder och utrustningar

Det finns flera typer av termiska ogräsbekämpningsmetoder. De termiskametoder som är mest användbara är de som värmer upp växten till endödlig temperatur. Metoder som dödar växten genomkyla, som flytande kväve och kolsyresnö, har i försökvisat sig vara alltför kostsamma. Exempel på metodersom dödar växten genom höga temperaturer är:

• flamning (öppen och innesluten flamma)

• JR-värmare (IR = infraröd strålning)

• ånga• hetvatten• hetvatten i kombination med skum

Green Flame.

Exempel på utrustning: Thermec T600 (Svea Redskap AB)

Funktion: Gasol används som drivmedel tiJIlågorna under kåpan

Arbetsbredd: 0.6 m

Energianvändning: 4.2 kg gasol/timKörhastighet: 2-3 km/tim

Övrigt: Kan även kompletteras med ett handhållet munstycke

Exempel på utrustning: Green Flame 600 Turbo Kant

Funktion: Gasol används som drivmedel till lågorna under kåpan

Arbetsbredd: 0.6 m

Energianvändning: 12.6 kg gasol/tim

Körhastighet: 2-3 km/h

7. Fördjupning avsnitt 1 - Termisk ogräsbekämpning 29

JR-värmare

Ogräsbekämpning med JR-värmare innebär att ogräsen dödas med infrarödstrålning. Det är samma typ av värmekälla som används för att värma uppluften vid kyligt väder på uteplatser. Våglängden på termiskt IR är 3-1 000

mikrometer. Erfarenheten visar att energiåtgången är högre för IR-värmareän för flamningsutrustning.

Ånga

I Danmark har en utrustning tagits fram (WR Damp ApS, Hedehusene,Danmark) för att bekämpa ogräs med ånga. Denna utrustning lämpar sigbäst för att bekämpa ogräs på större hårdgjorda ytor. Antalet behandlingar

per säsong förväntas vara detsammasom vid termisk ogräsbekämpningmed flamning. Metoden är liksomflamning beröringsfri, vilket medförminskat slitage på ytan och minskadrisk för mekaniska skador på denhårdgjorda ytan samt på installationeri vägområdet. En viktig fördel medmetoden är att risken för bränder ärobefintlig. Det gör ångmetoden till ettintressant komplement till flamning.

En annan typ av ångutrustning (Green-Flame, Danmark & VaportecLtd, Napier, New Zealand) bygger på att ånga framställs genom att i engasollågaJförbränningskammare tillsätta en fin vattendusch. Den dansktillverkade utrustningen finns bara i något enstaka exemplar och det finnsingen tillgänglig dokumentation av för- och nackdelar jämfört med andratermiska metoder.

Exempel på utrustning: DanSteam (Utetjänst i Bjuv AB)

Funktion: Producerar ånga som leds till ett tättslutande appliceringsaggregat

Arbetsbredd: 1,3 m

Energianvändning: 8,4 I diesel per timme

Körhastighet 1,5-4 km/tim

ÖVrigt: Nytt aggregat med begränsade praktiska erfarenheter


Hetvatten

Hetvattenmetoden är en ny ogräsbekämpningsmetod som ännu inte har kommit tillallmän användning. Vid behandlingen skavattnet vara så varmt som möjligt, helstkokande.

Hetvatten bör användas när ogräsen är iett tidigt utvecklingsstadium, det vill säganär plantan endast har några få blad. Tillåtsogräset växa sig alltför stort måste mängdenhetvatten ökas betydligt. Det gör att manmåste köra aggregatet långsammare, vilketökar både kostnaderna och miljöproblemen, eftersom bränsleåtgång med mera,ökar.

Det finns goda möjligheter att öka körhastigheten och utnyttja energin effektivare genom att förbättra tekniken.Hetvattenutrustningen ska överföra vattnets värme till ogräsen med såsmå förluster till omgivningen som möjligt. Det uppnås med en isolerandekåpa över sprutmunstyckena. En eftersläpande duk fördröjer växternasavkylning och minskar hetvattenmetodens känslighet för vindpåverkan.

Vätmedel ökar bekämpningseffekten vid hetvattenbehandling. Det ärockså möjligt att öka bekämpningseffekten genom att öka droppstorleken.

Ju större mängder hetvatten som behövs för att bekämpa ogräset, destolängre i färdriktningen behöver spridarkåpan vara för att energin skautnyttjas effektivt. Bäst effekt får man om vattnet appliceras med mångamunstycken som är jämnt fördelade under den isolerade spridarkåpan.

Hetvatten i kombination med skum

Metoden bygger på en behandling med hetvatten kompletterad med direktutläggning av ett isolerande skikt med skum. Genom det isolerande skiktetkan man öka ogräsens värmeexponering.

Exempel på utrustning: Waipuna (NCC)

Funktion: Hetvatten med tillsats som bildar ett värmeisolerande skumskiktArbetsbredd: 0,25 m

Energianvändning: 8 liter eldningsolja per timmeKapacitet: 400 kvm/timÖvrigt: Handhållet munstycke. finns även med större arbetsbredd

7 Fördjupning avsnitt 1 - Termisk ogräsbekämpning 31

•/ ~

/ ;.'\-

..",~i

J

i i\.I :,

"'. ~,\,...'I "J'(' , !i:i'

1 Il.. ~,I pv'!, ..." -.",

Den vanligasteogräsborstenär uppbyggd avstålvajerknippen,som ska varauppslitsade iänden för attfungera bra.

Fördjupning, avsnitt 2

Mekanisk ogräsbekämpning

Gemensamt för alla mekaniska ogräsbekämpningsmetoder är att de dödarväxten genom att slita av den från rotsystemet eller rycka upp hela växtenmed roten. Vid ogräsharvning på grusade ytor får man också en bekämpning genom att mindre ogräs täcks med grusmaterial så att de dör. Det ärfrämst på grusytor som det är möjligt att rycka upp roten. När ogräsenväxer i fogar, skarvar och sprickor är de så väl förankrade att det iställetsker en avkapning av växten vid beläggningens yta.

Mekanisk ogräsbekämpning används i Sverige idag nästan uteslutande iform av harvning på grusytor, ogräsborstning och manuell skyffling ochrensning. Det förekommer också att man använder grästrimrner för attbekämpa ogräs på hårdgjorda ytor. Mekanisk bekämpning kan i principanvändas på alla typer av hårdgjorda ytor. Insatser kan även ske när ogräsenär större, fast resultatet blir bättre när de är små. Det gäller i synnerhet vidogräsharvning på grusytor eftersom stora ogräs måste samlas upp vilket ärmycket resurskrävande.

Borstning

Ogräs som växer på asfa1t-, platt- och stenytor kan bekämpas med hjälpav speciella "ogräsborstar". Ogräsborstarna är utrustade med mycket styvborst av stålvajertyp, som skär av eller sliter bort ogräset från ytan. Dessaogräsborstar är så kallade penselborstar och roterar i horisontalplanet,vilket innebär att de arbetar med cirkulär rörelse på ytan.

Ogräsborsten är för närvarande den effektivaste icke-kemiska metoden för insatserpå eftersatta ytor med stora ogräs. Efter enrenoveringsinsats med borstning kan deefterföljande bekämpningarna (underhållsbekämpning) av den späda återväxten skemed andra metoder som t ex flamning. Antalet behandlingar som krävs per år om manenbart använder borstning, beror på önskadskötselstandard, väderleksförhållande,ogräsarter och deras utvecklingsstadium, etc,men 3-4 behandlingar per år kan ses som ett


riktvärde. Det innebär att det efter fem tillsju veckor krävs en ny behandling.

Ogräsborsten ger bäst effekt när ytan ärfuktig, som efter ett regn. Under fuktigaförhållanden får man nämligen med sigstörst del av ogräsens rotsystem. Vidarerivs inte så mycket damm upp, vilketannars kan vara ett problem för både föraren och omgivningen. Dammbildningenkan undvikas genom att ytan befuktasmed vatten. Ogräsbekämpning med borste är den metod som är minstkänslig för olika typer av väderlek.

Körhastigheten med ogräsborste är 2-4 km/h beroende på vilken typ avyta som behandlas. Den praktiska arbetskapaciteten är dock 1-2 km/heftersom olika typer av hinder, redskapsbärarens egenskaper, förareoch ytmaterial påverkar. Normalt är borstens livslängd cirka 50 timmarberoende på förarens skicklighet, vilket anläggningstryck borsten ärinställd på och ytans fuktighet. Om ytan är fuktig minskar slitaget påborsten.

Ogräsborstens arbetsvinkel och anläggningstryck kan justeras med hjälpav hydraulik. Anläggningstrycket mot ytan kan hållas konstant omredskapsbärarens eller traktorns hydraulik har en flytlägesfunktion. Detinnebär att ogräsborsten kan röra sig fritt uppåt eller nedåt oberoende avtraktorns rörelser. Anläggningstrycket kan enkeltjusteras om en kvävgasackumulator monteras ihydraulsystemet så att hydraultrycket i ogräsborstenslyftcylinder kan varieras. En sådan hydraulfunktionkan liknas vid en fjäder som med variabel kraft avlastar ogräsborsten mot ytan.

Möjligheten att ställa in borsten i olika vinklar gör attdet går att köra ogräsborsten i olika arbetslägen, vilketgör den mycket flexibel. Den kan därför användas påmånga typer av ytor, till exempel ovanpå kantsten,nere i kantstenens ränndal och på plana ytor. Det gårockså att ha två ogräsborstar på samma maskin så attman kan behandla både ränndalen och kantstenensovansida samtidigt.

Ogräsen är oftaväl förankradeoch skyddadevilket gör att deinte kan ryckasupp med ogräsborsten.

7. Fördjupning avsnitt 2 - Mekanisk ogräsbekämpning 33

Monteras ogräsborsten på en upptagande sopmaskin kan ogräsbekämpningen utföras längs exempelvis kantsten samtidigt med den ordinariesopningen.

Felaktig användning av ogräsborsten innebär ett ökat slitage, i synnerhetpå asfalterade ytor av sämre kvalitet. Ett vanligt exempel på skador är närogräsborsten används på asfalt utmed gräsytor. Gräsets rötter har efteröverväxning av kanten perforerat asfalten vilket leder till att asfaltentrasas sönder av ogräsborsten när grästorven borstas bort. Det finns ävenrisk för att kant- och gatsten kan lossna vid en ovarsam ogräsborstning.Ogräsborsten kan också skada gatstensbeläggningar genom att fogsandensopas bort.

Exempel på utrustnins: Broddway - HWH Ogräsborste

Funktion: Roterande penselborste med stålvajerborst

Arbetsbredd: 500 mm alt 1100 mm

Körhastighet: 1-2 kmltim

Harvning och fräsning

Grus-, sand- och singelytor skiljer sig från övriga hårdgjorda ytor genomatt ytskiktet är relativt löst och mjukt. Denna typ av ytor gör det möjligtatt bearbeta materialet under markytan. En del av rotsystemet kan på såsätt skadas. Det innebär att mekaniska ogräsbekämpningsmetoder fungerar mycket bra på grus-, sand- och singelytor. På grusytor används främstgrusharvar och manuell skyffling och rensning. Det finns även fräsar somgenom roterande bearbetningsorgan bearbetar ytskiktet. Utrustningarnafinns både som fordonsburna och motormanuella, men de används endast iliten utsträckning i Sverige. Ogräs som växer på grus-, sand och singelytorbekämpas effektivt och till relativt låg kostnad med hjälp av speciellaharvar. Harvarna har fasta eller fjädrande bearbetningsorgan.

Harvens "skyffeljärn" respektive fräsens roterande bearbetningsorganskär av ogräset på ett reglerbart djup. Ogräs med grunda rotsystem lossashelt från materialet och ogräs med djupare rotsystem skärs av. En ogräsharv utrustad med långfingerharvpinnar lägger de lossade och avskurnaogräsen ovanpå ytan. Bekämpningsmetodernas arbetssätt gör att defungerar mycket bra för skötsel av grusytor. Hur ofta man behöver utförabearbetningen beror på önskad skötselstanclard, väderlek, humushalt imaterialet, ogräsarter, med mera. Den viktigaste faktorn som styr antaletbehandlingar är ogräsets storlek. Är ogräset för stort måste man förutseendets skull samla upp det efter harvning. En absolut miniminivå är


fyra behandlingar per år, mendå kommer det i vissa situationer att krävas att ogräsetsamlas upp. På ytor med finarematerial, till exempel stenmjöl,och där det finns jord i materialet, kan antalet behandlingarper år behövas ökas något föratt uppnå samma skötselstandard. Eftersom ogräsharven harhög kapacitet ska man genomföra fler behandlingar per år,vilket ger ett bättre resultat.

Bäst effekt uppnås vid behandling vid torrt väder. Då torkarde uppryckta ogräsen lättareut och dör. För att få ett optimalt bekämpningsresultat ska man upprepabehandlingen när ogräsen blivit 1-2 cm höga.

För att ogräset ska kunna bekämpas på ett effektivt sätt är det viktigtatt den grusade ytan är rätt uppbyggd. Om ytlagret är mycket tunt, och ide fall bärlagret inte är så hårt packat, finns det stor risk för att bärlageroch ytmaterial blandas. Föraren måste vara mycket noga med djupinställningen av utrustningen. Ytlig bearbetning på 10-20 mm rekommenderas.För att lyckas bör man endast köra på ytor som är anpassade för metoden.Ytor som är anpassade för ogräsharvning är uppbyggda av ett 50-100 mmtjockt lager av grus i fraktionen 0-8 mm. Denna typ av grus ligger stadigt.Bäst ogräsförebyggande effekt får man med till exempel finmakadam (2-5mm). Framkomligheten försämras dock genom att hjul på barnvagnar medmera sjunker ned i ytmaterialet.

Ogräsharven behöver relativt stora och enhetliga ytor för att komma tillsin rätt. En hög hastighet, cirka 4 km/h, ger ett bra arbetsresultat ochen mycket hög arbetskapacitet. Föraren måste dock ge akt på jordfastaföremål som brunnar och stenar så att de inte skadar harvens skyffeljärn.På mindre och svårtillgängliga ytor hävdar sig ogräsharven inte lika bra,eftersom man inte kommer åt överallt. Ett manuellt puts- och efterarbetemed hjulhacka, vanligt skyffeljärn eller termisk bekämpning, blir i principalltid nödvändigt.


Exempel pi utrustning: SSA 100 Lindströms i Lomma AB

Funktion: Frontmonterade skyffeljärn och ~ädrande harvpinnar monterade bakArbetsbredd: 1,1 m, 1,25 moch 1,5 mKörhastighet 5-10 km/timÖvrigt: Kräver en rätt uppbyggd grusyta för ett bra resultat

Manuell skyffling och rensning

Ogräs som växer på grus-, sand- och singelytor, eller asfalt-, platt- ochstenytor, kan bekämpas med hjälp av handhacka. Metoden lämparsig endast för mycket små ytor som är svåra att komma åt med andraogräsbekämpningsmetoder. Vid rätt utförd hackning kan en stor del avrotsystemen tas bort. Det leder till att antalet behandlingar per säsong blirrelativt få. I en studie på en gatstensyta behövdes endast två behandlingarper säsong. Metoden är dock tidskrävande och dyr. Risken för att personalfår olika typer av belastningsskador är dessutom mycket stor. Tidigareerfarenheter visar att man måste ha personal som är motiverad, kompetentoch fysiskt stark. Hjulhackan kan utrustas med en bygelhacka som påmindre ytor ger hög kapacitet och god arbetsmiljö i jämförelse med traditionella handredskap.

Personer som ska arbeta med ogräshackning under en längre tid behöverett väl avpassat redskap. Problemen med handredskap handlar ofta om attskaft och handtag är felaktigt utformade. I regel går det inte heller att förändra skaftets längd eller handtagens placering, så att de passar användare

med olika kroppslängd. Vinkeln på bladet ellerskäret behöver också kunna anpassas. Ofta ärdet möjligt att justera vinkeln genom att heltenkelt böja till det, men hållfastheten kan försämras där man böjt stålet. Den som använderett redskap som är dåligt anpassat efter denegna kroppsbyggnaden kommer att få en felaktig arbetsställning. Om skaftet är för långt drarman upp armarna så högt att det felbelastaraxlar och skuldror, och om skaftet är för kortböjer man ryggen alltför mycket.

Vid användning av skyffeljärn och olika typerav hackor bör man arbeta med armarna så närakroppen som möjligt. Det är då möjligt attanvända lårmusklerna som är betydligt kraftigare än armmusklerna. Om redskapet hålls en


bit från kroppen utnyttjar man bara muskulaturen i armarna, vilket kanleda till belastningsskador i axlar och armar.

Skyffeljärn passar bäst på grusytor. De har oftast långt skaft och änden påskaftet brukar vara försedd med ett handtag. Skaftet kan vara fast ellerutbytbart. Bladet kan vara fäst vid skaftet i en eller två punkter. Oftast ärbladet endast slipat i främre kanten. Rörelsen vid bearbetning blir såledesriktad ifrån kroppen. En del skyffeljärn är slipade både i fram- och bakkant. Man bearbetar jorden då järnet förs framåt och bakåt. För att få rättangreppsvinkel mot marken är bladet ofta kupigt.

Grästrimmer

Ogräs som växer på ojämna och svårtillgängliga ytor, som kullerstensytor,kan hållas tillbaka med grästrimmer. Grästrimmer slår av ogräset på någracentimeters höjd. Det innebär att det är svårt att helt ta bort tillväxtpunkterna hos de flesta ogräsarter. Följden blir att antalet behandlingar persäsong blir fler än för de termiska metoderna. Problem med kringflygandeföremål kan uppstå vid användningen av grästrimmer, vilket måste beaktasbland annat vid bekämpning nära bilar.


Fördjupning, avsnitt 3

Kemisk ogräsbekämpning

Kemiska bekämpningsmedel (herbicider) påverkar ogräsen på olika sättoch kan delas in i jordoch bladverkande. I Sverige finns det bara bladverkande medel som är godkända för användning på hårdgjorda ytor.De bladverkande medlen kan i sin tur delas in i systemiska och kontaktverkande. De systemiskt verkande herbiciderna tas upp av växten ochsprider sig i plantan och stör eller stoppar tillväxten. De verkar relativtlångsamt och dödar ogräset först efter någon eller några veckor. Glyfosat ärett exempel på en systemiskt verkande bladherbicid. De kontaktverkandeverkar enbart på de växtdelar som kommer i direktkontakt med medlet vidbekämpningen. Ättika är ett kontaktverkande bekämpningsmedel och kandärför, när det gäller brist på effektivitet mot rotogräs, likställas med deicke-kemiska metoderna. Var noga med att följa anvisningarna på förpackningen avseende dosering, krav på skyddsutrustning, et cetera.

Följande aktiva substanser är godkända av Kemikalieinspektionen föranvändning på hårdgjorda ytor.

Aktiv substans

Glufosinatammonium

Glyfosat

Pelargonsyra

Ättiksyra

Verkningssätt

Kontakt + systemiskt

Systemiskt

Kontakt

Kontakt

Preparat (exempel)

Basta

Roundup Bio

Värna Ogräsmedel

Perstorps Ogräsättika, E(oval

Medel som är godkända av Kemikalieinspektionen placeras i en behörighetsklass, se nedan, som talar om hur medlet får användas och av vem.

• Klass 1L. Får användas endast för yrkesmässigt bruk. Särskilt tillståndkrävs av Jordbruksverket eller länsstyrelsen.

• Klass 2L. Får användas endast för yrkesmässigt bruk. Särskilda kunskapskrav.

• Klass 2. Får användas endast för yrkesmässigt bruk. Inga krav på utbild-ning.

• Klass 3. Får användas av alla.

För att få använda klass rL- och 2L-medel måste man ha genomgått en godkänd grundkurs som arrangeras av länsstyrelsen. För att fortsatt få användaklass rL- respektive klass 2L-medel krävs en repetitionskurs på en dag vartfemte år.


Eftersom det sker en ständig prövning av gamla och nya medel är det bästatt kontakta Kemikalieinspektionen för aktuell information, exempelvisvia hemsidan www.kemi.se. Kemisk bekämpning kan användas på allatyper av hårdgjorda ytor om man ser till ogräsresultatet. Miljöriskernavarierar emellertid mycket mellan olika förutsättningar, se avsnittet omOgräsbekämpning och miljön. För ett bra bekämpningsresultat krävs deten korrekt användning i förhållande till preparatets verkningssätt. Samtliga medel som används på hårdgjorda ytor är totalbekämpningsmedelvilket innebär att de dödar alla typer av växter. Det finns dock växter, tillexempel åkerfräken, som glyfosatpreparat har sämre verkan på. Växter kanockså utveckla tolerans mot ett medel vid långvarig användning.

Bekämpning med glyfosatpreparat

Glyfosatpreparat är ett systemiskt verkande medel vilket innebär attäven rotogräsens delar under markytan kan slås ut. Vid bekämpning medglyfosatpreparat sprids medlet när det applicerats på bladen till växtensalla delar via växtens eget transportsystem. Efter 1-2 behandlingar är ävenrötter och jordstammar förstörda, vilket stoppar återväxten. Det finns dockett undantag - åkerfräken är svårbekämpad även med glyfosat.

För att lyckas med bekämpningen är det viktigt att den utförs när ogräsetär i god tillväxt och att preparatet träffar de gröna växtdelarna. För ettlyckat resultat mot rotogräs måste bekämpningen utföras när transportvägarna mellan blad och rotsystem inte är brutna, dvs bekämpningen fårinte föregås av andra bekämpningar eller markbearbetningar. Effektenav behandlingen uteblir eller blir otillräcklig om den utförs på ogräs somlider av torka eller har slutat växa, t ex sent på hösten. För glyfosatpreparatliksom för alla andra bladherbicider är det viktigt att preparatet träffarogräset. Den del av sprutvätskan som hamnar på marken har ingen verkan.

Fakta om glyfosat:

• verkar genom att förhindra bildningen av aminosyror som är viktiga förväxten (en funktion som bara finns hos växter)

• bryts huvudsakligen ner mikrobiellt i marken

• har en stark bindning till mineraler i marken

• påträffas i vattendrag, bland annat på grund av avrinning från hårdgjorda ytor

• riskerna med glyfosat som uppmärksammats fram till nu är främstknutna till negativ miljöpåverkan som också påverkas av de tillsatsmedelsom används av tillverkarna. När det gäller hälsorisker för människananger t ex tillverkaren farobeteckningen måttligt hälsoskadlig förRoundup Bio.

7. Fördjupning avsnitt 3 - Kemisk ogräsbekämpning 39

Jättebjörnlokan

I många kommuner med restriktioner mot kemisk ogräsbekämpning påhårdgjorda ytor är endast bekämpning av jättebjörnlokan tillåten. Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en storväxt grov ört som kan bli

upp till tre meter hög. Den är ganska vanlig i vissatrakter, främst i Syd- och Mellansverige. Artenräknas som tvåårig. Med detta menar man att denväxer och lagrar näring under ett antal år, tillsden har tillräckligt med näring för att blomma.Den blommar under en säsong, sätter frön ochdör. Fröna har lång frövila vilket innebär att nyaplantor kan gro och växa upp trots upprepadbekämpning och utebliven ny frösättning. Jättelokans saft kan ge upphov till kontakteksem, utslag,blåsor och svårläkta sår. De uppstår om växtsaftenkommer i kontakt med huden samtidigt somhuden är utsatt för solsken. Naturvårdsverketrekommenderar att arten ska utrotas, inte bara föratt dess saft orsakar hudbesvär, utan även för attden på många håll i Sydsverige invaderar naturligabiotoper och tränger ut inhemska växtarter.

Bekämpning med ättiksyra

I mitten av Iggo-talet godkände Kemikalieinspektionen ättiksyra förogräsbekämpning på hårdgjorda ytor. Ättiksyra är ett naturligt förekommande ämne i naturen. Det bildas bland annat då växter förmultnar undersyrefattiga förhållanden och bryts ned i kontakt med syre av naturligtförekommande mikroorganismer. För gemene man är ättiksyra kanskemest känt som smaksättare eller konserveringsmedel i olika livsmedel, somi sill- och gurkinläggningar.

Rekommendationer för användning av ättika

• 2-3 dl/kvm (tolv procent ättika) per behandling vid normalogrässtatus.

• 4-5 behandlingar per säsong i normalfallet.

• Gatsten är motståndskraftig mot ättika.

• Betong och asfalt påverkas relativt lite av ättika.

Bekämpning med ättiksyra påverkar bara de växtdelar som träffas av medlet. Försök har visat att en höjning av koncentrationen över tolv procentger ett sämre utbyte per ättikssyradel. Ättika är effektivast på små ogräsmen det är även möjligt att använda ättika i "renoveringssituationer"


med större väletablerat ogräs. Dosen måste då ökas till cirka 4-5 dl/kvm(tolv procent ättika). Studier visar att ättika har en relativt god effekt pågräsogräs som inte är rotogräs (som vitgröe) i jämförelse med flamninggenom att även de skyddade tillväxtpunkterna påverkas.

Ättikans miljöpåverkan

• Ättikans rörlighet kan jämställas med vattnets i grus och sand.

• pH-sänkningen är kortvarig.

• Ättika är ett kraftigt extraktionsämne.

• Koldioxid: 10 ton 12 procent ättika, som räcker till att behandla 30000-50 000 kvm en gång, avger I,g ton koldioxid. En dieselbil avger cirka3,3 ton koldioxid per år (vid I 500 mil).

• Ättika är lättnedbrytbart av mikroorganismer.

• Den akuta giftigheten på vattenlevande organismer är måttlig.

Pelargonsyra är precis som ättiksyra en fettsyra som också används förogräsbekämpning i Sverige.

Bekämpning med salt

Salt är i nuläget inte ett registrerat ogräsbekämpningsmedel. I dagenspressande ekonomiska situation har flera förvaltare börjat användakemikalier som koksalt (natriumklorid) och vägsalt (kalciumklorid) för attbekämpa ogräs på hårdgjorda ytor. Men vi saknar kunskap om vilka miljörisker denna användning av olika salter medför. Salt vid halkbekämpninghar visat sig ge skador på omgivande vegetation som exempelvis gatuträd.Dessa problem i kombination med bristen på kunskap innebär att salt intekan rekommenderas för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor i dagsläget.Försök pågår med miljövänligare salter och saltlösningen sprutas då påogräsets blad.

Utrustning för kemisk bekämpning

Utrustningens egenskaper har stor betydelse för hur väl man utnyttjarmedlet. Några viktiga faktorer är:

• Avskärmning som koncentrerar sprutduschen och minskar vindavdriften.

• Munstycke och spridartryck påverkar droppstorleken som i sin turpåverkar vätskans täckning på bladen. Små droppar ökar täckningsgraden och risken för vindavdrift.

Med en elektrisk ryggspruta är det lättare att uppnå ett jämnt flöde avsprutvätskan. Det gör det lättare att sprida rätt dos av bekämpningsmedlet.


Enklare ryggsprutor som man manuellt pumpar ut sprutvätskan med kanockså upplevas som mer arbetsamma att använda.

Fordonsburen utrustning bör användas på större ytor för att öka kapaciteten och förbättra arbetsmiljön.

Kalibrering av spruta för ättiksyra

Det är viktigt att ställa in sprutan noga, både för att få en god verkan ochför att minimera den negativa miljöpåverkan. Följande enkla ekvationerkan användas som stöd i förberedelserna:

ccMC:=;ilf~~lIijf~~tllijf~~tIIi;illl~~.;==:J ....-- Sprutramp

+----- Munstycke

~-~---- Sprutdusch

Totalt flöde (L/min)Vätskegiva (L/kvm) =

6o' ccM (m) . munstycken (st)· Hastighet (m/s)

Hastighet (m/s) =Totalt flöde (L/min)

6o' ccM (m)' munstycken (st)· Vätskegiva (L/kvm)

Totalt flöde (L/min) =6o' ccM (m)' munstycken (st)· Vätskegiva (L/kvm)' Hastighet (m/s)

I formeln anges vätskegivan eller dosen av ättiksyra (med en viss koncentration, till exempel 12 procent) i liter/kvm. Hastigheten anges i meter persekund (m/s), se tabellen nedan för omräkning till km/h. För att räkna utredskapets arbetsbredd multipliceras antalet munstycken med ccM, som ärcc-avståndet (m) mellan två munstycken. Det totala flödet (liter/minut) ärdet totala flödet från alla sprutmunstycken.

(m/s) 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45 0,50

(km/h) 0,18 0,)6 0,54 0,72 0,90 1,08 1,26 1,44 1,62 1,80

(m/s)

(km/h)

0,55 0,60 0,7° 0,80 0,90 1,00 1,20 1,4° 1,60 1,80

1,98 2,16 2,52 2,88 3,24 3,60 4,32 5,04 5,76 6,48

Teknik för minimerad miljöpåverkan

Användningen av preparat kan minimeras genom att man använder enteknik som läser av var det finns ogräs och enbart ger en sprutdusch pådessa platser. Utrustning finns sedan några år på den svenska marknadenoch har bland annat använts i Malmö kommun.


Avstrykning är en annan preparat- och miljöbesparande rmetod som kan användas vid bekämpning med systemiskt rverkande medel som glyfosat. Metoden innebär att medletappliceras på bladen genom att organet på avstrykarenbefuktas med bekämpningsmedel och stryks över ogräsen.Förbrukningen av medel minimeras och dessutom hamnarmedlet bara där det gör nytta, det vill säga på ogräset.Metodens användning på hårdgjorda ytor försvåras av attogräsen bör ha uppnått en viss minimihöjd för att maninte ska riskera att avstrykningsorganet kommer i kontaktmed markytan. Bekämpning av låga ogräs leder till attavstrykningsorganet hos nuvarande utrustningar sätts igenav smuts vilket både ger oönskad avsättning på marken ochförsämrar utrustningens funktion.

Att använda kemiska bekämpningsmedel

Var noga med att följa anvisningarna från tillverkarna av bekämpningsmedel. Läs etiketter på förpackningar samt produkt- och säkerhetsdatablad. Rätt dosering och skyddsutrustning är grundläggande för en godarbetsmiljö och en minimerad negativ miljöpåverkan. Vid den kemiskabekämpningen är det viktigt att man inte sprutar på eller i närheten avkänsliga områden eller ytor. Det behövs ett så kallat skyddsavstånd. Medskyddsavstånd menas ett minsta avstånd som man ska ha till känsligaområden och det gäller även vid påfyllning och rengöring av sprututrustningen. Det vindanpassade skyddsavståndet bestäms av bland annat vindhastighet, droppstorlek, munstyckets höjd över marken och temperaturvid spruttillfället. Det markanpassade skyddsavståndet bestäms till stor delav markförhållanden på platsen och påverkas av markbeläggning, underliggande bärlager, markens lutning samt närheten till dräneringsbrunnar,diken, sjöar och vattendrag, vattentäkter, etc.

Att tänka på:

• Det finns inga fastställda råd för markanpassade skyddsavstånd för hårdgjorda ytor. För jordbruket finns allmänna råd fastställda av Naturvårdsverket (Allmänna råd 9T3). Då marken lutar mycket mot vattendragkrävs det 24 m skyddsavstånd på jordbruksmark. Det är rimligt att antaatt skyddsavståndet till dagvattenbrunnar på asfalterade ytor måste varastörre.

• Stå aldrig intill vattendrag eller brunn då du fyller på preparat i sprutan.

Utrustning för manuellavstrykning med glyfosatpreparat.


• Om det är möjligt så bör sprutan fyllas på och rengöras på bevuxenmark eller på särskild så kallad biobädd, det vill säga på en biologisktaktiv markyta.

• Påfyllning och rengöring av sprutan bör inte utföras på spolplatta medavlopp, gårdsplan av grus, asfalt, et cetera.

• För att undvika vin<iavdrift bör ingen besprutning ske om vindhastigheten cirka två meter över marken överstiger tre meter per sekund. Ärsprutan utrustad med skydd för sprutduschen eller om bomhöjden kansänkas till 25 cm kan bekämpningen ske vid vindhastigheter upptill femmeter per sekund.

• Vid bekämpning med ättika kan munstycken som ger relativt storadroppar användas. Medlet ska inte vattnas ut. Används små droppar såatt det bildas en dimma blir vindkänsligheten stor.

• När besprutningen är över får det inte droppa från munstyckena. För attundvika efterdropp kan man montera droppskydd på sprutan.

44 Koll på tillväx ten

8. Ogräsbekämpning och miljön

Alla former av bekämpningsinsatser mot ogräs påverkar miljön negativtpå något sätt. För närvarande är det enbart användningen av kemiskabekämpningsmedel som omfattas av förbud eller restriktioner i användningen. De icke-kemiska metodernas miljöpåverkan uppmärksammasfrämst genom krav på att fordonen och bränslet som används till exempelvid ogräsborstning ska uppfylla uppställda miljökrav. I en jämförelse,där man väger in hela kedjan från tillverkning av utrustning till bekämpningen, mellan olika metoders energianvändning och koldioxidutsläppframstår kemisk bekämpning som fördelaktigast vid användning av fossilabränslen. Koldioxidutsläppens bidrag till växthuseffekten, till exempelfrån de mekaniska metoderna, kan emellertid åtgärdas genom en övergångtill förnyelsebara drivmedel som till exempel biogas, etanol, "rapsdieseln"RME eller grön el. Det finns dock andra miljöfarliga ämnen i avgaserna,bortsett från eldrivna fordon, som med dagens reningsteknik inte helt kanåtgärdas.

I återkommande rapporter, till exempel Fakta Jordbruk från SLU"Bekämpningsmedel i vatten från jordbruk och samhälle" från år 2002,

konstateras att den aktiva beståndsdelen glyfosat hittats i bottensedimenti till exempel åar. Denna typ av ansamling av icke nedbrutna kemiskaämnen i naturen betraktas normalt som en varningsklocka eftersom detkan leda till en framtida negativ miljöpåverkan. Det finns anledning attmisstänka att kemisk bekämpning på hårdgjorda ytor bidrar till dennaförorening i betydande omfattning.

Vid kemisk bekämpning på hårdgjorda ytor är nämligen risken att förorena vattendrag och grundvatten större än vid användning på åkermark.De kemiska bekämpningsmedlen binds sämre i marken och nedbrytningen sker betydligt långsammare på de hårdgjorda ytorna eftersom denbiologiska aktiviteten är lägre. Dessutom är de hårdgjorda ytorna konstruerade för att snabbt leda bort regnvatten. De största riskerna finns därförvid kemisk bekämpning utmed kantsten på gator som avvattnas med endagvattenbrunn vilken leder vattnet vidare till ett vattendrag. En stordel av bekämpningsmedlet ligger kvar lång tid på ytan efter bekämpningmen rinner ner till brunnen vid efterföljande regn. Engelska studier harvisat att mellan en tredjedel till tre fjärdedelar av vanligt förekommandeherbicider för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor rinner av ytan efter en

8. Ogräsbekämpning och miljön 45

regnperiod. Studierna visar att avrinningen av herbicider oftast är störstfrån ytor med betongplattor, med undantag av glyfosat där de största förlusterna har observerats på asfalterade ytor.

Det saknas idag tillräckligt med data för att med god precision göra miljöanalyser och värderingar av olika bekämpningsmetoders negativa påverkanpå miljön. Även med bra underlag kan man aldrig exakt räkna ut vadsom är minst farligt för miljön. I en miljövärdering ställs man inför svåraställningstaganden. Som exempel kan nämnas svårigheten att jämföra hurett kemiskt bekämpningsmedel påverkar fiskar med ogräsborstens utsläppav kväveoxider från avgaser vid RME-drift eller utsläpp av tungmetallerfrån borstslitaget. I takt med att ny kunskap växer fram kan precisioneni jämförelserna förbättras. Kemikalieinspektionen värderar riskerna förmiljön som mindre om man använder kemiska bekämpningsmedel sominnehåller naturligt förekommande ämnen. Ättiksyra är ett sådant ämne,men inte det syntetiskt framställda bekämpningsmedlet glyfosat. Företaget Monsanto, som producerar glyfosatpreparat, avråder från att användamedlet på hårda markytor som har avrinning till brunn eller avlopp, vilketomfattar en stor del av de hårdgjorda ytorna.

Tillstånd för kemisk bekämpning

I Sverige finns ett antal miljökvalitetsmål formulerade som bland annatomfattar en giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, och grundvatten avgod kvalitet.

Beslut som styr användningen av kemiska bekämpningsmedel sker påföljande nivåer:

• Miljöbalken.• Kemikalieinspektionen beslutar om vilka medel som får säljas i Sverige.

• Naturvårdsverket beslutar om regler för spridning.

• Kommunernas miljöförvaltningar har tillsynsansvar.

• Förvaltare beslutar om frivilliga restriktioner på den egna marken.

Den som vill sälja ett medel för ogräsbekämpning måste alltså registreradetta genom Kemikalieinspektionen. Företaget har ansvar för att redovisavilka risker användning medför. Kemikalieinspektionen gör sedan enrisk- och nyttobedömning som ligger till grund för beslut. Tidigare godkännande kan omprövas om inspektionen anser att ny kunskap kommitfram som kan påverka tidigare riskbedömning. På initiativ från Kemikalieinspektionen har det till exempel föreslagits omfattande restriktionermot försäljning av bekämpningsmedel till allmänheten (klass 3-medel).Det är användningen som kemiskt bekämpningsmedel som medför krav


på registrering. Klassningen av medlen avgör om det krävs utbildning föranvändaren. Det är länsstyrelserna som ansvarar för behörighetsutbildningen på uppdrag av Jordbruksverket.

Naturvårdsverkets författningssamling SNFS 199]:2 är ett centraltdokument som styr kemisk ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor(www.environ.se). Av detta dokument framgår att man måste söka tillstånd hos kommunens miljöförvaltning för ogräsbekämpning på:

• tomtmark för flerfamiljshus

• på gårdar till skolor

• allmänna lekplatser

• inom skyddsområde för vattentäkt

• vid planerings- och anläggningsarbeten

Dessutom måste man anmäla till miljöförvaltningen om man ska utförakemisk bekämpning på områden större än I 000 kvm där allmänhetenfår färdas fritt (åkermark är undantagen). Det finns också föreskrivet näroch hur allmänheten ska informeras. För spridning av bekämpningsmedelinom vattenskyddsområde finns det ytterligare en författningssamlingNFS 2000:7.

Miljöbalken är den del i lagstiftningen som behandlar olika verksamhetersnegativa inverkan på miljön. I Miljöbalken finns allmänna hänsynsreglerenligt vilka verksamhetsutövaren är skyldig att:

• ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön

• utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsåtgärder som behövs för att förebygga och hindra skada på hälsaeller miljö

• använda bästa möjliga teknik

• använda bästa kemiska produkt

• ansvara för att avhjälpa skada

Med dessa formuleringar som grund är det mycket svårt att avgöra om enverksamhetsutövare bryter mot Miljöbalken i synnerhet när man kommertill följande passus i hänsynsreglerna:

".. .kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga."

En mängd frågor väcks naturligtvis både hos den verksamhetsansvarigeoch tillsynsansvariga. Var går gränsen då nyttan för miljön inte uppvägerde kostnader som läggs ner på försiktighetsmåtten och vems intresseväger tyngst? Ett konkret exempel på när frågan om vad som kan anses

8. Ogräsbekämpning och miljön 47

vara ekonomiskt rimligt ställs på sin spets kan hämtas från Jönköping därförvaltaren av de hårdgjorda ytorna i kommunen beräknar att kostnadernaför skötseln ökar från 500 000 kronor per år till tre miljoner kronor vid ettförbud mot kemisk bekämpning.

Mot denna bakgrund är det lätt att förstå varför det finns stora skillnadermellan olika kommuner när det gäller beslut om kemisk bekämpning.Lagstiftning och regelverk ger utrymme för mycket olika tolkningar, vilketi kombination med brist på kunskap och fakta leder till en ohållbar situation för alla berörda aktörer. Utöver behovet av kunskapsutveckling krävsdet att:

• informationen görs lättillgänglig för de olika aktörer som berörs

• bedömningshjälpmedel utvecklas, gärna i form av "Allmänna Råd"

• tydliga beslut om policies för användning av kemiska bekämpningsmedel fattas på kommunal nivå, gärna genom regional samverkan

• informationen från de tillsynsansvariga miljökontoren är tydlig

• det utvecklas en effektiv dialog mellan de olika aktörerna

Vägledning för miljöanpassad kemisk bekämpning

Om man som verksamhetsansvarig ges möjlighet att använda kemiskabekämpningsmedel på hårdgjorda ytor måste man vidta åtgärder så att denegativa miljökonsekvenserna kan minimeras i enlighet med Miljöbalkensallmänna hänsynsregler. I följande fall bedöms miljöriskerna vara stora vidanvändning av glyfosatpreparat:

• på hårdgjorda ytor som avvattnas till dagvattenbrunn

• på hårdgjorda ytor med avrinning direkt till vattendrag

I många fler fall kan det med stöd i Miljöbalken finnas motiv för att inteanvända kemisk bekämpning. Den så kallade utbytesprincipen innebär attom det finns alternativ som är bättre ur miljösynpunkt så ska de väljas omde inte är ekonomiskt orimliga. Om man beaktar utbytesprincipen är detfrämst motiverat att använda glyfosatpreparat till rotogräsbekämpning föratt möjliggöra en fortsatt drift med andra metoder. För att uppnå en effektiv användning av bekämpningsmedlen ska:

• utrustningen anpassas till bekämpningsmedlet (munstycken, tryck, etc)

• rekommenderad koncentration och dos följas

• inga insatser utföras före förväntat regn

• besprutningen anpassas till ogräsförekomst genom avstängning avmunstycken manuellt eller automatiskt med avkännare

• avstrykningsteknik om möjligt användas för glyfosatpreparat


9. Val av metoder

Välj metod efter förutsättningar. Utvecklingen från gårdagens mycketkraftfulla kemiska bekämpningsmedel med långtidsverkan till dagensmetoder innebär att man behöver använda flera olika metoder. Bekämpningsmetoderna fungerar olika bra beroende på vilka förutsättningar sområder. I många fall kan det vara en fördel att använda olika metoder påsamma yta under en säsong för att optimera utbytet av insatta resurser.Många förvaltare understryker vikten av att utnyttja möjligheterna attförebygga ogräsuppkomst genom att hålla ytorna rena med sopning.

Yta: Sten- och plattytor Kullersten Grusytor Kantsten

God Eftersatt God Eftersatt God Eftersatt God EftersattMetod: standard skötsel standard skötsel standard skötsel standard skötsel

Grusharv ./Grästrimmer ./Ogräsborste ./ ./ ./Sopning ./Termisk bekämpning4 ./ ./ ./GlyfosatS ./ ./ ./ ./ ./Ättiksyra6 ./ ./ ./ ./ ./ ./ ./

Notera:

4) Termisk bekämpning genom flamning kan inte användas på brandkänsliga platser. Termisk bekämpning med hetvattenoch skum används också vid eftersatt skötsel.

5) Observera risker för miljön i synnerhet på ytor som avvattnas till dagvattenbrunn eller direkt till vattendrag.

6) Vid ogräsbekämpning på eftersatta ytor krävs det att dosen ättiksyra fördubblas mot det normala.

Ogräs i planteringar i trafikmiljöer

I gränsövergångarna mellan planteringar och hårdgjorda ytor är det vanligtmed ogräsproblem. Ofta handlar det om dålig "slutenhet" mellan buskaroch hårdgjord yta, det vill säga det finns en remsa med öppen jord längsmed beläggningen. Öppen jord med fullt ljusinsläpp är de bästa tänkbaraförutsättningarna för ogräs. Ogräset kan sedan sprida sig in på den hårdgjorda ytan. Genom rätt växtval och planteringsavstånd kan spridningförhindras.

Ett annat problem är att flera av de växter vi planterar kan utgöra ett hotmot de hårdgjorda ytorna genom att de kan uppträda som rotogräs. Artersom till exempel slån och havtorn sprider sig i sidled med rotskott och

9. Val av metoder 49

T v. Öppen jordi övergångenmellan gångbanaoch buskyta blirsnabbt en ogräshärd.

T h. Ogräs medmycket maskroshar fått fästemellan häck ochgångbana.

kan på så sätt växa in i de hårdgjorda ytorna. Det förekommer också dåligtillväxt i planteringar utmed vägar vilket leder till "luckor" med ljusinsläppoch ogräsproblem. Det finns flera möjliga förklaringar till dålig etableringoch tillväxt. En vanlig orsak är att marken är kompakt på grund av körningmed tunga maskiner under byggskedet och att ingen luckring genomförts.En annan orsak är en alltför grund växtbädd till följd av att bärlagretsträcker sig en bit in under planteringsytan.

Slutsatser:

• Bygg om övergångar med dålig "slutenhet" mellan hårdgjord yta ochanslutande planteringsyta så att ogräsen konkurreras ut. I åtgärden ingåren rotogräsfri jord och ett nytt "tättslutande" växtmaterial genom rättartval och planteringsavstånd.

• Undvik packning av mark i kommande planteringsytor. Luckra vidbehov före plantering.

• Planteringsytor i gatumiljö får bara anläggas med rotogräsfri jord.

• Använd marktäckning för att förebygga fröogräs under etableringsskedet (3-5 år).


9. Val av metoder

Tre exempel på en bra "ljustät" övergångmellan gångbana och vegetationsyta.

51

Lästips

Bekämpning i praktiken - jordbruk, trädgård och skogsbruk (2003). Naturoch Kultur. LTs förlag. Stockholm.

Nolltillväxten. Så förebygger vi ogräsproblem på hårdgjorda ytor (1996).

Svenska Kommunförbundet. Kommentus Förlag. Stockholm.

Säker bekämpning (2000). Natur och Kultur. LTs förlag. Stockholm.

Trädgårdsmaskiner 200312004. En handbok för proffs. Grönyte-KonsultAB. Beställ via hemsida www.gronytekonsult.se eller Box 2, 791 21 Falun.

Damgaard C & Tvedt T (1999) Ukrudtsbekrempe1se på kirkegårde.Forskningscentret for Skov & Landskab. Park- og Landskabsserien Nr. 23.

Danmark.

Hansson D, Ljungberg S & Svensson S-E (1994). Ättika som ogräsbekämpningsmedel på hårdgjorda ytor - förstudie angående konsekvenser förmiljö, arbetsmiljö och omgivande vegetation. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för lantbruksteknik Alnarp. Rapport 187, 45 s.

Eriksson A-M, Hansson D, Huisman M & Lundh J-E (2004). Metoder förvegetationsbekämpning på banvallar - En summering av resultat frånUICs Vegetation Controi Project och erfarenheter från Inst för landskapsoch trädgårdsteknik. Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen förlandskaps- och trädgårdsteknik Alnarp. Rapport 2004:5. 55 s.

Huisman M (2000) Örter och gräs i trafikmiljöer, Gröna fakta 3. Movium.Sveriges lantbruksuniversitet.

Kristoffersen P & Larsen S U (2001) Pesticidfri ukrudtsbekrempelse pånaturstensbelregninger - resultater fra fors0g udf0rt på Slotsholmen."Park- og Landskabsserien", Vol. 29, pp. 41. Milj0- og Energiministeriet,Forskningscentret for Skov & Landskab. Danmark.

Tvedt T, Kristoffersen P, Hansen P K & Kristensen K (2002) Ukrudtsbekrempelse på be1regninger. pp. 27. Skov & Landskab, Milj0styre1sen,K0benhavn, Danmark.

Aktuella webbplatser

Forskningscentret for Skov & Landskab: www.fsl.dkKemikalieinspektionen: www.kemi.seNaturvårdsverket: www.environ.seSveriges lantbruksuniversitet: www.slu.se


Förbundens nätbokhandel

Sveriges Kommuner och Landsting har en nätbokhandel där vårapublikationer finns presenterade och kan beställas.

Gå till skLse och välj Publikationer. Där kan du söka på flera olika sättefter det som intresserar dig. Välj till exempel "Gator & vägar" i fältet"Sök på kategori", och du får en träfflista över alla de ideskrifter, handböcker och rapporter som Sveriges Kommuner och Landsting och tidigareKommunförbundet givit ut i ämnet.

På webbsidan är det enkelt att beställa det du vill läsa. I vissa fall finnsanvändbara elektroniska bilagor att hämta utan kostnad.

På förbundens webbplats www.skLse kan du också kostnadsfritt prenumerera på våra elektroniska nyhetsblad.

Förtettere/org: Sverioes Kommuner och LandstinQ. Schroeder HJkan

Xmnesord: Miljö, Ot;jr!ls, Gator, Torg, Undertl&lI j Offentfioa miljöer

Förlag: Sverioes Kommuner och Landstino utgivningsir: 2006

Pris:: 1-4 st: 175 krIst ISBN~IO: 91-7164-134-35 st eller fler: 125 kr/st ISBN-I J: 978-91-7164-134-2

:::J Sök D

För deto!lljero!ld sökning D

t Senast Inkomna

Sök p~ fritext eller kategori

• Sverioes nya Oeoorafi 2006 Vinnare och förlorare

• Handel i industriomriden - Dagsatt ta pI allvar: ...

• eara stIl kan rosta sI - Modernrostskyddsm&lnino ..

• Det ooda seniorfivet Skadeförebyooande arbete i .

• Kommunal befattninQskod 1november 2005

• Ledning för orlvnino - Minskastörningarna vid arh,.

• En B!ttre DemensvJrd Erfarenheter av ett netione ..

• Ett hot mot demokretin Förtroendevalde som utslt..

Fritext (ex ISBN, titel. best nr)

Ikoll pi till Sök D

ISök pi k.tooor;

Lägg I yarukorg"

Koll pi tillväxten - uthllllg ogrJhbekämpnlng pihirdujorda ytor

Oor6s förfular stadsmiljön och bryter ner konstruktionerna.Kemikalier var tidigare den vanliooste metoden för att hJUaoorlset i schack. Det var billiot och effektivt. De nya metodersom arsatt·kemikaliema Ir Annu inte ar lika effektiva~ ocr. gördet sv&rt att hllla efter oarlset pI ett bra s6tt.

Den har skriften handlar om hur Doris kan b"kAmpas medolika metoder som Ir mer eller mindre skonsamma mot miljön.Bland annat beskrivs hur termisk och mekaniskogrlsbeklmpnino ska utfOras fOr att 'tara sJ effektiv sommöjlivt. Har redovisas ack sA vid vilka tiltf611en och undervilka f6rutslttninoar det kan vara motiverat att anvanda

kemiska metoder och hur det kan ske fOr att minimera miljllpJverkan. skriften gerpraktiska exempel pI hur kommuner f6rs6ker klara balensen mellankostnadseffektivrtet och milj6hlnsyn.

<J ater sökresultat

Din varukorg

IDIn YaNkot'9 Ar tom ::=:::J

Trycksaksbest.llnlng Tfn: 020-31 32 30 F.x: 020-31 3240 E-post: orderOkommentus.se G& till k....n

Koll på tillväxtenUthållig ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor

Ogräs förfular stadsmiljön och bryter ner konstruktionerna. Kemikaliervar tidigare den vanligaste metoden för att hålla ogräset i schack. Det varbilligt och effektivt. De nya metoder som ersatt kemikalierna är ännuinte är lika effektiva, och gör det svårt att hålla efter ogräset på ett brasätt.

Den här skriften handlar om hur ogräs kan bekämpas med olika metodersom är mer eller mindre skonsamma mot miljön. Bland annat beskrivshur termisk och mekanisk ogräsbekämpning ska utföras för att vara såeffektiv som möjligt. Här redovisas också vid vilka tillfällen och un-der vilka förutsättningar det kan vara motiverat att använda kemiskametoder och hur det kan ske för att minimera miljöpåverkan. Skriftenger praktiska exempel på hur kommuner försöker klara balansen mellankostnadseffektivitet och miljöhänsyn.

ISBN-ro: 91-7164-134-3

ISBN-13: 978-91-7164-134-2

SverigesKommuneroch Landsting

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.seFler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40,eller på förbundens webbplats www.skl.se - välj Publikationer.Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Documents

7164-134-2