7164-670-5

Ekonomirapporten.OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI – MAJ 2011

SverigesKom

muneroch

LandstingEkonom

irapportenM

aj20112011

Ekonomirapporten.OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI – MAJ 2011

Upplysningar om innehållet:

Derk de Beer tfn 08-452 7742 (utjämningssystemet)Per-Lennart Börjesson tfn 08-452 7755 (samhällsekonomi)Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (landstingens ekonomi)Mona Fridell tfn 08-452 7910 (pedagogisk verksamhet)Håkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (arbetsmarknad)Åsa Himmelsköld tfn 08-452 76 94 (vårdval)Madeleine Holm tfn 08-452 77 87 (kommunernas ekonomi)Mats Kinnwall tfn 08-452 7355 (chefsekonomens slutsatser)Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser)Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag)Olle Olsson tfn 08-452 79 46 (vårdval)Åsa Sandgren Åkerman tfn 08-452 76 64 (läkemedel, hälso- o sjukvårdens utveckling)Per Sedigh tfn 08-452 7743 (välfärdens utmaning)Siv Stjernborg tfn 08-452 7751 (internationell ekonomi)Annika Wallenskog tfn 08-452 7746 (välfärdens förändring)Maj-Lis Åkerlund tfn 08-452 7754 (ersättning hemtjänst)Signild Östgren tfn 08-452 7745 (gymnasiereformen)

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting1:a upplagan, maj 2011

Grafisk form och produktion Elisabet JonssonOmslagsillustration Jan Olsson Form & illustration abTryck Ljungbergs Tryckeri ab, KlippanPapper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga)Typsnitt Chronicle och Whitney.

isbn 978-91-7164-670-5

issn 1653-0853

2 Ekonomirapporten. Maj 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Ekonomirapporten. Maj 2011 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Förord

Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska si-tuation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen pånågra års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) tvågånger per år.

Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 19 april. De sträcker sig fram tillår 2015. Resultaten för sektorn år 2009 och 2010 tillhör de bästa på många år,trots finanskrisen, främst som en följd av tillfälliga faktorer. Inför år 2011försämras förutsättningarna; en av de främsta orsakerna är avvecklingen avkonjunkturstödet under 2011 och 2012. Prognosen 2011 visar ändå ett över -skott i sektorn på över 15 miljarder kronor; år 2012 räknar vi med ett överskottpå drygt 8 miljarder. Åren efter 2012 redovisar vi en kalkyl för hur sektorns re-sultat utvecklas om verksamheten ökar enligt historisk trend och om statsbi-dragen ökar i takt med skatteunderlaget.

Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekono-misk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremålför politiska ställningstaganden. De personer som har deltagit i arbetet ochsom kan svara på frågor framgår i en förteckning på sidan 2 av rapporten. Ävenandra medarbetare inom Sveriges Kommuner och Landsting har bidragit medfakta och värdefulla synpunkter. Jag vill rikta ett varmt tack till dem samt tillde kommuner och lands ting som bidragit med underlag till rapporten!

Stockholm i maj 2011

Annika WallenskogSektionen för ekonomisk analys

Innehåll

5 Chefsekonomens slutsatser

9 Samhällsekonomin9 God fart i världsekonomin trots obalanser och oro12 Svensk ekonomi visar fortsatt styrka16 Ihållande förbättring på arbetsmarknaden19 Löneökningstakten normaliseras successivt21 Stark real ökning av skatteunderlaget men återhållen intäktsökning23 Överskott i de offentliga finanserna i år

25 Aktuella frågor25 Välfärd i förändring30 Utjämningskommittén.08

33 Välfärd på lång sikt

37 Kommunernas ekonomi37 Tillfälligt stöd och bättre skatteintäkter medförde stora överskott39 Kostnadernas utveckling och sammansättning42 Kommunernas resultat ur olika perspektiv45 Kommunernas ekonomi de närmaste åren

51 Landstingens ekonomi51 Konjunkturstöd och bättre skatteintäkter förklarar överskott 2010

55 Stora förändringar56 Vad påverkar utvecklingen i hälso- och sjukvård och vad påverkas?58 Landstingens ekonomi de närmaste åren

64 Appendix


Chefsekonomens slutsatserTrots att svensk ekonomi var på väg upp ur en djup svacka blev2009 och 2010 två av de resultatmässigt bästa åren någonsin förkommuner och landsting. Förklaringen är främst kraftigt höjdastatsbidrag och återhållsam kostnadsutveckling. Men det blir enkortvarig glädje. Kalkylerna för kommande år tyder på ett be-gränsat utrymme.

Efter att den svenska ekonomin föll med 5 procent under 2009kunde vi registrera en bnp-tillväxt på 5,5 procent under förraåret. Även 2011 har inletts med mycket starka ekonomiska dataoch framåtblickande indikatorer som industri- och hushållsba-rometrar pekar på fortsatt bra fart i samhällsekonomin. Det ärvisserligen inte realistiskt att förvänta sig lika starka tillväxttalde kommande åren men vi räknar ändå med att ekonomin växermed närmare 5 procent 2011 och med omkring 3 procent per årde följande åren. Detta innebär att ekonomin utvecklas i en taktsom ger en sysselsättningstillväxt stark nog att pressa ner ar-betslösheten under 6 procent 2015.

Nästan tre år efter det att finanskrisen gick in i sitt akuta skede och drog medsig världsekonomin i den tväraste konjunkturnedgången sedan 1930-tals -depressionen, står det nu alltmer klart att den globala konjunkturen inlett enuthållig återhämtning. Hittills har den mesta energin till återhämtningenkommit från tillväxtländer som Kina, Indien med flera. Eftersom dessa län-der inte var så starkt integrerade i det internationella finansiella systemetdrabbades de heller inte så hårt av djupfrysningen på kapitalmarknadernautan har drivits fortsatt framåt av en stark ”upphinnarkraft”.


Under de senaste månaderna verkar det nu även som att det traditionellalokomotivet för världsekonomin, usa:s konsumenter, börjat få upp ånganäven om den amerikanska återhämtningen är betydligt svagare än brukligt.

Trots att det finns kvardröjande risker, som Europas skuldkris och geopo-litisk oro i norra Afrika, tyder det mesta ändå på att världsekonomins läk -nings process fortsätter. Flera ekonomier i den norra delen av Europa somTyskland, Norge, Holland, Finland med flera, växer i relativt god takt. Det ärgoda nyheter för oss eftersom de tillhör Sveriges viktigaste handelspartners.Sorgebarnen har hittills varit delar av Sydeuropa samt Storbritannien som li-der av hög offentligt skuldsättning och troligen kommer att tvingas leva medfinanspolitisk åtstramning och svag tillväxt de närmaste åren.

Stark svensk återhämtning...På samma sätt som Sverige var ett av de oecd-länder som föll snabbast ochdjupast i samband med finanskrisen tillhör vi nu de länder där återhämt-ningen har gått allra snabbast. Förutom tillväxtländer som Kina är det över-huvudtaget exportintensiva ekonomier med inriktning på investerings- ochinsatsvaror och med relativt sett goda statsfinanser som tagit täten i åter-hämtningen.

...ger goda finanser för kommun- och landstingssektornI samband med att den svenska ekonomin rasade i slutet av 2008 utmåladessvarta framtidsperspektiv för finanserna i kommun- och landstingssektorn.Förbundets egna prognoser visade att om inga åtgärder vidtogs skulle sektornvisa underskott både 2009 och 2010 på grund av svag sysselsättnings- och skat-teunderlagstillväxt.

Verkligheten blev dock en helt annan. Tack vare stora tillfälliga konjunk-turstöd, ett antal andra effekter av tillfällig karaktär, som exempelvis återbe-talning av avgifter från afa Försäkring, samt det faktum att arbetsmarknadeninte alls utvecklades lika svagt som vi och många andra fruktade, blev2009–2010 istället några av de resultatmässigt absolut starkaste åren som harnoterats för sektorn.

Kostnaderna i sektorn ökade också relativt måttligt under åren 2009–2010,kommunerna var något mer återhållsamma år 2009. I landstingen där broms -sträckan blev något längre kan man notera att effekterna av de åtgärdspro-gram som genomfördes främst fick effekt år 2010.

Paradoxalt nog kan vi inte räkna med lika goda förhållande framöver trotsatt vi ser fram emot ett par riktigt goda år för den svenska ekonomin i sin hel-het. År 2011 och 2012 avvecklas det statliga konjunkturstödet, vilket innebäratt intäkterna totalt sett ökar marginellt trots att skatteunderlaget ökar kraf-tigt. Åren därefter räknar vi med måttliga reala ökningar av intäkterna trotsrelativt kraftiga skatteintäktsökningar, delvis beroende på att en allt störredel av skatteintäkterna kommer från löneökningar längre fram, vilket resul-terar i högre kostnader även för kommuner och landsting. En jämförelse medperioden före 2010 visar att skatteintäkternas ökning delvis spätts på avskatte höjningar.


Chefsekonomens slutsatser

År 2011 beräknas resultatet för sektorn bli 15,4 miljarder, ett mycket gott re-sultat som är mer än två procent av skatter och statsbidrag, vilket anses varagränsen för god ekonomisk hushållning. Redan år 2012 räknar vi dock med attresultatet sjunker och inte längre motsvarar god ekonomisk hushållning. Föråren 2013 till 2015 gör vi en kalkyl som bygger på att kostnaderna utvecklas en-ligt historisk trend. Bedömningen är att sektorn på lång sikt inte klarar atthålla tillbaks kostnadsökningarna. Utan åtgärder blir resultatet successivt alltsvagare fram till och med år 2015 trots antagande om att de generella statsbi-dragen utvecklas i takt med skatteunderlaget under kalkylåren. Det är främstlandstingens ekonomi som utvecklas svagt med underskott redan från ochmed år 2014. Detta beror på att landstingen i grunden har en svagare ekono-mi än kommunerna men är även en konsekvens av att det ökande demogra-fiska trycket påverkar landstingen mer än kommunerna.



Tabell 1 • Sammantagen resultaträkning 2010–2015Miljarder kronor i löpande priser om inte annat anges

Utfall Prognos Kalkyl2010 2011 2012 2013 2014 2015

Verksamhetsintäkter 149 151 157 163 169 176Verksamhetskostnader –755 –777 –806 –842 –881 –922Avskrivningar –24 –24 –25 –25 –26 –27Verksamhetens nettokostnader –629 –650 –674 –705 –738 –774

Skatteintäkter 521 539 560 585 610 635Generella statsbidrag o utjämning 123 123 120 125 129 133Finansnetto 4 2 2 2 2 1Resultat före e.o. poster 19 15 9 7 2 –4

Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 3,0 2,3 1,3 0,0 0,0 0,0

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Sektorns resultat beräknas successivt attminska, från historiskt hög nivå.

Diagram 1 • Real utveckling av skatteunderlag, totala intäkter inklusive uppräknade statsbidragfrån och med 2012 samt exklusive uppräkningIndex 2002 = 100

-2

-1

0

1

2

3

4

5 Övrigt

Sysselsättning

Timlön

Exkl. regeleffekter

Summa

201520142013201220112010

Proc

ent

Skatteunderlagstillväxten ligger stabilt pådrygt 4 procent per år 2011–2015, mendess sammansättning förändras. Löneök-ningarna får under perioden successivtallt större betydelse för skatteunderlagetsökning.


Framtidens utmaning

Även om vi inte räknar med att de senaste årens starka finansiella utvecklingkommer att fortsätta i samma takt växer ändå skatteunderlaget tack vare enrelativt stark återhämtning på arbetsmarknaden.

Det är naturligt att man andas ut en smula efter att ha kommit ur en krismed hjärtat i halsgropen. Samtidigt måste vi inse att en efterlängtad kon-junkturuppgång inte innebär att de långsiktiga svårigheterna är övervunna.Det är viktigt att komma ihåg att den goda skatteunderlags- och arbetsmark-nadsutvecklingen under 2011–2015 är kopplad till en konjunkturåterhämt-ning och inte representerar normaltillståndet för den svenska ekonomin. Pålängre sikt innebär den demografiska situationen att vi inte kan räkna mednågon tillväxt i arbetade timmar. Det finns till och med en risk att antalet ar-betade timmar i genomsnitt faller svagt under de närmaste tjugofem åren.Detta skulle i sådana fall betyda att kommun- och landstingssektorn inte kanförlita sig på växande skatteintäkter pådrivet av växande sysselsättning. Istäl-let skulle vi vara beroende av en stark produktivitetstillväxt i sektorn för attkunna fullfölja välfärdsuppdraget på sikt.

Men innebörden av en stark produktivitetstillväxt är att den ska vara hög-re än tidigare, annars ger den ingen ytterligare effekt. I annat fall finns det riskför ett växande finansiellt gap under kommande decennier, och då kommermöjligen mer grundläggande förändringar av välfärdssystemet vara nödvän-digt.

Ett dilemma inom välfärdssektorn är att de resurser som frigörs vid en pro-duktivitetstillväxt omedelbart växlas över till ny verksamhet. Ett exempelsom beskrivs i landstingskapitlet är förlossningsvården. Där har vårdtidernaefter en komplikationsfri förlossning minskat från en vecka till några timmar.De resurser som frigjorts används nu i stället till neonatalvård och till att tahand om nyförlösta mammor och barn efter komplicerade förlossningar.

För att råda bot på det långsiktiga problemet har många lösningsförslagpresenterats. Några förordar höjd pensionsålder och andra åtgärder för attöka antalet arbetade timmar. Andra bygger på egenfinansiering av välfärd-stjänster eller effektivisering av sektorn.

Somliga menar att effektiviteten i produktionen av välfärden skulle varahögre om verksamheten bedrevs på en konkurrensutsatt marknad. Allt flerkommuner och landsting lägger över driften av verksamheten till privata an-ordnare, både via upphandling och vård- eller kundval. För kommunal verk-samhet har andelen timmar som produceras av andra utförare ökat från 7procent år 2002 till 12 procent år 2010. Inom hälso- och sjukvård utförs entiondel av alla arbetstimmar i privat regi. Skälen är olika. Huvudsyftet medvalfrihetsreformerna är främst att öka valmöjligheten för medborgarna ochatt verksamheterna ska konkurrera med kvalitet. Detta tyder kanske på attproblemet med den långsiktiga finansieringen ännu inte är en verklighet försektorn som fortfarande i stor utsträckning prioriterar ökad kvalitet framförminskade kostnader.



SamhällsekonominDen svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas.bnp växte förra året med 5,5 procent och i år beräknas tillväxtenbli nästan lika hög (4,8 procent). Man får gå tillbaka till 1960-ta-let för att finna två på varandra följande år med så höga tillväxt-tal. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet iekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns förutsätt-ningar för fortsatt höga tillväxttal, växande sysselsättning och läg -re arbetslöshet. Sverige delar inte de problem som många andraländer har. De offentliga finanserna är i god ordning, hus hållensekonomi är stark och banksektorn har inte haft några större lik igarderoben. Tvärtom visar Sverige styrka där åtskilliga andraländer visar svaghet.

God fart i världsekonomin trots obalanser och oro

Sedan årsskiftet har det varit stor dramatik i världen. Uppror i Nordafrikasom har resulterat i såväl flyktingströmmar som kraftigt höjda oljepriser. Den11 mars i år inträffande den stora jordbävningen och tsunamin med ett kär-nkraftshaveri som följd i Japan. Förutom de fruktansvärda mänskliga konse-kvenserna i form av spillda människoliv och förstörelse får det även konse-kvenser för främst den japanska ekonomin. Den allmänna bedömningen ärdock att världsekonomin påverkas relativt lite.

Många stenar och kurviga vägar kan göra färden för världsekonominmindre rask, men bedömningen är att vi för närvarande befinner oss i en ut-hållig återhämtning och att det blir några år med bra tillväxt i världen. Värl-dens bnp växer med runt 4,5 procent per år. Tillväxten för Sveriges export-marknader blir emellertid lägre, knappt 3 procent (tabell 2).


KAPITEL1

Efter en kortare avmattningsperiod hösten 2010 har världshandeln återigenstärkts. Motor i världshandeln har under senare år varit tillväxtländerna. Densnabba tillväxten i Asiens tillväxtekonomier har redan tidigare varit en bi-dragande orsak till prisuppgången på råvaror och energi. Kina har liksom fle-ra andra tillväxtekonomier problem med hög inflation och överhettning. Föratt komma till rätta med problemen har den kinesiska regeringen infört re-striktioner på kreditmarknaden och höjt räntan fyra gånger sedan 2009. Syf-tet har varit att dämpa den alltför höga efterfrågan och investeringstakten ochmålet för landets önskade tillväxt har sänkts från 7,5 till 7 procent. En vissnödvändig dämpning av den överhettade ekonomin kommer troligen att skemen vår bedömning är att tillväxten ändå kommer vara betydande.

Obalans i handeln mellan Kina och USADe asiatiska tillväxtländernas export har volymmässigt tredubblats sedan se-kelskiftet. Kina har nu stora handelsöverskott trots att även importen ökatkraftigt under denna tid. Detta har medfört att kritik framförts främst av usasom sett att den ”orimligt” svaga kinesiska valutan bidragit till Kinas stora ex-portöverskott och till att usa i sin tur har ett stort bytesbalansunderskott. Enstarkare kinesisk valuta skulle kunna minska problemet med inflationsim-pulserna från råvaru- och oljepriser och även minska sparandeobalansernasamt missnöjet från omvärlden.


1. Samhällsekonomin

Tabell 2 • BNP-tillväxt i omvärlden åren 2009–2011Procentuell förändring

2009 2010 2011 2012

USA –2,6 2,8 3,2 3,1EU –4,2 1,9 2 1,8Kina 9,2 10,3 9,2 9,0Världen –0,5 5,0 4,5 4,5Exportvägd BNP* –3,3 2,7 2,9 2,8

Sverige –5,3 5,5 4,8 3,5

*bnp-utvecklingen i ett antal länder viktade med deras respektive betydelse som mottagareav svensk export.Källor: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Förutsättningarna för den svenska expor-ten är relativt goda de närmaste åren, dåBNP växer med närmare 3 procent på vårexportmarknad. Tillväxten i världen ärdock högre.

Diagram 2 • Världshandelns exportvolymtillväxtIndex, januari 2000 = 100

50

100

150

200

250

300

350 USA

Total export

Asien

Jan -11Jan -10Jan -09Jan -08Jan -07Jan -06Jan -05Jan -04Jan -03Jan -02Jan -01Jan -00

Inde

x

Sedan millenniumskiftet har världens ex-port ökat med ca 70 procent. Tillväxtlän-derna i Asien har ökat sin export medöver 300 procent, medan den amerikans-ka exporten ökat med 50 procent undersamma period.

Källa: The Netherland’s Bureau for Economic Policy Analysis (CBP).

I usa ser det ut som återhämtningen kommit igång, även om den är ovan-ligt svag i ett historiskt perspektiv. Företagsbarometrarna är positiva och sys-selsättningen har börjat öka. Fjärde kvartalet 2010 ökade bnp med drygt 3procent i årstakt. En påtaglig avmattning till 1,8 procents bnp-tillväxt kundedock noteras för det första kvartalet 2011. Hushållen är mindre positiva än fö-retagen som stimuleras av stark tillväxt utanför usa, i synnerhet i Asien. Detfinns kvarvarande problem efter finanskrisen, dels har bostadsmarknadernaännu inte stabiliserats och dels är arbetslösheten fortfarande hög. Hittills harde amerikanska hushållen reagerat på detta genom att öka sparandet, ävenom konsumtionen växer i ganska god takt. Därtill kommer den besvärligabudgetsituationen, vilken framöver säkert kan komma att resultera i såvälnedskärningar som skattehöjningar. Den amerikanska administrationensoförmåga att ta tag i budgetproblemet riskerar att försämra den amerikanskakreditvärdigheten.

usa har kunnat leva med stora obalanser (såväl budgetunderskott som by-tesbalansunderskott) under lång tid vilket gör det svårt att bedöma när dennödvändiga anpassningen verkligen startar. Det kan tyckas märkligt att värl-dens rikaste land har ett stort behov av att låna från den fattigare omvärlden,det vore inte orimligt att usa går från att vara nettoimportör till nettoexpor-tör. En omläggning av politiken i Kina skulle kunna betyda att sparandeoba-lanser i världen minskar och att nettoexporten framöver kan bidra till denamerikanska ekonomins tillväxt.

Tudelat Europa: Full fart i nord, skuldproblem i söderI Europa är bilden tudelad. Den tyska ekonomin och länderna i norra Europahar rejäl fart i återhämtningen efter den djupa konjunktursvackan. Den posi-tiva utvecklingen för tillväxtländerna har satt fart på Europas export. SärskiltTyskland, Holland, Finland och Sverige uppvisar en god fart på exporten. Denstarka återhämtningen i de nordliga emu-länderna och tilltagande inflationpå grund av stigande råvarupriser har bidragit till att ecb genomförde en höj-ning av styrräntan till 1,5 procent i april. Det var den första höjningen på övertvå år.

I södra Europa brottas skuldsatta länder såsom Portugal, Grekland ochSpanien med stora problem. Tillväxten är svag och arbetslösheten hög. Rän-torna har stigit kraftigt på dessa länders statsobligationer och här finns storarisker för att finansproblemen tilltar. Det är dock inte enkelt att balansera deneuropeiska unionens räntepolitik. Behov av en låg ränta för att stötta de sva-ga ekonomierna med stora skulder ska vägas mot att inflationsimpulserna idet starkt växande norra Europa behöver dämpas. De finansiella marknader-na kan också komma med obehagliga överraskningar. Bankerna är starkt glo-baliserade och en stor del av utlåningen till Grekland, Spanien och Portugalkommer från de tyska och franska bankerna.

Ökande mat- och oljepriser kan ställa till detEn annan risk för världsekonomins stabilitet är den kraftiga prisuppgång somskett de senaste åren på råvaror, särskilt då metaller, livsmedel och jordbruk-sråvaror . Det är i huvudsak väderlek och naturkatastrofer som ligger bakom



prishöjningarna på livsmedel. De starka prisuppgångarna på metaller och oljaberor både på en mycket stark efterfrågetillväxt i länder som Kina med fleraoch på att utbudssituationen är ansträngd. Den snabba och kraftiga konjunk-turnedgången i finanskrisens spår innebar att många planerade gruvprojektlades på is, vilket i kombination med långa ledtider, innebär ett fortsatt an-strängt utbudsläge med risk för ihållande höga metallpriser. Råvaru- och isynnerhet livsmedelspriserna har mycket större betydelse för de så kalladetillväxtländernas ekonomi än för västvärldens ekonomier. En stor del avkonsum tion en i dessa länder är livsmedel och en stor del av produktionsfak-torerna är råvaror. De höga matpriserna är en av faktorerna bakom oron iNordafrika och Mellanöstern, vilket i sin tur lett till en kraftig uppgång av ol-jepriset. Eftersom energiråvaror, åtminstone på kort sikt, är förhållandevissvåra att ersätta i såväl produktion som konsumtion har stigande oljepriser enhämmande inverkan på bnp-tillväxten vid sidan av den inflationsimpuls somdet ger. Den vanliga uppfattningen är att oljeprishöjningar har mindre bety-delse i dag jämfört med på 1970-talet, då oljeprischockerna ledde till en om-fattande recession, eftersom oljeberoendet i industriländerna har minskatbetydligt under de senaste decennierna.

Svensk ekonomi visar fortsatt styrka

De flesta kurvor pekar uppåt

Den finansiella oron hösten 2008 och den därpå följande internationella kon-junkturnedgången drabbade olika delar av den svenska ekonomin olika hårt.Verksamheter som tillverkningsindustri och byggnadsindustri med starkaband till utvecklingen av export respektive investeringar drabbades av na-turliga skäl särskilt hårt. Även delar av den privata tjänstesektorn, som parti-handeln och transportsektorn, tvingades till betydande produktionsnedd-ragningar. Verksamheten i banker, försäkringsbolag, staten, kommunernaoch landstingen påverkades däremot i ringa grad.

De branscher som minskade sin verksamhet mest vinterhalvåret 2008/2009är också de verksamheter som expanderat mest 2010. Industrin vars produk-



Diagram 3 • Näringslivets produktion 2008–2011Index, första kvartalet 2008 = 100

75

80

85

90

95

100

105

110 Övrigt näringsliv

Byggsektor

Industri

2011:32011:12010:32010:12009:32009:12008:32008:1

Inde

x

Samtliga branscher har nu återhämtat detfall som skett. Produktionen i byggsektornberäknas fortsätta öka i snabb takt medantillväxten i industrin efterhand dämpasnågot.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

tion föll med mer än 20 procent har 2010 ökat produktionen i ungefär sammagrad och beräknas idag vara tillbaka på samma produktionsnivå som i börjanav 2008, det vill säga före fallet (diagram 3). Alla större branscher har därmedåterhämtat tidigare produktionsbortfall.

Den starka utvecklingen inom industrin och byggnadssektorn kan återfö-ras på en kraftig tillväxt av export och investeringar. Även hushållens kon-sumtionsutgifter ökade påtagligt 2010 (tabell 3).

Den statistik som inkommit för de första månaderna i år ger intryck av enfortsatt expansion. Inte minst uppgifterna kring exporten och industripro-duktionen pekar tydligt uppåt. Också de svar som företagen lämnat på frågorkring efterfrågeläge och framtida produktion är synnerligen positiva. Kon-junkturinstitutets konfidensindikator för de svenska företagen nådde högsta-nivå under första kvartalet i år. Mot den bakgrunden är det rimligt att räknamed en relativt hög tillväxt också under kommande halvår.

Tillväxten bärs framöver i ökad grad av inhemsk efterfråganIndustrins starka produktionstillväxt sammanhänger med en ytterligt snabbåterhämtning av svensk export. Den svenska exportens ned- och uppgångöverensstämmer i allt väsentligt med världshandelns utveckling under mot-svarande tid (diagram 2). Även om tillväxten i omvärlden inte når samma höj-der som den svenska ekonomin kommer svensk export att utvecklas ytterligtstarkt också 2011. Den starkare kronan bidrar dock till att dämpa exportföre-tagens lönsamhet. Efterhand drar detta ner exporttillväxten.

Även om exporten haft stor inverkan på industrins produktion och därige-nom också på bnp så har bnp i huvudsak följt utvecklingen av inhemsk ef-terfrågan, det vill säga summan av investeringar och konsumtion (diagram 4).Det beror på att importen till vårt land har utvecklats på ungefär samma sättsom exporten. Först ett stort fall och sedan en påtaglig uppgång (tabell 3).

I och med att exporttillväxten dämpas ökar den inhemska efterfrågans be-tydelse som tillväxtmotor. Framförallt de fasta investeringarna, men ävenhushållens konsumtionsutgifter, ökar i mycket snabb takt i år och nästa år.Däremot ger inte lagrens utveckling samma positiva bidrag som i fjol.



Tabell 3 • Försörjningsbalans, åren 2009–2012Procentuell förändring

2009 2010 2011* 2012*

Hushållens konsumtion –0,4 3,5 3,6 4,2Offentlig konsumtion 1,7 2,6 1,1 0,8Stat 1,2 4,7 0,8 0,0Kommuner 1,9 1,9 1,2 1,1

Fasta bruttoinvesteringar –16,3 6,3 10,0 11,0Lagerinvesteringar** –1,5 2,1 –0,2 0,3Export –13,4 10,7 11,2 5,5Import –13,7 12,7 9,9 8,7BNP –5,3 5,5 4,8 3,5

*Avser kalenderkorrigerade värden. **Bidrag till bnp-tillväxten, procentenheter.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillväxten blir hög också i år. Utvecklingenav såväl exporten som investeringarnaberäknas bli fortsatt mycket stark.

Renässans för bostadsbyggandet

Under 2010 har investeringarna vänt upp efter fallet 2009. Framförallt harbostadsinvesteringarna ökat, men även investeringarna i många tjänsteföre-tag och i den offentliga sektorn har ökat. Inom industrin minskade däremotinvesteringarna ytterligare.

De fasta investeringarna beräknas växa snabbt 2011 och 2012. Den snabbaproduktionstillväxten pressar upp kapacitetsutnyttjandet i företagen. Samti-digt har lönsamheten förbättrats. Den låga räntan gör förstås också sitt till.Inte minst industriinvesteringarna växer kraftigt framöver.

Bostadsinvesteringarna har alltsedan den stora skattereformen i början av1990-talet varit tillbakapressade. De finansiella problem som uppstått i fleraandra länder till följd av överproduktion och prisras har inte märkts hos ossmen även i vårt land föll bostadsinvesteringarna tillbaka i samband med denfinansiella oron 2008–2009. Till skillnad från i många andra länder föll dockbostadsbyggandet tillbaka från en relativt låg nivå. Införandet av rotavdragethar senare bidragit till att påtagligt höja ombyggnadsinvesteringarna, mennyproduktionen av bostäder är alltjämt mycket låg. Vändningen på arbets-marknaden, stigande hushållsinkomster och det låga ränteläget gör att nyp-



Diagram 5 • BostadsinvesteringarProcentuell förändring respektive tusental kronor per invånare i 2009 års priser

Proc

ent

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30 Procentuell förändring(vänster)

2015201320112009200720052003200119991997199519930

3

6

9

12

15

18

Bostadsinvesteringar per invånare (höger)

Tuse

ntal

kro

nor

Bostadsinvesteringarna har alltsedan1990-talets början varit relativt låga. Motbakgrund av det omfattande fall somskedde 2008 och 2009 finns förutsätt-ningar för en betydande uppgång


Diagram 4 • Exporten, inhemsk efterfrågan och BNPIndex, första kvartalet 2008 = 100

75

80

85

90

95

100

105

110 BNP

Inhemsk efterfrågan

Export

2011:32011:12010:32010:12009:32009:12008:32008:1

Inde

x

Trots exportens stora betydelse för svenskekonomi har BNP utvecklats på ungefärsamma sätt som inhemsk efterfrågan.Förklaringen är att importen utvecklas påungefär samma sätt som exporten.


roduktionen av bostäder kommer att öka. Byggföretagens orderstockar harunder senare tid påtagligt ökat och en betydande andel av byggföretagen räk-nar, enligt Konjunkturbarometern, med en fortsatt stigande orderstock. Viutgår därför från en omfattande ökning av bostadsinvesteringarna framöver(diagram 5).

Stigande räntor stoppar inte konsumtionenHushållens disponibla inkomster har påverkats i relativt liten grad av kon-junkturnedgången. Sammantaget steg hushållens inkomster cirka 1½ pro-cent i reala termer såväl 2009 som 2010. Trots höjda räntor och ökade rän-teutgifter beräknas hushållsinkomsterna stiga med så mycket som 3½ pro-cent i år och nästa år (tabell 4).

Den starka utvecklingen i år förklaras till betydande del av en fortsatt kraf-tig sysselsättningstillväxt. Nästa år väntas sysselsättningen inte öka likamycket. Å andra sidan stärks då hushållens ekonomi av sänkta skatter. Vi harutgått från att hushållens inkomstskatter i form av bland annat jobbskatte -avdrag och sänkt skatt för pensionärer, sammantaget sänks med drygt 18 mil-jarder kronor 20121. Det motsvarar 1 procent av hushållens nettoinkomster.

Övergången från dagens låga ränteläge till högre och mer normala räntorbidrar till att hushållens nettoinkomster hålls tillbaka. Förra året motsvara-de hushållens ränteutgifter endast 2,6 procent av de disponibla inkomsterna.Till nästa år beräknas dessa utgifter ha fördubblats. Därefter sker ytterligareen ökning med nästan lika mycket. Totalt sett reduceras nivån på hushållensnettoinkomster med 4,5 procent till följd av den uppgång som sker i hushål-lens ränteutgifter mellan 2010 och 2015. Men trots detta avbräck beräknashushållens disponibla inkomster öka med närmare 16 procent i reala termermellan 2010 och 2015.

Som framgår i diagram 6 är hushållens sparande i utgångsläget myckethögt. Detta i kombination med en stark inkomstutveckling möjliggör påtag-liga ökningar av hushållens konsumtionsutgifter. Men man kan också se detsom att hushållen i dagsläget sparar delar av sina inkomster för att ha råd medett högre ränteläge framöver. Räntelägets normalisering för automatiskt medsig en lägre och mer normal nivå på sparandet. Hursomhelst räknar vi med attden privata konsumtionen årligen växer med 3–4 procent under kommandeår. Denna konsumtionstillväxt är snabbare än tillväxten i hushållens nettoin-komster varför sparandet gradvis reduceras.



Tabell 4 • Hushållens inkomster och konsumtionsutgifter åren 2008–2015Procentuell volymförändring

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Disponibel inkomst 3,2 1,6 1,4 3,7 3,3 2,6 2,8 2,5Konsumtionsutgifter 0,0 –0,4 3,5 3,6 4,2 3,8 3,5 2,8Sparande* 11,2 12,9 10,8 10,8 10,0 9,0 8,4 8,1Räntebetalningar* 6,3 3,0 2,6 3,9 5,2 6,6 7,0 7,1Reporänta december** 2,0 0,25 1,25 2,25 3,25 4,0 4,0 4,0

*Procent av hushållens disponibla inkomster. **Procent.Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Sveriges Kommuner och Landsting.

Hushållens disponibla inkomster väx-er i snabb takt trots stigande ränteut-gifter. Gradvis når räntebetalningarnaupp i en nivå som motsvarar drygt 7procent av hushållens disponibla in-komster.

1. Inklusive den höjda konsumtionsskatten på tobak och alkohol ger förändringen netto 16 miljarder kronor.

Ihållande förbättring på arbetsmarknaden

I absoluta tal är antalet sysselsatta nu uppe i samma nivå som innan finan-skrisen slog till 2008 (diagram 7). Arbetslösheten har också sjunkit markantsedan början av 2010 men är fortfarande betydligt högre än förra konjunktur-toppens siffra. Minskningen av arbetslösheten har hållits tillbaka av att anta-let personer i arbetskraften ökat, bland annat tack vare de förändringar i ar-betsmarknadens regelverk som genomförts sedan 2006. Arbets krafts del tag -an det ökar också genom att fler väljer att söka arbete, och också får arbete, istället för att studera när arbetskraftsefterfrågan blir större.

Sysselsättningsgraden, antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, ärännu inte ikapp nivån 2008. Tillsammans med en växande befolkning innebärdet att sysselsättningen kan fortsätta öka om nödvändig efterfrågan finns. Ar-betsmarknadsreformerna kan också förväntas leda till att redan sysselsattaarbetar fler timmar. En rimlig slutsats är att det fortfarande finns ett bety-dande utrymme för ett ökat antal arbetade timmar.



Diagram 6 • Hushållens konsumtion och sparande åren 1994–2015Procentuell förändring respektive procent av inkomst

Proc

ent

-2

0

2

4

6

8

10

12

14 Konsumtion

Sparkvot

20152013201120092007200520032001199919971995

Den starka inkomsttillväxten tillsammansmed ett i utgångsläget mycket högt spa-rande ger utrymme för en kraftfull kon-sumtionstillväxt.


Diagram 7 • Sysselsättningsgrad och relativ arbetslöshetAndel av befolkningen respektive arbetskraften 16–64 år

Milj

oner

per

sone

r

3,0

3,2

3,4

3,6

3,8

4,0

4,2

4,4

4,6

4,8

5,0

Sysselsatta(vänster)

Arbetskraften

Jan -11Jan -10

Jan -09Jan -08

Jan -07Jan -06

Jan -05Jan -04

Jan -03Jan -02

Jan -01Jan -00

Jan -99Jan -98

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Relativ arbetslöshet(höger)

Proc

ent a

v ar

bets

kraf

ten

Antalet sysselsatta har ökat sedan mittenav 2010 och är nu lika stort som vid förratoppen. Samtidigt har arbetskraften vuxitvarför arbetslösheten har långt kvar till ti-digare bottnar.


Fortsatt hög efterfrågan men ökningstakten långsammare

Indikatorer som antalet lediga platser, antalet varslade och konjunkturinsti-tutets konjunkturbarometer pekar mot fortsatt stark efterfrågan på ar-betskraft det närmaste halvåret. Sammantaget ser vi framför oss både ledigaarbetskraftsresurser och en fortsatt hög efterfrågan. Sysselsättningen kandärmed fortsätta växa, om än inte i samma höga takt som det senaste året.

I diagram 8 redovisas bnp från kvartal ett 2008 och vår prognos för bnp-ut-vecklingen fram till 2012. I diagrammet redovisas också förändringen av an-talet arbetade timmar. Det framgår tydligt hur krisen slog hårt mot produk-tionen under fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 men att antaletarbetade timmar inte alls minskade i samma omfattning. Resultatet blev enmycket omfattande nedgång i produktiviteten som endast delvis tas tillbakatill och med 2012. Sett över hela perioden ökar produktionen med drygt 8 pro-cent och arbetade timmar med 2 procent, en produktivitetsökning på endast6 procent på 5 år.

Nyckeltal för arbetsmarknaden på årsbasis framgår av tabell 5. Antalet ar-betade timmar ökar med knappt 2 procent 2011, samma som föregående år.Nästa år förväntas ökningen bli hälften så stor. Arbetslösheten minskar från



Diagram 8 • BNP och arbetade timmar, säsongrensade värden åren 2008–2012Index, första kvartalet 2008 = 100

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110 Arbetade timmar

BNP

2012:32012:12011:32011:12010:32010:12009:32009:12008:32008:1

Inde

x

Den snabbaste fasen i konjunkturåter-hämtningen har passerats. Produktivitets -tappet kommer bara delvis att återtas.


Tabell 5 • Nyckeltal för arbetsmarknaden åren 2008–2015Procentuell förändring respektive procent

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Arbetskraftsdeltagande* 80,7 80,2 80,8 81,3 81,7 82,1 82,5 82,7Sysselsatta 0,9 –2,0 1,1 1,9 1,3 1,0 0,8 0,5Medelarbetstid** –0,6 –0,6 0,8 –0,1 –0,2 0,0 0,0 –0,1Arbetade timmar*** 0,2 –2,6 1,9 1,9 1,0 1,0 0,8 0,5Arbetslösa~ 6,1 8,4 8,4 7,5 6,9 6,4 6,1 5,8Timlön, NR 4,4 2,8 1,1 3,5 3,5 3,7 3,9 4,0Timlön, KL~~ 4,3 3,4 2,5 2,7 3,1 3,5 3,8 4,0

*Procent av befolkningen 16–64 år. **Timmar per år, Nationlaräkenskaperna (NR). ***Kalender-korrigerade. ~Procent av arbetskraften. ~~Konjunkturlönestatistiken (KL).Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Under konjunkturåterhämtningenväxer antalet sysselsatta och arbeta-de timmar snabbare än när ekonominbefinner sig i balans. Ett ökat ar-betskraftsdeltagande håller tillbakanedgången i arbetslösheten.

8,4 procent 2010 till knappt 7 procent 2012, nedgången hålls tillbaka av att ar-betskraften fortsätter att växa.

Stark sysselsättningsökning i privata tjänster och byggverksamhetTotalt räknar vi med att antalet sysselsatta ökar med cirka 150 000 personermellan 2010 och 2012 (tabell 6). De stora sysselsättningsökningarna i år ochnästa år sker i privata tjänster och byggverksamhet. Även i kommunerna ökarantalet sysselsatta, plus 9 000 på två år medan sysselsättningen i landstingenminskar med ett par tusen personer. Vi antar att överföringen av sysselsattatill privat sektor, som finansieras av kommuner och landsting, sker i sammatakt som sysselsättningsökningen i egenregin, andelen sysselsatta i egenregiblir därmed oförändrad.

Kommunsysselsättning inte bara egen regiAntalet arbetade timmar i kommunernas egen regiverksamhet har legat på istort sett oförändrad nivå sedan 2002, bortsett från upp- respektive nedgång-en i plusjobben (diagram 9). Samtidigt utförs alltmer kommunalt finansieradverksamhet av privata aktörer. Andelen timmar i privat regi har ökat från 7procent 2002 till nästan 12 procent 2010. Vi räknar med att det totala antaletkommunalt finansierade timmar kommer att ha ökat med knappt 6 procentmellan 2002 och 2012.



Diagram 9 • Kommunfinansierade arbetade timmar respektive timmar i egen regiIndex, 1998 = 100 respektive årlig procentuell förändring

Inde

x

-4

-3-2

-1

0

1

2

3

4

56

7

8

Kommuner, totalt

Kommuner, egen regi(höger)

Proc

ent

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

112

114

116 Kommuner, totalt

Kommuner, egen regi(vänster)

201220112010200920082007200620052004200320022001200019991998

En växande andel av den kommunfinansi-erade sysselsättningen sker i privat regi.Antalet arbetade timmar har vuxit suc-cessivt ända sedan 1998.

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tabell 6 • Sysselsättningen i olika delar av ekonomin åren 2010–2012Tusental respektive procentuell förändring

Antal sysselsatta 2010 2010–2012, antal 2010–2012, procent

Industri 648,2 –5,8 –0,9Byggverksamhet 307,3 36,1 11,7Privata tjänster 2 039,2 77,6 3,8Stat 230,4 8,0 3,5Kommuner 790,3 9,3 1,2Landsting 257,8 –2,2 –0,9Totalt 4 523,1 145,6 3,2


Sysselsättningen ökar mest i absolutatal i privata tjänstenäringar och pro-centuellt i byggverksamheten.

I landstingen är kopplingen inte lika stark mellan ökad verksamhetsvolymoch arbetade timmar som i kommunerna. Där har inte heller skett samma ök-ning av andelen verksamhet utförd av privata utförare (diagram 10). Andelenligger i stort sett oförändrad på runt 10 procent. Vi räknar med att antalet tim-mar i landstingsfinansierad verksamhet ökar med runt 4 procent mellan 2002och 2012, vilket alltså innebär en svag minskning från 2010.

Mot balans 2015På längre sikt spelar utbudet av arbetskraft snarare än efterfrågan en viktiga-re roll för sysselsättningsutvecklingen. Via lönebildningen anpassas löne-nivåerna så att arbetsutbudet också resulterar i sysselsättning. Det är därförnaturligt att vi bortom 2012 antar att arbetsmarknaden, och resten av ekono-min, rör sig mot jämvikt. På arbetsmarknaden betyder det att antalet arbeta-de timmar närmar sig den nivå (potentiella timmar) som är förenlig med detuppsatta målet om 2 procents inflation. Vi antar att denna nivå nås förstakvartalet 2015. Vår bedömning är att arbetslösheten då uppgår till 5,8 procent( jämviktsarbetslösheten) och arbetskraftsdeltagandet till 82,7 procent av be-folkningen. Antalet arbetade timmar ökar med drygt 5 procent mellan 2010och 2015 och antalet sysselsatta med knappt 260 000. Hur vägen dit ser ut förett antal nyckelvariabler framgår av tabell 5.

Av diagram 11 på sidan 20 framgår hur arbetade timmar och potentiellatimmar förändras mellan år 1998 och 2015 enligt vår prognos. Skillnaden mel-lan kurvorna utgör det så kallade arbetsmarknadsgapet som markerar låg- re-spektive högkonjunktur.

Löneökningstakten normaliseras successivt

Det svaga arbetsmarknadsläget har bidragit till att påtagligt dämpa löneut-vecklingen. De löneavtal som slöts under 2010 innebar avtalade löneökning-ar på runt 1,7 procent per år och totala löneökningar på runt 2,5 procent. Denlåga löneökningstakten var ett resultat av den höga arbetslösheten. I takt medatt arbetsmarknaden förbättras och arbetslösheten minskar mot sin jäm-



Diagram 10 • Landstingsfinansierade arbetade timmar respektive timmar i egen regiIndex, 1998 = 100 respektive årlig procentuell förändring

Inde

x

-4

-3-2

-1

0

1

2

3

4

56

7

8

Landsting, totalt

Landsting, egen regi

Proc

ent

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

112

114

116 Landsting, totalt

Landsting, egen regi

201220112010200920082007200620052004200320022001200019991998

I landstingen ökar inte andelen arbetadetimmar i privat regi. Sammantaget överperioden är sysselsättningsförändringenmarginell.


viktsnivå närmar sig löneutvecklingen återigen den långsiktiga nivån som be-stäms av näringslivets prisökningar och produktivitet.

Det senaste årets ekonomiska återhämtning har inneburit att näringslivetsproduktivitet ökat mycket snabbt efter det fall som skedde 2008 och 2009. Ifjol ökade produktiviteten i näringslivet (exklusive finans- och fastighetsför-valtning) med så mycket som 5,6 procent. Även i år och under kommande årberäknas produktiviteten öka snabbt – om än inte lika snabbt som i fjol. Denstarka produktivitetstillväxten i kombination med en relativt måttlig löneut-veckling innebär att företagens enhetsarbetskostnader, det vill säga arbets -kraftskostnaderna per producerad enhet, kan hållas tillbaka. Därigenom kanföretagens vinstläge återställas utan att större prishöjningar behöver vidtas.

Den starkare kronan har bidragit till lägre importpriser vilket också däm-pat inflationen. Under fjolåret minskade importpriserna med 1,5 procent. Bil-den är dock splittrad. Priserna på livsmedel och energi har stigit mycket kraf-tigt. Vår bedömning är att dessa prishöjningar till viss del är tillfälliga och attden underliggande inflationen (kpif)2 kommer att hålla sig fortsatt under 2procent (tabell 7).



Diagram 11 • Arbetsmarknadsgap – arbetade och potentiella timmar åren 1998–2015Miljoner arbetade timmar respektive procent av potentiella timmar

Proc

ent

-8

-6

-4

-2

02

4

6

8

1012

14

16 Arbetsmarknadsgap(vänster)

2014:12012:12010:12008:12006:12004:12002:12000:11998:11,4

1,5

1,6

1,7

1,8

1,9

2,0

Potentiella timmar

Arbetade timmar (höger)

Milj

arde

r tim

mar

Arbetsmarknadsreformerna gör att de po-tentiella timmarna ökar mellan 3 och 4procent mer fram till 2015 än vad somhade varit fallet utan reformer.


Regeringen har sedan 2006 genomfört ettantal förändringar som syftat till att för-bättra arbetsmarknadens funktionssätt.Det gäller införandet av jobbskatteavdra-get, förändringar i arbetslöshetsförsäkring-en och sjukförsäkringen, sänkta socialav-gifter, ändrade skiktgränser i skatteskalanmed mera. Dessa förändringar påverkararbets kraftsdeltagandet, sysselsättning,medelarbetstider och arbetslöshet på olikasätt. Sammantaget gör regeringen bedöm-ningen att antalet arbetade timmar lång-siktigt ökar med 5,7 procent jämfört meden utveckling utan reformer och att jäm-

viktsarbetslösheten sjunker med 1,4 pro-cent till 5 procent. Det är stora effektersom härletts från den senaste forskningeninom området. Icke desto mindre är osäk -er heten i skattningarna stor.

Vår prognos innebär en försiktigare be-dömning. Jämviktsarbetslösheten sjunkertill 5,8 procent och effekten på antalet ar-betade timmar är drygt 2 procentenheterlägre än regeringens skattning. För helakommunsektorn kan den skillnaden mot-svara skatteintäkter på i storleksordningen5 miljarder kronor 2015.

Politikens arbetsmarknadseffekter

Stigande räntor framöver gör att konsumentpriserna (kpi) ökar betydligtmer än kpif. Vår bedömning är att Riksbanken höjer styrräntan med unge-

fär en procentenhet per år. I slutet av 2013 antas reporäntan nå 4,0 procent(tabell 7). Denna utveckling parallellt med höjda långräntor drar upp hushål-lens räntekostnader och därmed kpi. Inflationstakten, beräknad med kpi,beräknas fortsättningsvis överstiga 2 procent.

Stark real ökning av skatteunderlaget men återhållen intäktsökning

Den utveckling av ekonomin som beskrivits i tidigare avsnitt är avgörande förskatteunderlagets reala utveckling. Svag real utveckling i samband med låg-konjunkturerna 2002–2003 och 2008–2009 har följts av stark ökning av skatte -underlaget från 2005 respektive 2011. I diagram 13 kan vi se att de kraftigareuppgångarna till stor del sammanfaller med snabb ökning av antalet arbeta-de timmar. Därutöver påverkas det reala skatteunderlaget av den realaförändringen av hushållens olika transfereringsinkomster mm. Från och medi år räknar vi med att skatteunderlaget växer realt med 1,5 procent per år tilloch med 2015.



Diagram 12 • Arbetsmarknadsgap och löneökningar åren 2001–2015Procent respektive procentuell förändring

Proc

ent

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2 Arbetsmarknadsgap(vänster)

Jan -15Jan -13Jan -11Jan -09Jan -07Jan -05Jan -03Jan -01-1

0

1

2

3

4

5

6

NR timlön

MI timlön (höger)

Det stora negativa arbetsmarknadsgapethar snabbt pressat ner löneökningarna tilllåga nivåer. De närmaste åren sker en suc-cessiv ökning från drygt 2 procent till uppmot 4 procent när arbetsmarknaden är ibalans.


Tabell 7 • Näringslivets priser och löner åren 2008–2015Procentuell förändring

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Lön (inkl sociala avgifter) 4,6 1,9 –0,3 3,1 4,0 3,7 3,9 4,0Produktivitet* –2,8 –5,2 5,6 4,2 3,2 3,2 3,2 3,2Enhetsarbetskostnad* 7,6 7,5 –5,6 –1,0 0,8 0,5 0,7 0,8Förädlingsvärdespris 3,1 1,8 1,0 0,2 1,2 0,6 0,8 1,0KPIF 2,7 1,7 2,0 1,5 1,7 1,8 1,9 2,0KPI 3,4 –0,5 1,2 2,8 2,5 2,4 2,2 2,1

*Näringslivet exklusive finans- och fastighetsförvaltning.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

2. KPIF avser KPI med fast bostadsränta.

De totala intäkterna för kommuner och landsting påverkas också av änd-rade skattesatser och statsbidragens förändring, vilka bidragit till både attutjämna intäkterna över tiden och att höja nivån. Med nominellt oförändra-de statsbidrag kommer nivåhöjningen att ebba ut.

Den nominella skatteunderlagstillväxten växlar uppEftersom kommunernas och landstingens skatteintäkter är nominella ärbåde timlöner och andra priser viktiga för hur stora de faktiska intäkternablir. En svag timlöneökning 2010 (som den uppmäts i nationalräkenskaperna)bidrog till en mycket låg nominell ökning av skatteunderlaget (diagram 1 påsidan 7). Successivt högre timlöneökningar och hygglig sysselsättningsupp-gång leder till att det nominella skatteunderlaget ökar med drygt 4 procentper år de kommande åren, av vilket 2,5–3 procent går åt till prisökningar.

De senaste åren har skatteunderlaget hållits tillbaka av stora höjningar avgrundavdragen. Staten brukar kompensera kommuner och landsting för di-rekta effekter på skatteintäkterna av ändringar i skattelagstiftningen genommotsvarande höjning/sänkning av de generella statsbidragen. Därför har denunderliggande skatteunderlagstillväxten (den faktiska tillväxten exklusive ef-fekter av regeländringar) större betydelse för kommunernas och landsting -ens ekonomi än den faktiska. Grundavdragshöjningarna har påverkat denfaktiska, men inte den underliggande, skatteunderlagstillväxten. Från ochmed i år ligger den underliggande skatteunderlagstillväxten på ”normal” takt(tabell 8).



Diagram 13 • Real utveckling av skatteunderlag, totala intäkter samt från och med 2013 inklusiveoch exklusive uppräkning av statsbidragIndex 2002 = 100

95

100

105

110

115

120 Totala intäkter med oförändrade statsbidrag

Totala intäkter

Skatteunderlag

20152014201320122011201020092008200720062005200420032002

Inde

xTrots att den reala skatteunderlagstillväx-ten är god 2011-2012 ökar de totala intäk-terna endast svagt. Det beror på utfas-ningen av det tillfälliga konjunkturstödet.

Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tabell 8 • Skatteunderlagstillväxt enligt olika definitionerÅrlig procentuell förändring

2005–2008 2009 2010 2011 2011–2015

Faktisk skatteunderlagstillväxt 5,1 1,3 2,1 2,8 4,2Underliggande skatteunderlagstillväxt 5,0 1,6 2,8 4,2 4,2Real skatteunderlagstillväxt 2,1 0,3 0,7 2,2 1,5

Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Skatteunderlaget beräknas fortsätta växa irelativt god takt de närmaste åren, menrealt sett avtar ökningstakten på grund avatt priser och löner väntas stiga snabbare.

Överskott i de offentliga finanserna i år

Den offentliga sektorn har klarat den ekonomiska krisen bra. Det blev intenödvändigt med stora nedskärningar som under lågkonjunkturen i början av1990-talet. Tack vare den offentliga sektorns överskott på drygt två procent avbnp, när krisen bröt ut 2008, kunde det i stället bedrivas en expansiv finans-politik. Trots den expansiva politiken stannade underskotten i det finansiel-la sparandet på 0,9 procent av bnp 2009 och 0,3 procent 2010. Den kraftigaekonomiska återhämtningen som vi nu ser innebär att vi räknar med att denoffentliga sektorn kommer att uppvisa ett mindre överskott redan i år. För-bättringen begränsas av skattesänkningar, både i år och nästa år. År 2015, dåekonomin förväntas befinna sig i jämvikt, beräknas överskotten uppgå till 1,7procent av bnp (tabell 9).

I år stimuleras ekonomin av skattesänkningar till pensionärer. Även nästa årantar vi att ekonomin stimuleras av skattesänkningar. Vi räknar med att re-geringen inför följande, tidigare aviserade, skattelättnader för hushållen:femte steget i jobbskatteavdraget, höjd skiktgräns för statlig skatt, ytterliga-re sänkt skatt för pensionärer, sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bo-satta, nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar samt förenklad expertskatt.Vi har även antagit att de av regeringen aviserade höjningarna av alkohol- ochtobaksskatt träder i kraft 2012. Regelförändringarna innebär drygt 16 miljar-der kronor i lägre inkomster för offentlig sektor, samtidigt som sänkningen avde direkta skatterna är en inkomstförstärkning för hushållen.

Den förda politiken leder också till stora indirekta effekter. Jobbskatteav-draget, förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen m.m.bedöms öka sysselsättningen och begränsa arbetslösheten (se faktaruta ”Po-litikens arbetsmarknadseffekter”, sidan 20). Det stärker de offentliga finan-serna genom starkare skatteunderlag och lägre kostnader för arbetslösheten.Större inkomster efter skatt för hushållen innebär också ökad hushållskon-sumtion och därmed ökade momsintäkter för staten. Sammantaget fallerskattekvoten (skatter och avgifter i relation till bnp) i år och nästa år. Däref-ter förväntas den vara oförändrad kalkylperioden ut.



Tabell 9 • Den offentliga sektorns finanser, åren 2009–2015Procent av BNP

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Inkomster 52,2 50,8 49,9 49,9 49,6 49,6 49,5varav skatter o avgifter 46,7 45,6 44,9 44,4 44,4 44,4 44,4Utgifter 53,2 51,1 49,6 48,8 48,6 48,1 47,8Hushållstransfereringar 17,6 16,4 15,6 15,2 15,0 14,7 14,5Övriga transfereringar 3,2 3,2 3,1 3,1 3,1 3,0 3,0Konsumtion 27,8 27,2 26,7 26,3 26,2 26,1 26,1Investeringar 3,4 3,3 2,9 2,8 2,7 2,6 2,6Ränteutgifter 1,2 1,0 1,3 1,5 1,7 1,6 1,5

Finansiellt sparande -0,9 -0,3 0,3 0,6 0,9 1,5 1,7Maastrichtskuld 42,8 39,8 37,3 35,7 34,0 31,8 29,5


Den ekonomiska återhämtningen stärkerde offentliga finanserna.

Överskottsmålet uppfylls även med ökad kommunal konsumtion

Vi har räknat med att den kommunala konsumtionen fr.o.m. 2013 följer en hi-storisk trend på drygt en procent utöver de demografiskt betingade kraven påverksamheten. Totalt ökar den kommunala konsumtionsvolymen med i ge-nomsnitt 1,5 procent per år under perioden 2010–2015. Till följd av den star-ka bnp-tillväxten minskar ändå den offentliga konsumtionen och invester-ingarna i relation till bnp. Att ränteutgifterna blir högre framöver som andelav bnp beror på stigande marknadsräntor.

Utgifterna som andel av bnp minskar mer än inkomsterna. Det leder till engradvis förbättring av det offentliga sparandet. Ökningen av bnp i kombina-tion med allt större finansiella överskott ger en gynnsam utveckling av Sveri-ges skuldkvot (skuld i relation till bnp). Den offentliga sektorns konsolidera-de bruttoskuld mätt enligt eu:s definition, den så kallade Maastrichtskulden,var redan föregående år långt under eu:s referensvärde på 60 procent av bnp.Sverige hade då en Maastrichtskuld på knappt 40 procent av bnp medan ge-nomsnittet i eu var cirka 80 procent. Fram till 2015 beräknas skuldkvoten förSverige minska med ytterligare 10 procentenheter.

Överskottet i de offentliga finanserna 2015 på 1,7 procent av bnp kan tolkassom att det finns en säkerhetsmarginal till regeringens sparmål på en procentav bnp i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det innebär att både vår an-tagna konsumtionsökning i kommunsektorn och regeringens reformer medmarginal ryms inom ramen för överskottsmålet.

Kostnadsökningen i kommunsektorn ryms visserligen inom överskotts-målet för offentlig sektor, men leder till ett successivt försämrat sparande ikommunsektorn. I vår huvudkalkyl har vi antagit att statsbidragen till sek-torn ökar i takt med skatteunderlaget från och med 2013. Trots det förväntasunderskottet bli 0,6 procent av bnp 2015, samtidigt som statens överskottuppgår till drygt 2 procent av bnp. Skulle vi i stället utgå från att antagandeom nominellt oförändrade statsbidrag innebär det betydligt större un-derskott för kommunsektorn och motsvarande bättre sparande för staten. Idiagram 14 visas hur det offentliga sparandet fördelar sig mellan staten, kom-munsektorn och ålderspensionssystemet.



Diagram 14 • Finansiellt sparande i offentlig sektor åren 2007–2015Procent av BNP

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5 Ålderspensions-system

Kommunsektor

Stat

201520142013201220112010200920082007

Proc

ent

Statens finanser är konjunkturkänsliga. Deförsämrades snabbt i samband med kris -en men återhämtar sig nu också ordent-ligt. Kommunsektorn däremot visar frånoch med nästa år successivt ökade un-derskott.


Aktuella frågor

Välfärd i förändring

I detta kapitel belyser vi frågor som är aktuella. En fråga, som viäven behandlar i kommun- och landstingskapitlen är den storaförändring som sker i sektorn där allt fler tjänster utförs av andraanordnare. Nedan redovisas denna förändring från ett annatperspektiv. Vi gör i kapitlet en kortfattad beskrivning av vad Ut -jämningskommittén.08 kommit fram till. Slutligen tar vi upp denständigt aktuella frågan om välfärdens långsiktiga finansiering.

Vinster för privata företag?

Det pågår flera diskussioner om hur stor vinst privata företag inom vård-,skol- och omsorgsverksamhet gör, och vad det i sådana fall beror på? I dettakapitel ska denna fråga belysas.

Vinst kan mätas som avkastning på insatt kapital eller som rörelsemarginal(årets resultat före skatt och räntekostnader). Vinsten för företag inom bran-scherna vård, skola och omsorg, mätt både i form av avkastning på totalt ka-pital och som rörelsemarginal, var något högre än inom näringslivet totalt settår 2007 och 2008 (tabell 10).3

Teoretiskt sett beror ersättningsnivån på hur stor risken är att det insattakapitalet går förlorat. Ju större risk som finns i en bransch desto högre kravpå ersättning. Rimligen borde risken i de kommunala branscherna vara lägreän den är i näringslivet i genomsnitt. Företagen inom vård, skola och om -sorgsbranscherna har dock lyckats få något högre avkastning än genomsnit-tet i näringslivet. Detta är emellertid inget att förvånas över. Vinstnivån ärvanligen hög inom nyetablerade marknader, framför allt när utvecklingen in-


KAPITEL2

3. En genomgång av årsredovisningarna för 16 slumpmässigt utvalda företag inom samma branscher år2009 visar dessa en rörelsemarginal på 7,4 procent.

nebär att man lämnar en monopolsituation. Upphandlarna är ovana, det harinte etablerats några tydliga marknadspriser etc.

Fler och fler företag etablerar sig snabbt inom dessa branscher. Allt fler avantalet timmar som utförs inom välfärdsområdet utförs av andra anordnare.Sedan år 2002 har andelen inom de kommunala verksamheterna ökat från sjutill nästan 12 procent och inom hälso- och sjukvårdsområdet utförs en tion-del av alla arbetade timmar hos andra utförare än landstingen. Sedan infö-randet av vårdval i primärvården i början av 2010 har antalet företag ökat med239 stycken, eller 23 procent. Ökningen kan nästan uteslutande hänföras tillprivata vårdgivare. Totalt sett drivs två tredjedelar av de privata vårdmottag-ningarna av små företag, det vill säga företag med färre än 50 anställda. Trestora företag äger omkring en tredjedel av de vårdmottagningar som bedrivsi privat regi.

Allt fler företag köps uppDagens vinst säger inte allt om möjligheten att tjäna pengar. Det handlar ock-så om att bygga upp värden. Om företagen investerar mycket och därmed harhöga avskrivningskostnader kan värdet och därmed framtida vinster öka vidförsäljning, vinsten under den period företaget byggs upp blir dock lägre. Detfinns liksom inom övrigt näringsliv metoder för att minska den redovisadevinsten. En metod är aktieägarlån mot en hög ränta. I stället för att ägarna gerett kapitaltillskott med utdelningskrav, konstrueras det som ett lån och rän-tan kan sättas på vald nivå. Även icke vinstdrivande föreningar eller stiftelserkan ha olika metoder för att ta ut pengar från verksamheten. En av de stiftel-ser vi tittat på har haft personalen anställd i ett bemanningsföretag, som är ettaktiebolag, och hyrt in de anställda från aktiebolaget.

Detta gör att det är svårt att se vad som är rättvisande vinst. En ytterligareförsvårande omständighet när vinstmarginalen ska analyseras är att det ge-nomförts ett stort antal företagsförvärv och ombildningar i branschen underde senaste åren. Flera av de stora vård- och skolföretagen ägs numera av risk-kapitalbolag. Något som dessutom gör resultaten svårbedömda är att mångaföretag även verkar inom andra segment, där intäkterna bara till viss del kom-mer från kommuner och landsting, vilket gör det svårt att analysera vinsten


2. Aktuella frågor

Tabell 10 • Vinst och rörelsemarginal för privata företag inom vård, skola och omsorg åren 2007och 2008Procent

Bransch 2008 2007Avkastning på Rörelse- Avkastning på Rörelse-totalt kapital marginal totalt kapital marginal

Utbildning 12,3 6,7 14,4 7,0Hälso- o sjukvård 12,1 10,9 17,2 11,2Omsorg 11,0 6,9 12,8 7,9Totalt bransch 11,9 8,6 16,0 9,2Hela näringslivet 9,0 6,4 9,8 8,0

Källa Statistiska centralbyrån.

enbart för de delar av företagen som bedriver kommunalt finansierad verk-samhet inom vård-, skol- och omsorgsbranscherna.

Vilka förutsättningar de privata företagen har beror på hur priset för ettuppdrag fastställs. Vid en upphandling enligt lou (lagen om offentlig upp-handling) är priset ofta en följd av de offerter som lämnats och den tyngd upp-handlaren tillmätt prisaspekten. Många av de upphandlingar som gjorts påsenare år har dock baserat sig på ett förutbestämt pris, sedan har leverantö-rerna fått konkurrera med kvalitet.

Tillämpas lov (lagen om valfrihetssystem) fastställs ersättningsnivån påolika sätt och härigenom blir resultaten olika. I de allra flesta fall har kom-munerna eller landstingen utgått från sina historiska kostnader, utan attverksamheten effektiviserats. Det innebär att vinst från en möjlig effektivi-sering tillfaller utföraren. I många kommuner och landsting har detta skettfullt medvetet. Målet har inte varit att rationalisera verksamheten utan attöka valfriheten för medborgarna. Möjligheten att rationalisera har setts somen morot för att locka fram nya utförare. Vid en genomgång av de ersättning-ar som olika kommuner ger olika anordnare visar det sig att det finns storaskillnader. Ersättningen i en kommun kan vara i stort sett dubbelt så hög somi en annan för nästan samma tjänst.

Vinster för medborgaren?Resultat av olika intervjuundersökningar tyder på att kvaliteten i stort sett äroförändrad eller har förbättrats sedan valfrihetssystem införts. Kvalitetsför-bättringen gäller i första hand den upplevda kvaliteten som till exempelbemötande.

Generellt sett kan sägas att personaltätheten inom många av de verksam-heter som bedrivs av fristående anordnare är lägre än inom kommunala mot-svarande verksamheter. Historiskt sett har det varit fler barn per årsarbetarei fristående förskolor men andelen har jämnat ut sig och år 2009 var den den-samma. Inom skolområdet kan noteras att de fristående anordnarna har enlägre andel utbildade lärare. Trots detta är en något högre andel av föräldrar-na i fristående förskolor nöjda med verksamheten och betygen hos friståen-de anordnare av skolor är något högre. Ökad konkurrens mellan skolor tycksdock ha lett till viss betygsinflation 4. I synnerhet inom gymnasieskolorna ärdenna tendens tydlig.

Ökad valfrihet, men vill man byta?En tanke med systemen för barnomsorgspeng, skolpeng och lov har varit attden som inte är nöjd med kvalitet och service så ska kunna byta förskola, sko-la, äldreboende eller hemtjänstföretag. De anordnare som inte levererar till-räckligt god kvalitet slås på detta sätt ut ur marknaden. Dock kan det visa sigatt ”kostnaden” för att byta i form av minskad kontinuitet för barn eller gam-la kan göra att man ändå stannar kvar. Kvaliteten är kanske inte tillräckligt då-lig för att det ska vara värt att utsätta barnet eller den gamle föräldern för ettbyte. Många väljer också förskola, skola eller vårdcentral efter närhetsprinci-pen, det innebär att man kanske väljer att inte byta för att alternativet liggerför långt bort. Det är därför viktigt att kommunerna inte bara förlitar sig på


2. Aktuella frågor

4. Docent Jonas Vlachos i en rapport som skrivits på uppdrag av Konkurrensverket 2011.

marknadskrafterna utan också utövar tillsyn och lyssnar på synpunkter frånbrukarna.

Många leverantörer leder till större konkurrens och större valmöjlighet förkonsumenten. Många leverantörer innebär dock också att det blir svårare attgenomföra kontroll och uppföljning av verksamheten från kommunen/landstinget.

Totalt sett kan noteras att inget tyder på att brukarna förlorat på refor-merna. Med tanke på att något fler anser sig vara nöjda med servicen är re-sultatet snarare att brukarna tjänat något.

Vinster för kommunerna?

Hur ser då resultatet ut för kommunerna? Studier visar att kundvalsmodel-ler inom hemtjänsten inte varit kostnadsdrivande. Utrymmet för effektivi-tetsvinster vid konkurrensutsättning beror på hur väl den offentliga verk-samheten skötts i utgångsläget. För verksamheter som inte tidigare har upp-handlats i konkurrens har arbetet med att formulera förutsättningarna förupphandlingen i många fall gett insikter som har kunnat ligga till grund för enomprövning av verksamheten (servicenivå etc). Kommuner med all verk-samhet i egen regi innan kundvalsmodeller införts tenderar också att ha fåttminskade kostnader per producerad hemtjänsttimme.

Forskning visar att kostnaderna vid de första upphandlingarna av hem-tjänst genom lou ofta lett till lägre kostnader. Då verksamheterna har upp-handlats i senare omgångar har dock anbuden från de olika utförarna närmatsig varandra.

När man infört lov eller skolpeng har syftet inte främst varit att sänkakostnaderna utan att öka valfriheten, vilket gör att ersättningen inte alltidpressats. Hur går det då för den egna regin? Av trettio tillfrågade kommunersom infört lov under 2010 räknade sexton med att egenregin skulle kommaatt redovisa ett underskott, sju räknade med ett nollresultat och sju räknademed ett överskott.

Inom förskolan visar undersökningar att kommunernas kostnader för förs-koleverksamhet i fristående regi är lägre än i kommunal regi. Det kan dockbero på vistelsetid eller på förväntad kostnad utifrån standardkostnad ellerandra faktorer.

Inom vårdvalet har syftet med införandet av obligatoriskt vårdval inomprimärvården varit att stärka patienternas valfrihet, stimulera mångfald ochflytta makten från landstingen till patienterna. Ersättningsnivån har gene-rellt sett inte varit en stor fråga. Det innebär att många landsting inte förvän-tade sig lägre kostnader för primärvården som en följd av införandet av vård-val. Snarare har de ökat resurserna till primärvården i en förhoppning att flerlättare åkommor ska behandlas där och att det ska ske en avlastning från akut-sjukvården. En risk på sikt är dock att detta kan ge överkonsumtion av vård.


2. Aktuella frågor

Vilka är då skälen till att privata verksamheter går med vinst?Övertagande av verksamhet• Det privata företaget kan ha getts gynnsamma villkor för övertagande av

produktionsresurser, det vill säga vinsten återspeglar att det privata före-taget fått ta över lokaler och andra resurser till ett pris som inte uppgårtill det fulla värdet av resurserna.

Ersättningsnivåer• Den ersättning som utgår för uppdraget, priset, har baserats på de kostna-

der en mindre effektiv egenregi har haft, det vill säga vinsten återspeglarett överpris som kommunen/landstinget får betala då man inte haft kon-troll över kostnadsbilden och/eller inte lyckats rationalisera egenregin.Även det faktum att priserna varierar så mycket för samma ”produkt”mellan olika kommuner tyder på att ersättningen i många fall bara base-rats på den enskilda kommunens egna kostnader.

• Ersättningsnivån är i många fall högre för de privata än för de kommuna-la anordnarna. Det beror på att den schabloniserade momsersättning sombetalas ut som kompensation för att de privata anordnarna inte är moms -pliktiga kan vara för hög. Enligt ”Förordningen om fristående skolor ochviss enskild verksamhet inom skolområdet” måste kommunerna ersättade fristående skolorna med 6 procents momskompensation utöver denkommunala skolpengen. Inom andra verksamhetsområden är det frivil-ligt för kommunerna att kompensera anordnarna för utebliven avdrags-rätt för moms, men många kommuner och landsting väljer ändå att betalaut 6 procent. Statskontoret har med hjälp av pwc på uppdrag av regering-en undersökt detta5. De har kommit fram till att 6 procent tycks vara enför hög kompensation och att den verkliga merkostnaden för de privataanordnarna ligger 1 till 2 procentenheter lägre.

Systematiska fördelar• Det privata företaget kan ha systematiska kostnadsfördelar som samman-

hänger med löneavtal, personalomkostnadspålägg, försäkringsavtal,lagstiftning, möjlighet att besluta att anta ett visst antal elever, möjlighetatt fokusera på ett visst segment eller område, det vill säga vinsten åter-speglar det privata företagets konkurrensfördelar.

Effektivitetsskillnader• Privata företag kan driva verksamheten med högre effektivitet än den

kommunala egenregin lyckas uppnå, det vill säga vinsten återspeglar attdet privata företaget är skickliga på att hitta effektiva produktionslös-ningar.

• Många av de privata företagen är relativt nystartade och har kunnat byggaupp verksamheten från grunden. De har därmed kunnat anpassa perso-nalstrukturen till aktuella behov.


2. Aktuella frågor

5. Rapport, Statskontoret april 2011.

• Många kommunala och landstingsdrivna enheter upplever att de inte harsamma frihet som de privata. De tvingas vara med och finansiera olika it-system som de inte själva valt, de måste använda lou eller nyttja kom-munens upphandlade ramavtal för varor och tjänster och de måste taöver övertalig personal från andra verksamheter i stället för att själva re-krytera sin personal. Detta är lönsamt för kommunen eller landstingetsom helhet, men för den lilla enheten (skolan, vårdcentralen eller äldre-boendet) kan det vara dyrare än om de själva fått bestämma.

• Drivkrafterna är helt annorlunda i kommuner och landsting. Att gå medvinst har inget egenvärde inom kommunen eller landstinget. De flesta en-heter strävar efter att leverera nollresultat. Har man pengar kvar införårets slut förbrukas dessa ofta till att köpa förbrukningsvaror inför kom-mande år. Om några enheter (skolor, vårdcentraler, äldreboenden) gårmed underskott kan det slå igenom på hela verksamheten och totalresul-tatet för den kommunala produktionen påverkas. Det är dock viktigt attsamtidigt konstatera att kommunsektorn som helhet haft överskott varjeår sedan år 2004.

Utjämningskommittén.08

Utjämningskommittén.08 lämnade den 27 april över sitt slutbetänkande tillregeringen. I kostnadsutjämningen beaktas bland annat en allt mer utjämnadinskrivningsgrad i förskolan och för hälso- och sjukvård kommer utjämningrenodlat ske utifrån demografiska och socioekonomiska förutsättningar. Fö-reslagna förändringar i betänkandet ger betydande ekonomiska konsekven-ser för enskilda landsting och kommuner. En orsak till de stora omfördel-ningseffekterna är att inga stora förändringar av utjämningssystemet skettsedan den senaste parlamentariska kommittén, Utjämningskommittén (sou2003:88), infördes år 2005.

Principiella ställningstagandenKommitténs uppdrag var att se över alla delar i utjämningssystemet. I sitt ar-bete har man utgått från att systemets huvudsyfte är att skapa likvärdiga eko-nomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att tillhandahållaservice, oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella förutsätt-ningar samt att detta kräver en långtgående utjämning.

Kommittén anser att generella statsbidrag är att föredra framför special-destinerade bidrag. De stora bidragen till läkemedelsförmånen och till max-taxan i förskola och skolbarnsomsorg föreslås dock inte överföras till det ge-nerella statsbidraget. Kommitténs bedömning är att läkemedelsförmånenkan föras över först efter att en överenskommelse om ett avskaffande harkommit till stånd mellan staten och förbundet och en överföring av maxtax-an först efter att den görs obligatorisk för kommunerna.

Vidare anser kommittén att den utredning som har till uppgift att se överfastighetstaxeringen av bostäder bör avvaktas innan förhållandet mellan fas-tighetsavgiften och utjämningssystemet kan beaktas.


2. Aktuella frågor

Föreslagna förändringar

Utredningen konstaterar att det inte gått att finna några tillväxthämmandefaktorer i inkomstutjämningen. Med stöd av forskning menar kommittén atttillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner där kärn- och kranskommunerär ömsesidigt beroende. Vidare skapas tillväxt där man arbetar, inte där manbor, vilket medför att en hög inkomst per invånare snarare speglar en attrak-tiv boendemiljö än ett tillväxtfrämjande klimat.

Kommittén finner nuvarande principer för och konstruktion av inkomst -utjämningen ändamålsenlig och föreslår därmed att den får kvarstå i sin nu-varande form. Den justering som föreslås är en harmonisering av kommuner -nas och landstingens inkomstutjämning med en gemensam garanterad skat -te kraft på 115 procent av medelskattekraften.

Kommittén påpekar beträffande arbetspendling över landsgräns behovetav att det nordiska skatteavtalet ses över för omförhandling.

I kostnadsutjämningen föreslås en del större förändringar samt ett flertalmindre justeringar och uppdateringar. Störst betydelse har de förändringarsom föreslås ske i delmodellerna för förskola och skolbarnsomsorg, individ-och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård.

I modellen för förskola och skolbarnsomsorg föreslås en förenklad ålder-sersättning baserad på de två åldersgrupperna 1–5 år samt 6–12 år. Nuvaran-de efterfrågeindex föreslås ersättas av två index som avser att fånga skillna-der i vistelsetid i förskola samt skillnader i behov av fritidshem och pedago-gisk omsorg för 6–12 åringar. Motivet bakom förändringen är att skillnader-na i efterfrågan mellan kommunerna har minskat avsevärt över tiden i taktmed såväl införande av maxtaxereform som införande av allmän förskola.

Kommittén bedömer att utfallet i nuvarande modell för individ- och famil-jeomsorg ger oacceptabla skillnader i förhållande till faktiska kostnader i oli-ka kommuner. En ny modell med högre träffsäkerhet som skattar skillnaderi hela individ- och familjeomsorgens nettokostnad föreslås.

För äldreomsorg föreslås en förenklad modell som bygger på ålder, civil -stånd, etnicitet, skillnader i dödlighet och bebyggelsestruktur. Avseende både


2. Aktuella frågor

Tabell 11 • Andel barn 1–5 år inskrivna i förskola eller familjedaghemProcent

2003 2009

Storstäder 81,3 83,4Förortskommuner t storstäder 83,2 86,7Större städer 83,5 87,0Förortskommuner t större städer 80,2 86,3Pendlingskommuner 80,1 85,0Turism- o besökskommuner 80,5 86,1Varuproducerande kommuner 80,8 85,0Glesbygdskommuner 79,6 86,7Kommuner i tätbef. region 81,3 85,8Kommuner i glesbef. region 82,4 86,1Riket 81,3 85,9

Källa: SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen.

grundskola och gymnasieskola föreslås befintliga modeller behållas men kom -pletteras med en komponent för merkostnader för små gymnasieskolor.

Kommittén föreslår även att delmodellen för befolkningsförändringar skabehållas men utökas med att kompensera för nya förskolelokaler. Beträffan-de den för kommuner och landsting gemensamma modellen för kollektivtra-fik anser kommittén att kostnader och ingående variabler bör uppdateras.Kommittén bedömer även att skillnader i lönekostnader bör kompenserasfullt ut för både kommuner och landsting.

De senaste åren har kritik uttalats från flera landsting mot den del av mo-dellen för hälso- och sjukvård som avser vårdtunga grupper med innebördenatt modellen är påverkbar och skapar felaktiga incitament. Kommittén kom-mer fram till att systematiska skillnader föreligger såväl över tiden som mel-lan landsting avseende registrering av de diagnoser som ligger till grund förmodellen för vårdtunga grupper.

Kommittén föreslår att nuvarande modell ersätts med en ny modell där dendel av befolkningen som nu räknas in i den vårdtunga gruppen och deras kost-nader läggs in i den matrismodell som används för övrig befolkning där helautjämningen sker utifrån demografi och socioekonomiska faktorer.

Beträffande strukturbidraget föreslås att den del som avser 2004 års stan-dardkostnad för svagt befolkningsunderlag för kommunerna och små lands-ting för landstingen ska kvarstå. Resterande delar föreslås reduceras så attden totala minskningen av strukturbidraget begränsas till högst 0,22 procentav det uppräknade skatteunderlaget för kommunerna och högst 0,11 procentför landstingen.

Ekonomiska konsekvenserÄven om flera av de viktigaste förändringarna kan motiveras utifrån föränd-ringar som skett i verksamheten sedan den senaste översynen medför de be-tydande ekonomiska konsekvenser för enskilda landsting och kommuner. Ikostnadsutjämningen för kommunerna står förändringen i delmodellen förförskola och skolbarnsomsorg för de största effekterna med ett spann mellan


2. Aktuella frågor

Diagram 15 • Andel av befolkningen i vårdtung grupp (VTG) 2008Procent

Proc

ent

01

23

45

67

8

Andel VTG

varav andel med bidiagnos

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

n

Jäm

tland

Väs

tern

orrla

nd

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

nd

V:a

Göt

alan

d

Hal

land

Skån

e

Blek

inge

Got

land

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Jönk

öpin

gs

Öst

ergö

tland

Söde

rman

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Rike

t

En tydlig indikation är den kraftiga ökning-en av patienter med bidiagnoser som harskett de senaste åren i vissa landsting.


positiv och negativ förändring från plus 1 300 till minus 1 700 kronor per in-vånare för enskilda kommuner. På länsnivå minskar spannet till mellan plus442 och minus 470.

För landstingen ger förändringarna konsekvenser mellan plus 1 100 ochminus 1200 kronor per invånare. Delmodellen för hälso- och sjukvård står förmerparten av omfördelningseffekterna och sambandet mellan andelen bidi-agnoser i den vårdtunga gruppen och bidragsförändringarna är mycket starkt.

Kommittén föreslår att negativa effekter av förslaget införs successivt ochbegränsas med ett solidariskt finansierat införandebidrag till högst 250 kro-nor per invånare och år för både kommuner och landsting.

Välfärd på lång sikt

I förra utgåvan av Ekonomirapporten kunde vi med hänvisning till Framtidensutmaning 6 visa att de ”vanliga” lösningarna på välfärdens långsiktiga finan-siering inte kommer att räcka. Finansieringsgapet ligger enligt rapportensberäkningar på motsvarande 13 kronor i kommunalskatt år 2035. Fler arbeta-


2. Aktuella frågor

Tabell 12 • Ekonomiska konsekvenser av förslaget från Utjämningskommittén.08Kronor per invånare

Län Total varav Total varavutfall Förskola o Individ- o Löne- Stuktur- utfall Hälso- o Stuktur-

kommun skolbarns- familje- struktur bidrag landsting sjukvård bidragomsorg omsorg

Stockholm –149 –470 –227 367 –95 29 –136 0Uppsala 797 180 401 –82 0 –8 –75 0Södermanland 302 90 230 –188 –113 950 916 0Östergötland 776 169 509 –183 –31 265 308 0Jönköpings 662 324 484 –193 –26 –747 –735 0Kronoberg 379 442 169 –193 –254 331 464 0Kalmar 882 307 418 –193 0 –62 60 0Gotland 624 567 308 –337 0 751 519 0Blekinge 92 316 33 –193 0 1 118 1 146 0Skåne 252 348 –48 –87 –164 20 –31 0Halland 275 417 –56 –122 0 –499 –589 0Västra Götaland 590 314 283 –149 –99 –466 –391 0Värmland 784 352 290 –198 –81 712 900 0Örebro 507 229 311 –193 –30 98 213 0Västmanland 135 123 259 –184 –110 343 356 0Dalarna 569 306 397 –193 –17 737 576 0Gävleborg 426 283 215 –193 –372 701 777 0Västernorrland 535 313 121 –193 0 214 397 0Jämtland –299 239 97 –193 –3 560 979 –179Västerbotten 599 166 472 –193 0 –1 236 –918 –185Norrbotten 433 35 271 –193 –146 –353 –102 –194

Störst negativ effekt på länsnivå för kommuner och landsting sammantaget får Västerbottens län och störst positiv effekt får Värmlands län.


de timmar, ökad invandring och effektivisering minskar finansieringsgapetnågot men är ingen lösning på lång sikt.

Undersökningar visar att det bland medborgarna finns en utbredd oro attsjukvård och äldreomsorg inte kommer att motsvara förväntningarna i fram-tiden eller att skolan inte hänger med i den internationella konkurrensen. Enopinionsundersökning som förbundet lät genomföra 2008 visar att 70 procenttror att det satsades mer resurser på välfärdstjänster förr än det gör i dag. San-ningen är att det aldrig satsats mer resurser än nu7. Vad beror då denna mis-suppfattning på? Det finns flera möjliga förklaringar. Inte minst den att bil-den är komplex. Variationen mellan olika verksamheter är stor. Inom bar-nomsorgen har både antalet och andelen inskrivna barn ökat, och trots attförskolan fått betydligt mer resurser totalt sett har resurserna per barn mins-kat. Inom äldreomsorgen krävs det ett större omsorgsbehov i dag för att få till-gång till tjänsterna, vilket har lett till att färre får omsorg men de som blir be-viljade får mer. Även här har resurserna totalt sett ökat, även med hänsyn ta-gen till demografin. En annan förklaring till missuppfattningen kan varamassmedias granskande roll. Det är bra att massmedia granskar och med allrätt lyfter fram missförhållanden i samhället. Risken är dock att befolkning-en tror att de enskilda händelserna är representativa för hela verksamheten,och att tilliten till den blir oförtjänt låg och människors oro onödigt hög.

Om inte de offentliga medlen räcker till, kan vi då betala mer av välfärd-tjänsterna med den egna plånboken? Nja, det är inte för inte som skola, vårdoch omsorg i huvudsak finansieras med skatter. Skälet är att dessa tjänster ärtill nytta för hela samhället, inte bara för den enskilda individen. Resone-manget innefattar också en fördelningspolitisk ansats, det är inte plånbokensom ska avgöra vilken utbildning eller vård du får åtkomst till. Avgiftsfinan-sieringsgraden har under senare tid minskat, bland annat som en följd avmaxtaxor inom barnoch äldreomsorgen. I dag finansieras ungefär 6 procentav kommunernas och 3 procent av landstingens verksamhet med avgifter.Den andelen går att höja utan att det får konsekvenser för de ekonomiskt sva-ga. I Framtidens utmaning beräknades intäktsförändringen av kraftigt höjdatak inom ramen för nuvarande maxtaxor. Räkneexemplen visar att det inombarnomsorgen går att pressa upp avgiftsfinansieringsgraden från dagens dry-ga 8 procent till 11–12 procent. Inom äldreomsorgen kan avgiftsfinansier-ingsgraden, grovt sett, fördubblas från 3 till 6 procent. I pengar handlar det omi storleksordningen 5–6 miljarder kronor, eller 30 öre i kommunalskatt. Mar-ginella förändringar i avgiftssystemen kan alltså bara marginellt bidra till väl-färdens finansierig på sikt. Mer långtgående förändringar kräver helt andragrepp. Ett grundutbud av välfärdstjänster med köp av tilläggstjänster har un-der många år varit uppe till diskussion. Men ofta landar resonemangen i ettmycket omfattande grundutbud där tilläggstjänsterna bara avser guldkant påtillvaron. I så fall blir det ingen lösning på den långsiktiga finansieringen.

Är ”egenvård” på frammarsch bland våra välfärdstjänster? Man kan hittaegenansvar inte bara inom vården och folkhälsan med kostråd och trä-ningstips utan även inom skolan med datorer och olika pedagogiska hjälp-medel. Inom detaljhandeln och bankvärlden och liknande branscher har ut-lokaliseringen av arbetsuppgifter till kunderna pågått under lång tid. Nu


2. Aktuella frågor

6. SKL 2010.7. Detta beskrivs i Välfärdsmysteriet, SKL 2008.

knappar vi själva in tjugosiffriga ocr-nummer när vi betalar våra räkningar.Vinsten för banken är uppenbar. Vinsten för kunden är att slippa gå ut och köaoch måhända också få en bättre översikt över betalningarna. Kan vi göra mot-svarande reptrick inom det offentliga? Många vill sköta kontakterna medsjukvården via datorn. Allt från att boka tid, avboka, jämföra vårdgivare, för-nya recept, få sjukintyg, kommunicera med sin läkare och läsa sin journal. Detfinns säkerligen en stor potential för e-tjänster bland de administrativa tjäns-terna. Men hur är det med vårdens kärna; diagnos och behandling? Teknikenfinns för allt mer sofistikerad hälsokontroll på egen hand och även med upp-koppling till professionen. Leder det till ökad eller minskad konsumtion avvård? En annan fråga är om vården ska börja ställa krav på individens liv ochleverne. Ska vi som lever ett osunt liv med rökning, alkohol och som aldrig rörpå oss betala extra när vi behöver vård? Skulle det leda till bättre folkhälsa ochlägre sjukvårdskostnader? Resonemanget kan även gälla andra typer av ”onö-diga” risker som vissa personer utsätter sig för; fallskärmshoppning, sport-dykning och utförsåkning. Men var går gränsen?

Många hävdar att finansieringen har räckt hittills och att varningarna omvälfärdssystemets kollaps funnits under årtionden och att olyckskorparnasuccessivt skjutit problemet allt längre in i framtiden. Det är delvis rätt, del-vis fel. Ständiga rationaliseringar och omstruktureringar har å ena sidan gjortatt vi får ut mer av skattepengarna, å andra sidan har olika reformer ökat kost-naderna mer än förväntat (till exempel lss och Ädel). En annan faktor somunderlättat finansieringen är att lönerna släpat efter inom offentlig verk-samhet, jämfört med övriga arbetsmarknaden. Kommunalskatten har ocksåökat successivt. Vi får heller inte glömma bort att kommunerna och i synner-het landstingen brottats med dåliga ekonomiska resultat under långa perio-der, vilket gröpt ur den finansiella ställningen.

Ett är säkert; det kommer inom ramen för nuvarande system inte att bli lät-tare att finansiera våra välfärdstjänster i framtiden. Skillnaden mellan denförväntade intäktsutvecklingen i sektorn och kostnaderna för de välfärd-tjänster som vi förväntar oss i framtiden kommer att öka dag för dag och år ef-ter år. Diskussionen om hur finansieringen ska se ut kan inte vänta tills pro-blemen blir akuta. Det här är en fråga som nu måste få ta större plats i den of-fentliga debatten.


2. Aktuella frågor


2. Aktuella frågor

Kommunernas ekonomiKommunerna hade ett rekordhögt resultat 2010. En stark till -växt av skatteunderlaget och positiv skatteavräkning från 2010bidrar till att även 2011 ser ut att bli ett år med gott resultat.Minskade statsbidrag och ökade kostnader gör att resultatet där -efter faller. De kommuner som inte har tillräckligt höga resultatmed sig från 2010 kommer att ha en besvärlig situation att be-hålla ekonomin i balans.

Tillfälligt stöd och bättre skatteintäkter medförde storaöverskottKommunerna redovisade ett sammantaget resultat för 2010 på 14,5 miljarder.Det motsvarar 3,5 procent av skatter och generella bidrag och är i kronor räk-nat det högsta resultatet kommunerna har haft. För 2010 redovisade de flestakommunerna ett överskott, endast 14 kommuner hade underskott. Tillfälligtkonjunkturstöd, förbättrade skatteintäkter, minskade avgifter för avtals för -säkringar och en återhållsam kostnadsutveckling bidrog till det positiva re-sultatet.

En av orsakerna till det starka resultatet 2010 var att staten gick in med till-fälligt höjda statsbidrag för att dämpa den förväntade sysselsättningsminsk-ningen i kommunsektorn. Delar av tillskotten aviserades i vårpropositioneni april 2009, vilket innebar att kommunerna kunde ta hänsyn till dem i sinbudgetprocess för det kommande året. I budgetpropositionen i oktober komytterligare tillskott, men i många kommuner innebar detta främst en resul-tatförstärkning eftersom budgeten redan var fastställd.


KAPITEL3

Sena intäktsförstärkningar medför tillfälliga satsningar, lättade sparkrav och stärkt resultat

Ungefär hälften av kommunerna beslutar om budgetramar för kommande åri november, resten fattar beslutet innan sommaren. Budgetprocessen i kom-munerna inleds vanligtvis med en omvärldsanalys för att kartlägga samhäll-sförändringar, ekonomiska och andra förutsättningar samt demografiska be-hov. Den ekonomiska information som kommunerna har i detta läge, blandannat i form av skatteunderlagsprognoser och beslutade generella statsbi-drag, används i den fortsatta processen. När kommunerna tar beslut om bud-get för det kommande året ska en plan för efterföljande två år också göras.Förutsägbara ekonomiska förutsättningar skapar stabilitet i budgetproces-sen. Stora, sent aviserade ekonomiska förändringar, som inför budgetarbetet2010, medför omfattande förankringsarbete ute i verksamheten och risk förminskad legitimitet för processen. När kommunerna beslutat om och till ochmed påbörjat genomförande av besparingsprogram väljer de flesta att intedra tillbaks de beslutade åtgärderna även om förutsättningarna förbättras.


3. Kommunernas ekonomi

Diagram 16 • Kommunernas resultat före extraordinära poster åren 2001–2010Miljarder kronor respektive procent

Milj

arde

r kro

nor

0

2

4

6

8

10

12

14

16 Resultat (vänster)

20102009200820072006200520042003200220010

1

2

3

4

Andel av skatter ochgenerella statsbidrag (höger)

Proc

ent

De befarade underskotten i kommunernaunder 2009 och 2010 har uteblivit till följdav tillfälliga konjunkturstöd, snabbareåterhämtning av skatteintäkterna än vän-tat och tillfälliga kostnadslättnader i formav bland annat sänkta AFA-premier.


Figur 1 • Att balansera ekonomin vid förändrade förutsättningar

Kostnader enligt budget

Lättade sparkrav

Tillfälliga satsningar

Skatteunderlags-prognos 2

Skatteunderlags-prognos 1Intäkterenligt budget

Konjunkturstöd del 2

Kostnader IntäkterFörbättrade intäkter efter att kommuner-na tagit beslut om budget leder till lättadesparkrav, tillfälliga satsningar och förstärktresultat.

14 miljarder i ökade skatteintäkter och tillfälliga statsbidrag

En starkt bidragande orsak till kommunernas överskott 2010 var att skatte-underlagsprognoserna förbättrades under året. Den globala finanskrisen re-sulterade i att svensk ekonomi skakades om ordentligt och medförde att skat-teunderlagsprognoserna såg rejält mörka ut under början av 2009. Utsikter-na för svensk ekonomi förbättrades dock snabbare än förväntat och redan ioktober 2009 hade prognoserna för skatteunderlagstillväxten reviderats upp.Regeringens aviserade konjunkturstöd i vårpropositionen 2009 på 4,9 miljar-der för kommunerna förstärktes med ytterligare 7 miljarder i budgetpropo-sitionen på hösten. Sammantaget innebar revideringarna att prognosen förskatteintäkter och statsbidrag var 7,1 miljarder högre i oktober jämfört medi april 2009. Den prognos för skatteintäkter och statsbidrag som sedan gjordesi maj 2010 var ytterligare nästan 7 miljarder högre men på grund av svårighe-ten att använda tillskott under löpande budgetår bidrog de förbättrade intäk-terna främst till att stärka resultatet.

Att intäkterna blev väsentligt högre än budgeterat var huvudskälet till detstarka resultatet. Att kostnaderna endast ökade med 1,3 procent utöver pris-och löneökningar trots förbättrade intäkter bidrog också. Det kan dels sessom ett uttryck för god budgetdisciplin i kommunerna, dels vara ett uttryckför kommunernas långsiktiga agerande då förutsättningarna för kommandeår i och med avvecklingen av konjunkturstöden såg betydligt sämre ut.

Kostnadernas utveckling och sammansättning

Kommunernas kostnader för egentlig verksamhet exklusive jämförelsestö-rande poster ökade med 1,3 procent i fasta priser. Det är en lägre kostnadsök-ning än den historiska trenden som har beräknats till 1,1 procent utöver de-mografiska behov.

Kommunernas kostnader har historiskt sett ökat med i genomsnitt 1,1 pro-cent per år plus demografiska behov utöver vad som följer av pris- och lö-neökningar. Orsaker till dessa kostnadsökningar kan till exempel vara ökad



Tabell 13 • Prognoser för skatteintäkter och generella statsbidrag 2010Förändring från 2009 i miljarder kronor

Apr 2009 Okt 2009 Maj 2010 Dec 2010

Skatteintäkter o generella statsbidrag 7,5 14,6 21,5 21,3varav konjunkturstöd 4,9 11,9 11,9 11,9


Tabell 14 • Konjunkturstöd och tillskott 2010–2013Miljarder kronor

2010 2011 2012 2013

Konjunkturstöd/tillskott 11,9 5,6 3,5 3,5Förändring jfr föregående år 11,9 –6,3 –2,1 0


Avvecklingen av konjunkturstöden bidrartill att kommunerna tvingas ha en fortsattåterhållsam kostnadsutveckling under2011 och 2012 trots att skatteunderlagetutvecklas starkt.

efterfrågan på kommunala tjänster, ökad ambitionsnivå eller kostnadsök-ningar till följd av statliga reformer.

Kommunerna har under de senaste tre åren haft en återhållsam kost-nadsutveckling, vilket illustreras i diagrammet ovan. Under 2006 och 2007 in-fördes arbetsmarknadsåtgärder i form av till exempel plusjobb vilket bidrogtill en hög kostnadsutveckling. Dessa år var resultaten i kommunsektorn star-ka och prognoserna för skatteunderlaget såg positiva ut framöver. Hur de eko-nomiska förutsättningarna ser ut de närmaste åren när kommunerna beslu-tar om sin budget har stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Om intäkter-na väntas öka i en stabil takt kan man genomföra varaktiga satsningar i verk-samheterna. Konjunkturstödens tillfälliga karaktär och en relativt svag pro-gnos för skatteunderlagets tillväxt framöver medförde att kommunerna intesatsade på varaktiga kostnadsökningar under 2010. Istället genomfördes ex-tra insatser som till exempel arbetsmarknadsåtgärder, underhållsåtgärderoch inte minst bidrag till statlig infrastruktur. Enligt preliminära uppgifteruppgick kommunernas bidrag till statlig infrastruktur till drygt 2 miljarderkronor 2010.

Personalkostnaderna är i stort sett oförändrade som andel av totalakostnaderI arbetsmarknadsavsnittet beskrivs sysselsättningsförändringar i kommu-nerna under perioden 2002–2012. Antalet arbetade timmar i kommunernasverksamhet i egen regi har legat på i stort sett oförändrad nivå sedan 2002,bortsett från upp- respektive nedgången i plusjobben (diagram 9 på sidan 18).Utvecklingen av kommunernas kostnader åren 2002–2010 visar en allt lägreandel personalkostnader.

Samtidigt utförs allt mer kommunal verksamhet av andra aktörer. Då vi läg-ger till den verksamhet som utförs av andra anordnare blir bilden en annan.Om vi antar att de har samma personalkostnadsandel som kommunerna blirden sammanlagda personalkostnaden relativt konstant som andel av totalakostnader under perioden.



Diagram 17 • Kostnadsvolym i förhållande till historisk trendProcentuell förändring jämfört med föregående år

Proc

ent

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0 Demografi

Historisk volymtrend utöver demografi

Volymutveckling egentlig verksamhet

2010200920082007200620052004200320022001

Kommunernas kostnader har historisktsett ökat med i genomsnitt 1,1 procent plusdemografiska behov utöver vad som följerav pris- och löneökningar. Orsaker till des-sa kostnadsökningar kan till exempel varaökad efterfrågan på kommunala tjänster,höjd ambitionsnivå eller kostnadsökningartill följd av statliga reformer.


Demografiska förändringar kräver omställning av verksamhet!

Befolkningsökningar och förändrad sammansättning av åldersgruppernasstorlek medför att kommunernas kostnader ökar med i genomsnitt 0,5 pro-cent per år (diagram 17). Förändringar i åldersgruppernas storlek innebärförändrade behov av kommunernas olika tjänster, vilket medför att kommu-nerna noga måste följa befolkningsprognoserna för att anpassa och ställa omverksamheten. En stor utmaning för kommunerna som inleddes redan 2009är att gruppen 16–19 år minskar kraftigt fram till 2015.

Enligt preliminära uppgifter i räkenskapssammandraget som årligen sam-las in av scb har kostnaderna för gymnasieskolan ökat 2010 jämfört med2009. I nästan hälften av de 264 kommuner som lämnat in uppgifter har gym-nasiekostnaderna ökat. Totalt hade de ökat med 1,5 procent i löpande pris,trots att antalet elever minskat med drygt 2 procent. Det innebär att kostna-den per elev har ökat betydligt mer än vad som följer av pris- och löneök-ningar. För att klara ökade behov inom andra områden, som förskola ochgrundskola krävs det att kommunerna anpassar kostnaderna inom gymnasi-eskolan och genomför nödvändiga omställningar.



Diagram 18 • Personalkostnaderna som andel av totala kostnader 2002–2010Procent

50

55

60

65

70 Inkl. löneandel i köp av verksamhet*

Inkl. löneandel i köp av verksamhet**

I egen regi*

I egen regi**

201020092008200720062005200420032002

Proc

ent

Kommunernas personalkostnader i egenregi som andel av totala kostnader harminskat från drygt 57 procent av de totalakostnaderna till drygt 55 procent. Om manlägger till löneandelen för köp av verksam-het, vilken har ökat markant under de se-naste åren, blir bilden en annan.

*Löpande priser. **Fasta priser.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Diagram 19 • Olika verksamheters demografiska utveckling åren 2009–2015Index 2009 = 100

80

85

90

95

100

105

110

115 Totalt

Övrigt

Funktionshindrade

Äldreomsorg

Gymnasieskola

Grundskola inkl förskoleklass

Förskola o skol-barnsomsorg

2015201420132012201120102009

Inde

x

Förändringar i befolkningsstrukturen inne-bär att behoven av kommunernas olikaverksamheter varierar kraftigt mellanåren. Att anpassa verksamheten till beho-ven och planera framåt utefter dessaförändringar är viktigt för att kommunernaska kunnat bedriva en effektiv verksam-het.


Förutom de anpassningar som krävs till följd av demografiska förändring-ar ska kommunerna anpassa sin verksamhet utifrån hur staten formuleraruppdraget. I samband med att den nya gymnasieskolan GY11 införs till höst-terminen har staten aviserat en sänkning av statsbidragen till följd av de ef-fektiviseringar som anses följa av de nya reglerna. Neddragningen aviseradesredan i budgetpropositionen 2010 och innebär en sänkning med 0,7 miljarder2012, en neddragning som successivt kommer att öka för att uppgå till 1,9 mil-jarder 2015. I vårpropositionen 2011 gavs inga nya besked om denna reglering.Enligt tidigare besked från utbildningsutskottet ska denna fråga på nytt tasupp till förhandling med förbundet. Inför denna förhandling har enkäterskickats ut till kommunerna för att kartlägga hur de ser på möjligheterna attrealisera dessa effektiviseringar.8

Kommunernas resultat ur olika perspektiv

Bilden av kommunernas ekonomi ser sammantaget positiv ut med avseendepå det goda resultatet 2010. Men med minskade statsbidrag 2011 och 2012, ärförutsättningarna för att klara ekonomin framöver olika bland Sveriges 290kommuner.



Antalet elever minskar med nästan 100 000under perioden fram till år 2015. Antaletfriskolor ökar stadigt och under läsåret2010/11 startade 67 nya friskolor samtidigtsom 28 skolor lades ned. I och med att an-talet elever minskar och antalet skolor ökarså ökar också konkurrensen om eleverna,vilket blir kostnadsdrivande.

Den reformerade gymnasieskolan star-tar i höst och eleverna har redan prelimi -närt valt utbildningsinriktning. Kurspla-nerna kom sent och det blev svårt för bådehuvudmän och elever att få en bra över-blick. Förbundet har i en enkät ställt frågorom läget gällande reformen. Endast enknapp femtedel av de tillfrågade kommu-nerna uppgav att eleverna denna gång hadesamma förutsättningar att välja gymnasie -utbildning som tidigare år.

En grundtanke med reformen har varitatt locka fler elever till yrkesutbildning.Eleverna har dock i högre grad än tidigarevalt högskoleförberedande program föreyrkesutbildningar. Det kan förklaras av attdessa inte ger behörighet för fortsatta stu-dier. Även om få elever sökt yrkesprogrambedömer kommunerna att dessa ändå mås-te bedrivas eftersom det är viktigt för den

lokala och regionala arbetsmarknaden attfå tillskott av yrkesutbildade.

Det samhällsvetenskapliga programmethar delats upp i Ekonomiskt, Humanistisktoch Samhällsvetenskapligt. Av detta kundeman förvänta att andelen till det ”nya”Sam hällsvetenskapliga programmet skullebli avsevärt lägre, så är dock inte falletbland annat på grund av överströmningfrån yrkesprogrammen. Däremot är detväldigt få sökande till det Humanistiskaprogrammet.

Ingen kompensation erhålls från statenför kommunens egen implementering; ut-bildning av den egna personalen. Kommu-nerna uppger dock att man totalt sett pla-nerar att lägga ner cirka 100 timmar per lä-rare för kompletteringsutbildning underperioden 2011–2012. Överlag var man nöjdmed Skolverkets informationsinsatser, där -emot anser man att informationen kom försent och att modern teknik borde kunnaanvändas i betydligt högre grad.

En av de tongivande motiveringarna tillde statliga besparingarna på gymnasiesko-lan var att reformen skulle innebära störreelevgrupper. När det gäller yrkesprogram-men är det dock endast 5 procent av kom-

GY11 – En ekonomisk utmaning för gymnasieskolan

8. Enkätsvaren tyder snarare på motsatt utveckling. Se faktarutan ”GY11 – en ekonomisk utmaning förgymnasierna”.

En tumregel för god ekonomisk hushållning är att resultatet ska uppgå till 2procent av skatter och bidrag, vilket 64 procent av kommunerna lyckades med2010. Det innebär att cirka en tredjedel av landets kommuner har ett resultatsom inte når upp till tumregeln för god ekonomisk hushållning. Trots extrastatsbidrag och högre skatteintäkter var det 14 kommuner som inte klarade



munerna som instämmer att det finnsförutsättningar för större grupper. Förhögskoleförberedande program instämmermindre än 15 procent i detta.

Ett annat motiv till de statliga besparing-arna är att reformen ska innebära färre hål -timmar och en effektivare schemaläggning.De flesta, 93 procent av kommunerna be-dömer dock att så inte kommer att bli fal-let. Under genomförandetiden måste gym-nasieskolan drivas parallellt enligt det gam -la och nya systemet. Av de tillfrågade kom-munerna anser 56 procent att det blir upptill 10 procent dyrare verksamhet underdessa år och 33 procent svarade att kost -naderna ökar med 10 procent eller mer.

Legitimation för lärareFrån 1 juli i år gäller att det som huvudre-gel krävs legitimation som lärare respekti-ve förskollärare för att få anställas utantidsbegränsning och för att få undervisa.Läraren eller förskolläraren ska också hatjänstgjort minst ett läsår eller motsvaran-de på heltid med stöd av en mentor för attkunna bli legitimerad.

Förbundet har till viss del varit kritiskttill förslaget då vi inte tror att vark en behö-riga eller legitimerade lärare är en garantför att eleverna når skolans mål. Lärares

skicklighet och förmåga i mötet med ele-verna ryms i så mycket mer än de kriteriersom föreslås bli grund för en legitimation.

Förbundet har påtalat risken för att desnäva reglerna för behörighet kan medförastora svårigheter att planera och bemannaverksamheten. Särskilt i små kommuneroch mindre skolor finns det risk för flerdeltider och tidsbegränsade anställningar.Med alltför detaljerade regelverk blir rek-tors och förskolechefs uppdrag snarare atttill lämpa och administrera ett genomregle-rat system, än att utöva ett ledarskap grun-dat på en professionell bedömning av vil-ken kompetens som behövs i verksamhe-ten.

I enkäten ställdes frågan om de nya be-hörighetsreglerna för lärare ställer krav påspeciella åtgärder i kommunen. De 96 pro-cent som svarade ja på frågan, ansåg attkompletterande utbildningsinsatser måstegenomföras för lärarkåren, 46 procent avkommunerna måste nyrekrytera personal,38 procent behöver inrätta deltidstjänster,12 procent måste tillämpa distansutbild-ning (i språk) och 54 procent anser att manför att klara reformen måste samarbetamellan kommuner kring lärartjänster.

Diagram 20 • Antal kommuner med resultat som överstiger 2 procent av skatter och bidrag respektive antal kommuner med underskott

Ant

al k

omm

uner

0

50

100

150

200 Kommuner med resultat > 2 % av skatter o bidrag

Kommuner med under-skott

20102009200820072006200520042003200220012000

Endast 14 kommuner redovisar underskottför 2010. Antalet kommuner med under -skott har minskat de senaste åren. I ge-nomsnitt hade 86 kommuner per år un-derskott åren 2001–2005, jämfört med 31

kommuner i genomsnitt 2006–2010.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

att balansera ekonomin 2010. Av de kommuner som hade underskott 2010hade fem underskott även 2009.

Kommunernas resultat har ökat från 148 kronor per invånare 2000 till pre-liminärt 1346 kronor per invånare 2010. Uppdelat per kommungrupp ser manatt resultaten som kronor per invånare har förbättrats för alla kommungrup-per.

Resultatet för kommunerna i kronor per invånare har förändrats minst igruppen storstäder, från 1329 kronor per invånare år 2000 till 1417 år 2010.Störst förändring mellan resultaten är det i gruppen glesbygdskommunersom har ökat från minus 329 kronor per invånare till plus 1303 år 2010. Skill-naden mellan det högsta och det lägsta resultatet år 2000 respektive 2010 harminskat från 1666 till 793 kronor per invånare.

Hur ser bilden av 2010 ut om man rensar bort det tillfälliga konjunk-turstödet?Det goda resultatet för kommunerna 2010 hänförs till mycket stor del till detillfälliga konjunkturstöden. Största delen av dessa tillskott avvecklas dock till2011 vilket avsevärt försämrar den ekonomiska situationen för kommunerna.Om vi justerar resultaten 2010 med den del av tillskotten som försvinner år2011 får man en annan bild av det ekonomiska läget (diagram 22).

Om vi utgår från kommunernas preliminära bokslut för 2010 och reducerarmed stöden som avvecklas 2011 skulle resultatet istället ha uppgått till 8,2 mil-jarder, vilket motsvarar 2,0 procent av skatter och bidrag. Istället för 14 kom-muner skulle 72 ha redovisat underskott. Ur detta perspektiv har kommu-nerna agerat långsiktigt när de hållit nere kostnaderna. Om kostnaderna hadeökat mer under 2010 hade avvecklingen av konjunkturstöden tvingat framomfattande anpassningar och förmodligen skattehöjningar inför 2011. Nu ärmedelskattesatsen ett öre lägre 2011 jämfört med 2010. Endast åtta kommu-ner höjde skatten och 12 sänkte.



Diagram 21 • Resultat före extraordinära poster per kommungrupp år 2000 och 2010Kronor per invånare

Kro

nor/

invå

nare

-500

0

500

1000

1500

20002010

2000

Var

upro

duce

r-an

de k

omm

uner

Turis

m-

o be

söks

-nä

rings

kom

mun

er

Stör

re s

täde

r

Stor

städ

er

Pend

lings

-ko

mm

uner

Kom

mun

er i

tät-

befo

lkad

regi

on

Kom

mun

er i

gles

-be

folk

ad re

gion

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Föro

rtsk

omm

uner

till

stör

re s

täde

r

Föro

rtsk

omm

uner

till

stor

städ

erna

Tota

lt

Resultatet i kronor per invånare varieradekraftigt mellan olika kommungrupper år2000. Dessa skillnader har minskat ochför 2010 är resultatskillnaderna små mel-lan kommungrupperna.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Kommunernas ekonomi de närmaste åren

År 2011 och 2012 – sänkta statsbidrag dämpar utvecklingen

Kommunernas intäkter ökade kraftigt 2010, både i nominella termer och ju-sterat för pris- och löneökningar. Avvecklingen av konjunkturstödet innebäratt intäkterna växer svagare 2011 och 2012. De reala intäkterna ökar 2013 tillföljd av en relativt stark utveckling av skatteunderlaget, men för 2014 och 2015tar prisökningar över utvecklingen och dämpar den reala tillväxten.

Jämfört med prognosen från december 2010 bedöms kommunernas skat-teintäkter för 2011 nu bli 7 miljarder högre. Det beror dels på förbättrad skat-teavräkning för 2010 och dels på förbättrad utveckling av skatteunderlaget2011. I den budget för 2011 som kommunerna lämnat till scb i samband medpreliminärt bokslut för 2010 är skatteintäkter och generella statsbidrag 8 mil-jarder lägre för 2011 än i vår nuvarande skatteunderlagsprognos.



Diagram 22 • Kommunernas resultat som andel av skatter och statsbidragProcent

-15

-10

-5

0

5

10

15 2008

2010

2010 exklusivekonjunkturstöd

290250200150100501

Proc

ent

Antal kommuner

Om konjunkturstödet reduceras till 2011

års nivå i 2010 års bokslut blir antaletkommuner som redovisar underskott 72 istället för 14.

Anm. Extremvärden är borttagna.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tabell 15 • Nyckeltal för kommunerna åren 2010–2015Procentuell förändring respektive procent


Medelskattesats, nivå iprocent (exkl Gotland) 20,67 20,66 20,66 20,66 20,66 20,66

Skatteintäkter och generella statsbidrag

i löpande priser 5,2 2,8 2,7 4,3 4,1 4,1i fasta priser 3,1 0,8 0,1 1,5 1,1 1,0Verksamhetens kostnader 3,5 3,1 3,6 4,5 4,7 4,9Kostnadsvolym, fasta priser 1,3 1,1 1,0 1,6 1,6 1,7Implicit prisindex, egentlig verksamhet 2,1 2,0 2,6 2,8 3,0 3,1


Så här har vi räknat

Beräkningarna bygger på den be-dömning som presenteras i det sam-hällsekonomiska kapitlet. Utfalletför 2010 är enligt det preliminärabokslutet som scb publicerade imars i år. För åren 2011 och 2012 harvi gjort prognoser av hur vi tror ut-vecklingen kommer att gestalta sigmedan beräkningarna för åren2013–2015 är mer schablonmässigakalkyler som utgår från att kostnads-volymen ökar i takt med den histo-riska trenden. Samma löneutveck-ling antas för de anställda i kommu-nerna som för resten av arbetsmark-naden från och med 2012. Skattesat-sen antas vara oförändrad. Huvud-delen av det statliga konjunkturstö-det avvecklas som planerat 2011 ochytterligare 2,1 miljarder kronor av-vecklas 2012. Åren 2013–2015 antasde generella statsbidragen öka isamma takt som skatteunderlaget.Detta kräver nya beslut av riksdagenmen historiska erfarenheter talar föratt ökade bidrag är sannolika.

Under 2011–2012 faller resultaten främst till följd av minskade statsbidrag.Det finns dock poster som är förknippade med osäkerhet i kommunernas re-sultaträkning, bland annat jämförelsestörande kostnader och intäkter. Enligtpreliminära siffror för 2010 uppgick jämförelsestörande kostnader till över 4miljarder, vilket är 3 miljarder högre än genomsnittet för åren 2002–2009. Enorsak till den höga nivån är medfinansiering till statlig infrastruktur på drygt2 miljarder. Även jämförelsestörande intäkter och reavinster var mer än enmiljard högre 2010 än genomsnittet 2002–2009. I prognosen framöver antasdessa poster återgå till en lägre nivå. Kostnaderna för försörjningsstöd beräk-nas vara i stort sett oförändrade 2011 jämfört med 2010, därefter minskar demed ca 2 procent årligen fram till 2015.

Att intäkterna väntas bli högre 2011 jämfört med vad kommunerna räknatmed i sina budgetar bidrar till ett högt resultat. Ytterligare minskning avstatsbidragen 2012 medför trots relativt låga kostnadsökningar att resultatetfaller 2012 till en nivå som är väsentligt lägre än tumregeln för god ekonomiskhushållning.

På längre sikt krävs höjda statsbidrag för att upprätthålla positivt resultatResultaten faller från historiskt hög nivå 2010 motsvarande 3,5 procent avskatter och bidrag till 2,5 procent år 2011. Trots en relativt stark tillväxt i skat-teunderlaget 2012 fortsätter resultaten att falla till följd av att konjunk-turstödens sista del avvecklas. För 2013–2015 görs ingen prognos utan beräk-ningarna ska ses som en kalkyl utifrån vissa givna förutsättningar. Vi antar attkostnaderna utvecklas i samma takt som den historiska trenden, det vill sägamed demografisk utveckling plus 1,1 procent. På längre sikt bedöms kostnads-




Dec 2010 Budget 2011 Maj 2011

Skatteintäkter o generella statsbidrag 4,6 3,7 11,7


Tabell 17 • Kommunernas kostnadsvolym uppdelat på demografiska behov och övrigtProcentuell förändring från föregående år

Volymutveckling Snitt Utfall Prel. Prognos Kalkyl2002–2004 2005–2008 2009 2010 2011 2012 2013–2015

Demografiska behov 0,4 0,5 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5Övrigt /Trend 0,3 1,1 0,4 0,7 0,6 0,5 1,1Total volymförändring 0,7 1,6 1,0 1,3* 1,1 1,0 1,6

*Volymökningen 2010 är exklusive jämförelsestörande poster.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

utvecklingen vara svår att hålla tillbaka på en nivå som är lägre än historisktrend. Under samma period, 2013 till 2015, räknar vi även med att de generel-la statsbidragen räknas upp i takt med skatteunderlaget. Vi gör ingen prognosöver förändrad skattesats eller avgiftshöjningar. Med uppräknade statsbidragfrån 2013 dämpas resultatfallet, men med en kostnadsutveckling som mot-svarar historisk trend fortsätter ändå resultaten att försämras fram till att islutet av kalkylperioden 2015 i stort sett vara ett nollresultat.

Resultatnivån i slutet av perioden är dock inte realistisk. Enligt tumregelnför god ekonomisk hushållning saknas nära 10 miljarder kronor år 2015. Kom-munerna kommer därför att behöva anpassa kostnader eller intäkter för attkomma i balans.



Diagram 23 • Kostnadsvolym, demografi och trend, samt kostnadsvolym 2012–2015 givet ett re-sultat motsvarande 2 procent av skatter och bidrag Index, 2002 = 100

100

104

108

112

116

120

124 Volym vid oförändrade statsbidrag, resultat 2 procent av skatter o bidrag

Faktisk volym 2002–2010, prognos 2011–2012, trend 2013–2015

Demografi o trend

20152014201320122011201020092008200720062005200420032002

Inde

x

Volymökningarna under 2008–2010 harvarit lägre än genomsnittet åren innan ochlägre än historisk trend inklusive demo-grafiska behov, vilket kan ses som ett ut-tryck för en återhållsam kostnadsutveck-ling. För att klara ett resultat på samman-taget 2 procent av skatter och bidrag mednominellt oförändrade statsbidrag krävsen ännu lägre kostnadsutveckling fram -över.


Diagram 24 • Resultat före extraordinära poster åren 2002–2015Miljarder kronor

-10

-5

0

5

10

15 Resultat

Resultat exkl. upp-räknade statsbidrag

Sjuårsgenomsnitt

20152014201320122011201020092008200720062005200420032002

Milj

arde

r kro

nor Med given utveckling av skatteunderlaget

och den kostnadsvolym som beskrivits itabell 17 utvecklas resultatet enligt ovan.Resultatet faller från en hög nivå 2010 tillatt inte klara tumregeln för god ekonomiskhushållning 2012. För åren 2013–2015 räk-nar vi i kalkylen med uppräknade statsbi-drag och en kostnadsvolym som följer hi-storisk trend.




Rätt ersättning för rätt tjänst till rätt ambitions nivå?Kommunerna lägger ut allt mer verksamhet på externa utförare.Det sker via lou (lagen om offentlig upphandling), lov (lagenom valfrihetssystem) eller ökad valfrihet inom barnomsorg ochskola. Utvecklingen ställer nya krav på att kommuner och lands-ting kan garantera medborgarna den service som beslutats.

lov har som syfte att stärka individers rätt till självbestäm-mande, öka kvaliteten och effektiviteten samt möjliggöra mång-fald och nytänkande genom en fungerande konkurrens. Reformensyftar också till att utveckla bättre villkor för arbetstagarna ochgöra det än mer attraktivt att arbeta med omsorgsverksamhet.

I takt med att kommunala tjänster i allt större utsträckning ut-förs av alternativa utförare ställs högre krav på att ersättningsbe-loppen utformas så att de ger kostnadstäckning för den utfördatjänsten till önskad ambitionsnivå. Ersättningsnivåerna spelarstor roll för såväl kommunerna som för de privata utförarna. Ärersättningen högre än vad som krävs för att utföra tjänsten an-vänds inte skattebetalarnas pengar på rätt sätt. Är ersättningenlägre än vad som krävs riskerar tjänsten att utföras till för låg kva-litet eller kan leda till att kommunal verksamhet går med under -skott, att privata utförare väljer att inte etablera sig alternativt av-vecklar verksamheten eller går i konkurs.

Vi har via enkäter kartlagt skillnaderna i ersättningsnivå inompedagogiska verksamheter och hemtjänst och undersökt orsakertill skillnaderna, som är stora. Jämförelsen försvåras av olikheter isystemens uppbyggnad, i politiska prioriteringar, strukturella för-utsättningar med mera. För mer information om valfrihetssystem,se skriften Valfrihetssystem för nybörjare och andra nyfikna.

Ersättningsnivåer inom de pedagogiska verksamheternaEnligt skollagen ska bidraget till en fristående huvudman beräk-nas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelningav resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (lika-behandlingsprincipen). Varje kommun förfogar dock över detal-jerna i sitt resursfördelningssystem, vilket gör att det är svårt attjämföra olika bidragsbelopp mellan kommunerna. Exempel påolikheter i ersättningssystem kan vara:• Olika belopp kan betalas för olika åldrar och skolår, alternativt

kan ett genomsnittligt belopp tillämpas per verksamhetsform.

• Olika belopp kan betalas ut beroende på barnens vistelsetid ibarnomsorg eller på fritidshem alternativt bygger beloppet pågenomsnittlig vistelsetid.

• Den fristående huvudmannen kan själv ta in föräldraavgifteneller så gör kommunen det.

• Det kan vara olika hur mycket av resurserna som fördelas på an-nat sätt än peng/bidrag per barn och elev, till exempel om enfristående huvudman har fri tillgång till kommunens lokaler, dåingår inte lokalkostnader i bidraget.

• Det kan variera hur stor andel av de totala resurserna som för-delas i grundbelopp respektive tilläggsbelopp för barn och ele-ver i behov av särskilt stöd.

• Vissa kommuner har socioekonomiska viktningar utövergrundbeloppet och kostnader för modersmål kan fördelas viaett tilläggsbelopp.

• Kommunerna har olika struktur och därmed olika förutsätt-ningar vilket leder till kostnadsskillnader.

• Det kan vara stora skillnader i ambitionsnivå och politiska prio-riteringar.

Beslutade bidragsbelopp till fristående huvudmän 2011 enligt vårenkätundersökning framgår av tabell 18.

I den kommun där bidraget för en tvååring med heltidsplacer-ing i förskolan är lägst, använder man sig av en genomsnittlig pengför alla åldrar och alla vistelsetider. Den kommun som har högstbelopp för en tvååring på heltid har högre belopp för yngre barnoch högre belopp för heltidsbarn än för deltidsbarn. Den kommunsom har lägst belopp för grundskola skolår 3 och 9 fördelar endastcirka 70 procent av resurserna via grundbeloppet. Därutöver gestillskott utifrån socioekonomisk viktning, tilläggsbelopp för mo-dersmål och dessutom finns vissa ”fria nyttigheter” där de fri stå -ende skolorna får tillgång till tjänster utan att betala.

Om alla förskolor i en kommun får samma belopp för små ochstora barn oavsett vistelsetidernas längd finns det risk att försko-lor med många små barn och barn med långa vistelsetider blir un-derkompenserade medan andra förskolor blir överkompenserade.Så kan det kanske vara i den kommun som har högst belopp för entvååring med 15 timmars vistelsetid i förskolan, där bidraget upp-går till 138832 kronor. Flera kommuner borde fundera på effek-terna av att ha en alltför enkel resursfördelningsmodell. Med en

Kommunens resurser och valfrihetsreformerna

Tabell 18 • Fastställt grundbelopp per barn/elev hos fristående huvudman 2011Kronor

Förskola Fritidshem Grundskola2 år heltid 2 år 15 tim 5 år heltid 5 år 15 tim åk 3 åk 9

Min 72 993 30 120 61 806 21 360 10 970 38 809 46 533Medel 110 247 81 730 95 404 70 868 32 017 67 845 77 978Max 192 208 138 832 147 000 117 477 79 560 92 431 108 000




mer detaljerad modell blir det fler kontrollmoment men i gengäldkan kommunen styra resurserna dit de bäst behövs.

Inom gymnasieskolan ska bidraget fastställas per program och inågra fall per inriktning. Skolverket publicerar kommunernas be-lopp till fristående gymnasieskolor i samband med att kommuner-na lämnar in underlag för beräkning av den så kallade riksprislis-tan. Även i gymnasieskolan är det mycket stora variationer mellankommunernas bidragsbelopp. För nästan alla program finns nå-gon kommun som har en speciell inriktning som driver upp denkommunens ersättningsnivå och därmed maxnivån i riket. Somexempel kan nämnas glasblåsarinriktningen på Hantverkspro-grammet. Från och med 2011 har Skolverket därför börjat viktapriset per elev istället för per kommun, så att en extra satsning i enkommun inte ska få så stor inverkan på riksprislistan.

Ersättningsmodell och ersättningsnivå för en hemtjänsttimmeErsättningsmodellerna inom hemtjänsten kan grupperas i följan-de kategorier: baserad på biståndsbedömd tid, baserad på ut-förd tid samt baserad på utförd aktivitet/insats. Valet av ersätt-ningsmodell har stor betydelse för anordnarna, brukarna ochkommunen. Alla ersättningsmodeller har sina för- och nackdelar.Vilken modell som passar den enskilda kommunen bäst beror påsyftet och de lokala förutsättningarna. Samtidigt är det ersätt -nings nivån som har störst påverkan för anordnarnas intäkter ochkommunens ekonomi. Ersättningsnivån i en valfrihetsmodell skavara enhetlig för alla leverantörer, såväl interna som externa.

Kommuner som har LOV 2011Förbundet har gjort en sammanställning av ersättningsbelopp förhemtjänst i de 87 kommuner som beslutat om valfrihetssystemenligt lov. 25 kommuner betalar ut ersättning för biståndsbe-dömd tid (eller insats), 58 kommuner betalar ut ersättning för ut-förd tid och 4 kommuner betalar ut ersättning för utförd insats.

I tabell 19 redovisas den ersättning kommuner ger på dagtidvardagar. Vissa kommuner ger högre ersättning på kvällar, helgeroch nätter. Tas hänsyn till detta blir genomsnittsersättningen nå-got högre. Ersättningen för servicetjänster till privata utförare itätort är i genomsnitt 3,8 procent högre än till den egna regin och4,6 procent högre när det gäller omsorgstjänster. Skillnaderna be-ror i huvudsak på den momskompensation som utgår i ersättning-en till privata utförare. Andra orsaker till skillnader mellan ersätt-ningen till egen regi och privata utförare kan vara hur kommuner-

na fördelar interna kostnader som lokalhyra, administrationoch ledning.

Många orsaker till skillnad i ersättningsnivåOrsakerna till de skilda ersättningsnivåerna inom hemtjänsten ärmånga. En stor del av ersättningsbeloppet utgörs av personalkost-nader. Kostnadsskillnader beror på personalsammansättning (ål-der, erfarenhet, utbildning), personalomkostnadspålägg, när pådygnet arbetet utförs, regional/lokal lönenivå samt kringtid.Kringtiden är den faktor som ger de största skillnaderna i ersätt-ningsnivå. Den beräknas med hänsyn till bland annat geografiskafaktorer (gång- och restid) samt tid för arbetsplatsträffar, kompe-tensutveckling och planering/ dokumentation. Att ha genomarbe-tade underlag för beslut om ersättningsnivåer är en framgångsfak-tor men det är omöjligt att förutse alla konsekvenser det nyasystemet medför. Kontinuerliga uppföljningar samt dialog medbrukare och anordnare är därför av vikt.

Utvecklade resursfördelningsmodeller underlättar ersättningAllt fler kommuner ser över sin modell för hur pengar fördelasfrån fullmäktige till nämnderna. Dels beror detta på att man villlämna anslagstänkandet och styra resurserna dit de bäst behövs,dels är omstruktureringsbehovet mellan verksamheterna stort.

Om resursfördelningen utgår från aktuella befolkningsprogno-ser ökar chansen att den blir styrande för bedömning av komman-de behov. Det är särskilt viktigt just nu och några år framöver närelevkullarna minskar drastiskt i gymnasieskolan.

I verksamheter med valfrihetssystem styr lagstiftningen hurersättningen ska utformas för att vara konkurrensneutral, bidra-get till externa och kommunala utförare måste därför ha sammautformning. Detta ställer krav på kommunerna att – om inte fulltut så åtminstone tankemässigt – organisera arbetsuppgifter imyndighetsfrågor och utförarfrågor. I diagram 19 visas hur beho-ven förändras för riket. De allra flesta kommuner uppvisar ett lik-nande mönster. Att flytta pengar mellan verksamheter utifrån oli-ka behov är något som alla kommuner brottas med. Dessa behovkan naturligtvis se olika ut beroende på kommunens struktur.

En starkare betoning på prestationsersättning och à-priser fårkonsekvenser för rollerna mellan förtroendevalda och tjänste -män. Det uppstår en tydligare gräns mellan medborgarföreträda-re/finansiär respektive utförare av verksamhet. Politiker beställertill exempel ett antal platser inom förskolan till ett bestämt prisper barn (och en bestämd kvalitet). Utförare kan vara både kom-munala, privata eller kooperativ etc. Tydligast framträder dennarolluppdelning inom barnomsorg och skola men den förekommeräven inom äldre- och funktionshinderområdet. Inom individ- ochfamiljeomsorgens köp av verksamhet finns traditionellt också enuppdelning av rollerna i externköp alternativt hemmalösningar.Från att ha haft rollen som arbetsgivare och förvaltare av verk-samhet innebär en förändrad modell en minskad roll som arbets-givare och en ökad roll som medborgarföreträdare.

Tabell 19 • Ersättningsbelopp per timme till privata utförare 2011Kronor

Ersättning Omsorgstjänster ServicetjänsterBeviljad tid Utförd tid Beviljad tid Utförd tid

Lägsta 246 251 246 215Högsta 437 410 371 384Genomsnitt 347 336 300 301




Landstingens ekonomiÅr 2011 ser ut att bli ännu ett år då landstingen lever upp till må-let om god ekonomisk hushållning. Förklaringen är att progno-sen för skatteintäkterna reviderats upp och att landstingen varitförsiktiga med att öka sina kostnader. Nästa år vänder utveck-lingen givet beslutade statsbidragsramar. Landstingen är inne ien period där de demografiskt betingade behoven ökar kraftigtvilket gör det svårt att klara av en ekonomi i balans fram till 2015utan att se över verksamhet och finansiering.

Konjunkturstöd och bättre skatteintäkter förklararöverskott 2010

Landstingen redovisade för 2010 ett samlat överskott på 4,7 miljarder kronoreller 2,1 procent av skatter och bidrag. Det är väsentligt bättre än året innanoch mycket starkt med tanke på det låga resursutnyttjandet i ekonomin.


KAPITEL4

Diagram 25 • Landstingens resultat åren 2001–2010Miljoner kronor och procent av skatter och bidrag

Milj

arde

r kro

nor

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6 Resultat (vänster)

2010200920082007200620052004200320022001-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

Andel av skatter och generella statsbidrag (höger)

Proc

ent

Det tog många år för landstingen att eko-nomiskt återhämta sig från 1990-talskri-sen. Först 2005 redovisade sektorn ettsamlat överskott. Trots lågkonjunktur fort-satte landstingen redovisa överskott 2010.


Förklaringarna till det positiva resultatet är främst det statliga konjunk-turstödet och förbättrade skatteintäkter i kombination med låga kost-nadsökningar. Staten tillförde landstingen totalt 5,1 miljarder kronor i till-fälligt konjunkturstöd (tabell 20). En del av pengarna, annonserades försthösten 2009 i budgetpropositionen för 2010. Pengarna kom därmed in sent ide lokala budgetprocesserna och delar av tillskotten förstärkte därför resul-tatet istället för verksamheten. Dessutom avsåg en betydande del av kon-junkturstödet endast 2010. Landstingens åtaganden är långsiktigt och expan-sion följt av nedskärningar året efter gynnar inte verksamheten.

Den svaga intäktsutvecklingen som förutsågs 2010 (tabell 21) och oron in-för 2011 hade en återhållande effekt, landstingen budgeterade ett överskott på0,9 miljarder. Pensionskostnaderna var också relativt låga 2010. Det gällerframförallt ränteuppräkningen på pensionsskulden som är en del av finans-nettot.

Under loppet av 2010 förbättrades utsikterna för svensk ekonomi och skat-teunderlagsprognoserna reviderades upp (tabell 21). Landstingen reviderarnormalt sett inte sina budgetramar till verksamheterna varför förstärkning-ar i prognostiserade skatteintäkter automatiskt förstärker resultatet och viceversa. År 2010 var budgetdisciplinen fortsatt mycket god på många håll. Net-tokostnaderna hamnade mycket nära vad som budgeterats, till och med någotlägre. Kostnaderna ökade med 1 procent i fasta priser vilket är den lägsta vo-lymökningen sedan 2004 (tabell 24 på sidan 60).

Stärkta skatteintäkter på flera miljarder kronor och ett finansnetto somblev bättre än budgeterat innebar att intäkterna översteg kostnaderna med4,7 miljarder kronor. Stockholms läns landsting har i sitt bokslut periodiseratom 400 miljoner kronor av det tillfälliga konjunkturstödet till 2011 och Väst-ra Götalands Regionen har satt av betydande belopp till statlig infrastruktur.Utan dessa åtgärder hade resultatet 2010 blivit ännu bättre i sektorn. Mer änhälften av landstingen klarade ett resultat på minst 2 procent av skatter ochbidrag (diagram 26). En betydande del av intäktsökningen 2010 är dock till-fällig. Om statsbidragen i stället skulle förblivit på 2011 års nivå och givet fak-tiska kostnader 2010 skulle fem landsting istället för två redovisa underskott.


4. Landstingens ekonomi

Tabell 20 • Konjunkturstöd och tillskottMiljarder kronor

2010 2011 2012 2013

Totalt 5,1 2,4 1,5 1,5Förändring jämfört medföregående år 5,1 –2,7 –0,9 0


Under våren 2009 stod det klart att lands-tingen skulle få det besvärligt i och medkraftigt fall i BNP och skatteunderlag. Ivårpropositionen lovade regeringen 2,1

miljarder i tillfälligt konjunkturstöd varav1,5 skulle permanentas. Utsikterna fortsat-te att försämras och regeringen lovade yt-terligare 3 tillfälliga miljarder i budgetpro-positionen. I mitten av 2010 stod det klartatt förbättringar i skatteunderlaget inteskulle ge kommuner och landsting en nor-mal intäktsutveckling 2011 varför ett nytttillfälligt tillskott gjordes för 2011.


Apr 2009 Okt 2009 Apr 2010 Dec 2010

Skatteintäkter o generella statsbidrag 4,9 6,2 9,6 8,7varav konjunkturstöd 3,3 5,1 5,1 5,1

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner Landsting.

Bilden av intäktsutvecklingen 2010 harförändrats kraftigt. När landstingen arbe-tade med sina budgetar i april inför 2010

räknade man med att skatteintäkter ochstatsbidrag skulle öka med nästan 5 mil-jarder kronor och i oktober med drygt 6miljarder. Läget förbättrades sedan avse-värt tack vare förbättrade skatteintäkter.

För landsting med små ekonomiska marginaler är prioriteringarna ofta svå-ra. Vägen till en stabil ekonomi ser olika ut beroende på problemens art. Ettproblem kan vara att utdebiteringen är för låg i förhållande till den verksam-het landstinget väljer att tillhandahålla, ett annat problem kan vara låg effek-



Diagram 26 • Landstingens resultat åren 2009 och 2010Procent av skatter och bidrag

Proc

ent

-8-6

-4-2

02

46

2010

2009

Jönk

öpin

g

Öst

ergö

tland

Kal

mar

Kro

nobe

rg

Nor

rbot

ten

Skån

e

Väs

tern

orrla

nd

Stoc

khol

m

Hal

land

Gäv

lebo

rg

Jäm

tland

Öre

bro

Upp

sala

Rike

t

Sörm

land

Väs

tman

land

Vär

mla

nd

Väs

terb

otte

n

V;a

Göt

alan

d

Dal

arna

Blek

inge

År 2010 var det rekordmånga landstingsom klarade av att redovisa ett resultat påminst 2 procent av skatter och bidrag. Allautom två landsting, Blekinge och Dalarna,redovisade överskott. Västernorrland vän-de underskott 2009 till överskott, blandannat tack vare aktivt arbete med kost-nadsreduceringar och höjd utdebitering.Idag är den samlade utdebiteringen förVästernorrlands kommuner och landstinghögst i landet.

Anm.: Stockholm avser koncernen. Östergötland och Jönköping enligt fullfonderingsmodellenliksom Skåne år 2010. Resultatet 2009 är rensat för nedskrivningar och återföringar av finansi-ella tillgångar.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Diagram 27 • Kostnad per invånare 2009 och resultatindex för primärvårdKronor per invånare och index*

Resultatindex för primärvård

Kost

nad

per i

nvån

are

Låg kostnad,goda resultat

0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,45 0,402500

2700

2900

3100

3300

3500

3700

3900

4100

4300

4500

4700

Önskvärd riktning

Kalmar

Sörmland

V:a Götaland

Östergötland

Örebro

Västernorrland

Skåne

Uppsala

Stockholm

Värmland

Gävleborg

Blekinge

Västerbotten

Norrbotten

Dalarna

Jämtland

Kronoberg

Halland

Jönköping

VästmanlandGotland

Det är eftersträvansvärt att få ut så högkvalitet i vården som möjligt givet insattaresurser. Kostnaderna för primärvården ärlägst i Kronoberg samtidigt som det sam-manvägda kvalitetsindexet för primärvår-den är landets tredje bästa. I Kalmar kos-tar primärvården som genomsnittet menkvalitetsindexet är bäst. Med detta sättatt mäta framstår båda dessa landstingsom effektiva relativt andra landsting.Strukturella faktorer kan vara en förklaringtill varför kostnaderna är höga i vissalandsting.

*Indexet för samlad kvalitet är standardiserat utifrån "rescalingmetoden" där samtliga värdenhamnar mellan 0 och 1. I diagrammet är 1 det mest önskvärda. Observera att det inte går att an -ta att 0,6 är dubbelt så bra som 0,3. Indikatorerna kommer från Öppna jämförelser och är ett ur-val av mått på medicinsk kvalitet, patienterfarenheter och tillgänglighet. Av samtliga indikato-rer i Öppna jämförelser är det endast 18 (främst inom läkemedelsbehandling, patienterfarenhe-ter och tillgänglighet) som speglar primärvården. Få indikatorer om medicinska resultat in går.Källor: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2010 och metodiken från rapporten Att skapa index Metodut-

veckling och test baserat på Öppna jämförelser. Kostnaderna hämtas från Statistiska centralbyrån.



Den 1 januari 2010 infördes en ändring i hälso- och sjukvårdsla-gen som innebar en skyldighet för landstingen att införa vårdvals-system enligt Lag om valfrihetssystem (lov) i primärvården. In-nan dess hade dock flera landsting frivilligt infört vårdvalssystem.lov innebär bl.a. att medborgarna ges möjlighet att välja utföra-re, att ersättningen följer valet och att det är fri etablering för ut-förare som är godkända i respektive landstings system. Huvudsyf-tet med lagändringen var att patienternas möjlighet att välja utfö-rare skulle stärkas. Dessutom ska möjligheten för fler vårdgivareatt etablera sig stärkas vilket i sin tur skulle stimulera utveckling-en av nytänkande och kostnadseffektiva lösningar samt bidra tillförbättrad tillgänglighet. En viktig förutsättning i vårdvalet är attalla leverantörer (interna och externa) ska behandlas lika. Pengar-na följer patienternas val, vilket förväntas stimulera kvaliteten.

Ökat antal enheter men ännu svårt att se andra effekterSåväl Socialstyrelsen som Konkurrensverket har haft i uppdrag attfölja och utvärdera införandet av vårdval inom primärvården.Uppföljningar har också gjorts av vårdval i Region Halland och iStockholms läns landsting (SLL), och pågår i Västra Götalandsre-gionen (VGR) och Region Skåne. Trots den korta tid vårdvalet exi-sterat går det att se vissa tendenser.

Patienternas möjlighet att välja utförare, framförallt i tätorter,har stärkts eftersom antalet enheter ökat med 23 procent. I flerta-let landsting kan en vårdenhet inte neka eller avvisa någon somvill lista sig hos den enheten. Däremot har väntetiderna för besökinte förbättrats sedan 2009. Jämförelser av resultaten i den natio-nella patientenkäten visar inte heller några större förändringar.Inom vissa områden, exempelvis möjligheten att påverka dag ochtidpunkt för besöket samt upplevd telefontillgänglighet finns ten-denser till förbättringar.

På regional nivå har större effekter noterats. Det finns exempelpå utökade öppettider i flera landsting. Uppföljningar i SLL visarpå att målsättningar om tillgänglighet och ökad valfrihet kombi-nerat med en större mångfald har uppnåtts.

Har vårdvalet stimulerat nytänkande och kostnadseffektiva lös-ningar? Enligt Konkurrensverket har utvecklingen avseende nyasätt att organisera och bedriva verksamheten varit begränsad. In-tresset för omval är svalt, vilket innebär att konkurrensen somverktyg för att driva på kvalitetsutvecklingen sannolikt inte funge-rar fullt ut. Det finns därför behov att utveckla kvalitetsinforma-tionen till medborgarna. Samtidigt är det oftast närheten till en-heten och inte kvalitetsjämförelser som styr valet, enligt Vårdba-rometern.

Effekter på vårdsystemet som helhet har hittills inte följts upppå nationell nivå. Uppföljningen i VGR visar att införandet avvårdvalet sammanfaller med en ökad belastning på sjukhusensakutmottagningar och till ett ökat remissinflöde från primärvår-den, bilden är dock inte entydig. Uppföljning av vårdval i SLL harinte visat några "övervältringseffekter" på andra vårdformer.

Det finns ännu inga kostnadsdata för 2010 som visar hur kost-naderna för primärvården utvecklats.

Landstingets olika roller och styrning behöver tydliggöras ochutvecklasDet obligatoriska införandet av vårdval i primärvården har inne-burit viktiga förändringar för landstingen. När en marknadslös-ning växer fram med fler privata utförare ställs högre krav på tyd-lighet i landstingens olika roller. Landstinget ska vara finansiäroch beställare. Samtidigt fortsätter landstinget att vara den störs-te producenten på marknaden. I många landsting pågår en pro-cess där personliga band mellan beställare och egen regi måsteövergå i en mer professionell relation jämställd med relationentill ett privat företag. Det pågår ett arbete i landstingen med atttydliggöra olika roller, vilket också Konkurrensverket ställt kravpå. Valfrihetssystemen innebär dessutom en maktförskjutningfrån politiker/tjänstemän till medborgare/patienter. Även förlandsting med en långt driven beställar/utförarorganisation inne-bär detta en stor förändring med nya utmaningar.

En fråga som allt oftare ställs är om valfriheten kan bli någotmer än att välja utförare. Går det att påverka innehållet i tjänster-na? Finns det en risk att ”stuprörstänkandet” förstärks? Om detgår att konstruera styrinstrument för samverkan utan alltför om-fattande detaljstyrning finns dock en potential för innovativa lös-ningar.

Frågor som landstingen behöver diskutera är:• Vem fattar beslut exempelvis om att lägga ner en egenregi -

enhet?• Hur kan man hålla isär beställar- och utförarrollen?• Hur skapas arenor för dialog och utveckling?• Vad innebär en ökad efterfrågestyrning?

Krav på konkurrensneutralitet aktualiseras i samband medvårdvalsinförandetEtt landsting måste ha ett regelverk som gör att alla leverantörer(både interna och externa) behandlas lika. Konkurrensverket har iflera tillsynsärenden granskat om det råder konkurrensneutrali-tet eller inte. Konkurrensneutralitet ställer krav på en transpa-rent internredovisning och ger följande synpunkter:• Redovisningen av egen regi ska särredovisas.• Redovisningen ska vara öppen och transparent.• Landstingen bör införa en policy för hantering av över-/

underskott i egen regi.

Privat och offentlig verksamhet arbetar under olikartade juridiskaoch ekonomiska förutsättningar. Den viktigaste konkurrensnack-delen för den egna regin är att de inte får sälja tilläggstjänster.Man tvingas ibland också att ta på sig ”sistahandsansvaret” gente-mot medborgarna. Fördelar för de offentligt drivna verksamheter-na kan vara närheten till beställaren, förkunskap om uppdragetsamt det faktum att man redan har många av medborgarna listadehos sig. De privata utförarna kan dra nytta av att kunna bygga från

Vårdvalssystem införs för att stärka patientens ställning

tivitet. I diagram 27 redovisas kostnader och kvalitet inom primärvården. Viär medvetna om kvalitetsmåttets brister, men det finns inget bättre att tillgå.

Stora förändringar

Det obligatoriska införandet av vårdval i primärvården var en viktig lagänd-ring 2010. I faktarutan ”Vårdvalssystem införs för att stärka patientens ställ-ning” beskrivs vad vårdvalet betyder för patienterna och för landstingen i de-ras olika roller som finansiär, beställare och utförare.



grunden medan den egna regin måste anpassa verksamheten. Ut-vecklingen leder till att egenregin utvecklar en mer ”marknadslik”styrning vilket innebär nya utmaningar för landstinget i sin rollsom produktionsansvarig.

Utformningen av ersättningssystem och ersättningsnivåer ärkomplexErsättningssystemen kan bestå av en rörlig och en fast del. Med enhelt rörlig ersättning finns risk för dålig kostnadskontroll samti-digt som produktivitet och tillgänglighet främjas. Med en helt fastersättning per listad individ finns bl.a. risk för underbehandlingsamtidigt som incitamenten att hålla sin listade population friskstärks. De flesta landsting använder sig idag av en kombination avfast och rörlig ersättning. Den fasta ersättningen per individ byg-ger oftast på en åldersviktning, ibland kombinerat med eller ersattmed en vårdtyngdsfaktor och ett socioekonomiskt index. Den rör-liga ersättningen utgår oftast per besök eller i förhållande tillmåluppfyllelse. Många landsting använder sig dessutom av en

glesbygdsfaktor samt av täckningsgrad som är ett mått på hurstor andel av sina listade patienters besök som en enhet tar emot.I de flesta landsting är andelen fast ersättning stor, cirka 80–90procent. Det landsting som avviker mest är Stockholms länslandsting med cirka 40 procent fast ersättning.Landstingen har under lång tid upphandlat verksamhet enligt la-gen om offentlig upphandling (lou), vilket inneburit att prisernatill stor del fastställts av marknaden. I ett valfrihetssystem enligtlov finns ingen sådan mekanism inbyggd utan ersättningsnivånmåste fastställas av landstinget i förväg. En underprissättning kanleda till att det inte uppstår någon marknad och att den egna regindrabbas av stora underskott. En överprissättning är kostnadsdri-vande och riskerar att ett orimligt stort vinstuttag uppstår i priva-ta företag samt skapar ineffektivitet i egen regi. Det blir därför vik-tigt att hitta metoder och instrument för att fastställa "rätt pris".

En jämförelse av landstingens ersättningsnivåer och kost-nadsansvar är näst intill omöjlig att göra. Det beror på att syste-men är komplexa där kostnadsansvar och fast respektive rörligersättning kombineras på olika sätt. Detta gör det också svårt fören potentiell leverantör att göra en intäkts- och kostnadskalkyl.Samtidigt är systemen ofta kraftfullt och medvetet utformade in-strument för att styra i en viss riktning.

Intressant i sammanhanget är att se hur mycket respektivelandsting lägger på primärvård (diagram JE3). Det finns anled-ning att flagga för att systemet kan medföra ökade kostnader tillexempel genom effekter på övrig hälso- och sjukvård eller trans-aktionskostnader i samband med uppföljning av ett växande antalleverantörer. Även dessa aspekter bör följas över tiden för att kun-na utvärdera systemet som helhet.

Tillgänglighet

Starkare samband mellanpatient och vårdenhet

Jämn fördelning etable-ringar, rättvis ersättning

• Stor andel rörlig ersättning, t.ex. Stockholm

• Stor andel fast ersättning, täcknings- grad, t.ex. Halland

• Vårdtyngdsfaktor, socioekonomiskt index, t.ex. Skåne

Figur 2 • Politiska ambitioner avspeglas i ersättnings -modellerna

Vad påverkar utvecklingen i hälso- och sjukvård och vad påverkas?

Ny kunskap driver utvecklingen?Forskning leder till ny diagnostik som gör att man tidigare kan upptäcka sjuk-domar. Ny teknik, erfarenhet och innovativa läkemedel gör det möjligt attmed god effekt behandla sjukdomstillstånd som tidigare innebar kroniskt li-dande och för tidig död. Överlevnaden i många sjukdomar har ökat drastiskt.

Medicinsk praxis ändras i takt med ökad kunskap och medicinteknisk ut-veckling. Hur snabbt rutiner och arbetssätt kan anpassas till ny teknik påver-kar effektiviteten. Men även andra faktorer spelar roll i utvecklingen, till ex-empel patientsäkerhet, effektiva it-system etc. Nya metoder påverkar per-sonalsammansättningen, behovet av omvårdande personal minskar samti-digt som behovet av specialister ökar då svårare sjukdomar kan behandlas ochbehandlingsmetoderna blir mer avancerade.

I takt med att behandlingsmöjligheterna utvecklas måste resursmixenförändras. I tider med resursbrist går denna anpassning ännu snabbare.



FörlossningsvårdenPå 1960- och 70-talen låg den nyförlöstamamman inlagd på sjukhus i en vecka. Detnyfödda barnet träffade hon vid regleradeamningstillfällen. Däremellan togs barnetom hand av barnsköterskor. Det ansågsnödvändigt för mamman att få vila ut efterförlossningen. Under graviditet gick denblivande mamman på täta kontroller därblodtryck, blodsocker, vikt mm dokumen-terades. Under 1980- och 90-talen minska-de vårdtiden för nyförlösta mammor ochde fick själva ta hand om sina barn underen allt större del av dygnet. I dag lämnar denyförlösta mammor sjukhuset redan efternågra timmar om förlossningen gått kom-plikationsfritt. De närmaste dygnen efterförlossningen kommer en barnmorska påbesök i hemmet. Antalet kontroller undergraviditeten har också minskat. Förr be-hövdes mer personal, för att ta hand ombåde de inneliggande nyblivna mammornaoch spädbarnen. Samtidigt har neona-talvård och vård vid komplicerade förloss-ningar blivit mer avancerad. Denna utveck-ling innebär att behovet av sängplatser ochomvårdnadspersonal minskat. Synen harändrats och graviditet betraktas inte som

ett sjukdomstillstånd, friska nyförlösta fårklara sig själva. Denna förändring har gettmöjlighet att vårda de med störst behov.

ReumatikervårdenInom reumatikervården har stora framsteggjorts. Sjukdomen är livslång och innebartidigare i de flesta fall mycket lidande, lång-tidssjukskrivning och förtidspension. Denbehandling som erbjöds innebar långasjukhusvistelser. I dag kan många av dessapatienter med hjälp av nya innovativa läke-medel arbeta och leva ett normalt liv mereller mindre fria från smärtpåverkan. Vissaläkemedel ges via dropp på sjukhuset menmånga patienter kan behandla sig självagenom sprutor och har mer sällan kontaktmed vården.

Även här har utvecklingen inneburit attantalet vårdplatser och omvårdnadsperso-nal kunnat reduceras. Ekonomiskt innebärdet ökade kostnader för läkemedel men församhället i stort innebär utvecklingen ensamhällsekonomisk vinst men framförallten hälsovinst, då dessa patienter kan arbe-ta istället för att gå sjukskrivna eller för -tids pensioneras.

Exempel från verkligheten: Ta din säng och gå!

Myck et som tidigare behandlats inom sjukvården har lyfts bort för att ge platsåt annat. Det har också skett en förändring i synsättet på vad som definierassom sjukdomstillstånd. För vissa åkommor som tidigare ansågs höra till nor-malt åldrande finns i dag flera behandlingsalternativ. Å andra sidan finns till-stånd som tidigare sågs som sjukdom, där man idag har en annan syn.

Synsättet på patienten har förändrats. Patienterna är ofta pålästa om sinsjukdom och om behandlingsalternativ och kan därmed medverka mer än ti-digare i själva behandlingen men också ställa större krav på vården.

Personalen blir allt mer specialiseradPersonalen är den viktigaste resursen i hälso- och sjukvården men utgör ock-så den i särklass största kostnadsposten. I början av 1990-talet utgjorde löne-andelen 68 procent av de totala kostnaderna. Tio år senare hade löneandelenminskat med cirka 10 procentenheter, efter justering för ändrat huvudman-naskap och ökad användning av entreprenader.

Under 1990-talet hände mycket inom det medicintekniska området samti-digt som många nya effektiva läkemedel introducerades. Ett exempel ärmagsårsmedicinen Losec som lanserades 1988, den gav möjlighet att behand-



Tabell 22 • Personalgrupper inom landstingens hälso- och sjukvård åren 1995–2010Andelar i procent

1995 2000 2005 2010

Läkare 10,8 12,2 13,9 14,4Sjuksköterska 26,6 31,0 32,9 34,0Undersköterska/sjukvårdsbiträden 17,8 16,6 16,3 15,1Sjukgymnast/arbetsterapeut 5,3 7,4 8,5 8,8Övrigt 39,3 32,8 28,3 27,7Summa 100 100 100 100

Källa: Sveriges Kommuner Landsting.

Andelen läkare och sjuksköterskor liksomsjukgymnaster har ökat under hela perio-den. Däremot har andelen undersköters-kor liksom övriga personalgrupper mins-kat.

Diagram 28 • Utveckling av kostnader och sysselsättning för hälso- och sjukvårdIndex, 2001 = 100

90

100

110

120

130

140

150

160 Total kostnad**

Total kostnad*

Antal timmar

Löner**

Löner*

2010200920082007200620052004200320022001

Inde

x

Prognos

I löpande priser har de totala kostnadernaoch lönekostnaderna ökat i ungefär sam-ma takt sedan 2001. Däremot har de tota-la kostnaderna i fasta priser ökat mer ändubbelt så snabbt som lönerna i fasta pri-ser. Och antalet arbetade timmar, oavsettutförare, har endast ökat med ett par pro-cent sedan 2001.

*Löpande priser. **Fasta priser.Anm.: Uppgifterna om löner och antal timmar avser både egen regi och köpt verksamhet. Anta-let timmar erhålls genom att dividera lönesumman med medellönen för respektive år.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

la magsår med läkemedel i stället för att operera. Många behandlingar flytta-des till öppenvård och antalet slutenvårdsplatser minskade kraftigt vilket i sintur minskade behovet av omvårdnadspersonal, det skapade utrymme för ef-fektivisering. Ekonomin i landstingen var vid den här tidpunkten ansträngdvilket påskyndade omstruktureringarna.

Lönekostnadsandelen har inte fortsatt minska under 2000-talet, andelen ilöpande priser har hållits konstant under perioden, trots att förändringenfortsätter. En förklaring är relativprisförändringar. Priset på arbetskraft ökarsnabbare än priset på material, tjänster och läkemedel. Under de senaste 10åren ökade priset på arbetskraft med drygt 3,5 procent per år. Dessutom harpersonalens sammansättning fortsatt att förändras mot en högre andel hö-gutbildade och därmed också en ökad andel högavlönade (tabell 22).

Under de senaste 10 åren förklarar dessa strukturförändringar ungefär 0,3procentenheter per år av förändringarna i medellön. Det betyder att timlö-nerna har ökat med närmare 4 procent om året. Under samma period har pri-set på material och tjänster i genomsnitt ökat med drygt 2 procent och prisetpå befintliga läkemedel har varit i princip oförändrat. De förändrade rela-tivpriserna innebär att lönekostnadsandelen varit oförändrad samtidigt somsysselsättningen ökat i långsammare takt än volymen i stort. Att personalenblivit relativt dyrare jämfört med diagnostisk utrustning, datorer, läkemedel,etc har skyndat på strukturomvandlingen av vården.

Under senare år har det också blivit vanligare att landstingen köper verk-samhet från andra utförare i stället för att producera själv. Utvecklingen ärsärskilt tydlig från 2008 då enskilda landsting började introducera vårdval.Kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar snabbare än sysselsättningen ävensedan vi tagit hänsyn till de ökade köpen. Eftersom det samtidigt pågår enförändring mot allt mer högavlönade så ökar arbetade timmar mindre än lö-nerna i fasta priser.

Landstingens ekonomi de närmaste åren

Intäkter 2011–2015

I år ökar landstingens intäkter från skatter och generella statsbidrag med 7miljarder kronor vilket är nästan 2 miljarder mindre än 2010. Att intäkternainte ökar i samma takt beror på att delar av det statliga konjunkturstödet av-vecklas (tabell 23). De förbättrade skatteintäkterna förmår inte fullt ut kom-pensera för minskningen av statsbidragen. Nästa år väntar seklets hittillslångsammaste intäktsökning, trots god fart i ekonomin. De sista resterna avkonjunkturstödet avvecklas och inga nya resurstillskott i form av ovillkoradestatsbidrag är beslutade. Vi räknar med att några landsting kommer att väljahöjd skatt, motsvarande 3 öre på medelutdebiteringen för att klara verksam-het och balanskrav.

När det gäller storleken på läkemedelsförmånen fr.o.m. 2011 finns ännu in-gen överrenskommelse. Vi antar att bidraget 2011 blir 22,9 miljarder kronor.För åren 2013–2015 antar vi att de generella statsbidragen ökar i samma takt



Så här har vi räknat

Beräkningarna bygger på den be -döm ning som presenteras i det sam-hällsekonomiska kapitlet. För åren2011 och 2012 har vi gjort prognoserav hur vi tror utvecklingen kommeratt gestalta sig medan beräkningar-na för åren 2013–2015 är mer scha-blonmässiga kalkyler som utgår frånatt kostnadsvolymen ökar i takt meddemografin och den historiska tren-den. Samma löneutveckling antasför de anställda i landstingen somför resten av arbetsmarknaden frånoch med 2012.

Skattesatsen år 2012 antas ökamed 3 öre. Huvuddelen av det statli-ga konjunkturstödet avvecklas somplanerat 2011 och ytterligare 900miljoner kronor avvecklas 2012.Åren 2013–2015 antas de generellastatsbidragen öka i samma takt somskatteunderlaget. Detta kräver nyabeslut av riksdagen men historiskaerfarenheter talar för att ökade bi-drag är sannolika. Det finns ännu in-gen påskriven överrenskommelseför läkemedelsförmånen för 2011men vi räknar med 22,9 miljarderkronor.

som skatteunderlaget. Våra beräkningar utgår således från att riksdagen år2015 tillfört ytterligare 4,3 miljarder kronor jämfört med nivån 2012.

År 2015 ökar skatter och generella statsbidrag totalt med 10 miljarder kro-nor samtidigt som kostnaderna för att klara av att kompensera för stigande lö-ner och priser samt demografiska förändringar uppgår till 9,5 miljarder kro-nor. För att finansiera en kostnadsökning som motsvarar långsiktig trendkrävs ytterligare nästan 3 miljarder kronor.

Det finns även riktade statliga satsningar som är beslutade sedan tidigare.Ett exempel är den prestationsbaserade kömiljarden för åren 2009 till 2011. Detfinns skäl att anta att avtalet förlängs och i våra beräkningar ligger bidragetkvar till år 2015. Kriterierna förändrades till 2011 och kan komma att skärpasytterligare i framtiden. Eventuellt kommer fokus att läggas på patientens helaväg genom vården. Vi antar att hela miljarden utbetalas men vilka landstingsom kommer att få ta del av pengarna beror på vilka som klarar kriterierna förbidraget. Detta statsbidrag antas i våra kalkyler påverka resultatet positivt.

Ett annat exempel är rehabiliteringsgarantin som för år 2011 uppgår till 960miljoner kronor. Trots att det ännu inte finns avtal för åren därefter antar viatt bidraget ligger kvar på nästan 1 miljard kronor per år under hela perioden.På regeringens uppdrag genomför Karolinska Institutet en utredning av re-habiliteringsgarantin som presenteras i augusti. Eftersom konstruktionen ärsådan att landstingen har motsvarande kostnader påverkas inte resultatet ombidraget tas bort.

I budgetpropositionen för 2011 lanserades ytterligare ett prestationsbase-rat statsbidrag, för ökad patientsäkerhet i landstingen. Satsningen sträcker sigöver åren 2011–2014. Första årets bidrag till landstingen uppgår till 400 miljo-ner kronor och de resterande tre åren 550 miljoner kronor årligen. Satsning-en ger landstingen en möjlighet att ytterligare stärka arbetet med pati-entsäkerhet med ekonomiska incitament och med patientens behov i fokus.Förhoppningen är att satsningen ska leda till färre vårdskador och därmedmindre onödigt lidande för patienterna. En ökad patientsäkerhet kan på sikt



Tabell 23 • Nyckeltal för landstingens ekonomi åren 2009–2015Procentuell förändring i löpande priser om inget annat anges

Utfall Prognos Kalkyl2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Medelskattesats,nivå i skattekronor 10,86 10,88 10,88 10,91 10,91 10,91 10,91Skatteintäkter o gen-nerella statsbidrag* 3,1 4,0 3,1 2,8 4,2 4,0 3,9Skatteintäkter o gen-erella statsbidrag** 1,8 1,7 1,3 0,5 1,7 1,5 1,3Kostnader* 3,9 3,2 2,8 3,9 4,7 4,6 4,8Kostnader** 2,6 1,0 1,0 1,6 2,2 2,1 2,1LPIK*** 1,7 1,7 1,9 2,4 2,6 2,5 2,7

*Löpande priser. **Fasta priser. ***LPIK, prisindex med kvalitetsjusterade löner för lands-ting, är ej framtaget för 2009. Här redovisas istället LPI.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Både förra året och i år ökar kostnadernalångsammare än intäkterna. År 2012 närden sista delen av konjunkturstödet för-svinner utvecklas intäkterna mycket svagtsamtidigt ökar kostnaderna snabbare vil-ket försämrat resultat. Trots det fortsättermånga landsting att redovisa plusresultat2012. Vi räknar med att några höjer utde-biteringen. För åren därefter ökar intäkter-na genomgående långsammare än kost-naderna som antas öka i takt med demo-grafi och trend. I slutet av perioden ökarlöner och priser med drygt 2,5 procent omåret.

frigöra resurser i vården som kan användas till annat. Detta statsbidrag antasi våra kalkyler påverka resultatet positivt.

Kostnader 2011–2015Flertalet landstingen har återhållsamma budgetar för 2011 som förutsätterstort fokus på kostnadskontroll och fortsatta effektiviseringar. En bidragan-de orsak är att intäktsutvecklingen såg svag ut när budgetförutsättningarnafastställdes särskilt med hänsyn till att delar av konjunkturstödet avvecklas.Även inför år 2012 såg det mörkt ut. Vår bedömning är att de förbättringar somskett i skatteunderlaget jämfört med när landstingen beslutade om sina bud-getar i huvudsak kommer att förstärka resultaten 2011 (tabell 25 på sidan 62).

Landstingens agerande nästa år blir en avvägning mellan verksamheternasbehov av mer resurser och balanskravet där skattehöjningar i några fall kanbli den sista utvägen. Vi bedömer dock att kostnadsökningstakten kommer attöka något jämfört med åren innan.

För åren 2013–2015 görs mer schablonmässiga kalkyler som utgår från attkostnadsvolymen ökar i takt med demografin och historisk trend. Underförutsättning att, landstingen sammantaget skall upprätthålla en resultatnivåi enlighet med god ekonomisk hushållning samt att statsbidragen hålls no-minellt oförändrade, måste kostnaderna utvecklas långsammare än de de-mografiskt betingade behoven.



Diagram 29 • Kostnadsvolym, demografi och långsiktig trend samt kostnadsvolym 2012–2015givet oförändrade statsbidrag och ett resultat på 2 procent av skatter och bidragIndex, 2001 = 100

100

105

110

115

120

125

130

135 Volym givet oförändrade statsbidrag 2013–2015 o resultat på 2 procent

Kostnadsvolym

Demografi o trend

201520142013201220112010200920082007200620052004200320022001

Inde

x

Under 2000-talet ökade landstingenskostnadsvolym i takt med demografi ochlångsiktig trend. Åren 2010 och 2011 skeren anpassning till lågkonjunkturen dåkostnaderna endast ökar i takt med de de-mografiskt betingade behoven. Från ochmed 2013 antas kostnaderna öka i taktmed den långsiktiga trenden. Med dettaantagande försämras resultaten fram tillår 2015. Utrymmet för kostnadsökningarär lägre, totalt 6,4 procent fram till år 2015,givet ett resultat på 2 procent av skatteroch bidrag samt nominellt oförändradestatsbidrag.


De demografiskt betingade behoven ökarkraftigt fram till år 2015. År 2010 ökade vo-lymen med 1,0 procent vilket är lika myck-et som de demografiska behoven motsva-rar. Jämförelsen påverkas dock av kostna-derna för den nya influensan 2009 menäven av stora tillfälliga poster 2010. Kost-naderna ökar även med 1 procent 2011.Även här påverkas jämförelsen av de till-fälliga posterna året innan. År 2012 ökarkostnaderna med 1,6 procent vilket inne-bär att kostnaderna åter ökar mer än dedemografiska behoven, men lägre än denhistoriska trenden.

Tabell 24 • Kostnadsökning fördelat på olika komponenter åren 2002–2015Bidrag i procentenheter, fasta priser

Utfall Prognos Kalkyl, givet trend02–04 05–08 2009 2010 2011 2012 2013–2015

Demografiska behov 0,7 0,9 1,1 1,0 1,0 0,9 0,9Övrigt/trend 0,8 1,5 1,5 0,0 0,1 0,6 1,2Total volymförändring 1,5 2,4 2,6 1,0 1,0 1,6 2,1


Resultat 2011–2015

Resultatutvecklingen för åren 2009 och 2010 har varit ganska likartad. När ra-marna till verksamheterna arbetades fram såg det kärvt ut på intäktssidan förbudgetåret och mycket kärvt för nästkommande år. Förra året budgeteradelandstingen ett samlat positivt resultat på 0,9 miljarder kronor men det blevplus 4,7 miljarder kronor. För i år har landstingen budgeterat ett resultat på1,8 miljarder kronor men idag räknar vi med 4,6 miljarder kronor, tack vareuppreviderade skatteunderlagsprognoser (tabell 25).



Kostnadsutvecklingen för receptförskrivnaläkemedel har avtagit sedan halvårsskiftet2008. Förklaringar är överföring från re-ceptförskrivning till rekvisition, framfö-rallt av cancerpreparat. Tandvårds- ochläkemedelsverkets (tlv) genomgångar,omfattande arbete i landstingen och paten-tutgångar har också haft effekt. Från som-maren 2010 ser vi däremot en ökande kost-nadsutvecklingstakt.

Nya läkemedel och patentutgångar påverkar kostnadernaMånga nya läkemedel är individuellt an-passade till specifika åkommor. De är gans-ka dyra att framställa och i och med att pa-tientunderlaget är litet ger sig få nya före-tag in på marknaden varför konkurrensenär liten eller obefintlig. Det innebär att det

är lätt att sätta ett högt pris vid introduk-tion då det inte finns jämförbara behand-lingar, det innebär också att när väl paten-tet går ut är incitamenten till generikapro-duktion liten.

Under 2011 och 2012 förlorar ett antalläkemedel sina patent bland annat någrastorsäljande preparat såsom till exempelZyprexa (psykoser), Lipitor (förhöjda blod-fetter) och Aricept (demens). Förmåns-kostnaden för de läkemedel som förlorarsina patent uppgick till närmare en miljardkronor under 2010. Under 2013 och 2014kommer också ett antal patentutgångar, bl.a på reumatikermedlet Remicade. Detta ärett biologiskt läkemedel och inte lika lättatt kopiera varför den ekonomiska effektenav patentutgången blir mindre.

Kostnadsutvecklingen för läkemedel

-5

0

5

10

15

20 Recept och rekvisition

Rekvisition

Recept

Jan -15Jan -14Jan -13Jan -12Jan -11Jan -10Jan -09Jan -08Jan -07Jan -06Jan -05

Proc

ent

Diagram 30 • Förskrivning av läkemedel via rekvisition och recept åren 2005–2015Procentuell förändring

Kostnaden för läkemedelsförmånen till och med mars ligger 1,9 procent högre än för sammaperiod föregående år. Prognosen för året är en kostnadsökning på 0,7 procent. För rekvisitions -läkemedel är prognosen en kostnadsökning på 9 procent. Prognosen är att totala läkemedels -kostnader uppgår till 2,8 procent för 2011.

Källor: Apoteken Service AB och Sveriges Kommuner och Landsting

En förutsättning är att landstingen fortsätter att hålla i sina kostnader. Nästaår när hela konjunkturstödet är avvecklat är intäktsutvecklingen den svagas-te under den senaste tioårs perioden. Vi räknar med fortsatt återhållsammakostnadsökningar. På samma sätt som tidigare år skiljer sig förutsättningar-na åt mellan de olika landstingen. Landstingen i Blekinge och Dalarna har be-svärligt utgångsläge med underskott 2010 trots goda intäkter. Där kommer detatt krävas kraftfulla åtgärder för att få ekonomin i balans. Andra landsting,som Jönköping, Östergötland och Kalmar, har bättre utgångsläge. Men inteheller där kommer det att vara lätt att hålla kostnaderna på en nivå som är fö-renlig med god ekonomisk hushållning. Vi räknar dock med att flertaletlandsting kommer att redovisa överskott i år. Nästa år räknar vi med att någ-ra landsting kommer se sig tvingade att höja utdebiteringen. Trots det kom-mer inte alla att klara ett positivt resultat.

Åren därefter försämras resultaten ytterligare givet våra antaganden. År2015 uppgår underskottet i sektorn till 4,5 miljarder kronor. Ett underskott iden storleksordningen är inte realistiskt. Enligt våra makroberäkningar be-finner sig samhällsekonomin då i jämvikt vilket innebär att även landstingensekonomi borde vara i balans. Om lagens krav på god ekonomisk hushållningskall uppfyllas betyder det ett samlat resultat i närheten av 2 procent av skat-ter och bidrag vilket motsvarar 5,4 miljarder kronor plus. Därför väntas an-passningar av olika slag.

Anpassning till ny kunskap för medborgarnas bästaNy kunskap, teknisk utveckling och nya innovativa läkemedel möjliggör me-dicinska framsteg för bot och lindring, men också nya sätt att organisera vår-den. Titthålskirurgin möjliggjorde dagkirurgin vilket gjorde det möjligt att av-veckla dyra slutenvårdsplatser. Även patienten var en vinnare eftersom in-greppen blev avsevärt mycket lindrigare.

När ekonomin är extra ansträngd är det lätt att se utvecklingen, där allt flersjukdomar kan behandlas, som ett hot mot ekonomisk balans. Svårigheten attställa om och anpassa organisationen är kanske det verkliga hotet. För att tatillvara på de positiva effekterna måste vården ställas om. Här är en aktiv led-ning och styrning centralt. Det gäller sättet att se över organisation, förhåll-ningssätt till patient, kompetens etc. Det är detta arbete som är landstingensviktigaste bidrag inom hälso- och sjukvården för att uppnå en effektiv verk-samhet och god ekonomisk hushållning på sikt. Arbetet är en förutsättningför att svensk hälso- och sjukvård ska fortsätta att leverera resultat i fram-kanten av vad som är möjligt till en rimlig kostnad.

I början av 1990-talet genomfördes stora effektiviseringar. Det finns fort-farande betydande möjligheter även om det kan vara svårt att idag få ut sam-ma effektiviseringsvinster som vid 1990-talets omställning. Dessutom gene-



Tabell 25 • Prognos för skatteintäkter och generella statsbidrag 2011Förändring från 2010 i miljarder kronor

Landstingens budgetar 4,6Maj 2011 7,0


Uppreviderade skatteintäktsprognoser in-nebär högre intäkter för landstingen 2011.Revideringen avser skatteunderlaget både2010 och 2011.

reras ny kunskap allt snabbare. Det är kanske inte ens sannolikt att ett lyckateffektiviseringsarbete på sikt leder till lägre kostnader, men de leder till meroch bättre vård och ökad hälsa.

I allt omställnings- och prioriteringsarbete kan det vara lockande att foku-sera på den egna kliniken, sjukhuset eller landstinget. Men ibland kommer depositiva effekterna någon annanstans. Ett dilemma är att landstingen har ba-lanskrav som är bindande oavsett välfärdsvinster som uppstår i andra sam-hällssektorer. Idag innebär en av behandlingarna inom reumatologi att pati-enten tar en spruta själv, som kostar cirka 6 000 kronor, varannan vecka. Detär mycket pengar per dos, men många i denna grupp var tidigare patientermed sjukbidrag som i dag kan förvärvsarbeta.

Det går inte att med exakthet säga hur mycket resurserna till landstingensverksamheter behöver öka för att optimera samhällsnyttan. I våra kalkylerhar vi antagit att kostnaderna åren 2013–2015 ökar med demografi och histo-risk trend. I detta antagande ligger att landstingen fortsätter att introduceranya behandlingar etc samtidigt som verksamheterna fortsätter att effektivi-seras.

Givet våra antaganden och ett önskat resultat på 2 procent av skatter ochbidrag uppgår gapet till cirka 10 miljarder kronor år 2015. Det motsvarar cir-ka 50 öre på utdebiteringen. Med den demografiskt betingade ökningen avvårdbehoven, cirka 1 procent om året, och medborgarnas ökade förväntning-ar på vad hälso- och sjukvården ska klara av att leverera går det inte att lång-siktigt finansiera verksamheten utan att förändra finansieringen. Höjd utde-bitering är en möjlighet, åtminstone på kort och medellång sikt. Våra beräk-ningar visar också att statens ekonomi kommer att ha ett utrymme att ytter-ligare skjuta till resurser utöver de dryga 4 miljarderna som vi räknar med ivår kalkyl. Det kan till och med vara en lönsam affär för staten eftersom nyabehandlingar kan möjliggöra för människor att komma i arbete.



Diagram 31 • Landstingens resultat åren 2000–2015Miljarder kronor

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6 Sjuårigt genomsnitt

Nominellt oföränd-rade statsbidrag

Årets resultat

2015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000

Milj

arde

r kro

nor

Försiktig expansion och förbättrade skat-teintäkter leder till att 2011 års resultatmotsvarar 2 procent av skatter och bidrag.År 2012 utvecklas intäkterna svagt och re-sultatet försämras. Därefter räknar vi medatt kostnaderna ökar i takt med demografioch långsiktig trend. Skatteunderlags till -växten räcker inte till för att finansieraverksamheten. Då har vi ändå räknat medatt de generella statsbidragen skrivs upp itakt med skatteunderlaget åren 2013–2015.Utan uppräknade statsbidrag uppgårunder skotten istället till 9 miljarder kronor2015. Resultatutvecklingen som visas ärinte realistisk utan kräver anpassning. Detsjuåriga genomsnittet för sektorns samla-de resultat understiger god ekonomiskhushållning samtliga år. För att uppnå det-ta behöver sektorn fler år av betydandeöverskott.


För andra data som vi brukat redovisa i Ekonomirapportens Appendix hänvisar vi tillvår webbplats www.skl.se, Vi arbetar med, Ekonomi, Sektorn i siffror.

APPENDIXTabell 26 • Nyckeltal för kommuner och landsting 2008–2013Procent och tusentals personer

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Medelskattesats, % 31,56 31,55 31,55 31,55 31,55 31,55

kommuner, inkl Gotland 20,74 20,73 20,73 20,73 20,73 20,73landsting*, exkl Gotland 10,87 10,88 10,91 10,91 10,91 10,91

Antal sysselsatta**, tusental 1 048 1 052 1 055 1 065 1 074 1 085

Kommuner 790 796 800 808 816 826Landsting 258 256 256 257 258 259

Anm.: För Medelskattesatsen bygger kalkylerna på oförändrad utdebitering från och med år 2011.*Gotlands skatteunderlag ingår inte och det går därför inte att summera totalen.

**Medelantalet sysselsatta enligt Nationalräkenskaperna.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tabell 27 • Kommunernas resultaträkning 2010–2015Miljarder kronor



Skatteintäkter 343 354 368 384 400 417Generella statsbidrag o utjämning 76 76 74 77 80 83Finansnetto 4 3 3 3 3 3Resultat före e.o poster 15 11 7 6 4 0Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 3,5 2,5 1,5 1,4 0,8 0,0

Tabell 28 • Landstingens resultaträkning 2010–2015Miljarder kronor



Skatteintäkter 179 185 193 201 210 218Generella statsbidrag och utjämning 47 47 46 48 49 51Finansnetto 0 –1 –1 –1 –1 –2Resultat före e.o poster 5 5 2 1 –2 –5Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 2,1 2,0 0,7 0,3 –0,6 –1,7

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.64 Ekonomirapporten. Maj 2011

Ekonomirapporten. Maj 2011

Om kommunernas och landsting ens ekonomi

är en rapportserie från Sveriges Kommuner och Landsting somkommer ut två gånger per år. I den behandlar vi det ekonomiskanuläget och utvecklingen i kom mu ner och landsting. Kalkylernai den här utgåvan sträcker sig till år 2015.

Den kommunala sektorn har uppvisat historiskt goda resultat förbåde 2009 och 2010. Även år 2011 beräknas sektorn få ett över -skott som motsvarar god ekonomisk hushållning trots att kon-junkturstödet successivt börjar avvecklas. Åren därefter beräk-nas resultaten försvagas trots att skattintäkterna fortfarande ärhöga. Den främsta orsaken är att det på sikt är svårt att hålla till-baks kostnadsökningarna.

Ekonomirapporten. Om kommunernas och landsting ens eko nomi –maj 2011 kan be stäl las från för bun dets förlag, via telefon 020-31 32 30 eller på fax 020-31 32 40. Priset är 100 kr exklu sivemoms och porto.

Rapporten kan även hämtas från Sveriges Kommuner och Lands-tings webbplats: www.skl.se. Där finns även en engelsk version avsamman fatt ning en.

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.

Pris 100 kr exkl. moms och porto.ISBN 978-91-7164-670-5

ISSN 1653-0853

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Telefon 08-452 70 00

www.skl.se

Documents

7164-670-5