7164-691-0

MOSAIKEN KALKYLMODELL SOM UNDERLÄTTAR BESLUT OM TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA

MosaikEN KALKYLMODELL SOM UNDERLÄTTAR BESLUT OM TIDIGA INSATSERFÖR BARN OCH UNGA

2 Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

Upplysningar om innehålletMadeleine Holm [email protected] Klingensjö [email protected]ärit Melbi [email protected] Roxell [email protected] Söderlind Göthner [email protected] Östgren [email protected]

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting1:a upplagan, april 2012

Text Projektgruppen (se Förord) och Birgita KlepkeGrafisk form och produktion Elisabet JonssonTypsnitt Chronicle och Whitney

ISBN 978-91-7164-691-0

FörordMosaik är en kalkylmodell som synliggör värdet av förebyggande tidiga insat-ser. Kalkylmodellen är ett stöd när framförallt socialtjänsten och förskolan/skolan tillsammans diskuterar och planerar för hur de på bästa sätt kan före-bygga och ge barn och unga bättre förutsättningar att klara sina liv. Modellenredovisar det ekonomiska utfallet av tidiga insatser, jämfört med alternativasenare insatser.

Rapporten riktar sig till politiker och ledande tjänstemän inom framföralltsocialtjänst och skola. Den kan lämpligtvis användas som ett beslutsunderlagvid diskussioner om frågor om samverkan och tidiga insatser riktade till barnoch unga.

Modellen har arbetats fram av en projektgrupp inom Sveriges Kommuneroch Landsting (skl) bestående av Signild Östgren, Madeleine Holm och MäritMelbi från avdelningen ekonomi och styrning, Sara Roxell från avdelningenvård och omsorg, Leif Klingensjö från avdelningen lärande och arbetsmark-nad samt Ylva Söderlind Göthner från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Fokus -intervjuerna har skrivits av Birgita Klepke/journalistgruppen Kajak. Övrigatexter har skrivits av projektgruppen med textbearbetning av Birgita Klepke.

Vi vill rikta ett särskilt tack till de sex kommuner, Degerfors, Härryda, Lu-leå, Smedjebacken, Vimmerby och Västerås, som deltagit i projektet och bi-dragit med sin kunskap, provat och utvecklat modellen.

Vi hoppas att rapporten ska ge inspiration att prova modellen i er egen verk-samhet.

Stockholm i maj 2012

Mats KinnwallAvdelningsdirektörAvdelningen för ekonomi och styrningSveriges Kommuner och Landsting

Mosaik – en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga 3

Innehåll

5. 1. Inledning

9 2. Utmaningar9 Kostnadsutveckling inom barnoch ungdomsvård10 Hur förena verksamhetsstatistik och kostnader för insatser12 Fokusintervjuer med två av de deltagande kommunerna:13 Härryda – Resultatet av Mosaik kan påverka generationer18 Vimmerby – Mosaik visar vägen i budgetarbetet22 Andra intressanta exempel22 Samverkan är nyckeln

25 3. Arbeta med modellen26 Avgränsning26 Arbetsgång för kalkylmodellens olika blad

33 4. Riskbedömning35 Frågor för bedömning av risk, prognos och insats36 Vill du prova Mosaik?


InledningUttrycket ”vi får inte bara låta pengarna styra” illustrerar upple-velsen av att mänskliga värden får stå tillbaka för ekonomin. Detär också uttryck som skapar en konstlad motsättning mellanverksamhet och resurser – som om pengar hade ett egenvärde.Enligt vår uppfattning handlar problemet snarare om att vi be-höver utveckla våra färdigheter när det gäller att beskriva vad vifår ut av våra pengar.

För att lyckas med det krävs till exempel en god kunskap om hur väl omsorgenav barn och unga fungerar, och om hur väl vi lyckas utbilda våra barn och ung-domar. Vi måste också veta hur det kommer sig att andra kommuner lyckasbättre än vi, trots att de ibland satsar mindre resurser. Med sådan kunskap harvi bättre förutsättningar att planera strategiskt, arbeta förebyggande och sät-ta in rätt insatser vid rätt tillfälle.

Såväl förtroendevalda som tjänstemän har ansvar för att hantera offentligaresurser så att de används på det mest effektiva sättet. För det krävs underlagsom gör det möjligt att jämföra olika utfall i relation till använda resurser. Enbra planering kräver kvalificerade bedömningar som grundar sig på fakta.

Förebyggande arbete och samverkan uppfattas ofta som givna positiva stra-tegier. Men utan uppföljning som stöd kan vi inte vara säkra på att strategier-na är kostnadseffektiva eller leder till önskvärda resultat. Behovet av kvalifi-cerade uppföljningar och analyser, som underlag för beslut och ställningsta-gande, är inspirationen bakom det projekt som lett fram till kalkylmodellenMosaik.


KAPITEL1

Kalkylmodellen Mosaik gör det möjligt att beräkna det ekonomiska utfalletav samverkan, mellan framförallt skola och socialtjänst, samt värdet av före-byggande åtgärder. Modellens resultat blir ett viktigt beslutsunderlag efter-som det kopplar ihop olika åtgärder med en kostnad och visar hur man kanjämföra olika insatsers kostnader och räkna på långsiktiga vinster av en insats.

Kalkylmodellen Mosaik har arbetats fram av personer med specifik kom-petens inom skl för skola, socialtjänst samt ekonomi och styrning.

Kommunerna Smedjebacken, Vimmerby, Härryda, Luleå, Västerås och De-gerfors har varit delaktiga genom att testa, diskutera och utveckla modellen.Samtliga dessa kommuner har lång erfarenhet av samverkan mellan skola ochsocialtjänst via bland annat projektet Pinocchio.

I framtagandet av modellen har vi koncentrerat oss på kommunala verk-samheter, men den kan även användas för andra huvudmäns verksamheter.Däremot omfattar modellen inte samhällsvinster eftersom det på det områdetfinns andra projekt som belyser detta, till exempel skl:s Psynkprojekt.


1. Inledning

1. Inledning


Pinocchio

Under perioden 2007–2009 ledde SKL tillsammans med Socialstyrelsens dåvarande enhet,Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS), projektet Pinocchio. Syftet varatt förbättra arbetet kring barn upp till tolv år som riskerar att utveckla ett varaktigt norm -brytande beteende. I projektet deltog trettio kommuner och tio landsting. En erfarenhetfrån Pinocchio visade att det var mer effektivt att samla kompetens från både förskola/sko-la och socialtjänst innan problemen hunnit bli för stora. Det finns alltså mycket att vinnapå att tidigt samverka med föräldrar, barn, förskola/skola och socialtjänst om rätt insatseroch stöd till barnet.

UtmaningarUnder de senaste tio till femton åren har det skett en påtaglig ut-byggnad av öppna insatser inom den sociala barnoch ung-domsvården. Dessa insatser spänner över ett stort spektrum –från att utveckla ett allmänt förebyggande arbete, till att skapa al-ternativ med syfte att ersätta placeringar utanför hemmet. Äveninom skolans område har förebyggande arbete pågått under enlängre tid, genom till exempel olika stödprogram och i elevhälso-teamen.

Kostnadsutveckling inom barnoch ungdomsvård

Kostnaderna för den sociala barnoch ungdomsvården är de kostnader somökat mest inom individ- och familjeomsorgen. Av diagram 1 framgår att kost-naderna totalt ökat med 100 procent under perioden 1998–2010. Ser man tillskilda delar av barnoch ungdomsvården så har det under olika perioder fun-nits en strävan att minska kostnaderna för institutionsplaceringar och satsamer på öppna insatser.


KAPITEL2

Under samma period har antalet placeringar i familjehem ökat med 48 pro-cent och kostnaden per insats har ökat med 51 procent. Placering i institutionhar ökat med 74 procent medan kostnaden per placering har minskat med 12procent, troligen beror detta på att kostnaden för ensamkommande barns pla-ceringar är lägre.

När det gäller öppenvårdsinsatser så har antalet insatser ökat med 33 pro-cent medan kostnaden per insats har mer än fördubblats. Inom öppenvårds -insatser har antalet insatser med kontaktperson/familj varit i stort sett oför-ändrat, de strukturerade öppenvårdsprogrammen har ökat med 180 procentoch det behovsprövade personliga stödet har ökat med 45 procent.

Inom skolområdet finns ingen särredovisning av kostnaderna för barn i be-hov av särskilt stöd på nationell nivå. Däremot kan kostnaderna för elevhälsanföljas. Kostnaderna per elev för elevhälsovården har under 2000-talet ökatmed 126 procent och kostnaden per elev i särskolan har under samma periodökat med knappt 60 procent.

Hur förena verksamhetsstatistik och kostnader för insatser

Många kommuner har saknat modeller för att ”mäta” effekter och kostnaderinom öppna förebyggande insatser i samverkan mellan förskola/skola, social-tjänst och andra kommunala verksamheter för barn och unga. Beslutsfattareoch politiker behöver bättre underlag för att kunna göra rätt prioriteringarinom området barn och unga och förebyggande verksamhet. De efterfrågarockså nationella jämförelser gällande effekter och kostnader. Sådana uppgif-


2. Utmaningar

Diagram 1. Kostnadsutveckling inom IFO åren 1998–2010Miljoner kronor, löpande priser

0

3000

6000

9000

12000

15000

Övrig vuxenvård

Ekonomiskt bistånd

Missbruksvård vuxna

Barn o ungdomsvård

2010200920082007200620052004200320022001200019991998

Milj

oner

kro

nor

ter finns till viss del att hämta ur befintliga register, men mycket saknas. Detgäller framförallt resultat och effekter i stort och ett ekonomiskt perspektivnär det gäller det förebyggande arbetet. För att få en bättre bild av effekterna,är det viktigt att mäta och analysera verksamhetsöverskridande. Ett exempelkan vara att mäta hur barnens resultat i skolan påverkas av tidiga samordna-de insatser.

Att ta fram sådana mått skulle kunna vara en del i det utvecklingsarbete somframtagande av nationella Öppna Jämförelser inom området kommer att krä-va. På senare år har det påbörjats ett utvecklingsarbete kring den officiella sta-tistiken för öppenvårdsinsatser. Socialstyrelsen har i sin rapport Utvecklingav statistik för barn och unga inom socialtjänsten1 beskrivit problematikenmed att det saknas statistik för uppföljning av området.

Brister i beslutsunderlagen blir extra tydliga när ekonomin kräver hårdaprioriteringar. Utan en trovärdig beskrivning av vad man får ut av att satsa re-surser på förebyggande och tidiga insatser, är risken överhängande att justdessa insatser dras in först.

Vad är haken?Personal ser ofta redan i förskolan vilka barn som senare i livet kan få svårig-heter. Om barnets problem upptäcks i tid handlar det ofta om att samarbetetmellan personal inom förskola, skolbarnsomsorg och grundskola fungerar.Om förskola och skola först uttömmer sina resurser innan de kontaktar till ex-empel socialtjänsten eller bup leder detta ofta både till slöseri med resurseroch att barnet inte får rätt hjälp i tid. Erfarenheterna från Pinocchioprojektetvisade att det var mer effektivt att tidigt samla kompetens från både försko-

2. Utmaningar


1. http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/2009-126-183.pdf

Diagram 2. Barn- och ungdomsvård åren 1998–2010Miljoner kronor, löpande priser

1000

2000

3000

4000

5000

Öppna insatser

Familjehemsvård

Institutionsvård

2010200920082007200620052004200320022001200019991998

Milj

oner

kro

nor

la/skola och socialtjänst – innan problemen blivit för stora. Det finns ocksåmycket att vinna på tidig samverkan med föräldrar, barn, förskola/skola ochsocialtjänst om rätt insatser och stöd till barnet och kan man dessutom genomen enkel beräkningsmodell synliggöra vad olika insatser kostar, har man kom-mit ännu en bit på väg.

Fokusintervjuer med två av de deltagande kommunerna

På de följande sidorna har journalisten Birgita Klepke intervjuat två av de del-tagande kommunerna – Härryda och Vimmerby.


2. Utmaningar

Härryda kommun

Resultatet av Mosaik kan påverka generationer

Utredaren Barbro Rohdin har ägnat ett halvår åt att ta framen modifierad Mosaikkalkyl i Härryda kommun. Under ti-den har allt fler verksamheter insett modellens styrka. Nuvill många ha hjälp att beräkna ekonomiska effekter av verk-samheten.

När utredaren Barbro Rohdin redovisade sitt uppdrag i mars 2012 varbåde kommundirektören och ekonomichefen positiva. De önskade ock-så att Socialförvaltningens controller Pernilla Sandblom ska förklara försina ekonomikollegor hur man räknar och varför siffrorna blir som deblir.

Under våren ska hon och Barbro Rohdin också träffa cheferna inomskola, kultur och fritid samt individ- och familjeomsorg för att informe-ra och diskutera.

– Sedan får de sommaren på sig att fundera över vad de vill att vi räk-nar på inom deras olika verksamhetsområden, säger Barbro Rohdin ochtillägger att kommunchefen vill diskutera med cheferna om möjlighetenatt använda den nya kalkylmodellen i sina organisationer.

2. Utmaningar


Barbro Rohdin och PernillaSandblom i Härryda kom-mun.

– Tåget har börjat rulla och det finns inte längre någon återvändo,konstaterar hon belåtet.

Hjärta + Ekonomi = Sant!Barbro Rohdin har varit chef för socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg (ifo) i flera kommuner och kan äntligen förena ”hjärta ochekonomi”. Det enda hon beklagar är att hon inte är 20 år yngre så att honfår uppleva när den nya beräkningsmodellen får fullt genomslag.

– Jag får ständigt nya aha-upplevelser som att det går att räkna på ute-blivna kostnader och att förebyggande insatser i grupper lönar sig ävenom vi bara ”räddar” en enda individ.

För ekonomen Pernilla Sandblom är utmaningen att ”sy ihop” Mosa-ik:s opersonliga kalkylblad med en praktisk social verksamhet.

– Ekonomi är mer än bara siffror, säger hon och tillägger att den störs-ta vinsten är att olika instanser upptäcker hur de kan berika varandra.

– Det finns mycket kunskap i kommunen och våra beräkningar visaratt de sammantagna resurserna faktiskt är ganska stora. Det blir extratydligt när vi även beräknar uteblivna kostnader.

Nobelpriset är näraSom före detta ifo-chef har Barbro Rohdin gång på gång stått inför po-litiker och försökt förklara den förebyggande verksamhetens röda siff-ror. Ofta har hon också fått frågan om de föreslagna insatserna kommeratt göra nytta även ekonomiskt.

– Tidigare brukade jag säga att den som kan svara på det kommer attfå Nobelpriset – men nu är vi där!

Att även kunna argumentera i ekonomiska termer ökar hennestrovärdighet – inte minst gentemot ekonomerna som ofta är ”svårflör-tade”. Och Pernilla Sandblom håller med:


2. Utmaningar

» Det är en styrka att ha en enhetlig modell med kalkyler och tydliga an-taganden i botten när man diskuterar och prioriterar insatser (inteminst förebyggande). Det borde underlätta planering, prioritering ochuppföljning eftersom det blir mindre risk att subjektiva eller emotio-nella aspekter utgör grund för prio ritering. «Bo Ekström, ekonomichef, Härryda kommun

– För många ekonomer är det själva räknandet som är nyckeln. Närnågon frågar om lönsamhet svarar jag numera tryggt att jag kan räkna pådet. Även om jag inte kan få fram ett exakt svar.

I Härryda ersätter kommunstyrelsen de flesta facknämnder. Det ärbåde bra och dåligt, enligt Pernilla Sandblom:

– En facknämnd kan informeras oftare, men kommunstyrelsen harstörre överblick och de flesta ledamöter ser längre än en mandatperiod.På ett möte beskrev nyligen en politiker resultatet av en Mosaikberäk-ning som en ”generationsvinst”.

Fotbollslag som ”lönar sig”Liksom många andra blev Barbro Rohdin inspirerad i de nya tankeba-norna under en socioekonomisk utbildning ledd av bland andra natio-nalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog.

Efter utbildningen räknade hon på en kommunal satsning för att fost-ra, socialisera och utbilda 30 killar med 18 olika nationaliteter. Verk-samheten bedrevs i form av ett fotbollslag och kostade en miljon kronorom året.

Enligt Barbro Rohdin var det väl investerade pengar eftersom honkunde räkna ut att samhället skulle gå med vinst om bara en av killarna”räddades”. Som bonus ledde projektet också till att bråken och vanda-liseringen i Mölnlycke centrum i stort sett upphörde.

När hon några år senare fick möjlighet att arbeta med skl:s kalkyl-modell Mosaik insåg hon att den var ett perfekt komplement till den ti-digare kunskapen:

– Medan Mosaik utgår från kommunens kostnader under barnetsskoltid, räknar Ingvar Nilsson på samhällets totala kostnader för en in-divids hela livstid – från skolans slut. Trots olika fokus är grundtankendensamma; att beräkna kostnader med hjälp av kända fakta och riskbe-dömningar.

2. Utmaningar


» Jag vill ha en diskussion med cheferna om hur vi kan använda model-len. Kanske kan vi se igenom alla våra förebyggande åtgärder vad detgäller barn och unga med modellen och eventuellt få en ny priori teringav hur vi använder vår budget på bästa sätt. «Karina Djurner, kommunchef, Härryda kommun

Modifierad modell i Härryda

För att få en längre tidscykel har skl utvidgat Mosaik:s perspektiv ochnumera finns modellen i två varianter; en på fem och en på tio år. Sedanhösten 2011 har Barbro Rohdin och Pernilla Sandblom tagit fram ensärskild Härrydamodell (se ruta). Utgångspunkten är såväl Mosaik somIngvar Nilssons modell.

I arbetet har även ekonomer och verksamhetsrepresentanter frånifo, skola och fritid deltagit och beräkningarna bygger på tre exempel.Det första är en nioåring med uttalat riskbeteende. Det andra är insatserpå gruppnivå i kommunens stödverksamhet ”Kraftkällan”, som arbetarmed barn till missbrukande och psykiskt sjuka föräldrar.

Det tredje scenariot är att räkna hem projekt för att i förlängningenvåga starta stödjande verksamheter tidigare.

Rektorer vill ha återkopplingI samtliga beräkningar har grundskolans rektorer bidragit genom att be-räkna kostnaden för de extra resurstimmar som ägnats åt enskilda ellergrupper av barn och unga. Återkopplingen har bland annat visat att detoftast räcker om livsvillkoren förbättras för några få, för att arbetet skavara lönsamt.

– Gång på gång upptäcker vi att kommunens åtgärder inte kostar såmycket som vi tror. Vi upptäcker också resurser hos varandra som vi intevisste fanns och kan därmed undvika en hel del dubbelarbete. Dessutominser vi i vilken ordning olika insatser ska göras för att få bäst effekt, sä-ger Barbro Rhodin.

För att sprida denna kunskap inom skolan, har grundskolechefen fö-reslagit att hon och Pernilla Sandblom ska informerar rektorerna vid ensärskild sittning.

Tidiga insatser lönar sigÄven djupintervjuer med personal på Kraftkällan har visat att det lönarsig att satsa på tidiga åtgärder. En insikt som snabbt sprids i kommunen.När Barbro Rohdin nyligen besökte en verksamhet där hon räknat på enbarngrupp, föreslog personalen flera nya verksamheter att räkna på.Även arbetsmarknadsgruppen har frågat efter siffror och på Barbro Ro-hdins personliga önskelista står att räkna på ungdomsjobben som inne-bär att kommunen ersätter lönen åt de arbetsgivare som ger de unga ex-trajobb.


2. Utmaningar

Räkna på gemensamma mål

Barbro Rohdin och Pernilla Sandblom har valt att i första hand räkna påinsatser som hänger samman med kommunens övergripande mål. Ettsådant är att minska antalet unga som går ut gymnasiet utan fullständi-ga betyg. Det är också en fråga som skär över både skola och socialtjänst.I ett nyss påbörjat projekt satsas pengar för att öka antalet elever i varjeavgångsklass som går ut med fullständiga slutbetyg.

– Med vår metod kan vi räkna ut att kommunen når "break even" re-dan efter ett par år och efter fem år ger det en rejäl vinst för kommunen.För samhället kommer lönsamheten betydligt fortare, säger Barbro Ro-hdin.

Inga glädjekalkylerInsamlandet av uppgifter beskrivs av Pernilla Sandblom som ett ”häs-tjobb”. Men bara i början.

– När grovjobbet är gjort rullar det på. Mycket kan vi ekonomer görapå egen hand, men sannolikheterna måste bedömas av verksam-hetspersoner.

I sina kalkyler har hon valt att räkna lågt för att inte riskera att skapaglädjekalkyler.

– Vi vill ha både livrem och hängslen för att inte få något bakslag.

2. Utmaningar


Fakta uppdraget

Den modifierade Härrydamodellen ska:• Belysa vad olika insatser inom såväl socialtjänsten som skola och fritid kostar.• Belysa vilka intäkter en viss insats kan leda till om man lyckas (intäkter av en framgångs-

rik insats är ofta samma sak som kostnaden för en utebliven insats).• Ange hur man kan följa upp och utvärdera det förebyggande arbetet på både kort och

lång sikt• Ge stöd i hur kostnader för insatser i kommunen kan sammanställas och följas upp

utifrån ett helhetsperspektiv på en målgrupp eller individ när flera verksamheter ochhuvudmän är involverade.

• Visa kostnader för alternativa åtgärder.Källa: Härryda kommuns uppdragsbeskrivning 2011.

Vimmerby kommun

Mosaik visar vägen i budgetarbetet

Socialtjänsten i Vimmerby har använt grunderna som Mo-saik bygger på sedan år 2008. Målet är att efter hand locka inverksamhetsområden från både barnoch utbildnings-nämnd och landsting. En ambition som hittills varit svår attleva upp till.

Enhetschef Lena Forsberg vid Socialförvaltningen i Vimmerby är nöjd.Med hjälp av Mosaikkalkylen har hon kunnat visa nämndens politikervinsterna med att satsa resurser på att jobba intensivt med barn ochunga på hemmaplan.

Förvaltningens ekonom Jenny Andersson har deltagit i arbetet sedanhösten 2010. Jenny Andersson är även sekreterare i socialnämnden ochmärker att ledamöterna inte alltid har så lätt att klargöra vilket under-lag de vill ha från förvaltning.

– Det leder till att vi som tjänstemän måste ha fantasi och förmåga attpresentera bra beslutsunderlag. Resultatet av Mosaikberäkningarna gerpolitikerna en chans att jämföra kostnader och väga olika åtgärder motvarandra.


2. Utmaningar

Enhetschef Lena Forsbergvid Socialförvaltningen iVimmerby

Fokus på barnen

I Vimmerby tar man för närvarande fram underlag i ärenden där en pla-cering kan bli aktuellt. Beräkningarna fokuserar i första hand på barnensbehov och därefter på familjens. Oftast visar resultatet värdet av att sam-verka.

Hittills har kalkylmodellen bland annat använts för att bedöma insat-serna för en familj med tre barn som alla riskerade att bli placerade i fa-miljehem. Den beräkningen omfattade även kostnaderna för utökad för-skoletid och omsorgsförvaltningens insatser i hemmet.

Två nya tjänsterMan har också kartlagt tolv familjer med en gemensam psykiatrisk pro-blematik.

– Fem av familjernas totalt 24 barn löpte stor risk att placeras om viinte snabbt kunde sätta in rejäla insatser. Efter att ha vägt in effekternaför samtliga familjerna i gruppen kunde vi sätta in resurser som gjordeatt inget av de fem barnen behövde placeras en enda dag, säger LenaForsberg.

Ett tredje exempel handlar om insatser i en familj med en hvb-pla-cering (Hem för vård eller beroende) där resultatet visade att det löna-de sig för kommunen att anställa två personer som stöttade familjenhela veckan. Senare visade det sig att de två tjänsterna, på vardera 75procent, dessutom beräknades kunna stötta ytterligare fyra familjermed liknande behov.

2. Utmaningar


»Vi genomförde vård, med högintensiva insatser, på hemmaplan förfyra ungdomar med komplex problematik där ungdomar kunnat avslu-ta sin hvb-placering och vård på hemmaplan tagit vid eller då insatsenplacering vid hvb-hem annars blivit aktuell under kortare perioder el-ler under hela året. Av dessa ungdomar bedömer vi ( lågt räknat) attplacering vid hvb-hem annars blivit aktuellt under cirka 18 månadertill en kostnad av minst 1,9 miljoner kronor. «Utdrag ur 2010 års verksamhetsberättelse från Familjestödet Bubblan, öppenvårds -enhet med vård på hemmaplan (bistånd) och social service till familjer med barn 0–20 år.

Kräver tid i starten

I början tog det mycket tid att beräkna kostnader för löner och olika in-satser. För att få så exakta uppgifter som möjligt tog Jenny Anderssonoch Lena Forsberg fram vad olika resurser kostar i Vimmerby. Ett arbe-te som tog en hel del tid i anspråk.

– När vi kan modellen är arbetet relativt enkelt. I fortsättningen be-höver ju uppgifterna bara uppdateras i takt med att löner och andra kost-nader ändras. Det viktiga är att fokusera på det man vill göra, säger Jen-ny Andersson.

Skolan är intresseradFör att nå bättre resultat vill både hon och Lena Forsberg involvera såmånga som möjligt i arbetet med Mosaik.

– Framförallt behöver vi få med rätt personer från övriga förvaltning-ar. Ett önsketänkande är åtminstone två från barnoch utbildning samtnågon från omsorgsförvaltningen och någon från landstinget, sägerLena Forsberg.

Nyligen presenterade hon Mosaikberäkningar för rektorer, special-pedagoger, psykolog och elevhälsan. Enligt hennes bedömning är ävenskolans personal intresserade.

– De har bjudits in att delta men ansåg sig inte ha tid eftersom de re-dan deltog i andra projekt inom förvaltningen. Att få tiden att räcka tillär en svår konst numera.

Framgång kräver politiskt mandatFör att Mosaik ska få ordentligt genomslag måste frågan upp i nämn-derna och politikerna ge oss tydliga mandat att använda modellen, me-nar Lena Forsberg och tillägger att det är ett stort hinder att pengarnafinns i olika portmonnäer.

Kalkylmodellen gör det dock möjligt att visa vilka resurser som finnsutanför socialtjänsten.

– När vi redovisar detta blir det tydligt hur vi skulle kunna samarbetainom kommunen och varför vi ibland måste köpa in externa tjänsterfrån till exempel bup. Det går också att hitta genomförbara satsningarför att arbeta med tidiga insatser, innan problemen vuxit sig för stora, sä-g er Lena Forsberg och tillägger att verksamhetsområdens knöliga stup -rörstänkande är en fråga för politikerna att ta tag i.


2. Utmaningar

Underlag i budgetarbetet

Torbjörn Sandberg är ordförande i socialnämnden och betonar vikten avatt visa resultatet av tidiga (eller uteblivna) insatser i samband med attbudgetramarna bestäms.

– Vi måste gång på gång peka på värdet av förebyggande insatser ochbetona hur viktigt det är att förvaltningar och myndigheter samverkarför att effektivare kunna hjälpa den enskilde, säger han och tillägger attnämnden påverkas av tydliga underlag som visar på vinsterna av ett braförebyggande arbete.

Sedan år 2008 redovisar Lena Forsberg samhällsekonomiska beräk-ningar i förvaltningens årsredovisning. I och med Mosaik underlättasarbetet med resultatredovisningar.

2. Utmaningar


Mål för socialförvaltningens öppenvårdsverksamhet barn/familj

• Hålla den årliga budgeten.• Genomföra vård på hemmaplan för fyra familjer per år med barn/ungdom där placering

annars skulle ha blivit aktuell (beräkningen bygger på en bedömning av valet av insatsom vård på hemmaplan inte funnits som alternativ).

Källa: Verksamhetsplanen för socialförvaltningen i Vimmerby kommun (2008–2011).

Andra intressanta exempel

Insikten om att barn och ungdomar "faller mellan stolarna" är ingen ny kun-skap. Många kommuner försöker på olika sätt att komma tillrätta med pro-blemet. Några exempel presenteras kort nedan.

Det finns flera dokumentationer om nyttan med samverkan. Några exem-pel är Skolverkets rapport Kraften av samverkan2 från 2009 och delbetänkan-det Se tidiga tecken, sou 2010:64.

SkolFam – en framgångsrik arbetsmodell för familjehems placerade barnForskning har visat att familjehemsplacerade barn löper stor risk att gå ut ivuxenlivet med dåliga skolresultat och risken för att de hamnar i missbruk ochdrabbas av psykisk ohälsa är större än för ett tvärsnitt av alla barn. Vi vet idagatt en välfungerande skolgång är den mest framgångsrika faktorn till god häl-sa och gott vuxenliv.

Arbetsmodellen syftar till att utveckla och maximera de resurser som finnsrunt det enskilda barnet, där skolan, familjehemmet och socialtjänsten arbe-tar tillsammans. Arbetet är målinriktat med systematiska för – och eftermät-ningar av barnets skolresultat och hälsa. Utvärderingar har visat på mycketgoda resultat. Helsingborgs stad utvecklade modellen tillsammans med enforskare, Norrköpings kommun har replikerat deras studie och idag finns nät-verk med ett tiotal kommuner som börjat arbeta med modellen.

Sociala investeringsfonderSociala investeringsfonder har på senare år blivit allt mer uppmärksammatoch i många kommuner genomförs eller diskuteras olika former av sociala in-vesteringar och inrättande av sociala investeringsfonder.

Syftet med den sociala investeringsfonden i Norrköping är att genom ett fö-rebyggande arbete riktat till olika målgrupper bryta negativa händelseförloppi ett tidigt skede, för att exempelvis undvika kostnader för insatser i skolan ochstora kostnader för placering av barn och ungdomar.

Andra exempel på kommuner som infört sociala investeringsfonder ärUmeå, Uppsala, Göteborg, Partille och Nynäshamn.

Samverkan är nyckeln

Det var mot bakgrund av ovanstående som skl startade Mosaikprojektet sombygger vidare på projektet Pinocchio. Skillnaden är att Mosaik har tydligarefokus på ekonomin. De kommuner vi har samarbetat med har bidragit genomverksamhetsansvariga och ekonomer från både skola och socialtjänst. Efter-som de samverkat tidigare var det nya projektet en logisk fortsättning.


2. Utmaningar

2. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2242

De tjänstemän som samverkat kring gemensamma dokument menar ocksåatt fokus har flyttats från ”samverkan” till ”målet för samverkan”; bedömningav barnets behov, vilka åtgärder som ska vidtas, roller och ansvar, etc.

I skriften Barnen i Fokus från 2012 lyfter skl fram framgångsfaktorer förett bra stöd till barn och unga. Utgångspunkten är intervjuer med politiker ochchefer för förskola/skola och socialtjänst i nio svenska kommuner. I skriftenlyfts bland annat betydelsen av ett målinriktat ledarskap med barnen i fokusoch samverkan på alla nivåer, från politiker till verksamhet. Den visar ocksåvilka förutsättningar som främjar ett sådant arbetssätt.

Vad är Mosaik?Mosaik är en MOdell för beräkning av de SAmmantagna kostnaderna för tidi-ga Insatser till barn och unga i Kommuner. Syftet med modellen är att bidra tillatt stärka samverkan genom tidiga insatser för barn och unga. Modellen gerockså stöd i hur kostnader för insatser i kommunerna kan sammanställas ochföljas upp utifrån ett helhetsperspektiv gentemot en målgrupp eller individnär flera verksamheter och huvudmän är involverade.

Kalkylmodellen Mosaik bygger på att ansvariga från framförallt socialtjänstoch skola gemensamt planerar och diskuterar hur man på bästa sätt ska före-bygga att barn och unga måste omhändertas. Samtidigt beräknas kostnaderför olika alternativa handlingsalternativ.

Modellen har vuxit fram i samverkan med de sex kommuner som ingått iprojektet. Arbetsgruppen har träffats vid fyra seminarier och kommunernahar däremellan stött och blött modellen. Projektet har också omfattat om-världsbevakning och plockat fram goda exempel på hur kalkylen kan användasi det praktiska arbetet på hemmaplan.

Modellen illustrerar ett räkneexempel över hur tidiga aktiviteter kan geekonomiska vinster över längre tid. Beräkningen går kortfattat ut på att stäl-la de samlande kostnaderna för tidiga, förebyggande insatser mot alternativascenarier och kostnader.

För att använda kalkylmodellen på bästa sätt och få ut maximalt resultat,krävs samverkan från berörda verksamheter som skola, socialtjänst med fle-ra. Från dessa verksamheter behöver vi engagera olika yrkesgrupper medkompetens från såväl verksamhet som ekonomi och beräkningar. I avsnitt 4visar vi hur sannolikheten för olika scenarior kan bedömas.

Den verkliga poängen med Mosaik tror vi är att man från olika verksamhe-ter sitter tillsammans och diskuterar vilka insatser som ska göras för det en-skilda barnet eller för grupper av barn. Att man sedan kan kostnadsberäknavad insatsen eller insatserna kostar och att man visar vad alternativkostnadenkan bli om man sätter in tidiga insatser, eller vad alternativkostnaden kan blitrots att man sätter in tidiga insatser är tanken bakom modellen.

2. Utmaningar



Arbeta med modellen

Kalkylen bör inledas med en omvärldsanalys och kartläggning av behov ocholika målgrupper för kommunens förebyggande arbete. Detta arbete sker lo-kalt utifrån lokala förutsättningar och med de uppgifter och den statistik somfinns tillgänglig. Efter denna analys kan man med hjälp av kalkylmodellen re-dovisa ekonomiska resultat av tidiga insatser.

I grova drag består modellen av följande steg:• Tidiga/förebyggande insatser anges och kostnadsberäknas.• Riskbedömning görs för angiven målgrupp eller individ. Alternativkost-

nader anges och procentuell sannolikhet bestäms.• Kostnaderna fördelas över tid vilket ger ett resultat för olika tidshorison-

ter.


KAPITEL3

Beskrivning av modellen

Kostnader för tidiga aktiviteter

Alternativkostnader som kan undvikas

Resultat år 1–5

+–

AvgränsningKalkylen bygger på antaganden om kostnader och risk samt fördelning avkostnader över tid. För att skapa en användarvänlig modell som kan användasmed en rimlig tidsåtgång, har vi tagit fram schabloner. Dessa har tagits framdels utifrån offentlig statistik, dels tillsammans med deltagande kommuner.

Vi har också valt att koncentrera kalkylens upplägg på kommunal verksam-het. Det finns dock utrymme i modellen för att koppla på andra verksamhetersom till exempel barnoch ungdomspsykiatrins kostnader.

Kalkylmodellen ska inte ses som bevis för lönsamhet, utan som en del av ettbeslutsunderlag som bland annat innehåller kartläggning och riskbedömning.Riskbedömningen är modellens viktigaste och svåraste steg. Därför beskrivsden utförligare i nästa avsnitt.

Arbetsgång för kalkylmodellens olika blad

Blad 1. Tidiga aktiviteterHär ska de tidiga aktiviteter som planeras för en målgrupp eller individ anges.Ett antal aktiviteter finns som förval och har prissatts utifrån uppgifter frånmedverkande kommuner, samt tillgänglig lönestatistik för olika yrkesgrup-per. Egna uppgifter går att fylla i. Kostnadsberäkningen för de förifyllda akti-viteterna återfinns via knappen ”prissättning” som leder till blad 2 Kostna derper aktivitet. Prissättning sker på blad 2. Se figur 1.

Fyll i första bladet Tidiga aktiviteter

• Ange antal personer som är aktuella för beräkningen• Ange kommun


3. Arbeta med modellen

Figur 1. Tidiga aktiviteter

• Klicka i rutan på förvald aktivitet, eller namnge en tom.• För att ändra namn på aktivitetsknappen, högerklicka på knappen och gå

in i textfältet.• För att ändra kostnadsberäkningen av vald aktivitet eller bygga upp en ny,

klicka på ”Prissätt”.

Blad 2. Kostnad per aktivitetKlicka på ”prissätt” för att komma till Kostnader per aktivitet.

Här sker prissättning av aktiviteternas resursåtgång i form av lönekostnader,köpta tjänster, oh-kostnader, samt eventuella intäkter från avgifter och bi-drag (det går att komma tillbaka till sammanställningen med hjälp av pilarna).Se figur 2.• Under fälten för lönekostnader kan olika personalkategorier väljas (se pi-

len till höger i rutan). Timlönen baseras på medianlön enligt skl:s perso-nalstatistik för 2011. Uppräkning sker enligt föreslagna personalomkost-nadspålägg och löneökningar för 2012.

• Vill man använda sig av ett annat antal timmar eller timlön lägger man tillde i de gula fälten så används istället de i beräkningarna.

• oh-kostnaderna beräknas automatiskt genom att 15 procent läggs till deovan angivna lönekostnaderna. Detta ska exempelvis täcka lokaler, ge-men sam service, material och ledningskostnader.

• När kostnadsberäkningen är klar, gå till bladet Riskbedömning, blad 3.



Figur 2. Kostnad per aktivitet

Blad 3. Riskbedömning

Se beskrivning av riskbedömning, kapitel 4.Här ska kommunens kostnader för olika alternativa scenarier som kan tän-

kas inträffa för den aktuella målgruppen/individen anges. Utgångspunkten äratt bedöma sannolikheten uppdelat på tre möjliga scenarier. Vilka kostnadersom ingår i de två första scenarierna är upp till de samverkande aktörerna attgöra en bedömning av. Vi har med hjälp av information i kommunernas rä-kenskapssammandrag angivit förslag till kostnad för olika insatser. Tanken ärockså att man kan bygga upp en egen ”schablonbank” för kostnadsberäknadealternativa scenarier.

Ange kostnader för alternativa scenarier, bedöm sannolikheten för de olikascenarierna

• Bestäm tre olika scenarier för den utvalda målgruppen eller individen.Det tredje scenariot bör vara att det löser sig självt. Använd antingen devalmöjligheter som finns angivna, välj ur rullistan med hjälp av pilen tillhöger, eller skriv in egna. Den föreslagna kostnaden kan ändras genom attskriva över beloppet med ett annat. Dessa kommer att ligga till grund förberäkningen av vinsten med de samordnade aktiviteterna i modellen (sefigur 3).

• Ange procentuell sannolikhet för de olika scenarierna i de första rutorna”utan tidiga aktiviteter”, det vill säga om vi inte gör några samordnade fö-rebyggande aktiviteter. Sammanlagd risk ska alltid bli 100 procent. Omberäkningen avser fler personer kan procentuell andel beräknas medhjälp av ”Beräkning av procenttal”.

• I rutorna ”trots tidiga aktiviteter” anges procentuell sannolikhet för deolika scenarierna, efter förbyggande aktiviteter. Med andra ord vilken



Figur 3. Riskbedömning: olika scenarier

sannolikhet som kvarstår för de angivna scenarierna trots att vi gör sa-mordnade förebyggande aktiviteter (se figur 4).

Blad 5. ResultatI bladet Resultat anges fördelningen av olika kostnader över åren och resulta-tet beräknas för olika tidsperioder, det vill säga när kostnaden förväntas in-träffa, hur länge kostnaderna bedöms finnas kvar och i vilken omfattning. Där -efter diskonteras3 värdena till dagens prisnivå med hjälp av diskonteringsräntansom väljs i cell C32.

Därefter beräknas kostnaderna år 1–5:



3. Beräkning av nuvärdet av framtida in- eller utbetalningar.

Figur 4. Riskbedömning: procentuell sannolikhet för olika scenarion

Figur 5a. Resultat: kostnaderna utan förebyggande aktiviteter

Figur 5b. Resultat: kostnaderna för de tidiga aktiviteterna

I ett diagramblad sammanställs staplar över de olika kostnadsindelningarnaper år.

Det finns två varianter av kalkylen; en femårs- och en tioårskalkyl.



Figur 5c. Resultat: kostnaderna trots de förebyggande aktiviteterna

Figur 5d. Resultat: det kan därefter sammanställas i olika perioder

Figur 6. ResultatstaplarKronor




4. RiskbedömningFör att bedöma och beräkna olika scenarier och vilka insatsersom bör sättas in behöver barnets fortsatta utveckling bedömas.Att göra prognoser och riskbedömningar är komplext och kräverbåde teoretisk och praktisk kunskap. Forskning och metoderkring detta område har på senare år utvecklats och det finns nu-mera både standardiserade bedömningsmetoder och forsk-ningssammanställningar. En kunskapsbaserad bedömning kandock aldrig utgå enbart från teoretiska modeller. En bra bedöm-ning kräver att både den professionella erfarenheten och bar-nets/den ungas samt vårdnadshavarens synpunkter och kunskapom sin situation tas tillvara.4

I prognosen måste graden av missförhållanden och hur stor risken är att des-sa får negativa konsekvenser för barnet vägas in. Även graden av skyddsfakto-rer har betydelse som kompenserande faktor. Barnets livssituation och ut-veckling förändras ständigt och en bedömning är alltid ett antagande utifrånhur situationen ser ut just nu. Att göra en prognos för hur det kommer att gåför ett enskilt barn är komplext och därför omöjligt att exakt förutsäga.

Mer att läsa om prognos, riskoch skyddsfaktorer finns bland annat i Riskoch prognos i socialt arbete med barn – Forskningsmetoder och resultat, Lager-berg och Sundelin, 2005, Normbrytande beteende i barndomen – Vad sägerforskningen? Andershed och Andershed 2005 och Utsatt barndom – olika vux-enliv, Gunvor Andersson, 2008.


KAPITEL4

4. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, Lars Oscarsson 2009.

För att kunna göra en bra bedömning av barnets situation kan man ha hjälpav standardiserade bedömningsinstrument (frågemanualer) som ofta gerbåde föräldrar, barn och professionella möjlighet att delge sin uppfattning avproblemen. Det har visat sig att barn, föräldrar, lärare, elevhälsa och social-tjänst upplever problemen mycket olika. Därför är det viktigt att få en samsynkring problemen och vilket stöd som eventuellt behöver sättas in.

De flesta bedömningsinstrument är framtagna i andra länder, men Social-styrelsen har granskat några och fler granskningar är på gång. Vissa bedöm-ningsinstrument riktar sig till specifika målgrupper, som till exempel barnmed beteendeproblem och missbruksproblematik. Det betyder att de mäterde faktorer som innebär en särskild risk för just den problematiken och deskyddsfaktorer som väger upp just dessa risker. Men det finns också generel-la riskbedömningsinstrument som mäter barns psykiska hälsa. Att ett barnkategoriseras in i en viss ”riskgrupp” behöver inte betyda att det enskilda bar-net får bekymmer. Ett samband på gruppnivå kan alltså inte direkt översättaspå individnivå. På Socialstyrelsens webbplats beskrivs bedömningsinstru-men ten kort och där finns även länkar till instrumentens egna webbsidor 5.

Socialstyrelsen har under 2010 publicerat fem korta kunskapssamman-ställningar om barn med olika svårigheter:• Barn som tänker annorlunda – Barn med autism, Aspergers syndrom och

andra autismspektrumtillstånd• Ledsna barn• Blyga och ängsliga barn• Barn som utmanar – Barn med adhd och andra beteendeproblem• Barn som utsätts för fysiska övergrepp

Ett syfte med dessa sammanställningar är att sprida kunskap om hur man ti-digt kan förebygga barns psykiska ohälsa. Ett annat är att visa vilka risk- ochskyddsfaktorer som kan bidra till en positiv eller negativ utveckling. Böcker-na vänder sig främst till personal inom förskola, men kan med fördel använ-das som ett gemensamt kunskapsunderlag för elevhälsa, socialtjänst och för-äldrar.

Forskningen visar tydligt att det är den kumulativa effekten av bekymmereller belastningsfaktorer som kan leda till en negativ utvecklingsprocess. Detbetyder att det är antalet risker som en person utsätts för som har betydelse.Men av detta går inte att dra några förenklade slutsatser. Även om ett barn ut-sätts för många riskfaktorer väger skyddsfaktorerna tungt och kan reduceraen eventuell negativ utveckling. Samspelet mellan riskoch skyddsfaktorerhos individen, familjen eller omgivningen är dynamiskt.

Utsattheten för risk kan vara mer varaktig eller tillfällig och ha olika bety-delse beroende på hur sammanhanget ser ut. Medan skolan kan vara en


4. Riskbedömning

5. http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedomningsinstrument/barnochfamilj

skyddsfaktor för ett barn, kan den vara en riskfaktor för ett annat barn som tillexempel utsätts för mobbning.

Sammantaget vet vi idag att det är viktigt för barn med nära relationer tillstödjande vuxna och en positiv miljö i förskolan/skolan. Därför är det viktigtatt bygga in skyddande faktorer i miljön/organisationen så att unga inte blirberoende av enskilda personer.

Hos små barn är positiva anknytningspersoner viktiga och hos skolbarn harskolframgång och positiva kamratrelationer stor betydelse. Barn som tidigtuppvisar ett svårhanterligt beteende, så kallade ”early starters”, behöver upp-märksammas tidigt och få stöd. Men beteendeproblem är inget man har, utannågot som uppstår i ett system av ömsesidiga relationer, beroenden och sam-manhang. Eftersom det kan vara olika orsaker till att ett barn beter sig på ettvisst sätt, behöver man se barnet i sitt sammanhang och de villkor och förhål-landen som kan bidra till att upprätthålla ett visst beteende.

Forskning visar också att det är viktigt att vuxna kan förmedla hopp till barnsom lever i en utsatt situation – hur barn tänker om sin situation har betydel-se för hur det går för dem. Att bekräfta och lyfta fram barnets förmågor kangöra skillnad och förändra barnets möjligheter till en positiv utveckling.

Frågor för bedömning av risk, prognos och insats

Använd gärna Socialstyrelsen kunskapssammanställningar för att få hjälpmed att identifiera vilka riskoch skyddsfaktorer som kan kopplas till barnetsproblematik.

Steg 1• Vilka skyddande faktorer finns kring barnet nu?• Vilka riskfaktorer finns kring barnet nu?• Väg samman barnets situation utifrån de riskoch skyddsfaktorer som

identifierats tillsammans med barnet och föräldrarna.

Steg 2• Vilka skyddsfaktorer behöver förstärkas för att öka möjligheten till en po-

sitiv utveckling?• Vilka riskfaktorer är angelägna att reducera för att minska risken för en

negativ utveckling?

Steg 3• Vilka stödjande aktiviteter behöver sättas in nu för att öka möjligheten till

en positiv utveckling?• Ange omfattning och kostnad per aktivitet.

4. Riskbedömning


Steg 4

• Bedöm risken (ange %) för en negativ utveckling om barnet inte får någotstöd i form av tidiga aktiviteter?

• Bedöm risken (ange %) för en negativ utveckling trots att barnet får stöd?

Vill du prova Mosaik?

Kalkylmodellen finns på skl:s webbplats. Det finns två olika varianter – ensom är femårig och en som är tioårig.

Kalkylmodellen Mosaik når du också genom att kontakta följande personer:Madeleine Holm, [email protected] Östgren, [email protected]

Du registreras då i Projectplace och får därmed tillgång till kalkylen. I Pro-jectplace kan du också ställa frågor och lämna synpunkter på egna eller nyaschabloner.

Vi uppdaterar alla löner och priser så snart dessa är kända.


4. Riskbedömning

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-509 59 90.

Pris ???ISBN 978-91-7164-691-0

MOSAIK

– en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga

Mosaik är en kalkylmodell för att beräkna de sammantagna kostnaderna för tidi -ga insatser till barn och unga. Modellen är tänkt att användas i ett verksamhets -överskridande arbete med barn och unga. I den här rapporten tar vi upp samar-betet mellan den sociala barnoch ungdomsvården och förskolan/skolan. Menkalkylmodellen Mosaik kan också användas i samarbete med andra verksamhe-ter eller med andra huvudmän, till exempel barnoch ungdomspsykiatrin, pri mär -vårdens första linje eller polisen. Det är bara fantasin som sätter gränser för närkalkylen kan användas.

Genom att pröva modellen på fiktiva fall (så kallade ”case”) har sex kommuner påett värdefullt sätt bidragit till att utveckla modellen och forma schabloner för ti-diga öppna insatser och al ter nativa insatser.

Vi hoppas att modellen Mosaik kan inspirera andra kommuner och landsting attpröva den!

Modellen Mosaik kan laddas ner från vår webbplats på adressen: www.skl.se/web/Ekonomi.aspx

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Telefon 08-452 70 00

www.skl.se