1

POLITIKER PER LÄN 2012

Vilka är lokalpolitikerna i

Jämtlands län?

Hur nöjda är medborgarna?

2

3

Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i

Jämtland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta

ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och

skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Jämtland?

De allra flesta, 95 procent av de drygt 900 förtroendevalda i Jämtland, är

fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller

ordinarie arbeten.

De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till

exempel motsvarar andelen småbarnsföräldrar relativt väl gruppens andel av

befolkningen. Nästan var tionde förtroendevald har barn under 6 år.

I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala

verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala

demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de

förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar,

paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Jämtland liksom i landet i sin

helhet.

Korta fakta – Jämtlands län

4

Vilka är de förtroendevalda i Sverige? ............................................................. 5

Fler kommuner med jämn könsfördelning ............................................................ 5

Flertalet är fritidspolitiker ...................................................................................... 7

Högt valdeltagande i Jämtland ......................................................................... 8

Jämtland har 908 förtroendevalda … ................................................................... 9

… varav 95 procent är fritidspolitiker .................................................................... 9

Vilka är de förtroendevalda i Jämtlands kommuner? .................................. 10

Berg och Bräcke har jämnast könsfördelning .................................................... 10

Unga är bäst representerade i Strömsund ......................................................... 10

Utrikes födda är relativt väl representerade ....................................................... 11

Många är gifta .................................................................................................... 11

Härjedalen och Strömsund har största andelen småbarnsföräldrar .................. 12

Åre har flest i näringslivet ................................................................................... 12

Många är välutbildade ........................................................................................ 13

Vilka är de förtroendevalda i Jämtlands läns landsting? ............................ 14

Kvinnor är i majoritet .......................................................................................... 14

De arbetar i många sektorer i samhället ............................................................ 14

Sammanfattning av de förtroendevalda i Jämtlands län ............................. 16

Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten ......................................... 17

Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin .......................... 17

Medborgarna är nöjda med verksamheten ........................................................ 18

Sammanfattande kommentarer - förtroende ................................................. 19

Innehåll

5

Vilka är de förtroendevalda i

Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om

de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting1. Undersökningen har

gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna

är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har

skickat in till SCB.

Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat

med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen

år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt

4 600 under samma tid.

Fler kommuner med jämn könsfördelning

Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de

förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört

med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent.

Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive

män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är

andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med

cirka 30 kommuner sedan år 2007.

Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än

kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent.

Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda.

Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18

och 50 år.

1 I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och

regioner.

6

Diagram 1

Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011

Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade

bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar

att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans

med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå,

Karlstad, Växjö och Uppsala.

Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både

kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre

underrepresenterad totalt sett.

Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i

diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår.

Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan

har förskjutits framåt med fyra års intervall.

Diagram 2

Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90

man kvinna

0

1

2

3

4

18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+

år 2011 år 2007 år 2003

Procent

7

Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning

är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra

delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har

Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen

vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda

den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de

förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i

förhållande till sin andel av befolkningen.

Flertalet är fritidspolitiker

Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina

uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna

utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94

procent.

Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är

sysselsatta i det privata näringslivet.

Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt.

Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt

underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i

Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län.

Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de

förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är

högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på

Gotland.

8

Högt valdeltagande i

Jämtland Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att

påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom

kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det

ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg.

Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder

tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda.

Valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper men är generellt sett högt

i Jämtland liksom i övriga Sverige, både i kommun- och landstingsvalet, även

om det i Jämtland ligger strax under rikssnittet. Det varierar från 78 procent i

Berg och Ragunda till 81 procent i Krokom, Åre och Östersund.

Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill

säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i

kommunerna. Krokom och Östersund har den största differensen mellan det

lägsta och högsta valdeltagandet. I Berg är det liten skillnad inom kommunen.

Tabell 1

Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010

Kommuner Valdeltagande Differens

Berg 78 4

Bräcke 79 13

Härjedalen 79 11

Krokom 81 16

Ragunda 78 6

Strömsund 80 14

Åre 81 8

Östersund 81 16

Jämtlands läns landsting 80

Hela riket kommunvalet 82

Hela riket landstingsvalet 81

9

Jämtland har 908 förtroendevalda …

Det finns 781 förtroendevalda kommun- och 127 landstingspolitiker i Jämtland.

Det går alltså i genomsnitt 162 invånare på varje kommunpolitiker vilket ger

fler förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med

riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot.

I alla kommuner förutom Östersund är ungefär var hundrade invånare politiker.

Högst andel förtroendevalda per invånare har de lite mindre kommunerna Berg,

Bräcke, Ragunda och Åre. I Östersund som är en folkrikare kommun är det en

lägre andel politiker per invånare. I Jämtlands läns landsting är det av naturliga

skäl betydligt färre politiker per invånare men det är ändå det landsting i landet

som har flest förtroendevalda per invånare.

Tabell 2

Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011

Kommuner

Antal

förtroendevalda

Invånare per

förtroendevald

Berg 68 108

Bräcke 80 86

Härjedalen 89 117

Krokom 110 132

Ragunda 63 89

Strömsund 112 109

Åre 103 100

Östersund 156 381

Alla kommuner i Jämtland 781 162

Jämtlands läns landsting 127 998

Hela riket (kommuner) 38 012 186

Hela riket (landsting) 4 579 1 838

… varav 95 procent är fritidspolitiker

Totalt 42 personer i kommunerna och 7 i landstinget har ett hel- eller

deltidsuppdrag som politiker (fem procent). Det betyder att av de 908

förtroendevalda är det 859 (95 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid

sidan av studier eller ordinarie arbeten.

Tabell 3

Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011

Kommuner Heltid Deltid Fritid

Berg 0 2 66

Bräcke 1 3 76

Härjedalen 1 6 82

Krokom 0 5 105

Ragunda 1 1 61

Strömsund 1 5 106

Åre 0 7 96

Östersund 3 6 147

Alla kommuner i

Jämtland 7 35 739

Jämtlands läns landsting 2 5 120

10

Vilka är de förtroendevalda i

Jämtlands kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens

sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och

födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en

resurs i beslutsfattandet.

I stort motsvarar sammansättningen i Jämtlands kommuner den genomsnittliga,

även om det förstås varierar mellan kommunerna.

Berg och Bräcke har jämnast könsfördelning

Jämtlands kommuner har en något jämnare könsfördelning bland de

förtroendevalda än riket som helhet. Män är överrepresenterade i de flesta

kommunerna. Berg och Bräcke har helt jämn könsfördelning eftersom andelen

kvinnor har ökat med flera procentenheter sedan undersökningen 2007. I

Ragunda är det näst intill helt jämnt fördelat mellan könen.

Tabell 4

Kön (procent) år 2011

Kommun Män Kvinnor

Jmf 2007

kvinnor

Berg 50 50 6

Bräcke 50 50 8

Härjedalen 61 39 0

Krokom 55 45 -2

Ragunda 51 49 2

Strömsund 54 46 3

Åre 62 38 1

Östersund 61 39 -5

Alla kommuner i Jämtland 56 44 1

Hela riket 57 43 1

Unga är bäst representerade i Strömsund

Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt

är de unga (18-29 år) underrepresenterade men även personer över 65 år till

skillnad från landet som helhet. Östersund har högst andel unga förtroendevalda

11

medan representativiteten är något bättre i Strömsund. Krokom och Östersund

har det minsta gapet mellan andelen äldre förtroendevalda och motsvarande

andel av befolkningen.

Tabell 5

Ålder (procent) 2011

Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år -

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

Berg 3 15 37 26 47 27 13 32

Bräcke 3 13 29 28 48 27 21 31

Härjedalen 4 15 34 26 47 27 15 32

Krokom 2 15 33 34 44 27 22 25

Ragunda 3 14 37 26 51 27 10 33

Strömsund 8 15 22 26 55 28 14 31

Åre 4 20 41 34 41 24 15 22

Östersund 12 21 35 32 33 24 21 23

Alla kommuner i

Jämtland 6 18 33 30 44 26 17 26

Hela riket 8 20 32 33 37 24 23 23

Utrikes födda är relativt väl representerade

Utrikes födda motsvarar relativt väl gruppens storlek i befolkningen med fyra

procent av de förtroendevalda mot sju procent av befolkningen. Därmed har

kommunerna i Jämtland en jämnare representation av utrikes födda än landet

som helhet. I Östersund är gruppen väl representerad.

Tabell 6

Utrikes födda (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Berg 1 5

Bräcke 4 8

Härjedalen 0 7

Krokom 5 6

Ragunda 2 7

Strömsund 4 7

Åre 5 7

Östersund 8 7

Alla kommuner i Jämtland 4 7

Hela riket 9 17

Många är gifta

Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Jämtland liksom i

övriga landet. I Åre är till exempel 59 procent av de förtroendevalda gifta

medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 36 procent.

12

Tabell 7

Andel gifta (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Berg 41 37

Bräcke 46 38

Härjedalen 54 36

Krokom 62 41

Ragunda 57 38

Strömsund 57 38

Åre 59 36

Östersund 38 34

Alla kommuner i Jämtland 51 36

Hela riket 60 43

Härjedalen och Strömsund har största andelen

småbarnsföräldrar

Småbarnsföräldrar är relativt väl representerade i kommunerna. I Härjedalen

och Strömsund finns till och med en viss överrepresentation.

Tabell 8

Småbarnsföräldrar (procent) 2011

Kommun Förtroendevalda Befolkningen

Berg 7 9

Bräcke 5 8

Härjedalen 12 8

Krokom 9 14

Ragunda 6 8

Strömsund 11 8

Åre 8 11

Östersund 9 11

Alla kommuner i Jämtland 9 10

Hela riket 10 11

Åre har flest i näringslivet

De förtroendevalda i Jämtland arbetar inom olika sektorer. Till exempel arbetar

39 procent i den privata sektorn vilket är en lägre andel än i landet som helhet.

Skillnaderna mellan kommunerna är dock relativt stora. I Åre är 59 procent av

de förtroendevalda verksamma inom den privata sektorn medan motsvarande

andel i Bräcke är 23 procent.

I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade i Jämtland.

Störst andel har Strömsund.

13

Tabell 9

Anställningssektor (procent) 2011

Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag

Berg 2 57 2 33 7

Bräcke 15 52 10 23 0

Härjedalen 5 50 5 41 0

Krokom 11 27 8 49 5

Ragunda 15 55 0 30 0

Strömsund 10 61 0 28 1

Åre 0 37 3 59 1

Östersund 18 33 6 40 3

Alla kommuner

i Jämtland 10 45 4 39 2

Hela riket 10 35 6 48 2

Många är välutbildade

I samtliga kommuner i Jämtland liksom i landet som helhet är personer med

eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda,

samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade.

Åre är den kommun som har den jämnaste fördelningen och Östersund har den

största andelen förtroendevalda med eftergymnasial utbildning.

Tabell 10

Utbildningsnivå (procent)

Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning

Berg 7 23 49 57 44 19

Bräcke 9 22 53 58 39 19

Härjedalen 10 24 54 59 36 18

Krokom 11 17 42 54 47 28

Ragunda 8 24 57 59 35 17

Strömsund 12 22 50 60 38 18

Åre 14 18 41 53 45 28

Östersund 11 15 29 49 60 36

Alla kommuner

i Jämtland 11 18 45 53 45 29

Hela riket 10 19 40 47 50 34

14

Vilka är de förtroendevalda i

Jämtlands läns landsting? I Jämtlands läns landsting finns det 127 förtroendevalda varav två är

heltidsengagerade, fem är deltidsengagerade och 120 är fritidspolitiker.

Valdeltagandet på 80 procent ligger strax under landet som helhet.

Kvinnor är i majoritet

Till skillnad från Jämtlands läns kommuner har landstinget en majoritet kvinnor

bland de förtroendevalda.

Precis som i kommunerna representerar de förtroendevalda olika samhälls- och

åldersgrupper. Främst unga personer är underrepresenterade men även äldre.

Utrikes födda och småbarnsföräldrar är dock relativt väl representerade bland

landstingets politiker.

Tabell 11

Landstingspolitikernas struktur 2011

Kön Män Kvinnor

46 54

Ålder -29 år 30-49 år 50-64 år 65 år-

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

2 18 29 30 48 26 20 26

Utrikes födda

Förtroendevalda

Befolkningen

6 7

Gifta

Förtroendevalda

Befolkningen

54 36

Småbarns-

föräldrar

Förtroendevalda

Befolkningen

9 10

De arbetar i många sektorer i samhället

Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. En klar

majoritet är anställd i den offentliga sektorn.

15

Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial

utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen.

Tabell 12

Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent)

Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag

10 38 27 24 1

Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial

Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn

7 18 31 53 61 29

16

Sammanfattning av de

förtroendevalda i Jämtlands

län Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för

medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra

avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det

samlade medborgarintresset.

I kommunerna i Jämtland är de förtroendevalda 781 till antalet och i landstinget

127. Av alla dessa är 95 procent fritidspolitiker och bara fem procent hel- eller

deltidspolitiker.

De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl

medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det

underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och

allmänheten.

De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i

kommunerna och landstinget. Till exempel motsvarar andelen

småbarnsföräldrar relativt väl gruppens andel av befolkningen. Nästan var

tionde förtroendevald har barn under 6 år.

Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt

med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala

företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument.

Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 162 medborgare i

Jämtland att jämföra med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning.

17

Förtroendet för lokalpolitiker

och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är

med skötseln av de kommunala verksamheterna.

Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin

SOM-institutet2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersök-

ning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat

samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre

frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och

de förtroendevalda i kommunerna.

Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna

och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroen-

det för kommunstyrelserna är något lägre.

Tabell 13

1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen

(procent)

Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt

nöjd

Inte alls nöjd

Kommun 10 59 24 7

2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12

månaderna i den egna kommunen (procent)

Mycket bra Ganska bra Varken bra

eller dåligt

Ganska

dåligt

Mycket dåligt

Kommun 8 46 36 8 2

3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent)

Mycket

stort

Ganska

stort

Varken

eller

Ganska

litet

Mycket litet

Kommun 2 20 51 20 7

2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs

gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och

Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

18

Medborgarna är nöjda med verksamheten

Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Jämtland

har sedan 2010 fyra av de åtta kommunerna med hjälp av Statistiska central-

byrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren

på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo

på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna

anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en

skala på 1-10 där 1 är det lägsta betyget.

Invånarna i Jämtland liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina

kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala

verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de

kommunala besluten och verksamheterna.

Tabell 143

Hur nöjd är du med …

… din kommun i

dess helhet som

en plats att bo och

leva på?

… hur din

kommun sköter

sina olika

verksamheter?

… den insyn och det

inflytande invånarna har

över kommunens beslut

och verksamheter?

Berg (2012) 6,2 5,3 4,4

Härjedalen (2012) 6,5 5,6 4,4

Krokom (2012) 7,0 6,0 4,9

Östersund (2011) 7,3 5,9 4,8

Hela riket (2011) 6,9 6,0 4,8

Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda.

Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett

lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för

hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna.

Tabell 15

Hur nöjd är du med…

… hur kommunens

politiker lyssnar till

invånarnas synpunkter?

… hur kommunens politiker

arbetar för kommunens bästa?

Berg (2012) 4,3 4,8

Härjedalen (2012) 4,2 5,0

Krokom (2012) 4,8 5,7

Östersund (2011) 4,5 5,3

Hela riket (2011) 4,7 5,5

3 Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget.

19

Sammanfattande

kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna

4 visar att medborgarna är nöjda med det

demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med

den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter

till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda.

Kommunerna i Jämtlands län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor

om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna

ansvarar för.

Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i

sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det

kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret.

Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med

verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte

vad politikerna uträttar.

Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar

att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt

förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad

bild. 5

4 SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning

5 Politikens meningslöshet – om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller,

Stockholms universitet.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

0 (20)

Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i

Jämtland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta

ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och

skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Jämtland? I rapporten

redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten

och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna.

Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-859-4

Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län?

Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-859-4