7188 796 2

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner.Statistik om hälso- och sjukvård samt regionalutveckling 2002.

Landstingsförbundet publicerar årligen statistikrapportermed uppgifter om verksamhet och ekonomi i landsting-en, regionerna och Gotlands kommun. I denna rapportredovisas statistik avseende 2002. Ambitionsnivån höjdes högst väsentligt fr o m verksamhetsåret 2001då en ny verksamhetsindelning, VI 2000, togs i bruk.Såväl prestationer som kostnader redovisas för ett stortantal delområden inom primärvård, specialiserad vård,tandvård etc. Målet är att kostnader och prestationerska kunna analyseras tillsammans.

För sluten hälso- och sjukvård presenteras ytter-ligare verksamhetsstatistik i rapporten Patienter i sluten vård. Källa till dessa uppgifter är det s k patientregistret.

Landstingsförbundet118 82 Stockholm • Tel 08-452 72 00

Förbundets trycksaker beställs från vår webbplats www.lf.se eller på

tel 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40

ISBN 91-7188-754-7

ILLUSTRATION: STAFFAN SCHULTZ

Verksamhet och ekonom

i i landsting och regioner Statistik om

hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2

002

27022_Omslag 03-12-15 15.34 Sida 1

Verksamhet och ekonomii landsting och regioner

Statistik omhälso- och sjukvård samt

regional utveckling2002

Upplysningarom rapportens innehåll lämnas avGun Bahnö (ekonomi) tel 08-452 77 22Mianette Dinerius (ekonomi) tel 08-452 77 23Vanja Ericsson (verksamhet) tel 08-452 77 26Kristina Green (verksamhet) tel 08-452 77 29Martin Lindblom (ekonomi) tel 08-452 77 38

Beställningarav rapporten kan göras frånLandstingsförbundets webbplats www.lf.seper tel 020-31 32 30 eller via fax 020-31 32 40

Rapporten finns även tillgänglig under www.lf.se/sek/

ISBN 91-7188-754-7

Landstingsförbundet samlar in statistik omlandstingens och regionernas verksamhet ochekonomi. Statistiken ska ge information omhälso- och sjukvård och annan landstingsverk-samhet både på regional och nationell nivå.Den ska tillgodose statens krav på ekonomiskinformation om sektorn. Inte minst ska lands-tingen och regionerna ges möjlighet att jämfö-ra sig med andra. I denna rapport redovisasuppgifter avseende 2002.

Ambitionsnivån i statistiken höjdes högstväsentligt fr o m verksamhetsåret 2001. Enny indelningsgrund Verksamhetsindelning förlandsting och regioner, VI 2000 för den lands-tingsgemensamma statistiken togs då i bruk.Valet av delområden i VI 2000 har i stor ut-sträckning bestämts efter principen att det skavara möjligt att få en samlad beskrivning av deprestationer som har utförts, och vad det harkostat att utföra dem. Tidigare statistik gavinga möjligheter till integrerad analys av pre-stationer och kostnader. Såväl egen produktionsom köpt verksamhet ska redovisas. Liksom ti-digare läggs stor vikt vid att landstingens verk-samhet och ekonomi ska kunna belysas hel-täckande.

Specialiserad vård indelas i förhållandevis fådelområden trots att drygt 70 procent av sjuk-vårdskostnaderna hamnar där. Tanken är attuppgifterna i det s k patientregistret ska kun-na utnyttjas som kompletterande information.Registret innehåller uppgifter om alla vårdtill-fällen/patienter i sluten vård; diagnoser, opera-tioner, ålder, kön, hemort etc. Via s k DRG-ochKPP-system kan vårdtillfällen i somatisk vårdgrupperas och åsättas kostnadsvikter efter ge-nomsnittlig resursåtgång för ett antal sjukhusi riket. Landstingets totala antal vårdtillfällensummerade med kostnadsvikterna kan ställasmot uppgiften om landstingets totala kostnadför sluten somatisk vård enligt VI 2000. Vidanalyser och landstingsjämförelser tas på såsätt hänsyn till att det finns skillnader i vård-tillfällenas vårdtyngd.

Öppen specialiserad vård kan i dag inte be-skrivas på samma fullständiga sätt via patient-registret. För viss dagsjukvård och för delar avmottagningsverksamheten finns uppgifter omdiagnoser, ålder etc knutna till besöken och en

utveckling i syfte att bygga ut informationenytterligare pågår.

Sedan 1999 ställs patientregistret (efter av-identifiering) även till Landstingsförbundetsförfogande. Förbundet bearbetar materialetoch sammanställer det i huvudsak på lands-tingsnivå så att landstingen kan göra jämförel-ser. Uppgifterna redovisas i rapporten Patien-ter i sluten vård.

Den prestation, besök, som används i öppenvård blir mindre trubbig med VI 2000, efter-som dagsjukvård, mottagningsverksamhet ochhemsjukvård bildar separata delområden.Dagsjukvårdsbesök, mottagningsbesök/hem-besök och hemsjukvårdsbesök är inte jämför-bara vad gäller resursåtgång och detta kan nubeaktas bl a då produktivitetsmätningar görs,något som tidigare inte varit möjligt.

För primärvård har möjligheterna till upp-följning förbättrats genom att området delasupp i ett tiotal delområden, för vilka såväl pre-stationer som kostnader redovisas. Allmän-läkarvård utgör en stor del av primärvård,men i varierande grad i olika landsting inrymsockså jourverksamhet, sjukgymnastik, arbets-terapi, etc. I några landsting med glesbygd före-kommer även sluten primärvård. En förutsätt-ning för rättvisande jämförelser mellan huvud-männen är att dessa skillnader kan belysas.

Landstingen och regionerna har lagt ner ettstort arbete för att få fram statistiken enligt VI2000. Jämfört med uppgifterna för 2001 harkvaliteten ökat, men fortfarande finns det kva-litetsbrister. Via olika nätverk för statistikut-veckling och erfarenhetsutbyte mellan lands-tingen och Landstingsförbundet räknar vi medatt kvaliteten successivt kommer att öka. En-dast genom att öppet presentera statistikenkan bristerna rättas till och kvaliteten och jäm-förbarheten förbättras.

LANDSTINGSFÖRBUNDET

Stefan Ackerby

Förord

Innehåll1 Inledning............................................. 51.1 Vad redovisas i rapporten? ................... 51.2 Vad ska statistiken användas till? .......... 51.3 Ny statistik med väsentligt höjd

ambitionsnivå ....................................... 51.4 Ny statistik och därmed vissa brister..... 61.5 Annan verksamhets- och ekonomi-

statistik ................................................. 61.6 Definitioner och använda begrepp ........ 7

2 Landstingens och regionernasekonomi i översikt............................ 8

2.1 Ekonomiskt resultat, finansiellutveckling och ekonomisk ställning....... 8

2.2 Utgifter efter utgiftsslag......................... 92.3 Inkomster efter inkomstslag ..................10

3 Kostnader för hälso-och sjukvård respektiveregional utveckling ...........................11

3.1 Kostnader efter område.........................123.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........12

4 Hälso- och sjukvård ..........................134.1 Kostnader efter område.........................134.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........134.3 Prestationer i översikt ...........................144.4 Läkarbesök och vårdplatser

åren 1999 till 2002 ...............................174.5 Utgifter och inkomster ..........................19

5 Primärvård .........................................205.1 Kostnader efter delområde ....................205.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........215.3 Prestationer m m...................................215.4 Utgifter och inkomster ..........................225.5 Kostnader och prestationer

efter delområde .....................................22

6 Specialiserad somatisk vård ...........286.1 Kostnader efter delområde ....................286.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........286.3 Utgifter och inkomster ..........................296.4 Kostnader och prestationer

efter delområde .....................................29

7 Specialiserad psykiatrisk vård .......327.1 Kostnader efter delområde ....................327.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........327.3 Utgifter och inkomster ..........................327.4 Kostnader och prestationer

efter delområde .....................................32

8 Tandvård ............................................368.1 Kostnader efter delområde ....................368.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........368.3 Utgifter och inkomster ..........................378.4 Prestationer efter delområde .................38

9 Övrig hälso- och sjukvård................399.1 Kostnader efter delområde ...................399.2 Kostnader för enskilda huvudmän ........399.3 Prestationer m m...................................399.4 Utgifter och inkomster ..........................40

10 Regional utveckling i översikt ......4110.1 Kostnader efter område.......................4110.2 Kostnader för enskilda huvudmän.......4110.3 Utgifter och inkomster ........................4210.4 Utbildning och kultur..........................4210.5 Trafik och infrastruktur samt

allmän regional utveckling ..................43

11 Tabellbilaga.......................................45Befolkning ...................................................49Ekonomi......................................................50Verksamhet................................................117

BilagorBilaga 1 Verksamhetsindelning för

landsting och regioner, VI 2000...190Bilaga 2 Definitioner och använda

begrepp........................................204Bilaga 3 Gränssnitt mellan landsting/

regioner och kommuner...............209

Inledning 5

1.1 Vad redovisas i rapporten?I denna statistikrapport redovisas uppgifterom den landstingskommunala verksamhetsom har bedrivits under 2002. Uppgifterna harinhämtats från landsting, regioner och Got-lands kommun via enkäter. Gotlands kommunhar lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård,medan övriga verksamheter samt övergripan-de ekonomiska uppgifter inte kan delas upp ien landstingskommunal respektive primär-kommunal del.

Verksamheten beskrivs i ekonomiska termeroch i verksamhetstermer med uppgifter om be-sök, vårdtillfällen, telefonkontakter, vårdplat-ser m m. Begreppen beskrivs i figur sidan 14och i bilaga 2.

Den statistik som har samlats in redovisasoch kommenteras. Uppgifterna kommer attanalyseras vidare i en separat rapport, bl a ut-ifrån de olikheter som finns mellan landsting-en vad gäller ansvarsområden och förutsätt-ningar att bedriva verksamhet.

Texttabeller och diagram avser i allt väsent-ligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presen-teras i tabellbilaga.

Uppgifter för verksamhetsåret 2001 finns irapporten Verksamhet och ekonomi i lands-ting och regioner. Statistik för 2001. I rappor-ten Patienter i sluten vård 2002 redovisasytterligare verksamhetsuppgifter om speciali-serad sluten vård.

Nedan används begreppet huvudman i bety-delsen landsting, regioner och Gotlands kom-mun. I begreppet landsting inkluderas regio-nerna och oftast Gotlands kommun.

1.2 Vad ska statistiken användas till?Landstingsförbundet ansvarar för produktionoch redovisning av merparten av den statistiksom rör landstingens ekonomi och verksam-het.

Syftet är att statistiken ska användas på allasamhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en in-blick i vad landstingen och svensk hälso- ochsjukvård åstadkommer och hur skattemedlenanvänds. Uppgifterna ska ge en jämförbar ochrättvisande bild av landstingens olika verksam-hetsområden oberoende av organisation ochdriftform och ska därmed kunna användas av

landstingen som underlag för analyser ochjämförelser.

Landstingsförbundet har, som företrädareför landstingen, behov av underlag för analy-ser av ekonomi och verksamhet.

Verksamhetsstatistiken produceras i samar-bete med Socialstyrelsen, som är statistikan-svarig myndighet för hälso- och sjukvård. Ettstatistikavtal från 1998 reglerar samarbetet.

Den ekonomiska statistiken tillgodoser ävenstatens krav på offentlig statistik och liggerbl a till grund för nationalräkenskaperna. Dentjänar även som underlag i skatteutjämnings-systemet. Uppgifterna presenteras i rapporterfrån Statistiska centralbyrån (SCB), statistik-ansvarig myndighet för ekonomisk infor-mation. Landstingsförbundet svarar enligtöverenskommelser med SCB för statistikin-samlingen från landstingen. Bedömningen äratt Landstingsförbundet genom ett nära sam-arbete med landstingen har bäst förutsättning-ar att tillförsäkra kvalitet och relevans i sta-tistiken. För landstingen förenklas uppgiftsin-lämningen genom samordningen på nationellnivå.

1.3 Ny statistik med väsentligt höjdambitionsnivå

Förändringar i enlighet med enstatistiköversyn från 1998Under senare delen av 90-talet genomfördeLandstingsförbundet gemensamt med medlem-marna och i samarbete med Socialstyrelsen,SCB m fl en översyn av hälso- och sjukvårds-statistiken. Översynen resulterade i att en radförändringar genomfördes i statistiken och attett antal projekt startades för att utveckla sta-tistiken vidare.

Fördjupad analys av slutenvårdenI konsekvens med beslutet att använda och vi-dareutveckla patientrelaterad information ut-nyttjar Landstingsförbundet sedan 1999 dets k patientregistret för djupare analyser ochjämförelser av sluten hälso- och sjukvård. So-cialstyrelsen är ansvarig för registret och stäl-ler det även till Landstingsförbundets förfo-gande. Uppgifter redovisas i den årliga rappor-ten Patienter i sluten vård.

Inledning

6 Inledning

Ett arbete pågår för att medverka i utveck-lingen av s k KPP-system (KPP= Kostnad perpatient), där kostnader knyts till det enskildavårdtillfället. En databas med uppgifter för ettantal sjukhus med KPP-redovisning finns påLandstingsförbundets webbplatswww.lf.se/kpp/.

Prestationer och kostnaderför nya områden Verksamhetsåret 2001 infördes en ny modellVerksamhetsindelning för landsting och regio-ner, VI 2000, för den landstingsgemensammaekonomi- och verksamhetsstatistiken. Indel-ningen har tagits fram i ett projekt tillsammansmed landstingen och med deltagande frånSvenska Kommunförbundet, Statistiska cen-tralbyrån och Socialstyrelsen. Landstingsför-bundets styrelse har rekommenderat medlem-marna att redovisa den gemensamma statisti-ken i enlighet med VI 2000.

Ambitionsnivån har höjts högst väsentligt,bl a genom att VI 2000 innehåller betydligt flerdelområden jämfört med tidigare indelning.Enligt VI 2000 delas landstingsverksamhetenin i två huvudområden, hälso- och sjukvårdrespektive regional utveckling. Verksamheteninom dessa huvudområden är i sin tur indela-de i områden med vidare förgreningar i delom-råden. Totalt finns ett 40-tal delområden, vil-ket framgår i bilaga 1.

Valet av delområden i VI 2000 har i stor ut-sträckning bestämts efter principen att detska vara möjligt att redovisa och analyseraprestationer tillsammans med kostnader. MedVI 2000 skapas förutsättningar för integreradanalys av verksamhet och ekonomi, vilket ti-digare har saknats.

Ambitionsnivån har även höjts genom att alllandstingsfinansierad verksamhet ska redovi-sas oavsett vem som har producerat den.

1.4 Ny statistik och därmedvissa brister

Många uppgifter efterfrågades för första gång-en 2001. Kvaliteten i uppgifterna för 2002 harökat jämfört med 2001, men fortfarande finnsviss ofullständighet och vissa kvalitetsbrister.

Uppgifter om prestationer avseende verk-samheter som har producerats av andra änlandstingen är inte heltäckande. Vissa huvud-män har haft svårt att få fram uppgifterna

eftersom krav på uppgiftslämnande inte harformulerats i de avtal som har tecknats medproducenterna. I takt med att nya avtal kom-mer till stånd kan statistiken förbättras.

Många landsting har haft svårt att skilja utdagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesökfrån ”vanliga” mottagningsbesök. Uppgifter-na om telefonkontakter i primärvården är inteheller fullständigt redovisade.

Många huvudmän har haft problem med attfå fram uppgifter om nettokostnad per delom-råde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kost-nader och intäkter ska omfördelas från an-svarsområden el dyl i respektive landsting tilldelområdena enligt VI 2000. Ofta ska ett an-svarsområde delas upp i flera delområden.Förutsättningarna för att redovisa uppgifternamed god kvalitet har varierat mellan huvud-männen. Vissa har haft hjälp av en väl utveck-lad internredovisning, medan andra har tving-ats använda nycklar av olika slag. Fördelnings-nycklarna har utformats centralt av ekonomereller gemensamt mellan ekonomer och verk-samhetsföreträdare på lokal nivå.

Landstingen och regionerna har lagt nerett stort arbete för att få fram statistiken enligtVI 2000. Via olika nätverk för statistikutveck-ling och erfarenhetsutbyte mellan landstingenoch Landstingsförbundet räknar vi med attkvaliteten successivt kommer att öka. Ett fort-satt erfarenhetsutbyte och gemensamt utveck-lingsarbete krävs för att säkerställa god kvali-tet och jämförbarhet i statistiken.

1.5 Annan verksamhets- ochekonomistatistik

PatientregistretFör djupare analys av sluten hälso- och sjuk-vård används uppgifterna i det s k patientre-gistret. Registret innehåller uppgifter om diag-noser, ålder, kön, hemort etc för varje enskiltvårdtillfälle/patient i sluten vård. Uppgifternai registret inhämtas av Socialstyrelsen. Sedan1999 ställs registret även till Landstingsför-bundets förfogande. Uppgifter avseende 2002redovisas i rapporten Patienter i sluten vård2002.

KPP-databasLandstingsförbundet hämtar årligen in uppgif-ter till en s k KPP-databas. Uppgifterna förverksamheten 2001 omfattar kostnadsuppgif-

Inledning 7

ter motsvarande drygt 20 procent av antaletvårdtillfällen i riket.

TotalkostnadsbokslutMed ett antal års mellanrum sammanställerLandstingsförbundet uppgifter om prestatio-ner och kostnader per klinik och mottagning iden specialiserade vården. En förutsättning föratt sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna äratt de upprättar ett s k totalkostnadsbokslut,där samtliga kostnader fördelas till kliniker re-spektive mottagningar. En sammanställningavseende verksamheten år 2001 som omfattarungefär en tredjedel av landets 90-tal sjukhushar nyligen publicerats.

Statistik från NysamEn grupp landsting har sedan flera år tillbakaarbetat med att ta fram nyckeltal för hälso-och sjukvården. För närvarande (verksamhets-året 2002) deltar 12 landsting/regioner i Ny-sam (Nyckeltalssamverkan).

Statistik för 2002 har presenterats i rappor-ten Nyckeltal 2002. Hälso- och sjukvård. Hu-vudrapport samt i ett stort antal delrapporter.

1.6 Definitioner och använda begreppFör att få en enhetlig redovisning av områdenoch delområden enligt VI 2000 finns en hand-bok med definitioner och anvisningar. Hand-boken innehåller även en exempelsamling somuppdateras och utvecklas kontinuerligt.

För att få enhetlighet i uppgifterna om olikakostnads-/intäktsslag finns en landstingsge-mensam baskontoplan. Den definierar begrep-pen och uppdateras löpande. Uppgifterna för2002 redovisades enligt L-BAS 98.

I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur VI 2000samt L-BAS 2003 i översikt. I bilaga 2 redovi-sas andra indelningsgrunder samt definitionerpå använda begrepp och termer. L-BAS 2003och VI 2000 finns tillgängliga via Landstings-förbundets hemsida www.lf.se.

8 Landstingens och regionernas ekonomi

2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell ut-veckling och ekonomisk ställning

Nedan redovisas i sammandrag för landstingoch regioner resultaträkning, finansieringsana-lys respektive balansräkning.

Såväl resultaträkning som balansräkning re-dovisas enligt den uppställning som finns angi-ven i den kommunala redovisningslagen. Förresultaträkningen innebär detta bl a att av-skrivningarna och förändringen av pensions-avsättningar ingår i verksamhetens nettokost-nader medan räntan på pensionsavsättningenredovisas som finansiell kostnad.

Enligt redovisningslagen skall pensionsför-måner som tjänats in före 1998 inte tas upp ibalansräkningen som skuld utan bara redovi-sas som en ansvarsförbindelse. Detta förfaran-de benämns blandmodellen.

I tabell 1 presenteras resultaträkningen för2000 till 2002 enligt blandmodellen.

miljarder kronor och avskrivningarna till 5,1miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessakostnader (185,5 miljarder kronor) fördelasmellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hurkostnaderna fördelar sig mellan verksamhets-områden.

Intäkterna i verksamheten uppgick till 44,7miljarder kronor, skatteintäkterna till 124,6och generella statsbidrag (nettoredovisade) till10,6 miljarder kronor. Mer detaljerade uppgif-ter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäkts-slag) och i tabell 6 (verksamheter).

I tabell 2 redovisas en sammanställning avlandstingens och regionernas finansieringsana-lyser åren 2000 till 2002 enligt blandmodellen.

2 Landstingens ochregionernas ekonomi1

Tabell 1Resultaträkning. Samtliga landstingoch regioner. Miljoner kronor

1 Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finnstillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt.Bokslutsuppgifterna för 2002 publicerades i mars 2003, men för att fåen fullständig bild av verksamheten 2002 presenteras uppgifterna härpå nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun.

Landstingen redovisade underskott samtliga åroch 2002 mer än fördubblades underskottetjämfört med åren innan. Endast fem huvud-män redovisade ett positivt resultat år 2002.Verksamhetens kostnader uppgick till 180,4

I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren2000 till 2002 enligt blandmodellen. Uppgif-ter om landstingens och regionernas tillgång-ar, egna kapital och skulder framgår.

Även balansräkningen har en ny uppställ-ningsform fr o m 1998 då en ny post Avsätt-ningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts,pensionsförpliktelser som intjänats fr o m 1998redovisas liksom premieskulden till Landsting-ens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Pen-sionsförmåner intjänade före 1998 redovisassom ansvarsförbindelse. Tidigare redovisadeshela pensionsskulden och LÖF som en lång-fristig skuld.

Tabell 2Finansieringsanalys. Samtliga landstingoch regioner. Miljoner kronor

1) Årets resultat+ Avskrivningar+ Förändring av pensionsavsättning+ Förändring av LÖF–/+ Realisationsvinst/förlust= Summa internt tillförda medel

2000 2001 2002

Internt tillförda medel1) 2 023 2 368 –828Försäljning av anläggningstillgångar 2 246 1 494 958Nettoökning av långfristiga skulder –308 1 189 5 554Nettoinvesteringar 5 952 6 493 7 087Nettoökning av långfristiga fordringar 346 238 –443Nettoökning av rörelsekapitalpåverkandeextraordinära kostnader –279 –1 031 –341Förändring av rörelsekapital –2 058 –649 –618

2000 2001 2002

Verksamhetens intäkter 40 908 42 760 44 717Verksamhetens kostnader 158 570 169 167 180 401därav pensionskostnaderexkl löneskatt 5 659 5 071 6 517

Avskrivningar 4 963 5 081 5 062Nettokostnader 122 625 131 488 140 746Skatteintäkter 107 826 117 991 124 563Generella statsbidrag 10 786 10 507 10 621Finansiella intäkterminus kostnader 187 –396 –2 051Resultat föreextraordinära poster –3 826 –3 386 –7 613Extraordinära poster, netto 53 134 –33Årets resultat –3 878 –3 520 –7 646

Landstingens och regionernas ekonomi 9

Tabell 3Balansräkning. Samtliga landstingoch regioner. Miljoner kronor

1) Inkl löneskatt.

1) Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

2000 2001 2002

Anläggningstillgångar 64 225 64 810 65 185Omsättningstillgångar 26 359 28 339 29 086Tillgångar 90 584 93 149 94 271Eget kapital 36 564 34 195 26 119Avsättningar 13 642 14 953 17 465Långfristiga skulder 7 978 7 528 13 081Kortfristiga skulder 32 401 36 472 37 607Skulder 40 379 44 000 50 688Soliditet (procent) 40 37 28AnsvarsförbindelserPensionsförmånerintjänade före 19981) 91 199 93 341 99 843

2.2 Utgifter efter utgiftsslagLandstingens och regionernas totala kostnaderuppgick till 188,6 miljarder kronor och de to-tala utgifterna till 195,7 miljarder kronor2002. Exkluderas kostnaderna för köp frånlandsting och regioner (kostnaden räknas bå-de i säljande och köpande landsting) hamnar

Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2002.Samtliga landsting och regioner

Tabell 4Externa utgifter efter utgiftsslag 2002. Samtliga landsting och regioner1)

Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuellkronor andel av andel av

externa externa utgifterutgifter exkl köp från

lt/region

Löner exkl skattefria ersättningar 57 114 29,2 30,0Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) 29 545 15,1 15,5Köp av verksamhet 30 141 15,4 13,2

därav från landsting/regioner 5 019 2,6Lämnade bidrag 9 589 4,9 5,0

därav bidrag till trafiken (netto) 5 530 2,8 2,9Material 33 072 16,9 17,4

därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 25 128 12,8 13,2varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen 18 280 9,3 9,6

Tjänster 20 861 10,7 10,8därav köp av verksamhetsanslutna tjänster 3 608 1,8 1,8

varav från landsting/regioner 242 0,1Nedskrivningar och förlust vid avyttring 91 0,0 0,0Verksamhetens externa kostnader totalt 180 413 92,2 92,0Avskrivningar 5 062 2,6 2,7Verksamhetens externa kostnader inkl avskrivningar 185 474 94,8 94,6Kostnader utanför verksamhetsresultatet 3 099 1,6 1,6Externa kostnader totalt 188 573 96,4 96,3Investeringsutgifter för byggnader och mark 3 700 1,9 1,9Investeringsutgifter för inventarier 3 264 1,7 1,7Övriga investeringsutgifter 147 0,1 0,1Summa investeringsutgifter 7 111 3,6 3,7Externa utgifter totalt 195 685 100,0exkl köp från landsting/regioner 190 423 100,0

utgifterna på 190,4 miljarder kronor. Löne-kostnaderna utgjorde 30 procent och övrigakostnader för personal 16 procent av utgifter-na. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1.

Övriga kostnader 4%

Lämnadebidrag 5%

Köp avverksamhet 13%

Materialoch tjänster 28%

Löner 30%

Övriga kostnaderför personal 16%

Investeringar i inventarier 2%

Investeringari mark ochbyggnader 2%

10 Landstingens och regionernas ekonomi

2.3 Inkomster efter inkomstslagLandstingens externa inkomster uppgick till180,9 miljarder kronor 2002. Landstingsskat-ten utgjorde dryga 71 procent av inkomster-na (exklusive försäljning till landsting). Detgenerella statsbidraget (nettoredovisat), 10,6miljarder kronor, motsvarade 6 procent avinkomsterna. Detta framgår av tabell 5 ochdiagram 2.

Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2002.Samtliga landsting och regioner

Tabell 5Externa inkomster efter inkomstslag 2002.Samtliga landsting och regioner1)

Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuellkronor andel av andel av

externa externa inkomsterinkomster exkl försäljning till

lt/region

Patientavgifter och andra avgifter 4 701 2,6 2,7därav för läkarbesök o sjukvårdande behandling 1 784 1,0 1,0därav för sluten vård 476 0,3 0,3därav för tandvård 2 139 1,2 1,2därav övrigt 302 0,2 0,2

Försäljning av verksamhet 8 239 4,6 1,9därav till landsting/region 4 970 2,7

Försäljning av tjänster 6 249 3,5 3,6Försäljning av material och varor 1 081 0,6 0,6Erhållna bidrag 23 480 13,0 13,3

därav specialdestinerade statsbidrag 3 287 1,8 1,9därav bidrag för läkemedelsförmånen 17 746 9,8 10,1därav övriga bidrag 2 447 1,4 1,4

Övriga intäkter 969 0,5 0,6Verksamhetens externa intäkter totalt 44 719 24,7 22,6Intäkter utanför verksamhetsresultatet 136 208 75,3 77,4

därav bidrag från staten (netto) 10 631 5,9 6,0därav ränteinkomster 773 0,4 0,4därav skatteintäkter 124 563 68,8 70,8

Externa intäkter totalt 180 927 100,0 100,0Summa investeringsinkomster 22 0,0 0,0Externa inkomster totalt 180 949 100,0exkl försäljning till landsting/region 175 979 100,0

Försäljning av verksamhet 2% Övrigt 2%

Försäljningav tjänster 3%

Patientavgifter 3%

Generellastatsbidrag 6%

Erhållna bidrag13%

Skatteinkomster 71%

1) Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling 11

Landstingens och regionernas verksamhet hardelats in i två huvudområden, hälso- och sjuk-vård respektive regional utveckling. I tabell 6framgår att nettokostnaden för hälso- ochsjukvård uppgick till 130 miljarder kronor ochnettokostnaderna för regional utveckling tilldryga 11 miljarder kronor 2002. Cirka 92 pro-cent av landstingens kostnader gick därmed tillhälso- och sjukvårdsändamål.

Nettokostnaderna för samtliga landstingsoch regioners verksamhet uppgick totalt tillcirka 142 miljarder kronor 2002. Kostnadenför 2001 var dryga 132 miljarder kronor. Det-ta ger en volymförändring i fast pris på 3,0procent mellan 2001 och 2002. (Fr o m 2000redovisas volymförändring som förändring avverksamhetens nettokostnad i fast pris.) Net-tokostnaden för huvudområdet hälso- och

sjukvård 2001 var 119 miljarder kronor med-an den 2002 uppgick till 130 miljarder kronor.Volymmässigt ger detta en förändring i fastpris på 3,2 procent.

En samlad redovisning av samhällets kost-nader (inklusive statens och hushållens utgif-ter) för hälso- och sjukvård presenteras av Sta-tistiska centralbyrån i Nationalräkenskaperna.För 2001 beräknades utgifterna för hälso- ochsjukvården till 181,3 miljarder kronor.

Kommunerna har efter Ädelreformen 1992ett samlat ansvar för långvarig service och vårdtill äldre och handikappade. I nationalräken-skaperna redovisas detta inom äldre- och han-dikappomsorgen. Socialstyrelsen har beräknatatt cirka 15 procent av personalresurserna ikommunalt finansierad vård och omsorg av-såg hälso- och sjukvård 2000. Om samma an-

3 Kostnader för hälso-och sjukvård respektiveregional utveckling

Tabell 6Externa kostnader och intäkter efter område 2002. Samtliga landsting ochregioner, inklusive Gotlands kommuns hälso- och sjukvård. Miljarder kronor1)

1) Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.2) Bruttokostnad minus bruttointäkt.3) Exklusive inköp av finansiella tillgångar.4) Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter.

Netto- Verksam- Verksam- Investerings-kostnad2) hetens hetens utgifter3)

externa externakostnader intäkter

Primärvård 24,0 34,1 14,7 0,2Specialiserad somatisk vård 75,8 66,9 10,2 3,0Specialiserad psykiatrisk vård 13,5 12,6 1,4 0,2Tandvård 4,3 6,3 2,9 0,2Övrig hälso- och sjukvård 10,4 15,8 6,7 0,4Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,8 1,7 0,3Hälso- och sjukvård 129,8 137,3 36,2 3,8Utbildning 0,8 2,2 1,7 0,1Kultur 2,0 2,4 0,5 0,0Trafik och infrastruktur 6,6 8,0 1,3 0,0Allmän regional utveckling 1,0 1,1 0,1 0,0Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0Regional utveckling 10,6 13,7 3,5 0,1Serviceverksamheter 31,0 5,0 3,0Övrigt4) 1,3 3,5Summa verksamhet 141,7 185,5 44,7 7,0Finansiering utanför verksamheten 31,0 136,2

skatteintäkter 124,6generella statsbidrag 10,6finansiella intäkter/kostnader 3,1 1,0extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0

12 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling

tagande görs för år 2002 så beräknas de kom-munala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka16,5 miljarder kronor 2002.

3.1 Kostnader efter områdeAv diagram 3 framgår den procentuella fördel-ningen mellan verksamheterna. Av de totalanettokostnaderna är det specialiserad somatiskvård (53 procent), primärvård (17 procent)och specialiserad psykiatrisk vård (10 procent)som har de största andelarna. De tre område-na tillsammans motsvarar 80 procent av lands-tingens totala nettokostnader.

Under huvudområdet Regional utvecklingutgör trafik och infrastruktur det resursmäs-sigt största delområdet med 5 procent.

I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redo-visas en översikt av verksamheternas netto-kostnader för de enskilda huvudmännen i mil-joner kronor respektive kronor per invånare.

3.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 4 redovisas de totala nettokostna-derna för sjukvård respektive regional utveck-ling per invånare i respektive landsting. Netto-kostnaderna är de kostnader som ska finansie-ras med skatt och generella statsbidrag.

Vissa kostnadsskillnader beror på att an-svarsområdena skiljer sig något mellan lands-tingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärtboende, dock inte läkarinsatser, kan överläm-nas från landsting/regioner till kommuner och

så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansva-rar som enda landsting/region för färdtjänst.Stockholms läns landsting och Region Skånehar unika kostnader för inomregionala skat-teutjämningssystem. Norrbottens läns lands-ting har överlämnat ansvaret för rehabiliteringtill kommunerna i länet. Västra Götalandsre-gionen har unika kostnader för vissa verksam-heter under regional utveckling. Dessa skillna-der framgår av bilaga 3.

Landstinget i Uppsala län har endast redo-visat siffror på total landstingsnivå, inte perområde eller delområde.

Diagram 4 Nettokostnad för hälso- och sjukvård (mörkt blå stapel)respektive regional utveckling per huvudman 2002. Kronor per invånare20 000

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Diagram 3Nettokostnader efter område 2002.Samtliga landsting och regioner

Trafik 5% Övrigt 3%

Övrig hälso-och sjukvård,inkl politisk verk-samhet 9%

Tandvård 3%

Specialiseradpsykiatrisk vård10%

Specialiseradsomatisk vård 53%

Primärvård 17%

Genomsnitt för riket = 15 700

Hälso- och sjukvård i översikt 13

4.1 Kostnader efter områdeI diagram 5 framgår att av de totala nettokost-naderna för hälso- och sjukvård (130 miljar-der kronor) gick 59 procent till specialiseradsomatisk vård, 19 procent till primärvård och10 procent till specialiserad psykiatrisk vård.Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjuk-vård, som bl a omfattar handikappverksam-het/hjälpmedelsverksamhet och ambulans- ochsjuktransporter, motsvarade 8 procent av net-tokostnaderna. Nettokostnaderna för tand-vård utgjorde 3 procent.

4.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 6 presenteras uppgifter om hälso-och sjukvårdskostnader för enskilda huvud-män. Nettokostnaderna redovisas per invånareoch område. Som beskrivits i föregående kapi-tel finns vissa olikheter i ansvarsområden mel-lan landstingen, som förklarar vissa kostnads-skillnader.

Det finns andra orsaker till skillnader i kost-nader mellan huvudmännen, bl a har lands-tingen olika förutsättningar att bedriva verk-samhet. I utjämningssystemet används för häl-so- och sjukvården ett s k behovsindex för att

Diagram 6 Nettokostnad för hälso- och sjukvård efter områdeoch huvudman 2002. Kronor per invånare

4 Hälso- och sjukvårdDiagram 5 Nettokostnader för hälso- ochsjukvård efter område 2002.Samtliga huvudmän

utjämna för strukturella skillnader, bl a i vård-tyngd, demografi och socioekonomi (ålder, in-komst, sysselsättning m m) samt merkostnaderi gles bebyggelse och merkostnader för smålandsting.

Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 26i tabellbilaga.

18 000

16 000

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land

Specialiseradpsykiatrisk vårdSpecialiseradsomatisk vård

Övrigt

Tandvård

Primärvård

Politisk verksamhet avseendehälso- och sjukvård 1%

Övrig hälso- och sjukvård 8%

Tandvård 3%

Specialiseradpsykiatriskvård 10%

Primärvård19%

Specialiseradsomatisk vård 59%


14 Hälso- och sjukvård i översikt

4.3 Prestationer i översiktFler prestationsmått redovisasSom mått på prestationer i hälso- och sjukvår-den används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att be-skriva behandlingar i öppen vård och vårdtill-fällen behandlingar i sluten vård. Båda måttenär trubbiga men genom att använda den infor-mation som finns om varje enskilt vårdtillfällei det s k patientregistret kan vårdtillfällena spe-cificeras efter ålder, kön, diagnos m m. Vård-tillfällena kan dessutom grupperas i s k DRG3-system. I ett sådant system är grupperna såvälmedicinskt som resursmässigt homogena.

För öppen vård finns inte motsvarande möj-ligheter att komplettera måttet besök med in-formation om diagnos, ålder etc, men en sådanutveckling pågår. I avvaktan på detta delas denöppna vården upp i ett ganska stort antal del-områden via VI 2000.

Inom den specialiserade vården särskiljsmottagningsverksamhet från dagsjukvård.Dagsjukvård definieras enligt det nationellatermarbetet4 som ”öppen vård som innebärmer omfattande och/eller resurskrävande in-satser än vad ett besök normalt kräver”. Enligtregelverket ska det för patienten ”finnas enupprättad vårdplan”. Exempel på dagsjukvårdär s k dagkirurgi, dvs kirurgiska ingrepp somsker utan att patienten läggs in på sjukhus. Be-sök i mottagningsverksamhet och besök i dag-sjukvård får därmed två olika innebörder.

Hemsjukvård, som enligt det nationellatermarbetet definieras som en tredje vårdformvid sidan av öppen och sluten vård, särredovi-sas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl

primärvård som specialiserad somatisk respek-tive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården del-områden inom samtliga tre områden. Besökinom hemsjukvård får därmed en annan inne-börd än besök på mottagning eller besök inomdagsjukvård.

Inom primärvården har det blivit allt van-ligare att ett ”vanligt” besök på vårdcentralenersätts med en telefonkontakt. Från och med2001 insamlas uppgifter om antalet telefon-kontakter. För att räknas/registreras ska tele-fonkontakten ersätta ett vanligt besök och detska finnas en journalanteckning enligt journal-lagen.

Ytterligare en differentiering av prestatio-nerna i öppen vård erhålls genom att hembe-sök särredovisas. Detta sker dock enbart i pri-märvården beroende på att hembesöken fram-förallt sker där. I figuren nedan sammanfattasde prestationsbegrepp som har använts i den-na rapport.

Använda mått på prestationeri hälso- och sjukvårdenFör att få en mer heltäckande redovisning avprestationerna i öppen vård efterfrågas merkonsekvent än tidigare uppgifter om besök hosandra personalkategorier än läkare.

All landstingsfinansierad verksamhetska omfattasDe kostnader som redovisas för en verksamhetoch ett landsting inkluderar kostnader förverksamhet som landstinget har köpt av andravårdproducenter. Kostnaden avser med andraord den verksamhet som har konsumerats av

3 Diagnosrelaterade grupper. 4 Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och

sjukvården.

Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården

Öppen vårdMottagningsbesök

HembesökTelefonkontakt

HemsjukvårdHemsjukvårdsbesök

Sluten vårdVårdtillfälle

HemsjukvårdHemsjukvårdsbesök

Sluten vårdVårdtillfälle

MottagningsverksamhetMottagningsbesök inkl

ev hembesök

DagsjukvårdDagsjukvårdsbesök

Primärvård Specialiserad vård

Öppen vård


invånarna i landstinget, oavsett vem som harproducerat den. (Kostnader för verksamhetsom landstinget har sålt har på motsvarandesätt exkluderats.)

För att kunna koppla samman kostnaderoch verksamhet på ett korrekt sätt redovisasuppgifterna om prestationer på samma sätt,dvs de ska inkludera verksamhet som harköpts av andra producenter än landstinget.Dessa uppgifter har endast delvis efterfrågatstidigare, varför uppgifterna måste tolkas medförsiktighet. Se nedan.

I redovisningen från och med 2001 omfat-tar verksamhetsstatistiken all landstingsfinan-

Diagram 7 Besök i öppen vård och i hemsjukvård 2002.Samtliga huvudmän. Tusental

sierad verksamhet, dvs även uppgifter för denverksamhet som har producerats av annan änlandstinget/regionen. För verksamheter där enrelativt omfattande köpt verksamhet finns,presenteras uppgifter separat för egenprodu-cerad respektive köpt verksamhet, i annat fallredovisas enbart uppgifter för den landstings-finansierade verksamheten totalt.

I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestatio-nerna inom öppen vård och hemsjukvård isammanfattning. Observera att landstingenäven för 2002 haft svårigheter att lämna vissauppgifter, varför en del uppgifter fortfarandeär ofullständiga.

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0Primärvård Specialiserad vård

Hemsjukvårdsbesök.Samtliga personalkategorier

Mottagnings- och hembesök.Annan pers kategori än läkare

Dagsjukvårdsbesök.Samtliga personalkategorier

Mottagnings- och hembesök.Läkare

Tabell 7Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2002.Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare.Samtliga huvudmän. Tusental

1) Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård, varför uppgifterna är underskattade.2) Totalt inkl besök inom Övrig hälso- och sjukvård, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet.3) Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, egen produktion 523 830 och annan vårdgivare 16 971.4) Läkare och övriga personalkategorier.

Primärvård Specialiserad vård, totalt TotaltEgen Annan Summa Egen Annan Summa

produktion vårdgivare Produktion vårdgivare

Mottagningsbesök och hembesökLäkare 9 430 3 379 12 809 9 349 4 130 13 479 26 288därav allmänläkarvård 7 863 3 261 11 125 11 125

mödrahälsovård 137 4 142 142barnhälsovård 383 17 399 399

Hemsjukvårdsbesök läkare1) 99 17 116 13 7 20 136Mottagningsbesök och hembesökAnnan personalkategori2) 14 586 6 025 20 610 7 886 422 8 308 29 459därav mödrahälsovård 1 582 54 1 637 1 637

barnhälsovård 1 736 101 1 838 1 838handikapp-/hjälpm verks3) 541

Hemsjukvårdsbesök, annan pers. kateg1) 2 054 421 2 475 176 52 228 2 702Dagsjukvårdsbesök1) 4) 656 34 691 691


Diagram 8 Mottagningsbesök och hembesök samt dagsjukvårdsbesökoch hemsjukvårdsbesök 2002. Samtliga huvudmän. Tusental

Diagram 9Totalt antal läkarbesök per invånare efter område,vårdgivare och huvudman 2002

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

Mottagningsbesök ochhembesök läkare

Mottagningsbesök ochhembesök, annan pers

kategori

Hemsjukvårdsbesök.Samtliga

personalkategorier

Dagsjukvårdsbesök.Samtliga

personalkategorier

Primärvård.Annan vårdgivare

Primärvård.Annan vårdgivareSpecialiserad vård.Annan vårdgivarePrimärvård.Egen produktionSpecialiserad vård.Egen produktion

Diagram 10Vårdtillfällen 2002. Samtliga huvudmän. Tusental 1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0Specialiseradsomatisk vård

Specialiseradpsykiatrisk vård

Primärvård

Annan vårdgivareEgen produktion

Primärvård.Egen produktion

Spec vård.Annan vårdgivare

Spec vård.Egen produktion

Sto

ckho

lm

Upp

sala

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land

Genomsnitt för riket = 2,9


I diagrammet särredovisas läkarbesök ochbesök hos andra personalkategorier vad gällermottagningsbesök och hembesök. Antalethemsjukvårdsbesök av läkare är som framgårav tabell 7 ganska få. Hemsjukvårdsbesökenredovisas därför i diagrammet för samtligapersonalkategorier. Dagsjukvårdsbesöket ärdefinitionsmässigt ett besök då patienten oftaträffar flera personalkategorier.

Som framgår av diagrammet sker flest besöki primärvård och då hos andra personalkate-gorier än läkare. De därnäst flesta besökensker i specialiserad vård hos läkare.

Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt iprimärvården, men antalet besök är sannoliktunderskattat.

På samma sätt är dagsjukvårdsbesökenofullständigt redovisade. Många huvudmänhar haft svårt att separera dagsjukvårdsbesökfrån ”vanliga” besök hos läkare och andra per-sonalkategorier i specialiserad vård.

I diagram 8 presenteras uppgifter om i vil-ken omfattning landstingen har produceratden öppna vården och hemsjukvården inomförvaltning eller eget bolag (egenproducerat)respektive köpt verksamheten från andra vård-givare (exkl annat landsting/region) 2002.

I diagram 9 visas antalet läkarbesök (inklhemsjukvårdsbesök) per invånare och huvud-man. Genomsnittligt antal läkarbesök per in-vånare i riket var 2,9. Även fördelningen avbesök inom egenproducerad och köpt verk-samhet framgår av diagrammet.I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifterom prestationer i sluten vård, vårdtillfällen.

4.4 Läkarbesök och vårdplatser åren1999 till 2002

Möjligheterna till jämförelser mellan årenär begränsade eftersom statistiken ändradesfr o m 2001. Antalet läkarbesök och antaletvårdplatser kan dock jämföras med godtagbarkvalitet.

I tabell 8 och diagram 11 presenteras upp-gifter om antalet läkarbesök åren 1999 till2002. Vissa justeringar har gjorts av uppgifter-na 1999 och 2000 för att få dem jämförbaramed uppgifterna 2001 och 2002.

Antalet läkarbesök minskade mellan 1999och 2000 för att sedan öka. Mellan 2001 och2002 ökade totala antalet läkarbesök med i ge-nomsnitt 1,0 procent. Ökningar har skett bå-

de inom den egenproducerade vården och in-om vård producerad av annan vårdgivare. I ta-bellerna V 4 och V 5 i tabellbilagan visas lä-karbesökens förändring mellan 2001 och 2002per huvudman.

Redovisade besök hos andra personalkate-gorier än läkare har också ökat i antal mellan2001 och 2002. Ökningen är 2,6 procent.

Tabell 8Läkarbesök1) 2) efter verksamhetsområdeoch huvudgrupp 1999–2002.Samtliga huvudmän

1) Exkl läkarbesök i mödra- och barnhälsovård.2) Inkl hemsjukvårdsbesök. Exkl besök i dagsjukvård.3) Se begrepp och definitioner.4) Reviderade uppgifter.

1999 2000 20014) 2002

Egen produktion 3)

Läkarbesök (1000-tal) 19 212,5 18 544,1 18 242,2 18 371,8Läkarbesök/1000 inv 2 168 2 088 2 048 2 055däravSpecialiserad somatisk vårdLäkarbesök (1000-tal) 9 137,4 8 978,9 8 685,4 8 746,0Läkarbesök/1000 inv 1 031 1 011 975 978Specialiserad psykiatrisk vårdLäkarbesök (1000-tal) 574,0 600,7 608,4 616,7Läkarbesök/1000 inv 65,0 68,0 68,0 69,0Summa specialiserad vårdLäkarbesök (1000-tal) 9 711,4 9 579,6 9 293,8 9 362,7Läkarbesök/1000 inv 1 096 1 078 1 043 1 047Primärvård4)

Läkarbesök (1000-tal) 9 501,1 8 964,5 8 948,4 9 009,1Läkarbesök/1000 inv 1 072 1 009 1 004 1 008varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) .. .. 7 748,7 7 863,4

Annan vårdgivare3)

Läkarbesök (1000-tal) 6 452,6 6 838,8 7 388,3 7 511,3Läkarbesök/1000 inv 728 770 829 840däravSpecialiserad somatisk vårdLäkarbesök (1000-tal) .. .. 3 813,7 3 802,5Läkarbesök/1000 inv 428 425Specialiserad psykiatrisk vårdLäkarbesök (1000-tal) .. .. 308,2 334,2Läkarbesök/1000 inv 35 37Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 3 695,5 3 883,3 4 121,9 4 136,7Läkarbesök/1000 inv 417 437 463 463Primärvård4)

Läkarbesök (1000-tal) 2 757,1 2 955,5 3 266,4 3 374,6Läkarbesök/1000 inv 311 333 367 377varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) .. .. 3 241,5 3 261,1

TOTALTLäkarbesök (1000-tal) 25 665,1 25 382,9 25 630,5 25 883,1Läkarbesök/1000 inv 2 896 2 858 2 877 2 895


Tabell 9Vårdplatser1) 2) efter verksamhetsområde och huvudgrupp1999–2002. Samtliga huvudmän

1) Fr o m år 2001 redovisas genomsnittligt disponibla vårdplatser, för tidigare år har fastställda vårdplatser re-dovisats. Se begrepp och definitioner. För år 2000 lämnade en stor del av sjukhusen både uppgifterom fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser. Vid ett antagande om att relationen mellanfastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser är densamma för samtliga vårdplatser år 2000som för de sjukhus som lämnade dessa uppgifter, blir vårdplatsminskningen totalt ca 500 genomsnittligtdisponibla vårdplatser mellan åren 2000 och 2001.

2) Exkl tekniska platser.3) Se begrepp och definitioner.4) För år 2002 ingår hos annan vårdgivare 190 vårdplatser som ej tidigare ingått i redovisningen.

1999 2000 2001 20024)

(fastställda (fastställda (genomsn disp (genomsn dispvårdplatser) vårdplatser) vårdplatser)1) vårdplatser)1)

Egen produktion 2) 3)

Specialiserad somatisk vårdVårdplatser 26 703 25 677 23 322 22 171Vårdplatser/1000 inv 3,0 2,9 2,6 2,6därav

Medicinsk korttidsvårdVårdplatser 11 905 11 522 10 496 10 499Kirurgisk korttidsvårdVårdplatser 9 605 9 185 8 629 8 205Ofördelad korttidsvårdVårdplatser 1 270 1 233 849 666Geriatrisk vårdVårdplatser 3 502 3 189 2 766 2 298ÖvrigtVårdplatser 421 548 582 503

Specialiserad psykiatrisk vårdVårdplatser 5 786 5 565 5 218 4 831Vårdplatser/1000 inv 0,7 0,6 0,6 0,5Summa specialiserad vårdVårdplatser 32 489 31 242 28 540 27 002Vårdplatser/1000 inv 3,7 3,5 3,2 3,1PrimärvårdVårdplatser 266 282 273 265Annan vårdgivare3) 4)

Vårdplatser 241 309 658TOTALT1) 2)

Vårdplatser 32 755 31 765 29 122 27 925Vårdplatser/1000 inv 3,7 3,6 3,3 3,1

Tekniska platser 1 835 2 081 1 727 1 794Platser på patienthotell 266 237

Diagram 11 Läkarbesök 1999–2002. Samtliga huvudmän. Tusental30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

01999 2000 2001 2002

Primärvård:Annan vårdgivareSpecialiserad vård totalt:Annan vårdgivare

Primärvård: Egen produktion

Specialiserad psykiatrisk vård:Egen produktionSpecialiserad somatisk vård:Egen produktion


Diagram 12 Vårdplatser åren 1999 till 2002. Samtliga huvudmän

2001 20021999 2000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Tekniska platserPrimärvårdSpec psyk vårdÖvrig spec som vårdGeriatrisk vårdOfördelad korttidsvårdKirurgisk korttidsvårdMedicinsk korttidsvård

Tabell 10Utgifter och inkomster förhälso- och sjukvård 2002.Samtliga landsting och regioner1)

Utgifts-/inkomstslag Miljonerkronor

Löner exkl skattefria ersättningar 46 123Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 20 691Köp av verksamhet 27 996Lämnade bidrag 886Material och tjänster 39 973Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 1 639Verksamhetens externa kostnader 137 308Nettokostnad 129 775Mark och byggnader 1 709Inventarier 2 124Summa investeringsutgifter 3 833Patientavgifter och andra avgifter 4 482Försäljning av verksamhet 7 261Försäljning av tjänster 1 517Försäljning av material och varor 378Erhållna bidrag 22 247Övriga intäkter 308Verksamhetens externa intäkter 36 192Summa investeringsinkomster 16

1) Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå.Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Antalet vårdplatser har successivt minskatunder en rad år och detta gäller även mel-lan åren 1999 och 2002 enligt uppgifterna itabell 9. Antalet genomsnittligt disponiblavårdplatser totalt har minskat från 29 122 till27 925 mellan 2001 och 2002. Minskningarhar skett inom såväl den specialiserade soma-tiska vården som den specialiserade psykiatris-ka vården. I tabell V 43 i tabellbilagan visasvårdplatsernas förändring mellan 2001 och2002 per huvudman.

I diagram 12 presenteras vårdplatserna i

översikt för åren 1999 till 2002. Av diagrammet framgår hur vårdplatserna

fördelar sig på olika huvudgrupper.

4.5 Utgifter och inkomsterSom framgår av tabell 10 uppgick hälso- ochsjukvårdens externa kostnader till 137,3 mil-jarder kronor och de externa intäkterna till36,2 miljarder kronor 2002. Nettokostnaden(bruttokostnader minus bruttointäkter) var129,8 miljarder kronor och utgifterna för in-vesteringar 3,8 miljarder kronor.

Diagram 13 Nettokostnader för primärvård efterdelområde 2002. Samtliga huvudmän

20 Primärvård

I detta avsnitt redovisas uppgifter om primär-vård. Primärvård definieras som ”hälso- ochsjukvård som utgör den första vårdnivån ochsom omfattar basal medicinsk utredning, be-handling och omvårdnad samt förebyggandearbete och rehabilitering utan avgränsning vadgäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper”.(Jämför definition av specialiserad vård.)

Observera alltså att primärvård inte är sy-nonymt med verksamhet på vårdcentraler. Ex-empelvis redovisas inte eventuellt förekom-mande specialistläkarmottagningar annat änför allmänläkarvård under primärvård. Basalmödra- och barnhälsovård ingår även om denbedrivs på kvinno- och barnkliniker på sjuk-hus. Se vidare kommentarer under respektivedelområde samt definitioner i bilaga 1.

5.1 Kostnader efter delområdeVerksamheten i primärvård delas upp i tio del-områden enligt diagram 13. Som framgick avdiagram 5 svarade primärvård för en kost-nadsandel på cirka 19 procent av de totalasjukvårdskostnaderna.

I tabell 11 framgår att huvudmännen sam-manlagt redovisar en nettokostnad för primär-vård på 24,0 miljarder kronor 2002.

5 Primärvård

Diagram 14 Nettokostnad för primärvård per huvudman 2002. Kronor per invånare4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land

Övrigprimärvård9%

Sluten primärvård 1%

Primärvårdsanslutenhemsjukvård 6%

Jourverksamhet3%

Arbetsterapi2%

Sjukgymnastik8%

Barnhälsovård5%

Mödrahälsovård4%

Sjuksköterske-vård 12%

Allmänläkarvård50%

Tabell 11Nettokostnader1) för primärvård efterdelområde 2002. Samtliga huvudmänDelområde Milj kronor Procent

Allmänläkarvård 11 897 49,5Sjuksköterskevård 2 926 12,2Mödrahälsovård 1 034 4,3Barnhälsovård 1 088 4,5Sjukgymnastik 2 015 8,4Arbetsterapi 431 1,8Jourverksamhet 837 3,5Primärvårdsansluten hemsjukvård 1 554 6,5Sluten primärvård 177 0,7Övrig primärvård 2 089 8,7Summa primärvård 24 049 100,0

1) Två huvudmän saknar uppgift per delområde.Kostnaden har räknats upp till riksnivå.


Primärvård 21

5.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 14 redovisas primärvårdens netto-kostnader för enskilda huvudmän. Som tidiga-re beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjuk-vård i ordinärt boende mellan huvudmännen(se bilaga 3).

5.3 Prestationer m mAntalet vårdcentraler och antaletremisser i primärvårdenAntalet vårdcentraler uppgick till 1 143 år2002. Av dessa drevs 310 i privat regi.

Antalet remisser i allmänläkarvård och jour-verksamhet var totalt drygt 415 000. Inom all-mänläkarvården utgjorde antalet remisser i re-lation till läkarbesök 3,7 procent.

Läkarbesök efter delområde 2002I tabell 12 presenteras uppgifter om hur

många läkarbesök som gjorts under 2002inom primärvårdens olika delområden. Upp-gifterna redovisas även per invånare.

Totalt gjordes 12,9 miljoner läkarbesök,motsvarande 1,45 besök per invånare, under2002. Besöken avsåg i huvudsak allmänläkar-vård. Inom barnhälsovården gjordes motsva-rande 0,61 besök per barn i åldern 0 till 6 år.

Besök hos andra personalkategorierän läkare efter delområde 2002Besök hos andra personalkategorier än läkareredovisas i tabell 13.

Antalet besök hos andra personalkategorierän läkare uppgick till 23,1 miljoner 2002. Detbetyder att antalet besök per person i genom-snitt uppgick till 2,58. Inom barnhälsovårdgjordes motsvarande 2,82 besök per barn i ål-dern upp t o m 6 år.

Hembesök efter delområde 2002Antalet hembesök i primärvården redovisas itabell 14. Hembesök ska inte blandas ihopmed hemsjukvårdsbesök, som avser besök hosen definierad grupp av patienter (se vidare de-finitioner i bilaga 1).

Telefonkontakter inom primärvårdenefter delområde 2002

Uppgifter om antalet telefonkontakter redo-visas i tabell 15. Enbart telefonkontakter somhar journalförts enligt journallagen medräk-nas. Kontakten ska ha ersatt ett ”vanligt” mot-tagningsbesök.

Tabell 12Läkarbesök1) inom primärvårdenefter delområde 2002.Samtliga huvudmän

1) Mottagningsbesök och hembesök.2) Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Tusental Besök/besök invånare2)

Allmänläkarvård 11 125 1,24Mödrahälsovård 142 0,06Barnhälsovård 399 0,61Jourverksamhet 1 094 0,12Primärvårdsansluten hemsjukvård 116 0,01Övrig primärvård 50 0,01Summa besök 12 925 1,45

Tabell 13Besök1) hos andra personalkategorierän läkare inom primärvården efterdelområde 2002. Samtliga huvudmän

1) Mottagningsbesök och hembesök.2) Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Tusental Besök/besök invånare2)

Sjuksköterskevård 8 453 0,95Mödrahälsovård 1 637 0,71Barnhälsovård 1 838 2,82Sjukgymnastik 7 674 0,86Arbetsterapi 377 0,04Jourverksamhet 105 0,01Primärvårdsansluten hemsjukvård 2 475 0,28Övrig primärvård 527 0,06Summa besök 23 085 2,58

Tabell 14Hembesök inom primärvården efterdelområde 2002. Samtliga huvudmän

1) Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

2) Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.

Tusental hembesök av Hembesök/Läkare Övriga Totalt invånare1)

Totalt

Allmänläkarvård 219 219 0,02Sjuksköterskevård 1 361 1 361 0,15Mödrahälsovård 0 3 3 0,00Barnhälsovård 0 65 66 0,10Sjukgymnastik 32 32 0,00Arbetsterapi 135 135 0,02Jourverksamhet 10 33 43 0,00Övrig primärvård 7 7 0,00Summa hembesök2) 229 1 637 1 866 0,21

22 Primärvård

Antalet telefonkontakter har uppgivits varacirka 4,8 miljoner motsvarande 0,54 per invå-nare 2002. Det största antalet telefonkontak-ter, motsvarande 0,24 per invånare, har läm-nats för allmänläkarvården.

5.4 Utgifter och inkomsterI tabell 16 redovisas landstingens och regioner-nas utgifter och inkomster för primärvård2002.

Landstingens och regionernas externa kost-nader uppgick till 34,1 miljarder kronor och

de externa intäkterna till 14,7 miljarder kro-nor. Nettokostnaderna, de kostnader som skafinansieras med skatt och generella statsbi-drag, uppgick till 24,0 miljarder kronor 2002.

5.5 Kostnader och prestationerefter delområde

AllmänläkarvårdUnder allmänläkarvård redovisas mottag-ningsverksamhet och hembesök som bedrivsav läkare som upprätthåller funktionen somspecialist i allmänmedicin. Insatser som avserpatienter som är registrerade som mottagareav hemsjukvård redovisas under delområdeprimärvårdsansluten hemsjukvård.

I det fall allmänläkarmottagningen är inte-grerad med sjuksköterskemottagningen redo-visas endast den del av sjuksköterskans arbets-insatser som avser läkarens patienter. Insatserkring sjuksköterskans egna patienter omfattasav delområdet sjuksköterskevård.

I tabell 17 ges en sammanfattande bild avverksamhet och kostnader inom allmänläkar-vård. Uppgifter redovisas om antalet prestatio-ner mätta i mottagningsbesök, hembesök re-spektive telefonkontakter samt uppgifter omnettokostnader. Uppgifter redovisas i absolutatal och relaterade till invånare.

Tre typer av prestationer redovisas, mottag-ningsbesök, hembesök och telefonkontakter.För att kunna summera dem har hembesökoch telefonkontakter givits vikter gentemotmottagningsbesöket. Vikterna antas motsvaraskillnader i resursåtgång. Ett hembesök har(med tanke på restid m m) antagits motsvara

1) Många landsting saknar fortfarande system för redovisning av telefonkontakter,varför uppgifterna är underskattade.

2) Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

Tabell 15Telefonkontakter1) inom primärvårdenefter delområde 2002. Samtliga huvudmän

Tusental telefonkontakter med Telefonkontakter/Läkare Övriga Totalt invånare2)

Totalt

Allmänläkarvård 2 145 2 145 0,24Sjuksköterskevård 1 920 1 920 0,21Mödrahälsovård 8 48 56 0,02Barnhälsovård 5 35 39 0,06Sjukgymnastik 47 47 0,01Arbetsterapi 34 34 0,00Jourverksamhet 24 253 277 0,03Primärvårdsansluten hemsjukvård 9 22 31 0,00Övrig primärvård 0 286 286 0,03Summa telefonkontakter 2 191 2 645 4 836 0,54

Tabell 16Utgifter och inkomster för primärvård2002. Samtliga landsting och regioner1)


Löner exkl skattefria ersättningar 8 175Övriga kostnader förpersonal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) 3 713Köp av verksamhet 5 034Lämnade bidrag 75Material och tjänster 16 923Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 164Verksamhetens externa kostnader 34 083Nettokostnad 24 049Mark och byggnader 96Inventarier 106Summa investeringsutgifter 202Patientavgifter och andra avgifter 973Försäljning av verksamhet 458Försäljning av tjänster 300Försäljning av material och varor 15Erhållna bidrag 12 930Övriga intäkter 60Verksamhetens externa intäkter 14 735Summa investeringsinkomster 0


Primärvård 23

två mottagningsbesök och en telefonkontakten tredjedels mottagningsbesök.

Antalet vårdkontakter totalt, utan viktning,uppgick till 13,3 miljoner och antalet viktadekontakter till 12,1 miljoner. Antalet viktadebesök och telefonkontakter var 1,3 per invå-nare 2002.

Av tabellen framgår också att 72 procent avvårdkontakterna producerades inom lands-tinget/regionen.

Nettokostnaden för allmänläkarvården upp-gick till 11,9 miljarder kronor eller 1 331 kro-nor per invånare. Produktionskostnaden5 perviktad vårdkontakt beräknas till cirka 1 030kronor.

SjuksköterskevårdUnder sjuksköterskevård redovisas mottag-ningsverksamhet och hembesök, som bedrivsav sjuksköterskor kring egna patienter. Undan-tag är mottagningar för mödra- respektivebarnhälsovård som utgör egna delverksamhe-ter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväldistriktssköterskemottagning som specialmot-tagning för t ex astma-, diabetes- och hyperto-nipatienter.

Insatser som avser patienter som är registre-rade som mottagare av hemsjukvård redovisasunder delområdet primärvårdsansluten hem-sjukvård.

I tabell 18 presenteras uppgifter om antaletprestationer mätta i mottagningsbesök, hem-besök respektive telefonkontakter samt upp-gifter om nettokostnader. Uppgifter redovisasi absoluta tal och relaterade till invånare.

Se kommentar till tabell 17.

MödrahälsovårdUnder mödrahälsovård redovisas mottagnings-verksamhet och hembesök som sker inom ra-men för mödrahälsovård. Hälsokontroller avgravida kvinnor, för- och eftervård, samt pre-ventivmedelsrådgivning ingår liksom basalmödrahälsovård som bedrivs på sjukhus.

Ungdomsmottagningsverksamhet omfattasinte. Denna verksamhet redovisas under övrigprimärvård.

Se kommentar till tabell 17. Ytterligare enviktning av prestationer har gjorts i tabell 19,nämligen mellan besök hos läkare och besökhos andra personalkategorier. Resursmässigtberäknas ett besök hos andra personalkate-gorier än läkare motsvara 40 procent av ettläkarbesök. Vid summering av besöken hos

Tabell 17Allmänläkarvård 2002.Egenproducerad verksamhet ochverksamhet producerad av annanvårdgivare. Samtliga huvudmän

Läkare

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 10 906Hembesök 219Summa besök 11 125Summa besök viktad1) 11 343Telefonkontakter 2 145Samtliga vårdkontakter 13 270därav egenproducerade 9 585andel egenproducerade (%) 72,2Samtliga vårdkontakter viktad1) 12 058Vårdkontakter per invånareBesök per inv 1,24Telefonkontakter per inv 0,24Samtliga vårdkontakter per inv1) 1,35Nettokostnad2)

Nettokostnad i milj kronor 11 897Nettokostnad per inv 1 331Produktionskostnad per vårdkontakt1) 1 030

1) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesökoch en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2) Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Tabell 18Sjuksköterskevård 2002. Egenproduceradverksamhet och verksamhet producerad avannan vårdgivare. Samtliga huvudmän

1) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesökoch en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.


Sjuk- Annan Samtligasköterska personal- personal-

kategori kategorier

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 6 523 569 7 092Hembesök 1 147 214 1 361Summa besök 7 670 783 8 453Summa besök viktad1) 8 817 997 9 814Telefonkontakter 1 891 29 1 920Samtliga vårdkontakter 9 561 812 10 373därav egenproducerade 8 776 747 9 524andel egenproducerade (%) 91,8 92,0 91,8Samtliga vårdkontakter viktad1) 9 448 1 006 10 454Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,86 0,09 0,95Telefonkontakter per inv 0,21 0,00 0,21Samtliga vårdkontakter per inv1) 1,06 0,11 1,17Nettokostnad2)

Nettokostnad i milj kronor 2 926Nettokostnad per inv 327Produktionskostnad per vårdkontakt1) 280

5 Produktionskostnad inkluderar (till skillnad från nettokostnad) kostnadför verksamhet som har sålts.

24 Primärvård

Tabell 19Mödrahälsovård 2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annan vårdgivare.Samtliga huvudmän

1) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara1/3 mottagningsbesök.

2) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

3) Invånare avser gruppen kvinnor 15–54 år.


Läkare Sjuk- Annan Samtliga Samtligasköterska personal- personal- personal-

kategori kategorier kategorierviktad2)

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 142 1 619 15 1 776 795Hembesök 0 2 1 3 1Summa besök 142 1 621 16 1 779 796Summa besök viktad1) 142 1 623 17 1 781 798Telefonkontakter 8 48 0 56 27Samtliga vårdkontakter 149 1 669 16 1 834 823därav egenproducerade 141 1 612 16 1 770 793andel egenproducerade (%) 94,6 96,6 100,0 96,5 96,3Samtliga vårdkontakter viktad1) 144 1 639 17 1 800 807Vårdkontakter per invånare3)

Besök per inv 0,06 0,71 0,01 0,78 0,35Telefonkontakter per inv 0,00 0,02 0,00 0,02 0,01Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,06 0,71 0,01 0,78 0,35Nettokostnad4)

Nettokostnad i milj kronor 1 034Nettokostnad per inv3) 451Produktionskostnad per vårdkontakt1) 1 230Kvinnor 15–54 år 2 294 534

Tabell 20Barnhälsovård 2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annan vårdgivare.Samtliga huvudmän

1) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara1/3 mottagningsbesök.

2) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök3) Invånare avser gruppen barn 0–6 år.4) Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.



Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 399 1 758 14 2 171 1 108Hembesök 0 63 3 66 26Summa besök 399 1 820 17 2 237 1 134Summa besök viktad1) 399 1 883 20 2 303 1 161Telefonkontakter 5 32 2 39 18Samtliga vårdkontakter 404 1 853 20 2 276 1 153därav egenproducerade 387 1 751 20 2 158 1 096andel egenproducerade (%) 95,9 94,5 100,0 94,8 95,0Samtliga vårdkontakter viktad1) 401 1 894 21 2 316 1 167Vårdkontakter per invånare3)

Besök per inv 0,61 2,79 0,03 3,43 1,74Telefonkontakter per inv 0,01 0,05 0,00 0,06 0,03Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,61 2,90 0,03 3,55 1,79Nettokostnad4)

Nettokostnad i milj kronor 1 088Nettokostnad per inv3) 1 669Produktionskostnad per vårdkontakt1) 950Barn 0–6 år 651 954

Primärvård 25

olika personalkategorier har läkarbesöket där-med fått vikten 1 och andra besök vikten 0,4.

BarnhälsovårdUnder barnhälsovård (tabell 20) redovisas mot-tagningsverksamhet och hembesök som skerinom ramen för barnhälsovård. Även basalbarnhälsovård som bedrivs på sjukhus ingår.

Se kommentar till tabell 17 och 19.

SjukgymnastikUnder sjukgymnastik (tabell 21) redovisasmottagningsverksamhet och hembesök samtarbetsplatsbesök. Insatser som avser patientersom är registrerade som mottagare av hem-sjukvård redovisas under delområdet primär-vårdsansluten hemsjukvård.


ArbetsterapiUnder arbetsterapi (tabell 22) redovisas mot-tagningsverksamhet och hembesök samt ar-betsplatsbesök. Insatser som avser patientersom är registrerade som mottagare av hem-sjukvård redovisas under delområdet primär-vårdsansluten hemsjukvård.

I det fall sjukgymnastik och arbetsterapi ärintegrerade verksamheter, exempelvis underbenämningen rehabilitering, ska de båda verk-samheterna hållas enligt principen att insatserkring patienter där sjukgymnasten är den pri-mära vårdgivaren, dvs signerar journalen, förstill delområdet sjukgymnastik och vice versa.


JourverksamhetUnder jourverksamhet (tabell 23) redovisasmottagningsverksamhet utanför mottagning-ens normala öppettider. Normal kvällsmottag-ning vid den egna mottagningen avses ej. Jour-verksamhet kan bedrivas vid den egna vård-centralen eller vid andra vårdcentraler/särskildjourmottagning.


Primärvårdsansluten hemsjukvårdI tabell 25 redovisas primärvårdsansluten hem-sjukvård. Hemsjukvård definieras enligt detnationella termarbetet som ”vård som gesi patients bostad eller där patient vistas”.Patienten ska vara registrerad som mottagareav hemsjukvård. Insatserna ska ha föregåtts

av individuell vårdplanering och ansvaret förde medicinska insatserna ska vara samman-hängande över tiden. ”Hemsjukvård är till sinkaraktär annorlunda än den öppna vården.Den består av ofta relativt långvariga vård-

Tabell 21Sjukgymnastik 2002. Egenproducerad verk-samhet och verksamhet producerad av annanvårdgivare. Samtliga huvudmän

1) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakthar antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.


Sjuk- Annan Samtligagymnast personal- personal-

kategori kategorier

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 7 546 96 7 642Hembesök 30 2 32Summa besök 7 577 98 7 674Summa besök viktad1) 7 607 99 7 706Telefonkontakter 45 2 47Samtliga vårdkontakter 7 622 100 7 722därav egenproducerade 2 594 62 2 656andel egenproducerade (%) 34,0 62,1 34,4Samtliga vårdkontakter viktad1) 7 622 100 7 722Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,85 0,01 0,86Telefonkontakter per inv 0,01 0,00 0,01Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,85 0,01 0,86Nettokostnad2)

Nettokostnad i milj kronor 2 015Nettokostnad per inv 225Produktionskostnad per vårdkontakt1) 320

Tabell 22Arbetsterapi 2002. Egenproducerad verk-samhet och verksamhet producerad av annanvårdgivare. Samtliga huvudmän



Arbets- Annan Samtligaterapeut personal- personal-

kategori kategorier

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 238 3 242Hembesök 133 3 135Summa besök 371 6 377Summa besök viktad1) 504 8 512Telefonkontakter 33 1 34Samtliga vårdkontakter 405 7 411därav egenproducerade 377 6 383andel egenproducerade (%) 93,1 98,5 93,2Samtliga vårdkontakter viktad1) 515 9 523Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,04 0,00 0,04Telefonkontakter per inv 0,00 0,00 0,00Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,06 0,00 0,06Nettokostnad2)

Nettokostnad i milj kronor 431Nettokostnad per inv 48Produktionskostnad per vårdkontakt1) 720

26 Primärvård

episoder med stort behov av omvårdnad ochibland av medicinska insatser som mer liknarinsatserna inom den slutna vården. Hemsjuk-vård utgör en tredje vårdform skild från öppenoch sluten vård.”

Hemsjukvård förekommer i ordinärt och sär-skilt boende. Hälso- och sjukvårdslagen styr an-svarsfördelningen mellan landsting och kom-muner. Landstinget har alltid ansvar för läkar-insatser i hemsjukvård, i såväl ordinärt boendesom i särskilt boende. Vidare har landstinget an-svar för övrig hemsjukvård i ordinärt boende.Ansvaret för denna verksamhet kan dock eftersärskild överenskommelse överlåtas till primär-kommunen. Detta har gjorts i cirka hälften avlandstingen. Kommunen har alltid ansvar försjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå. Be-träffande skillnader i gränssnitt mellan lands-tinget/regionen och kommunerna se bilaga 3.

Många landsting och regioner har svårt attredovisa uppgifter om hemsjukvård. Sannoliktingår delar av hemsjukvården under allmän-läkarvård, sjuksköterskeverksamhet eller jour-verksamhet.

Vid summering av hemsjukvårdsbesök harliksom för övriga delområden insatser av an-

dra personalkategorier än läkare viktats med0,4 mot läkarinsatserna.

Sluten primärvårdUnder sluten primärvård (tabell 24) redovisasobservationsplatser där viss allmänvård ochlättvård bedrivs. I endast ett tiotal landsting,ofta med glesbygd, förekommer sluten vårdinom primärvården.

Tabell 23Jourverksamhet 2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annan vårdgivare.Samtliga huvudmän


2) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %av ett läkarbesök.


Läkare Sjuk- Samtliga Samtligasköterska personal- personal-

kategorier kategorierviktad2)

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 1 084 72 1 155 1 112Hembesök 10 33 43 23Summa besök 1 094 105 1 199 1 136Summa besök viktad1) 1 104 138 1 242 1 159Telefonkontakter 24 253 277 125Samtliga vårdkontakter 1 118 358 1 475 1 261därav egenproducerade 1 019 348 1 367 1 158andel egenproducerade (%) 91,2 97,5 92,7 91,9Samtliga vårdkontakter viktad1) 1 112 222 1 334 1 201Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,12 0,01 0,13 0,13Telefonkontakter per inv 0,00 0,03 0,03 0,01Samtliga vårdkontakter1) per inv 0,12 0,02 0,15 0,13Nettokostnad3)

Nettokostnad i milj kronor 837Nettokostnad per inv 94Produktionskostnad per vårdkontakt1) 810

Tabell 24Sluten primärvård 20021).Samtliga huvudmän

1) Endast ett fåtal landsting/regioner har sluten primärvård.2) Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Vårdkontakter i tusentalVårdtillfällen/utskrivningar 12Vårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,00Nettokostnad i milj kronor2) 177

Övrig primärvårdUnder övrig primärvård (tabell 26) redovisasexempelvis ungdomsmottagning, skolhälso-vård, företagshälsovård, fotvård, patientinfor-mation/hälsoupplysning till enskilda patien-ter/patientgrupper exempelvis rökavvänjnings-grupper och ”bantargrupper”.


Primärvård 27

Tabell 25Primärvårdsansluten hemsjukvård1) 2002. Egenproducerad verksamhet ochverksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmänSe även specialiserad somatisk hemsjukvård

1) Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.2) Därav undersköterska/biträde totalt 701 068 besök och 32 telefonkontakter, varav egen produktion 701 068 besök och 32 telefonkontakter.3) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.4) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

Läkare Sjuk- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtligasköterska gymnast terapeut personal- personal- personal-

kategori2) kategorier kategorierviktad3)

Vårdkontakter i tusentalHemsjukvårdsbesök i ordinärt boende 62 1 745 8 19 702 2 537 1 052Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende 53 53 53Summa hemsjukvårdsbesök 116 1 745 8 19 702 2 590 1 105Summa hemsjukvårdsbesök viktad4) 116 1 745 8 19 702 2 590 1 105Telefonkontakter 9 20 0 1 0 31 17Samtliga vårdkontakter 124 1 766 8 20 702 2 621 1 123därav egenproducerade 102 1 346 8 20 702 2 178 932andel egenproducerade (%) 82,2 76,2 96,5 98,9 100,0 83,1 83,0Samtliga vårdkontakter viktad4) 118 1 752 8 19 702 2 600 1 111Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,01 0,20 0,00 0,00 0,08 0,29 0,12Telefonkontakter per inv 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00Samtliga vårdkontakter4) per inv 0,01 0,20 0,00 0,00 0,08 0,29 0,12Nettokostnad5)

Nettokostnad i milj kronor 1 554Nettokostnad per inv 174

Tabell 26Övrig primärvård 2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annan vårdgivare.Samtliga huvudmän

1) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.2) Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits motsvara

1/3 mottagningsbesök.3) Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.



Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 50 175 345 570 258Hembesök 2 5 7 3Summa besök 50 177 350 577 261Summa besök viktad2) 50 179 356 584 264Telefonkontakter 0 271 14 286 115Samtliga vårdkontakter 50 448 364 863 375därav egenproducerade 50 445 351 845 368andel egenproducerade (%) 98,9 99,2 96,2 97,9 98,0Samtliga vårdkontakter viktad2) 50 269 360 680 302Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,01 0,02 0,04 0,06 0,03Telefonkontakter per inv 0,00 0,03 0,00 0,03 0,01Samtliga vårdkontakter2) per inv 0,01 0,03 0,04 0,08 0,03Nettokostnad3)

Nettokostnad i milj kronor 2 089Nettokostnad per inv 234

28 Specialiserad somatisk vård

6 Specialiserad somatisk vårdSpecialiserad vård (somatisk och psykiatrisk)definieras som ”hälso- och sjukvård som utgörden andra vårdnivån och som omfattar medi-cinsk utredning, behandling och omvårdnadsom kräver mer specialiserade insatser samtstörre tekniska och personella resurser än pri-märvård”. (Jämför definition av primärvård.)

Under området specialiserad somatisk vårdredovisas verksamhet som i huvudsak bedrivsvid sjukhus men även utanför sjukhus på spe-cialistläkarmottagningar eller vårdcentraler.All verksamhet vid sjukhus ingår inte heller,exempelvis ska basal mödra- och barnhälso-vård redovisas som primärvård.

Den specialiserade somatiska vården omfat-tar medicinsk och kirurgisk korttidsvård, re-habilitering, geriatrisk vård m m. För ytterli-gare definition se kommentarerna till primär-vården samt handboken till VI 2000.

6.1 Kostnader efter delområdeI tabell 27 framgår att landstingen och regio-nerna sammanlagt redovisar en nettokostnadför specialiserad somatisk vård på 75,8 miljar-der kronor 2002. Som framgick av diagram 5motsvarade kostnaderna nästan 60 procent avde totala sjukvårdskostnaderna.

Av den somatiska vårdens kostnader avsåg62 procent sluten vård, se diagram 15. Dag-sjukvården beräknas motsvara 4 procent avkostnaderna, men denna verksamhet är sanno-likt underskattad. Många huvudmän har haftsvårt att skilja ut dagsjukvård från mottag-ningsverksamheten, som i sin tur därmed äröverskattad.

Endast 0,3 miljarder kronor motsvarande0,5 procent av kostnaderna anges vara hem-sjukvård. Även detta är en underskattad siff-ra. Nettokostnaden för primärvårdsanslutenhemsjukvård uppgick enligt tabell 25 till 1,6miljarder kronor. Hemsjukvård redovisas äveninom den specialiserade psykiatriska vården,se tabell 33. För en sammanfattning av hem-sjukvården se tabell 39.

6.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 16 presenteras uppgifter om netto-kostnader för specialiserad somatisk vård förenskilda huvudmän 2002.

Diagram 15 Nettokostnader för specialiseradsomatisk vård efter delområde 2002.Samtliga huvudmän

Somatisksluten vård 62%

Somatiskdagsjukvård4%

Somatiskhemsjukvård0%

Somatiskmottagnings-verksamhet 34%

Tabell 27Nettokostnader1) för specialiseradsomatisk vård efter delområde 2002.Samtliga huvudmänDelområde Milj kronor Procent

Somatisk mottagningsverksamhet 25 960 34,2Somatisk dagsjukvård 2 671 3,5Somatisk hemsjukvård 344 0,5Somatisk sluten vård 46 872 61,8Summa specialiserad somatisk vård 75 846 100,0

1) Tre huvudmän saknar uppgift per delområde.Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Specialiserad somatisk vård 29

Diagram 16 Nettokostnad för specialiserad somatisk vård 2002. Kronor per invånare

Diagrammet visar vilka kostnader som haruppstått i den specialiserade somatiska vårdeni respektive landsting 2002. För att kunna be-döma kostnadsnivåerna bör uppgifterna kom-pletteras med ytterligare information.

6.3 Utgifter och inkomsterI tabell 28 framgår bl a att de externa kostna-derna för specialiserad somatisk vård var 66,8miljarder kronor och de externa intäkterna10,2 miljarder kronor.


Specialiserad somatisk mottagnings-verksamhet

I tabell 29 presenteras uppgifter om specia-liserad somatisk mottagningsverksamhet.

Antalet mottagningsbesök inklusive hembe-sök uppgick till 18,1 miljoner och till 14,8 mil-joner om de viktas. Flertalet besök, 12,5 mil-joner, gjordes hos läkare. Besök hos andra per-sonalkategorier än läkare har antagits motsva-ra 40 procent av ett läkarbesök vid summe-ring. Skillnader i resursåtgång ligger bakomviktningen.

Cirka 73 procent av vårdkontakterna (vik-tade) skedde i egen regi och 27 procent harlandstingen köpt av andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 26,0 miljar-

der kronor, vilket motsvarar drygt 2 900 kro-nor per invånare 2002. Produktionskostnadenper viktad vårdkontakt beräknas till ca 1 800kronor.

11 000

10 000

9 000

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land

Tabell 28Utgifter och inkomster förspecialiserad somatisk vård 2002.Samtliga landsting och regioner1)


Löner exkl skattefria ersättningar 24 870Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 10 835Köp av verksamhet 19 626Lämnade bidrag 42Material och tjänster 10 638Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 839Verksamhetens externa kostnader 66 849Nettokostnad 75 846Mark och byggnader 1 537Inventarier 1 428Summa investeringsutgifter 2 965Patientavgifter och andra avgifter 1 103Försäljning av verksamhet 5 101Försäljning av tjänster 629Försäljning av material och varor 94Erhållna bidrag 3 074Övriga intäkter 196Verksamhetens externa intäkter 10 199Summa investeringsinkomster 12



30 Specialiserad somatisk vård

Specialiserad somatisk dagsjukvårdHär redovisas öppen vård som innebär mer om-fattande och/eller resurskrävande insatser änvad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård om-fattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dag-sjukvård. För patienten ska det finnas en upp-rättad vårdplan. Dagmedicin omfattar blandannat dialysbehandling, cytostatikabehandlingoch diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattarbland annat medicinsk dagrehabilitering.

Se vidare avsnitt 1.4.

Specialiserad somatisk hemsjukvårdI tabell 31 redovisas uppgifter om specialiseradsomatisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

Tabell 29Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2002.Egenproducerad verksamhet och verksamhet produceradav annan vårdgivare. Samtliga huvudmän

1) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.2) Tre huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Generellt är kostnaden något överskattad eftersom landstingen haft svårt att skilja ut dagsjukvårdfrån mottagningsverksamheten.

Tabell 31Specialiserad somatisk hemsjukvård1) 2002.Egenproducerad verksamhet och verksamhet produceradav annan vårdgivare. Samtliga huvudmänSe även primärvårdsansluten hemsjukvård

1) Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården,varför uppgifterna är underskattade.

2) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.3) Tolv huvudmän har angivit en kostnad.

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal-kategori kategorier kategorier

viktad2)

Vårdkontakter i tusentalHemsjukvårdsbesök 20 203 223 101därav egenproducerade 13 151 164 73andel egenproducerade (%) 65,5 74,5 73,7 72,8Vårdkontakter per invånareHemsjukvårdsbesök per inv 0,00 0,02 0,02 0,01Nettokostnad3)

Nettokostnad i milj kronor 344Nettokostnad per inv 38


viktad1)

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök/hembesök 12 529 5 585 18 114 14 763därav egenproducerade 8 733 5 247 13 980 10 832andel egenproducerade (%) 69,7 94,0 77,2 73,4Vårdkontakter per invånareBesök per inv 1,40 0,62 2,03 1,65Nettokostnad2)

Nettokostnad i milj kronor 25 960Nettokostnad per inv 2 904Produktionskostnad per vårdkontakt1) 1 800

Tabell 30Specialiserad somatisk dagsjukvård2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annanvårdgivare. Samtliga huvudmän

1) Tre huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.Generellt är kostnaden något underskattad eftersom landstingen haftsvårt att skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.

Vårdkontakter i tusentalBesök i dagsjukvård 597därav egenproducerade 568andel egenproducerade (%) 95,2Vårdkontakter per invånareBesök i dagsjukvård per inv 0,07Nettokostnad1)

Nettokostnad i milj kronor 2 671Nettokostnad per inv 299Produktionskostnad per vårdkontakt1) 5 220

Antalet vårdtillfällen uppgick till 1,4 miljoner.Cirka 97 procent producerades av landsting-et/regionen. Nettokostnaden uppgick till 46,9miljarder kronor, drygt 5 240 kronor per invå-nare.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vård-tillfällen per specialitet. I rapporten Patienter isluten vård 2002 redovisas uppgifter om vård-tillfällen och patienter i sluten vård fördeladeefter diagnosgrupp, åldersgrupp m m. Uppgif-terna i nämnda rapport är baserade på patient-registret.

Möjligheterna att analysera den slutna spe-cialiserade vården, såväl den somatiska somden psykiatriska, har ökat genom att uppgif-ter om kostnader nu tas fram via VI 2000.

1) Tre huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Specialiserad somatisk vård 31

Specialiserad somatisk sluten vårdI tabell 32 presenteras uppgifter om specialise-rad somatisk sluten vård, det delområde inomspecialiserad somatisk vård som tar de störstaresurserna.

Tabell 32Specialiserad somatisk sluten vård2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annanvårdgivare. Samtliga huvudmänVårdkontakter i tusentalVårdtillfällen/utskrivningar 1 388därav egenproducerade 1 344andel egenproducerade (%) 96,8Vårdkontakter per invånareVårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,16Nettokostnad1)

Nettokostnad i milj kronor 46 872Nettokostnad per inv 5 242Nettokostnad per vårdkontakt 34 130Produktionskostnad per vårdkontakt 33 170

32 Specialiserad psykiatrisk vård

Under specialiserad psykiatrisk vård redovisassåväl psykiatrisk korttidsvård som psykiatrisklångtidsvård. Området omfattar allmän psy-kiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rätts-psykiatri och innehåller exempelvis psykiatriskvård av alkoholmissbrukare, psykiatrisk vårdav övriga toxikomaner, psykiatrisk vård avmatmissbrukare m fl. Området omfattar ävenbehandlingshem inom den psykiatriska barn-och ungdomsvården.

7.1 Kostnader efter delområdeI tabell 33 och diagram 17 framgår att lands-tingen och regionerna sammanlagt redovisaren nettokostnad för specialiserad psykiatriskvård på 13,5 miljarder kronor 2002. Somframgick av diagram 5 motsvarade kostnader-na 10 procent av de totala sjukvårdskostnader-na. Cirka 56 procent avser sluten vård. Dag-sjukvården beräknas motsvara 2 procent avkostnaderna, men som tidigare nämnts är den-na verksamhet underskattad. Många huvud-män har svårt att skilja ut dagsjukvård frånmottagningsverksamheten, som i sin tur där-med är överskattad.

Endast motsvarande 0,4 procent av kostna-derna anges vara hemsjukvård, även detta enunderskattad uppgift. Nettokostnaden för pri-märvårdsansluten hemsjukvård uppgick enligttabell 25 till 1,6 miljarder kronor och speciali-serad somatisk hemsjukvård enligt tabell 31till 0,3 miljarder kronor.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfatt-ning finns i tabell 39.

7 Specialiseradpsykiatrisk vård

Tabell 33Nettokostnader1) för specialiseradpsykiatrisk vård efter delområde 2002.Samtliga huvudmänDelområde Milj kronor Procent

Psykiatrisk mottagningsverksamhet 5 597 41,5Psykiatrisk dagsjukvård 249 1,8Psykiatrisk hemsjukvård 56 0,4Psykiatrisk sluten vård 7 572 56,2Summa specialiserad psykiatrisk vård 13 473 100,0

1) Två huvudmän saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Diagram 17 Nettokostnader för specialiseradpsykiatrisk vård efter delområde 2002.Samtliga huvudmän

7.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 18 presenteras uppgifter om netto-kostnader för specialiserad psykiatrisk vårdför respektive huvudman 2002.

Diagrammet visar vilka kostnader som haruppstått i den specialiserade psykiatriska vår-den 2002. För att bedöma kostnadsnivåernamåste uppgifterna kompletteras med ytterliga-re information. Se vidare avsnitt 1.5.

7.3 Utgifter och inkomsterI tabell 34 framgår bl a att de externa kostna-derna för specialiserad psykiatrisk vård var12,6 miljarder kronor och de externa intäkter-na 1,4 miljarder kronor. Nettokostnaderna var13,5 miljarder kronor.


Specialiserad psykiatrisk mottagnings-verksamhetI tabell 35 presenteras uppgifter om specialise-rad mottagningsverksamhet. Antalet mottag-ningsbesök inklusive hembesök uppgick till3,7 miljoner och till 2,0 miljoner om de viktas.Besök hos andra personalkategorier än läkarehar antagits motsvara 40 procent av ett läkar-besök vid summering. Skillnader i resursåt-gång ligger bakom viktningen.

Psykiatriskmottagnings-verksamhet 42%

Psykiatriskdagsjukvård 2%

Psykiatrisk hemsjukvård 0%

Psykiatrisksluten vård 56%

Specialiserad psykiatrisk vård 33

Diagram 18 Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård 2002.Kronor per invånare

Tabell 34Utgifter och inkomster för specialiseradpsykiatrisk vård 2002.Samtliga landsting och regioner1)


Löner exkl skattefria ersättningar 6 611Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 2 969Köp av verksamhet 1 259Lämnade bidrag 6Material och tjänster 1 651Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 114Verksamhetens externa kostnader 12 610Nettokostnad 13 473Mark och byggnader 29Inventarier 122Summa investeringsutgifter 151Patientavgifter och andra avgifter 186Försäljning av verksamhet 765Försäljning av tjänster 104Försäljning av material och varor 15Erhållna bidrag 264Övriga intäkter 28Verksamhetens externa intäkter 1 363Summa investeringsinkomster 2

Cirka 82 procent av verksamheten sker iegen regi och 18 procent har landstingen köptav andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 5,6 miljarderkronor, vilket motsvarar cirka 630 kronor perinvånare 2002. Produktionskostnaden per vik-tad vårdkontakt beräknades till 2 800 kronor.

2 000

1 800

1 600

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land



34 Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell 35Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2002.Egenproducerad verksamhet och verksamhet produceradav annan vårdgivare. Samtliga huvudmän

1) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.2) Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvårdHär redovisas öppen vård som innebär meromfattande och/eller resurskrävande insatserän vad ett besök normalt kräver. För patientenska det finnas en upprättad vårdplan. Se vida-re avsnitt 1.4.

I tabell 36 presenteras uppgifter om psykia-trisk dagsjukvård. Jämfört med andra delom-råden är omfattningen mycket liten, delvis be-roende på att uppgifterna har varit svåra att tafram för landstingen.

Nettokostnaderna har uppgivits vara 0,2miljarder kronor.

Specialiserad psykiatrisk hemsjukvårdI tabell 37 redovisas uppgifter om specialiseradpsykiatrisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

Tabell 36Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård1)

2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annanvårdgivare. Samtliga huvudmän

1) Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja utdagsjukvården, varför uppgifterna är underskattade.


Vårdkontakter i tusentalBesök i dagsjukvård 93därav egenproducerade 88andel egenproducerade (%) 94,0Vårdkontakter per invånareBesök i dagsjukvård per inv 0,01Nettokostnad2)


Tabell 37Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård1) 2002.Egenproducerad verksamhet och verksamhet produceradav annan vårdgivare. Samtliga huvudmän

1) Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården, varför uppgifterna ärunderskattade.

2) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.3) Sju huvudmän har angivit en kostnad.


viktad1)

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök/hembesök 951 2 723 3 674 2 040därav egenproducerade 616 2 639 3 255 1 672andel egenproducerade (%) 64,8 96,9 88,6 82,0Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,11 0,30 0,41 0,23Nettokostnad2)

Nettokostnad i milj kronor 5 597Nettokostnad per inv 626Produktionskostnad per vårdkontakt1) 2 800


viktad2)

Vårdkontakter i tusentalHemsjukvårdsbesök 0 25 25 10därav egenproducerade 0 25 25 10andel egenproducerade (%) 100,0 100,0 100,0 100,0Vårdkontakter per invånareBesök per inv 0,00 0,00 0,00 0,00Nettokostnad3)



Specialiserad psykiatrisk vård 35

Specialiserad psykiatrisk sluten vårdI tabell 38 presenteras uppgifter om specialise-rad psykiatrisk sluten vård, det delområde in-om specialiserad psykiatrisk vård som tar destörsta resurserna.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vård-tillfällen per specialitet.

Tabell 39Hemsjukvård1) totalt 2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annan vårdgivare.Samtliga huvudmän

1) Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvården,varför uppgifterna är underskattade.

2) Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

Hemsjukvårdsbesök, totalt av/hosLäkare Annan Samtliga Samtliga

personal- personal- personal-kategori kategorier kategorier

viktad2)

Vårdkontakter i tusentalPrimärvårdsansluten hemsjukvård 116 2 475 2 590 1 105Specialiserad somatisk hemsjukvård 20 203 223 101Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård 0 25 25 10Summa hemsjukvårdsbesök 136 2 702 2 838 1 217Vårdkontakter per invHemsjukvårdsbesök per inv 0,02 0,30 0,32 0,14

Tabell 38Specialiserad psykiatrisk sluten vård2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annanvårdgivare. Samtliga huvudmänVårdkontakter i tusentalVårdtillfällen/utskrivningar 90därav egenproducerade 85andel egenproducerade (%) 94,7Vårdkontakter per invånareVårdtillfällen/utskrivningar per inv 0,01Nettokostnad1)

Nettokostnad i milj kronor 7 572Nettokostnad per inv 847Nettokostnad per vårdkontakt 89 380

Antalet vårdtillfällen uppgick till nästan 90 000.Cirka 95 procent producerades av landstinget/regionen. Nettokostnaden uppgick till 7,6 mil-jarder kronor, cirka 850 kronor per invånare.

Prestationer i hemsjukvårdi sammanfattningI tabell 39 redovisas uppgifter om primärvård-sansluten hemsjukvård samt specialiserad so-matisk respektive psykiatrisk hemsjukvård isammanfattning.

36 Tandvård

Inom området tandvård redovisas delområdetAllmäntandvård för vuxna. Här redovisas fö-rebyggande och basal tandvård till patientersom är 20 år och äldre.

Inom delområdet Tandvård för patientermed särskilda behov redovisas uppsökandeoch nödvändig tandvård som ges till främstäldre och funktionshindrade som har omfat-tande vård- och omsorgsbehov. Dessutom om-fattas tandvård till personer med behov av sär-skilda tandvårdsinsatser som ett led i sjuk-domsbehandling. År 2001 erhöll landstingenoch regionerna en preliminär statlig ersättningför åtagandet motsvarande 405 miljoner kro-nor. Fr o m 2002 övergick dessa ersättningartill ett generellt statsbidrag.

Allmäntandvård barn och ungdomar omfat-tar all förebyggande och basal tandvård somges till ungdomar i åldern 0–19 år. Enligt tand-vårdslagen är landstingen skyldiga att erbjudaregelbunden tandvård till alla barn och ungdo-mar t o m 19 års ålder. Lagen ger landstingenmöjlighet att träffa avtal med privata vårdgi-vare och så har skett i flertalet landsting.

Inom delområdet Specialisttandvård redovi-sas tandvård som till största delen utförs vidspecialisttandkliniker. En viss del utförs ävenav privatpraktiserande specialisttandläkareinom framförallt Stockholm, Malmö ochGöteborg. Under specialisttandvård redovisasexempelvis tandreglering och tandlossnings-sjukdomar. Specialisttandvård omfattar insat-ser till såväl barn och ungdomar som vuxna.

8.1 Kostnader efter delområdeI tabell 40 och diagram 19 framgår hur tand-vårdens nettokostnader fördelar sig mellandelområden 2002. Som framgick av diagram 5motsvarade nettokostnaderna för tandvårdcirka 3 procent av de totala hälso- och sjuk-vårdskostnaderna.

Landstingens kostnader för vissa s k folk-tandvårdsspecifika kostnader exempelvis kost-nader för tillgänglighet, sistahandsansvar förakuttandvård m m, är i olika grad utfördeladetill delområden.

8 Tandvård Tabell 40Nettokostnader1) för tandvårdefter delområde 2002.Samtliga landsting och regionerDelområde Milj kronor Procent

Allmäntandvård vuxna 475 11,2Tandvård för patienter med särskilda behov 631 14,8Allmäntandvård barn och ungdomar 2 010 47,2Specialisttandvård 1 141 26,8Summa tandvård 4 257 100,0


Av totalt 4,3 miljarder kronor gick nästan hälf-ten till allmäntandvård för barn och ungdo-mar. Specialisttandvårdens nettokostnader var1,1 miljard kronor, en kostnadsandel på 27procent.

Diagram 19 Nettokostnader för tandvård 2002.Samtliga huvudmän

8.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 20 presenteras uppgifter om tand-vårdens nettokostnader för enskilda huvud-män. Kostnaderna är relaterade till invånare.

Specialisttandvård27%

Allmäntandvårdvuxna 11%

Tandvård förpatienter medsärskildabehov 15%

Allmäntandvårdbarn och ungdomar47%

Tandvård 37

Diagram 20 Nettokostnader för tandvård 2002. Kronor per invånare

8.3 Utgifter och inkomsterI tabell 41 redovisas landstingens och regioner-nas utgifter och inkomster för tandvård 2002.

Tabell 41Utgifter och inkomster för tandvård2002. Samtliga landsting och regioner1)


Löner exkl skattefria ersättningar 2 786Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 1 255Köp av verksamhet 889Lämnade bidrag 2Material och tjänster 1 222Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 119Verksamhetens externa kostnader 6 273Nettokostnad 4 257Mark och byggnader 17Inventarier 136Summa investeringsutgifter 153Patientavgifter och andra avgifter 2 132Försäljning av verksamhet 455Försäljning av tjänster 26Försäljning av material och varor 29Erhållna bidrag 253Övriga intäkter 34Verksamhetens externa intäkter 2 930Summa investeringsinkomster 0

De externa kostnaderna uppgick till cirka 6,3miljarder kronor och de externa intäkterna tillcirka 2,9 miljarder kronor. Nettokostnadernavar 4,3 miljarder kronor.

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land


Genomsnitt för riket = 476

38 Tandvård

8.4 Prestation efter delområdeI tabell 42 redovisas uppgifter om antalet pati-enter i tandvård 2002. Uppgifter avseende lis-tade barn och ungdomar har också samlats in.Se bilagetabell V 46. Valfrihet har införts inombarn- och ungdomstandvården. Med listadebarn och ungdomar avses det antal som är re-gistrerade och som kallas för regelbunden un-dersökning.

Tabell 42Tandvård per delområde1) 2002. Egenproducerad verksamhetoch verksamhet producerad av annan vårdgivare.Samtliga huvudmän

1) Vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader (kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård m m)är i olika grad utfördelade till delområden.

2) Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre.3) Uppgifter per invånare avser gruppen 0-19 år.4) Två huvudmän saknar uppgift. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

Allmän- Tandvård Allmän- Specialist- Summatandvård för patienter tandvård för tandvård tandvård

för vuxna2) med särskilda barn ochbehov2) ungdom3)

Vårdkontakter i tusentalPatienter 1 780 143 1 376 186 3 484därav egenproducerade 1 778 110 1 266 184 3 338andel egenproducerade (%) 99,9 77,1 92,0 99,1 95,8Vårdkontakter per invånarePatienter per inv 0,26 0,02 0,64 0,02 0,39Nettokostnad4)

Nettokostnad i milj kronor 475 631 2 010 1 141 4 257Nettokostnad per inv 70 93 937 128 476Befolkningsuppgifter: 20 år– 6 796 637Befolkningsuppgifter: 0–19 år 2 144 151

Övrig hälso- och sjukvård 39

Under övrig hälso- och sjukvård redovisaskostnader som inte ska relateras till vårdtillfäl-le eller besök och som inte ska föras ut på denenskilda patienten i KPP-system. Se vidare av-snitt 1.5.

9.1 Kostnader efter delområdeI tabell 43 och i diagram 21 redovisas netto-kostnader för övrig hälso- och sjukvård efterdelområde 2002. Av totalt 10,4 miljarder kro-nor avsåg 30 procent handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. Ambulans- och sjuk-transporter utgjorde 24 procent av nettokost-naderna.

9 Övrig hälso- och sjukvård

Tabell 43Nettokostnader1) för övrig hälso- ochsjukvård efter delområde 2002.Samtliga huvudmänDelområde Milj kronor Procent

Ambulans- och sjuktransporter 2 510 24,2Sjukresor 1 448 14,0Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet 3 151 30,4Social verksamhet 454 4,4Folkhälsofrågor 234 2,3FoU avseende hälso- och sjukvård 815 7,9Övrigt 1 758 17,0Summa övrig hälso- och sjukvård 10 370 100,0

Under handikappverksamhet/hjälpmedelsverk-samhet redovisas bl a kostnader för hjälpme-delscentraler (hörcentraler, syncentraler, in-strumentverkstäder etc), ortopedteknisk verk-samhet samt pedagogisk hörselvård.

Under social verksamhet redovisas barn-och ungdomsvård samt vård av missbrukare.Här redovisas även landstingens insatser iform av rådgivning och annat personligt stödenligt lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade (LSS).

Delområdet FoU avser forskning och ut-veckling som framförallt bedrivs inom ramenför de medicinska fakulteternas verksamhet.Verksamheten är nära integrerad med patient-vården, vilket innebär att kostnader för FoU ärsvåra att få fram. Den kliniska forskningen vidundervisningssjukhusen är i princip statligt fi-nansierad.

För definitioner i övrigt, se bilaga 1.

Diagram 21 Nettokostnader för övrig hälso- ochsjukvård 2002. Samtliga huvudmän

9.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 22 presenteras uppgifter om netto-kostnader för övrig hälso- och sjukvård perhuvudman. Som framgick av diagram 5 mot-svarade nettokostnaderna cirka 8 procent avde totala sjukvårdskostnaderna.

Verksamheterna och kostnaderna är intejämförbara men diagrammet syftar till att geen komplett bild av hälso- och sjukvården i en-skilda landsting och regioner.

9.3 Prestationer m mFör flertalet delområden inom området övrighälso- och sjukvård finns inte prestationer iform av besök, vårdtillfälle el dyl. Verksamhe-terna mäts i huvudsak enbart med kostnaderoch intäkter. För handikappverksamhet/hjälp-medelsverksamhet redovisas dock vissa jour-nalförda besök. För att få fullständighet i an-talet besök redovisas uppgifterna i tabell 44.

Tabell 44Övrig hälso- och sjukvård 2002.Handikappverksamhet/hjälpmedels-verksamhet. Egenproducerad verk-samhet och verksamhet producerad avannan vårdgivare. Samtliga huvudmän

Samtligapersonal-kategorier

Vårdkontakter i tusentalBesök/hembesök 541därav egenproducerade 524andel egenproducerade (%) 96,9Besök/hembesök per inv 0,06

FoU avseende häl-so- ochsjukvård 8%

Folkhälso-frågor 2%

Socialverksamhet 4%

Övrigt 17%

Ambulans- ochsjuktransporter 24%

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet 31%

Sjukresor 14%

1) Två huvudmän saknar uppgift per delområde.Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

40 Övrig hälso- och sjukvård

Diagram 22Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman 2002.Kronor per invånare

9.4 Utgifter och inkomsterI tabell 45 redovisas uppgifter om landstingensoch regionernas utgifter och inkomster för öv-rig hälso- och sjukvård. Nettokostnadernauppgick till 10,4 miljarder kronor. De externakostnaderna var 15,8 miljarder och de externaintäkterna 6,7 miljarder kronor.

Tabell 45Utgifter och inkomster för övrighälso- och sjukvård 2002.Samtliga landsting och regioner1)


Löner exkl skattefria ersättningar 3 187Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 1 675Köp av verksamhet 1 176Lämnade bidrag 463Material och tjänster 8 899Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 397Verksamhetens externa kostnader 15 797Nettokostnad 10 370Mark och byggnader 30Inventarier 332Summa investeringsutgifter 362Patientavgifter och andra avgifter 88Försäljning av verksamhet 438Försäljning av tjänster 441Försäljning av material och varor 224Erhållna bidrag 5 504Övriga intäkter 16Verksamhetens externa intäkter 6 710Summa investeringsinkomster 2

1 800

1 600

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land



Regional utveckling 41

Under huvudområdet Regional utveckling re-dovisas fem områden som presenteras och pre-ciseras nedan. Landstingens aktiviteter inomhuvudområdet sker ofta i nära samverkan medandra aktörer i regionen, bl a med näringslivoch kommuner. Gemensam finansiering ärvanlig.

10.1 Kostnader efter områdenI diagram 23 framgår hur nettokostnadernaför regional utveckling fördelar sig efter områ-den 2002. Nettokostnaderna för regional ut-veckling motsvarade 8 procent av landstingenskostnader i genomsnitt.

Det resursmässigt största delområdet trafikoch infrastruktur utgör 63 procent av netto-kostnaderna. Kostnaderna för kultur och ut-bildning motsvarade en kostnadsandel på 19respektive 7 procent. Huvudmannaskapet förvårdhögskolorna övergick 1 januari 2002 tillstaten.

I tabellbilagan, tabellerna E 54 och E 55,framgår hur nettokostnaderna fördelar sig ef-ter delområde inom utbildning, kultur, trafikoch infrastruktur respektive allmän regionalutveckling.

10 Regional utvecklingDiagram 23Nettokostnader för regional utveckling2002. Samtliga landsting och regioner

Diagram 24 Nettokostnad för regional utveckling efter delområdei respektive landsting och region 2002. Kronor per invånare

10.2 Kostnader för enskilda huvudmänI diagram 24 redovisas nettokostnaderna förregional utveckling för enskilda landsting ochregioner. I bilaga 3 framgår att det finns storaolikheter i ansvarsområde framförallt förStockholms läns landsting relativt andra lands-ting.

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

Sto

ckho

lm

Sör

mla

nd

Öst

ergö

tland

Jönk

öpin

g

Kro

nobe

rg

Kal

mar

Ble

king

e

Skå

ne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rg

Väst

erno

rrla

nd

Jäm

tland

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Allmän regional utv samtpolitisk verksamhet

Trafik och infrastruktur

Kultur

Utbildning

Politisk verksamhet avseenderegional utveckling 1%

Utbildning7%

Kultur 19%

Tafik och infrastruktur 63%

Allmän regional utveckling 10%

42 Regional utveckling

10.3 Utgifter och inkomsterI tabell 46 framgår landstingens och regionernasutgifter och inkomster för regional utveckling.

Diagram 25 Nettokostnader för utbildningoch kultur efter delområde 2002.Samtliga landsting och regioner

Tabell 46Utgifter och inkomster förregional utveckling 2002.Samtliga landsting och regioner1)


Löner exkl skattefria ersättningar 1 262Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 601Köp av verksamhet 2 006Lämnade bidrag 8 335Material och tjänster 1 436Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 86Verksamhetens externa kostnader 13 727Nettokostnad 10 590Mark och byggnader 31Inventarier 84Summa investeringsutgifter 115Patientavgifter och andra avgifter 119Försäljning av verksamhet 908Försäljning av tjänster 1 295Försäljning av material och varor 116Erhållna bidrag 988Övriga intäkter 116Verksamhetens externa intäkter 3 542Summa investeringsinkomster 0

De externa kostnaderna uppgick till 13,7 mil-jarder kronor och de externa intäkterna till 3,5miljarder. Nettokostnaderna var 10,6 miljar-der kronor.

10.4 Utbildning och kulturLandstingen är huvudmän för naturbruksgym-nasier och för cirka hälften av landets folkhög-skolor. Landstingens/regionernas ansvar inomutbildningsområdet har successivt minskat un-der de senaste åren. Primärkommunerna ärfrån och med 1 juli 1999 huvudmän för gym-nasieskolans omvårdnadsprogram. År 2002övertog staten kostnadsansvaret för högskole-verksamheten. Kostnaden (1300 mkr) kvitta-des mot lägre generellt statsbidrag.

Landstinget har ansvar för kulturverksam-heten på länsnivå. Här ingår bland annat verk-samhet vid länsteatrar, länsbibliotek och läns-museer. Bidrag ges till bildningsförbund ochföreningsliv på länsnivå.

I tabell 47 och diagram 25 framgår hur net-tokostnaden för utbildning och kultur förde-lar sig mellan delområden 2002.

Tabell 47Nettokostnader1) för utbildning ochkultur efter delområde 2002.Samtliga landsting och regionerDelområde Milj kronor Procent

Folkhögskoleverksamhet 540 19,4Högskoleverksamhet 71 2,6Gymnasieverksamhet 148 5,3Övrig utbildningsverksamhet 32 1,1Teater- och musikverksamhet 760 27,3Museiverksamhet 324 11,6Övrig kulturverksamhet 912 32,7Summa utbildning och kultur 2 787 100,0

Folkhögskole-verksamhet 19%

Musei-verksamhet12%

Teater- ochmusikverksamhet 27%

Högskole-verksamhet3%

Gymnasie-verksamhet 5%

Övrigutbildnings-verksamhet1%

Övrig kultur-verksamhet 33%



Regional utveckling 43

I tabell 48 redovisas uppgifter om utgifter ochinkomster för områdena utbildning respektivekultur.

Tabell 48Utgifter och inkomster för utbildningoch kultur 2002. Samtliga landstingoch regioner. Miljoner kronor1)

Utgifts-/inkomstslag Utbildning Kultur

Löner exkl skattefria ersättningar 853 231Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 384 108Köp av verksamhet 110 56Lämnade bidrag 246 1 788Material och tjänster 533 198Nedskrivningar, förlust vidavyttring o avskrivn 46 5Verksamhetens externa kostnader 2 172 2 387Nettokostnad 792 1 996Mark och byggnader 29 2Inventarier 50 18Summa investeringsutgifter 79 20Patientavgifter och andra avgifter 10 5Försäljning av verksamhet 827 74Försäljning av tjänster 172 7Försäljning av material och varor 101 6Erhållna bidrag 563 361Övriga intäkter 36 14Verksamhetens externa intäkter 1 709 468Summa investeringsinkomster 0 0

Tabell 49Utbildningsverksamhet. Elevveckor/studerandeveckor 2000–2002.Samtliga huvudmän

1) Gymnasieskolans omvårdnadsprogram har fr o m 1 juli 2000 fåttprimärkommunalt huvudmannaskap (i Kronoberg dock inte förrän1 juli 2001).

2) Omfattar jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.3) Reviderade uppgifter.

2000 20013) 2002

Folkhögskolor 382 138 359 720 333 737Gymnasieutbildning

Vårdutbildning1) 6 293Naturbruksutbildning2) 222 889 224 489 214 734Övrig gymnasial utbildning 24 329 15 400 22 414

Tabell 50Nettokostnader1) per delområde förtrafik och infrastruktur samt allmänregional utveckling.Samtliga landsting och regionerDelområde Milj kronor Procent

Trafik och infrastruktur 6 646 86,4Näringsliv och turism 456 5,9Interregional och internationell samverkan 38 0,5Lokal utveckling 103 1,3FoU avseende regional utveckling 118 1,5Övrig allmän regional utveckling 330 4,3Summa trafik, infrastruktur ochallmän regional utveckling 7 689 100,0

Under delområdet trafik och infrastruktur re-dovisas anslag/stöd till trafikbolag och bidragtill annan form av persontransporter samt bi-drag till investeringar såsom tele- och data-kommunikationer, byggande av vägar m m.

Under allmän regional utveckling redovisasbl a landstingets externa miljöarbete.

Under näringsliv och turism redovisas exem-pelvis driftbidrag till ALMI FöretagspartnerAB och bidrag till regionala samverkansorgan.

Under interregional och internationell sam-verkan redovisas verksamhet som avser läns-

Diagram 26Nettokostnader för trafik ochinfrastruktur samt allmän regionalutveckling efter delområde 2002.Samtliga landsting och regioner

Trafiik och infrastruktur 87%

Övrig allmänregional utveckling 4%

FoU avseenderegional utveckling 2%

Lokalutveckling 1%

Interregionaloch internationellsamverkan 0%

Näringslivoch turism 6%



I tabell 49 redovisas uppgifter om hur antaletelevveckor/studerandeveckor har utvecklatsmellan 2000 och 2002.

10.5 Trafik och infrastruktur samtallmän regional utveckling

Landsting och regioner ansvarar tillsammansmed kommunerna för kollektivtrafiken i länetgenom särskilda länstrafikbolag. Undantagfrån denna regel finns. Se bilaga 3.

I tabell 50 och diagram 26 redovisas netto-kostnader för områdena trafik och infrastruk-tur respektive allmän regional utveckling.

44 Regional utveckling

Tabell 51Utgifter och inkomster för trafik ochinfrastruktur samt allmän regionalutveckling 2002. Samtliga landstingoch regioner. Miljoner kronor1)

Utgifts-/inkomstslag Trafik och Allmäninfra- regional

struktur utveckling

Löner exkl skattefria ersättningar 58 98Övriga kostnader för personalexkl konto 446 (utbetalda pensioner) 29 59Köp av verksamhet 1 826 14Lämnade bidrag 5 530 759Material och tjänster 477 193Nedskrivningar, förlust vidavyttring o avskrivn 32 2Verksamhetens externa kostnader 7 952 1 124Nettokostnad 6 646 1 044Mark och byggnader 0 0Inventarier 16 0Summa investeringsutgifter 16 0Patientavgifter och andra avgifter 104 0Försäljning av verksamhet 0 6Försäljning av tjänster 1 103 11Försäljning av material och varor 2 8Erhållna bidrag 11 53Övriga intäkter 35 31Verksamhetens externa intäkter 1 255 109Summa investeringsinkomster 0 0


eller landsöverskridande samarbete av allmänkaraktär, exempelvis biståndsarbete.

Under lokal utveckling redovisas bland an-nat stöd till landsbygdsutveckling och byaut-vecklingsgrupper.

Under övrig allmän regional verksamhet re-dovisas bl a kostnader avseende arbetsmark-nadsåtgärder.

För ytterligare definitioner se bilaga 1.I tabell 51 redovisas utgifter och inkomster

för trafik och infrastruktur respektive allmänregional utveckling.

Tabellbilaga 45

Befolkning

Ekonomi

Verksamhet

11 Tabellbilaga

Bef

olkn

ing

Eko

nom

iVer

ksam

het

46 Tabellbilaga

BefolkningTabell B 1 Folkmängd per den 31/12 2002

EkonomiSamtliga verksamheterTabell E 1 ResultaträkningTabell E 2 Nettokostnad översikt (mkr)Tabell E 3 Nettokostnad översikt (kr/inv)Tabell E 4 FinansieringsanalysTabell E 5 Tillgångar och skulderTabell E 6 OmsättningstillgångarTabell E 7 AnläggningstillgångarTabell E 8 Kortfristiga skulderTabell E 9 Avsättning och långfristiga

skulderTabell E 10 Externa kostnaderTabell E 11 Kostnader för material och

tjänsterTabell E 12 Externa intäkterTabell E 13 Patientavgifter och andra

avgifter (mkr)Tabell E 14 Patientavgifter och andra

avgifter (kr/inv)Tabell E 15 Specialdestinerade statsbidrag

samt övriga bidrag (mkr)Tabell E 16 Specialdestinerade statsbidrag

samt övriga bidrag (kr/inv)Tabell E 17:1 Försäljning av verksamhet,

verksamhetsindelat Tabell E 17:2 Köp av verksamhet,

verksamhetsindelatTabell E 18 Försäljning av verksamhetTabell E 19 Köp av verksamhetTabell E 20 Investeringsutgifter och

investeringsinkomsterTabell E 21 Investeringsutgifter efter

huvudområde m mTabell E 22 Kapitaltjänstkostnader

Hälso- och sjukvårdTabell E 23 DriftkostnaderTabell E 24 DriftintäkterTabell E 25 Nettokostnad per område (mkr)Tabell E 26 Nettokostnad per område

(kr/inv)Tabell E 27 Köp av verksamhet från privata

företagTabell E 28 Försäljning av verksamhetTabell E 29 Köp av verksamhet

Hälso- och sjukvård exkl tandvårdTabell E 30 DriftkostnaderTabell E 31 Driftintäkter

PrimärvårdTabell E 32 DriftkostnaderTabell E 33 DriftintäkterTabell E 34 Nettokostnad per delområde

(mkr)Tabell E 35 Nettokostnad per delområde

(kr/inv)

Specialiserad somatisk vårdTabell E 36 DriftkostnaderTabell E 37 DriftintäkterTabell E 38 Nettokostnad per delområde


(kr/inv)

Specialiserad psykiatrisk vårdTabell E 40 Driftkostnader Tabell E 41 DriftintäkterTabell E 42 Nettokostnad per delområde


(kr/inv)

TandvårdTabell E 44 DriftkostnaderTabell E 45 Driftintäkter

Övrig hälso- och sjukvård samtpolitisk verksamhetTabell E 46 Driftkostnader Tabell E 47 DriftintäkterTabell E 48 Nettokostnad per område (mkr)Tabell E 49 Nettokostnad per område

(kr/inv)

HemsjukvårdTabell E 50 Nettokostnad (mkr)Tabell E 51 Nettokostnad (kr/inv)

Regional utvecklingTabell E 52 DriftkostnaderTabell E 53 DriftintäkterTabell E 54 Nettokostnad per område (mkr)Tabell E 55 Nettokostnad per område

(kr/inv)

Tabellbilaga 47

Utbildning och kulturTabell E 56 Nettokostnad per område (mkr)Tabell E 57 Nettokostnad per område

(kr/inv)

UtbildningTabell E 58 DriftkostnaderTabell E 59 Driftintäkter

KulturTabell E 60 DriftkostnaderTabell E 61 Driftintäkter

Trafik, infrastruktur, allmän regionalutveckling samt politisk verksamhetTabell E 62 Nettokostnad per område (mkr)Tabell E 63 Nettokostnad per område

(kr/inv)

Trafik och infrastrukturTabell E 64 DriftkostnaderTabell E 65 Driftintäkter

Allmän regional utvecklingTabell E 66 DriftkostnaderTabell E 67 Driftintäkter

VerksamhetHälso- och sjukvård totaltTabell V 1.1 Genomsnittligt disponibla vård-

platser samt läkarbesök efterhuvudgrupp och specialitet

Tabell V 1.2 Besök hos annan personalkate-gori än läkare

Tabell V 2 Läkarbesök (exkl mödra- ochbarnhälsovård) efter huvud-grupp

Tabell V 3 Läkarbesök (exkl mödra-och barnhälsovård) per 1000invånare efter huvudgrupp

Tabell V 4 Läkarbesök (exkl mödra- ochbarnhälsovård) efter område2001 och 2002 samt procen-tuell förändring 2001–2002

Tabell V 5 Läkarbesök (exkl mödra- ochbarnhälsovård) 2001 och 2002samt procentuell förändring2001–2002

Specialiserad vårdTabell V 6 Läkarbesök efter huvudgrupp,

egen produktionTabell V 7 Läkarbesök efter huvudgrupp,

annan vårdgivareTabell V 8.1 Läkarbesök per specialitet,

egen produktionTabell V 8.2 fortsTabell V 8.3 fortsTabell V 9.1 Läkarbesök per specialitet,

annan vårdgivareTabell V 9.2 fortsTabell V 9.3 fortsTabell V 10 Hemsjukvård. Hemsjukvårds-

besök läkare och annanpersonal per huvudgrupp, totalt

Tabell V 11 Besök hos annan personal-kategori än läkare per kategori

Tabell V 12.1 Besök hos annan personalkate-gori än läkare per specialitet,egen produktion

Tabell V 12.2 fortsTabell V 12.3 fortsTabell V 13.1 Besök hos annan personalkate-

gori än läkare per specialitet,annan vårdgivare

Tabell V 13.2 fortsTabell V 13.3 fortsTabell V 14 Dagsjukvård, totalt. Besök

Specialiserad somatisk vårdper delområdeTabell V 15 Mottagningsverksamhet.

VårdkontakterTabell V 16 Dagsjukvård. VårdkontakterTabell V 17 Hemsjukvård. VårdkontakterTabell V 18 Sluten vård. Vårdkontakter

Specialiserad psykiatrisk vårdper delområdeTabell V 19 Mottagningsverksamhet.

VårdkontakterTabell V 20 Dagsjukvård. VårdkontakterTabell V 21 Hemsjukvård. VårdkontakterTabell V 22 Sluten vård. Vårdkontakter

Bef

olkn

ing

Eko

nom

iVer

ksam

het

48 Tabellbilaga

PrimärvårdTabell V 23 Mödrahälsovård och

barnhälsovård. BesökTabell V 24 Besök hos annan personal-

kategori än läkare(exkl mödra- och barnhälso-vård), egen produktion

Tabell V 25 Besök hos annan personal-kategori än läkare(exkl mödra- och barnhälso-vård), annan vårdgivare

Tabell V 26 Antal hembesökTabell V 27 Primärvårdsansluten hemsjuk-

vård. Hemsjukvårdsbesök

Primärvård per delområdeTabell V 28 Allmänläkarvård.

VårdkontakterTabell V 29 Sjuksköterskevård.

VårdkontakterTabell V 29 fortsTabell V 30 Mödrahälsovård.

VårdkontakterTabell V 30 fortsTabell V 31 Barnhälsovård. VårdkontakterTabell V 31 fortsTabell V 32 Sjukgymnastik. VårdkontakterTabell V 32 fortsTabell V 33 Arbetsterapi. VårdkontakterTabell V 33 fortsTabell V 34 Jourverksamhet. VårdkontakterTabell V 34 fortsTabell V 35 Primärvårdsansluten

hemsjukvård. VårdkontakterTabell V 36 Sluten primärvård.

VårdkontakterTabell V 37 Övrig primärvård.

VårdkontakterTabell V 37 forts

VårdcentralerTabell V 38 Vårdcentraler

Övrig hälso- och sjukvårdTabell V 39 Handikappverksamhet/hjälp-

medelsverksamhet. Besök, totalt

VårdplatserTabell V 40 Genomsnittligt disponibla vård-

platser efter huvudgrupp ochhuvudman

Tabell V 41 Genomsnittligt disponibla vård-platser per 1000 invånare efterhuvudgrupp och huvudman

Tabell V 42 Primärvård. Genomsnittligtdisponibla vårdplatser

Tabell V 43 Genomsnittligt disponibla vård-platser efter område 2001 och2002 samt procentuell föränd-ring 2001–2002

Tabell V 44.1 Specialiserad vård. Genomsnitt-ligt disponibla vårdplatser persjukhus och specialitet

Tabell V 44.2 fortsTabell V 44.3 forts

VårdtillfällenTabell V 45.1 Specialiserad vård.

Vårdtillfällen per specialitetTabell V 45.2 fortsTabell V 45.3 forts

TandvårdTabell V 46 Tandvård. Patienter

UtbildningTabell V 47 Utbildningsverksamhet.

Elevveckor/studerandeveckor,egen produktion

Tabe

ll B

1 F

olkm

ängd

per

den

31/1

2 2

002

Huv

udm

anTo

talt

0 å

r0–6

år

0–1

9 å

r70 å

r–75 å

r–80 å

r–75 å

r–K

vinn

or%

av

tota

lt15–5

4 å

r

Sto

ckho

lm1 8

50 4

67

23 9

08

150 5

14

440 9

78

193 7

39

135 5

00

81 5

96

7,3

511 8

53

Upp

sala

298 6

55

3 3

30

22 4

84

74 2

06

31 7

85

21 9

90

13 2

13

7,4

82 2

97

Sör

mla

nd259 0

06

2 6

45

18 2

83

63 4

44

35 1

55

24 1

54

14 0

80

9,3

63 2

65

Öst

ergö

tland

413 4

38

4 2

11

29 2

75

99 2

05

54 6

36

38 1

30

22 4

89

9,2

103 9

41

Jönk

öpin

g327 9

71

3 5

26

24 4

37

83 6

83

45 5

08

31 6

84

18 7

78

9,7

80 7

70

Kro

nobe

rg176 9

78

1 7

88

12 3

20

42 5

22

24 9

68

17 2

23

10 2

57

9,7

43 8

33

Kal

mar

234 6

27

2 1

26

15 0

68

55 4

47

35 5

51

24 5

85

14 7

65

10,5

56 0

86

Ble

king

e149 8

75

1 5

00

10 0

61

34 3

47

21 8

06

14 8

55

8 8

38

9,9

35 8

59

Skå

ne1 1

45 0

90

12 1

78

83 2

90

271 6

23

150 3

94

103 8

69

61 8

15

9,1

295 8

81

Hal

land

278 5

51

3 0

65

21 2

36

71 2

15

36 2

19

24 8

52

14 7

18

8,9

69 2

94

Väst

ra G

ötal

and

1 5

08 2

30

16 1

32

110 9

02

364 7

77

193 1

23

133 5

09

79 3

18

8,9

390 2

65

Värm

land

273 4

19

2 4

26

18 1

17

63 4

57

40 9

93

27 8

83

16 2

39

10,2

65 8

88

Öre

bro

273 4

12

2 7

07

19 6

13

65 5

54

38 1

18

26 8

47

16 2

69

9,8

68 4

78

Väst

man

land

258 9

12

2 5

34

17 9

55

62 4

14

34 7

31

23 6

20

13 8

22

9,1

63 5

20

Dal

arna

276 6

36

2 5

12

17 9

94

66 2

30

41 2

14

28 6

06

17 0

00

10,3

66 3

86

Gäv

lebo

rg277 0

12

2 5

24

17 9

44

63 9

39

40 9

86

28 1

54

16 4

47

10,2

66 5

76

Väst

erno

rrla

nd244 3

19

2 3

61

16 0

50

55 6

45

36 8

37

24 8

89

14 3

61

10,2

57 9

98

Jäm

tland

127 9

47

1 1

98

8 1

54

29 8

92

19 4

72

13 6

62

8 1

11

10,7

31 0

09

Väst

erbo

tten

255 2

30

2 4

90

17 5

53

61 8

35

32 8

00

21 9

60

12 3

50

8,6

65 4

57

Nor

rbot

ten

253 6

32

2 3

23

16 9

26

59 5

33

33 6

00

21 5

74

11 8

76

8,5

61 4

82

Got

land

57 3

81

542

3 7

78

14 2

05

7 6

68

5 2

46

3 1

84

9,1

14 3

96

RIK

ET8 9

40 7

88

96 0

26

651 9

54

2 1

44 1

51

1 1

49 3

03

792 7

92

469 5

26

8,9

2 2

94 5

34

Befolkning 49

Bef

olkn

ing

Tabe

ll E 1

Res

ulta

träk

ning

2002 (

mkr

)(F

ör u

ppgi

fter

om

kon

cern

en,

se E

kono

min

ytt

5/0

3)

1)I ve

rksa

mhe

tens

kos

tnad

er in

går

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r på

182 m

kr.

2)Ö

ster

götla

nds

egen

red

ovis

ning

ske

r en

ligt

fullf

onde

rings

mod

elle

n. Å

rets

res

ulta

t bl

ir –2

84 m

kr e

nlig

t de

nna

mod

ell.

3)Ex

trao

rdin

ära

kost

nade

r. Av

ser

pens

ions

avlö

snin

g fö

r hö

gsko

lan.

4)I ve

rksa

mhe

tens

kos

tnad

er in

går

omst

rukt

urer

ings

kost

nade

r på

116 m

kr.

Huv

udm

anVe

rksa

m-

Verk

sam

-Av

skriv

-Ve

rksa

m-

Ska

tte-

Gen

erel

laFi

nans

iella

Fina

nsie

lladä

rav

Res

ulta

tEx

tra-

Extr

a-ÅR

ETS

hete

nshe

tens

ning

arhe

tens

intä

kter

stat

sbid

rag

intä

kter

kost

nade

rrä

ntan

på

före

ext

ra-

ordi

nära

ordi

nära

RES

ULT

ATin

täkt

erko

stna

der

nett

o-oc

hpe

nsio

ns-

ordi

nära

intä

kter

kost

nade

rko

stna

dut

jäm

ning

avsä

ttni

ngpo

ster

Sto

ckho

lm1)

8 0

69

–41 0

98

–560

–33 5

89

31 9

39

–2 0

74

183

–1 0

23

169

–4 5

64

00

–4 5

64

Upp

sala

2 7

07

–6 5

47

–234

–4 0

74

3 9

47

90

2–3

819

–73

00

–73

Sör

mla

nd1 3

38

–4 8

21

–171

–3 6

54

3 2

91

389

28

–64

16

–10

00

–10

Öst

ergö

tland

2)

2 3

36

–8 0

30

–254

–5 9

48

5 3

69

483

171

–221

18

–146

00

–146

Jönk

öpin

g3)

1 3

46

–5 9

01

–204

–4 7

59

4 1

20

530

50

–140

23

–199

0–3

3–2

32

Kro

nobe

rg831

–3 2

10

–126

–2 5

05

2 2

57

196

24

–60

7–8

80

0–8

8K

alm

ar934

–4 3

75

–185

–3 6

26

3 0

89

479

30

–169

13

–197

00

–197

Ble

king

e756

–3 0

08

–156

–2 4

08

2 1

27

310

31

–38

622

00

22

Skå

ne6 4

64

–23 5

98

–478

–17 6

11

13 9

42

2 0

12

46

–134

70

–1 7

44

00

–1 7

44

Hal

land

1 2

37

–4 9

05

–169

–3 8

37

3 5

07

272

77

–101

8–8

20

0–8

2Vä

stra

Göt

alan

d7 1

89

–29 2

50

–979

–23 0

40

20 8

65

2 3

78

96

–292

87

70

07

Värm

land

1 2

39

–5 1

23

–186

–4 0

70

3 7

21

587

22

–92

19

168

00

168

Öre

bro

1 5

43

–5 6

28

–206

–4 2

91

3 8

65

417

3–8

418

–90

00

–90

Väst

man

land

1 1

37

–5 0

60

–136

–4 0

60

3 6

11

254

54

–33

14

–174

00

–174

Dal

arna

1 3

62

–5 5

79

–155

–4 3

72

3 6

40

588

5–2

318

–162

00

–162

Gäv

lebo

rg4)

1 2

06

–5 4

90

–171

–4 4

55

3 8

46

591

52

–159

11

–125

00

–125

Väst

erno

rrla

nd1 2

23

–5 1

80

–179

–4 1

36

3 3

78

588

31

–120

15

–258

00

–258

Jäm

tland

598

–2 6

24

–76

–2 1

01

1 5

68

550

18

–20

714

00

14

Väst

erbo

tten

2 0

06

–5 8

59

–206

–4 0

59

3 2

05

797

46

–106

11

–118

00

–118

Nor

rbot

ten

1 1

96

–5 1

16

–231

–4 1

51

3 2

75

1 1

84

47

–149

18

206

00

206

Sum

ma

44 7

17

–180 4

01

–5 0

62

–140 7

46

124 5

63

10 6

21

1 0

15

–3 0

66

568

–7 6

13

0–3

3–7

646

50 Ekonomi

Tabe

ll E 2

Net

toko

stna

d öv

ersi

kt 2

002 (

mkr

)

1)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör ”

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

upp

fatt

ats

olik

a. D

essa

kos

tnad

er s

ärre

dovi

sas

i tab

ell E

25.

2)H

är r

yms

inte

rna

ränt

eint

äkte

r oc

h pe

nsio

nsut

beta

lnin

gar

(kon

to 4

46).

3)I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

net

toko

stna

der

för

traf

ik in

går

653 m

kr f

ör f

ärdt

jäns

t.

4)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anPr

imär

-S

peci

alis

erad

Spe

cial

iser

adÖ

vrig

Polit

isk

Tand

vård

Sum

ma

Reg

iona

lD

ärav

Net

to-

NET

TO-

vård

som

atis

kps

ykia

tris

khä

lso-

och

verk

sam

het

häls

o- o

chut

veck

ling,

Traf

ikko

stna

dK

OS

TNAD

vård

vård

sjuk

vård

avse

ende

sjuk

vård

tota

ltut

anfö

rTO

TALT

häls

o- o

chex

klve

rksa

m-

sjuk

vård

1)

tand

vård

hete

n2)

Sto

ckho

lm3)

5 4

09

16 0

92

3 3

80

1 7

80

818

555

27 4

80

4 9

25

4 2

26

628

33 5

89

Upp

sala

4 0

71

Sör

mla

nd588

2 1

50

346

225

25

110

3 3

34

186

90

24

3 6

54

Öst

ergö

tland

1 0

44

3 3

33

473

410

46

226

5 3

06

266

152

149

5 9

48

Jönk

öpin

g1 0

28

2 3

75

451

394

71

220

4 3

19

222

93

–34 7

59

Kro

nobe

rg331

1 5

23

224

182

29

83

2 2

89

115

34

17

2 5

04

Kal

mar

705

1 9

87

306

300

41

134

3 3

39

166

78

–16

3 6

23

Ble

king

e392

1 4

23

256

140

19

93

2 2

30

73

20

13

2 4

08

Skå

ne2 6

97

9 7

12

1 8

83

1 3

11

244

468

15 8

47

1 0

14

527

282

17 6

11

Hal

land

722

2 2

14

295

304

26

139

3 5

60

155

63

–17

3 8

37

Väst

ra G

ötal

and

3 4

91

12 6

68

2 2

58

1 7

87

170

862

20 3

73

1 6

62

709

142

23 0

40

Värm

land

683

2 2

56

324

390

20

116

3 6

73

207

50

74

4 0

70

Öre

bro

621

2 4

21

429

464

37

169

3 9

73

209

79

–55

4 2

96

Väst

man

land

617

2 3

73

389

350

21

138

3 7

49

161

65

12

4 0

60

Dal

arna

932

2 3

64

407

294

27

153

4 0

25

186

79

94 3

73

Gäv

lebo

rg980

2 2

42

326

434

47

139

4 0

29

213

94

75

4 4

55

Väst

erno

rrla

nd931

2 1

83

340

315

17

119

3 7

85

212

58

23

4 1

39

Jäm

tland

435

1 0

48

155

217

23

68

1 8

78

145

48

22

2 1

12

Väst

erbo

tten

703

2 2

71

411

337

34

127

3 7

56

163

55

14

4 0

59

Nor

rbot

ten

833

2 3

22

314

350

43

144

3 8

62

152

38

–74 1

51

Sum

ma4

)23 9

31

75 2

57

13 3

86

10 2

99

1 7

76

4 2

32

124 6

50

10 5

90

6 6

41

1 2

85

140 7

57

Got

land

118

589

87

71

325

868

Sum

ma4

)24 0

49

75 8

46

13 4

73

10 3

70

1 7

79

4 2

57

125 5

18

Ekonomi 51

Eko

nom

i

Tabe

ll E 3

Net

toko

stna

d öv

ersi

kt 2

002 (

kr/in

v)

1)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör ”

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

upp

fatt

ats

olik

a. D

essa

kos

tnad

er s

ärre

dovi

sas

i tab

ell E

25.

2)H

är r

yms

inte

rna

ränt

eint

äkte

r oc

h pe

nsio

nsut

beta

lnin

gar

(kon

to 4

46).

3)I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

net

toko

stna

der

för

traf

ik in

går

653 m

kr f

ör f

ärdt

jäns

t.

4)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anPr

imär

-S

peci

alis

erad

Spe

cial

iser

adÖ

vrig

Polit

isk

Tand

vård

Sum

ma

Reg

iona

lD

ärav

Net

to-

NET

TO-

vård

som

atis

kps

ykia

tris

khä

lso-

och

verk

sam

het

häls

o- o

chut

veck

ling,

Traf

ikko

stna

dK

OS

TNAD

vård

vård

sjuk

vård

avse

ende

sjuk

vård

tota

ltut

anfö

rTO

TALT

häls

o- o

chex

klve

rksa

m-

sjuk

vård

1)

tand

vård

hete

n2)

Sto

ckho

lm3)

2 9

23

8 6

96

1 8

27

962

442

300

14 8

50

2 6

61

2 2

84

340

18 1

52

Upp

sala

13 6

31

Sör

mla

nd2 2

70

8 3

01

1 3

36

869

97

425

12 8

72

718

347

93

14 1

08

Öst

ergö

tland

2 5

26

8 0

62

1 1

44

992

110

548

12 8

34

644

368

360

14 3

86

Jönk

öpin

g3 1

35

7 2

42

1 3

75

1 2

02

216

672

13 1

69

677

284

–914 5

09

Kro

nobe

rg1 8

71

8 6

08

1 2

67

1 0

27

163

469

12 9

36

650

193

95

14 1

49

Kal

mar

3 0

05

8 4

69

1 3

04

1 2

79

175

571

14 2

31

708

332

–68

15 4

42

Ble

king

e2 6

14

9 4

97

1 7

09

937

124

618

14 8

80

484

132

86

16 0

68

Skå

ne2 3

56

8 4

81

1 6

44

1 1

45

213

409

13 8

39

885

460

246

15 3

80

Hal

land

2 5

91

7 9

48

1 0

58

1 0

91

93

498

12 7

82

556

226

–61

13 7

74

Väst

ra G

ötal

and

2 3

14

8 3

99

1 4

97

1 1

85

113

572

13 5

08

1 1

02

470

94

15 2

76

Värm

land

2 4

98

8 2

51

1 1

85

1 4

26

73

424

13 4

34

757

183

271

14 8

86

Öre

bro

2 2

73

8 8

55

1 5

68

1 6

97

136

617

14 5

30

764

290

–200

15 7

11

Väst

man

land

2 3

83

9 1

64

1 5

02

1 3

51

79

532

14 4

79

622

252

48

15 6

80

Dal

arna

3 3

70

8 5

45

1 4

72

1 0

63

98

554

14 5

48

673

286

31

15 8

06

Gäv

lebo

rg3 5

39

8 0

92

1 1

75

1 5

68

170

500

14 5

44

768

340

271

16 0

83

Väst

erno

rrla

nd3 8

10

8 9

33

1 3

90

1 2

91

69

487

15 4

94

867

237

92

16 9

40

Jäm

tland

3 3

99

8 1

88

1 2

11

1 6

96

180

531

14 6

74

1 1

34

372

168

16 5

07

Väst

erbo

tten

2 7

52

8 8

99

1 6

09

1 3

21

134

496

14 7

15

638

214

55

15 9

04

Nor

rbot

ten

3 2

84

9 1

55

1 2

38

1 3

80

170

568

15 2

27

599

150

–28

16 3

66

Sum

ma4

)2 6

94

8 4

72

1 5

07

1 1

59

200

476

14 0

32

1 1

92

748

145

15 8

45

Got

land

2 0

56

10 2

65

1 5

16

1 2

37

52

436

15 1

27

Sum

ma4

)2 6

90

8 4

83

1 5

07

1 1

60

199

476

14 0

39

52 Ekonomi

Tabe

ll E 4

Fin

ansi

erin

gsan

alys

2002 (

mkr

)(F

ör u

ppgi

fter

om

kon

cern

en,

se E

kono

min

ytt

5/0

3)

Huv

udm

anIn

tern

tFö

rsäl

jnin

g av

Min

skni

ng a

vÖ

knin

g av

dära

vÖ

vrig

aS

UM

MA

Net

to-

Ökn

ing

avM

insk

ning

av

Övr

iga

SU

MM

AFÖ

RÄN

DR

ING

tillfö

rda

anlä

ggni

ngs-

lång

fris

tiga

lång

fris

tiga

nyup

ptag

narö

rels

e-TI

LLFÖ

RD

Ain

vest

e-lå

ngfr

istig

alå

ngfr

istig

arö

rels

e-AN

VÄN

DA

AV R

ÖR

ELS

E-m

edel

tillg

ånga

rfo

rdrin

gar

skul

der

lån

kapi

tal-

MED

ELrin

gar

ford

ringa

rsk

ulde

rka

pita

l-M

EDEL

KAP

ITAL

påve

rkan

depå

verk

ande

intä

kter

kost

nade

r

Sto

ckho

lm–3

876

525

04 1

35

4 1

35

139

923

1 1

30

090

01 2

20

–297

Upp

sala

228

43

31

20

20

5327

348

00

0348

–21

Sör

mla

nd212

40

00

41

257

222

00

0222

35

Öst

ergö

tland

180

30

00

05

215

349

00

0349

–134

Jönk

öpin

g33

00

00

033

351

00

0351

–318

Kro

nobe

rg71

68

407

00

0546

143

22

70

0235

311

Kal

mar

38

70

64

00

109

225

00

0225

–116

Ble

king

e 210

00

00

0210

127

00

0127

83

Skå

ne–1

141

40

01 7

45

1 7

45

0644

1 1

10

20

00

1 1

30

–487

Hal

land

150

91

00

0160

211

01

0212

–52

Väst

ra G

ötal

and

1 4

43

73

70

061

1 5

84

1 0

16

0320

12

1 3

48

236

Värm

land

358

29

00

00

387

175

00

0175

212

Öre

bro

226

10

00

0227

280

05

0285

–58

Väst

man

land

20

38

00

00

57

260

38

00

298

–241

Dal

arna

47

80

00

055

170

00

1171

–117

Gäv

lebo

rg213

675

00

2296

117

012

0129

167

Väst

erno

rrla

nd–2

11

1120

120

61

162

280

010

0290

–128

Jäm

tland

127

63

10

040

231

163

02

0165

66

Väst

erbo

tten

162

71

00

0170

247

00

0247

–77

Nor

rbot

ten

493

61

00

0500

163

020

0183

317

Sum

ma

–828

958

524

6 0

84

6 0

20

354

7 0

92

7 0

87

81

530

13

7 7

10

–618

Ekonomi 53

Eko

nom

i

Tabe

ll E 5

Till

gång

ar o

ch s

kuld

er 2

002 (

mkr

). S

amm

anfa

ttni

ng(F

ör u

ppgi

fter

om

kon

cern

en,

se E

kono

min

ytt

5/0

3)

Huv

udm

anO

msä

ttni

ngs-

Anlä

ggni

ngs-

SU

MM

AK

ortf

ristig

aAv

sätt

ning

arLå

ngfr

istig

aS

UM

MA

EGET

tillg

ånga

rtil

lgån

gar

TILL

GÅN

GAR

skul

der

skul

der

AVS

ÄTTN

ING

ARK

APIT

ALO

CH

SK

ULD

ER

Sto

ckho

lm5 8

00

17 7

39

23 5

38

10 4

09

4 5

77

8 6

96

23 6

83

–145

Upp

sala

688

2 7

53

3 4

41

1 3

63

572

197

2 1

32

1 3

08

Sör

mla

nd825

1 8

56

2 6

81

897

422

01 3

19

1 3

62

Öst

ergö

tland

3 2

56

2 2

19

5 4

75

1 3

64

587

01 9

51

3 5

24

Jönk

öpin

g1 4

01

2 4

46

3 8

48

874

585

01 4

59

2 3

88

Kro

nobe

rg726

1 2

65

1 9

91

613

281

0894

1 0

97

Kal

mar

691

1 9

86

2 6

77

744

398

327

1 4

69

1 2

08

Ble

king

e901

1 2

52

2 1

53

534

193

0727

1 4

26

Skå

ne2 2

14

5 8

66

8 0

80

4 6

02

2 5

68

1 7

65

8 9

35

–855

Hal

land

2 0

47

1 7

21

3 7

68

836

304

01 1

40

2 6

28

Väst

ra G

ötal

and

3 2

70

8 5

50

11 8

20

6 6

57

2 8

59

909

10 4

25

1 3

95

Värm

land

833

1 7

46

2 5

79

1 3

93

665

32 0

61

518

Öre

bro

607

2 7

62

3 3

69

1 0

65

545

1 0

13

2 6

23

746

Väst

man

land

530

1 8

01

2 3

31

785

430

01 2

15

1 1

16

Dal

arna

445

1 4

81

1 9

26

870

515

01 3

85

541

Gäv

lebo

rg913

2 0

87

3 0

00

1 0

44

477

17

1 5

38

1 4

62

Väst

erno

rrla

nd414

2 5

57

2 9

71

1 0

10

444

109

1 5

63

1 4

08

Jäm

tland

527

877

1 4

04

416

202

10

627

777

Väst

erbo

tten

1 2

45

1 9

10

3 1

55

1 0

17

364

01 3

80

1 7

75

Nor

rbot

ten

1 7

53

2 3

11

4 0

64

1 1

14

478

35

1 6

27

2 4

37

Sum

ma

29 0

86

65 1

85

94 2

71

37 6

07

17 4

65

13 0

81

68 1

54

26 1

16

54 Ekonomi

Tabe

ll E 6

Om

sätt

ning

still

gång

ar 2

002 (

mkr

)

Huv

udm

anFö

rråd

/K

und-

Övr

iga

dära

vdä

rav

Föru

tbet

alda

Kor

tfris

tiga

dära

vdä

rav

Kas

sadä

rav

dära

vS

UM

MA

Lage

rfo

rdrin

gar

kort

fris

tiga

ford

ringa

r ho

sfo

rdrin

gar

hos

kost

nade

rpl

acer

inga

rak

tier

och

oblig

atio

ner

och

bank

kass

aba

nkO

MS

ÄTTN

ING

S-

ford

ringa

rst

aten

konc

ern-

och

uppl

upna

ande

lar

och

andr

aTI

LLG

ÅNG

ARfö

reta

gen

intä

kter

värd

epap

per

Sto

ckho

lm4

3366

3 8

69

1 7

90

639

1 4

84

00

037

37

05 8

00

Upp

sala

41

267

325

238

031

00

024

023

688

Sör

mla

nd30

72

50

027

232

175

0175

268

1267

825

Öst

ergö

tland

85

183

138

00

416

2 4

07

473

1 9

34

27

126

3 2

56

Jönk

öpin

g24

69

182

150

0218

793

341

580

116

1115

1 4

01

Kro

nobe

rg31

47

208

190

038

371

01

31

128

726

Kal

mar

23

46

149

104

13

87

335

173

161

51

051

691

Ble

king

e50

55

76

57

090

459

255

204

171

0161

901

Skå

ne214

394

996

179

0586

00

024

519

2 2

14

Hal

land

90

60

48

32

0274

1 2

48

219

1 0

29

327

0327

2 0

47

Väst

ra G

ötal

and

303

451

660

00

1 8

02

44

050

022

3 2

70

Värm

land

19

62

153

121

0158

180

59

121

261

0261

833

Öre

bro

103

137

207

140

10

150

00

010

19

607

Väst

man

land

34

47

248

218

051

115

86

40

36

135

530

Dal

arna

31

0376

122

00

50

00

–12

0–1

2445

Gäv

lebo

rg43

50

274

233

168

219

0219

259

16

913

Väst

erno

rrla

nd17

51

142

110

5203

00

01

10

414

Jäm

tland

19

26

121

109

033

217

0217

111

011

527

Väst

erbo

tten

20

161

75

30

276

569

470

100

144

2142

1 2

45

Nor

rbot

ten

25

84

36

35

0421

821

240

581

366

1365

1 7

53

Sum

ma

1 2

45

2 6

27

8 3

33

3 8

30

695

6 6

17

7 9

62

2 3

20

5 3

60

2 3

01

53

1 8

56

29 0

86

Ekonomi 55

Eko

nom

i

Tabe

ll E 7

Anl

äggn

ings

tillg

ånga

r 2002 (

mkr

)

Huv

udm

anIm

mat

erie

llaB

yggn

ader

dära

vM

aski

ner

Fina

nsie

lladä

rav

dära

vdä

rav

vara

vS

UM

MA

anlä

ggni

ngs-

och

mar

km

ark

och

anlä

ggni

ngs-

aktie

r oc

hob

ligat

ione

rlå

ngfr

istig

aho

sAN

LÄG

GN

ING

S-

tillg

ånga

rin

vent

arie

rtil

lgån

gar

ande

lar

och

andr

afo

rdrin

gar

konc

ern-

TILL

GÅN

GAR

värd

epap

per

före

tage

n

Sto

ckho

lm0

9 7

20

1 5

90

1 1

74

6 8

45

4 0

80

02 7

65

2 6

95

17 7

39

Upp

sala

02 0

89

294

609

55

27

028

02 7

53

Sör

mla

nd4

1 2

39

31

313

301

22

273

54

1 8

56

Öst

ergö

tland

01 3

56

57

851

12

90

30

2 2

19

Jönk

öpin

g0

1 9

11

10

512

23

17

15

02 4

46

Kro

nobe

rg0

931

0306

28

60

22

01 2

65

Kal

mar

01 5

31

0437

18

60

12

01 9

86

Ble

king

e0

1 0

22

0226

43

01

01 2

52

Skå

ne0

4 6

59

93

1 0

28

179

141

632

05 8

66

Hal

land

01 4

02

1305

14

30

11

01 7

21

Väst

ra G

ötal

and

77

6 2

88

99

1 9

92

193

176

016

08 5

50

Värm

land

01 4

34

16

308

44

00

01 7

46

Öre

bro

02 3

66

188

335

61

32

025

42 7

62

Väst

man

land

5987

10

331

479

33

444

11

1 8

01

Dal

arna

01 0

60

10

382

39

26

112

12

1 4

81

Gäv

lebo

rg0

1 2

08

0274

605

21

726

16

2 0

87

Väst

erno

rrla

nd0

1 5

64

0381

612

299

407

00

2 5

57

Jäm

tland

8598

2138

134

00

00

877

Väst

erbo

tten

01 3

56

6505

48

935

20

1 9

10

Nor

rbot

ten

01 8

88

35

409

14

70

40

2 3

11

Sum

ma

93

44 6

09

2 4

43

10 8

16

9 6

68

4 9

22

1 8

94

2 9

45

2 7

21

65 1

85

56 Ekonomi

Tabe

ll E 8

Kor

tfrist

iga

skul

der

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLe

vera

ntör

s-Av

räkn

ing

Kor

tfris

tiga

dära

v til

lK

ortf

ristig

aS

kuld

erU

pplu

pna

dära

vdä

rav

Övr

iga

SU

MM

Ask

ulde

rfa

ctor

ing

låne

skul

der

konc

ern-

lån

itil

lko

stna

der

och

uppl

upna

uppl

upna

kort

fris

tiga

KO

RTF

RIS

TIG

Afö

reta

gut

länd

skst

aten

föru

tbet

alda

sem

este

r-pe

nsio

nsko

stna

der

skul

der

SK

ULD

ERva

luta

intä

kter

löne

rin

vidi

duel

la d

elen

Sto

ckho

lm3 3

41

0303

1 1

84

00

3 2

17

680

238

3 5

49

10 4

09

Upp

sala

411

0194

00

82

435

511

115

241

1 3

63

Sör

mla

nd319

00

00

0114

166

59

465

897

Öst

ergö

tland

324

042

29

00

579

234

100

419

1 3

64

Jönk

öpin

g236

00

00

64

492

166

80

84

874

Kro

nobe

rg161

00

00

0376

145

52

76

613

Kal

mar

264

00

00

5379

180

60

96

744

Ble

king

e85

00

00

28

355

183

41

66

534

Skå

ne1 6

07

0468

00

02 0

68

505

233

459

4 6

02

Hal

land

321

00

00

3507

193

58

5836

Väst

ra G

ötal

and

1 6

92

01 2

16

00

02 8

07

782

467

942

6 6

57

Värm

land

254

0560

00

0522

193

85

57

1 3

93

Öre

bro

354

058

29

07

561

167

78

85

1 0

65

Väst

man

land

210

00

00

14

501

160

59

60

785

Dal

arna

00

00

00

425

195

89

445

870

Gäv

lebo

rg372

00

00

56

445

144

65

171

1 0

44

Väst

erno

rrla

nd141

0298

00

0415

195

65

156

1 0

10

Jäm

tland

86

00

00

2232

109

41

96

416

Väst

erbo

tten

178

00

00

212

627

271

83

01 0

17

Nor

rbot

ten

352

062

62

0114

582

275

83

41 1

14

Sum

ma

10 7

07

03 2

01

1 3

04

0586

15 6

37

5 4

53

2 1

50

7 4

75

37 6

07

Ekonomi 57

Eko

nom

i

Tabe

ll E 9

Avs

ättn

ing

och

lång

fris

tiga

sku

lder

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anAV

SÄT

TNIN

GAR

dära

vdä

rav

LÅN

GFR

ISTI

GA

dära

vdä

rav

dära

vdä

rav

PEN

SIO

NS

-dä

rav

avsä

ttni

ngar

avsä

ttni

ngar

SK

ULD

ERch

eckr

äkni

ngs-

lån

i ban

ker

skul

der

till

lång

fris

tiga

lån

SK

ULD

löne

skat

tfö

r pe

nsio

ner

för

särs

kild

kred

itoc

hnä

rstå

ende

i utlä

ndsk

INO

M L

INJE

Nin

tjäna

der

löne

skat

tkr

editi

nstit

utfö

reta

gva

luta

fr o

m 1

998

Sto

ckho

lm4 5

77

3 0

02

728

8 6

96

08 2

90

406

016 8

32

3 2

86

Upp

sala

572

376

91

197

91

106

00

3 6

05

704

Sör

mla

nd422

270

61

00

00

02 9

41

574

Öst

ergö

tland

587

355

86

00

00

04 8

90

955

Jönk

öpin

g585

364

104

00

00

03 5

48

693

Kro

nobe

rg281

176

43

00

00

02 1

05

411

Kal

mar

398

315

61

327

327

00

02 8

42

555

Ble

king

e193

112

27

00

00

02 0

49

400

Skå

ne2 5

68

1 3

17

319

1 7

65

01 7

45

20

012 0

26

2 3

48

Hal

land

304

165

40

00

00

02 4

19

473

Väst

ra G

ötal

and

2 8

59

1 7

21

417

909

0208

0701

16 8

97

3 2

99

Värm

land

665

361

88

30

00

03 7

22

727

Öre

bro

545

360

87

1 0

13

0842

0171

3 7

85

739

Väst

man

land

430

272

66

00

00

02 8

80

562

Dal

arna

515

364

71

00

00

03 4

65

676

Gäv

lebo

rg477

208

50

17

015

00

3 6

20

707

Väst

erno

rrla

nd444

287

70

109

0109

00

3 3

21

648

Jäm

tland

202

146

10

10

010

00

1 6

65

325

Väst

erbo

tten

364

220

53

00

00

03 6

27

708

Nor

rbot

ten

478

299

72

35

05

00

3 6

04

704

Sum

ma

17 4

65

10 6

91

2 5

45

13 0

81

418

11 3

30

426

872

99 8

43

19 4

94

58 Ekonomi

Tabe

ll E 1

0Ver

ksam

hete

ns e

xter

na k

ostn

ader

2002 (

mkr

)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Utb

etal

daK

öp a

vLä

mna

deM

ater

ial

Tjän

ster

Ned

skriv

ning

,VE

RK

SAM

-sk

atte

fri

kost

nade

rpe

nsio

ner

verk

sam

het

bidr

agfö

rlust

vid

HET

ENS

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

EXTE

RN

Aav

skriv

ning

KO

STN

ADER

TOTA

LT

Sto

ckho

lm6 7

04

3 1

45

746

15 7

85

4 3

29

5 4

12

4 9

57

579

41 6

58

Upp

sala

6 7

83

Sör

mla

nd1 7

27

771

96

515

121

920

670

172

4 9

92

Öst

ergö

tland

3 0

16

1 3

11

204

524

333

1 7

00

937

258

8 2

83

Jönk

öpin

g2 2

90

1 0

25

111

484

193

1 2

17

576

209

6 1

04

Kro

nobe

rg1 2

51

577

85

318

86

621

272

127

3 3

36

Kal

mar

1 6

58

722

127

408

142

885

424

190

4 5

56

Ble

king

e1 2

04

512

83

257

91

601

260

156

3 1

64

Skå

ne6 9

70

3 0

31

547

4 7

92

911

4 4

73

2 8

69

483

24 0

75

Hal

land

1 6

99

755

98

796

99

1 0

05

452

169

5 0

73

Väst

ra G

ötal

and

10 8

05

4 9

33

605

1 9

19

1 6

41

5 9

57

3 3

78

991

30 2

28

Värm

land

1 8

49

798

165

484

220

1 0

52

555

186

5 3

09

Öre

bro

2 2

66

1 0

34

139

288

195

1 1

00

606

206

5 8

34

Väst

man

land

1 7

10

745

119

920

138

941

487

138

5 1

96

Dal

arna

2 0

89

887

106

389

210

1 0

35

864

155

5 7

34

Gäv

lebo

rg1 9

49

959

140

509

181

1 0

76

679

174

5 6

67

Väst

erno

rrla

nd1 9

44

1 0

18

0359

166

1 0

48

646

179

5 3

59

Jäm

tland

958

427

63

262

105

468

319

109

2 7

11

Väst

erbo

tten

2 4

33

1 0

87

115

235

147

1 1

03

745

200

6 0

65

Nor

rbot

ten

1 9

70

821

147

508

142

990

538

231

5 3

47

Sum

ma1

)57 1

14

25 7

46

3 7

99

30 1

41

9 5

89

33 0

75

20 8

65

5 1

45

185 4

74

Ekonomi 59

Eko

nom

i

Tabe

ll E 1

1K

ostn

ader

för

mat

eria

l oc

h tjän

ster

2002 (

mkr

)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anVe

rksa

m-

Läke

med

el,

dära

v lä

ke-

dära

v lä

ke-

dära

vM

ater

ial

dära

vLo

kal-

Ener

giTr

ansp

orte

rR

ese-

Förs

äkrin

gs-

Övr

igt

SU

MM

Ahe

ts-

sjuk

vård

s-m

edel

m m

med

el in

omsj

ukvå

rds-

och

varo

rliv

smed

eloc

hm

moc

hko

stna

der

avgi

fter

och

MAT

ERIA

L O

CH

ankn

utna

artik

lar

och

inom

slut

en v

ård

artik

lar

och

och

övrig

afa

stig

hets

-fr

akte

röv

riga

TJÄN

STE

Rtjä

nste

rm

edic

insk

tlä

kem

edel

s-m

edic

insk

trå

varo

rko

stna

der

riskk

ostn

ader

mat

eria

lfö

rmån

enm

ater

ial

Sto

ckho

lm1 1

13

4 5

53

3 7

78

263

512

628

82

1 6

41

14

227

18

213

1 9

61

10 3

70

Upp

sala

Sör

mla

nd199

759

531

101

127

111

35

117

52

39

34

34

245

1 5

90

Öst

ergö

tland

193

1 2

32

855

150

227

253

63

209

73

75

15

49

538

2 6

37

Jönk

öpin

g103

886

662

79

145

202

36

163

64

62

22

34

257

1 7

93

Kro

nobe

rg34

499

381

36

82

66

20

63

31

27

13

21

140

894

Kal

mar

77

678

496

58

124

108

30

120

53

53

16

28

176

1 3

09

Ble

king

e8

438

291

39

109

89

19

54

37

613

15

201

861

Skå

ne499

3 5

76

2 4

61

439

676

371

139

619

204

123

68

140

1 7

42

7 3

42

Hal

land

93

745

527

60

158

98

26

80

55

38

15

31

302

1 4

57

Väst

ra G

ötal

and

432

3 9

98

3 1

60

523

314

906

109

1 1

51

288

501

76

174

1 8

10

9 3

35

Värm

land

120

818

549

101

168

124

28

106

58

62

14

8297

1 6

07

Öre

bro

68

806

513

96

197

143

31

157

57

61

30

34

351

1 7

06

Väst

man

land

100

685

487

90

109

168

26

27

53

50

17

38

289

1 4

27

Dal

arna

34

868

576

84

208

167

41

212

965

17

48

478

1 8

98

Gäv

lebo

rg145

822

573

97

152

27

181

137

51

54

26

35

456

1 7

55

Väst

erno

rrla

nd45

767

541

65

161

149

40

138

72

61

39

31

391

1 6

94

Jäm

tland

52

322

248

16

58

98

14

63

18

39

21

14

161

788

Väst

erbo

tten

125

914

528

124

261

97

37

153

66

77

43

29

344

1 8

47

Nor

rbot

ten

40

708

524

81

103

194

38

98

59

121

38

35

235

1 5

28

Sum

ma1

)3 6

08

25 1

28

18 2

80

2 6

53

4 1

94

4 1

54

1 0

23

5 4

96

1 4

01

1 8

01

545

1 0

49

10 7

58

53 9

40

60 Ekonomi

Tabe

ll E 1

2Ver

ksam

hete

ns e

xter

na int

äkte

r 2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

-Fö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Erhå

llna

Övr

iga

VER

KS

AM-

avgi

fter

verk

sam

het

tjäns

ter

mat

eria

lbi

drag

intä

kter

HET

ENS

och

andr

aoc

h va

ror

EXTE

RN

Aav

gift

erIN

TÄK

TER

TOTA

LT

Sto

ckho

lm388

587

1 7

26

43

5 1

50

176

8 0

69

Upp

sala

2 7

11

Sör

mla

nd164

384

134

55

590

11

1 3

38

Öst

ergö

tland

263

669

233

35

1 0

77

59

2 3

36

Jönk

öpin

g213

204

105

63

741

21

1 3

46

Kro

nobe

rg106

232

42

13

417

23

832

Kal

mar

163

89

114

9552

7934

Ble

king

e99

129

75

46

397

11

756

Skå

ne586

787

1 6

25

88

3 2

49

130

6 4

64

Hal

land

139

246

122

48

678

41 2

36

Väst

ra G

ötal

and

885

1 0

12

839

174

4 0

39

239

7 1

89

Värm

land

207

151

75

91

680

35

1 2

39

Öre

bro

163

515

83

59

665

57

1 5

43

Väst

man

land

138

250

93

49

591

16

1 1

37

Dal

arna

190

318

180

34

623

17

1 3

62

Gäv

lebo

rg210

164

116

10

693

14

1 2

06

Väst

erno

rrla

nd181

192

92

65

673

20

1 2

23

Jäm

tland

82

105

24

44

316

27

598

Väst

erbo

tten

185

719

181

46

818

55

2 0

06

Nor

rbot

ten

189

198

98

75

610

26

1 1

96

Sum

ma1

)4 7

01

8 2

39

6 2

49

1 0

81

23 4

80

969

44 7

19

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I sa

mtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 61

Eko

nom

i

Tabe

ll E 1

3Pat

ient

avgi

fter

och

and

ra a

vgifte

r 2002 (

mkr

)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anFr

ån p

atie

nter

Från

pat

ient

erFr

ån p

atie

nter

Från

pat

ient

erÖ

vrig

aÖ

vrig

aS

UM

MA

för

för

sjuk

-fö

rfö

rpa

tient

-av

gift

erPA

TIEN

TAVG

IFTE

Rlä

karb

esök

vård

ande

slut

en v

ård

tand

vård

avgi

fter

OC

H A

ND

RA

beha

ndlin

gAV

GIF

TER

Sto

ckho

lm152

31

62

033

110

388

Upp

sala

Sör

mla

nd48

20

17

69

55

164

Öst

ergö

tland

67

15

22

129

12

18

263

Jönk

öpin

g94

022

94

20

213

Kro

nobe

rg41

513

35

11

3106

Kal

mar

65

20

13

59

06

163

Ble

king

e28

410

48

09

99

Skå

ne214

651

314

10

586

Hal

land

45

11

13

62

80

139

Väst

ra G

ötal

and

256

43

81

490

15

1885

Värm

land

61

11

15

111

81

207

Öre

bro

48

16

25

63

56

163

Väst

man

land

37

817

75

20

138

Dal

arna

67

021

90

39

190

Gäv

lebo

rg45

16

13

126

74

210

Väst

erno

rrla

nd58

15

18

90

10

181

Jäm

tland

24

94

34

46

82

Väst

erbo

tten

49

18

20

94

32

185

Nor

rbot

ten

75

020

94

00

189

Sum

ma1

)1 5

37

247

476

2 1

39

121

179

4 7

00

62 Ekonomi

Tabe

ll E 1

4Pat

ient

avgi

fter

och

and

ra a

vgifte

r 2002 (

kr/in

v)

1)S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

låga

sif

fror

ber

or p

å at

t st

or d

el a

v ve

rksa

mhe

ten

bola

gise

rats

/priv

atis

erat

s.2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anFr

ån p

atie

nter

Från

pat

ient

erFr

ån p

atie

nter

Från

pat

ient

erÖ

vrig

aÖ

vrig

aS

UM

MA

för

för

sjuk

-fö

rfö

rpa

tient

-av

gift

erPA

TIEN

TAVG

IFTE

Rlä

karb

esök

vård

ande

slut

en v

ård

tand

vård

avgi

fter

OC

H A

ND

RA

beha

ndlin

gAV

GIF

TER

Sto

ckho

lm1)

82

17

33

018

59

209

Upp

sala

Sör

mla

nd185

77

66

266

19

19

633

Öst

ergö

tland

162

36

53

312

29

44

636

Jönk

öpin

g286

068

286

70

648

Kro

nobe

rg229

29

71

196

60

15

598

Kal

mar

277

85

55

251

026

695

Ble

king

e186

27

68

320

057

658

Skå

ne187

544

274

10

512

Hal

land

162

39

47

223

29

0499

Väst

ra G

ötal

and

170

28

53

325

10

1587

Värm

land

223

40

55

406

29

4757

Öre

bro

176

60

92

229

20

21

598

Väst

man

land

143

30

64

289

90

535

Dal

arna

242

076

325

11

33

687

Gäv

lebo

rg161

56

46

455

23

15

757

Väst

erno

rrla

nd235

63

72

369

21

742

Jäm

tland

188

67

34

268

33

44

644

Väst

erbo

tten

191

71

79

366

13

7726

Nor

rbot

ten

296

079

371

00

745

Sum

ma2

)173

28

54

241

14

20

529

Ekonomi 63

Eko

nom

i

Tabe

ll E 1

5Spe

cial

dest

iner

ade

stat

sbid

rag

sam

t öv

riga

bid

rag

2002 (

mkr

)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I sa

mtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anS

peci

al-

Pers

onal

-6-p

roce

ntig

B

idra

g fö

rÖ

vrig

aS

UM

MA

dest

iner

ade

ankn

utna

ersä

ttni

nglä

kem

edel

s-bi

drag

BID

RAG

stat

sbid

rag

stat

sbid

rag

vid

förm

ånen

upph

andl

ing

Sto

ckho

lm628

9920

3 5

54

38

5 1

50

Upp

sala

Sör

mla

nd34

520

527

4590

Öst

ergö

tland

182

331

832

29

1 0

77

Jönk

öpin

g17

511

640

67

741

Kro

nobe

rg14

27

369

24

417

Kal

mar

67

29

469

5552

Ble

king

e25

44

292

72

397

Skå

ne525

9220

2 3

31

165

3 2

49

Hal

land

46

417

521

90

678

Väst

ra G

ötal

and

665

21

116

3 1

28

109

4 0

39

Värm

land

90

79

566

8680

Öre

bro

82

69

516

52

665

Väst

man

land

31

131

493

36

591

Dal

arna

41

018

558

7623

Gäv

lebo

rg71

515

587

14

693

Väst

erno

rrla

nd116

67

522

23

673

Jäm

tland

41

28

249

16

316

Väst

erbo

tten

242

59

501

60

818

Nor

rbot

ten

62

813

519

8610

Sum

ma1

)3 2

87

105

1 4

74

17 7

46

866

23 4

80

64 Ekonomi

Tabe

ll E 1

6Spe

cial

dest

iner

ade

stat

sbid

rag

sam

t öv

riga

bid

rag

2002 (

kr/in

v)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I sa

mtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anS

peci

al-

Pers

onal

-6-p

roce

ntig

B

idra

g fö

rÖ

vrig

aS

UM

MA

dest

iner

ade

ankn

utna

ersä

ttni

nglä

kem

edel

s-bi

drag

BID

RAG

stat

sbid

rag

stat

sbid

rag

vid

förm

ånen

upph

andl

ing

Sto

ckho

lm339

5497

1 9

21

21

2 7

83

Upp

sala

Sör

mla

nd131

19

77

2 0

35

15

2 2

78

Öst

ergö

tland

440

775

2 0

12

70

2 6

05

Jönk

öpin

g53

15

34

1 9

53

204

2 2

58

Kro

nobe

rg77

13

41

2 0

86

137

2 3

54

Kal

mar

286

938

1 9

99

21

2 3

53

Ble

king

e166

29

29

1 9

46

480

2 6

51

Skå

ne458

8192

2 0

36

144

2 8

38

Hal

land

165

14

61

1 8

70

323

2 4

34

Väst

ra G

ötal

and

441

14

77

2 0

74

72

2 6

78

Värm

land

329

26

33

2 0

70

29

2 4

87

Öre

bro

300

21

33

1 8

88

191

2 4

32

Väst

man

land

118

5118

1 9

03

139

2 2

83

Dal

arna

146

065

2 0

17

23

2 2

52

Gäv

lebo

rg257

19

53

2 1

17

52

2 5

02

Väst

erno

rrla

nd476

23

28

2 1

35

94

2 7

56

Jäm

tland

317

19

62

1 9

48

126

2 4

71

Väst

erbo

tten

950

21

37

1 9

62

237

3 2

06

Nor

rbot

ten

244

32

51

2 0

46

32

2 4

05

Sum

ma1

)370

12

166

1 9

98

98

2 6

43

Ekonomi 65

Eko

nom

i

Tabe

ll E 1

7.1

För

säljn

ing

av v

erks

amhe

t (3

1–3

4)

2002 (

mkr

)

Tabe

ll E 1

7.2

Köp

av

verk

sam

het

(50–5

4)

2002 (

mkr

)

1)Fö

r om

råde

t ta

ndvå

rd in

går

ersä

ttni

ng f

rån

Förs

äkrin

gska

ssan

.

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-K

omm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Sta

t1)

Idee

llaH

ushå

llS

UM

MA

regi

oner

ägda

för

etag

inkl

förb

und

före

tag/

före

ning

aroc

hFÖ

RS

ÄLJN

ING

inom

ege

nG

otla

ndvå

rdgi

vare

och

indi

vide

rAV

KC

Rst

iftel

ser

VER

KS

AMH

ET

Prim

ärvå

rd197

11

42

97

49

31

427

458

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

4 0

44

116

446

82

135

167

2109

5 1

01

Spe

cial

iser

ad p

syki

atris

k vå

rd555

17

69

10

14

88

311

766

Tand

vård

45

02

07

390

19

455

Övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d54

3306

018

51

04

438

Sum

ma

4 8

95

147

865

189

223

728

10

160

7 2

18

Utb

ildni

ng16

5706

029

37

726

827

Kul

tur

30

19

015

30

42

74

Traf

ik o

ch in

fras

truk

tur

00

00

00

00

0Al

lmän

reg

iona

l utv

eckl

ing

40

00

11

00

6S

ervi

ceve

rksa

mhe

ter

18

423

010

12

13

70

Tota

lt (

exkl

pol

itis

k ve

rksa

mhe

t)4 9

35

156

1 6

14

189

278

809

22

191

8 1

95

Om

råde

Land

stin

g/La

ndst

ings

-K

omm

uner

Kom

mun

al-

Priv

ata

Sta

tId

eella

Hus

håll

SU

MM

Are

gion

eräg

da f

öret

agin

klfö

rbun

dfö

reta

g/fö

reni

ngar

och

KÖ

PA A

Vin

om e

gen

Got

land

vård

giva

reoc

hin

divi

der

VER

KS

AMH

ETK

CR

stift

else

r

Prim

ärvå

rd255

151

212

122

4 2

66

014

10

5 0

34

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

4 2

44

8 9

06

73

74

6 1

24

8189

819 6

27

Spe

cial

iser

ad p

syki

atris

k vå

rd333

128

21

8694

34

40

11 2

59

Tand

vård

19

457

10

387

24

00

889

Övr

ig h

älso

- och

sju

kvår

d92

136

157

46

656

10

80

01 1

76

Sum

ma

4 9

42

9 7

78

464

250

12 1

27

76

324

20

27 9

85

Utb

ildni

ng20

18

229

344

1110

Kul

tur

10

40

20

028

156

Traf

ik o

ch in

fras

truk

tur

141

00

1785

00

11827

Allm

än r

egio

nal u

tvec

klin

g1

00

08

11

414

Ser

vice

verk

sam

hete

r53

38

069

51

0139

Tota

lt (

exkl

pol

itis

k ve

rksa

mhe

t)5 0

18

9 8

22

484

253

14 0

38

84

399

27

30 1

30

66 Ekonomi

Tabe

ll E 1

8För

säljn

ing

av v

erks

amhe

t1)(3

1–3

4)

2002 (

mkr

)

1)Ex

kl p

oliti

sk v

erks

amhe

t.2)H

är in

går

ersä

ttni

ng f

rån

Förs

äkrin

gska

ssan

avs

eend

e ta

ndvå

rd.

Huv

udm

anLa

ndst

ing/

Land

stin

gs-

Kom

mun

erK

omm

unal

-Pr

ivat

aS

tat2

)Id

eella

Hus

håll

SU

MM

Are

gion

eräg

da f

öret

agin

klfö

rbun

dfö

reta

g/fö

reni

ngar

och

FÖR

SÄL

JNIN

Gin

om e

gen

Got

land

vård

giva

reoc

hin

divi

der

AVK

CR

stift

else

rVE

RK

SAM

HET

Sto

ckho

lm199

41

162

435

53

152

548

Upp

sala

1 0

84

077

044

50

036

1 2

91

Sör

mla

nd150

0138

012

74

19

384

Öst

ergö

tland

493

0110

217

27

119

669

Jönk

öpin

g92

063

08

32

23

199

Kro

nobe

rg158

539

04

23

02

231

Kal

mar

59

19

02

18

01

89

Ble

king

e111

03

00

15

00

129

Skå

ne523

195

043

123

00

786

Hal

land

113

018

73

10

24

07

246

Väst

ra618

13

185

627

143

119

1 0

12

Värm

land

37

166

07

34

60

151

Öre

bro

314

0158

05

28

010

515

Väst

man

land

63

94

42

020

29

11

250

Dal

arna

177

0107

04

29

01

318

Gäv

lebo

rg69

059

05

28

20

164

Väst

erno

rrla

nd98

073

011

17

1192

Jäm

tland

12

048

03

13

029

105

Väst

erbo

tten

545

034

104

035

00

719

Nor

rbot

ten

20

0127

020

31

00

198

Sum

ma

4 9

35

156

1 6

14

189

279

809

22

191

8 1

95

Ekonomi 67

Eko

nom

i

Tabe

ll E 1

9 K

öp a

v ve

rksa

mhe

t1)(5

0–5

4)

2002 (

mkr

)

1)Ex

kl p

oliti

sk v

erks

amhe

t.

Huv

udm

anLa

ndst

ing/

Land

stin

gs-

Kom

mun

erK

omm

unal

-Pr

ivat

aS

tat

Idee

llaH

ushå

llS

UM

MA

regi

oner

ägda

för

etag

inkl

förb

und

före

tag/

före

ning

aroc

hK

ÖP

AVin

om e

gen

Got

land

vård

giva

reoc

hin

divi

der

VER

KS

AMH

ETK

CR

stift

else

r

Sto

ckho

lm476

7 7

61

125

70

7 0

63

19

259

10

15 7

84

Upp

sala

166

11

0214

07

0389

Sör

mla

nd271

061

0179

40

0515

Öst

ergö

tland

144

012

2344

219

1524

Jönk

öpin

g310

017

1146

14

2479

Kro

nobe

rg209

02

0101

05

0318

Kal

mar

296

08

0101

02

0408

Ble

king

e151

29

10

064

00

0257

Skå

ne230

1 7

73

114

02 6

64

80

04 7

88

Hal

land

439

08

73

238

331

4796

Väst

ra G

ötal

and

289

14

49

01 4

91

44

30

21 9

19

Värm

land

329

02

0142

011

0484

Öre

bro

133

01

0154

00

0288

Väst

man

land

329

245

90

329

08

0920

Dal

arna

255

08

0121

00

4389

Gäv

lebo

rg315

012

0170

011

1509

Väst

erno

rrla

nd195

016

0142

14

2359

Jäm

tland

147

06

0105

02

2262

Väst

erbo

tten

41

011

106

70

16

0235

Nor

rbot

ten

294

014

0200

00

0508

Sum

ma

5 0

19

9 8

22

484

253

14 0

38

84

398

26

30 1

30

68 Ekonomi

Tabe

ll E 2

0In

vest

erin

gsut

gift

er o

ch inv

este

ring

sink

omst

er2002 (

mkr

)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I sa

mtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anM

ark

och

Inve

ntar

ier

Inkö

p av

TOTA

LATO

TALA

bygg

nade

rfin

ansi

ella

INVE

STE

RIN

GS

-IN

VES

TER

ING

S-

tillg

ånga

rU

TGIF

TER

INK

OM

STE

R

Sto

ckho

lm

880

250

01 1

30

0U

ppsa

laS

örm

land

64

125

34

223

0Ö

ster

götla

nd

123

226

1349

0Jö

nköp

ing

172

179

0351

0K

rono

berg

31

112

0143

–1K

alm

ar134

92

0226

2B

leki

nge

46

60

21

127

0S

kåne

791

319

01 1

11

0H

alla

nd103

109

0211

0Vä

stra

Göt

alan

d391

640

01 0

31

14

Värm

land

88

87

0175

0Ö

rebr

o157

123

0280

0Vä

stm

anla

nd110

150

0260

0D

alar

na68

103

0171

0G

ävle

borg

44

72

0116

0Vä

ster

norr

land

114

171

0285

7Jä

mtla

nd41

31

91

163

0Vä

ster

bott

en

85

162

0247

0N

orrb

otte

n84

82

0166

0Sum

ma1

)3 7

00

3 2

64

147

7 1

11

22

Ekonomi 69

Eko

nom

i

Tabe

ll E 2

1To

tala

inv

este

ring

sutg

ifte

r 2002 (

mkr

)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I sa

mtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anH

älso

- och

Reg

iona

lS

ervi

ce-

Inkö

p av

TOTA

LAsj

ukvå

rdut

veck

ling

verk

sam

hete

rfin

ansi

ella

INVE

STE

RIN

GS

-til

lgån

gar

UTG

IFTE

R

Sto

ckho

lm

1 1

17

211

01 1

30

Upp

sala

Sör

mla

nd127

557

34

223

Öst

ergö

tland

182

5161

1349

Jönk

öpin

g39

8303

0351

Kro

nobe

rg65

374

0143

Kal

mar

145

576

0226

Ble

king

e25

080

21

127

Skå

ne299

13

798

01 1

11

Hal

land

32

4175

0211

Väst

ra G

ötal

and

753

17

260

01 0

31

Värm

land

31

1143

0175

Öre

bro

115

1164

0280

Väst

man

land

217

142

0260

Dal

arna

143

13

15

0171

Gäv

lebo

rg76

931

0116

Väst

erno

rrla

nd

171

16

98

0285

Jäm

tland

12

258

91

163

Väst

erbo

tten

62

1183

0247

Nor

rbot

ten

55

5106

0166

Sum

ma1

)3 8

34

115

3 0

15

147

7 1

11

70 Ekonomi

Tabe

ll E 2

2K

apital

tjän

stko

stna

der

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anH

älso

- och

Häl

so- o

chR

egio

nal

Ser

vice

-S

UM

MA

sjuk

vård

sjuk

vård

exk

lut

veck

ling

verk

sam

hete

rVE

RK

SAM

-ta

ndvå

rdH

ETER

Sto

ckho

lm

93

93

4463

560

Upp

sala

Sör

mla

nd63

59

5174

242

Öst

ergö

tland

266

227

558

329

Jönk

öpin

g34

33

9276

318

Kro

nobe

rg56

51

2136

194

Kal

mar

70

63

4218

292

Ble

king

e65

59

0140

206

Skå

ne243

232

38

437

718

Hal

land

36

30

7219

262

Väst

ra G

ötal

and

471

437

12

934

1 4

17

Värm

land

45

38

2232

279

Öre

bro

56

50

1319

376

Väst

man

land

76

72

2124

202

Dal

arna

60

52

4201

264

Gäv

lebo

rg39

32

2131

172

Väst

erno

rrla

nd

46

40

7220

273

Jäm

tland

19

15

2133

153

Väst

erbo

tten

116

112

0181

297

Nor

rbot

ten

93

85

4254

351

Sum

ma1

)2 1

96

2 0

32

110

4 8

49

7 1

55

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I sa

mtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 71

Eko

nom

i

Tabe

ll E 2

3D

rift

kost

nade

r hä

lso-

och

sju

kvår

d 2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm5 5

92

2 8

41

14 9

97

172

4 9

50

3 0

71

94

15 2

03

46 9

21

Upp

sala

S

örm

land

1 3

07

586

458

11

810

345

50

1 2

24

4 7

91

Öst

ergö

tland

2 4

82

1 1

25

507

78

1 3

83

612

88

2 7

34

9 0

09

Jönk

öpin

g1 5

46

681

475

15

901

255

51 8

71

5 7

48

Kro

nobe

rg1 0

09

452

310

10

548

187

47

729

3 2

92

Kal

mar

1 1

87

541

399

9670

246

62

1 2

69

4 3

83

Ble

king

e916

387

253

25

449

89

32

830

2 9

83

Skå

ne6 6

84

2 9

25

3 7

21

83

4 2

15

1 8

73

212

2 8

33

22 5

47

Hal

land

1 1

44

525

754

13

769

242

37

1 4

30

4 9

14

Väst

ra G

ötal

and

9 3

34

3 7

06

1 8

62

217

4 9

96

2 0

45

393

6 3

21

28 8

74

Värm

land

1 2

59

577

481

43

828

273

31

1 3

20

4 8

12

Öre

bro

1 6

52

752

288

34

792

238

47

2 1

54

5 9

57

Väst

man

land

1 4

80

683

915

22

755

325

64

1 3

08

5 5

52

Dal

arna

1 4

87

630

389

49

893

374

41

1 7

33

5 5

95

Gäv

lebo

rg1 4

48

720

503

18

894

443

36

2 6

10

6 6

71

Väst

erno

rrla

nd1 4

04

635

315

16

832

347

38

1 5

38

5 1

26

Jäm

tland

645

286

252

17

342

133

15

735

2 4

26

Väst

erbo

tten

1 9

27

867

227

20

936

550

183

2 1

86

6 8

97

Nor

rbot

ten

1 5

69

713

504

20

728

264

80

1 3

37

5 2

15

Sum

ma1

)46 1

23

20 6

91

27 9

96

886

27 8

32

12 1

41

1 6

39

50 8

11

188 1

19

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

72 Ekonomi

Tabe

ll E 2

4D

rift

intä

kter

häl

so-

och

sjuk

vård

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm274

495

134

55 1

07

-76

12 9

46

18 8

85

Upp

sala

S

örm

land

155

294

28

4573

5358

1 4

17

Öst

ergö

tland

259

588

88

41 0

57

34

1 4

47

3 4

77

Jönk

öpin

g202

136

27

30

690

15

108

1 2

09

Kro

nobe

rg96

194

21

5404

8192

919

Kal

mar

161

83

31

3495

2137

912

Ble

king

e97

125

61

351

375

660

Skå

ne586

785

250

72

3 0

30

55

1 4

53

6 2

31

Hal

land

133

230

29

9562

1251

1 2

15

Väst

ra G

ötal

and

881

888

454

85

3 9

15

111

1 3

03

7 6

38

Värm

land

195

83

17

27

618

30

53

1 0

23

Öre

bro

160

523

41

19

608

26

439

1 8

16

Väst

man

land

138

209

17

14

563

5720

1 6

66

Dal

arna

183

228

48

7590

2359

1 4

17

Gäv

lebo

rg207

115

34

4638

81 4

97

2 5

03

Väst

erno

rrla

nd179

119

32

11

561

11

306

1 2

20

Jäm

tland

77

54

718

264

661

487

Väst

erbo

tten

164

713

125

33

780

48

1 1

52

3 0

15

Nor

rbot

ten

185

133

14

21

578

13

265

1 2

09

Sum

ma1

)4 4

82

7 2

61

1 5

17

378

22 2

47

308

23 1

24

59 3

16

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 73

Eko

nom

i

Tabe

ll E 2

5N

etto

kost

nad

häls

o- o

ch s

jukv

ård

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPr

imär

vård

Spe

cial

iser

adS

peci

alis

erad

Tand

vård

Övr

igPo

litis

kdä

rav

HÄL

SO

- OC

HH

ÄLS

O- O

CH

som

atis

kps

ykia

tris

khä

lso-

och

verk

sam

het

tjäns

te-

SJU

KVÅ

RD

SJU

KVÅ

RD

vård

vård

sjuk

vård

avse

ende

man

naor

gTO

TALT

EXK

Lhä

lso-

och

TAN

DVÅ

RD

sjuk

vård

1)

TOTA

LT

Sto

ckho

lm5 4

09

16 0

92

3 3

80

555

1 7

80

818

28 0

36

27 4

80

Upp

sala

S

örm

land

588

2 1

50

346

110

225

25

3 4

44

3 3

34

Öst

ergö

tland

1 0

44

3 3

33

473

226

410

46

5 5

33

5 3

06

Jönk

öpin

g1 0

28

2 3

75

451

220

394

71

38

4 5

39

4 3

19

Kro

nobe

rg331

1 5

23

224

83

182

29

52 3

72

2 2

89

Kal

mar

705

1 9

87

306

134

300

41

13

3 4

73

3 3

39

Ble

king

e392

1 4

23

256

93

140

19

2 3

23

2 2

30

Skå

ne2 6

97

9 7

12

1 8

83

468

1 3

11

244

159

16 3

15

15 8

47

Hal

land

722

2 2

14

295

139

304

26

3 6

99

3 5

60

Väst

ra G

ötal

and

3 4

91

12 6

68

2 2

58

862

1 7

87

170

55

21 2

36

20 3

73

Värm

land

683

2 2

56

324

116

390

20

3 7

89

3 6

73

Öre

bro

621

2 4

21

429

169

464

37

4 1

41

3 9

73

Väst

man

land

617

2 3

73

389

138

350

21

3 8

86

3 7

49

Dal

arna

932

2 3

64

407

153

294

27

4 1

78

4 0

25

Gäv

lebo

rg980

2 2

42

326

139

434

47

15

4 1

67

4 0

29

Väst

erno

rrla

nd931

2 1

83

340

119

315

17

3 9

04

3 7

85

Jäm

tland

435

1 0

48

155

68

217

23

01 9

45

1 8

78

Väst

erbo

tten

703

2 2

71

411

127

337

34

3 8

82

3 7

56

Nor

rbot

ten

833

2 3

22

314

144

350

43

10

4 0

06

3 8

62

Sum

ma2

)23 9

31

75 2

57

13 3

86

4 2

32

10 2

99

1 7

76

128 8

82

124 6

50

Got

land

118

589

87

25

71

3893

868

Sum

ma2

)24 0

49

75 8

46

13 4

73

4 2

57

10 3

70

1 7

79

129 7

75

125 5

18

1)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör ”

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

upp

fatt

ats

olik

a. S

om f

ram

går

av t

abel

len

har

ett

flert

al la

ndst

ing

angi

vit

hur

stor

ako

stna

dern

a är

för

tjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

74 Ekonomi

Tabe

ll E 2

6N

etto

kost

nad

häls

o- o

ch s

jukv

ård

2002 (

kr/in

v)

Huv

udm

anPr

imär

vård

Spe

cial

iser

adS

peci

alis

erad

Tand

vård

Övr

igPo

litis

kdä

rav

HÄL

SO

- OC

HH

ÄLS

O- O

CH

som

atis

kps

ykia

tris

khä

lso-

och

verk

sam

het

tjäns

te-

SJU

KVÅ

RD

SJU

KVÅ

RD

vård

vård

sjuk

vård

avse

ende

man

naor

gTO

TALT

EXK

Lhä

lso-

och

TAN

DVÅ

RD

sjuk

vård

1)

TOTA

LT

Sto

ckho

lm2 9

23

8 6

96

1 8

27

300

962

442

15 1

51

14 8

50

Upp

sala

S

örm

land

2 2

70

8 3

01

1 3

36

425

869

97

13 2

97

12 8

72

Öst

ergö

tland

2 5

26

8 0

62

1 1

44

548

992

110

13 3

82

12 8

34

Jönk

öpin

g3 1

35

7 2

42

1 3

75

672

1 2

02

216

116

13 8

41

13 1

69

Kro

nobe

rg1 8

71

8 6

08

1 2

67

469

1 0

27

163

28

13 4

04

12 9

36

Kal

mar

3 0

05

8 4

69

1 3

04

571

1 2

79

175

55

14 8

02

14 2

31

Ble

king

e2 6

14

9 4

97

1 7

09

618

937

124

15 4

98

14 8

80

Skå

ne2 3

56

8 4

81

1 6

44

409

1 1

45

213

139

14 2

48

13 8

39

Hal

land

2 5

91

7 9

48

1 0

58

498

1 0

91

93

13 2

79

12 7

82

Väst

ra G

ötal

and

2 3

14

8 3

99

1 4

97

572

1 1

85

113

37

14 0

80

13 5

08

Värm

land

2 4

98

8 2

51

1 1

85

424

1 4

26

73

13 8

58

13 4

34

Öre

bro

2 2

73

8 8

55

1 5

68

617

1 6

97

136

15 1

47

14 5

30

Väst

man

land

2 3

83

9 1

64

1 5

02

532

1 3

51

79

15 0

11

14 4

79

Dal

arna

3 3

70

8 5

45

1 4

72

554

1 0

63

98

15 1

02

14 5

48

Gäv

lebo

rg3 5

39

8 0

92

1 1

75

500

1 5

68

170

54

15 0

44

14 5

44

Väst

erno

rrla

nd3 8

10

8 9

33

1 3

90

487

1 2

91

69

15 9

81

15 4

94

Jäm

tland

3 3

99

8 1

88

1 2

11

531

1 6

96

180

315 2

05

14 6

74

Väst

erbo

tten

2 7

52

8 8

99

1 6

09

496

1 3

21

134

15 2

11

14 7

15

Nor

rbot

ten

3 2

84

9 1

55

1 2

38

568

1 3

80

170

39

15 7

95

15 2

27

Sum

ma2

)2 6

94

8 4

72

1 5

07

476

1 1

59

200

14 5

08

14 0

32

Got

land

2 0

56

10 2

65

1 5

16

436

1 2

37

52

15 5

63

15 1

27

Sum

ma2

)2 6

90

8 4

83

1 5

07

476

1 1

60

199

14 5

15

14 0

39

1)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör ”

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

upp

fatt

ats

olik

a. S

om f

ram

går

av t

abel

len

har

ett

flert

al la

ndst

ing

angi

vit

hur

stor

ako

stna

dern

a är

för

tjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 75

Eko

nom

i

Tabe

ll E 2

7La

ndst

inge

ns k

öp a

v ve

rksa

mhe

t fr

ån p

riva

ta f

öret

ag 2

002.

Kos

tnad

i p

roce

nt a

v to

tala

net

toko

stna

den

för

resp

ektive

om

råde

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I sa

mtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anPr

imär

vård

Spe

cial

iser

adS

peci

alis

erad

Tand

vård

Övr

igS

UM

MA

HÄL

SO

-so

mat

isk

psyk

iatr

isk

häls

o- o

chO

CH

SJU

KVÅ

RD

vård

vård

sjuk

vård

EXK

L TA

ND

VÅR

D

Sto

ckho

lm34,0

22,8

9,2

20,0

22,5

21,9

Upp

sala

S

örm

land

8,3

3,3

2,9

12,7

4,9

4,7

Öst

ergö

tland

13,5

5,1

0,8

11,2

0,0

8,1

Jönk

öpin

g6,8

1,4

1,9

4,9

5,3

5,2

Kro

nobe

rg0,5

3,9

5,2

28,8

0,0

0,8

Kal

mar

7,4

1,3

2,3

8,2

1,0

4,9

Ble

king

e8,3

1,3

4,3

0,0

0,7

4,9

Skå

ne20,7

6,8

9,5

11,9

11,1

11,9

Hal

land

13,9

4,6

1,5

13,6

1,8

8,7

Väst

ra G

ötal

and

15,1

6,2

2,0

7,2

2,0

8,0

Värm

land

9,1

2,4

3,4

7,8

1,3

5,4

Öre

bro

5,0

4,5

1,7

2,6

0,3

2,6

Väst

man

land

39,8

2,6

4,2

1,8

0,7

20,2

Dal

arna

4,2

0,7

8,3

2,9

9,3

3,8

Gäv

lebo

rg11,4

2,0

5,3

3,5

-2,3

8,9

Väst

erno

rrla

nd1,2

4,3

0,6

9,7

0,1

0,9

Jäm

tland

13,9

2,8

3,2

8,5

0,6

10,1

Väst

erbo

tten

6,6

0,5

0,9

6,0

0,0

3,8

Nor

rbot

ten

13,2

3,4

1,9

0,0

0,6

8,8

Sum

ma1

)17,8

8,1

5,2

9,2

6,4

11,0

76 Ekonomi

Tabe

ll E 2

8För

säljn

ing

av v

erks

amhe

t (3

1–3

4)

– H

älso

- oc

h sj

ukvå

rd1)2002 (

mkr

)

1)Ex

klus

ive

polit

isk

verk

sam

het.

2)H

är in

går

Förs

äkrin

gska

ssan

s er

sätt

ning

för

tan

dvår

d.

Huv

udm

anLa

ndst

ing/

Land

stin

gs-

Kom

mun

erK

omm

unal

-Pr

ivat

aS

tat2

)Id

eella

Hus

håll

SU

MM

Are

gion

eräg

da f

öret

agin

klfö

rbun

dfö

reta

g/fö

reni

ngar

och

FÖR

SÄL

JNIN

Gin

om e

gen

Got

land

vård

giva

reoc

hin

divi

der

AVK

CR

stift

else

rVE

RK

SAM

HET

Sto

ckho

lm196

39

80

434

51

152

456

Upp

sala

1 0

83

054

044

50

036

1 2

67

Sör

mla

nd148

0103

09

27

07

294

Öst

ergö

tland

492

047

217

27

12

588

Jönk

öpin

g85

011

04

31

00

132

Kro

nobe

rg157

013

02

20

01

194

Kal

mar

56

08

01

18

00

83

Ble

king

e109

03

00

13

00

125

Skå

ne523

194

042

123

00

784

Hal

land

108

016

73

10

21

03

230

Väst

ra607

13

92

614

137

118

888

Värm

land

35

115

02

30

00

83

Öre

bro

324

0158

04

28

010

523

Väst

man

land

62

94

90

18

26

00

209

Dal

arna

168

030

04

25

01

228

Gäv

lebo

rg73

011

04

27

00

115

Väst

erno

rrla

nd97

014

00

17

0119

Jäm

tland

12

01

03

11

029

54

Väst

erbo

tten

542

034

104

033

00

713

Nor

rbot

ten

20

073

011

29

00

133

Sum

ma

4 8

95

147

865

189

223

728

10

160

7 2

18

Ekonomi 77

Eko

nom

i

Tabe

ll E 2

9K

öp a

v ve

rksa

mhe

t (5

0–5

4)

– H

älso

- oc

h sj

ukvå

rd1)2002 (

mkr

)

1)Ex

klus

ive

polit

isk

verk

sam

het.

Huv

udm

anLa

ndst

ing/

Land

stin

gs-

Kom

mun

erK

omm

unal

-Pr

ivat

aS

tat

Idee

llaH

ushå

llS

UM

MA

regi

oner

ägda

för

etag

inkl

förb

und

före

tag/

före

ning

aroc

hK

ÖP

AVin

om e

gen

Got

land

vård

giva

reoc

hin

divi

der

VER

KS

AMH

ETK

CR

stift

else

r

Sto

ckho

lm471

7 7

24

124

70

6 3

28

19

250

10

14 9

96

Upp

sala

164

01

0214

07

0386

Sör

mla

nd241

060

0155

20

0458

Öst

ergö

tland

144

011

0340

29

1507

Jönk

öpin

g309

013

1143

12

1469

Kro

nobe

rg208

02

097

02

0310

Kal

mar

293

07

098

00

0399

Ble

king

e149

29

10

064

00

0253

Skå

ne230

1 7

67

114

01 5

99

80

03 7

17

Hal

land

438

06

73

231

15

0754

Väst

ra G

ötal

and

281

13

44

01 4

58

41

22

11 8

62

Värm

land

328

02

0142

09

0481

Öre

bro

133

01

0154

00

0288

Väst

man

land

328

245

90

329

05

0915

Dal

arna

255

08

0121

00

4389

Gäv

lebo

rg314

010

0170

09

1503

Väst

erno

rrla

nd178

015

0118

02

2315

Jäm

tland

146

02

0102

00

1252

Väst

erbo

tten

40

011

106

70

11

0227

Nor

rbot

ten

294

014

0196

00

0504

Sum

ma

4 9

42

9 7

78

464

250

12 1

27

76

324

20

27 9

85

78 Ekonomi

Tabe

ll E 3

0D

rift

kost

nade

r hä

lso-

och

sju

kvår

d ex

kl t

andv

ård

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm5 5

85

2 8

38

14 4

30

172

4 9

50

3 0

65

94

15 1

93

46 3

27

Upp

sala

S

örm

land

1 2

17

541

443

11

795

328

47

1 1

88

4 5

70

Öst

ergö

tland

2 3

21

1 0

46

476

78

1 3

57

580

83

2 5

67

8 5

08

Jönk

öpin

g1 4

07

620

463

15

876

234

51 7

34

5 3

55

Kro

nobe

rg962

430

285

10

540

170

43

711

3 1

51

Kal

mar

1 0

99

498

387

9654

218

56

1 1

86

4 1

07

Ble

king

e852

359

245

25

437

75

27

800

2 8

20

Skå

ne6 3

17

2 7

56

3 6

44

83

4 1

48

1 7

41

203

2 7

70

21 6

63

Hal

land

1 0

58

484

734

13

752

227

32

1 3

73

4 6

72

Väst

ra G

ötal

and

8 7

13

3 4

42

1 7

98

217

4 9

08

1 8

58

364

5 9

06

27 2

06

Värm

land

1 1

36

534

472

43

809

254

25

1 2

59

4 5

32

Öre

bro

1 5

53

704

283

34

776

220

43

1 9

77

5 5

90

Väst

man

land

1 3

81

637

911

22

741

294

61

1 0

93

5 1

39

Dal

arna

1 3

82

584

384

47

871

353

41

1 6

57

5 3

21

Gäv

lebo

rg1 3

29

663

497

18

868

371

29

2 4

78

6 2

53

Väst

erno

rrla

nd1 2

77

587

302

16

811

330

33

1 4

79

4 8

36

Jäm

tland

602

267

246

17

336

125

12

704

2 3

09

Väst

erbo

tten

1 7

75

811

220

20

904

510

173

2 1

35

6 5

48

Nor

rbot

ten

1 4

39

650

504

20

713

237

74

1 2

80

4 9

17

Sum

ma1

)43 3

36

19 4

36

27 1

06

885

27 3

57

11 3

95

1 5

20

48 9

36

179 9

71

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 79

Eko

nom

i

Tabe

ll E 3

1D

rift

intä

kter

häl

so-

och

sjuk

vård

exk

l ta

ndvå

rd 2

002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm273

495

134

55 0

69

-76

12 9

46

18 8

47

Upp

sala

S

örm

land

86

277

27

4564

5343

1 3

06

Öst

ergö

tland

129

575

88

31 0

56

33

1 3

18

3 2

02

Jönk

öpin

g109

113

27

28

682

671

1 0

36

Kro

nobe

rg61

186

20

5401

8181

862

Kal

mar

102

69

31

2493

271

770

Ble

king

e50

112

60

350

171

590

Skå

ne272

709

249

69

3 0

19

53

1 4

44

5 8

16

Hal

land

71

215

28

7560

0229

1 1

12

Väst

ra G

ötal

and

400

806

442

76

3 8

49

104

1 1

56

6 8

33

Värm

land

83

61

16

25

616

25

33

859

Öre

bro

97

498

41

18

605

25

334

1 6

17

Väst

man

land

63

193

17

14

561

5539

1 3

90

Dal

arna

94

207

46

6590

2351

1 2

96

Gäv

lebo

rg81

90

33

2631

61 3

82

2 2

24

Väst

erno

rrla

nd89

98

32

10

529

11

280

1 0

49

Jäm

tland

43

47

718

264

653

438

Väst

erbo

tten

72

682

120

31

740

45

1 1

01

2 7

92

Nor

rbot

ten

91

131

14

20

553

12

234

1 0

55

Sum

ma1

)2 3

50

6 8

06

1 4

90

349

21 9

94

273

22 1

37

55 3

99

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

80 Ekonomi

Tabe

ll E 3

2D

rift

kost

nade

r pr

imär

vård

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm1 1

45

546

1 9

67

03 8

81

1 0

62

20

3 1

08

11 7

29

Upp

sala

S

örm

land

217

85

110

1558

91

3179

1 2

44

Öst

ergö

tland

445

198

211

4650

91

4248

1 8

51

Jönk

öpin

g354

154

83

0612

47

0426

1 6

77

Kro

nobe

rg173

79

82

166

39

659

532

Kal

mar

288

124

63

0280

69

9233

1 0

66

Ble

king

e165

70

46

0316

15

6100

718

Skå

ne872

385

744

32 5

90

337

4357

5 2

93

Hal

land

263

121

188

0567

69

8226

1 4

41

Väst

ra G

ötal

and

1 3

62

559

575

26

178

538

38

868

4 1

45

Värm

land

236

89

64

12

25

43

2274

745

Öre

bro

249

116

31

0203

34

4293

930

Väst

man

land

174

80

301

1301

49

2377

1 2

84

Dal

arna

362

153

57

18

612

122

6304

1 6

33

Gäv

lebo

rg436

192

127

4620

127

61 2

52

2 7

64

Väst

erno

rrla

nd291

128

14

1440

107

6367

1 3

53

Jäm

tland

146

66

65

1258

18

2179

734

Väst

erbo

tten

337

150

76

1358

185

24

321

1 4

53

Nor

rbot

ten

363

172

126

2452

28

4266

1 4

13

Sum

ma1

)8 1

75

3 7

13

5 0

34

75

13 7

70

3 1

53

164

9 4

36

43 5

20

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 81

Eko

nom

i

Tabe

ll E 3

3D

rift

intä

kter

prim

ärvå

rd 2

002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm122

32

39

03 7

36

-82 3

98

6 3

20

Upp

sala

S

örm

land

29

819

0548

349

656

Öst

ergö

tland

48

924

0636

684

807

Jönk

öpin

g43

93

0574

117

648

Kro

nobe

rg24

62

0145

220

200

Kal

mar

45

12

60

258

040

361

Ble

king

e15

41

0302

14

326

Skå

ne103

21

15

12 4

04

745

2 5

96

Hal

land

38

89

10

1533

049

719

Väst

ra G

ötal

and

153

100

49

189

32

230

654

Värm

land

37

61

013

23

62

Öre

bro

35

332

0182

-359

308

Väst

man

land

22

23

40

301

1317

667

Dal

arna

39

30

10

1565

058

701

Gäv

lebo

rg41

16

26

0604

31 0

95

1 7

84

Väst

erno

rrla

nd37

813

3342

218

422

Jäm

tland

22

18

10

250

18

302

Väst

erbo

tten

27

37

32

6329

8312

750

Nor

rbot

ten

45

24

11

456

349

579

Sum

ma1

)973

458

300

15

12 9

30

60

4 8

55

19 5

90

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

82 Ekonomi

Tabe

ll E 3

4N

etto

kost

nad

för

prim

ärvå

rd 2

002 (

mkr

)

1)O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer

sig

myc

ket

mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

50 o

ch E

51.

2)S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ing

har

inte

sär

skilj

t sj

uksk

öter

skev

ård

från

allm

änlä

karv

ård

och

inte

hel

ler

arbe

tste

rapi

frå

n sj

ukgy

mna

stik

,dä

rför

har

en

scha

blon

iser

ad f

örde

lnin

g gj

orts

eft

er k

ostn

adsf

örde

lnin

gen

i övr

iga

land

stin

g.

3)Fu

llstä

ndig

sta

tistik

fin

ns e

j till

gäng

lig a

vsee

nde

barn

häls

ovår

d.4)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.5)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pp u

tifrå

n G

otla

nds

kost

nads

förd

elni

ng 2

001.

Huv

udm

anAl

lmän

-S

juk-

Möd

ra-

Bar

n-S

juk-

Arbe

ts-

Jour

-Pr

imär

vård

s-S

lute

nÖ

vrig

PRIM

ÄRVÅ

RD

läka

rvår

dsk

öter

ske-

häls

ovår

dhä

lsov

ård

gym

nast

ikte

rapi

verk

sam

het

ansl

uten

prim

ärvå

rdpr

imär

vård

TOTA

LTvå

rdhe

msj

ukvå

rd1)

Sto

ckho

lm2)

2 4

56

608

240

272

321

70

130

720

17

577

5 4

09

Upp

sala

S

örm

land

333

77

29

14

88

17

50

025

588

Öst

ergö

tland

3)

660

181

31

62

55

32

17

60

01 0

44

Jönk

öpin

g422

93

49

54

79

36

31

236

326

1 0

28

Kro

nobe

rg181

56

518

18

022

60

25

331

Kal

mar

315

127

36

28

58

23

39

63

016

705

Ble

king

e168

45

915

23

49

87

329

392

Skå

ne1 4

87

280

102

109

386

14

59

42

0217

2 6

97

Hal

land

393

103

28

27

63

26

43

60

33

722

Väst

ra G

ötal

and

1 6

41

354

194

182

315

82

193

44

11

473

3 4

91

Värm

land

412

96

30

44

47

219

00

33

683

Öre

bro

315

93

27

61

62

024

14

026

621

Väst

man

land

389

58

15

22

72

615

17

025

617

Dal

arna

451

123

32

46

44

27

47

144

612

932

Gäv

lebo

rg384

160

27

48

89

26

58

102

12

75

980

Väst

erno

rrla

nd387

98

23

850

14

18

10

0323

931

Jäm

tland

266

33

14

12

39

021

10

20

21

435

Väst

erbo

tten

394

83

13

19

59

11

16

46

35

26

703

Nor

rbot

ten

361

159

22

30

92

32

45

271

19

833

Sum

ma4

)11 8

36

2 9

11

1 0

31

1 0

78

1 9

99

425

833

1 5

54

177

2 0

86

23 9

31

Got

land

118

Sum

ma4

) 5)

11 8

97

2 9

26

1 0

34

1 0

88

2 0

15

431

837

1 5

54

177

2 0

89

24 0

49

Ekonomi 83

Eko

nom

i

Tabe

ll E 3

5N

etto

kost

nad

för

prim

ärvå

rd 2

002 (

kr/in

v)

1)O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer

sig

myc

ket

mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

50 o

ch E

51.

2)S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ing

har

inte

sär

skilj

t sj

uksk

öter

skev

ård

från

allm

änlä

karv

ård

och

inte

hel

ler

arbe

tste

rapi

frå

n sj

ukgy

mna

stik

,dä

rför

har

en

scha

blon

iser

ad f

örde

lnin

g gj

orts

eft

er k

ostn

adsf

örde

lnin

gen

i övr

iga

land

stin

g.3)Fu

llstä

ndig

sta

tistik

fin

ns e

j till

gäng

lig a

vsee

nde

barn

häls

ovår

d.4)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.5)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pp u

tifrå

n G

otla

nds

kost

nads

förd

elni

ng 2

001.

Huv

udm

anAl

lmän

-S

juk-

Möd

ra-

Bar

n-S

juk-

Arbe

ts-

Jour

-Pr

imär

vård

s-S

lute

nÖ

vrig

PRIM

ÄRVÅ

RD

läka

rvår

dsk

öter

ske-

häls

ovår

dhä

lsov

ård

gym

nast

ikte

rapi

verk

sam

het

ansl

uten

prim

ärvå

rdpr

imär

vård

TOTA

LTvå

rdhe

msj

ukvå

rd1)

Sto

ckho

lm2)

1 3

27

329

130

147

174

38

70

389

9312

2 9

23

Upp

sala

S

örm

land

1 2

86

297

112

54

340

66

19

00

97

2 2

70

Öst

ergö

tland

3)

1 5

96

437

76

149

134

78

40

15

00

2 5

26

Jönk

öpin

g1 2

86

282

149

164

240

109

95

720

879

3 1

35

Kro

nobe

rg1 0

20

318

27

104

103

0124

35

0140

1 8

71

Kal

mar

1 3

43

541

153

119

247

98

166

269

068

3 0

05

Ble

king

e1 1

19

300

61

98

151

29

57

583

18

196

2 6

14

Skå

ne1 2

99

244

89

96

337

12

52

37

0190

2 3

56

Hal

land

1 4

12

369

102

96

227

95

153

21

0117

2 5

91

Väst

ra G

ötal

and

1 0

88

235

129

121

209

54

128

29

7313

2 3

14

Värm

land

1 5

07

351

110

161

172

769

00

121

2 4

98

Öre

bro

1 1

52

341

97

225

225

089

51

093

2 2

73

Väst

man

land

1 5

01

222

57

85

277

22

56

65

098

2 3

83

Dal

arna

1 6

32

444

117

167

160

98

169

520

21

42

3 3

70

Gäv

lebo

rg1 3

87

578

98

172

321

93

210

367

44

271

3 5

39

Väst

erno

rrla

nd1 5

83

403

93

32

204

59

75

40

01 3

22

3 8

10

Jäm

tland

2 0

79

261

106

91

301

0165

74

156

166

3 3

99

Väst

erbo

tten

1 5

44

326

52

74

233

43

63

179

136

101

2 7

52

Nor

rbot

ten

1 4

23

627

87

118

363

126

177

8280

75

3 2

84

Sum

ma4

)1 3

32

328

116

121

225

48

94

175

20

235

2 6

94

Got

land

2 0

56

Sum

ma4

) 5)

1 3

31

327

116

122

225

48

94

174

20

234

2 6

90

84 Ekonomi

Tabe

ll E 3

6D

rift

kost

nade

r sp

ecia

liser

ad s

omat

isk

vård

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm2 0

87

953

11 3

08

8432

850

45

6 7

71

22 4

53

Upp

sala

S

örm

land

650

298

302

0179

133

17

798

2 3

77

Öst

ergö

tland

1 5

39

692

253

6604

235

44

2 0

73

5 4

46

Jönk

öpin

g734

317

312

1182

44

01 0

30

2 6

19

Kro

nobe

rg532

233

257

3260

47

25

550

1 9

06

Kal

mar

574

248

294

0292

34

19

833

2 2

94

Ble

king

e519

217

153

083

39

16

610

1 6

39

Skå

ne4 3

27

1 8

74

2 4

00

31 1

69

776

162

1 4

12

12 1

25

Hal

land

568

254

510

0116

58

16

967

2 4

90

Väst

ra G

ötal

and

5 4

96

2 2

75

1 0

17

21 0

68

556

218

3 5

68

14 1

99

Värm

land

640

220

376

2123

61

16

941

2 3

79

Öre

bro

854

372

215

3469

60

30

1 2

90

3 2

93

Väst

man

land

883

404

566

3359

119

43

411

2 7

86

Dal

arna

669

283

247

5147

92

13

1 1

70

2 6

24

Gäv

lebo

rg674

288

313

1169

110

16

937

2 5

07

Väst

erno

rrla

nd704

328

282

0211

90

18

895

2 5

27

Jäm

tland

317

138

167

037

21

6409

1 0

95

Väst

erbo

tten

1 1

02

491

118

0453

292

80

1 4

60

3 9

98

Nor

rbot

ten

792

369

365

4227

71

33

796

2 6

57

Sum

ma1

)24 8

70

10 8

35

19 6

26

42

6 8

78

3 7

60

839

28 3

16

95 1

66

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 85

Eko

nom

i

Tabe

ll E 3

7D

rift

intä

kter

spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm98

326

41

4525

31

5 3

36

6 3

61

Upp

sala

S

örm

land

48

48

61

61

117

227

Öst

ergö

tland

74

521

27

1269

17

1 2

04

2 1

13

Jönk

öpin

g56

87

10

174

116

244

Kro

nobe

rg32

48

15

4150

3131

383

Kal

mar

46

40

90

206

15

307

Ble

king

e30

103

10

16

065

215

Skå

ne136

542

178

36

459

30

1 0

32

2 4

13

Hal

land

30

114

84

15

0105

276

Väst

ra G

ötal

and

183

639

224

18

47

50

369

1 5

30

Värm

land

40

52

41

418

4123

Öre

bro

46

319

31

340

1162

872

Väst

man

land

36

139

70

210

219

413

Dal

arna

46

84

60

21

122

260

Gäv

lebo

rg36

73

30

11

2141

266

Väst

erno

rrla

nd45

37

41

129

4126

345

Jäm

tland

18

18

21

34

549

Väst

erbo

tten

36

613

61

19

319

26

652

1 7

27

Nor

rbot

ten

41

92

41

90

599

332

Sum

ma1

)1 1

03

5 1

01

629

94

3 0

74

196

9 7

10

19 9

08

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

86 Ekonomi

Tabe

ll E 3

8N

etto

kost

nad

för

spec

ialis

erad

som

atis

k vå

rd 2

002 (

mkr

)

1)O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer

sig

myc

ket

mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

50 o

ch E

51.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

. La

ndst

inge

t K

rono

berg

har

end

ast

redo

visa

t si

ffro

r på

tot

alni

vå.

I rik

ssif

fran

inkl

uder

as e

tt b

eräk

nat

belo

pp e

nlig

t ge

nom

snitt

et f

ör ö

vrig

a la

ndst

ing.

3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pput

ifrån

Got

land

s ko

stna

dsfö

rdel

ning

2001.

Huv

udm

anS

omat

isk

Som

atis

kS

omat

isk

Som

atis

kS

PEC

IALI

SER

ADm

otta

gnin

gs-

dags

jukv

ård

hem

sjuk

vård

1)

slut

en v

ård

SO

MAT

ISK

VÅR

Dve

rksa

mhe

tTO

TALT

Sto

ckho

lm6 1

64

419

19

9 4

91

16 0

92

Upp

sala

S

örm

land

611

00

1 5

39

2 1

50

Öst

ergö

tland

1 0

21

126

162

2 0

25

3 3

33

Jönk

öpin

g881

00

1 4

93

2 3

75

Kro

nobe

rg1 5

23

Kal

mar

541

113

51 3

28

1 9

87

Ble

king

e462

122

0840

1 4

23

Skå

ne4 1

29

874

34

4 6

74

9 7

12

Hal

land

681

99

01 4

35

2 2

14

Väst

ra G

ötal

and

4 4

32

00

8 2

36

12 6

68

Värm

land

712

00

1 5

44

2 2

56

Öre

bro

768

171

12

1 4

70

2 4

21

Väst

man

land

697

221

59

1 3

97

2 3

73

Dal

arna

690

151

15

1 5

08

2 3

64

Gäv

lebo

rg758

95

12

1 3

76

2 2

42

Väst

erno

rrla

nd311

70

41 7

98

2 1

83

Jäm

tland

323

40

4680

1 0

48

Väst

erbo

tten

855

23

10

1 3

83

2 2

71

Nor

rbot

ten

796

64

01 4

62

2 3

22

Sum

ma2

)25 8

59

2 6

71

344

46 3

83

75 2

57

Got

land

589

Sum

ma2

) 3)

25 9

60

2 6

71

344

46 8

72

75 8

46

Ekonomi 87

Eko

nom

i

Tabe

ll E 3

9N

etto

kost

nad

för

spec

ialis

erad

som

atis

k vå

rd 2

002 (

kr/in

v)

1)O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer

sig

myc

ket

mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

50 o

ch E

51.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

. La

ndst

inge

t K

rono

berg

har

end

ast

redo

visa

t si

ffro

r på

tot

alni

vå.

I rik

ssif

fran

inkl

uder

as e

tt b

eräk

nat

belo

pp e

nlig

t ge

nom

snitt

et f

ör ö

vrig

a la

ndst

ing.

3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pput

ifrån

Got

land

s ko

stna

dsfö

rdel

ning

2001.

Huv

udm

anS

omat

isk

Som

atis

kS

omat

isk

Som

atis

kS

PEC

IALI

SER

ADm

otta

gnin

gs-

dags

jukv

ård

hem

sjuk

vård

1)

slut

en v

ård

SO

MAT

ISK

VÅR

Dve

rksa

mhe

tTO

TALT

Sto

ckho

lm3 3

31

226

10

5 1

29

8 6

96

Upp

sala

S

örm

land

2 3

59

00

5 9

42

8 3

01

Öst

ergö

tland

2 4

70

304

391

4 8

98

8 0

62

Jönk

öpin

g2 6

88

00

4 5

53

7 2

42

Kro

nobe

rg8 6

08

Kal

mar

2 3

06

482

21

5 6

60

8 4

69

Ble

king

e3 0

85

811

05 6

02

9 4

97

Skå

ne3 6

06

763

30

4 0

82

8 4

81

Hal

land

2 4

44

354

05 1

51

7 9

48

Väst

ra G

ötal

and

2 9

38

00

5 4

61

8 3

99

Värm

land

2 6

04

00

5 6

47

8 2

51

Öre

bro

2 8

09

627

44

5 3

76

8 8

55

Väst

man

land

2 6

90

852

226

5 3

95

9 1

64

Dal

arna

2 4

94

546

54

5 4

51

8 5

45

Gäv

lebo

rg2 7

37

344

43

4 9

68

8 0

92

Väst

erno

rrla

nd1 2

73

286

16

7 3

59

8 9

33

Jäm

tland

2 5

26

312

34

5 3

15

8 1

88

Väst

erbo

tten

3 3

48

90

40

5 4

20

8 8

99

Nor

rbot

ten

3 1

38

252

05 7

64

9 1

55

Sum

ma2

)2 9

11

301

39

5 2

21

8 4

72

Got

land

10 2

65

Sum

ma2

) 3)

2 9

04

299

38

5 2

42

8 4

83

88 Ekonomi

Tabe

ll E 4

0D

rift

kost

nade

r sp

ecia

liser

ad p

syki

atrisk

vår

d 2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm1 5

61

767

482

0104

347

13

3 5

31

6 8

05

Upp

sala

S

örm

land

233

102

18

011

25

5124

518

Öst

ergö

tland

260

117

70

25

51

181

542

Jönk

öpin

g196

87

39

05

17

0136

480

Kro

nobe

rg189

87

19

124

23

556

404

Kal

mar

151

70

19

029

15

266

352

Ble

king

e130

57

36

06

12

252

295

Skå

ne925

399

248

1230

195

30

283

2 3

12

Hal

land

133

64

23

07

15

387

331

Väst

ra G

ötal

and

1 0

58

441

121

0123

106

33

579

2 4

61

Värm

land

150

52

17

06

17

190

333

Öre

bro

191

89

35

29

19

1136

483

Väst

man

land

207

98

35

023

20

2153

537

Dal

arna

233

98

45

09

35

194

516

Gäv

lebo

rg120

55

58

15

13

1106

359

Väst

erno

rrla

nd167

77

60

10

17

1203

480

Jäm

tland

73

32

10

02

10

40

158

Väst

erbo

tten

199

95

12

034

29

10

145

525

Nor

rbot

ten

167

77

90

59

281

350

Sum

ma1

)6 6

11

2 9

69

1 2

59

6679

972

114

6 0

94

18 7

04

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 89

Eko

nom

i

Tabe

ll E 4

1D

rift

intä

kter

spe

cial

iser

ad p

syki

atrisk

vår

d 2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm49

52

10

135

-33 2

80

3 4

25

Upp

sala

S

örm

land

9114

11

10

46

172

Öst

ergö

tland

742

10

22

15

69

Jönk

öpin

g7

80

04

18

29

Kro

nobe

rg5

121

20

22

227

179

Kal

mar

514

10

21

06

47

Ble

king

e4

40

029

01

39

Skå

ne28

113

34

676

5167

429

Hal

land

411

11

80

13

37

Väst

ra G

ötal

and

22

47

35

26

12

80

203

Värm

land

43

10

00

19

Öre

bro

511

00

11

026

54

Väst

man

land

529

20

17

094

148

Dal

arna

777

30

20

21

109

Gäv

lebo

rg3

20

02

125

33

Väst

erno

rrla

nd5

53

31

5-1

75

140

Jäm

tland

2

10

10

00

4Vä

ster

bott

en3

24

62

21

456

115

Nor

rbot

ten

58

10

13

18

36

Sum

ma1

)186

765

104

15

264

28

3 9

57

5 3

20

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

90 Ekonomi

Tabe

ll E 4

2N

etto

kost

nad

för

spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vår

d 2002 (

mkr

)

1)O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer

sig

myc

ket

mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

50 o

ch E

51.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pp u

tifrå

nG

otla

nds

kost

nads

förd

elni

ng 2

001.

Huv

udm

anPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kS

PEC

IALI

SER

ADm

otta

gnin

gs-

dags

jukv

ård

hem

sjuk

vård

1)

slut

en v

ård

PSYK

IATR

ISK

VÅR

Dve

rksa

mhe

tTO

TALT

Sto

ckho

lm1 3

40

17

02 0

23

3 3

80

Upp

sala

S

örm

land

167

00

179

346

Öst

ergö

tland

194

127

251

473

Jönk

öpin

g197

50

248

451

Kro

nobe

rg104

50

115

224

Kal

mar

142

72

155

306

Ble

king

e138

10

3105

256

Skå

ne656

89

01 1

38

1 8

83

Hal

land

130

50

160

295

Väst

ra G

ötal

and

996

00

1 2

62

2 2

58

Värm

land

139

22

0163

324

Öre

bro

176

19

0234

429

Väst

man

land

135

22

16

215

389

Dal

arna

228

46

170

407

Gäv

lebo

rg141

90

176

326

Väst

erno

rrla

nd127

02

212

340

Jäm

tland

81

10

73

155

Väst

erbo

tten

209

00

202

411

Nor

rbot

ten

116

26

0172

314

Sum

ma2

)5 5

72

242

56

7 5

16

13 3

86

Got

land

87

Sum

ma2

) 3)

5 5

97

249

56

7 5

72

13 4

73

Ekonomi 91

Eko

nom

i

Tabe

ll E 4

3N

etto

kost

nad

för

spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vår

d 2002 (

kr/in

v)

1)O

rgan

isat

ione

n av

hem

sjuk

vård

ski

ljer

sig

myc

ket

mel

lan

land

stin

gen,

se

tabe

ll E

50 o

ch E

51.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pp u

tifrå

nG

otla

nds

kost

nads

förd

elni

ng 2

001.

Huv

udm

anPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kPs

ykia

tris

kS

PEC

IALI

SER

ADm

otta

gnin

gs-

dags

jukv

ård

hem

sjuk

vård

1)

slut

en v

ård

PSYK

IATR

ISK

VÅR

Dve

rksa

mhe

tTO

TALT

Sto

ckho

lm724

90

1 0

93

1 8

27

Upp

sala

S

örm

land

645

00

691

1 3

36

Öst

ergö

tland

470

165

607

1 1

44

Jönk

öpin

g602

16

0758

1 3

75

Kro

nobe

rg588

28

0650

1 2

67

Kal

mar

605

30

9661

1 3

04

Ble

king

e923

67

17

703

1 7

09

Skå

ne573

78

0994

1 6

44

Hal

land

466

17

0576

1 0

58

Väst

ra G

ötal

and

660

00

837

1 4

97

Värm

land

508

80

0596

1 1

85

Öre

bro

643

69

0856

1 5

68

Väst

man

land

523

85

63

831

1 5

02

Dal

arna

824

14

20

613

1 4

72

Gäv

lebo

rg509

32

0634

1 1

75

Väst

erno

rrla

nd518

07

866

1 3

90

Jäm

tland

635

80

568

1 2

11

Väst

erbo

tten

818

00

791

1 6

09

Nor

rbot

ten

457

103

0678

1 2

38

Sum

ma2

)627

27

6846

1 5

07

Got

land

1 5

16

Sum

ma2

) 3)

626

28

6847

1 5

07

92 Ekonomi

Tabe

ll E 4

4D

rift

kost

nade

r ta

ndvå

rd 2

002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm7

4567

00

60

10

594

Upp

sala

S

örm

land

90

45

15

015

17

336

221

Öst

ergö

tland

161

79

31

026

32

5167

501

Jönk

öpin

g138

61

11

024

21

0138

393

Kro

nobe

rg47

22

25

08

16

418

141

Kal

mar

88

43

12

016

28

683

276

Ble

king

e64

29

90

12

13

531

163

Skå

ne367

169

77

067

132

10

63

884

Hal

land

85

41

20

018

15

558

242

Väst

ra G

ötal

and

621

264

64

087

187

29

415

1 6

68

Värm

land

123

43

90

19

19

661

280

Öre

bro

99

48

50

16

18

5177

367

Väst

man

land

99

47

40

15

31

4215

413

Dal

arna

105

45

52

21

21

076

274

Gäv

lebo

rg119

57

60

26

72

7132

418

Väst

erno

rrla

nd128

48

13

021

17

559

290

Jäm

tland

43

19

60

78

331

117

Väst

erbo

tten

152

56

80

33

40

10

51

349

Nor

rbot

ten

130

63

00

15

27

657

298

Sum

ma1

)2 7

86

1 2

55

889

2475

747

119

1 8

75

8 1

48

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 93

Eko

nom

i

Tabe

ll E 4

5D

rift

intä

kter

tan

dvår

d 2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

ag1)

intä

kter

intä

kter

INTÄ

KTE

Rav

gift

eroc

h va

ror

Sto

ckho

lm0

00

038

00

38

Upp

sala

S

örm

land

69

17

10

90

15

111

Öst

ergö

tland

130

13

01

11

129

275

Jönk

öpin

g93

24

02

89

37

173

Kro

nobe

rg35

81

03

011

58

Kal

mar

59

14

01

20

66

142

Ble

king

e48

13

00

22

570

Skå

ne314

76

13

11

29

415

Hal

land

62

15

12

10

22

103

Väst

ra G

ötal

and

481

82

12

966

7148

805

Värm

land

112

22

12

25

20

164

Öre

bro

64

25

00

31

105

199

Väst

man

land

75

16

00

30

181

276

Dal

arna

89

21

21

00

8121

Gäv

lebo

rg126

26

12

72

116

279

Väst

erno

rrla

nd90

21

01

33

026

171

Jäm

tland

34

70

00

07

49

Väst

erbo

tten

92

31

52

39

351

223

Nor

rbot

ten

94

20

125

131

154

Sum

ma2

)2 1

32

455

26

29

253

34

987

3 9

17

1)H

är in

går

ersä

ttni

ng f

rån

Förs

äkrin

gska

ssan

avs

eend

e ta

ndvå

rd.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

94 Ekonomi

Tabe

ll E 4

6D

rift

kost

nade

r öv

rig

häls

o- o

ch s

jukv

ård

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm549

453

672

0511

386

10

951

3 5

32

Upp

sala

S

örm

land

113

52

13

547

68

22

86

406

Öst

ergö

tland

64

32

560

78

187

34

163

623

Jönk

öpin

g114

59

25

14

77

114

594

502

Kro

nobe

rg57

26

11

90

57

842

281

Kal

mar

69

48

11

452

92

26

53

355

Ble

king

e32

12

10

17

31

93

36

149

Skå

ne113

53

247

52

155

341

5690

1 6

58

Hal

land

85

40

13

362

85

592

384

Väst

ra G

ötal

and1

)789

162

85

189

3 5

39

657

75

733

6 2

30

Värm

land

1)

104

170

15

20

655

132

6-4

71 0

55

Öre

bro

257

126

222

95

106

8230

845

Väst

man

land

109

52

10

12

58

106

15

150

511

Dal

arna

110

47

35

11

103

101

21

83

510

Gäv

lebo

rg81

119

-16

74

109

5182

574

Väst

erno

rrla

nd108

51

19

151

116

914

458

Jäm

tland

59

27

312

38

82

473

298

Väst

erbo

tten

125

69

12

14

57

-759

208

537

Nor

rbot

ten

106

28

46

29

115

35

134

457

Sum

ma2

)3 1

87

1 6

75

1 1

76

463

6 0

01

2 8

98

397

3 9

67

19 7

64

1)U

nder

pos

ten

mat

eria

l red

ovis

ar V

ästr

a G

ötal

ands

regi

onen

och

Lan

dstin

get

i Vär

mla

nd ä

ven

kost

nade

r fö

r lä

kem

edel

sför

mån

en.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 95

Eko

nom

i

Tabe

ll E 4

7D

rift

intä

kter

övr

ig h

älso

- oc

h sj

ukvå

rd 2

002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm5

45

36

0551

-66

1 1

79

1 7

51

Upp

sala

S

örm

land

0107

12

91

61

181

Öst

ergö

tland

03

36

2149

815

213

Jönk

öpin

g2

414

27

30

130

107

Kro

nobe

rg0

10

10

84

13

99

Kal

mar

63

15

28

120

55

Ble

king

e0

24

03

00

9S

kåne

533

17

26

80

11

175

347

Hal

land

02

92

40

63

80

Väst

ra G

ötal

and1

)42

21

134

55

3 7

07

10

476

4 4

44

Värm

land

1)

20

10

24

599

525

665

Öre

bro

11

165

617

71

26

85

381

Väst

man

land

00

413

33

2109

161

Dal

arna

317

25

521

1144

216

Gäv

lebo

rg1

-14

214

0121

140

Väst

erno

rrla

nd2

112

553

662

142

Jäm

tland

2

10

417

11

139

83

Väst

erbo

tten

59

22

471

882

200

Nor

rbot

ten

07

818

61

67

107

Sum

ma2

)88

438

441

224

5 5

04

16

2 7

55

9 4

66

1)Vä

stra

Göt

alan

dsre

gion

en o

ch L

ands

tinge

t i V

ärm

land

red

ovis

ar b

idra

g av

seen

de lä

kem

edel

sför

mån

en u

nder

det

ta d

elom

råde

.2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

96 Ekonomi

Tabe

ll E 4

8N

etto

kost

nad

för

övrig

häls

o- o

ch s

jukv

ård

sam

t po

litis

k ve

rksa

mhe

tav

seen

de h

älso

- oc

h sj

ukvå

rd 2

002 (

mkr

)

1)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör ”

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

upp

fatt

ats

olik

a. S

om f

ram

går

av t

abel

len

har

ett

flert

al la

ndst

ing

angi

vit

hur

stor

ako

stna

dern

a är

för

tjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pp u

tifrå

n G

otla

nds

kost

nads

förd

elni

ng 2

001.

Huv

udm

anAm

bula

ns-

Sju

kres

orH

andi

kapp

-/S

ocia

lFo

lkhä

lso-

FoU

avs

eend

eÖ

vrig

tÖ

VRIG

POLI

TIS

Kdä

rav

och

sjuk

-hj

älpm

edel

s-ve

rksa

mhe

tfr

ågor

häls

o- o

chH

ÄLS

O- O

CH

VER

KS

AMH

ETtjä

nste

-tr

ansp

orte

rve

rksa

mhe

tsj

ukvå

rdS

JUK

VÅR

DAV

SEE

ND

Em

anna

-TO

TALT

HÄL

SO

- OC

Hor

gS

JUK

VÅR

D1)

Sto

ckho

lm283

184

694

252

30

364

1 7

80

818

Upp

sala

S

örm

land

72

41

85

47

15

1225

25

Öst

ergö

tland

101

63

93

517

132

0410

46

Jönk

öpin

g110

61

89

53

99

64

394

71

38

Kro

nobe

rg56

25

71

12

15

12

182

29

5K

alm

ar93

42

75

57

74

22

300

41

13

Ble

king

e44

19

62

02

10

5140

19

Skå

ne260

135

304

-25

13

473

151

1 3

11

244

159

Hal

land

88

44

116

66

13

31

304

26

Väst

ra G

ötal

and

395

294

649

081

31

338

1 7

87

170

55

Värm

land

104

53

59

013

1160

390

20

Öre

bro

79

54

132

10

18

54

117

464

37

Väst

man

land

80

47

144

010

13

56

350

21

Dal

arna

149

71

45

00

524

294

27

Gäv

lebo

rg126

43

78

120

6161

434

47

15

Väst

erno

rrla

nd94

60

127

17

11

16

315

17

Jäm

tland

79

42

47

37

13

26

217

23

0Vä

ster

bott

en72

46

78

61

611

64

337

34

Nor

rbot

ten

127

74

84

14

89

34

350

43

10

Sum

ma2

)2 4

97

1 4

38

3 1

18

454

234

815

1 7

44

10 2

99

1 7

76

Got

land

71

3Sum

ma2

) 3)

2 5

10

1 4

48

3 1

51

454

234

815

1 7

58

10 3

70

1 7

79

Ekonomi 97

Eko

nom

i

Tabe

ll E 4

9N

etto

kost

nad

för

övrig

häls

o- o

ch s

jukv

ård

sam

t po

litis

k ve

rksa

mhe

tav

seen

de h

älso

- oc

h sj

ukvå

rd 2

002 (

kr/in

v)

1)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör ”

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

upp

fatt

ats

olik

a. S

om f

ram

går

av t

abel

len

har

ett

flert

al la

ndst

ing

angi

vit

hur

stor

ako

stna

dern

a är

för

tjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

na h

ar r

äkna

ts u

pp u

tifrå

n G

otla

nds

kost

nads

förd

elni

ng 2

001.

Huv

udm

anAm

bula

ns-

Sju

kres

orH

andi

kapp

-/S

ocia

lFo

lkhä

lso-

FoU

avs

eend

eÖ

vrig

tÖ

VRIG

POLI

TIS

Kdä

rav

och

sjuk

-hj

älpm

edel

s-ve

rksa

mhe

tfr

ågor

häls

o- o

chH

ÄLS

O- O

CH

VER

KS

AMH

ETtjä

nste

-tr

ansp

orte

rve

rksa

mhe

tsj

ukvå

rdS

JUK

VÅR

DAV

SEE

ND

Em

anna

-TO

TALT

HÄL

SO

- OC

Hor

gS

JUK

VÅR

D1)

Sto

ckho

lm153

99

375

136

20

197

962

442

Upp

sala

S

örm

land

278

158

328

15

27

58

4869

97

Öst

ergö

tland

243

152

224

11

42

320

0992

110

Jönk

öpin

g335

184

270

161

28

28

195

1 2

02

216

116

Kro

nobe

rg314

141

401

68

328

70

1 0

27

163

28

Kal

mar

396

179

320

243

30

17

94

1 2

79

175

55

Ble

king

e291

127

410

012

67

30

937

124

Skå

ne227

118

265

-22

11

413

132

1 1

45

213

139

Hal

land

315

158

416

21

21

48

111

1 0

91

93

Väst

ra G

ötal

and

262

195

430

053

21

224

1 1

85

113

37

Värm

land

380

194

216

048

4585

1 4

26

73

Öre

bro

290

196

484

37

65

198

429

1 6

97

136

Väst

man

land

309

182

558

038

49

216

1 3

51

79

Dal

arna

540

257

162

00

18

86

1 0

63

98

Gäv

lebo

rg454

154

282

274

20

581

1 5

68

170

54

Väst

erno

rrla

nd386

245

520

528

43

64

1 2

91

69

Jäm

tland

615

328

366

27

54

104

202

1 6

96

180

3Vä

ster

bott

en282

181

304

237

23

44

249

1 3

21

134

Nor

rbot

ten

501

292

331

55

32

35

134

1 3

80

170

39

Sum

ma2

)281

162

351

51

26

92

196

1 1

59

200

Got

land

1 2

37

52

Sum

ma2

) 3)

281

162

352

51

26

91

197

1 1

60

199

98 Ekonomi

Tabe

ll E 5

0N

etto

kost

nad,

Hem

sjuk

vård

2002 (

mkr

)1)

1)K

ostn

aden

för

hem

sjuk

vård

är

sann

olik

t un

ders

katt

ad i

flera

land

stin

g,de

ssut

om f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

t ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

orin

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

. La

ndst

inge

t i K

rono

berg

har

ej k

unna

t fö

r-de

la k

ostn

ader

på

delv

erks

amhe

tsom

råde

n in

om d

en s

peci

alis

erad

e so

mat

iska

vår

den.

I rik

ssif

fran

ingå

r et

t be

räkn

at b

elop

p.3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rikss

iffr

orna

har

räk

nats

upp

utif

rån

Got

land

s ko

stna

dsfö

rdel

ning

2001.

Huv

udm

anIn

omIn

omIn

omH

EMS

JUK

-pr

imär

vård

spec

ialis

erad

spec

ialis

erad

VÅR

D,

som

atis

kps

ykia

tris

kTO

TALT

vård

vård

Sto

ckho

lm720

19

0738

Upp

sala

Sör

mla

nd0

00

0Ö

ster

götla

nd6

162

27

195

Jönk

öpin

g236

00

236

Kro

nobe

rg6

013

Kal

mar

63

52

70

Ble

king

e87

03

90

Skå

ne42

34

076

Hal

land

60

06

Väst

ra G

ötal

and

44

00

44

Värm

land

00

00

Öre

bro

14

12

026

Väst

man

land

17

59

16

92

Dal

arna

144

15

6164

Gäv

lebo

rg102

12

0114

Väst

erno

rrla

nd10

42

15

Jäm

tland

10

40

14

Väst

erbo

tten

46

10

056

Nor

rbot

ten

20

02

Sum

ma2

) 3)

1 5

54

344

56

1 9

54

Got

land

Sum

ma2

) 3)

1 5

54

344

56

1 9

54

Ekonomi 99

Eko

nom

i

Tabe

ll E 5

1N

etto

kost

nad,

Hem

sjuk

vård

2002 (

kr/in

v)1)

1)K

ostn

aden

för

hem

sjuk

vård

är

sann

olik

t un

ders

katt

ad i

flera

land

stin

g,de

ssut

om f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

t ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

orin

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

. La

ndst

inge

t i K

rono

berg

har

ej k

unna

t fö

r-de

la k

ostn

ader

på

delv

erks

amhe

tsom

råde

n in

om d

en s

peci

alis

erad

e so

mat

iska

vår

den.

I rik

ssif

fran

ingå

r et

t be

räkn

at b

elop

p.3)G

otla

nds

kom

mun

s ko

stna

der

är e

j för

dela

de p

å de

lver

ksam

hets

områ

den,

rik

ssif

fror

naha

r rä

knat

s up

p ut

ifrån

Got

land

s ko

stna

dsfö

rdel

ning

2001.

Huv

udm

anIn

omIn

omIn

omH

EMS

JUK

-pr

imär

vård

spec

ialis

erad

spec

ialis

erad

VÅR

D,

som

atis

kps

ykia

tris

kTO

TALT

vård

vård

Sto

ckho

lm389

10

0399

Upp

sala

S

örm

land

00

00

Öst

ergö

tland

15

391

65

471

Jönk

öpin

g720

00

721

Kro

nobe

rg35

075

Kal

mar

269

21

9298

Ble

king

e583

017

600

Skå

ne37

30

067

Hal

land

21

00

21

Väst

ra G

ötal

and

29

00

29

Värm

land

00

00

Öre

bro

51

44

095

Väst

man

land

65

226

63

353

Dal

arna

520

54

20

594

Gäv

lebo

rg367

43

0410

Väst

erno

rrla

nd40

16

762

Jäm

tland

74

34

0109

Väst

erbo

tten

179

40

0219

Nor

rbot

ten

80

08

Sum

ma2

) 3)

175

39

6220

Got

land

Sum

ma2

) 3)

174

38

6219

100 Ekonomi

Tabe

ll E 5

2D

rift

kost

nade

r re

gion

al u

tvec

klin

g 2002 (

mkr

)1)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm109

65

774

4 1

53

24

128

471

5 3

28

Upp

sala

S

örm

land

65

27

18

110

12

44

419

299

Öst

ergö

tland

50

20

16

250

10

19

210

377

Jönk

öpin

g66

30

5176

17

28

234

358

Kro

nobe

rg35

25

574

918

112

178

Kal

mar

37

16

5131

710

315

224

Ble

king

e12

53

63

14

07

96

Skå

ne89

43

1 0

69

551

11

494

33

53

2 3

42

Hal

land

72

34

41

85

18

32

533

320

Väst

ra G

ötal

and

202

87

18

1 3

68

49

90

8134

1 9

55

Värm

land

72

35

3172

16

23

226

349

Öre

bro

33

26

0160

619

028

273

Väst

man

land

54

26

4115

718

119

245

Dal

arna

66

28

1155

15

31

341

338

Gäv

lebo

rg60

25

6163

13

39

329

338

Väst

erno

rrla

nd79

37

20

148

20

56

746

412

Jäm

tland

45

20

986

713

258

239

Väst

erbo

tten

24

97

127

418

011

202

Nor

rbot

ten

55

28

0120

932

414

262

Sum

ma2

)1 2

62

601

2 0

06

8 3

35

262

1 1

75

86

657

14 3

84

1)K

ostn

aden

för

tra

fik o

ch in

fras

truk

tur

kan

redo

visa

s so

m o

lika

kost

nads

slag

, se

vid

are

tabe

ll E

64.

För

traf

iken

fin

ns o

likhe

ter

i ans

vars

områ

det

gent

emot

kom

mun

erna

, se

bila

ga 3

.2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 101

Eko

nom

i

Tabe

ll E 5

3D

rift

intä

kter

reg

iona

l ut

veck

ling

2002 (

mkr

)1)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm104

86

21

919

7157

403

Upp

sala

S

örm

land

580

11

84

15

114

Öst

ergö

tland

080

75

15

40

111

Jönk

öpin

g0

60

14

10

43

35

136

Kro

nobe

rg0

34

74

11

25

63

Kal

mar

05

11

238

03

59

Ble

king

e0

13

018

01

23

Skå

ne0

11 1

02

2171

45

91 3

29

Hal

land

06

20

17

108

015

166

Väst

ra G

ötal

and

0104

28

18

103

26

14

293

Värm

land

067

65

58

06

142

Öre

bro

21

03

50

44

64

Väst

man

land

041

35

26

73

84

Dal

arna

686

19

632

04

152

Gäv

lebo

rg0

53

14

450

04

125

Väst

erno

rrla

nd0

71

10

11

91

415

201

Jäm

tland

2

42

25

36

25

95

Väst

erbo

tten

01

10

32

21

39

Nor

rbot

ten

063

54

27

74

110

Sum

ma2

)119

908

1 2

95

116

988

116

259

3 8

01

1)In

täkt

er f

ör t

rafik

och

infr

astr

uktu

r ka

n re

dovi

sas

som

olik

a in

täkt

ssla

g, s

e vi

dare

tab

ell E

65.

För

traf

iken

fin

ns o

likhe

ter

i ans

vars

områ

det

gent

emot

kom

mun

erna

, se

bila

ga 3

.2)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

102 Ekonomi

Tabe

ll E 5

4N

etto

kost

nad

för

regi

onal

utv

eckl

ing

2002 (

mkr

)

1)Fö

r tr

afik

en f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

t ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

I ta

bell

E 62 s

ärre

dovi

sas

kost

nade

rna

för

traf

ik2)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör”d

en d

el a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

n so

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

uppf

atta

ts o

lika.

Som

fra

mgå

r av

tab

elle

n ha

r et

t fle

rtal

land

stin

g an

givi

t hu

r st

ora

kost

nade

rna

är f

örtjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

3)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anU

tbild

ning

Kul

tur

Traf

ik o

chAl

lmän

Polit

isk

dära

vR

EGIO

NAL

infr

astr

uktu

r1)

regi

onal

verk

sam

het

tjäns

te-

UTV

ECK

LIN

Gut

veck

ling

avse

ende

man

naor

gTO

TALT

regi

onal

utve

cklin

g2)

Sto

ckho

lm103

261

4 2

26

291

43

4 9

25

Upp

sala

S

örm

land

34

32

90

29

1186

Öst

ergö

tland

18

61

152

35

0266

Jönk

öpin

g19

68

93

37

42

222

Kro

nobe

rg28

38

34

13

20

115

Kal

mar

32

45

78

92

1166

Ble

king

e13

29

20

74

73

Skå

ne49

293

527

132

13

71 0

14

Hal

land

29

45

63

16

3155

Väst

ra G

ötal

and

163

551

709

226

13

41 6

62

Värm

land

39

57

52

58

1207

Öre

bro

33

67

80

24

5209

Väst

man

land

24

51

65

18

3161

Dal

arna

27

58

79

20

1186

Gäv

lebo

rg29

70

94

17

31

213

Väst

erno

rrla

nd30

72

58

42

9212

Jäm

tland

36

43

48

17

1145

Väst

erbo

tten

23

63

56

20

1163

Nor

rbot

ten

40

61

39

93

2152

Sum

ma3

)792

1 9

96

6 6

46

1 0

44

113

10 5

90

Ekonomi 103

Eko

nom

i

Tabe

ll E 5

5N

etto

kost

nad

för

regi

onal

utv

eckl

ing

2002 (

kr/in

v)

1)Fö

r tr

afik

en f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

t ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

I ta

bell

E 62 s

ärre

dovi

sas

kost

nade

rna

för

traf

ik2)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör”d

en d

el a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

n so

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner”

uppf

atta

ts o

lika.

Som

fra

mgå

r av

tab

elle

n ha

r et

t fle

rtal

land

stin

g an

givi

t hu

r st

ora

kost

nade

rna

är f

örtjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

3)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anU

tbild

ning

Kul

tur

Traf

ik o

chAl

lmän

Polit

isk

dära

vR

EGIO

NAL

infr

astr

uktu

r1)

regi

onal

verk

sam

het

tjäns

te-

UTV

ECK

LIN

Gut

veck

ling

avse

ende

man

naor

gTO

TALT

regi

onal

utve

cklin

g2)

Sto

ckho

lm56

141

2 2

84

157

23

2 6

61

Upp

sala

S

örm

land

131

124

347

112

4718

Öst

ergö

tland

44

147

368

84

1644

Jönk

öpin

g58

209

284

114

13

6677

Kro

nobe

rg158

215

193

72

11

2650

Kal

mar

136

192

332

38

94

708

Ble

king

e85

196

132

44

27

484

Skå

ne43

256

460

116

11

6885

Hal

land

102

161

226

56

11

556

Väst

ra G

ötal

and

108

366

470

150

93

1 1

02

Värm

land

143

208

190

212

4757

Öre

bro

121

245

291

87

19

764

Väst

man

land

92

199

252

70

10

622

Dal

arna

98

211

286

74

5673

Gäv

lebo

rg105

252

340

62

10

3768

Väst

erno

rrla

nd123

296

237

174

38

867

Jäm

tland

284

335

375

132

91 1

34

Väst

erbo

tten

90

248

219

77

4638

Nor

rbot

ten

158

241

154

35

12

8599

Sum

ma3

)89

225

748

117

13

1 1

92

104 Ekonomi

Tabe

ll E 5

6N

etto

kost

nad

för

utbi

ldni

ng o

ch k

ultu

r 2002 (

mkr

)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anFo

lkhö

gsko

le-

Hög

skol

e-G

ymna

sie-

Övr

igU

TBIL

DN

ING

Teat

er- o

chM

usei

e-Ö

vrig

KU

LTU

Rve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tut

bild

ning

s-TO

TALT

mus

ik-

verk

sam

het

kultu

r-TO

TALT

verk

sam

het

verk

sam

het

verk

sam

het

Sto

ckho

lm64

50

–8–3

103

109

9143

261

Upp

sala

S

örm

land

27

16

034

12

20

032

Öst

ergö

tland

21

0–3

018

25

531

61

Jönk

öpin

g18

01

019

26

12

31

68

Kro

nobe

rg11

–117

128

87

24

38

Kal

mar

31

10

032

11

727

45

Ble

king

e12

00

013

64

19

29

Skå

ne45

40

049

148

27

118

293

Hal

land

24

23

029

811

25

45

Väst

ra G

ötal

and

71

092

0163

284

110

157

551

Värm

land

32

70

039

15

933

57

Öre

bro

31

12

033

15

13

40

67

Väst

man

land

22

11

024

12

12

28

51

Dal

arna

27

00

027

16

13

30

58

Gäv

lebo

rg30

–10

029

25

14

30

70

Väst

erno

rrla

nd25

22

130

01

71

72

Jäm

tland

20

510

236

817

18

43

Väst

erbo

tten

23

10

023

21

10

33

63

Nor

rbot

ten

50

431

40

21

10

30

61

Sum

ma1

)540

71

148

32

792

760

324

912

1 9

96

Ekonomi 105

Eko

nom

i

Tabe

ll E 5

7N

etto

kost

nad

för

utbi

ldni

ng o

ch k

ultu

r 2002 (

kr/in

v)

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anFo

lkhö

gsko

le-

Hög

skol

e-G

ymna

sie-

Övr

igU

TBIL

DN

ING

Teat

er- o

chM

usei

e-Ö

vrig

KU

LTU

Rve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tve

rksa

mhe

tut

bild

ning

s-TO

TALT

mus

ik-

verk

sam

het

kultu

r-TO

TALT

verk

sam

het

verk

sam

het

verk

sam

het

Sto

ckho

lm35

27

–4–2

56

59

577

141

Upp

sala

S

örm

land

104

423

0131

46

77

0124

Öst

ergö

tland

51

0-7

044

60

11

76

147

Jönk

öpin

g55

03

058

78

37

94

209

Kro

nobe

rg59

-495

6158

42

37

136

215

Kal

mar

132

40

0136

47

30

115

192

Ble

king

e83

00

085

41

29

126

196

Skå

ne39

30

043

129

23

103

256

Hal

land

85

611

0102

30

41

90

161

Väst

ra G

ötal

and

47

061

0108

188

73

104

366

Värm

land

117

26

00

143

55

33

121

208

Öre

bro

112

35

0121

53

48

144

245

Väst

man

land

85

25

092

45

45

108

199

Dal

arna

99

0-1

098

57

47

107

211

Gäv

lebo

rg109

-40

0105

92

52

109

252

Väst

erno

rrla

nd104

89

3123

05

290

296

Jäm

tland

156

37

74

17

284

60

133

141

335

Väst

erbo

tten

88

20

090

81

39

127

248

Nor

rbot

ten

20

016

122

158

83

39

118

241

Sum

ma1

)61

817

489

86

37

103

225

106 Ekonomi

Tabe

ll E 5

8D

rift

kost

nade

r ut

bild

ning

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm46

21

14

89

17

19

216

224

Upp

sala

S

örm

land

36

16

515

712

313

107

Öst

ergö

tland

47

19

16

19

17

210

121

Jönk

öpin

g40

17

111

15

13

222

121

Kro

nobe

rg28

22

51

812

110

86

Kal

mar

36

16

50

79

315

91

Ble

king

e9

43

01

10

625

Skå

ne13

60

37

24

210

74

Hal

land

67

31

53

18

23

529

180

Väst

ra G

ötal

and

144

57

17

19

40

44

758

387

Värm

land

70

26

37

16

22

234

180

Öre

bro

24

21

09

46

015

79

Väst

man

land

38

18

41

58

115

89

Dal

arna

60

26

07

14

25

332

167

Gäv

lebo

rg47

20

61

10

24

224

134

Väst

erno

rrla

nd48

22

16

115

28

620

155

Jäm

tland

26

11

52

44

140

93

Väst

erbo

tten

16

63

73

30

10

48

Nor

rbot

ten

30

15

033

714

39

111

Sum

ma1

)853

384

110

246

208

325

46

387

2 5

59

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 107

Eko

nom

i

Tabe

ll E 5

9D

rift

intä

kter

utb

ildni

ng 2

002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm0

85

11

912

31

121

Upp

sala

S

örm

land

055

95

20

273

Öst

ergö

tland

080

75

11

00

103

Jönk

öpin

g0

55

12

920

32

102

Kro

nobe

rg0

34

74

71

558

Kal

mar

05

11

238

03

59

Ble

king

e0

12

08

01

13

Skå

ne0

02

119

03

25

Hal

land

04

20

10

104

014

152

Väst

ra G

ötal

and

095

26

18

67

13

4224

Värm

land

067

65

57

06

141

Öre

bro

21

03

35

50

46

Väst

man

land

035

35

17

51

65

Dal

arna

679

18

630

02

140

Gäv

lebo

rg0

49

13

437

02

105

Väst

erno

rrla

nd0

66

910

32

19

125

Jäm

tland

2

35

12

15

02

58

Väst

erbo

tten

01

10

19

21

25

Nor

rbot

ten

054

44

70

271

Sum

ma1

)10

827

172

101

563

36

60

1 7

69

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

108 Ekonomi

Tabe

ll E 6

0D

rift

kost

nade

r ku

ltur

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm18

83

231

27

14

275

Upp

sala

S

örm

land

25

910

24

14

03

67

Öst

ergö

tland

31

059

12

00

66

Jönk

öpin

g25

12

437

212

08

101

Kro

nobe

rg4

20

30

15

01

42

Kal

mar

00

044

00

00

44

Ble

king

e2

10

27

03

01

33

Skå

ne10

50

396

29

011

432

Hal

land

11

25

17

03

02

48

Väst

ra G

ötal

and

35

17

0467

828

126

583

Värm

land

00

057

00

00

57

Öre

bro

75

048

27

06

75

Väst

man

land

15

80

31

210

14

70

Dal

arna

42

152

12

04

65

Gäv

lebo

rg11

40

55

211

02

85

Väst

erno

rrla

nd23

12

568

417

16

135

Jäm

tland

12

54

33

25

18

70

Väst

erbo

tten

73

451

16

01

73

Nor

rbot

ten

23

12

039

218

15

100

Sum

ma1

)231

108

56

1 7

88

35

163

592

2 4

79

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 109

Eko

nom

i

Tabe

ll E 6

1D

rift

intä

kter

kul

tur

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm0

10

07

31

13

Upp

sala

S

örm

land

525

02

20

135

Öst

ergö

tland

00

00

41

05

Jönk

öpin

g0

52

023

02

33

Kro

nobe

rg0

00

03

10

4K

alm

ar0

00

00

00

0B

leki

nge

00

00

40

04

Skå

ne0

01

0138

00

140

Hal

land

00

00

30

03

Väst

ra G

ötal

and

08

10

22

01

32

Värm

land

00

00

00

00

Öre

bro

00

00

8-1

18

Väst

man

land

06

00

91

118

Dal

arna

03

10

20

07

Gäv

lebo

rg0

40

011

00

16

Väst

erno

rrla

nd0

50

150

25

63

Jäm

tland

0

70

218

00

27

Väst

erbo

tten

00

00

90

010

Nor

rbot

ten

09

10

20

72

39

Sum

ma1

)5

74

76

361

14

17

484

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

110 Ekonomi

Tabe

ll E 6

2N

etto

kost

nad

för

traf

ik,

infr

astr

uktu

r, a

llmän

reg

iona

l ut

veck

ling

sam

t po

litis

k ve

rksa

mhe

tav

seen

de r

egio

nal ut

veck

ling

2002 (

mkr

)

1)Fö

r tr

afik

en f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

n ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

2)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör "

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner"

upp

fatt

ats

olik

a. S

om f

ram

går

av t

abel

len

har

ett

flert

al la

ndst

ing

angi

vit

hur

stor

a ko

stna

dern

aär

för

tjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

3)I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

net

toko

stna

der

för

traf

ik in

går

653 m

kr f

ör f

ärdt

jäns

t.4)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anTr

afik

1)

TRAF

IK O

CH

När

ings

livIn

terr

egio

nal

Loka

lFo

U a

vsee

nde

Övr

ig a

llmän

ALLM

ÄNPO

LITI

SK

dära

vIN

FRAS

TRU

KTU

Roc

h tu

rism

och

utve

cklin

gre

gion

alre

gion

alR

EGIO

NAL

VER

KS

AMH

ETtjä

nste

-TO

TALT

inte

rnat

ione

llut

veck

ling

utve

cklin

gU

TVEC

KLI

NG

AVS

EEN

DE

man

naor

gsa

mve

rkan

TOTA

LTR

EGIO

NAL

UTV

ECK

LIN

G2)

Sto

ckho

lm3)

4 2

26

4 2

26

22

050

103

116

291

43

Upp

sala

S

örm

land

90

90

92

14

04

29

1Ö

ster

götla

nd152

152

23

94

00

35

0Jö

nköp

ing

93

93

17

32

015

37

42

Kro

nobe

rg34

34

13

00

00

13

20

Kal

mar

78

78

50

30

19

21

Ble

king

e20

20

31

20

17

4S

kåne

527

527

41

10

12

070

132

13

7H

alla

nd63

63

61

02

616

3Vä

stra

Göt

alan

d709

709

192

20

032

226

13

4Vä

rmla

nd50

52

16

10

041

58

1Ö

rebr

o79

80

33

12

60

24

5Vä

stm

anla

nd65

65

18

00

00

18

3D

alar

na79

79

60

15

920

1G

ävle

borg

94

94

14

21

01

17

31

Väst

erno

rrla

nd58

58

16

10

025

42

9Jä

mtla

nd

48

48

62

31

617

1Vä

ster

bott

en55

56

17

21

1-1

20

1N

orrb

otte

n38

39

90

00

09

32

Sum

ma4

)6 6

41

6 6

46

456

38

103

118

330

1 0

44

113

Ekonomi 111

Eko

nom

i

Tabe

ll E 6

3N

etto

kost

nad

för

traf

ik,

infr

astr

uktu

r, a

llmän

reg

iona

l ut

veck

ling

sam

t po

litis

k ve

rksa

mhe

tav

seen

de r

egio

nal ut

veck

ling

2002 (

kr/in

v)

1)Fö

r tr

afik

en f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

n ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

2)K

ostn

aden

för

pol

itisk

ver

ksam

het

är in

te h

elt

jäm

förb

ar m

ella

n la

ndst

inge

n. F

ram

föra

llt h

ar a

nvis

ning

en f

ör "

den

del a

v ce

ntra

la t

jäns

tem

anna

orga

nisa

tione

nso

m h

ar k

arak

täre

n av

infr

astr

uktu

r, ex

empe

lvis

bes

tälla

rorg

anis

atio

ner"

upp

fatt

ats

olik

a. S

om f

ram

går

av t

abel

len

har

ett

flert

al la

ndst

ing

angi

vit

hur

stor

a ko

stna

dern

aär

för

tjä

nste

man

naor

gani

satio

nen.

3)I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

net

toko

stna

der

för

traf

ik in

går

653 m

kr f

ör f

ärdt

jäns

t.4)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Huv

udm

anTr

afik

1)

TRAF

IK O

CH

När

ings

livIn

terr

egio

nal

Loka

lFo

U a

vsee

nde

Övr

ig a

llmän

ALLM

ÄNPO

LITI

SK

dära

vIN

FRAS

TRU

KTU

Roc

h tu

rism

och

utve

cklin

gre

gion

alre

gion

alR

EGIO

NAL

VER

KS

AMH

ETtjä

nste

-TO

TALT

inte

rnat

ione

llut

veck

ling

utve

cklin

gU

TVEC

KLI

NG

AVS

EEN

DE

man

naor

gsa

mve

rkan

TOTA

LTR

EGIO

NAL

UTV

ECK

LIN

G2)

Sto

ckho

lm3)

2 2

84

2 2

84

12

027

55

63

157

23

Upp

sala

S

örm

land

347

347

35

854

015

112

4Ö

ster

götla

nd368

368

55

21

80

084

1Jö

nköp

ing

284

284

51

97

047

114

13

6K

rono

berg

193

193

72

00

00

72

11

2K

alm

ar332

332

21

013

04

38

94

Ble

king

e132

132

23

410

08

44

27

Skå

ne460

460

36

910

061

116

11

6H

alla

nd226

226

23

30

922

56

11

Väst

ra G

ötal

and

470

470

127

10

021

150

93

Värm

land

183

190

59

40

0150

212

4Ö

rebr

o290

291

12

11

43

20

187

19

Väst

man

land

252

252

70

00

00

70

10

Dal

arna

286

286

21

02

19

32

74

5G

ävle

borg

340

340

49

62

05

62

10

3Vä

ster

norr

land

237

237

66

50

0103

174

38

Jäm

tland

372

375

45

13

23

644

132

9Vä

ster

bott

en214

219

67

84

3-4

77

4N

orrb

otte

n150

154

35

00

00

35

12

8Sum

ma4

)748

748

51

412

13

37

117

13

112 Ekonomi

Tabe

ll E 6

4D

rift

kost

nade

r tr

afik

och

inf

rast

rukt

ur 2

002 (

mkr

)1)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm2)

25

13

757

3 5

96

348

135

4 4

78

Upp

sala

Sör

mla

nd0

00

90

00

00

90

Öst

ergö

tland

00

0153

00

00

153

Jönk

öpin

g0

00

93

00

00

93

Kro

nobe

rg0

00

35

00

00

35

Kal

mar

00

078

00

00

78

Ble

king

e0

00

26

00

00

26

Skå

ne33

15

1 0

69

62

5421

31

23

1 6

60

Hal

land

00

164

00

00

65

Väst

ra G

ötal

and

00

0690

00

024

714

Värm

land

00

052

00

00

52

Öre

bro

00

077

00

02

79

Väst

man

land

00

065

00

00

65

Dal

arna

00

081

00

0-2

79

Gäv

lebo

rg0

00

93

00

01

94

Väst

erno

rrla

nd0

00

56

00

02

58

Jäm

tland

0

00

43

00

05

48

Väst

erbo

tten

00

056

00

00

56

Nor

rbot

ten

00

039

00

00

39

Sum

ma3

)58

29

1 8

26

5 5

30

8469

32

91

8 0

44

1)Fö

r tr

afik

en f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

n ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

2)I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

kos

tnad

er f

ör t

rafik

ingå

r ko

stna

der

för

färd

tjäns

t un

der

köp

av v

erks

amhe

t m

ed 7

57 m

kr.

3)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 113

Eko

nom

i

Tabe

ll E 6

5D

rift

intä

kter

tra

fik

och

infr

astr

uktu

r 2002 (

mkr

)1)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm2)

104

07

00

0141

252

Upp

sala

S

örm

land

00

00

00

00

Öst

ergö

tland

00

00

01

01

Jönk

öpin

g0

00

00

00

0K

rono

berg

00

00

01

01

Kal

mar

00

00

00

00

Ble

king

e0

00

06

00

6S

kåne

00

1 0

96

05

29

31 1

33

Hal

land

00

02

00

02

Väst

ra G

ötal

and

00

00

05

05

Värm

land

00

00

00

00

Öre

bro

00

00

00

00

Väst

man

land

00

00

00

00

Dal

arna

00

00

00

00

Gäv

lebo

rg0

00

00

00

0Vä

ster

norr

land

00

00

00

00

Jäm

tland

0

00

00

00

0Vä

ster

bott

en0

00

00

00

0N

orrb

otte

n0

00

00

00

0Sum

ma3

)104

01 1

03

211

35

144

1 3

99

1)Fö

r tr

afik

en f

inns

olik

hete

r i a

nsva

rsom

råde

n ge

ntem

ot k

omm

uner

na,

se b

ilaga

3.

2)I S

tock

holm

s lä

ns la

ndst

ings

intä

kter

för

tra

fik in

går

intä

kter

frå

n fä

rdtjä

nst

unde

r pa

tient

avgi

fter

med

104 m

kr.

3)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

114 Ekonomi

Tabe

ll E 6

6D

rift

kost

nade

r al

lmän

reg

iona

l ut

veck

ling

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anLö

ner,

exkl

Övr

iga

Köp

av

Läm

nade

Mat

eria

lTj

änst

erN

edsk

rivni

ng,

Inte

rna

SU

MM

Ask

atte

fri

kost

nade

rve

rksa

mhe

tbi

drag

förlu

st v

idko

stna

der

KO

STN

ADER

ersä

ttni

ngpe

rson

alav

yttr

ing

och

avsk

rivni

ng

Sto

ckho

lm14

80

230

138

02

294

Upp

sala

S

örm

land

42

33

117

13

34

Öst

ergö

tland

00

037

00

00

37

Jönk

öpin

g1

00

34

02

01

38

Kro

nobe

rg3

10

80

10

013

Kal

mar

00

09

00

00

9B

leki

nge

10

06

00

00

7S

kåne

29

14

054

356

07

162

Hal

land

32

11

11

60

224

Väst

ra G

ötal

and

23

12

0191

118

013

258

Värm

land

19

056

01

0-8

59

Öre

bro

11

025

05

01

34

Väst

man

land

00

018

00

00

18

Dal

arna

21

015

04

05

26

Gäv

lebo

rg1

10

15

04

01

22

Väst

erno

rrla

nd7

30

24

13

017

54

Jäm

tland

7

30

81

40

528

Väst

erbo

tten

10

013

09

01

24

Nor

rbot

ten

00

09

00

00

9Sum

ma1

)98

59

14

759

9184

249

1 1

73

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

Ekonomi 115

Eko

nom

i

Tabe

ll E 6

7D

rift

intä

kter

allm

än r

egio

nal ut

veck

ling

2002 (

mkr

)

Huv

udm

anPa

tient

avgi

fter

Förs

äljn

ing

avFö

rsäl

jnin

g av

Förs

äljn

ing

avEr

hålln

aÖ

vrig

aIn

tern

aS

UM

MA

och

andr

ave

rksa

mhe

ttjä

nste

rm

ater

ial

bidr

agin

täkt

erin

täkt

erIN

TÄK

TER

avgi

fter

och

varo

r

Sto

ckho

lm0

01

00

10

3U

ppsa

la

Sör

mla

nd0

02

10

11

5Ö

ster

götla

nd0

00

00

20

2Jö

nköp

ing

00

00

10

01

Kro

nobe

rg0

00

00

00

0K

alm

ar0

00

00

00

0B

leki

nge

00

00

00

00

Skå

ne0

14

09

16

130

Hal

land

01

06

10

19

Väst

ra G

ötal

and

00

10

15

98

32

Värm

land

00

00

10

01

Öre

bro

00

00

60

310

Väst

man

land

00

00

00

00

Dal

arna

04

00

00

26

Gäv

lebo

rg0

01

03

01

5Vä

ster

norr

land

00

20

91

113

Jäm

tland

0

01

13

23

10

Väst

erbo

tten

00

00

40

04

Nor

rbot

ten

00

00

00

00

Sum

ma1

)0

611

853

31

21

130

1)La

ndst

inge

t i U

ppsa

la lä

n ha

r en

dast

red

ovis

at s

iffr

or p

å to

taln

ivå.

I s

amtli

ga r

ikss

iffr

or in

går

dock

Upp

sala

med

ett

ber

äkna

t be

lopp

.

116 Ekonomi

Tabell V 1.1 Hälso- och sjukvård totalt. Genomsnittligt disponibla vård-platser samt läkarbesök efter huvudgrupp och specialitet 2002

1) Se använda begrepp och definitioner.2) Inkl hemsjukvårdsbesök.

Huvudgrupp/specialitet Genomsnittl disp vårdplatser1) Läkarbesök (1000-tal)2)

Egen Annan Egen Annanproduktion1) vårdgivare1) produktion1) vårdgivare1)

Internmedicin 5 038 100 1 077,2 562,4Övriga invärtes specialiteter 1 406 69 499,1 97,8 Neurologi 491 0 92,7 52,9 Medicinsk rehabilitering 772 60 54,2 1,4 Habilitering 33 0 14,8 0,0 Infektionssjukvård 785 0 167,8 0,4 Barnmedicin 1 194 0 637,3 169,5 Hud- och könssjukvård 72 0 357,2 307,8 Tumörsjukvård 551 0 282,1 13,2 Övrig medicinsk korttidsvård 157 32 63,9 11,5 S:a medicinsk korttidsvård 10 499 261 3 246,2 1 216,9 Allmän kirurgi 2 981 102 905,3 228,9 Ortopedisk kirurgi 1 939 79 847,8 307,0 Urologisk kirurgi 311 0 139,4 54,1 Barnkirurgi 49 0 118,9 4,9 Övriga kirurgiska specialiteter 572 0 148,1 303,8 Gynekologi 718 0 665,0 800,0 Förlossningsvård 1 055 0 113,2 7,1 Ögonsjukvård 118 0 849,6 376,0 Öron-, näs- o halssjukvård 347 0 591,4 408,8 Övrig kirurgisk korttidsvård 115 15 45,3 27,3 S:a kirurgisk korttidsvård 8 205 196 4 424,2 2 517,9 Ofördelad korttidsvård 666 48 188,7 32,1 Geriatrisk vård 2 298 134 80,4 14,3 Övrigt 503 0 806,5 21,4 S:a specialiserad somatisk vård 22 171 639 8 746,0 3 802,5 Allmän psykiatri 3 979 19 550,6 333,1 Barn- och ungdomspsykiatri 239 0 65,7 1,1 Rättspsykiatri 613 0 0,4 0,0 S:a specialiserad psykiatrisk vård 4 831 19 616,7 334,2 Specialiserad vård totalt 27 002 658 9 362,7 4 136,7 Allmänläkarvård 7 863,4 3 261,1 Jourverksamhet 997,4 96,3 Primärvårdsansl hemsjukvård 99,0 16,6 Övrig primärvård 265 49,3 0,6 S:a primärvård exkl mödra- o barnhälsov 265 0 9 009,1 3 374,6 Mödrahälsovård 137,3 4,4 Barnhälsovård 382,7 16,5 S:a primärvård inkl mödra- o barnhälsov 265 0 9 529,1 3 395,5 TOTALT exkl mödra- o barnhälsovård 27 267 658 18 371,8 7 511,3 TOTALT inkl mödra- o barnhälsovård 27 267 658 18 891,8 7 532,2

Verksamhet 117

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

1.2

Häl

so-

och

sjuk

vård

tot

alt.

Bes

ök (

1000-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori ä

n lä

kare

2002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)O

mfa

ttar

båd

e be

sök

hos

läka

re o

ch h

os a

nnan

per

sona

lkat

egor

i.3)In

kl b

esök

inom

dag

sjuk

vård

.

Om

råde

/del

områ

deEg

en p

rodu

ktio

n1)

Anna

n vå

rdgi

vare

1)

Tota

lt3)

Mot

tagn

ings

-H

emsj

uk-

Sum

ma

Bes

ök in

omM

otta

gnin

gs-

Hem

sjuk

-S

umm

aB

esök

inom

besö

k/he

mbe

sök

vård

sbes

ökbe

sök

dags

jukv

ård2

)be

sök/

hem

besö

kvå

rdsb

esök

besö

kda

gsju

kvår

d2)

Med

icin

sk k

ortt

idsv

ård

2 5

99,6

16,2

2 6

15,9

323,3

176,5

–176,5

7,9

3123,6

Kirur

gisk

kor

ttid

svår

d1 6

97,9

0,4

1 6

98,4

197,7

78,8

–78,8

21,0

1995,8

Ofö

rdel

ad k

ortt

idsv

ård

145,8

–145,8

6,4

8,4

–8,4

–160,6

Ger

iatr

isk

vård

207,6

109,2

316,8

23,0

10,8

51,6

62,4

–402,2

Övr

igt

596,3

25,4

621,7

17,9

63,1

–63,1

0,0

702,7

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

5 2

47,3

151,2

5 3

98,5

568,3

337,5

51,6

389,2

28,9

6 3

84,9

Allm

än p

syki

atri

2 2

61,0

24,9

2 2

85,9

76,8

84,4

–84,4

5,6

2 4

52,6

Bar

n- o

ch u

ngdo

msp

syki

atri

373,7

0,1

373,7

10,9

––

–

–384,7

Rät

tsps

ykia

tri

4,2

–4,2

0,1

––

–

–4,3

Spe

cial

iser

ad p

syki

atrisk

vår

d2 6

38,9

25,0

2 6

63,9

87,8

84,4

84,4

5,6

2 8

41,6

Spe

cial

iser

ad v

ård

tota

lt7 8

86,2

176,2

8 0

62,4

656,1

421,9

51,6

473,5

34,4

9 2

26,5

Sju

kskö

ters

kevå

rd7 6

99,2

7 6

99,2

753,7

753,7

8 4

52,9

Möd

rahä

lsov

ård

1 5

82,4

1 5

82,4

54,5

54,5

1 6

36,8

Bar

nhäl

sovå

rd1 7

36,3

1 7

36,3

101,4

101,4

1 8

37,7

Sju

kgym

nast

ik2 6

09,8

2 6

09,8

5064,3

5 0

64,3

7 6

74,1

Arbe

tste

rapi

350,9

350,9

25,9

25,9

376,8

Jour

verk

sam

het

97,3

97,3

7,6

7,6

104,9

Prim

ärvå

rdsa

nsl h

emsj

ukvå

rd–

2 0

53,8

2 0

53,8

–420,7

420,7

2 4

74,6

Övr

ig p

rimär

vård

509,7

509,7

17,4

17,4

527,1

Prim

ärvå

rd t

otal

t14 5

85,5

2 0

53,8

1 6

639,4

–6 0

24,8

420,7

6 4

45,5

–23 0

84,9

Han

dika

ppve

rksa

mhe

t/–

hjäl

pmed

elsv

erks

amhe

t523,8

523,8

17,0

17,0

540,8

TOTA

LT22 9

95,5

2 2

30,1

25 2

25,6

656,1

6 4

63,7

472,4

6 9

36,1

34,4

32 8

52,2

118 Verksamhet

Tabe

ll V

2H

älso

- oc

h sj

ukvå

rd t

otal

t. L

äkar

besö

k (1

000-tal

)1)(e

xkl m

ödra

- oc

h ba

rnhä

lsov

ård)

efte

r hu

vudg

rupp

2002

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

, ex

kl b

esök

i da

gsju

kvår

d.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)Jo

urve

rksa

mhe

t, p

rimär

vård

sans

lute

n he

msj

ukvå

rd o

ch ö

vrig

prim

ärvå

rd.

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

n2)

Anna

n vå

rdgi

vare

2)

Tota

ltS

peci

alis

erad

Prim

ärvå

rddä

rav

Sum

ma

Spe

cial

iser

adPr

imär

vård

dära

vS

umm

avå

rdAl

lmän

läka

r-Ö

vrig

t3)

vård

Allm

änlä

kar-

Övr

igt3

)

vård

vård

Sto

ckho

lm2 0

17,8

1 4

26,1

1 3

14,3

111,8

3 4

43,9

2 1

49,8

1 3

80,4

1 2

99,7

80,7

3 5

30,2

6 9

74,0

Upp

sala

317,9

245,5

210,9

34,6

563,4

123,8

102,2

93,2

9,0

226,0

789,4

Sör

mla

nd261,9

206,9

186,8

20,2

468,8

53,6

96,7

96,7

–150,3

619,1

Öst

ergö

tland

423,2

420,3

390,7

29,7

843,5

124,6

46,6

46,6

–171,2

1 0

14,7

Jönk

öpin

g341,3

357,0

319,7

37,2

698,3

43,0

65,6

65,4

0,2

108,6

806,9

Kro

nobe

rg181,0

210,0

176,0

34,0

391,0

67,1

3,6

3,6

–70,7

461,7

Kal

mar

230,2

262,5

228,8

33,7

492,7

36,1

60,3

60,3

–96,4

589,1

Ble

king

e155,1

141,6

122,2

19,4

296,7

15,4

42,8

42,7

0,1

58,3

355,0

Skå

ne1 2

93,9

1 2

52,9

1 1

03,4

149,4

2 5

46,8

655,7

631,7

624,1

7,6

1 2

87,4

3 8

34,1

Hal

land

258,7

287,9

208,4

79,5

546,6

72,8

121,3

121,0

0,3

194,1

740,7

Väst

ra G

ötal

and

1 7

23,2

1 5

94,3

1 2

90,6

303,7

3 3

17,5

541,6

401,7

391,5

10,2

943,4

4 2

60,9

Värm

land

237,7

300,1

271,3

28,8

537,8

28,9

42,5

40,0

2,5

71,4

609,1

Öre

bro

298,4

261,8

228,3

33,6

560,2

37,7

53,1

53,1

–90,8

651,0

Väst

man

land

265,5

207,8

187,7

20,0

473,3

45,2

149,6

147,3

2,2

194,8

668,1

Dal

arna

226,3

360,2

313,5

46,7

586,5

12,4

22,9

22,9

–35,3

621,8

Gäv

lebo

rg237,7

360,8

304,8

56,0

598,5

27,0

66,6

66,3

0,3

93,7

692,2

Väst

erno

rrla

nd225,9

292,6

268,6

24,0

518,5

15,2

12,1

12,1

0,0

27,3

545,9

Jäm

tland

110,0

177,2

161,0

16,1

287,1

18,4

9,4

9,0

0,4

27,8

314,9

Väst

erbo

tten

275,3

257,0

233,8

23,2

532,3

15,9

26,5

26,5

–42,4

574,7

Nor

rbot

ten

218,6

312,9

271,8

41,1

531,5

41,3

39,1

39,1

–80,4

611,9

Got

land

62,9

73,9

71,0

2,9

136,7

11,0

––

–11,0

147,8

TOTA

LT9 3

62,7

9 0

09,1

7 8

63,4

1 1

45,7

18 3

71,8

4 1

36,7

3 3

74,6

3 2

61,1

113,4

7 5

11,3

25 8

83,1

Verksamhet 119

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

3H

älso

- oc

h sj

ukvå

rd t

otal

t. L

äkar

besö

k1)

2)(e

xkl m

ödra

- oc

h ba

rnhä

lsov

ård)

per

1000 inv

ånar

e ef

ter

huvu

dgru

pp 2

002

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

, ex

kl b

esök

i da

gsju

kvår

d.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.4)Jo

urve

rksa

mhe

t, p

rimär

vård

sans

lute

n he

msj

ukvå

rd o

ch ö

vrig

prim

ärvå

rd.

5)An

nan

vård

giva

re a

llmän

läka

rvår

d in

kl K

atrin

ehol

ms

kom

mun

som

har

för

sök

med

prim

ärko

mm

unal

prim

ärvå

rd.

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

n3)

Anna

n vå

rdgi

vare

3)

5)

Tota

ltS

peci

alis

erad

Prim

ärvå

rddä

rav

Sum

ma

Spe

cial

iser

adPr

imär

vård

dära

vS

umm

avå

rdAl

lmän

läka

r-Ö

vrig

t4)

vård

Allm

änlä

kar-

Övr

igt4

)

vård

vård

Sto

ckho

lm1 0

90

771

710

60

1 8

61

1 1

62

746

702

44

1 9

08

3 7

69

U

ppsa

la1 0

65

822

706

116

1 8

87

415

342

312

30

757

2 6

43

S

örm

land

5)

1 0

11

799

721

78

1 8

10

207

373

373

–

580

2 3

90

Ö

ster

götla

nd1 0

24

1 0

17

945

72

2 0

40

301

113

113

–

414

2 4

54

Jö

nköp

ing

1 0

41

1 0

88

975

114

2 1

29

131

200

199

1

331

2 4

60

K

rono

berg

1 0

23

1 1

87

994

192

2 2

09

379

20

20

–

399

2 6

09

K

alm

ar981

1 1

19

975

144

2 1

00

154

257

257

–

411

2 5

11

B

leki

nge

1 0

35

945

815

129

1 9

80

103

286

285

1

389

2 3

68

S

kåne

1 1

30

1 0

94

964

130

2 2

24

573

552

545

7

1 1

24

3 3

48

H

alla

nd929

1 0

33

748

285

1 9

62

261

435

434

1

697

2 6

59

Vä

stra

Göt

alan

d1 1

43

1 0

57

856

201

2 2

00

359

266

260

7

625

2 8

25

Vä

rmla

nd869

1 0

97

992

105

1 9

67

106

155

146

9

261

2 2

28

Ö

rebr

o1 0

91

958

835

123

2 0

49

138

194

194

–

332

2 3

81

Vä

stm

anla

nd1 0

26

802

725

77

1 8

28

175

578

569

9

752

2 5

80

D

alar

na818

1 3

02

1 1

33

169

2 1

20

45

83

83

–

128

2 2

48

G

ävle

borg

858

1 3

03

1 1

00

202

2 1

61

98

241

239

1

338

2 4

99

Vä

ster

norr

land

925

1 1

98

1 0

99

98

2 1

22

62

50

50

0

112

2 2

34

Jä

mtla

nd860

1 3

85

1 2

59

126

2 2

44

144

73

70

3

217

2 4

61

Vä

ster

bott

en1 0

79

1 0

07

916

91

2 0

86

62

104

104

–

166

2 2

52

N

orrb

otte

n862

1 2

34

1 0

72

162

2 0

96

163

154

154

–

317

2 4

13

G

otla

nd1 0

96

1 2

87

1 2

37

51

2 3

83

192

–

–

–

192

2 5

75

R

IKET

1 0

47

1 0

08

880

128

2 0

55

463

377

365

13

840

2 8

95

120 Verksamhet

Tabe

ll V

4H

älso

- oc

h sj

ukvå

rd t

otal

t. L

äkar

besö

k (1

000-tal

)1)2

)(e

xkl m

ödra

- oc

h ba

rnhä

lsov

ård)

efte

r om

råde

2001 o

ch 2

002 s

amt

proc

entu

ell fö

ränd

ring

2001

–2002

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

, ex

kl b

esök

i da

gsju

kvår

d.Ö

knin

g/m

insk

ning

kan

till

vis

s de

l ber

o på

att

dag

sjuk

vård

en k

an h

a re

dovi

sats

olik

a fö

r de

två

åre

n.2)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)År

2001 ä

r up

pgift

erna

för

prim

ärvå

rden

öve

rska

ttad

e.4)Ju

ster

ade

siff

ror

för

år 2

001.

Huv

udm

anPr

imär

vård

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

Spe

cial

iser

ad p

syki

atris

k vå

rd2001

2002

Proc

entu

ell

2001

2002

Proc

entu

ell

2001

2002

Proc

entu

ell

förä

ndrin

gfö

ränd

ring

förä

ndrin

g2001–2

002

2001–2

002

2001–2

002

Sto

ckho

lm2 6

99,6

2 8

06,5

4,0

3 8

47,1

3 7

96,4

–1,3

348,0

371,2

6,7

Upp

sala

340,1

347,7

2,2

411,0

411,0

0,0

31,0

30,7

–1,0

Sör

mla

nd316,0

303,6

–3,9

309,7

291,8

–5,8

22,7

23,7

4,4

Öst

ergö

tland

490,2

466,9

–4,8

539,9

531,2

–1,6

20,0

16,7

–16,6

Jönk

öpin

g431,8

422,6

–2,1

381,4

363,0

–4,8

21,1

21,3

0,7

Kro

nobe

rg219,6

213,6

–2,7

242,6

229,6

–5,4

18,1

18,5

2,1

Kal

mar

3)

339,5

322,8

–4,9

263,7

243,4

–7,7

20,5

22,9

11,9

Ble

king

e4)

196,4

184,4

–6,1

175,8

159,8

–9,1

10,7

10,8

0,5

Skå

ne1 6

85,4

1 8

84,5

11,8

1 7

31,3

1 7

92,6

3,5

154,7

157,0

1,5

Hal

land

4)

410,1

409,2

–0,2

318,4

313,7

–1,5

18,6

17,9

–4,3

Väst

ra G

ötal

and

2 1

00,8

1 9

96,0

–5,0

1 9

29,4

2 1

37,4

10,8

120,8

127,5

5,6

Värm

land

352,4

342,5

–2,8

269,1

256,7

–4,6

9,0

9,9

10,2

Öre

bro

319,7

314,9

–1,5

319,5

316,4

–1,0

20,8

19,7

–5,4

Väst

man

land

354,1

357,3

0,9

287,4

291,0

1,3

19,4

19,7

2,0

Dal

arna

375,0

383,1

2,2

235,1

221,1

–6,0

18,4

17,6

–4,3

Gäv

lebo

rg4)

393,9

427,5

8,5

255,9

249,5

–2,5

16,6

15,3

–7,9

Väst

erno

rrla

nd290,5

304,7

4,9

231,7

231,4

–0,1

10,8

9,7

–10,2

Jäm

tland

189,9

186,6

–1,7

126,8

122,4

–3,5

6,2

6,0

–3,9

Väst

erbo

tten

289,3

283,5

–2,0

281,0

273,1

–2,8

15,4

18,1

17,2

Nor

rbot

ten

351,6

352,0

0,1

265,8

249,4

–6,2

6,9

10,5

52,3

Got

land

68,8

73,9

7,3

76,6

67,5

–12,0

6,9

6,4

–6,5

TOTA

LT4)

12 2

14,8

12 3

83,7

1,4

12 4

99,1

12 5

48,5

0,4

916,5

950,9

3,7

Verksamhet 121

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

5H

älso

- oc

h sj

ukvå

rd t

otal

t. L

äkar

besö

k (1

000-tal

)1)(e

xkl m

ödra

- oc

h ba

rnhä

lsov

ård)

2001 o

ch 2

002 s

amt

proc

entu

ell fö

ränd

ring

2001–2

002

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

, ex

kl b

esök

i da

gsju

kvår

d.Ö

knin

g/m

insk

ning

kan

till

vis

s de

l ber

o på

att

dag

sjuk

vård

en k

an h

a re

dovi

sats

olik

a fö

r de

två

åre

n.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)År

2001 ä

r up

pgift

erna

för

prim

ärvå

rden

öve

rska

ttad

e.4)Ju

ster

ade

siff

ror

för

år 2

001.

Huv

udm

anTo

talt

Egen

pro

dukt

ion2

)An

nan

vård

giva

re2)

2001

2002

Proc

entu

ell

2001

2002

Proc

entu

ell

2001

2002

Proc

entu

ell

förä

ndrin

gfö

ränd

ring

förä

ndrin

g2001–2

002

2001–2

002

2001–2

002

Sto

ckho

lm6 8

94,7

6 9

74,0

1,2

3 4

64,9

3 4

43,9

–0,6

3 4

29,8

3 5

30,2

2,9

Upp

sala

782,1

789,4

0,9

573,4

563,4

–1,7

208,8

226,0

8,2

Sör

mla

nd648,4

619,1

–4,5

505,6

468,8

–7,3

142,7

150,3

5,3

Öst

ergö

tland

1 0

50,1

1 0

14,7

–3,4

876,9

843,5

–3,8

173,2

171,2

–1,2

Jönk

öpin

g834,3

806,9

–3,3

723,5

698,3

–3,5

110,8

108,6

–2,0

Kro

nobe

rg480,3

461,7

–3,9

406,1

391,0

–3,7

74,2

70,7

–4,7

Kal

mar

3)

623,7

589,1

–5,5

547,5

492,7

–10,0

76,2

96,4

26,6

Ble

king

e4)

382,9

355,0

–7,3

328,7

296,7

–9,7

54,3

58,3

7,4

Skå

ne3 5

71,5

3 8

34,1

7,4

2 3

44,7

2 5

46,8

8,6

1 2

26,8

1 2

87,4

4,9

Hal

land

4)

747,2

740,7

–0,9

553,2

546,6

–1,2

193,9

194,1

0,1

Väst

ra G

ötal

and

4 1

51,0

4 2

60,9

2,6

3 1

57,6

3 3

17,5

5,1

993,4

943,4

–5,0

Värm

land

630,5

609,1

–3,4

555,5

537,8

–3,2

75,0

71,4

–4,8

Öre

bro

660,0

651,0

–1,4

564,0

560,2

–0,7

96,0

90,8

–5,4

Väst

man

land

660,8

668,1

1,1

466,6

473,3

1,4

194,3

194,8

0,3

Dal

arna

628,6

621,8

–1,1

579,9

586,5

1,1

48,6

35,3

–27,4

Gäv

lebo

rg4)

666,4

692,2

3,9

568,6

598,5

5,3

97,8

93,7

–4,2

Väst

erno

rrla

nd532,9

545,9

2,4

504,5

518,5

2,8

28,4

27,3

–3,9

Jäm

tland

322,9

314,9

–2,5

292,9

287,1

–2,0

30,0

27,8

–7,4

Väst

erbo

tten

585,7

574,7

–1,9

542,1

532,3

–1,8

43,6

42,4

–2,9

Nor

rbot

ten

624,3

611,9

–2,0

547,9

531,5

–3,0

76,4

80,4

5,3

Got

land

152,4

147,8

–3,0

138,2

136,7

–1,1

14,1

11,0

–21,9

TOTA

LT4)

25 6

30,5

25 8

83,1

1,0

18 2

42,2

18 3

71,8

0,7

7 3

88,3

7 5

11,3

1,7

122 Verksamhet

Tabe

ll V

6Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . Lä

karb

esök

(10

00-tal

) ef

ter

huvu

dgru

pp 2

002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

, ex

kl b

esök

i da

gsju

kvår

d.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anS

peci

alis

erad

dära

vS

peci

alis

erad

Tota

ltso

mat

isk

Med

icin

skK

irur

gisk

Ofö

rdel

adG

eria

tris

kÖ

vrig

tps

ykia

tris

kvå

rdko

rttid

svår

dko

rttid

svår

dko

rttid

svår

dvå

rdvå

rd

Sto

ckho

lm1 8

22,2

900,6

772,5

111,4

37,7

–

195,6

2 0

17,8

U

ppsa

la301,8

92,4

154,2

27,2

6,1

22,0

16,1

317,9

S

örm

land

241,4

95,9

143,8

–

1,2

0,5

20,6

261,9

Ö

ster

götla

nd409,0

160,5

207,5

–

4,8

36,2

14,2

423,2

Jö

nköp

ing

323,3

106,1

176,1

–

2,7

38,4

18,0

341,3

K

rono

berg

171,7

62,2

108,8

–

–

0,6

9,3

181,0

K

alm

ar211,6

77,3

130,9

–

3,5

–

18,5

230,2

B

leki

nge

144,4

53,6

90,7

–

–

–

10,8

155,1

S

kåne

1 2

02,8

323,9

558,7

48,9

2,5

268,8

91,1

1 2

93,9

H

alla

nd241,8

65,8

117,6

–

0,7

57,8

16,9

258,7

Vä

stra

Göt

alan

d1 6

28,0

544,0

764,8

1,2

6,5

311,3

95,3

1 7

23,2

Vä

rmla

nd229,1

86,7

141,3

–

–

1,1

8,7

237,7

Ö

rebr

o282,5

112,7

167,8

–

1,2

0,9

15,9

298,4

Vä

stm

anla

nd250,3

104,6

145,1

–

0,7

–

15,2

265,5

D

alar

na211,5

73,0

134,3

–

3,6

0,6

14,8

226,3

G

ävle

borg

225,4

85,9

138,8

–

0,6

–

12,3

237,7

Vä

ster

norr

land

216,6

56,5

112,1

–

2,5

45,5

9,4

225,9

Jä

mtla

nd104,0

40,4

63,6

–

–

0,1

6,0

110,0

Vä

ster

bott

en260,1

99,5

132,9

–

5,7

21,9

15,2

275,3

N

orrb

otte

n210,6

83,6

125,8

–

0,4

0,8

8,0

218,6

G

otla

nd58,0

20,8

37,2

–

–

–

4,9

62,9

TO

TALT

8 7

46,0

3 2

46,2

4 4

24,2

188,7

80,4

806,5

616,7

9 3

62,7

Verksamhet 123

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

7Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . Lä

karb

esök

(10

00-tal

) ef

ter

huvu

dgru

pp 2

002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

, ex

kl b

esök

i da

gsju

kvår

d.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anS

peci

alis

erad

dära

vS

peci

alis

erad

Tota

ltso

mat

isk

Med

icin

skK

irur

gisk

Ofö

rdel

adG

eria

tris

kÖ

vrig

tps

ykia

tris

kvå

rdko

rttid

svår

dko

rttid

svår

dko

rttid

svår

dvå

rdvå

rd

Sto

ckho

lm1 9

74,2

664,6

1 2

88,7

9,5

11,3

–

175,6

2 1

49,8

U

ppsa

la109,2

21,4

87,7

–

–

–

14,6

123,8

S

örm

land

50,4

7,7

42,7

–

–

–

3,1

53,6

Ö

ster

götla

nd122,2

27,3

86,4

–

–

8,4

2,5

124,6

Jö

nköp

ing

39,8

8,5

31,2

–

–

–

3,3

43,0

K

rono

berg

57,9

27,6

30,2

–

–

–

9,2

67,1

K

alm

ar31,8

11,2

20,0

–

–

0,6

4,3

36,1

B

leki

nge

15,4

–

15,4

–

–

–

–

15,4

S

kåne

589,8

214,9

365,5

–

0,9

8,5

65,9

655,7

H

alla

nd71,9

24,7

47,2

–

–

–

0,9

72,8

Vä

stra

Göt

alan

d509,4

140,7

346,2

22,5

–

–

32,2

541,6

Vä

rmla

nd27,6

10,8

15,5

–

–

1,3

1,3

28,9

Ö

rebr

o33,9

9,7

24,3

–

–

–

3,8

37,7

Vä

stm

anla

nd40,7

13,4

27,3

–

–

–

4,6

45,2

D

alar

na9,6

–

9,4

–

–

0,2

2,8

12,4

G

ävle

borg

24,1

1,8

21,8

–

–

0,5

2,9

27,0

Vä

ster

norr

land

14,9

0,8

14,1

–

–

–

0,3

15,2

Jä

mtla

nd18,4

2,7

13,6

–

2,1

–

–

18,4

Vä

ster

bott

en13,0

7,2

3,9

–

–

1,9

2,9

15,9

N

orrb

otte

n38,8

18,0

20,8

–

–

–

2,5

41,3

G

otla

nd9,5

3,6

5,8

–

–

–

1,6

11,0

TO

TALT

3 8

02,5

1 2

16,9

2 5

17,9

32,1

14,3

21,4

334,2

4 1

36,7

124 Verksamhet

Tabe

ll V

8.1

Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . Lä

karb

esök

(10

00-tal

) pe

r sp

ecia

litet

2002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)Ak

adem

iska

bar

nsju

khus

et r

edov

isar

bes

öken

und

er O

förd

elad

kor

ttid

svår

d.

Huv

udm

anIn

tern

-Ö

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skH

abili

te-

Infe

ktio

ns-

Bar

n-H

ud- o

chTu

mör

-Ö

vrig

Med

icin

skm

edic

inin

värt

esre

hab

ring

sjuk

vård

med

icin

köns

-sj

ukvå

rdm

edic

insk

kort

tidsv

ård

spec

3)

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

Sto

ckho

lm211,7

192,0

39,8

25,4

0,0

24,7

172,5

53,4

132,1

48,9

900,6

Upp

sala

3)

43,0

12,8

7,6

–

–

6,4

–

15,9

6,6

–

92,2

Sör

mla

nd43,0

6,8

1,9

1,0

–

4,3

18,0

8,5

12,3

–

95,9

Öst

ergö

tland

43,9

25,6

4,5

0,6

–

8,0

20,2

20,2

32,0

5,1

160,1

Jönk

öpin

g36,8

13,8

1,1

0,8

1,5

8,7

22,2

16,5

4,8

–

106,1

Kro

nobe

rg25,8

5,8

1,5

1,1

–

3,3

14,3

7,0

3,5

–

62,2

Kal

mar

44,4

–

–

–

–

3,6

12,6

16,6

–

–

77,3

Ble

king

e31,7

–

–

1,0

–

6,9

9,4

4,7

–

–

53,6

Skå

ne95,9

38,7

9,2

2,7

3,2

24,7

66,4

57,0

20,5

4,7

323,0

Hal

land

23,2

10,0

2,6

0,6

1,4

5,7

22,2

–

–

–

65,8

Väst

ra G

ötal

and

140,0

97,8

14,8

12,3

5,5

20,5

140,1

80,5

31,1

1,6

544,0

Värm

land

42,5

10,5

0,2

–

–

7,2

17,4

4,8

4,2

–

86,7

Öre

bro

23,1

37,1

5,0

0,7

–

6,6

15,1

17,4

7,7

–

112,7

Väst

man

land

56,5

3,0

–

0,4

–

9,0

18,9

11,6

5,1

–

104,6

Dal

arna

34,9

10,6

–

0,6

–

2,9

16,1

5,6

–

2,3

73,0

Gäv

lebo

rg50,1

3,5

–

0,8

–

1,9

12,7

7,4

7,6

0,2

84,2

Väst

erno

rrla

nd27,8

2,5

–

0,3

1,7

2,1

12,7

7,2

2,1

–

56,5

Jäm

tland

18,5

–

–

3,6

1,6

2,8

6,2

6,6

–

1,2

40,4

Väst

erbo

tten

23,1

21,6

4,5

0,7

–

12,5

16,2

9,4

11,5

–

99,5

Nor

rbot

ten

51,2

7,0

–

1,2

–

1,4

19,5

3,3

–

–

83,6

Got

land

9,6

–

–

–

–

4,5

3,3

3,4

–

–

20,8

TOTA

LT1 0

76,7

499,1

92,7

53,9

14,8

167,8

635,9

357,2

281,1

63,9

3 2

42,9

Verksamhet 125

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

8.2

Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . Lä

karb

esök

(10

00-tal

) pe

r sp

ecia

litet

2002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)Ak

adem

iska

bar

nsju

khus

et r

edov

isar

bes

öken

und

er O

förd

elad

kor

ttid

svår

d.

Huv

udm

anAl

lmän

Ort

oped

isk

Uro

logi

skB

arn-

Övr

iga

Gyn

eko-

Förlo

ss-

Ögo

n-Ö

ron-

, nä

s-Ö

vrig

Kirur

gisk

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kko

rttid

svår

d3)

spec

hals

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

Sto

ckho

lm126,5

112,8

27,8

45,4

36,4

148,2

36,4

152,9

76,0

10,1

772,5

Upp

sala

3)

41,1

25,5

7,5

–

12,2

4,3

–

23,5

14,5

25,5

154,2

Sör

mla

nd37,1

35,4

2,9

–

–

19,5

0,1

27,8

20,9

–

143,8

Öst

ergö

tland

41,8

44,4

3,8

–

12,6

27,9

6,3

44,3

26,3

–

207,5

Jönk

öpin

g36,5

42,4

3,1

–

–

33,9

–

36,3

23,8

–

176,1

Kro

nobe

rg36,9

16,5

2,2

–

–

12,2

–

24,2

17,0

–

108,8

Kal

mar

32,1

32,8

5,2

–

–

16,2

–

23,5

21,0

–

130,9

Ble

king

e24,9

22,0

–

–

0,3

12,8

–

14,8

16,0

–

90,7

Skå

ne79,8

116,3

20,0

–

24,2

103,9

2,3

110,6

95,7

5,8

558,7

Hal

land

22,2

26,0

–

–

–

20,1

2,6

23,7

23,1

–

117,6

Väst

ra G

ötal

and

121,5

127,3

33,2

70,1

35,6

106,8

27,4

139,8

100,0

3,1

764,8

Värm

land

38,4

22,3

5,4

–

–

23,0

0,4

32,8

18,9

–

141,3

Öre

bro

39,1

34,8

6,9

–

12,5

11,8

17,7

24,2

19,9

0,9

167,8

Väst

man

land

37,3

37,9

5,4

–

–

20,2

3,6

23,5

17,2

–

145,1

Dal

arna

28,3

33,1

–

–

–

20,6

3,4

31,0

17,8

–

134,3

Gäv

lebo

rg39,7

32,7

–

–

–

28,2

–

17,7

20,5

–

138,8

Väst

erno

rrla

nd23,4

21,0

4,9

3,5

–

15,5

1,3

25,6

17,0

–

112,1

Jäm

tland

16,7

18,1

–

–

–

8,6

–

11,8

8,0

–

63,2

Väst

erbo

tten

32,8

20,3

5,5

–

10,5

8,6

11,7

26,7

16,9

–

132,9

Nor

rbot

ten

41,2

17,4

3,5

–

–

17,9

–

29,3

16,5

–

125,8

Got

land

7,8

8,8

2,0

–

3,8

4,8

–

5,6

4,5

–

37,2

TOTA

LT905,0

847,8

139,4

118,9

148,1

665,0

113,2

849,6

591,4

45,3

4 4

23,9

126 Verksamhet

Tabe

ll V

8.3

Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . Lä

karb

esök

(10

00-tal

) pe

r sp

ecia

litet

2002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)Ak

adem

iska

bar

nsju

khus

et r

edov

isar

bes

öken

und

er O

förd

elad

kor

ttid

svår

d.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

Spe

cial

iser

adAl

lmän

Bar

n- o

chR

ätts

-S

peci

alis

erad

Tota

ltko

rttid

svår

dvå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

psyk

iatr

isk

vård

psyk

iatr

ivå

rd

Sto

ckho

lm111,4

33,4

–

1 8

17,8

180,1

15,5

–

195,6

2 0

13,4

Upp

sala

3)

27,2

6,1

22,0

301,7

13,2

2,9

–

16,1

317,8

Sör

mla

nd–

1,2

0,5

241,4

19,0

1,5

–

20,6

261,9

Öst

ergö

tland

–

1,7

35,1

404,4

12,3

1,6

–

13,9

418,3

Jönk

öpin

g–

2,7

38,4

323,3

15,9

2,1

0,0

18,0

341,3

Kro

nobe

rg–

–

0,6

171,7

8,5

0,8

–

9,3

181,0

Kal

mar

–

3,3

–

211,5

15,9

2,6

–

18,5

230,0

Ble

king

e–

–

–

144,4

10,1

0,7

–

10,8

155,1

Skå

ne48,9

2,5

268,8

1 2

01,9

81,4

9,5

0,2

91,1

1 2

92,9

Hal

land

–

0,7

57,8

241,8

14,6

2,3

–

16,9

258,7

Väst

ra G

ötal

and

1,2

6,5

311,3

1 6

28,0

86,4

8,6

0,2

95,3

1 7

23,2

Värm

land

–

–

1,1

229,1

6,7

1,9

–

8,7

237,7

Öre

bro

–

1,2

0,9

282,5

13,8

2,1

0,0

15,9

298,4

Väst

man

land

–

0,7

–

250,3

12,3

2,9

–

15,2

265,5

Dal

arna

–

3,6

–

210,9

14,0

0,8

–

14,8

225,7

Gäv

lebo

rg–

0,6

–

223,6

10,9

1,4

–

12,3

236,0

Väst

erno

rrla

nd–

2,5

45,5

216,6

8,8

0,6

–

9,4

225,9

Jäm

tland

–

–

0,1

103,7

4,2

1,8

–

5,9

109,6

Väst

erbo

tten

–

5,7

21,9

260,1

12,1

3,1

0,0

15,2

275,3

Nor

rbot

ten

–

0,4

0,8

210,6

6,4

1,6

–

8,0

218,6

Got

land

–

–

–

58,0

3,7

1,2

–

4,9

62,9

TOTA

LT188,7

72,7

804,8

8 7

33,0

550,3

65,7

0,4

616,4

9 3

49,4

Verksamhet 127

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

9.1

Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . Lä

karb

esök

(10

00-tal

) pe

r sp

ecia

litet

2002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anIn

tern

-Ö

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skIn

fekt

ions

-B

arn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

edic

insk

med

icin

invä

rtes

reha

bsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skko

rttid

svår

dsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

Sto

ckho

lm363,0

38,5

33,9

– –

67,8

148,2

13,2

–

664,6

Upp

sala

5,3

2,3

–

–

–

2,8

10,4

–

–

20,8

Sör

mla

nd–

0,9

–

–

–

6,8

–

–

–

7,7

Öst

ergö

tland

7,6

–

1,6

–

–

13,5

4,7

–

–

27,3

Jönk

öpin

g5,0

0,5

–

–

–

3,1

–

–

–

8,5

Kro

nobe

rg4,2

2,6

–

–

–

2,9

18,0

–

–

27,6

Kal

mar

7,1

–

–

–

–

1,8

2,3

–

–

11,2

Ble

king

e–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

S

kåne

73,3

44,3

7,3

0,4

0,4

44,1

45,1

–

–

214,9

Hal

land

4,2

1,3

–

–

–

7,1

12,0

–

–

24,7

Väst

ra G

ötal

and

64,1

1,2

9,1

–

–

13,7

47,1

–

5,5

140,7

Värm

land

5,4

1,0

1,0

–

–

3,3

–

–

–

10,8

Öre

bro

3,4

–

–

–

–

–

6,3

–

–

9,7

Väst

man

land

4,0

2,2

–

0,7

–

–

3,5

–

2,9

13,4

Dal

arna

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Gäv

lebo

rg1,6

–

–

0,2

–

–

–

–

–

1,8

Väst

erno

rrla

nd–

0,8

–

–

–

–

–

–

–

0,8

Jäm

tland

0,1

–

–

–

–

2,6

–

–

–

2,7

Väst

erbo

tten

–

–

–

–

–

–

4,2

–

3,0

7,2

Nor

rbot

ten

11,4

1,5

–

–

–

–

5,1

–

–

18,0

Got

land

2,8

–

–

–

–

–

0,8

–

–

3,6

TOTA

LT562,4

97,2

52,9

1,4

0,4

169,5

307,8

13,2

11,5

1 2

16,3

128 Verksamhet

Tabe

ll V

9.2

Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . Lä

karb

esök

(10

00-tal

) pe

r sp

ecia

litet

2002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anAl

lmän

Ort

oped

isk

Uro

logi

skB

arn-

Övr

iga

Gyn

eko-

Förlo

ss-

Ögo

n-Ö

ron-

, nä

s-Ö

vrig

Kirur

gisk

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kko

rttid

svår

dsp

echa

lssj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

Sto

ckho

lm65,2

120,0

18,4

2,6

298,1

366,8

–

193,4

201,8

22,4

1 2

88,7

Upp

sala

5,4

6,7

1,6

2,3

3,7

32,6

–

19,3

15,1

1,0

87,7

Sör

mla

nd2,2

6,0

–

–

–

22,1

–

1,9

10,5

–

42,7

Öst

ergö

tland

10,3

20,9

–

–

–

32,8

–

7,3

15,1

–

86,4

Jönk

öpin

g–

7,9

–

–

–

13,7

–

7,5

2,1

–

31,2

Kro

nobe

rg9,1

2,3

–

–

–

8,1

–

1,7

7,0

2,0

30,2

Kal

mar

–

3,6

4,1

–

–

9,1

–

3,2

–

–

20,0

Ble

king

e–

3,1

0,9

–

–

4,3

7,1

–

–

–

15,4

Skå

ne50,3

58,1

14,1

–

2,0

111,8

–

55,4

73,9

–

365,5

Hal

land

6,3

7,1

–

–

–

20,2

–

5,8

7,8

–

47,2

Väst

ra G

ötal

and

60,3

56,3

9,8

–

–

112,7

–

53,6

53,4

–

346,2

Värm

land

3,5

–

–

–

–

4,5

–

1,0

6,5

–

15,5

Öre

bro

2,7

1,6

–

–

–

11,1

–

6,8

2,1

–

24,3

Väst

man

land

2,5

3,1

2,7

–

–

9,7

–

3,9

5,5

–

27,3

Dal

arna

2,9

2,1

–

–

–

4,4

–

–

0,0

–

9,4

Gäv

lebo

rg3,5

0,8

2,6

–

–

7,7

–

2,8

4,4

–

21,8

Väst

erno

rrla

nd–

–

–

–

–

7,3

–

6,8

–

–

14,1

Jäm

tland

–

7,3

–

–

–

3,5

–

1,2

1,7

–

13,6

Väst

erbo

tten

–

–

–

–

–

–

–

1,9

–

2,0

3,9

Nor

rbot

ten

4,7

–

–

–

–

12,3

–

2,6

1,3

–

20,8

Got

land

–

–

–

–

–

5,3

–

–

0,6

–

5,8

TOTA

LT228,9

307,0

54,1

4,9

303,8

800,0

7,1

376,0

408,8

27,3

2 5

17,9

Verksamhet 129

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

9.3

Spe

cial

iser

ad v

ård1

). L

äkar

besö

k (1

000-tal

) pe

r sp

ecia

litet

2002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

Spe

cial

iser

adAl

lmän

Bar

n- o

chS

peci

alis

erad

Tota

ltko

rttid

svår

dvå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tris

kvå

rdps

ykia

tri

vård

Sto

ckho

lm9,5

5,2

–

1 9

68,0

175,6

–

175,6

2 1

43,7

Upp

sala

–

–

–

108,6

14,6

–

14,6

123,2

Sör

mla

nd–

–

–

50,4

3,1

–

3,1

53,6

Öst

ergö

tland

–

–

8,4

122,2

2,5

–

2,5

124,6

Jönk

öpin

g–

–

–

39,8

3,3

–

3,3

43,0

Kro

nobe

rg–

–

–

57,9

9,2

–

9,2

67,1

Kal

mar

–

–

0,6

31,8

4,3

–

4,3

36,1

Ble

king

e–

–

–

15,4

–

–

–

15,4

Skå

ne–

0,9

8,5

589,8

64,8

1,1

65,9

655,7

Hal

land

–

–

–

71,9

0,9

–

0,9

72,8

Väst

ra G

ötal

and

22,5

–

–

509,4

32,2

–

32,2

541,6

Värm

land

–

–

1,3

27,6

1,3

–

1,3

28,9

Öre

bro

–

–

–

33,9

3,8

–

3,8

37,7

Väst

man

land

–

–

–

40,7

4,6

–

4,6

45,2

Dal

arna

–

–

0,2

9,6

2,8

–

2,8

12,4

Gäv

lebo

rg–

–

0,5

24,1

2,9

–

2,9

27,0

Väst

erno

rrla

nd–

–

–

14,9

0,3

–

0,3

15,2

Jäm

tland

–

2,1

–

18,4

–

–

–

18,4

Väst

erbo

tten

–

–

1,9

13,0

2,9

–

2,9

15,9

Nor

rbot

ten

–

–

–

38,8

2,5

–

2,5

41,3

Got

land

–

–

–

9,5

1,6

–

1,6

11,0

TOTA

LT32,1

8,1

21,4

3 7

95,7

333,1

1,1

334,2

4 1

29,9

130 Verksamhet

Tabe

ll V

10

Spe

cial

iser

ad v

ård.

Hem

sjuk

vård

. B

esök

(10

00-tal

) lä

kare

och

ann

an p

erso

nal pe

r hu

vudg

rupp

, to

talt

1)2

00

2

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)D

ärav

pro

duce

rat

av a

nnan

vår

dgiv

are

läka

re 6

,8 o

ch a

nnan

per

sona

l 51,6

.

Huv

udm

anS

peci

alis

erad

som

atis

k vå

rd2)

Spe

cial

iser

adTo

talt

Med

cins

k ko

rttid

svK

irur

gisk

kor

ttid

svG

eria

tris

k vå

rdÖ

vrig

tS

umm

a1)

psyk

iatr

isk

vård

Läka

reAn

nan

Läka

reAn

nan

Läka

reAn

nan

Läka

reAn

nan

Läka

reAn

nan

Läka

reAn

nan

Läka

reAn

nan

pers

onal

pers

onal

pers

onal

pers

onal

pers

onal

pers

onal

pers

onal

Sto

ckho

lm10,5

114,1

10,5

114,1

10,5

114,1

Upp

sala

0,8

0,5

0,8

0,5

0,8

0,5

Sör

mla

ndÖ

ster

götla

nd0,4

7,7

3,2

30,1

1,0

11,5

4,6

49,3

0,3

7,9

4,9

57,2

Jönk

öpin

g0,4

0,1

0,5

0,5

Kro

nobe

rgK

alm

ar0,2

16,7

0,2

16,7

16,7

0,2

33,4

Ble

king

eS

kåne

1,0

6,7

1,0

6,7

1,0

6,7

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

0,6

6,2

0,6

6,2

0,6

6,2

Gäv

lebo

rg1,7

1,7

1,7

Väst

erno

rrla

ndJä

mtla

nd0,0

1,3

0,3

0,1

0,3

1,4

0,0

0,4

0,3

1,7

Väst

erbo

tten

7,6

7,6

7,6

Nor

rbot

ten

Got

land

TOTA

LT3,9

16,2

0,3

0,4

13,9

160,8

1,6

25,4

19,7

202,9

0,3

25,0

20,1

227,9

Verksamhet 131

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

11

Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . B

esök

(10

00-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori ä

n lä

kare

per

kat

egor

i 2002

1)In

kl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

n2) ,

besö

k ho

sB

esök

hos

Arbe

ts-

Audi

onom

/Lo

gope

dO

ftal

m a

ss/

Psyk

olog

Kur

ator

Sju

k-S

juk-

Und

er-

Bar

n-Ö

vrig

aTo

talt

anna

nte

rape

uthö

rsel

vård

s-or

topt

ist

gym

nast

sköt

ersk

ask

öter

ska

mor

ska

pers

onal

-vå

rdgi

vare

2)

assi

sten

tka

tego

rier

Tota

lt

Sto

ckho

lm56,3

46,8

22,0

–

168,3

124,3

161,3

571,7

17,3

70,8

529,7

1 7

68,5

224,6

Upp

sala

5,4

–

–

–

15,4

9,7

4,8

32,9

17,1

–

195,7

281,0

–

Sör

mla

nd12,0

16,0

3,7

5,5

11,3

12,0

29,4

64,9

2,6

34,9

33,7

226,1

–

Öst

ergö

tland

16,1

17,5

4,7

5,3

14,7

14,4

56,5

198,8

53,5

1,2

45,5

428,3

0,6

Jönk

öpin

g12,2

14,5

2,7

9,0

4,2

2,5

19,1

58,6

2,8

0,4

135,5

261,3

–

Kro

nobe

rg10,8

9,8

4,3

1,2

9,4

8,3

23,0

66,5

6,1

4,5

21,0

165,0

1,3

Kal

mar

7,5

14,1

4,6

3,5

20,2

12,3

29,3

123,3

10,0

0,4

56,1

281,2

3,0

Ble

king

e4,5

13,7

4,1

1,8

13,3

8,2

9,3

39,6

18,8

1,9

28,6

143,9

–

Skå

ne28,8

58,4

25,1

20,9

62,1

66,6

116,2

369,0

11,0

113,3

141,7

1 0

13,0

59,5

Hal

land

10,0

0,0

3,6

2,7

18,3

13,4

15,1

79,1

2,9

2,6

11,5

159,2

16,4

Väst

ra G

ötal

and

55,0

71,2

15,3

11,0

94,1

67,1

147,6

681,9

23,5

26,6

128,3

1 3

21,5

139,2

Värm

land

13,4

9,8

4,3

3,3

11,6

16,1

53,6

106,0

14,1

5,1

37,2

274,5

1,6

Öre

bro

10,4

–

4,5

3,0

18,6

19,7

21,9

82,9

11,4

9,0

30,4

211,8

9,6

Väst

man

land

10,3

18,9

3,8

2,9

15,1

18,7

57,4

68,8

30,1

8,0

70,5

304,5

–

Dal

arna

0,5

–

4,7

–

15,5

5,9

4,1

28,4

–

–

34,7

93,7

–

Gäv

lebo

rg3,9

13,6

6,9

7,4

9,0

12,3

22,3

114,8

5,8

4,8

20,2

221,0

14,0

Väst

erno

rrla

nd14,3

4,4

2,0

4,2

14,0

22,0

51,3

84,1

1,7

5,0

36,3

239,3

1,8

Jäm

tland

5,8

–

2,6

–

6,8

7,3

31,1

38,1

0,1

–

27,5

119,3

0,3

Väst

erbo

tten

11,3

4,3

2,9

1,8

16,7

19,8

39,1

110,0

21,0

6,3

63,4

296,7

–

Nor

rbot

ten

11,0

2,0

4,7

2,0

10,8

11,7

36,7

59,6

4,8

–

33,4

176,7

–

Got

land

7,9

4,0

1,4

0,4

8,9

8,9

12,4

32,1

–

–

–

75,9

1,6

TOTA

LT307,4

318,9

127,7

86,1

558,4

481,2

941,6

3 0

11,0

254,4

294,8

1 6

80,9

8 0

62,4

473,5

132 Verksamhet

Tabe

ll V

12

.1Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . B

esök

(10

00-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori ä

n lä

kare

per

spec

ialit

et 2

002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anIn

tern

-Ö

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skH

abili

te-

Infe

ktio

ns-

Bar

n-H

ud- o

chTu

mör

-Ö

vrig

Med

icin

skm

edic

inin

värt

esre

hab

ring

sjuk

vård

med

icin

köns

-sj

ukvå

rdm

edic

insk

kort

tidsv

ård

spec

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

Sto

ckho

lm43,4

51,6

3,9

61,3

98,4

10,2

41,9

47,6

22,5

106,2

487,1

Upp

sala

33,5

12,6

37,4

5,8

–

5,2

–

2,0

16,4

–

112,9

Sör

mla

nd23,1

1,6

–

0,7

–

2,0

2,8

12,3

2,9

–

45,3

Öst

ergö

tland

29,8

23,5

2,2

21,9

–

7,9

9,9

16,4

2,2

45,7

159,6

Jönk

öpin

g37,7

3,6

0,1

0,7

–

1,1

4,7

15,7

9,4

–

73,0

Kro

nobe

rg15,3

11,6

0,1

12,6

9,6

2,4

2,2

4,6

1,0

–

59,4

Kal

mar

37,2

–

–

–

–

6,5

4,7

7,9

–

–

56,2

Ble

king

e26,7

–

–

15,2

–

1,5

1,8

9,0

–

–

54,2

Skå

ne95,2

35,8

6,6

9,0

1,5

16,5

27,4

47,0

6,3

14,8

259,9

Hal

land

26,8

4,3

0,2

3,0

11,4

3,0

5,7

–

–

–

54,4

Väst

ra G

ötal

and

155,8

85,4

3,5

52,9

14,3

11,9

76,1

82,5

44,0

6,9

533,2

Värm

land

8,9

3,2

–

–

–

1,2

5,6

11,1

16,3

–

46,4

Öre

bro

31,4

12,7

0,4

1,3

–

0,1

5,1

7,0

0,7

–

58,6

Väst

man

land

75,2

16,4

–

2,9

–

5,5

8,1

14,5

6,9

–

129,6

Dal

arna

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Gäv

lebo

rg64,2

2,7

–

0,9

–

0,7

8,6

9,5

0,5

1,2

88,3

Väst

erno

rrla

nd51,2

3,0

–

0,7

27,4

0,7

4,7

4,6

3,0

–

95,3

Jäm

tland

13,6

–

–

26,5

9,2

1,0

4,2

7,2

–

15,0

76,7

Väst

erbo

tten

23,6

38,0

1,2

3,3

–

2,4

9,7

15,6

–

–

93,8

Nor

rbot

ten

49,9

1,5

–

17,9

–

0,6

15,4

6,8

–

–

92,0

Got

land

23,6

–

–

–

–

–

–

–

–

–

23,6

TOTA

LT866,1

307,5

55,5

236,6

171,9

80,3

238,6

321,2

132,1

189,8

2 5

99,6

Verksamhet 133

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

12

.2Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . B

esök

(10

00-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori ä

n lä

kare

per

spe

cial

itet

2002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1) M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2) S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anAl

lmän

Ort

oped

isk

Uro

logi

skB

arn-

Övr

iga

Gyn

eko-

Förlo

ss-

Ögo

n-Ö

ron-

, nä

s-Ö

vrig

Kirur

gisk

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kko

rttid

svår

dsp

echa

lssj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

Sto

ckho

lm6,1

3,0

6,9

5,0

9,4

60,8

35,7

47,2

7,3

32,6

214,1

Upp

sala

3,4

4,7

1,3

–

3,8

0,4

–

12,9

1,1

22,6

50,2

Sör

mla

nd4,1

11,7

–

–

–

17,1

–

14,2

20,7

–

67,9

Öst

ergö

tland

8,1

12,6

1,8

–

5,4

13,2

19,2

22,2

22,5

–

105,1

Jönk

öpin

g3,7

6,9

0,6

–

–

9,9

–

22,6

18,1

–

61,7

Kro

nobe

rg3,0

1,6

–

–

–

10,0

–

7,4

14,9

–

37,0

Kal

mar

4,1

1,6

1,8

–

–

3,7

–

18,5

19,1

–

48,8

Ble

king

e5,2

3,5

–

–

0,1

1,9

–

9,3

17,3

–

37,2

Skå

ne20,6

47,7

8,3

–

14,7

127,9

2,5

58,2

81,5

1,0

362,3

Hal

land

2,7

2,2

–

–

–

3,0

1,7

13,9

3,8

–

27,3

Väst

ra G

ötal

and

24,1

53,3

11,3

14,3

10,6

25,6

20,5

57,7

82,6

3,8

303,8

Värm

land

2,7

0,9

3,2

–

–

2,2

4,6

19,4

21,9

–

54,8

Öre

bro

2,9

1,7

1,3

–

4,5

1,4

8,7

14,4

0,8

2,5

38,3

Väst

man

land

2,0

32,0

1,5

–

–

10,5

–

18,3

26,3

–

90,5

Dal

arna

–

–

–

–

–

–

–

–

4,7

–

4,7

Gäv

lebo

rg4,9

3,2

–

–

–

3,9

1,7

13,7

14,0

–

41,3

Väst

erno

rrla

nd4,6

5,3

1,1

1,3

–

6,7

3,0

12,6

5,5

–

40,0

Jäm

tland

3,0

1,4

–

–

–

3,8

–

6,3

0,1

1,8

16,4

Väst

erbo

tten

2,0

13,0

3,2

–

2,8

4,4

10,1

17,7

11,2

–

64,4

Nor

rbot

ten

4,6

0,4

0,4

–

–

4,3

–

10,5

3,3

–

23,5

Got

land

–

–

–

–

–

0,4

–

2,9

5,3

–

8,6

TOTA

LT111,7

206,8

42,6

20,6

51,3

311,2

107,7

399,9

381,9

64,2

1 6

97,9

134 Verksamhet

Tabe

ll V

12

.3Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . B

esök

(10

00-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori ä

n lä

kare

per

spec

ialit

et 2

002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

Spe

cial

iser

adAl

lmän

Bar

n- o

chR

ätts

-S

peci

alis

erad

Tota

ltko

rttid

svår

dvå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

psyk

iatr

isk

vård

psyk

iatr

ivå

rd

Sto

ckho

lm6,3

55,4

166,3

929,2

666,8

110,1

–

776,9

1 7

06,1

Upp

sala

7,5

23,7

0,6

195,0

70,7

14,8

–

85,5

280,6

Sör

mla

nd–

2,3

51,0

166,5

52,9

6,7

–

59,6

226,1

Öst

ergö

tland

–

6,7

4,9

276,2

79,7

15,1

–

94,8

371,1

Jönk

öpin

g12,4

10,8

5,6

163,6

89,2

5,8

2,2

97,2

260,8

Kro

nobe

rg8,1

–

24,4

128,8

29,8

6,4

–

36,1

165,0

Kal

mar

–

12,7

63,5

181,3

48,8

17,8

–

66,5

247,8

Ble

king

e–

–

0,9

92,4

42,4

9,2

–

51,6

143,9

Skå

ne21,9

3,0

54,0

701,2

264,2

40,9

0,1

305,2

1 0

06,3

Hal

land

14,9

3,1

0,2

99,9

48,5

10,9

–

59,3

159,2

Väst

ra G

ötal

and

5,3

55,1

18,8

916,1

372,5

31,2

1,7

405,4

1 3

21,5

Värm

land

–

–

122,9

224,0

37,0

13,5

–

50,5

274,5

Öre

bro

–

17,8

12,6

127,4

72,5

11,9

–

84,4

211,8

Väst

man

land

–

2,6

–

222,7

70,4

11,4

–

81,8

304,5

Dal

arna

–

–

–

4,7

68,8

14,0

–

82,9

87,5

Gäv

lebo

rg–

1,1

36,5

167,2

47,4

6,5

–

53,8

221,0

Väst

erno

rrla

nd50,9

0,8

7,8

194,9

33,6

10,8

–

44,4

239,3

Jäm

tland

–

–

1,7

94,8

13,5

9,3

–

22,7

117,5

Väst

erbo

tten

–

12,4

21,3

191,9

82,5

14,5

0,2

97,2

289,1

Nor

rbot

ten

–

0,1

3,4

118,9

47,4

10,3

–

57,8

176,7

Got

land

18,5

–

–

50,7

22,5

2,7

–

25,3

75,9

TOTA

LT145,8

207,6

596,3

5 2

47,3

2 2

61,0

373,7

4,2

2 6

38,9

7 8

86,2

Verksamhet 135

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

13

.1Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . B

esök

(10

00-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori

än läk

are

per

spec

ialit

et 2

002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anIn

tern

-Ö

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skB

arn-

Hud

- och

Övr

igM

edic

insk

med

icin

invä

rtes

reha

bm

edic

inkö

ns-

med

icin

skko

rttid

svår

dsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

Sto

ckho

lm21,1

5,6

1,5

–

–

0,2

0,0

28,4

Upp

sala

–

–

–

–

–

–

–

–S

örm

land

–

–

–

–

–

–

–

–Ö

ster

götla

nd–

–

–

–

–

–

–

–

Jönk

öpin

g–

–

–

–

–

–

–

–

Kro

nobe

rg–

–

–

–

–

–

–

–

Kal

mar

–

–

–

–

–

1,6

–

1,6

Ble

king

e–

–

–

–

–

–

–

–

Skå

ne6,8

0,2

–

1,9

0,9

1,5

–

11,2

Hal

land

8,7

–

–

–

–

5,7

–

14,4

Väst

ra G

ötal

and

4,6

–

–

114,0

–

–

–

118,6

Värm

land

–

–

–

–

1,6

–

–

1,6

Öre

bro

0,4

–

–

–

–

–

–

0,4

Väst

man

land

–

–

–

–

–

–

–

–D

alar

na–

–

–

–

–

–

–

–

Gäv

lebo

rg–

–

–

0,4

–

–

–

0,4

Väst

erno

rrla

nd–

–

–

–

–

–

–

–

Jäm

tland

–

–

–

–

–

–

–

–Vä

ster

bott

en–

–

–

–

–

–

–

–

Nor

rbot

ten

–

–

–

–

–

–

–

–G

otla

nd–

–

–

–

–

–

–

–

TOTA

LT41,5

5,8

1,5

116,3

2,4

8,9

0,0

176,5

136 Verksamhet

Tabe

ll V

13.2

Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . B

esök

(10

00-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori

än läk

are

per

spec

ialit

et 2

002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anAl

lmän

Ort

oped

isk

Uro

logi

skB

arn-

Övr

iga

Gyn

eko-

Ögo

n-Ö

ron-

, nä

s-Ö

vrig

Kirur

gisk

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gisj

ukvå

rdoc

hki

rurg

isk

kort

tidsv

ård

spec

hals

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

Sto

ckho

lm2,9

26,8

1,4

0,0

0,0

0,9

1,8

0,7

14,5

48,9

Upp

sala

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–S

örm

land

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–Ö

ster

götla

nd0,2

0,3

–

–

–

0,1

–

–

–

0,6

Jönk

öpin

g–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Kro

nobe

rg–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Kal

mar

–

–

0,0

–

–

0,8

–

–

–

0,8

Ble

king

e–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Skå

ne1,1

0,0

0,6

–

–

9,2

1,1

5,3

–

17,2

Hal

land

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–Vä

stra

Göt

alan

d0,2

0,3

1,2

–

–

0,6

4,0

2,3

–

8,6

Värm

land

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–Ö

rebr

o0,0

–

–

–

–

2,1

0,7

–

–

2,8

Väst

man

land

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–D

alar

na–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Gäv

lebo

rg–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Väst

erno

rrla

nd–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Jäm

tland

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–Vä

ster

bott

en–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Nor

rbot

ten

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–G

otla

nd–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

TOTA

LT4,4

27,3

3,3

0,0

0,0

13,6

7,4

8,3

14,5

78,8

Verksamhet 137

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

13

.3Spe

cial

iser

ad v

ård1

) . B

esök

(10

00-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori

än läk

are

per

spec

ialit

et 2

002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k. E

xkl h

emsj

ukvå

rdsb

esök

och

bes

ök i

dags

jukv

ård.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

Spe

cial

iser

adAl

lmän

Spe

cial

iser

adTo

talt

kort

tidsv

ård

vård

som

atis

kps

ykia

tri

psyk

iatr

isk

vård

vård

Sto

ckho

lm8,4

10,8

45,7

142,1

30,9

30,9

173,0

Upp

sala

––

––

–

–

–

Sör

mla

nd–

––

–

–

–

–Ö

ster

götla

nd–

––

0,6

–

–

0,6

Jönk

öpin

g–

––

–

–

–

–K

rono

berg

––

––

1,3

1,3

1,3

Kal

mar

––

–2,4

0,6

0,6

3,0

Ble

king

e–

––

–

–

–

–S

kåne

––

0,4

28,8

30,7

30,7

59,5

Hal

land

––

–14,4

2,1

2,1

16,4

Väst

ra G

ötal

and

––

9,3

136,5

2,7

2,7

139,2

Värm

land

––

–1,6

–

–

1,6

Öre

bro

––

–3,1

6,5

6,5

9,6

Väst

man

land

––

––

–

–

–

Dal

arna

––

––

–

–

–

Gäv

lebo

rg–

–6,5

6,9

7,1

7,1

14,0

Väst

erno

rrla

nd–

–1,2

1,2

0,6

0,6

1,8

Jäm

tland

––

––

0,3

0,3

0,3

Väst

erbo

tten

––

––

–

–

–

Nor

rbot

ten

––

––

–

–

–

Got

land

––

––

1,6

1,6

1,6

TOTA

LT8,4

10,8

63,1

337,5

84,4

84,4

421,9

138 Verksamhet

Tabe

ll V

14

Spe

cial

iser

ad v

ård.

Dag

sjuk

vård

1) ,

tota

lt2) .

Bes

ök (

1000-tal

) 2002

1)B

esök

hos

läka

re/a

nnan

per

sona

l.2)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

.S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)D

ärav

pro

duce

rat

av a

nnan

vår

dgiv

are

34,4

, va

rav

inom

spe

cial

iser

ad s

omat

isk

vård

28,9

och

spec

ialis

erad

psy

kiat

risk

vård

5,6

.4)D

agsj

ukvå

rd k

an e

j sär

redo

visa

s, in

går

i mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anS

peci

alis

erad

dära

vS

peci

alis

erad

Tota

lt3)

som

atis

kM

edic

insk

Kirur

gisk

psyk

iatr

isk

vård

kort

tidsv

ård

kort

tidsv

ård

vård

Sto

ckho

lm66,8

12,3

54,2

7,2

74,0

Upp

sala

13,8

6,9

5,9

13,8

Sör

mla

nd24,4

16,0

8,4

0,9

25,3

Öst

ergö

tland

16,4

8,0

8,4

6,1

22,5

Jönk

öpin

g4)

4,9

4,9

Kro

nobe

rg16,1

15,0

1,0

3,4

19,4

Kal

mar

20,5

10,2

10,3

3,8

24,3

Ble

king

e21,2

14,9

6,3

1,6

22,7

Skå

ne181,5

95,6

57,5

25,7

207,3

Hal

land

24,0

11,2

12,8

1,7

25,7

Väst

ra G

ötal

and4

)

Värm

land

12,7

12,7

3,3

16,0

Öre

bro

29,5

22,2

6,1

10,0

39,5

Väst

man

land

40,8

26,6

13,1

8,0

48,8

Dal

arna

37,1

20,5

10,0

1,4

38,4

Gäv

lebo

rg23,9

15,7

5,6

2,6

26,5

Väst

erno

rrla

nd9,8

2,8

4,5

0,2

10,0

Jäm

tland

16,4

8,6

7,8

16,4

Väst

erbo

tten

38,7

29,1

5,9

38,7

Nor

rbot

ten4

)2,5

2,5

Got

land

3,5

2,6

0,9

10,3

13,8

TOTA

LT3)

597,2

331,2

218,6

93,4

690,5

Verksamhet 139

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

15

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

mot

tagn

ings

verk

sam

het

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40 %

av e

tt lä

karb

esök

.

Huv

udm

anB

esök

(m

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k).

Tuse

ntal

Bes

ök/i

nvån

are

Läka

reAn

nan

Sum

ma

Sum

ma

pers

onal

-vi

ktad

e3)

vikt

ade

kate

gori

besö

kbe

sök

Sto

ckho

lm3 7

85,8

1 0

71,2

4 2

14,3

2,2

8U

ppsa

la

410,2

195,0

488,2

1,6

3S

örm

land

291,8

166,5

358,4

1,3

8Ö

ster

götla

nd526,6

276,8

637,3

1,5

4Jö

nköp

ing

363,0

163,6

428,5

1,3

1K

rono

berg

229,6

128,8

281,1

1,5

9K

alm

ar243,2

183,7

316,7

1,3

5B

leki

nge

159,8

92,4

196,7

1,3

1S

kåne

1 7

91,7

730,0

2 0

83,6

1,8

2H

alla

nd313,7

114,2

359,4

1,2

9Vä

stra

Göt

alan

d2 1

37,4

1 0

52,6

2 5

58,4

1,7

0Vä

rmla

nd256,7

225,6

346,9

1,2

7Ö

rebr

o316,4

130,5

368,6

1,3

5Vä

stm

anla

nd291,0

222,7

380,1

1,4

7D

alar

na220,5

4,7

222,4

0,8

0G

ävle

borg

247,8

174,1

317,4

1,1

5Vä

ster

norr

land

231,4

196,1

309,9

1,2

7Jä

mtla

nd

122,1

94,8

160,0

1,2

5Vä

ster

bott

en273,1

191,9

349,8

1,3

7N

orrb

otte

n249,4

118,9

297,0

1,1

7G

otla

nd67,5

50,7

87,7

1,5

3TO

TALT

12 5

28,7

5 5

84,9

14 7

62,7

1,6

5

140 Verksamhet

Tabe

ll V

16

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

dags

jukv

ård

2002

.V

årdk

onta

kter

, to

talt

1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

.S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)D

agsj

ukvå

rd k

an e

j sär

redo

visa

s, in

går

i mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anS

peci

alis

erad

som

atis

k da

gsju

kvår

dB

esök

Bes

ök/

Tuse

ntal

invå

nare

Sto

ckho

lm66,8

0,0

4U

ppsa

la

13,8

0,0

5S

örm

land

24,4

0,0

9Ö

ster

götla

nd16,4

0,0

4Jö

nköp

ing3

)

Kro

nobe

rg16,1

0,0

9K

alm

ar20,5

0,0

9B

leki

nge

21,2

0,1

4S

kåne

181,5

0,1

6H

alla

nd24,0

0,0

9Vä

stra

Göt

alan

d3)

Värm

land

12,7

0,0

5Ö

rebr

o29,5

0,1

1Vä

stm

anla

nd40,8

0,1

6D

alar

na37,1

0,1

3G

ävle

borg

23,9

0,0

9Vä

ster

norr

land

9,8

0,0

4Jä

mtla

nd

16,4

0,1

3Vä

ster

bott

en38,7

0,1

5N

orrb

otte

n3)

Got

land

3,5

0,0

6TO

TALT

597,2

0,0

7

Verksamhet 141

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

17

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

hem

sjuk

vård

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

.S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

reha

r an

tagi

ts m

otsv

ara

40 %

av

ett

läka

rbes

ök.

Huv

udm

anH

emsj

ukvå

rdsb

esök

. Tu

sent

alLä

kare

Anna

nS

umm

a vi

ktad

e2)

pers

onal

kate

gori

hem

sjuk

vård

sbes

ök

Sto

ckho

lm10,5

114,1

56,2

Upp

sala

0,8

0,5

1,0

Sör

mla

ndÖ

ster

götla

nd4,6

49,3

24,3

Jönk

öpin

g0,5

0,2

Kro

nobe

rgK

alm

ar0,2

16,7

6,9

Ble

king

e0,0

Skå

ne1,0

6,7

3,6

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

0,0

0,0

0,0

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

0,6

6,2

3,1

Gäv

lebo

rg1,7

1,7

Väst

erno

rrla

ndJä

mtla

nd

0,3

1,4

0,9

Väst

erbo

tten

7,6

3,0

Nor

rbot

ten

Got

land

TOTA

LT19,7

202,9

100,9

142 Verksamhet

Tabe

ll V

18

Spe

cial

iser

ad s

omat

isk

slut

envå

rd 2

002.

Vår

dkon

takt

er1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av a

nnan

vår

dgiv

are.

Se

anvä

nda

begr

epp

och

defin

ition

er.

2)U

ppgi

fter

om

vår

dtill

fälle

n ef

ter

diag

nos,

kön

m m

häm

tade

ur

patie

nt-

regi

stre

t re

dovi

sas

i rap

port

en P

atie

nter

i sl

uten

vår

d 2002.

Huv

udm

anVå

rdtil

lfälle

nTu

sent

al

Sto

ckho

lm253,8

Upp

sala

53,5

Sör

mla

nd35,2

Öst

ergö

tland

68,3

Jönk

öpin

g52,9

Kro

nobe

rg25,0

Kal

mar

38,7

Ble

king

e22,9

Skå

ne179,4

Hal

land

42,3

Väst

ra G

ötal

and

243,1

Värm

land

35,8

Öre

bro

54,2

Väst

man

land

39,6

Dal

arna

46,7

Gäv

lebo

rg41,0

Väst

erno

rrla

nd39,6

Jäm

tland

20,1

Väst

erbo

tten

47,8

Nor

rbot

ten

38,9

Got

land

9,6

TOTA

LT1 3

88,3

Verksamhet 143

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

19

Spe

cial

iser

ad p

syki

atrisk

mot

tagn

ings

verk

sam

het

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40 %

av e

tt lä

karb

esök

.

Huv

udm

anB

esök

(m

otta

gnin

gsbe

sök/

hem

besö

k).

Tuse

ntal

Bes

ök/i

nvån

are

Läka

reAn

nan

Sum

ma

Sum

ma

pers

onal

-vi

ktad

e3)

vikt

ade

kate

gori

besö

kbe

sök

Sto

ckho

lm371,2

807,8

694,3

0,3

8U

ppsa

la

30,7

85,5

64,9

0,2

2S

örm

land

23,7

59,6

47,5

0,1

8Ö

ster

götla

nd16,4

94,8

54,3

0,1

3Jö

nköp

ing

21,3

97,2

60,2

0,1

8K

rono

berg

18,5

37,4

33,5

0,1

9K

alm

ar22,9

67,1

49,7

0,2

1B

leki

nge

10,8

51,6

31,4

0,2

1S

kåne

157,0

335,9

291,3

0,2

5H

alla

nd17,9

61,4

42,4

0,1

5Vä

stra

Göt

alan

d127,5

408,1

290,7

0,1

9Vä

rmla

nd9,9

50,5

30,1

0,1

1Ö

rebr

o19,7

90,9

56,0

0,2

0Vä

stm

anla

nd19,7

81,8

52,5

0,2

0D

alar

na17,6

82,9

50,8

0,1

8G

ävle

borg

15,3

60,9

39,6

0,1

4Vä

ster

norr

land

9,7

45,0

27,7

0,1

1Jä

mtla

nd

5,9

23,1

15,2

0,1

2Vä

ster

bott

en18,1

97,2

56,9

0,2

2N

orrb

otte

n10,5

57,8

33,6

0,1

3G

otla

nd6,4

26,8

17,2

0,3

0TO

TALT

950,6

2 7

23,2

2 0

39,8

0,2

3

144 Verksamhet

Tabe

ll V

20

Spe

cial

iser

ad p

syki

atrisk

dag

sjuk

vård

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

.S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

Huv

udm

anS

peci

alis

erad

psy

kiat

risk

dags

jukv

ård

Bes

ökB

esök

/Tu

sent

alin

våna

re

Sto

ckho

lm7,2

0,0

0U

ppsa

la

Sör

mla

nd0,9

0,0

0Ö

ster

götla

nd6,1

0,0

1Jö

nköp

ing

4,9

0,0

1K

rono

berg

3,4

0,0

2K

alm

ar3,8

0,0

2B

leki

nge

1,6

0,0

1S

kåne

25,7

0,0

2H

alla

nd1,7

0,0

1Vä

stra

Göt

alan

dVä

rmla

nd3,3

0,0

1Ö

rebr

o10,0

0,0

4Vä

stm

anla

nd8,0

0,0

3D

alar

na1,4

0,0

0G

ävle

borg

2,6

0,0

1Vä

ster

norr

land

0,2

0,0

0Jä

mtla

nd

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

2,5

0,0

1G

otla

nd10,3

0,1

8TO

TALT

93,4

0,0

1

Verksamhet 145

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

21

Spe

cial

iser

ad p

syki

atrisk

hem

sjuk

vård

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

.S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra p

erso

nalk

ateg

orie

r än

läka

reha

r an

tagi

ts m

otsv

ara

40 %

av

ett

läka

rbes

ök.

Huv

udm

anH

emsj

ukvå

rdsb

esök

. Tu

sent

alLä

kare

Anna

nS

umm

a vi

ktad

e2)

pers

onal

kate

gori

hem

sjuk

vård

sbes

ök

Sto

ckho

lmU

ppsa

la

Sör

mla

ndÖ

ster

götla

nd0,3

7,9

3,5

Jönk

öpin

gK

rono

berg

Kal

mar

16,7

6,7

Ble

king

eS

kåne

Hal

land

Väst

ra G

ötal

and

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

Dal

arna

Gäv

lebo

rgVä

ster

norr

land

Jäm

tland

0,0

0,4

0,2

Väst

erbo

tten

Nor

rbot

ten

Got

land

TOTA

LT0,3

25,0

10,3

146 Verksamhet

Tabe

ll V

22

Spe

cial

iser

ad p

syki

atrisk

slu

ten

vård

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av a

nnan

vår

dgiv

are.

Se

anvä

nda

begr

epp

och

defin

ition

er.

2)U

ppgi

fter

om

vår

dtill

fälle

n ef

ter

diag

nos,

kön

m m

häm

tade

ur

patie

nt-

regi

stre

t re

dovi

sas

i rap

port

en P

atie

nter

i sl

uten

vår

d 2002.

Huv

udm

anVå

rdtil

lfälle

nTu

sent

al

Sto

ckho

lm27,5

Upp

sala

3,0

Sör

mla

nd2,6

Öst

ergö

tland

2,3

Jönk

öpin

g5,0

Kro

nobe

rg1,7

Kal

mar

2,5

Ble

king

e2,1

Skå

ne11,3

Hal

land

1,6

Väst

ra G

ötal

and

14,1

Värm

land

1,1

Öre

bro

3,1

Väst

man

land

1,9

Dal

arna

2,5

Gäv

lebo

rg1,4

Väst

erno

rrla

nd1,8

Jäm

tland

0,7

Väst

erbo

tten

2,0

Nor

rbot

ten

1,7

Got

land

0,3

TOTA

LT90,3

Verksamhet 147

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

23

Prim

ärvå

rd.

Möd

rahä

lsov

ård

och

barn

häls

ovår

d. B

esök

(10

00-tal

)1)2

00

2

1)M

otta

gnin

gsbe

sök

och

hem

besö

k.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)An

nan

vård

giva

re in

kl K

atrin

ehol

ms

kom

mun

som

har

för

sök

med

prim

ärko

mm

unal

prim

ärvå

rd.

4)O

fulls

tänd

iga

uppg

ifter

för

bar

nhäl

sovå

rd.

5)Ej

ful

lstä

ndig

a up

pgift

er.

Huv

udm

anM

ödra

häls

ovår

dB

arnh

ålso

vård

Egen

pro

dukt

ion2

)An

nan

vård

giva

re2)

Egen

pro

dukt

ion2

)An

nan

vård

giva

re2)

3)

Läka

r-Ö

vrig

aLä

kar-

Övr

iga

Läka

r-Ö

vrig

aLä

kar-

Övr

iga

besö

kbe

sök

besö

kbe

sök

besö

kbe

sök

besö

kbe

sök

Sto

ckho

lm31,0

299,5

0,6

7,4

69,6

458,9

0,0

0,6

Upp

sala

2,8

45,7

– –

11,6

82,4

0,4

8,3

Sör

mla

nd3)

3,0

28,6

– –

12,0

50,0

2,2

13,4

Öst

ergö

tland

4)

3,4

62,4

– 0,7

1,0

6,5

1,5

6,7

Jönk

öpin

g5)

6,9

80,0

0,1

0,6

19,9

73,9

0,3

1,4

Kro

nobe

rg4,5

50,0

– –

17,2

36,9

– –

Kal

mar

4,4

71,4

– –

10,6

44,6

0,3

– B

leki

nge

4,7

36,8

– –

10,0

41,1

– –

Skå

ne5,7

114,4

0,6

19,2

34,3

158,4

0,6

23,3

Hal

land

5,7

49,3

– –

16,6

68,9

– –

Väst

ra G

ötal

and

27,9

285,2

0,4

2,3

81,9

287,8

2,9

11,0

Värm

land

6,2

66,3

2,4

3,5

11,6

56,2

0,6

2,4

Öre

bro

5,0

79,9

0,0

0,4

13,2

57,9

0,2

0,8

Väst

man

land

0,7

26,9

0,2

19,5

8,6

37,3

6,4

28,3

Dal

arna

3,8

37,5

– –

14,8

58,2

– –

Gäv

lebo

rg5,5

66,3

– –

13,0

51,3

0,7

3,3

Väst

erno

rrla

nd5,2

53,4

0,0

0,3

13,1

52,3

0,3

1,1

Jäm

tland

1,3

26,1

0,0

0,5

5,2

21,3

0,1

0,4

Väst

erbo

tten

1,5

52,6

– –

7,1

40,4

0,0

0,4

Nor

rbot

ten

6,7

35,0

– –

9,2

39,2

– –

Got

land

1,6

15,1

– –

2,1

12,6

– –

TOTA

LT137,3

1 5

82,4

4,4

54,5

382,7

1 7

36,3

16,5

101,4

148 Verksamhet

Tabe

ll V

24

Prim

ärvå

rd1) .

Bes

ök (

1000-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori ä

n lä

kare

(exk

l m

ödra

- oc

h ba

rnhä

lsov

ård)

2002,

egen

pro

dukt

ion2

)

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anB

esök

hos

Tota

ltS

juks

köte

rska

Und

ersk

öter

ska

Sju

kgym

nast

Arbe

tste

rape

utÖ

vrig

ape

rson

al-

kate

gorie

r

Sto

ckho

lm1 3

16,8

–

374,7

19,2

–

1 7

10,7

Upp

sala

171,8

–

38,6

2,4

28,6

241,3

Sör

mla

nd227,9

–

62,9

13,1

0,8

304,6

Öst

ergö

tland

474,5

–

134,2

38,5

135,3

782,6

Jönk

öpin

g538,5

328,7

124,5

30,7

57,4

1 0

79,9

Kro

nobe

rg138,5

–

49,3

–

4,3

192,1

Kal

mar

449,8

38,1

100,5

21,5

91,8

701,7

Ble

king

e190,5

73,1

38,5

13,3

3,1

318,5

Skå

ne707,6

1,0

364,7

30,1

76,2

1 1

79,6

Hal

land

300,8

5,2

114,9

28,4

84,3

533,7

Väst

ra G

ötal

and

1 2

03,3

0,8

414,4

53,5

151,4

1 8

23,5

Värm

land

203,8

–

32,6

0,7

18,6

255,6

Öre

bro

185,5

–

136,8

–

7,0

329,4

Väst

man

land

217,8

–

57,5

7,7

9,2

292,2

Dal

arna

486,4

229,6

86,0

17,8

87,0

906,8

Gäv

lebo

rg491,5

24,5

106,8

26,6

169,3

818,7

Väst

erno

rrla

nd292,7

–

65,1

15,4

81,7

454,9

Jäm

tland

124,3

–

34,2

–

12,2

170,7

Väst

erbo

tten

363,1

–

90,6

16,3

77,2

547,2

Nor

rbot

ten

395,0

–

121,9

26,8

46,1

589,7

Got

land

76,1

–

9,2

2,2

–

87,4

TOTA

LT8 5

56,1

701,1

2 5

57,7

364,1

1 1

41,6

13 3

20,7

Verksamhet 149

Ver

ksam

het

1)M

otta

gnin

gsbe

sök,

hem

besö

k oc

h he

msj

ukvå

rdsb

esök

.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)An

nan

vård

giva

re in

kl K

atrin

ehol

ms

kom

mun

som

har

för

sök

med

prim

ärko

mm

unal

prim

ärvå

rd.

Tabe

ll V

25

Prim

ärvå

rd1) .

Bes

ök (

1000-tal

) ho

s an

nan

pers

onal

kate

gori ä

n lä

kare

(ex

kl m

ödra

- oc

hba

rnhä

lsov

ård)

2002,

anna

n vå

rdgi

vare

2)

Huv

udm

anB

esök

hos

Tota

ltS

juks

köte

rska

Sju

kgym

nast

Arbe

tste

rape

utÖ

vrig

ape

rson

al-

kate

gorie

r

Sto

ckho

lm653,5

1 5

81,3

11,2

–

2 2

45,9

Upp

sala

15,8

88,7

–

–

104,5

Sör

mla

nd3)

34,4

137,7

2,4

7,8

182,3

Öst

ergö

tland

38,3

138,0

4,0

37,2

217,5

Jönk

öpin

g4,7

102,4

–

0,6

107,6

Kro

nobe

rg0,3

54,7

–

–

55,0

Kal

mar

6,8

135,6

–

–

142,4

Ble

king

e–

34,7

–

–

34,7

Skå

ne83,0

787,0

1,1

8,3

879,4

Hal

land

6,7

118,7

–

–

125,4

Väst

ra G

ötal

and

74,9

758,1

1,5

1,5

836,1

Värm

land

7,7

91,1

–

13,5

112,3

Öre

bro

1,4

96,2

–

–

97,7

Väst

man

land

117,3

194,3

3,6

9,2

324,5

Dal

arna

–

117,2

–

–

117,2

Gäv

lebo

rg45,6

113,1

1,5

8,6

168,7

Väst

erno

rrla

nd35,1

60,2

0,4

0,3

95,9

Jäm

tland

4,4

82,0

–

1,7

88,2

Väst

erbo

tten

4,9

109,6

–

7,0

121,5

Nor

rbot

ten

6,3

208,3

0,3

0,2

215,1

Got

land

–

17,9

–

–

17,9

TOTA

LT1 1

41,0

5 0

26,9

26,1

95,8

6 2

89,7

150 Verksamhet

Tabe

ll V

26

Prim

ärvå

rd1) .

Ant

al h

embe

sök

(1000-tal

) 2002

1)In

kl h

embe

sök

inom

möd

rahä

lsov

ård

och

barn

häls

ovår

d.2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)An

nan

vård

giva

re in

kl K

atrin

ehol

ms

kom

mun

som

har

för

sök

med

prim

ärko

mm

unal

prim

ärvå

rd.

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

n2)

Anna

n vå

rdgi

vare

2)

3)

Läka

reS

juk-

Sju

k-Ar

bets

-An

nan

Läka

reS

juk-

Sju

k-Ar

bets

-An

nan

sköt

ersk

agy

mna

stte

rape

utpe

rson

alsk

öter

ska

gym

nast

tera

peut

pers

onal

Sto

ckho

lm21,5

–

–

––

11,1

–

–

– –

Upp

sala

2,0

12,0

0,0

0,0

0,3

0,2

0,8

–

–

–

Sör

mla

nd3)

1,3

70,8

0,4

3,0

0,8

–

3,1

0,4

1,4

–

Öst

ergö

tland

11,1

262,7

–

–

–

1,6

23,8

–

–

–

Jönk

öpin

g13,3

24,9

3,2

19,0

22,1

0,0

0,2

–

–

–

Kro

nobe

rg–

1,7

–

–

–

–

–

–

–

–

Kal

mar

5,4

139,9

1,2

13,2

76,1

0,9

–

–

–

–

Ble

king

e–

4,3

–

–

–

0,1

–

–

–

–

Skå

ne39,1

16,5

1,1

2,5

3,6

22,7

0,5

1,0

0,0

0,2

Hal

land

2,8

72,4

0,6

10,4

56,2

0,0

–

–

–

–

Väst

ra G

ötal

and

37,6

21,4

7,7

15,3

3,3

0,6

0,8

–

0,5

0,0

Värm

land

7,5

2,8

0,2

0,0

0,3

–

0,1

–

–

–

Öre

bro

8,4

18,1

3,0

–

–

0,1

0,1

0,0

–

–

Väst

man

land

3,4

51,6

0,2

3,7

–

1,2

20,5

0,0

2,1

0,1

Dal

arna

10,9

46,3

2,7

10,8

16,8

–

–

–

–

–

Gäv

lebo

rg4,0

155,5

3,1

12,2

44,1

0,9

18,1

0,2

1,2

–

Väst

erno

rrla

nd3,7

65,2

0,9

10,6

0,4

0,1

1,3

0,0

0,3

–

Jäm

tland

0,2

1,1

0,0

–

0,2

0,2

1,4

–

–

–

Väst

erbo

tten

2,4

18,4

0,4

6,6

0,1

–

2,4

–

–

–

Nor

rbot

ten

12,2

144,6

3,3

18,2

2,5

–

2,4

–

0,3

0,0

Got

land

2,1

40,8

0,6

1,2

–

–

– –

–

–

TO

TALT

189,1

1 1

71,0

28,7

126,7

226,8

39,8

75,5

1,7

5,8

0,3

Verksamhet 151

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

27

Prim

ärvå

rdsa

nslu

ten

hem

sjuk

vård

.B

esök

(10

00-tal

) 2002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

n1)

Anna

n vå

rdgi

vare

1)

Läka

reÖ

vrig

aLä

kare

Övr

iga

pers

onal

kate

gorie

rpe

rson

alka

tego

rier

Sto

ckho

lm21,6

583,3

11,3

369,0

Upp

sala

7,9

2,0

Sör

mla

ndÖ

ster

götla

ndJö

nköp

ing

2,4

569,8

0,2

Kro

nobe

rg6,3

Kal

mar

0,3

129,9

Ble

king

e5,8

140,3

Skå

ne1,9

18,3

Hal

land

2,1

6,2

0,3

Väst

ra G

ötal

and

31,5

5,4

1,1

Värm

land

Öre

bro

Väst

man

land

3,0

42,3

1,5

11,5

Dal

arna

3,3

369,4

Gäv

lebo

rg6,4

99,1

0,3

10,6

Väst

erno

rrla

nd0,3

11,9

0,0

29,6

Jäm

tland

3,6

Väst

erbo

tten

2,6

77,8

Nor

rbot

ten

Got

land

TOTA

LT99,0

2 0

53,8

16,6

420,7

152 Verksamhet

Tabe

ll V

28

Allm

änlä

karv

ård

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

.Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

(läka

re). T

usen

tal

Vård

kont

akte

r (lä

kare

)/in

våna

reM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aS

umm

aS

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)vi

ktad

evi

ktad

ebe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Sto

ckho

lm2 5

81,3

32,6

2 6

46,6

269,8

2 7

36,5

1,4

31,4

8U

ppsa

la

303,2

0,9

305,0

72,7

329,2

1,0

21,1

0S

örm

land

282,2

1,2

284,7

–284,7

1,1

01,1

0Ö

ster

götla

nd424,5

12,7

449,9

–449,9

1,0

91,0

9Jö

nköp

ing

371,9

13,2

398,3

72,7

422,5

1,2

11,2

9K

rono

berg

179,6

–179,6

–179,6

1,0

11,0

1K

alm

ar283,0

6,1

295,2

51,5

312,3

1,2

61,3

3B

leki

nge

164,8

0,1

165,1

11,2

168,8

1,1

01,1

3S

kåne

1 6

71,3

56,3

1 7

83,8

580,7

1 9

77,4

1,5

61,7

3H

alla

nd326,6

2,8

332,2

88,7

361,8

1,1

91,3

0Vä

stra

Göt

alan

d1 6

44,0

38,1

1 7

20,2

410,9

1 8

57,2

1,1

41,2

3Vä

rmla

nd303,9

7,4

318,7

3,6

319,9

1,1

71,1

7Ö

rebr

o273,1

8,3

289,6

70,8

313,2

1,0

61,1

5Vä

stm

anla

nd331,0

4,0

339,1

83,9

367,1

1,3

11,4

2D

alar

na326,3

10,1

346,5

233,2

424,3

1,2

51,5

3G

ävle

borg

366,5

4,6

375,8

116,4

414,6

1,3

61,5

0Vä

ster

norr

land

277,3

3,4

284,2

2,5

285,0

1,1

61,1

7Jä

mtla

nd

169,8

0,3

170,4

52,2

187,8

1,3

31,4

7Vä

ster

bott

en258,0

2,4

262,7

19,0

269,0

1,0

31,0

5N

orrb

otte

n299,1

11,8

322,7

5,5

324,6

1,2

71,2

8G

otla

nd68,9

2,0

73,0

–73,0

1,2

71,2

7TO

TALT

10 9

06,0

218,6

11 3

43,2

2 1

45,3

12 0

58,3

1,2

71,3

5

Verksamhet 153

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

29

Sju

kskö

ters

kevå

rd 2

002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

sju

kskö

ters

ka.

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r m

ed a

nnan

per

sona

lkat

egor

i. Tu

sent

alM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)be

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm968,0

–968,0

69,3

991,1

––

0,0

–0,0

Upp

sala

179,6

7,3

194,2

73,7

218,8

9,1

–9,1

–9,1

Sör

mla

nd192,4

69,8

332,1

–332,1

6,9

–6,9

–6,9

Öst

ergö

tland

227,4

285,3

798,0

–798,0

157,6

–157,6

–157,6

Jönk

öpin

g271,7

18,1

308,0

–308,0

13,2

20,8

54,9

–54,9

Kro

nobe

rg138,7

–138,7

–138,7

––

0,0

–0,0

Kal

mar

226,9

136,6

500,2

53,5

518,0

11,9

75,8

163,6

1,5

164,1

Ble

king

e132,9

–132,9

–132,9

––

0,0

–0,0

Skå

ne730,0

13,7

757,5

362,5

878,3

32,2

1,1

34,4

0,6

34,6

Hal

land

215,5

66,2

348,0

30,6

358,2

17,6

53,6

124,8

0,3

124,9

Väst

ra G

ötal

and

1 2

16,6

12,8

1 2

42,3

509,8

1 4

12,2

73,0

1,5

76,1

5,9

78,1

Värm

land

208,0

0,2

208,5

0,3

208,6

7,5

0,2

7,9

–7,9

Öre

bro

169,4

15,3

200,1

108,3

236,2

––

0,0

–0,0

Väst

man

land

203,2

53,1

309,4

82,4

336,9

6,4

0,1

6,7

20,5

13,5

Dal

arna

292,6

40,7

374,0

287,6

469,9

39,2

14,9

69,1

0,1

69,1

Gäv

lebo

rg260,9

168,7

598,3

297,9

697,6

67,7

43,3

154,3

0,0

154,3

Väst

erno

rrla

nd210,5

62,8

336,0

0,1

336,0

74,2

0,2

74,6

–74,6

Jäm

tland

123,2

1,6

126,3

6,8

128,6

0,2

–0,2

–0,2

Väst

erbo

tten

271,2

20,4

312,0

8,4

314,8

17,6

–17,6

–17,6

Nor

rbot

ten

246,6

135,6

517,8

–517,8

35,0

1,9

38,7

–38,7

Got

land

37,3

38,8

114,9

–114,9

––

0,0

–0,0

TOTA

LT6 5

22,6

1 1

47,3

8 8

17,2

1 8

91,4

9 4

47,7

569,5

213,5

996,5

29,0

1 0

06,2

154 Verksamhet

Tabe

ll V

29 f

orts

Sju

kskö

ters

kevå

rd 2

002

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anS

amtli

ga v

årdk

onta

kter

. Tu

sent

alS

amtli

ga v

årdk

onta

kter

/inv

ånar

eM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aS

umm

aS

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)vi

ktad

evi

ktad

ebe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Sto

ckho

lm968,0

0,0

968,0

69,3

991,1

0,5

20,5

4U

ppsa

la

188,7

7,3

203,3

73,7

227,9

0,6

80,7

6S

örm

land

199,3

69,8

339,0

0,0

339,0

1,3

11,3

1Ö

ster

götla

nd385,0

285,3

955,6

0,0

955,6

2,3

12,3

1Jö

nköp

ing

284,9

39,0

362,9

0,0

362,9

1,1

11,1

1K

rono

berg

138,7

0,0

138,7

0,0

138,7

0,7

80,7

8K

alm

ar238,9

212,5

663,8

55,0

682,1

2,8

32,9

1B

leki

nge

132,9

0,0

132,9

0,0

132,9

0,8

90,8

9S

kåne

762,2

14,8

791,9

363,2

912,9

0,6

90,8

0H

alla

nd233,1

119,8

472,8

30,9

483,1

1,7

01,7

3Vä

stra

Göt

alan

d1 2

89,7

14,4

1 3

18,4

515,7

1 4

90,3

0,8

70,9

9Vä

rmla

nd215,5

0,4

216,4

0,3

216,5

0,7

90,7

9Ö

rebr

o169,4

15,3

200,1

108,3

236,2

0,7

30,8

6Vä

stm

anla

nd209,6

53,2

316,1

102,8

350,4

1,2

21,3

5D

alar

na331,8

55,7

443,1

287,7

539,0

1,6

01,9

5G

ävle

borg

328,6

212,0

752,6

297,9

852,0

2,7

23,0

8Vä

ster

norr

land

284,7

63,0

410,6

0,1

410,6

1,6

81,6

8Jä

mtla

nd

123,4

1,6

126,6

6,8

128,9

0,9

91,0

1Vä

ster

bott

en288,8

20,4

329,6

8,4

332,4

1,2

91,3

0N

orrb

otte

n281,6

137,5

556,5

0,0

556,5

2,1

92,1

9G

otla

nd37,3

38,8

114,9

0,0

114,9

2,0

02,0

0TO

TALT

7 0

92,1

1 3

60,8

9 8

13,8

1 9

20,4

10 4

53,9

1,1

01,1

7

Verksamhet 155

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

30

Möd

rahä

lsov

ård

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

5)K

vinn

or 1

5–5

4 å

r.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

läka

re.

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r m

ed s

juks

köte

rska

. Tu

sent

alM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)be

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm31,6

–31,6

2,7

32,5

306,9

–306,9

0,0

306,9

Upp

sala

2,8

–2,8

–2,8

44,6

0,4

45,3

–45,3

Sör

mla

nd3,0

–3,0

–3,0

23,7

0,0

23,7

–23,7

Öst

ergö

tland

3,4

–3,4

2,0

4,0

61,7

0,1

61,8

3,4

62,9

Jönk

öpin

g7,0

–7,0

–7,0

80,7

–80,7

–80,7

Kro

nobe

rg4,5

–4,5

–4,5

49,1

–49,1

–49,1

Kal

mar

4,4

–4,4

–4,4

71,4

–71,4

1,0

71,8

Ble

king

e4,7

–4,7

–4,7

36,8

–36,8

–36,8

Skå

ne6,3

–6,3

0,0

6,3

132,6

0,0

132,7

13,1

137,0

Hal

land

5,7

–5,7

0,2

5,7

49,3

–49,3

11,2

53,0

Väst

ra G

ötal

and

28,3

–28,3

1,7

28,9

286,4

0,1

286,6

1,0

287,0

Värm

land

8,6

–8,6

0,9

8,9

69,6

0,0

69,6

0,3

69,7

Öre

bro

5,0

–5,0

–5,0

80,1

0,2

80,5

–80,5

Väst

man

land

0,9

–0,9

–0,9

46,5

–46,5

5,8

48,4

Dal

arna

3,7

0,0

3,8

0,1

3,8

35,4

0,6

36,6

7,7

39,2

Gäv

lebo

rg5,5

–5,5

–5,5

65,7

0,3

66,3

4,5

67,8

Väst

erno

rrla

nd5,3

–5,3

–5,3

51,3

–51,3

–51,3

Jäm

tland

1,3

0,0

1,3

0,0

1,4

26,5

0,0

26,5

0,0

26,6

Väst

erbo

tten

1,5

–1,5

–1,5

50,6

0,1

50,7

–50,7

Nor

rbot

ten

6,7

0,0

6,7

–6,7

34,9

0,1

35,1

–35,1

Got

land

1,6

–1,6

–1,6

15,1

–15,1

–15,1

TOTA

LT141,7

0,0

141,7

7,5

144,2

1 6

18,7

1,9

1 6

22,5

47,9

1 6

38,5

156 Verksamhet

Tabe

ll V

30 f

orts

Möd

rahä

lsov

ård

2002

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

5)K

vinn

or 1

5–5

4 å

r.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori.

Tuse

ntal

Sam

tliga

vår

dkon

takt

er4) .

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r/in

våna

re5)

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

vikt

ade

vikt

ade

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm–

–0,0

–0,0

154,4

0,0

154,4

2,7

155,3

0,3

00,3

0U

ppsa

la

0,7

0,0

0,7

0,1

0,8

21,0

0,1

21,2

0,0

21,3

0,2

60,2

6S

örm

land

4,2

0,8

5,7

–5,7

14,1

0,3

14,7

0,0

14,7

0,2

30,2

3Ö

ster

götla

nd1,4

–1,4

–1,4

28,6

0,0

28,6

3,3

29,7

0,2

80,2

9Jö

nköp

ing

––

0,0

–0,0

39,3

0,0

39,3

0,0

39,3

0,4

90,4

9K

rono

berg

0,9

–0,9

–0,9

24,5

0,0

24,5

0,0

24,5

0,5

60,5

6K

alm

ar–

–0,0

–0,0

33,0

0,0

33,0

0,4

33,1

0,5

90,5

9B

leki

nge

––

0,0

–0,0

19,4

0,0

19,4

0,0

19,4

0,5

40,5

4S

kåne

1,0

–1,0

–1,0

59,7

0,0

59,7

5,2

61,5

0,2

00,2

1H

alla

nd–

–0,0

–0,0

25,4

0,0

25,4

4,7

26,9

0,3

70,3

9Vä

stra

Göt

alan

d1,0

0,0

1,0

0,0

1,0

143,3

0,1

143,4

2,1

144,1

0,3

70,3

7Vä

rmla

nd0,2

–0,2

–0,2

36,5

0,0

36,5

1,0

36,9

0,5

50,5

6Ö

rebr

o–

–0,0

–0,0

37,0

0,1

37,2

0,0

37,2

0,5

40,5

4Vä

stm

anla

nd–

–0,0

–0,0

19,5

0,0

19,5

2,3

20,2

0,3

10,3

2D

alar

na1,4

0,1

1,5

0,0

1,6

18,4

0,3

19,0

3,1

20,1

0,2

90,3

0G

ävle

borg

0,3

–0,3

–0,3

31,9

0,1

32,2

1,8

32,8

0,4

80,4

9Vä

ster

norr

land

2,3

–2,3

–2,3

26,7

0,0

26,7

0,0

26,7

0,4

60,4

6Jä

mtla

nd

0,0

–0,0

–0,0

11,9

0,0

12,0

0,0

12,0

0,3

90,3

9Vä

ster

bott

en1,9

–1,9

–1,9

22,5

0,0

22,6

0,0

22,6

0,3

40,3

4N

orrb

otte

n0,0

0,0

0,0

–0,0

20,6

0,1

20,8

0,0

20,8

0,3

40,3

4G

otla

nd–

–0,0

–0,0

7,6

0,0

7,6

0,0

7,6

0,5

30,5

3TO

TALT

15,4

0,9

17,1

0,1

17,1

795,3

1,1

797,6

26,7

806,5

0,3

50,3

5

Verksamhet 157

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

31

Bar

nhäl

sovå

rd 2

002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

5)In

våna

re 0

–6 å

r.6)O

fulls

tänd

iga

uppg

ifter

.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

läka

re.

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r m

ed s

juks

köte

rska

. Tu

sent

alM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)be

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm69,6

–69,6

0,1

69,6

459,6

–459,6

–459,6

Upp

sala

11,9

–11,9

–11,9

83,2

5,1

93,4

–93,4

Sör

mla

nd14,2

–14,2

–14,2

59,3

4,1

67,5

–67,5

Öst

ergö

tland

6)

2,6

–2,6

–2,6

11,0

1,2

13,4

–13,4

Jönk

öpin

g20,1

0,1

20,3

–20,3

68,3

7,0

82,3

–82,3

Kro

nobe

rg17,2

–17,2

–17,2

35,2

1,7

38,6

–38,6

Kal

mar

10,8

–10,8

–10,8

40,8

3,2

47,2

0,6

47,4

Ble

king

e10,0

–10,0

–10,0

38,6

2,5

43,6

–43,6

Skå

ne34,9

–34,9

–34,9

178,6

3,1

184,8

1,3

185,2

Hal

land

16,6

–16,6

–16,6

60,5

2,5

65,4

–65,4

Väst

ra G

ötal

and

84,7

0,1

84,9

4,4

86,3

285,8

9,3

304,3

4,6

305,8

Värm

land

12,2

0,0

12,2

–12,2

56,0

2,7

61,3

–61,3

Öre

bro

13,4

–13,4

–13,4

56,1

2,6

61,3

–61,3

Väst

man

land

15,1

–15,1

–15,1

62,6

3,0

68,5

4,8

70,1

Dal

arna

14,8

0,0

14,8

0,0

14,8

51,3

5,0

61,2

6,8

63,5

Gäv

lebo

rg13,7

0,0

13,7

–13,7

51,9

2,7

57,3

14,3

62,0

Väst

erno

rrla

nd13,4

0,0

13,4

–13,4

51,2

2,2

55,6

–55,6

Jäm

tland

5,3

0,0

5,4

–5,4

20,9

0,8

22,6

0,1

22,6

Väst

erbo

tten

7,1

0,0

7,2

–7,2

39,2

0,3

39,9

–39,9

Nor

rbot

ten

9,2

0,0

9,2

–9,2

37,1

1,8

40,6

–40,6

Got

land

2,1

–2,1

–2,1

10,6

2,0

14,6

–14,6

TOTA

LT399,0

0,2

399,4

4,5

401,0

1 7

57,9

62,6

1 8

83,0

32,4

1 8

93,8

158 Verksamhet

Tabe

ll V

31 f

orts

Bar

nhäl

sovå

rd 2

002

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

5)In

våna

re 0

–6 å

r.6)O

fulls

tänd

iga

uppg

ifter

.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori.

Tuse

ntal

Sam

tliga

vår

dkon

takt

er4) .

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r/in

våna

re5)

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

vikt

ade

vikt

ade

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm–

–0,0

–0,0

253,4

0,0

253,4

0,1

253,4

1,6

81,6

8U

ppsa

la

2,1

0,3

2,8

0,7

3,0

46,1

2,2

50,4

0,3

50,5

2,2

42,2

5S

örm

land

––

0,0

–0,0

38,0

1,6

41,2

0,0

41,2

2,2

62,2

6Ö

ster

götla

nd6)

1,0

–1,0

–1,0

7,4

0,5

8,3

0,0

8,3

0,2

80,2

8Jö

nköp

ing

––

0,0

–0,0

47,4

2,9

53,2

0,0

53,2

2,1

82,1

8K

rono

berg

––

0,0

–0,0

31,3

0,7

32,6

0,0

32,6

2,6

52,6

5K

alm

ar0,6

–0,6

0,0

0,6

27,4

1,3

30,0

0,2

30,0

1,9

91,9

9B

leki

nge

––

0,0

–0,0

25,4

1,0

27,4

0,0

27,4

2,7

32,7

3S

kåne

––

0,0

–0,0

106,4

1,2

108,9

0,5

109,0

1,3

11,3

1H

alla

nd4,1

1,9

7,8

–7,8

42,4

1,7

45,9

0,0

45,9

2,1

62,1

6Vä

stra

Göt

alan

d3,6

0,2

4,0

1,5

4,5

200,5

3,8

208,1

6,9

210,4

1,8

81,9

0Vä

rmla

nd–

–0,0

–0,0

34,6

1,1

36,7

0,0

36,7

2,0

32,0

3Ö

rebr

o–

–0,0

–0,0

35,9

1,0

38,0

0,0

38,0

1,9

41,9

4Vä

stm

anla

nd–

–0,0

–0,0

40,1

1,2

42,5

1,9

43,1

2,3

72,4

0D

alar

na1,4

0,6

2,5

0,2

2,6

35,9

2,2

40,3

2,9

41,3

2,2

42,2

9G

ävle

borg

––

0,0

–0,0

34,5

1,1

36,7

5,7

38,6

2,0

42,1

5Vä

ster

norr

land

––

0,0

–0,0

33,9

0,9

35,7

0,0

35,7

2,2

22,2

2Jä

mtla

nd

––

0,0

–0,0

13,6

0,4

14,4

0,0

14,4

1,7

61,7

6Vä

ster

bott

en1,2

–1,2

–1,2

23,3

0,1

23,6

0,0

23,6

1,3

41,3

4N

orrb

otte

n0,3

–0,3

–0,3

24,1

0,7

25,5

0,0

25,5

1,5

11,5

1G

otla

nd–

–0,0

–0,0

6,3

0,8

7,9

0,0

7,9

2,0

92,0

9TO

TALT

14,3

2,9

20,1

2,5

20,9

1 1

07,9

26,4

1 1

60,7

18,5

1 1

66,8

1,7

81,7

9

Verksamhet 159

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

32

Sju

kgym

nast

ik 2

002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en

tele

fonk

onta

kt 1

/3 a

v et

t m

otta

gnin

gsbe

sök.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

sju

kgym

nast

. Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter

med

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori.

Tuse

ntal

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm1 9

56,0

–1 9

56,0

–1 9

56,0

––

0,0

–0,0

Upp

sala

127,3

0,0

127,3

0,3

127,4

––

0,0

–0,0

Sör

mla

nd199,8

0,8

201,3

–201,3

1,5

–1,5

–1,5

Öst

ergö

tland

272,3

–272,3

–272,3

14,9

–14,9

–14,9

Jönk

öpin

g223,3

3,2

229,6

–229,6

0,0

–0,0

–0,0

Kro

nobe

rg104,0

–104,0

–104,0

––

0,0

–0,0

Kal

mar

234,9

1,2

237,4

2,7

238,3

1,1

–1,1

–1,1

Ble

king

e71,3

–71,3

–71,3

––

0,0

–0,0

Skå

ne1 1

48,7

2,1

1 1

53,0

16,0

1 1

58,3

––

0,0

–0,0

Hal

land

233,1

0,6

234,2

2,5

235,1

––

0,0

–0,0

Väst

ra G

ötal

and

1 1

63,7

7,7

1 1

79,2

15,8

1 1

84,4

14,8

0,7

16,2

2,0

16,9

Värm

land

123,5

0,2

124,0

–124,0

14,8

0,1

15,0

–15,0

Öre

bro

230,1

3,0

236,1

–236,1

––

0,0

–0,0

Väst

man

land

251,3

0,2

251,7

0,8

251,9

––

0,0

–0,0

Dal

arna

198,8

2,7

204,3

4,1

205,6

16,8

0,9

18,6

0,0

18,6

Gäv

lebo

rg215,1

3,4

221,8

2,7

222,7

26,3

0,0

26,4

–26,4

Väst

erno

rrla

nd124,3

0,9

126,0

0,0

126,1

0,1

–0,1

–0,1

Jäm

tland

116,2

0,0

116,2

0,2

116,3

––

0,0

–0,0

Väst

erbo

tten

199,4

0,4

200,2

0,4

200,3

5,5

–5,5

–5,5

Nor

rbot

ten

326,9

3,3

333,5

–333,5

––

0,0

–0,0

Got

land

26,5

0,6

27,7

–27,7

––

0,0

–0,0

TOTA

LT7 5

46,2

30,4

7 6

06,9

45,5

7 6

22,1

95,8

1,8

99,3

2,0

100,0

160 Verksamhet

Tabe

ll V

32 f

orts

Sju

kgym

nast

ik 2

002

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anS

amtli

ga v

årdk

onta

kter

. Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter/

invå

nare

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

vikt

ade

vikt

ade

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm1 9

56,0

0,0

1 9

56,0

0,0

1 9

56,0

1,0

61,0

6U

ppsa

la

127,3

0,0

127,3

0,3

127,4

0,4

30,4

3S

örm

land

201,3

0,8

202,8

0,0

202,8

0,7

80,7

8Ö

ster

götla

nd287,2

0,0

287,2

0,0

287,2

0,6

90,6

9Jö

nköp

ing

223,3

3,2

229,6

0,0

229,6

0,7

00,7

0K

rono

berg

104,0

0,0

104,0

0,0

104,0

0,5

90,5

9K

alm

ar236,0

1,2

238,5

2,7

239,4

1,0

21,0

2B

leki

nge

71,3

0,0

71,3

0,0

71,3

0,4

80,4

8S

kåne

1 1

48,7

2,1

1 1

53,0

16,0

1 1

58,3

1,0

11,0

1H

alla

nd233,1

0,6

234,2

2,5

235,1

0,8

40,8

4Vä

stra

Göt

alan

d1 1

78,5

8,5

1 1

95,4

17,7

1 2

01,3

0,7

90,8

0Vä

rmla

nd138,3

0,3

139,0

0,0

139,0

0,5

10,5

1Ö

rebr

o230,1

3,0

236,1

0,0

236,1

0,8

60,8

6Vä

stm

anla

nd251,3

0,2

251,7

0,8

251,9

0,9

70,9

7D

alar

na215,5

3,6

222,8

4,1

224,2

0,8

10,8

1G

ävle

borg

241,4

3,4

248,2

2,7

249,1

0,9

00,9

0Vä

ster

norr

land

124,4

0,9

126,1

0,0

126,1

0,5

20,5

2Jä

mtla

nd

116,2

0,0

116,2

0,2

116,3

0,9

10,9

1Vä

ster

bott

en205,0

0,4

205,8

0,4

205,9

0,8

10,8

1N

orrb

otte

n326,9

3,3

333,5

0,0

333,5

1,3

11,3

1G

otla

nd26,5

0,6

27,7

0,0

27,7

0,4

80,4

8TO

TALT

7 6

42,0

32,1

7 7

06,3

47,4

7 7

22,1

0,8

60,8

6

Verksamhet 161

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

33

Arb

etst

erap

i 2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

arb

etst

erap

eut.

Tus

enta

lVå

rdko

ntak

ter

med

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori.

Tuse

ntal

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm30,4

–30,4

–30,4

––

0,0

–0,0

Upp

sala

2,3

0,0

2,4

0,1

2,4

––

0,0

–0,0

Sör

mla

nd11,1

4,5

20,0

–20,0

0,2

–0,2

–0,2

Öst

ergö

tland

42,6

–42,6

–42,6

––

0,0

–0,0

Jönk

öpin

g10,1

19,0

48,2

–48,2

0,1

–0,1

–0,1

Kro

nobe

rg–

–0,0

–0,0

––

0,0

–0,0

Kal

mar

8,3

13,2

34,7

3,9

36,0

0,2

0,3

0,9

0,0

0,9

Ble

king

e3,9

–3,9

–3,9

––

0,0

–0,0

Skå

ne28,0

2,5

33,0

5,3

34,8

––

0,0

–0,0

Hal

land

18,0

10,4

38,8

4,4

40,2

–0,7

1,5

–1,5

Väst

ra G

ötal

and

39,3

15,7

70,8

11,3

74,6

0,2

0,5

1,2

0,3

1,4

Värm

land

0,7

0,0

0,7

–0,7

––

0,0

–0,0

Öre

bro

––

0,0

–0,0

––

0,0

–0,0

Väst

man

land

4,9

5,8

16,4

0,7

16,6

––

0,0

–0,0

Dal

arna

6,5

10,8

28,1

3,8

29,3

0,5

0,3

1,1

0,1

1,2

Gäv

lebo

rg13,3

13,4

40,1

3,9

41,4

1,9

0,7

3,4

0,4

3,5

Väst

erno

rrla

nd4,5

10,9

26,3

–26,3

––

0,0

–0,0

Jäm

tland

–

–0,0

–0,0

––

0,0

–0,0

Väst

erbo

tten

5,2

6,6

18,4

–18,4

––

0,0

–0,0

Nor

rbot

ten

8,6

18,5

45,6

–45,6

––

0,0

–0,0

Got

land

0,9

1,2

3,4

–3,4

––

0,0

–0,0

TOTA

LT238,5

132,6

503,6

33,5

514,8

3,2

2,6

8,4

0,8

8,6

162 Verksamhet

Tabe

ll V

33 f

orts

Arb

etst

erap

i 2002

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.

Huv

udm

anS

amtli

ga v

årdk

onta

kter

. Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter/

invå

nare

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Sum

ma

Sum

ma

besö

kvi

ktad

e3)

kont

akte

rvi

ktad

e3)

vikt

ade

vikt

ade

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm30,4

0,0

30,4

0,0

30,4

0,0

20,0

2U

ppsa

la

2,3

0,0

2,4

0,1

2,4

0,0

10,0

1S

örm

land

11,3

4,5

20,2

0,0

20,2

0,0

80,0

8Ö

ster

götla

nd42,6

0,0

42,6

0,0

42,6

0,1

00,1

0Jö

nköp

ing

10,2

19,0

48,3

0,0

48,3

0,1

50,1

5K

rono

berg

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

00,0

0K

alm

ar8,6

13,5

35,5

3,9

36,8

0,1

50,1

6B

leki

nge

3,9

0,0

3,9

0,0

3,9

0,0

30,0

3S

kåne

28,0

2,5

33,0

5,3

34,8

0,0

30,0

3H

alla

nd18,0

11,1

40,2

4,4

41,7

0,1

40,1

5Vä

stra

Göt

alan

d39,5

16,3

72,0

11,7

75,9

0,0

50,0

5Vä

rmla

nd0,7

0,0

0,7

0,0

0,7

0,0

00,0

0Ö

rebr

o0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

00,0

0Vä

stm

anla

nd4,9

5,8

16,4

0,7

16,6

0,0

60,0

6D

alar

na7,1

11,1

29,2

3,9

30,5

0,1

10,1

1G

ävle

borg

15,2

14,1

43,4

4,3

44,9

0,1

60,1

6Vä

ster

norr

land

4,5

10,9

26,3

0,0

26,3

0,1

10,1

1Jä

mtla

nd

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

00,0

0Vä

ster

bott

en5,2

6,6

18,4

0,0

18,4

0,0

70,0

7N

orrb

otte

n8,6

18,5

45,6

0,0

45,6

0,1

80,1

8G

otla

nd0,9

1,2

3,4

0,0

3,4

0,0

60,0

6TO

TALT

241,6

135,2

512,0

34,3

523,4

0,0

60,0

6

Verksamhet 163

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

34

Jour

verk

sam

het

2002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

läka

re.

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r m

ed s

juks

köte

rska

. Tu

sent

alM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)be

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm120,6

–120,6

0,3

120,7

4,4

–4,4

–4,4

Upp

sala

32,4

1,3

35,0

9,6

38,2

0,7

–0,7

0,3

0,8

Sör

mla

nd20,2

0,0

20,2

–20,2

––

0,0

–0,0

Öst

ergö

tland

29,7

–29,7

–29,7

0,0

–0,0

–0,0

Jönk

öpin

g34,0

0,1

34,1

–34,1

0,6

–0,6

–0,6

Kro

nobe

rg27,7

–27,7

–27,7

––

0,0

–0,0

Kal

mar

33,3

0,2

33,6

0,2

33,7

1,2

0,0

1,2

5,2

2,9

Ble

king

e13,7

–13,7

–13,7

––

0,0

–0,0

Skå

ne149,5

5,5

160,5

9,2

163,6

20,9

0,1

21,1

193,9

85,8

Hal

land

76,7

0,1

76,9

0,2

76,9

2,0

3,7

9,4

0,9

9,7

Väst

ra G

ötal

and

279,4

0,1

279,5

1,8

280,1

17,7

0,0

17,7

5,7

19,6

Värm

land

30,7

0,1

30,9

–30,9

3,0

–3,0

–3,0

Öre

bro

33,3

0,2

33,8

1,5

34,3

2,2

–2,2

–2,2

Väst

man

land

16,0

0,6

17,2

0,3

17,3

1,2

16,1

33,4

0,0

33,4

Dal

arna

40,5

0,8

42,1

0,0

42,1

0,9

–0,9

4,3

2,3

Gäv

lebo

rg48,5

0,3

49,2

1,0

49,5

8,0

1,9

11,8

42,3

25,9

Väst

erno

rrla

nd22,7

0,4

23,5

–23,5

2,9

1,5

5,9

–5,9

Jäm

tland

11,6

0,1

11,7

0,1

11,7

0,1

–0,1

–0,1

Väst

erbo

tten

19,8

–19,8

–19,8

––

0,0

–0,0

Nor

rbot

ten

40,5

0,4

41,3

–41,3

6,2

9,5

25,3

–25,3

Got

land

2,8

0,1

3,0

–3,0

––

0,0

–0,0

TOTA

LT1 0

83,5

10,2

1 1

03,9

24,1

1 1

11,9

72,0

32,9

137,7

252,7

222,0

164 Verksamhet

Tabe

ll V

34 f

orts

Jour

verk

sam

het

2002

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

Huv

udm

anS

amtli

ga v

årdk

onta

kter

4) .

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r/in

våna

reM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aS

umm

aS

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)vi

ktad

evi

ktad

ebe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Sto

ckho

lm122,3

0,0

122,3

0,3

122,4

0,0

70,0

7U

ppsa

la

32,7

1,3

35,3

9,7

38,6

0,1

20,1

3S

örm

land

20,2

0,0

20,2

0,0

20,2

0,0

80,0

8Ö

ster

götla

nd29,7

0,0

29,7

0,0

29,7

0,0

70,0

7Jö

nköp

ing

34,2

0,1

34,4

0,0

34,4

0,1

00,1

0K

rono

berg

27,7

0,0

27,7

0,0

27,7

0,1

60,1

6K

alm

ar33,7

0,2

34,1

2,3

34,9

0,1

50,1

5B

leki

nge

13,7

0,0

13,7

0,0

13,7

0,0

90,0

9S

kåne

157,8

5,6

169,0

86,8

197,9

0,1

50,1

7H

alla

nd77,5

1,5

80,6

0,6

80,8

0,2

90,2

9Vä

stra

Göt

alan

d286,5

0,1

286,6

4,1

288,0

0,1

90,1

9Vä

rmla

nd31,9

0,1

32,1

0,0

32,1

0,1

20,1

2Ö

rebr

o34,2

0,2

34,7

1,5

35,2

0,1

30,1

3Vä

stm

anla

nd16,5

7,0

30,5

0,3

30,6

0,1

20,1

2D

alar

na40,9

0,8

42,4

1,7

43,0

0,1

50,1

6G

ävle

borg

51,7

1,1

53,9

17,9

59,9

0,1

90,2

2Vä

ster

norr

land

23,9

1,0

25,9

0,0

25,9

0,1

10,1

1Jä

mtla

nd

11,6

0,1

11,8

0,1

11,8

0,0

90,0

9Vä

ster

bott

en19,8

0,0

19,8

0,0

19,8

0,0

80,0

8N

orrb

otte

n43,0

4,2

51,4

0,0

51,4

0,2

00,2

0G

otla

nd2,8

0,1

3,0

0,0

3,0

0,0

50,0

5TO

TALT

1 1

12,3

23,3

1 1

59,0

125,2

1 2

00,7

0,1

30,1

3

Verksamhet 165

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

35

Prim

ärvå

rdsa

nslu

ten

hem

sjuk

vård

2002*.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

Se

även

tab

ell S

peci

alis

erad

som

atis

k he

msj

ukvå

rd o

ch t

abel

l Spe

cial

iser

ad p

syki

atris

k he

msj

ukvå

rd

*O

bs!

Upp

gift

erna

är

inte

ful

lstä

ndig

a.1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

4)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. En

tel

efon

kont

akt

har

anta

gits

mot

svar

a 1/3

av

ett

hem

sjuk

vård

sbes

ök.

Huv

udm

anS

ärsk

iltO

rdin

ärt

boen

de.

Hem

sjuk

vård

sbes

ök.

Tuse

ntal

Sum

ma

vård

kont

akte

rS

umm

abo

ende

Läka

reS

juk-

Sju

k-Ar

bets

-U

nder

-An

nan

Sum

ma

(ord

in b

oend

e):

Tuse

ntal

vikt

ade

Läka

resk

öter

ska

gym

nast

tera

peut

sköt

ersk

a/pe

rson

al-

vikt

ade3

)Te

lefo

n-S

umm

avå

rdko

ntak

ter/

Tuse

ntal

bitr

äde

kate

gori

hem

sjuk

-ko

ntak

ter

vikt

ade4

)in

våna

revå

rdsb

esök

vård

kont

akte

r

Sto

ckho

lm32,9

952,3

413,8

2,2

414,5

0,2

2U

ppsa

la

9,9

0,0

0,0

0,0

0S

örm

land

0,0

0,0

0,0

0Ö

ster

götla

nd0,0

0,0

0,0

0Jö

nköp

ing

0,2

2,4

239,1

0,5

1,6

328,7

0,0

230,4

3,3

231,5

0,7

1K

rono

berg

6,3

0,0

0,0

0,0

0K

alm

ar0,3

91,8

38,1

52,3

52,3

0,2

2B

leki

nge

5,8

55,8

1,9

9,5

73,1

61,9

61,9

0,4

1S

kåne

1,9

15,2

0,8

0,7

1,0

0,7

9,2

6,1

10,1

0,0

1H

alla

nd1,1

1,3

1,0

5,2

3,8

3,8

0,0

1Vä

stra

Göt

alan

d22,8

9,8

3,3

1,1

0,8

0,1

11,9

0,0

11,9

0,0

1Vä

rmla

nd0,0

0,0

0,0

0Ö

rebr

o0,0

0,0

0,0

0Vä

stm

anla

nd4,4

52,8

0,3

0,6

21,5

21,5

0,0

8D

alar

na0,8

2,5

137,6

1,6

0,5

229,6

0,1

150,3

11,1

152,3

0,5

5G

ävle

borg

5,6

1,1

82,4

1,4

1,4

24,5

45,0

7,8

46,0

0,1

7Vä

ster

norr

land

0,3

41,2

0,0

0,4

17,0

17,0

0,0

7Jä

mtla

nd

3,6

3,6

3,6

0,0

3Vä

ster

bott

en2,1

0,5

72,9

0,4

4,5

31,6

31,6

0,1

2N

orrb

otte

n0,0

0,0

0,0

0G

otla

nd0,0

0,0

0,0

0TO

TALT

53,2

62,4

1 7

45,4

8,1

19,2

701,1

0,9

1 0

52,2

30,5

1 0

58,0

0,1

2

166 Verksamhet

Tabe

ll V

36

Slu

ten

prim

ärvå

rd 2

002.

Vår

dkon

takt

er1)

1)U

ppgi

fter

om

vår

dtill

fälle

n ef

ter

diag

nos,

kön

m m

häm

tade

ur

patie

ntre

gist

ret

redo

visa

s i r

appo

rten

Pat

ient

er i

slut

en v

ård

2002.

2)Vå

rdtil

lfälle

n fö

r la

ndst

ing/

regi

oner

som

red

ovis

ar s

lute

n pr

imär

vård

.

Huv

udm

anVå

rdtil

lfälle

n

Sto

ckho

lm1 8

30

Upp

sala

–

Sör

mla

nd–

Öst

ergö

tland

–Jö

nköp

ing

1 8

85

Kro

nobe

rg–

Kal

mar

–B

leki

nge

–S

kåne

–H

alla

nd–

Väst

ra G

ötal

and

432

Värm

land

–Ö

rebr

o–

Väst

man

land

–D

alar

na1 4

39

Gäv

lebo

rg273

Väst

erno

rrla

nd–

Jäm

tland

961

Väst

erbo

tten

1 7

32

Nor

rbot

ten

3 3

38

Got

land

–TO

TALT

2)

11 8

90

Verksamhet 167

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

37

Övr

ig p

rim

ärvå

rd 2

002.

Vår

dkon

takt

er,

tota

lt1)

2)

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

Huv

udm

anVå

rdko

ntak

ter

med

Vård

kont

akte

r m

ed s

juks

köte

rska

. Tu

sent

alVå

rdko

ntak

ter

med

ann

an p

erso

nalk

ateg

ori.

Tuse

ntal

läka

re.

Tuse

ntal

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

tagn

ings

-H

embe

sök

Sum

ma

Tele

fon-

Sum

ma

Mot

tagn

ings

-Te

lefo

n-be

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)be

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)

besö

kko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

besö

kvå

rdko

ntak

ter

Sto

ckho

lm39,1

–45,7

–45,7

–45,7

––

0,0

–0,0

Upp

sala

–

––

–0,0

63,8

21,3

19,5

–19,5

1,5

19,9

Sör

mla

nd–

––

–0,0

–0,0

––

0,0

–0,0

Öst

ergö

tland

––

––

0,0

–0,0

––

0,0

–0,0

Jönk

öpin

g0,8

–13,7

–13,7

–13,7

22,5

1,2

25,0

–25,0

Kro

nobe

rg–

––

–0,0

–0,0

4,3

–4,3

–4,3

Kal

mar

––

––

0,0

20,4

6,8

2,4

–2,4

0,0

2,4

Ble

king

e–

––

1,8

3,6

–3,6

3,1

–3,1

–3,1

Skå

ne0,1

–10,7

–10,7

0,3

10,8

47,8

2,7

53,3

4,7

54,8

Hal

land

0,5

–19,1

–19,1

92,1

49,8

12,4

–12,4

–12,4

Väst

ra G

ötal

and

1,9

0,0

27,7

0,0

27,7

0,1

27,7

61,7

0,3

62,4

4,9

64,0

Värm

land

0,5

–0,2

–0,2

–0,2

9,5

–9,5

–9,5

Öre

bro

––

––

0,0

–0,0

7,0

–7,0

–7,0

Väst

man

land

1,3

–8,7

–8,7

–8,7

11,9

–11,9

–11,9

Dal

arna

2,1

0,0

14,5

–14,5

–14,5

14,3

–14,3

0,3

14,4

Gäv

lebo

rg0,8

0,5

15,2

–15,2

0,6

15,4

37,8

–37,8

2,7

38,7

Väst

erno

rrla

nd0,6

–8,9

–8,9

–8,9

7,3

0,2

7,8

–7,8

Jäm

tland

1,2

–3,9

–3,9

94,1

35,3

13,5

0,2

13,8

0,3

13,9

Väst

erbo

tten

0,8

–3,5

–3,5

–3,5

60,9

0,1

61,2

–61,2

Nor

rbot

ten

0,2

–3,4

–3,4

–3,4

8,7

0,6

10,0

–10,0

Got

land

––

––

0,0

–0,0

––

0,0

–0,0

TOTA

LT49,8

0,5

175,2

1,8

178,8

271,4

269,2

344,8

5,4

355,6

14,3

360,4

168 Verksamhet

Tabe

ll V

37 f

orts

Övr

ig p

rim

ärvå

rd 2

002

1)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)B

esök

en h

ar v

ikta

ts m

ed h

änsy

n til

l ski

llnad

er i

resu

rsåt

gång

. Et

t he

mbe

sök

har

berä

knat

s m

otsv

ara

2 m

otta

gnin

gsbe

sök

och

en t

elef

onko

ntak

t 1/3

av

ett

mot

tagn

ings

besö

k.4)Vå

rdko

ntak

tern

a ha

r vi

ktat

s m

h t

res

urså

tgån

g. B

esök

hos

and

ra k

ateg

orie

r än

läka

re h

ar a

ntag

its m

otsv

ara

40%

av

ett

läka

rbes

ök.

Huv

udm

anS

amtli

ga v

årdk

onta

kter

4) .

Tuse

ntal

Vård

kont

akte

r/in

våna

reM

otta

gnin

gs-

Hem

besö

kS

umm

aTe

lefo

n-S

umm

aS

umm

aS

umm

abe

sök

vikt

ade3

)ko

ntak

ter

vikt

ade3

)vi

ktad

evi

ktad

ebe

sök

vård

kont

akte

rbe

sök

vård

kont

akte

r

Sto

ckho

lm57,3

0,0

57,3

0,0

57,3

0,0

30,0

3U

ppsa

la

7,8

0,0

7,8

26,1

16,5

0,0

30,0

6S

örm

land

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

00,0

0Ö

ster

götla

nd0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

00,0

0Jö

nköp

ing

15,3

0,5

16,3

0,0

16,3

0,0

50,0

5K

rono

berg

1,7

0,0

1,7

0,0

1,7

0,0

10,0

1K

alm

ar0,9

0,0

0,9

8,2

3,7

0,0

00,0

2B

leki

nge

1,3

0,7

2,7

0,0

2,7

0,0

20,0

2S

kåne

23,5

1,1

25,7

2,0

26,4

0,0

20,0

2H

alla

nd13,1

0,0

13,1

36,8

25,4

0,0

50,0

9Vä

stra

Göt

alan

d37,7

0,1

37,9

2,0

38,6

0,0

30,0

3Vä

rmla

nd4,4

0,0

4,4

0,0

4,4

0,0

20,0

2Ö

rebr

o2,8

0,0

2,8

0,0

2,8

0,0

10,0

1Vä

stm

anla

nd9,5

0,0

9,5

0,0

9,5

0,0

40,0

4D

alar

na13,6

0,0

13,6

0,1

13,6

0,0

50,0

5G

ävle

borg

22,0

0,0

22,0

1,8

22,6

0,0

80,0

8Vä

ster

norr

land

7,1

0,1

7,3

0,0

7,3

0,0

30,0

3Jä

mtla

nd

8,2

0,1

8,3

37,8

20,9

0,0

70,1

6Vä

ster

bott

en26,6

0,1

26,7

0,0

26,7

0,1

00,1

0N

orrb

otte

n5,1

0,3

5,6

0,0

5,6

0,0

20,0

2G

otla

nd0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

00,0

0TO

TALT

257,8

2,9

263,6

114,7

301,8

0,0

30,0

3

Verksamhet 169

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

38

Vår

dcen

tral

er 2

002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)An

nan

vård

giva

re in

kl K

atrin

ehol

ms

kom

mun

som

har

för

sök

med

prim

ärko

mm

unal

prim

ärvå

rd.

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

n1)

Anna

n vå

rdgi

vare

1)

2)

Vård

cent

rale

r m

ed1 lä

kare

2 lä

kare

3 lä

kare

4 lä

kare

5–1

0 lä

kare

10–

läka

reTo

talt

Tota

lt

Sto

ckho

lm4

7

6

18

54

6

95

86

U

ppsa

la–

4

6

3

12

1

26

15

S

örm

land

2)

–

–

–

–

16

1

17

4

Ö

ster

götla

nd2

2

4

10

19

1

38

5

Jö

nköp

ing

–

6

13

5

12

–

36

1

K

rono

berg

1

6

7

5

6

–

25

1

Kal

mar

4

3

8

10

6

–

31

15

B

leki

nge

–

3

1

1

9

–

14

9

S

kåne

–

6

18

16

52

–

92

56

H

alla

nd2

3

1

6

14

–

26

16

Vä

stra

Göt

alan

d3

13

28

35

63

3

145

77

Vä

rmla

nd3

8

9

4

9

1

34

3

Ö

rebr

o–

3

9

6

10

–

28

1

Vä

stm

anla

nd–

2

5

3

8

1

19

15

D

alar

na–

5

3

2

22

–

32

–

G

ävle

borg

1

5

5

5

18

1

35

3

Vä

ster

norr

land

–

10

8

7

12

–

37

1

Jä

mtla

nd6

6

4

5

7

–

28

1

Vä

ster

bott

en1

5

11

5

12

1

35

–

N

orrb

otte

n–

1

5

8

18

–

32

1

G

otla

nd–

–

4

2

2

–

8

–

TO

TALT

27

98

155

156

381

16

833

310

170 Verksamhet

Tabe

ll V

39

Övr

ig h

älso

- oc

h sj

ukvå

rd.

Han

dika

ppve

rksa

mhe

t/hj

älpm

edel

sver

ksam

het.

Bes

ök1)(1

000-tal

) 2002,

tota

lt

1)B

esök

/hem

besö

k.2)In

kl b

esök

hos

ann

an v

årdg

ivar

e, ö

vrig

a pe

rson

alka

tego

rier

17,0

.

Huv

udm

anAr

bets

-Au

dion

om/

Logo

ped

Oft

alm

olog

ass/

Psyk

olog

Kur

ator

Sju

k-S

juk-

Und

er-

Övr

iga

Tota

ltte

rape

utH

örse

lv a

ssO

rtop

tist

gym

nast

sköt

ersk

ask

öter

ska

pers

onal

-ka

tego

rier

Sto

ckho

lm–

–

–

–

–

–

–

–

–

108,8

108,8

Upp

sala

2,1

8,3

–

–

0,3

0,6

–

1,6

–

39,2

52,1

Sör

mla

nd–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Öst

ergö

tland

–

–

–

–

–

–

–

–

–

17,9

17,9

Jönk

öpin

g2)

4,0

5,1

0,7

–

2,2

3,0

4,8

0,3

–

19,7

39,8

Kro

nobe

rg–

–

–

–

–

–

–

–

–

3,0

3,0

Kal

mar

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

B

leki

nge

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

S

kåne

12,8

14,6

6,1

–

6,8

6,1

22,4

2,7

1,0

18,2

90,7

Hal

land

–

22,1

–

–

0,3

0,8

–

–

–

6,1

29,3

Väst

ra G

ötal

and

16,9

5,9

–

1,9

0,8

2,5

2,5

0,5

3,5

29,1

63,4

Värm

land

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

Ö

rebr

o4,0

29,0

1,1

–

2,1

3,1

4,6

0,3

–

16,6

60,8

Väst

man

land

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

D

alar

na–

14,3

–

–

–

0,2

–

–

–

2,8

17,3

Gäv

lebo

rg–

–

–

–

–

0,1

–

–

–

0,1

0,3

Väst

erno

rrla

nd0,7

11,4

0,8

–

–

0,1

–

–

–

0,8

13,7

Jäm

tland

–

9,3

–

1,5

–

–

–

–

0,8

11,6

Väst

erbo

tten

–

4,2

–

–

0,8

1,4

–

–

–

8,1

14,6

Nor

rbot

ten

–

14,1

–

–

0,1

0,3

–

0,2

–

2,8

17,5

Got

land

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

TO

TALT

2)

40,4

138,3

8,7

3,4

13,3

18,4

34,2

5,6

4,4

274,1

540,8

Verksamhet 171

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

40

Gen

omsn

ittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)ef

ter

huvu

dgru

pp o

ch h

uvud

man

2002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)O

förd

elad

kor

ttid

svår

d sa

mt

övrig

vår

d.3)S

:t G

öran

s sj

ukhu

s (2

51), B

rom

mag

eria

trik

en (

120), E

rsta

sju

khus

(150)

och

Sop

hiah

emm

et (

40).

4)N

ärsj

ukvå

rden

Öst

erle

n AB

.5)Lu

ndby

sju

khus

AB

.6)Ax

lagå

rden

.

Huv

udm

anG

enom

snitt

ligt

disp

onib

la v

årdp

lats

er1)

Tekn

iska

Plat

ser

Spe

cial

iser

addä

rav

Spe

cial

iser

adS

umm

aPr

imär

-TO

TALT

plat

ser1

)på

som

atis

kM

edic

insk

Kirur

gisk

Ger

iatr

isk

Övr

igps

ykia

tris

ksp

ecia

liser

advå

rdpa

tient

-vå

rdko

rttid

svår

dko

rttid

svår

dvå

rdvå

rd2)

vård

vård

hote

ll

Egen

pro

dukt

ion1

)

Sto

ckho

lm3 6

29

1 4

44

1 2

83

789

113

869

4 4

98

14

4 5

12

230

U

ppsa

la921

391

320

104

106

201

1 1

22

–

1 1

22

59

S

örm

land

587

355

203

29

–

188

775

–

775

78

Ö

ster

götla

nd1 0

91

503

438

81

69

160

1 2

51

–

1 2

51

84

Jö

nköp

ing

874

369

365

140

–

163

1 0

37

7

1 0

44

74

14

K

rono

berg

442

244

180

–18

208

650

–

650

60

K

alm

ar648

275

266

82

25

110

758

–

758

32

B

leki

nge

414

227

180

–

7

128

542

–

542

55

S

kåne

2 9

31

1 2

84

1 0

06

95

546

683

3 6

14

–

3 6

14

175

138

H

alla

nd652

253

297

102

–

92

744

–

744

42

Vä

stra

Göt

alan

d3 7

72

1 9

09

1 4

28

435

–

885

4 6

57

22

4 6

79

283

10

Vä

rmla

nd606

328

196

–

82

98

704

–

704

101

63

Ö

rebr

o781

397

333

51

–

153

934

–

934

65

Vä

stm

anla

nd665

417

232

16

–

153

818

–

818

112

D

alar

na688

299

256

104

29

170

858

87

945

21

G

ävle

borg

615

316

258

41

–

75

690

10

700

59

Vä

ster

norr

land

712

361

282

69

–

161

873

–

873

59

Jä

mtla

nd310

159

146

–5

65

375

22

397

25

12

Vä

ster

bott

en937

462

315

160

–

103

1 0

40

35

1 0

75

81

N

orrb

otte

n741

413

159

–169

149

890

68

958

56

G

otla

nd155

93

62

–

–

17

172

–

172

5

Sum

ma

22 1

71

10 4

99

8 2

05

2 2

98

1 1

69

4 8

31

27 0

02

265

27 2

67

1 7

56

237

A

nnan

vår

dgiv

are1

)

Sto

ckho

lm 3

)542

214

168

120

40

19

561

–

561

32

S

kåne

4)

73

31

28

14

–

–73

–

73

6

Vä

stra

Göt

alan

d5)

8

–

––

8

–

8

–

8

–

Väst

erbo

tten

6)

16

16

–

––

–16

–

16

–

Sum

ma

639

261

196

134

48

19

658

–

658

38

TO

TALT

22 8

10

10 7

60

8 4

01

2 4

32

1 2

17

4 8

50

27 6

60

265

27 9

25

1 7

94

237

172 Verksamhet

Tabe

ll V

41

Gen

omsn

ittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)

2)pe

r 10

00 inv

ånar

eef

ter

huvu

dgru

pp o

ch h

uvud

man

2002,

tota

lt3)

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)H

änsy

n ha

r in

te t

agits

till

att

köp

och

för

säljn

ing

kan

före

kom

ma

mel

lan

land

stin

g/re

gion

er.

3)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.4)O

förd

elad

kor

ttid

svår

d sa

mt

övrig

vår

d.5)In

kl v

erks

amhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

.6)I S

tock

holm

ingå

r, fö

ruto

m s

om t

idig

are

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

AB,

även

Ers

ta s

jukh

us,

Sop

hiah

emm

et o

ch B

rom

mag

eria

trik

en A

B h

os a

nnan

vår

dgiv

are.

7)Ex

kl t

ekni

ska

plat

ser.

Huv

udm

anS

peci

alis

erad

dära

vS

peci

alis

erad

Sum

ma

Prim

är-

TOTA

LTso

mat

isk

Med

icin

skK

irur

gisk

Ger

iatr

isk

Övr

igps

ykia

tris

ksp

ecia

liser

advå

rdvå

rdko

rttid

svår

dko

rttid

svår

dvå

rdvå

rd4)

vård

vård

Sto

ckho

lm5)6

)2,3

0,9

0,8

0,5

0,1

0,5

2,7

0,0

2,7

Upp

sala

3,1

1,3

1,1

0,3

0,4

0,7

3,8

–

3,8

Sör

mla

nd2,3

1,4

0,8

0,1

–

0,7

3,0

–

3,0

Öst

ergö

tland

2,6

1,2

1,1

0,2

0,2

0,4

3,0

–

3,0

Jönk

öpin

g2,7

1,1

1,1

0,4

–

0,5

3,2

0,0

3,2

Kro

nobe

rg2,5

1,4

1,0

–

0,1

1,2

3,7

–

3,7

Kal

mar

2,8

1,2

1,1

0,3

0,1

0,5

3,2

–

3,2

Ble

king

e2,8

1,5

1,2

–

0,0

0,9

3,6

–

3,6

Skå

ne5)

2,6

1,1

0,9

0,1

0,5

0,6

3,2

–

3,2

Hal

land

2,3

0,9

1,1

0,4

–

0,3

2,7

–

2,7

Väst

ra G

ötal

and5

)2,5

1,3

0,9

0,3

0,0

0,6

3,1

0,0

3,1

Värm

land

2,2

1,2

0,7

–

0,3

0,4

2,6

–

2,6

Öre

bro

2,9

1,5

1,2

0,2

–

0,6

3,4

–

3,4

Väst

man

land

2,6

1,6

0,9

0,1

–

0,6

3,2

–

3,2

Dal

arna

2,5

1,1

0,9

0,4

0,1

0,6

3,1

0,3

3,4

Gäv

lebo

rg2,2

1,1

0,9

0,1

–

0,3

2,5

0,0

2,5

Väst

erno

rrla

nd2,9

1,5

1,2

0,3

–

0,7

3,6

–

3,6

Jäm

tland

2,4

1,2

1,1

–

0,0

0,5

2,9

0,2

3,1

Väst

erbo

tten

5)

3,7

1,9

1,2

0,6

–

0,4

4,1

0,1

4,3

Nor

rbot

ten

2,9

1,6

0,6

–

0,7

0,6

3,5

0,3

3,8

Got

land

2,7

1,6

1,1

–

–

0,3

3,0

–

3,0

RIK

ET7)

2,6

1,2

0,9

0,3

0,1

0,5

3,1

0,0

3,1

Verksamhet 173

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

42

Gen

omsn

ittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)

inom

slu

ten

prim

ärvå

rd 2

002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.

Huv

udm

anEn

het

Vård

plat

ser

Sto

ckho

lmAS

IH (

Avan

cera

d sj

ukvå

rd i

hem

met

)14

Jönk

öpin

gS

mar

agde

n (k

omm

un/p

rimär

vård

spla

tser

)7

Väst

ra G

ötal

and

Ulri

ceha

mns

sju

kstu

ga22

Dal

arna

Tand

ådal

ens

konv

ales

cent

hem

87

Gäv

lebo

rgLj

usda

ls n

ärsj

ukvå

rdse

nhet

10

Jäm

tland

Sve

g8

Str

ömsu

nd9

Gäd

dede

5Vä

ster

bott

enVi

lhel

min

a5

Åsel

e6

Dor

otea

6M

alå

6S

orse

le4

Sto

rum

an6

Tärn

a2

Nor

rbot

ten

Arje

plog

s vå

rdce

ntra

l8

Arvi

dsja

urs

vård

cent

ral

11

Paja

la v

årdc

entr

al12

Jokk

mok

ks v

årdc

entr

al7

Öve

rkal

ix v

årdc

entr

al6

Öve

rtor

neå

vård

cent

ral

12

Hap

aran

da v

årdc

entr

al12

TOTA

LT265

174 Verksamhet

Tabe

ll V

43

Gen

omsn

ittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)2

)ef

ter

områ

de 2

001 o

ch 2

002

sam

t pr

ocen

tuel

l fö

ränd

ring

2001–2

002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

. S

e äv

en t

abel

l V 4

0.

2)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

och

Verk

sam

het

prod

ucer

ad a

v an

nan

vård

giva

re.

Se

anvä

nda

begr

epp

och

defin

ition

er.

År 2

001 f

anns

hos

ann

an v

årdg

ivar

e 309 p

lats

er o

ch å

r 2002 f

anns

468 p

lats

er.

(Ers

ta o

ch S

ohia

hem

met

ingå

r ej

.)3)Fö

r år

2002 h

ar e

j med

tagi

ts v

årdp

lats

erna

vid

Ers

ta s

jukh

us (

150)

och

Sop

hiah

emm

et (

40), e

fter

som

des

sa e

j tid

igar

e in

gått

i re

dovi

snin

gen.

Huv

udm

anTo

talt

vara

vS

peci

alis

erad

som

atis

k vå

rdS

peci

alis

erad

psy

kiat

risk

vård

2001

2002

Proc

entu

ell

2001

2002

Proc

entu

ell

2001

2002

Proc

entu

ell

förä

ndrin

gfö

ränd

ring

förä

ndrin

g2001–2

002

2001–2

002

2001–2

002

Sto

ckho

lm3)

4 9

38

4 8

83

–1,1

3 9

67

4 0

00

0,8

957

869

–9,2

Upp

sala

1 2

47

1 1

22

–10,0

1 0

48

921

–12,1

199

201

1,0

Sör

mla

nd845

775

–8,3

617

587

–4,9

228

188

–17,5

Öst

ergö

tland

1 3

00

1 2

51

–3,8

1 1

37

1 0

91

–4,0

163

160

–1,8

Jönk

öpin

g1 1

30

1 0

44

–7,6

944

874

–7,4

179

163

–8,9

Kro

nobe

rg659

650

–1,4

447

442

–1,1

212

208

–1,9

Kal

mar

801

758

–5,4

681

648

–4,8

120

110

–8,3

Ble

king

e559

542

–3,0

428

414

–3,3

131

128

–2,3

Skå

ne3 6

81

3 6

87

0,2

2 9

57

3 0

04

1,6

710

683

–3,8

Hal

land

785

744

–5,2

690

652

–5,5

95

92

–3,2

Väst

ra G

ötal

and

5 2

34

4 6

87

–10,5

4 2

65

3 7

80

–11,4

947

885

–6,5

Värm

land

832

704

–15,4

704

606

–13,9

128

98

–23,4

Öre

bro

940

934

–0,6

785

781

–0,5

155

153

–1,3

Väst

man

land

828

818

–1,2

657

665

1,2

171

153

–10,5

Dal

arna

986

945

–4,2

699

688

–1,6

200

170

–15,0

Gäv

lebo

rg764

700

–8,4

685

615

–10,2

79

75

–5,1

Väst

erno

rrla

nd878

873

–0,6

727

712

–2,1

151

161

6,6

Jäm

tland

416

397

–4,6

327

310

–5,2

68

65

–4,4

Väst

erbo

tten

1 0

76

1 0

91

1,4

935

953

1,9

101

103

2,0

Nor

rbot

ten

1 0

34

958

–7,4

778

741

–4,8

188

149

–20,7

Got

land

189

172

–9,0

153

155

1,3

36

17

–52,8

TOTA

LT29 1

22

27 7

35

–4,8

23 6

31

22 6

39

–4,2

5 2

18

4 8

31

–7,4

Verksamhet 175

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

44.1

Gen

omsn

ittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

Huv

ud-

Sju

khus

Inte

rn-

Övr

iga

Neu

rolo

giM

edic

insk

Hab

ilite

-In

fekt

ions

-B

arn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

edic

insk

man

med

icin

invä

rtes

reha

brin

gsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skko

rttid

svår

dsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

ABD

ande

ryds

sju

khus

AB

140

13

–32

––

––

––

185

Hud

ding

e sj

ukhu

s AB

48

110

54

16

–76

52

–19

20

395

Kar

olin

ska

sjuk

huse

t18

121

48

––

58

163

15

72

36

531

Söd

ersj

ukhu

set

AB119

45

––

–22

40

––

–226

Nor

rtäl

je s

jukh

us A

B40

––

––

––

––

–40

Söd

ertä

lje s

jukh

us67

––

––

––

––

–67

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

AB2)

75

38

––

––

––

––

113

Erst

a sj

ukhu

s2)

25

––

60

––

––

–16

101

CAk

adem

iska

sju

khus

et3)

122

61

87

––

27

–4

38

–339

Lasa

rett

et i

Enkö

ping

–46

–6

––

––

––

52

DM

älar

sjuk

huse

t120

19

––

–16

28

–13

–196

Kul

lber

gska

sju

khus

et41

––

––

––

––

–41

Nyk

öpin

gs s

jukh

us57

––

49

––

12

––

–118

EU

nive

rsite

tssj

ukhu

set

i Li

nköp

ing

667

30

11

–22

38

544

–223

Vrin

nevi

sjuk

huse

t–

163

––

––

20

––

–183

Häl

so- o

ch s

jukv

årde

n i F

insp

ång

26

––

––

––

––

–26

Lasa

rett

et i

Mot

ala

71

––

––

––

––

–71

FLä

nssj

ukhu

set

Ryh

ov66

47

–7

–27

48

315

–213

Hög

land

ssju

khus

et89

––

––

––

––

–89

Värn

amo

sjuk

hus

67

––

––

––

––

–67

GC

entr

alla

sare

ttet

, Vä

xjö

106

––

––

23

24

–14

–167

Ljun

gby

lasa

rett

42

––

10

––

––

––

52

Reh

abce

ntru

m (

reha

bklin

), V

äxjö

––

–25

––

––

––

25

HLä

nssj

ukhu

set

i Kal

mar

105

––

––

21

20

––

–146

Osk

arsh

amns

sju

khus

52

––

––

––

––

–52

Väst

ervi

ks s

jukh

us62

––

––

–15

––

–77

KB

leki

nges

jukh

uset

Kar

lskr

ona

81

––

23

–20

23

––

–147

Ble

king

esju

khus

et K

arls

ham

n53

––

27

––

––

––

80

176 Verksamhet

Tabe

ll V

44.1

for

tsG

enom

snittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

Huv

ud-

Sju

khus

Inte

rn-

Övr

iga

Neu

rolo

giM

edic

insk

Hab

ilite

-In

fekt

ions

-B

arn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

edic

insk

man

med

icin

invä

rtes

reha

brin

gsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skko

rttid

svår

dsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

SK

ÅNE

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t M

AS90

71

33

––

47

40

–58

79

418

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

31

42

37

38

–32

–10

52

–242

Cen

tral

sjuk

huse

t K

ristia

nsta

d90

––

––

26

27

––

–143

Hel

sing

borg

s la

sare

ttet

120

––

––

21

36

––

–177

Lasa

rett

et i

Land

skro

na–

43

––

––

––

––

43

Lasa

rett

et i

Ysta

d34

14

––

––

4–

––

52

Häs

sleh

olm

s sj

ukhu

s50

––

7–

––

––

–57

Änge

lhol

ms

sjuk

hus

AB88

––

28

––

––

––

116

Lasa

rett

et T

relle

borg

––

–25

––

––

––

25

När

sjuk

vård

en Ö

ster

len

AB2)

–31

––

––

––

––

31

KVH

Kris

tians

tad

––

––

––

––

–6

6H

ospi

ce H

ässl

ehol

m–

––

––

––

––

55

NLä

nssj

ukhu

set

i Hal

mst

ad35

66

6–

–19

33

––

–159

Sju

khus

et i

Varb

erg

94

––

––

––

––

–94

VGR

EGS

ahlg

rens

ka u

nive

rsite

tssj

ukhu

set

352

84

70

22

20

51

129

977

–814

Kun

gälv

s sj

ukhu

s50

––

50

––

––

––

100

NU

-sju

kvår

den

218

20

–20

–21

44

––

–323

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

158

15

14

48

–17

30

111

–294

Ska

rabo

rgs

sjuk

hus

251

––

13

–19

26

4–

–313

Alin

gsås

lasa

rett

55

––

––

––

––

–55

Fröl

unda

spe

cial

ists

jukh

us2

––

––

––

––

–2

Han

dika

ppfö

rval

tnin

gen

––

––

8–

––

––

8S

Cen

tral

sjuk

huse

t K

arls

tad

105

14

28

––

27

33

312

11

233

Arvi

ka s

jukh

us47

––

––

––

––

–47

Kris

tineh

amns

sju

khus

20

––

––

––

––

–20

Säf

fle s

jukh

us20

––

––

––

––

–20

Vård

cent

rale

n H

agfo

rs–

––

8–

––

––

–8

TU

nive

rsite

tssj

ukhu

set

i Öre

bro

–137

37

9–

28

37

529

–282

Kar

lsko

ga la

sare

tt70

––

––

––

––

–70

Lind

esbe

rgs

lasa

rett

45

––

––

––

––

–45

Verksamhet 177

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

44.1

for

tsG

enom

snittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

. 3)B

arnm

edic

in o

ch b

arnk

irur

gi r

edov

isas

und

er O

förd

elad

kor

ttid

svår

d.

Huv

ud-

Sju

khus

Inte

rn-

Övr

iga

Neu

rolo

giM

edic

insk

Hab

ilite

-In

fekt

ions

-B

arn-

Hud

- och

Tum

ör-

Övr

igM

edic

insk

man

med

icin

invä

rtes

reha

brin

gsj

ukvå

rdm

edic

inkö

ns-

sjuk

vård

med

icin

skko

rttid

svår

dsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

UVä

ster

ås la

sare

tt113

15

–12

–25

37

215

–219

Ber

gsla

gssj

ukhu

set

Fage

rsta

37

––

7–

––

––

–44

Köp

ings

lasa

rett

90

––

7–

––

––

–97

Sal

a la

sare

tt44

––

13

––

––

––

57

WFa

lu la

sare

tt63

44

––

–33

41

4–

–185

Aves

ta la

sare

tt33

––

––

––

––

–33

Ludv

ika

lasa

rett

28

––

––

––

––

–28

Mor

a la

sare

tt53

––

––

––

––

–53

XLä

nssj

ukhu

set

Gäv

le93

11

–16

–12

26

–17

–175

Häl

sing

land

s sj

ukhu

s123

––

––

–18

––

–141

YS

unds

valls

sju

khus

112

18

––

519

24

4–

–182

Här

nösa

nds

sjuk

hus

34

––

16

––

––

––

50

Sol

left

eå s

jukh

us44

––

16

––

5–

––

65

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us53

––

––

–11

––

–64

ZÖ

ster

sund

s sj

ukhu

s94

––

29

–16

20

––

–159

ACN

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

73

81

17

7–

24

28

365

–298

Lyck

sele

lasa

rett

37

––

––

––

––

–37

Ske

lleft

eå la

sare

tt83

––

––

–14

––

–97

MS

-hem

met

Bjö

rkgå

rden

––

30

––

––

––

–30

Axla

gård

en2)

––

––

––

––

–16

16

BD

Sun

derb

y sj

ukhu

s56

39

–70

–20

24

––

–209

Gäl

livar

e sj

ukhu

s–

––

14

––

10

––

–24

Kal

ix s

jukh

us–

––

20

––

––

––

20

Kirun

a sj

ukhu

s31

––

19

––

––

––

50

Pite

å äl

vdal

s sj

ukhu

s80

––

30

––

––

––

110

IVi

sby

lasa

rett

41

––

22

–16

14

––

–93

SU

MM

A5 1

38

1 4

75

491

832

33

785

1 1

94

72

551

189

10 7

60

178 Verksamhet

Tabe

ll V

44.2

Gen

omsn

ittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

Huv

ud-

Sju

khus

Allm

änO

rtop

edis

kU

rolo

gisk

Bar

n-Ö

vrig

aG

ynek

o-Fö

rloss

-Ö

gon-

Öro

n-,

näs-

Övr

igK

irur

gisk

man

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kko

rttid

svår

dsp

echa

lssj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

ABD

ande

ryds

sju

khus

AB

91

56

––

–27

36

––

–210

Hud

ding

e sj

ukhu

s AB

–34

22

–43

15

55

–20

8197

Kar

olin

ska

sjuk

huse

t69

53

51

–125

36

52

–44

15

445

Söd

ersj

ukhu

set

AB89

74

20

–11

33

55

––

–282

S:t

Erik

s ög

onsj

ukhu

s AB

––

––

––

–14

––

14

Nor

rtäl

je s

jukh

us A

B40

––

––

––

––

–40

Söd

ertä

lje s

jukh

us57

––

––

13

25

––

–95

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

AB2)

72

66

––

––

––

––

138

Erst

a sj

ukhu

s2)

30

––

––

––

––

–30

CAk

adem

iska

sju

khus

et3)

103

57

20

–56

15

35

714

–307

Lasa

rett

et i

Enkö

ping

13

––

––

––

––

–13

DM

älar

sjuk

huse

t39

38

––

–11

21

–6

–115

Kul

lber

gska

sju

khus

et10

11

––

–1

––

1–

23

Nyk

öpin

gs s

jukh

us28

17

––

–9

8–

3–

65

EU

nive

rsite

tssj

ukhu

set

i Li

nköp

ing

38

39

17

–57

15

20

14

15

–215

Vrin

nevi

sjuk

huse

t70

44

––

–14

17

15

–151

Lasa

rett

et i

Mot

ala

31

29

––

–6

6–

––

72

FLä

nssj

ukhu

set

Ryh

ov61

43

––

–9

22

610

–151

Hög

land

ssju

khus

et56

42

––

–14

7–

––

119

Värn

amo

sjuk

hus

43

33

––

–9

10

––

–95

GC

entr

alla

sare

ttet

, Vä

xjö

51

32

––

–10

20

27

–122

Ljun

gby

lasa

rett

48

––

––

10

––

––

58

HLä

nssj

ukhu

set

i Kal

mar

60

33

––

–11

20

–7

–131

Osk

arsh

amns

sju

khus

28

17

––

–2

––

––

47

Väst

ervi

ks s

jukh

us27

22

7–

–8

16

26

–88

KB

leki

nges

jukh

uset

Kar

lskr

ona

51

45

––

23

12

20

28

–161

Ble

king

esju

khus

et K

arls

ham

n19

––

––

––

––

–19

Verksamhet 179

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

44.2

for

tsG

enom

snittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

Huv

ud-

Sju

khus

Allm

änO

rtop

edis

kU

rolo

gisk

Bar

n-Ö

vrig

aG

ynek

o-Fö

rloss

-Ö

gon-

Öro

n-,

näs-

Övr

igK

irur

gisk

man

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kko

rttid

svår

dsp

echa

lssj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

SK

ÅNE

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t M

AS–

57

–20

14

23

24

––

92

230

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

60

73

17

–45

24

20

11

13

–263

Cen

tral

sjuk

huse

t K

ristia

nsta

d61

26

––

–18

20

––

–125

Hel

sing

borg

s la

sare

ttet

71

48

––

–22

25

–7

–173

Lasa

rett

et i

Ysta

d34

20

4–

–4

11

–4

–77

Häs

sleh

olm

s sj

ukhu

s–

58

––

––

––

––

58

Änge

lhol

ms

sjuk

hus

AB38

28

––

46

––

4–

80

När

sjuk

vård

en Ö

ster

len

AB2)

–13

––

––

––

–15

28

NLä

nssj

ukhu

set

i Hal

mst

ad76

39

––

–9

23

311

–161

Sju

khus

et i

Varb

erg

61

37

––

–18

20

––

–136

VGR

EGS

ahlg

rens

ka u

nive

rsite

tssj

ukhu

set

164

112

27

29

99

46

91

15

24

–607

Kun

gälv

s sj

ukhu

s69

––

––

––

––

–69

NU

-sju

kvår

den

124

36

22

––

28

43

621

–280

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

47

41

15

––

15

27

110

–156

Ska

rabo

rgs

sjuk

hus

77

87

23

––

19

38

113

–258

Alin

gsås

lasa

rett

40

––

––

––

––

–40

Fröl

unda

spe

cial

ists

jukh

us6

7–

––

1–

13

–18

SC

entr

alsj

ukhu

set

Kar

lsta

d69

44

––

–28

10

215

–168

Arvi

ka s

jukh

us14

7–

––

––

––

–21

Säf

fle s

jukh

us–

7–

––

––

––

–7

TU

nive

rsite

tssj

ukhu

set

i Öre

bro

56

46

16

–34

17

27

10

15

–221

Kar

lsko

ga la

sare

tt35

24

––

–15

––

––

74

Lind

esbe

rgs

lasa

rett

20

16

––

–2

––

––

38

180 Verksamhet

Tabe

ll V

44.2

for

tsG

enom

snittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)B

arnm

edic

in o

ch b

arnk

irur

gi r

edov

isas

und

er O

förd

elad

kor

ttid

svår

d.

Huv

ud-

Sju

khus

Allm

änO

rtop

edis

kU

rolo

gisk

Bar

n-Ö

vrig

aG

ynek

o-Fö

rloss

-Ö

gon-

Öro

n-,

näs-

Övr

igK

irur

gisk

man

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kalo

gini

ngsv

ård

sjuk

vård

och

kiru

rgis

kko

rttid

svår

dsp

echa

lssj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

UVä

ster

ås la

sare

tt77

60

21

––

19

35

29

–223

Köp

ings

lasa

rett

–9

––

––

––

––

9W

Falu

lasa

rett

76

43

––

–22

32

413

–190

Mor

a la

sare

tt30

22

––

–8

6–

––

66

XLä

nssj

ukhu

set

Gäv

le66

28

––

–13

18

–7

–132

Häl

sing

land

s sj

ukhu

s62

37

––

–10

12

23

–126

YS

unds

valls

sju

khus

47

48

16

–7

11

22

27

–160

Sol

left

eå s

jukh

us22

22

––

–4

4–

––

52

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us29

20

––

–6

10

–5

–70

ZÖ

ster

sund

s sj

ukhu

s64

47

––

–8

16

29

–146

ACN

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

50

43

13

–54

615

88

–197

Lyck

sele

lasa

rett

32

––

––

48

––

–44

Ske

lleft

eå la

sare

tt61

––

––

49

––

–74

BD

Sun

derb

y sj

ukhu

s34

28

––

–13

25

––

–100

Gäl

livar

e sj

ukhu

s–

––

––

710

––

–17

Kirun

a sj

ukhu

s15

––

––

––

––

–15

Pite

å äl

vdal

s sj

ukhu

s27

––

––

––

––

–27

IVi

sby

lasa

rett

45

––

––

89

––

–62

SU

MM

A3 0

83

2 0

18

311

49

572

718

1 0

55

118

347

130

8 4

01

Verksamhet 181

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

44.3

Gen

omsn

ittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

Huv

ud-

Sju

khus

Ofö

rdel

adG

eria

tris

kÖ

vrig

tS

peci

alis

erad

Allm

änB

arn-

och

Rät

ts-

Spe

cial

iser

adTo

talt

man

kort

tidsv

ård

vård

som

atis

kps

ykia

tri

ungd

oms-

psyk

iatr

ips

ykia

tris

kvå

rdps

ykia

tri

vård

ABD

ande

ryds

sju

khus

AB

––

5400

––

––

400

Hud

ding

e sj

ukhu

s AB

–112

66

770

––

––

770

Kar

olin

ska

sjuk

huse

t–

–18

994

––

––

994

Söd

ersj

ukhu

set

AB–

–24

532

––

––

532

S:t

Erik

s ög

onsj

ukhu

s AB

––

–14

––

––

14

Nor

rtäl

je s

jukh

us A

B–

16

–96

––

––

96

Söd

ertä

lje s

jukh

us–

56

–218

48

––

48

266

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

AB2)

––

–251

––

––

251

Bro

mm

ager

iatr

iken

AB

2)

–120

–120

––

––

120

Erst

a sj

ukhu

s2)

––

–131

19

––

19

150

Sop

hiah

emm

et2)

40

––

40

––

––

40

Prod

uktio

nsom

r i S

tock

holm

tot

alt

–605

–605

799

22

–821

1 4

26

CAk

adem

iska

sju

khus

et3)

93

104

13

856

183

612

201

1 0

57

Lasa

rett

et i

Enkö

ping

––

–65

––

––

65

DM

älar

sjuk

huse

t–

––

311

60

4–

64

375

Kul

lber

gska

sju

khus

et–

29

–93

20

––

20

113

Nyk

öpin

gs s

jukh

us–

––

183

44

––

44

227

Kar

sudd

ens

sjuk

hus

––

––

––

60

60

60

EU

nive

rsite

tssj

ukhu

set

i Li

nköp

ing

–64

54

556

36

15

–51

607

Vrin

nevi

sjuk

huse

t–

–15

349

50

––

50

399

Lasa

rett

et i

Mot

ala

–17

–160

13

–46

59

219

Häl

so- o

ch s

jukv

årde

n i F

insp

ång

––

–26

––

––

26

FLä

nssj

ukhu

set

Ryh

ov–

59

–423

77

10

12

99

522

Hög

land

ssju

khus

et–

47

–255

28

––

28

283

Värn

amo

sjuk

hus

–34

–196

36

––

36

232

GC

entr

alla

sare

ttet

, Vä

xjö

––

18

307

––

––

307

Ljun

gby

lasa

rett

––

–110

20

––

20

130

Reh

abce

ntru

m (

reha

bklin

iken

), V

äxjö

––

–25

––

––

25

Läns

- o r

egio

npsy

kiat

ri, V

äxjö

––

––

103

877

188

188

HLä

nssj

ukhu

set

i Kal

mar

–35

25

337

41

8–

49

386

Osk

arsh

amns

sju

khus

–14

–113

––

––

113

Väst

ervi

ks s

jukh

us–

33

–198

37

–24

61

259

KB

leki

nges

jukh

uset

Kar

lskr

ona

––

–308

––

––

308

Ble

king

esju

khus

et K

arls

ham

n–

–7

106

––

––

106

Psyk

iatr

in i

Ble

king

e–

––

–121

7–

128

128

182 Verksamhet

Tabe

ll V

44.3

for

tsG

enom

snittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

Huv

ud-

Sju

khus

Ofö

rdel

adG

eria

tris

kÖ

vrig

tS

peci

alis

erad

Allm

änB

arn-

och

Rät

ts-

Spe

cial

iser

adTo

talt

man

kort

tidsv

ård

vård

som

atis

kps

ykia

tri

ungd

oms-

psyk

iatr

ips

ykia

tris

kvå

rdps

ykia

tri

vård

SK

ÅNE

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t M

AS26

–28

702

173

18

67

258

960

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

220

18

113

856

154

12

–166

1 0

22

Cen

tral

sjuk

huse

t K

ristia

nsta

d–

32

19

319

––

––

319

Hel

sing

borg

s la

sare

ttet

––

–350

141

9–

150

500

Lasa

rett

et i

Land

skro

na–

––

43

––

––

43

Lasa

rett

et i

Ysta

d–

24

–153

31

––

31

184

Häs

sleh

olm

s sj

ukhu

s–

21

9145

46

5–

51

196

Änge

lhol

ms

sjuk

hus

AB–

–21

217

––

––

217

Lasa

rett

et T

relle

borg

97

–13

135

27

––

27

162

När

sjuk

vård

en Ö

ster

len

AB2)

–14

–73

––

––

73

KVH

Kris

tians

tad

––

–6

––

––

6H

ospi

ce H

ässl

ehol

m–

––

5–

––

–5

NLä

nssj

ukhu

set

i Hal

mst

ad–

28

–348

–13

–13

361

Sju

khus

et i

Varb

erg

–74

–304

79

––

79

383

VGR

EGS

ahlg

rens

ka u

nive

rsite

tssj

ukhu

set

–326

–1 7

47

321

12

60

393

2 1

40

Kun

gälv

s sj

ukhu

s–

––

169

35

––

35

204

NU

-sju

kvår

den

–109

–712

170

13

37

220

932

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

––

–450

70

10

–80

530

Ska

rabo

rgs

sjuk

hus

––

–571

132

10

–142

713

Alin

gsås

lasa

rett

––

–95

––

––

95

Fröl

unda

spe

cial

ists

jukh

us–

––

20

––

––

20

Prim

ärvå

rden

Göt

ebor

g–

––

–15

––

15

15

Han

dika

ppfö

rval

tnin

gen

––

–8

––

––

8Lu

ndby

sju

khus

AB

2)

8–

–8

––

––

8S

Cen

tral

sjuk

huse

t K

arls

tad

––

–401

31

1–

32

433

Arvi

ka s

jukh

us–

––

68

18

––

18

86

Kris

tineh

amns

sju

khus

––

–20

48

––

48

68

Säf

fle s

jukh

us–

––

27

––

––

27

Tors

by s

jukh

us82

––

82

––

––

82

Vård

cent

rale

n H

agfo

rs–

––

8–

––

–8

TU

nive

rsite

tssj

ukhu

set

i Öre

bro

–45

–548

––

––

548

Kar

lsko

ga la

sare

tt–

––

144

––

––

144

Lind

esbe

rgs

lasa

rett

–6

–89

––

––

89

Psyk

iatr

in i

Öre

bro

––

––

110

19

24

153

153

Verksamhet 183

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

44.3

for

tsG

enom

snittlig

t di

spon

ibla

vår

dpla

tser

1)pe

r sj

ukhu

s oc

h sp

ecia

litet

2002

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)B

arnm

edic

in o

ch b

arnk

irur

gi r

edov

isas

und

er O

förd

elad

kor

ttid

svår

d.

Huv

ud-

Sju

khus

Ofö

rdel

adG

eria

tris

kÖ

vrig

tS

peci

alis

erad

Allm

änB

arn-

och

Rät

ts-

Spe

cial

iser

adTo

talt

man

kort

tidsv

ård

vård

som

atis

kps

ykia

tri

ungd

oms-

psyk

iatr

ips

ykia

tris

kvå

rdps

ykia

tri

vård

UVä

ster

ås la

sare

tt–

11

–453

––

––

453

Ber

gsla

gssj

ukhu

set

Fage

rsta

––

–44

––

––

44

Köp

ings

lasa

rett

–5

–111

––

––

111

Sal

a la

sare

tt–

––

57

––

–-

57

Psyk

iatr

in i

Väst

man

land

––

––

92

655

153

153

WFa

lu la

sare

tt–

34

22

431

–6

–6

437

Aves

ta la

sare

tt–

24

–57

––

––

57

Ludv

ika

lasa

rett

–13

–41

––

––

41

Mor

a la

sare

tt–

15

7141

––

––

141

Bor

läng

e sj

ukhu

s–

18

–18

––

––

18

Sät

ers

sjuk

hus,

psy

kiat

ri–

––

–122

–42

164

164

XLä

nssj

ukhu

set

Gäv

le–

34

–341

32

––

32

373

Häl

sing

land

s sj

ukhu

s–

7–

274

29

14

–43

317

YS

unds

valls

sju

khus

–19

–361

76

–56

132

493

Här

nösa

nds

sjuk

hus

–24

–74

––

––

74

Sol

left

eå s

jukh

us–

––

117

20

––

20

137

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us–

26

–160

9–

–9

169

ZÖ

ster

sund

s sj

ukhu

s–

–5

310

65

––

65

375

ACN

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

–115

–610

46

616

68

678

Lyck

sele

lasa

rett

–25

–106

––

––

106

Ske

lleft

eå la

sare

tt–

20

–191

35

––

35

226

MS

-hem

met

Bjö

rkgå

rden

––

–30

––

––

30

Axla

gård

en2)

––

–16

––

––

16

BD

Sun

derb

y sj

ukhu

s20

–21

350

41

5–

46

396

Gäl

livar

e sj

ukhu

s61

––

102

13

––

13

115

Kal

ix s

jukh

us67

––

87

––

––

87

Kirun

a sj

ukhu

s–

––

65

––

––

65

Pite

å äl

vdal

s sj

ukhu

s–

––

137

65

–25

90

227

IVi

sby

lasa

rett

––

–155

17

––

17

172

Sum

ma

714

2 4

32

503

22 8

10

3 9

98

239

613

4 8

50

27 6

60

184 Verksamhet

Tabe

ll V

45.1

Vår

dtill

fälle

n1)pe

r sp

ecia

litet

2002,

tota

lt2)

Huv

udm

anIn

tern

-Ö

vrig

aN

euro

logi

Med

icin

skH

abili

terin

gIn

fekt

ions

-B

arn-

Hud

-Tu

mör

-Ö

vrig

Med

icin

skm

edic

inin

värt

esre

hab

sjuk

vård

med

icin

och

köns

-sj

ukvå

rdm

edic

insk

kort

tidsv

ård

spec

sjuk

vård

kort

tidsv

ård

Sto

ckho

lm55 2

70

24 3

57

6 4

57

1 1

46

–7 1

35

13 4

46

530

5 6

90

625

114 6

56

Upp

sala

3)

11 4

03

5 0

68

3 6

90

18

–1 7

08

–173

1 9

84

–24 0

44

Sör

mla

nd13 7

20

540

–561

–612

3 0

42

5886

819 3

74

Öst

ergö

tland

4 7

62

1 8

57

1 2

58

109

–1 3

10

3 4

75

73

2 5

73

13 7

81

29 1

98

Jönk

öpin

g18 1

50

2 9

25

–140

–1 3

08

2 7

43

120

641

–26 0

27

Kro

nobe

rg10 2

56

––

312

–973

1 4

80

4544

–13 5

69

Kal

mar

14 9

89

––

––

1 2

43

2 8

31

––

–19 0

63

Ble

king

e8 7

67

––

489

–933

1 3

39

––

–11 5

28

Skå

ne28 6

04

15 2

53

3 2

30

1 0

52

–5 5

78

6 7

91

357

4 3

54

236

65 4

55

Hal

land

9 5

87

4 8

09

328

1 1

28

2 3

73

––

––

–18 2

25

Väst

ra G

ötal

and

70 9

22

15 9

33

5 3

68

1 4

67

384

6 2

07

19 4

40

544

4 5

68

–124 8

33

Värm

land

12 1

88

629

811

––

1 5

16

2 2

71

38

671

207

18 3

31

Öre

bro

7 6

27

11 0

84

1 4

34

67

–1 4

63

2 8

24

129

2 1

76

–26 8

04

Väst

man

land

16 5

73

261

–456

–1 1

93

3 7

19

32

605

–22 8

39

Dal

arna

14 5

40

4 5

74

––

–1 9

58

2 9

98

55

––

24 1

25

Gäv

lebo

rg16 7

66

653

–215

–907

2 7

83

2664

–21 9

90

Väst

erno

rrla

nd15 8

93

836

–491

120

1 0

61

2 1

80

136

––

20 7

17

Jäm

tland

6 8

20

10

–364

–882

1 8

24

––

–9 9

00

Väst

erbo

tten

10 4

90

7 1

77

1 1

49

53

–1 1

22

1 9

12

76

2 7

33

–24 7

12

Nor

rbot

ten

16 4

27

1 7

38

–516

–890

1 9

24

74

––

21 5

69

Got

land

3 2

84

––

245

–942

588

––

–5 0

59

TOTA

LT367 0

38

97704

23 7

25

8 8

29

2 8

77

38 9

41

77 6

10

2 3

48

28 0

89

14 8

57

662 0

18

1)U

ppgi

fter

om

vår

dtill

fälle

n ef

ter

diag

nos,

kön

m m

häm

tade

ur

patie

ntre

gist

ret

redo

visa

s i r

appo

rten

Pat

ient

er i

slut

en v

ård

20

02.

2)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)Ak

adem

iska

bar

nsju

khus

et r

edov

isar

vår

dtill

fälle

n in

om b

arnm

edic

in u

nder

Ofö

rdel

ad k

ortt

idsv

ård.

Verksamhet 185

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

45.2

Vår

dtill

fälle

n1)pe

r sp

ecia

litet

2002,

tota

lt2)

1)U

ppgi

fter

om

vår

dtill

fälle

n ef

ter

diag

nos,

kön

m m

häm

tade

ur

patie

ntre

gist

ret

redo

visa

s i r

appo

rten

Pat

ient

er i

slut

en v

ård

20

02.

2)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3) A

kade

mis

ka b

arns

jukh

uset

red

ovis

ar v

årdt

illfä

llen

inom

bar

nkirur

gi u

nder

Ofö

rdel

ad k

ortt

idsv

ård

sam

t vå

rdtil

lfälle

n in

om g

ynek

olog

i och

för

loss

ning

svår

dun

der

Övr

ig k

irur

gisk

kor

ttid

svår

d.

Huv

udm

anAl

lmän

Ort

oped

isk

Uro

logi

skB

arn-

Övr

iga

Gyn

ekol

ogi

Förlo

ssni

ngs-

Ögo

n-Ö

ron-

, nä

s-Ö

vrig

Kirur

gisk

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgi

kiru

rgis

kavå

rdsj

ukvå

rdoc

h ha

ls-

kiru

rgis

kko

rttid

svår

dsp

ecsj

ukvå

rdko

rttid

svår

d

Sto

ckho

lm30 6

74

19 7

76

6 1

06

3 1

93

8 6

12

33 9

54

2 5

49

2 6

86

6 5

30

1 9

10

115 9

90

Upp

sala

3)

8 5

64

3 4

14

1 1

22

–2 4

72

––

944

1 4

31

5 4

93

23 4

40

Sör

mla

nd6 0

87

3 0

43

464

––

2 5

13

2 1

25

41

673

–14 9

46

Öst

ergö

tland

10 0

23

5 8

06

1 1

52

–3 4

97

2 2

19

7 6

25

1 0

43

2 5

52

–33 9

17

Jönk

öpin

g11 0

10

5 5

64

––

–3 0

56

2 9

66

359

888

–23 8

43

Kro

nobe

rg5 8

82

1 6

32

––

–932

2 0

83

78

820

–11 4

27

Kal

mar

7 5

57

3 6

00

1 3

16

––

1 4

08

2 4

99

216

1 6

09

–18 2

05

Ble

king

e3 9

58

2 2

14

––

1 7

14

2 7

29

–40

720

–11 3

75

Skå

ne20 2

44

16 0

69

2 7

87

–4 8

82

13 8

53

6 7

80

1507

5 6

15

–71 7

37

Hal

land

8 2

06

4 2

32

––

–1 8

75

3 9

55

70

1 3

84

–19 7

22

Väst

ra G

ötal

and

36 9

35

17 2

21

6 0

06

1 4

90

8 8

18

12 1

37

15 4

59

1 9

04

7 4

60

–107 4

30

Värm

land

5 4

63

2 5

12

––

–4 0

43

–133

1 1

00

–13 2

51

Öre

bro

7 7

36

3 8

02

1 0

46

–1 6

70

3 7

80

5 6

97

1 2

32

1 7

29

–26 6

92

Väst

man

land

4 0

80

3 6

50

1 4

70

––

1 3

48

3 7

05

65

2 2

43

–16 5

61

Dal

arna

9 3

16

4 7

25

––

–2 6

21

2 3

41

251

1 3

62

–20 6

16

Gäv

lebo

rg8 9

10

3 9

13

––

–1 9

42

2 6

87

17

900

–18 3

69

Väst

erno

rrla

nd7 2

06

4 0

64

883

539

317

1 7

82

2 3

69

98

805

–18 0

63

Jäm

tland

3 8

21

2 1

04

––

–640

1 3

71

192

791

–8 9

19

Väst

erbo

tten

9 4

76

1 9

80

796

–2 9

81

2 8

69

1 3

40

760

1 0

75

–21 2

77

Nor

rbot

ten

9 2

37

2 0

07

580

––

3 9

49

–97

908

90

16 8

68

Got

land

1 8

55

967

183

490

7374

590

18

102

–4 5

86

TOTA

LT216 2

40

112 2

95

23 9

11

5 7

12

34 9

70

98 0

24

66 1

41

11 7

51

40 6

97

7 4

93

617 2

34

186 Verksamhet

Tabe

ll V

45.3

Vår

dtill

fälle

n1)pe

r sp

ecia

litet

2002,

tota

lt2)

1)U

ppgi

fter

om

vår

dtill

fälle

n ef

ter

diag

nos,

kön

m m

häm

tade

ur

patie

ntre

gist

ret

redo

visa

s i r

appo

rten

Pat

ient

er i

slut

en v

ård

20

02.

2)Eg

enpr

oduc

erad

ver

ksam

het

sam

t Ve

rksa

mhe

t pr

oduc

erad

av

anna

n vå

rdgi

vare

. S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)Ak

adem

iska

bar

nsju

khus

et r

edov

isar

vår

dtill

fälle

n in

om b

arnm

edic

in o

ch b

arnk

irur

gi u

nder

Ofö

rdel

ad k

ortt

idsv

ård.

Huv

udm

anO

förd

elad

Ger

iatr

isk

Övr

igt

Spe

cial

iser

adAl

lmän

Bar

n- o

chR

ätts

-S

peci

alis

erad

Tota

ltko

rttid

s-vå

rdso

mat

isk

psyk

iatr

iun

gdom

s-ps

ykia

tri

psyk

iatr

isk

vård

vård

psyk

iatr

ivå

rd

Sto

ckho

lm11

23 1

67

–

253 8

24

26 8

58

598

16

27 4

72

281 2

96

U

ppsa

la3)

4 7

02

1 3

01

–

53 4

87

2 9

93

–

–

2 9

93

56 4

80

S

örm

land

–

861

–

35 1

81

2 4

49

50

60

2 5

59

37 7

40

Ö

ster

götla

nd–

1 1

68

4 0

54

68 3

37

2 1

60

97

38

2 2

95

70 6

32

Jö

nköp

ing

–

3 0

20

–

52 8

90

4 7

99

132

34

4 9

65

57 8

55

K

rono

berg

–

–

–

24 9

96

1 5

08

106

57

1 6

71

26 6

67

K

alm

ar–

1 4

78

–

38 7

46

2 4

68

75

–

2 5

43

41 2

89

B

leki

nge

–

–

–

22 9

03

2 0

44

44

–

2 0

88

24 9

91

S

kåne

11 7

78

970

28 9

83

179 4

08

10 7

65

415

169

11 3

49

190 7

57

H

alla

nd–

1 3

28

2 9

94

42 2

69

1 4

77

107

–

1 5

84

43 8

53

Vä

stra

Göt

alan

d2 3

13

8 4

92

–

243 0

68

13 2

45

516

324

14 0

85

257 1

53

Vä

rmla

nd4 1

76

–

–

35 7

58

1 1

05

8

–

1 1

13

36 8

71

Ö

rebr

o–

674

–

54 1

70

3 0

05

121

18

3 1

44

57 3

14

Vä

stm

anla

nd–

169

–

39 5

69

1 8

23

109

–

1 9

32

41 5

01

D

alar

na–

1 9

44

–

46 6

85

2 4

54

92

–

2 5

46

49 2

31

G

ävle

borg

–

685

–

41 0

44

1 3

61

19

–

1 3

80

42 4

24

Vä

ster

norr

land

–

781

–

39 5

61

1 7

11

16

44

1 7

71

41 3

32

Jä

mtla

nd–

–

1 2

56

20 0

75

703

43

–

746

20 8

21

Vä

ster

bott

en–

1 5

85

184

47 7

58

1 7

14

141

136

1 9

91

49 7

49

N

orrb

otte

n–

488

–

38 9

25

1 6

34

87

–

1 7

21

40 6

46

G

otla

nd–

–

–

9 6

45

343

6

–

349

9 9

94

TO

TALT

22 9

80

48 1

11

37 4

71

1 3

88 2

99

86 6

19

2 7

82

896

90 2

97

1 4

78 5

96

Verksamhet 187

Ver

ksam

het

Tabe

ll V

46

Tand

vård

. Pat

ient

er1)(1

000-tal

) 2002

1)Fu

llstä

ndig

t oc

h pa

rtie

llt b

ehan

dlad

e pa

tient

er in

om a

llmän

tand

vård

vux

na s

amt

anta

let

beha

ndla

de o

ch/e

ller

unde

rsök

ta b

arn

och

ungd

omar

.Ål

ders

grup

p av

ser

den

ålde

r pa

tient

en u

ppnå

r un

der

året

. M

ed p

artie

llt b

ehan

dlad

pat

ient

avs

es a

kutp

atie

nt s

amt

patie

nt s

om e

ndas

t få

tt d

elbe

hand

ling.

2)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.3)O

säkr

a up

pgift

er.

4)H

är in

går

bl a

sju

khus

tand

vård

.5)S

peci

alis

ttan

dvår

den

ej f

ulls

tänd

iga

uppg

ifter

.6)S

peci

alis

ttan

dvår

d: U

ppgi

ften

avs

er a

ntal

et b

esök

. Al

lmän

tand

vård

vux

na s

amt

barn

och

ung

dom

ar e

j jäm

förb

ara

med

år

2001.

7)U

ppgi

fter

na ä

r ej

kom

plet

ta.

8)S

peci

alis

ttan

dvår

den

avse

r an

tale

t re

mis

ser.

Huv

udm

anEg

en p

rodu

ktio

n2)

Anna

n vå

rdgi

vare

2)

Allm

än-

Tand

vård

för

Allm

än-

Anta

lS

peci

alis

t-S

umm

aAl

lmän

-Ta

ndvå

rd f

örAl

lmän

-An

tal

Spe

cial

ist-

Sum

ma

tand

vård

patie

nter

med

tand

vård

lista

deta

ndvå

rd4)

patie

nter

tand

vård

patie

nter

med

tand

vård

lista

deta

ndvå

rd4)

patie

nter

vuxn

asä

rski

lda

barn

och

barn

och

vuxn

asä

rski

lda

barn

och

barn

och

beho

v3)

ungd

omar

ungd

omar

beho

v3)

ungd

omar

ungd

omar

Sto

ckho

lm272,1

12,3

151,3

–

27,3

462,9

–

9,6

29,6

–

1,3

40,4

Upp

sala

71,6

5,0

36,3

59,2

5,5

118,5

–

–

–

–

–

–

Sör

mla

nd44,2

1,6

36,8

54,2

5,2

87,8

–

0,7

1,0

1,4

–

1,7

Öst

ergö

tland

83,9

11,0

67,6

76,7

15,8

178,2

–

2,7

8,3

9,2

–

11,1

Jönk

öpin

g69,3

4,7

63,6

69,5

15,8

153,6

–

3,3

4,3

4,5

–

7,6

Kro

nobe

rg5)

16,2

1,8

19,5

22,9

0,7

38,2

–

–

14,9

17,2

–

14,9

Kal

mar

34,8

2,5

33,3

45,1

6,2

76,8

–

1,3

3,5

3,5

–

4,8

Ble

king

e35,3

1,1

24,9

33,8

–

61,3

–

0,8

1,8

1,8

–

2,5

Skå

ne240,8

16,4

177,1

201,5

31,1

465,4

–

6,8

29,3

34,5

0,5

36,6

Hal

land

6)

30,3

4,6

38,6

56,6

24,2

97,7

–

3,0

3,7

4,0

–

6,8

Väst

ra G

ötal

and7

)312,1

3,3

240,2

253,9

8,5

564,1

–

–

–

–

–

–

Värm

land

65,3

3,2

54,6

59,4

5,6

128,7

–

0,9

3,6

–

–

4,5

Öre

bro

39,8

7,1

28,6

57,4

7,7

83,1

–

0,8

2,1

1,6

–

2,9

Väst

man

land

55,2

2,9

38,2

51,7

3,5

99,9

–

0,2

2,9

2,9

–

3,2

Dal

arna

70,3

7,9

55,5

65,6

4,5

138,1

–

–

–

–

–

–

Gäv

lebo

rg72,8

3,1

47,4

62,8

3,1

126,4

–

–

–

–

–

–

Väst

erno

rrla

nd55,3

–37,4

47,7

3,7

96,4

–

1,6

1,4

1,0

–

3,0

Jäm

tland

27,8

1,3

20,2

23,9

1,7

51,0

1,9

0,5

2,5

2,6

–

4,8

Väst

erbo

tten

71,5

5,1

42,1

55,0

9,0

127,7

–

0,6

0,7

0,9

–

1,3

Nor

rbot

ten8

)98,6

12,3

41,4

58,1

4,0

156,3

–

–

–

–

–

–

Got

land

11,3

2,5

11,5

12,8

1,0

26,4

–

–

–

–

–

–

TOTA

LT1 7

78,4

109,8

1 2

66,3

1 3

67,9

183,9

3 3

38,4

1,9

32,7

109,6

85,2

1,7

146,0

188 Verksamhet

Tabe

ll V

47

Utb

ildni

ngsv

erks

amhe

t. E

levv

ecko

r/st

uder

ande

veck

or 2

002,

egen

pro

dukt

ion1

)

1)S

e an

vänd

a be

grep

p oc

h de

finiti

oner

.2)N

atur

bruk

spro

gram

met

(gy

mna

sies

kola

n) e

ndas

t 1:a

hal

våre

t 2002,

seda

n ny

huv

udm

an.

Huv

udm

anFo

lkhö

gsko

le-

Nat

urbr

uks-

Övr

iga

gym

nasi

alut

bild

ning

prog

ram

met

utbi

ldni

ng

Sto

ckho

lm7 4

98

22 8

28

–

U

ppsa

la2)

8 1

01

6 6

60

–

S

örm

land

16 4

24

7 2

94

–

Ö

ster

götla

nd6 6

05

21 0

80

–

Jö

nköp

ing

14 9

37

14 7

00

–

K

rono

berg

2)

5 5

85

6 4

84

2 5

30

K

alm

ar34 2

31

–

–

B

leki

nge

6 0

50

–

–

S

kåne

–

–

–

Hal

land

15 5

83

23 7

66

–

Vä

stra

Göt

alan

d52 8

00

47 6

33

–

Vä

rmla

nd36 1

93

13 7

41

–

Ö

rebr

o20 7

25

–

–

Vä

stm

anla

nd11 7

55

–

–

D

alar

na21 7

87

15 7

23

3 2

64

G

ävle

borg

32 1

01

–

10 3

60

Vä

ster

norr

land

20 0

45

11 6

90

6 2

60

Jä

mtla

nd10 6

26

7 3

80

–

Vä

ster

bott

en12 6

91

–

–

N

orrb

otte

n–

13 7

42

–

G

otla

nd–

2 0

13

–

TO

TALT

333 7

37

214 7

34

22 4

14

Verksamhet 189

Ver

ksam

het

Bilaga 1 1

190 Bilaga 1

Bilaga 1Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000Huvudområde/område Delområde

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDPrimärvård Allmänläkarvård

SjuksköterskevårdMödrahälsovård BarnhälsovårdSjukgymnastikArbetsterapiJourverksamhet Primärvårdsansluten hemsjukvårdSluten primärvårdÖvrig primärvård

Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhetSomatisk dagsjukvårdSomatisk hemsjukvårdSomatisk sluten vård

Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk mottagningsverksamhetPsykiatrisk dagsjukvårdPsykiatrisk hemsjukvårdPsykiatrisk sluten vård

Tandvård Allmäntandvård vuxnaTandvård för patienter med särskilda behovAllmäntandvård barn och ungdomarSpecialisttandvård

Övrig hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporterSjukresor Handikappverksamhet /hjälpmedelsverksamhetSocial verksamhetFolkhälsofrågorFoU avseende hälso- och sjukvårdÖvrigt

Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvårdhälso- och sjukvård

Bilaga 1 191

Huvudområde/område Delområde

REGIONAL UTVECKLINGUtbildning Folkhögskoleverksamhet

HögskoleverksamhetGymnasieverksamhetÖvrig utbildningsverksamhet

Kultur Teater- och musikverksamhetMuseiverksamhetÖvrig kulturverksamhet

Trafik och infrastruktur TrafikInfrastruktur

Allmän regional utveckling Näringsliv och turismInterregional och internationell samverkanLokal utvecklingFoU avseende regional utvecklingÖvrig allmän regional utveckling

Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende regional utvecklingregional utveckling

192 Bilaga 1

Allmänna principer för redovisningenenligt VI 2000All verksamhet som huvudmannenfinansierar ska redovisasAll verksamhet som huvudmannen finansierar,oavsett organisations- och driftform, ska redo-visas på ett enhetligt sätt.

Koppling till kostnadsredovisningper patientSamma principer gäller vid kostnadsredovis-ning per enskild patient i KPP-system som i re-dovisning per delområde enligt verksamhets-indelningen. En konsekvens av detta är attkostnader som inte ska påföras patienten re-dovisas under området Övrig hälso- och sjuk-vård.

Utvecklad kostnadsredovisningAlla kostnader ska redovisas på de delområ-den som preciseras av verksamhetsindelningenoavsett inom vilka ansvarsområden, kostnads-ställen/motsvarande de har uppstått eller varde ursprungligen redovisats. Kostnader somredovisats under fastighetsförvaltning, medi-cinsk service etc ska fördelas till delområdena.Detta kan ske via interdebitering eller fördel-ningsnycklar.

Den redovisning som respektive landsting/region har för intern uppföljning samman-hänger med den egna organisationens behov.Den är uppbyggd kring ansvarsområden/kost-nadsställen och dessa aggregeras på olika ni-våer. Redovisning enligt den gemensammaverksamhetsindelningen kan ske i ett sidoord-nat system, genom skuggkodning av ansvars-områden/kostnadsställen mot områden/delom-råden enligt verksamhetsindelningen.

KostnadsbegreppBegreppet nettokostnad kommer att användasvid kostnadsjämförelser mellan huvudmännen.Av stor vikt är att såväl kostnader som intäk-ter redovisas på ”rätt” delområde. Redovis-ning per kostnads- och intäktsslag följer L-BAS98, Baskontoplan för landsting.

Redovisning på två huvudområdenVerksamheten i landsting, regioner och Got-lands kommun ska redovisas på områden ochdelområden inom två huvudområden, hälso-och sjukvård respektive regional utveckling.

Inom de båda huvudområdena ska den po-litiska verksamheten liksom de delar av dencentrala tjänstemannaorganisationen som harkaraktären av ”infrastruktur” i organisationenredovisas som ett eget område. Kostnadernaför den politiska ledningen ska belasta såvälverksamhet i egen regi som upphandlad privatverksamhet.

Hälso- och sjukvårdSom ett led i statistikutredningen bildadeLandstingsförbundet en policygrupp med re-presentanter för medlemmarna, Socialstyrel-sen, Svenska kommunförbundet, Spri samtLandstingsförbundet för definitioner av be-grepp inom hälso- och sjukvårdsstatistiken.Behovet av att skapa enhetlighet i centralasjukvårdsbegrepp som underlag för jämföran-de analyser hade påtalats av många sjukvårds-huvudmän. I december 1998 rekommendera-de Landstingsförbundets styrelse landstingen,regionerna och Gotlands kommun att faststäl-la och tillämpa definitioner och regelverk i en-lighet med policygruppens förslag och att det-ta skulle ske senast från verksamhetsåret 2000.Socialstyrelsen fattade ett likalydande beslut.Resultatet från definitionsarbetet publiceradesi en rapport 19981.

VI 2000 bygger delvis på resultatet från po-licygruppens arbete.

Regional utvecklingUnder regional utveckling redovisas all verk-samhet som inte kan hänföras till något av del-områdena inom hälso- och sjukvård. Fem om-råden redovisas, Utbildning, Kultur, Trafik ochinfrastruktur, Allmän regional utveckling samtPolitisk verksamhet avseende regional utveck-ling. Området Allmän regional utveckling meddelområden (exempelvis Näringsliv och tu-rism, Interregional och internationell samver-kan) har hittills saknats i statistikredovisning-en. Till en början kommer endast kostnads-uppgifter att kunna redovisas, men på sikt ärmålsättningen att uppgifter om prestation/ak-tivitet ska kunna redovisas.

1 Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjuk-vårdsstatistiken.

Bilaga 1 193

Huvudområde hälso- och sjukvårdAllmäntNedan ges definitioner och anvisningar för re-dovisning av hälso- och sjukvård. Allmännaprinciper kring redovisningen återfinns ovan.

All verksamhet som finansieras av landsting-et/regionen ska redovisas på ett enhetligt sättoavsett driftform och organisation.

Alla kostnader ska redovisas på de delområ-den som preciseras av verksamhetsindelningenoavsett inom vilka ansvarsområden, kostnads-ställen/motsvarande de har uppstått eller varde ursprungligen redovisats. Kostnader somredovisats under fastighetsförvaltning, medi-cinsk service etc ska fördelas till delområdena.Detta kan ske via interndebitering eller fördel-ningsnycklar.

Definitioner och regelverk för redovisning-en nedan har hämtats från definitionsarbetesom tidigare presenterats och som Landstings-förbundets styrelse och Socialstyrelsen har re-kommenderat sjukvårdshuvudmännen att till-lämpa.2

Områden inom hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvården redovisas för sex områ-den, primärvård, specialiserad somatisk vård,specialiserad psykiatrisk vård, tandvård, övrighälso- och sjukvård samt politisk verksamhetavseende hälso- och sjukvård, som presenterasoch preciseras nedan.

PrimärvårdDefinition: Hälso- och sjukvård som utgör denförsta vårdnivån och som omfattar basal me-dicinsk utredning, behandling och omvårdnadsamt förebyggande arbete och rehabiliteringutan avgränsning vad gäller sjukdomar, åldereller patientgrupper.

Regelverk: Alla insatser av läkare som upp-rätthåller funktionen som specialist i allmän-medicin inom såväl offentlig som privat verk-samhet hänförs till primärvård liksom all dis-triktssköterskeverksamhet. Mödra- och barn-hälsovård hänförs också till primärvård.

Förtydligande: Verksamhet som bedrivs viden vårdcentral är inte alltid primärvård ochvice versa. Mödra- och barnhälsovård definie-ras som primärvård men kan förekomma påkvinno- och barnkliniker på sjukhus. Samtliga

insatser av läkare som upprätthåller funktio-nen som specialist i allmänmedicin hänförs tillprimärvård oavsett om insatserna sker påvårdcentraler, i patienters hem, hos privataspecialister i allmänmedicin som landstingentecknat avtal med eller som arbetar med ersätt-ning enligt den nationella taxan.

Andra specialistläkarmottagningar som kanfinnas vid vårdcentraler ska särredovisas föratt i statistiken kunna redovisas som speciali-serad vård.

Specialiserad (somatisk och psykiatrisk) vårdDefinition: Hälso- och sjukvård som utgör denandra vårdnivån och som omfattar medicinskutredning, behandling och omvårdnad som krä-ver mer specialiserade insatser samt större tek-niska och personella resurser än primärvården.

Regelverk: Alla insatser av läkare som upp-rätthåller funktionen som annan specialist änspecialist i allmänmedicin inom såväl offentligsom privat verksamhet hänförs till specialise-rad vård.

Förtydligande: Specialiserad vård har singrund i insatser av läkare med annan specia-listkompetens än allmänmedicin. Den omfat-tar specialiserad vård som bedrivs vid sjukhusmen även utanför sjukhus på specialistläkar-mottagningar m m och i vissa fall på vårdcen-traler. I det senare fallet ska den särredovisasför att i statistiken kunna redovisas som speci-aliserad vård.

Om basal mödra- och barnhälsovård före-kommer vid kvinno- och barnkliniken vidsjukhus ska den särredovisas, för att i statisti-ken kunna redovisas som primärvård.

Specialiserad somatisk vård Den specialiserade somatiska vården omfattarall somatisk vård, alltifrån den som ges vidmottagningar hos organspecialister på ellerutanför sjukhus till den mest högspecialisera-de regionsjukvården. Området omfattar medi-cinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabilite-ring, geriatrisk vård m m.

Specialiserad psykiatrisk vård Den specialiserade psykiatriska vården omfat-tar såväl psykiatrisk korttidsvård som psykia-trisk långtidsvård. Området omfattar allmänpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samträttspsykiatri och innehåller exempelvis psyki-

2 Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjuk-vårdsstatistiken.

194 Bilaga 1

atrisk vård av alkoholmissbrukare, psykiatriskvård av övriga toxikomaner, psykiatrisk vårdav matmissbrukare m fl.

Området omfattar även behandlingshem in-om den psykiatriska barn- och ungdomsvården.

TandvårdUnder tandvård redovisas allmäntandvård förvuxna, tandvård för patienter med särskildabehov, barn- och ungdomstandvård samt spe-cialisttandvård.

Övrig hälso- och sjukvårdUnder området Övrig hälso- och sjukvård re-dovisas verksamhet/kostnader som inte ska re-lateras till vårdtillfälle eller besök och som in-te ska föras ut på den enskilda patienten i KPP-system. Exempelvis redovisas här forskningoch utveckling (FoU) och folkhälsoarbete vadgäller kollektiva insatser.

Under området redovisas också social verk-samhet samt insatser och stöd enligt LSS.

Politisk verksamhet avseendehälso- och sjukvårdDen politiska verksamheten liksom de delar avden centrala tjänstemannaorganisationen somhar karaktären av ”infrastruktur” i organisa-tionen, exempelvis beställarorganisationer avolika slag, ska redovisas som ett eget områdeunder såväl Hälso- och sjukvård som Regionalutveckling. Kostnaderna bör belasta såvälverksamhet i egen regi som upphandlad privatverksamhet.

Under politisk verksamhet redovisas lands-tingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens ochnämndernas möten och konferenser samtlandstingens revisorer. Området omfattar vi-dare bland annat bidrag till politiska partieroch till Landstingsförbundet.

Under området Politisk verksamhet avseen-de hälso- och sjukvård redovisas hälso- ochsjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd, beställar-nämnd avseende hälso- och sjukvård och mot-svarande verksamhet.

Politisk verksamhet som inte direkt kanhänföras till hälso- och sjukvård respektive re-gional utveckling kan exempelvis fördelas iproportion till antalet anställda eller i propor-tion till nettokostnader för respektive huvud-område.

Under området redovisas inga delområden.

Sluten vård, öppen vårdoch hemsjukvårdUnder såväl primärvård som specialiserad vårdsärredovisas sluten vård, öppen vård och hem-sjukvård. Inom den specialiserade vården de-las dessutom den öppna vården upp i mottag-ningsverksamhet respektive dagsjukvård.

Sluten vårdDefinition: Hälso- och sjukvård som ges tillpatient inskriven vid vårdenhet.

Vård eller observation på intagningsavdel-ning hänförs till sluten vård.

Öppen vårdDefinition: Annan hälso- och sjukvård än slu-ten vård och hemsjukvård.

HemsjukvårdDefinition: Hälso- och sjukvård som genomhuvudmannens åtagande och ansvar ges i pa-tients bostad eller där patient vistas.

Regelverk: Patienten ska vara registreradsom mottagare av hemsjukvård. Insatserna skaha föregåtts av individuell vårdplanering. An-svaret för de medicinska insatserna ska varasammanhängande över tiden.

Förtydligande: Hemsjukvård är till sin ka-raktär annorlunda än den öppna vården. Denbestår av ofta relativt långvariga vårdepisodermed stort behov av omvårdnad och ibland avmedicinska insatser som mer liknar insatsernainom den slutna vården. Hemsjukvård utgören tredje vårdform skild från öppen och slutenvård.

Hemsjukvård förekommer i ordinärt ochsärskilt boende. Hälso- och sjukvårdslagenstyr ansvarsfördelningen mellan landsting ochkommuner. Landstinget har alltid ansvar förläkarinsatser i hemsjukvård, i såväl ordinärtboende som i särskilt boende. Vidare harlandstinget ansvar för övrig hemsjukvård i or-dinärt boende. Ansvaret för denna verksamhetkan dock efter särskild överenskommelse över-låtas till primärkommunen. Detta har gjorts icirka hälften av landstingen. Kommunen haralltid ansvar för sjukvård i särskilt boende upptill läkarnivå.

Det förekommer många benämningar påhemsjukvård, exempelvis avancerad och basalhemsjukvård, primärvårdsansluten hemsjuk-vård, lasaretts- eller sjukhusansluten hemsjuk-

Bilaga 1 195

vård och kommunal hemsjukvård. Benäm-ningen syftar oftast på organisationen och haringet entydigt samband med funktion ellerverksamhetsinnehåll. För att kunna göra jäm-förelser mellan landstingen/regionerna behö-ver därför hemsjukvården brytas ut ur såvälprimärvård som specialiserad vård och redovi-sas sammantaget. I det fall hemsjukvården ut-gör en egen organisation i landstinget/regionenkan den förslagsvis redovisas under delområ-det Primärvårdsansluten hemsjukvård.

DagsjukvårdDefinition: Öppen vård som innebär mer om-fattande och/eller resurskrävande insatser änvad ett besök normalt kräver.

Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagki-rurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. Förpatienten ska det finnas en upprättad vård-plan. Inga tidsmässiga preciseringar ska tilläm-pas.

Förtydligande: Dagmedicin omfattar blandannat dialysbehandling, cytostatikabehandlingoch diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattarbland annat medicinsk dagrehabilitering ochdagpsykiatri.

Delområden inom primärvårdUnder primärvården redovisas tio delområdensom presenteras och preciseras nedan. Underavsnitt 4 redovisas en metod som ger vårdcen-traler som i dag enbart redovisar verksamhe-ten totalt en möjlighet att redovisa kostnad/in-täkter per delområde.

AllmänläkarvårdDelområdet Allmänläkarvård omfattar allmottagningsverksamhet inklusive hembesöksom bedrivs av läkare som upprätthåller funk-tionen som specialist i allmänmedicin.

Insatser som avser patienter som är registre-rade som mottagare av hemsjukvård omfattasav delområdet Primärvårdsansluten hemsjuk-vård.

I det fall allmänläkarmottagningen är inte-grerad med sjuksköterskemottagningen omfat-tas endast den del av sjuksköterskans arbets-insatser som avser läkarens patienter. Insatserkring sjuksköterskans egna patienter omfattasav delområdet Sjuksköterskevård.

SjuksköterskevårdDelområdet Sjuksköterskevård omfattar allmottagningsverksamhet inklusive hembesök,som bedrivs av sjuksköterskor kring egna pa-tienter. Undantag är mottagningar för mödra-respektive barnhälsovård som utgör egna del-verksamheter. Sjuksköterskemottagningen om-fattar såväl distriktssköterskemottagning somspecialmottagning för t ex astma-, diabetes-och hypertonipatienter.

Insatser som avser patienter som är registre-rade som mottagare av hemsjukvård omfattasav delområdet Primärvårdsansluten hemsjuk-vård.

MödrahälsovårdDelområdet Mödrahälsovård omfattar mot-tagningsverksamhet inklusive hembesök somsker inom ramen för mödrahälsovård. Häringår hälsokontroller av gravida kvinnor,för- och eftervård, samt preventivmedelsråd-givning till dessa. I det fall mödrahälsovårdpå primärvårdsnivå förekommer på sjukhusska sådan verksamhet skiljas ut och redovisashär.

Ungdomsmottagningsverksamhet omfattasinte under delområdet. Denna verksamhet re-dovisas under Övrig primärvård.

BarnhälsovårdDelområdet Barnhälsovård omfattar mottag-ningsverksamhet inklusive hembesök som skerinom ramen för barnhälsovård.

I det fall barnhälsovård förekommer påsjukhus ska sådan verksamhet skiljas ut och re-dovisas här.

SjukgymnastikDelområdet Sjukgymnastik omfattar mottag-ningsverksamhet inklusive hembesök och ar-betsplatsbesök.

Insatser som avser patienter som är registre-rade som mottagare av hemsjukvård redovisasunder delområdet Primärvårdsansluten hem-sjukvård.

ArbetsterapiDelområdet Arbetsterapi omfattar mottag-ningsverksamhet inklusive hembesök och ar-betsplatsbesök.

Insatser som avser patienter som är registre-rade som mottagare av hemsjukvård redovisas

196 Bilaga 1

under delområdet Primärvårdsansluten hem-sjukvård.

I det fall sjukgymnastik och arbetsterapi ärintegrerade verksamheter, exempelvis underbenämningen rehabilitering ska de båda verk-samheterna hållas isär. Insatser kring patienterdär sjukgymnasten är den primära vårdgiva-ren, dvs signerar journalen, förs till delområ-det Sjukgymnastik och vise versa.

JourverksamhetDelområdet Jourverksamhet omfattar mottag-ningsverksamhet utanför mottagningens nor-mala öppentider. Normal kvällsmottagning vidden egna mottagningen avses ej.

Jourverksamhet kan bedrivas vid den egnavårdcentralen eller vid andra vårdcentraler/särskild jourmottagning. Huvudprincipen i re-dovisningen är att kostnader, intäkter och pre-stationer hålls samman och kan ställas motvarandra.

Primärvårdsansluten hemsjukvårdDefinition: Hälso- och sjukvård som genomhuvudmannens åtagande och ansvar ges i pa-tients bostad eller där patient vistas.

Regelverk: Patienten ska vara registreradsom mottagare av hemsjukvård. Insatsen skaha föregåtts av individuell vårdplanering. An-svaret för de medicinska insatserna ska varasammanhängande över tiden.

Delområdet Primärvårdsansluten hemsjuk-vård är avgränsad till insatser för en viss pati-entgrupp som enligt definitionen ges i patien-tens hem. Till delområdet förs förutom de in-satser som görs i patientens hem även den per-sonaltid på mottagningen som avser planeringoch förberedelse av insatserna för dessa pati-enter. Läkarinsatser i särskilt boende hänförsockså till hemsjukvård.

Sluten primärvårdDefinition: Hälso- och sjukvård som ges tillpatient inskriven vid vårdenhet.

Delområdet Sluten primärvård omfattar ob-servationsplatser där viss allmänvård och lätt-vård bedrivs.

Övrig primärvårdUnder delområdet Övrig primärvård redovisasexempelvis psykosocial verksamhet, sjukvårds-upplysning, ungdomsmottagning, skolhälso-

vård, företagshälsovård, fotvård, patientinfor-mation/hälsoupplysning till enskilda patienter/patientgrupper exempelvis föräldrautbildning,rökavvänjningsgrupper och ”bantargrupper”.

Under delområdet redovisas inte kollektivahälsofrämjande insatser som exempelvis skervid samhällsmedicinska och socialmedicinskaenheter.

Delområden inomspecialiserad somatisk vårdUnder specialiserad somatisk vård redovisasfyra delområden. Två av dem presenteras ne-dan. Hemsjukvård och sluten vård har defi-nierats ovan.

MottagningsverksamhetSomatisk mottagningsverksamhet omfattarhälso- och sjukvård som ges av läkare, sjuk-sköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuterm fl vårdgivare. Mottagningsverksamhet kringegna patienter redovisas under somatisk mot-tagningsverksamhet medan stödverksamhetbetraktas som serviceverksamhet och fördelastill berörda delområden.

DagsjukvårdDefinition: Dagsjukvård är öppen vård som in-nebär mer omfattande och/eller resurskrävan-de insatser än vad ett besök normalt kräver.

Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirur-gi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För pa-tienten ska det finnas en upprättad vårdplan.Inga tidsmässiga preciseringar ska tillämpas.

Förtydligande: Dagmedicin omfattar blandannat dialysbehandling, cytostatikabehandlingoch diabetesvård. Övrig dagsjukvård omfattarbland annat medicinsk dagrehabilitering ochdagpsykiatri.

Delområden inomspecialiserad psykiatrisk vårdUnder specialiserad psykiatrisk vård redovisasfyra delområden. Redovisning av området skaske i enlighet med vad som beskrivits underspecialiserad somatisk vård.

Delområden inon tandvårdOmrådet Tandvård delas upp i fyra delområ-den som presenteras nedan.

Bilaga 1 197

Allmäntandvård vuxnaHär redovisas förebyggande och basal tand-vård till patienter som är 20 år och äldre.

Tandvård för patienter med särskilda behov Här redovisas uppsökande och nödvändigtandvård som ges till främst äldre och funk-tionshindrade som har omfattande vård- ochomsorgsbehov. Dessutom omfattas tandvårdtill personer med behov av särskilda tandvård-insatser som ett led i sjukdomsbehandling.

Allmäntandvård barn och ungdomarHär redovisas all förebyggande och basal tand-vård som ges till ungdomar i åldern 0-19 år.Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldigaatt erbjuda regelbunden tandvård till alla barnoch ungdomar t o m 19 års ålder. Lagen gerlandstingen möjlighet att träffa avtal med pri-vata vårdgivare och så har skett i flertaletlandsting.

SpecialisttandvårdHär redovisas tandvård som till största delenutförs vid specialisttandkliniker. En viss del ut-förs även av privatpraktiserande specialist-tandläkare inom framför allt Stockholm, Mal-mö och Göteborg. Under specialisttandvårdredovisas exempelvis tandreglering och tand-lossningssjukdomar. Specialisttandvård omfat-tar insatser till såväl barn och ungdomar somvuxna.

Delområden inomövrig hälso- och sjukvårdUnder övrig hälso- och sjukvård redovisasverksamhet/kostnader som inte ska relaterastill vårdtillfälle eller besök och som inte ska fö-ras ut på den enskilda patienten i KPP-system.Exempelvis redovisas här forskning och ut-veckling (FoU) och folkhälsofrågor (kollektivfolkhälsovård).

Under området redovisas också social verk-samhet samt insatser och stöd enligt LSS. Om-rådet delas upp i sju delområden som presen-teras och preciseras nedan.

Ambulans- och sjuktransporterDelområdet Ambulans- och sjuktransporteromfattar transporter till vårdenheter och mel-lan vårdenheter. Under delområdet redovisasäven permissionsresor.

SjukresorMed sjukresa avses resa enligt Lag (1991:419)om resekostnadsersättning vid sjukresor inklu-sive sjukresor enligt samverkansavtal medkommunernas färdtjänst, resor till dagsjuk-vård och dylikt.

Delområdet Sjukresor omfattar verksamhetvid beställningscentraler och beställningsfunk-tion för sjukresor, ersättning för sjukresor medegen bil, taxi, specialfordon, linjelagda sjukre-sor samt kollektivtrafik. Delområdet kan ävenomfatta anhörigresor och vissa övernattnings-kostnader. Här redovisas även sjukresor förtandvård.

Permissionsresor, överflyttningsresor ochliggande transporter omfattas inte. Dessa re-dovisas under delområdet Ambulans- ochsjuktransporter.

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhetHabiliteringsinsatser förekommer inom olikadelar av hälso- och sjukvården och ska redovi-sas under olika områden/delområden. Den sär-skilda habiliteringsverksamheten för barn,ungdom och/eller vuxna kräver tvärvetenskap-ligt sammansatta personella resurser och storatekniska resurser/hjälpmedel. Verksamhetenska beroende på vad som avses redovisas pådelområden inom områdena Specialiserad so-matisk vård, Primärvård och/eller Övrig häl-so- och sjukvård.

Under området Specialiserad somatisk vårdkan habilitering förekomma under samtliga fy-ra delområden specialiserad somatisk mottag-ningsverksamhet, specialiserad somatisk dag-sjukvård, specialiserad hemsjukvård och spe-cialiserad sluten somatisk vård.

Habiliteringsinsatser förekommer inom pri-märvården och ska då redovisas under delom-råde Arbetsterapi och/eller Sjukgymnastik.

Under området Övrig hälso- och sjukvård,delområde Handikappverksamhet/hjälpme-delsverksamhet ska verksamheten vid hjälpme-delscentraler (hörcentraler, syncentraler, in-strumentverkstäder etc) och ortopedtekniskverksamhet redovisas liksom pedagogisk hör-selvård och tolkservice till döva, dövblindam fl. Vidare ska hjälpmedel, med undantag förinkontinenshjälpmedel eller kroppsburnahjälpmedel såsom pacemakers eller proteser,redovisas liksom kostnader för personal som

198 Bilaga 1

utprovar hjälpmedlen. Under området Övrig hälso- och sjukvård,

delområde Social verksamhet ska insatser iform av rådgivning och annat personligt stödenl LSS redovisas.

Social verksamhetStaten ansvarar för tvångsvård enligt LVU (la-gen med särskilda bestämmelser om vård avunga) och LVM (lagen om vård av missbruka-re i vissa fall). All social verksamhet i övrigt ärett kommunalt ansvar. Landstingen är på oli-ka sätt delaktiga med exempelvis medicinsk,psykiatrisk och även psykologisk kompetensinom alkoholist- och narkomanvård.

Delområdet Social verksamhet omfattarbarn- och ungdomsvård samt vård av missbru-kare. Här redovisas exempelvis platser vidbarnhem, spädbarnshem, mödrahem och ton-årshem. Delområdet omfattar vidare behand-lings- och inackorderingshem inom nykter-hets- och narkomanvården. (Då landstingetendast har driftansvar för verksamheten är detsärskilt viktigt att den allmänna principen följsatt intäkten ska redovisas på samma delområ-de som kostnaden. Nettokostnaden bör blinoll.)

Under delområdet Social verksamhet redo-visas även landstingens insatser i form av råd-givning och annat personligt stöd enligt lagenom stöd och service till vissa funktionshindra-de (LSS).

FolkhälsofrågorGenom folkhälsoarbete ska den enskilde indi-videns hälsa främjas liksom hälsan för olikasociala grupper. Folkhälsoarbetet omfattardels medicinskt inriktad analys av olika sjuk-domars orsaker och förebyggande insatser in-riktade på olika riskfaktorer, dels insatser föratt främja sådana livsvillkor som gör att alltfler får möjlighet att göra hälsosamma val.

Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisasden del av folkhälsoarbetet som avser kollek-tiva hälsofrämjande insatser. Dessa insatsersker exempelvis vid samhällsmedicinska ochsocialmedicinska enheter, bland annat genomkartläggningar över hälsotillståndet samt ut-värderingar och utbildningsinsatser inom folk-hälsoområdet.

TV-information, framtagande av folkhälso-rapporter, kampanjer, och dylikt kan ses som

exempel på folkhälsoarbete som ska redovisasunder delområdet Folkhälsofrågor.

Under folkhälsofrågor redovisas inte densjukdomsförebyggande folkhälsoverksamhe-ten som bedrivs framför allt inom primärvår-dens ram och som riktar sig mot enskilda indi-vider eller grupper av individer, exempelvis re-gelbundna hälsokontroller, rökavvänjnings-grupper, bantargrupper.

FoU avseende hälso- och sjukvårdDelområdet FoU avseende hälso- och sjukvårdomfattar forskning och utveckling inom hälso-och sjukvård.

Forskningen inom hälso- och sjukvård be-drivs framför allt inom ramen för de medicin-ska fakulteternas verksamhet. Den kliniskaforskningen vid undervisningssjukhusen är iprincip statligt finansierad. Verksamheten ärnära integrerad med patientvården, vilket in-nebär att det kan vara svårt att särredovisakostnader för FoU. I avsaknad av exakta upp-gifter kan antagandet göras att den totala FoU-kostnaden motsvarar det statliga bidraget tillFoU för klinisk forskning samt eventuellt öv-rigt externt bidrag. Nettokostnaden för delom-rådet blir då noll kronor. Kostnaderna får bry-tas ut från berörda delverksamheter med vissaschablonantaganden i avvaktan på att mer ex-akta uppgifter kan erhållas.

Även FoU-verksamhet som förekommer in-om primärvård och tandvård ska redovisas un-der delområdet.

Kostnader för AT-läkare och ST-läkare skainte redovisas här, utan på aktuellt delområdeunder specialiserad vård eller primärvård. Det-ta enligt den allmänna principen att kostnaderoch prestationer ska kunna ställas mot varand-ra inom de olika delområdena.

Övrigt Under delområdet Övrigt redovisas all verk-samhet inom hälso- och sjukvård som inte re-dovisas under annat område/delområde.

Bilaga 1 199

Huvudområde regional utvecklingAllmäntNedan ges definitioner och anvisningar för re-dovisning av huvudområdet Regional utveck-ling. Allmänna principer kring redovisningenåterfinns ovan.

All verksamhet som finansieras av landsting-et/regionen ska redovisas på områden och del-områden på ett enhetligt sätt oavsett driftformoch organisation.

Inga områden eller delområden finns för ser-viceenheter eller gemensamma enheter. Kost-nader för allmän service, fastighetsförvaltningetc ska i stället påföras den s k kärnverksam-heten. Detta kan ske via interndebiteringoch/eller fördelningsnycklar.

De uppgifter som ska redovisas på meraggregerad nivå per område är kostnader ochintäkter samt investeringar. Per delområde skasåväl prestationer (så långt möjligt) som kost-nader och intäkter redovisas.

I begreppet landsting nedan innefattas ävenGotlands kommun.

Områden inom regional utvecklingUnder huvudområdet Regional utveckling re-dovisas fem områden som presenteras och pre-ciseras nedan.

Landstingets/regionens aktiviteter inom hu-vudområdet Regional utveckling sker ofta inära samverkan med andra aktörer i regionen,med näringsliv, universitet, kommuner, myn-digheter m fl. Gemensam finansiering är van-lig.

UtbildningLandstingens/regionernas ansvar inom utbild-ningsområdet har successivt minskat under desenaste åren.

Primärkommunerna är från och med 1 juli1999 huvudmän för gymnasieskolans omvård-nadsprogram.

Landstingen/regionerna är huvudmän förnaturbruksgymnasier och för cirka hälften avlandets folkhögskolor. Huvudmannaskapet förvårdhögskolorna övergick 1 januari 2002 tillstaten.

KulturLandstinget/regionen har ansvar för kultur-verksamheten på länsnivå. Här ingår bland an-nat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek

och länsmuseer. Bidrag ges till bildningsför-bund och föreningsliv på länsnivå.

Trafik och infrastrukturLandsting/regioner ansvarar tillsammans medkommunerna för kollektivtrafiken i länet ge-nom särskilda länstrafikbolag. Undantag fråndenna regel finns. Exempelvis är Stockholmsläns landsting, Västra Götalandsregionen ochRegion Skåne ensamma ansvariga för länstra-fiken i sina län.

Landstinget/regionen ger bidrag till infra-strukturinvesteringar, exempelvis tele- och da-takommunikationer och vägbyggen.

Allmän regional utvecklingUnder området Allmän regional utveckling re-dovisas landstingets/regionens externa miljöar-bete, exempelvis bidrag till fonder, stöd till mil-jöcentra och utdelning av externa miljöpriser.Vidare redovisas bidrag till stiftelser av typenSkärgårdsstiftelsen, Upplandsstiftelsen samt bi-drag till olika typer av vattenvårdsförbund etc.

Politisk verksamhet avseende regionalutvecklingDen politiska verksamheten liksom de delar avden centrala tjänstemannaorganisationen somhar karaktär av ”infrastruktur” i organisatio-nen, exempelvis beställarorganisationer av olikaslag, ska redovisas som ett eget område underhuvudområdet Regional utveckling. Ett motsva-rande område finns även inom huvudområdetHälso- och sjukvård. Kostnaderna för politiskverksamhet bör belasta såväl verksamhet i egenregi som upphandlad privat verksamhet.

Under politisk verksamhet redovisas lands-tingsfullmäktiges, landstingsstyrelsens ochnämndernas möten och konferenser samtlandstingens revisorer. Området omfattar vi-dare bland annat bidrag till politiska partieroch till Landstingsförbundet.

Politisk verksamhet som inte direkt kanhänföras till huvudområdet Regional utveck-ling respektive Hälso- och sjukvård kan exem-pelvis fördelas i proportion till antalet anställ-da eller i proportion till nettokostnader för re-spektive huvudområde.

Under området Politisk verksamhet avseen-de regional utveckling redovisas också utbild-ningsnämnd, kulturnämnd och motsvarande.

Inga delområden redovisas under området.

200 Bilaga 1

Delområden inom utbildningUnder området Utbildning ska landstingets/re-gionens samtliga kostnader/intäkter för utbild-ning redovisas oavsett om verksamheten drivsi egen regi, om verksamheten upphandlas ellerom bidrag ges.

Utbildning av elever hos andra huvudmän(kostnader i form av s k interkommunala er-sättningar), uppdragsutbildning, utbildnings-projekt inom eller utanför landstinget/regionenoch bidrag till utbildningsverksamhet redovi-sas på respektive delområde.

Utbildning som riktar sig till egen personal iform av fortbildning/vidareutbildning (exem-pelvis vidareutbildning av vårdpersonal) redo-visas inte under området Utbildning.

Fyra delområden redovisas under utbild-ning. De presenteras och preciseras nedan.

FolkhögskoleverksamhetUnder delområdet Folkhögskoleverksamhetredovisas verksamhet vid landstingets/regio-nens egna folkhögskolor, bidrag till rörelse-drivna folkhögskolor m m.

HögskoleverksamhetUnder delområdet Högskoleverksamhet redo-visas landstingets/regionens kostnader och in-täkter för utbildning som bedrivs på högsko-la/universitet oberoende av inriktning på un-dervisningen.

GymnasieverksamhetUnder delområdet Gymnasieverksamhet redo-visas utbildning på gymnasienivå. Kostnader/intäkter för uppdragsutbildning, utbildning in-om kvalificerad yrkesutbildning (KY) samtKomvux ska ingå i redovisningen.

Kostnader för utbildning av elever hos an-dra huvudmän liksom stöd riktat mot gymna-sieutbildning redovisas.

Övrig utbildningsverksamhetUnder delområdet Övrig utbildning redovi-sas exempelvis stöd till projekt med anknytningtill utbildningsområdet som inte kan hänfö-ras till högskolor, gymnasieskolor eller folkhög-skolor.

Bidrag till studieförbund ska inte redovisasunder området Utbildning utan föras till om-rådet Kultur, delområdet Övrig kultur.

Under området Övrig utbildningsverksam-

het redovisas inte heller forskning och utveck-ling (FoU). Denna verksamhet förs i stället tillett eget delområde FoU avseende regionalut-veckling. (Ett motsvarande delområde förforskning och utveckling finns också inom hu-vudområdet Hälso- och sjukvård.)

Delområden under kulturUnder området Kultur redovisas tre delområ-den enligt nedan.

Den verksamhet som avser kultur och somär direkt riktad till landstingets/regionens egenpersonal eller till patienter ska inte redovisashär.

Teater- och musikverksamhet Under delområdet Teater- och musikverksam-het redovisas bland annat uppgifter om länste-atrar och länsmusik samt den verksamhet sombedrivs av länskonsulenter inom teater ochdans. Vidare redovisas stöd till länsteaterföre-ningar och musikproducenter samt andra ar-rangörsbidrag. Stöd till projekt och fria grup-per med anknytning till teater-, dans- eller mu-sikteater ska också redovisas här.

MuseiverksamhetInom delområdet Museiverksamhet redovisasbland annat länsmuseer i egen regi, bidrag tillprojekt med museal anknytning och kulturmil-jövård.

Övrig kulturverksamhetUnder delområdet Övrig kulturverksamhet re-dovisas bland annat verksamhet med anknyt-ning till bibliotek och litteratur, exempelvislänsbibliotek och folkbibliotek. Vidare redovi-sas kostnader inom områdena bild, form, de-sign och hemslöjd samt bidrag till studieför-bund.

Under delområdet ska inte sjukhusbibliotekredovisas.

Delområden undertrafik och infrastrukturInom området Trafik och infrastruktur redovi-sas landstingets/regionens kostnader och in-täkter för trafik och infrastuktur. Två delom-råden redovisas. Resor för landstingets egenpersonal eller patienter redovisas inte.

Bilaga 1 201

TrafikUnder delområdet Trafik redovisas anslag/stödtill trafikbolag samt bidrag till annan form avpersontransporter, såsom järnvägstrafik, flyg-trafik, färjetrafik samt stöd till olika former avgodstransporter. Kostnader för planering avtrafik ska också redovisas under delområdetTrafik.

Kostnader för sjukresor, ambulans- ochsjuktransporter redovisas inte här, utan ska re-dovisas som egna delområden under Övrighälso- och sjukvård. Inte heller ska kostnaderför resor för landstingets egen personal redo-visas under delområdet Trafik.

InfrastrukturUnder delområdet Infrastruktur ska bidrag tillinfrastrukturinvesteringar, exempelvis tele- ochdatakommunikationer, byggande av vägar,broar, järnvägar m m redovisas. Planering in-om området infrastruktur ska också redovisas.

Landstingets interna IT-kostnader redovisasinte under delområdet.

Delområden underallmän regional utvecklingUnder området Allmän regional utveckling re-dovisas landstingets/regionens kostnader ochintäkter för regional utveckling med uppdelningpå fem delområden som presenteras nedan.

Näringsliv och turismInom delområdet Näringsliv och turism redo-visas landstingets/regionens kostnader och in-täkter för näringslivs- och turisminriktade åt-gärder.

Till detta området räknas exempelvis drift-bidrag till ALMI Företagspartner AB samtuppdrags- och projektbidrag till ALMI. Vida-re redovisas bidrag till regionala samverkans-organ samt stiftelser och bolag för regionalmarknadsföring/näringslivsstöd. Som exempelpå detta kan nämnas Utvecklingsrådet Örebro,Mälardalsrådet och Ideons Industripark AB.

Bidrag till regionala turistorganisationer,oavsett ägandeform, redovisas här liksom stödtill näringslivsutveckling (exempelvis centrum-bildningar) och utveckling av turism (mark-nadsföring, projektbidrag m m).

Utbetalning av borgensåtaganden för före-tag redovisas också under delområdet Nä-ringsliv och turism.

Interregional och internationell samverkanUnder delområdet Interregional och interna-tionell samverkan redovisas verksamhet somavser läns- eller landsöverskridande samarbeteav allmän karaktär. Avser samverkan ett speci-fikt delområde skall, oavsett samverkanspart-ners, verksamheten hänföras till berört områ-de (exempelvis ska ett projekt inom tandvår-den med internationella partners hänföras tillkostnader för att bedriva tandvård). Verksam-heter som är av ren biståndskaraktär, dvs stödsom ej i första hand avser att gagna landsting-ets/regionens egen verksamhet, redovisas här.

Till området hör kostnader för deltagande iinterregionala och internationella konferenseroch möten av allmän karaktär och som intekan hänföras till något sakområde.

Medlemsavgifter och kostnader för delta-gande i organisationer för interregional och in-ternationell samverkan av allmän karaktär(exempelvis Assembley of European Regionseller BSSSC ) ska redovisas här.

Här redovisas kostnader för bevakningskon-tor i Bryssel samt tillhörande hemmaorganisa-tion.

Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt ochövrigt internationellt samarbete av allmän ka-raktär redovisas under delområdet.

Lokal utvecklingUnder delområdet Lokal utveckling redovisaslandstingets kostnader för bland annat stöd tilllandsbygdsutveckling och byautvecklingsgrup-per. Här redovisas även annat stöd avseendelokal utveckling, exempelvis samverkansgrup-per och erfarenhetsgrupper inom detta om-råde.

Vidare redovisas allmänt stöd till social eko-nomi. (Stöd till social ekonomi inom ett sak-område såsom näringslivs- eller kulturområdetska redovisas inom sakområdet.)

FoU avseende regional utvecklingUnder delområdet FoU avseende regional ut-veckling redovisas kostnader och intäkter in-om exempelvis områdena kultur, miljö, nä-ringsliv och kommunikation. Forskning inomhälso- och sjukvård ska redovisas under mot-svarande delområde inom hälso- och sjuk-vårdsområdet.

Under delområdet ska exempelvis bidrag tillforskningsstiftelser och motsvarande som ar-

202 Bilaga 1

betar med regionala utvecklingsfrågor redovi-sas. Bidrag till stiftelser/motsvarande för sam-verkan mellan forskning och samhälle ska ock-så redovisas.

Övrig allmän regional utvecklingUnder Övrig allmän regional verksamhet redo-visas landstingets/regionens kostnader och in-täkter som avser regional utveckling och somej specificerats under någon av de ovanståen-de delområdena.

Till detta område hör kostnader för lands-tingets/regionens externa miljöarbete, exem-pelvis fonder, stöd till miljöcentra och utdel-ning av externa miljöpriser.

Till området hör också kostnader avseendearbetsmarknadsåtgärder. Kostnader som ex-empelvis är förknippade med avveckling avlandstingets egen personal ingår ej. Dessa kost-nader ska belasta berört delområde.

Bilaga 1 203

Öve

rsik

tssc

hem

a fö

r L-

Bas

2003

1Ti

llgån

gar

10

Imm

ater

iella

tillg

ånga

r

11

Mar

k oc

h by

ggna

der

12

Mas

kine

r oc

hin

vent

arie

r

13

Fina

nsie

lla a

nläg

g-ni

ngst

illgå

ngar

14

Förr

åd m

m

15

Kun

dfor

drin

gar

16

Övr

iga

kort

fris

tiga

ford

ringa

r

17

Föru

tbet

alda

kost

nade

r oc

hup

plup

na in

täkt

er

18

Kor

tfris

tiga

plac

erin

gar

19

Kas

sa o

ch b

ank

2Sku

lder

och

eget

kap

ital

20

Eget

kap

ital

21

22

Avsä

ttni

ngar

23

Lång

fris

tiga

skul

der

24

Kor

tfris

tiga

skul

der

till l

ever

antö

rer

25

26

Mom

s oc

h sä

rski

lda

punk

tska

tter

27

Pers

onal

ens

skat

t,av

gift

er o

ch lö

ne-

avdr

ag

28

Övr

iga

kort

fris

tiga

skul

der

29

Upp

lupn

a ko

stna

der

och

föru

tbet

alda

in-

täkt

er

3Ve

rksa

mhe

tens

intä

kter

30

Patie

ntav

gift

er o

chan

dra

avgi

fter

31

Förs

äljn

ing

av h

älso

-oc

h sj

ukvå

rd

32

Förs

äljn

ing

avta

ndvå

rd

33

Förs

äljn

ing

avre

gion

al u

tvec

klin

g

34

35

Förs

äljn

ing

avm

edic

insk

a tjä

nste

r

36

Förs

äljn

ing

avte

knis

ka t

jäns

ter

37

Förs

äljn

ing

avm

ater

ial o

ch v

aror

38

Erhå

llna

bidr

ag

39

Övr

iga

intä

kter

4K

ostn

ader

för

pers

onal

och

fört

roen

deva

lda

40

Lön

arbe

tad

tid

41

Lön

ej a

rbet

ad t

id

42

43

Kos

tnad

sers

ätt-

ning

ar o

ch n

atur

a-fö

rmån

er

44

Pens

ions

kost

nade

r

45

Soc

iala

och

and

raav

gift

er e

nlig

t la

goc

h av

tal

46

Övr

iga

pers

onal

-ko

stna

der

47

48

49

5K

ostn

ader

för

köp

tve

rksa

mhe

t,in

köp

avm

ater

ial o

ch v

aror

sam

t bi

drag

50

Köp

av

verk

sam

het

51

D:o

52

D:o

53

D:o

54

D:o

55

Verk

sam

hets

-an

knut

na t

jäns

ter

56

Läke

med

el,s

juk-

vård

sart

ikla

r oc

h m

e-di

cins

kt m

ater

ial

57

Mat

eria

l och

var

or

58

Läm

nade

bid

rag

59

6Ö

vrig

a ve

rksa

mhe

ts-

kost

nade

r

60

Loka

l- oc

h fa

stig

-he

tsko

stna

der

61

62

Hyr

a av

anl

äggn

ings

-til

lgån

gar

63

Ener

gi m

m

64

Förb

rukn

ings

-in

vent

arie

r oc

h fö

r-br

ukni

ngsm

ater

iel

65

Rep

arat

ion

och

un-

derh

åll

66

Kos

tnad

er för

tra

ns-

port

med

el

67

Tran

spor

ter

och

frak

ter

68

Res

ekos

tnad

er

69

Info

rmat

ion

och

PR

7Ö

vrig

a ve

rksa

mhe

ts-

kost

nade

r

70

Rep

rese

ntat

ion

och

övrig

a fö

rsäl

jnin

gs-

kost

nade

r

71

72

Tele

och

pos

t

73

Förs

äkrin

gsav

gift

eroc

h öv

riga

riskk

ost-

nade

r

74

75

Övr

iga

tjäns

ter

76

Övr

iga

kost

nade

r

77

Ned

skriv

ning

aroc

h åt

erfö

ring

avne

dskr

ivni

ngar

78

Förlu

st v

id a

vytt

ring

av a

nläg

gnin

gs-

tillg

ånga

r

79

Avsk

rivni

ngar

8In

täkt

er o

ch k

ost-

nade

r ut

anfö

r ve

rk-

sam

hetr

esul

tate

t

80

Ska

ttei

ntäk

ter

81

Avgi

fter

till

sta

ten

82

Gen

erel

la s

tats

bi-

drag

83

Inko

mst

- och

kos

t-na

dsut

jäm

ning

84

Fina

nsie

lla in

täkt

er

85

Fina

nsie

llako

stna

der

86

87

Extr

aord

inär

ain

täkt

er

88

Extr

aord

inär

ako

stna

der

89

Året

s re

sulta

t

204 Bilaga 2

Definitioner och använda begrepp vid redovisning avverksamhets- och ekonomistatistikenLandsting/region/kommunAB Stockholms läns landsting *C Landstinget i Uppsala län *D Landstinget SörmlandE Landstinget i Östergötland *F Landstinget i Jönköpings länG Landstinget KronobergH Landstinget i Kalmar länK Landstinget BlekingeSKÅNE Region Skåne *N Landstinget HallandVGREG Västra Götalandsregionen *S Landstinget i VärmlandT Örebro läns landsting *U Landstinget VästmanlandW Landstinget DalarnaX Landstinget GävleborgY Landstinget VästernorrlandZ Jämtlands läns landstingAC Västerbottens läns landsting *BD Norrbottens läns landstingI Gotlands kommun

*) Huvudmän som har regionsjukhus

Bilaga 2

Bilaga 2 205

Medicinska huvudgrupper, områden och delområden inom hälso- och sjukvårdHuvudgrupp Område Delområde

Medicinsk korttidsvård Invärtes medicin InternmedicinÖvriga invärtes specialiteterinkl allergologi

endokrinologigastroenterologihjärtsjukvårdlungmedicinreumatologinjurmedicinyrkesmedicin

NeurologiMedicinsk rehabiliteringHabiliteringInfektionssjukvårdBarnmedicinHud- och könssjukvårdTumörsjukvårdÖvrig medicinsk korttidsvård

Kirurgisk korttidsvård Kirurgi Allmän kirurgiOrtopedisk kirurgUrologisk kirurgiBarnkirurgiÖvriga kirurgiska specialiteterinkl neurokirurgi

thoraxkirurgiplastikkirurgihandkirurgitransplantationskirurgi

GynekologiFörlossningsvårdÖgonsjukvårdÖron-, näs- och halssjukvårdÖvrig kirurgisk korttidsvård

Ofördelad korttidsvårdGeriatrisk vård Geriatrik/geriatrisk rehabiliteringPsykiatrisk vård Allmän psykiatri

Barn- och ungdomspsykiatriRättspsykiatri

Övrigt Allmän vårdLättvårdAkutmottagning*)Intagningsavdelning*)Ej klinikfördelad intensivvårdSmärtlindringÖvrig vård

*) Om redovisning ej sker under annat område

206 Bilaga2

Andra indelningar inom hälso- och sjukvårdBegrepp Består av följande

Huvudgrupper/områden

Specialiserad somatisk vård Medicinsk korttidsvårdKirurgisk korttidsvårdOfördelad korttidsvårdGeriatrisk vårdÖvrigt

Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk vård

Specialiserad vård Specialiserad somatisk vårdSpecialiserad psykiatrisk vård

Använda begrepp och definitionerSluten vårdDefinition:Hälso- och sjukvård som ges till patient in-skriven vid vårdenhet.

Regelverk:Dagsjukvård hänförs till öppen vård.

Anm:Patienter som vårdas eller observeras på intag-ningsavdelning hänförs till sluten vård.

Öppen vårdDefinition:Annan hälso- och sjukvård än sluten vård ochhemsjukvård.

Regelverk:Dagsjukvård hänförs till öppen vård.

Anm:Patienter som vårdas eller observeras på intag-ningsavdelning hänförs till sluten vård.

HemsjukvårdDefinition:Hälso- och sjukvård som genom huvudman-nens åtagande och ansvar ges i patients bostadeller där patient vistas.

Regelverk:Patienten skall vara registrerad som mottagareav hemsjukvård.Insatserna skall ha föregåtts av individuellvårdplanering.Ansvaret för de medicinska insatserna skallvara sammanhängande över tiden.

Egen produktionEgenproducerad verksamhet, dvs förvaltningoch landstings-/regionägt bolag.

Annan vårdgivareVerksamhet producerad av annan vårdgivare,dvs privata företag, stiftelser, personalkoope-rativ, vårdgivare med ersättning enligt natio-nell taxa etc. Här redovisas ej annat lands-ting/annan region.

BesökDefinition:Vårdkontakt inom öppen vård som innebärpersonligt möte mellan patient och vårdgivare.

Regelverk:Inga tidsmässiga preciseringar av besöketslängd skall tillämpas.

Anm:Det finns flera olika slag av besök. En indel-ning kan t ex göras efter vilken vårdgivar-kategori som patienten möter: läkare,distriktssköterska, dietist, sjukgymnast etc.Besöken skall ha dokumenterats i journal.

LäkarbesökDefinition:Vårdkontakt inom öppen vård som innebärpersonligt möte mellan patient och läkare.

Anm:Besöken skall ha dokumenterats i journal.

Bilaga 2 207

HemsjukvårdsbesökDefinition:Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebärpersonligt möte mellan patient och vårdgivarei patients bostad eller där patient vistas.

Regelverk:Hemsjukvårdsbesök skall ingå i vårdplan förhemsjukvård.

Anm:Skilj från hembesök. Hemsjukvårdsbesök skall ha dokumenteratsi journal.

VårdplatsDefinition:Bäddplats på vårdenhet som ställts till för-fogande i sluten vård (kan även vara kuvöseller annan bädd som speciellt utformats medhänsyn till vården).

Anm:En intensivvårdsplats eller en intagningsplatssom inte räknas som teknisk plats är attbetrakta som vårdplats.

Fastställd vårdplatsDefinition:Vårdplats som fastställts av huvudman förviss vårdenhet.

Anm:Fastställd vårdplats är avsedd att normalt ståtill kontinuerligt förfogande.

Disponibel vårdplatsDefinition:Fastställd vårdplats som är belagd eller kanbeläggas.

Anm:Beläggning beräknas som antal belagdavårdplatser dividerat med antal disponiblavårdplatser uttryckt i procent.

Genomsnittligt disponibla vårdplatserMed genomsnittligt antal disponibla(beläggningsbara) vårdplatser avses det antalvårdplatser som genomsnittligt under åretvarit tillgängliga med hänsyn tagen till ned-dragningar, semesterstängningar, 5-dygnsvård m m.

Teknisk platsDefinition:Bäddplats som patient tillfälligt disponerar.

Regelverk:Intensivvårdsplats och intagningsplats räknassom teknisk plats när den tilldelas patientsamtidigt som patienten disponerar en vård-plats.

Anm:Förlossningsplats och uppvakningsplatsär exempel på teknisk plats.

Platser på patienthotellDet genomsnittliga antalet platser vid patient-hotell som under året utnyttjats för patientersom skrivits ut från sluten vård. Exempelvispatienter som inte längre bedöms behöva denspecialiserade vårdens insatser men ändå börkvarstanna under viss tid för observation.

Patient (tandvården)För åldersgruppen 0–19 år endast fullständigtbehandlade patienter men för åldersgruppen20 år och äldre både partiellt och fullständigtbehandlade patienter.

Elevveckor/studerandeveckorAntalet elever/studerande i en kurs multiplice-rat med den del av kursen som faller inom ka-lenderåret. Elevveckor/studerandeveckor förflera kurser erhålles genom att summera anta-let elevveckor för varje kurs.

Använda kostnadsbegreppBruttokostnaderSamtliga kostnader på driftbudgeten, dvssamtliga kostnader för den löpande verksam-heten. (Förutom en driftbudget finns en inves-teringsbudget, som avser utgifter som beröranläggningstillgångar utom långfristiga ford-ringar.) Både externa och interna (beräknade)kostnader ingår.

Om begreppet bruttokostnader användskommer vissa kostnader att dubbelräknas. Viden summering av bruttokostnader för fleraverksamhetsområden inom ett landsting dub-belräknas kostnader genom att tjänster mellanverksamhetsområden inom landstinget bok-förs dels som en extern kostnad av det levere-rande verksamhetsområdet, dels som en internkostnad av det köpande verksamhetsområdet.

208 Bilaga 2

(Det levererande verksamhetsområdet tar ävenupp en motsvarande intern intäkt.)

En ytterligare form av dubbelföring av kost-nader uppstår om kostnader för flera eller allahuvudmän summeras. Resultatet blir att kost-nader för tjänster mellan huvudmännen dub-belräknas. En kostnad uppstår både för densäljande och den köpande huvudmannen.

Externa kostnaderBruttokostnader exklusive interna kostnader,dvs endast kostnader som innebär utbetalning-ar. Används detta begrepp kommer bl a inter-na räntor på fastigheter och inventarier att ute-slutas.

NettokostnadVerksamhetens samtliga kostnader med avdragför samtliga intäkter. I nettokostnaden ingårinte kostnader för verksamhet som säljs. Be-greppet används bl a när kostnader ska relate-ras till invånare för respektive landsting.

UtgifterKostnader på driftbudgeten samt investerings-utgifter.

ProduktionskostnadProduktionskostnad inkluderar i motsats tillnettokostnad kostnader för såld verksamhet.

Bilaga 3 209

Bilaga 3B

eräk

ning

av

hur

olik

hete

r i an

svar

som

råde

n m

ella

n la

ndst

ing

och

kom

mun

er p

åver

kar

utde

bite

ring

ssat

sern

a 2001

1)N

etto

kost

nade

n fö

r re

spek

tive

verk

sam

het

omrä

knat

till

ska

ttek

rono

r.2)Ju

ster

ing

i ska

ttek

rono

r om

förd

elad

mel

lan

land

stin

gen.

Den

na u

ppgi

ft ju

ster

ar s

katt

esat

sen.

3)I de

nna

kolu

mn

redo

visa

s ju

ster

ing

för

reha

bilit

erin

g i N

orrb

otte

n sa

mt

natu

rbru

ksgy

mna

sium

, G

öteb

orgs

oper

an o

ch G

öteb

orgs

kon

sert

hus.

4)N

orrb

otte

ns u

ppgi

ft f

ör h

emsj

ukvå

rd ä

r et

t sn

itt f

ör la

ndst

inge

n då

upp

gift

sak

nas.

Land

stin

g/H

emsj

uk-

Hem

sjuk

-G

ymna

sie-

Gym

nasi

e-K

olle

ktiv

-K

olle

ktiv

-Fä

rdtjä

nst1

)Fä

rdtjä

nst2

)In

omre

gion

alIn

omre

gion

alÖ

vrig

t1)

3)

Övr

igt2

)To

tal

regi

onvå

rd1)

vård

2)

skol

a1)

skol

a2)

traf

ik1)

traf

ik2)

skat

te-

skat

te-

just

erin

g2)

utjä

mni

ng1)

utjä

mni

ng2)

Sto

ckho

lm–0

,23

–0,1

10,0

1–0

,37

–0,3

5–0

,29

–0,2

2–0

,04

–0,0

10,0

0–0

,68

Upp

sala

0,1

20,0

10,1

90,2

00,0

70,0

30,0

00,4

3S

örm

land

–0,0

50,0

70,0

10,1

00,1

20,0

70,0

30,0

00,3

0Ö

ster

götla

nd–0

,18

–0,0

60,0

10,1

70,1

90,0

70,0

30,0

00,2

4Jö

nköp

ing

–0,3

9–0

,27

0,0

10,0

80,1

00,0

70,0

30,0

0–0

,06

Kro

nobe

rg0,1

20,0

10,0

70,0

90,0

70,0

30,0

00,3

2K

alm

ar–0

,11

0,0

10,0

10,1

50,1

60,0

70,0

30,0

00,2

8B

leki

nge

–0,4

2–0

,30

0,0

10,1

10,1

30,0

70,0

30,0

0–0

,06

Skå

ne0,1

20,0

1–0

,10

–0,0

80,0

7–0

,16

–0,1

30,0

0–0

,01

Hal

land

0,1

20,0

10,1

00,1

20,0

70,0

30,0

00,3

5Vä

stra

Göt

alan

d0,1

2–0

,04

–0,0

40,1

70,1

90,0

70,0

3–0

,09

–0,0

80,2

9Vä

rmla

nd0,1

20,0

10,1

20,1

40,0

70,0

30,0

00,3

7Ö

rebr

o0,1

20,0

10,1

10,1

30,0

70,0

30,0

00,3

5Vä

stm

anla

nd–0

,11

0,0

10,0

10,0

90,1

10,0

70,0

30,0

00,2

4D

alar

na–0

,26

–0,1

40,0

10,1

00,1

10,0

70,0

30,0

00,0

9G

ävle

borg

–0,2

8–0

,16

0,0

10,1

20,1

40,0

70,0

30,0

00,0

9Vä

ster

norr

land

–0,1

3–0

,01

0,0

10,1

10,1

30,0

70,0

30,0

00,2

3Jä

mtla

nd0,1

20,0

10,0

80,1

00,0

70,0

30,0

00,3

3Vä

ster

bott

en–0

,12

0,0

00,0

10,1

50,1

60,0

70,0

30,0

00,2

7N

orrb

otte

n4)

–0,2

1–0

,09

0,0

10,1

40,1

50,0

70,0

30,3

80,3

80,5

5G

enom

snit

t–0

,12

0,0

0–0

,01

0,0

0–0

,02

0,0

0–0

,07

0,0

0–0

,03

0,0

00,0

00,0

00,0

0

Gränssnitt mellan landsting/regioner och kommuner(För ytterligare information se Ekonominytt 24/02, finns på www.lf.se/sek)

210 Bilaga 3

Kollektivtrafikens kostnadsfördelning 2001mellan landsting och kommuner i procent

Län Landsting Kommuner

Stockholm 100% 0%Uppsala 34% 66%Sörmland 51% 49%Östergötland 41% 59%Jönköping 50% 50%Kronoberg 48% 52%Kalmar 42% 58%Blekinge 43% 57%Skåne 100% 0%Halland 43% 57%Västra Götaland 50% 50%Värmland 38% 62%Örebro 45% 55%Västmanland 50% 50%Dalarna 50% 50%Gävleborg 46% 54%Västernorrland 42% 58%Jämtland 56% 44%Västerbotten 38% 62%Norrbotten 35% 65%Genomsnitt 73% 27%

Documents

7188 796 2