7289 239 0

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Skapa sund innemiljö

Utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler

FörordSamtidigt som innemiljön i våra offentliga lokaler är viktig för hälsa och välbefinnande, är den också central för koncentration, effektivitet och in-lärningsförmåga – för att de som vistas där ska kunna göra ett bra ”jobb”.

Under 1990-talet blev rapporter om ”sjuka hus-syndrom” (SBS) som onor-mal trötthet, illamående och hudirritationer allt vanligare. Dessa hälso-besvär får konsekvenser inte bara för de drabbade själva, utan leder också till samhällsekonomiska kostnader genom sjukfrånvaro, nedsatt produk-tivitet och ökade vård- och behandlingskostnader. För att komma till rätta med problemen har de offentliga fastighetsorganisationerna genomfört många åtgärder, och idag finns en hel del erfarenheter inom området.

Emellertid är innemiljön ett komplext område där det ibland är enkelt att åtgärda fel och brister, ibland mer komplicerat. Orsaken till att människor mår dåligt kan vara fuktproblem, att skadade eller felaktiga material har använts i byggnadens konstruktion, eller att installationer och tekniksystem inte fungerar som de ska. Det kan också vara skötseln, till exempel städningen, som inte fun gerar, eller andra icke byggnads relaterade faktorer som orsakar att människor upplever hälso problem i lokalerna.

Den här skriften presenterar en användbar och pedagogisk metodik för att utreda och åtgärda de orsaker som leder till att innemiljön upplevs som dålig. Dessutom diskuteras de senaste forskningsrönen vad gäller SBS och dess koppling till byggnaden. Skriften vänder sig i första hand till den offentliga fastighetsägaren och dess förvaltning men är också tänkt att fungera som ett stöd för hyresgäster/brukare samt personal inom företagshälsovården som kommer i kontakt med patienter med SBS.

Initiativtagare till skriften har varit samarbetsprojektet ”Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor” (U.F.O.S.), i vilket följande organisationer ingår: Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Fortifikationsverket, Akademiska Hus AB, Specialfastigheter i Sverige AB samt Statens fastighetsverk.

Författare till skriften har varit Marie Hult, White arkitekter (miljö) AB. En styrgrupp har medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter på innehållet i rapporten. Gruppen har bestått av Hans-Åke Ivarsson, Lokalförsörjningsförvaltning i Göteborg; Åsa Löfström, Skolfastigheter i Stockholm AB, Sven-Rune Andersson, Västra Götalandsregionen; Lars Öberg, Landstinget i Södermanland; Jari Lalli, Statens fastighetsverk; Leif Örum, Fortifikationsverket samt Magnus Kristiansson, Svenska Kommunförbundet. Linda Andersson, Svenska Kommunförbundet har på uppdrag av U.F.O.S varit projektledare.

Stockholm i mars 2004

2 Skapa sund innemiljö

© U.F.O.S. och Svenska Kommunförbundet 2004118 82 Stockholm • Tfn 08-452 71 00

Epost: [email protected] • Webbplats: www.ufos.toISBN: 91-7289-239-0

Tryckeri: Katarina Tryck, Stockholm-HammarbyText: Marie Hult, White arkitekter Teckningar: Michael Schneider

Omslagsfoto från Moderna Muséet: Både besökare och bofasta (i det här fallet Rauchenbergs ”Mongram” –

”Geten” i folkmun) mår bättre efter den stora renoveringen på Moderna Muséet. Utred-ningsmetodik en som beskrivs i denna skrift bygger bland annat på erfarenheterna från

Moderna Muséet.Redigering och form: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 www.svekom.se (välj Publikationer)

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31. En introduktion till innemiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62. Inventering, utredningsmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Steg A – Snabb respons ................................................................................................19Steg B – Fördjupad problembild ...................................................................................24Steg C – Bred eller riktad skadeutredning ...................................................................34Steg D – Selektiv utredning för individer......................................................................41

3. Genomförande av åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 444. Uppföljning, eftervård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 495. Konstatera innemiljörelaterad ohälsa –

problembeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 536. Hur kroppen reagerar på dålig innemiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 617. Innemiljöfaktorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Luftkvalitet ......................................................................................................................70Luftfuktighet ...................................................................................................................83Termiskt klimat ...............................................................................................................86Ljudförhållanden ............................................................................................................89Ljusförhållanden ............................................................................................................90

8. Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder . . . . . . . . . . . 939. Lagar och föreskrifter om inomhusmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . 9610. Goda exempel från fältet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Presidenten 1 i Norrköping – omfattande sanering ................................................. 103Förebyggande arbetsmetodik i Linköpings kommun ................................................110Central ”friskahusgrupp” i Västerbottens läns landsting ........................................ 113LFF i Göteborg – successiva lärdomar och dokumentation av dessa ......................114Statens fastighetsverks utredningsmetodik ............................................................ 118

Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120

Sammanfattning 3

Sammanfattning

Syftet med denna skrift är att presentera en utredningsmetodik för hälsoproblem som misstänks ha med inomhusmiljö att göra. Me-todiken ska kunna användas vid rapporter om hälsoproblem som irritation i slemhinnor och hud, huvudvärk, hosta och onormal trötthet, så kallat sjuka hus-syndrom eller SBS, eller när allergier rapporteras förvärras av vistelse i en byggnad. Avsikten är också att redovisa nya forskningsresultat inom området.

De kommunala arbetsplatserna har varit föremål för ett antal undersökningar. Svenska Kommunförbundet genomförde under 1995–96 ett projekt i samarbete med Statens Folkhälso institut, där en arbetsmetod för att hantera inomhusmiljöproblem av typ SBS och förvärrade allergier i kommunala lokaler togs fram. Denna presenterades 1996 i rapporten ”Frisk inomhus – så skapar vi sunda inomhusmiljöer”. Liknande strategiska arbeten har genom-förts av en rad olika typer av fastighetsägare under senare tid. Denna skrift baseras delvis på ”Frisk inomhus”, men riktar sig till en bredare krets än kommunala aktörer och har uppdaterats med avseende på nya lagar, forskningsrön och praktiska erfaren heter inom området innemiljö.

Innemiljön är viktig för vår hälsa och komfort, men också för kon-centration och effektivitet i arbetet och inlärningsförmåga under utbildningen. Dålig inomhusmiljö med påföljande hälsobesvär ger, förutom lidande och minskad livskvalitet för de drabbade, en rad samhällsekonomiska kostnader som bland annat kan relateras till ökad sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbetslivet och ökade vård- och behandlingskostnader inom sjukvården.

I grova drag har de samhällsekonomiska konsekvenserna av s k sjuka hus uppskattats till flera miljarder kronor per år. Det finns all anledning att ta byggnadsrelaterade hälsoproblem av den här typen på allvar och som förvaltare skapa en metodik för att utreda, åtgärda och utvärdera resultat – och att göra detta i ett öppet och nära samarbete med hyresgästerna och andra berörda. Erfarenhets-mässigt blir det svårare att hantera den här typen av problem ju längre tid som gått utan att någon har tagit klagomålen på allvar, undersökt och åtgärdat problemen.

Efter ett inledande kapitel 1 med omvärldsorientering, presenteras i kapitel 2–4 ett förslag till systematisk utredningsmetodik i fyra steg. Det stegvisa förfarandet som föreslås innebär i korthet:


Steg A – Snabb respons: Börja med att undersöka vilka klago-målen är, gör en snabb översiktlig kartläggning av innemiljön med vissa indikerande kontroller av funktioner, tillstånd och verksam-het. Ställ en preliminär diagnos och undanröj uppenbara brister som är lätta att rätta till och som kan ha samband med klagomålen.

Steg B – Fördjupad problembild: Om åtgärderna i steg A visar sig otillräckliga görs en fördjupad probleminventering med enkät/intervju och vissa strategiska tekniska undersökningar och mät-ningar grundade på enkät/intervjuresultaten. Detta leder till en ny diagnos om orsakssamband, ytterligare åtgärder och utvärdering.

Steg C – Bred eller riktad skadeutredning: Om problemen fort-farande kvarstår efter steg B måste en mer omfattande utredning, vanligtvis en skadeutredning med riktade undersökningar och mätningar, genomföras för att få bättre klarhet i skadeorsaker och omfattning.

Steg D – Selektiv utredning för individer: Inte sällan kvarstår det faktum att vissa enskilda personer inte mår bra i huset, trots att en rad adekvata åtgärder genomförts och de flesta tycker att klimatet är tillfredsställande. Då kan också en mer selektiv medicinsk undersökning av de drabbades symtom behöva genomföras och följas upp med specialanpassningar för enskilda individer.

Inom varje steg genomförs processen med följande moment:

• Utredning• Analys, diagnos• Information, samråd, beslut• Åtgärder• Utvärdering• Information, samråd

Vid beskrivning av de olika stegen hänvisas ibland till något av kapitlen 5–10, som ger en fördjupningsmöjlighet inom olika om-råden. I kapitel 5 behandlas vad som menas med sjuka hus-syndro-met (SBS) och med allergi. I kapitel 6 och 7 diskuteras orsakerna till SBS och vad man idag vet om inomhusmiljöns betydelse för allergi och annan överkänslighet. I kapitel 8 ges exempel på vanliga brister i byggnader som är uppförda under olika perioder. I kapitel 9 redovisas de viktigaste lagarna och föreskrifterna för området inomhusmiljö och hälsa.

Sammanfattning 5

I ett sista kapitel 10 ges ett antal exempel på hur företag och or-ganisationer inom bygg- och fastighetssektorn arbetat med sina problembyggnader. Exemplen finns med därför att de i något eller några avseenden bedömts visa på bra arbetsmetoder. Ett exempel, Presidenten 1 i Norrköping, gäller utredning och åtgärder i en enskild fastighet. De övriga, från Linköpings kommun, Västerbot-tens läns landsting, Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg och Statens fastighetsverk, visar hur förvaltare byggt upp beredskap för att möta hälsoproblem av typ SBS i sina organisationer.

Den filosofi som den föreslagna metodiken grundas på är att man ska hålla sig à jour med de senaste forskningsrönen, men samtidigt inse att sjuka hus-problem är komplexa och kan ha varierande orsaker. Ett fullständigt vetenskapligt bevis för samband mellan hälsa och faktorer i innemiljön behövs inte alltid för att agera rätt. Man behöver exempelvis inte veta vilken typ av mikroorganism som orsakar lukt eller hälsoproblem för att vidta åtgärder om en byggnad är fuktskadad. Det räcker att veta att människor oftast blir sjuka i fuktskadade byggnader eller som överläkare Åke Thörn, vid Yrkesmedicin på Sunderby sjukhus i Luleå, uttryckt det:

– Vi går en framtid till mötes där fallet med syndromet får behand-las mer utifrån praktisk erfarenhet och rimlighet än utifrån strikt vetenskaplig evidens. Det som bör utredas är givetvis orsakerna till besvären.


1. En introduktion till innemiljö

Innemiljön är viktig för vår hälsa och komfort, men också för kon-centration och effektivitet i arbetet och inlärningsförmåga under en utbildning. I den industriella världen tillbringar befolkningen mer än 90 % av sitt liv inomhus. Dålig inomhusmiljö med påföljande hälsobesvär ger förutom lidande och minskad livskvalitet för de drabbade en rad samhällsekonomiska kostnader som bland annat kan relateras till ökad sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbets-livet och ökade vård- och behand lingskostnader inom sjukvården. I grova drag har de samhällsekonomiska konsekvenserna av sjuka hus uppskattats till flera miljarder kronor per år. Uppemot en halv miljon människor i Sverige är så besvärade av inneklimatet att de får symtom.

Sjuka hus-syndromet (SBS), blev ett begrepp i början av 1980-talet. Förkortningen står för det engelska Sick Building Syndrome. När fler människor än normalt rapporterar ospecifika besvär av typ slemhinnesymtom (irritation i näsa, ögon, hals m m), hudsymtom (torr eller rodnad hud i ansiktet) och allmänsymtom (huvudvärk m m) och besvären kopplas till vistelse i en viss byggnad brukar man tala om sjuka hus-syndromet eller en ”sjuk byggnad”. Typiskt är att brukarna rapporterar att besvären uppträder efter kort vistel-se i byggnaden och att de ofta tilltar under vistelsen. Vanligtvis för-svinner besvären sedan personen lämnat den aktuella byggnaden. Men SBS har också visat sig kunna ge upphov till kraftigt nedsatt välbefinnande, sjukskrivningar samt kronisk ospecifik överkänslig-het vid långvarig exponering. Kopplingen mellan allergi och SBS-symtom är dessutom stark.

Enligt Åke Thörn, överläkare vid Yrkesmedicin på Sunderby sjuk-hus i Luleå, finns det ingenting som tyder på att SBS-symtomen skulle minska inom den närmaste framtiden. Kunskapsluckorna om generella fysikaliska orsaker är fortfarande stora och varierar från fall till fall. Eftersom alla de symtom som uppträder vid SBS också kan bero på mycket annat hos den enskilde individen, är det ofta svårt att fastställa orsaker och åtgärdsprogram. En av Åke Thörns slutsatser från den egna praktiken är ”…att vi går en fram-tid till mötes där fallet med syndromet får behandlas mer utifrån praktisk erfarenhet och rimlighet än utifrån strikt vetenskaplig evidens. Det som bör utredas är givetvis orsakerna till besvären”.

1. En introduktion till innemiljö 7

På arbetsplatsen blir situationen ofta konfliktfylld när SBS upp-kommer. Genom mer kunskap hos drift- och underhållsansvariga, fastighetsägare, företagshälsovård och brukare om hur man bäst ska hantera situationen, kan onödiga konflikter undvikas och goda resultat uppnås.

Fuktskadade byggnader huvudproblemetÄven om mycket återstår att undersöka vad gäller samband mellan SBS-symtom och byggnadsutformning, finns idag bred vetenskaplig enighet om att fuktskador är den viktigaste orsaken till sjuka hus. Men orsakerna är ofta sammansatta och varierar i de enskilda fallen beroende på byggnadernas placering, utformning och driftstatus, och är också beroende på brukarnas hälsa, ålder, kön och psykosociala situation. De drabbades upplevelser av sym-tomen är verkliga och det är detta faktum som bör vara i fokus vid varje utredning.

AvgränsningarDe orsaker som relateras till SBS rör många faktorer i innemiljön – fuktskador som resulterar i mikrobiella angrepp och kemisk ned-brytning av byggmaterial, nya byggmaterial som i vissa fall kan avge höga emissioner, otillräckliga luftflöden, dålig städning m m.

SBS är en hälsorisk som människan har varningssystem för. Men det finns också hälsorisker i innemiljön som människan saknar varningssystem för. Det gäller till exempel förhöjda halter radon i inomhusluften vilket ökar risken för lungcancer. Ytterligare ett exempel på en hälsorisk som kroppen saknar varningssystem för, är tillväxt av legionellabakterier i installationssystemen med risk för utbrott av legionärssjuka eller luftfuktarfeber. Dessa miljö-faktorer och hälsorisker, som inte direkt har med SBS eller allergi att göra, kräver en annan typ av undersökningsmetodik och behandlas inte i denna skrift.

Skriften har avgränsats till problemställningen hur man kan gå tillväga när hälsoproblem av typ SBS på en arbetsplats redan är ett faktum. Detta kan sägas vara en defensiv situation, som helst bör undvikas. Några kortfattade råd som gäller förebyggande in-satser och tidig upptäckt av sjuka hus-problem ges dock i följande avsnitt.


Metoder för att förebygga problem

■ Ställ tydliga mål för innemiljönStäll tydliga och uppföljningsbara innemiljökrav vid ny- och om-byggnad, dvs precisera redan från början vad som ska kvalitetssäk-ras och skaffa därigenom kontroll över innemiljön. Med en tydlig kravspecifikation – ett program med detaljerade innemiljömål – har man samtidigt en bra plan för hur driften ska skötas och vilka ”börvärden” som ska gälla, både ute i lokalerna och i byggnadens konstruktioner och installationssystem. Det kan också vara bra att som övergripande mål för innemiljö och hälsa ange att t ex minst 80 % av brukarna ska uppfatta luftkvalitet, termiskt klimat, ljud- och ljusförhållanden som bra eller acceptabla, och att det i byggna-den inte ska förekomma sjuka hus-symtom i större utsträckning än vad som kan anses vara normalt. Redan i programhandlingen kan krav ställas på att dessa övergripande mål ska följas upp med en enkät efter injustering av värme och ventilation i en byggnad.

■ FuktsäkraAnvänd en fuktskyddsbeskrivning vid ny- och ombyggnad och ”lista” de kritiska konstruktioner och moment som behöver fuktsäkras i projektering, produktion och förvaltning. Med hjälp av fuktskyddsbeskrivningen kan man sedan fokusera på dessa kritiska konstruktioner och moment i byggprocessens olika ske-den. En vanlig kritisk konstruktion är en betongplatta som ska ha en viss tid för uttorkning innan ytskikt läggs på. Denna tid kan beräknas i förväg. En annan är ett låglutande tak, som både måste projekteras och byggas med hög precision och underhållas för att vara fuktsäkert.

Utför regelbundna besiktningar och gör underhållsplaner för att undvika fuktskador.

Utforma installationer vattenskadesäkert och se till att det finns skvallersystem för att upptäcka vattenläckage.

■ Skaffa en överblick över hur innemiljö och hälsa uppfattas i fastighetsbeståndetSkaffa en överblick över hur innemiljö och hälsa uppfattas av brukarna i de egna fastigheterna genom att regelbundet gå igenom felanmälningar. På så sätt kan man tidigt upptäcka om det finns återkommande rapporter från hyresgästerna om hälsoproblem av typ SBS.


Skaffa information via regelbundna möten med hyresgästerna om hur innemiljön upplevs, och se till att få signaler från företags-hälsovård, skolläkare eller motsvarande om återkommande hälso problem.

Gå ut med enkäter om innemiljö och hälsa till brukare i samtliga fastigheter. Exempelvis har många tekniska kontor, ofta i samarbe-te med miljö- och hälsoskydd i landets kommuner, genomfört så-dana heltäckande enkätundersökningar i förskolor och skolor. Av resultatsammanställningen kan då utläsas om det är några bygg-nader som utmärker sig genom att brukarna har ovanligt höga besvärsfrekvenser för SBS-symtom. Samtidigt upptäcks ofta andra brister i byggnaden eller felanvändning av lokaler som är bra att känna till och åtgärda inom ramen för löpande drift och underhåll för att förebygga mer långsiktiga skador. Detta är också ett utmärkt underlag för framtida prioriteringar i investeringsbudgeten.

Genomför rutinmässigt miljöinventeringar, som även omfattar innemiljön, i fastighetsbeståndet. Exempelvis ingår detta i den miljödiplomering som Göteborgs lokalförsörjningsförvaltning tillämpar. Olika standardmetoder för att deklarera och värdera innemiljö i befintliga byggnader har utvecklats. I en del av dessa ingår inventering och värdering av innemiljö med hjälp av både enkäter, tekniska mätningar och besiktning. Det gäller till exempel MIBB (Miljövärdering av innemiljö i befintlig bebyggelse), P-märk-ning som utförs av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och EcoEffect som är en miljövärderingsmetod framtagen vid KTH och Högskolan i Gävle. Vissa bostadsbolag har genomfört MIBB i sitt bostadsbestånd, eller i delar av detta. Riktlinjer för MIBB har tagits fram genom ett samarbete mellan Hyresgästföreningen, SABO, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen.

■ Ha beredskap ifall problem skulle uppståYtterligare en metod för att förebygga problem, är att ha en per-manent arbetsgrupp med kompetens att handla om och när sjuka hus-problem uppstår någonstans. Av kapitel 10, Goda exempel, framgår hur Linköpings kommun och Västerbottens läns landsting arbetat med sådana permanenta ”sjuka hus-grupper”. Gäller det kommunala byggnader kan man eventuellt också engagera de så kallade Lokalresursplaneringsgrupperna som ibland finns i kom-munerna, samt lokala Astma- och Allergiföreningar.


Innemiljö och omvärlden

RegelsystemÅr 1999 trädde Miljöbalken i kraft. Därmed har hyresgästerna fått ett starkare skydd gentemot fastighetsägarna genom de allmänna hänsynsreglerna. En av dessa är bevisbörderegeln (2 kapitlet §1). I denna fastslås att verksamhetsutövaren (fastighetsägaren i detta sammanhang) har bevisbördan, dvs ska kunna visa att verksam-heten bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt enligt hänsyns-reglerna. Detta prövades under år 2002 i ett uppmärksammat fall, där en hyresgäst med stöd av läkarintyg hävdade att hon fått bestående besvär i form av överkänslighet på grund av fukt- och mögelskador i sin lägenhet. I en dom i Miljödomstolen (Stock-holms Tingsrätt 2002-04-16, Mål 48-00) fick hyresgästen rätt. Hyres -värden fick inte prövningstillstånd när domen togs upp i högre instans i november 2002 (Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Mål M 5331-02). Detta innebar att hyresgästen fick en ersättningsbostad och att hyresvärden måste bevisa att lägenheten inte utgör en risk för människors hälsa och vidta lämpliga åtgärder innan nästa hy-resgäst kan flytta in. Mer om lagar och föreskrifter finns i kapitel 9.

Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar!”I ett betänkande från Byggkommissionen 2002, ”Skärpning gub-bar! – en utredning om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn”, föreslås bland annat åtgärder för att komma tillrätta med byggfel och fuktskador. Man föreslår till exempel:

För att minska byggandets miljöpåverkan:■ att ge statliga byggherrar i uppdrag att, med stöd av de

allmänna hänsynsreglerna i 2 kap i Miljöbalken (1998:808), i förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar ställa krav på att konsulter och entreprenörer har en tydlig och dokumenterad metodik för att utvärdera, godkänna, verifiera och använda kemiska produkter.

För att komma tillrätta med byggfel och stärka tillsyn och kontroll:■ att Boverket får i uppdrag att inrätta en Bygghaverikommission

med uppgift att utreda orsakerna till byggfel i enskilda fall;■ att Boverket får i uppdrag att ta fram föreskrifter om fuktdimen-

sionering före byggstart och fuktmätning före inbyggnad, inkläd-ning eller idrifttagande av relevanta byggnadsdelar.


För att stärka byggherrars ställning och konkurrensen:■ en ny lag om parternas ansvar för byggfel med tvingande

minimiregler;■ att Statens Fastighetsverk, i samråd med andra statliga bygg-

herrar och förvaltare, ska få i uppdrag att utarbeta en statlig byggherrepolicy;

■ att Boverket får i uppdrag att stärka samverkan mellan offent-liga byggherrar på regional bas med bland annat webbaserade arbetsverktyg;

■ att Boverket får i uppdrag att i samarbete med högskolor och universitet, utforma en utbildning på högskolenivå för byggherrar.

Därutöver föreslås åtgärder för att bättre föra in forskningsresultat i byggsektorn, bland annat att Boverket får i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd med syfte att bygga upp, koordinera och förmedla kunskap inom byggsektorn.

De nationella miljömålen med bäring på innemiljöSveriges riksdag har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål för att skapa en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Målen har brutits ner i tidsbestämda delmål. De nationella miljökvalitetsmål som har koppling till innemiljön är dels målet ”God bebyggd miljö” men även ”Giftfri miljö” och ”Säker strålmiljö”.

Byggsektorn och producentansvaretEtt delvis nytt synsätt på lagar och regelsystem har utvecklats i Sverige under de senaste åren. Tonvikten ligger på producen-tansvar och egenkontroll inom byggsektorn. Exempel på detta är att de statliga byggreglerna alltmer kommit att inriktas på funktionskrav istället för detaljerade föreskrifter om hur byggna-der ska utformas. Man har också dragit ned på myndigheternas tillsyn. Ett annat exempel är arbetsmiljötillsynens utveckling, från yrkesinspektionernas kontrollmätningar av innemiljön på arbetsplatserna till en granskning av att den arbetsmiljöansvarige på företaget har en plan för ett systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga en strategi för egenkontroll av arbetsmiljön. I AFS 2001:1 (Arbetsmiljöverkets Författningssamling) ges råd om systematiskt arbetsmiljöarbete och upprättande av handlingsplan.

Ett annat exempel på förskjutningen mot producentansvar är de kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 respektive 14001 som under senare år har införts i ett flertal organisationer inom bygg- och fastighetssektorn, och där mål om sund innemiljö för det mesta ingår.


Byggsektorns KretsloppsrådDet är också under hot om en skärpt miljölagstiftning som bygg-sektorn åtagit sig ett eget producentansvar för miljöfrågorna. Bygg-sektorns Kretsloppsråd, BYKR, som bildades 1995, genomförde under år 2001 en miljöutredning, där det framkom att innemiljön var en av sektorns mer betydande miljöaspekter.

I ”Byggsektorns Miljöprogram 2003”, som antogs av Bygg-sektorns Kretsloppsråd i oktober 2003, finns två områden för målformulering som rör innemiljö. Dessa övergripande mål med tillhörande delmål återges nedan.

Övergripande målNya byggnader ska utformas och uppföras så att de inte orsakar hälsoproblem. Befintliga byggnader som idag orsakar hälso-problem ska identifieras och åtgärdas senast år 2010.

Detaljerade mål■ Byggsektorn har senast år 2005 tagit fram en mall för innemiljö-

deklarationer och angivit hur den ska användas.■ Senast år 2006 ska innemiljöegenskaper deklareras i nybyggda

flerbostadshus samt vid större ombyggnader. I befintliga lokaler och flerbostadshus ska alltid en innemiljödeklaration med enkät upprättas om brukarna begär det och om det finns skäl att miss-tänka ohälsa.

■ Byggsektorn har senast år 2005 tagit fram en mall för en fuktskyddsbeskrivning och angivit hur den ska upprättas och användas under ett projekts genomförande.

Utfasning av farliga ämnen

Övergripande målAnvändning och skadliga miljöeffekter av ämnen som från miljö- och hälsosynpunkt betraktas som oönskade i byggsektorn ska till år 2010 reduceras till ett minimum. I det befintliga beståndet ska en sanering av särskilt utpekade ämnen påbörjas.

Detaljerade mål■ Byggsektorn har senast vid utgången av år 2004 enats om kri-

terier för vilka ämnesegenskaper som från miljö- och hälsosyn-punkt är oönskade.

■ Byggsektorn har senast vid utgången av år 2005 tagit fram ett gemensamt system för tillämpning av de framtagna kriteri-erna för att redovisa och bedöma byggprodukters innehåll av oönskade ämnen.


■ Byggsektorn har senast vid utgången av år 2006 gjort en första kartläggning av de mest använda ämnena i byggprodukter.

■ Byggprodukter i byggnader och anläggningar, som innehål-ler oönskade ämnen i sådana koncentrationer att de inte kan accepteras av hälso- och miljöskäl, ska senast år 2010 vara lokaliserade.

■ Senast år 2006 ska huvuddelen (ca 3/4) av de relevanta bygg-varor som marknadsförs i Sverige vara försedda med bygg-varudeklarationer som kan underlätta valet av byggvaror, bygg konstruktioner och installationer.

Bygga/Bo-dialogenDen statliga miljövårdsberedningen har fört en dialog med företag, valda utifrån funktionen Bygga/Bo. Gruppen prioriterade tre teman som särskilt viktiga för en hållbar utveckling: 1) Energief-fektivisering och utfasning av fossila bränslen. 2) Inomhusmiljö och sunda materialval. 3) Resurseffektivisering. Utifrån en fram-tidsvision för år 2020, föreslogs sedan åtgärder för att förverkliga visionen. På denna grund tecknade ett 40-tal av de medverkande aktörerna miljökontrakt med regeringen under våren och hösten 2003, där de åtar sig att arbeta efter målen.

För innemiljön har följande mål ställts upp:

■ Senast år 2009 är alla nybyggda hus och 30 % av det befintliga beståndet deklarerade och klassificerade vad gäller byggnads-relaterad hälsa och miljöpåverkan.

■ Senast år 2005 finns sektorsanpassad information som gör det möjligt att välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehåller eller ger upphov till kända hälso- eller miljöskadliga ämnen.

■ Bygg- och fastighetssektorn fasar ut användningen av de ämnen och metaller som omfattas av regeringens riktlinjer för kemi-kalieanvändningen minst i den takt som anges i regeringens proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö.

Forskning och utvecklingUnder det senaste decenniet har också kunskaperna om SBS ökat, även om många frågor kring orsakerna fortfarande inte är klarlagda. De internationella fora där innemiljö, hälsa och sjuka hus diskuteras är bland annat konferenserna Healthy Building och Indoor Air (som hålls vartannat år) samt ett antal vetenskapliga tidskrifter, där Indoor Air är den ledande. Här publiceras det mesta av internationella och nordiska forskningsresultat. Inom FORMAS har forskningsprogrammet ”Det sunda huset” samlat många


svenska forskares resultat under de senaste åren. Programmet pågår under åren 1998–2004. När det gäller de områden som ska fokuseras på här finns en del resultat från senare år som är av sär-skilt intresse. Dessa presenteras i kapitel 5 och 6, tillsammans med andra aktuella forskningsresultat inom området.

2. Inventering, utredningsmetodik 15

2. Inventering, utredningsmetodik

Ta problemen på allvarInnan utredningsmetodiken gås igenom kan det vara på sin plats att betona vikten av att vara lyhörd för rapporterade hälsoproblem av typ SBS från brukarna. Erfarenhetsmässigt blir det svårare att hantera den här typen av problem ju längre tid som har gått utan att någon tagit dem på allvar och utfört undersökningar och åtgär-der. Att förneka problemen eller förklara dem enbart med brister i verksamheten eller klassa dem som psykiska problem är ingen bra lösning. Förr eller senare kommer larmrapporterna tillbaka – och då kanske i en mer svårhanterlig form.

Ju snabbare en effektiv organisation, omfattande alla parter, kom-mer till stånd, desto mindre ryktesspridning och oro och desto bättre samlad överblick och kunskapsinhämtning. För att få ett förtroendefullt samarbete är det också viktigt att ansvaret är klart uttalat och att givna löften hålls.

Samtidigt måste alla ha insikten att problemen i vissa fall kan vara svårlösta, att det kan ta tid och kräva tålamod, och att det inte hel-ler är säkert att alla kan bli helt problemfria även om de flesta blir det.

Klarlägg ansvarsfördelningenFör att inte onödiga missförstånd ska uppstå eller onödigt arbete läggas ner från fel parter, är det viktigt att ha klart för sig vem som ansvarar för vad när hälsoproblem uppstår på arbetsplatsen.

Både fastighetsägaren och den som ansvarar för verksamheten kan ställas till svars för brister i inomhusmiljön.

FastighetsägaransvaretFastighetsägaren ska se till att lokalerna är lämpliga för verk-samheten och att de sköts så att människor inte får besvär. Själva byggnaden måste alltså leva upp till vissa krav. Som nämndes i inledningskapitlet har Miljöbalken också inneburit en viss skärp-ning av fastighetsägarens ansvar för att innemiljön är hälso säker genom den så kallade bevisbörderegeln.

Steg ASnabb respons

Steg BFördjupad

problembild

Steg CBred eller riktadskadeutredning

Steg DSelektiv utredning

för individer

Problemkvarstår?

Problemkvarstår?

Problemkvarstår?

nej

nej

nej

ja

ja

ja

Utredningsmeto-dikens principiella uppläggning.


ArbetsmiljöansvaretDen arbetsmiljöansvarige, det vill säga chefen på arbetsplatsen, svarar för att byggnaden används på rätt sätt – att verksamheten anpassas till lokalens förutsättningar, så att ingen mår dåligt. Enligt AFS 2001:1 ”Systematiskt arbetsmiljöarbete” 5 §, ska det på varje arbetsplats ”finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbets-förhållandena i arbetsgivarens verksamhet ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till och arbetsmiljö policyn och rutinerna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.”

TillsynsansvaretDen regionala tillsynen av arbetsmiljön utförs av Arbetsmiljö-inspektionen inom Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöinspektörerna kan ses som arbetstagarnas representanter, eftersom de ska kontrollera att arbetsgivaren inte bryter mot arbetsmiljölagen. Anställda, skyddsombud och facket kan vända sig till myndig-heten när de är missnöjda med sin arbetsmiljö. Men även andra parter har rätt att be om hjälp.

Inspektörerna ska ha omfattande kunskaper om inomhusmiljö. Till sin hjälp i tillsynsarbetet har de Arbetsmiljöverkets Författnings-samling, AFS (se kapitel 9). De kan själva utföra mätningar när de bedömer att det behövs, eller i sin tillsyn kräva att fastighetsägaren gör vissa undersökningar. Eftersom arbetsmiljöinspektörerna står utanför de förvaltande företagen och organisationerna kan de inta en opartisk roll gentemot de ansvariga för inomhusmiljön i kommunen, och därmed gå in i utredningar som är laddade eller konfliktfyllda.

Myndigheten ska se till att arbetsgivaren inte bryter mot arbets-miljölagen. Inspektionen kan bestämma om föreläggande vid vite (böter betalas om bristerna inte åtgärdas) om det visar sig att verk-samheten fortsätter i lokaler med dålig miljö. När fastighetsägaren är ett bolag kan Arbetsmiljöinspektionen förbjuda uthyrning av en skola eller ett daghem där miljön har klassats som ohälsosam.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen eller motsvarande i kommu-nen ser till att Miljöbalken följs så att miljön inte är en olägenhet för människors hälsa. Förvaltningen är den tillsynsmyndighet som tar emot klagomål och som kan utöva påtryckningar om fast-ighetsbolaget eller ansvarig för verksamheten inte frivilligt hittar


en lösning. Till sin hjälp i tillsynsarbetet har miljöinspektörerna Socialstyrelsens Författningssamling, SOSFS.

Det brukar först och främst vara fastighetens ägare som uppmanas att rätta till felet. Men även verksamheten riskerar böter om ing-enting händer. Ett beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden över-klagas i första omgången till länsstyrelsen.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska också kontrollera att to-bakslagen efterlevs i alla offentliga lokaler, bland annat skolor och daghem.

Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för tillsynen av den obliga-toriska ventilationskontrollen (OVK).

En teknisk mätning ska alltid ha ett syfteEtt vanligt misstag i samband med sjuka hus-problem är, att utan någon större eftertanke, sätta igång med omfattande fysikaliska mätningar; exempelvis av TVOC, MVOC, mögelsporer i luft, joner, formaldehyd, rumstemperaturer och ljudmätningar. Detta leder snabbt till stora kostnader utan att man blir så mycket klokare. Det är viktigt att göra saker i rätt ordning genom att tänka först och mäta sedan. Många miljöfaktorer behöver aldrig mätas om man gör saker i rätt ordning. Varje mätning som görs måste ha ett klart syfte och man ska vara säker på att resultaten av såväl mätningar som prover som lämnas in till analys går att tolka på ett menings-fullt sätt.

Arbeta systematiskt, steg för stegI de kommande tre kapitlen presenteras den strategi som finns sammanfattad i figuren på sid 15. Steg A, B, C och D representerar olika nivåer på insatser, vilka bestäms av hur pass lätt/svårt det är att hitta orsakerna till problemen och därmed vidta rätt åtgärder.

I detta kapitel fokuseras på själva utredningsmetodiken. I kapitel 3 diskuteras vad som är viktigt att tänka på när åtgärder ska genom-föras och i kapitel 4 diskuteras hur utvärderingen efter varje steg kan gå till.

Det stegvisa förfarandet som föreslås innebär i korthet:

Steg A Snabb respons: Börja med att undersöka vilka klagomålen är, gör en snabb översiktlig kartläggning av innemiljön med vissa indikerande kontroller av funktioner, tillstånd och verksamhet. Ställ en preliminär diagnos och undanröj uppenbara brister som är lätta att rätta till och som kan ha samband med klagomålen.


Steg B Fördjupad problembild: Om detta visar sig otillräckligt görs en fördjupad probleminventering med enkät/intervju och vissa strategiska tekniska undersökningar och mätningar, grundade på enkät/intervjuresultaten. Detta leder till en ny diagnos om orsakssamband, ytterligare åtgärder och utvärdering.

Steg C Bred eller riktad skadeutredning: Om problemen fort-farande kvarstår efter steg B måste en mer omfattande utredning, vanligtvis en skadeutredning med riktade undersökningar och mätningar, genomföras för att få bättre klarhet i skadeorsaker och omfattning.

Steg D Selektiv utredning för individer: Inte sällan kvarstår det faktum att vissa enskilda personer inte mår bra i huset, trots att en rad adekvata åtgärder genomförts och de flesta tycker klimatet är tillfredsställande. Då kan också en mer selektiv medicinsk under-sökning av de drabbades symtom behöva genomföras och följas upp med specialanpassningar för enskilda individer.

Inom varje steg genomförs processen med följande moment:

■ utredning■ analys, diagnos■ information, samråd, beslut■ åtgärder■ utvärdering■ information, samråd

Till dessa moment ges specifik vägledning och förslag eller exempel på användbara verktyg, anpassade efter i vilket steg, A, B, C eller D, utredningen befinner sig. För de olika stegen och momenten finns också hänvisningar till fördjupningskapitlen 5–8. Dessutom finns litteraturhänvisningar för den som önskar fördjupa sig ytterligare i någon fråga.

Anpassa i det enskilda falletDet är alltid svårt att generalisera handlingsmönster, i synnerhet när det gäller ett så pass sammansatt problem som hälsoproblem på arbetsplatsen. De steg och moment som presenteras nedan får därför ses som en samling uppslag, inlagda i en struktur, där speci-ella anpassningar i det enskilda fallet alltid kommer att behövas.


Steg A – Snabb respons

A.1 UtredningDet förutsätts här att den driftansvarige redan har genom-fört en första okulär besiktning, har följt upp OVK-besikt-ningens eventuella anmärkningar (OVK = Obligatorisk Ven-tilationskontroll) och genomfört drift- och underhållsrutiner enligt instruktionerna, men att detta, enligt brukarna, inte lett till en tillräcklig förbättring.

A.1.1 Utse en projektledare och en sakkunnig utredareDrift- och underhållsansvarig för huset/lokalerna (DU-ansvarig) tar kontakt med överordnad ansvarig hos fastighetsägaren/förvaltaren och informerar om situationen. Ansvarig hos fastighetsägaren/förvaltaren utser en projektledare, som bör vara kvalificerad och erfaren – uppgiften får inte underskat-tas. Denna person kallas fortsättningsvis ”projektledaren”.

Projektledaren anlitar en sakkunnig person som genomför utredningsarbetet – om inte projektledaren själv har denna kompetens. Det kan exempelvis vara en skyddsingenjör från företagshälsovården eller en eller flera konsulter med doku-menterad kunskap om och praktisk erfarenhet av både sjuka hus-syndromet och byggteknik/skadeutredning. Denna person kallas fortsättningsvis ”utredaren”.

A.1.2 Förberedelser för ett möte på plats och okulärbesiktningEtt möte på plats med representanter för alla berörda samt en okulärbesiktning förbereds.

Projektledaren ger utredaren uppdraget att förbereda en okulärbesiktning.

Projektledaren kallar till och leder mötet.

Kallelse skickas ut i god tid före mötet, så att alla hin-ner förbereda sig. De som bör kallas är DU-ansvarig, eventuellt annan personal som har kunskap om driften, utredaren, representanter för hyresgästerna och någon person med medicinsk kompetens, t ex skolläkare/sjuksköterska, företagsläkare/sjuksköterska.

Hyresgästen utser sina egna representanter. Projektledaren stämmer av med hyresgästerna/arbetsmiljöansvariga att de har kontakt med skyddsombud och företagshälsovård eller motsvarande. Enligt AFS 2001”Systematiskt arbetsmiljöar-bete” 12 § ska arbetsgivaren, när kompetensen inom den


egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbets-miljöarbetet, anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

DU-ansvarig tar fram relationshandlingar för aktuell bygg-nad, DU-instruktioner, protokoll från OVK-besiktning och andra tidigare genomförda klimat- och skadeutredningar om sådana finns och överlämnar dessa till utredaren före mötet. Han redovisar också på mötet vad som gäller i form av ”börvärden” m m.

På mötet är det viktigt att hyresgästen redovisar vad man vet om rapporterade hälsoproblem och klagomål på innemiljön. Företagshälsovården eller motsvarande kan komplettera bilden. Eventuella förelägganden från Arbets-miljöinspektionen eller miljöförvaltningen ska också tas upp. Dessutom bör man gå igenom hur brukarna använder lokalerna, liksom städrutiner.

En rundvandring kan genomföras med alla som deltar i mötet för att få en gemensam bild av problemen i olika rum eller delar av byggnaden.

Utredaren sammanfattar vad som hittills kommit fram.

Beslut fattas om hur information från detta första möte ska förmedlas till övriga berörda.

Se också ”Viktiga frågor att diskutera på första mötet” i fristående bilaga som kan hämtas på www.ufos.to.

A.2 Analys, diagnos

A.2.1 Byggnadens historik dokumenteras och vissa indikerande utredningar och mätningar kan behöva genomförasOm det inte redan är gjort, dokumenterar utredaren, med hjälp av DU-ansvarig, byggnadens ”innemiljöintressanta” historik: byggnadsår, eventuellt ombyggnadsår, tidigare rap-porterade innemiljöproblem/hälsoproblem, fukt- eller vat-tenskador, vilka tidigare utredningar som har genomförts, av vem och vad man fann av intresse, status för OVK och så vidare. Se också kapitel 6 avsnittet ”Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder”, som kan ge uppslag om var brister kan förekomma.

Utredaren kan behöva återkomma till byggnaden till-sammans med DU-ansvarig, och göra en noggrannare besiktning och några indikeringsmätningar, exempelvis för att kontrollera fuktkvot i vissa material eller använda


fuktindikerande instrument. Det kan också vara bra med en ordentlig genomgång av ventilationen.

Se även ”Checklista för test av ventilationen” i fristående bilaga som kan hämtas på www.ufos.to.

I en rapport från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut ”Att undersöka innemiljö” ges råd för indikerande mätning-ar av fukt, ventilationsfunktion, byggnadsrelaterade lukter, ljud- och ljusproblem.

Utredaren bör också kontakta dem som sköter lokalvården – de kan ha intressanta iakttagelser att berätta om och det är bra att få en genomgång på plats av hur olika ytor städas och vilka städmedel som används.

A.2.2 Analys/bedömning1. Utredaren gör en bedömning av vilka av de fel och brister som kommit fram som kan åtgärdas direkt utan några större ingrepp i byggnaden, och som skulle kunna minska de rap-porterade hälsoproblemen.

2. Analys görs också av om andra uppenbara brister förelig-ger, som inte är lika lätta att åtgärda. Det kan t ex gälla att ventilationen ger för låga luftflöden i förhållande till de föro-reningsbelastningar som finns i byggnaden, samtidigt som kapacitet saknas att öka flödena utan stora bullerproblem. Om tydlig mögellukt eller synliga fukt- och mögelskador finns bör strategiska mätningar föreslås för att hitta källorna. Detta kan i sig bli en omfattande utredning, som bör drivas skyndsamt (se steg C).

3. Om inga uppenbara tekniska brister kunnat konstateras vid det första platsbesöket, men det finns rapporterade SBS-symtom, dvs slemhinnesymtom – irritation i ögon, näsa, hals, hosta, hudsymtom – torr eller rodnande hud i ansiktet, och allmänsymtom – trötthet, huvudvärk, tung i huvudet, bör utredaren föreslå att en enkätundersökning om inne-miljö och hälsa genomförs (se steg B).

4. Utredaren, arbetsmiljöansvarig hos hyresgästen och företagshälsovården går igenom enskilda individers behov av läkarkontroll och eventuell rumslig omplacering. Även frågan om evakuering bör diskuteras om hälsoläget bedöms vara akut för många.


A.2.3 DiagnosUtredaren sammanställer en rapport med analys av den information han inhämtat hittills – ställer en diagnos. Diag-nosen bygger på en preliminär uppfattning om vilka brister i innemiljön och verksamheten som orsakar klagomålen, samt ger förslag på åtgärder och motiverar dessa.

Parallellt kan utredaren behöva föra en mer noggrann dag-bok och successivt sammanställa underlag. Det är en viktig del av själva utredningen att hålla reda på och dokumentera allt som kommer fram och som kan visa sig vara betydelse-fullt när olika beslut fattas, vem som gör vad osv. Utredaren kan förslagsvis föra in allt detta i en ”Innemiljöjournal”, som sedan successivt redigeras och utvecklas, allteftersom nya steg tas.

Se Hjälpmedel till A.2.3: ”Förslag till mall för innemiljöjour-nal” i fristående bilaga som kan hämtas på U.F.O.S. webb-sida www.ufos.to.

A.3 Information, samråd, beslutHyresgästerna/brukarna informeras på lämpligt sätt och ges möjligheter att lämna synpunkter innan beslut om åtgärder tas.

Projektledaren fattar, efter det gemensamma mötet och med utredarens rapport som underlag, beslut om genomförande av enkla, snabba åtgärder.

Arbetsmiljöansvarig fattar, efter det gemensamma mötet och med utredarens rapport som underlag, beslut om genomförande av åtgärder/förändringar i verksamheten samt insatser för personalen, t ex erbjudande om besök hos företagshälsovården.

A.4 ÅtgärderEventuella felinställningar eller andra brister i klimatsys-temen som är lätta att rätta till genomförs så snart som möjligt. Se kapitel 3 angående åtgärders planering och genomförande.

Om inslag i verksamheten bedöms kunna inverka negativt på klimatet och det inte är någon större olägenhet för hy-resgästen att ändra rutiner, görs detta direkt. Om beslut om individåtgärder befanns lämpliga genomförs nu även dessa.

De brukare som har allergiska besvär kan hjälpa till i utred-ningsarbetet genom att gå en så kallad allergirond. För aller-


gironden finns en checklista, som tagits fram av Astma- och allergiförbundet i samarbete med Statens folkhälso institut. Den ger vägledning för vad man speciellt behöver gå ige-nom på en arbetsplats för att de som har allergiska besvär inte ska utsättas för en onödig hälso belastning. Man går bland annat igenom rutiner för lokalvård, parfymering, päls-djur, ridning, rökning, mathållning och växter inomhus. Det-ta är faktorer som verksamheten själv kan påverka och som ger en bättre miljö för allergiker. Allergironden har använts under många år på ett stort antal skolor och förskolor runt om i Sverige. Nu finns också en version för kontorslokaler som kan beställas från Astma- och allergiförbundet i Stock-holm. Någon från företagshälso vården och skyddsombudet kan medverka vid allergironden och föra anteckningar. Resultatet rapporteras till arbetsmiljöansvarig, som ser till att de brister som fram kommit åtgärdas. Allergironden kan även samordnas med den ordinarie skyddsronden.

A.5 UtvärderingDe enkla åtgärderna följs upp de kommande veckorna, genom att utredaren, tillsammans med företagshälsovården eller motsvarande, besöker lokalerna/byggnaden samt frågar hyresgästernas/brukarnas representanter från mötet och andra drabbade om någon hälsomässig förbättring varit märkbar efter åtgärderna.

Utredaren kompletterar innemiljöjournalen med resultat från utvärderingen.

A.6 Information, samrådEfter att beslutade enkla åtgärder genomförts och följts upp sammankallar projektledaren de personer som deltog i förra mötet.

Anteckningarna från förra mötet samt innemiljöjournalen, eller lämpliga utdrag ur alternativt sammanfattningar av denna, skickas ut med kallelsen.

Utredaren ger en rapport och mötesdeltagarna bereds till-fälle att ge sina synpunkter på denna.

Om de enkla åtgärderna, så här långt, förefaller vara tillräck-liga, meddelar projektledaren att utredningen avslutas, men att det finns en beredskap för handlande enligt steg B ifall rapporter om hälsoproblem skulle återkomma efter en tid.

Mötet och utredningen som helhet kan sedan avslutas.


Steg B – Fördjupad problembild

B.1 Utredning

B.1.1 Bilda en arbetsgruppOm utredarens analys visar att åtgärderna inte är tillräckliga, utan att ett fördjupat utredningsarbete behövs, föreslår pro-jektledaren att en arbetsgrupp, bestående av de personer som träffats på tidigare möten, bildas. Gruppen kan också kom-pletteras med speciell kompetens utifrån den förbättrade problembild man nu har.

Arbetsgruppens uppgift är att svara för kontinuiteten under utredningsarbetet. Gruppens medlemmar kan, efter vars och ens speciella roll och kompetens, samla in underlag som är intressant för vidare utredning och ges ett ansvar för att, vid överenskomna tillfällen, gå ut med information till berörda. Arbetsgruppens medlemmar utgör också ”bollplank” för fö-reslagna åtgärder i kommande skeden. Vid gruppens möten förs skriftliga minnesanteckningar.

B.1.2 Planera fördjupad utredningOm inte de direkta åtgärderna enligt steg A gett tillfredsstäl-lande resultat bör nu brukarnas hälsoproblem och upplevel-ser av inneklimatet undersökas mer systematiskt och den tekniska utredningen fördjupas.

Det är nu dags att planera för en enkät eller systematiska muntliga intervjuer med brukarna om innemiljö och hälsa. Detta är särskilt viktigt om problembilden är diffus. Det är också dags att, utifrån slutsatserna om behov av fortsatta tekniska utredningar från steg A, påbörja planeringen av strategiska tekniska undersökningar och mätningar. Med strategiska mätningar menas här sådana som utförs för att nå större klarhet om de innemiljöproblem som är mest ut-talade. Om exempelvis många besväras av att det ”luktar matos” ska de strategiska mätningarna och undersökningar-na fokusera på ventilationssystemet och luftläckning mellan rum. Visar enkäten överfrekvenser för slemhinne symtom är det troligtvis fuktmätningar som ska utföras.

En tidsplan, som beroende på problembilden kan se ut på olika sätt, behöver nu tas fram. Det gäller att lägga upp de fortsatta utredningarna så att de ger så stort utbyte som möjligt på kortast möjliga tid. Strategiska tekniska undersök-ningar och mätningar kan ibland genomföras parallellt med


enkäter eller intervjuer för att vinna tid. Vanligtvis är emel-lertid en noggrann genomgång av enkätresultaten den bästa utgångspunkten för att komma fram till vilka strategiska byggnadsundersökningar och fysikaliska mätningar som be-höver genomföras. Om vissa personer bland brukarna säger sig känna mögellukt eller stickande lukt, som utredaren eller driftansvarig inte känner, bör resultatet av enkäten inväntas. Detta ger en bredare bedömning när det gäller förekomst av lukt eftersom olika personer har mycket olika luktsinne. Även om problembilden, enligt utredarens analys, är diffus i andra avseenden, bör man avvakta enkätresultaten innan den tekniska utredningen sätts igång på allvar. Det kan ex-empelvis gälla kemisk nedbrytning under golvmattor, som kräver kostsamma åtgärder och upprivning av golv för att få klarhet.

B.1.3 Genomför enkät om innemiljö och hälsaEnkäten eller de muntliga intervjuerna bör kunna ge svar på följande frågor:

1. Förekommer högre besvärsfrekvenser för SBS-symtom i denna byggnad/lokal än normalt?

2. Vilken typ av symtom är det som förekommer i onormalt stor utsträckning; allmänsymtom, slemhinnesymtom eller hudsymtom?

3. Hur stor andel av brukarna kopplar besvären till arbetsmiljön?

4. Får allergikerna förvärrade hälsobesvär när de vistas i byggnaden/lokalerna?

5. Vilka innemiljöfaktorer är det som besvärar, förekommer till exempel speciella lukter som ”mögel” eller ”avgaser”, upplevs luften som ”torr”, ”stickande”, ”unken”, ”in-stängd”, är belysningen bländande, förekommer störande ljud från ventilationen, är det för varmt eller för kallt och så vidare. Detta ger ofta i det aktuella skedet bättre informa-tion om var orsakerna till problemen kan finnas än tekniska mätningar.

Om brukarna är fler än 10–15 personer, genomförs med för-del brukarenkäter om innemiljö och hälsa för att kartlägga problembilden. Om det är färre än 10–15, kan istället munt-liga intervjuer med berörda brukare genomföras. Engagera vid behov företagshälsovården eller motsvarande kompe-


tens som är vana att genomföra intervjuer och enkäter på ett professionellt sätt. Enkäten bör distribueras till samtliga, lik-som erbjudandet om intervju. Läkarundersökning av särskilt drabbade personer kan också vara bra som ett komplement till enkäter. Det kan ge en fördjupad och mer nyanserad bild av problematiken.

Om lokalerna är fördelade på flera huskroppar eller byggna-den har tydligt urskiljbara delar, t ex olika våningsplan, och om många personer spridda i hela byggnaden har besvarat enkäten, kan det vara bra att gruppera svaren efter de sva-randes placering.

På sid 28–29 ges några råd om vad som är viktigt att be-akta vid genomförande av en enkät för att denna ska bli tillförlitlig som mätinstrument. Enkäten är betydligt mer utvecklad som standardiserat instrument för undersökning vid SBS-problem än en muntlig intervju. Ett råd när det gäl-ler muntliga intervjuer är därför att i stort sett följa enkätens uppläggning, men att vara noga med att också låta de inter-vjuade tala fritt och med egna ord beskriva sina problem. Eftersom det vid muntlig intervju i regel handlar om färre personer är det viktigare att få en mer nyanserad bild av vars och ens besvär.

B.1.4 Strategiska tekniska undersökningar och mätningar i byggnadenDe tekniska undersökningar och mätningar som avses här syftar till att följa upp de spår som framkommit genom de dominerande klagomålen. Denna typ av mätningar och undersökningar kallas här strategiska.

Analysen av svaren på enkäten eller de muntliga intervju-erna har nu gett vägledning för vilken typ av brister som upplevs i innemiljön och hur utbredda besvären är. Man vet nu också om problemen är möjliga att lokalisera till någon särskild plats eller är generellt förekommande i hela bygg-naden. Man vet om vissa lukter besvärar brukarna i onormal utsträckning. Detta ger direkt vägledning till var orsakerna ska sökas. Man vet om ovanligt många (fler än 20 %) ofta är besvärade av ”torr luft”. Detta är ett tecken på att något inte är bra i byggnaden. Många forskare har visat att klagomålen på torr luft är fler i sjuka hus än i andra byggnader. Orsa-kerna till att man upplever luft som torr kan däremot va-riera. Se kapitel 7 under rubriken ”Luftfuktighet”. Man vet


nu också om de SBS-symtom som upplevs huvudsakligen är allmänsymtom (som ofta tyder på låga luftflöden), slem-hinnesymtom eller hudsymtom (som oftast tyder på fukt-problem). Enkätsvaren blir den viktigaste utgångspunkten för undersöknings- och mätstrategin. Dessa data bör även kopplas samman med när byggnaden är uppförd och när eventuella ombyggnader gjorts, samt vanligt förekommande fel och brister i byggnader från aktuell byggnadsperiod. Se kapitel 8 ”Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder.”

Låt utredaren ansvara för de strategiska undersökningarna och mätningarna om han har kompetens för detta – det bästa är att inte engagera för många personer utan att låta ett fåtal hålla ihop arbetet och svara för kontinuiteten. Om utredaren saknar mätkompetens, handla upp en konsult med doku-menterad erfarenhet. Se mer om detta under Steg C.

De strategiska tekniska undersökningarna och mätningarna redovisas i en skriftlig rapport.

Se även ”Råd om strategiska tekniska undersökningar och mätningar”i fristående bilaga som kan hämtas på www.ufos.to.

B.2 Analys och diagnos efter genomförd enkät och strategiska undersökningar och mätningarUtredaren gör en samlad analys av resultatet från enkäten och de strategiska mätningarna och ställer en ny diagnos samt föreslår en strategi för åtgärder, eller fördjupad under-sökning i form av en skadeutredning (steg C) – om detta bedöms vara nödvändigt.

En variant på analysmetod som kan underlätta att se sam-band i detta skede är att göra en tabell, där man försöker matcha de dominerande innemiljö- och hälsoproblem som kommit fram med hjälp av enkäten mot fynden från de strategiska utredningarna och mätningarna. Se exempel på sid 31.

Innemiljöjournalen kompletteras med den nya dokumentationen.

Utredaren överlämnar skriftlig rapport för diskussion med projektledaren och gör eventuella korrigeringar.


Råd vid genomförande av enkät om innemiljö och hälsa

Använd standardiserade enkäter med referensvärden

Att ställa frågor på rätt sätt i förhål-lande till vad man verkligen vill veta är en hel vetenskap. Det är därför klokt att använda någon av de enkäter om innemiljö och hälsa som redan finns framtagna och för vilka det finns referensvärden, så att man kan jämföra resultaten med vad som är normala besvärs-frekvenser och allergifrekvenser.

Exempel på sådana beprövade enkäter med referensvärden är EcoEffectenkäten och Örebroenkä-ten. Man kan också få hjälp med enkäternas genomförande och analys. Båda enkäterna har fråge-formulär speciellt utformade för arbetsplatser, för lärare respektive elever i skolor samt för bostäder. Örebroenkäten finns också för förskolor.

EcoEffectenkätens olika fråge-formulär kan laddas ner från hemsidan. Kontaktpersoner för rådgivning är Mauritz Glaumann, tfn 070-545 42 38 eller Tove Malmqvist, KTH Bebyggelseanalys, tfn 08-790 79 68.

Örebroenkäten kan beställas från Närke-Tryck AB, tfn 0582-152 60, fax 0582-147. Kontaktperson för rådgivning är Kjell Andersson, tfn 019-602 24 71 eller Göran Stridh, tfn 019-602 35 88, Yr-kes- och miljömedicin vid Örebro Regionsjukhus.

För bostäder finns en väl validerad enkät, Stockholmsenkäten ”Några frågor om ditt inomhusklimat”, som

har ett stort underlag för sina refe-rensvärden. Enkäten kan beställas från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (USK), Christina Norrby, tfn 08-675 50 00. Kon-taktperson för rådgivning är Karin Engvall, Beteendeperspektiv, tfn 08-766 19 81. Även formulär för skolor och förskolor finns hos USK.

Skapa förtroende för hur sva-ren hanteras

Det är viktigt att informera om syftet med enkäten, vem som initierat den och vem som tar hand om svaren. Detta kan göras med ett följebrev eller en specialskriven text på enkätens framsida.

Utredaren, företagshälsovården, skolhälsovården eller annan per-son som upplevs som neutral bör svara för enkätens genomförande. Den ansvarige kan ta hjälp av t ex ett lokalt skyddsombud eller huvudskyddsombud för att distri-buera och samla in enkäten. På en arbetsplats bör de besvarade formulären lämnas i slutna kuvert, som öppnas först vid inmatning av svaren då identi fieringsmöjlighet av enskilda svarande avkodas. Detta är viktigt för att brukarna ska känna förtroende för hur deras svar hanteras.

Låt alla få möjlighet att svara

Är det många anställda brukar man normalt nöja sig med att ett representativt urval av personer besvarar enkäten. Men då det handlar om klimatproblem är det klokt att ge alla möjlighet att svara. Dels för att det inte ska uppstå


diskussioner om hur urvalet gjorts, och dels därför att det kan finnas behov av att dela upp brukarnas svar efter olika byggnader, delar av byggnad, våningsplan, söder- norrsida etc för att kunna göra en förfinad analys av problem och orsaker. För sådana indelningar krävs många svar. Det är viktigt att komma ihåg att även de som even-tuellt är sjukskrivna ska beredas tillfälle att besvara enkäten.

Säkra möjligheten att analy-sera en av flera byggnader eller delar av byggnad

Frågeformulären kan behöva speci-alanpassas med rutor för ifyllande av rumsnummer, våningsplan, husdel med särskild benämning eller motsvarande identitet. Detta görs för att kunna lägesbestämma varje arbetsplats. Uppgifterna avidentifieras vid inmatning av enkätsvaren så att ingen enskild arbetsplats pekas ut i resultatsam-manställningen. Lägesbestäm-ningen används för att kunna analysera om vissa huskroppar el-ler delar av en byggnad upplevs ha sämre/bättre innemiljö än andra delar. Medelvärden kan ge en falsk bild men uppdelade resultat kan snabbt utesluta vissa byggnader eller delar av byggnad från vidare utredning, vilket är tids- och kost-nadsbesparande. Intresset kan då istället koncentreras på områden där problem upplevs.

Svarsprocenten bör vara minst 75 %

För att de svar man får in ska kunna anses representativa för alla brukare i byggnaden krävs en

svarsprocent på ca 75 %. I vissa fall kan det innebära att man behöver gå ut med påminnelser. Vem som har ansvaret för att påminna bör vara klart när utdel-ningen sker.

Årstiden betydelsefull

En enkät om innemiljö och hälsa ska helst genomföras under vinter-halvåret, då SBS-symtom normalt är mest framträdande. Vi vistas mer inomhus under vinterhalvåret och har då också ett mer ”artifi-ciellt” klimat med förvärmd tilluft, stängda fönster m m.

Säkerställ professionell hante-ring av enkäten

Inmatning, sammanställning och analys av enkätsvar kräver kun-skap och erfarenhet. Feltolkningar eller misstag i sammanställningen kan ge missvisande resultat. Det är därför viktigt att anlita personer med vana vid sådant arbete och som har redskap i form av datorprogram som gör att det inte blir alltför tidsödande och dyrbart. Kvalitetskrav bör ställas på hanteringen och kostnadsförslag begäras in i förväg. I kraven bör ingå att skriftlig rapport samt ett presentationsmaterial som sam-manfattar enkätresultaten ska avlämnas med tydliga diagram för miljöfaktorer respektive hälso-problem samt slutsatser. Presen-tationsmaterialet används för att informera brukarna.


Ljus

Ljud

Värme

Luft

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Brukarnas totala omdöme om innemiljön

46 43 11

59 16 25

57 39 4

71 29

Bra Accept Dåligt

Exempel på översikt-lig redovisning av en-kätresultat. Diagram-met visar hur stor an-del av brukarna som bedömer luftkvalitet, värmekomfort, ljud- och ljusförhållan-dena i stort som bra, acceptabla eller dåliga. Normstan-dard brukar anses motsvara att ca 80 % svarar ”bra” eller ”acceptabelt”.

Exempel på detal-jerad redovisning av enkätsvar inom området luftkvalitet. Diagrammet visar den andel av bru-karna som svarar att de ofta respektive ibland besväras av olika lukter m m.

Exempel på enkät-diagram som visar hur stor andel av brukarna som är missnöjda med ljudförhål landena i olika rum.

Exempel på sam-manfattande ros-diagram för miljö-faktorer respektive hälso faktorer.

Instängd luft

För fuktig luft

För torr luft

Elektrostatisk luft

Dammig luft

Unken lukt

Mögellukt

Stickande lukt

Avloppslukt

Soplukt

Lukt av kopiatorer m m

Matos

Tobaksrök

Avgaslukt

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Brukarnas totala omdöme om innemiljön

17

5 26

5 28

8

2

29

2 5

9

2 32

10 40

6 29

31 42

6

26 49

Besväras "ja, ofta" Besväras "ja, ibland"

Matsal/Fikarum

Sammanträdesrum plan 1

Sammanträdesrum plan 2

Korridor (Låghusdelen)

Motionslokal (Låghusdelen)

Vilrum (Höghusdelen)

Hörsalen (Högshudelen)

Arbetsplatsen som helhet

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Dåligt ljud i olika rum

25

4

24

50

30

15

6

13

Ja, ljudförhållandena är dåliga


Enkätresultat

”Luktar matos”, 50 % ofta be-svärade i södra flygeln.

”Dammig luft”, 45 % ofta besvärade.

”Torr luft”, 60 % ofta besvärade.

Strategiska undersökningar

Frånluft från matsal kopplad till roterande värme-växlare i aggregat som försörjer södra flygeln.

Linoleummattor ger vitt mjöldamm på skor.

Låga besvärs -frekvenser för SBS tyder på att känslan av torr luft i detta fall inte är kopplad till fukt- eller mögelskador.

Strategiska mätningar

Mätning visade på luftläckage från värmeväx laren.

Rumstempera-turen i södra flygeln är högre än i andra delar av byggnaden.

Troliga orsaker

Luftöverföring via ventilationen.

Krackelerat ytskikt av akrylat på linoleummat-torna ger så kall-lad powdering.

Mycket solinstrål-ning och ingen solavskärmning ger hög rums-temperatur och torr luft + att mjölningen från golvmattan kan ge torrhetskänsla.

Förslag till åtgärder

Koppla frånluften från matsal till kök eller separat kanal.

Ny behandling av linoleummattans ytskikt, enligt leverantörens anvisningar. Genomgång av städrutiner med lokalvården.

Montera utvän-diga solskydd på fönster.

B.3 Information, samråd, beslut

B.3.1 Arbetsgruppen sammankallasProjektledaren kallar arbetsgruppen till möte. Anteckningar-na från förra mötet samt innemiljöjournalen eller ett utdrag ur denna skickas ut med kallelsen.

Genomförda utredningar, analys, diagnos och förslag till fortsatt strategi presenteras och arbetsgruppen ger sina synpunkter.

Beslut fattas om hur information ska gå ut till brukarna. Bland goda exempel i kapitel 10 redovisas hur man i fallet Presidenten 1, byggde upp en informativ hemsida på inter-net, öppen för alla. Delar av det material som finns i inne-miljöjournalen skulle, om den förs digitalt, kunna användas till detta.

Mötet kan sedan avslutas.

B.3.2 Brukarna informeras

Brukarna informeras om resultatet av enkätundersökningen eller intervjuerna. Detta är en viktig feed-back på det arbete som var och en lagt ned på att besvara enkäten eller den tid som avsatts för intervjuer. Brukarna informeras också om övriga resultat och förslag till beslut från arbetsgruppens möte. Lämpligt sätt att informera bestäms av hur allvarlig situationen är.

Exempel på tabell för sambandsanalys mellan enkätresultat, tekniska undersök-ningar och mät-ningar.


B.3.3 Beslut

Projektledaren fattar, efter samråd med arbetsgruppen och mot bakgrund av utredarens förslag, beslut om hur man ska gå vidare med åtgärder eller fortsatt utredning enligt steg C.

B.4 Åtgärder

Åtgärderna planeras och genomförs. Beroende på åtgärder-nas art tar det olika lång tid. Det kan handla om år innan allt är genomfört. Det kan också hända att nödvändiga åtgärder är så kostsamma att det för närvarande inte finns pengar för att de ska kunna genomföras utan dröjsmål. Kanske måste man äska pengar i nästa års budget. Eventuellt måste man, för att klara av problemen och inte bryta mot gällande lagar, göra en omprioritering av budgetmedlen. Se mer om åtgär-der i kapitel 3

B.5 Utvärdering

När åtgärderna genomförts ska de utvärderas. Dels genom-förs naturligtvis en slutbesiktning för byggnadsåtgärderna, som visar om dessa utförts enligt förfrågningsunderlaget. Vid besiktningar av byggnadsåtgärder föranledda av klimatproblem är det extra viktigt att de uppställda innemil-jömålen för ombyggnaden följs upp. Prestanda för berörda kritiska byggnadsdelar bör också kontrolleras. Om exempel-vis ventilationssystemet åtgärdats, bör luftflöden mätas upp och luftutbyteseffektiviteten kontrolleras ute i rummen.

Allergironden kan genomföras igen, för att följa upp att de åtgärder man beslutade inom verksamheten efter förra ronden verkligen genomförts.

Efter injustering och vid läglig tid på året bör samma enkät som genomfördes före åtgärderna, genomföras igen, för att få reda på om omdömet om klimatet förbättrats och hälsobe-svären minskat.


B.6 Information, samråd

Efter att beslutade åtgärder genomförts och har följts upp sammankallar projektledaren arbetsgruppen.

Anteckningarna från förra mötet samt innemiljöjournalen, eller lämpliga utdrag ur/sammanfattningar av denna, skickas ut med kallelsen.

Utredaren lämnar en rapport och mötesdeltagarna bereds tillfälle att ge sina synpunkter på denna.

Om åtgärderna, så här långt, förefaller vara tillräckliga, meddelar projektledaren att utredningen avslutas, men att det finns en beredskap för handlande enligt steg C ifall rapporter om hälsoproblem skulle återkomma efter en tid.



Steg C – Bred eller riktad skadeutredning

C.1 UtredningOm utvärderingen av åtgärderna i steg B visade att dessa inte var tillräckliga eller adekvata är det troligtvis dags för en genomgripande eller riktad skadeutredning. Nu handlar det om vad som här kallas riktade utredningar och mät-ningar, oftast med inriktning på fuktproblem.

C.1.1 Beställa skadeutredningNär en skadeutredning ska beställas är det viktigt att ställa krav på kompetens och kvalitet i utredningen. Särskilt viktigt vid skadeutredningar som gäller fuktproblem är dels mätkompetens inom fuktområdet, kunskap om fuktbalanser och fuktberäkningar t ex att kunna beräkna daggpunkter i klimatskärm, dels diger erfarenhet – ju mer skador en ska-deutredare sett, desto mer kan han föreställa sig som möjligt att leta efter i dolda konstruktioner.

Även om det i Sverige inte finns skadeutredare som är certi-fierade finns ändå nätverk av skadeutredare med egna kvali-tetskrav. Ett exempel är Byggdoktorerna, som funnits sedan 1986, och som är ett nätverk av sakkunniga skade utredare specialiserade främst på fukttekniska utredningar. Kravet för att få kalla sig Byggdoktor är dels att få godkänt på en tentamen efter särskild kurs (hittills vid Chalmers/Byggma-teriallära), och dels att delta i så kallade erfarenhetsmöten. En förutsättning för att klara dessa krav är att man redan har arbetat ett antal år inom området och har en relativt omfat-tande erfarenhet.

Vid fuktmätning i betong har det visat sig att olika mät-konsulter kommit fram till mycket varierande resultat. En fuktkontrollant som är auktoriserad av Rådet för byggkom-petens (RBK) borgar för att mätning utförs och dokumente-ras på ett enhetligt och korrekt sätt. För auktorisering krävs erfarenhet och kunskap som styrkts vid skriftlig tentamen och praktiskt mätprov.

Skadeutredare bör väljas i samråd med arbetsgruppen.

Vid upphandling bör man kräva:

• uppgifter om skadeutredarens kompetens, begär CV, angivelse av referensprojekt och beställare och prata med tidigare uppdragsgivare om hur liknande arbeten utförts.


• som rutin att protokoll lämnas som visar att mätningarna utförs med kalibrerade instrument.

• fotografering som dokumentation av upptäckta skador.• avtalade tider om när mätresultaten ska vara klara och

eventuella laboratorieanalyser levererade.• skriftliga rapporter över mät- och analysresultat.• att skadeutredaren medverkar när eventuella rivningar

görs i samband med ombyggnaden och dokumenterar vad som då uppdagas. Detta ger en bra erfarenhetsåter-föring. Se mer om detta i kapitel 10, exemplet från LFF i Göteborg.

C.1.2 Fackmässig skadeinspektionSkadeutredaren börjar med en okulärbesiktning och utför en fackmässig skadeinspektion. Mot bakgrund av inspektionen, resultaten från enkäten och tidigare indikerande mätningar, gör skadeutredaren en inringning av problemen och platser i byggnaden där skador kan misstänkas och där det är lämp-ligt att fortsätta med mätningar och provtagningar för att få bättre förståelse av orsaker och omfattning.

Om det finns mögellukt i lokalerna, men flera teorier om var ifrån lukten kommer, är det ofta klokt att bryta upp kon-struktionerna på de mest misstänkta ställena för att kunna ställa en säkrare diagnos. Misstänkta ställen kan exempelvis vara:• grund- och källarkonstruktioner direkt mot mark,• betongplattor lagda direkt på leca eller grus eller med

stor bredd,• uteluftsventilerade kryprum,• konstruktioner med trä direkt mot betong,• gamla linoleummattor lagda på korksmulepapp,• ytterväggar med träregelkonstruktion och mineralull,• skalmurar med mineralull,• plana yttertakkonstruktioner,• invändiga stuprör,• välisolerade kallvindar,• uteluftsintag med invändig isolering,• golv, väggar och tak i våtrum• platser där en vattenskada eller översvämning

förekommit.


I detta stadium av utredningen kan i vissa fall en mögel-hund vara till hjälp för att lokalisera varifrån mögellukt kommer. Man ska dock komma ihåg att hunder markerar på allt mögel, även om det inte rör sig om anmärkningsvärda halter.

Även om man tidigare konstaterat att konstruktionen inte har onormal fuktighet är det viktigt att komma ihåg att även en konstruktion som torkat ut, men innehåller mögelsporer från tidigare växt, kan vara hälsovådlig.

Om enkäterna visar att det finns förhöjda besvärsfrekvenser för slemhinnesymtom, om plast- eller linoleummattor har luftbubblor där limmet släppt och tekniska mätningar enligt C.1.3 visat på förhöjd relativ fuktighet i betongbjälklag eller indikatorämnen för kemisk nedbrytning under golvbelägg-ning, bör golvbeläggningen nu rivas upp på misstänkta stäl-len. En syrlig lukt och kladdig massa under beläggningen är märkbara tecken på nedbrytningsprocessen.

Inspektionen kompletteras vid behov med mätningar, fukt-balansberäkningar och utredningar som visar om det hand-lar om fukt orsakad av otillräcklig uttorkning av betong före applicering av ytskikt, inbyggnad av nedfuktade material, dåligt väderskydd i klimatskärmen, vattenskada, kondens, ångdiffusion eller konvektion. Det gäller att få fram en orsakskedja som visar varifrån fukten kommer.

C.1.3 Riktade tekniska mätningar och analys av prover som en del i skadeutredningDe tekniska undersökningar och mätningar som avses här syftar till att hitta misstänkta skador i material eller kon-struktioner, eller missförhållanden som t ex konstruktionsfel eller fel i installationernas funktion, enligt den ställda diag-nosen. Det kan också gälla otätheter som släpper igenom fukt, luft eller ljud på fel ställen. Detta innebär att mätning-arna nu är mer riktade och att det troligtvis blir fråga om en skadeutredning för att t ex hitta orsaken till fuktproblem som orsakat kemiska emissioner och/eller mögelproblem.

Genom att mäta flyktiga organiska ämnen med en s k FLEC-utrustning (Field Laboratory Emission Cell) kan man avgöra om det pågår kemisk nedbrytning under golvmattor. Indikatorämnen är bland annat 2-etylhexanol och butanol. Om det handlar om flytspackelproblem är ammoniak ett indikatorämne.


När det gäller mögel och bakterier kommer man i regel långt med okulärbesiktning och ”kofot”.

När mikrobiell provtagning ska genomföras bör denna före-gås av noggrann planering. I en rapport från Toxikologiska rådet ”Hälsorisker i inomhusmiljön – Kompendium från ett seminarium den 4 december 2002” finns en sammanfattning av ett föredrag som professor Anna-Liisa Pasanen, Kuopio universitet, Finland, höll om mikroorganismer i byggnader. Hon understryker att det gäller att veta vad man är ute efter om man ska mäta förekomst av mikroorganismer.

Se även ”Fakta om mikroorganismer i byggnader” som åter-ger en overhead-sammanfattning av Anna-Liisa Pasanens föredrag. Finns som fristående bilaga på www.ufos.to.

För tolkning av analysresultat vid mikrobiell provtagning rekommenderas en PM av Annicka Bunte, PK Group AB, ur LFF:s handlingar Dnr 0278/01 ”Om mikrobiologiska an-grepp i byggnader och associerade hälsoproblem”.

I den tidigare nämnda SP-rapporten ”Att undersöka inne-miljö” finns råd om genomförande när det gäller ett stort antal undersökningar och mätningar för att bestämma tillståndet i byggnadens konstruktioner och installationer: Fukttillstånd, mätning av flyktiga organiska ämnen (VOC) för att ta reda på om kemisk nedbrytning pågår under en golvmatta, bestämning av fuktvandring, fuktkvot i mate-rial och mätningar av ventilationens funktion, förekomst av ammoniak under golvbeläggning som kan tyda på att kasein haltigt flytspackel finns kvar under en golvmatta, okulär besiktning för att hitta skadlig förekomst av mikroor-ganismer m m.

C.2 Analys, diagnosUtredaren och skadeutredaren gör en samlad analys av resultatet från skadeutredningen och ställer en ny diagnos med en beskrivning av det troliga skadeförloppet, samt föreslår en strategi för åtgärder.

Det kan vara bra att, förutom med projektledaren, stämma av förslagen med utomstående experter inom eventuella specialistområden som berörs.

Skadeutredaren sammanställer resultaten i en skriftlig rapport och utredaren reviderar innemiljöjournalen.

Behovet av evakuering måste också analyseras. Se kapitel 3.


C.3 Information, samråd, beslut

C.3.1 Arbetsgruppen sammankallas

Projektledaren kallar arbetsgruppen till möte. Anteckningar-na från förra mötet samt innemiljöjournalen eller ett utdrag ur denna skickas ut med kallelsen.

Genomförda utredningar, analys, diagnos och förslag till fortsatt strategi presenteras och arbetsgruppen ger sina synpunkter.

Till detta kan komma evakueringsfrågor, juridiska och ekonomiska frågor m m som behöver diskuteras i gruppen. Se kapitel 3 och 9.

Beslut fattas om hur information ska ges till brukarna.

Mötet kan sedan avslutas.

C.3.2 Brukarna informeras

Brukarna informeras om vad man kommit fram till genom skadeutredningen, hur det fortsatta arbetet planeras bli genomfört, varför åtgärderna genomförs, vilken tid det kommer att ta och vad det innebär för arbetssituationen den närmaste tiden. Brukarna informeras också om övriga resul-tat och förslag till beslut från arbetsgruppens möte. Lämpligt sätt att informera på bestäms av hur allvarlig situationen är och vilka metoder man i detta stadium av utredningen anser fungerar bäst.

Det är också viktigt att brukarna vid informationstillfället får tillfälle att lämna synpunkter och ställa frågor.

C.3.3 Beslut

Projektledaren fattar, mot bakgrund av diskussionen i arbetsgruppen, skadeutredningen och brukarmötet beslut om hur man ska gå vidare med åtgärder.

C.4 Åtgärder

Programhandlingen för ombyggnaden bör innehålla upp-följningsbara krav på innemiljön som ska vara uppnådda efter åtgärdernas genomförande. Särskilt viktigt är också att ställa krav på att de nya bygg- och inredningsvaror som väljs har låg emission av föroreningar.

Fastighetsägaren bör i detta skede – om inte förr – ha sitt eget kontrollprogram och även en egen kontrollorganisation,


exempelvis en erfaren miljöansvarig eller kontrollant, som med revisioner och provtagning säkerställer att projektö-rerna och entreprenörerna arbetar i enlighet med överens-kommen kvalitets- och miljöplan.

Särskilt program behöver upprättas för hur kritiska delar av konstruktioner som sedan döljs ska kunna kontrolleras. Om exempelvis sanering av förtvålat lim under golvbeläggning eller mögelsanering genomförts, är det viktigt att under-handsbesiktningar görs innan igenbyggnad sker. Det bör finnas angivna tider för lämpliga besiktningstillfällen.

Beroende på åtgärdernas art kan det ta olika lång tid. Det kan handla om ett eller flera år innan allt är genomfört.

Ett problem kan vara finansieringen, där kraftfulla insatser ibland kan behövas för att få förståelse för omprioriteringar i budgeten. Då kan ibland lagstiftningen om ”olägenhet för människors hälsa” behöva användas i argumenteringen, se kapitel 9.

Se också mer om åtgärder i kapitel 3.

C.5 Utvärdering

När åtgärderna genomförts ska de utvärderas. Dels genom-förs naturligtvis en slutbesiktning som visar om åtgärderna utförts enligt förfrågningsunderlaget. Vid besiktningar som gäller ombyggnad efter skadeutredning är det extra viktigt att fastställda mätbara mål för innemiljön kontrolleras. Pre-standa för berörda kritiska byggnadsdelar bör kontrolleras.

Efter injustering och vid läglig tid på året bör den enkät som genomfördes före saneringen, genomföras igen, för att få reda på om klimatet förbättrats och hälsobesvären minskat.

C.6 Information, samråd

Efter att beslutade åtgärder genomförts och har följts upp sammankallar projektledaren arbetsgruppen.

Anteckningarna från förra mötet samt innemiljöjournalen, eller lämpliga utdrag ur/sammanfattningar av denna, skickas ut med kallelsen.

Utredaren ger en rapport och mötesdeltagarna bereds till-fälle att ge sina synpunkter.

Om åtgärderna, så här långt, förefaller vara tillräckliga enligt punkt C.5, meddelar projektledaren att utredningen av-


slutas, men att det finns en beredskap för handlande enligt steg D ifall rapporter om hälsoproblem hos några personer skulle återkomma.



Steg D – Selektiv utredning för individerDet är inte ovanligt att en liten grupp personer har kvar-stående hälsoproblem, trots att de flesta mår bra efter de åt-gärder som vidtagits. Ibland kör utredningen fast; det visar sig vara svårt att fastställa ett samband mellan klagomålen i denna grupp och bristerna i inomhusmiljön.

Om det visar sig att besvären försvinner över helgen eller under semestern och sedan dyker upp igen på arbetsplatsen, är risken stor att problemet ändå kan bero på inomhusmiljön eller något i verksamheten. Även stressfaktorer, som kan vara kopplade till arbetsplatsen, bör beaktas. Det finns också andra överkänslighetsreaktioner som man kanske inte fokuserat på i utredningsarbetet eftersom de är mer ovanliga. Vi vet också att forskningen om sambanden mel-lan innemiljö och hälsa långt ifrån identifierat alla orsaks-samband. Utredningen måste präglas av en helhetssyn på människan. Detta steg liknar ofta ett snårigt detektivarbete, där medicinska, psykologiska, miljöhygieniska och tekniska kunskaper vägs samman. Den eller de som mår dåligt måste känna att de har stöd av både sin chef, av läkaren och av fastighetsförvaltaren.

D.1 UtredningUtredningen i detta stadium bör inriktas på ett närmare samarbete mellan de enskilda individer som fortfarande har problem och arbetsgruppen. De drabbades läkare bör kunna ges en viktigare roll i gruppen, om man finner detta lämpligt.

D.1.1 HälsoundersökningVissa personer kanske redan har gått igenom en hälso-undersökning, men om det inte redan gjorts, bör de som for t farande inte mår bra få hjälp av läkare med att utreda sjukdomsbilden mer i detalj.

Det finns personer som blir sensibiliserade (reagerar på ett visst ämne) efter en längre tids vistelse i ett sjukt hus. De reagerar då på mycket låga halter av något agens (kemiskt ämne eller mikroorganism) som funnits i förhöjd halt i bygg-naden, och som kanske nu finns kvar i en halt som inte ens är mätbar.

Det finns idag också en växande grupp människor som drabbas av miljörelaterad överkänslighet av olika slag


och som, trots att byggnadsrelaterade orsaker undanröjts, inte mår bra. Det kan då handla om andra former av överkänslighet, exempelvis elöverkänslighet. Orsakerna till el över känslighet är inte vetenskapligt klarlagda, men myndig heternas råd är att tillämpa försiktighetsprincipen. Det finns idag kliniker för särskild överkänslighet vid flera av landets större sjukhus. Det finns också personer med ke-misk känslighet, som kan reagera på ett specifikt ämne som finns på arbetsplatsen, utan att det är något särskilt problem med byggnaden. Även här kan det, liksom för den sensibili-serade, handla om halter som är flera hundra gånger lägre än vad andra människor reagerar för.

D.2 Analys, diagnosNu handlar det om att försöka ställa en diagnos för de personer som fortfarande inte mår bra. Hur dessa drabbade personer bäst ska bemötas har beskrivits av Åke Thörn, en läkare med lång erfarenhet av SBS: ”Dessa personer ska bemötas med respekt, vänlighet, förståelse och utan ifråga-sättande. Utredning och behandling bör ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, öppet och fullt i samråd med den som söker hjälpen. Den behandlingsplan som blir resultatet är sällan identisk från fall till fall, utan kommer att innehålla individuellt betingade variationer.”

D.3 Information, samråd, beslutEftersom utredningen nu sker i en mer begränsad grupp och det handlar om individer, kan informationsutbytet hållas inom den begränsade skara som består av arbetsgruppen och de drabbade personerna – som naturligtvis själva måste avgöra vilken information som hör till utredningen respek-tive till den privata sfären.

D.4 ÅtgärderDe byggnadstekniska åtgärder som fortfarande kan vara ak-tuella är särskild anpassning av arbetsplatsen efter läkarens diagnos eller hypoteser om sjukdomsbild och efter personer-nas egna förslag på förändringar.

För elöverkänsliga finns saneringsprogram, som utgår från mätningar av elektriska och magnetiska fält kring arbets-platsen. Om högre fältstyrkor än bakgrundsnivå erhålls, vidtas åtgärder kring bildskärmar och i elsystemet för att sänka fältstyrkorna. Man bör vara observant på om det finns


elcentraler eller ledningsstråk som kan ge höga fältstyrkor i närheten av arbetsplatsen. Här kan FEB, Föreningen för bildskärmsskadade, ge råd om aktuella saneringsmetoder och erfarenheter av dessa.

Kemiskt överkänsliga personer kan vara svåra att hjälpa, men läkarstöd är viktigt liksom bästa tänkbara innemiljö med låg emission kring arbetsplatsen.

Att flytta arbetsplatsen till en annan del av byggnaden, eller en annan byggnad, kan också vara värt att prova.

D.5 UtvärderingOm ytterligare åtgärder vidtagits i byggnaden under detta steg, bör de utvärderas i förhållande till hälsoläget för varje enskild person som fortfarande har problem.

Om ingen diagnos kunnat ställas och åtgärderna inte haft någon effekt bör läkarens förhållningssätt, enligt Åke Thörn, inriktas på att ge fortsatt stöd till patienten inom ramen för en normal, individuell patient-läkarrelation.

De som inte kunnat få hjälp genom de åtgärder som nu vidtagits bör kanske rekommenderas att byta arbetsplats på prov – om det inte är möjligt att hitta en plats inom det aktuella företaget där miljön fungerar. Det är tyvärr snarare regel än undantag att inte riktigt alla återhämtar sig eller blir nöjda med miljön efter en sanering/ombyggnad.

D.6 Information, samrådEfter att beslutade åtgärder genomförts och läkare har följt upp hälsoläget för dem som fortfarande har problem, ges en rapport till arbetsgruppen.

Arbetsgruppens arbete får nu anses avslutat.


3. Genomförande av åtgärder

När man misstänker att det främst är själva verksamheten (till ex-empel användning av vissa rum på ett sätt som de inte är avsedda för eller tillämpning av felaktiga städmetoder) som är orsaken till att människor mår dåligt är det verksamhetschefens ansvar att handla.

Om det visar sig att något i byggnaden måste åtgärdas för att in-omhusmiljön ska bli bättre är det först och främst fastighets ägaren och förvaltaren som bör agera och se till att processen sätter igång.

Åtgärderna ska planeras tillsammans med de personer som använ-der lokalerna, så att de inte störs i onödan. Arbetsgruppen står för kontinuiteten och samverkan även i åtgärdsfaserna.

KostnaderNär bristerna i miljön väl kartlagts och ringats in, är det nästan alltid billigare att försöka komma tillrätta med problemen så fort som möjligt. Snabbt agerande kan också i vissa fall förhindra att man behöver evakuera lokalerna, vilket alltid leder till stora kostnader och praktiska besvär såväl för fastighetsägaren som för hyresgästen.

Stora och mycket dyra insatser kanske måste genomföras i etapper och kan behöva rangordnas, särskilt när det inte finns tillräckligt med pengar för att betala hela saneringen på en gång. Det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att försöka kombinera åtgärderna med underhållsåtgärder som ändå ligger nära i tiden.

Beroende på åtgärdernas omfattning kan det öppna sig större eller mindre möjligheter att samtidigt vidta åtgärder som leder till en lägre miljöbelastning. På så sätt erhålls en byggnad som inte bara har en bättre innemiljö, utan också är mer energieffektiv och sane-rad från farliga ämnen, dvs en mer miljöanpassad byggnad med lägre driftkostnader och utan framtida ”miljöskuld”. För denna typ av åtgärder finns ibland också möjligheter att söka statliga miljöan-passnings- eller energieffektiviseringsbidrag.

När det gäller lokaler där kommuner, landsting eller staten har yttersta ansvaret för att medel ställs till förfogande för ombygg-nadsåtgärderna, är det viktigt att lokalhållaren så fort problem-bilden och åtgärdsförslagen börjar ta form, gör en kostnadskalkyl och varslar berörda överordnade och politiska nämnder om att åtgärder bör läggas in i kommande budget.

3. Genomförande av åtgärder 45

Om det är uppenbart att skador uppstått genom försumlighet hos konsulter eller entreprenörer kan dessa bli skadeståndsskyldiga.

KvalitetssäkringVid större renoveringar och ombyggnader är det extra angeläget att kvalitetssäkra byggprocessen.

ProgramskedetRedan i programskedet måste krav ställas på en sund innemiljö. Beställaren måste, vid upphandling av såväl projektörer som entre-prenörer, skriva in i förfrågningsunderlagen vilka villkor som gäl-ler och vilka kriterier som ska användas för att efteråt kontrollera att överenskommelsen har hållits.

Ett bra inneklimat kan definieras både utifrån hur människor vill ha det och utifrån tekniska nyckeltal för olika miljöfaktorer, som luftkvalitet, termiskt klimat, ljud, ljus och elmiljö. Exempel på innemiljömål för förskolor och skolor finns i skrifterna ”De sex stegen för en sund skola” och ”Se, andas och höra i skolan”. För

Förslag till hälsoinriktade mål inför genomförande av åtgärder/ombyggnad med anledning av SBS

Erfarenheter från sjuka hus-saneringar visar att det kan vara klokt att också formulera övergripande inriktningsmål som direkt relaterar till brukarnas upplevelser och hälsa.

Innemiljön anses som acceptabelt bra och hälsosäker om:

1. …minst 80 % av brukarna, vid enkätundersökning, översiktligt bedömer luftkvaliteten, värmekomforten, ljud- och ljusförhållandena som ”bra” eller ”acceptabla”, till skillnad från ”dåliga”.

2. …inte fler än 20 % av brukarna, vid enkätundersökning, ofta besväras av stickande lukt, tobaksrök, avloppslukt, andra lukter eller statisk elektricitet, som kan vara tecken på ohälso-sam innemiljö. Ingen ska heller ofta vara besvärad av mögellukt i vistelsezonen.

3. …det vid enkätundersökning, i förhållande till referensvärden, inte förekommer onormalt höga besvärsfrekvenser för SBS-symtom som brukarna kopplar till byggnaden. (Referensvärden i grova drag: För slemhinnesymtom och hudsymtom: <10 % ofta besvärade, för trötthet <30 % ofta besvärade. Dessutom anser <5 % av dem som besväras ofta av ett visst symtom att besvären beror på innemiljön.)

4. …det inte förekommer icke förnimbara störningar som kan innebära andra hälsorisker än SBS. Det gäller exempelvis hög joniserande strålning (radon <200 Bq/m, gammastrålning <0,5 µSv/h), grogrund för legionellabakterier i installationssystemen (tappvarmvattnets temperatur >50oC) eller avsevärt förhöjd elektromagnetisk flödestäthet i förhållande till bakgrundsvärdena.


arbetsplatser och bostäder finns förslag till målformuleringar bland annat i skriften ”Kriterier för sunda byggnader och material” och i avhandlingen ”Värdering och säkring av innemiljökvaliteter i byggnader i program-, projekterings- och förvaltningsskedet”. Energimyndigheten har också tagit fram kravspecifikationer för innemiljö och energianvändning för kontor inom ramen för projek-tet ”Det miljöanpassade kontoret”.

ProjekteringProjektörerna måste vara införstådda med vikten av att fokusera på innemiljökraven och i kvalitets- och miljöplan visa hur de tänker arbeta för att uppnå dem och i handlingarna visa på säkra lösningar. De måste också vara noga med beskrivningstexter i bygghandlingen och anvisningar till entreprenören om vad som är särskilt viktigt att säkra under produktion och förvaltning. Projektö rerna bör alltså göra en lista över ”innemiljökritiska” kon-struktioner och moment och ta fram drift- och skötselinstruktioner. En typisk ”kritisk konstruktion” kan vara ett ventilerat golv, som för att fungera som avsett måste utföras mycket noggrant och funk tionstestas.

Viktigt är också att projektörerna är noga med att kontrollera att nya produkter har låga emissioner av hälsofarliga ämnen.

Se vidare ”Hjälpmedel till kapitel 3 – Val av byggmaterial med låg emission av flyktiga föroreningar” i den fristående bilagan som kan hämtas på U.F.O.S. webbplats www.ufos.to.

Krav bör också ställas på hur byggstädningen ska utföras. Man kan exempelvis föreskriva att denna ska utföras som en allergistädning.

Föreslagna lösningar bör diskuteras i arbetsgruppen.

Fastighetsägaren handlar upp beslutade åtgärder, med preciserad kravspecifikation och krav på kvalitetssäkring av utfört arbete.

Utrivning och ombyggnadVid det tillfälle då konstruktioner rivs utifrån den diagnos som har ställts är det viktigt att projektledaren och/eller skadeutredaren finns på plats. Då kan man få mer av ett facit över om de prover som tagits tidigare och de undersökningar som gjorts gett rätt diagnos, eller om det snabbt gäller att komplettera utredningen med ytterligare åtgärder. Om fler brister som kan bidra till hälso-problemen kommer fram vid rivningen gäller det att snabbt göra tillägg – och att beskriva detta förfarande i bygg-/rivningshand-lingarna så att de ingår som planerade kostnader.


Se vidare ”Hjälpmedel till kapitel 3 – Skadedokumentation, erfarenheter från LFF, Göteborg” i den fristående bilagan som kan hämtas på U.F.O.S. webbplats www.ufos.to.

Entreprenören är den som till syvende och sist handlar upp ma-terialen och måste därför också vara medveten om vikten av att välja material som inte avger irriterande ämnen eller starka lukter. Om man är noga med materialvalet kan brukarna flytta tillbaka tidigare.

Fastighetsägaren kan behöva en egen kontrollant för att säkerställa att rätt funktioner erhålls.

EvakueringAtt tvingas evakuera är en drastisk åtgärd, men ibland blir det nödvändigt. Det kan finnas två skäl till att byggnaden måste evakueras. Det ena skälet är att det gått så långt att brukarna inte anses kunna vistas där utan olägenhet för hälsan. Det andra skälet är att det behövs en så pass omfattande ombyggnad att brukarna inte bedöms kunna vistas där under ombyggnadstiden utan alltför stora störningar.

EvakueringsbeslutetNär anses inomhusmiljön vara så dålig att de som vistas där ska evakueras? Ett standardsvar går inte att ge, men några ledtrådar:

Arbetsgivaransvaret innebär att chefen för arbetsplatsen är skyldig att agera. Om arbetsmiljön bedöms vara alltför dålig kan han eller hon därför bestämma att byggnaden ska utrymmas.

Arbetsmiljöinspektionen, skyddsombudet eller miljö- och hälso-skyddsförvaltningen kan på juridiska grunder bestämma att lokalerna måste tömmas och saneras. En ordentlig utredning krävs innan beslut fattas. Det är klokt att låta ett beslut om evakuering föregås av en enkätundersökning om innemiljö och hälsa, som kan ge svar på hur allvarliga besvär som förekommer och hur stor andel bland brukarna som är drabbade.

Om huset är så svårt angripet av fukt- och mögelskador att män-niskor riskerar att bli sjuka eller om inomhusmiljön av andra orsa-ker klassas som ”olägenhet för hälsan” av miljö- och hälsoskydds-nämnden, ska byggnaden alltid utrymmas. Mögellukt är enligt socialstyrelsens författningssamling definierat som ”en olägenhet för hälsan”.


Det måste finnas lyhördhet för vad brukarna tycker. De kan själva säga ifrån när de inte längre klarar av att vara kvar i huset. Är det lokaler där barn vistas är deras hälsa avgörande. Den är viktigare än att låsa sig vid tekniska rikt- och gränsvärden.

Arbetsgruppen som har följt ärendet från början kan komma fram till att det är dags att flytta ut. Projektledaren ska då se till att alla hyresgäster får information och arbetsgruppen bör diskutera hur alla brukare och andra berörda ska informeras.

Före återinflyttning

Låt gärna ventilationen gå på full fart dygnet runt så snart den kan dras igång, under eller efter åtgärdernas genomförande, så att så mycket emissioner som möjligt från nya material vädras ut. Man brukar rekommendera en tidsperiod på några månader.

Före återflyttning kan det vara bra att låta en grupp av brukare som tidigare känt av klimatproblemen, på prov vistas några timmar i byggnaden och ge sitt omdöme.

Om byggnaden haft fukt- och mögelproblem, uppstår alltid frågan hur man ska göra med möbler och inventarier. Vågar man flytta tillbaks gamla möbler, pärmar osv eller finns risk att de sprider lukt i de nyrenoverade lokalerna? Här finns inget patentsvar, men några råd kan vara:

■ Arbetsmiljöansvarig bör, redan före inflyttning i provisoriska lo-kaler, engagera dem som brukar köpa in möbler och inventarier samt handla upp lokalvård i att ta fram en strategi för hantering av möbler och inventarier. Vad kan kastas, vad ska flyttas med under provisorietiden, vad behöver rengöras, vädras, kemtvät-tas osv? Vad ska behållas eller kastas före återinflyttning i de sanerade lokalerna och vad behöver köpas in? Kasta onödiga pappersdokument/pärmar och spara så mycket som möjligt digitalt.

■ Lämna in möbler på rengöring, undvik att flytta tillbaka stop-pade möbler.

■ Lämna in gardiner, mattor och andra textilier på kemtvätt.■ Flytta inte tillbaka krukväxter.■ Undersök om det finns ett luftigt ställe där man kan förvara

vissa möbler ”för avgasning” före inflyttning.■ Låt någon med ”oförstörd näsa” lukta på allt som är tveksamt.


Några råd och exempel på åtgärder vid fuktproblem

Kemisk nedbrytning under golvmattor på betongOm man hittat förtvålning av lim under golvbeläggning eller kemisk nedbrytning av plastmattor ska betongbjälklaget slipas av och rengöras så att så mycket som möjligt av föroreningarna av-lägsnas. Det är dock inte möjligt att få bort alla föroreningar, då de kan sprida sig ner i betongplattan. En vanlig åtgärd i dessa fall är att lägga ett ventilerat golv. Luft sugs från spalter i golvsocklar ner i kanaler i det ventilerade golvet (en 1–2 cm tjock plastkonstruk-tion med inbyggda kanaler) och ut via samlingskanaler, där luften evakueras med hjälp av frånluftsfläktar. Golvet blir då högre än tidigare, vilket medför en hel del ombyggnader (kapning av dörr-karmar, foder och dörrblad, etc). Lösningen kräver ett fläktsystem som ska underhållas och kontrolleras regelbundet. Om luften går åt rätt håll är det en säker lösning för att undvika att gamla förore-ningar från golvet når rumsluften.

Det finns också olika metoder att försegla golv, t ex med ett epoxi-skikt. Hälsoskadliga emissioner från epoxin vid läggning av skiktet kräver extraordinära skyddsåtgärder för dem som utför arbetet. Emissionen kan fortgå relativt lång tid efter behandlingen. Det måste avgöras i det enskilda fallet vad som är bästa lösningen.

Hög fuktighet i betongplatta som inte kan torkas utOm den relativa fuktigheten i betongplattan är hög (>85 %) och byggnaden inte är nybyggd, tillförs förmodligen plattan fukt kontinuerligt. Detta kan bero på att dräneringen inte fungerar som avsett och måste göras om. Det kan också vara ett kapillärbrytande skikt utfört av exempelvis singel som inte tvättats och som därför inte fungerar. Om detta inte kan åtgärdas finns olika lösningar för att kringgå kemisk nedbrytning. Det bästa är om man kan undvika limmad golvbeläggning, och istället lägga ett fukttåligt material, exempelvis keramiska plattor, cementmosaik eller liknande.

Fukt och mikroorganismerSök alltid upp och eliminera orsakerna till fukt- och mögelproble-men. Om det t ex är ett konstruktionsfel som ger problemen, räcker det inte med att avlägsna fukt- och mögelskadat material utan det blir snart skador igen om fukt fortsätter att tillföras. Är det däre-mot en äldre mögelskada på grund av inbyggda fuktiga material, är det tillräckligt att avlägsna mögelskadat material.

Även döda mögelsporer kan ge hälsoeffekter, varför även gamla mögelskador bör saneras, exempelvis i ytterväggar, där fuktig mineralull eller träreglar en gång byggts in.


I värsta fall är dräneringen så dålig att den måste grävas upp och göras om.

Om betongplattan tillförs fukt underifrån, trots att dräneringen är bra, t ex på grund av dåligt kapillärbrytande skikt eller för bred betongplatta som ger en varm kudde i jorden ovanför med påföljande ångtryck uppåt, och detta ger upphov till mögel eller irriterande ämnen från golvet, kan enda lösningen vara att lägga in ett undertrycksventilerat golv eller att försegla golvet.

Metoder för avdödning av och luktsanering av mikroorganismer

I undantagsfall kan avdödning av sporer göras genom behand-ling med medel som ammoniak, klorin eller Boracol. Det kan exempelvis vara aktuellt om man är osäker på om all växt kunnat avlägsnas inom ett område eller om det finns mögel i ett kryprum (uteluftsventilerad grund). Det krävs först att åtgärder vidtagits för att säkerställa grundens lufttäthet, så att inte luft därifrån kan tränga in i byggnaden eftersom ångorna från dessa medel inte är ofarliga.

Luktsanering kan ske med ozonbehandling. Detta kan vara ef-fektivt för att få bort mögellukt från textila material. Ett ozonag-gregat ställs i ett utrymme, tillsammans med de föremål som ska behandlas. Ozon tränger dock inte in i konstruktioner och kan t ex inte användas för att få bort lukt från möglig isolering i vägg. Ozon är giftigt i de halter som förekommer vid behandlingen.

Så kallad foggning används för att maskera mögellukt genom att man dimmar, (”foggar”) ut ett ämne som ger en annan lukt. Denna metod ger sällan tillfredsställande resultat, enligt erfarna skadeutredare.

De här typerna av kemisk behandling mot mikroorganismer kräver stor kunskap både för att kunna avgöra när de kan vara aktuella och hur de ska genomföras för att vara effektiva och inte bli hälsovådliga för brukarna. Sådan sanering utförs bland annat av Anticimex. Byggnader som behandlas med avdödande medel eller luktsaneras i utrymmen inomhus måste vara evakuerade.

4. Uppfäljning, eftervård 51

4. Uppföljning, eftervård

Viktigt att utvärdera efter varje stegAllt som görs för att förbättra inomhusmiljön måste följas upp. Uppföljningen ska finnas med i planeringen redan när åtgärderna bestäms. En utvärdering ska genomföras efter vart och ett av de steg som presenterats i arbetsmodellen och som har lett fram till åtgärder.

I samband med slutbesiktning av byggnadstekniska åtgärder bör man vara extra noggrann med att kontrollera utlovade prestanda och utföranden, t ex mäta att luftflödena svarar mot projekterade värden och kontrollera luftutbyteseffektiviteten ute i rummen om förändringar gjorts i ventilationssystemet.

Även förändringar som genomförts i verksamheten bör följas upp. Om t ex ett nytt städavtal har tecknats med lokalvården, bör man följa upp att de nya rutinerna fungerar.

Enda sättet att få reda på om miljön verkligen har blivit bättre är att höra sig för med dem som vistas där. Bäst överblick får man om samma enkät som användes i början av utredningen besvaras på nytt.

Enkätsvaren ger besked, svart på vitt, om ansträngningarna gett resultat eller inte. Utvärderingen ska dock inte äga rum för tidigt. Brukarna måste först få tid att vänja sig vid den nya miljön och hinna känna efter. Man bör vänta minst tre månader och dessutom sträva efter att genomföra enkäten under samma årstid som förra gången. Då får man bäst jämförbarhet med besvärsfrekvenser före åtgärdernas genomförande. Om värme- och ventilationssystem byggts om bör dessa först ha injusterats under en vinterperiod innan enkäten genomförs. Det kan dock vara bra att långt tidigare låta de personer som hade de största hälsoproblemen vistas på försök i lokalerna några timmar eller en dag och få deras förhands-utlåtanden om hur de upplever miljön.

Det är till stor hjälp att ha genomfört enkäten före garantitidens utgång. Ofta ger svaren ledtrådar till fel som entreprenören bör åtgärda.

När utvärderingen har sammanställts ska den redovisas för alla berörda. I skola och förskola får inte heller föräldrarna glömmas bort.


Återkommande rutiner

Drift- och underhållsrutinerEn annan viktig del av uppföljningen är att det finns klara rutiner för att kontrollera den löpande driften och underhållet framöver. För detta krävs drift- och underhållsrutiner, som är speciellt anpas-sade till den aktuella byggnaden och dess system. Om man inte redan har anpassade rutiner, kan sådana vara bra att upprätta i samband med att andra åtgärder vidtas. Se också skriften ”De sex stegen för en sund skola” (Folkhälsoinstitutet 2000), som innehåller bra praktiska råd för drift och underhåll vilka är tillämpliga även på andra byggnader än skolor och förskolor.

Systematiskt arbetsmiljöarbeteDen arbetsmiljöansvarige har också skyldigheter att följa upp förhållandena i miljön. Här kan den återkommande skyddsronden ingå, liksom arbetsplatsträffar (där de som vistas i lokalerna får tillfälle att framföra sina synpunkter). Enligt AFS 2001:1 ”Syste-matiskt arbetsmiljöarbete” 5 §, ska det på varje arbetsplats ”finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbets givarens verksamhet ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till och arbetsmiljöpolicyn och rutinerna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.”

I 11§ sägs också att arbetsgivaren ”varje år ska göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

5. Konstatera innemiljörelaterad ohälsa 53

5. Konstatera innemiljörelaterad ohälsa – problembeskrivning

Hur kan man då veta att de hälsobesvär brukare rapporterar har med byggnadens innemiljö att göra? Vi börjar med att lära känna symtombild och diskutera möjligheterna att ställa ”diagnos” på sjuka hus-syndromet, SBS.

Miljöupplevelse respektive kroppsupplevelseFör att förstå människors reaktioner på innemiljö och för att kunna genomföra och tolka enkäter om innemiljö och hälsa på ett riktigt sätt har det visat sig vara viktigt att skilja på begrep-pen ”miljöupplevelse” och ”kroppsupplevelse”.

Berglund och Johansson 1996 utvecklar skillnaden mellan de båda begreppen:

”Miljöupplevelserna orsakas av yttre stimulus i miljön (exempelvis emission av luktämnen från mikroorganismer) och upplevelsen stöds ofta av att flera personer upplever samma sak. När det gäller kroppsupplevelserna är stimulus främst fysiologiskt betingat (t ex svällning av nässlemhinnan, vilken kan ha orsakats av en kemisk substans). Orsaken till kroppsupplevelsen attribueras individuellt av varje person (endast du själv kan avgöra om det svider i dina ögon, ej andra). Det är t ex inte helt säkert att alla personer i ett rum upplever att det svider i ögonen, tvärtom är det troligt att bara en del av de närvarande i rummet är känsliga för t ex miljö-tobaksrök och reagerar med ögonirritation. I forskningen är det därför ytterst nödvändigt att hålla isär den yttre stimulusutlösta (miljöperception) och den fysiologiskt genererade (kroppspercep-tion) upplevelsen. När de senare utgörs av negativa upp levelser benämns de vanligtvis ’symtom’.”

Berglund och Johansson menar att SBS definieras i termer av ”kroppsupplevelse” snarare än ”miljöupplevelse”. Detta innebär dels att instrumentet för mätning av SBS är relaterat till de kropps-upplevelser individerna som brukar byggnaden har, och dels att man som mätinstrument vanligen använder en enkät om hälso-symtom till brukarna.

Under de senaste decennierna har människors upplevelse av inne-miljö och hälsa, allt mer sofistikerat, formulerats i standardiserade enkäter. Enkäter om innemiljö och hälsa innehåller vanligtvis frågor om både miljöupplevelser och kroppsupplevelser. De frågor


som rör innemiljöproblem, exempelvis ”För varmt på vintern”, ”För kallt på vintern”, ”Torr luft”, ”Luktar mögel”, ”Luktar sopor”, ”Luktar rök” benämns miljöupplevelser. De upplevelser som är mer direkt hälsorelaterade, t ex ”irriterad, täppt eller rinnande näsa”, ”torr eller rodnad hud i ansiktet”, ”huvudvärk”, det vill säga typiska SBS-symtom, benämns kroppsupplevelser.

Sjuka hus-syndrom (SBS)

DefinitionBegreppet SBS står för engelska Sick Building Syndrome. Den svenska översättningen är sjuka hus-syndrom. När många männis-kor i en byggnad får sjuka hus-symtom, brukar man tala om sjuka hus-syndromet och säga att ”huset är sjukt”.

De definitioner av SBS som används mest idag knyter direkt an till enkätfrågor om kroppsupplevelser. Ett exempel är den definition som gjorts av Raw och som många kan ställa sig bakom:

”SBS är ett fenomen som innebär att människor upplever en rad symtom när de vistas i en specifik byggnad. Symtomen är irrita-tion i ögon, näsa, hals och hud, tillsammans med huvudvärk, trötthet, lättretlighet och koncentrationssvårigheter. Även om dessa symtom är allmänt förekommande i befolkningen, är de mer vanligt förekommande hos brukare i vissa byggnader än i andra. Symtomen minskar i intensitet eller försvinner med tiden, när de drabbade personerna lämnar den aktuella byggnaden.”

SBS kan, i dagens läge, således inte konstateras med hjälp av tekniska mätningar i byggnaden. Det beror på att man saknar kunskap om exakt vilka agens och synnergieffekter som ger en viss hälsopåverkan, dvs det fattas kunskap om dos-responssam-band, samtidigt som forskningen hittills visat att sambanden är komplexa. Istället handlar det därför om att använda beteende-vetenskapliga mätinstrument i form av enkäter, eller medicinska mätinstrument som de nyligen utvecklade metoderna att mäta svullnad av nässlemhinnan eller ögats ökade blinkningsfrekvens eller tårbildning. De senare, kliniska metoderna är fortfarande mest aktuella i forskningsprojekt, medan det sedan många år till-baka finns standardiserade enkäter för att identifiera sjuka hus.

Även om man inte kan konstatera SBS med hjälp av tekniska mätningar, är dessa, liksom okulärbesiktningar, viktiga när det gäller att verifiera hypoteser om var i byggnaden brister finns som skulle kunna orsaka SBS, som underlag för åtgärder. Det kan gälla mätningar för att hitta orsaken till mögellukt, konstatera om


kemisk nedbrytning pågår under en golvmatta eller om det finns brister i klimatsystemens funktion.

En term som på senare år börjat användas parallellt med SBS är BRI, som står för engelska Building Related Illness. Termen anty-der att man söker ett bredare spektrum av byggnadsrelaterad ohäl-sa, än bara det som omfattas av SBS. I denna rapports inledning har emellertid avgränsningar gjorts för vilken typ av byggnadsre-laterad ohälsa som behandlas, varför termen BRI fortsättningsvis inte kommer att användas.

Omfattning

Enligt en enkätundersökning som genomfördes i slutet av 1990-ta-let bland personal och elever i samtliga skolor i en större kommun, kunde 15 % av skolorna klassas som sjuka hus med definitionen att minst 5 % av brukarna hade minst 3 SBS-symtom som de relate-rade till skolmiljön.

I en bostadsundersökning med enkät om innemiljö och hälsa till 12.666 stockholmare boende i totalt 609 flerbostadshus framkom att i 4–7 % av hela beståndet av flerbostadshus i Stockholms stad, hade de boende en överfrekvens av SBS-symtom (jämfört med genomsnittet för alla boende i Stockholms flerbostadshus och med hänsyn tagen till varje enskilt hus sammansättning när det gällde de boendes kön, ålder och allergi/icke allergi). Bland modernare hus, dvs som byggts 1976–90, hade en betydligt högre andel av byggnaderna brukare med en överfrekvens av SBS-symtom. An-delen hus som kunde klassas som sjuka hus var 13–15 %. Om andelen hus med klimatproblem ökat under 1990-talet är inte undersökt, men rapporteringen i media kan tyda på att proble-men inte har avtagit. I samband med en artikelserie om sjuka hus i Aftonbladet i april 2003, gjorde tidningen en undersökning med frågor till landets samtliga 290 kommuner om man tvingats åtgärda sjuka hus. Enligt Aftonbladets sammanställning uppgav 152 kommuner (52 %) att de har sjuka hus. Samtidigt framkom att många kommuner inte visste om det fanns sjuka hus i det kom-munala beståndet.

Referensvärden för SBS-symtom

I tabell 1, 2 och 3 återges referensvärden från stora enkätunder-sökningar när det gäller s k självrapporterade SBS-symtom. Dessa referensvärden kan användas vid genomförande av enkäter för att i det enskilda fallet ta reda på om de besvärsfrekvenser som enkäten visar ungefär svarar mot vad som kan anses normalt.


Tabell 1: Genom-snittliga besvärs-frekvenser, dvs andel i procent som svarat ”ja, ofta” på frågan om de upplevt SBS-symtom, bland kontorsarbetare i Västerbotten, (n, dvs antalet enkäter, = 6 000 anställda i 200 kontorsbyggna-der). Källa: Väster-bottenstudien, 1988.

Tabell 2: Genom-snittliga besvärsfrek-venser, dvs andel i procent som svarat ”ja, ofta” på frågan om de upplevt SBS-symtom, bland elever och skolpersonal i Stockholm. Källa:

SISAB, 2001. Miljö och hälsa i skolan – Resultat av enkät-undersökning och teknisk inventering i 82 av Stockholms stads skolor.

Tabell 3: Genom-snittliga besvärs-frekvenser, dvs andel i procent som svarat ”ja, ofta” på frågan om de upplevt SBS-symtom, bland boende i flerbostads-hus i Stockholm, (n= 12 666 boende i totalt 609 flerbo-stadshus). Källa: Stockholmsunder-sökningen.

Symtom Kontorsarbetare, Västerbotten Kvinnor Män Totalt

Irriterad, täppt, rinnande näsa 12 9 11Klåda, sveda, irritation i ögon 16 7 12Heshet, halstorrhet 9 5 7,5Hosta 3 2 2,5Torr eller rodnad hud i ansiktet 9 5 7Trötthet 28 16 23Tung i huvudet 15 8 12

Symtom Elever, högstadiet Elever, låg- och Personal och gymnasiet mellanstadiet n = 12 382 n = 11 191 n = 3 421

Slemhinnesymtom Irriterad, täppt, rinnande näsa 10 5 11Klåda, sveda, irritation i ögon 6 2 10Heshet, halstorrhet 6 – 15Hosta 6 3 6Hudsymtom Torr eller rodnad hud i ansiktet 8 4 8Fjällning, klåda i hårbotten 4 2 7Torr kliande hud på händerna 5 4 10Allmänsymtom Trötthet 47 9 35Huvudvärk – 6 12Tung i huvudet 19 – 15Koncentrationssvårigheter 20 – 4

Symtom Vuxna, 18 år och äldre, flerbostadshus Ja, ofta Ja, ofta, beror på bostadsmiljön

Slemhinnesymtom Irriterad, täppt, rinnande näsa 13 6Klåda, sveda, irritation i ögon 8 4Heshet, halstorrhet 9 5Hosta 7 3Hudsymtom Torr eller rodnad hud i ansiktet 8 4Allmänsymtom Trötthet 24 6Huvudvärk 10 3


Det är samtidigt en fördel att successivt skaffa sig lokala refe-rensvärden, som är anpassade för den egna klimatzonen och för den typ av verksamhet/lokaler det gäller. Framför allt kan köns-fördelningen vara rätt olika i olika verksamheter, vilket påverkar referensvärdena.

Allergi och annan överkänslighetNär SBS-problem rapporteras från brukare i en byggnad är det ofta personer med allergisjukdom som drabbas värst. De kan därför sägas utgöra en ”sensorisk panel”, som det är särskilt viktigt att lyssna på. Vad är då allergi?

Medicinska termerMedicinskt används begreppet överkänslighet som en samlad benämning på allergi och annan överkänslighet.

Allergi är en immunologiskt förmedlad överkänslighet mot vissa ämnen (allergen, t ex pollen, pälsdjur, kvalster, mögel). Vanligast är typ 1-allergi som kallas snabballergi, och typ 4-allergi som kallas fördröjd överkänslighet eller kontaktallergi. Vid allergisjukdom, exempelvis hösnuva orsakad av pollen och astma av pälsdjur, bil-dar kroppen IgE-antikroppar mot proteindelar från pollen respek-tive pälsdjur, så kallade allergener. Den ärftliga benägenheten att utveckla IgE-antikroppar mot vissa vanliga allergen kallas atopi.

Annan överkänslighet är ett allergiliknande tillstånd, där någon immunologisk mekanism inte kan påvisas, t ex ospecifik hyper-reaktivitet i luftvägarna, irritationseksem, viss födoämnesöver-känslighet och vissa läkemedelsreaktioner. SBS brukar klassas som en form av annan överkänslighet.

Ytterligare en form av annan överkänslighet är kemisk känslighet, där symtom utlöses vid exponering för mycket låga, men identi-fierbara, nivåer av luktande ämnen.

Både allergi och annan överkänslighet kan yttra sig i symtom från luftvägarna, huden och mag-tarmkanalen.

Självrapporterad allergiI t ex Örebroenkäten om innemiljö och hälsa, efterfrågas om man har eller har haft astma, hösnuva eller eksem. De som svarar att de har eller har haft ett eller flera av dessa symtom brukar klassas som allergiker. Eftersom denna klassning bygger på individens egen uppfattning och inte på någon läkarundersökning, brukar man tala om självrapporterad allergi. I denna rapport används detta, om inget annat uppges, som definition på en allergiker, dvs


en person som vid enkätundersökning uppger sig ha eller ha haft astma, hösnuva eller eksem.

I t ex EcoEffectenkäten om innemiljö och hälsa får allergikerna, som alla andra, svara på frågor om SBS-symtom och om de tror att dessa beror på arbetsmiljön. Till allergikerna ställs dessutom frågan om deras allergiska besvär förändras när de vistas i bygg-naden. Det går således att bland enkätsvaren skilja ut gruppen allergiker i en byggnad för att speciellt undersöka om de upplever att deras hälsa är bättre, oförändrad eller sämre än normalt när de vistas i den aktuella byggnaden. Detta kan ge ledtrådar i utredningsmetodiken.

Många orsaker till allergiökningen diskuteras

En allt större andel av befolkningen i västvärlden drabbas av al-lergisjukdomar. Teorierna om varför är många, men miljöfaktorer anses vara starkt bidragande. Miljöfaktorer som ofta nämns är den stora ökningen av kemiska tillsatser i mat och de produkter vi omger oss med, ökat medicinintag (antibiotika), föroreningar från trafik m m. Inomhusmiljön anses också ha betydelse. Fukt i byggnader är en väldokumenterad riskfaktor, inte bara för SBS, utan också för astma. En ökande mängd kemiska tillsatser används även i bygg- och inredningsmaterial. En del av dessa frigörs i inom husluften och fukt i byggmaterial ger en ökad emission av kemiska ämnen. Inomhusluften innehåller ett större antal flyktiga organiska föroreningar och i högre halter än uteluften.

En studie från 1999 visar att barn till antroposofer löper mindre risk att drabbas av allergi än andra barn. Tänkbara förklaringar har kopplats till den antroposofiska livsstilen. Exakt vilka livs-stilsfaktorer som är avgörande är ännu inte klarlagt men följande har pekats ut som tänkbara: restriktiv användning av antibiotika och vaccinationer vilket innebär att barnen oftare än andra barn har haft mässlingen och eventuellt andra infektionssjukdomar, amning under längre tid av spädbarnsperioden och större intag av ekologiskt/biodynamiskt odlad mat och mjölksyrad mat vilket ger mer mjölksyrabakterier i tarmfloran.

OmfattningNär det gäller undersökningar av hälsoproblem på arbetsplatser är det viktigt att ta reda på hur många av brukarna som är allergiker. Är det betydligt färre än genomsnittligt i befolkningen blir besvärs-frekvenserna för SBS lägre än normalt. Är de fler blir besvärsfrek-venserna högre. Vad är då dagsläget när det gäller förekomsten av


självrapporterad allergi inom befolkningen, som kan jämföras med de enkätresultat man får fram?

Allergiutredningen visade att var tredje invånare i Sverige hade eller hade haft allergi eller annan överkänslighet. Ca 40 % av skol-barnen har eller har haft astma, hösnuva eller eksem när de börjar skolan.

Förekomsten av allergiska sjukdomar har mer än fördubblats i Sverige och i många andra länder i västvärlden under de senaste 30 åren. Ökningen gäller framför allt barn och ungdomar. Astma bland barn har mer än fördubblats under denna period.

Enligt Stockholmsundersökningen rapporterade 36 % av de boende i Stockholms flerbostadshus att de hade eller hade haft någon form av allergi. För riket var motsvarande siffra enligt ELIB-studien 31 % (29 % för män och 34 % för kvinnor).

Enligt Nationella miljöhälsoenkäten 1999 uppger 22 % av Sveriges befolkning i åldrarna 19–81 år att de har eller har haft hösnuva, 10 % astma och ca 15 % eksem. Astma och hösnuva ökar mest. Astma kan leda till för tidig död. Cirka 200 personer dör varje år i Sverige på grund av astmaanfall. År 1996 rapporterades 897 dödsfall med astma som direkt eller indirekt orsak, enligt Statens folk hälso institut.

Mellan 15 och 20 % av skolbarnen i mellan- och högstadiet är al-lergiska mot pälsdjur.

2–10 % av befolkningen har allergiska reaktioner mot mögel.

Referensvärden för allergifrekvenserI tabell 4 återges referensvärden från stora enkätundersökningar när det gäller självrapporterad allergi. Dessa referensvärden kan användas vid genomförande av enkäter för att i det enskilda fallet ta reda på om allergifrekvenserna ungefär svarar mot vad som är normalt idag. Det är samtidigt en fördel att successivt skaffa sig lokala referensvärden, då allergifrekvenser kan variera över landet.

60 Ännu bättre inomhusmiljö

Åldrar och miljö Kvinnor/flickor Män/pojkar Totalt

Vuxna fr om 18 år, boende i flerbostadshus, ELIB-undersökningen 1991, n = 12 000 34 29 31Vuxna, från och med 18 år, boende i flerbostadshus, Stockholmsundersökningen 1998, n = 12 666 boende i totalt 609 hus. 36Vuxna, personal i skolor, Stockholm, n = 438 42Vuxna, personal i skolor, Goda exempel, n = 290 34Skolbarn årskurs 1–4, Stockholm, n = 180 (har allergi) 30Skolbarn årskurs 3, Borås kommun, n = 764 (har allergi) ALLOOO-studien, januari 2002 34Skolungdomar årskurs 5–9, Stockholm, n = 185 44Skolungdomar årskurs 5–9, Goda exempel, n = 185 44Skolungdomar, årskurs 6, Borås kommun, n = 736 (har allergi) ALLOOO-studien, januari 2002 33Skolungdomar årskurs 9, Västra Götaland, n = 10 837 (har allergi), ALLOOO-studien, okt 2001, 43 35 39

Tabell 4: Refe-rensvärden för själv-rapporterad allergi. Andel i procent som rapporterar att de har eller har haft astma, hösnuva eller eksem.

6. Individ och byggnad i samspel 61

6. Individ och byggnad i samspel

För inte så länge sedan kunde de som klagade och rapporterade att de blev sjuka av inneklimatet bli betraktade som hypokondriker. Många skakade på huvudet när människor klagade över täppt näsa, huvudvärk, hudirritationer, trötthet, röda ögon och andra ”diffusa” symtom och hävdade att besvären berodde på innemil-jön. Under slutet av 1970-talet, då sjuka hus-symtom för första gången rapporterades i Sverige från ett stort antal daghem i Stock-holm, talades det till och med om masshysteri som en av många möjliga förklaringar till problemet. På 1980-talet påvisades emel-lertid i vetenskapliga artiklar att sjuka hus-sjukan inte handlade om masshysteri, och idag är vi bättre på att lyssna när människor berättar att de mår dåligt av att vistas i en byggnad eftersom vi vet att innemiljöer kan orsaka sjuka hus-symtom. Det är dock viktigt att se sambanden mellan ”kropp och själ”, fysikaliska faktorer och individfaktorer, för att rätt kunna tolka situationen och vad som ska göras i varje enskilt fall av sjuka hus-syndrom.

Sambanden mellan innemiljö och SBS-symtom är en interaktion mellan individernas egenskaper och byggnadens utformning. De flesta hälsobesvär och sjukdomssymtom som kan orsakas av bygg-nadsrelaterade faktorer kan också orsakas av andra faktorer, som t ex ärftlig benägenhet, matvanor och livsstil, psykosocial situation, eller faktorer som har med verksamheten att göra. Byggnadsrelate-rad ohälsa är därför inte alltid helt enkel att konstatera. Ett vanligt sätt att söka samband mellan innemiljö och ohälsa som brukarna rapporterar i en viss byggnad, är att med hjälp av en standardise-rad enkät om innemiljö och hälsa, undersöka om hälsoproblemen förekommer oftare och i större utsträckning än normalt hos de personer som arbetar i byggnaden.

Det är också viktigt att känna till att individfaktorer har betydelse för hur man upplever innemiljö och hälsa och om man rapporterar symtom vid enkätundersökningar. Vi vet genom stora enkät-undersökningar som har genomförts (Rådhusundersökningen, Västerbottenstudien av kontorsarbetare, ELIB-studien, Stock-holmsundersökningen) att kvinnor rapporterar mer SBS-symtom än män, att ålder har betydelse, liksom om man är allergiker eller inte. Men rapporteringen kan också påverkas av psykosociala faktorer, som till exempel stress i arbetet. Hur stor betydelse har då dessa faktorer i relation till innemiljön i byggnaden? Detta diskute-ras i det följande avsnittet.


Individfaktorers betydelse för rapportering av SBSI Stockholmsundersökningen studerades husvis olika variablers inverkan på frekvenser av sjuka hus-symtom hos boende i ett stort antal flerbostadshus. De variabler som studerades var bland annat de boendes kön, ålder (över respektive under 65 år), allergistatus (allergiker, dvs har eller har haft astma, hösnuva eller eksem/icke allergiker, dvs har inte eller har inte haft astma, hösnuva el-ler eksem). Ytterligare variabler som studerades var boende i hus uppförda under olika byggnadsperioder samt om byggnaderna var privatägda eller ägda av allmännyttiga bolag. Av studien framkom att det fanns en statistiskt säkerställd skillnad mellan hus uppförda under olika byggnadsperioder med avseende på de boendes frekvenser av SBS-symtom. Byggnadsperioderna valdes så att de i stort sett representerade olika byggnadstekniker. Dessa skillnader indikerade att byggnader med olika byggnadsteknik har olika benägenhet att ge sina brukare SBS-symtom.

Vidare framgick av denna studie, liksom flera tidigare under-sökningar (Västerbottenstudien, Rådhusundersökningen, ELIB-studien) att allergiker rapporterar betydligt fler SBS-symtom än icke allergiker och att kvinnor rapporterar fler SBS-symtom än män. När det gäller åldrar rapporterar personer yngre än 65 år fler hudsymtom än äldre (cirka 3 gånger så många) men något färre besvär med ögon, näsa, hals och hosta. Personer som bor i privatägda lägenheter rapporterar färre symtom än personer som bor i allmännyttigt ägda hus. Dessa skillnader inom befolkningen är viktiga att känna till när brukarenkäter ska utformas och resultat från enkätundersökningar ska tolkas.

Åke Thörn diskuterar i en artikel i Läkartidningen (51-52 2001) svårigheterna att hantera sjuka hus-syndromet, eftersom orsakerna är sammansatta av variationer både i byggnadernas egenskaper och individegenskaper hos brukarna samtidigt som de symtom som rapporteras kan ha många orsaker. Han menar att den för-härskande uppfattningen är att exponering för luftföroreningar är den rimligaste anledningen till symtom och obehag i inomhusmil-jöer, och att oförmågan att påvisa reproducerbara samband mellan uppmätta exponeringar och sjuka hus-syndromet kan bero på ofullkomlig mätteknik, okända ämnen och stor variationsbredd i det mänskliga reaktionsmönstret.

Under rubriken ”Att hantera sjuka hus-syndrom i princip” skriver Åke Thörn:

❞ Utan att behöva avvakta framtida forskning är det ett rimligt antagande att orsakerna kan variera från ett fall av sjuka hus-


syndrom till ett annat och inom ett och samma fall också med tiden. Varje enskild byggnad med sjuka hus-syndrom bör därför utvärderas och värderas pragmatiskt, helt utifrån sina särskilda egen skaper och karaktäristiska sammanhang. Mer utifrån praktisk erfarenhet och rimlighet än från strikt vetenskaplig evidens kan en del byggnaders problem därefter komma att bedömas som orsa-kade av huvudsakligen fysikaliska faktorer, andra av psykogena/psykosociala, ytterligare andra som kombinationer. På grund av sådana bedömningar kan sedan i de enskilda fallen praktiska handlingsprogram formuleras.❞

Under rubriken ”Att hantera sjuka hus-syndrom i praktiken” fort-sätter han:

❞ Eftersom långa, utdragna perioder med påtalade, men oenga-gerat handlagda, hälsoproblem kan leda till misstro måste det vara mycket viktigt att väl genomtänkt, noggrant och skyndsamt undersöka en byggnad så snart dess brukare gjort tolkningen att symtomen uttrycker ett sjuka hus-syndrom. Planering och genom-förande bör ske med full insyn från alla parter. För att undvika skvaller, rykten och misstro bör kommunikationsvägarna vara entydiga och väl genomtänkta och den information som lämnas klar och tydlig under arbetets alla skeden. Språkbruk som ”kan tänkas bero på”, ”kan inte uteslutas” bör undvikas. I stället bör man använda formuleringar som ”baserat på följande evidens är det rimligt att”, det vill säga uttalanden som också innehåller de iakttagelser, fynd och överväganden som de grundar sig på. Inblandade parters skilda ansvar och arbetsuppgifter måste likaså vara entydigt definierade.❞

Till konferensen Healthy Building 2000 i Edinburgh fanns en arti-kel som behandlade psykosociala aspekter på SBS. Artikelförfat-tarna inleder med en jämförelse mellan skadeutredarens möte med personer som drabbats av SBS och en patient som besöker läkare:

❞ Antag att du besökte din läkare och han eller hon inte brydde sig om att fråga om dina problem eller din sjukdomshistoria utan istäl-let började genomföra ett antal standardtester direkt. Antag att din läkare inte kunde tala om för dig på förhand varför en viss test ska göras och vad resultatet skulle betyda. De flesta skulle finna detta oacceptabelt. Av samma skäl skulle det inte vara acceptabelt om en skadeutredare inte skulle fästa någon vikt vid vad brukarna har att säga. Särskilt om läkaren direkt skulle börja med standardtester utan att först ha ställt en preliminär prognos.❞

De föreslår att skadeutredaren ska handla som en bra läkare.


Stressens betydelse för SBS-rapporteringBoerstra m fl utvecklar i samma artikel hur stress kan inverka på SBS. Under rubriken ”Ta problemen på allvar, men inte alltid bokstavligt” skriver de:

❞ I tvärfackliga studier finns ett konsistent förhållande mellan arbetsstress och klagomål på inneklimatet och hälsosymtom. Detta betyder emellertid inte att klagomålen inte har något att göra med innemiljön. För det första, studier som t ex Mendells, visar också att klagomål överensstämmer rätt väl med fysikaliska förhållanden på innemiljön som byggnadskaraktäristik och mätningar. I andra hand stödjer data en slutsats att stress i arbetet först och främst är effektmodifierande. För att citera Hodgson: ’Arbetsstress gör upp-levelsen av irritation värre, men den kan inte leda till upplevelse av irritation utan närvaron av irritanter.’ Ett tydligt specialfall av denna modifierande effekt uppträder när driftansvarig vägrar att ta itu med brukarnas klagomål på ett seriöst sätt. Moretz har redan dragit den slutsatsen från fälterfarenheter att detta leder till ökad irritation.

Senare har Whitley et al. dragit samma slutsats från Equity Teorin. Denna teori förutsäger att människor i allmänhet kan acceptera förluster (hälsoförluster, förlorad lycka) om de upplever processen som förlusten kom från som rättfärdig och om de har intrycket av att man har brytt sig om deras situation, men de accepterar inte förluster om de känner sig negligerade och inte tagna på allvar. Så, när brukare lider av otillfredsställande arbetsförhållanden (= förluster) accepterar de detta i mindre utsträckning om de känner att ingen har brytt sig om deras problem. Senare års studier, som de av Berglund et al. understödjer synen att symtomens orsak kan vara multifaktoriell: innemiljön, arbetsplatsergonomi, jobbkarak-täristika och personliga faktorer. Det relativa bidraget från dessa faktorer är ännu osäkert, med det finns inget som tyder på att innemiljön skulle vara av underordnad betydelse. Slutligen finns det inga indikatorer på att brukarnas klagomål huvudsakligen skulle vara orsakade av simulering eller av slumpvis rapportering (random reporting). Tvärtom indikerar studier på senare år, som t ex Hedge et al, 1999, motsatsen.

Eftersom det inte finns några indikationer på att simulering spelar någon betydelsefull roll och det finns många möjliga faktorer i arbetsmiljön (både fysiska och sociala) som kan orsaka klagomål, måste klagomål alltid tas allvarligt. Det betyder emellertid inte att de alltid ska tas bokstavligt. Som vi nämnde har hälsosymtom troligtvis sammansatta orsaker och det sätt på vilket en brukare


rapporterar ett klagomål behöver inte alltid peka ut rätt orsak. Exempelvis kan huvudvärk som kopplas till luftkvaliteten vara orsakad av bildskärmsarbete eller till det inte alltid uppmärksam-made ljudet från ventilationen. På samma sätt förhåller det sig med klagomål på den fysiska miljön. Exempelvis orsakas klagomål på ”torr luft” sällan av att luftens relativa fuktighet är låg.❞

Sammanfattning individfaktorerPsykosociala och andra individuella variationer har betydelse för rapporterade frekvenser av SBS-symtom i en enskild byggnad. Sådana variationer finns alltid, men innebär emellertid inte att det är omöjligt att med hjälp av en enkätundersökning avgöra om besvärsfrekvenserna för SBS är onormalt höga och därför kan vara byggnadsrelaterade. Däremot är det viktigt att, vid användning av enkäter, ta reda på hur könsfördelningen och åldersfördelningen ser ut bland brukarna samt hur stor andel som är allergiker. Allt detta påverkar den förväntade besvärsfrekvensen för SBS-symtom och vilka referensvärden som resultat av enkäten ska jämföras med.

Det är också viktigt att enkäter innehåller så kallade kontrollfrågor för att kunna analysera om det, vid t ex en arbetsplats, finns andra problem som exempelvis hög stressnivå, vilket i sin tur kan yttra sig i en förhöjd rapportering av SBS-symtom.

Den stress som brukare kan känna genom att vistas i en byggnad som man mår dåligt i, kan i sin tur ge psykologiska konsekvenser i form av tilltagande oro.

Innemiljöns betydelse för allergiNär människor i en byggnad rapporterar onormalt höga besvärs-frekvenser för SBS-symtom är det så gott som alltid allergikerna – de mest känsliga – som drabbas värst. Men det finns också erfarenheter som tyder på att en dålig inomhusmiljö, inte bara kan förvärra en allergi, utan också utlösa en allergi eller annan ospeci-fik överkänslighet. Särskilt anses barn som vistas i dåliga inomhus-miljöer kunna utsättas för denna risk. Nyfödda tycks ha en form av ospecifik överkänslighet som gör dem särskilt mottagliga för påverkningar under den första tiden efter födseln. En ogynnsam miljö i detta skede kan ge en väsentligt förhöjd risk för en senare utveckling av överkänslighet och allergi.

I en workshopsammanfattning från Healthy Building-konferensen i Helsingfors år 2000 finns en resumé över de senaste årens forsk-ning om sambanden mellan innemiljö och allergier.


Man konstaterar att flera tvärvetenskapliga kunskapsöversikter nyligen har publicerats i Norden och USA om förhållandet mellan innemiljöexponeringar och hälsoeffekter, som t ex astma. I Norden: Sundell och Kjellman et al 1997, Ahlbom et al 1998, Sundell 1999, Bornehag, Andersson et al 2000, Bornehag, Blomquist et al 2000 och i USA: Seppänen et al 1999, Institute of Medicine 2000. Slutsat-serna från dessa översikter var enligt workshopsammanfattningen anmärkningsvärt lika och summeras enligt följande:

❞ Allergier och allergirelaterade sjukdomar är bland de vanligaste som relateras till innemiljöexponeringar, och till förändringar i vår totala omgivande miljö. Ungefär hälften av befolkningen i de utvecklade områdena i världen är drabbade av allergier, yngre personer mer än äldre. Sådan ohälsa och därtill hörande sjuk-domsutveckling har ökat snabbt under de senaste decennierna. Det är inte känt om orsaken till denna ökning står att finna bland de faktorer som är kända som utlösare, t ex allergen (kackerlackor, husdammskvalster, mögel, pollen etc) eller bland faktorer som kan tillskrivas exponering för infektionssjukdomar (speciellt tidigt i livet), vaccinering och hygien- och matvanor. Det kan också vara några ännu icke identifierade faktorer i innemiljön, som bidrar till den ökade mottagligheten för allergisk astma.

Innemiljöfaktorer kan ha betydelse på tre olika nivåer:

1. Aktivera immunförsvaret så att det reagerar ofördelaktigt på några faktorer i innemiljön (initial sensibilisering).

2. Utlösa symtom (förvärrad astma) hos de redan sensibiliserade.3. Underhålla ett erhållet inflammationstillstånd i luftvägarnas

slemhinnor som är resultatet av en ökad känslighet för allerge-ner och andra irritanter eller provokationsförhållanden, som t ex oxidanter eller retande luftföroreningar, kall luft eller fysisk ansträngning.❞

I ett föredrag vid ett seminarium, anordnat av Toxikologiska rådet 2002 om hälsorisker i innemiljön, tog Gunilla Wieslander, Akade-miska Sjukhuset i Uppsala, upp kunskapsläget när det gäller risker för att innemiljöer ska utlösa astma hos barn:

❞ Samband mellan astma och exponering för emissioner från nymålade ytor visades första gången av Wieslander et al., 1997. Därefter har flera studier publicerats som visar på samband mellan nymålade rum och irritation av slemhinnor och luftvägar.

Under senare år har två studier av samband mellan färgemissioner och barns luftvägssjuklighet publicerats. I den s k BAMSE-studien sågs en signifikant 1.5 gångers riskökning för att barn skulle


utveckla astma under de två första levnadsåren om deras sovrum hade målats om (Emenius et al., 2001). I en tysk studie över olika riskfaktorer i miljön hos barn med atopiskt arv (högriskbarn för allergiutveckling) sågs en 5.6 gångers riskökning för lunginflam-mation hos nyfödda barn om modern hade utsatts för emissioner från nymålade ytor under graviditeten (Diez et al., 2000).

I en 2-årsuppföljning av nyfödda barn i Oslo, har man visat på en ökad incidens av astmasymtom hos barn som vuxit upp i bostäder med PVC-material i golvbeläggningen (Qie et al., 1997) och i en senare publikation visades att sambanden stärktes om luftflödet var lågt i bostaden. En misstänkt agens var mjukgöraren di-etyl-hexylphtalat, som är vanligt förekommande i PVC-plast (Doleman et al. 1990). I en finsk tvärsnittsstudie påvisades ett samband mel-lan förekomst av PVC-tapeter i bostaden och astmatiska symtom (Jaakkola et al., 2000).❞

Fysikaliska förhållandens betydelse för SBSMånga orsaker till sjuka hus har föreslagits och undersökts. Raw, 1998 sammanfattar olika faktorer som förekommit som förkla-ringar till SBS:

❞ SBS har t ex kopplats till otillräckligt uteluftsflöde, föroreningar som emitterar från byggnaden eller som sprids genom återluft-system, mikroorganismer som tillväxer i luftfuktare eller kon-struktioner/inredning och otillräcklig kontroll av temperatur och fuktighet. Andra faktorer som har föreslagits är buller, elbelysning, statisk elektricitet, joner, elektromagnetiska fält och psykologiska effekter av tonade fönsterrutor eller tätade fönster, brist på integri-tet (privacy), stress och brist på kontroll över innemiljön.❞

Ändå finns en viss samstämmighet bland forskare om att huvud-orsakerna står att finna inom luftkvalitetsområdet och då främst en sådan försämring av luftkvaliteten som orsakas av fukt i material och konstruktioner och som ger inneluften en onormal mikrobiell eller kemisk sammansättning.

Det finns väl underbyggda studier som visar att byggnader med fukt- och mögelproblem ofta ger upphov till ohälsa. Det finns också enskilda fallstudier som visar att emissioner från byggmaterial och för höga inomhustemperaturerökar besvärsfrekvenserna för SBS-symtom. Praktiska erfarenheter visar också att olämpligt utformad eller dåligt underhållen ventilation kan orsaka förhöjda frekvenser av SBS-symtom.


En annan faktor som ofta nämns som en orsak till SBS är dålig städ-ning. Partiklar som ansamlas i rummen fungerar som deponi för lättflyktiga kemiska och mikrobiella föroreningar och ökar halten allergen inomhus.

Vid undersökning av de många förskolorna i Stockholm med SBS-problem i början av 1980-talet, framkom rätt snart att det inte handlade om bara en förklaring till SBS, utan om flera riskfaktorer som samverkar till att SBS uppstår. Det förhållningssätt som utvecklades i Stockholms stad bestod i att minimera så många risk-faktorer som möjligt och att se problemet som multifaktoriellt. Det betyder att ha kontroll över så många innemiljöparametrar som möjligt som kan ha betydelse för utveckling av SBS i en byggnad. De tre mest kritiska aspekterna ansågs vara fuktsäkra konstruktio-ner, minimering av hälsofarliga föroreningar i inneluften samt rätt luftflöde.

Även om det fattas mycket i bilden av vad som kan orsaka SBS, finns det kunskaper som, om de tillämpas, avsevärt kan minska risken för uppkomsten av symtom.

7. Innemiljöfaktorer 69

7. Innemiljöfaktorer

I detta avsnitt redovisas något av den senaste tidens forsknings-resultat och de kunskapsöversikter som sammanställts när det gäller olika innemiljöparametrars inverkan på SBS.

Figuren nedan visar schematiskt de fysikaliska sambanden mellan innemiljö, hälsa och byggnadsutformning. Överst finns komfortproblem och hälsoproblem som kan ha samband med dålig innemiljö (nivå 1). Hälsa och komfort kan relateras till olika innemiljöfaktorer (nivå 2). Dessa innemiljöfaktorer bestäms i sin tur av en mängd parametrar (nivå 3) som antar olika värden beroende på byggdelars och byggvarors olika prestanda (nivå 4). Dessa prestanda bestäms av projektörernas val av bygg-nadsutformning, tekniska lösningar och material, samt utförandet under produktionen. Bilden illustrerar samtidigt hur komplexa sambanden är mellan innemiljö och hälsa.

Innemiljön kan beskrivas som bestående av ett antal innemiljö-faktorer: luftkvalitet, termiskt klimat, ljudförhållanden, sol- och dagsljusförhållanden, elbelysning och elmiljö. De mätbara stor-heter som bestämmer innemiljöfaktorerna kallas här innemiljö-parametrar. De kan sägas utgöra de mätbara egenskaperna i inne-miljön. De mätbara egenskaperna hos byggdelar och produkter, som har betydelse för innemiljön, kallas här innemiljöprestanda.

Komfort- Led- Sömn- Ögon/ SBS- Allergi Cancer Smitta Specifik Övrigtproblem besvär svårig- syn- syndrom känslig-

heter problem het

Luftkvalitet Termiskt Ljud- Ljus- Elmiljö Dricksvatten- Ytskikts-klimat förhållanden förhållanden kvalitet kvalitet

1. Flyktigaföroreningar,lukter2. Fukt, mikro-organismer3. Damm, fibrer4. Joniserandestrålning5. Utspädningav föroreningar

1. Rumstempe-ratur2. Yttemperatur3. Drag,lufthastighet

1. Ljudisolering2. Ljudnivå fråninstallationer3. Ljudnivå fråntrafik4. Efterklangstidi rum

1. Sol påbalkong2. Sol i rum3. Dagsljus irum4. Ljusstyrka5. Bländning6. Flimmer7. Färgåter-givning

1. Elektriska fält2. Magnetiskafält3. Statiskelektricitet

1. Smak2. Mikro-organismer3. Radonhalt4. Ph ochkemiska ämnen

1. Städbarhet2. Allergen iytskikt

Innemiljöprestanda för byggvaror, byggdelar, installationer och produktionsresultat

Byggnadsutformning, tekniska lösningar

Nivå 1Hälso-problem

Nivå 2Innemiljö-faktorer

Nivå 3Innemiljö-parameter

Nivå 4Innemiljö-prestanda

Nivå 5Lösningar

Fysikaliska samband mellan hälsa – inne-miljö – och bygg-nadsutformning.


I det följande beskrivs kortfattat de innemiljöfaktorer med till-hörande parametrar som har eller misstänkts ha betydelse för SBS. Därefter redovisas en del exempel på innemiljöprestanda som, i byggnader från olika byggnadsperioder, varit otillfredsställande och orsakat hälsoproblem av typ SBS. Man kan säga att olika ”årgångar” av hus har visat sig ha sina svaga punkter.

LuftkvalitetLuften inomhus är sammansatt av en mängd olika fysikalisk-kemiska komponenter som påverkar människans hälsa och välbefinnande. God luftkvalitet brukar karaktäriseras som sådan som liknar ren uteluft. Komponenter som kan bidra till att luftkvaliteten inomhus försämras är bland annat:

■ Föroreningar som kommer in utifrån, t ex kolväten som toluen, bensen eller oorganiska föroreningar som koloxid och kvävedi-oxid från bilavgaser eller damm och sot.

■ Mikroorganismer som tillväxer i byggnaden på grund av fuktig miljö och som i sin tur avsöndrar olika ämnen.

■ Kemisk nedbrytning under inverkan av fukt eller alkalitet, som ger så kallad konstruktionsemission till inomhusluften, t ex förtvålning av lim under golvbeläggningar eller avgivning av mjukgörare från plastmattor.

■ Emissioner (egenemission) av lättflyktiga organiska ämnen och avspjälkning av fibrer/partiklar från byggnadsmaterial, inred-ning och föremål som används i verksamheten.

■ Föroreningar från människan och hennes verksamhet.

Lukter kan bara kännas med näsan, inte mätas fysikaliskt, men har stor betydelse för den upplevda luftkvaliteten och kan ibland skvallra om vilka föroreningar som finns i inomhusluften. Men det finns också farliga föroreningar som är luktlösa.

För allergiker tillkommer att luftkvaliteten upplevs som sämre om det förekommer allergen inomhus, dvs ämnen eller organismer för vilka allergiker är särskilt känsliga, t ex kvalster, katthår, hästhår, pollen, vissa mögelsvampar eller lukter som kan irritera, t ex fisk-lukt eller parfym – lukter som andra människor kan uppfatta som positiva.

Den upplevda luftkvaliteten påverkas också av lufttemperaturen. Svalare luft upplevs i allmänhet som friskare. En för hög tempera-tur ger en låg relativ luftfuktighet på vintern och en upplevelse av torr luft. Se mer om luftfuktighet längre fram.


Det bör vara en strävan att försöka minimera alla dessa källor till försämrad luftkvalitet.

Ventilationens så kallade hygienflöde har till uppgift att späda ut de föroreningar som ändå kommer att finnas. Goda vädringsmöj-ligheter är ett bra komplement för extraordinära situationer och ger samtidigt en möjlighet för brukarna att påverka både luftkvali-tet och rumstemperatur.

Föroreningar som kommer in utifrånOm avgaslukt förekommer i byggnaden är det något fel. Då bör man kontrollera:■ Finns läckage från något inbyggt parkeringsgarage eller lik-

nande. En vanlig situation är att hisschakt från källare med bilparkering fungerar som skorsten och för upp avgaser till arbetslokalerna.

■ Hur är uteluftsintaget placerat i förhållande till avgaskällor. Finns intaget nära en markparkering eller busshållplats? Finns ett avluftsutsläpp från ett p-garage nära uteluftsintaget?

Fukt, mikroorganismerSkadlig fukt, som orsakar tillväxt av mikroorganismer eller kon-struktionsemissioner, är den vanligaste orsaken till hälsoproblem i innemiljön. Problemen består dels av akuta fuktskador på grund av läckor el dyl, dels av felaktig byggnadskonstruktion eller fel-aktig uppvärmning och ventilation. Mycket vanligt är dessutom att byggmaterial inte väderskyddas på byggplatsen och därmed redan är fuktskadat när det byggs in, eller blir det innan konstruk-tionerna täckts över.

I en artikel i Indoor Air 2001:11 presenterades en översikt över den vetenskapliga litteraturen med redovisning av epidemiologiska studier över sambandet mellan ”fuktiga byggnader” och hälsoef-fekter. Man tittade samtidigt på vilka karaktäristika som använts för att klassa en byggnad som fuktig. I de genomgångna artiklarna förekom många olika definitioner av en fuktig byggnad, t ex syn-ligt mögel, fuktfläckar, kondens på fönsterrutor eller ytterväggar, översvämning, vattenskada eller obehaglig lukt.

Vid en sökning i litteraturen hittades 590 artiklar om fukt i bygg-nader och hälsoeffekter. Av dessa valdes de 61 som baserades på de mest genomarbetade studierna ut för närmare studium. Ge-nomgången visar att fukt i byggnader ökar risken för hälsoeffekter i luftvägarna, såsom hosta, pip i bröstet och astma. Den relativa risken är i storleksordningen 1,4-2,2. Det tycks också finnas ett


samband mellan fukt och andra symtom, såsom trötthet, huvud-värk och luftvägsinfektioner.

Den slutsats som dras i översikten är att bevisen för ett samband mellan fukt i byggnader och hälsa är starka. Även om de exakta mekanismer som orsakar hälsoeffekterna inte är kända finns tillräckligt med bevis för att man ska åtgärda fuktproblem i byggnader.

Miljöhälsoutredningen har uppskattat att ca 10 % av Sveriges bostäder har fuktskador som bör åtgärdas omedelbart. Enligt innemiljöboken har mellan 10 och 30 % av det svenska byggnads-beståndet fuktproblem.

Gipsskivor och andra material som utsatts för fukt ger god grogrund för mögel- och bakteriepåväxt. Bland annat har pap-persmögel, Stachybotrys chartarum, visat sig kunna tillväxa på nedfuktade gipsskivor och tapeter. Denna mögelart har ingen lukt, men kan utveckla flera olika toxiner, som ger typiska SBS-symtom.

I en artikel i tidskriften Indoor Air 2001 gör Anna-Liisa Pasanen från Finland en översikt som, utifrån en genomgång av ett stort antal vetenskapliga artiklar, presenterar var kunskapsfronten står idag när det gäller mögelexponering och värdering i innemiljön. Hon drar slutsatsen:

❞ Under de senaste decennierna, har ett vitt spektrum av analys-metoder utvecklats för värdering av mögelexponering. Medan värderingen under lång tid baserades på bestämning av svamp-växt, har den senaste tidens framsteg fokuserats mer på utveckling av metodiken för mätning av långtidsexponering och individuell exponering och på de speciella mögelprodukter som kan utgöra orsaker till hälsoeffekter.

Representativiteten för provtagning, provtagningseffektiviteten och möjligheterna för bredd i vidare analyser kommer att få stor betydelse i utvecklingen av luftprovtagningstekniken. Dessutom kommer utvecklingen att accelerera inom tekniken för kemiska och immunokemiska metoder och molekylära biologiska tekniker att upptäcka farliga svamparter, metaboliter, allergen och andra svampprodukter. Metoder för att bestämma biologiska markörer i serum, urin, nässköljning eller saliv kommer att erbjuda utmärkta utmaningar för utvecklingen av utvärderingen av svampexpone-ring i framtiden. ❞

I ett föredrag vid Toxikologiska rådets seminarium om innemiljö 2002 visade Anna-Liisa Pasanen en OH-serie som gav mer hand-fasta råd när det gäller mikroorganismer och skadeutredningar,


vilka återges i ”Fakta om mikroorganismer i byggnader” i fristå-ende bilaga som kan hämtas på www.ufos.to.

Flyktiga organiska ämnen inomhusInomhusluften innehåller ett betydligt större antal flyktiga förore-ningar än utomhusluften. Många studier av byggnadsrelaterade hälsoeffekter visar att irritation av slemhinnor och hud är betydligt vanligare i hus byggda under de senaste decennierna än i äldre hus. Det finns också en rad studier som visar att koncentrationen av flyktiga föroreningar i rumsluften är högre i nybyggda hus än i äldre.

De senaste decenniernas forskning om SBS har i hög grad kon-centrerats på dessa flyktiga föroreningar och deras hälsoeffekter. Halter av enskilda flyktiga organiska ämnen i rumsluft mäts i µg/kbm (halt i mikrogram av ämnet per kubikmeter luft).

Det som studerats mest är s k VOC (Volatile Organic Com-pounds). Det är en stor grupp flyktiga organiska ämnen med en kokpunkt mellan 50 och 240o C. Formaldehyd som också är ett flyktigt organiskt ämne (se längre fram) ligger dock utanför detta flyktighetsområde.

Ett antal fältstudier har visat att flera enskilda VOC i förhöjda halter kan orsaka irritation i luftvägar. Mycket erfarenhet finns här från industriell arbetsmiljö, där koncentrationerna ofta är högre. Toluen, styren, xylen, etylbensen, butanol, texanol (2,2,4-trime-tyl-1,3-pentandiol monobutyrat) och dess metabolit TXIB (2,2,4-tri-metyl-1,3-pentandiol diisobutyrat) kan nämnas som exempel.

TVOC-begreppetFör att hitta en indikator på ohälsa har man tagit fram standar-diserade metoder för mätning av summahalten av alla VOC som förekommer i ett prov, s k TVOC, eller totalhalten VOC. Denna ut-trycks oftast i toluenekvivalenter. Mätningar har visat att halterna av TVOC i inneluft kan variera rätt mycket, från ca 100 till några tusen µg/kbm. Halterna brukar vara högre i nya hus än i äldre och de är högre precis vid inflyttning än två eller tre månader senare, då halterna brukar vara halverade. Gränsvärden för TVOC i inom-husluft på <200 µg/kbm har föreslagits och använts i kravspeci-fika tioner för innemiljö. Emellertid har forskarna inte lyckats hitta samband mellan halten TVOC i innemiljön och rapportering av hälsosymtom av typ SBS, trots omfattande undersökningar,. Detta är kanske inte så konstigt, eftersom TVOC omfattar både VOC som kan ge hälsoeffekter vid relativt låga halter och VOC som är gan-ska harmlösa. Byggmaterial som furu och gran har t ex en ganska


hög emission, trots att dessa träslag normalt uppfattas som sunda byggmaterial.

Forskningen inriktas nu på att hitta en mer relevant indikator på ohälsa genom att försöka ta fram en bättre metod för att identifiera hälsofarliga föroreningar i innemiljön.

OCIA-begreppetI en nyligen publicerad artikel i tidskriften Indoor Air skriver Wolkoff att man nu mer börjar inrikta sig på att istället närma sig problemet genom ett ”ämne-för-ämne-angreppssätt” med hälso-värdering av varje ämne.

Det tycks bli allt vanligare att fokusera på de organiska ämnenas biologiska relevans i inneluften, s k OCIA (=Organic Compounds in Indoor Air). Wolkoff menar att den fokusering som varit på emissionstest av VOC och TVOC med standardiserade mätmeto-der, har lett fram till mer lågemitterande byggvaror i Europa med avseende på VOC. Andra flyktiga ämnen såväl som icke flyktiga organiska ämnen, inklusive medelflyktiga, kan emellertid också medverka till klagomål på innemiljön.

Wolkoff tar upp några nya trender han observerat:

■ TVOC har begränsad användning och rekommendationen idag är att använda begreppet med försiktighet.

■ Ett nytt koncept, ”organic compounds in indoor air (OCIA), ett angreppssätt med ämne-för-ämne har föreslagits. Den nya bredare definitionen omfattar alla biologiskt relevanta organiska ämnen, icke-proteiner, icke-glukaner, etc (det vill säga organiska ämnen med molekylvikterna < 500–1000 Da), organiska flyktiga ämnen inom ett bredare spektrum av flyktighet, fria radikaler, joniserande ämnen som syrasalter och joniserande ytaktiva föreningar.

Den föreslagna OCIA-definitionen speglar krav på:

■ biologisk relevans för inomhuskoncentrationer,■ ett bredare spektrum med avseende på molekylvikt och

ångtryck,■ att omfatta även hittills dåligt karaktäriserade agens som radi-

kaler och joniserande ämnen,■ att omfatta även substanser som absorberas på partiklar,■ att ta större hänsyn till betydelsen av den reaktiva kemin (at-

mosfäriska reaktioner), istället för icke-reaktiva VOC som agens.


Egenemission från byggmaterialByggmaterial innehåller en mängd kemiska ämnen, som tillsätts för att produkten ska få olika egenskaper och fylla sin funk-tion. Dessa ämnen består till absolut största delen av harmlösa kemikalier, som är fast förankrade i materialstrukturen. I vissa fall kan dock ämnen avges spontant till inomhusluften, (så kallad egenemission). När man ska välja material i nya ytskikt i samband med ombyggnad efter en sanering på grund av SBS, är det viktigt att ställa krav på låg emissionshastighet av ämnen som kan vara irriterande. Dessa uppgifter ska anges av materialtillverkarna i Byggvarudeklarationer, se nedan.

Metoder för att mäta emissioner från enskilda byggmaterial har hittills, liksom för luftmätningarna, mest utvecklats för VOC.

Konstruktionsemission vanlig orsak till SBSDe förhållanden som brukar ge upphov till ohälsosamma halter av flyktiga organiska ämnen i rumsluften är när det uppstår en kemisk reaktion på grund av olämpliga kombinationer med andra material (t ex limmad ny plastmatta på gammal plastmatta), för hög relativ fuktighet (RF) eller för högt pH (= alltför basisk eller alkalisk miljö) i golvbjälklag av betong. För hög fuktighet och alkalitet kan leda till kemisk reaktion mellan lim, plastmattor och underlag. Detta är erfarenhetsmässigt den vanligaste orsaken till svårupptäckta sjuka hus-problem i Sverige.

Under senare år har också kombinationen av vattenbaserat lim och användning av s k högpresterande betong (med lågt vct-tal (vatten-cementtal)) vid gjutning av bjälklag gett problem med kon-struktionsemission, trots att bjälklagen varit väl uttorkade. Se mer om detta i kapitel 8 under rubriken Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder, 1990-tal.

Åren 1979 till 1983 användes flytspackel (avjämningsmassa för betonggolv) med innehåll av kasein, som gav utfällning av am-moniak och missfärgade parkettgolv och korkoplastgolv. I flera av dessa skadade byggnader genomfördes enkäter om innemiljö och hälsa hos brukarna, som visade på överfrekvenser för slemhinne-, hud- och allmänsymtom. Omfattande och kostsamma saneringar har genomförts i ett stort antal sådana byggnader.


ByggvarudeklarationerEnligt överenskommelse inom ramen för Byggsektorns Kretslopps-råd och för att förekomma lagstiftning har byggsektorn i Sverige åtagit sig att använda byggvarudeklarationer. Dessa ger följande fakta som är av intresse när det gäller innemiljön:

■ Byggvarans innehåll, olika beståndsdelar uppges i procentsatser ned till samma gräns som gäller för Varuinformationsblad.

■ Byggvarans emissionsfaktorer för ämnen som enligt KIFS 1994:12 är hälsoklassade.

■ Krav på omgivande miljö – relativ fuktighet och surhetsgrad, hantering och skötsel för att byggvaran ska fungera säkert i innemiljön.

Byggherrar och entreprenörer verkar nu för att alla byggvarude-klarationer ska samlas på en webbplats där informationen blir lättillgänglig. Om webbplatsen blir fullt utbyggd, innebär detta att alla byggvaror blir sökbara vad gäller vissa innemiljöegenskaper. Det är också viktigt att ett system kommer fram som innebär att de byggvaror som använts i en viss fastighet kan dokumenteras med ett nummer, som svarar mot en viss byggvara under en viss till-verkningsperiod. På så vis skulle man i framtiden kunna gå in och titta på varans sammansättning vid det tillfälle den handlades upp.

Olika system för värdering av byggvaror ur miljö- och hälso-synvinkel börjar också växa fram. Exempel på sådana värderings-system, som grupper av aktörer inom bygg- och förvaltnings-sektorn gått samman för att utveckla är MilaB (Miljöbedömning av byggvaror) och Miljöprövade Kemiska Byggprodukter. En del byggprodukter är miljömärkta enligt Svanen som delvis har inne-miljökriterier. Sveriges Byggindustrier med flera aktörer arbetar också med att ta fram en miljömärkning av byggprodukter, som har arbetsnamnet BASTA.

Emissionsprotokoll enligt FLEC-metodenFLEC är en standardiserad metod för att mäta emissionshastig-heten, den så kallade emissionsfaktorn, för flyktiga organiska äm-nen, VOC, från ett byggmaterial. Emissionshastigheten anges i µg/kbm material och timme. Metoden är antagen av Nordtest och heter Nordtest Method, NT Build 438 (antagen 1995-11) Building Materials: Emission of Volatile Compounds – Field and Laboratory Emission Cell (FLEC). Den finns också beskriven som en europeisk förstandard, ENV 13419-2, med samma innehåll.


Metoden används av fabrikanter för att ge kunder information om varors emissionshastighet. Olika branscher – golv, lim, färg m m – har mer detaljerade instruktioner för provtagningsproceduren, men med anknytning till standarden. Apparaten ser ut som en ostkupa, som sätts över det material som ska testas. Testklimatet ska vara 23oC ± 1,0oC, 50 % ± 3 % RF. Den kan även användas för fältmätning.

Normalt anges idag totalemissionen av de flyktiga organiska äm-nen som ryms inom begreppet VOC, det så kallade TVOC-värdet, vilket är av mindre intresse. Det blir emellertid allt vanligare att företagen också anger emissionen av enskilda hälsoklassade ämnen, vilket överensstämmer med vad byggsektorn åtagit sig att uppge i byggvarudeklarationerna.

I svenska protokoll enligt FLEC uppges emissionsfaktorn för TVOC för exempelvis golvbeläggningar dels när materialet har en ålder av 4 veckor, och dels när det har en ålder av 26 veckor. För färg och lim uppges emissionen i regel endast efter 26 veckor.

För mer information om emissionsprotokoll, se hjälpmedel till 3.2 ”Val av byggmaterial med låg emission av flyktiga föroreningar” i bilaga 1.

Mätanvisningar och mätmetodMan ska vara restriktiv med mätning av VOC och TVOC i byggna-der. Det är först om den enkät som genomförts visar på onormalt höga besvärsfrekvenser för ”stick-ande lukt”, ”torr luft”, SBS-symtom eller allergi, som man i regel har nytta av att genomföra en mät-ning. Och då görs mätningen för att få indikationer på om det finns någon särskild källa till höga VOC-koncentrationer eller till kemisk nedbrytning. Mätning kan utföras genom passiv eller aktiv provtagning med tenaxrör enligt aktuell europeisk standard. Proverna analyseras i gaskromatograf, som ger ett kromatogram, från vilket sedan en identifiering av enskilda ämnen kan göras med hjälp av masspektrometri. För indikering av kemisk nedbrytning under en golvmatta mäts med FLEC-metoden under mattan. Genom analys av kromatogram över uppmätta VOC kan ämnen identifieras som kan vara indikatorer på en pågå-ende kemisk nedbrytning, t ex 2-etylhexanol eller butanol.

Exempel på ett kromatogram från masspektrometrisk analys av ett TVOC-prov. 1 = toluen 2 = alfa-pinen 3 = delta-caren 4 = limonen


FormaldehydFormaldehyd är en vanlig förorening som finns i små koncentratio-ner i innemiljön. Det är också den förorening i innemiljön som är mest välstuderad.

I byggnader kan formaldehyd avges från färger, spackel, lacker, limmer, mineralull, MDF-skivor, karbamidharts, spånskivor, gardiner (strykfribehandling) m fl bygg- och inredningsmaterial. Avgivningen av formaldehyd från dessa material ökar vid hög luftfuktighet och hög temperatur. Andra formaldehydkällor är cigarettrök och bilavgaser.

Formaldehyd är en färglös, vattenlöslig gas som har en stickande lukt och verkar starkt irriterande på luftvägarna och ögonen. Formaldehyd tas upp i blodet genom huden, lungorna och mat-smältningskanalen. Redan vid låga koncentrationer kan ögonen, näshålan och de övre luftvägarna irriteras. Eksem kan uppstå vid kontakt med produkter där formaldehyd ingår, men även vid kontakt med formaldehyd i gasform. Formaldehyd klassas som cancerframkallande av Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket och EU. Känsligheten för formaldehyd är olika hos olika personer. Vissa allergiker är mycket känsliga för gasen.

Formaldehydhalter i rumsluft mäts i mg/kbm och ppm

1 mg/kbm = 0,833 ppm 1 ppm = 1,2 mg/kbm

WHO rekommenderar 0,12 mg/kbm (0,09 ppm) som maximal koncentration av formaldehyd i rumsluft. För känsliga personer kan detta vara för högt. Vissa allergiker reagerar på så låga halter som 0,01 mg/m. Sverige hade fram till 1999 ett råd om en maximal formaldehydhalt i rumsluft på 0,25 mg/kbm (0,2 ppm), vilket var mycket högt. Detta råd är nu borttaget och har än så länge inte ersatt med något annat gränsvärde.

Genomförda mätningar i experimentbyggnadsprojekt för sund innemiljö, visar att det är möjligt att åstadkomma innemiljöer som redan vid inflyttning har formaldehydhalter < 0,05 mg/kbm. I ELIB-undersökningen genomfördes mätningar av formaldehydhal-ten i ett statistiskt urval av 100 småhus och 100 flerbostadshus. Uti-från dessa mätningar gjordes skattningar för hela beståndet, som indikerade att 60 % av småhusen och 95 % av flerbostads husen hade formaldehydhalter (månadsmedelvärden) som var 0,013 mg/kbm eller lägre. Enstaka byggnader hade mätvärden som låg över 0,04 mg/kbm.


Provtagning av formaldehyd från byggskivorVid planering av nya byggnader bör eftersträvas att välja material med låg eller ingen avgivning av formaldehyd.

Formaldehyd ligger utanför det flyktighetsområde som täcks av FLEC-metoden. Byggmaterialen kan därför inte testas med denna metod. För byggskivor finns krav i KIFS 1993:3, att de får avge formaldehydhalter på maximalt 0,13 mg/kbm luft. För provning av formaldehydavgivning från byggskivor m m finns en standardi-serad svensk testmetod, SS 27 02 36. Skivan placeras i en kammare med standardiserat klimat och luftflöde. Formaldehydhalten i kammaren mäts och ger ett värde i mg/kbm luft.

Vissa tillverkare anger formaldehydavgivning efter den tyska standarden som delar in värdena i klasserna E0, E1, E2 och E3, där E0 är den bästa klassen. E1 är den klass som motsvarar det svenska kravet på högst 0,13 mg/kbm luft vid kammarprov.

PartiklarDe farligaste partiklarna anses vara de som är så små att de kan tränga ner i lungorna och samtidigt är så stora att de inte åker ut igen med utandningsluften, den så kallade respirabla fraktionen. Den omfattar partiklar i storleksordningen 1–10 µm.

I dagsläget finns endast gränsvärden för partiklar i utomhusluft. I den vetenskapliga litteraturen finns många beskrivningar av studier över partiklar i inomhusluft, men än så länge finns inga gränsvärden. På uppdrag av Statens Folkhälsoinstitut har en euro-peisk grupp, EUROPART, under år 2003 gjort en kunskapsöversikt om partiklar i inomhusluften. Gruppen har gått igenom den ve-tenskapliga litteraturen på området för att undersöka om det finns underlag för att sätta gränsvärden för partiklar i inomhusluften.

De partiklar gruppen fokuserade på var i storleksordningen 1 nm–100 μm. I inneluft finns suspenderade partiklar i denna storleks-ordning i antalskoncentrationer 1 000–1 000 000 partiklar/kbcm. Man koncentrerade sig på icke-industriella innemiljöer och uteslöt cancerfaktorer, miljötobaksrök, husdammskvalster, kackerlackor (en känd allergen längre söderut), djurallergen, mikroorganismer och pesticider (bekämpningsmedel).

De slutsatser som drogs var att dagens vetenskapliga litteratur inte ger tillräckligt underlag för att sätta gränsvärden för partiklar i innemiljön. Man behöver karaktärisera partiklarna mer ingående och enhetligt. Troligtvis finns samband mellan partiklar och hälsa, men bättre och mer välkontrollerade studier behövs. Man behöver integrera forskningen bättre mellan å ena sidan epide-


miologiska och toxikologiska studier, och å andra sidan aerosol/partikelkaraktärisering.

Under rubriken praktisk tillämpning skriver man i EUROPART-rapporten i tidskriften Indoor Air 2003:13:

❞ Mätningar av vikts- eller antalskoncentrationer av luftburna par-tiklar kan användas för att identifiera orsaker till variationer i luft-burna partikelhalter över tiden och mellan olika rum som del i en undersökning av innemiljöproblem i en byggnad. Emellertid måste försiktighet iakttas när man ska tolka resultatet i relation till hälsa, eftersom det saknas tillräckliga bevis för att hävda att vikts- eller antalskoncentrationer av partiklar är användbara för att bedöma hälsorisker. Mer forskning behövs för att bestämma validerade indicier för exponering av luftburna partiklar för att användas av yrkeshygienister och andra praktiker.❞

StädningI en byggnad med klimatproblem kan de eventuella flyktiga föro-reningar och mikroorganismer som irriterar ansamlas (deponeras) i damm och smuts genom att fästa på partiklarna. När jämvikts-koncentrationen förändras i rummet kan de ohälsosamma förore-ningarna avges till rumsluften igen. Det är därför extra viktigt att hålla rent och dammfritt i problembyggnader. Det är också viktigt att inte ha alltför mycket textila material, som på liknande sätt kan fungera som depåer för föroreningar.

FilterI miljöer med mycket föroreningar utifrån kan det vara nödvändigt med filter på tilluften. Likaså är filtertyp en viktig fråga i sjuk-husmiljöer och laboratorier där risk finns för smittspridning via ventilationen. Normalt installeras filter både på till- och frånluft i FTX-aggregat. Detta gjordes från början för att skydda komponen-terna i aggregatet från nedsmutsning. Idag diskuteras även beho-vet av filter för att få in renare luft. Den vanligaste filterkvaliteten för tilluft är F85 (EU7), som avskiljer 85 % av partiklarna. Denna filterkvalitet är tillräcklig för att avskilja pollen. Om en högre filter-kvalitet sätts in ökar tryckfallet och därmed elanvändningen för att driva runt luften i ventilationssystemet. För att avskilja sotpartiklar måste s k finfilter användas. Det kan vara aktuellt till exempel i starkt trafikerade miljöer. Effektiv avskiljning av små partiklar kan också erhållas med elektrostatfilter, som nästan inte ger någon ök-ning av tryckfallet i en ventilationsanläggning. Elektrostatfilter kan avge betydande mängder ozon, som kan irritera, varför detta alltid


bör kontrolleras vid upphandling. För filtrering av gaser används kolfilter (som består av bränt kokosnötskal).

Även vanliga filter kan vara en källa för spridning av föroreningar om de inte sköts. Försmutsade filter kan leda till att smutspartiklar släpper från filtrets baksida och sprids med tilluften. Försmutsade filter kan också leda till tillväxt av mikroorganismer, som sedan sprids med tilluften. Det är alltså nödvändigt att byta filter regel-bundet. För detta behövs en filtervakt som indikerar när det är dags. En tumregel vid normal försmutsning brukar vara filterbyte en gång per år, och att detta görs efter pollensäsongen.

Igensatta filter leder inte bara till risk för spridning av förorening-ar, de innebär också att luftflödet blir mindre och tryckfallet högre, och ger därmed högre elkostnader för att driva ventilationen.

En diskussion förs om huruvida filter kan slå sönder större par-tiklar till mindre och på så sätt sprida mycket små partiklar, t ex allergena ämnen, inomhus. Om dessa fastnar i möbler och gardiner skulle de, enligt professor Rolf Nyblom vid Wallenberglabora-toriet, kunna ”förlänga pollensäsongen” inomhus. Någon veten-skaplig enighet föreligger emellertid inte om denna teori.

Miljötobaksrök, passiv rökning, eller Environmental Tobacco Smoke (ETS)På de flesta arbetsplatser har skett stora föränd-ringar under de senaste decennierna när det gäller rökning. Rökning inomhus tillåts idag endast på ett fåtal arbetsplatser. Däremot förekommer det fortfa-rande i offentliga miljöer som på caféer, restauranger och pubar vilka också utgör arbetsplatser. Förutom att miljötobaksrök visat sig ge en ökad risk för lungcancer och vissa hjärtsjukdomar, orsakar den ögon- och luftvägsirritation och bidrar till utveckling av SBS. Det finns också övertygande bevis för ett samband mellan miljötobaksrök och luftvägssjukdom hos barn.

För astmatiker och andra personer med känsliga luftrör kan miljötobaksrök leda till så svåra reaktioner att man helt enkelt inte kan utsätta sig för sådana miljöer. Människors exponering för miljötobaksrök är bara delvis en byggfråga. I huvudsak är det en driftfråga. En byggnads utformning kan dock underlätta mer eller mindre när det gäller att hålla innemiljön fri från miljötobak.


Sammanfattning luftkvalitet, samband med SBS och allergi■ Fukt- och mögelskadade byggnader kan orsaka s k sjuka hus-

symtom (Sick Building Syndrome, SBS). Kring detta finns en bred vetenskaplig enighet idag.

■ Betongbjälklag med lågt vct-tal (vatten-cementtal) i kombina-tion med golvbeläggning som appliceras med vattenbaserat lim kan ge kemisk reaktion under golvmatta, trots att bjälklagen är uttorkade vid läggningstillfället.

■ Formaldehyd och vissa andra föroreningar kan, om de förekom-mer i onormalt höga halter i rumsluften, orsaka SBS-symtom. Formaldehyd är det mest välstuderade flyktiga organiska ämnet vad gäller hälsoeffekter. Det förekommer i många byggproduk-ter. Formaldehyd ingår inte i TVOC-begreppet, då det har en annan flyktighet.

■ Spädbarn som sover i nymålade rum löper större risk att drab-bas av astma.

■ Miljötobaksrök (passiv rökning) kan förutom att orsaka lung-cancer, ge astmatiker och andra personer med känsliga luftvä-gar problem samt ge upphov till irritation av slemhinnor.

■ Hälsoeffekterna av partiklar inomhus anses av en europeisk forskargrupp otillräckligt studerade för att gränsvärden, i form av en summavikt eller antal per kbm luft, ska kunna sättas.

■ Ett antal kunskapsöversikter om TVOC har publicerats de senaste åren. De visar att man inte kunnat finna något samband mellan TVOC och hälso symtom. Detta antas mer spegla forskar-nas oförmåga att hitta de ämnen som bör mätas och lämpliga mätmetoder än att det inte skulle finns någon koppling mellan hälsa och flyktiga föroreningar i inomhusmiljön.

■ Det är inte relevant att mäta TVOC som en direkt indikator på hälsorisk i innemiljön. Däremot kan VOC-mätning vara ett bra hjälpmedel i en skadeutredning för att hitta orsaker till bygg nadsskador.

■ För att förebygga förekomst av höga halter av hälsoklassade flyktiga organiska föroreningar i inneluften är det viktigt att förebygga fuktproblem. Vid materialval inför ombyggnad bör man använda byggvarudeklarationer för att informera sig om vilken relativ fuktighet och alkalitet i underlag som materialen tål för att inte orsaka emission.

■ Det är också angeläget att rekommendera material med låg egenemission av hälsofarliga, flyktiga föroreningar. Speciellt material som med stora ytor är i kontakt med rumsluften och


material med hög egenemission som målarfärger, lim och fogmassor.

■ Mätningar av ftalater (mjukgörare) har börjat göras i större skala i rumsluft. Ftalater har påvisats förekomma i högre halter i byggnader med mycket plastmaterial i ytskikt och inredning. Samtidigt finns studier som indikerar ett samband mellan PVC-plast i tapeter och golvmattor och ökad astmaförekomst hos barn.

■ För låga luftflöden i förhållande till föroreningsbelastningen kan ge SBS-symtom.

❋

LuftfuktighetMed luftfuktighet avses luftens halt eller mängd av vattenånga. Vattenånga är den komponent i luft som varierar mest, från nära noll volymprocent till maximalt 4–5 volymprocent. Den övre grän-sen för hur mycket vattenånga en given volym luft kan innehålla beror på luftens temperatur. Ju varmare luften är desto större mängd vattenånga kan den innehålla.

Luftens relativa fuktighet (RF) är ett mått på luftens grad av mättnad med avseende på vattenånga. Den uttrycks som kvoten mellan rådande ångtryck i luften och mättnadsångtrycket vid rådande temperatur. Denna kvot brukar multipliceras med 100 och anger då luftens RF i procent. Kall utomhusluft som tas in via ett ventilationssystem och värms har samma fukthalt före och efter, men beroende på temperaturstegringen kan luften uppta mer fukt, varför den relativa luftfuktigheten sjunker. Detta eftersom den relativa fuktigheten uttrycker kvoten mellan den faktiska mängd vattenånga luften håller och mängden vattenånga som samma luft-massa kan ta upp vid den givna temperaturen. Den värmda luften kan ta upp en större mängd vattenånga än den kalla uteluften. Den relativa luftfuktigheten i den värmda inneluften blir därför låg inomhus i Sverige under vintern. När det är riktigt kallt ute kan RF bli så låg som 5 % inomhus. Vanligen ligger dock RF inom interval-let 20–40 % under vinterhalvåret.

”För fuktig luft” och ”för torr luft”RF < 20 % brukar kallas torr luft. RF över 45 % på vintern brukar kallas fuktig luft. Diagrammet som återges i den nedre figuren på sid 84 är hämtat från en artikel skriven av några kanadensiska läkare. Det har ofta tagits som argument för att ställa ett generellt krav på en relativ luftfuktighet inomhus på 40–60 %. Även om


detta intervall för luftfuktighet ger mindre gynnsamma förhållan-den för bakterier och virus, finns dock skäl att inte tolka diagram-met så att det ska styra kravformuleringen för RF i rumsluft till ett generellt värde på 40–60 %. Som framgår av den övre figuren på sid 84, varierar RF i Sverige naturligt under året såväl inomhus som utomhus.

Om RF mer varaktigt ligger över 45 % vintertid, eller om fukt-tillskottet inne överstiger 3 g/kbm luft finns, enligt Socialstyrelsen, risk för kondenserande fukt och mögelpåväxt. Hög luftfuktighet ger också en gynnsam miljö för kvalster, som kvalsterallergiker reagerar på.

I Stockholmsundersökningen med enkät till boende i ett stort antal flerbostadshus var det endast 1 % som ansåg att luften i bostaden var mycket fuktig och 3 % att den var ganska fuktig. Däremot ansåg 8 % att luften i bostaden var mycket torr och 32 % att den var ganska torr.

Klagomål på ”torr luft” är vanligt förekommande i alla byggnader i Sverige under vintern. I sjuka hus brukar emellertid den andel brukare som klagar på torr luft vara högre. Klagomål på torr luft behöver inte nödvändigtvis innebära att RF är låg. De kan bero på att det finns föroreningar i luften som irriterar hud och slemhinnor och därmed upplevs som torr luft.

I ELIB-studien besvarade 3000 boende i hela Sverige Örebroenkäten i början av 1990-talet. En fråga var om man besvära-des av ”torr luft”. Studien visade att fler boende i norra Sverige rapporterade be-svär av torr luft än boende i södra Sverige.

100

80

60

40

20

0

jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec

Procent Risk för formaldehylavgivningRisk för tillväxt av rötsvamp, t ex hussvamp

PVC-mattor deformerasLim förtvålasAlkalisk nedbrytning av lim och mjukgörare

Risk för tillväxt av acitinomyceter, blånadssvampNedbrytning av kaseinhaltiga flytspackel

Risk för tillväxt av mögelsvampRisk för rostangreppRisk för kvalster i sängkläder

Övre gräns förinomhuskomfort

Nedre gräns för inomhuskomfort

Kurvornas övre del = södra Sverige, nedre del = norra Sverige

BostäderKontor

Relativ luftfuktighet utomhus

Rela

tivluf

tfuktighet inom

hus

Denna figur, baserad på en sammanställ-ning gjord av före-taget BARAB, visar hur luftfuktig heten normalt varierar över året utomhus, i en bostad respektive i en kontorsbyggnad, och några riskfakto-rer som är placerade vid olika RF-nivåer.

Optimal relativ luft-fuktighet inomhis är mellan 40 och 60 procent. Det ger dn minsta påverkan från åtta negativa faktorer i innemiljön. Detta visade en omfattande kana-densisk studie 1986. Diagrammet är häm-tat från Kommunför-bundets rapport ”Bra luft i skolan”.


I ELIB-studien gjordes också långtidsmätningar av fukttillskottet inne och den relativa fuktigheten i ett stort urval av bostäderna. Man kunde konstatera att såväl fukttillskottet inomhus i förhål-lande till utomhus som den relativa luftfuktigheten inomhus var lägre i bostäderna i norra Sverige än i södra, vilket förklaras av att vatteninnehållet i den kallare luften vintertid i norra Sverige är lägre än i södra Sverige. När luften tas in via ventilationen och värms sänks RF.

En nyligen genomförd studie i flygplansluft indikerar att den låga luftfuktighet som råder i flygplanskabiner kan resultera i symtom hos flygplansbesättning och passagerare under flygturer som varar mer än 3–4 timmar. Dessa effekter inkluderar irritation i ögon, hud och övre luftvägar, symtom som kan vara besläktade med dem som uppkommer av dålig luftkvalitet. I artikeln relateras till ett stort antal interventionsstudier av luftkvalitet i byggnader som genomförts från 1970-talet och framåt. Dessa tyder, enligt artikelförfattarna på att en modest – ungefär 10 % – ökning av den relativa fuktigheten kan lindra SBS-symtom. Med låg RF menas i denna studie RF under 30 %.

Det är väl känt att låg relativ luftfuktighet lättare ger elektrostatisk uppladdning av människor och ytor i rummet, vilket påverkar hur vi utsätts för partiklar i rumsluften. Se rubriken Elektrostatisk uppladdning längre fram.

Det kan, mot denna bakgrund, vara intressant att inom vissa ramar försöka påverka RF inomhus vintertid. Hur gör man då det på bästa sätt?

Idag avråder de flesta innemiljöforskare från att installera luftfuk-tare. Ett av skälen är att det finns risk för att de inte sköts ordentligt och då kan utgöra en källa till spridning av mikroorganismer, bland annat legionellabakterier. Detta gäller framför allt luftfuktare med en behållare av stillastående vatten. Ibland kan det dock vara nödvändigt med luftbefuktning, t ex vid omfattande pappershan-tering. Det kan då vara en fördel att välja ångbefuktning och det är nödvändigt att ha resurser för noggrann skötsel.

Även om inte luftfuktare rekommenderas, finns det andra möjlig-heter att – inom ett begränsat område – påverka RF, och se till att luften inte blir onödigt torr eller fuktig:

■ Det effektivaste sättet att undvika onödigt torr luft är att inte ha övertemperaturer inomhus. Ju högre inomhustemperatur, desto lägre relativ luftfuktighet. En sänkning av lufttemperaturen från t ex 24oC till 22oC kan ge en höjning av RF med ca 5 %. Molliere-


diagrammet i Fukthandboken kan användas för att visa effekten vid olika temperaturer.

■ Den relativa luftfuktigheten påverkas också av luftflödets storlek, särskilt när det handlar om så låga luftväxlingar som förekommer i bostäder, ca 0,5–1,0 luftväxlingar per timme. Vid dessa nivåer ger en skillnad i luftflöde en skillnad i hur mycket den av människorna och verksamheten i bostaden alstrade fuk-tigheten som vädras ut.

■ I bland annat kontorsbyggnader har försök gjorts med att årstidsanpassa luftflödet, dvs dra ner flödet till hygienflöde på vintern och öka det på sommaren. Ett skäl till detta har varit en strävan att undvika alltför torr luft vintertid. Någon veten-skaplig utvärdering av dessa försök har ännu inte genomförts i Sverige.

■ På samma sätt kan en för hög RF inomhus motverkas med en högre inomhustemperatur och ett ökat luftflöde.

Sammanfattning om luftfuktighet■ För hög luftfuktighet inomhus (>45 % vintertid) kan leda till

mögelpåväxt och att kvalster trivs bättre.■ Låg luftfuktighet (<20 %) inomhus kan ge torra slemhinnor och

öka frekvensen av SBS-symtom. Detta är främst ett problem i länder med kalla vintrar, som Sverige.

■ RF inomhus är inte så lätt att påverka, men med en normenlig luftväxling och normal inomhustemperatur är risken för att RF ska bli skadligt hög inte särskilt stor.

■ Metoder för att undvika onödigt torr luft vintertid är att se till att inte övertemperaturer förekommer i rummen och att inte överventilera, utan årstidsanpassa ventilationen.

■ Luftfuktare rekommenderas normalt inte, då de medför risk för spridning av mikroorganismer.

❋

Termiskt klimatNär det gäller termiskt klimat finns idag en relativt god överens-stämmelse mellan fysikaliskt mätbara storheter och människors upplevelse av termisk komfort. De viktigaste mätbara storheterna är lufttemperatur, medelstrålningstemperatur från ytor och luft-hastighet. Av betydelse är också temperaturgradient (vertikal tem-peraturskillnad mellan fotnivå och huvudnivå) och yttemperatur på golv. Den s k operativa temperaturen, som mäts med en glob-termometer, sammanväger lufttemperatur och ytors temperatur.


Den s k ekvivalenta temperaturen, som mest liknar den av män-niskan upplevda temperaturen, mäts med en till 37oC (människans kroppstemperatur) uppvärmd globtermometer. Denna sammanvä-ger, förutom lufttemperatur och ytors temperatur, även lufthastig-het (mätkroppen kyls av luftens rörelse). På mätinstrumentet kan den för brukarna aktuella klädseln, (klädernas isoleringsförmåga = clo) och aktivitetsnivån (som ger en viss värmeavgivning = meta-bolism = met), ställas in. Clo och met är de individparametrar som påverkar den termiska komforten. Den relativa luftfuktig heten har också en viss betydelse för hur den termiska komforten upplevs. Den mäts därför och ställs in på instrumentet vid mätning av ope-rativ eller ekvivalent temperatur.

Genom den fysikaliska mätbarheten finns det också möjlighet att i fysikaliska termer uttrycka en viss standardnivå för termiskt klimat på ett sätt som har god överensstämmelse med människans upplevelse i en viss miljö. Det innebär att det också finns möjligheter att förutsäga ungefär hur stor andel missnöjda – eller nöjda – brukare en viss dimensionering av det termiska klimatet ger.

För termiskt klimat finns sedan 1970-talet en ISO-standard, ”Neutrala termiska miljöer – Bestämning av in-dexen PMV och PPD samt fastställande av betingelser för termisk komfort” (ISO 7730). Denna standard grundas på Ole Fangers komfortekvation, som är framtagen genom att människor i labo-ratoriemiljö har fått markera på en skala, den s k PMV-skalan, den termiska komfortupplevelsen vid olika termiska förhållanden vid given aktivitet och klädsel. PMV står för engelska Predicted Mean Vote och skalan innehåller följande svarsalternativ: Kallt: –3, Ky-ligt: –2, Något kyligt: –1, Neutralt: 0, Något varmt: +1, Varmt: +2, Hett: +3. För att göra komfortbegreppet mer förståeligt konstru-erade Fanger ett kompletterande index, PPD (Predicted Percentage Dissatisfied), som anger hur många procent av en grupp med given aktivitetsnivå och klädsel som kan förväntas vara missnöjda med en viss termisk omgivning under längre uppehälle. Med missnöjda avses de personer som på PMV-skalan skulle rösta –3, –2, +2 eller +3. Detta har gett indexen PMV och PPD som används för att räkna ut andelen missnöjda om olika termiska parametrar antar olika värden och som även ligger till grund för utvecklingen av ovan nämnda instrument för mätning av termisk komfort.

Fangers kurvor över ”optimal operativ temperatur. Kurvorna visar hur stor andel av människorna som är missnöjda med temperaturen. De två kurvorna avser två olika ”klimatalterna-tiv”, där klädsel och luftfuktighet skiljer sig.

70

50

40

30

20

5

12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 28 32ϒC

10

Aktivitetsnivå (M) = 1,2 metLufthastighet (v) = 0,1 m/s

Vinterklimat1 clo, RF = 10 %

Sommarklimat0,5 clo, RF = 60 %

And

el o

tillfr

edss

tälld

a (p

roce

nt)


De huvudsakliga riksvärdena för ter-misk komfort i ISO-standarden 7730.

Om ISO 7730-standarden upprätthålls i ett rum, räknar man med att minst 80 % av brukarna ska vara nöjda med den termiska kom-forten. En revidering av denna standard är nära förestående och i den nya versionen föreslås en indelning av de termiska komfort-parametrarna i tre olika standardklasser, som ska motsvara olika andel nöjda brukare. Kraven i ISO7730 idag är i korthet:

Operativ temperatur vinter 22oC ± 2oC

Operativ temperatur sommar 24,5oC ± 2,5oC

Lufthastighet vinter 0,15 m/s

Lufthastighet sommar 0,25 m/s

Temperaturgradient 0,1–1,1 m över golv: 3oC

Ungefär 20 % av dem som bor i flerbostadshus i Stockholm upp-lever att rumstemperaturen är för låg på vintern. I kontorslokaler och sjukhusmiljöer är det vanligare att man upplever att det är för varmt. I flera vetenskapliga studier har man kunnat visa att för hög rumstemperatur ger en ökad rapportering av SBS-symtom.

Hög personbelastning och hög apparattäthet ger överskottsvärme. Det är extra viktigt att se till att man inte får ytterligare tempera-turhöjning på grund av solinstrålning i lokalbyggnader med hög personbelastning och stora fönster mot soliga väderstreck. Att montera en effektiv solavskärmning är därför en viktig åtgärd för att kunna hålla en lägre temperatur. Det finns nu ett datorprogram Parasol, som man kan använda utan kostnad, för att beräkna lämpligt solskydd för den typ av fönster en viss byggnad har. Skillnader i rumstemperatur och energianvändning kan beräknas för solskydd med olika G-värde, dvs olika värmetransmission. Montering av solavskärmning bör ingå i investeringskostnaderna om byggnaden är utformad så att det behövs.

Bra vädringsvanor kan ytterligare minska risken för överskottsvärme. Detta förutsätter att fönstren är utformade så att det är lätt att vädra utan att få in för mycket kall luft på en gång.

Både för hög och för låg rumstem-peratur minskar produktiviteten på arbetsplatsen och inlärningsförmågan i skolan. Förändringar i produktivitet vid olika rumstemperatur har stude-rats av David Wyon (se figur).

Diagram som fritt sammanfattar David Wyons forsknings-resultat om hur arbetspresta tioner och olycks risker i arbetet påverkas av den operativa temperaturen och andel nöjda med det termiska klimatet vid olika temperaturer. Den termiska skalan ska justeras map aktivitetsnivå och klädsel.

140

120

100

80

60

10ϒ 15ϒ 20ϒ 25ϒ 30ϒ

Procent

Fingersn

abbhet,känsla

Handarbete

Olyckor

Olyckor män

Olyckor kvinnor

Mental prestation

vidförsök

Andel nöjda

Arbetstaktpå

jobbet


Brukarnas översikt-liga bedömning av det termiska klima-tet i Stockholms flerbostadshus (n= 266 000), från Hus- och hälsa-undersökningen i Stockholm.

Andel (procent) som bedömde det termiska klimatet som Mkt bra Ganska bra Acceptabelt Ganska dåligt Mkt dåligt

Vinter 25 37 18 13 7Sommar 28 43,5 20 6,5 2

Sammanfattning om termiskt klimat■ För hög rumstemperatur (>22oC i operativ temperatur) på vin-

tern kan ge SBS-symtom och onödigt låg relativ luftfuktighet.■ För låg och för hög rumstemperatur minskar välbefinnandet och

ger lägre arbetseffektivitet. För elever i skolan blir inlärningsför-mågan sämre.

■ Solavskärmning, särskilt utvändig, ger bra skydd mot solinstrål-ning och värmetransmission in till rummet.

❋

LjudförhållandenLjudförhållanden kan indelas i de mätbara parametrarna ljudnivå, ljudisolering och efterklangstid. Buller i bostadsområden kan ge upphov till sömnsvårigheter. Buller på arbetsplatsen ger sämre koncentrationsförmåga. I industriella miljöer kan ljudnivåerna vara så höga att de kan ge hörselskador. Även i förskolor och sko-lor kan ljudnivåerna ibland vara så höga (tal och röster i kombina-tion med för lång efterklangstid) att hörselskador kan uppstå.

Många innemiljöer är bullerstörda. 400 000–900 000 personer är dagligen störda av trafiken och 200 000–600 000 mycket störda av grannar. I tätorter har ljud från utvändigt placerade fläktar blivit ett tilltagande problem. Buller har i vissa studier kopplats till SBS. Det kan utgöra en störning som kan få ”bägaren att rinna över”.

Ljudkrav för olika av lokaler, luftljudsisolering, stegljudsnivå, ljudnivå från installationer, ekvivalent ljudnivå från trafik samt efter klangstider finns föreslagna i den svenska standarden SS02 52 68. Motsvarande ljudstandard för bostäder heter SS 02 52 67.

Ljudnivåer i de för människan mest hörbara frekvenserna mäts i dB(A). Under senare år har emellertid lågfrekvent ljud, som mäts i dB(C), uppmärksammats alltmer. Det är ljud som t ex kan komma från fläktar och andra apparater som blir allt vanligare i vår miljö och för vilken människan visat sig vara känslig. Även förslag till kravnivåer för lågfrekvent ljud finns med i den svenska ljudstandarden.


LjusförhållandenMänniskan sammanväger solinstrålning, dagsljus, elbelysning och färgsättning till en total upplevelse av ljusförhållandena. God belysning är en viktig faktor för välbefinnande. Belysningsproblem är en av de många fysikaliska faktorer som kan vara kopplade till SBS-symtom. Genom den kraftigt ökade datoranvändningen är det särskilt viktigt på arbetsplatsen med bra belysningsförhållanden kring bildskärmen.

Mätbara belysningsparametrar, på vilka krav kan ställas för att erhålla bra belysning, är• ljusstyrka, dagsljusfaktor, bländning, • färgåtergivning och kontraståtergivning.

Det är känt att vissa människor inte tål lysrörsarmaturer, vilket har förklarats med den låga frekvensen som ger upplevelse av flimmer. I utredningsmetodikens steg D kan det vara bra att undersöka belysningen, som ett led i försöken att hitta en bättre arbetsplats-situation för de personer som, trots åtgärder, inte blivit bättre.

God vägledning finns i ”Ljus & rum – Planeringsguide för belys-ning inomhus” från Ljuskultur (www.ljuskultur.se).

❋

ElmiljöElektrostatisk personuppladdningMänniskor kan känna obehag av att bli statiskt elektriskt upplad-dade. Laddningen beror på att två föremål gnids mot varandra och/eller separeras från varandra under elektriskt isolerade förhållanden och därmed får olika laddning. De spänningar som kan uppstå på detta sätt kan bli mycket höga, ofta upp till 20 kV. Människokroppen fungerar som en god ledare som, om den iso-leras och samtidigt utsätts för friktion, kommer att laddas upp till en spänning. Denna spänning bestäms bland annat av kroppens kapacitans, den relativa fuktigheten i rummet, typer av golvmate-rial och skor, isolationsförmågan hos golvmaterialet, skosulor och strumpor samt uppladdningstiden. Den maximala spänning krop-pen kan laddas upp till är ca 25–30 kV. Vid högre spänningar får koronaeffekten laddningen att strömma genom luften.

Mängden laddning som kan ansamlas och dess polaritet styrs av den s k triboelektriska serien. Ett material som gnuggas mot ett annat längre ner i serien blir positivt laddat.


Stor dator/bildskärmstäthet och mycket syntetiska material i inredningen ökar den elektrostatiska uppladdningen. Dessutom ökar den elektrostatiska uppladdningen om luftens relativa fuktig-het är låg, som den t ex är under vintern i Sverige – i synnerhet om inomhustemperaturen är hög.

Elektromagnetiska fält (EMF)En av de hälsoeffekter som idag studeras när det gäller elektrisk och magnetisk fältmiljö är cancer. Det finns studier som indikerar att förhöjda fältstyrkor kan ge en ökad risk för vissa cancertyper, bland annat barnleukemi.

Elöverkänslighet är en annan sjukdom som, av de elöverkänsliga själva, kopplas samman med den elektromagnetiska fältmiljön. Vissa av de symtom som karaktäriserar elöverkänslighet, till ex-empel rodnande hud i ansiktet, liknar SBS-symtom, men för svårt elöverkänsliga personer rapporteras även många andra symtom, mest från det centrala nervsystemet.

Någon vetenskaplig samsyn när det gäller den elektromagnetiska fältmiljöns betydelse för hälsa finns inte. Myndigheterna föreslår att försiktighetsprincipen tillämpas, men det finns inga gränsvär-den för elektromagnetiska fält i innemiljön. Inom byggsektorn finns dock en utvecklad praxis som ofta tillämpas i miljöprogram.

Lätta luftjonerEn jon är en luftburen molekyl med en positiv eller negativ ladd-ning. Lätta luftjoner bildas vid inverkan av joniserande strålning av neutrala molekyler. Utomhus är produktionen av joner närmast konstant, åtminstone inom en region. Vid åskväder kan stora förändringar ske och s k fönvindar förändrar jonbalansen. Jonkon-centrationen kan ses som en indikator på luftföroreningsnivån. I förorenade områden är koncentrationen mycket låg. I lantliga, rena områden däremot, är koncentrationen normalt 700–1 000 joner/kbcm. Koncentrationen av joner inomhus bestäms av förekomsten av joniserande strålning (framför allt radon), laddade ytor och partikelhalten. I ren luft är andelen positiva luftjoner något större än andelen negativa. I förorenad luft blir andelen positiva joner ännu större. Det beror på att lätta luftjoner reagerar med luftföro-reningar och bildar tyngre luftjoner eller elimineras genom att den elektriska laddningen avges. Negativa lätta luftjoner är rörligare än positiva joner och fastnar därför lättare på föroreningar.

Man kan därför konstatera att, om luften i ett rum har en mindre andel negativa joner, är det en indikator på att luften är förorenad.

Den triboelektriska spänningsserien:

+ laddningLuft Kattskinn Glas Glimmer Människohår Nylon Ull Bly Silke Aluminium Papper Bomull Stål Trä Bärnsten Golvvax Gummi Nickel/Koppar Mässing/Silver Guld/Platina Polyester Celluloid Polyuretanskum PVC Teflon

– laddning


Detta är dock inte detsamma som att det finns en positiv hälsoef-fekt av negativa joner.

Jonhalten i ett rum är resultatet av jämvikt mellan jonprodu ce-rande och jonneutraliserande mekanismer. Luft som passerar genom en ventilationskanal utarmas på negativa joner. Detta har emellertid marginell betydelse för halten av negativa joner i rums-luften enligt flera studier. En förändring i samma storleksordning kan åstadkommas genom att en person som befinner sig i rummet tar i ett plasthandtag. Jämvikt inställer sig snabbt efter förändrad jonbalans. Den naturliga process som främst påverkar jonbild-ningen inomhus är sönderfall av radon och radondöttrar.

Laddade partiklar avsätter sig på den första ytan med motsatt laddning. Det är detta fysikaliska förhållande som nyttjas i elektrofilter. På motsvarande sätt påverkar joniseringsapparater luftens innehåll av negativa och/eller positiva joner. Det innebär att jonisering har en viss partikelrenande effekt. Det sker en elek-trostatisk avsättning av partiklar på ytor i rummet. I ett rum med joni seringsapparat blir således luften mindre dammig, men ytorna märkbart mer bemängda med partiklar.

Kunskaperna om biologiska effekter av lätta luftjoner är osäkra och i vissa fall motsägelsefulla. Joners betydelse för förekomsten av SBS-symtom eller allergiska besvär är bland annat undersökt av David Wyon i fordon med joniserad luft. Enligt dessa studier minskade ögonsymtom signifikant som följd av joniseringen. Dock rekommenderades inte jonisering i bil, därför att alla ytor snabbt skulle ha blivit oacceptabelt smutsiga. År 1988–1990 genomfördes en blindteststudie på Malmö Allmänna Sjukhus, där förhöjda besvärsfrekvenser för SBS förekom. Studien visade på en sänkt be-svärsfrekvens hos personalen när joniseringsapparater användes.

De flesta tycks vara överens om att källkontroll av emissioner från material, inredning och verksamhet, god städning och tillförsel av ren uteluft är en bättre lösning för att åstadkomma ren luft inom-hus än att använda joniseringsapparater. Dock kan det i vissa fall tillfälligt vara värt att prova jonisering vid akuta problem, innan andra åtgärder hunnit vidtas.

8. Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder 93

8. Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder

Nedan görs en genomgång i punktform av vanliga brister i byggnaders konstruktioner och felbehandling under byggtiden, som genom dålig prestanda för byggdelar och produkter kan orsaka försämrad innemiljö och därmed utgöra en riskfaktor för SBS och allergi.

Äldre hus, byggda före 1960■ Bristfällig dränering eller dräneringsrör som med åren satts

igen.■ Fuktskador på grund av bristande underhåll.■ Isolering av masugnsslagg i bjälklag, som vid ombyggnad blivit

nedfuktade genom vattenborrning och ger emissioner av svavel med flera föroreningar.

■ Självdragssystem som satts ur spel genom ombyggnader.■ Sprickor i skorstensstockar som ger rökspridning vid eldning i

kaminer eller öppna spisar.

1960-talshus■ Byggmaterial som inte skyddats från nederbörd på bygg-

arbetsplatsen eller inte fått torka ut ordentligt byggdes in. Exempelvis fuktig mineralullsisolering i utfackningsväggar och mögel på träreglarna.

■ Skalmurar som saknar luftningshål, eller som satts igen av ned-fallande murbruk vid murningen.

■ Mögel i badrum (på grund av dålig golvbrunnskonstruktion).■ Stora, plana, läckande tak på grund av dålig avrinning eller

sänkningar av konstruktionen med åren så att vattnet inte ”når upp” till avvattningsbrunnarna.

■ Invändiga stuprör som läcker.■ Uteluftsventilerade krypgrunder som tilläggsisolerats med

otillräcklig ventilering, vilket gett mögelpåväxt. Otätheter och undertryck i byggnaden kan medföra att mögellukt tränger in i lokalerna.

■ Otätheter (mellan förtillverkade byggnadselement m m) som ger dragproblem och lyhördhet mellan lägenheter.


1970-talshus■ Byggnaden är placerad på vattensjuk mark eller mark med vat-

tendrivande skikt.■ Byggnaden har en platta på mark med felgjord dränering eller

ett kapillärbrytande skikt som inte fungerar.■ Platta på markkonstruktioner med ovanpå plattan liggande

isolering (s k flytande golv) som ger ångtryck uppåt och därmed förhöjd fuktighet i betongplattan.

■ Träsyllar för väggar på betongplatta eller sand utan fuktspärr mot underlaget.

■ Stora platta-på-markkonstruktioner med bredd större än 12 meter, som leder till att en värmekudde byggs upp undertill i marken, vilket i sin tur med åren ger ett ökande ångtryck uppåt och mer fukt i betongplattan.

■ Roterande värmeväxlare, monterade så att de överför lukter och lättflyktiga föroreningar från smutsigare till renare rum.

■ Invändig friliggande mineralull – eller asbest – i ventilations systemet.

■ Synlig mineralull som inklädnad på utsidan av frilagda ventilationskanaler.

■ För klena dimensioner på ventilationskanaler och därmed för låga luftflöden (Särskilt i förskolor och skolor). Dålig täthet i ventilationskanaler.

■ Avsaknad av apparatrum. Ventilationsaggregat ligger på vinden och har dålig åtkomlighet för service.

■ Gamla heltäckningsmattor som ansamlat damm, mögel och flyktiga föroreningar med åren.

■ Mycket plastmaterial i ytskikt, som ger en emission av ftalater (mjukgörare).

■ Nya plast- eller linoleummattor har limmats direkt på äldre plastmattor.

■ Mellanväggar med halm som isolering, som innehåller mycket mögelsporer.

■ Takvärmesystem som ger känsla av uppvärmning på hjässan.

1980-talshusVanliga brister som kan ha samband med SBS:■ Byggmaterial som inte skyddats från nederbörd på byggarbets-

platsen eller inte fått torka ut ordentligt byggdes in. Exempelvis fuktig mineralullsisolering i utfackningsväggar och mögel på träreglarna.

8. Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder 95

■ Flytspackel med innehåll av kasein användes på bjälklag under perioden 1979–1983 för avjämning av betongbjälklag. Detta gav svartfärgning av golv med ekparkett och korkoplast samt bubb-lor (släpp) på plast- och linoleummattor.

■ Förtvålning av vattenbaserat lim under plast- och linoleum-mattor på grund av en för alkalisk miljö under mattorna. Kan ha orsakats av för fuktigt bjälklag vid mattläggningen (RF>85 %) eller av en alltför alkalisk miljö (exempelvis användning av spackel med hög halt Portlandscement).

■ Krackelering av ytskikt på linoleummattor som ger ”mjöl-damm” i rumsluften. Detta orsakades av ett akrylatskikt som polish på linoleummattorna vilket krävde speciell behandling när ny polish skulle läggas på. Om denna behandling utfördes innan golvmattan hunnit torka ordentligt efter rengöring och under vintern när den relativa luftfuktigheten är låg inomhus, kunde ytskiktet krackelera vid torkning.

■ Uteluftsventilerade krypgrunder med mögelpåväxt och under-tryck i byggnaden så att mögellukt tränger in i lokalerna.

■ Golvvärmesystem på bottenvåning direkt mot mark, som stängs av sommartid. Kan ge uppvärmd mark och ångtryck uppåt med fuktproblem som följd.

1990-talshus och senare■ Byggmaterial som inte skyddats från nederbörd på byggarbets-

platsen eller inte fått torka ut ordentligt. Exempel: fuktig mine-ralullsisolering och träregelkonstruktion i utfackningsväggar.

■ Användning av högpresterande betong, dvs betong med lågt vct-tal (vatten-cementtal) och direktlimning av plast- eller lino-leummattor med vattenbaserat lim på bjälklaget. Sådan betong är så hård att vattnet som avgår från limmet inte kan tränga ner i betongen. Samtidigt har denna betong en hög alkalitet, vilket åstadkommer en kemisk nedbrytning av plast mattors mjuk-görare och av limmet, varvid hälsovådliga emissio ner uppstår. Detta kan förhindras genom att använda ett skikt avjämnings-massa med lägre alkalitet på bjälklaget innan mattan läggs på. Detta skikt absorberar vattnet från limmet.

■ Användning av vissa ”miljövänliga” färger som inte ger till-räckligt skydd mot mikrobiella angrepp. Orsaken kan vara att tillverkarna försökt eliminera eller minska andelen biocider av miljöskäl.

■ Trägolv direkt på betong.■ Användning av återanvänt virke som varit mögelkontaminerat.


9. Lagar och föreskrifter om inomhusmiljönBåde fastighetsägaren och den som ansvarar för verksamheten kan ställas till svars för brister i inomhusmiljön. Fastighetsägaren ska se till att lokalerna är lämpliga för verksamheten och att de sköts så att människor inte får besvär. Själva byggnaden måste alltså leva upp till vissa krav. Den arbetsmiljöansvarige, dvs chefen på arbetsplatsen, svarar för att byggnaden används på rätt sätt – att verksamheten anpassas till lokalens förutsättningar, så att ingen mår dåligt.

ArbetsmiljölagenArbetsmiljölagen gäller för alla anställda och numera också skolans elever från årskurs ett och uppåt. Enligt lagen är det arbets givaren som ansvarar för att personalen inte far illa av inomhusmiljön. När det gäller skolor och daghem är arbetsgivaren ytterst kommunen. Medarbetarna är också skyldiga att medverka; lagen föreskriver att arbetsgivaren och de anställda ska samverka för att uppnå en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen slår även fast att luftens kvalitet, ljud- och ljusför-hållanden samt andra viktiga delar av inomhusmiljön måste vara ”tillfredsställande”.

Arbetsmiljöverket utfärdar med arbetsmiljölagen som stöd detalje-rade föreskrifter och allmänna råd.

I föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) preciseras de metoder arbetsgivaren ska använda för att leva upp till sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Med systematiskt arbets miljöarbete menas i dessa föreskrifter ”arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås”. I det systematiska arbetet ingår bland annat att fastställa en arbetsmiljöpolicy, undersöka risker, utarbeta handlingsplaner och ha rutiner för uppföljning.

Föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) ersät-ter flera äldre föreskrifter och tar bland annat upp dagsljus och belysning, ventilation och buller. När det gäller ventilation anges att koldioxidhalten, i förhållande till personbelastningen, kan användas som indikator på ventilationen. ”En halt på över 1 000 ppm är en indikation på att luftkvaliteten inte är tillfredsställande”, enligt föreskriften. Siffran gäller för skolsalar och andra utrymmen

9. Lagar och föreskrifter 97

med mycket folk. Det finns också krav på ventilationens drift och underhåll. I de allmänna råd som hör till föreskriften finns dock tillägget att ”koldioxidhalten inte ska ses som ett medelvärde över en dag, inte heller som ett takvärde som aldrig får överskridas”. Där nämns dessutom att koldioxidhalten kan sänkas genom olika åtgärder som vädring och kortare arbetspass.

Koldioxidhalten är idag en omdiskuterad indikator på luftkvalitet – i synnerhet som enda angivna parameter. Gasen i sig är inte farlig annat än i mycket höga halter (flera tusen ppm). Koldioxid halten är inte heller kopplad till de emissioner från material m m som kan förekomma i byggnaden, utan endast till personbelast ningen (människans utsöndring av koldioxid vid utandning). SBS-risken beaktas inte som ett kriterium på bra luftkvalitet. Koldioxiden kan därför sägas vara en indikator på att luftflödet är normenligt (7 l/s,p + 0,35 l/s,kvm) i lokaler med avsedd personbelastning, men inte nödvändigtvis på en god luftkvalitet.

MiljöbalkenHälsoskyddslagen och en rad andra lagar ersattes 1999 av Miljö-balken. Miljöbalken riktar sig till alla och omfattar alla verksam-heter. I Miljöbalken definieras begreppet olägenhet för människors hälsa som en ”störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”. Hänsyn ska också tas till känsliga grupper som al-lergiker och barn. Begreppet olägenhet innefattar även störningar som inte kan visas vara direkt hälsoskadliga men ändå påverkar människors välbefinnande t ex kyla, drag, lukt och buller. Om det finns risk för olägenhet för människors hälsa ligger bevisbördan på ägaren eller nyttjaren av exempelvis en skollokal. Denne är skyldig att vidta de försiktighetsmått som krävs för att förebygga eller undanröja olägenheten. Fukt, mögel, damm, buller, dålig luft-kvalitet, allergiframkallande ämnen med mera får alltså inte skada människors hälsa.

Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd om inomhusklimatet och hur ”olägenhet för hälsan” ska tolkas— bland annat i följande publikationer: SOSFS 1999:21 (M) Fukt och mikroorganismer SOSFS 1989:45 (M) Bedömning av hälsorisker från vissa golvmate-rial SOSFS 1999:25 (M) Ventilation SOSFS 1996:33 Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritids-gårdar


SOSFS 1996:7 (M) Buller inomhus och höga ljudnivåer SOSFS råd om formaldehyd i byggnader (SOSFS 1989:13) upp-hörde att gälla 1999.

När det gäller fukt och mikroorganismer, SOSFS 1999:21 (M), ingår följande faktorer vid bedömning av olägenhet för männi-skors hälsa:

■ Det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt.

■ Mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från t ex källare, grund eller vind, till rum där människor vistas.

■ Fuktskador har inte åtgärdats och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till.

■ Fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t ex vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material.

■ Det sägs också att särskild hänsyn ska tas till känsliga personer vid bedömningen.

I hälsorisker från vissa golvmaterial, SOSFS 1989:45 (M) tas problem med kemisk reaktion under golvbeläggningar på fuktiga betongbjälklag upp och luktproblem som kan förekomma kring golvmaterial. Där sägs bland annat att golvmaterial ska bedömas orsaka sanitär olägenhet om lukt som förorsakas av golvmaterialet är konstaterad vid inspektion och ohälsa eller irritation hos den som stadigvarande vistas i lokalerna kan knytas till golvmaterialet.

I socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – ventilation, SOSFS 1999:25 (M), bedöms tillfredsställande ventila-tion på i princip samma sätt som i ovan citerade

AFS, med koldioxidhalt under 1000 ppm som indikator på till-fredsställande luftkvalitet. Där sägs också att den utomhusluft som förs in i byggnaden via ventilationssystemet inte ska vara förorenad.

När det gäller städning i skolor, förskolor, fritidshem och fri-tidsgårdar, SOSFS 1996:33 (M), sägs bland annat att ”kvaliteten på städningen bör vara sådan att den bidrar till en god hygienisk standard och god luftkvalitet inomhus. Städningen bör utföras på ett sådant sätt att de personer som vistas i lokalerna inte förorsakas olägenhet. Barn och personal med allergi/överkänslighet bör inte få förvärrade besvär av att vistas i lokalerna”. Samtidigt sägs att ”om sanitär olägenhet bedöms föreligga på grund av bristfällig städning är det viktigt att även uppmärksamma om det förekom-mer andra faktorer som kan påverka inomhusmiljön negativt, t ex


bristande ventilation eller fuktskador. ”Städråden kräver att städ-ningen ska vara hygieniskt acceptabel och att det finns fastställda städrutiner, så att människor inte får besvär.

I socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer, SOSFS 1996:7 (M), ges riktlinjer och rekommenda-tioner för bedömning av olägenhet för hälsan orsakad av buller. Riktvärdet för maximal ljudnivå är 35-45 dBA och för ekvivalent ljudnivå 30 dBA. Rekommendationer ges även för ekvivalent, låg-frekvent buller vid olika tersband.

De allmänna hänsynsreglernaI Miljöbalken finns också de så kallade allmänna hänsynsreglerna, som rör såväl den yttre miljön som innemiljön. De allmänna hän-synsreglerna innebär att alla har ett ansvar att alltid följa och till-lämpa dem i alla situationer som omfattas av miljöbalkens bestäm-melser. Här nedan beskrivs några allmänna hänsynsregler som rör innemiljö och hälsa.

§ 1 BevisbörderegelnVerksamhetsutövaren har bevisbördan – ska kunna visa att verk-samheten bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna.

§ 2 Kunskapskravet”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa eller miljön mot skada och olägenhet.”

§ 3 FörsiktighetsprincipenFörsiktighetsprincipen: Redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighets-mått. Fanns tidigare i ML och LKP.

Förorenaren betalar: Den som orsakar en skada ska bekosta de åtgärder som krävs för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna.

Bästa möjliga teknik: För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och åtgärder.

§ 6 ProduktvalsprincipenMan ska välja de kemiska produkter som är minst skadliga för miljön (gäller även privatpersoner). Fanns tidigare som Substitutionsprincipen i LKP.


§ 7 SkälighetsregelnKraven på hänsyn ska vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. ”Kraven på hänsyn enligt 2-6 §§ gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. ”Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap åsidosätts.”

§ 8 SkadeansvaretDen som har orsakat en skada på miljön har ansvar för att skadan blir avhjälpt.

9–10 §§ Stoppregeln En verksamhet får inte bedrivas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försäm-rade eller för att miljön försämras avsevärt. Endast regeringen får tillåta verksamheter som strider mot stoppregeln.

Boverkets ByggreglerI Boverkets byggregler, BBR, finns både allmänna och detaljerade regler med koppling till inomhusklimatet. Till exempel regleras rumshöjder och det fastslås att uteluftflödet ska vara lägst 0,35 l /s, m golvarea och minst 7 l/s för varje person som samtidigt kan förväntas vistas i ett rum. Minsta frånluftsflöden regleras också. Återluft i barnstugor och motsvarande lokaler tillåts normalt inte. I BBR finns detaljerade regler om temperaturer som ska kunna hål-las i byggnader samt att installationer för varmvatten ska utformas så att minst 50°C erhålls vid tappstället. BBR innehåller även hög-sta tillåtna bullernivåer som byggnader måste klara.

Regeringens proposition 2001/02 En god inomhusmiljö I regeringens proposition fastslås bland annat att radonhalten i alla skolor, förskolor och daghem år 2010 ska vara lägre än 200 Bq/m och att samma gränsvärde ska gälla för bostäder från och med år 2020.

Lagen om obligatorisk ventilationskontrollLagen om obligatorisk ventilationskontroll föreskriver att venti-lationssystem ska besiktigas regelbundet, och att de ska fungera enligt de lagar och föreskrifter som gällde vid projekteringen. Boverket har gett ut föreskrifter. Enligt dessa ansvarar byggnadens


ägare för att kontrollen genomförs. Den ska utföras av en behörig besiktningsman, som sedan ger ett utlåtande om systemet är godtagbart eller ej. Anmärkningar ska åtgärdas senast ett halvår efter genomförd besiktning. Ett intyg ska utfärdas och anslås på synlig plats i byggnaden. En formellt godkänd ventilationskontroll innebär dock inte alltid att innemiljön är tillfredsställande och le-ver upp till kraven i arbetsmiljölagen eller i hälsoskyddslagen. Den innebär endast att de krav som gällde när ventilationssystemet projekterades är uppfyllda.

Undantag från OVKBoverket har regeringens uppdrag att genomföra en försöksverk-samhet som innebär att fastighetsägare som uppfyller vissa krav kan medges undantag från förordningen om obligatorisk ventila-tionskontroll. De krav som ska uppfyllas är bl a att fastighets-ägarna ska ha genomfört obligatorisk ventilationskontroll i de fastigheter som undantas samt ha ett kvalitetssäkringssystem.

28 fastighetsägare har valts ut för att delta i försöken som pågår till och med den 30 augusti 2005. En delredovisning gjordes den 12 december 2001. Boverket ska fortlöpande följa hur fastighetsägarna säkrar drift och underhåll. Detta görs genom att fastighetsägarna genomför en tredjepartsrevision som redovisas till Boverket. Boverket ska även redovisa kostnader och besparingar hos fastig-hetsägarna samt nyttan med verksamheten för de boende.

Följande besiktningsintervall gäller för OVK i flerbostadshus, beroende på om husen har ventilation av typ FT (mekanisk till- och frånluftsventilation med eller utan värmeväxling), F (mekanisk frånluftsventilation) eller S (självdragsventilation):

Byggnader År för första kontroll Besiktningsintervall av befintlig installation

Daghem, skolor, vårdlokaler o.d. med FT 1993 2 årFlerbostadshus, kontorsbyggnader o.d. med FT-ventilation 1994 3 årFlerbostadshus, kontorsbyggnader o.d. med F-ventilation 1995 6 årFlerbostadshus, kontorsbyggnader o.d. med S-ventilation 1995 9 år

TobakslagenTobakslagen slår fast att rökning inte får förekomma i offentliga lokaler där barn vistas, alltså varken i skolor eller på daghem, och inte heller på skolgårdar. Rökrum kan inrättas i de delar av bygg-naden som är barnfria. Beslut fattas i så fall av den som är chef för


verksamheten, men det finns ingen skyldighet att tillåta rökrum. Röken får inte heller sprida sig och störa andra. Ingen ska heller mot sin vilja behöva utsättas för tobaksrök.

10. Goda exempel från fältet 103

10. Goda exempel från fältet

I detta kapitel ges ett antal exempel på hur fastighetsägare, kom-muner och landsting arbetat med innemiljöproblem i sitt bygg-nads bestånd eller i någon enskild fastighet. Dessa är medtagna därför att de i något avseende utgör goda exempel på arbets-metoder vid hälsoproblem på arbetsplatsen.

Presidenten 1 i Norrköping – omfattande saneringInformationsansvarig: Mia Peterson Verkställande direktör Stenvalvet: Lennart Sten Projektledare för ombyggnad: Peter Zetterdahl

Denna stora kontorsbyggnad, byggd 1975, hade under åren haft vissa klimatproblem vilka eskalerade efter den regniga sommaren 2000. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts för att hitta orsaker till rapporterade hälsoproblem. Fastighetsägaren beslutade att i samband med saneringsarbeten genomföra flera standard-höjande åtgärder. Saneringsarbetena avslutades i december 2002, då hyresgäster började flytta tillbaka.

Med en totalyta på cirka 38 000 kvadratmeter, en byggnadsvolym på cirka 145 000 kubikmeter och arbetsplatser för runt 650 perso-ner, blev Presidenten 1 Norrköpings då största enskilda kontors-byggnad. Majoriteten av hyresgästerna utgjordes av statliga verk, bland annat Kriminalvårdsstyrelsen, Sjöfartsverket och Skattemyn-digheten. Dessutom fanns restaurangen Remmaren.

Byggnadsstyrelsen hade planerat en toppmodern byggnad, dit flera statliga verk skulle flytta från Stockholm. Den 27 februari 1973 gick anmälan igenom (staten behövde inte bygglov på den tiden). I augusti samma år togs första spadtaget.

Byggnadsstyrelsen lades ned 1993 och fastigheten övergick till Vasakronan, som 1997 sålde den till Stenvalvet Fastighets AB. År 2001 köptes Stenvalvet upp av GE Capital Real Estate AB, som idag äger fastigheten.

Första gången som problem uppdagades på allvar var efter den ex-tremt regniga sommaren/hösten 2000 då Stenvalvet fick klagomål på lokaler runt en innergård på plan 2. ”Traditionell” fuktskada med kraftig mögellukt som följd konstaterades och åtgärder utför-des i sockelelement, vägg och fönster.


Dessvärre framkom nya klagomål av mer diffus karaktär från andra delar av byggnaden under våren 2001. De besvär som rap-porterades kan jämföras med lindriga förkylningssymtom som trötthet, torra ögon och nästäppa. Stenvalvet startade omgående en mer omfattande utredning som inleddes med en enkätunder-sökning i vilken samtliga hyresgäster deltog. Resultatet visade en avvikelse från normal inomhusmiljö. Symtomen hos hyresgäster och de skador och brister som framkom vid de digra undersök-ningarna, var av sådan art som brukar finnas i byggnader där man upplever sjuka hus-symtom.

Ett omfattande sanerings- och renoveringsprogram för byggnaden togs fram tillsammans med drift- och underhållsinstruktioner. Det togs även fram ett kontrollprogram för att garantera att alla åtgär-der genomfördes korrekt under saneringen och för att säkerställa byggnadens goda skick för framtiden.

Orsaker till klimatproblemenFör tidig mattläggning på fuktiga betonggolv med kaseinhaltigt flytspackel på vissa golv och kemisk nedbrytning av lim och plastmattor på andra golv har, tillsammans med att det förekom-mit fuktinträngning genom klimatskärmen, identifierats som de viktigaste skadeorsakerna. De fuktskador som konstaterats i klimatskärmen var främst:

■ Stående vatten på yttertaket och takläckage till följd av åldrat tätskikt på yttertaket.

■ Fukt- och mögelskador genom takläckage ner i utfacknings-väggar och fuktskador på vissa impregnerade fönsterkarmar, framför allt mot gård på plan 2. Impregnerat virke luktar illa vid mikrobiell påväxt.

■ Betongsockelelement på plan 2 mot gård fuktskadade.

Man har också identifierat illaluktande singel på gårdarna, vilket gett lukt in till byggnaden. Vissa våtrum har blivit fuktskadade ge-nom dåliga tätskikt. Ventilationen har varit bristfällig och det fanns fri mineralull i kanaler och överluftsdon. Dessutom har invändiga ställverk lokalt gett höga magnetfält.

Bra webbplatsI informationstrategin under utredningen och ombyggnaden fanns en utmärkt webbplats. Bland inslagen på hemsidan kan nämnas minnesanteckningar från ett informationsmöte med personalen på Kriminalvårdsstyrelsen som skulle flytta tillbaka. Man var noga med att informera om de utredningar som genomförts och vad


man funnit vara orsaker till problemen. En genomgång gjordes också av de åtgärder som planeras mot bakgrund av utredningsre-sultaten samt av vad man bör tänka på vid återflyttning av möbler och inventarier.

På webbplatsen fanns också ett avsnitt med ”Frågor och svar”. Där kunde brukarna hos de hyresgäster som ska flytta tillbaka ställa frågor och få svar av sakkunniga.

Nedan görs sammanställning av en del information från webb-platsen, som bland annat belyser vad man vidtog för åtgärder för att bemästra fuktproblemen som upptäcktes.

GolvI stora delar av byggnaden rivs befintliga mattor ut, eftersom dessa bedömts vara direkt eller indirekt påverkade av kemisk nedbrytning. Golvytan slipas därefter ren, vilket i sig minskar föroreningsnivåerna i golven. I alla våningsplan läggs därefter ventilerade golv. De ventilerade golven hindrar emissioner från bjälklaget att nå rumsluften och för istället bort dessa via särskilda frånluftskanaler. Som golvyta har man valt ett lågemitterande fabrikslackerat parkettgolv. Trägolv läggs så långt det är praktiskt möjligt. I övriga delar läggs en spånplatta med en lågemitterande plastmatta som ytskikt.

Lokala åtgärderEnstaka ytor har andra golvlösningar eller särskilda anordningar och kommer att särbehandlas. I byggnader med liknande golvska-dor brukar man ofta undanta våtrum och vissa biutrymmen från åtgärd. I Presidenten kommer flera sådana ytor att få ventilerade golv för att främja flexibiliteten och i våtutrymmen kommer man att behandla med ett silanbaserat impregneringsmedel som ett ex-tra skydd vid eventuell framtida nedfuktning av bjälklaget. På ytor där kaseinhaltigt spackel aldrig förekommit och där det idag ligger ett fullt funktionsdugligt stengolv kommer ingen åtgärd att vidtas.

Ventilerade golvGE Real Estate har låtit experter på golv genomföra en utredning av vilken som är den lämpligaste åtgärdsmetoden för att komma tillrätta med konstaterade rester från nedbrytning av limskikt och kaseinhaltigt flytspackel i betongbjälklagen (”betonggolven”). Problemet är mest accentuerat på bottenplan till följd av fuktlast genom bottenplattan, men även på andra våningsplan förekom-mer rester i betongen i varierande grad. De två alternativ som varit under utredning var undertrycksventilerade golv och en


s k silanmetod där betongytan förseglas med ett silanbaserat impregneringsmedel.

Undertrycksventilerade golv innebär att golvet ovanpå betongen läggs med en luftspalt som ansluts till frånluftsventilationen. Lösningen är beprövad men har stora praktiska nackdelar då den medför att golvhöjden ökar så att trösklar, listning m m måste anpassas, samt att delvis synliga frånluftskanaler tillkommer i varje utrymme. Allt detta medför att installationen av undertrycks-ventilerade golv är en mycket tidsödande åtgärd jämfört med att impregnera golven.

Den silanprodukt som utvärderats heter FlorosilÆ. De försök och mätningar som utförts visar att medlet har effekt men tyvärr också att det med stor sannolikhet tar alltför lång tid innan behandlingen ger önskat resultat.

Slutsatsen som ansvariga projektörer drar är därför att man i alla kontorsrum och andra arbetsplatsutrymmen kommer att lägga undertrycksventilerade golv så långt det är praktiskt möjligt. I utrymmen som normalt skulle kunna undantas från åtgärd kom-mer, av flexibilitetsskäl, ventilerade golv ändå att läggas i viss utsträckning. Våtrum kommer att behandlas med silanbaserat impreg neringsmedel för att minska riskerna för skada vid eventu-ell framtida fuktbelastning. På sikt kommer dessa åtgärder även att innebära att bjälklagsförhållandena successivt förbättras.

VentilationVid den fortsatta saneringen i byggnaden delas etapperna in efter de ytor som respektive ventilationsaggregat betjänar. På detta sätt elimineras risken för föroreningsspridning via ventilationssystemet från delar där åtgärd pågår till andra delar. Vidare är tryckförhål-landena som ska råda under pågående åtgärder noga reglerade och all frånluft filtreras för att förhindra luftburna föroreningar från att spridas till omgivningen och mellan etappindel ningarna. Invändig isolering i ventilationskanaler rivs och filter byts.

De små luftaggregat som monterats in i varje rum kommer att tas ned. Inför idrifttagande av det ordinarie ventilationssystemet i res-pektive etapp finns tydliga krav på att detta ska vara genomgånget och eventuella föroreningskällor eliminerade. Innan inflyttning sker ska dessutom alla luftflöden vara injusterade så att önskvärda luftflöden och tryckbalanser uppnås.

I byggnaden kommer det framledes att finnas två olika ventila-tionssystem. Ett system som reglerar inomhusluften och ett system


som sköter golvventilationen. Dessa två system löper separat, men driftmässigt är de naturligtvis anpassade till varandra.

Tak

Lokala åtgärderTakläckage har förekommit till följd av åldrat tätskikt på ytter-taket. Detta har åtgärdats i omgångar tidigare, men nu åtgärdas också återstående delar av taket. Kompletterande åtgärder på mer nylagda delar utförs också där brister i t ex fogar har identifierats. Inspektion av rör för invändig takavvattning utförs för att kontrol-lera täthet och kondensrisk. För att minska stående vatten på tak åtgärdas fall och tre stycken nya brunnar byggs.

FasadGenomföringar för el- och telekablar samt skarvar i ytterväggs-elementen ses över och lufttätas för att förhindra luftläckage från ytterväggskonstruktionen och in i rum denna väg.

Lokala åtgärderKrönplåtar vid taket har tidigare läckt in vatten till fasaden. Välvda plåtpartier mot taket har också brister. Dessa utformas nu så att vatteninträngning förhindras. Utfackningsväggar nedanför välvda plåtpartier har angripits av mögel varför hela konstruktionen byts ut.

Det finns också lokala fuktskador i fasaden som bidrar till att bland annat fönsterkarmar kan lukta i vissa rum. Detta åtgärdas genom materialbyte.

Ytterligare förbättringar för att fuktsäkra fasaden kommer också att göras. De mest omfattande åtgärderna sker på plan 2 mot innergårdarna, där fukt- och luktskadat material (bland annat fönsterkarmar inklusive tätningslister) byts ut och där betong-sockelelement placerade under fönstren på plan 2 fuktsäkras med droppbleck och luftning.

InnergårdarInnergårdarna ska ges en ny skepnad som en allmänt miljöförbätt-rande åtgärd. I samband med detta kommer den påtalat illa-luktande singeln på gårdarna att saneras.

Genomföringar mot markGenomföringar vid kabel- och rördragning i markplattan tätas mot inomhusluften. Detta förhindrar eventuell luktspridning från marken. Kabelrännor rengörs noggrant för att minska


risken för lukt. Rörelsefogars och inspektionsluckors lufttätning i bottenplattan ses också över för att avskärma inomhusluften från markluft/marklukt.

ElförsörjningLokalt förhöjda magnetfält vid ställverk har föranlett ansökan om bygglov för att flytta ut ställverket utanför byggnaden. Beslut från myndigheter avvaktas.

VåtrumMattor rivs och golven slipas rena. Ytan behandlas sedan med silanbaserat impregneringsmedel. Fuktavstötande egenskaper hos impregneringsmedlet ger ett utökat skydd mot eventuella framtida fuktskador.

Lokala åtgärderFuktskador har indikerats i vissa våtrum. Syn kommer också att ske i alla rum efter mattrivning för att fånga upp ytterligare tecken på fuktskada. Där väggar blivit fuktutsatta kommer materialbyte att ske. I de fall mögel syns på icke-porösa ytor såsom glas ska dessa ytor tvättas och skrubbas rena. Otätheter (till exempel runt golvbrunnar) åtgärdas och golven behandlas enligt ovan innan ny matta läggs.

Fuktskadat materialInvändigt, fuktskadat material med risk för mikrobiell påväxt, till exempel trä och gipsskivor, ska bytas ut. Fortlöpande kontroll av tecken på fuktskada kommer att ske vid saneringsarbetet. Inspektion av rör- och kanalschakt ska också genomföras. Om fuktskadat material påträffas byts detta ut och källan till fuktpåverkan söks och åtgärdas.

Undertak m m, fri mineralullEn miljöförbättrande åtgärd är att minska andelen fri mineralull som kan avgå till inomhusluften. Alla plockbara undertak byts och de nya skivorna är kantförslutna. Genomföringar i väggar och undertak ses över och tätas bättre. Kanalisolering kläs in och dagens ljuddämpare av mineralull vid överluftsdon i korridorer byts ut.

StädningStädning (dammsugning, avtorkning, tvätt) ska ske av såväl inredning som av alla rumsytor i sanerade delar. Damm utgör en potentiell föroreningskälla. Partiklarna i dammet kan i sig vara


irriterande, men de kan också vara bärare av andra föroreningar från saneringen eller tiden innan.

Flyttinstruktioner angående möbler och material

■ Innan rivningsarbeten påbörjas i en etapp måste alla lösa möb-ler och inventarier vara rengjorda och evakuerade.

■ Textilier tvättas.■ Elektronisk utrustning dammsugs.■ Papper görs rena från damm. Kartonger med papper öppnas för

rengöring. Avtorkning eller dammsugning på ytan är tillräckligt för tätpackade buntar med papper.

■ Innan återflytt ska möblerna vara rengjorda från damm och an-nan smuts. Stoppade möbler dammsugs.

■ Möbler och andra inventarier återflyttas till färdigställda, avsy-nade lokaler.

■ Möbler och andra lösa inventarier märks och forslas till anvisad plats utanför arbetsplatsområdet.

■ Rengöring ska ske av material/möbler som ska användas under evakueringstiden, alternativt ska rengöring ske någon gång före återflytt. Man ska alltså inte gå och hämta saker från lager innan dessa blivit rengjorda.

■ Dammsugare som används vid rengöring ska vara försedd med filter som klarar partiklar ner till 5µm.

Nya materialNya material, till exempel ny inredning, kan i ett initialskede avge höga emissioner. Detta kan vara en källa till obehag för vissa personer. För att undviks sådana problem väljs genomgående låg emitterande material.

KontrollprogramAlla åtgärder i byggnaden följs upp i ett kontrollprogram. Pro-grammet ska säkerställa att åtgärderna genomförs som föreskrivet och att effekten, tekniskt sett, blir den önskade. I kontrollprogram-met ingår en uppföljande enkätundersökning där alla som arbetar i lokalerna en tid efter återflytt ska delta.

Drift- och underhållsinstruktionFör att säkra inomhusmiljön mot brister som kan uppstå i fram-tiden utarbetas en drift- och underhållsplan med innemiljöinrikt-ning som är speciellt anpassad till förutsättningarna i Presidenten.


Förebyggande arbetsmetodik i Linköpings kommunProjektledare: Linda Ganbrant, Magnus Sundqvist, Linköpings Kommunala Fastigheter AB, LKF Arbetsmiljöingenjör: Olof Johannesson, Kusthälsan

I Linköpings kommun har man sedan många år tillbaka arbetat systematiskt med problembyggnader. Linköpings Kommunala Fastigheter AB, LKF, har ett bra samarbete med Kusthälsan och bildar, när problem uppstår, en objektsinriktad arbetsgrupp.

Förvaltningen uppmärksam på innemiljöproblemPå LKF går förvaltarna regelbundet igenom och uppmärksammar hur felanmälningarna ser ut, om det dyker upp klagomål som kan kopplas till hus och hälsa. Driftentreprenörens personal har fått utbildning i innemiljöfrågor och använder särskilda checklistor när denna typ av problem uppstår. Förvaltarna träffar också hyresgäs-ten kontinuerligt på plats och på kundträffar och då kommer ofta frågor kring innemiljön upp. Hyresgästen kan också ringa eller maila direkt till förvaltaren eller driftentreprenören. En dokumen-terad rutin är framtagen och används sedan tre år tillbaka.

Objektsanpassad sjuka hus-gruppNär problem uppstår bildar man en objektsinriktad sjuka hus-grupp, kallad ”Husgrupp”, med följande kompetenser:

Fastighetsägaren: Förvaltaren för den aktuella fastigheten

Hyresgästerna: Enhetschef, vaktmästare och i vissa fall de perso-ner som har upptäckt/blivit utsatta för problem.

Hälso-/sjukvård: Kusthälsan, utredare

Skadeutredare: Samarbetar med en ”fuktutredare”. Vid ”större” projekt, även en konsult som används som projektledare.

Övriga: Driftentreprenören för den aktuella fastigheten.

LKF understryker att det är viktigt att anlita en trovärdig utomstående resurs som utredare.

6-stegsmodellEn 6-stegsmodell har utvecklats för hur man hanterar innemiljöproblem. Så här ser de olika stegen ut:

Steg 1 (Förundersökning/”felanmälan”)En välfungerande felanmälningsrutin är det viktigaste verktyget när byggnadsrelaterade hälsoproblem misstänks. En särskild


checklista används. Driftentreprenören kontrollerar om driftstör-ningar har förekommit/finns och om det finns synliga fuktpro-blem. Kontroll görs om en miljöinventering är utförd, om så är fallet används denna som grund i utredningen.

Checklistan omfattar följande kontrollområden:

• Temperatur - tilluft, rumstemperatur• Lukter• Smuts och damm• Fuktskador• Luftflöden• Aggregat - kontroll av nedsmutsning• OVK• Drifttider• Buller - från installationer• Övrigt (lokalanvändning m m.)

Sedan görs en sammanfattning. Om entreprenören bedömer att utredningen ska gå vidare startar steg 2. I annat fall genomförs en direkt åtgärd och ärendet följs sedan upp av driftentreprenören.

Steg 2 (Fördjupad undersökning)Om steg 1 inte är tillräckligt kallas representanter från företagshäl-sovård, driftentreprenören, förvaltaren och hyresgästen (chef och personalrepresentant) till möte, ett s k ”Husmöte” där en arbets-grupp bildas.

Olika uppgifter delas ut i gruppen. Efter mötet kan ytterligare be-siktningar av byggnaden och de tekniska installationerna utföras. Om det senaste OVK-protokollet innehåller anmärkningar som kan vara av betydelse för utredningen ska dessa åtgärdas. Dess-utom kan klimatmätningar, fuktmätningar och analyser av lukter utföras. Eventuellt tas materialprover för att konstatera om det finns förhöjda värden av mikroorganismer eller onormal kemisk emission.

Om hyresgästen/personal påvisar allvarligare besvär eller symtom kan en medicinsk utredning genomföras.

Steg 3 (Enkätundersökning)Om kontroller/byggnadsundersökning enligt steg 2 inte gett ett tillräckligt beslutsunderlag, kan en enkätundersökning (typ Örebroenkät) genomföras. Denna används i regel på större arbets-platser där flera bland personalen upplever problem och då det är


svårt att avgöra var man ska börja leta. Företagshälsovården håller i enkätundersökning och analys.

Steg 4 (Åtgärdsprogram)Om man nu med hjälp av enkäten kan finna vägledning går man vidare till steg 5. Om inte så görs ytterligare utredningar enligt steg 2. Ett åtgärdsprogram tas fram som beskriver åtgärderna och deras omfattning samt tidplan.

Steg 5 (Genomförande av åtgärd)När orsaken till problemet hittats tillsätts vid behov en projektle-dare. Projektledaren och förvaltaren ska tillsammans med hyres-gästen finna ett lämpligt tillfälle för att åtgärda skadan.

Steg 6 (Uppföljning)Förvaltaren gör en uppföljning av om åtgärderna varit tillräckliga. En muntlig kontakt tas med hyresgästen.

Olof Johannesson, skyddsingenjör vid Kusthälsan, berättar hur arbetet läggs upp:

– Man börjar med enkla undersökningar på plats efter ett särskilt protokoll som kommunen tagit fram. De som har hälsoproblem er-bjuds besök hos företagshälsovården. Företagsläkaren går igenom sjukdomshistorien med personerna och gör lungprov. Även psy-kosociala problem tas upp och diskuteras. När det är större objekt görs enkät om innemiljö och hälsa bland brukarna, till exempel i skolor.

– Man förväntar sig inte snabba resultat, utan arbetar systematiskt, vilket också brukarna tidigt informeras om. Vi träffas kontinuerligt tills vi har hittat en lösning som alla ”tror på”. Vi ger oss inte förrän alla är nöjda med lösningarna. Vi ställer även krav på hyresgäs-terna, till exempel att de skaffar termometrar och att de använder rummen som de är avsedda.

– Hyresgästens delaktighet i processen är oerhört viktig. Att få ”förstahandsinformation” och känna att man kan påverka åtmins-tone delar av utredningsgången, underlättar för förtroendet och till bra åtgärder.

Vanliga orsaker till ohälsaI ganska många fall uppdagas problem som är hälsorelaterade. Vanligtvis handlar det om fukt i kombination med material som avger lukter. Brister i konstruktion förekommer också, då oftast i byggnader med platta tak och platta på mark. Krypgrunder vållar


också bekymmer, ibland därför att skräp har lämnats kvar som sedan ligger och suger åt sig fukt. En allt större del av skol- och för-skolebeståndet är över 20 år. Detta medför ”naturliga” fuktskador från installationer, avrinning och grundkonstruktion. LKF försöker upptäcka dessa skador i tid genom miljöinventeringar.

– Det förekommer också att utrymmen som inte är anpassade till den verksamhet som bedrivs, exempelvis att förråd används som arbetsplats, för vilket ventilationen inte är anpassad.

❋

Central ”friskahusgrupp” i Västerbottens läns landsting följer upp innemiljö- och SBS-problemDeltagare i Friskahus-gruppen: Lars Cederlund, Göran Konradsson, Ulf Sandgren

I Västerbottens läns landsting finns, sedan några år tillbaka, en Friskahusgrupp. Gruppen, som tillsats av landstingets försörj-ningsdirektör, har till uppgift att ”aktivt och systematiskt arbeta med att åtgärda de lokaler inom landstinget som har problem med inomhusklimatet och/eller har sjuka hus-problem” Man har även för avsikt att knyta en person med medicinskt kunnande inom området sjuka hus till gruppen. Landstinget har markerat frågans betydelse genom att årligen avsätta ekonomiska resurser för grup-pens arbete.

Systematisk uppföljning av byggnader/lokaler med SBSÅr 2001 beslöts att samtliga projekt som syftar till att avhjälpa sjuka hus-problem ska handläggas och följas av någon i friskahus-gruppen. Gruppen har inom landstingets Umeå-, Lycksele- och Skellefteådistrikt identifierat ett 40-tal arbetsplatser där innemiljö-problem av något slag rapporterats. Lokalerna har delats in efter en bedömning av problemens karaktär och svårighetsgrad i tre olika grupper:

Lokalkategori 1. Lokaler med klagomål på innemiljö, t ex tem-peratur, drag, lukt, dålig luftomsättning m m. Dessa problem anses i första hand ingå i fastighetsdriftens normala åtaganden att åtgärda.

Lokalkategori 2. Lokaler med konstaterade större innemiljö-problem som är svåra att åtgärda. Det kan t ex gälla sådant som noterats vid OVK-besiktning. Här anses normalt större tekniska åtgärder krävas för att åtgärda problemen.


Lokalkategori 3. Lokaler med sjuka hus-problem. Gruppen an-vänder följande definition av sjuka hus: ”När en onormal andel av dem som vistas i en byggnad/lokal upplever torrhet, irritation i luftvägar, ögon och hud, samt allmäntillstånd som huvudvärk, illamående och trötthet”.

Ulf Sandgren, som är en av gruppens medlemmar, framhåller att det är viktigt att hålla isär olika typer av klimatproblem och därför har indelningen ovan gjorts. Han menar t ex att för låga luftflöden inte kan skapa sjuka hus-problem, bara förstärka effekterna av ett redan sjukt hus.

– Som arbetshypotes utgår vi från att nästan alla sjuka hus-problem är orsakade av långvarig, osynlig fuktbelastning som, i kombination med ämnen som lim, spackel m m, i sällsynta fall, kan leda till emissioner eller farligt mögel, säger Ulf Sandgren.

Arbetssättet är att noggrant dokumentera vilka undersökningar som genomförs i respektive byggnad/lokal med rapporterade pro-blem, vilka åtgärder som vidtas samt hur upplevd innemiljö och hälsa ser ut efter åtgärder. På detta sätt kommer successivt en allt bättre erfarenhetsåterföring att möjliggöras.

Gruppen har samlat egna referensvärden för enkäter, specifika för Västerbotten, mot vilka besvärsfrekvenserna för SBS-symtom i en viss byggnad kan jämföras.

Friskahus-gruppen medverkar också vid utbildning av skydds ombud.


LFF i Göteborg – successiva lärdomar och dokumentation av dessaHans-Åke Ivarsson, utvecklingschef vid Lokalförsörjningsförvaltningen, LFF, Göteborgs stad

Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) förvaltar bland annat Göte-borgs stads förskolor och skolor. LFF har sedan många år tillbaka arbetat för att försöka komma tillrätta med sjuka hus inom sitt fastighetsbestånd.

Under åren 1996–2000 inventerades 184 fastigheter och miljö-renovering genomfördes i ett 30-tal. I två digra pärmar har LFF dokumenterat de erfarenheter man fått i samband med renove-ringen av sjuka hus. LFF är idag miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 14001 respektive 9001. Som ett led i en ständig förbätt-ring av miljö- och kvalitetsarbetet har man under åren 1996–2000 arbetat med att ta fram bra rutiner för att åtgärda sjuka hus. Nedan beskrivs översiktligt hur man gått tillväga.

Snabb utbyggnad av barnstugor på 1970-talet skapade pro-blemhusI samband med den stora barnstugeutbyggnaden vid mitten av 1970-talet byggdes ett stort antal barnstugor under tidspress. Redan i slutet av 70-talet kom klagomål från brukarna på lukt och obehag. Problemet antogs vara inbyggd byggfukt, främst från de gjutna betongplattorna. På några barnstugor installerades under-trycksventilation i uppreglade golv. De som skötts om under tiden fungerar i huvudsak fortfarande, cirka 20 år senare.

I slutet av 1980-talet började problemen undersökas mer systema-tiskt och övergripande. Man gick ut med en enkät med frågor om innemiljö till personalen på barnstugorna. Ett antal konsulter fick i uppdrag att åtgärda de byggnader där problemen upplevdes starkast. Medlen för att genomföra åtgärder var dock begränsade till 12 mkr. Den snåla budgeten gjorde att intresset fick fokuseras på mindre insatser på daghem med lukt och synligt mögel. Fuktiga plattor torkades ut underifrån med hjälp av luftkuddemetoden för att försöka bryta det fortlöpande, uppfuktande förloppet. Befintliga skador sanerades inte. Erfarenheterna av detta arbete finns sammanfattade i en PM från LFF ”Fukt och mögelproblem i barnomsorgens lokaler 1987–88”.

Från början av 1990-talet fram till 1996 ökade klagomålen, och antalet akutsaneringar visade en ökande trend. År 1996 påbörjades en ny översyn med en högre målsättning – åtgärderna skulle nu


ha bättre beständighet. Medel anslogs från staden. Arbetsmark-nadsstöd söktes också för genomförande av åtgärder med egen personal. Ett talesätt som användes för att förtydliga den nya målsättningen var att ”Undergolvet rimligen bör kunna få samma livslängd som ytskikten” (golvmattan), det vill säga 20–25 år.

Miljö- och kvalitetsledningssystem gav fördjupat arbete med problemhusenKring mitten av 1990-talet började LFF arbeta med kvalitets- och miljöledningssystem i sin organisation. Ett huvudområde som man satsade på i detta arbete var att, mer långsiktigt och systematiskt, förbättra innemiljön i förskolor och skolor. Under år 1998 blev LFF kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och under år 2000 miljöcertifie-rad enligt ISO 14001.

Vid halvårsskiftet 1996 inledde LFF Väster en översiktlig miljöin-ventering av daghem byggda under åren 1970-1985. Under hösten samma år utökades miljöinventeringen till att omfatta alla daghem i Göteborg.

Den översiktliga miljöundersökningen kom att omfatta drygt 170 fastigheter från denna period. Undersökningen gjordes i två hu-vuddelar, dels en enkätundersökning per avdelning, där brukarna kunde framföra sina åsikter, dels en teknisk inventering utan förstörande prov.

Inventeringen var klar sommaren 1997 och indikerade att proble-men i fastigheterna kunde delas in i fyra grupper:

1. Fastigheter som inte har några skador.2. Fastigheter med ringa eller små indikationer.3. Fastigheter som har punktskador.4. Fastigheter som har omfattande skador.

Fastigheterna i grupp 2 bevakades vid den ordinarie underhålls-planeringen. LFF beslöt därefter att genomföra fördjupad under-sökning i samtliga fastigheter som klassats i grupp 3 och 4. Den fördjupade undersökningen var klar i mars 1998. Då återstod 40 av 65 fastigheter, omfattande 27.000 kvadratmeter, som bedömdes behöva evakueras helt eller delvis.

Under den fördjupade inventeringen fann man att skadeorsakerna kunde delas in i tre huvudgrupper, som ofta samverkade:

1. 1970-talets tidstypiska byggnadsteknik med konstruktioner som inte hållit som man trodde när de byggdes.


2. Skador på för den tiden nya så kallade underhållsfria byggmate-rial, i huvudsak plaster som visat sig ha oväntat kort livslängd.

3. Skador som uppstått på grund av verksamhetens drift.

Som typiskt för dessa skador framhålls att de är svårobserverade då de ofta finns inne i själva konstruktionen. Främst finns skadorna i golvkonstruktionen.

”Additionseffekten”Samtidigt understryker man från LFF:s sida att det är viktigt att inte ställa en för enkel diagnos. En insikt man fått är att skadorna oftast inte har en orsak, utan att det kan finnas en mängd skade-orsaker av vilka vissa samverkar. Man har myntat begreppet ”ad-ditionseffekt” för att uppmärksamma detta. Risken finns annars att man vidtar en åtgärd och att problemen sedan kommer tillbaka.

Därför har man vid LFF utvecklat ett nytt system för skade-utredning, där man vid miljösanering och rivning, förutom tek-niska beräkningar/bedömningar, systematiskt dokumenterar alla skador i konstruktionen. Varje skada måste bero på något – alltså försöker man bestämma sambandet mellan orsak och verkan. De åtgärder som sedan vidtas vid renoveringen ska säkerställa att alla skadeorsaker elimineras vid den nya uppbyggnaden.

LFF konstaterar i en ”erfarenhetstext” om detta:

”Kostnaden blir inte så mycket högre om man beaktar den synergi-effekt man får när man rättar till fel samtidigt som det övriga arbetet utförs. Man slipper också kostnader senare”.

LFF ser också fördelar i att skadekonsulten får uppdraget att doku-mentera allt på detta noggranna sätt:

”En mycket stor fördel med att ha en skadeutredare vid arbetet är att han får erfarenhet från effekterna av sin egen bedömning, lär sig nya skador. På så sätt uppstår den erfarenhetsåterföring med möjlighet till ständiga förbättringar som ISO förespråkar. Att enligt dagens kutym bara göra en diagnos och ett åtgärdsförslag, för att sedan inte på något sätt koppla in skadeutredaren vid uppfölj-ningen, borde vara ett helt föråldrat system”.

Renoveringsarbetet fortgårMed dessa förutsättningar omsatte LFF under perioden 1997–2000 totalt 52,6 Mkr på miljörenoveringsprojektet. Pengarna har kommit från centralt avsatta medel i LFF, stadsdelsnämndernas budgetar, LFF:s budget för planerat underhåll, LFF:s reinvesteringsbudget


samt från arbetsmarknadsstöd. På detta sätt har man nu ”betat av” de värsta problemen i de fukt- och mögelskadade byggnaderna. Nu fortsätter man successivt att arbeta vidare med de byggnader som har klimatproblem. Man understryker dock att en viktig för-utsättning för att kunna arbeta vidare med samma inriktning är att underhålls-/investeringsmedel för åtgärder kan tas fram.

Dokumentation prioriteras högtErfarenheterna från utrednings- och åtgärdsarbetet i problemhusen har samlats i två digra pärmar med ett rikt material.

Några axplock ur pärmarnas innehåll:

■ Historik över arbetet med problemhusen.■ Tjänsteutlåtanden som styrt arbetet.■ Miljö- och kvalitetspolicy, miljödiplomering och certifiering som

styr arbetet med innemiljön.■ Faktasammanställningar om mikroorganismer, temperatur och

relativ fuktighet.■ Examensarbetet ”Skadeutredningsmodell för större fastig hets-

bestånd”, utfört av Ken Hagrydh, institutionen för byggnads-material vid Chalmers.

■ Sammanställning av skadetyper som har förekommit i LFF:s fastighetsbestånd och orsakat ohälsa.

■ Kortfattad sammanställning av fuktbetingade riskkonstruktio-ner, skriven av AK-konsult Indoor Air AB.

■ Erfarenheter av hur städskador ska kunna undvikas.■ Behov av utbildning.■ Krav på livslängd och behovet av förlängda garantitider.■ Typritningar för att undvika fuktskador i förvaltningsskedet, att

användas i samband med ny- och ombyggnad samt underhåll, reparation.

Ken Hagrydh vid då-varande institutionen för byggnadsmaterial vid Chalmers Teknis-ka Högskola har gjort ett exjobb ”Skade-utredningsmodell för större fastighetsbe-stånd” som beskriver och utvecklar LFF:s ska de utrednings-modell. Den kan hämtas utan kost-nad på Kommun-förbiundets webb-plats ”Publikationer”.


Statens fastighetsverks utredningsmetodik för hantering av innemiljöproblemAnsvarig på Statens fastighetsverk (SFV): Jari Lalli, chef för enheten för verksamhetsutveckling

Bland annat mot bakgrund av erfarenheterna från åtgärdandet av de innemiljöproblem som rapporterades i det nybyggda Moderna Museet i Stockholm för ett par år sedan, har Statens fastighetsverk utarbetat ett förslag till arbetsschema för hantering av innemiljö-problem. Metodiken har tagits fram av den expertgrupp som sammankallades för att ge råd i samband med utredningen av Moderna Museet. I arbetsgruppen ingick Ingemar Samuelson, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, Kjell Andersson, Yrkes- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Örebro, Gudni Johannesson, KTH, Annika von Scheele, Boverket, Kristina Norling-Mjörnell, White Göteborg, Aino Nevalainen, Institutet för arbetsmiljö och Lars Ekberg, Chalmers Industriteknik. Ansvarig för modellens vidareutveckling och uppdatering på fastighetsverket är Jari Lalli. Några viktiga erfarenheter som han vill framhålla är:

■ Det ska finnas en projektledare och det ska vara en representant för fastighetsägaren.

■ Hyresgästen ska själv utse de personer som de finner lämpliga att delta i utredningsarbetet.

■ Vi har regelbundna möten med var och en av våra hyresgäs-ter en gång i månaden. Det är ett bra tillfälle att även ta upp innemiljöproblem.

■ Ha en tydlig struktur vid utredningsarbetet och undvik att börja utredningen med att mäta.

Utredningsmetodiken, som nyligen är framtagen, är än så länge provad på ett mindre projekt. Därifrån har man goda erfarenheter, säger Jari Lalli.

SFV:s arbetsschema för hantering av innemiljöproblem, som åter-ges på nästa sida, innehåller nio moment. För vart och ett av dessa finns nedskrivna instruktioner för projektledaren.


1 Samråd med hyresgästrepresentant1.1 Problembeskrivning

1.2 Insamling av historik

1.3 Upprätta plan

2 Probleminventering2.1 Studera relationshandlingar

2.2 Okulär besiktning

2.3 Översiktliga tekniska mätningar

2.4 Beslut om fortsatt handläggning

3. Inrättande av arbetsgrupp3.1 Beslut om inrättande av arbetsgrupp

3.2 Upprätta kommunikationsplan

3.3 Genomföra arbetsgruppsmöte

4. Kartläggning av problemet med enkät till brukare4.1 Genomföra enkät


5. Planera tekniska mätningar5.1 Konsultupphandling

5.2 Upprätta plan för teknisk innemiljöutredning


6. Genomföra tekniska mätningar6.1 Genomföra mätningar

6.2 Redovisning av undersökningens resultat

6.3 Redovisning av åtgärdsförslag



7. Genomförande av åtgärder7.1 Upphandling och genomförande

7.2 Revidera relationshandlingar

7.3 Genoimföra besiktning

7.4 Kenomföra arbetsgruppsmöte

8. Efterkontroll8.1 Samla teknisk information om genomförda åtgärder

8.2 Genomföra uppföljande enkät

8.3 Genomföra uppföljande tekniska mätningar


9. Erfarenhetsåterföring

Statens fastig hets-verks arbetsschema för hantering av innemiljö problem.

Litteratur 121

LitteraturAlm, J., Swartz, J., Lilja, G., Scheynius, A., Pershagen, G., (1999), Färre allergiska barn i antroposofisk uppväxtmiljö, Rapport 1999:2, Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting.

Andersson, K m fl, (1991), Inomhusklimatet i 3000 svenska bo-stadshus, ELIB-rapport nr 3, SIB-rapport TN:26. Svensk Byggtjänst.

Andersson, K., Bakke, J.V., Björseth, O., Bornehag, C-G, Clausen, G., Hongslo, J-K., Kjellman, M., Kjärsgaard, S., Levy, F., Mölhave, L., Skerfving, S., Sundell, J., (1997).

TVOC and Health in Non-industrial Indoor Environments – Re-port from a Nordic Scientific Consensus Meeting at Långholmen in Stockholm, 1996. Indoor Air 1997, pp 78-91. ISSN 0905-6947.

Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket. (1996). Att se, andas och höra i skolan – en handbok om skolans innemiljö. Arbetarskyddsstyrel-sen, H 255, Solna.

Arbetsmiljöverket, 2001. Föreskrifter om systematiskt arbetsmiljö-arbete (AFS 2001:1)

Arbetsmiljöverket, 2000. Föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42)

Arundel A.V., Sterling E.M., Biggin J.H., Sterling T.D., 1986. Indi-rect health effects of relative humidity in indoor environments. Environmental Health Perspectives, 1986 Mar, 65:351-361

Berglund B., Gidlund, A., (1999). Somatisation acts as an interve-ning variable between symtom reports and a general psychological construct. Indoor Air 99, Vol 4, pp 1-6.

Berglund, B., Johansson, I. (1996). Health Effects of Volatile Organic Compounds in Indoor Air. (Hälsoeffekter av flyktiga organiska ämnen i inomhusluften). Final report to National Board of Health and Welfare. Stockholm University and Karolinska Institutet. Archives of the Center for Sensory Research, Volume 3, Issue 1, 1996. (I detta uppdrag ingick att göra en värdering av nuvarande kunskaper avseende möjligheten att ange ett gränsvärde för den totala koncentrationssumman av flyktiga organiska ämnen eller för några enskilda ämnen.)

Boerstra, Atze, C., (2000). Investigation of IEQ. Proceedings of Healthy Buildings 2000, Vol 1, pp 35-40, Nederländerna.

Bornehag, C-G, Blomquist, G., Gyntelberg, F., Järvholm, B., Malm-berg, P., Nordvall, L., Nielsen, A., Pershagen, G., Sundell, J.,(2001).


Dampness in Buildings and Health. Nordic Interdisciplinary Re-view of the Scientific Evidence on Associations between Exposure to ”Dampness” in Buildings and Health Effects (NORDDAMP). Indoor Air,International Journal of Indoor Air Quality and Climate, Volume 11, No 2, pp 72-86.

Bornehag, C-G, Falck, E., Hult, M., Norrby, Ch. (1997) Allergiker-anpassade bostäder i Söderberga gård – utvärdering. Byggforsk-ningsrådets rapport A9:1997, Stockholm.

Bunte, A., (2000), Tekn. Lic. PK Group AB, Sundsvall. Om mikro-biologiska angrepp i byggnader och associerade hälsoproblem. Sammanställning på uppdrag av Göteborgs kommuns Lokalför-sörjningsförvaltning (LFF), Diarienummer på LFF 0278/01.

Burt, T.S. (1996). The sick building syndrome: The acoustic envi-ronment. Proceedings of indoor Air´96. Vol 1, pp 1025-1030.

Emenius, G, (2003). Indoor environment and recurrent wheezing in young children. Doktorsavhandling vid Karolinska institutet, Institutet för miljömedicin, Solna.

Engvall, K, Norrby Ch, (1992). Upplevt inomhusklimat i Stock-holms bostadsbestånd. Stockholms Stads Utrednings- och Statistik-kontor, Utredningsrapport nr 1992:4. Stockholm.

Fanger, P.O. (1970). Thermal Comfort. Analyses and Applica-tions in Environmental Engineering. Danish Technical Press, Copenhagen.

Folkhälsoinstitutet, Sundell, J, Kjellman, M, (1995). Luften vi andas inomhus – Inomhusmiljöns betydelse för allergi och annan överkänslighet.

Folkhälsoinstitutet, (1998). Innemiljöboken-99.

Folkhälsoinstitutet (2000). De sex stegen för en sund skola – Väg-ledning om innemiljö vid planering och förvaltning, Förlagshuset Gothia, Stockholm.

Fyrhake, L., Bandel, J., Engvall, K., Hedkvist, P-A., Hult, M., Norrby, Ch. (1998). Stockholmsenkät om innemiljö och hälsa – vad skiljer bra och dåliga flerbostadshus? Rapport 1: Hälsa och allergi, Rapport 2: Urval och stegvis analysmetod. Rapport från Stock-holms Stads Utrednings- och Statistikkontor, ISBN 91-89311-00-0, Stockholm.

Graeffe, G., 1986. Air ions and electrical fields. Proceedings of In-door Air´84, vol 1: 9-13.

Litteratur 123

Hedge et al, (1999), Indoor Air 99 Vol 1, pp 94-99.

Hodgson. M.J., (1997). Health effects in office workers. Proceedings of Healthy buildings/ IAQ’97. Vol. 2 pp 3-18.

Hult, M., (2002). Värdering och säkring av innemiljökvaliteter i byggnader – i program, projekterings- och förvaltningsskede. Dok-torsavhandling vid Chalmers, institutionen för installationsteknik, Göteborg.

Jaakkola, J., Heinonen OP., Seppänen O. (1989), Sick building syndrome, sensation of dryness and thermal comfort in relation to room temperature in an office building: Need for individual control of temperature. Environment International 1989, 15(1-6): 163-168.

Jaakkola, J., Verkasalo; P.K.; Jaakkola, N., (2000), Plastic interior materials and respiratory health in young children. Proceedings of Healthy Buildings 2000 in Esbo, Finland, Vol I, pp 139-143.

Kasanen, J et al, (2000) Airway irritation of mixtures based on the emission of the finishing materials – PVC floorings and paints. Pro-ceedings of Healthy Buildings 2000 in Esbo, Finland, Vol I, pp 101-106.

Kommunala städorganisationer i Gästrikland, Hälsingland och Medelpad, 1995. Städvänliga lokaler ger god ekonomi. Planerings-mall för projektering vid ny-, till- och ombyggnad.

Land, C.J., Must, A., (1999). Detection and identification of Stachy-botrys Chartarum from damp gypsum boards by the polymarase chain reaction (PRC). Proceedings of Indoor Air 99,4-939941 Edin-burgh, Scotland.

Lundgren, B., (2002). Redovisning vid seminarium inom ramen för FORMAS forskningsprogram Det sunda huset, Sveriges Prov-nings- och Forskningsinstitut.

Martinac, I., 1994. On the biological effects of small air ions and the use of ionizers in occupied indoor environments. A4-serien nr 141, KTH och BFR, Stockholm.

Martinac, I., 1994. Small air ions in mechanically ventilated envi-ronments. A4-serien nr 42, KTH och BFR, Stockholm.

Mendell, M.J., (1993). Non-specific Symtoms in Office Workers – A Review and Summary of the Epidemiologic Literature. Indoor Air, 2, pp 227-236.

Moschandreas, D.J. Exposure to pollutants and daily time budgets of people. Bull NY Acad Med 1981; 57:845-59.


Moretz, S., (1998). Are your workers safe from sick building syn-drome? Occ. Hazards, Feb pp 58-62.

Murtoniemi, T, Hirvonen, M-R, Nevalainen, A, Suutari, M, (2003). The relation between growth of four microbes on six plasterboards and biological activity of spores. Indoor Air, volume 13, nr 1, 2003, pp 65-73.

Mörk, H., Birksjö R, Gunnarsson, S., Rengman U. (1991). Elek-tromagnetiska störningar – Uppkomst och reduktion. Almqvist & Wiksell, Best.nr. 21-58820-1.

Nagda, N. L, Hodgson, M, (2001). Low Relative Humidity and Aircraft Cabin Air Quality. Indoor Air 2001; 11:pp 200-214.

Nivander, L.E., Elmarsson, B.,(1994). Fukthandbok – praktik och teori, AB Svensk Byggtjänst, Stockholm.

Norbäck, D, Smedje, G, (1992). Sjuka hus-symtom och astma-symtom i skolmiljön – betydelsen av inomhusluftens kvalitet och hälsoeffekter av miljöförbättrande åtgärder. AMF 92-0166. Aka-demiska sjukhuset, rapport från Arbets- och Miljömedicin 5/96, Uppsala.

Nordiska ventilationsgruppen, (1985). Klimatproblem i byggnader.

Norlén, U., Andersson, K., (1993). Bostadsbeståndets inneklimat, ELIB-rapport nr 7, SIB-rapport TN:30. Svensk Byggtjänst.

Olander L, Johansson J, Johansson, R., 1987. Luftrenares effekt på tobaksrök. Arbete och hälsa 1987:28.

Olander L, Johansson J, Johansson, R., 1989. Luftrenares effekt på tobaksrök. Del II. Långtidsprov och kompletterande mätningar. Arbete och hälsa 1989:28.

Pasanen, A-L.,(2002). Anförande om mikroorganismer i byggnader vid seminarium om inomhusmiljö. Toxikologiska Rådet 4 december 2002, Kompendium från seminariet ”Hälsorisker i inomhusmiljön”.

Pasanen, A.-L., (2001). A Review: Fungal Exposure Assessment in Indoor Environments. Indoor Air 2001;11:87-98.

Raw, G.J., (1998). Sick Building Syndrome: The Design of Interven-tion Studies. CIB Report Publication 199. ISBN 90-803033-3-6. Building Research Establishment (BRE), United Kingdom.

Raw, G. J., (2000). How do we know what people think of their buildings? Proceedings of Healthy Buildings 2000, Vol 1, pp 41-52.

Litteratur 125

Reinikainen, Leena M, Jaakkola, Jouni J.K., (1993). The effect of room Temperature on symtoms and preceived indoor air quality in office workers. A six week longitudinal study. Proceedings Indoor Air 93 i Helsingfors, Vol. 1, pp 47-52.

Renström, M., Egmar, A-C, Wickman, M., 1996. Städning – en vik-tig faktor för en sund innemiljö. En kunskapssammanställning om städningens betydelse för allergi och annan överkänslighet i för-skola och skola. Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet.

Samuelsson, I., et al, (1999). Att undersöka innemiljö – En beskriv-ning av tillvägagångssätt och val av metoder vid skadeutredning. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik. SP-rapport 1999:01, Borås.

Samuelsson, I. et al, (1999). Kriterier för sunda byggnader och material – delprojekt 4 inom program A “God innemiljö”. Boverkets rapportserie, Karlskrona.

Saraf, A., (1999). Microorganisms in the Indoor Environment. Analysis and Structure – Bioactivity Relationships, Department of Infectious Diseases and Medical Microbiology University of Lund.

Schneider, T el al., (2003). EUROPART. Airborne particles in the indoor environment. A European interdisciplinary review of scien-tific evidence on associations between exposure to particles in buil-dings and health effects. Indoor Air, Volume 13, No 1:2003, pp 38-48.

SIS, (2000,2001). De svenska ljudstandarderna SS 02 52 67 (för bostä-der) och SS 02 52 68 (för lokalbyggnader).

Sjöberg, A, 2001. Sekundära emissioner från betonggolv med lim-made golvmaterial – effekter av alkalisk hydrolys och deponerade nedbrytningsprodukter, Doktorsavhandling vid Chalmers, institutio-nen för byggnadsmaterial, Göteborg.

Skov, P., Valbjørn, O., m fl, (1989). Rådhusundersögelsen – Inde-klima i kontor, Arbetjdsmiljöfondet, Köpenhamn.

Skov, P.; Valbj¯rn, O., (1990), The Danish town hall study – a one-year follow-up. Proceedings of the 5th International Conference on In-door Air Quality and Climate, Toronto; Canada, 1990, Vol 1, pp 787-791.

Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin, Miljömedicin Stock-holms läns landsting (2001). Miljöhälsorapport 2001, Stockholm.

Socialstyrelsens allmänna råd – Bedömning av hälsorisker från vissa golvmaterial, SOSFS 1989:45.


Socialstyrelsens allmänna råd – Städning i skolor, förskolor, fritids-hem och fritidsgårdar, SOSFS 1996:33.

Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – Fukt och mikroorganismer, SOSFS 1999:21 (M).

Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – Venti-lation, SOSFS 1999:25 (M).

SOU 1989:76-78, Socialdepartementet. Att förebygga allergi/över-känslighet. Betänkande av Allergiutredningen, Stockholm.

SOU 1996:124. Miljörelaterade hälsorisker. Bilaga 1 till Miljöhälsoutredningen.

SOU 1996:124. Miljö för en hållbar hälsoutveckling – förslag till nationellt handlingsprogam. Miljöhälsoutredningens betänkande.

SOU 2002:115. Skärpning gubbar! – en utredning om konkur-rensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. Byggkommissionens betänkande.

Statens byggeforskningsinstitut. (1995): Indeklimaproblemer, Undersøgelse og afhjælpning, SBI-rapport 246, SBI, Hørsholm, Danmark.

Statens livsmedelsverks författningssamlingar, SLVFS 1993:35 och 1994:29, Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten, ISSN 0346-119X.

Stenberg, B, m fl, (1991). Inomhusmiljö och hälsa bland kontors-arbetare i Västerbotten – En enkätstudie av upplevd hälsa samt exponeringsförhållanden i arbete och bostad. Arbetsmiljöinstitutets rapport 1991:11.

Stockholms Miljöförvaltning, S:t Erikshälsan, Skolhälsovården, (1992). Kartläggning av inomhusklimatet i 14 skolor i Stockholm, Folksam, Stockholm.

Sundell J., Kukkonen E., Skåret E., Valbjörn O., (1997). Problem med inomhusklimatet – Utredningar, mätningar, åtgärder, Anslags-rapport A8:1997, Byggforskningsrådet, Folkhälsoinstitutet.

Sundell, J et al, (2000). WS 4 Healthy building concepts to reduce allergies and asthma. Workshop Summaries to Healthy building confe-rence 6-10 Aug. 2000, pp 25-28.

Svenska Kommunförbundet, (2003), Lokalernas betydelse för skolan.

Thörn, Åke, (2001). Sjuka hus-syndromet får behandlas mer utifrån rimlighet än evidens. Artikel i läkartidningen nr 51-52 2001.

Litteratur 127

Tolstoj, N., (1993). Humidity levels in the Swedish housing stock. Proceedings of Indoor Air´93, Vol. 6, pp 91-96.

Whitley, T.D.R., et al, (1995). Organisational and job factors in sick building syndrome: a critic and some suggestions for future research. Proceedings of Healthy Buildings 95, Vol. 3, pp 1496-1474.

Wieslander, G, (2002). Byggmaterial – hälsorisker i inomhusmiljön. Kompendium med sammandrag av anföranden vid Toxikologiska rådets seminarium 4 december 2002 om hälsorisker i inomhusmiljön.

Willners, S, Yrkes- och miljömedicin, Lunds universitet, (2002). Miljötobaksrök. Sammanfattning av föredrag vid Toxikologiska Rådets seminarium Hälsorisker i inomhusmiljön 4 december 2002 i Solna.

Wolkoff, P., (2003). Trends in Europe to reduce the indoor air pollu-tion of VOC:s. Indoor Air 2003:13(Suppl 6): 5-11.

World Health Organization, (1987), Air Quality Guidelines for Eu-rope, WHO Regional Publications, European Series No. 23, 1987.

Wyon, D.P., (1996). Individual microclimate control: Required range, probable benefits and current feasibility. Proceedings of Indoor Air 96 Conference. Vol 1, pp 1067-1072. (Innehåller produk-tivitetskurvan för rumstemperatur).

Vårdalsstiftelsen, Statens folkhälsoinstitut, (2001). From Witch-craft to science – Rapport från två forskarseminarier om ”Annan överkänslighet”. Vårdalsstiftelsens rapportserie Nr 1/2001, Statens folkhälsoinstitut 2001:3.

Åberg, N. (1988) Allergic diseases in childhood and adolescence in relation to background factors. Department of Pediatrics 1, Göteborg.

WebbplatserByggdoktorn: www.byggdoktor.com

De nationella miljökvalitetsmålen: miljomal.nu

EcoEffect: www.ecoeffect.tk

Parasol: www.parasol.se

Rådet för byggkompetens: www.rbk.nu

SABO: www.sabo.se

Stockholms stad: www.stockholm.se

Sveriges provnings- och forskningsinstitut: www.sp.se


Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

Skapa sund innemiljöUtredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler

Innemiljön i våra offentliga lokaler är viktig för hälsa och välbefinnande, men är också central för koncentration, effektivitet och inlärningsförmåga – för att de som vistas där ska kunna göra ett bra ”jobb”. Hälsobesvär som beror på dålig inomhusmiljö ger, förutom lidande för de drabbade, en rad samhällsekonomiska kostnader – ökad sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbetslivet och ökade vård- och behand lingskostnader.

För att komma till rätta med problemen har de offentliga fastighetsor-ganisationerna genomfört många åtgärder. Emellertid är innemiljö ett komplext område, där det ibland är enkelt att åtgärda fel och brister, ibland mer komplicerat. Det finns en mängd faktorer, även icke byggnads-relaterade, som kan ligga bakom att människor upplever hälso problem i lokalerna.

Den här skriften presenterar en metodik för att utreda och åtgärda orsaker till att innemiljön upplevs som dålig. Dessutom diskuteras de senaste forskningsrönen vad gäller hälsa och innemiljö på ett begripligt och pedagogiskt sätt, vilket gör skriften utomordentligt lämplig som ”grundkurs i innemiljö”.

Skriften vänder sig i första hand till den offentliga fastighetsägaren och dess förvaltning, men är också tänkt att fungera som ett stöd för hyresgäster-brukare samt personal inom hälsovården som kommer i kontakt med innemiljörelaterade hälsoproblem.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40. samt på Svenska Kommunförbundets webbplats www.svekom.se, välj Innehåll–Publikationer.

ISBN 91-7289-239-0

Documents

7289 239 0