7585 006 1

AUTOMATISK TRAFIKSÄKERHETSKONTROLL

ATK på kommunala vägarSÅ GÅR DET TILL OCH FUNGERAR

Omslag enkelsidigt.indd 1 2013-11-14 13.17


ATK på kommunala vägar

Upplysningar om innehållet:Lars Ahlman, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, !"#$ISBN%Bestnr:&'(-&#-')()-""*-#Foto: Rikspolisstyrelsen, Lars Lindström, Trafikver-ket, Ulf Nilssin Mimbild AB, Elin Dahlgren, Joakim Bergström.Produktion: EOTryck: LTAB

Förord

Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett verktyg för att få ner hastigheten och därmed öka trafiksäkerheten. ATK har också positiva synergie!ekter på andra viktiga samhällsmål inom miljö och energi, exempelvis utsläpp av CO2, bullernivå och drivmedels-förbrukning.

Hittills har ATK i huvudsak placerats på statliga vägar utanför tätbebyggt område, men ATK kan vara en lämplig åtgärd även på det kommunala vägnätet. Idag har tre kommuner, Stockholm, Väs-terås och Umeå, ATK på sitt vägnät.

Denna skrift vänder sig till tjänstemän och beslutsfattare i kom-muner som vill veta hur ATK fungerar och vad man ska göra för att få möjlighet att etablera kameror på sitt vägnät samt vilka insatser och kostnader som krävs av kommunen.

Skriften är framtagen av en arbetsgrupp som har bestått av An-ders Wiman, Anders Wiman AB (gruppens ordförande); Hanna Lamberg, Sveriges Kommuner och Landsting; Eva Lundberg, Trafikverket; Pernilla Andersson, Trafikkontoret Göteborg; Anneli Asplin och Thomas Wulcan, Tekniska nämndens stab Västerås stad; Annika Feychting, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Huddinge; AnnaSofia Welander, Trafikkontoret Stockholm och EvaLi Westerberg, Tekniska Förvaltningen Örebro.

Stockholm augusti 2013

Gunilla Glasare och Jan SöderströmAvdelningen för tillväxt och samhällsbyggnadSveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

6 Bakgrund

7 Så fungerar övervakning med ATKsystemet

8 Olika typer av ATK

10 Ansvarsfördelning

11 Så kan en kommun arbeta med ATK

14 Vikten av kommunikationsinsatser

16 Begreppslista

ATK på kommunala vägar 6

Bakgrund Överträdelse av hastighetsgränser är ett av de största trafiksäkerhetsproblemen. Hastighetsöver-trädelser orsakar många trafikolyckor och är avgö-rande för vilka konsekvenser dessa får för de inblan-dade.

Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett system för hastighetsövervakning med kame-ror. Syftet med ATK är att få ned hastigheterna på vägavsnitt och platser med många hastighetsöver-trädelser för att på så sätt öka trafiksäkerheten. Kamerorna är ett komplement till Polisens övriga trafikövervakning.

De första försöken med ATK i Sverige gjordes av polisen redan i slutet av 1980talet. Efter hand gjor-des allt fler försök. De kameror som användes var av en äldre typ, där Polisen på plats satte ut utrustning och kamera och sedan hämtade in informationen och utredde ärenden lokalt på polismyndigheten.

Inför 2006 fick Vägverket i uppdrag att etablera 708 nya trafiksäkerhetskameror längs vägarna i Sverige. Dessa var av en ny typ, som inte krävde att en polisman hanterade och tömde varje kamera. Idag finns det omkring 1 100 kameror på de svenska vägarna.

Med undantag för nio kameror, fyra i Stockholm, fyra i Umeå och en i Västerås, har ATK placerats längs det statliga vägnätet i Sverige.

KAPITEL1


KAPITEL2

Så fungerar övervakning med ATKsystemetÖvervakning med hjälp av ATK innebär att fasta eller mobila mätstationer sätts upp på mätplatser vid utvalda vägavsnitt.

Trafiksäkerhetskameran är ett skåp med ett mät-system som placeras på olika typer av bärare, ex-empelvis stolpe, konsol eller vagn. Mätsystemet innehåller en radarsensor för hastighetsmätning, en fotoblixt, en digitalkamera som fotograferar for-don, registreringsskylt och förare samt en dator för att styra alla systemfunktioner och för att överföra bild och mätinformation. Skåpet, mätsystemet och bäraren utgör tillsammans en mätstation.

Kameran är aktiverad på ett sådant sätt att målet för ökad hastighetsefterlevnad ska kunna uppnås. Samtliga kameror i landet aktiveras av Polisens en-het i Kiruna.

Radarsensorn mäter fordonets hastighet. Det är endast när någon kör fortare än gällande hastig-hetsgräns som kameran, om den är aktiverad, tar en bild. Bilden kompletteras med information om bland annat tid, plats och hastighet. Den skickas se-dan automatiskt via telenätet till Polisens centrala utredningsenhet, som utreder ärendet och bötfäller föraren.

Mätstationen registrerar kontinuerligt hastighe-

ten för alla passerande fordon. Detta gäller oavsett om kameran är aktiverad för att fotografera hastig-hetsöverträdelser eller inte. De trafikdata som ge-nereras av mätstationerna samlas upp i en databas hos Trafikverket. Vid behov kan information om hastigheter och trafikflöden för en viss mätplats er-hållas från aktuell Trafikverksregion.

Alla kameror placeras väl synliga. På alla sträckor med ATK ska det finnas vägmärken som informerar om att det finns kameror. Detta är en viktig del i sys-temet, dels av juridiska skäl, dels för att målet är att få ner hastigheten, inte att fälla fortkörare.


KAPITEL3

Olika typer av ATKDet finns idag olika typer av ATK: fast, mobil och sträck-ATK. Den sistnämnda finns inte i Sverige. De olika typerna är lämpliga under olika förutsättningar.

Fast ATKVid fast ATK är bäraren fast monterad vid en väg eller gata. Mätstationen inklusive bäraren har tes-tats för miljötålighet, eftergivlighet (krocksäkerhet) m.m. och är försedd med larm för både åverkan och driftstörningar. Mätstationen har elanslutning och informationen sänds automatiskt till Polisens ut-redningsenhet.

Fast ATK bör användas i trafikmiljöer med ett långsiktigt kontinuerligt behov av hastighetsdäm-pande åtgärder och där man, till exempel av kost-nadsskäl eller på grund av trafikförhållandena, inte kan tillämpa andra fysiska åtgärder. Förhållandet mellan trafiksäkerhetsnyttan och kostnaden måste också vara rimligt.

Mobil ATK

Mobila trafiksäkerhetskameror, mobil ATK, har funnits under många år och de har också haft myck-et positiva e!ekter på trafiksäkerheten. Vid mobil ATK är bäraren en släpvagn som kan ställas upp där det behövs.

De mobila kamerorna används som ett komple-ment till fast ATK. Mobila kameror ger en flexibili-tet som är viktig för att öka säkerheten på vägarna.

Mobila mätstationer bör användas där hastig-hetsöverträdelser tillfälligt uppmäts, till exempel i samband med stora evenemang, högtider, semes-tertrafik och vid vägarbetsplatser. De kan också an-


vändas mera sporadiskt på andra platser där höga trafikflöden och hastighetsöverskridanden före-kommer, men där kostnaden för att etablera fast ATK inte bedöms som rimlig i förhållande till e!ek-ten på trafiksäkerheten.

Sträck-ATK

Automatisk medelhastighetsmätning, sträck-ATK, används utomlands, bl.a. i Norge, Nederländerna och Storbritannien. Inget av de länder som idag använder sträck-ATK har samma juridiska förut-sättningar som Sverige. De juridiska förutsättning-arna påverkar väsentligt möjligheterna att använda sträck-ATK

År 2008 genomförde Vägverket och Rikspolissty-relsen en förstudie1 för att titta på förutsättningarna för sträck-ATK i Sverige. Rekommendationen från förstudien är att för närvarande inte gå vidare med sträck-ATK i Sverige, främst av integritetsskäl och för att bedömd kostnad och förväntad nytta inte är försvarbara. Trafikverket och Rikspolisstyrel-sen har därför inte för avsikt att utifrån nuvarande förutsättningar utveckla systemet med trafiksäker-hetskameror i den riktningen.

Not 1Förstudierapport, Förutsättningar för automatisk medelhastighetsmätning av fordon på väg STRÄCK-ATK, Rikspolisstyrelsen och Vägverket, 30 oktober 2008.

Foto: Rikspolisstyrelsen


AnsvarsfördelningTrafikverket äger samtliga mätstationer och ansvarar för etablering samt drift och under-håll på det statliga vägnätet. För mätstationer som är monterade på kommunalt vägnät är ansvaret fördelat mellan Trafikverket och respektive kommun enligt ett särskilt avtal.

KAPITEL4

Placering av mätstationer är ett gemensamt ansvar för Trafikverket, Polisen och kommunerna. Förslag på hur och när mätstationerna ska vara aktiverade för att göra störst nytta tas fram av Trafikverket.

Rikspolisstyrelsen ansvarar för utredning av ärenden och den operativa styrningen av samtliga mätstationer. Verksamheten finns i Kiruna.

Det finns ett gemensamt samarbetsorgan mellan Trafikverket och Rikspolis-styrelsen för systemet med ATK, det s.k. ATK-rådet. Rådets funktion är att förvalta ATK-systemet på e!ektivaste sätt och att vara rådgivande till respektive myndighet. Inom rå-det diskuteras övergripande frågor innan respektive myndighet fattar beslut.

De mobila kamerorna hanteras av Polisen. Tra-fikverket och Polisen är gemensamt ansvariga för hur och i vilken omfattning de mobila kamerorna ska användas.

En utbyggnad med fler mätplatser görs efter re-kommendation av ATK-rådet, Mätplatserna för-delas mellan Trafikverkets regioner. Trafikverkets regioner tar utifrån kriterier för val av ATK-objekt fram önskemål om tilldelning av antal mätstationer. I detta vägs även kommuners önskemål in. Beslut om fördelning fattas av Trafikverket nationellt med hänsyn till var föreslagna kameror gör mest nytta.


Så kan en kommun arbeta med ATK ATK är en av flera åtgärder för att sänka hastigheten och öka trafiksäkerheten. Före val av åtgärd bör kommunen utreda vilken åtgärd som är den lämpligaste och e!ektivaste. ATK måste jämföras med andra alternativ och det är viktigt att värdera trafiksäkerhetsnyttan i förhållande till kostnaden.

För att få möjlighet att etablera fast ATK finns ett antal kriterier som måste vara uppfyllda. Bas- kriteriet är att det ska vara en sträcka eller plats med hög medelhastighet. Därutöver finns ett antal till-läggskriterier. Samtliga gällande kriterier finns hos Trafikverket.

Användning av ATK på vägar med flera körfält i vardera riktningen kan innebära svårigheter vid utredning och lagföring. Därför bör sådan etable-ring föregås av noggrann utredning och värdering av förhållandena vid varje enskild mätplats.

Följande figur visar processen för hur en kom-mun kan gå från en tanke till förslag på etablering av ATK. Processen är olika för fast respektive mobil ATK.

Etablering av fast ATK

När kommunen har identifierat ett område eller en gata som är aktuell för ATK, ska behovet verifie-ras med uppmätta hastighetsdata. Dessa ska sedan kompletteras med data för andra gällande kriterier. Därefter kan kommunen lämna en intresseanmälan till sin Trafikverksregion. Trafikverket beslutar se-dan nationellt om tilldelning av mätstationer.

Uppgifter om när och hur intresseanmälan ska lämnas, vilka kriterier som gäller och hur val av platser och tilldelning av mätstationer ska göras kan kommunen få från trafiksäkerhetsstrategen på den egna Trafikverksregionen. En rutin för fram-tagning av underlag till ATK-objekt finns i ”Förslag till ATK-objekt – Framtagning av underlag”. En be-räkningsmall ”Beräkningsmall för underlag till för-slag om ny ATK” och ett beräkningsexempel finns i Beräkningsexempel – Olycksrisk med hjälp av Lill-EVA2.

KAPITEL5

Not 2Skrifterna kan laddas ner från webbutik.skl.se


Kapitel 5. Så kan en kommun arbeta med ATK

ATK

Fast eller flyttbar

Problem med högahastigheter

Tillstyrkan hosTrafikverket

Driftsättning ochaktivering

Etablering

Behov avhastighets- dämpning

Attityd- och beteende-påverkande åtgärder

Hastighetssänkande åtgärder

Intresseanmälan till Trafikverket

MobilFysiska

farthinderDynamiska farthinder

Intresseanmälan till Polisen

Kommunensbedömning av

kostnad

Kommunens beslutom etablering och

investering

Upprättandeav avtal

Samråd medPolisen, behov avanlagd mätplats

Kommunensbedömning av

kostnad och beslutom investering

Anläggning avmätplatser vid

behov

KörschemaSamråd kommun,

polis och Trafikverket

Aktivering

Kommunikations-insatser

Kommunikations-insatser

Uppfyllande avkriterier

!"#$% 1. Från tanke till etablering. Figuren visar processen för hur en kommun kan gå från en tanke till förslag på etablering av ATK.


Processen från det att kommunen bestämt sig för att ansöka om ATK, besked om tilldelning och fram till att ATK är på plats tar tid, omkring ett år.

När en kommun fått besked om tilldelning av ATK skriver kommunen och Trafikverket ett avtal. Avtalet skrivs med Trafikverket nationellt. I avtalet, som finns i sin helhet i ”Överenskommelse mellan Trafikverket och en kommun avseende användning av Automatisk Trafiksäkerhetskontroll - ATK”3, reg-leras hur samtliga kostnader för etablering och drift ska fördelas. I stora drag gäller att kommunen själv ska bekosta och anordna mätplatsen, etablera och bekosta elförsörjning, märka ut och snöröja mät-platsen, bekosta skada på mätplatsen samt ansvara för kommunikationsinsatser inför etableringen. Vid beslut om avveckling av ATK-platsen bekostar kommunen återställning av platsen.

Kommunens kostnad för att anordna en mätplats uppgår till ca 100"000 kr. Till detta kommer sedan årlig kostnad för snö- och barmarksrenhållning, el-förbrukning samt de driftskostnader som enligt av-talet ska betalas till Trafikverket.

Trafikverket ansvarar för allt som har med mät-stationen och tekniken för överföring av data och ärenden att göra, och kommunen betalar en kvar-talsvis fast hyra till Trafikverket för användningen av varje mätstation. Fördelen med detta är att Tra-fikverket ansvarar för de krav som gäller enligt av-talet med Rikspolisstyrelsen. Bland annat ställs mycket komplexa IT-säkerhetskrav på den part som står som ägare till mätstationerna och som ansvarar för kommunikationen mellan mätstationerna och Polisens utredningsenhet i Kiruna. Vid skada på en mätstation ska kommunen betala självrisk till Tra-fikverket.

En detaljerad beskrivning av kostnadsfördel-ningen finns i avtalet,”Överenskommelse mellan Trafikverket och en kommun avseende användning av Automatisk Trafiksäkerhetskontroll - ATK”4.

Polisen, kommunen och Trafikverket fattar ge-mensamt beslut om exakt placering av mätplatsen. Vid etableringen är det viktigt att gällande protokoll och rutiner används. Allt som gäller för detta finns hos Trafikverket. Hur drift och underhåll ska gå till finns beskrivet i Trafikverkets generella anvisningar.

Några tipsValet av mätplats bör ske i samråd inom kommunen så att etableringen inte påverkar eller stör intres-santa utblickar, siktlinjer, natur- eller kulturvärden. Tänk även på hur placeringen påverkar närliggande bebyggelse och närboende t.ex. vad gäller utsikt el-ler fotoblixtar nattetid.

Det finns olika utformningar på bärare (stolpe, konsol) för ett mätskåp, t.ex. en speciell konsol för stadsmiljö.

För att minska risken för skadegörelse kan det vara bra att välja plats i närheten av bebyggelse. In-formera gärna närboende.

För att undvika att någon kör på mätstationen är det en fördel om den kan placeras bakom ett väg-räcke, men vägräcket bör inte finnas så nära att det underlättar för eventuella skadegörare att nå skå-pet.

I närheten av mätplatsen ska det finnas en ser-viceficka eller annan uppställningsplats för säker uppställning av servicefordon och snöröjning.

Mobil ATK

Val av mätplatser för mobil ATK sker i samråd mel-lan berörd polismyndighet och vid behov aktuell Trafikverksregion. Kommunen kan själv ta initiativ till kon-takter med Polisen. Vid behov ska mätplat-serna förberedas, iordningställas och underhållas. Detta ansvarar kommunen för.

Föremätning, analyser eller konfliktstudier bör ligga till grund för val av plats och lämpliga tider för övervakning.

Not 3 och 4Skriften kan laddas ner från webbutik.skl.se


Vikten av kommunikationsinsatser

För att uppnå målet med beteendepåverkan och ökad acceptans av hastighetsbegräns-ningarna är kommunikation och informationsspridning lika viktigt som själva tekniken. Vid varje ny etablering av ATK behövs någon form av information på lokal nivå.

KAPITEL6

ATK är idag en välkänd och accepterad åtgärd bland svenska trafikanter. Även syftet med ATK är väl känt. Detta gör att information och kommunika-tion om nya platser och sträckor för ATK kan göras betydligt enklare och i mindre omfattning än då systemet var nytt i Sverige.

I samband med etablering av ATK på kommunens vägnät är det lämpligt att kommunen tillsammans med Polisen och Trafikverket gör en kommunika-tionsinsats enligt en gemensam kommunikations-plan. Var och en har sin roll i etableringen och i kommunikationen. Det är viktigt att tydliggöra dessa roller för trafikanterna.

Kommunen är ansvarig väghållare och sköter all kommunikation om motiveringen till valet av ATK som åtgärd, vad som är problemet och syftet med åtgärden.

Trafikverket har ansvar för själva ATK-systemet och den teknik som hör till detta och sköter därför

all kommunikation om frågor som rör teknik, krite-rier etc.

Polisen har ansvar för att utreda de hastighetsö-verträdelser som registreras av ATK-systemet och sköter all kommunikation som rör ärenden och hanteringen av dessa.

Lokal information om nya ATK-platser ska ske enligt den kommunikationsplan som Trafikverket tagit fram. Genom att använda det informations-material som används nationellt kan man utnyttja de positiva associationer som byggts upp kring ATK, samtidigt som man visar att alla kameror ingår i det totala ATK-systemet.

Några enkla tips:

> Gör en plan för när, hur och vilka kommunika-tionsinsatser som ska göras. Planen ska bl.a. ta upp vilka som är målgrupper för kommunikatio-nen och vilka mål man vill uppnå med den.


> Se till att berörda tjänstemän inom kommunen kan svara på frågor eller kan hänvisa till rätt per-soner.

> Informera lokala media. > Lägg ut fakta och information på kommunens

hemsida.> Behovet av information finns naturligtvis även

under den löpande drifttiden, bl.a. kopplat till frå-gor från media och allmänhet. Även denna infor-mation ges bäst enligt den ansvarsfördelning som beskrivits ovan.

> Kommunikation om mobil ATK kräver mer pla-nering och måste anpassas till den berörda polis-myndighetens resurser.

Vikten av uppföljning

ATK på sträckor och vid korsningar där hastighe-terna ofta överskrids påverkar trafikanternas bete-ende. För att ta reda på vilka e!ekterna blir och även kommunicera dessa till berörda grupper, exempel-vis trafikanter och beslutsfattare, är det viktigt att följa upp ett införande av ATK genom att göra has-tighetsmätningar, och andra mätningar, både före och efter etableringen.

INFORMATIONSMATERIAL OM ATK

I Trafikverkets webbutik finns broschyrer och material som kan användas vid kommunikation om ATK. Här några exempel:

Mer information om trafiksäkerhetskameror hittar du här:http://www.trafikverket.se/Privat/Resan-och-trafiken/Trafiksakerhetskameror/

Här finns flera olika skrifter för nedladdning:http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/itemlist____4820.aspx ”Road safety made in Sweden - svenska” http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____5069.aspx ”Vi förstår hur du tänker just nu”http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/ShowItem____4727.aspx

> Sätt upp informationsskyltar som beskriver vad som pågår under byggfasen, t.ex. ”Vi sätter upp ATK för ökad trafiksäkerhet. Klart maj 2014”.

> I all kommunikation gäller det att konsekvent på-peka att syftet med ATK är att öka trafiksäkerhe-ten, rädda liv och att minska antalet skadade per-soner.


BegreppslistaDe vanligaste och viktigaste begreppen som används i samband med ATK finns i listan nedan.

&'()** 1. BegreppDe vanligaste och viktigaste begreppen som används i samband med ATK.

Begrepp Förklaring

Automatisk trafiksäkerhets-kontroll (ATK)%ATKsystemet

Automatiserat system för hastighetsmätning. Systemet omfattar utrustning för insamling, överföring och hantering av data samt verksamheter för handläggning, utredning (CUE) och styrning (SC).

Bild Bild (fotografi) i digitalformat av förare och fordon från hastighetsöverträdelse.

Bärare Stolpe eller konsol på vilken mätskåp monteras vid väg.

Central utredningsenhet (CUE)

Centraliserad polisiär enhet för utredning av hastighetsöverträdelser m.m. registrerade av mätsystem. Placerad vid RPS, Kirunaenheten, ATKsektionen.

Mätplats En definierad plats inklusive fundament och elförsörjning för en mätstation. Exklusive mätstation.

Mätskåp Skåp avsett att inrymma mätsystem.

Mätstation Anläggning med mätskåp, bärare och mätsystem och anslutningspunkt för elförsörjning och kommuni-kation.

Mätsystem System för att utföra mätning av hastighet, och vid hastighets överträdelser genom fotografering regist-rera förare och registreringsskylt på fordon, samt för överföring av data.

Objekt Definierad vägsträcka eller område med en eller flera mätstationer.

Radarsensor Den del i mätsystemet som mäter och registrerar fordonets hastighet.

RPS Rikspolisstyrelsen.

Trafikdata Samtliga registrerade data från mätsystemet under en specifik tidsperiod (dessa data används inte vid lagföring).

Trafiksäkerhetskamera Ett samlingsnamn på ett mätskåp inklusive mätsystem och bärare för såväl fast som mobil ATK.

Ärende All hos CUE tillgänglig information för en specifik hastighetsöverträdelse.

KAPITEL7


Automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK)

ATK på kommunala vägar – så går det till och fungerarAutomatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) är ett verktyg för att få ner hastig-he-ten och därmed öka trafiksäkerheten. ATK har också positiva synergie!ekter på andra viktiga samhällsmål inom miljö och energi, exempelvis utsläpp av CO2, bullernivå och drivmedelsförbrukning. Hittills har ATK i huvudsak placerats på statliga vägar utanför tätbebyggt om-rå-de, men ATK kan vara en lämplig åtgärd även på det kommunala vägnätet. Idag har tre kommuner, Stockholm, Västerås och Umeå, ATK på sitt vägnät.

Denna skrift vänder sig till tjänstemän och beslutsfattare i kommuner som vill veta hur ATK fungerar och vad man ska göra för att få möjlighet att etablera kameror på sitt vägnät samt vilka insatser och kostnader som krävs av kommunen.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

ISBN 978-91-7585-006-1


Documents

7585 006 1