7585 075 7

Svensk sjukvård i internationell jämförelseINTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015

SverigesKom

muneroch

LandstingSvensk

sjukvårdiinternationelljäm

förelse20152015

Svensk sjukvård i internationell jämförelseINTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015

Upplysningar om innehållet

Mattias Lundbäck tfn 08-452 76 86Roger Molin tfn 08-452 7726

Tidigare utgåvor

Svensk sjukvård i internationell belysning (2005), isbn 91-7164-029-0

Svensk sjukvård i internationell jämförelse (2008), isbn 978-91-7164-363-6

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting1:a upplagan, juni 2015

Grafisk form och produktion Elisabet JonssonDiagram Elisabet JonssonTryck Linköpings Tryckeri ABPapper Skandia 2000 White 200 gr (omslag), Skandia 2000 White 130 gr (inlaga)Typsnitt Chronicle och Whitney.

isbn 978-91-7585-075-7

2 Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015

Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämförelse 2015 3

Förord

Den svenska hälso- och sjukvården finansieras huvudsakligen gemensamtmed skatter och den omfattar hela befolkningen. Nästan en tiondel av sam-hällets totala resurser går till sjukvården. Det är därför av avgörande betydel-se att vårdens resurser används väl och ger goda hälsoresultat.

För att få ett grepp om den svenska sjukvårdens effektivitet och kvalitet be-hövs något att jämföra med. I denna rapport jämförs den svenska sjukvårdensprestationer med andra länders. Sverige jämförs med eu 15 exklusive Grek land,plus Norge och usa. Det handlar, vardagligt uttryckt, om huruvida den svens-ka sjukvården ger värde för pengarna, i en jämförelse med andra länder.

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) följer kontinuerligt den svenskasjukvårdens kvalitet och effektivitet på en rad olika sätt. År 2005 och år 2008publicerades internationella jämförelser, med samma upplägg som i dennarapport. År 2011 publicerades en internationell jämförelse av väntetider idrygt 20 länder.

Sedan år 2006 genomför skl, tillsammans med Socialstyrelsen, ÖppnaJäm förelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, där landstingeni Sverige jämförs med varandra. Det finns också separata Öppna Jämförelserav olika delar av vården, exempelvis för cancervård och läkemedel.

skl strävar efter att göra alla delar av sjukvården transparent och öppenför insyn.

Rapporten har skrivits av Mattias Lundbäck och Roger Molin på avdel-ningen för ekonomi och styrning vid skl.

Stockholm i juni 2015

Håkan Sörmanvd, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

5 1. Svensk sjukvård står stark6 Det är en utmaning att mäta vårdkvalitet

9 2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder9 Sammanfattning10 Vårdens utfall i fokus11 Sverige toppar kvalitetsindex12 Folkhälsofaktorer är avgörande för vissa länder12 USA förbrukar mest – Luxemburg minst i förhållande till BNP14 Sveriges sjukvård är effektiv jämfört med andra länder

17 3. Internationella jämförelser där Sverige ingår 18 Health Consumer Powerhouse19 The Conference Board of Canada21 The Commonwealth Fund23 Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för Sverige

25 Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex26 Dödlighet vid akut hjärtinfarkt27 Dödlighet vid stroke27 Höftfrakturer opererade inom 48 timmar28 Femårsöverlevnad i bröstcancer28 Femårsöverlevnad i kolorektalcancer29 Amputationer på grund av diabetes30 Spädbarnsdödlighet31 Vaccination32 Potential years of life lost (PYLL)33 Blodtryck och blodsocker34 Antibiotikakonsumtion


Svensk sjukvård står starkI denna rapport jämförs hur den svenska sjukvården står sig iförhållande till vården i andra länder; EU 15 exklusive Grekland,plus Norge och USA. De är alla rika länder med förutsättningaratt tillhandahålla högklassig sjukvård. Vår analys visar att densvenska vården klarar sig utmärkt i en jämförelse med dessa län-der. Den toppar båda de två index vi använt, över kvalitet ochöver effektivitet.

Även när skl år 2005 publicerade sin första internationella jämförelse varslutsatsen att den svenska sjukvården presterade väl, jämfört med andra län-der. Det gällde såväl tillgång till vård som kvalitet och resultat. Samtidigt varkostnaderna för vården måttliga jämfört med andra länder, vilket uttrycktessom att den svenska sjukvården gav god valuta för pengarna. Slutsatsen bygg-de dels på en egen indikatorbaserad jämförelse, dels på jämförelser gjordaåren 2003–2004 av institut och forskare i Canada, Holland, Storbritannien ochFrankrike.

År 2008 gjorde skl en ny internationell jämförelse. Denna gång ingick äventvå sammanfattande index, över kvalitet och effektivitet. Slutsatsen från 2005stod sig 2008, den svenska sjukvården hävdade sig väl internationellt. I in-dexet för kvalitet rankades Sverige som etta bland de 17 jämförda länderna. Idet index som avsåg effektivitet placerade sig Sverige på tredje plats, med Fin-land på första plats och Spanien på andra.

Även 2008 redovisades tre internationella jämförelser i vilka Sverige ingick.De var gjorda åren 2005 – 2007, dels av ett svenskt företag, dels av två olika ka-nadensiska institut.

Likaså i dessa rankades Sverige högt, som nummer 2 av 27 länder (efter Au -stra lien), som nummer 3 av 17 länder (efter Schweiz och Japan) respektive somnummer 6 av 29 länder (efter Österrike, Nederländerna, Frankrike, Schweizoch Tyskland).

Urvalet av länder varierade i de olika jämförelserna, totalt ingick mer äntrettio länder. Också sättet att jämföra varierade, liksom de mått på kvalitetoch effektivitet som användes.

I 2015 års jämförelse kvarstår slutsatsen att Sverige står starkt i de interna-tionella jämförelser där utfallet av vården sätts i fokus. Sverige intar förstaplatsen både i det kvalitetsindex som sammanfattar olika kvalitetsindikatorer


KAPITEL1

och i det effektivitetsindex, som sätter kvaliteten i relation till resursför-brukningen. Som i flera andra jämförelser kommer även övriga nordiska län-derna högt, där Norge, Finland och Danmark i nämnd ordning intar tredje,fjärde och femteplatserna. Nederländerna kommer tvåa.

I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i 2015 års rap-port har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consu-mer Powerhouse).

I dessa tre jämförelser, som även beaktar andra aspekter av vården än hälso -utfallet, är alltså bilden mer splittrad. Sverige står starkt också i dessa, så längejämförelserna avser resultaten av vården. Men när jämförelserna innefattarandra aspekter, som patienternas delaktighet, information och väntetider,hamnar Sverige som synes längre ned i totalrankingen.

Det är en utmaning att mäta vårdkvalitet

God hälsa är högt prioriterat för de flesta. Vår hälsa är resultatet av ett kom-plext samspel mellan våra gener, den miljö vi lever i, det samhälle vi är en delav och våra levnadsvanor. Men också hälso- och sjukvården spelar en viktigroll för hälsan i olika situationer. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvår-den i Sverige fungerar så bra som bara är möjligt.

För att värdera den svenska vårdens prestationer krävs något att jämföramed. I andra länder ställs samma fråga beträffande respektive sjukvårds-system. Det är bakgrunden till att internationella jämförelser blivit allt vanli -gare och att de uppmuntras av exempelvis Världshälsoorganisationen (who),Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (oecd) och Euro-peiska unionen (eu). Jämförelser är ett sätt att få vägledning om kvalitetenoch effektiviteten i ett lands sjukvårdssystem.

Ytterligare ett skäl för jämförelser hänger samman med att vården i Sveri-ge, inom ramen för ett decentraliserat system med landsting och kommuner,huvudsakligen finansieras med skatter, och står för bortåt tio procent av sam-hällets totala resurser. Att dessa resurser används väl är viktigt för legitimite-ten för detta sätt att finansiera och organisera vården.

Omfattningen och komplexiteten i sjukvården gör det utmanande att mätaden samlade kvaliteten och effektiviteten i ett helt sjukvårdssystem. Och vi ärmedvetna om att internationella jämförelser av hela sjukvårdssystem harstarka begränsningar. Samtidigt finns ingen annan väg för den som vill bildasig en uppfattning om den svenska vårdens tillstånd jämfört med andra län-der. Av det skälet görs också mängder av internationella jämförelser och or-ganisationer som who, oecd och eu tillhandahåller statistik som underlagför granskningar.

Sjukvårdssystem i olika länder har olika finansieringsformer, olika fördel-ning av resurser mellan vårdens olika delar och olika anställningsformer förvårdens personal. Det är dock svårt att på analytisk väg värdera olika sätt attorganisera och finansiera vården och på den vägen slå fast vad som är ett brasjukvårdssystem. Därför dominerar jämförelser där olika dimensioner av ut-fallet jämförs. Det handlar då om olika aspekter av hälsan i befolkningen, sommedellivslängd, återstående livslängd i olika åldrar, undvikbar dödlighet,spädbarnsdödlighet och dödlighet i olika folksjukdomar.

Effektivitet är ytterligare ett centralt tema vid internationella jämförelser.Den mäts oftast genom att olika aspekter av utfallet sätts i relation till kost-naderna för vården. Det fungerar som en grov uppskattning av vad man får förpengarna i olika sjukvårdssystem.


1. Svensk sjukvård står stark

Ett problem vid jämförelser har länge varit tillgången till data. Sedan drygttio år tillhandahåller dock oecd en uppsättning kvalitetsindikatorer som bli-vit standard. Syftet är att tillhandahålla underlag för internationella jämfö-relser som vägledning i olika länders reformering av sina sjukvårdssystem.

Vår bedömning är att den ansats som dominerar i internationella jämfö-relser, att fokusera på utfallet av vården, också är den mest ändamålsenliga. Vibedömer att, för de flesta patienter, är det ultimata testet på sjukvårdens kva-litet om vården räddar liv och skapar förutsättningar för ett fortsatt oberoen-de liv.

Sjukvård handlar dock inte enbart om huruvida slutresultatet blir bra ellerinte. Det handlar också om vårdens förmåga att under vårdprocessen skapatrygghet genom att svara upp mot patienternas förväntningar när det gällerservice, delaktighet och bemötande. Förmågan att underlätta för patienternagenom att inte ha långa väntetider är också väsentlig. Dock är det svårt att hit-ta internationella jämförelser av väntetider. Det finns inga internationelltöverenskomna mätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljersig mycket åt.

Avsikten var att hela eu 15 skulle vara med, men vi har tvingats exkluderaGrekland på grund av att data saknas.





En jämförelse av kvalitet ocheffektivitet i 16 länderVi har jämfört hur den svenska sjukvården står sig i förhållande tillvården i andra länder; EU 15 exklusive Grekland, plus Norge ochUSA. Dessa länder är alla relativt rika, med bra förutsättningaratt tillhandahålla högklassig sjukvård. Vår analys visar att densvenska vården klarar sig utmärkt vid en jämförelse. Den topparbåda de index vi använder, över kvalitet och över effektivitet.

Sammanfattning

Vår bedömning är att den ansats som dominerar i internationella jämförelser,att fokusera på utfallet av vården, också är den mest ändamålsenliga. Vi be-dömer att för de flesta patienter, är det ultimata testet på sjukvårdens kvali-tet om vården lyckas rädda livet på dem vid sjukdom eller skada.

Den första goda nyheten för patienter i Sverige är att svensk sjukvård ärsom bäst i de delgrenar som handlar om överlevnad. Sverige toppar det kvali-tetsindex vi använder och där 13 olika kvalitetsindikatorer ingår. I indexet in-går bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröstcancer och änd-tarmscancer samt spädbarnsdödlighet. Vi har strävat efter att ge en bred bildav resultaten och speglar många vårdområden.

Den andra goda nyheten är att den svenska sjukvården hushållar väl medsina resurser. Sverige intar förstaplatsen även i det effektivitetsindex där densamlade kvaliteten i vården sätts i relation till kostnaderna för att nå dennakvalitet.

Sammantaget har alltså svensk sjukvård en stark position när den jämförsmed andra länder.

Sjukvård handlar dock inte bara om huruvida slutresultatet blir bra ellerinte. Det handlar också om förmågan att under vårdprocessen skapa trygghetgenom att svara upp mot patienternas förväntningar om service, delaktighetoch gott bemötande. Förmågan att underlätta för patienterna genom att inteha långa väntetider är också väsentlig. Dock är det svårt att hitta internatio-nella jämförelser av väntetider. Det finns inga internationellt överenskomnamätpunkter och väntetidsmätningarna i olika länder skiljer sig mycket åt.


KAPITEL2

Ett problem vid jämförelser har länge varit tillgången till data. Sedan drygttio år tillhandahåller dock oecd en uppsättning kvalitetsindikatorer som bli-vit standard. Syftet är att tillhandahålla underlag för internationella jämfö-relser som vägledning i olika länders reformering av sina sjukvårdssystem.

Vårdens utfall i fokus

Vad menar människor när de i dagligt tal pratar om ”vårdkvalitet”? Förmod-ligen kan begreppet avse det rena botandet av sjukdomar, exempelvis över-levnad vid cancer, eller gångförmåga efter en höftledsoperation. Men det kansannolikt också handla om vårdens bemötande, om hur trygg man känner sigunder vårdprocessen och om hur länge man behöver vänta.

Det vi jämför i denna rapport är inte patienternas upplevelse av vården.Detta är ett vanskligt område att mäta, men det är framför allt svårt att bedö-ma vilka förväntningar som patienterna har i respektive land.

Vi jämför inte heller väntetider eller förekomsten av vårdköer. Detta berorinte på att skillnaderna är små – det förekommer ganska omfattande varia-tion mellan olika länder. Däremot är det svårt att jämföra väntetiderna, ef-tersom sätten att mäta och redovisa väntetider skiljer sig åt i olika länder.Även om merparten av de länder som ingår i vår jämförelse följer väntetider,finns ingen som helst enhetlighet i hur väntetiderna mäts och redovisas.

Vi har valt 13 indikatorer på vårdens resultat från oecd Health Data 2014,who och eu. Indikatorerna är valda för att så brett som möjligt avspegla oli-ka delar av vården. Vi använder exempelvis 30-dagarsöverlevnad efter strokeför att avspegla strokevårdens resultat och 30-dagaröverlevnad efter hjärtin-farkt för att avspegla hjärtsjukvårdens resultat.

Valet av data beror dels på tillgänglighet på data, dels på sjukdomstillstån-dens förekomst i samhället. Cancer och hjärtkärl-sjukdomar har två indika-torer vardera. Barn- och mödrahälsovården har tre indikatorer. Diabetes ochdiabetesrelaterade åkommor har två indikatorer. Omsorg om multisjukaäldre har två indikatorer och den förebyggande vården har två indikatorer.Dessutom har vi valt att inkludera pyll – antalet levnadsår som går förlora-de på grund av att personer avlider innan 70 års ålder.

Vi har tyvärr inte hittat någon bra indikator på den psykiatriska vårdenskvalitet, även om suicid i viss mån fångas upp av pyll – i alla fall sådana somäger rum innan 70 års ålder.

Det är viktigt att betona att det i varje jämförelse kommer att finnas fakto-rer som inte fångas upp av olika nyckeltal som visar hur stor andel av patien-terna som tillfrisknar. I vårt fall kan de handla om kvaliteten på den palliati-va vården eller vården för svårt sjuka äldre, där tillfriskande inte är ett realis-tiskt alternativ. Ändå kan sådana faktorer ha stor betydelse för patienternaslivskvalitet. Det är likaså viktigt att man är medveten om att ett land med me-diokra resultat i genomsnitt mycket väl kan ha diagnoser eller geografiskaområden där resultaten är goda. Att ett land rankas lågt när man jämföroecd-data betyder inte att detta saknar goda exempel.

Tyvärr har vi också tvingats utelämna Grekland ur jämförelsen, då landetsaknar värden på flera av de indikatorer som ingår. Att ändå ta med landet ijämförelsen hade kunnat leda till felaktiga slutsatser om detta sjukvårds-systems kvalitet och effektivitet.


2. En jämförelse av kvalitet och effektivitet i 16 länder

Vi har valt de indikatorer som vi menar bäst speglar vårdens resultat. Vi hardäremot inte gjort någon egen bedömning av indikatorernas tillförlitlighet, imeningen hur tillförlitligt de är insamlade. Vi har tagit det faktum att de ut-gör indikatorer i oecd:s och who:s indikatorbibliotek som en tillräcklig kva-litetsstämpel.

Sverige toppar kvalitetsindex

Alla indikatorer som används i rapporten skalas om så att det bästa landet fåren etta och det sämsta landet en nolla i respektive index. De övriga ländernafår därefter ett värde mellan noll och ett som beräknas med linjär interpola-tion. Det betyder, mer vardagligt uttryckt, att den relativa positionen mellannoll och ett bestäms av vilket gränsvärde som är närmast.

När vi sedan beräknar totalindex för kvalitet för länderna summerar vi barade enskilda ländernas delindex. De olika delindexen har alltså samma vikt itotalindexet. Vi väger inte in resursförbrukningen i kvalitetsindexet, utankonstruerar i stället ett separat index över effektivitet där den uppnådda kva-liteten ställs mot ländernas resursförbrukning.

Kvalitetsindexet är som nämnts uppbyggt av tretton olika kvalitetsindika-torer som i huvudsak hämtats från oecd Health Statistics 2014. Dessa datafinns tillgängliga för allmänheten på oecd:s webbsida. Vi har dessutom an-vänt två indikatorer från who och en indikator på antibiotikakonsumtionfrån eu.

Indikatorerna är följande:

Redan av den här tabellen framgår att Sverige har mycket goda resultat. Detstörsta övertaget tycks finnas inom hjärt-kärl sjukvården och inom förebyg-gande vård, bland annat vaccinationer.



Tabell 1 • IndikatorerProcent om inte annat anges

Indikator Medel- Sverigesvärde värde

1. Trettiodagarsmortalitet vid hjärtinfarkt 6,68 4,52. Trettiodagarsmortalitet vid ichemisk stroke 7,49 6,43. Andelen patienter som opereras för höftledsbrott inom 48 timmar 75,1 93,44. Femårsöverlevnad vid bröstcancer 84,6 84,75. Femårsöverlevnad vid kolorektalcancer 61,4 63,96. Amputation av nedre extremiteter pga komplikationer vid

diabetes per 100 000 9,92 3,37. Neonatal mortalitet, andel av levande födda 2,25 1,78. DTP-vaccinering, andel av barn som är vaccinerade 96,1 989. Mässlingsvaccinering, andel av barn som är vaccinerade 93,1 9710. Antalet förlorade levnadsår per 100 000 innan 70 år 3 011 2 42111. Andel med förhöjt blodsocker 7,55 7,112. Andel med högt blodtryck (obehandlat) 24,1 24,513. Antibiotikakonsumtion (DDD per 100 000, ATC J01) 21,3 14,1

Källa: OECD, WHO och EU.

Av diagrammet framgår att Sverige i snitt uppnår bättre resultat än något an-nat land i jämförelsen. Vi kan också notera att de nordiska länderna generelltfår goda resultat.

Folkhälsofaktorer är avgörande för vissa länder

När man jämför hälsoutfallet i olika länder kan det vara svårt att särskilja fol-khälsofaktorer från det som sjukvården bidrar med. Vi har därför även tittatpå hur tre variabler som karaktäriserar befolkningens livsstil påverkar län-dernas placering. Vi har valt att korrigera för andelen rökare, andelen medfetma och andelen med hög alkoholkonsumtion.

Denna korrigering ska bara ses som ett exempel på hur man kan justera ut-fallen för faktorer som helt eller delvis ligger utanför sjukvårdens kontroll.Några andra faktorer som kan vara svåra att fånga är de stora socioekono-miska variationer som förekommer i länder som Italien och Spanien. En för-djupad analys skulle därför även kunna väga in utbildningsnivåer och myck-et annat. Detta är dock komplicerat och faller inte inom ramen för denna kor-ta rapport.

Samtliga dessa faktorer har förväntat tecken i regressionen, det vill säga atthög förekomst påverkar utfallet negativt. Överkonsumtion av alkohol är dockinte en signifikant indikator när de övriga två riskfaktorerna inkluderas.

Om man tar bort den variation i kvalitetsindexet som förklaras av dessa trefolkhälsofaktorer återstår en oförklarad del. Den oförklarade variationenskulle kunna tolkas som sjukvårdssystemets kvarstående påverkan.

Det visar sig då att folkhälsan påverkar några länders placering, men attSverige ändå intar förstaplatsen i kvalitetsindexet. Se tabell 2.

Storbritannien och usa klättrar några placeringar. Det kan man tolka somatt dessa länder uppnår bättre resultat än man borde förvänta sig givet denohälsosamma livsstilen där. Norge faller däremot kraftigt, vilket kan tolkassom att Norge borde kunna uppnå bättre resultat – givet norrmännens hälso -samma livsstil.



Diagram 1 • KvalitetsindexIndex

Inde

x

Portugal

Spanien

Storbritannien

Tyskland

Irland

Frankrike

Österrike

USA

Belgien

Italien

Danmark

Luxemburg

Finland

Norge

Nederländerna

Sverige

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

Index på basis av 13 kvalitetsindikatorer.Källa: OECD, WHO och EU.

USA förbrukar mest –

Luxemburg minst i förhållande till BNP

För att göra en värdering av effektiviteten i länderna sjukvårdssystem behö-ver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. I denna rapport harvi valt det enkla måttet sjukvårdsutgifter per invånare i förhållande till bnp

för att mäta resursåtgången i respektive sjukvårdssystem. Detta har vi gjortdärför att sjukvårdens kostnader till övervägande del kan hänföras till perso-nalkostnader. Att laborera med sammansatta index som vägs på olika sätt till-för diskussionen ganska lite när man som i det här fallet jämför länder sombefinner sig på ungefär samma utvecklingsnivå.

Tre länder avviker dock en del från de övriga, nämligen Luxemburg, Norgeoch Portugal. Portugal har en relativt låg bnp per invånare och resursför-brukningen kan därför komma att överskattas något. På motsvarande sätt harNorge och Luxemburg en mycket hög bnp per invånare och resursförbruk-ningen kan då komma att underskattas. Framför allt handlar skillnaden omatt man i norsk och luxemburgsk sjukvård kan köpa in betydligt mer avance-rad medicinsk utrustning och läkemedel för en given andel av bnp. I falletLuxemburg är det också möjligt att man köper in vården från länder där pro-duktionen är betydligt billigare.

Detta kan vara värt att ha i åtanke när vi jämför sjukvårdssystemens effek-tivitet. En generell brasklapp är att det i vilket fall som helst är möjligt attskatta resursförbrukning på många olika sätt då sjukvårdssystemen är orga-niserade på olika sätt och ansvaret för verksamheter som vård och omsorg äravgränsat på varierande sätt i de olika länderna.

De olika ländernas utgiftsandel för hälso- och sjukvård framgår av tabell 3på sidan 14.

Det är framför allt usa som avviker uppåt när det gäller resursförbrukning.Ett viktigt skäl kan vara att lönenivåerna för en del grupper inom sjukvårdenär högre där än i de andra länderna. Ett annat skäl kan vara att försäkrings-systemet och en bristande förmåga till prioritering driver upp kostnaderna.



Tabell 2 • Länders placering i kvalitetsindexIndex

Sverige 0,14Nederländerna 0,08Finland 0,07Storbritannien 0,03Österrike 0,03Frankrike 0,02Luxemburg 0,01Irland 0,01USA –0,02Tyskland –0,03Belgien –0,03Norge –0,05Danmark –0,05Spanien –0,05Italien –0,05Portugal –0,12


Kvalitetsindex efter att effekten av trefolk hälsoindikatorer har tagits bort. Indi-katorn är residualen vid en multipel reg-ression där kvalitetsindex är beroende va-riabel och fetmaförekomst, alkoholkon-sumtion, rökning är oberoende variabler.

Sveriges sjukvård är effektiv jämfört med andra länder

Ett vanligt sätt att jämföra effektiviteten är att använda ickeparametriska me-toder. Tekniken bygger på att man identifierar vilka enheter – i det här falletländer – som strikt dominerar andra. Man kan då antingen utgå från konstantskalavkastning eller variabel skalavkastning.

I båda fallen ställer man resultatet – kvalitetsindex – mot resursåtgången.De länder som lyckas åstadkomma mest för en given resursåtgång bedömssom maximalt effektiva.

Skälet till att man kan vilja välja den ena eller den andra metoden är att viinte kan vara säkra på att sjukvårdsinsatser ger lika bra utdelning alldeles oa-vsett hur mycket som redan används till sjukvård. I ett land där man spende-rar två procent av bnp på sjukvård kommer ytterligare en procentenhet att fåstörre betydelse än i ett land som redan använder tio procentenheter. Närskillnaderna mellan länderna blir stora kan det vara lämpligt att öppna förmöjligheten att avkastningen är avtagande. Därför kan man göra antagandetom variabel skalavkastning.

Om vi lägger på restriktionen att skalavkastningen ska vara konstant ham-nar Sverige i topp, då Sverige har den största kvoten mellan kvalitetsindex ochsjukvårdsutgifter/bnp. Detta förändras inte påtagligt om vi sedan tillåter va-riabel skalavkastning.



Tabell 3 • Länders sjukvårdsutgifter i andel av BNPProcent

Land Utgifter/BNP

Belgien 10,61Danmark 10,87Finland 8,95Frankrike 11,52Irland 8,71Italien 9,25Luxemburg 7,29Nederländerna 12,10Norge 9,28Portugal 10,23Spanien 9,44Storbritannien 9,23Sverige 9,49Tyskland 11,25USA 17,02Österrike 10,87

Källa: OECD Health Statistics.

Totala sjukvårdsutgifter i relation till län-dernas bruttonationalprodukt. Senast till-gängliga siffror.



Diagram 2 • EffektivitetsindexIndex

Inde

x

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

USA

Portugal

Österrike

Frankrike

Spanien

Tyskland

Belgien

Danmark

Storbritannien

Irland

Nederländerna

Italien

Norge

Finland

Luxemburg

Sverige Index baserat på kvalitet i förhållande till

utgifter (kvot) under antagande om kon-stant skalavkastning.




Internationella jämförelserdär Sverige ingårI detta avsnitt beskrivs resultaten från tre internationella jäm-förelser gjorda av andra organisationer och där Sverige ingår. Ur-valet av länder varierar i dessa undersökningar, liksom foku-sområden och metoder. Det är dock tre breda jämförelser somvärderar olika aspekter på kvalitet i de ingående ländernas sjuk -vårdssystem. I samtliga fall hamnar Sverige högt upp, men pla-ceringen beror på vilka kvalitetsaspekter som ingår och vilkaaspekter som värderas högst.

Två av dessa tre undersökningar fanns också med i skl:s rapport från 2008;Health Consumer Powerhouse och The Conference Board of Canada. År 2008ingick också en jämförelse från The Fraser Institute, men den har inte upp-daterats och ingår därför inte nu. Däremot har Sverige inkluderats i en inter-nationell jämförelse som genomförs av The Commonwealth Fund och den in-går därför här.

Vi bedömer att dessa tre undersökningar tillhör de mest tongivande och re-presenterar försök att ranka kvalitet i olika sjukvårdssystem. Dataunderlagetoch urvalet av indikatorer skiljer sig åt mellan undersökningarna och det kange oss en bild av hur indikatorurval påverkar Sveriges placering.

Det är från början nödvändigt att klargöra att man kan avse olika saker medvårdkvalitet. Patienter som visserligen blir friska av vården kan ändå varamissnöjda med vårdprocessen. Och patienter som vården inte lyckas bota kanmycket väl vara nöjda med bemötandet och andra aspekter.

Insikten om att patientnöjdhet är något helt annat än behandlingsresultatär viktig att ta till sig. Många aspekter av vården mäts bäst genom enkäter el-ler med andra subjektiva mått. Men det finns ingen garanti för att ett land somhar stor andel nöjda patienter även har ett bra behandlingsresultat.


KAPITEL3

Health Consumer Powerhouse

Det ursprungligen svenska företaget Health Consumer Powerhouse (hcp)inledde sin verksamhet med att 2004 jämföra de svenska landstingen avseen-de ett antal kvalitetsindikatorer.

År 2005 gav hcp ut den första internationella jämförelsen med ett dussin-tal länder och 20 indikatorer. Jämförelserna har därefter successivt byggts utoch omfattar i 2014 års index 30 länder; eu:s 28 medlemsländer, samt Norgeoch Schweiz. Antalet variabler uppgår numera till 48 stycken på sex delområ-den:1. Patienträttigheter och information.2. Tillgänglighet.3. Medicinska resultat.4. Sjukvårdssystemets generositet.5. Prevention.6. Läkemedel.

hcp betonar att rankingen görs ur ett vårdkonsumentperspektiv. Det är alltsåinte en renodlad bedömning av vårdkvalitet, till exempel överlevnad vid hjär-tinfarkt, även om också utfallsindikatorer ingår som en del i indexet.

I det totalindex som skapats utifrån de olika delområdena har dessa tilldelatsvikter enligt tabell 4.


3. Internationella jämförelser där Sverige ingår

Nedan listas de olika indikatorer som ingår inom respektive delområde.• Patientens rättigheter och information: 12 indikatorer. Finns patienträttighetslag; pati-

entorganisationernas medverkan i beslutsfattandet; förekomst av patientförsäkring; rätttill second opinion; åtkomst av egen journal; tillgång till information om läkare; täckningav datajournaler i primärvården; går det att få vård i utlandet betald; katalog över utföra-re med kvalitetsranking; använder primärvårdsmottagningarna elektroniska journaler;kan patienterna boka tid elektroniskt; används e-recept.

• Tillgänglighet: 5 indikatorer. Besök hos familjeläkare samma dag; direkt åtgång till speci-alistvård utan remiss; större elektiva operationer; väntetid till vissa icke-akuta operatio-ner; strålning och kemoterapi vid cancer; MRI-undersökning inom en vecka; väntetid påakutmottagning.

• Medicinska resultat: 8 indikatorer. Dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom; dödlighetpå grund av stroke; dödlighet hos nyfödda; femårsöverlevnad vid cancer; undvikbar död(potentiellt antal förlorade levnadsår per 100 000 innevånare); MRSA-infektioner; antalaborter; förekomst av depression.

• Sjukvårdssystemets generositet: 8 indikatorer. Offentliga sjukvårdsutgifter som andel avtotala utgifter; kataraktoperationer per 100 000 invånare; njurtransplantationer per mil-jon invånare; ingår tandvård i den offentliga vården; förekommer det mutor; antal plat-ser i äldreboenden per 100 000; andel dialys som utförs i hemmet; andel kejsarsnitt.

• Prevention: 7 indikatorer. Vaccinationstäckning för barn; blodtryck; rökprevention; al-koholkonsumtion; antal timmar fysisk aktivitet i grundskolan; HPV-vaccination; döds-fall i trafiken.

• Läkemedel: 7 indikatorer. Subventionsgrad; lekmannaanpassad farmakopé; tid för intro-ducering av nya cancerläkemedel; åtkomst till nya läkemedel; användning av läkemedelmot artrit; användning av metformin; användning av antibiotika (mindre är bättre).

För var och en av de 48 indikatorerna anges poäng i en tregradig skala: Tre poäng: Bra ut-fall. Två poäng: Utfall som varken är bra eller dåligt. En poäng: Dåligt utfall.

HCP:s Indikatorer

Sverige får högsta poäng i två kategorier; sjukvårdssystemets generositet och pre-vention. Även när det gäller medicinska resultat tillhör Sverige de bästa, lik-som när det gäller användningen av läkemedel. När det gäller patienternas rät-tigheter och information får Sverige ett betyg strax över medel. Däremot får Sve-rige ett mycket lågt betyg i kategorin tillgänglighet.

I totalindexet hamnar Sverige på en trettonde plats av de trettio länderna.Detta är något sämre än i förra årets rapport där Sverige fick 12 plats och i 2012års rapport där Sverige hamnade på plats sex.

Kategorin medicinska resultat, där Sverige tidigare erhållit högsta poäng, harändrats de två senaste åren. hcp har för de två av de största sjukdomsgrup-perna valt minskningstakten för dödsfall på grund av stroke och hjärt-kärl-sjukdom. Detta är ett relativt mått som inte tar hänsyn till redan uppnådda re-sultat. Tidigare användes indikatorer som speglade den absoluta nivån.

Att Sverige inte får högsta möjliga poäng avseende medicinska resultat be-ror dock i huvudsak på att Sverige har höga aborttal. Förutan denna indikator,som kan diskuteras, skulle Sverige hamna i topp. Tveklöst går det att påverkaabortfrekvensen med bättre sexualupplysning i skolor och preventivmedels-rådgivning. Men det förefaller inte troligt att dessa insatser fungerar dåligt iSverige om man jämför med länder som Slovenien och Montenegro, som fårtoppresultat tack vare låg abortfrekvens. Sannolikt är det helt andra faktorersom styr statistiken – utom hälso- och sjukvårdssystemets kontroll.

hcp producerar ett omfattande index med många olika dimensioner. Detär dock inte ett index enbart för sjukvårdens kvalitet. Själva poängterar manatt indexet mäter hur bra sjukvården är ur sjukvårdskonsumenternas per-spektiv. Och då är inte själva vårdresultat, exempelvis i termer av överlevnad,den enda eller ens den viktigaste faktorn.

The Conference Board of Canada

The Conference Board of Canada (cbc) är en oberoende nonprofit-organi-sation, som arbetar med uppdrag från såväl offentlig som privat sektor. cbc

vill skapa ökad kunskap om ekonomiska utvecklingstendenser, policyutveck-ling inom olika områden samt organisationsutveckling.

cbc publicerade 2004 en jämförelse där sjukvården i 24 länder rankadesutifrån 24 indikatorer. Schweiz rankades där som etta och Sverige som tvåa.Tre år senare hade Sverige fallit till tredje plats, samtidigt som antalet länderminskat till 17.



Tabell 4 • Delområden och relativ viktProcent

Område Relativ vikt

Patientens rättigheter och information 15Tillgänglighet 22,5Medicinska resultat 25Sjukvårdssystemets generositet 15Prevention 12,5Läkemedel 10

Källa: Health Consumer Powerhouse.

I förra årets jämförelse (2014) hamnar Sverige på en sjätte plats totalt sett,med betyget ”B”. I de två första rapporterna hade Sverige betyget ”A”. Lägstabetyget är ”D”. Rapporten omfattar även den här gången 17 länder. Indikato-rerna har ändrats genom att livslängden inte längre delas upp i män och kvin-nors livslängd. I stället har indikatorn ”Egenrapporterad hälsostatus” till-kommit.

Nedan visas Sveriges resultat på de olika delindikatorerna. ”A” är bäst och”D” är sämst.



Tabell 5 • Rapportkort över hälsoindikatorerBetyg A–D

För- Egen- För- Död- Död- Död- Död- Död-väntad rappor- tida lighet i lighet i lighet i lighet i lighet i

livslängd terad dödlig- cancer hjärt- o sjukdomar dia- muskulo-hälso- het kärl- i andnings- betes skeletalastatus sjukdom systemet sjukdomar

Australien B A A A A A B CBelgien C A B B C D A BCanada B A A C A B C CDanmark D A B D C C B DFinland C B B A D A A BFrankrike B B B B A A A CTyskland C B A B D A B AIrland C A B C D D B DItalien A B A B B A C BJapan A D A A A C A ANederländerna B A A D B C B CNorge B A A B B C A BSchweiz A A A A B A A CStorbritannien C A B C C D A DSverige B A A A C A B BUSA D A D B C C C CÖsterrike C A B B D A D A

Tabell 6 • Sveriges betyg av hälsoindikatorerBetyg A–D

Indikator Sveriges betyg (A–D)

Livslängd BEgenrapporterad hälsostatus AFör tidig död ADödlighet i cancer ADödlighet för hjärt-kärlsjukdomar CDödlighet i diabetes BDödlighet för sjukdomar i andningssystemet ADödlighet för muskulo-skeletala sjukdomar BDödlighet i psykiska sjukdomar CSpädbarnsdödlighet ADödlighet pga. felbehandling i sjukvården C

Källa: Conference Board of Canada, 2014.

The Conference Board betygsätter länder-na.



The Conference Board of Canada har följt de olika länder man jämför över tidoch publicerar i den senaste rapporten en graf över utvecklingen sedan 1960-talet fram till idag. Finland, Norge och Sverige finns alla i kategori B. BådeNorge och Sverige har tidigare funnits i kategori A, men finns nu i kategori B.Finland har gått åt motsatt håll, från D respektive C till B. Danmark har fallitfrån B till C och nu senast D.

Tabell 7 • Olika länders placeringar från 1960-taletBetyg A–D

1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet

Australien C C C B BBelgien D D D D CCanada B B B B BDanmark B B C D DFinland D D C C BFrankrike D C C C BTyskland D D C C BIrland C D D D CItalien C B C C BJapan C B A A ANederländerna B A B C CNorge A A B B BSchweiz C B B B AStorbritannien C C D D DSverige A A A A BUSA C C C D DÖsterrike D D C C C

Källa: Conference Board of Canada, 2014.

The Commonwealth Fund

The Commonwealth Fund är en privat stiftelse i usa som har till syfte att för-bättra hälso- och sjukvården. Den gör löpande jämförelser mellan olika ame-rikanska delstater, men även internationella utblickar. Sverige var ursprung-ligen inte ett av de länder som ingick, men har inkluderats i 2014 års jämfö-relse.

Sverige rankas totalt som trea av de 11 ingående länderna. När det gällervårdkvalitet får Sverige näst högst poäng av länderna. När det handlar om till-gänglighet är Sverige däremot fyra från botten.

Tabell 8 • Olika länders placeringar enligt fem olika dimensionerRangordning

Cana- Frank- Tysk- Neder- Nya Nor- Sve- Schwe- Storbri- USA Öster-da rike land länderna Zeeland ge rige iz tannien rike

Övergrip- ande rang 10 9 5 5 7 7 3 2 1 11 4Vårdkvalitet 9 8 7 5 4 11 10 3 1 5 2Effektivitet 7 9 6 5 2 11 10 8 1 3 4Säkerhet 10 2 6 7 9 11 5 4 1 7 3Koordinering 8 9 10 5 2 7 11 3 1 6 4Patientfokus 8 10 7 3 6 11 9 2 1 4 5

Tillgänglighet 9 11 2 4 7 6 4 2 1 9 8Kostnad 5 10 4 8 6 3 1 7 1 11 9Tid (köer) 11 10 4 2 7 8 9 1 3 5 6

Effektivitet 10 8 9 7 3 4 2 6 1 11 4Jämlikhet 9 7 4 8 10 6 1 2 2 11 5Folkhälsa 8 1 7 5 9 6 2 3 10 11 4

Källa: The Commonwealth Fund, 2014.

Rapporten omfattar 80 indikatorer som är grupperade i fem olika dimensio-ner: kvalitet, tillgänglighet, effektivitet, jämlikhet och folkhälsa (healthy li-ves). Indikatorerna hämtas till största delen från Commonwealth Fundsenkätundersökningar som riktar sig till multisjuka patienter, primärvårds-läkare och befolkningen i allmänhet. Dessutom används indikatorer frånwho och oecd när det gäller utfall och kostnader.

För att väga samman indikatorerna använder Commonwealth Fund ran-gordningen för länderna. Detta liknar den metodologi som vi använder i denhär rapporten, med skillnaden att vi även tar hänsyn till skillnaderna i indi-katorernas värden. Om land A har 5 procent dödlighet i hjärtinfarkt, land B 4,5procent och land C 3,5 procent kommer länderna i Commonwealth Fundsrapport att få poängen: A=3, B=2 och C=1. I den här rapporten skulle motsva-rande siffror i stället bli A=0, B=0,33, C=1, då vi även väger in hur mycket i ab-soluta tal som länderna avviker från varandra. Båda metoderna torde i ge-nomsnitt ge ungefär samma slutresultat, fast med omvänd ordning.

Alla indikatorer, utom de för folkhälsan, utgår från enkäter och därmedfrån patienternas, personalens eller befolkningens subjektiva upplevelser.Detta skiljer Commonwealths undersökning från de övriga. Att använda sub-jektiva uppfattningar som grund för att skatta objektiva förhållanden ärvanskligt. Det är svårt att fånga patienternas förväntningar och svaren somges beror förstås också på vad invånarna förväntar sig.



Jämförelser med patientperspektiv ger sämre resultat för

Sverige

Conference Boards mätning är den som är snävast i meningen att den endastser till utfallet – inte till faktorer som väntetider och jämlikhet. Dock finnsäven i denna mätning en subjektiv faktor: ”egenupplevd hälsa”. Health Con-sumer Powerhouse tillämpar explicit ett vårdkonsumentperspektiv. Det in-nebär att man inte bara tar hänsyn till hur väl sjukvården lyckas bota sjukdo-mar, utan också vilka rättigheter som patienterna har och hur de behandlassom ”kunder” i systemet. The Commonwealth Fund har ett renodlat subjek-tivt perspektiv.

De olika undersökningarna mäter olika kvalitetsaspekter och det påverkarresultatet av de olika jämförelserna. I Health Consumer Powerhouses mät-ning hamnar Sverige på plats tretton av 30 länder. I Conference Boards mät-ning hamnar Sverige på sjätte plats av 17 länder. I The Commonwealth Fundsundersökning hamnar Sverige på tredje plats av elva ingående länder.





Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindexI samtliga fall används senast tillgängliga år. Det kan innebära att det skiljerett eller maximalt två år mellan mättidpunkterna. Dessa skillnader bör nor-malt inte ha något större betydelse för rangordningen.

De olika ländernas poäng på respektive delområde framgår av tabell 9. Vär-dena är avrundade.


Tabell 9 • Olika länders poäng på respektive delområde*Index

Land 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.Hjärt- Stroke Höftleds- Bröst- Kolorektal- Dia- Neonatal MPC- Mässl.- Förlorade Blod- Blod- Anti-infarkt brott cancer cancer betes mortalitet vaccin. vaccin. levn.år socker tryck bio.

Belgien 0,38 0,49 0,66 0,55 0,98 0,20 0,67 0,73 1,00 0,51 0,52 0,63 0,00Danmark 1,00 1,00 0,98 0,18 0,10 0,00 0,41 0,59 0,69 0,75 0,61 0,61 0,72Finland 0,32 0,80 0,81 0,66 0,91 0,82 0,96 0,95 0,94 0,57 0,44 0,04 0,56Frankrike 0,46 0,33 0,66 0,50 0,68 0,74 0,59 0,59 1,00 0,56 0,89 0,49 0,00Irland 0,36 0,12 0,80 0,00 0,40 0,94 0,56 0,77 0,81 0,72 0,67 0,12 0,37Italien 0,53 0,64 0,00 0,50 0,68 0,82 0,74 0,64 0,88 0,91 0,65 0,35 0,12Luxemburg 0,02 0,00 0,66 0,50 0,68 1,00 0,85 0,86 1,00 1,00 0,44 0,45 0,10Nederländerna 0,36 0,48 1,00 0,66 0,82 0,35 0,52 0,91 0,88 0,85 1,00 0,45 1,00Norge 0,75 0,82 0,66 0,68 0,82 0,64 1,00 0,77 0,69 0,91 0,30 0,11 0,70Portugal 0,08 0,03 0,17 0,26 0,37 0,39 0,67 1,00 0,94 0,58 0,74 0,00 0,39Spanien 0,07 0,08 0,11 0,50 0,68 0,59 0,70 0,86 0,81 0,90 0,17 0,47 0,48Storbritannien 0,19 0,05 0,89 0,18 0,00 0,86 0,41 0,86 0,81 0,59 0,71 0,43 0,53Sverige 0,75 0,65 0,97 0,84 0,92 0,97 0,85 0,95 0,94 0,96 0,66 0,36 0,85Tyskland 0,00 0,61 0,85 0,55 0,96 0,05 0,67 0,95 0,81 0,73 0,50 0,25 0,81USA 0,58 0,97 0,66 1,00 1,00 0,13 0,00 0,68 0,69 0,00 0,00 1,00 0,46Österrike 0,20 0,71 0,66 0,44 0,86 0,57 0,63 0,00 0,00 0,74 0,87 0,37 0,86

*Delområdena presenteras utförligare i tabell 1 på sidan 11.


Dödlighet vid akut hjärtinfarkt

Denna indikator representerar vanlig sjukdom och därmed ett stort antal pa-tienter. Indikatorn kommer från oecd Health Statistics och avser patienteröver 45 år som inkommer levande till sjukhus. Danmark är det land som harden lägsta dödligheten. Därefter kommer Norge och Sverige på delad andraplats.

Dödlighet vid stroke

Indikatorn representerar en vanlig och allvarlig sjukdom och är en vanlig or-sak till inläggning på sjukhus. . Måttet kommer från oecd Health Statisticsoch avser patienter över 45 år som inkommer levande till sjukhus.

Sverige hamnar här på femte plats, efter Danmark, Norge, Finland och Ös-terrike.


Bilaga: Indikatorerna i kvalitetsindex

Tabell 10 • Olika länders indikator för dödlighet i akut hjärtinfarktProcent

Land 2010 2011

Danmark 3,3 3Finland 7,6 7Frankrike 6,2 ..Irland 7,5 6,8Italien 5,8 5,8Luxemburg 6,9 8,8Nederländerna 6,8 ..Norge 4,1 4,5Portugal .. 8,4Spanien 8,8 8,5Storbritannien 8,4 7,8Sverige 4,8 4,5Tyskland 9,6 8,9USA 5,5 ..Österrike 8,5 7,7

Källa: OECD Health Statistics 2014.

Andel avlidna i hjärtinfarkt inom 30 dagar.Avser patienter som inkommit levande tillsjukhus. Siffrorna är åldersstandardisera-de.

Tabell 11 • Olika länders indikator för dödlighet i strokeProcent

Land 2010 2011

Danmark 3,9 4,1Finland 5,5 5,4Frankrike 8,5 ..Irland 11,1 9,9Italien 6,5 6,5Luxemburg 10,1 10,7Nederländerna 7,5 ..Norge 5,5 5,3Portugal .. 10,5Spanien 10,5 10,2Storbritannien 11,7 10,4Sverige 6,6 6,4Tyskland 6,9 6,7USA 4,3 ..Österrike 6,1 6


Andel avlidna inom 30 dagar i ischemiskstroke. Avser patienter som inkommit le-vande till sjukhus. Siffrorna är åldersstan-dardiserade.

Höftfrakturer opererade inom 48 timmar

Indikatorn syftar till att ge en bild av hur väl samverkan mellan äldreomsorgoch sjukvård fungerar, liksom hur väl sjukvården förmår att samordna insat-ser där flera aktörer är involverade.

Det är önskvärt att väntetiden till operation hålls så kort som möjligt för attman ska kunna uppnå ett bra resultat. Sverige har här det tredje bästa resul-tatet, efter Nederländerna och Danmark.

Variationen är som synes mycket stor mellan de olika länderna.

Femårsöverlevnad i bröstcancer

Indikatorn syftar till att ge en bild av hur bra vården av en av de vanligastecancerformerna fungerar. Tidig upptäckt ger bättre resultat och valet avfemårsöverlevnad speglar därför både det preventiva arbetets kvalitet ochsjälva vårdens effektivitet.

Måttet är åldersstandardiserat och avser åldersgruppen 15 till 99 år. usa

har bäst resultat, följt av Sverige och Finland.



Tabell 12 • Olika länders indikator för opererade höftfrakturer inom 48 timmarProcent

Land 2010 2011

Danmark 93,3 94Finland 82,7 84,2Tyskland 85,6 86,2Irland 81,6 83,2Italien 34,2 36,8Nederländerna 95,1 ..Portugal .. 46,6Spanien 41,8 43,2Sverige 91,2 93,4Storbritannien 86,4 88,4


Andel av patienter med höftledsbrott somopereras inom 48 timmar från ankomst tillsjukhus. Patienter äldre än 65 år. Siffrornaär ej åldersstandardiserade.

Tabell 13 • Olika länders indikator för femårsöverlevnad i bröstcancerProcent

Land 2004–2009 2005–2010 2006–2011 2007–2012

Belgien 84,8 85 .. ..Danmark 82 81,2 82 ..Finland 87,4 85,9 .. ..Irland 80 80,5 .. ..Nederländerna 84,4 85,8 85,9 ..Norge 86,5 86 86,1 ..Portugal 82,5 82,6 .. ..Storbritannien 80,8 81,9 80,7 82Sverige 86 85,9 86,3 87,4Tyskland 85 .. .. ..USA 88,7 .. .. ..Österrike 80,9 82,7 84,5 84,1


Femårsöverlevnad i bröstcancer. Avser ål-dersgruppen 15–99 och endast kvinnor.Siffrorna är åldersstandardiserade.

Femårsöverlevnad i kolorektalcancer

Indikatorn syftar till att ge en bild av hur bra vården av en av de vanligastecancerformerna fungerar. Tidig upptäckt ger bättre resultat och valet avfemårsöverlevnad speglar därför både det preventiva arbetets kvalitet ochsjälva vårdens effektivitet.

Måttet är åldersstandardiserat och avser åldersgruppen 15 till 99 år. Sveri-ge befinner sig bland de bästa länderna – det är framför allt Storbritannien,Danmark, Portugal och Irland som har sämre resultat bland de länder som re-dovisar indikatorn.



Tabell 14 • Olika länders indikator för femårsöverlevnad i kolorektalcancerProcent

Land 2004–2009 2005–2010 2006–2011 2007–2012

Belgien 63,5 64,5 .. ..Danmark 55,5 .. .. ..Finland 63,2 63,8 .. ..Irland 57,1 58,6 .. ..Nederländerna 60,9 62 62,9 ..Norge 63,1 62,3 62,9 ..Portugal 57,2 58,3 .. ..Storbritannien 53 53,2 54 54,5Sverige 60,7 61,7 63,1 63,9Tyskland 64,3 .. .. ..USA 64,7 .. .. ..Österrike 62,8 62,1 62,6 63,3


Femårsöverlevnad i kolorectalcancer. Av-ser åldersgruppen 15–99. Siffrorna är ål-dersstandardiserade.

Amputationer på grund av diabetes

Med en god öppenvård och kontinuerlig uppföljning bör blodsockernivånkunna hållas inom acceptabla ramar. Om bensår ändå uppstår på grund av di-abetes finns i dag metoder för att undvika kallbrand. Att man behöver tillgri-pa amputation är därför ett misslyckande för den förebyggande vården av pa-tienter med diabetes.

Måttet gäller patienter per 100 000 invånare över 15 år och är åldersstan-dardiserat. Sverige ligger här på andra plats, strax efter Luxemburg.



Tabell 15 • Olika länders indikator för amputationer på grund av diabetesProcent

Land 2009 2010 2011

Belgien 15,9 .. ..Danmark 19,2 .. ..Finland 6,5 6,5 5,8Frankrike .. 7,4 7,1Irland 4,9 5,2 3,8Italien 5,7 5,9 5,7Luxemburg 4,6 7,0 2,8Nederländerna 11,6 13,5 ..Norge 9,3 7,8 8,7Portugal .. .. 12,8Spanien 10,6 9,7 9,6Storbritannien 5,3 5,3 5,1Sverige 3,6 3,2 3,3Tyskland 20,6 .. 18,4USA .. 17,1 ..Österrike 3,6 3,2 3,3


Amputation av nedre extremiteter pågrund av diabetes per 100 000 invånare.Avser åldersgruppen 15–99 år. Siffrorna äråldersstandardiserade.



Spädbarnsdödlighet

Detta är en vanligt förekommande indikator. Vi har valt andelen spädbarnsom avlider inom 28 dagar från födseln. Indikatorn avspeglar kvaliteten imödrahälsovård och vid förlossning.

Sverige ligger här på delad tredje plats, efter Norge och Finland.

Tabell 16 • Olika länders indikator för spädbarnsdödlighetProcent

Land 2010 2011 2012

Belgien 2,2 .. ..Danmark 2,6 2,8 2,9Finland 1,5 1,6 1,4Frankrike 2,5 2,3 2,4Grekland 2,5 2,2 1,9Irland 2,6 2,5 ..Italien 2,2 2 2Luxemburg 2,2 2,8 1,7Nederländerna 2,8 2,7 2,6Norge 1,6 1,4 1,3Portugal 1,7 2,4 2,2Spanien 2,1 2,1 2,1Storbritannien 2,9 3 2,9Sverige 1,6 1,4 1,7Tyskland 2,3 2,4 2,2USA 4,1 4 ..Österrike 2,7 2,4 2,3


Neonatal mortalitet. Dödsfall före 28 da-gars ålder per 1 000 levande födda.

Vaccination

Vi har valt att inkludera två mått på förebyggande sjukvård via vaccineringmot allvarliga sjukdomar. Dessa indikatorer är vaccinationsgraden för difte-ri, smittkoppor och stelkramp respektive mässlingen.

Dessa indikatorer speglar dels arbetet med att informera, dels hur väl denförebyggande vården når ut till alla delar av befolkningen.

Sverige tillhör i båda fallen de länder som har högst vaccinationstäckning.



Tabell 17 • Olika länders indikator för vaccinationProcent

Land DTP (2013) Mässlingen (2013)

Belgien 99 92Danmark 94 89Finland 98 97Frankrike 99 89Grekland 99 99Irland 96 93Italien 97 90Luxemburg 99 95Nederländerna 97 96Norge 94 93Portugal 98 98Spanien 96 95Storbritannien 96 95Sverige 98 97Tyskland 96 97USA 94 91Österrike 83 76


Vaccinationstäckning. Andel barn som ärvaccinerade mot mässlingen respektivedifteri, kikhosta och röda hund.

Potential years of life lost (PYLL)

pyll, Potential Years of Life Lost, är ett övergripande mått på hur många lev-nadsår som går förlorade på grund av att människor avlider i förtid (innan 70års ålder). De kan vara svårt att skilja på vad som är en effekt av god sjukvårdoch vad som är en effekt av en hälsosam livsstil.

Vi har ändå valt att inkludera indikatorn som skapats för att fånga upp fak-torer som de övriga indikatorerna inte täcker. Sverige har efter Luxemburgdet bästa värdet (minst antal förlorade levnadsår per 100 000).



Tabell 18 • Olika länders indikator för PYLLÅr per 100 000 invånare

Land 2010 2011 2012

Belgien 3 445,9 .. ..Danmark 3 253,3 3 101,7 2 913,5Finland 3 556,6 3 394,8 3 307,2Frankrike 3 440,6 3 338,1 ..Grekland 3 193,0 3 105,4 ..Irland 2 977,7 .. ..Italien 2 526,5 .. ..Luxemburg 2 738,1 2 639,2 2 327,4Nederländerna 2 737,6 2 687,0 2 676,1Norge 2 775,4 2 760,2 2 541,2Portugal 3 492,1 3 398,4 3 286,5Spanien 2 716,4 2 668,2 2 556,5Storbritannien 3 261,8 .. ..Sverige 2 486,9 2 419,7 2 421,1Tyskland 3 128,8 3 069,8 2 941,8USA 4 628,9 .. ..Österrike 3 219,7 3 068,2 2 935,2


PYLL beräknas genom att för alla dödsfallföre 70 års ålder summera de levnadsårsom förloras fram till att den avlidne skul-le ha fyllt 70 år. Summan av förlorade lev-nadsår divideras sedan med befolkningenoch beräknas per 100 000 invånare mellan0–69 år.

Blodtryck och blodsocker

Vi inkluderar två indikatorer från Världshälsoorganisationen som speglar hurbra arbetet för att kontrollera blodtryck och blodsockernivåer fungerar i deolika länderna.

Sverige har genomsnittliga värden för båda dessa indikatorer.



Tabell 19 • Olika länders indikator för blodtryck och blodsocker år 2008

Procent

Land Förhöjt HBA1 Förhöjt blodtryck

Belgien 7,85 20,7Danmark 7,35 21,05Finland 8,3 28,8Frankrike 5,75 22,65Grekland 8,7 22,45Irland 7,0 27,8Italien 7,1 24,6Luxemburg 8,3 23,2Nederländerna 5,1 23,25Norge 9,15 27,95Portugal 6,6 29,4Spanien 9,9 22,9Storbritannien 6,75 23,4Sverige 7,05 24,5Tyskland 7,95 25,9USA 10,85 15,6Österrike 5,85 24,25

Källa: World Health Statistics, 2014.

Siffrorna avser Världshälsoorganisatio-nens (WHO) uppskattning av andelen ibefolkningen som har förhöjt blodsocker(äldre än 25 år) respektive förhöjt blod-tryck (äldre än 25 år). Siffrorna är ålderss-tandardiserade. Gränsen för högst blod-tryck är >140/>90 och för blodsocker >7,0

mmol/l.

Antibiotikakonsumtion

Förskrivning av antibiotika ska endast ske när bakterieinfektion konstaterats.Men eftersom många antibiotika är billiga tenderar läkare att ofta tillmötes-gå patienternas önskemål – trots att detta riskerar att öka antibiotikaresi-stensen. Problem som orsakas av virus kan inte heller angripas med antibio-tika, vilket innebär att antibiotika i så fall konsumeras i onödan.

Sverige har tredje lägst konsumtion, efter Nederländerna och Österrike.



Tabell 20 • Olika länders indikator för antibiotikakonsumtionDDD per 100 000 invånare och dag

Land 2008 2009 2010 2011 2012 Snitt årlig förändring Statistisk2008–2012 signifikans

Belgien 27,7 27,5 28,4 29,0 29,8 0,55 signifikantDanmark 16,0 16,0 16,5 17,4 16,4 0,35 n.s.Finland 18,3 18,0 18,5 20,1 19,5 0,55 n.s.Frankrike 28,0 29,6 28,2 28,7 29,7 0,24 n.s.Grekland 45,2 38,6 39,4 35,1 31,9 n.a.Irland 22,4 20,8 20,3 22,6 23,0 0,30 n.s.Italien 28,5 28,7 27,3 28,2 27,6 –0,22 n.s.Luxemburg 27,1 28,2 28,6 27,6 27,9 0,09 n.s.Nederländerna 11,2 11,4 11,2 11,4 11,3 0,02 n.s.Norge 15,5 15,2 15,8 16,5 16,9 0,40 signifikantPortugal 22,6 22,9 22,4 23,2 22,7 0,02 n.s.Spanien 19,7 19,7 20,3 20,9 20,9 0,34 signifikantStorbritannien 16,9 17,3 18,7 18,8 20,1 0,76 signifikantSverige 14,6 13,9 14,2 14,3 14,1 –0,09 n.s.Tyskland 14,5 14,9 14,5 14,1 14,9 –0,02 n.s.Österrike 15,1 15,9 15,0 14,5 13,9 –0,34 signifikant

Källa: EU.

Konsumtion av antibiotika grupp J01 försystemisk användning. DDD per 100 000

invånare och dag.

Svensk sjukvård i internationell jämförelse

Internationell jämförelse 2015

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) publicerar regelbundetunderlag för att värdera kvalitet och effektivitet i sektorer somkommuner och landsting ansvarar för. I denna rapport jämförshälso- och sjukvården i olika länder. Svensk sjukvård jämförsmed sjukvården i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien,Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien,Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike.

Syftet är att se hur sjukvården i Sverige står sig i förhållande tillvården i dessa länder. Det kan fungera som underlag för diskus-sioner om styrkor och svagheter i den svenska sjukvården.

Svensk sjukvård i internationell jämförelse från skl har publi-cerats vid två tidigare tillfällen; 2005 och 2008.

Rapporten är framtagen av Mattias Lundbäck och Roger Molin,båda på Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för eko-nomi och styrning.

Svensk sjukvård i internationell jämförelse – internationell jämfö-relse 2015 går att beställa eller ladda ned från vår webbplats.www.skl.se.

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-452 75 50.

Pris 100 kr exkl. moms och porto.ISBN 978-91-7585-075-7

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Telefon 08-452 70 00

www.skl.se

Documents

7585 075 7