7585 258 4

SkolgrdenFRVALTNING OCH UTVECKLING AV FRSKOLE- OCH SKOLGRDAR

Upplysningar om innehllet:Jacob Hort, [email protected]

Sveriges Kommuner och Landsting, 2015ISBN: 978-91-7585-258-4Text: Lena Jungmark, Jungmark landskapsarkitekt och Petter kerblom, Tankesmedjan MoviumOmslagsillustration: Klara GunnarssonIllustrationer: Lena JungmarkFoto: Lena Jungmark, Thomas Henrikson, Robert Lttman-Masch/Nynshamns NaturskolaProduktion: KombineraTryck: LTAB, maj 2015

Frord

Mer n hlften av det kommunala fastighetsbestndets totala yta utgrs av frskolor och skolor. I anslutning till skollokalerna finns oftast en fr barnen och verksamheten betydelsefull utemilj som planeras och frvaltas av kom-munen. Syftet med det hr utvecklingsprojektet har varit att ta fram ett std till kommunerna i deras arbete med att planera och frvalta frskole- och grundskolegrdar. Skriften vnder sig till frvaltningschefer och andra tjns-temn inom kommun och landsting som kommer i kontakt med frgan.

Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Lands-tings FoU-fond fr kommunernas fastighetsfrgor. Skriften r frfattad av Lena Jungmark, Jungmark landskapsarkitekt samt Petter kerblom, tankes-medjan Movium. En styrgrupp har medverkat i arbetet, bisttt med material och lmnat vrdefulla synpunkter. Styrgruppen har besttt av Kaisa-Leena Aksli och Therese Lindgren, Nynshamns kommun; Jan Bjelvenmark, Vans-bro kommun; Eva Cassel, Gteborgs stad; Maria Drott, Varbergs kommun; Christer Eklind, Uppsala kommun; Linda Hassel, Lunds kommun; Fredrik Johansson, Ale kommun och Gittan Mattson, Falu kommun.

Jacob Hort och Sonja Pagrotsky har p uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting varit projektledare.

Stockholm i maj 2015

Gunilla Glasare Avdelningschef

Avdelningen fr tillvxt och samhllsbyggnadSveriges Kommuner och Landsting

Innehll

6 Sammanfattning

9 Kapitel 1. Inledning 9 Centrala begrepp 11 Lsanvisning

13 Kapitel 2. Kunskap om utemiljns betydelse 13 Skolgrden d och nu 15 Barns minskade rrelsefrihet gr grden viktig 17 Utformning med barnperspektiv 28 Sktsel i barnets gonhjd

31 Kapitel 3. Fastighetsorganisationernas utmaningar 31 Samarbete ver frvaltningsgrnserna 36 Konkurrensen om marken 37 Samnyttjande av mark 39 Fastighetsorganisationens styrmedel och ansvar 46 Vad kostar en skolgrd? 47 Dialog med barn och vuxna

51 Kapitel 4. Goda exempel 52 Delaktighet i fokus Gteborgs stad 55 Frvaltningsvergripande skolgrdsgrupp Lunds kommun 58 Pedagogisk utemilj till lg kostnad Vxj kommun 60 Funktionsprogram fr utemilj Liding stad 62 Arbetsmiljrond och barnskyddsrond som inventerings instrument Nynshamns kommun 64 Social upphandling Ale kommun

67 Kapitel 5. Nycklar till framtiden 68 Samverka 69 Involvera barn nr utemiljn planeras 70 Ha ett barnperspektiv p sktsel och underhll 71 Kompetensutveckla 73 Skaffa verblick 74 Ta hjd fr framtiden

76 Lstips 77 Mer kring idskriftens exempel 77 Hemsidor

6 Skolgrden. Frvaltning och utveckling av frskole- och skolgrdar

SammanfattningFrskolegrdar och skolgrdar r viktiga platser fr barn. P gr-darna tillbringar de en vsentlig del av sin uppvxt. Grdarnas betydelse har kat under de senaste decennierna, och fr mnga barn r frskolegrden och skolgrden idag de enda platserna dr de kan leka och vistas ute p egen hand.

Aktuell forskning om hur barn anvnder utemiljn fr att utvecklas ger in-sikt om vilka krav som br stllas p frskolegrdar och skolgrdar idag. Lek, lrande och fysisk aktivitet bde kan och br stimuleras. Att lta ett barnper-spektiv genomsyra utformningen av grdarna, men ocks deras drift och fr-valtning, r en utmaning att ta p allvar.

Ansvaret fr att lyfta barnperspektivet och utveckla grdarna vid grund-skolor och frskolor r inte bara fastighetsorganisationernas. Alla berrda frvaltningar mste samverka med std frn politiskt hll. Genom att sam-verka ver frvaltningsgrnserna kan samsyn ns kring syfte och ml med att investera i ndamlsenliga grdar utifrn ett barnperspektiv. Att arbeta fram ett frvaltningsvergripande mldokument i kommunen r ett viktigt steg i rtt riktning.

Fastighetsorganisationens uppdrag omfattar ofta ansvar fr planering, utformning och frvaltning av utemiljer p frskola och skola. Kan fastig-hetsorganisationen ven ta initiativ till att utveckla goda lrandemiljer och stdja barns rtt att vara delaktiga? Denna skrift belyser dessa frgor och ger exempel p hur olika kommuner med framgng provat nya arbetsstt.

Hllbarhet, ekonomi och skerhet r viktiga ansvarsfrgor fr fastighets-organisationen. Hur det ansvaret kan g hand i hand med miljer som stimu-

7Skolgrden. Frvaltning och utveckling av frskole- och skolgrdar Skolgrden. Frvaltning och utveckling av frskole- och skolgrdar

lerar barns fantasi, ger utmaningar och mjlighet att vara delaktig r avg-rande fr en frvaltning med barnperspektiv. Detta diskuteras p flera stllen i skriftens olika kapitel.

Att lta ett barnperspektiv genomsyra utformningen och frvaltandet av grdarna r en utmaning att ta p allvar.

Fastighetsorganisationen framstr som en lmplig initiativtagare till att dri-va utvecklingsarbetet med att tillhandahlla ndamlsenliga frskole- och skolgrdar. Genom att samverka med andra berrda frvaltningar kan ver-gripande frgor diskuteras samtidigt som kompetensen strks avseende de mnga perspektiv som barns utemiljer mste betraktas ur.

Fastighetsfrvaltningen kan, genom att anlgga ett barnperspektiv p bde utformning och sktsel, driva utvecklingen framt med barnens bsta fr gonen.

Skolgrden. Frvaltning och utveckling av frskole- och skolgrdar

KAPITEL 1


KAPITEL 1Inledning Syftet med denna skrift r att motivera och inspirera i arbetet med att utveckla framtidens utemiljer p frskolor och grund-skolor. Med avstamp i aktuell forskning pvisas utemiljns vik-tiga roll fr barns utveckling och lrande.

Flera frvaltningar och beslutsfattare r berrda nr det gller barns utemil-jer p frskolor och grundskolor. Politiker, skolfrvaltningar, fastighets- och stadsbyggnadskontor och andra planerare i kommunen r sjlvklara mlgrupper i diskussioner om hur framtidens frskole- och skolgrdar ska utformas och frvaltas.

Huvudfokus i denna skrift ligger p att ge fastighetsorganisationen inspi-ration och motiv fr att utveckla arbetsstt som i slutnden gynnar barnen p frskolan och grundskolan.

I frsta hand riktar sig skriften till dig som arbetar i kommunal frvaltning. Kunskapsversikten r dock applicerbar p utemilj fr barn p alla fr skolor och grundskolor oavsett huvudman.

Centrala begreppBarn Barnkonventionens definition av begreppet barn omfattar varje mnniska som inte fyllt 18 r. Barn r inte en homogen grupp, utan har olika behov och frutsttningar inte minst beroende p barnets lder. Begreppet barn avser i denna skrift personer upp till 18 rs lder.

10

Kapitel 1. Inledning


Barnperspektiv och barnets perspektivI planering, utformning och frvaltning r det viktigt att ha kunskap om barns generella behov och att utg frn ett barnperspektiv. Barnperspektiv innebr sledes den vuxnes syn p vad barn behver. Barnets perspektiv r barnets egen upplevelse, sikter och kunskap om den utemilj det vistas i till vardags, exempelvis frskolegrden eller skolgrden.

UtemiljBegreppet utemilj anvnds som ett vidare begrepp n skolgrd och frskole-grd. Utemiljn r hela den milj barnet vistas i utomhus oavsett administra-tiva grnser. Utemiljn kan till exempel omfatta vgen till skolan och parker dr man vistas p fritiden.

Skolgrd Med skolgrd avses den utemilj som omger grundskolebyggnader inom samma fastighet.

FrskolegrdMed frskolegrd avses den utemilj som omger frskolebyggnader inom samma fastighet.

Att f pverka sin skolgrd engagerar barn i alla ldrar och kan ge kunskaper i flera skolmnen.


Lsanvisning

Efter detta frsta inledande kapitel fljer en kunskapsversikt om varfr ute-miljn r viktig fr barns utveckling. I kapitlet beskrivs hur bde utformning och frvaltning av utemilj p frskolor och grundskolor kan genomfras med ett barnperspektiv och hur barn kan f inflytande ver lokal skolgrds-utveckling.

I det tredje kapitlet Fastighetsorganisationens utmaningar lyfts samsyn och samarbete upp som de tv viktigaste framgngsfaktorerna. I kapitlet dis-kuteras ocks fastighetsorganisationens specifika ansvarsfrgor, ekonomi, skerhet och den kande konkurrensen om marken. Vikten av att fastighets-organisationen tar initiativ till dialog avslutar kapitel tre.

Kapitel fyra presenterar sex goda exempel p hur kommunala frvaltning-ar arbetat strategiskt fr att bana ny vg och utveckla sitt uppdrag. Exemplen tar upp frvaltningsvergripande riktlinjer, samverkan mellan frvaltningar, funktionsprogram som styrmedel fr utemiljn, hur pedagogiska behov kan vara utgngspunkt fr utformningen av utemiljn och hur fastighetsfrvalt-ningen kan arbeta med social upphandling.

Det femte och avslutande kapitlet utmynnar i slutsatser och konkreta tips p hur fastighetsorganisationen kan rusta sig och ta initiativ till att utveckla ndamlsenliga och varierade utemiljer p frskola och skola. Nyckelbe-greppen r sktsel med barnperspektiv, samverkan mellan frvaltningar och skolhuvudmn, dialog med barn och vuxna samt intern kompetensutveckling fr att kunna hantera framtidens frvaltningsroll p ett professionellt stt.


KAPITEL 2Kunskap om utemiljns betydelse Detta kapitel inleds med en kort tillbakablick p vilken funktion skolgrden haft historiskt, och hur frndringar i vrt nutida samhlle gr frskolegrden och skolgrden till allt viktigare platser fr barn.

Huvuddelen av detta kapitel gnas t vad barnperspektiv p frskolegrdar och skolgrdar kan innebra. Med std i forskningen, och med frstelse fr vilken central roll grden spelar fr barns utveckling, kan fastighetsorganisa-tionen mta upp med rtt kompetens bde vad gller nyanlggning och skt-sel av befintliga miljer.

Skolgrden d och nu

Skolgrden har varit sjlvklar alltsedan folkskolan infrdes 1842. I skolans trdgrd skulle frukt och grnsaker odlas som ett led i barnens undervisning i trdgrdssktsel. I brjan av 1900-talet publicerades statliga riktlinjer fr folkskoleanlggningar med avancerade frslag p hur skolans utemilj skulle utformas fr att kunna nyttjas i flera mnen p schemat.

Efter andra vrldskriget frndrades skolgrdens roll, och nr grundskole-reformen slog igenom 1962 frsvann trdgrdsodlingen formellt frn lro-planen. Skolgrdarna fick istllet en allt starkare stllning som platser fr lek, sport och motion som vi ser spr av n idag.


Kapitel 2. Kunskap om utemiljns betydelse

Sedan 1990-talet har intresset fr att anvnda utemiljn fr att demonstrera hllbar utveckling, ekologisk odling och ekosystemtjnster vuxit. Detta r aktuellt ven idag, och allt fler pedagoger i frskola och skola ser vinster med att anvnda utemiljn fr undervisning, d detta visat sig kunna leda till kad mluppfyllelse och bttre skolresultat.

GRUNDLGGANDE VRDEN I GRUNDSKOLANS LROPLAN LGR 11 OCH FRSKOLANS LROPLAN LPF 98, REV 2010, KAPITEL 1

Var och en som verkar inom skolan ska ocks frmja aktning fr varje mnniskas egenvrde och respekt fr vr gemensamma milj.

SKOLANS UPPDRAG, KAPITEL 1

Genom ettmiljperspektivska eleverna f mjlighet att bde ta ansvar fr den milj de sjlva direkt kan pverka och att skaffa sig ett personligt frhllningsstt till vergripande och globala miljfrgor.

Barn som hoppas att smultronen de planterat har mognat.


Grdarnas roll fr barns hlsa och utveckling har ocks uppmrksammats allt mer under de senaste decennierna. Motorik, fantasi och kreativitet sti-muleras av inspirerande utemiljer. Grnska och tillrckligt rymliga ute-miljer fr lek och rrelse spelar en viktig roll fr barns utveckling.

Barns minskade rrelsefrihet gr grden viktig

Varje vardag gr nstan tv miljoner barn och unga till frskola och skola runt om i landet. Skolans och frskolans utemilj r en central del av vardagen fr de flesta barn. Barn idag har inte samma mjlighet som tidigare generationer att p egen hand upptcka sin nrmilj och bli frtrogen med jord, vatten, vxter och djur. Utemiljn p skola och frskola r drfr viktigare n ngon-sin fr barns utveckling.

GR PLATS FR BARN OCH UNGA

En vgledning fr planering, utformning och frvaltning av skolans och frskolans utemilj

Boverket fick 2014 regeringens uppdrag att tillsammans med Movium ta fram en vgledning fr planering, utformning, sktsel och frvalt-ning av barns och ungas utemilj med srskilt fokus p frskolegrdar och skolgrdar. Uppdraget genomfrdes i samverkan med Folkhlso-myndigheten och Skolverket samt Sveriges Kommuner och Lands-ting. Vgledningen publiceras under 2015.

ALLMNNA RD (BFS 2015:1)

Parallellt med arbetet med vgledningen har Boverket tagit fram allmnna rd fr tillmpningen av 8 kap. 9 andra stycket samt 1011 plan- och bygglagen. De allmnna rden gller bestmmelserna om tillrckligt stor friyta lmplig fr lek och utevistelse vid skolor, frsko-lor och fritidshem samt liknande verksamhet.

Boverkets allmnna rd om friyta fr lek och utevistelse vid fritids-hem, frskolor, skolor eller liknande verksamhet (BFS 2015:1) gller frn och med 1 mars 2015.



Mnga barn tillbringar alltmer tid stillasittande. Det nationella folkhlsom-let har barn och ungas uppvxtvillkor som srskilt mlomrde. Med en till-rckligt rymlig och inspirerande utemilj i direkt anslutning till verksamhe-ten gynnas barns fysiska aktivitet.

Barns mjlighet att rra sig p egen hand har minskat drastiskt de senaste decennierna. En underskning frn mitten av 1980-talet, dr man studerade barns mjlighet att p egen hand g till skola, lekplatser, grnomrden, af-frer med mera, visade att nstan alla barn mellan sju och nio r vid den ti-den fick g eller cykla sjlva. Tjugo r senare upprepades studien, och d fick tv tredjedelar g sjlva till sina aktiviteter. r 2012 hade andelen minskat till under hlften. Minskningen r starkt kopplad till trafiksituationen, men ocks till frldrarnas kade oro ver att ngot ska hnda barnet.

Den frlorade mjligheten att rra sig utomhus handlar fr barnet inte bara om att frflytta sig mellan tv platser. Ett barn som gr eller cyklar till skolan eller affren fr samtidigt mjlighet att stanna till p vgen, observera intressanta saker, brja leka eller underska ngot. P s stt strks barnets relation till platser, natur och grnska. Denna egentid utomhus gr barnet miste om nr det blir skjutsat med bil mellan olika aktiviteter.

Skol- och frskolegrdens allt viktigare roll stller nya krav p grdarnas utformning och frvaltning s att de tillfredsstller de behov och komplexa funktioner som r centrala fr barnets utveckling. Plan- och bygglagen (PBL) stller numera krav p att utemiljer vid skolor och frskolor ska vara till-rckligt stora fr lek och utevistelse. PBL har kompletterats med en vgled-ning om att grdar br vara s rymliga att barn och unga fr utrymme till

Nufrtiden tar sig allt frre barn sjlva till skolan.


sjlvstyrd lek, rrelse och mjlighet att utforska, skapa och stta spr i omgiv-ningen. Samtidigt behver skol- och frskolegrden utformas fr ndamls-enlig verksamhet. Detta regleras idag i Boverkets allmnna rd (2015:1) om friyta fr lek och utevistelse vid fritidshem, frskolor, skolor eller liknande verksamhet.

Utformning med barnperspektiv

I det fljande tittar vi nrmare p hur forskning visar p samband mellan ute-milj och barns utveckling och hlsa. Med en genomtnkt utformning kan bde folkhlsoml och miljml ns, samtidigt som utemiljn stimulerar till lek, pedagogiska aktiviteter och delaktighet.

Plats fr lek, fantasi och utmaningarLek r viktigt fr barns utveckling genom hela uppvxten. Leken r till sin karaktr lustfylld och sjlvbelnande till skillnad frn mnga andra aktivite-ter som barnet erbjuds. I utomhusleken trnas de fysiska frmgorna, sjlv-knnedom och social kompetens. Leken utomhus kombinerar lekfull rrelse med naturkontakt. Lek skapar struktur och nr flera barn r inblandade upp-str ett socialt samspel som pverkar de mentala funktionerna hos barnet.

Barnens frslag om terassodling p skolgrden medfrde nya utmaningar i anlggningsarbetet nr tallstockar barnen varit med om att flla anvndes som sarg.



LEKENS DRIVKRAFTER

Den norska forskaren Ellen Beate Hansen Sandseter presenterar i en artikel sex grundlggande drivkrafter i barns lek. Sandseter menar att lek r ett grundlggande stt fr varje mnniska att lra sig verleva. Genom leken frstr man sin omgivning och sig sjlv i relation till den. De moment Sandseter ser som viktiga fr barnets utveckling r

> Utforska hjder (klttra, klnga, hoppa, balansera). > Uppleva hg fart (springa, gunga, glida, cykla, skejta). > Uppleva fara och stta grnser fr det (eld, is, vatten). > Testa verktyg (tlja, hugga, sga). > Kmpa (sport, fajtas, brottas). > Vara sjlv (gmma sig, frsvinna, uppleva sig sjlv i relation till en

grupp).

Kvaliteten p barns lek pverkas av den fysiska miljn. Forskning visar att miljn erbjuder barnen mjligheter att leka, och beroende p hur den r ut-formad stimuleras leken i olika riktningar. Utemilj erbjuder en annan typ av lek n inomhusmiljn. Om frskolegrden eller skolgrden r varierad, tillrckligt rymlig och har gott om vegetation fr barnen mjlighet att leka dynamiskt, det vill sga att vxla mellan mer fartfyllda sekvenser och lugnare lekar.

Lek i buskarnaSett ur barnets perspektiv r platser med grnska och vxtlighet bland de mest intressanta fr umgnge, lek och upptckter. I grnskan och bland trd och buskar terfinns ofta barnens favoritplatser. Bland det viktigaste fr att ge goda lekfrutsttningar p grden r drfr rejlt tilltagna ytor med vegetation fr barn att leka i. Det har ocks visat sig att sdana ytor stimulerar flickor och pojkar att leka tillsammans.

Inga barn kan utvecklas p ett bra stt utan utmaningar. Genom att trna uppfattningsfrmga och kroppskontroll lr man sig bemstra fara. Om alla utmaningar i barnets milj elimineras finns en risk att det sker sig till andra riskfyllda platser fr att f uppleva och trna sig i att kontrollera sig sjlv och faran. Det r drfr viktigt att grdarna tillhandahller sdana utmaningar som ger barnet tillflle att prova sin frmga p ett stt som stmmer verens med dess lder och mognad.


Rumslighet och varierad topografiEn bra grd r en grd dr alla barn kan hitta spnnande och intressanta sa-ker att gra och greja med oavsett lder, kn, intressen och fysisk frmga. Grden br vara varierad och ha mnga platser med olika karaktr. ppna ytor (grs, grus, sand, asfalt) br samspela med slutna ytor (tta buskar, na-turlik plantering och skog). Det behvs svl stora rum som smrum fr olika typer av lekar och aktiviteter. Det br finnas hjdskillnader och fysiska ut-maningar fr barn i alla ldrar. Grdens attraktivitet hjs av speciella platser av permanent eller tillfllig karaktr, dr en viss aktivitet brukar frsigg. En plats fr snickeri, kalas, vattenlek eller sagoberttande blir laddad med min-nen och referenser som barnen ger tillsammans. Det r lmpligt att placera lekredskap i vegetationsytor, d de p s stt kan anvndas p fler och mer fantasirika stt.

Vegetation och ppna ytor med varierad topografi skapar rumslighet och mnga mjligheter till lek.



Barn anvnder olika delar av grden p olika stt. Omrdet nrmast entrer och uteplatser r en trygg zon dr personal ofta finns till hands. I detta omr-de r det bra att placera aktiviteter som krver vuxenstd, till exempel odling, experiment och verkstder. Det r ocks bra med smskaliga trygga platser dr man kan ha verblick och se vad andra gr p grden. Utanfr den trygga zonen br det finnas ett lekomrde dr rrelse och dynamik dominerar. Hr br det finnas mnga lekmjligheter genom en variation av lekredskap, vege-tationsytor, mindre och strre rum samt hjdskillnader. Det br finnas plats fr barnen att f upp farten och rra sig i snabba sekvenser. Lngst bort frn byggnaden, utmed grdens grnser mot omgivningen, finns ett omrde som stimulerar till andra typer av lek. r ytteromrdena vegetationskldda kan barnen bygga kojor och skapa sin egen ordning. Att befinna sig vid grnsen av den egna grden med utblick mot omvrlden r spnnande fr de yngre barnen.

figur 1. Grdens olika lekomrden


Att det finns en skolgrd eller frskolegrd i direkt anslutning till verksam-heten som barnen fritt kan frfoga ver r avgrande. Studier visar att skol-barn som har en egen grd leker p ett mer aktivt och fantasifullt stt n barn som hnvisas till en nrliggande park. Tillgng till en rejl utemilj i direkt anslutning till verksamheten har visat sig kunna ge en tredjedel av barnens dagliga behov av fysisk aktivitet. Om barnen r beroende av vuxna fr att ta sig till sin lekmilj kan aktivitetsnivn minska kraftigt.

Lst material och tillflliga platserDet r viktigt att det finns lst material p grden, till exempel sand, jord, geg-ga, grus, vattenplar, is och sn, grenar, kottar, br, frukter, pinnar, stenar och lv. Brdor, lastpallar, tyg och rr r andra exempel p lst material som kan berika lekmiljn. Lst material anvnds av barnen fr rollek och byggande men kan ven anvndas i pedagogiskt syfte.

Det enklaste sttet att ordna lst material r att etablera strre samman-hngande vegetationsytor dr valet av arter grs med pedagogiskt perspektiv och barnperspektiv. Vxter som kan bidra med frukter, br, kottar, lv, pinnar och grenar i en naturlik milj dr barn tillts skapa sin egen ordning ger an-dra och minst lika stora lekvrden som lekredskap.

RETRTTPLATSER MED RESTORATIVA KVALITETER

En retrttplats r en avskild plats dr man kan reflektera och vila frn skolarbetet eller frn leken. En bra retrttplats ger kravls sinnes-stimulans, knslan av att befinna sig i en egen vrld samt mjlighet att lsa av platsen och orientera sig, s kallade restorativa kvaliteter. Begreppet restorativ r hmtat frn det miljpsykologiska forsk-ningsfltet. En retrttplats med restorativa kvaliteter r kringgrdad av grnska, och kompletteras grna med vatten och natursten.

En grd som strker hlsanGrdar med god tillgng till grnska stimulerar till fysisk aktivitet. Det ger hlsovinster p bde kort och lng sikt. Man har sett hur grnska och fysisk aktivitet ger stressreducering och terhmtning hos barn. Det r viktigt fr alla barn att det finns retrttplatser p grden dr man kan dra sig undan en stund och vila.



Idag vet vi ocks att lek utomhus p rymliga och grna grdar ger bttre koncentration, nattsmn, vlbefinnande och viktkontroll. ven studieresul-taten kan frbttras lngt upp i ldrarna och ge mjlighet att klara grundsko-lan med hgre och fler godknda betyg. Den grna miljn stimulerar sledes till fysisk aktivitet som ger hlsovinster, vlbefinnande och bttre skolresul-tat.

Belysning fr trygghet och lekP vra breddgrader r vintermrkret en faktor att ta med i berkningen, inte minst i de norra delarna av landet. Barn kan leka och vistas utomhus tidigare och senare p dagen under vinterhalvret om utemiljn r vl belyst.

Kreativt placerad belysning r ett effektivt stt att skapa spnnande rums-upplevelser efter mrkrets inbrott. Genom att medvetet placera belysnings-punkter p olika hjd, med olika avstnd och i grupp kan man skapa annorlun-da rumsupplevelser som framtrder under de mrka timmarna. Exempelvis kan en plats som r upplyst med frgade ljuskllor, och som omges av mrker, bli en attraktiv mlpunkt och en spnnande lekplats.

God belysning underlttar fr personalen att ta ansvar fr barnens sker-het. Ett annat motiv fr att investera i god belysning r att upplysta miljer r mindre skadeutsatta. Svl kad insyn ver grden som att frbipasserande vljer att gena ver grden r skadefrebyggande.

FOLKHLSOML

Det nationella mlet fr folkhlsan r att ge lika samhlleliga frut-sttningar fr en god hlsa fr hela befolkningen. Ett srskilt ml-omrde r barns och ungas uppvxtvillkor. Goda vanor kring fysisk aktivitet och utevistelse br grundlggas tidigt, redan i frskole- och skolldern, eftersom de pverkar hlsan i vuxen lder. Hr har utemiljn p skolor och frskolor en viktig funktion att fylla. Finns det tillgng till tillrckligt rymlig utemilj i direkt anslutning till verksamheten kan en tredjedel av barnens rrelsebehov tillgodoses p grden. Utomhuslektioner ger ytterligare rrelse. r dremot utemiljn placerad s att barnen r beroende av vuxna fr att ta sig dit kan aktivitetsgraden minska kraftigt.


Lagom mycket solljusSolljuset och UV-strlningen behvs fr att huden ska bilda D-vitamin, men det blir ltt fr mycket sol p en grd som saknar beskuggning. P senare tid har UV-strlning uppmrksammats som en allvarlig hlsorisk, srskilt fr barn vilkas hud r knsligare n vuxnas. Vuxnas krav p verblick ver bar-nen har ibland lett till ppna solexponerade ytor med risk fr solskador.

Barn som kan vlja sker sig p egen hand till kuperade platser med vegeta-tion och lvskugga. Om den synliga himmelsvyn rakt ovanfr barnets lekplats inte verstiger 50 procent fr barnet lagom mycket solljus. P solexponerade platser med stillasittande lek, exempelvis sandlek, brnns huden ltt. Sand-ldor ska drfr helst placeras s att de skuggas av hgre vegetation mitt p dagen. r det inte mjligt kan solsegel vara en lsning.

Sandlek br placeras i skuggan eftersom barn grna sitter still lnge och leker dr.



Plats fr ldre barnBarn som kommit upp i tonren vill kanske inte s grna frknippas med lek. Utevistelsen p skolgrden, bde p raster och p fritiden, har fr de unga mer karaktr av socialt umgnge och mten med inslag av sport och fysiska utmaningar. Mnga unga, men inte alla, r engagerade i ngon sport. Ytor fr bollspel vinner p att kombineras med stllen fr samvaro.

figur 2. On-stage, off-stage och back-stage

Det behvs platser p grden som gr det mjligt att vara bde on-stage, off-stage och back-stage. Begreppen visar p ett vxlande behov av att sy-nas och att vara delaktig som skdare, men ocks att kunna dra sig undan andras blickar.

Unga har ofta ett stort rrelsebehov, och platser som kombinerar mjlig-heten att vara fysiskt aktiv med samvaro under avslappnade former brukar fungera bra. Det r ocks viktigt att lta de unga f vara med och pverka ute-miljn. Vissa platser p grden kan utformas tillsammans med de unga, dr de ges mjlighet att stta avtryck och prgla sin utemilj.

En grd fr delaktighet och inflytande1990 ratificerade Sverige FN:s konvention om barnets rttigheter (Barnkon-ventionen). I den sls det fast att barn har rtt att gra sin rst hrd s snart en frga kan pverka barnets milj och/eller livssituation. Frvaltningsorga-nisationen r drmed skyldig att nr en frga rr barnets milj, ge relevant information och gra det mjligt fr barnet att uttrycka sin mening.

Utemiljn p frskolor och skolor kan i mngt och mycket sgas vara bar-nens frirum under skoltid. Att bli informerad och tillfrgad om sin mening


nr utemiljn p frskolan eller skolan ndras r drfr rimligt. Att f mj-lighet att pverka sin egen och kamraternas utemilj kan fr barnet leda till kad tillit till samhllet och de vuxna, och en knsla av att bli sedd, lyssnad p och respekterad. Det frtroende som vuxenvrlden ger barn och unga nr de efterfrgar deras kompetens och kunskap r viktigt. Att lta barn och unga stta avtryck i sin fysiska omgivning kan vara en framgngsfaktor. Att f ha inflytande ver och vara delaktig i de beslut som rr den egna nrmiljn r i sig en hlsofrmjande faktor, bde fr barn och fr vuxna.

Det r vrt ansvar som vuxna att se till att barn och unga fr vara delaktiga i de beslut som rr utemiljn p frskolor och grundskolor. Hur man kan hitta former och rutiner fr detta diskuteras vidare i kapitel fyra.

En jmstlld grdDet r viktigt att ha ett jmstlldhetsperspektiv infr beslut om investeringar och disposition av ytor p grden. Vissa ytor, exempelvis bollplaner, tar stor plats och attraherar traditionellt frmst pojkar. Vegetationsytor har visat sig vara knsneutralt kodade. r lekmiljn rik p vegetation som r anvndbar fr lek underlttar man fr flickor och pojkar att leka tillsammans. Multi-funktionella platser som kan anvndas p mnga olika stt gr det mjligt fr fler att hitta sin plats och sitt stt.

Naturmaterial ger flickor och pojkar strre mjlighet att leka tillsammans.



r grden trng r det flickors lek och vistelse som fr st tillbaka. Skol-grdsytan blir d ltt dominerad av pojkarnas bollspel, med fljden att flick-orna blir mer passiva. Finns det tillrckliga ytor r flickor lika fysiskt aktiva som pojkar. Hur stor yta som finns tillgnglig fr lek och vistelse r p s stt en frga om jmstlldhet.

En grd fr utomhusbaserat lrandeUtemiljn p frskolor och skolor r en anvndbar resurs fr pedagogisk verksamhet. I grundskolan kan den anvndas i undervisningen i de flesta skol-mnen. Erfarenheter visar att undervisningen blir mer begriplig fr eleverna eftersom flera av de fenomen man studerar i lrobckerna finns i verklighe-ten utanfr klassrummet. Det r viktigt att sktsel och underhll av utemil-jn vidmakthller eller tillfr kvaliteter som kan anvndas i undervisningen. Frutom att gra skolarbetet roligare pekar erfarenheter p att utomhusak-tiviteter frmjar social kompetens, entreprenrskap och frdighetstrning i hllbar utveckling. Det r viktigt att utemiljn stimulerar till vxling mellan lrande inomhus och utomhus. Nationellt centrum fr utomhuspedagogik p Linkpings universitet framhller att vxelverkan mellan inomhus- och ut-omhusundervisning i skolan ger eleverna mer bestende kunskaper. Skolgr-den br drfr vara utformad s att de pedagoger som vill undervisa utomhus har mjlighet att gra det. Frskole-, skol- och fritidsverksamhet har som en av sina mlsttningar att ge barn verblick ver sin omvrld och stta in sa-ker i rtt sammanhang. Att anvnda utemiljn p grden och i nromrdet r ett stt att knyta samman teori med direkta upplevelser. Utomhus stimuleras flera sinnen samtidigt och eleverna fr fler associationer till det mne som studeras.

Fr att ge std och material till utomhuslektioner br grden vara varie-rad, ha samlingsplatser och rumslighet i olika skala. Vegetation ger material till mnga mnen frutom att vara ett studieobjekt i sig. Lokalt omhnderta-gande av dagvatten ger mjlighet att synliggra ett av de mest spnnande lek-material som finns. Frutom att vara fascinerande att leka med finns mjlig-het till studier av vattnets grundlggande egenskaper. Med hjlp av kanaler, rnnor, slussar, pumpar och dammar kan pedagogik och lek g hand i hand. Intressanta biotoper kan anlggas med dagvatten och vegetation. Idrott och hlsa behver ytor och hjdskillnader fr rrelse, lek och dans. Plats fr expe-riment, verkstder och odling kan finnas bde i en trygg och praktisk nrhet till byggnaden och lngre bort i de yttre delarna, kanske placerade i nrheten av en frrdsbyggnad. Odling placeras i nrheten av en vattenutkastare.

Pedagogiska ytor br alltid utformas och anlggas p ett sdant stt att de tl lek, bde p raster och p fritid.


Sammanfattningsvis kan sgas att frskolegrdar och skolgrdar tillsam-mans med nromrdet kan ge bttre frutsttningar att frverkliga mlen i frskolans lroplan Lpf 98, rev 2010 och grundskolans lroplan Lgr 11.

UTDRAG UR FRSKOLANS LROPLAN, FLP 98, REV 2010

> Kap 1. Frskolans uppdrag Frskolan ska erbjuda barnen en trygg milj som samtidigt utma-nar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvrlden. Barnen ska kunna vxla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme fr barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lrande svl inomhus som utomhus. Utom-husvistelsen br ge mjlighet till lek och andra aktiviteter bde i planerad milj och i naturmilj.

UTDRAG UR GRUNDSKOLANS LROPLAN, LGR 11

> Kap 1. Frstelse och medmnsklighet Skolan r en social och kulturell mtesplats, som har bde en mjlighet och ett ansvar fr att strka denna frmga hos alla som verkar dr.

> Kap 2.1. Normer och vrden Skolans ml r att varje elev visar respekt fr och omsorg om svl nrmiljn som miljn i ett vidare perspektiv.

> Kap 2.2. Kunskaper Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola har ftt kunskaper om frutsttningarna fr en god milj och en hllbar utveckling.

> Kap 2.3. Elevernas ansvar och inflytande Alla som arbetar i skolan ska frmja elevernas frmga och vilja till ansvar och inflytande ver den sociala, kulturella och fysiska skolmiljn.



Sktsel i barnets gonhjd

Om vuxna visar att barns utemilj r viktig och vrd att vrda knner sig ock-s barnen sjlva vrdefulla. Barn gillar att ha tillgng till lst material och att f skapa egna platser med det som finns tillhands. Detta gr dock inte alltid hand i hand med vr vuxna syn p en vlvrdad milj.

Att skta frskolegrdar och skolgrdar med barnperspektiv kan innebra att vi i vissa avseenden tvingas frng vuxnas syn p en vlsktt milj efter-som barn gillar att ha saker att greja med. Lst material ger inspiration i barns lek och tolkas inte automatiskt som skrp. Tar vi barnets perspektiv p allvar br mlet med sktseln vara att tillhandahlla miljer som barn finner lock-ande, intressanta och utmanande.

Om trd skall fllas p grden finns det tillflle att ha spnnande utomhuslektioner.


Lst material r viktigt fr att barn ska f mjlighet att skapa sin egen lek och sina egna platser utomhus. Sand, jord, gegga, grus, vattenplar, rnnor och kanaler, is och sn, grenar, kottar, pinnar, stenar och lv r exempel p lst naturmaterial dr spr av lek ofta syns. Brdor, lastpallar, tyg och rr r andra exempel p lst material som stimulerar till konstruktioner och rollek. Med insikt om detta kan frvaltaren lgga sig vinn om att inte stda bort mer n ndvndigt av spr efter lek.

Som frvaltare kan man tillhandahlla eller lmna kvar lst material. Fr att frhindra att materialet blir en brandrisk br frvaringsldor placeras ut strategiskt, och ett avtal om att plocka undan vid dagens slut br ings med den pedagogiska personalen. Generellt kan sgas att lst naturmaterial i planteringsytor r en mindre uppenbar brandrisk och lttare att acceptera.

Vegetationsytor tillhr barnens favoritplatser. En tt buskplantering kan av ett barn upplevas som en skog. Sktseln av vegetationen br med ett barn-perspektiv inriktas p att hja lekvrdet. Trd och busktrd med lgt place-rade grenar r oersttliga, och hr mste barnets behov f g fre sktselma-skiners framkomlighet. Tta buskage kan ha ett stort vrde som skydd fr lek. Fr frvaltarens representant r det viktigt att lra knna platsen och ta reda p vilka sktseltgrder som r nskvrda ur verksamhetens perspektiv.

Vattnets egenskaper r en aldrig sinande klla till fascination. Fllbar av-rinning frn stuprr, vattenrnnor, lgpunkter, brunnar och andra stllen dr vattnets rrelse och egenskaper kan studeras br drfr vrnas.

Oavsett om grdarnas sktsel och underhll utfrs i egen regi eller p en-treprenad br barnperspektivet synliggras genom att syfte och ml formu-leras och beskrivs i en sktselplan.

En vattensamling p grden kan ge mnga timmars spnnande lek, dr barnet lr om vattnets egenskaper.


KAPITEL 3Fastighetsorganisationernas utmaningarAtt frvalta och utveckla skol- och frskolegrdar r en komplex uppgift. Det r en stor utmaning att flera frvaltningar med olika yrkesgrupper r involverade och berrda, alla med olika kompe-tens och utgngspunkt i sitt uppdrag.

I detta kapitel diskuteras hur samarbete mellan frvaltningarna, men ock-s med verksamheten och barnen sjlva, kan bli en viktig framgngsfaktor. Resonemang frs om hur fastighetsorganisationens ansvar fr ekonomi och skerhet kan g hand i hand med hgt lekvrde och mjlighet till pedagogik i utemiljn. En specifik utmaning att hantera r den kande konkurrensen om mark i frhllande till barns behov av rymlig och ndamlsenlig utemilj.

Samarbete ver frvaltningsgrnserna

Nr det gller utemilj vid grundskolor och frskolor r det viktigt att arbeta frvaltningsvergripande. Barn och unga r hnvisade till de grdar vi erbju-der och det r drfr viktigt att de olika yrkesgrupper som planerar, anvnder och skter grden mts. Om s sker kan grden utvecklas med ett barnper-spektiv s att den fr de funktioner som r ndamlsenliga.

Ett gott samarbete r grunden fr god frvaltning. Utemiljer p skolor och frskolor mste betraktas ur svl pedagogisk, social, ekonomisk, eko logisk som gestaltningsmssig synvinkel. Att arbeta frvaltningsvergripande r en


Kapitel 3. Fastighetsorganisationernas utmaningar

srskild utmaning. Gemensamma mldokument och tydlig ansvarsfrdel-ning r drfr till stor hjlp.

Det kan vara en utmaning att hitta ekonomiska lsningar fr ett arbets-stt som involverar flera frvaltningar. Det kan hnda att investeringar eller arbetstid belastar en frvaltning, medan nyttan tillfaller en annan. Vissa ar-betsinsatser kan dessutom vara svra att mta, men trots det ha stor bety-delse. Ett exempel r arbete fr barns och ungas delaktighet i planering av sin egen utemilj.

Fastighetsorganisationen kan initiera och leda samarbetet med de frvalt-ningar som r berrda. Uppdraget krver lyhrdhet och genuint intresse fr olika perspektiv och nskeml fr grundskole- och frskolegrden.

Det r viktigt att alla frvaltningar har samma syn p syftet och nyttan med att investera i barns utemiljer. D r det ocks mjligt att budgetera fr ny-tnkande vid anlggning av nya grdar och utveckling av befintliga.

2. LokalstyrgruppSkolgrdsgrupp

1. LedningKFKS

3. LokalberedningSektorchefer

LokalresursplanerareLokalsamordnareFacility ManagerFastighetschef

4. Lpande samverkanFastighetsfrvaltare

HusvrdarHyresgst/verksamhetLokalansvarig m.fl.

5. HyresvrdLokalfrsrjare

Lokalresurs-planerare

6. Hyresgster/nyttjare

Lokalsamordnare

Strategiskt niv

Taktisk niv

Operativ niv

figur 3. Exempel p modell fr lpande samverkan

Klla SKL 2014.


Samsyn om utemiljns betydelseEn framgngsrik metod fr att skapa samsyn kring utemiljfrgor p skola och frskola har visat sig vara att arbeta med ett frvaltningsvergripande dokument. Med ett sdant att luta sig mot blir det vergripande mlet med utemiljn tydligt fr alla. Kostnader i form av arbetstid och investeringar synliggrs, och kan drmed berknas och frdelas p flera involverade fr-valtningar.

Fastighetsorganisationen i kommunen r genom sin strategiska position en lmplig initiativtagare till att ett frvaltningsvergripande dokument tas fram. Fastighetsorganisationen har verblick ver de olika aktrernas kom-petens och roller, och ansvarar fr ekonomi och de ansvarsfrgor som mste beaktas. Vissa kommuner har en organisation dr kommunala fastighets-bolag utfr bestllningar frn utbildningsfrvaltning eller lokalfrvaltning. I dessa fall r det naturligt att initiativ tas frn utbildningsfrvaltningens eller lokalfrvaltningens sida, med fastighetsfrvaltningen som samarbetspart.

Man kan behva lgga tid p att diskutera fram gemensamma stllnings-taganden i vissa frgor. Exempel p centrala frgor kan vara vem grundskole- och frskolegrden ytterst r till fr, och hur man frhller sig till barns behov av utmaningar i leken relaterat till fastighetsgarens ansvar fr skerhet. Det r drfr viktigt att representanter frn alla frvaltningar som r berrda av

Att frvalta en skolgrd som vergr i parkyta frutstter att det finns en kontinuerlig dialog ver organisationsgrnserna.



utemiljfrgor p bde skola och frskola arbetar fram dokumentet tillsam-mans. Om frgorna r frankrade r chansen strre att dokumentet anvnds.

De frgor man behver diskutera och komma verens om varierar frn kommun till kommun. Hr fljer exempel p ngra tnkbara frgestllningar:

> Skol- och frskolegrdens yta/ elev. > Skol- och frskolegrdens innehll och utformning (funktionsprogram). > Likvrdighet mellan nybyggda och befintliga skolor och frskolor. > Jmstlldhets- och mngfaldsperspektiv p investeringar i skolgrd och frskolegrd.

> Skerhetsaspekter i utemiljn. > Brukarens mjlighet att pverka sin utemilj. > Sktsel och frvaltning i samverkan med brukaren.

Genom att diskutera och gemensamt formulera en text skapas nya ntverk mellan frvaltningarna. Erfarenhetsutbytet mellan parterna innebr i sig en kompetenshjning.

Generella mldokument med ett innehll som frvntas glla ver en lng-re tid kan lmpligen tas upp och faststllas i kommunfullmktige. Finns det bred politisk frankring skapas en stabil grund fr ett lngsiktigt utvecklings-arbete, vilket r en frdel d metodutveckling och relationsbygge tar tid.

Funktionsprogram och andra styrdokument som hanterar hur mlen ska uppns kan inte frvntas bli frdiga med en gng. Istllet br de ses som levande dokument dr justeringar och frbttringar kan gras allt eftersom man fr nya erfarenheter. Sdana dokument br hanteras p frvaltnings-niv.

Frvaltningsvergripande samverkansgrupp Flera kommuner i Sverige har bildat en permanent samverkansgrupp ver frvaltningsgrnserna fr att bevaka och utveckla utemiljfrgorna p skola och frskola. I en sdan grupp finns bred kompetens, som r vrdefull till ex-empel som remissinstans fr frgor om frskolors och grundskolors utemilj. Andra uppgifter kan vara att bevaka mnesomrdet, stmma av sin egen fr-valtnings uppdrag gentemot andras och flja upp hur samsynen i det frvalt-ningsvergripande dokumentet implementeras. Initiativet till att bilda en samverkansgrupp har i flera kommuner kommit frn naturpedagoger p na-turskolorna. Genom sin centrala position r ven fastighetsorganisationen i kommunen en lmplig initiativtagare. I kapitel fyra beskrivs hur man arbetat i Lunds kommun.

Samarbetsformerna kan variera. Det viktiga r att lyfta upp den samlade kompetensen i sakfrgorna och hja medvetenheten om varandras uppdrag. Till exempel r de som arbetar inom skolans vrld ofta dligt insatta i hur


sktselavtal r formulerade och vilket uppdrag de som utfr sktseln p skol- eller frskolegrden har. Landskapsarkitekter kan behva tillgng till de sktselkostnader som blir konsekvensen av olika frslag, men ocks frdju-pad kunskap om hur skolan nskar bedriva sin pedagogiska verksamhet. Hos fastighetsfrvaltningen kan det saknas anstllda med kunskap om utemiljns syfte, funktion och sktsel. Det r viktigt att, inom rimliga ekonomiska ramar, pongtera barnens och elevernas behov som centrala.

I kapitel fyra finns ett exempel p hur man arbetat i Gteborgs stad med samsyn, frstelse och tydliggrande av respektive frvaltnings uppdrag.

BOVERKETS ALLMNNA RD OM PLACERING OCH ANORDNANDE AV FRIYTA P OBEBYGGD TOMT (BFS 2015:1)

Nr friytor fr lek och utevistelse ska placeras och anordnas br man srskilt beakta friytans storlek, utformning, tillgnglighet och sker-het samt frutsttningarna fr att bedriva ndamlsenlig verksamhet.

Friytan br: > vara s rymlig att det utan svrighet eller risk fr omfattande slitage

gr att ordna varierande terrng- och vegetationsfrhllanden, > knnetecknas av goda sol- och skuggfrhllanden, god luftkvalitet

samt god ljudkvalitet, > placeras vid byggnader som innehller lokaler fr frskola, frsko-

leklass, skolor rskurs ett till sex och tillhrande fritidshem s att eleverna sjlva kan ta sig mellan byggnaden och friytan,

> anlggas vid eller i nra anslutning till byggnader som innehller lokaler fr skola rskurs sju till nio och tillhrande fritidshem s att eleverna sjlva kan ta sig mellan byggnaden och friytan.



Konkurrensen om marken

I mnga kommuner har konkurrensen om marken kat markant under det senaste decenniet. Unga familjer vljer i hgre utstrckning att bo kvar i in-nerstaden i storstderna vilket kar sktrycket till frskolor och grundskolor. Samtidigt som fler barn behver plats i verksamheten framfrs argument fr att minska tomtytan med trngre utemilj som fljd. I strre stder betingar marken ett hgt pris, samtidigt som argument om hushllning med mark och rdande stadbyggnadsideal frs fram. Man ifrgastter hur stora ytor barn och unga egentligen behver p frskolor och grundskolor.

Boverket ger i sina allmnna rd om friyta fr lek och utevistelse vid fri-tidshem, frskolor och grundskolor (BFS 2015-1) generella rekommendatio-ner om tillmpningen av plan- och bygglagens krav p tillrckligt stor friyta lmplig fr lek och utevistelse. Rekommendationerna gller friytans place-ring och att man br beakta faktorer som utformning, tillgnglighet, skerhet och frutsttningar att bedriva ndamlsenlig verksamhet. Friytan br vara s rymlig att det utan svrighet eller risk fr omfattande slitage gr att ordna varierande terrng- och vegetationsfrhllanden. Friytan br knnetecknas av goda sol- och skuggfrhllanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Dremot ges inga rekommendationer om friytans storlek. I vgledningen Gr plats fr barn och unga! En vgledning fr planering, utformning och frvaltning av skolans och frskolans utemilj (Boverket och Movium 2015) re-kommenderas kommunerna att sjlva ta fram lokala riktlinjer och policyer om hur dessa ska tillmpas. Fr de kommuner som vervger egna kvadrat-meternormer menar Boverket och Movium att ett rimligt dimensionerande mtt utifrn antalet barn kan vara 40 m2 friyta per barn i frskolan och 30 m2 friyta per barn i grundskolan. Den totala friytan br helst verstiga 3 000 m2, eftersom barns lek och sociala samspel har svrt att utvecklas om friytan r mindre n s.

Det r allts upp till varje kommun att definiera egna rekommendationer och nyckeltal fr utemilj i skola och frskola. Kvadratmeteryta tillgnglig utemilj r ett av de viktiga stllningstaganden som kan sls fast i frvalt-ningsvergripande styrdokument. I PBL tydliggrs ocks att friyta fr barn ska prioriteras framfr parkeringsytor och angringsytor.

Fastighetsorganisationen har inte det primra ansvaret fr att se till att tillrcklig friyta reserveras p frskolor och skolor. Ytor fr grdarna avstts redan i planskedet, och det krvs politiska stllningstaganden fr att skol-verksamheten ska kunna hlla fast vid uppsatta riktlinjer fr antalet barn/elever i barngrupper/klasser. Dremot kan fastighetsorganisationen bidra till att lekvrdet p den tillgngliga ytan blir s stort som mjligt. Ju mindre kvadratmeteryta det finns per barn, ju strre blir slitaget och desto svrare att upprtthlla kvaliteten.


Samnyttjande av mark

Att samnyttja grnytor och lekplatser genom att placera frskolans eller sko-lans utemilj intill parkmark diskuteras och praktiseras fr nrvarande i flera kommuners planarbete och praktik. Nr man funderar ver samnyttjande av parkmark behver man ta stllning till frgor om avtal, ansvar och konse-kvenser fr pedagoger och elever.

> Anvnds parkmark som utemilj fr frskola eller skola innebr det att verksamheten ska ta hnsyn till allmnhetens rtt att vistas och ha tillgng till samma parkyta.

> Delar man utemilj med allmnheten minskar barnens mjlighet att gra avtryck och skapa egna platser. Det minskar lekvrdet och knslan av kon-tinuitet. Den frihet och trygghet som en egen skolgrd/frskolegrd ger r viktigare n tidigare eftersom barns rrelsefrihet begrnsas alltmer p grund av trafik, social otrygghet och en alltmer schemalagd fritid.

> En trng frskolegrd eller skolgrd innebr begrnsningar fr barn och elever. Elever som har en egen skolgrd r mer fysiskt aktiva n de som r hnvisade till en park i nrheten.

Nr konkurrensen om mark r hg r det viktigt att se ver mjligheterna att samnyttja utemiljena.



> Vid samnyttjande kommer slitaget av parkmarken att bli strre n den var planerad fr. Det r rimligt att upprtta ett avtal mellan skolverksamheten och parkfrvaltningen som reglerar kade sktsel- och underhllskostna-der.

> Personalttheten i barngruppen r avgrande fr att personalen ska kunna ta ansvar fr skerheten. Att vara hnvisad till parkyta kan innebra att barnen fr mindre utevistelse om pedagogerna inte knner sig trygga. Finns det hinder mellan utemiljn p parkmark och skol- eller frsko-legrden mste tillrckligt med personal finnas p plats fr att kunna ta hand om enskilda barns behov, som toalettbesk, omplstring m.m.

Liding stad har vid byggnationen av en ny skola planerat skolgrden utifrn ett framtaget funktionsprogram. Hr strvar man efter att gra det yttersta omrdet av grden attraktivt fr vuxna och barn ven efter skoltid. Om detta finns mer att lsa i kapitel fyra.

I storsdagsregionerna r allt strre barngrupper p befintliga frskolor ett faktum, liksom markbrist vid planering av nya frskolor. Som en konsekvens av detta har diskussioner om utemilj p tak tagit fart. Frgan r om man kan betrakta takanlggningar som en godtagbar ersttning fr utemilj p mark-niv?

Skolgrdar p tak br betraktas som ett komplement till friyta och inte som ett substitut.


I Boverkets vgledning, Gr plats fr barn och unga, bedms utemilj p tak som ett komplement till friyta. Anledningen r att utemilj p tak inte r tillgnglig fr barn utan vuxnas nrvaro. Den kan drfr inte rknas in i den grdsyta som rekommenderas fr barn.

Fastighetsorganisationens styrmedel och ansvar

Det frvaltningsvergripande dokumentet om utemilj kan, vilket beskrivs ovan, vara ett std i fastighetsorganisationens arbete. Ett annat styrmedel kan vara ett funktionsprogram fr utemilj. Ett sdant kommer till anvnd-ning bde vid utvrdering av befintliga utemiljer och vid planering av nya.

FALU KOMMUNS KARTLGGNING AV FRSKOLEGRDAR

Falu kommuns miljprogram 20122014 gav skolfrvaltningen i uppdrag att kartlgga kvaliteten p frskolegrdar med utgngpunkt i aktuella forskningsrn. Kartlggning gjordes av den fysiska miljn, pedagogiska frutsttningar, hur hlsobefrmjande arbete bedrevs och hur utemiljn anvndes av barn och personal. Utifrn kartlgg-ningen kunde man faststlla en miniminiv p drift, underhll och utvecklingsbehov.

Kartlggningen gjordes utifrn en lathund, observation p plats och enkter och dialog med personal i frskolan. Kartlggningen 2013 pvisade brister i kommunikationen mellan frvaltningarna om vad barns perspektiv p ndamlsenliga frskolemiljer innebr. Man konstaterade ven att mnga oklarheter skapas i frvaltningsorga-nisationens drift- och underhllsplanering eftersom det inte finns gemensamma riktlinjer fr lmplig utformning av frskolegrdar fr lek och utevistelse. Detta ledde fr Faluns del till att man etablerade en frvaltningsverskridande arbetsgrupp som trffas regelbundet fr att diskutera drift, underhll och utvecklingsbehov fr frskolor-nas utemiljer. I arbetsgruppen finns fretrdare fr fastighetsgare, sktselansvariga, lokalansvariga, skolledare samt kommunala strate-ger. Gruppen ska ha regelbunden kontakt med hyresgsterna (frsko-lorna) samt trffas halvrsvis fr avstmning.



Funktionsprogram fr utemilj Skolans och frskolans behov av inomhuslokaler regleras och beskrivs ofta i ett lokal- eller funktionsprogram. Det r viktigt att sl fast att ven utemiljn p grundskolor och frskolor r en resurs i undervisningen och att betrakta som en utomhuslokal. Liksom fr lokalerna inomhus br hyresgsten kunna stlla krav p utemiljns ndamlsenlighet i ett funktionsprogram.

Vid nybyggnation kan ett funktionsprogram fr utemiljn medfra att man redan vid projektstart tar med utemiljn i planeringen. D blir det ocks mjligt fr arkitekterna fr byggnad respektive utemilj att samordna sin projektering. P s vis kan funktionalitet och kvalitet hjas utan att det blir dyrare att bygga. Exempel p kad funktion kan vara placering av entrer uti-frn entromrdets funktioner, lgre fnsterbrstning i rum fr mindre barn, utblickar mot planteringar eller natur och anpassning av golvhjd s att be-fintliga trd kan sparas.

Liksom inomhusmiljn ska utemiljn fylla flera funktioner. P en bra grd samverkar olika kvaliteter och funktioner till en stimulerande helhet. Som vi diskuterat i kapitel tv r frskole- och grundskolegrden en plats som ska stdja lek, lrande, hlsa och delaktighet. Den ska ge motorisk och social tr-ning, men ocks vara en inspirerande plats fr bde pedagoger, barn och elever.

Att ta fram ett funktionsprogram r en lmplig uppgift fr en samverkans-grupp. Fastighetsorganisationen kan ocks ta initiativ till att ett funktions-program fr utemiljn arbetas fram. Det r bra om funktionsprogrammet r generellt och hller en rimlig kostnadsniv med tanke p likvrdighet och genomfrbarhet.

Ett funktionsprogram r alltid ett teoretiskt styrdokument och det krvs anpassning till den unika platsens frutsttningar, kvaliteter och utmaning-ar. Hr berr vi landskapsarkitektens kunskapsflt; att utforma och gestalta en funktionell hllbar helhet med utgngspunkt i platsens kvaliteter. Skolans verksamhet har kompetens att ptala och definiera hur barnens lek fungerar och vilka pedagogiska behov som freligger. En representant frn fastighets-organisationen kan ha en central position som expert p ekonomiska, juri-diska och skerhetsmssiga frgor.

Ett exempel p hur en frskolegrd i Vxj kommun utformats med av-stamp i pedagogernas funktionskrav p utemiljn med utgngspunkt i lro-planens ml finns i kapitel fyra.

Flera kommuner har brjat med funktionsprogram fr frskolans ute-miljer, kanske fr att frskolans verksamhet av tradition r mer inriktad p utomhusvistelse n grundskolan. Funktionsprogrammets riktlinjer och krav kan vara mer eller mindre detaljerade.

Ett funktionsprogram fr utemiljn kan anvndas bde som checklista fr befintliga grdar, och som ett styrdokument nr nya utemiljer projekteras.


Hur Liding har utformat sitt funktionsprogram fr frskoleklass till och med rskurs sex kan du lsa mer om i kapitel fyra.

De viktiga ansvarsfrgorna Fastighetsorganisationen har flera ansvarsomrden som rr grundskolors och frskolors utemilj. Vissa frgor krver ett lite lngre resonemang. Fr att kunna ta stllning till komplexa ansvarsfrgor behver de betraktas frn flera perspektiv. Skaderisk, rdsla, sannolikhet, konsekvenser och kostnader br till exempel diskuteras och utvrderas i frga om skerhet i barns lekmil-j. Ett samlat stllningstagande kan formuleras och fras in i ett frvaltnings-vergripande dokument som std i kommande konkreta situationer.

De ansvarsfrgor vi tar upp i denna skrift r: > tillgnglighet i utemiljn > skadefrebyggande arbete > skerhet i lekmiljn > val av lmpliga vxter i utemiljn.

Ansvarsfrgorna p en skolgrd r komplexa och frutstter att man tar ett samlat grepp.



STANDARD FR LEKREDSKAP

De stora lekredskapsfabrikanterna fljer standarden som beskrivs i Svensk standard fr lekredskap, Allmnna skerhetskrav och prov-ningsmetoder (SS-EN 1176-1). Frutom den allmnna texten finns ytterligare sex delar som behandlar gungor, rutschbanor, linbanor, karuseller, vippgungor samt en del om vgledning fr montering, besiktning, underhll och drift (SS-EN 1176-2--7). Det finns en standardskrift om sttdmpande underlag (SS-EN 1177). Standarden r indelad i fem olika delar som rekommenderar skerhetsmtt fr tvingande rrelser, fallhjder, fallutrymme, farliga ppningar, och farliga vinklar.

SKL har ven gett ut skriften Skra Lekplatsen! Olycksfrebyggande utformning av lekplatser och lekredskap, 2009.

En tillgnglig utemilj fr allaTillgnglighetsanpassning av utemiljn r viktigt och reglerat genom lagstift-ning. Det r viktigt att redan vid projektering av utemilj anvnda sig av de normer och rekommendationer som gller fr tillgnglig utemilj. Att i ett senare skede komplettera eller bygga om utemiljn blir kostsammare och ger ofta ett smre helhetsintryck n om tillgnglighet planeras redan i projekte-ringen. En utfrlig diskussion om tillgnglighetsanpassning och goda exem-pel p hur fyra kommuner arbetat med att tillgnglighetsanpassa skolor finns i Tillgngligt fr alla, SKL 2012.

Skadefrebyggande arbeteSKL har ven gett ut skriften Vga se, vga hra, vga agera, 2014. I denna beskrivs komplexiteten bakom skadegrelse, och hur frebyggande arbete kan bedrivas. Konkreta skadefrebyggande tgrder i utemiljn kan vara att pedagoger tillsammans med barnen p frskolan eller skolan plockar undan lst brnnbart material innan man stnger fr dagen. Fr att frebygga ska-degrelse r det viktigt att ha insyn mot grden frn omkringliggande bygg-nader och gator. En vlsktt utemilj har ocks en skadedmpande effekt. Belysning r viktigt, bde fr verksamheten under den mrka rstiden och fr att locka frbipasserande att korsa skolgrden och drmed upptcka och avvrja skadegrelse.


Lek, skerhet och ndvndigt risktagandeAnsvaret fr skerheten i lekmiljn, det gller bde skolgrd och frskole-grd, r en komplex frga. Det r otvetydigt s att fastighetsgaren har det fulla ansvaret fr tillsyn av lekutrustning, sttdmpande underlag och fr att arbeta frebyggande fr att motverka skador och olycksfall. Som underlag fr besiktning av lekredskap och sttdmpande underlag finns svensk stan-dard som utgr frn faktiska dokumenterade skador och olycksfall. Denna r lmplig att anvnda i frebyggande skerhetsarbete i barns lekmilj. Men barn leker inte bara p prefabricerade gungor och lekstllningar utan verallt dr de befinner sig.

Som vi tidigare diskuterat i kapitel tv behver barn lra sig bemstra ris-ker fr att utvecklas. Det gller sledes att hitta en balans mellan det ndvn-diga risktagandet (som att vga klttra i trd och riskera en vrickad fot om man trillar ner), och ofrutsgbara risker och dolda faror i den fysiska miljn (som att fastna med kapuschongen i en trasig rutschkana).

Fastighetsorganisationen tar redan idag ansvar fr att frebygga risker fr olyckor och att barn skadas allvarligt. Tillsyn och besiktning av lekredskap ingr oftast i sktsel- och underhllsplanerna.

Utmaningen fr fastighetsorganisationen r nu att hitta former fr hur man kan ta ansvar fr att erbjuda barn utmaningar och drmed ndvndigt risktagande.

En viktig del i barnets utveckling r att lra sig bemstra risker.



Skerhet p lekplatser r en komplex frga som krver bde kunskap om barns utveckling och sunt frnuft. Det r ingen ltt uppgift att faststlla rim-liga grnser fr ett ndvndigt och kalkylerbart risktagande i utemilj. En god id r att skolverksamheten och fastighetsorganisationen diskuterar och sedan motiverar sitt stllningstagande. En vgledande text kan fras in i det frvaltningsvergripande dokumentet om utemilj p frskolor och grund-skolor. Det kan vara till hjlp fr rektorer och frskolechefer i mtet med frldrar, men ven fr fastighetsorganisationen internt. Samsyn kan ocks frebygga risken att drabbas av skadestndsansprk.

Det leks inte bara p lekredskap utan ocks p trappor och sittytor, i vat-tenrnnor och p murar. Att skapa utmaningar p grundskolegrden och frskolegrden handlar drfr ocks om att omsorgsfullt gestalta hela ute-miljn s att alla ytor fr ett lekvrde. Med en mngfald av material, niver och ytskikt kompletterat med vegetation och naturmaterial som stenar och stockar kan vi skapa god utemilj dr prefabricerade lekredskap kan vara ett bra komplement.

ANSVAR FR OLYCKOR P FRSKOLA OCH SKOLA

Det r fastighetsgaren som har det yttersta ansvaret fr att den fysiska miljn r sker genom tillsyn av lekutrustning, fallunderlag, grindar, vattenanlggningar, ytskikt etc. Fastighetsgaren ansvarar ocks fr att frebygga skador och olycksfall.

Verksamhetens chef (rektorn eller motsvarande) har som arbetsgi-vare ansvar fr att verksamheten bedrivs p ett sdant stt att ohlsa och olyckor frebyggs. Ansvaret gller fr personal och elever frn frskoleklass och uppt och fr personal i frskola. Arbetsgivarens ansvar gller under skoltid, parallellt med att skolans personal ven har ett uppsiktsansvar ver eleverna.

Egenbyggda lekredskapAtt frldrar vill medverka i att skapa spnnande lekmiljer fr sina barn med egna lekredskap r inte oproblematiskt. ven sdana lekredskap om-fattas av gllande skerhetsstandard och regelverk, och br besiktigas med samma regelbundenhet. I utemiljer som stndigt frndras kan skerhets-


brister uppst mellan rutinkontrollerna, och det br diskuteras om sdana lekmiljer krver fler besiktningar n grdar med standardutrustning.

Det finns exempel p kommuner som lst dilemmat med skerhetskrav p egenbyggd lekutrustning genom att frldrarna tillts bidra med lst lekma-terial, vxter eller hjlp med andra aktiviteter som kommer barnen till del. Ngon kommun lter alla frldrainitiativ passera rektor eller frskolechef fr godknnande. I det fallet krver man ocks att freslagna tillgg i utemil-jn ritas in p en karta, och nr markfrvaltaren godknt frslaget tar denne ansvar fr sktseln. Andra kommuner besiktigar grdarna en gng om ret och tar bort de lekstllningar som inte gr igenom besiktningen.

Ett stt att involvera eleverna r att gra det mjligt fr dem att sjlva rap-portera in bde kroppsskador och skador p platser. I vissa kommuner deltar eleverna i verksamhetens arbetsmiljrond p skolgrden. Det r viktigt att de inrapporterade skaderiskerna kommuniceras till sktselansvarig, och att de tgrdas direkt. D upprtthlls en god relation och de ungas frtroende fr fastighetsorganisationen.

Olmpliga vxter i lekmiljVid nyanlggning av utemilj r det viktigt att flja vedertagna rekommen-dationer om vilka vxter som r lmpliga i utemiljer dr barn och unga vis-tas. Vxter med dokumenterat giftiga br och vxter med kraftigt allergena egenskaper ska inte nyplanteras i lek- eller vistelsemilj. Men ven om dessa undviks finns mnga vxter vilkas blad, br och frukter orsakar magknip eller illamende vid verdriven konsumtion.

Liksom i frga om lekskerhet mste en bedmning gras av risk i frhl-lande till sannolikhet. Mnga br smakar till exempel illa. Har inga fall ngon-sin rapporterats in till giftcentralen r faran frmodligen inte verhngande. Kanske r det bttre att ptala fr verksamheten hur viktigt det r att barn vet att de aldrig ska ta br de inte knner till. Fr en genomgng av de vanligast frekommande vxterna i utemilj rekommenderas Farliga och ofarliga vx-ter: frn A till av Sven-Olov Strandhede.

Nr en ny frskola eller skola ska anlggas och det finns befintlig vxtlig-het att spara, grs ofta en bedmning av frekomsten av allergena och giftiga vxter. vervgandet kan vara svrt. Om det till exempel finns bjrk (som har vindburet pollen) i stor mngd i nrmiljn hjlper det inte mycket att flla bjrken p grden. Hassel r exempel p en annan vxt som brukar ge upp-hov till diskussion. Ntallergi r ofta mycket allvarlig, men samtidigt r gamla hasselbuskar ypperliga klttertrd p grund av sina mnga grenar frn basen. En kommun beslt sig fr att spara de gamla hasselbuskarna p en nyanlagd frskolegrd, men frband sig samtidigt att ta bort dem om ett barn med n-tallergi skulle brja p frskolan.



Vad kostar en skolgrd?

Mnga skolor och frskolor r byggda under sextio- och sjuttiotalen. Efter femtio r r byggnader och grdar slitna och inte alltid anpassade efter da-gens pedagogik. Fastighetsorganisationen str drfr ofta infr valet att byg-ga om eller bygga nytt.

Med tanke p hur viktig grden r fr barn r det frestande att frska ta reda p hur kostnader och investeringar r frdelade mellan grd och byggna-der. Ett frsk att f fram jmfrelsematerial visar dock att den ekonomiska redovisningen i kommunerna skiljer sig t p ett sdant stt att det r svrt att f fram material. En underskning gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet indikerar att anlggning av skolgrd str fr ungefr 5 % av den totala bygg-kostnaden fr en ny skola. Vid upprustning i befintlig milj har man i Malm stad rknat fram en investering p 1000 kr/ kvm ombyggd yta. Ombyggnaden har d inneburit att asfaltytor ersatts med planteringsytor, hinderbanor och samlingsplatser, men inga prefabricerade lekstllningar.

ven om det finns en intention att satsa p frskolegrden eller skolgrden i ett byggprojekt finns alltid risken att det r just utemiljn som blir bortprio-riterad eller nedbantad. Sklen r flera. Utemiljn kan frdigstllas i ett se-

En balansbana i naturmaterial str ofta p nskelistan nr grdsmiljn p skolan eller frskolan ska rustas upp.


nare skede och markanlggningen mste inte samordnas p samma stt som exempelvis installationer i byggnaden. Att markanlggningen r det sista som utfrs under byggprocessen bidrar ocks. Det r d ofrutsedda kostna-der summeras och man konstaterar kanske att budgeten verskridits. Om det finns ett verenskommet och dokumenterat barnperspektiv i byggprojekten r det lttare att hvda barnens rtt till en bra utemilj p sin grundskola eller frskola.

Att ha ett livscykelperspektiv nr det gller investeringar i utemiljn r vik-tigt. En billig investering kan visa sig f stora ekonomiska konsekvenser om man rknar med ett underhllsperspektiv p 10 r. Omvnt kan en genom-tnkt men hgre investering betala sig om den r billig i drift och underhll. En kombination av lekstllningar placerade i och intill vegetation dr man kan hmta lst material har ett strre lekvrde n en stor lekstllning utan sdana omgivningar.

Barnperspektivet r viktigt nr man planerar fr investeringar i lekmilj. Att komplettera en grsyta med stubbar och stockar r ingen stor investering, det handlar om ngra tusenlappar. Placeras de rtt kan de ge motorisk tr-ning, plats fr samvaro och samling och slutligen bli ett studieobjekt fr hur tr bryts ner och kar den biologiska mngfalden. Ur ett livscykelperspektiv r tr som ligger p marken ett frhllandevis frgngligt material som be-hver ersttas efter ett antal r. Men vger man in vrdet fr barn, pedagoger och milj r stockar och stubbar ett vrdefullt tillskott till en lg kostnad.

Dialog med barn och vuxna

Att inspirera och motivera till dialog och samverkan, bde inom den egna organisationen och direkt med brukarna, r den centrala frga kring vilken mycket av resonemangen cirklar. Begreppet brukardialog indikerar att det r fastighetsorganisationen som ska ta initiativ till dialog med brukaren. Fast-ighetsorganisationen br erbjuda och formalisera en dialog dr bda parter kommer till tals och utbyter information.

Under de senaste ren har intresset fr brukarmedverkan och delaktighet kat markant. Arbetssttet r inte nytt. P sjuttiotalet var brukarmedverkan och medborgardialog en gngse metod fr arkitekter och planerare. Under de fljande decennierna svalnade intresset fr att nu ter blomma upp.

Dialog vid nybyggnadEn dialog med brukaren kan dels glla planering fr nya utemiljer vid ny-byggnad och ombyggnad, dels den drp fljande frvaltningen och sktseln. Nr det gller nybyggnad str fastighetsorganisationen ofta infr problemet



att det nnu inte finns ngon verksamhet att fra dialog med. Utan direktkon-takt med brukaren fr ofta ngon frn skolfrvaltningen ge generella riktlin-jer och rd. Finns det ett funktionsprogram framtaget kan det fungera som styrdokument fr landskapsarkitekten.

En intressant lsning p dilemmat med dialog vid nybyggnad beskrivs i Goda exempel i kapitel fyra. Gteborgs stad har arbetat fram en modell dr man fonderar en del av investeringsbudgeten fr att senare kunna anpassa utemiljn i samrd med verksamheten.

Dialog vid upprustning, om- och tillbyggnadDet blir annorlunda p frskolor och skolor med pgende verksamhet. Som vi diskuterat tidigare r det en framgngsrik metod att lta verksamheten, fastighetsfrvaltaren och personalen som skter utemiljn lra knna varan-dras uppdrag och frst varandras arbetsstt. r det aktuellt med upprust-

Kommunikation och terkoppling r extra viktigt nr barn involveras i utformning av den egna grden.


ning och frndringar i utemiljn kommer ett funktionsprogram till nytta som checklista. I kapitel fyra finns exempel frn Gteborgs stad, dr man ar-betar med en dialogmodell kallad Rebus I det grna. Rebusmetoden inne-br att en arkitekturpedagog samverkar med lokalfrvaltningen och verk-samheten p skolan eller frskolan med barn och unga i fokus fr sitt arbete.

Dialog med barnFr att gra barnen delaktiga i utformningen av sin egen milj krvs med-vetenhet om bde de egna motiven och om maktstrukturer mellan barn och vuxna. Man br ocks stta sig in i barns behov av terkoppling. Att analysera sin arbetsprocess innan man startar och fundera ver p vilket stt delaktig-heten blir meningsfull fr de unga r viktigt. Att vara delaktig ska resultera i en positiv erfarenhet.

Innan man startar en dialogprocess med barn br man beakta att: > Barn och unga ska f en begriplig frklaring till varfr de ska bidra i en process.

> Barn och unga ska f begriplig information om hur deras bidrag ska anvn-das.

> Barn och unga ska f terkoppling efter processens slut om hur deras sik-ter eller ider har anvnts.

> Barn ser inte ritningar eller text som ett godtagbart resultat av att ha varit delaktiga, utan vill se en konkret frndring i miljn.

> Uppgiften ska vara avgrnsad och anpassad till den ldersgrupp man riktar sig till.

> Processledaren ska ha tillrckligt med tid fr att genomfra delaktigheten med de deltagandes frutsttningar i tanke. Det r viktigt att processle-daren skerstller att alla barn fr lika mjlighet att gra sin rst hrd. Tid ska ocks finnas fr att terkoppla till deltagarna.

> Ska delaktighetsprocessen integreras i skolans ordinarie verksamhet br en tidplan gras upp tillsammans med verksamheten.

Fr att f barnets eget perspektiv p sin frskolegrd eller skolgrd br man avstta tid fr att prata direkt med barnen sjlva. Det finns olika metoder att f del av barns upplevelser, lek och favoritplatser. Arkitekten Susanne de La-val har lanserat begreppet gtur som r en inventerings- och analysmetod. Genom att lta barn visa och bertta om de platser p grden som r viktiga fr dem kan den vuxne f inblick i barnets egna upplevelser och behov. Det r viktig information fr den som skter grden, men ocks fr den som plane-rar en ombyggnad.


KAPITEL 4Goda exempelP mnga hll i landet tar fastighetsorganisationerna initiativ till att utveckla sitt uppdrag att frvalta frskolors och skolors ute-milj. Frvaltningarnas frutsttningar och utmaningar skiljer sig t i storlek, ekonomi, befolkningsstruktur och i hur den egna organisationen ser ut. Expansiva ttorter har andra heta frgor n de mindre glesbygdskommunerna. Trots detta finns mnga generella sprsml och gemensamma utmaningar.

Vi har valt ut sex goda exempel p hur kommuner frdjupat och utvecklat sitt frvaltningsuppdrag. Vissa har ntt lngt genom att medvetet arbeta med en viss frgestllning under en lngre tid. Andra str p trskeln till att prova nya arbetsstt.

De goda exemplen syftar till att ge inspiration och vcka frgor kring det egna arbetssttet genom att visa hur andra frvaltningar och kommuner ut-vecklat och lst sitt uppdrag.


Kapitel 4. Goda exempel

Delaktighet i fokus Gteborgs stad

Med en genomarbetad metod frn projektet REBUS har Gteborgs stad fortsatt dialogarbetet i den ordinarie verksamheten. Resultatet r bttre kommunikation mellan de som anvnder och de som skter frskolegrden, med barnen i fokus.

Mellan ren 20092012 medverkade Gteborgs stad i det nordiska projektet REBUS, som var delfinansierat av EU. Projektet REBUS Resan till en bttre skolmilj syftade till att utveckla metoder dr barn och unga kunde pverka och bli delaktiga i en frndringsprocess i den egna frskole- eller skolmiljn. Frutom de konkreta frndringarna p skolor och frskolor gav projektet skjuts t det frvaltningsvergripande samarbetet i kommunen, dr Kultur-frvaltningen r en nra samarbetspart. Metoden som arbetades fram i pro-jektet presenteras i boken REBUS resan till en bttre skolmilj.

I Gteborgs stad var man angelgen om att fortstta det igngsatta arbetet efter projektets slut. Metoden som togs fram i REBUS-projektet anvnds nu i den ordinarie verksamheten REBUS I det grna. I det riktar man sig mot utvecklingsarbete kring frskolans utemilj kopplat till lroplanen. Det av-stts en mindre summa till frbttringstgrder i utemiljn vilket i princip inte ska leda till kade sktselkostnader.

Nu nr arbetsmetoderna frn REBUS-projektet blivit knda vill mnga vara med. 2014 var fem frskolor med i arbetet, 2015 blir det tio. I REBUS-

GTEBORGS STAD

Invnare i kommunen: 920 000 Varav i huvudttorten Gteborg: 550 000 Antal kommunala grundskolor: 185 Antal kommunala frskolor: 451

Eva Cassel, Gteborgs stad, utvecklingsledare p lokalfrvaltningen.


modellen ingr att arbeta med en arkitekturpedagog och det r viktigt att f fram personal med rtt kompetens.

Vi vill inte gra avkall p kvaliteten ven om kvantiteten blir strre, sger Eva Cassel, utvecklingsledare p lokalfrvaltningen i Gteborgs stad. Under REBUS-projektet fungerade Eva Cassel som projektledare. Nu arbetar hon vidare med REBUS I det grna.

En arkitekturpedagog r en arkitekt med speciellt intresse av att ge barn och unga inblick i vad arkitektur r. I REBUS-metoden samverkar arkitektur-pedagogen med lokalfrvaltning och verksamheten p skolan eller frskolan. Arkitekturpedagogen blir p s vis en lnk mellan parterna som samtidigt har barn och unga i fokus fr sitt arbete. P Kulturfrvaltningen finns en arkitek-turkonsulent som hller i ett ntverk med arkitekturpedagoger.

I Gteborgs stad skts frskolornas utemilj i egen regi, medan sktsel av skolgrdar handlas upp externt. Eva Cassel ser sktsel i egen regi som en vik-tig framgngsfaktor i sitt arbete med REBUS I det grna.



Att bygga upp relationer, lra knna varandras uppdrag och verksam-het tar tid. D r det en klar frdel att ha sktseln i egen regi. Nr vi anstl-ler ny sktselpersonal inom kommunen kan vi vara tydliga med syftet med sktseln; att skapa bra frutsttningar fr frskolan. Ett av vra ml r ju att ge bde brukarna och sktselpersonalen strre frstelse fr varandras upp-drag, sger Eva Cassel.

Fr att ge ven de nya frskolorna som byggs mjlighet att delta i REBUS I det grna avstts ca 100.000 av investeringsmedlen fr att kunna anvndas nr verksamheten har startat och barn och personal r p plats. P s vis fr barnen vara med och pverka sin milj, ven vid nybyggnation.

Eva Cassel ser att arbetssttet REBUS I det grna frbttrar samarbetet mellan svl frskolepersonalen som fastighetsfrvaltningens personal.

Genom frstelse fr varandras uppdrag skapas frtroende. D utvecklas alla tillsammans. Vi arbetar ju trots allt i samma stad fr det gemensammas bsta, avslutar Eva Cassel.


Frvaltningsvergripande skolgrdsgrupp Lunds kommun

I Lunds kommun har man arbetat lngsiktigt i en frvaltningsvergripande skolgrdsgrupp. Delml r uppndda men behovet av samverkansgrupp har snarare kat n minskat.

I Lunds kommun har naturskolan varit en drivande kraft sedan 1986. Fr-utom att ta initiativ till samverkan mellan de olika aktrerna runt skol- och frskolegrdar arbetar Naturskolan med utbildningsinsatser, std vid ut-formning av nya skolgrdar och med mindre pedagogiska anlggningar p befintliga skol- och frskolegrdar, kallat Grna skolgrdar.

2002 hlls tv framtidsverkstder om skolgrdar i Lunds kommun. Det blev startskottet fr att bilda en samverkansgrupp fr skolgrdsfrgor p tjnstemannaniv. De berrda frvaltningarna, det kommunala fastighets- och entreprenadbolaget samt naturskolan fann att de delade syn p skolgr-dens funktion och vrde. De konstaterade ocks att de saknade formalise-rad samverkan och dokumentation av policyfrgor. Den frsta uppgiften fr samverkansgruppen blev drfr att stta samman ett frvaltningsvergri-pande mldokument.

Mldokumentet utgr frn en helhetssyn och inriktar sig bde p utemil-jns gestaltning, funktion och pedagogik. Aspekter som demokrati och del-aktighet, hlsa och skerhet, sociala och biologiska faktorer vvs samman i de krav som stlls p kommunens skol- och frskolegrdar. Till mldokumentet

LUNDS KOMMUN

Invnare i kommunen: 116 000 Varav i huvudttorten Lund: 85 000 Antal kommunala grundskolor: 48 Antal kommunala frskolor: 81

Anders Wnge Kjellson, Lunds kommun, verksamhetsledare naturskolan i Lund.



kopplades ocks riktlinjer fr hur stor tillgnglig lekyta varje ldersgrupp br ha. Samarbetsgruppen rekommenderade en tillgnglig yta/barn p minst 37 m2 (skola F9) och som hgst 60 m2 (frskola med en avdelning). Ytan som rknas r tillgnglig friyta fr barnet. Det innebr att trafikytor, parkering och byggnader inte rknas med.

Mldokumentet och ytrekommendationerna presenterades och fick gehr hos de politiska nmnderna och kommunalfullmktige och innehllet br-jade arbetas in i andra kommunala styrdokument.

Vi var vid den tidpunkten mycket njda med att ha formulerat och arbe-tat fram en gemensam policy som politikerna godknt. Vi hade lyckats sker-stlla tillrckligt med mark fr utemiljn i planarbetet, sger Anders Wnge Kjellsson, verksamhetschef fr naturskolan i Lund, och en av de drivande som varit med i samverkansgruppen frn brjan.

Nr ytrekommendationerna skulle omsttas i praktiken ifrgasattes beho-vet av mark fr utemiljer p frskolor och grundskolor i nya omrden som planerades. En versyn av samverkansgruppens ytrekommendationer be-stlldes, med resultatet att den generella rekommendationen sattes ned till 45 kvadratmeter, med ett absolut minimum p 35 kvadratmeter under frut-sttning av att det finns parkytor i nrheten att samnyttja.

Anders Wnge Kjellsson vill rda fastighetsorganisationerna att prioritera barnens behov.

Utemiljn spelar strre roll fr barnen n inomhusmiljn, trots att ute-miljn kostar s mycket mindre. S dra inte ner budgeten fr utemiljn, dr gr skattemedlen verkligen nytta!

I Lunds kommun har man nyligen vergtt till totalhyra och sktseln av utemiljn ingr drmed i skolans hyra. vergngen har gett fastighetsorga-nisationen anledning att uppdatera sig om ny forskning kring barns behov av utemilj. Anders Wnge Kjellsson hoppas att samverkan och dialog kring utemiljerna p skolor och frskolor ska fortstta.

Vi har mycket att fortstta diskutera och enas kring, sger Anders Wnge Kjellsson.

Till exempel den allt hrdare konkurrensen om marken som ofta mts med mottot effektivt samnyttjande. Trots meningsskiljaktigheter tror jag vi kan se ljust p framtiden om vi bara har samma syn p hur viktig frskolans och skolans utemilj r.


Sju skolgrdsml i mldokumentet framtaget av samverkansgruppen i Lunds kommun

> Skol- och frskolegrden ska vara: > En plats som visar att skolan och frskolan bryr sig om den yttre miljn. > En plats som gr att pverka. > En plats med mnga utrymmen fr barns och ungdomars olika behov. > En pedagogisk resurs med plats fr kreativa projekt. > En tillgng fr stadsdelen > En plats med biologisk mngfald. > En sker och hlsosam plats.

Ambitionen r att dessa ml ska fungera vgledande bde vid ny-, om- och tillbyggnad av skolor och frskolor, samt i lokala miljfrbttringsprojekt i barns och ungas utemiljer.



Pedagogisk utemilj till lg kostnad Vxj kommun

P frskolan Kometen utformades utemiljn med utgngspunkt i frskolans lroplan. Resultatet blev en utemilj som varken var dyr att anlgga eller skta.

r 2010 fick Vxj kommuns fastighetsbolag, VFAB i uppdrag att projektera en ny frskola i den framvxande stadsdelen stra Lugnet i Vxj. Eva Sjman var tillsatt som frskolechef och hon var instlld p att medverka i processen och stlla krav p utemiljn. Eva Sjman ville ha en utemilj dr verksamhe-ten kunde uppfylla kraven i frskolans lroplan, Lpf 98, rev 2010. Frutstt-ningarna var goda, den tilldelade tomten p knappt 12 000 kvadratmeter var en naturtomt med blandskog, och frskolan skulle ha 8 avdelningar.

Eva Sjman formulerade verksamhetens funktionskrav infr program-handling och frfrgningsunderlag. Med de funktionerna som utgngspunkt fick bde arkitekten fr byggnaden och landskapsarkitekten mjlighet att hitta nya kreativa lsningar som passade frskolans arbetsstt. Det nra sam-arbetet gav resultat. Byggnad och angring placerades s att den samman-hngande lekytan blev s stor som mjligt. Naturmarken sparades inp knu-tarna och istllet fr prefabricerade lekredskap placerades aktivitetsplatser ut i den sparade naturmarken. Vilka aktiviteterna skulle vara formulerades av verksamheten och arkitekternas uppdrag var att utforma och placera dem. Exempelvis byggdes ett kvadratiskt frrd dit man kostade p utdraget vatten och el. Varje sida av frrdet frsgs med lsbara drrar innanfr vilka red-skap och material fr vattenlek, odling, atelj och sandlek kan frvaras. P lik-nande stt lstes utesnickeriets behov av lst material med ett lsbart frrd. Verksamheten tog p sig ansvaret att vid dagens slut samla in lst material tillsammans med frskolebarnen. P s stt eliminerades fastighetsgarens oro fr brnnbara freml nra byggnaden.

Bde Eva Sjman, personalen p frskolan Kometen och fastighetsfrval-taren r njda.

VXJ KOMMUN

Invnare i kommunen: 87 000 Varav i huvudttorten Vxj: 64 500 Antal kommunala grundskolor: 39 Antal kommunala frskolor: 61


Alla r helt lyriska ver utemiljn! sger Stefan Westlund som r drifts-chef p Vfab.

Det enda underhll Vfab behvt utfra under de r som gtt sedan invig-ningen r riskbedmning av ett antal trd. Barnens lek och tramp runt tallar-na som str nrmast byggnaden packar marken. Rtterna fristlls och trden brjar svaja mer, vilket gr personalen orolig.

Vi kapar toppen p trdet och p s vis kan barnen ha gldje av det i yt-terligare 1015 r sger Stefan Westerlund. Naturmarken i vrigt behver ju inte sktas, dr br barnen sjlva runt p pinnar och kottar. Och lekredskap finns ju inte, s vr enda insats r att byta baksand i sandldan, avslutar Ste-fan Westerlund.

Kostnader fr utemiljAnlggningskostnader mark och lekmilj, ca 10 000 m2

> Kometens frskola: 4 miljoner kr > Motsvarande konventionell frskola: 8,5 miljoner kronor

Drift och underhllskostnad utemilj/ r (exkl snrjning) > Kometens frskola: 37 000 kr > Konventionell frskola: 45 000 kr

Skillnaden i driftskostnad frvntas ka under kommande r.


Funktionsprogram fr utemilj Liding stad

Planeringen av en ny skola blev startskottet fr att ta fram ett funktions program fr bde utom och inomhusmiljn fr kommunala grundskolor F6.

I Liding stad hade ingen ny kommunal skola byggts sedan mitten av ttiota-let. Nr staden beslt att bygga ny skola fr frskoleklass till rskurs sex, tog utbildningsfrvaltningen initiativ till att arbeta fram ett funktionsprogram utifrn aktuell kunskap.

Min fretrdare Martin Nilsson sg vrdet av att ha ett funktionsprogram fr bde inomhuslokaler och utemilj som std genom hela byggprocessen, sger Peo Cronqvist, nuvarande lokal- och miljansvarig p utbildningsfr-valtningen.

En projektgrupp tillsattes med representanter frn utbildningsfrvalt-ningens ekonomifunktion, skola och konsulterad arkitekt och landskaps-arkitekt. Projektgruppen trffade en referensgrupp p skolan regelbundet, och hade kontakt med fastighetsfrvaltning, teknisk frvaltning, milj- och stadsbyggnadskontor samt kultur- och fritidsfrvaltning p remiss fr syn-kronisering med andra kommunala styrdokument.

Funktionsprogrammet har flera syften. Frutom att vara ett kunskaps- och styrdokument fr projektering fungerar det som utbildningsfrvaltningens underlag i planskeden. Funktionsprogrammet r ocks ett kunskapsdoku-ment som frvaltarorganisationen har nytta av som ansvariga fr om- och tillbyggnad av befintliga skolor.

Funktionsprogrammet r generellt formulerat och ska kunna anvndas i hela kommunen. Det finns en uttalad intention att hlla dokumentet levande genom en fortlpande dialog mell

Documents

7585 258 4