7585 406 9

#vivässarvälfärden

Rena fakta om välfärden

Rena fakta om välfärden#VIVÄSSARVÄLFÄRDEN

Upplysningar om innehållet:Charlotta Janson Josephsson, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2016ISBN: 978-91-7585-406-9Foto: Folio, Maskot och Rickard L. ErikssonProduktion: Advant ProduktionsbyråTryck: LTAB, 2016

Vi vässar välfärden

Det finns många tankar och åsikter om välfärden. Vården, skolan och omsorgen berör oss alla och är vår gemensamma angelägenhet.

När relevant kritik framförs bidrar den till att förbättra våra välfärdstjänster. Men det händer att bristfällig fakta och onyanserade resonemang leder till fel-aktiga slutsatser och obefogat missnöje.

Ibland saknas bilden av svensk välfärd som bland de bästa i världen. Den som visar att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda invånare. Och den som visar att vi alltid strävar efter och jobbar för att göra väl-färden ännu bättre.

Genom kommunikationssatsningen #vivässarvälfärden vill vi ge hela bilden. Vi vill visa upp och sprida det som är bra. Vi vill lära av det som är dåligt. Och vi vill vässa välfärden.

Stockholm i juni 2016

Lena MickoOrdförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll

7 Inledning 8 Nöjda kunder 8 Anställda

11 Hälso- och sjukvården 11 Resultat och omfattning 14 Kundnöjdhet 16 Så vässar vi hälso- och sjukvården

19 Äldreomsorgen 19 Resultat och omfattning 20 Kundnöjdhet 21 Så vässar vi äldreomsorgen

23 Förskolan 23 Resultat och omfattning 26 Kundnöjdhet 26 Utbildningsnivå 27 Så vässar vi förskolan

29 Skolan 30 Resultat och omfattning 33 Kundnöjdheten 35 Så vässar vi skolan

37 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd 37 Resultat och omfattning 39 Kundnöjdhet 39 Så vässar vi socialtjänsten

41 Integration och asyl- och flyktingmottagande 41 Resultat och omfattning 43 Kundnöjdhet 43 Så vässar vi mottagandet och integrationen

45 Boende och byggande 45 Resultat och omfattning 47 Så vässar vi bostadsbyggandet

49 Infrastruktur och kollektivtrafik 49 Resultat och omfattning 50 Kundnöjdhet 51 Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik

53 Vatten, avlopp och avfallshantering 53 Resultat och omfattning 54 Kundnöjdhet 54 Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering

57 Räddningstjänst 57 Resultat och omfattning 58 Kundnöjdhet 59 Så vässar vi räddningstjänsten

61 Kultur och fritid 61 Resultat och omfattning 62 Kundnöjdhet 63 Så vässar vi kultur och fritid

64 Källhänvisningar

Kapitel .

Rena fakta om välfärden6

7Rena fakta om välfärden 7

InledningUnder hela livet följs vi åt av välfärden. Vi föds. Vi går i förskola, skola och vi åker kollektivtrafik. Vi dricker vatten ur kranen och får hjälp att ta hand om soporna. Vården finns där när vi blir sjuka eller skadade och på ålderns höst kan vi få hjälp att klara vardagen.

Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den här servicen. Nästan hela kommun- och landstingsskatten går till vården, skolan och om-sorgen – nästan nio av tio kronor. Sammantaget är sektorn också den största arbetsgivaren i Sverige. Här arbetar en fjärdedel av alla yrkesarbetande, ungefär en miljon människor. Det här gör att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommun- och landstingssektorn varje dag – och är självklart både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor.

Vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl och att våra valda politiker ska sköta sitt uppdrag på ett bra sätt.

Välfärdssektorn är viktig. Här finns en miljon anställda och verksamheterna påverkar varje män-niska, varje dag, från födseln till livets slut.


> Det finns 290 kommuner i Sverige. > Det finns 20 landsting/regioner. Landstingen är 11 st: Blekinge, Dalarna, Kalmar, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland.

> Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner.

> Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region.

> Jämtland-Härjedalen, Gävleborg, Örebro län, Östergötland, Jönköpings län och Kronoberg har också rätt att kalla sig regioner.

Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldre-omsorg. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna.

Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till exempel hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och att stärka regionernas tillväxt och utveckling.

Nöjda kunder

Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/ regioner ligger i snitt på 67,4 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitets-index, använder i den senaste undersökningen.1

Anställda

Anställda i kommuner, landsting och regioner är högutbildade. 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen och regionerna har högskole-utbildning.

Not. 1. SKI, november 2015.

Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter

Rena fakta om välfärden 9

NÖJDHETSINDEX

(På en skala 0–100)

Kommuner och landsting/regioner, snitt: 67,4 (KL)Statliga myndigheter, snitt: 63,9 (SM)Försäkringskassan: 63,7 (FK)Arbetsförmedlingen: 54,9 (AF)

Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex, den enskilda kommunen, lands-tinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare.

Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna och dem som har en ”allmän bild” av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten.

De som bara har en allmän bild av skola och äldreomsorg är mer negativa än de som själva är brukare eller har barn i skolan.

Kapitel 1. Inledning



KAPITEL 1

Hälso- och sjukvårdenTotalt 190 000 personer jobbar inom landstingens och regionernas hälso- och sjukvård. De största personalgrupperna är sjuksköterskor, undersköter-skor och läkare, som under 2015 var fördelade på följande sätt:

> 68 000 sjuksköterskor > 44 900 undersköterskor > 30 800 läkare (18 200 med specialistkompetens) > 6 400 biomedicinska analytiker > 5 200 barnmorskor > 4 500 psykologer

Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2015 uppgick till 242 miljarder kronor. För primärvården var nettokostnaden (exklusive läke medels-förmånen) 41,6 miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 36,2 procent.

Under förra året gjordes totalt 28,3 miljoner läkarbesök och 39,8 miljoner besök hos annan vårdpersonal. Det fanns 23 900 genomsnittligt disponibla vårdplatser och 1 150 vårdcentraler varav 42 procent drevs av andra vård-givare än landsting och regioner.

Resultat och omfattning

I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på många områden. SKL genomför regelbundet internationella jämförelser.

Förra året gjordes 28,3 miljoner läkarbesök

Svensk sjukvård hör till den bästa i världen på många områden.

Kapitel 1. Hälso- och sjukvården


Den första gjordes 2005 och upprepades 2008. I båda dessa presterade Sverige bra jämfört med andra länder.

I 2015 års jämförelse2 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och har goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård.

Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex3 som skapats utifrån olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter:

> hjärtinfarkt > stroke > bröst- och magcancer > spädbarnsdödlighet > samt låg antibiotikakonsumtion

En omfattande studie av mer än 400 000 patienter publicerades i januari 2014 i den medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Ny teknik och nya behandlingsmetoder tas mycket snabbt i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över 11 000 liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige.4

År 2014 var medellivslängden 84,1 år för kvinnor och 80,4 år för män. Kvinnor lever längre, men under de senaste decennierna har könsskillnaderna minskat kraftigt eftersom mäns livslängd ökat snabbare än kvinnors. Fortfarande hör Sverige till de länder i världen där befolkningen lever längst, men utvecklingen mot längre livslängd har gått snabbare i flera andra länder. Inom medlems-länderna i OECD hade män i Sverige den sjätte längsta livslängden, och kvinnor hade den trettonde längsta år 2013.

Det finns skillnader i livslängd i befolkningen. Skillnaderna i dödlighet är större mellan personer med olika utbildningsnivå än mellan könen. Under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor samt bättre behand-lingsmetoder gör att färre insjuknar och avlider. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är sannolikt också en viktig orsak till att medellivs-längden ökat totalt sett.

Faktorer som påverkar medellivslängden finns både på övergripande samhällsnivå nivå, i form av generella förutsättningar för ett gott liv – och på individnivå genom levnadsvanor.

De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redo-visas löpande på webbsidan Vården i siffror, www.vardenisiffror.se. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den senaste rapporteringen har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på över gripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta indikatorer.

Not. 2. Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015, SKL.

Not.3.Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data 2014. Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser används dessutom två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU.

Not.4.Tidskriften The Lancet 2014-01-23.

Möjligheten att över-leva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien.


Kostnader och effektivitetFör att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När sjukvårdsutgifter mäts per invånare i förhållande till BNP kommer Sverige på åttonde plats av femton jämförda länder, med en nivå på 9, 49 procent av BNP. Sedan dess har definitionen av sjukvård ändrats inom OECD. Numera ingår även utgifter för äldreomsorg och för 2014 är då sjukvårdens andel av BNP 11,2 procent.

I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i rapporten Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015 har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse).

Även i dessa jämförelser står sig Sverige starkt så länge det handlar om resul-taten av vården. Sverige hamnar dock längre ned i rankingen när jämförel-serna också innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, infor-mation och väntetider. Också kostnaderna för hälso- och sjukvården varierar mellan landstingen.

Sverige står sig starkt när det handlar om resultat i vården.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I SIFFROR

> Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har sedan början på 1990-talet stadigt minskat, i riket som helhet från 32 till knappt 13 procent.

> Dödlighet efter förstagångsstroke minskar, liksom andelen som får ny stroke inom ett år.

> Femårsöverlevnaden efter bröstcancer har förbättrats med knappt fem procentenheter under 2000-talet, och närmare 90 procent av de kvinnor som drabbas av bröstcancer lever minst fem år efter att fått cancerdiagnos. Skillnaderna mellan landstingen är små.

> Andelen män med lokaliserad prostatacancer av högrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 65 till 86 procent mellan 2008 och 2015.

> Femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procentenheter sedan 90-talet.

> Risken att avlida under första året i vård vid svår njursvikt har minskat med 60 procent mellan 1991 och 2014.

> Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). > Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel. Färre äldre

personer använder olämpliga läkemedel idag. Sedan 2005 har andelen personer över 75 år med läkemedel som bör undvikas hos äldre minskat med närmare 44 procent och ligger nu på en nivå runt 8 procent.Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård https://www.vardenisiffror.se/, Folkhälsa, Läkemedel 2014.



Kundnöjdhet

Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för sjuk-vården. Enligt den senaste Vårdbarometern5 som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting.

Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare, att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver. Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkar-besök på en vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten 2015.6

Bra bemötande, lätt att ställa frågor till doktorn och begripliga svar är fram-trädande. Hela 80 procent av de över 100 000 personer som deltog i mätningen rekommenderar sin hälso-/vårdcentral till någon annan. Däremot är man mindre nöjd med kontinuitet och koordinering. Resultaten visar även en stor variation mellan hälso-/vårdcentralerna inom respektive landsting, det är en viktig utmaning att jobba med framöver för att uppnå en jämlik vård. Läs mer om resultaten på www.patientenkat.se.7

TillgänglighetTillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien 0-7-90-90, den maximala väntetiden enligt vårdgarantin.

> Att man direkt på första dagen ska få kontakt med vården, via telefon eller besök, uppfylls i 87 procent av fallen.

> När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 90 procent vid senaste mättillfället.

> Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar uppnåddes för 87 procent av alla patienter.

> Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 84 procent av patienterna.8

Men tillgänglighet innebär också fler möjligheter, som till exempel att kunna boka besök på webben eller att kommunicera med vården via till exempel sms eller Skype.

ÖverbeläggningarEtt annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbelägg-ningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhus-platserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlings-metoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset.

9 av 10 får träffa läkare inom 7 dagar

Not. 5.Vårdbarometern, 2015.

Not. 6.Källa: Nationell Patientenkät 2015, primärvård.

Not. 7.Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård.

Not. 8.Väntetider i vården: http://www.vantetider.se/sv/veta-mer/vardgaranti/.

Stort förtroende för sjukvården


Antalet vårdplatser har minskat från 25 862 (2008) till 24 600 (2014) det vill säga en minskning med 1 262 platser i hela riket på sex år (från 2,8 platser per 1 000 invånare till 2,6 platser)9.

Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbelägg-ningar och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjuk-husen ofta färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar10 klarar sjukhusen väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet överbeläggningar ökar.

Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året:

> Vardagar under terminer > Helger > Sommar- och julledigheter

Under helgerna är platserna 7–8 procent färre än under vardagar. Under långa ledigheter är vårdplatserna upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter är som allra minst. Med utlokaliserade patienter menas inskrivna patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för patienten. Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbelägg-ningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna.

Not. 9.SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, 2014.

Not. 10.SKL, Nationella mätningar av överbelägg-ningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser. 2014.

”Det är en myt att färre vårdplatser ger ökad över-beläggning. På julafton är det minst antal tillgängliga vårdplatser. Och ändå är överbeläggningen då som lägst.”



PatientsäkerhetenSedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotika- förskrivning. Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följ-samhet till basala hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting.11

> I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest sjuksköterskor och läkare per 1 000 invånare.

> I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköter-skor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per 1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent.12

> Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden 2006–2010.13

> Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41 miljarder (ca 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader.

Tabell 1. Utvecklingen av svensk patientsäkerhet

År Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5

2012 0 5 9 7 0

2013 0 0 6 15 0

2014 0 0 1 16 4

Allt fler landsting lyckas öka patientsäkerheten och minska de skador som patienter kan drabbas av i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Idag har alla utom ett landsting nått nivå 4 eller 5.Källa: SKL, 2014.

Så vässar vi hälso- och sjukvården

Svensk vård ligger bra till i internationella jämförelser. De medicinska resul-taten ligger i toppklass. Men det finns förbättringsområden, framför allt när det gäller följande områden:

”Kostnaden för inhyrd personal från bemannings-företag 2014 – inklusive läkare – var totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader.”

Medicinska resultat i toppklass

Not. 11.SKL, rapporten ”Bedömning – landstingens och regionernas systematiska patientsäker-hetsarbete”, 2014.

Not. 12.OECD, “Health at a glance”, 2013.

Not. 13.OECD, “Health at a glance”, 2013.


PatientsäkerhetÖkad patientsäkerhet kräver medvetenhet och en bra patientsäkerhetskultur, där alla vet hur man bäst går tillväga vid olika diagnoser. Genom ett långsik-tigt och systematiskt arbete kan vi minska skador som uppstår i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Allt fler jobbar så och arbetet ger resultat: allt färre drabbas av vårdskador.

Enligt den senaste journalgranskningen (över 52 000 granskade vårdtillfällen vid 60 sjukhus) minskar vårdskadorna med 20 000 patienter per år. Det leder i sin tur till att allt färre sjukhussängar i onödan upptas av patienter.

Jämlik vårdDet ska inte spela någon roll vem patienten är eller var han eller hon bor – vården ska alltid vara adekvat för individen. Sedan en tid tillbaka pågår ett stort arbete med att skapa en mer jämlik vård i Sverige. SKL har tillsammans med bland andra Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Folk-hälsomyndigheten, format en nationell, myndighets- och organisationsöver-gripande plattform för jämlik hälsa och vård.

Syftet är att utbyta erfarenheter och höja kompetensen för att hitta system och metoder som kan minska skillnader i hälsa, bemötande och tillgång till vård.

Under 2015 påbörjades också ett arbete för att ta fram nationella behandlings-rekommendationer för kroniska sjukdomar. Rekommendationerna är riktade till och anpassade efter den praktiska vårdverksamheten i primärvården. Under 2016 beräknas landstingen/regionerna kunna börja använda dem.

När det gäller cancervården har regionala cancercentrum inrättats för att få en mer jämlik och tillgänglig vård. Standardiserade vårdförlopp finns hittills för 18 olika cancerdiagnoser. Fler är på väg.

Ökad tillgänglighetAtt öka tillgängligheten har länge varit en prioriterad fråga inom alla lands-ting och regioner. Den nationella vårdgarantins mål tillsammans med konti-nuerlig resultatuppföljning är viktiga verktyg för en god och hållbar tillgäng-lighet. Den nationella väntetidsdatabasen, Väntetider i vården som samlar alla landstings väntetider ger möjlighet till uppföljning och jämförelser som bidrar med bra underlag för förbättringsarbete.

Numera fokuseras mer på själva flödena i vårdkedjan för att nå bättre tillgänglighet. Dessutom diskuteras satsningar på primärvården och digitali-seringens möjligheter för att bidra till ökad tillgänglighet.

Vad som är tillgängligt varierar från person till person. Därför måste diskus-sionerna alltid utgå från den enskilde patientens behov. Skillnaderna i hälsa, bemötande och till gång till vård ska minska.

Skillnaderna i hälsa, bemötande och till-gång till vård ska minska.




KAPITEL 2

ÄldreomsorgenTotalt 240 900 jobbar i med vård och omsorg i kommunerna. De flesta av dessa arbetar inom äldreomsorgen, men här ingår också de som arbetar med vård och omsorg av personer med funktionsnedsättning. Den allra största yr-kesgruppen är undersköterskor. Så här såg fördelningen av de största yrkes-grupperna ut 2015:

> 114 600 Undersköterskor, skötare > 68 700 Vårdbiträden, vårdare > 16 000 Personliga assistenter > 12 700 Sjuksköterskor


Äldreomsorgen står för 19 procent av kommunernas kostnader och 41 pro-cent av landstingens. År 2014 uppgick kommunernas sammanlagda utgifter för äldre till 109 miljarder kronor. Samtidigt var prislappen för hälso- och sjukvård till befolkningen över 65 år till 114 miljarder kronor. Detta innebär att utslaget på alla brukare, blir kostnaden per person och år för de som bor i särskilt boende 689 000 kronor. Motsvarande för de som har hemtjänst är 248 100 kronor. Färdtjänsttillstånd utfärdades under året till 318 200 perso-ner, varav 80 procent var över 65 år. 11 miljoner resor gjordes med färdtjänst under året till en nettokostnad på 2,8 miljarder kronor.

Förbättrad äldreomsorgSedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt. Bättre kontroll och uppföljning vad gäller trycksår, undernäring och skador av fall har lett till förbättringar på alla tre områden. Det är idag färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad.

ÄLDREOMSORGEN I SIFFROR

> 163 000 personer hade hemtjänst.

> 162 500 personer fick kommunal hälso- och sjukvård.

> 89 000 hade särskilt boende för äldre.

> 10 200 bodde tillfälligt på korttidsboende.

> 10 700 deltog i någon form av dagverksamhet.

> 163 200 hade trygghetslarm.


Kapitel 2. Äldreomsorgen

Fler personer med demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet.14

Enligt en OECD-rapport15 som presenterades i december 2013 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldre-omsorg presterar väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som en förebild för de flesta andra OECD-länder. Man konstaterar dock att Sverige, liksom övriga OECD-länder, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordina-tionen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård.

Skillnader mellan kommunerResultatet i Öppna jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas res-ultat, något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kun-skap om verksamheten. Däremot är det inga stora skillnader i upplevd kvali-tet mellan offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet att påverka tiderna när hjälpen ska utföras.

Sveriges äldreomsorg presterar väl och fram-står som en förebild.

Figur 1. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land

Health LTC (Long Term Care) Social LTC (Long Term Care)

4 3,7

3,6

2,4

2,4

2,1

2,0

1,8 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,2 1,0 1,00,

70,

60,

60,

50,

40,

30,

20,

20,

20,

0

3

2

1

% of GDP (BNP)

Nethe

rland

sSw

eden

Norway

Denm

ark

Finlan

dBe

lgium

Fran

ceJa

pan

Icelan

dOEC

D11Sw

itzer

land

New Z

ealan

d

Canad

aAus

tria

Luxe

mbo

urg

Slove

niaGer

man

ySp

ainUnit

ed St

ates

Korea

Israe

lPo

land

Czech

Repu

blic

Hunga

ryEs

tonia

Portu

gal

Greec

e

Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest resurser på äldreomsorgen. Och når också vårdresultat som ligger i topp i många mätningar och jämförelser.Källa: OECD.

Kundnöjdhet

I Svenskt Kvalitetsindex från 2015, får äldreboenden betyget 71,3 av 100 och hemtjänsten 68,2. Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket nöjd med sin service.16

> 89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst.

Not. 14.SKL, ” Bättre liv för sjuka äldre – stora förbättringar på kort tid”, mars 2015.

Not. 15.OECD, “Health Care Quality Review of Sweden”, 2013.

Not. 16.Socialstyrelsen, ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” 2015.


> 83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket nöjda. > 3 av 4 som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen.

Även om de flesta är nöjda, visar dock siffrorna också att många känner sig ensamma: Cirka två tredjedelar av de på särskilda boenden svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppger 14 procent att de ofta besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då.

Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015, visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende och generellt sett är omdömena om äldreomsorgen lika bra som året innan. Detsamma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilda boenden.

Så vässar vi äldreomsorgen

Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom svensk äldreomsorg. Men främst är det på tre områden som vi bör vässa:

Ta vara på teknikenTeknikens utveckling, inte minst digitaliseringen, underlättar en hel del av den verksamhet som tidigare var både tung och personalkrävande. Det gör också att personalen kan använda sin tid på ett bättre sätt – nämligen tillsam-mans med de äldre. Det främsta målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. I Västerås jobbar man till exempel med E-hem-tjänst, vilket gör att den äldre kan kommunicera med hemtjänsten på distans. På så sätt kan såväl trygghet som självständighet och delaktighet ökas.

Förebyggande – undvika sjukhusAtt undvika sjukhusvistelse kan också vara ett sätt att förbättra livskvaliteten för äldre, eftersom sjukhus är en riskmiljö. Det handlar om att fortsätta minska risker för fallskador, vårdrelaterade infektioner, trycksår, undernäring och förvirring. Förlust av muskelmassa vid sängläge går snabbt och kan vara det som gör att det blir svårt att klara vardagen efter hemkomst för personer med små marginaler. Därför bör vård och omsorg i större utsträckning ske på ett säkert sätt utanför sjukhus, helst i patientens eget hem. Genom bland annat digitaliseringens framsteg, blir detta också allt vanligare. Så jobbar man allt oftare i allt fler kommuner. Just nu pågår sådana projekt ibland annat Lid-köping, Ljungby, Uppsala, Motala, Karlshamn, Västerbotten och Skellefteå.

Samverkan mellan olika aktörerFör att ytterligare förbättra vården och omsorgen om de äldre behöver sam-verkan mellan de olika aktörerna förbättras. Det gäller såväl samarbetet mellan slutenvården och primärvården, som mellan landstingsvården och den kommunala omsorgen. Medicinskt färdigbehandlade patienter ska inte behöva ligga kvar i onödan i väntan på kommunal omsorg.

Det främsta målet är att stärka äldres möjlig-heter till ett tryggt och självständigt liv.

Kapitel 1. Äldreomsorgen



KAPITEL 3

FörskolanNästan en halv miljon barn går i förskolan i Sverige. Under 2015 arbetade totalt 119 300 personer i kommunernas förskolor, varav en del är anställda på fritidshem. De största yrkesgrupperna är förskollärare och barnskötare, som fördelade sig på följande sätt:

> 50 400 Förskollärare > 42 200 Barnskötare

Av alla årsarbetare i förskolan har 42 procent en förskollärarexamen. Ytter-ligare 34 procent har en annan examen eller utbildning för arbete med barn. Antal förskolechefer är 4 900.

Förskolans verksamhet står för drygt 11 procent av kommunernas totala kostnader, cirka 65,1 miljarder kronor. Av kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet står förskolan för den näst största delen.


Aldrig har så många barn gått i förskolan som nu. Hösten 2015 var 493 600 barn inskrivna i förskolan. Det innebär en ökning med cirka 100 000 barn på tio år. Av alla barn i åldersgruppen 1–5 år är 83 procent inskrivna i förskola. I åldersgruppen 4–5 år går 94 procent i förskola.17

Not. 17.Skolverket och SCB samt Kolada, 2014.

Förskolans verksamhet står för 11 procent av kommunens kostnader.


Kapitel 3. Förskolan

Trots att antalet barn i förskolan fortsätter att öka, visar Skolverkets statistik att personaltätheten är stabil och att den genomsnittliga barngruppen inte blivit större. Av SCB:s befolkningsprognos framgår att de räknar med be-tydligt fler barn i åldern 1–5 år mellan 2017–2021. Till exempel så beräknar SCB att det finns 60 000 fler barn i åldern 1–5 år 2021 jämfört med 2015.

Skolinspektionen genomförde 2015 en granskning av förskolepersonalens arbete med uppmärksamhet, trygghet och tillsyn. I rapporten konstateras att majoriteten av verksamheterna genomsyrades av empati, glädjefylld stämning samt vänliga och respektfulla relationer mellan barn och personal.

Barngruppernas storlekI den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet inskrivna barn ökat varje år har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant sedan mitten av 1990-talet. Storleken minskade också något 2015 jämfört med 2014. På vissa håll har det blivit fler större grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även personal-tätheten per barn är i stort oförändrad. Den genomsnittliga barngruppen har 16,7 barn, och det går 5,2 barn på varje personal.

Några fakta: > Den allra vanligaste barngrupperna är 16–18 barn respektive 13–15 barn. > Det är 5,5 procent av barnen som går i grupper med 25 barn eller fler. Andelen minskar jämfört med 2014, då andelen var 6,4 procent.

> Barngrupperna i fristående förskolor är i genomsnitt något mindre. I kommunala förskolor har en grupp i genomsnitt 16,8 barn och i fristående förskolor 16,5 barn.

> Antalet småbarnsavdelningarna (barn 1–3 år) ökar för varje år och är generellt mindre samt har en högre personaltäthet än genomsnittet i förskolan som helhet.

> 62 procent av barnen i småbarnsavdelningar går i en grupp med mellan 10–15 barn.18

Not. 18.Skolverket 2015, rapport 420, Beskrivande data 2014, förskola, skola och vuxenutbildning.

”Trots att antalet inskrivna barn ökat de tio senaste åren har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant.”


Figur 2. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan

18

14

10

6

16

12

8

420

525

450

400

350

475500

425

375

325300

PersonaltäthetBarngruppsstorlek

Antal inskrivnabarn i 1000-tal

19952006

20052007

20082009

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Personaltäthet, antal barn per årsarbetareBarn, totalt antal inskrivnaBarngrupp, antal barn per avdelning

Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt. Men barngrupperna har generellt inte blivit större och personaltätheten är lika hög som för 20 år sedan. Källa: Skolverket 2016. I statistiken för 2014 saknas ett antal barn på grund av bortfall i statistikinsamlingen.

Av Skolverkets allmänna råd för förskolan framgår att det inte finns någon optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper. Gruppstorleken kan vari era utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till, som bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas storlek, miljöns utformning samt barnens bak-grund och ålder.19

Not. 19.Skolverket, Allmänna råd förskola.

”De närmaste tio åren behöver välfärdssektorn anställa en halv miljon nya medarbetare. Orsakerna är flera – pensionsavgångar, demografisk utveckling ochökad efterfrågan på välfärds-tjänster.”



Kundnöjdhet

Förskolan ligger i topp i Svenskt kvalitetsindex (SKI) mätningar av kund-nöjdhet.20

Skolverkets stora föräldraenkät21 som publicerades 2013 visar att: > Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika många är nöjda med fritidshemmen.

> Personalen och verksamheten får mycket högt betyg. > Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb, att barnen är trygga och att pedagogiken är bra.

> Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor där grupperna är något mindre. Samtidigt har personalen på de kommunala förskolorna högre utbildning.

Utbildningsnivå

Andelen av alla årsarbetare med förskollärarexamen 2015 uppgår till 45 procent i de kommunala mot 28 procent i de fristående förskolorna. Totalt för riket är andelen 42 procent. Det är 22 procent av årsarbetarna som saknar pedago-gisk högskoleutbildning eller gymnasial utbildning för att arbeta med barn i de kommunala förskolorna. I de fristående är motsvarande andel 37 procent.

Not. 20.Svenskt Kvalitetsindex, Samhällsservice 2015.

Not. 21.Skolverket, rapporten ”Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem”, 2013.

9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan


Genom att bedöma, synliggöra och jämföra kvalitet i förskolan, kan man förbättra den egna verksamheten.

Så vässar vi förskolan

Den svenska förskolan har hög kvalitet och personalen gör ett fantastiskt arbete. Men bra måste bli alltid bli bättre. Bättre systematiska jämförelser, kompetenshöjning och jämställda förskolor är tre viktiga områden som vi bör satsa på.

Bättre systematiska jämförelserGenom att bedöma, synliggöra och jämföra kvalitet i förskolan, kan man förbättra den egna verksamheten. Ett nytt digitalt bedömningsverktyg ska underlätta detta arbete i kommuner och förskolor. Ambitionen är att göra verktyget tillgängligt för alla till hösten 2016.

KompetenshöjningPersonalens utbildning och kompetens är en av de viktigaste faktorerna för förskolans kvalitet. För att höja utbildningsnivån i förskolan behövs fler utbildningsplatser och fler flexibla utbildningsvägar.

Fler mänDen låga andelen män i förskolan är ett problem för förskolans framtida per-sonalförsörjning, och även för samhället i stort, eftersom det bidrar till den könsuppdelade arbetsmarknaden. Idag arbetar omkring fyra procent män i förskolan. Detta trots att ungefär lika många killar som tjejer i åldern 15–24 år kan tänka sig att jobba i förskolan. Det behövs fler vägar in i yrket så att fler av de som i dag är intresserade tar steget och utbildar sig för att arbeta i förskolan. Det finns också ett behov av att förmedla bilden av yrket på fler sätt och utveckla möjligheterna att testa yrket. www.skl.se/flermantillforskolan

http://www.skl.se/flermantillforskolan




KAPITEL 4

SkolanUnder 2015 sysselsatte kommunernas grundskola 147 400 personer och den kommunala gymnasieskolan hade 39 200 anställda. Den största yrkesgrup-pen är givetvis lärare, och så här var fördelningen under förra året:

Grundskola: > 66 200 Grundskolelärare > 11 300 Elevassistenter > 10 600 Lärare praktiska/estetiska ämnen > 4 200 Specialpedagoger > 3 400 Speciallärare

Kommunal gymnasieskola: > 20 900 Gymnasielärare > 2 500 Lärare praktiska/estetiska ämnen > 800 Speciallärare > 700 Specialpedagog

Drygt 131 miljarder kronor, runt 23 procent av kommunernas budget, går till grundskola och gymnasieskola. Tillsammans med kostnaderna för förskolan och övrig utbildning, satsar kommunerna drygt 40 procent av sina budgeter på utbildning. Sverige satsar totalt 6,8 procent av BNP på utbildning medan OECD-ländernas genomsnitt är 5,6 procent.22 Resurserna i grundskolan har ökat. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige.

SKOLAN I SIFFROR

> 985 620 elever i grundskolan. > 4 845 grundskolor. > 323 141 elever i gymnasie-

skolan. > 1 303 gymnasieskolor. > 9 774 elever i grundsärskolan. > 6 410 elever i gymnasie-

särskolan. > 116 312 elever i förskoleklass.

Källa: Skolverket, data från hösten 2015.

Not. 22.Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD (2015).


Kapitel 4. Skolan

Klasstorlek och lärartäthetEnligt Skolverket består den genomsnittliga klassen i grundskolan av 19 elever.23 Hur stora klasser och skolor är varierar över landet, främst bero-ende på om man bor i glesbygd eller tätort. Denna faktor är den viktigaste enskilda faktorn till hur kostnaderna för skolan varierar.

Lärartätheten i grundskolan har ökat under 2000-talet. År 2015 var det 12 elever per lärare. Det är bland det högsta i hela EU, särskilt för de yngre åldrarna.24


Bilden av skolan, både bland medier och bland allmänhet, är ofta onyanserat negativ. Det finns brister och utmaningar. Men det finns också mycket positivt att lyfta upp, som att de flesta – såväl lärare som elever och föräldrar – är nöjda med skolan. Eller att Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan och att vi har relativt små klasser – vilket visar att det är hur resur-serna används som är det väsentliga. Att lärarna tillhör den grupp vars löner ökar mest är också viktigt att lyfta upp.

Resultaten i grundskolan > 77 procent av alla elever når målen i alla ämnen. > Det genomsnittliga meritvärdet når en toppnotering med 217,1 poäng. Det är en höjning med 8,3 poäng sedan läsåret 2009/10.

> Samtidigt sjunker behörigheten till en rekordlåg nivå på 85,6 procent, vilket är en minskning med 1,3 procentenheter från förra året. En stor del av den försämrade behörigheten kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart.

> Den genomsnittliga betygspoängen ökar i de flesta ämnen, medan andelen som uppnår minst E minskar i stort. Det betyder att fler elever når de högsta betygsstegen, samtidigt som fler också får de lägsta betygen, det vill säga skillnaderna ökar.

> En stor majoritet av eleverna har en positiv syn på skolan och undervisningen.25

> Sveriges resultat har sjunkit i de senaste PISA-mätningarna, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det finns andra internationella undersök-ningar där Sverige presterar bra. Svenska elever ligger i topp i engelska och har jämförelsevis goda medborgarkunskaper och demokratisk kompetens.26

Not. 23. Promemoria: Elever i grundskolan läsår 2013/14, Skolverket 2014.

Not. 24. OECD, Education at a glance, 2014.

Not. 25. Fotnot: Punkt 1-5 SKL, Öppna jämförelser Grundskola 2016.

Not. 26. Se undersökningarna ESLC 2011 samt ICCS 2009.

Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan.


Resultaten i gymnasieskolanGymnasieskolans genomströmning har ökat de senaste åren – om än svagt. I de två första elevkullarna som följt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011) tog 63 respektive 65 procent examen inom tre år. Av de elever som av olika skäl gick ett fjärde år, var andelen som fullföljde 78 procent. Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng.

> De elever som börjat på ett högskoleförberedande program fullföljer sin utbildning inom tre år, i större utsträckning än de som läst ett yrkesprogram.

> Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng.

> 31 procent av de elever som påbörjade ett yrkesprogram hösten 2012 och som tagit en examen inom tre år, fick grundläggande behörighet till högskola och universitet.

Examen från ett högskoleförberedande program medför grundläggande be-hörighet till högskola och universitet. Elever som läser yrkesprogram behöver komplettera med behörighetsgivande kurser för att få sådan behörighet.27

ElevhälsaAntalet anställda inom elevhälsans yrkesgrupper har ökat sedan år 2000, med undantag av speciallärarna vars utbildning återinfördes 2008.

Ökning av antalet anställda inom elevhälsan mellan åren 2000–2015: > Skolkuratorer +83 procent > Skolpsykologer +35 procent > Skolsköterskor +39 procent > Specialpedagoger +365 procent

Trots att de flesta av elevhälsans yrkesgrupper har ökat finns fortsatta rekry-teringsbehov. Omfattningen varierar dock mellan kommunerna, fyra av tio kommuner har flera vakanser. Bland kommuner med rekryteringsbehov har sex av tio brist på specialpedagoger och nästan hälften på skolpsykologer. De vanligaste orsakerna till bristen uppges vara för få utbildade och konkurrens med andra kommuner.

De största utmaningarna inom elevhälsan är enligt kommunerna att möta behoven hos nyanlända elever, behoven hos elever som behöver extra anpass-ningar och särskilt stöd, att utveckla inkludering och att möta ökande psykisk ohälsa hos eleverna. Att finna lösningar för att bryta elevers långvariga skol-frånvaro uppges också vara en relativt stor utmaning.28

Not. 27.Skolverket (2015) PM: Betyg och studie-resultat i gymnasieskolan 2014/15.

Not. 28. SKL, Nuläge och utmaningar i elevhälsan, 2015.

Antalet anställda inom elevhälsan har ökat

Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år.


Kapitel 4. Skolan

Nyanlända eleverDe senaste åren har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat, något som ställer högre krav på kommuner och skolor. I dagsläget finns ingen natio-nell statistik som visar det totala antalet nyanlända elever enligt skollagens definition.

Under 2015 tog Sverige emot drygt 70 000 asylsökande barn i åldern 0–17 år, varav de allra flesta går i förskola och skola. Cirka 20 000 nyanlända barn fick uppehållstillstånd under året. Många kommuner fick 2015 en ökning på 20–50 procent barn i kommunen, beroende på ålder. En stor majoritet av de nyanlända i äldre årskullar är pojkar och många är ensamkommande barn.29

LikvärdighetAtt mäta likvärdighet i ett skolsystem är komplicerat. Olika mått visar på olika aspekter. En stor del av diskussionen om likvärdighet rör grundskolan. En aspekt är familjebakgrundens betydelse för betygsresultat i grundskolan. Undersökningar visar att den är fortsatt stor men inte har ökat sedan slutet av 1990-talet.30 I PISA 2012 hamnar Sverige på ett OECD-genomsnitt när det gäller betydelsen av familjebakgrund för matematikkunskaper31.

En annan aspekt på likvärdighet är skillnader mellan skolors resultat. Den-na skillnad har ökat betydligt sedan slutet av 1990-talet.32 IFAU visar att de ökande resultatskillnaderna mellan skolor uteslutande beror på ökad skol-segregation. Till exempel går elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor.

Skillnaderna i elevresultat mellan kommuner är små och har endast ökat något sedan 1980-talet, vilket skett under de allra senaste åren.33 De största skillnaderna finns inom och mellan skolor,34 vilket innebär att de viktigaste åtgärd erna är att utveckla undervisningen och minska bostadssegregationen.

Det är också så att spridningen i kostnader per elev och lärartäthet mellan kommuner har minskat något sedan 1989.35

Vuxnas färdigheterSverige presterar bra i OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter, PIAAC, som presenterades 2013.36 I den undersökningen dras slutsatsen att vuxna i Sverige har de färdigheter som krävs för att aktivt kunna delta i samhället och på arbetsmarknaden. I Sverige klarade nio av tio vuxna datortestet, vilket är det högsta resultatet av alla de länder som deltog.

RekryteringsbehovUnder de närmaste tio åren kommer många lärare att gå i pension. Samtidigt ökar barnkullarna, inte minst genom att det kommer många nyanlända barn och ungdomar till skolan. Kommunerna kommer under en tioårsperiod att behöva rekrytera omkring 55 000 nya lärare till grundskolan och gymnasiet.

Not. 29. SKL Öppna Jämförelser Grundskola, 2016.

Not. 30. Likvärdig utbildning i Sveriges grundskola, rapport 374, Skolverket 2012 och Boende-segregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse. IFAU, 2015.

Not. 31. OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), 2013.

Not. 32. Ibid.

Not. 33. Böhlmark, Anders, Holmlund, Helena (2011) ”20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?”, SNS

Not. 34. Statskontoret (2013), ”Resurserna i skolan”, rapport 2013:10.

Not. 35. Ibid.

Not. 36. OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), 2013.

Spridningen i kostnader per elev och lärar-täthet har minskat sedan 1989.


Kundnöjdheten

Skolverkets ”Attityder till skolan” visar att föräldrarnas förtroende för skolan och lärarkåren har ökat. De flesta föräldrar är nöjda med det barnet får lära sig i skolan. De flesta lärare trivs i skolan, men andelen lärare som känner sig stressade ökar.37

> Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola. > Nio av tio elever känner sig trygga i skolan. > Närmare nio av tio elever bedömer att de får den hjälp de behöver av lärarna i sin skola.

> Åtta av tio elever anser att de får återkoppling på sitt skolarbete. > Åtta av tio elever känner arbetsro. > Nio av tio elever trivs med sina lärare. > Åtta av tio har förtroende för lärarna och upplever höga förväntningar från lärarna.

> Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skolkamrater. > Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet. > Åtta av tio lärare känner arbetsro. Nio av tio trivs med eleverna. Nästan tio av tio lärare anser att de oftast möts med respekt från eleverna.

> Över hälften av lärarna upplever att de oftast eller alltid känner sig stressade i arbetet.

Källa: Punkt 2–4 är hämtade från SKL Öppna jämförelser grundskola 2016 (elevenkät). Punkt 5–10 är hämtade från Skolverket, Attityder till skolan 2012.

9 av 10 elever känner sig trygga i skolan

Not. 37. Skolverket, Attityder till skolan 2012.


figur 3. Andel elever i skolor med hög respektive låg andel obehöriga elever, 1998–2011. En elev är obehörig till gymnasiet om den inte uppnår minst godkänt i samtliga tre ämnen: svenska, eller svenska som andra språk, matematik och engelska

Andel elever i skolor med minst 20% obehörighet

år

18

16

14

12

10

8

6

0

2

4

%Andel elever i skolor med högst 1% obehörighet

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Kapitel 4. Skolan

Källa: Skolverket.


Så vässar vi skolan

Skoldebatten ger ibland sken av att inget händer i skolorna. Det är fel. Många kommuner och skolor arbetar redan med mycket av det som OECD föreslår i sin utvärdering av den svenska skolan – att utveckla lärarrollen och att stärka skolans styrning och ledning. Mycket tyder på att ett ökat samarbete inom skolan och mellan skolan, förvaltning och politiken är nyckeln till en bättre skola och bättre resultat. Genom att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter i både undervisning och övrigt skolarbete, har vi också mycket att vinna.

Diskussionen om skolan bör i större utsträckning handla om lösningar på problem och att lära av verksamhet som fungerar bra. SKL:s ambition är att med fakta i grunden lyfta vägar framåt för den svenska skolan. Det systemskifte som krävs handlar inte om ökad centralisering utan om sam-arbete, gemensamt ansvarstagande och långsiktigt hårt arbete, inte minst på lokal nivå.

För att stärka elevers och lärares förutsättningar behöver Sveriges skol-utveckling ta ytterligare fart. För att det ska ske behövs framför allt tre saker:

Bra lärareLärarna är avgörande för elevernas resultat. Som arbetsgivare kan huvud-männen påverka arbetsmiljö, kompetensutveckling och lön. Lärare ska få vara just lärare och också tillåtas växa i yrket.

Bra ledarskapBra ledarskap behöver finnas på alla nivåer: engagerade lokala politiker, för-valtningsledning och rektorer med fokus på att nå de nationella kunskaps-kraven för skolan och utifrån sina respektive roller driver skolans utveckling och följer upp resultaten.

Bra samarbeteDet behövs ett närmare och konkret samarbete såväl mellan staten och hu-vudmännen, som inom kommunerna. Och inom lärarkåren. Skolutveckling och frågor om lärares kompetensutveckling behöver vara fokus för samarbetet.

Lärarna är avgörande för elevernas resultat.

Kapitel 1. Skolan



KAPITEL 5

Socialtjänst och ekonomiskt bistånd

Socialtjänsten har ett brett ansvarsområde. Den ansvarar framförallt för äldre-frågor, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg där bland annat försörjningsstöd, missbruks- och bero-endevård, familjerätt, familjerådgivning och barn- och ungdomsvård ingår.

Under 2015 var 28 200 personer anställda i kommunernas individ- och familjeomsorg. De största yrkesgrupperna är socialsekreterare, 15 800, och behandlingsassistenter och socialpedagoger, 4 500.


Socialtjänsten står idag inför stora utmaningar. Demografiska förändringar, och nya målgrupper tillsammans med alltmer komplexa arbetsuppgifter har gjort att kraven på verksamheten har ökat. Det innebär att uppdraget både har breddats och fördjupats. Exempel på nya områden är utsatta EU- migranter, ökat flyktingmottagande, placering av ensamkommande flykting-barn och att motverka radikalisering. Utbetalning av ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd är en del av socialtjänstens ansvar. Försörjningsstödet inbegriper de kostnader som är någorlunda lika för alla, till exempel kostnader för mat, kläder och hygien. Kostnader för boende och en del andra behov, där variationen kan vara stor, ligger utanför. Det regelverk som i första hand reg-lerar det ekonomiska biståndet är socialtjänstlagen (SoL).

Utöver riksnormen har flertalet kommuner egna riktlinjer och/eller till-lämpningsanvisningar inom det ekonomiska biståndet. Syftet är både att säkra likvärdiga bedömningar och att ge stöd och vägledning i arbetet.

YRKESGRUPPER INOM SOCIALTJÄNSTEN

> Socialsekreterare > Biståndsbedömare > Familjehemssekreterare > Barn- och unga sekreterare > Boendestödjare > Personliga assistenter > LSS-handläggare


Kommunernas frihet vad gäller riktlinjerna begränsas dock av regelverket. Det måste alltid göras en individuell behovsprövning, även när det gäller kraven som kan ställas på den biståndssökande. De ska anpassas efter personens egen förmåga och förutsättningar.

Jämförelser över perioden 2011–2014 visar att andelen biståndsmottagare i landet har varit relativt oförändrad. Färre unga vuxna (18–24 år) behöver ekonomiskt bistånd. Det långvariga biståndet, 10–12 månader om året, har tidigare ökat stadigt men verkar nu ha avstannat, och ligger på 36,4 procent för 2014. Det är stora skillnader i biståndsmottagande vid jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. Exempelvis varierar andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd från 0,8–27,9 procent i kommunerna.

Socialtjänstens nya uppgifter Från att ursprungligen ha fungerat som samhällets yttersta skyddsnät har socialtjänsten genomgått en tydlig förändring. Den ansvarar numera för allt-mer av rent arbetsrehabiliterande insatser och åtgärder.

Denna utveckling tog fart i samband med och efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Under och efter krisåren har allt fler individer fastnat i ett långvarigt bidragsberoende och haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De personer som Arbetsförmedlingen och andra myndigheter inte kunnat hjälpa, har varit hänvisade till socialtjänsten.

Många kommuner genomför idag ett stort antal egna insatser och åtgärder av arbetsrehabiliterande karaktär. Socialtjänsten har också fått ökade möjligheter att ställa krav på den enskildes medverkan.

figur 4. Brukarundersökning ekonomiskt bistånd, medel för samtliga deltagande kommuner

85 %1. Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med social-

sekreteraren till exempel via telefon, sms eller e-post? Andel som svarat ”Lätt” eller ”Mycket lätt”

91 %2. Hur lätt eller svårt är det att förstå informationen

du får av socialsekreteraren?Andel som svarat ”Lätt” eller ”Mycket lätt”

84 % 3. Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter om

hur din situation skulle kunna förändras?Andel som svarat ”Ja”

71 % 5. Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp

du får av socialtjänsten i kommunen?Andel som svarat ”Mycket” eller ”Ganska mycket”

78 % 6. Hur har din situation förändrats sedan du fick kontakt

med socialtjänsten i kommunen?Andel som svarat ”Liten” eller ”Ganska liten”

85 %4. Hur stor förståelse visar socialsekreteraren

för din situation?Andel som svarat ”Mycket” eller ”Ganska mycket”

Kapitel 5. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd

Socialtjänsten ansvarar numera för alltmer av rent arbets-rehabiliterande insat-ser och åtgärder.

Under hösten 2015 genomfördes en nationell brukarundersökning av individ-och familjeomsorgen. Det var 40 kommuner som deltog gällande ekonomiskt bistånd, så resultaten är inte representativa utan ska tolkas med försiktighet.

Källa: SKL 2015.


Kundnöjdhet

Det har skett en positiv utveckling på flera områden inom ekonomiskt bistånd. För andra året i rad ökar formaliserad samverkan med andra myndigheter och väntetider för nybesök är fortsatt korta. Drygt nio av tio kommuner erbjuder ett personligt besök senast inom två veckor efter att en första kontakt är tagen. Brukarundersökningar har genomförts i större utsträckning.38

Så vässar vi socialtjänsten

Socialtjänsten har ett brett ansvarsområde, vilket också avspeglar sig i de förbättringsområden som behöver prioriteras.

En modern socialtjänstlagEn av de viktigaste uppgifterna inom socialtjänsten just nu är att uppdatera och anpassa socialtjänstlagen så att den fungerar i ett modernt samhälle. Här driver SKL på för att få till en förändring, som gör det möjligt för socialsekre-terare runt om i landet att göra ett bra jobb. Detta är en förutsättning för att socialtjänsten ska klara sitt utökade uppdrag.

Stärkt brukarperspektivAtt stärka brukarperspektivet och inkludera de som nyttjar servicen när man utformar verksamheten är ett annat utvecklingsområde som kommuner och landsting arbetar mycket med just nu. Brukarundersökningar ska genom-föras inom såväl individ- och familjeomsorgen som inom boende och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Målet är att skapa indi-katorer för framtida jämförelser och förbättring.

Tydligare kunskapsstyrningFör att säkerställa bästa möjliga insatser med utgångspunkt från invånarnas behov och situation, pågår också ett utvecklingsprojekt för att öka kunskaps-styrningen inom socialtjänsten. Bättre samarbete och samverkan på regional/läns- och nationell nivå underlättar framtagande och spridning av beprövad kunskap. Det bidrar till en mer kostnadseffektiv verksamhet och gör det lätt-are att bedriva en jämlik vård på lokal nivå. Det bidrar också till en större enighet bland kommunerna i vad som behövs från statens sida för att stödja detta arbete.

EKONOMISKT BISTÅND I SIFFROR

> 226 684 hushåll fick ekono-miskt bistånd någon gång under året.

> 10,5 miljarder kronor betalades ut till hushåll.

> 411 000 personer var bistånds-mottagare, varav drygt 270 300 var vuxna. Cirka 129 700 var kvinnor, 140 600 män och 140 300 barn.

> Av de vuxna biståndsmot-tagarna var drygt 38 procent mellan 18 och 29 år.

> I genomsnitt hanterar varje handläggare i landet 35 biståndshushåll med utbetal-ning per månad.39

Not. 38.Socialstyrelsens Öppna Jämförelser 2015.

Not. 39.Socialstyrelsens statistik om ekonomiskt bistånd, 2015.

Kapitel 1. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd



KAPITEL 6

Integration och asyl- och flyktingmottagande

Stat, kommuner, landsting och regioner, civila samhället och näringsliv har ett gemensamt ansvar för en framgångsrik integration. I mottagandet av asyl-sökande och nyanlända med uppehållstillstånd har statliga myndigheter och kommuner olika uppdrag. Staten har det ekonomiska ansvaret och ska ersätta kommunerna för de uppdrag som staten ålägger dem. Statens ekonomiska ansvar omfattar insatser under asyltiden och de första 3,5 åren efter uppe-hållstillstånd och mottagning i en kommun. I kommunerna är det ofta social-tjänsten som har det övergripande ansvaret för asyl- och flyktingmottagandet.

Under 2015 var det sammanlagt 11 700 personer i kommunerna som arbetade med särskilt riktade insatser, som arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande.


De som omfattas av flyktingmottagandet är asylsökande som har fått uppe hållstillstånd och deras anhöriga samt kvotflyktingar som redan har uppehållstillstånd vid ankomsten till Sverige. De nyanlända inom flykting-mot tagandet kan få hjälp med anvisning till en kommun som ordnar ett bo-ende. Från den 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot ny anlända efter anvisning enligt det kommuntal som regeringen beslutat. För dessa

I stort sett samtliga kommuner har ett mottagande av nyan-lända flyktingar.


Kapitel 6. Integration och asyl- och flyktingmottagande

är kommunen skyldig att ordna en bostad. De flesta inom flyktingmot-tagandet bosätter sig dock på egen hand. Under 2016 kommer kommunerna att anvisa 21 700 personer men totalt beräknas 73 700 nyanlända bosätta sig i en kommun.

I flyktingmottagandet har kommuner särskilt ansvar för praktiskt stöd i samband med mottagandet, svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxen-utbildning och samhällsorientering. Arbetsförmedlingen ansvarar för nyan-ländas övriga etableringsinsatser och deras försörjning, etableringsersätt-ning, under 24 månader.

Under 2015 sökte 163 000 personer asyl i Sverige, vilket var dubbelt så många som under 2014 och långt över den nivå som gällt efter den stora in-vandringen från Balkanländerna på 1990-talet. Prognoserna för det fortsatta asylmottagandet är osäkra. 2016 beräknas mellan 40 000 och 100 000 per-soner söka asyl i Sverige. Asylsökande kan välja att ordna eget boende (ebo) under tiden för asylprövningen eller att få plats i ett av Migrationsverkets anläggningsboenden (abo). Cirka två av tre bor i abo.

Kommunen ansvarar för att erbjuda asylsökande till exempel förskola, grundskola och gymnasium. Utöver abo ansvarar Migrationsverket för ekono-miskt stöd, dagersättning, och viss sysselsättning för vuxna.

Av de asylsökande 2015 var 35 000 ensamkommande barn. Under 2016 beräknas mellan 4 000 och 14 000 vara ensamkommande barn. För dessa ansvarar kommunen genom socialtjänstlagen för utredning, boende och omsorg. Samtliga kommuner kan anvisas att ta emot ensamkommande barn.

STATENS EKONOMISKA ANSVAR

Staten har det ekonomiska ansvaret och ska ersätta kommunerna för flyktingmot-tagandet. Statens ekonomiska ansvar omfattar insatser under asyltiden och de första 3,5 åren efter uppehållstillstånd.


Kundnöjdhet

Det är svårt att mäta kundnöjdhet bland dem som nyligen kommit till Sverige, inte minst för att de oftast inte talar språket särskilt bra. Svenskt Kvalitets-index har ändå mätt under några år, och i den senaste mätningen får kommu-nernas integrationsarbete betyg 50 av 100.

För sjätte året i rad toppar Sverige ett index över hur bra integrations- politiken är. Mipex, eller Migration Integration Policy Index, mäter bland annat språkundervisning, politiska rättigheter, familjeåterförening och for-mella möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Enligt detta tenderar Sveriges integrationspolitik att vara mer lyhörd och bevisbaserad, ambitiösare, bättre understödd och effektivare på många områden.40 Sverige har innehaft toppositionen sedan första gången indexet sammanställdes 2009.

Så vässar vi mottagandet och integrationen

Att Sverige och landets kommuner tar emot asylsökande och nyanlända flyk-tingar är både en viktig humanitär insats och en investering för framtiden. I integrationsarbetet finns både möjligheter och utmaningar. Nyanlända är ett viktigt tillskott av relativt ung arbetskraft som kan bidra till ett växande skatteunderlag och även underlätta rekrytering och kompetensförsörjning i verksamheter med personalbrist. En svag etablering kommer i stället att innebära ökade kostnader för försörjning av de personer som står utanför arbetsmarknaden.

För att nyanlända snabbt ska etablera sig på arbetsmarknaden, är det flera politikområden som måste vässas – det handlar om bostäder, utbildning och arbete. I övrigt måste vi:

Se över mottagningssystemetFör att underlätta integrationen behöver även hela mottagningssystemet ses över, inte minst boendet för asylsökande och nyanlända. Migrationsverkets etablering av anläggningsboenden och regelverket för eget boende måste bidra till en jämnare fördelning mellan kommuner och en bättre boende-situation för de asylsökande och nyanlända.

Ta tillvara kompetensenEffektivare validering av utländsk kompetens och utökade möjligheter till vuxenutbildning är avgörande för nyanländas etablering. Arbetsförmedling-en måste också få större möjligheter att anpassa sina insatser efter de nyan-ländas individuella behov och efter den lokala arbetsmarknaden.

Kompensera kommunerna fullt utFör att säkra nödvändiga insatser på lokal nivå, behöver kommunerna garan-teras full kostnadstäckning från staten.

Not. 40.Mipex, 2015.

Integration handlar om utbildning, bostad och arbete.

Kapitel 1. Integration och asyl- och flyktingmottagande



KAPITEL 7

Boende och byggandeKommunerna ansvarar för att planlägga användningen av mark och vatten i enlighet med plan- och bygglagen. Ett attraktivt, funktionellt och tryggt samhällsbyggande är komplext och kräver kunskap om närmiljö och om-värld, kostnader och tekniska möjligheter, samt om människors behov och naturens villkor. Därför behövs en rad olika kompetenser på stadsbyggnads-kontoren. Här hittar vi bland annat arkitekter och ingenjörer.


Det förs ibland fram kritik om att kommunerna hindrar byggandet av nya bostäder. Men det är många som är inblandade i byggprocessen. Det är en rad faktorer som avgör om ett bygge kommer igång eller inte.

Det finns till exempel gott om detaljplanerad kommunal mark som inte är bebyggd. En studie som SKL har låtit göra visar att 25 av Sveriges tillväxt-kommuner har färdiga planer för närmare 72 000 bostäder, samtidigt som antalet bostäder som börjar byggas varje år i dessa kommuner inte är fler än knappt 14 000. Studien genomfördes i kommuner med en sammanlagd befolkning på 3,7 miljoner invånare (bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö). Så även om analysen inte ger en bild av situationen i Sveriges samtliga 290 kommuner, indikerar resultatet att det finns en ambition och målsättning bland kommunerna att upprätthålla en hög planreserv för att möjliggöra för bostadsbyggande.41

En annan nyligen genomförd studie visar att det är långt ifrån endast bristen på planlagd mark eller långa planprocesser som är orsaken till att bostads-projekt drar ut på tiden. För 60 procent av byggherrarna hinner det gå mer än 1,5 år innan de ens ansökt om bygglov, och det tar ytterligare ett halvår innan de är redo att sätta spaden i jorden.42

Not. 41.SKL/SWECO, ”Hänger det ihop?”, 2014.

Not. 42.SKL, enkätstudie om vad som händer när en detaljplan blivit klar, 2016.

Det finns gott om detaljplanerad mark som inte är bebyggd.


Kapitel 7. Boende och byggande

Orsakerna till bristande byggande kan vara flera: > Marknaden och den ekonomiska konjunkturen. > Läget. Det är inte alla lägen som byggherrarna efterfrågar även om kommunerna anser att de byggklara planer som finns möjliggör bostads-byggande i attraktiva lägen.

> Myndighetskrav. Regler om buller och riksintressen, liksom risker för överklaganden.

> Byggherrarna är inte benägna att betala det pris som begärs, eftersom de bedömer viss mark som mindre attraktiv för byggande oavsett vad marken egentligen är ”värd” med hänsyn till gjorda markförvärv och investeringar.

> Byggherrarna avvaktar tills det finns en konkret plan för finansiering och genomförande av infrastrukturprojekt för det planerade bostadsområdet.

Men bostadsbyggandet ökar nu visar statistik från SCB – även om det är för lite för att möta behovet.

Nybyggda bostäder

Tabell 2. Påbörjade lägenheter

Q1–4 Alla hus Förändr. Småhus Förändr. Flerbostadshus Förändr.

2012 21 360 20 % 5 544 33 % 15 816 14 %

2013 30 402 42 % 6 605 19 % 23 797 50 %

2014* 38 500 27 % 8 400 27 % 30 100 26 %

Bostadsbyggandet ökar


Tabell 3. Färdigställda lägenheter

Q1–4 Alla hus Förändr. Småhus Förändr. Flerbostadshus Förändr.

2012 25 993 30 % 9 336 25 % 16 657 32 %

2013 29 225 12 % 8 562 -8 % 20 663 24 %

2014* 29 800 2 % 9 000 5 % 20 800 1 %

Nybyggandet är än så länge för litet för att möta behovet. Men statistiken visar att det trots allt ökar.Källa: SCB.

Så vässar vi bostadsbyggandet

Även om kommunerna har ansvaret för den fysiska planeringen är andra aktörer nog så viktiga för att bostadsbyggandet ska öka. Staten, byggbolagen och kommunerna äger det gemensamma ansvaret för att det byggs.

Regelverken – måste kunna bygga där folk vill boEtt omfattande regelverk kring nationella och allmänna intressen har gjort planprocesserna mer komplicerade och beroende av länsstyrelsernas bedöm-ning. Dessa regelverk måste ses över, så att de inte motverkar bostadsbygg-andet i onödan.

Byggprocesserna – måste bli snabbare och effektivare Många gånger beror långa planprocesser på att länsstyrelsernas handlägg-ning tar tid eller att länsstyrelsen kommer med motstridiga besked i olika faser av planarbetet.

Det behövs ett bättre samarbete mellan alla olika intressenter i bostads-byggandet. Kommuner, landsting/regioner, stat och byggbransch har alla en del i, och ett ansvar för, att det byggs fler bostäder i Sverige. En ökad förståelse och bättre kommunikation behövs.

Även om kommunerna inte på egen hand kan öka bostadsbyggandet, finns det många saker de kan göra för att bidra till att det byggs fler bostäder än i dag. Bland annat behöver fler kommuner ha en aktiv markpolitik och anvisa mark till flera olika byggföretag. När byggandet sprids mellan många aktörer ökar konkurrensen och fler byggen kan starta samtidigt.

En digitaliserad process kan också underlätta för invånarna att snabbare och enklare få besked om bland annat bygglov.

De ekonomiska förutsättningarna – måste bidra till en rörlig bostadsmarknad och möjlighet till bostad för alla.Marknadsförutsättningarna för bostadsbyggande är till exempel beroende av skatteregler och finanspolitiska regelverk. Dessa måste anpassas så att det främjar ökat byggande.

Regelverken behöver ses över så att de inte motverkar bostads-byggande i onödan.

Kapitel 1. Boende och byggande



KAPITEL 8

Infrastruktur och kollektivtrafik

Området infrastruktur täcker ett stort och disparat område inom kommun-ernas och landstingens verksamheter. Därför är det svårt att avgöra exakt hur många som arbetar med infrastrukturfrågor. Men antalet kommun-anställda som arbetar med gator, vägar och parkering var 4 700 förra året. Inom landstingen och regionerna var det 1 600 personer som arbetade med infra strukturfrågor.

Under 2014 lade landstingen cirka 25 miljarder kronor på infrastruktur och trafik, varav merparten gäller kollektivtrafik. För kommunernas del låg den sammanlagda kostnaden på drygt 40 miljarder kronor under 2014.


Det svenska vägnätet utgörs av ca 58 000 mil vägar. Dessa är fördelade på statliga allmänna vägar (cirka 9 800 mil eller 17 procent), kommunala gator och vägar (cirka 4 200 mil eller 7 procent) respektive enskilda vägar (cirka 44 000 mil eller 76 procent).

7 400 mil enskilda vägar får statligt bidrag idag, men även kommunerna bidrar till den enskilda väghållningen bland annat genom att sköta ungefär 1 500 mil enskild väg.

En stor del av planeringen när det gäller ombyggnad och utbyggnad av väg- och gatunät handlar om trafikanternas säkerhet. Och här går utvecklingen åt rätt håll. Totalt sett minskar antalet allvarligt skadade. 2014 registrerades 4 900 personer och preliminära resultat visar på en kraftig minskning. På det kom-

Under 2014 lade landstingen cirka 25 miljarder kronor på infrastruktur och trafik, varav merparten gäller kollektivtrafik.

Allt färre personer omkommer i olyckor


Kapitel 8. Infrastruktur och kollektivtrafik

munala vägnätet är oskyddade trafikanter överrepresenterade i statistiken. Viktiga faktorer i arbetet med att öka säkerheten och tryggheten i trafiken är hastighetsbegränsning, drift- och underhållsåtgärder, ökad prioritet för cykel- och gångtrafik i kommunerna samt en tydlig fördelning av ansvaret mellan väg hållare. Målet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken.

KollektivtrafikSverige är ett avlångt land. Olika förutsättningar råder, något som också på-verkar kollektivtrafiken. Länets geografiska storlek har betydelse, liksom fördelningen mellan stads- och landsbygd. Invånarantal, tillväxt och andra faktorer som trängsel, miljö och klimat har också inverkan.

Mest kollektivtrafik finns i Sveriges tre storstadslän. Som exempel görs mer än varannan resa med regional kollektivtrafik i Stockholms län. Var femte resa görs i Västra Götaland. Trots att så mycket som drygt hälften av alla Sveriges invånare bor i de tre storstadslänen, så är länens andel av kol-lektivtrafiken ännu större, oavsett om vi ser till utbud, resor eller kostnader.

Tabell 4. Kollektivtrafikens fördelning över Sverige

Procentandelar Befolkning Resor Person-km Utbuds-km NK totalt

Skåne 13,2 10,6 18,1 11,2 10,4

Stockholm 22,6 54,0 37,2 31,1 35,1

Västra Götaland 16,7 19,3 15,7 17,6 21,0

SUMMA 52,5 83,9 71,0 60,0 66,5

Övriga län 47,5 16,1 29,0 40,0 33,5

RIKET 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Procentandelar av rikets befolkning, regionala kollektivtrafikresor, personkilometer, utbuds- kilometer och nettokostnad för kollektivtrafik i riket och vissa län år 2014.

Källa: SCB och Trafikanalys.

Det är en helt annan sak att bedriva attraktiv och effektiv kollektivtrafik i Norrlands inland än i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö där människor bor tätt. I de större städerna kan beläggningen på bussar och andra fordon hållas uppe även vid hög turtäthet, vilket är bra för såväl kostnads-effektiviteten som trafikens påverkan på miljö, trängsel och buller. Dessutom ökar en hög turtäthet kollektivtrafikens attraktivitet.

Kundnöjdhet

Bland kollektivtrafikens kunder, de som reser minst en gång i månaden är 61 procent nöjda med kollektivtrafiken. Åtta av tio kunder är nöjda med sin senaste resa och ger den högt betyg.

84 procent av kollektivtrafikresorna görs i storstadslänen.


Våren 2013 gjorde SKL en undersökning i 100 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller bland annat gator och parker43:

> 35 procent tycker att standarden är bra på kommunens gator, vägar och cykelvägar.

> 79 procent tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. > 58 procent tycker att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bra. > 23 procent tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är. > 30 procent vill att man ska öka resurserna för belysning och 6 procent vill att man ska spara på resurserna. 62 procent tycker att det är bra som det är.

Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik

För att kunna vi ska kunna bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen i hela landet, behövs en bra infrastruktur och fungerande kollektivtrafik. Då krävs främst tre saker:

LångsiktighetDet måste finnas en långsiktigt hållbar strategi för hur Sverige ska möta behovet av ny statlig infrastruktur. Det blir allt vanligare att staten kräver att kommunerna och landstingen ska vara med och betala satsningar på nationell infrastruktur – såväl vägar, järnvägar som sjöfart. Det håller inte. Det tvingar kommuner och landstingen till svåra prioriteringar trots att det ligger utanför deras ansvarsområde

Tydligare ansvarsfördelningDet behövs en mer ändamålsenlig fördelning av väghållaransvar mellan stat, kommun och enskilda. Vägunderhållet måste samordnas på ett bättre sätt för att i framtiden klara av att sköta landets alla vägar, även i glesbygd, och fortsättningsvis ge förutsättningar för att befolkningen och näringslivet ska kunna leva och verka i hela landet.

Fler kollektivtrafikresenärerKommuner, landsting och regioner har höga ambitioner för kollektivtrafiken. De senaste åren har man satsat mycket och antal linjer och turtäthet är nu högre än tidigare. Det har också fört med sig att kostnaderna för kollektiv-trafiken har ökat mer än annan kommunal- och landstingskostnader. Den stora utmaningen nu är att fler behöver använda den kollektivtrafik som finns.

Not. 43.SKL, rapporten ”Kritik på teknik 2013”.

79 procent tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar.

Kapitel 1. Infrastruktur och kollektivtrafik



KAPITEL 9

Vatten, avlopp och avfallshantering

Vi är beroende av rent vatten, fungerande avlopp och avfallshantering för ett fungerande och hållbart samhälle. Vi tar det ofta för självklart att det rinner rent vatten ur kranen och att någon tar hand om våra sopor. Oftast är det kommu-nala bolag som sköter den saken åt oss.


Enligt miljöbalken är det förbjudet att skräpa ned. Trots det hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe. Kommunen ansvarar enligt gaturenhållningslagen för städning på gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redo-visade i detaljplan och som kommunen är huvudman för. Städningen innebär betydande kostnader för kommunerna.

När det gäller avfallshanteringen ligger vi bra till i Sverige. Vi är bra på att återvinna avfallet. Hälften av materialet återvinns eller komposteras och rötas. Resten förbränns och blir fjärrvärme och el. Mindre än 1 procent av hushålls-avfallet läggs på deponi.

Kommunerna satsar allt mer resurser på att rusta upp sina VA-system. Sedan 1990 har anslagen till vatten- och avloppssystemen ökat med 40 procent i realt penningvärde. Underhållet möter generellt sett de behov som finns.44

Not. 44.SKL, ”Dramatisk ökning av VA-taxan åren 1991–2013, 2013.

Vi är bra på att återvinna avfallet. Hälften av materialet återvinns eller kom-posteras och rötas.


Kapitel 9. Vatten, avlopp och avfallshantering

Rörbrotten i huvudvattenledningarna har blivit färre det senaste decenniet. Antalet stopp i huvudvattenledningar har minskat sedan år 2000. Och det har gett resultat. Allmänt sett är svenskarna nöjda med hur vatten och av-lopp sköts.

Kundnöjdhet

Kommunernas service när det gäller vatten och avlopp får bra betyg. Enligt Svenskt Kvalitetsindex årliga undersökning får servicen 81,2 av 100 i den senaste mätningen 2015. En studie som SKL har gjort visar att nästan nio av tio kommuninvånare är nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten.45 Antalet klago-mål på dricksvatten har minskat sedan år 2000. Antalet vattenburna sjukdomsutbrott har minskat under flera decennier.46 Helhetsbilden är mycket positiv: 87 procent tycker att kvaliteten på kranvattnet är bra. Enbart 3 procent är missnöjda. (I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 90 procent nöjda och 3 procent missnöjda).47

Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering

Även om det svenska dricksvattnet generellt sett håller bra kvalitet, så finns det utmaningar eftersom nya bakterier sprider sig när klimatet förändras. Även vår ökade användning av läkemedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier påverkar dricksvattenproduktion och avloppsrensning.

Ökad systematik istället för obligatoriska krav i översynen Det innebär bland annat att kraven på hur kommunerna skyddar sina vatten-täkter ökar, och kommunerna måste systematiskt se över vilka barriärer de behöver ha vid vattenverken för att rena vattnet.


Not. 46.WSP på uppdrag av Maskinentreprenörerna, ”VA-skulden – sanning eller myt?”, 2013.


9 av 10 kommun- invånare är nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten.


SKL stödjer kommunerna i deras vattenskyddsarbete på olika sätt. Ett sex-punktsprogram finns framtaget för att tydliggöra de åtgärder som kommu-ner behöver vidta för att säkra tillgången till rent dricksvatten. SKL bevakar också kommunernas intressen när det fattas beslut som påverkar deras vat-tenskyddsarbete.

Minskat avfallNär det gäller avfallshanteringen är det främst de förebyggandet åtgärderna som behöver vässas. Vi behöver bli bättre på att minska avfallet, eftersom det är ett slöseri med resurser och har negativ inverkan på miljön. Om avfalls-mängderna fortsätter att öka i samma takt som hittills kommer vi ha ökat av-fallet med 50 procent till 2035.

Vi behöver bli bättre på att minska avfallet

Kapitel 1. Vatten, avlopp och avfallshantering



KAPITEL 10

Räddningstjänst Räddningstjänsten har en viktig roll i samhällets arbete med att förhindra, förebygga och hantera olyckor. Den kommunala räddningstjänsten står för en stor del av arbetet och den kan organiseras på olika sätt. Vissa driver den i egen regi, andra i gemensam regi med andra kommuner och ytterligare andra i kommunalförbund. Inom området ”övrigt inom infrastruktur och skydd”, där den kommunala räddningstjänsten ingår, jobbar närmare 22 400 personer. Under 2014 lades drygt 7 miljarder kronor på kommunal räddningstjänst.


Olyckor kräver nästan 3 000 liv varje år i Sverige. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men varierar mellan olika olyckstyper. Under ett år läggs 100 000 personer in på sjukhus och cirka 700 000 uppsöker en akutmottagning till följd av en olycks-händelse.

Kommunerna är skyldiga att se till att det finns förutsättningar för att skapa ett godtagbart skydd mot olyckor i samhället. Därför utförs både förebyggande insatser, tillsyn och räddningsinsatser.

Kommunal räddningstjänst rycker ut mer än 120 000 gånger varje år, och över hälften av dessa utryckningar orsakas av en inträffad olycka. Bränder ger upphov till cirka 24 000 av räddningsinsatserna. Varje år genomförs också omkring 20 000 tillsynsbesök för att kontrollera och främja brand- och olyckssäkerheten i byggnader och verksamheter. Dessutom genomförs brandsäkerhetsutbildningar för cirka 350 000 personer årligen.

700 000 uppsöker en akutmottagning till följd av en olycks-händelse.

Kommunal räddnings-tjänst rycker ut mer än 120 000 gånger varje år.


Kundnöjdhet

En studie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde, tillsam-mans med SKL, under 2014 visar att nio av tio invånare har ganska eller mycket stort förtroende för räddningstjänsten. För ambulansen är andelen åtta av tio. Samma studie visar också att både räddningstjänsten och ambulansen är snabbare på plats än vad många invånare förväntar sig (se tabell nedan).48

Tabell 5. Andelen som förväntar sig att räddningstjänsten respektive ambulansen ska vara på plats inom 10 minuter efter larm till 112 samt den andel som faktiskt nås inom 10 minuter

Räddningstjänst Ambulans

Förväntat Faktiskt Förväntat Faktiskt

Storstäder 37 60 29 42

Förortskommuner till storstäder 33 44 22 24

Större städer 38 46 32 40

Förortskommuner till större städer 37 35 13 17

Pendlingskommuner 30 36 15 22

Turism- och besöksnäringskommuner 27 24 16 24

Varuproducerade kommuner 37 39 22 34

Glesbygdskommuner 29 17 14 26

Kommuner i tätbefolkad region 35 43 22 39

Kommuner i glesbefolkad region 32 35 30 38Not. 48.SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2014”.

Kapitel 10. Räddningstjänst

9 av 10 invånare har ganska eller mycket stort förtroende för räddningstjänsten.


Så vässar vi räddningstjänsten

Det pågår en ständig utveckling i kommunernas arbete med skydd mot olyckor. Utvecklingen bygger i allt högre grad på en bred samverkan mellan olika aktörer inom trygghets- och säkerhetsområdet.49

Bättre samarbete med andra verksamheterEtt naturligt samarbete är det som uppstår mellan räddningstjänst och äldre-omsorgen, eftersom det ofta är äldre som är föremål för räddningstjänstens insatser.

I Varberg och Falkenberg är undersköterskorna som jobbar natt inom hem-tjänsten numera anställda av räddningstjänsten. De har fått utökat ansvar att se över risker i kundernas hem – plastföremål nära spisen, mattkanter som man lätt snavar över eller misstanke om våld. De tar också ett större ansvar på väg till och från sina klienter och ambitionen är att natthemtjänstens personal ska få hjärtstartare och släckgranater i bilarna.

Allt oftare rycker också räddningstjänsten ut i väntan på ambulans (IVPA). Antalet IVPA-utryckningar har gått från 4 000 till 13 000 på tio år. I Öckerö kommun är det numera sjuksköterskorna i hemsjukvården som tar IVPA-larmen.

Not. 49.SKL och MSB, ”Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2015”.

Undersköterskorna som jobbar natt inom hemtjänsten är numera anställda av rädd-ningstjänsten.

Kapitel 1. Räddningstjänst



KAPITEL 11

Kultur och fritid Inom området fritid och kultur jobbar22 400 personer i kommunerna och 900 i landsting och regioner. Under 2014 uppgick kommunernas kostnader för kultur- och fritidspolitik till totalt drygt 27 miljarder (12 respektive 15,4 miljarder). Kostnaderna för landstingens kulturarbete uppgick under 2014 till drygt fyra miljarder kronor.


De flesta kommunala fritidsanläggningar är fotbollsplaner, idrottshallar och fritidsgårdar. Det finns även relativt många anläggningar för spontanidrott, vilket sannolikt är ett sätt för kommunerna att försöka möta medborgarnas förändrade motionsvanor.

Det byggs också allt fler avancerade anläggningar i kommunerna. Antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning samtidigt som det exempelvis har tillkommit fler stora idrottshallar och ishallar. Simhallar och evenemangs-arenor är exempel på anläggningar förknippade med relativt stora driftskost-nader där kommuner tar ett stort ansvar.

Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i kommunerna, främst har det byggts bibliotek. Museer finns i över sextio pro-cent av Sveriges kommuner och i drygt hälften av kommunerna finns teater-hus. Över fyrtio procent har konsthallar och nästan lika många har kulturhus. Konserthus finns i nästan tjugo procent av landets kommuner.

Kommunerna äger närmare sextio procent av alla kulturanläggningar och ansvarar för driften av hälften av anläggningarna.

Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i kommunerna.


Kapitel 11. Kultur och fritid

Kommunerna satsar närmare 2,5 miljarder kronor på kultur- och musik-skolorna årligen, varav drygt 2 miljarder utgörs av direkta anslag. De kom-munala anslagen ökar och sett till fasta priser har kostnadsökningen mellan 1998–2014 varit 52 procent. Årligen deltar cirka 400 000 barn i kultur- och musikskolornas aktiviteter. Statistiken visar att fler elevplatser erbjuds och att avgifterna sjunkit något under de senaste åren.

Kundnöjdhet

Enligt Svenskt Kvalitetsindex får kommunernas och landstingens kultur- och fritidsarbete betyget 59 av 100 möjliga i den senaste mätningen från 2015. Det är sämre än året innan, då betyget låg på 62,7 och året dessförinnan (2013), då det låg på 64,8.

Kommunernas kultur- och musikskolor är uppskattade av eleverna och deras föräldrar. Enligt en enkätstudie om kultur- och musikskolan, som SKL låtit göra, är 96 procent av eleverna som idag går i kulturskolan är nöjda. Barn och föräld-rar upplever att barnen lär sig och utvecklas (93 procent) och att det finns ett stort mått av medbestämmande (87 procent).50

Kommunerna driver 9 av 10 bibliotek

KULTUR OCH FRITID I SIFFROR

> Bibliotek finns i alla kommuner. Kommunerna äger och driver 9 av 10 bibliotek.

> I sex av tio kommuner finns det museer och antalet museer med över 10 000 besökare per år har ökat sedan 2010.

> Konsthallar finns i fyra av tio kommuner. Antalet konsthallar har minskat sedan 2010. Kommunerna äger och driver 6 av 10 konsthallar i Sverige.

> Konserthus i två av tio kommuner. Antalet konserthus har ökat sedan 2010.

> Teaterhus finns i över hälften av alla kommuner och har ökat sedan 2010.

> Kulturhus finns i 4 av 10 kommuner. De flesta har verksamhet inom musik, teater och dans. I många kan man också ta del av bildkonst, film och biblioteksverksamhet. I fyrtio procent av kulturhusen finns kultur- eller musikskola.

> Kultur- och musikskolor finns i 283 av landets 290 kommuner.Not. 50.Enkätstudie bland 39 kommuner, SKL 2015.


Så vässar vi kultur och fritid

Ansvaret för kulturen är delat mellan den lokala, regionala och nationella nivån. De senaste åren har dock de statliga anslagen till den regionala kulturen inte motsvarat kostnads ökningarna. En av de viktigaste faktorerna för att vässa kulturen är därför att staten bär sin del för regional kulturverksamhet och att dialogen mel lan den statliga och regionala nivån utvecklas. I övrigt måste vi:

Öka tillgängligheten för alla En utmaning för kultur- och musikskolorna är att öka tillgängligheten och ge alla barn, oavsett bakgrund, avstånd eller socioekonomiska förutsättningar samma möjlighet att delta i verksamheterna

Öka kompetensenEn akut fråga är hur vi löser de kompetensbehov som verksamheterna står inför. Staten behöver ta ett större ansvar för utbildningen av de yrkesverk-samma inom kultursektorn som särskilt riktar sig till barn och unga.

Utnyttja digitaliseringenE-böcker ska till exempel vara en självklarhet på folkbiblioteken. För att göra det möjligt, utan att förlagens styckeförsäljning ska påverkas, har SKL tagit fram en särskild prismodell. Nu pågår arbetet med att ansluta så många förlag som möjligt för att fler böcker ska finnas tillgängliga som e-böcker.

Det pågår också ett arbete för att digitalisera boknings- och bidragssystem för fritids- och kultursektorn i kommunerna. Hittills har nästan hälften av landets kommuner anslutit sig.

”Regionerna har fått bära en allt större del av kost-naderna för kulturen de senaste åren då statens anslag inte har motsvarat kostnadsökningarna.”

KällhänvisningarDenna skrift bygger på många olika källor; offentlig statistik samt enkäter och undersökningar. När ingenting annat anges är det SKL:s egen statistik som avses.

Många av de källor som vi hänvisar till uppdateras regelbundet, dock vid olika tillfällen och med varierande frekvens.

Den offentliga statistiken från SCB och Medlingsinstitutet uppdateras årligen, liksom SKL:s personalstatistik och förbundets analyser och beräkningar av den kommunala sektorns ekonomiska utfall. Även Svenskt Kvalitetsindex genomför sina kundnöjdsundersökningar en gång per år.

Merparten av SKL:s Öppna jämförelser uppdateras också löpande – även om inte alla genomförs varje år. Ibland förändras också frågeställningarna i dessa rapporter från år till år för att bättre komma åt och få svar på aktuella och relevanta frågeställningar. Det gör att siffrorna inte alltid är jämförbara från ett år till ett annat.

Det senare gäller i allra högsta grad också många av de enstaka undersök-ningar som genomförs av statliga myndigheter, forskningsinstitut eller andra aktörer som intresserar sig för den kommunala sektorn och välfärden. Vissa av dessa undersökningar upprepas inte.

Den internationella statistiken i denna skrift består till största delen av OECD-underlag. Även de flesta av dessa rapporter uppdateras regelbundet, dock med varierande frekvens.

Inom SKL sammanställs och analyseras rapporter, undersökningar och statistik kontinuerligt inom ramen för det dagliga arbetet. Emellanåt redovisas dessa slutsatser och sammanställningar i egna rapporter, signerade SKL. I den här skriften väljer vi att hänvisa till SKL:s egna rapporter – även om de i sin tur hänvisar till andra källor.

Rena fakta om välfärdenUnder hela livet följs du åt av välfärden. Du föds. Du går i förskola, skola och du åker kollektivtrafik. Du dricker vatten ur kranen och får hjälp att ta hand om soporna. Vården finns där när du blir sjuk eller skadad och på ålderns höst kan du få hjälp att klara vardagen.

Svensk välfärd är bland de bästa i världen. Vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda invånare. Det vill vi berätta. Bristfällig fakta och onyanserade resonemang leder ibland till felaktiga slutsatser och obefogat missnöje.

Genom kommunikationssatsningen #vivässarvälfärden vill vi ge hela bilden. Här vill vi visa upp och sprida det som är bra, lyfta de utmaningar som finns, bjuda in till dialog och gemensamt göra välfärden ännu bättre. Den här rapporten är en del av denna fyraåriga satsning.

Använd hashtagen #vivässarvälfärden och följ oss på Facebook/vivassarvalfarden, Twitter @Vivassarvalfard och Instagram vivassarvalfarden

skl.se/vivassarvalfarden

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN: 978-91-7585-406-9

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

Documents

7585 406 9