Ämnesintegration och ämnesövergripande arbete .av Løvlie återgiven och använd av Gunnar Handal

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Ämnesintegration och ämnesövergripande arbete .av Løvlie återgiven och använd av Gunnar Handal

  • GTEBORGS UNIVERSITET Lrarprogrammet, examensarbete 15 pong

    mnesintegration och mnesvergripande arbete -

    Vad r vad? Ett empiriskt nedslag i en diskussion

    kring tv pedagogiska begrepp

    Jenny Carlsson & Jonas Udd

    LAU 370 Mnniskan i vrlden III Handledare: Silwa Claesson Examinator: Sten Bth Rapportnr: HT07-2611-021

  • 2

    Abstract Arbetets titel mnesintegration och mnesvergripande arbete - Vad r vad?

    Ett empiriskt nedslag i en diskussion kring tv pedagogiska begrepp

    Arbetets art Examensarbete i det allmnna utbildningsomrdet i

    lrarprogrammet.

    Frfattare Jonas Udd och Jenny Carlsson

    Handledare Silwa Claesson

    Examinator Sten Bth

    Antal sidor 28 Rapportnummer HT07-2611-021

    Nyckelord mnesintegrering, mnesvergripande, orienteringsmnster, erfarenhetspedagogik, kunskapande.

    Bakgrund D vi under vr lrarutbildning, efter VFU och vikariat, nrt ett allt

    strre intresse fr att arbeta mnesvergripande och mnesintegrerat samt att lyfta in elevers egna erfarenheter i undervisningen vill vi underska vad det finns fr teorier i litteraturen och tankar hos lrare bakom dessa arbetsstt och arbetsformer.

    Syfte Syftet med detta examensarbete r att frska ta reda p vad mnesintegrerat och mnesvergripande arbete innebr och hur man kan arbeta och frhlla sig till begreppen. Vi vill ven titta p hur pedagogisk forskning pverkar lrare i deras arbete.

    Metod Kvalitativ underskningsmetod vid litteraturstudier och empiriska studier. Den empiriska studien har en belysande och kontrastiv funktion. Vi har valt att fra en diskussion och resonera oss fram med std av vra kllor.

    Resultat Det verkar finnas ett glapp i kommunikationen mellan

    forskarnas vrld och lrarnas vrld. Begreppsdefinitioner r ndvndiga fr att man ska kunna

    diskutera pedagogiska frgor p ett meningsfullt stt. Fr att arbeta mnesvergripande och mnesintegrerat behver

    man kanske inte arbeta i projektform, det r mjligt att lta det genomsyra ens vardagliga undervisning.

  • 3

    Innehll Abstract...1 Innehll2

    1. Inledning.............................................................................................................................4 1.1 Bakgrund..4 1.2 Syfte och frgestllningar4 1.3 Vr utsiktspunkt...4

    2. Litteraturgenomgng.....................................................................................................5 2.1 Kunskapande sker i en social och kulturell kontext.....5 2.2 Det rdande kunskapslget ..7 2.3 Begreppsdefinition ..7 2.4 Integrering8

    2.5 Erfarenhetspedagogik...9 2.6 Elevsyn...10 2.7 John Dewey10 2.8 Synen p kunskap och kunskapande i de nationella styrdokumenten11 2.9 Hermeneutik och meningsfullhet...12 2.10 vrig litteratur..13

    3. Tillvgagngsstt . 13

    3.1 Val av metod..14 3.2 Utfrande och frgeformulering15 3.3 Urval...16 3.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet17 3.5 Etik.17 3.6 Integrering i skolan18

    4. Resultat och analys ..19 4.1 Empirisk studie....19

    4.1.1 Lrarens uppdrag...19 4.1.2 Begreppet kunskapande20 4.1.3 Erfarenhetspedagogik ...21 4.1.4 Arbetslagets inverkan21 4.1.5 Projekt och temaarbeten22 4.1.5 mnesvergripande och mnesintegrerad undervisning..23

    5. Slutdiskussion................................................................................................................ 25 5.1 Kunskapande, en frutsttning fr att mnesintegrering ska kunna ske vid mnesvergripande arbete?............................................................................................. 25 5.2 Begreppsdefinitionen, yrkessprk och professionalisering25 5.3 Kopplingen mellan forskarvrlden och lrarvrlden. 26 5.4 mnesintegrering och mnesvergripande, vad r vad?.......................................... 27 5.5 mnesvergripande arbete i det vardagliga skolarbetet, en mjlig vg att g?........ 28 5.6 En mjlig negativ sida av vrt resonemang.......28 5.7 Mjliga vidare konsekvenser ... 29

  • 4

    6. Litteraturfrteckning...30 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vr ingng till denna C-uppsats var ett gemensamt intresse fr att arbeta mnesverskridande och mnesintegrerat. Detta intresse har sin grund i vr vilja att se samband och helhet som vcktes under vr frsta termin p lrarprogrammet. Framfr allt frhllandet mellan elevers kunskapande och mnesverskridande verksamhet har kittlat vrt intellekt och antytt ett djup som vntat p att utforskas. Med kunskapande menar vi, i linje med idhistorikern Bernt Gustavsson (2002), att det r ngot den lrande utfr. Lundegrd, Wickman och Wohlin anvnder sig ven av Gustavssons definition i sin bok Utomhusdidaktik och de uttrycker detta shr. Kunskapande r en aktivitet som krver engagemang och som infrlivas i oss sjlva. Kunskap r en personlig och social freteelse som finns i ett mnskligt, socialt och kulturellt sammanhang.1 Viljan att se helheten och sambanden mellan olika mnesomrden har vuxit allt eftersom vi har ftt mer och mer erfarenhet av lraryrket genom VFU2, vikariat och extrajobb. ven de olika LAU-kurserna3 har frdjupat frstelsen fr hur kunskapande och mnesverskridande arbete hnger ihop. Startpunkten p detta frhllningsstt var framfr allt Sven-Erik Liedmans frelsningar under LAU100. De gav nya insikter och antydningar om hur kunskap skapas. Hans tydliga distinktion mellan information och kunskap var i mngt och mycket ett uppvaknande som lett till att vi under vra studier har lagt denna syn p kunskap och kunskapande som ett raster p strre delen av den litteratur vi lst svl som p de analyser vi gjort av faktiska lrandesituationer. 1.2 Syftet och frgestllningar Syftet med detta examensarbete r att frska ta reda p vad mnesintegrerat och mnesvergripande arbete innebr och hur man kan arbeta och frhlla sig till begreppen. Vi vill ven titta p hur pedagogisk forskning pverkar lrare i deras arbete. Detta konkretiseras genom fljande frgestllningar:

    Vad innebr mnesvergripande arbetsstt? Vad innebr mnesintegrerat arbetsstt? Finns det ngon kunskapssyn som skapar bra frutsttningar fr mnesvergripande

    och mnesintegrerade arbetsformer? Hur ser frhllandet ut mellan pedagogisk forskning och lrares arbete?

    1.3 Vr utsiktspunkt Nr detta r sagt s r det ocks p sin plats att tillgga att den diskussion vi fr r p ett teoretiskt plan. Vi mlar upp en idealbild fr en pedagogisk situation av samma anledning som teoretiska fysiker ofta utelmnar friktion i sina matematiska fysikaliska teorier d den innebr en allt fr komplicerad variabel som pverkas av allt fr mnga omstndigheter vilket skulle gra teorierna fr stora och komplicerade fr att vara anvndbara. Drfr gr vi en teoretisk konstruktion frankrad i slutsatser deducerade frn pedagogisk forskning d det vi

    1 Lundegrd, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red) (2004). Utomhusdidaktik. s.26 2 Verksamhetsfrlagd utbildning. 3 Allmnt utbildningsomrde p lrarprogrammet.

  • 5

    forskar p befinner sig p det plan dr undervisning inte sker utan istllet de goda svl som de dliga frutsttningarna fr undervisning skapas. Vi utelmnar allts hr konkreta klassrumsituationer och de ramfaktorer som gr pedagogens vardagliga arbete till en otroligt komplicerad och krvande verklighet. Vi gr detta d en begrnsning r en frutsttning fr ett meningsfullt arbete men ocks av ovan nmnd anledning. Om vi frskte ta hnsyn till alla mjliga komplikationer i en situation dr kunskapande frekommer s hade vi aldrig kommit lngre n till en ondlig mngd exempel vilket inte hade varit till ngons gagn. Fr att belysa var i spannet mellan teori och praktik vi befinner oss anvnder vi oss av en enkel men talande konstruktion ursprungligen introducerad av Lvlie tergiven och anvnd av Gunnar Handal och Per Lauvs i En strategi fr handledning p egna villkor.

    4 Pyramiden nedan illustrerar den pedagogiska praktikens natur och indelas i tre niver dr vi anser att P2 och P3 bst kopplar an till vr stndpunkt. Se bild 1. P3

    P2

    P1 (Bild 1.)

    Hr symboliserar P2-omrdet den niv vi anser oss befinna oss p i vrt resonemang. Den vidrr den mentala nivn som till exempel planering och reflektion. Toppen p pyramiden, P3-omrdet, innefattar de etiska vervganden man gr. ven denna knyter an till planeringen men ven nr terkoppling och sjlvkritik sker. I detta omrde anser vi att vi befinner oss. Vi anser oss inte befinna oss i P1-omrdet i vrt resonemang d denna del representerar det rent praktiska tagandena i lrargrningen s som till exempel lokaldisposition, schemalogistik och provrttning. P1-nivn r en rent konkret handlingsniv, vrt resonemang r teoretiskt.5 2. Litteraturgenomgng 2.1 Kunskapande sker i en social och kulturell kontext Redan i frordet av sin bok Ett ondligt ventyr skriver Liedman om hur moderna hjlpmedel leder informationen via bredband rakt in i vra skolsalar men informationen r inte kunskap utan enbart material fr kunskap.6 I dagslget, ver fyra r senare, har inte detta citat samma vervldigande inverkan p oss som under vr frsta termin utan istllet kan vi med gldje konstatera att denna syn p kunskap numera r helt integrerad i vr begreppsvrld. Liedman talar ven om en kategorisering av olika typer av kunskap d kunskaper idag r ett begrepp som rymmer en vldig mngfald. Det r ocks hr kopplingen mellan hans syn p kunskap och hur olika mneskategorier hnger samman blir tydlig. mnesvergripande arbete rr sig inte om att vi talar och skriver svenska nr vi arbetar i mnet samhllskunskap i skolan och d ocks kan redovisa vrt arbete i bda mnena. Det handlar om hur de olika dimensionerna av begreppet frutstt