Agenda 2030 - Startsida - Kristianstads kommun · 2019-10-16 · RKA fick uppdraget att leda arbetet i samråd med SCB, Agenda 2030-delegationen och ett antal kommuner och landsting

Version 1.1

Agenda 2030

Nyckeltal för kommuner och regioner

Vägledning, april 2019

kolada.se

2 (38)

Agenda 2030 och RKA:s uppdrag

En agenda för hållbar utveckling FN:s generalförsamling antog resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling den

25 september 2015. Alla 193 medlemsländer i FN har därmed förbundit sig att arbeta för att

uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030

innehåller 17 mål och 169 delmål. På engelska kallas de Global Goals eller SDGs (Sustainable

Development Goals) och i Sverige kallas de Globala målen.

“Denna agenda är en handlingsplan för människorna, planeten och vårt välstånd. Den syftar

också till att befästa världsfreden under ökad frihet. Vi erkänner att avskaffandet av alla former

och dimensioner av fattigdom, inklusive extrem fattigdom, är den största globala utmaningen

och en oundgänglig förutsättning för hållbar utveckling.” – Ingressen i Agenda 20301

Tre viktiga principer i arbetet med att genomföra agendan är att:

Agendan är universell det innebär att den vänder sig till alla världens länder, och alla länder har ett

gemensamt ansvar för genomförandet

Målen är integrerade och odelbara framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås

Ingen ska lämnas utanför genomförandet av agendan måste ske med särskild hänsyn till de människor och

samhällen som har sämst förutsättningar

RKA:s uppdrag inom arbetet med nyckeltal för Agenda 2030 I handlingsplanen för Agenda 2030 för åren 2018–2020 som beslutades av regeringen i juni

2018 ingår åtgärder som ska stödja det regionala och lokala genomförandet2. En av dessa är att

ta fram nyckeltal för Agenda 2030 som kan vara till stöd för arbetet i kommuner och landsting.

RKA fick uppdraget att leda arbetet i samråd med SCB, Agenda 2030-delegationen och ett antal

kommuner och landsting. Nyckeltalen är ett viktigt steg för att Agenda 2030 ska förverkligas i

hela Sverige och publicering av nyckeltalsurvalet sker i Kolada den 25 mars 2019.

1 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling 2 Handlingsplan Agenda 2030, Fi 2018:3, Regeringskansliet

3 (38)

Arbetsprocess Arbetet med att ta fram nyckeltal för de Globala målen har i enlighet med uppdraget utgått från

befintlig statistik. Det betyder att det inte har varit aktuellt att samla in nya uppgifter från

kommuner och regioner. Med beaktande av den korta tid uppdraget löpt under hade det också

varit svårt att hinna samla in ny data. Dock har många nya nyckeltal publicerats i Kolada,

baserat på befintlig statistik som vi har fått tillgång till från flera olika källor.

Hänsyn har tagits till SCB:s val av nationella indikatorer för den internationella rapporteringen

av Agenda 2030, i vissa fall med anpassning av indikatorerna efter den svenska lokala

kontexten. När det gäller redovisningen av nyckeltalen under olika mål, vilket beskrivs senare i

vägledningen, har RKA som regel redovisat dem under samma mål som SCB:s indikatorer.

I processen med att ta fram ett lämpligt nyckeltalsurval har vi hämtat inspiration från

Naturvårdsverkets arbete samt Sveriges miljömål www.sverigesmiljomal.se men också från

Tysklands val av indikatorer för den lokala och regionala nivån inom Agenda 2030.

Förankringen av nyckeltalsurvalet hos kommuner och regioner har varit en viktig del av

uppdraget. För att nyckeltalen ska bidra i kommuners och regioners genomförande av de

Globala målen har RKA haft hjälp av en arbetsgrupp bestående av 28 kommuner och regioner 3.

De aktuella kommunerna och regionerna bjöds in att delta i arbetet mot bakgrund av det stora

intresse och engagemang som de redan visat inom Agenda 2030. Hos flera av dem är det lokala

arbetet långt framskridet när det gäller kopplingen till uppföljning, mål och styrning.

En referensgrupp bestående av representanter från olika organisationer och myndigheter4 har

stöttat RKA:s kansli under hela arbetsprocessen. Deltagarna i referensgruppen företräder olika

områden och kompetenser relevanta inom Agenda 2030.

Utgångspunkter för arbetet med att ta fram nyckeltalsurval Eftersom detta urval är avsett att stimulera arbetet med Agenda 2030 i kommuner och regioner

har en avgränsning gjorts till nyckeltal som avser förhållanden som utgör reella utmaningar i

kommuner, län eller regioner. Agenda 2030 är ett internationellt ramverk för hållbar utveckling

och innehåller därför områden som inte alls eller i mycket begränsad omfattning utgör problem i

Sverige. Det innehåller också ett antal målsättningar som i första hand berör den nationella

nivån. Avgränsningen till problem som är aktuella i Sverige och berör den lokala politiska nivån

innebär att ett antal delmål i Agenda 2030 inte kommer att belysas i urvalet.

Ett hållbart samhälle är en målsättning på systemnivå (samhället, världen). En kommun- eller

regionledning kan i varierande utsträckning bidra till utveckling i viss riktning. För att ge

möjlighet att följa upp organisationens bidrag till systemets hållbarhet har ett antal nyckeltal

som berör kommunernas och regionernas verksamheter valts ut. Samtidigt är olika aspekter av

hållbarhet i hela det lokala systemet en viktig faktor för den strategiska planeringen, så att man

3 Deltagande kommuner och regioner: Ale, Borås, Botkyrka, Finspång, Gislaved, Gotland, Haninge, Heby,

Helsingborg, Huddinge, Kristianstad, Luleå, Malmö, Mark, Nyköping, Piteå, Rättvik, Trelleborg, Umeå, Upplands Väsby, Uppsala, Växjö och Åtvidaberg, Region Stockholm, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västernorrland, Västra Götalandsregionen 4 Deltagare i referensgruppen: Finansdepartementet, SKL, Agenda 2030-delegationen, SCB, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet RUS, Svenska FN-förbundet

http://www.sverigesmiljomal.se/

4 (38)

kan prioritera och agera rätt i den egna verksamheten. För att svara upp mot behovet av en sådan

omvärldsanalys har också nyckeltal som i högre grad beskriver läget i systemet, än den egna

organisationens bidrag, inkluderats. Vår målsättning är alltså att erbjuda nyckeltal både om det

som kommuner och regioner direkt kan påverka, dvs har rådighet över, och det som är svårare

att påverka men viktigt att känna till och ta hänsyn till.

Antalet nyckeltal i urvalet I nyckeltalsurvalet för kommuner och för regioner har vi valt ut ca 50 nyckeltal som grupperas

under de olika målen. Många av nyckeltalen skulle kunna redovisas under flera mål, men vi har

valt att endast redovisa varje nyckeltal under ett mål. Syftet är att begränsa antalet nyckeltal och

därmed underlätta för användaren att få överblick. Om samma nyckeltal redovisas under, låt oss

säga tre olika mål, växer listan snabbt och helhetssynen riskerar att gå förlorad. Att krympa

listan med nyckeltal till färre än ca 50 anser vi inte vara möjligt då dessa är värdefulla för

analysen av Agenda 2030. Inom de Globala målen och Agenda 2030 betonas målens odelbarhet,

det vill säga att alla delar hänger ihop. ”Målen är integrerade och odelbara, vilket betyder att

inget mål kan nås utan framgång inom ett annat – därför behövs alla mål för att agendan ska

kunna uppnås.” 5

Målens odelbarhet är något vi har tagit fasta på i begränsningen av antalet nyckeltal. Hela

nyckeltalsurvalet ska beaktas vid analysen av en kommun eller en region. Här ska inte enskilda

mål eller nyckeltal lyftas ut, syftet är att analysera organisationen utifrån helheten.

Inom Agenda 2030 betonas även att ingen ska lämnas utanför. Där det funnits alternativ har vi

valt de nyckeltal som visar kommunens eller regionens befolkning. Genom att i nyckeltalen

spegla hela befolkningen fångar vi helheten och undviker att någon lämnas utanför. I några fall

har vi valt nyckeltal som gäller en särskild grupp som riskerar att lämnas utanför eller är extra

utsatt (exempelvis en viss åldersgrupp).

Urval för kommun respektive region – eller län Nyckeltalsurvalet skiljer sig åt beroende på om man vill titta på en kommun eller en region. Dels

beror detta på skillnader i uppdragen och vad som är intressant att följa för de olika nivåerna,

dels saknar vissa nyckeltal värden för både kommun och region (eller län). Den 1 januari 2019

blev de sista landstingen regioner. Här kan det vara på sin plats att nämna något om vad

förändringen innebär. Regionernas uppdrag utgörs av hälso- och sjukvård, tandvård, regional

utveckling, kollektivtrafik mm. I och med bildandet av region övertas det regionala

utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Så har det varit i stora delar av landet länge, men från

och med 2019 gäller det för samtliga regioner. I samband med detta har alla landsting bytt namn

och kallar sig nu för region. Det är regionernas uppgift att ta fram en strategi för länets

utveckling och detta görs i samverkan med andra aktörer inom och utanför länet. Varje län utgår

från sina specifika förutsättningar. I urvalet ingår nyckeltal för kommuner och regioner (eller

län). Ett fåtal nyckeltal innehåller fortfarande ordet landsting. Detta beror på att övergången

nationellt från landsting till region trädde i kraft den 1 januari 2019 och i vissa fall tar det en tid

innan nyckeltalet faktiskt återspeglar den regionala nivån. Ett exempel på detta är nyckeltalet

Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag landsting. Här redovisas för 2017

landstingets resultat. Först 2019 är det regionens resultat som fångas i nyckeltalet. Vi har försökt

5 www.globalamalen.se

http://www.globalamalen.se/

5 (38)

vara så tydliga som möjligt i nyckeltalsnamn och nyckeltalsbeskrivning för att undvika

sammanblandning under den period då både landsting och region är aktuellt i detta

sammanhang.

Vissa nyckeltal har värden för både kommuner och regioner eller län i Kolada. För några av

dessa nyckeltal har vi valt att i urvalet för Agenda 2030 endast presentera det ena. Ett exempel

på detta är nyckeltalet Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam. Eftersom trygghet i

närområdet är en fråga för kommunen snarare än regionen har vi valt att visa detta nyckeltal för

kommuner men inte för län i urvalet, trots att data finns för båda i Kolada.

Utgångspunkten är att nyckeltalen redovisas könsuppdelade, till exempel finns skolresultat

uppdelade på flickor och pojkar. Men all statistik är inte könsuppdelad. I vissa fall är det inte

relevant och i andra fall är talen för små för att redovisning per kön ska vara möjlig.

RKA och Kolada

Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA

Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, är en ideell förening som bildades 2006 i

samarbete mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vårt uppdrag är att

underlätta uppföljning och analys av olika verksamheter i kommuner och regioner. RKA ska

även främja jämförelser mellan kommuner och mellan regioner. Som ett led i detta driver och

utvecklar RKA den öppna och kostnadsfria databasen Kolada. Databasen innehåller nyckeltal

för kommuner och regioner och för de verksamheter som de bedriver. I Kolada görs cirka 5 000

nyckeltal tillgängliga för jämförelser och analys. Nyckeltalen uppdateras årligen. Databasen

hittar du här www.kolada.se.

Vad är ett nyckeltal? Kolada bygger på jämförelser. För att möjliggöra jämförelser mellan kommuner och mellan

regioner oavsett storlek behöver det ofta skapas ett nyckeltal. Ett nyckeltal består i regel av en

täljare och en nämnare, dvs två tal som vi dividerar med varandra. Som exempel, i nyckeltalet

Förekomst av diabetes typ 2 divideras antalet fall av diabetes typ 2 med antalet invånare för att

ta hänsyn till att regioner är olika stora. Efter denna division är jämförelser möjliga oavsett hur

stor befolkning regionen har. I nyckeltalsurvalet för Agenda 2030 har vi strävat efter att i första

hand ta med nyckeltal som har en tydlig önskvärd riktning. När det gäller t ex Förekomst av

diabetes typ 2 kan vi alla vara överens om att ett så lågt värde som möjligt är det vi strävar mot,

se Diagram 1.

http://www.kolada.se/

6 (38)

Diagram 1. Jämförelse mellan regioner, Förekomst av diabetes typ 2, andel (%)

I Koladas visning används färgsättningen rött, gult och grönt för att illustrera hur kommunen

eller regionen ligger till jämfört med andra. I jämförelser mellan kommuner har de 25 % av

kommunerna med sämst resultat fått röd färg, de 25 % av kommunerna med bäst resultat fått

grön färg och de 50 % i mitten har fått gul färg. På samma sätt har regionernas resultat färgats,

men de tre färgerna har 33 % vardera. Färgsättningen bygger fullt ut på en relativ skala där

kommunerna och regionerna rangordnas. Färgsättningen säger således ingenting om värdet är

godkänt eller underkänt utan säger enbart något om läget jämfört med de andra. Det betyder att

en kommun eller region kan ha ett ganska gott resultat på ett visst område, men om alla har goda

resultat kommer ändå de som ligger sämst till att få röd färg. På samma sätt behöver inte ett

grönt resultat betyda att det går att slå sig till ro. Resultaten kanske är bättre jämfört med de

andra men det är fortfarande möjligt att det behövs en resultatförbättring.

RKA använder oftast begreppet nyckeltal när vi pratar om olika mått i databasen. Detta är ett

förenklat sätt att benämna de olika typer av mått som förekommer. Det typiska för ett nyckeltal

är att det är jämförbart med andra som beskrivits ovan. Ett nyckeltal som dessutom har en tydlig

riktning, dvs det är tydligt vad som är önskvärt - ett högt eller lågt värde - kan även kallas för

indikator. I vägledningen använder vi begreppet nyckeltal genomgående.

Årsdata och tidsserier I Kolada publiceras data per helår. Vissa nyckeltal kan ha lång eftersläpning, dvs det senaste året

det finns data för kan ligga två-tre år tillbaka i tiden. Andra nyckeltal kan redan vara

uppdaterade med data för innevarande år. I Kolada publiceras data för det år som uppgifterna

avser och när data saknas för ett visst år i visningen är det fältet i tabellen vitt.

Tidsserierna i Kolada är av olika längd. Det kan exempelvis bero på att tidpunkten när

insamlingen av data påbörjades varierar.

Vad händer efter publiceringen? RKA kommer efter publiceringen av Agenda 2030-nyckeltalen att erbjuda utbildningar till

deltagare från kommuner och regioner som vill använda nyckeltalsurvalet i Kolada och få stöd i

sitt analysarbete. Det kan även bli aktuellt med skräddarsydda utbildningar som vänder sig

direkt till en kommun eller region. Nyckeltalen som nu finns i Agenda 2030-urvalet kommer att

uppdateras kontinuerligt med nya årgångar allteftersom färsk statistik blir tillgänglig.

RKA avser att hålla nyckeltalsurvalet uppdaterat och relevant för kommuners och regioners

genomförande av Agenda 2030.

7 (38)

Nyckeltal för Agenda 2030 i Kolada

I detta avsnitt presenteras nyckeltalen som ingår i urvalet för Agenda 2030 med en kort

beskrivning samt motivering. Ett antal nyckeltal hör hemma under flera mål, men för att

undvika dubblering har vi lagt nyckeltalet under det mål där vi finner att det är mest relevant och

i de allra flesta fall har vi grupperat nyckeltalen under mål på samma sätt som SCB gjort i sin

sammanställning6. Under varje mål finns en tabell med ingående nyckeltal, det ID-nummer de

har i Kolada och här framgår också om nyckeltalet visas för kommun och/eller region. Om ID

saknas i tabellen visas det inte heller för det området. För samlad information om

nyckeltalsnamn, ID-nummer i Kolada och källor se Bilaga 1.

Mål 1 – Ingen fattigdom Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bl.a. även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Avskaffa all form av fattigdom överallt

Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet,

makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet, vilket brukar benämnas

multidimensionell fattigdom.7 Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem och en hög

levnadsstandard. Inkomstskillnaderna är globalt sett små, men har ökat stadigt sedan 1990-talet

och mer än i något annat OECD-land.8 Inkomstskillnader mellan kvinnor och män är också en

utmaning och nyckeltal som belyser lönegap tas upp under Mål 5 Jämställdhet. I Kolada-

visningen för Mål 1 har vi valt nyckeltal om barns ekonomiska utsatthet eftersom det kan

påverka möjligheterna längre fram i livet. För kommun visar vi andel invånare med långvarigt

ekonomiskt bistånd och för län andel invånare i relativ fattigdom.

Nyckeltalsnamn Kommun (ID) Region (ID)

Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) N02904 N02904

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen

N31816

Invånare 18-64 år med låg inkomst, andel (%) U01803

Beskrivning och motivering av de valda nyckeltalen:

Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%)

Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd. Barn som

lever i ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap löper högre risk än andra att drabbas av

ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet,

6 Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017 7 www.globalamålen.se, UNDP 8 I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen

8 (38)

arbetslöshet och diskriminering vilket också påverkar deras möjligheter längre fram i livet. 9

Kommunen har viss möjlighet att påverka utfallet för nyckeltalet exempelvis genom att arbeta

för att minska antalet invånare som behöver långvarigt ekonomiskt bistånd.

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen

Alla kan någon gång i livet behöva tillfälligt ekonomiskt stöd men gruppen med ett långvarigt

ekonomiskt bistånd (bistånd 10-12 månader under året) har problem att ta sig in på - eller stanna

kvar på - arbetsmarknaden. Här har försörjningsstöd ofta blivit det enda möjliga

försörjningsalternativet under långa perioder, vilket gör detta till en särskilt utsatt grupp. Ett

långvarigt biståndsmottagande innebär både försämrad livskvalitet för individen och ökade

kostnader för kommunen.

Invånare 18-64 år med låg inkomst, andel (%)

Ett Eurostat-mått som ofta används för att mäta relativ fattigdom är andelen av befolkningen

som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av den nationella medianinkomsten.

Detta mått används även här och beräknas för invånare mellan 18 och 64 år. Inkomst avser

totalinkomst, dvs. inkomst från förvärvsarbete, pension, kapital, samt transfereringar, exklusive

ekonomiskt bistånd.

Mål 2 – Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.

För att sätta målet Ingen hunger i en svensk kontext har vi fokuserat på de delmål där Sverige

har utmaningar framför sig. Gällande delmålet om felnäring har Sverige sina stora utmaningar

kopplat till fetma. Enligt "Öppna jämförelser folkhälsa 2019" orsakar övervikt och fetma en stor

del av sjukdomsbördan i Sverige och den årliga kostnaden för fetma beräknas till över 70

miljarder kronor. Övervikt och fetma åtföljs av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes,

sjukdomar i rörelseapparaten, vissa cancerformer samt förtida död. Fetma utvecklas genom en

kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv. Centralt är vad vi äter och hur fysiskt

aktiva vi är, som mängden av energitäta livsmedel och sötade drycker i förhållande till den

energi vi förbrukar. Andelen vuxna med fetma har tredubblats sedan 1980-talet.

Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder belyses också i

nyckeltalsurvalet. I ekologisk produktion nyttjas naturresurser som energi, mark och vatten på

ett långsiktigt hållbart sätt. Regeringens mål för ekologisk åkermark innebär att 30 procent av

den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030.

Vidare är indikatorn "Ekologiskt odlad åkermark" en av EU:s hållbarhetsindikatorer och

indikatorn svarar direkt mot ett delmål i Agenda 2030.


Invånare med fetma, andel (%) U01411 U01411

Ekologiskt odlad åkermark, andel (%) N00403 N00403

9 https://blog.unicef.se/2012/08/02/vad-ar-barnfattigdom-i-sverige/

https://blog.unicef.se/2012/08/02/vad-ar-barnfattigdom-i-sverige/

9 (38)


Invånare med fetma, andel (%)

Nyckeltalet visar hur stor andel av befolkningen som uppger att de har ett BMI på 30 eller högre

i Folkhälsomyndighetens nationella enkät Hälsa på lika villkor. Indikatorn finns med i SCB:s

nationella indikatorlista för Agenda 2030.

Ekologiskt odlad åkermark, andel (%)

Nyckeltalet beräknas genom att areal jordbruksmark som brukas med ekologiska

produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om

ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter divideras med total areal åkermark.

Mål 3 – Hälsa och välbefinnande Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential

och att bidra till samhällets utveckling. Investeringar i hälsa genom förebyggande insatser och

modern och effektiv vård för alla gynnar samhällets utveckling i stort och skapar förutsättningar

för människors grundläggande rättigheter till välbefinnande.10 Utmaningarna på området ligger

för Sverige i att vidta åtgärder för en jämlik hälsa, bland annat för att minska skillnaderna i hälsa

och välbefinnande mellan olika grupper i samhället och förbättra tillgången till sjukvård för alla

som är i behov av det. Ohälsosamma matvanor är vidare en av de största riskfaktorerna för

ohälsa och för tidig död i Sverige. Det finns också särskilda utmaningar när det gäller skillnader

i såväl psykisk som fysisk hälsa mellan olika grupper av befolkningen, främst mellan personer

med olika utbildningsnivå och beroende på kön.11


Medellivslängd kvinnor, år N00925 N00925

Medellivslängd män, år N00923 N00923

Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, andel (%)

N74811 N74811

Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal per 100 000 inv U20462 U20462

Förekomst av diabetes typ 2, andel (%) N79172

Antibiotikaförsäljning kommun/landsting, recept/1000 inv N00404 N60405

10 Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017 11 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling, Regeringskansliet

10 (38)


Medellivslängd kvinnor/män, år

Medellivslängden används ofta som ett sammanfattande nyckeltal för hälsoläget i befolkningen,

t.ex. vid internationella jämförelser. Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på

mycket lång sikt, och redovisas av SCB som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen

förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera

utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år (trots

att det är medelvärden för flera år).

Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, (%)

Nyckeltalet fångar upp hur stor andel som är långtidssjukskrivna på grund av psykiska

sjukdomar och syndrom av alla som är långtidssjukskrivna och kan ses som ett övergripande

mått på psykisk ohälsa. Andelen långtidssjukskrivna pga psykiska sjukdomar har legat på ca

30 procent under 2000-talet för att från 2010 börja stiga och nu närma sig ca 50 procent. Att

diagnosmönstret förändrats de senaste decennierna innebär inte nödvändigtvis att det

underliggande sjukdomsmönstret förändrats i motsvarande grad. Vad som beror på faktiska

förändringar i folkhälsan och vad som beror på andra faktorer såsom förändringar i

diagnostiseringen och förändringar i synen på olika sjukdomar är en fråga som framtida studier

får försöka besvara. Data avser samtliga folkbokförda i området. För regioner (län) finns en

tidsserie bakåt till 2005 och för kommun f.n. (mars 2019) endast för år 2017. Tidsserien kommer

att kompletteras bakåt i tiden för kommun inom kort.

Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/100 000 inv

Fall och fallskador är ett stort folkhälsoproblem. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre

skadar sig. När äldre faller blir konsekvenserna ofta allvarliga och orsakar lång rehabilitering.

Nyckeltalet redovisar det genomsnittliga antalet slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor

under den senaste treårsperioden bland individer 65 år och äldre. Nyckeltalet beräknas

per 100 000 invånare för att kunna jämföras med andra kommuner eller regioner.

Förekomst av diabetes typ 2, andel (%)

Diabetes är en kronisk sjukdom som obehandlad leder till för högt blodsocker och medför ökad

risk för andra sjukdomar. Närmare 500 000 personer i Sverige har diabetes enligt nationella

diabetesregistret (NDR). Av dessa har ca 90 procent diabetes typ 2, medan övriga har diabetes

typ 1. Det finns en rad faktorer som påverkar och arvsanlag spelar stor roll för risken att

utveckla typ 2-diabetes. Andra faktorer är övervikt, en inaktiv livsstil, stress och även hög ålder

då risken för att utveckla typ 2-diabetes ökar ju äldre du blir.

Antibiotikaförsäljning kommun/landsting, recept/1000 inv

Infektioner orsakade av resistenta bakterier orsakar 500 000 dödsfall årligen. Enligt Läkare utan

gränser beräknas ca. 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner år 2050 om

inga krafttag tas för att motverka denna utveckling. Antibiotikaresistens är ett hälsoproblem som

drabbar alla delar av världen och är ett av de tio globala hälsohot som har pekats ut av WHO

under 2019. Önskvärd riktning för nyckeltalet är att sänka nivåerna, vilket gör att kommuner

och regioner som har låg försäljning får grön färg på värdet i jämförelsen.

11 (38)

Mål 4 – God utbildning för alla Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Det globala målet belyser den grundläggande mänskliga rättigheten utbildning. Agenda 2030-

delegationen konstaterar att Sverige har ett väl utbyggt utbildningssystem med avgiftsfri

utbildning, en hög utbildningsnivå och en stark tradition av folkbildning.12 Den svenska skolan

lider dock av bristande likvärdighet mellan skolor, lärarbrist och skillnader i resultat mellan

pojkar och flickor. Utbildningen ska vara likvärdig för alla elever (Skollagen 2010:800), vilket

också knyter an till Mål 10 Minskad ojämlikhet. Det har efterfrågats data kring förekomsten av

undervisning i och elevers kunskaper inom hållbar utveckling, vilket ett par av delmålen tar upp,

men sådan data finns ej.


Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

N15428 N60802

Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) N15533

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) N17461

Elever på SFI som klarat minst två kurser på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%)

N18409

Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning län, andel (%) N60800


Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)

Andel elever som är behöriga till gymnasiet är ett centralt resultatmått för grundskolan. Måttet

visas här för såväl kommun som region. Behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram är

basnivån gällande behörighet, varför den valts här. Perspektivet ”hemkommun” anger att det är

resultatet för alla elever som är folkbokförda i den aktuella kommunen eller regionen som avses

– oavsett vilka skolor de går i. Det innebär att rådigheten inte är fullständig för kommunen; en

viss andel elever kan ju gå i andra huvudmäns skolor. Utgångspunkten för hela Agenda 2030 är

att ingen ska lämnas utanför vilket motiverar vårt val att ta med resultaten för alla som är

folkbokförda i kommunen, trots att kommunens rådighet inte är fullständig. För den som vill

analysera resultatet vidare kan motsvarande nyckeltal för kommunala skolor användas i Koladas

Fria sökning (ID: N15436). Då kan resultatet även ses på skolenhetsnivå, vilket är en stor fördel

för att kunna analysera avvikelser och arbeta med förbättringar där de är allra mest angelägna.

Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%)

Trygghet är en viktig förutsättning för god lärandemiljö vilket motiverar valet av nyckeltalet.

Mobbning är en fråga där det finns önskemål om uppföljning på lokal nivå, dock saknas

12 I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen

12 (38)

jämförbar data på kommunnivå. Nyckeltalet som belyser elevers upplevda trygghet i skolan från

Skolinspektionens elevenkät är så nära vi kunnat komma frågan om mobbning. Data finns för

kommuner, inte regioner. Resultaten publiceras vartannat år vilket motsvarar Skolinspektionens

tvåårscykel. Inom loppet av två år har samtliga skolors elever fått besvara enkäten. All data som

samlats in under den tvåårscykeln publiceras på slutåret. På år 2018 har vi således publicerat

data som samlats in 2017–2018 av Skolinspektionen. Data som samlats in från och med 2018 är

könsuppdelad (tidigare har den redovisats som en total). Det innebär att vissa kommuner

kommer att kunna se resultaten som publicerats på år 2018 könsuppdelat – andra inte.

Uppgifterna är även möjliga att bryta ner på enhetsnivå.

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%)

Nyckeltalet visar hur stor andel elever av de som började gymnasiet för fyra år sedan som tagit

examen. Elever som börjat på introduktionsprogram ingår också, vilket är skälet till att examen

efter fyra år (och inte efter tre år) har valts här. För den som börjat på introduktionsprogram är

det svårt att hinna ta examen inom tre år och kommuner med hög andel nyanlända elever på

introduktionsprogram skulle då få begränsade möjligheter till jämförbarhet. Elever som tar

examen från ett yrkesprogram får oftast inte behörighet till studier på högskola och universitet,

men de kan få det om upplägget och sammansättningen av ämnen syftat till sådan behörighet.

För den som tar examen från ett högskoleförberedande program erhålls alltid behörighet till

högskole-/universitetsstudier. Perspektivet är hemkommun, dvs resultat för alla gymnasieelever

som är folkbokförda i kommunen – oavsett var de går i gymnasiet. För den som vill analysera

resultatet vidare kan motsvarande nyckeltal för kommunala gymnasieskolor användas i Koladas

Fria sökning (ID: N17467). Då finns resultatet även på skolenhetsnivå, vilket är en stor fördel

för att kunna analysera avvikelser och arbeta med förbättringar där de är allra mest angelägna.

Det är dock inte alla kommuner som bedriver någon gymnasieverksamhet i egen regi.

Elever på SFI som klarat minst två kurser på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) Välfungerande undervisning i svenska för invandrare (SFI) är väsentligt för etablering i studier

och arbete. Nyckeltalet har även koppling till Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk

tillväxt och Mål 10 Minskad ojämlikhet men presenteras här tillsammans med övriga nyckeltal

för utbildning.

Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning län, andel (%)

På länsnivå finns nyckeltalet som anger hur stor andel av befolkningen som har eftergymnasial

utbildning. För såväl social som ekonomisk hållbarhet är befolkningens utbildningsnivå av

betydelse. Utbildningsnivån är starkt kopplad till folkhälsa men redovisas här tillsammans med

övriga utbildningsnyckeltal. Nyckeltalet finns även på kommunnivå i Koladas Fria sökning för

den som vill analysera detta (ID: N01982).

13 (38)

Mål 5 – Jämställdhet Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Sverige ligger i

framkant i arbetet med jämställdhet och placerar sig, tillsammans med övriga nordiska länder,

konsekvent högt i internationella jämförelser.13 Dock återstår flera utmaningar innan

jämställdhet uppnåtts i Sverige. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att

män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sex riksdagsbundna

delmål finns för det nationella arbetet: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk

jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet,

jämställd hälsa samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

När det gäller mäns våld mot kvinnor finns det statistik om antal anmälningar av

misshandelsbrott mot kvinna där förövaren är i nära relation med offret (ID: N07401). Detta kan

analyseras i Koladas Fria sökning men har inte tagits med i detta nyckeltalsurval pga

svårigheten att säga vad som är önskvärd riktning. I vissa kommuner som idag har väldigt låga

värden är det känt att det finns en dold problematik och att alltför få gör anmälningar. I ett

sådant läge är det önskvärt att få antalet anmälningar att stiga och aktiva insatser görs för att så

ska ske. Samtidigt kan vi aldrig säga att det är bra med många anmälningar; målsättningen är att

mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

En annan jämställdhetsutmaning i Sverige handlar om att kvinnor har lägre löner och pensioner

än män. En faktor som spelar in är graden av heltidsarbetande, och ett nyckeltal som belyser

detta i den egna organisationen finns med i urvalet. Fördelningen av tid spenderad på obetalt

hem- och omsorgsarbete är olika för kvinnor och män. Vi saknar data för obetalt hem- och

omsorgsarbete men har möjlighet att se hur uttaget av föräldrapenning fördelas mellan män och

kvinnor. Ytterligare utmaningar inom Mål 5 Jämställdhet är att det finns hälsoskillnader mellan

kvinnor och män samt kunskapsskillnader mellan flickor och pojkar. Dessa frågor tas upp under

Mål 3 Hälsa och välbefinnande samt Mål 4 God utbildning för alla.


Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun/region, andel (%) N00209 N60077

Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) N00943 N00943

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst (%) N00952 N00952

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, kommunalt/regionalt anställda (%)

N00953 N00958

13 I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen

14 (38)


Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun/region, andel (%) Nyckeltalet anger hur stor andel av de som är anställda inom kommun och region som är

heltidsarbetande. Det finns även data om andel med heltidsanställning, men för frågan om lön

och pension så är det den faktiska tjänstgöringsgraden som har betydelse. Nyckeltalet kan delas

upp på olika verksamhetsområden så att det exempelvis går att se hur stor andel av kvinnor i

vård- och omsorgsarbete som är heltidsarbetande jämfört med andel män inom området

samhällsbyggnad/infrastruktur. Nyckeltalet anknyter även till Mål 8 Anständiga arbetsvillkor

och ekonomisk tillväxt.

Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) Nyckeltalet beskriver mäns andel av det totala uttaget av dagar med föräldrapeng och omfattar

alla som är folkbokförda i kommunen eller länet, oavsett var de arbetar.

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst (%) Nyckeltalet beräknas utifrån den disponibla mediannettoinkomsten i kommunen eller länet för

män respektive kvinnor. Disponibel nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria

inkomster som förvärvs- och kapitalinkomster och transfereringar minus skatt och övriga

negativa transfereringar. Inkomsten är beräknad per individ. Inkomster som riktar sig till hela

hushållet, som ekonomiskt bistånd och bostadsstöd, har i förekommande fall delats upp på de

vuxna i hushållet. Ingen hänsyn har tagits till fördelning mellan yrken eller branscher utan

beskriver den faktiska disponibla mediannettoinkomsten. Vid värdet 100 procent har kvinnor

och män lika stora disponibla mediannettoinkomster. Nyckeltalet avser alla som är 20 år och

äldre och som är folkbokförda i området.

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst, kommunalt/regionalt anställda (%) Nyckeltalet beräknas på samma sätt som ovanstående, dock avses här personer anställda av

kommun- eller regionorganisationen och deras mediannettoinkomst. Nyckeltalet påverkas dels

av fördelning mellan olika yrkeskategorier, dels av lönesättning.

Mål 6 – Rent vatten och sanitet Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.

Det globala målet handlar om att uppnå allmän tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt

dricksvatten, säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien, förbättra

vattenkvaliteten genom minskade föroreningar, effektivisera vattenanvändningen inom alla

sektorer samt säkerställa hållbara uttag av sötvatten, genomföra en integrerad förvaltning av

vattenresurser och skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen.

I sin rapport till FN 2017 konstaterar regeringen att tillgång till rent vatten och sanitet i stort sett

är tillgodosett för alla invånare i Sverige, men lyfter fram vattenkvalitet och uttag av sötvatten

som utvecklingsområden.

15 (38)

Flera utmaningar finns dock, till exempel i områden där dricksvattenförsörjningen tidvis kan

hotas på grund av låg grundvattennivå. Uttaget av sötvatten som andel av tillgängliga

förnyelsebara vattenresurser är som helhet lågt (1,4 procent år 2010), men regionala data ger en

mer differentierad bild. I det svenska miljömålssystemet visar uppföljningen 2017 av

miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet att det finns behov att öka skyddet av

grundvattenresurserna. Insatser behövs till exempel för att minska föroreningar på grund av

kemikalier, läkemedel och näringsämnen.14


Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) N85069

Sjöar med god ekologisk status, andel (%) N85051 N85051

Vattendrag med god ekologisk status, andel (%) N85052 N85052

Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%)

N85053 N85053

Vattenförbrukning lokaler, kbm/kvm U60471

Vattenanvändning totalt, senaste mätning, kbm/inv N85042


Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%)

Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde är sedan länge en indikator för det

nationella miljömålet Grundvatten av god kvalitet. SGU (Sveriges Geologiska Undersökning)

ansvarar för den nationella indikatorn.15 Om andel vattenförekomster med god status kan ses

som en indikator för måluppfyllelse avseende god vattenkvalitet i miljön är andel vattentäkter

med vattenskyddsområde ett processmått avseende arbetet med att säkerställa god kvalitet för

dricksvatten.

Med start våren 2018 samlar Länsstyrelsen in en enkät från landets kommuner med uppgifter

om bland annat antal kommunala vattentäkter totalt och antal täkter med vattenskyddsområde.

Resultaten från Länsstyrelsens enkät anses ha högre aktualitet och kommunerna är också

skyldiga att rapportera in data, vilket inte gäller för det vattentäktsregister som SGU har byggt

upp. Av dessa skäl bygger de i Kolada redovisade resultaten på data från Länsstyrelsens enkät.

Nyckeltalet beräknas som andel av samtliga kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde, i

procent. Både aktiva vattentäkter och reservvattentäkter ingår i beräkningen. Ingen hänsyn tas

till mängd vatten som tas från respektive täkt. En invändning mot indikatorn som har kommit

fram under arbetet är att behovet av vattenskyddsområden varierar över landet. Ett motargument

är att behovet i varje kommun inte nödvändigtvis är detsamma över tid. Inrättande av

vattenskyddsområde utgör därmed en framtidssäkring av god dricksvattenkvalitet.

Sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster

För både kommuner och regioner redovisas andel av tre olika vattenförekomster med god status,

sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster, vilket kan ses som en indikator för måluppfyllelse

avseende målet om god vattenkvalitet. I Länsstyrelsens databas VISS (Vatteninformationssystem

Sverige) redovisas en mängd mätresultat från cirka 25 000 vattenförekomster i hela landet. Vi har

14 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling. 15 http://www.sverigesmiljomal.se.

https://www.regeringen.se/49f006/contentassets/f883444856cd40838e69a22d5da2beed/sverige-och-agenda-2030--rapport-till-fns-politiska-hognivaforum-2017-om-hallbar-utveckling.pdf

16 (38)

valt att redovisa varje kategori av vattenförekomster för sig för att tydligare visa om och i så fall var

områdets utmaningar ligger. Vattenförekomster som har koppling till flera kommuner eller län ingår

i underlaget för var och en av de kommunerna/länen. Statusklassificeringarna görs över en

sexårsperiod och i Kolada har samma uppgift publicerats för varje år 2010–2016. För nuvarande

mätperiod 2017–2021 återstår en stor del av klassificeringsarbetet. Därför kommer data efter 2016

att dröja.

Sjöar med god ekologisk status, andel (%)

För sjöar avses god ekologisk status och potential.16 Även en klassning av kemisk status görs men

eftersom inte en enda sjö i landet uppnår god kemisk status under perioden 2010–2016 bortses från

detta. Den dåliga kemiska statusen förklaras huvudsakligen av höga halter av kvicksilver och

bromerad difenyleter (ingår i flamskyddsmedel) i hela landet.

Vattendrag med god ekologisk status, andel (%)

För vattendrag avses också bara god ekologisk status och potential, eftersom inte heller ett enda

vattendrag i landet uppnådde godkänd kemisk status under perioden 2010–2016. Den dåliga kemiska

statusen förklaras huvudsakligen av höga halter av kvicksilver och bromerad difenyleter (ingår i

flamskyddsmedel) i hela landet.

Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status, andel (%) Grundvattenförekomster klassas som av god status om både kemisk och kvantitativ status är goda.

Vattenförbrukning i lokaler, kbm/kvm

Sedan ett antal år tillbaka redovisar regionerna några nyckeltal avseende regionägda lokaler. Ett

av nyckeltalen avser vattenförbrukningen, som redovisas i kubikmeter per kvadratmeter

lokalyta.

Data för vattenförbrukning inom de kommunala verksamheterna saknas i nuläget.

Vattenanvändning totalt, senaste mätning, kbm/inv

Användningen av sötvatten i Sverige är inte ett problem på nationell nivå då den ställs mot

tillgången, men lokalt kan problem uppstå periodvis.17 En växande befolkning och ökande

variationer till följd av klimatförändringarna bidrar till att vattenanvändningen är viktig att följa.

SCB publicerar sedan 1990 vattenanvändning i kubikmeter per län. Data tas fram vart femte år. I

Kolada redovisas vattenanvändningen i kubikmeter per invånare, baserat på senaste

mätresultatet och senaste årets befolkning. Den totala vattenanvändningen kan också delas upp

på sektorerna hushåll, industri, jordbruk och övrigt. I absoluta tal – kubikmeter – förklaras de

stora variationerna i vattenanvändningen mellan länen i huvudsak av industrins

vattenanvändning. Relativt sett finns stora skillnader över landet också inom övriga sektorer,

men volymerna är betydligt mindre än inom industrin. I nuläget finns data endast på länsnivå,

men på sikt kan ett uppdrag som SMHI har fått leda till att vattenanvändning kan tas fram också

på kommunnivå.

16 Mer information om statistiken finns på viss.lansstyrelsen.se. 17 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling.


17 (38)

Mål 7 – Hållbar energi för alla Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.

En stor andel av utsläppen av växthusgaser kommer från det sätt vi utvinner, omvandlar och

använder fossil energi på. Men förnybara energilösningar blir billigare, mer effektiva och

tillförlitliga för varje dag. Genom att ändra hur vi producerar och konsumerar energi kan vi

säkerställa tillgång till el och energitjänster för alla utan att vi skadar vår planet.18

Global tillgång till modern och förnybar energi, och rena bränslen är en förutsättning för att

kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag såsom fattigdom,

livsmedelsförsörjning, klimatförändringar, rent vatten, hälsa och inkluderande ekonomisk

tillväxt.19


Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund N45933

Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk inom det geografiska området, andel (%)

N45929 N45929

Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA U60495

Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv

N45905 N45905


Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI), minuter/kund

En välfungerande elförsörjning är betydelsefull för både den enskilde och för samhällets

funktion och dess utveckling. Beroendet av tillförlitlig elförsörjning ökar i takt med att

samhället blir mer och mer högteknologiskt. Samtliga delar av samhället påverkas av elavbrott.

Det kan handla om allt från att elförsörjningen i hemmet slutar fungera till förlorade intäkter på

flera miljoner kronor för stora industrier. Samhällsviktiga funktioner påverkas också av

elavbrott, och även om till exempel sjukhus ofta har reservkraft medför elavbrott alltid en ökad

sårbarhet. Flyg-, väg- och järnvägstransporter kan drabbas av störningar bland annat genom att

ledningsfunktionerna kan gå ner vid elavbrott. Dessa avbrott kan ge mycket höga indirekta

kostnader, till exempel genom att personer inte kan ta sig till sina arbeten. För individen kan

elavbrott under vintern innebära att hemmet blir nedkylt samt att vatten- och värmeledningar

riskerar att frysa och skadas. Vid längre elavbrott kan även matvaror i kyl och frys förstöras och

vattenförsörjningen riskerar att sluta fungera.20 Nyckeltalet visar den genomsnittliga

avbrottstiden per kund i kommunen, för aviserade och oaviserade avbrott som är längre än 3

minuter under mätåret.

18 Www.globalamålen.se, UNDP 19 Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017 20 Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2017 Statistik och analys av elavbrott

http://www.globalamålen.se/

18 (38)

Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk inom det geografiska området, andel (%)

Genom att producera fjärrvärme på ett värmeverk går det att på ett effektivt sätt producera

värme till användarna. Här har vi valt att lyfta fram förnybar fjärrvärmeproduktion. Nyckeltalet

anger andel producerad fjärrvärme som producerats med förnybart bränsle. Exempel på

förnybara bränsletyper är etanol, rapsolja, trädbränsle, flis, pellets, biogas.

Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA

Lägre energianvändning innebär både minskad miljöpåverkan och lägre kostnader. Nyckeltalet

visar på den totala energianvändningen i regionernas verksamhetslokaler, dvs el, värme och kyla

som används under året. Detta divideras sedan med bruksarean (BRA) för att få ut

energianvändningen per kvadratmeter.

Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området, MWh/inv

Sverige, ett land med kallt klimat och relativ hög andel energiintensiv industri, har sedan 1970-

talet haft en energianvändning som inte förändrats nämnvärt trots att folkmängden ökat liksom

den ekonomiska aktiviteten. Detta har varit möjligt genom ökad effektivitet och bättre

utnyttjande av resurser och arbetet måste fortsätta för att vi i framtiden ska nå våra uppsatta

miljömål. Nyckeltalet visar hur mycket energi som används per invånare.

Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

Det globala målet inkluderar delmål om ekonomisk tillväxt per capita och per sysselsatt, en

politik som stödjer produktiv verksamhet och förbättrar resurseffektiviteten, full och produktiv

sysselsättning för alla med en trygg och säker arbetsmiljö, främjande av en hållbar turism och

god tillgång till finansiella tjänster. I rapporten till FN skriver regeringen21:

Sverige har flera utmaningar framför sig. Till dessa hör till exempel att minska skillnader och

klyftor på arbetsmarknaden, inklusive skillnaderna i lön mellan kvinnor och män. Personer med

en funktionsnedsättning, nyanlända, utomeuropeiskt födda samt vissa äldre och unga har i

större utsträckning än andra svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. De kvinnor och

män som saknar en fullständig gymnasieutbildning har vidare en större risk att drabbas av

långtidsarbetslöshet, oavsett bakgrund och övriga förutsättningar.

Här berörs flera av Agenda 2030:s målområden. Invånarnas utbildningsnivå redovisar vi med

nyckeltal under Mål 4 God utbildning för alla och inkomstskillnader mellan kvinnor och män

under Mål 5 Jämställdhet.

21 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling

19 (38)


Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv N03700 N03700

Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av bef. N00955 N00955

Invånare 17-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%) N02906 U60700


Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv

På nationell nivå brukar det ekonomiska värdet av all produktion kallas bruttonationalprodukt

(BNP). I bruttoregionalprodukten (BRP), som sedan några år publiceras av SCB för både

kommuner och län, anges värdet av all produktion som sker inom kommunen eller länet.

Skillnader i BRP per invånare kommer att spegla flera faktorer. En är åldersfördelningen i

kommunen eller länet, eftersom det i huvudsak är personer mellan 20 och 65 år som bidrar i den

del av den produktiva verksamheten som kan mätas i nationalräkenskaperna. Andra faktorer

som påverkar är sysselsättningsgraden – andel av de i arbetsför ålder som har en anställning

eller bedriver näringsverksamhet – och hur stort produktionsvärde varje sysselsatt åstadkommer.

I Kolada redovisas BRP i löpande pris. För att beräkna ekonomisk tillväxt måste en omräkning

göras till fasta priser. Huvudsyftet med Kolada är dock inte att beräkna ekonomisk tillväxt, utan

att möjliggöra jämförelser mellan olika delar av landet, varför löpande pris fyller sitt syfte.

Utöver BRP per invånare redovisas också BRP per sysselsatt i Kolada.

Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av befolkningen

Arbetslöshet under kortare perioder är för de flesta inget större problem, men långvarig

arbetslöshet leder ofta till svåra ekonomiska och sociala problem. I arbetsmarknadsstatistiken

publiceras ofta långtidsarbetslöshet som andelen av de arbetslösa som har varit

långtidsarbetslösa. Ett problem med att redovisa andel av de arbetslösa som varit

långtidsarbetslösa är att en kommun eller ett län med väldigt låg total arbetslöshet och

jämförelsevis få långtidsarbetslösa kan få en hög andel långtidsarbetslösa. Genom att istället

redovisa antal långtidsarbetslösa som andel av befolkningen i arbetsför ålder erhålls en indikator

som på ett mer rättvisande sätt belyser frågan om i vilken utsträckning långtidsarbetslösheten är

ett problem. Med långtidsarbetslös menas i nyckeltalet att ha varit öppet arbetslös eller i

program med aktivitetsstöd i minst sex månader under året. Det är i första hand kommunerna

som har en viss rådighet över långtidsarbetslösheten, genom sitt ansvar för försörjningsstöd och

sin möjlighet att bedriva arbetsmarknadsverksamhet, men mer indirekt också regionerna när det

handlar om regional tillväxt, pendlingsmöjligheter och kollektivtrafik.

Invånare 17-24 år som varken arbetar eller studerar, andel (%)

Unga invånare som varken arbetar eller studerar ses som ett särskilt problem och fångas med

måttet som ofta benämns ”UVAS” – unga som varken arbetar eller studerar. Kommuner har ett

stort inflytande över utfallet genom ansvaret för grund- och gymnasieutbildningen samt det

kommunala aktivitetsansvaret till och med nitton års ålder.

20 (38)

Mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

En alltmer urbaniserad värld ställer högre krav på hållbar industriell produktion, allmän tillgång

till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga, hållbara och moderna energitjänster samt hållbara

transportsystem.22


Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) N07900 N07900

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI U07451

Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) N07418 N07418


Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%)

God infrastruktur för kommunikation så som bredband har i studier visat ge positiva effekter på

ekonomiskt tillväxt, sysselsättning m.m.23 Till skillnad från andra typer av infrastruktur varierar

utbyggnaden av bredband ganska kraftigt mellan olika delar av landet, vilket motiverar valet av

nyckeltal. Nyckeltalet visar andelen hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI

Nyckeltalet är hämtat från en öppen jämförelse (ÖJ) som visar hur företagarna ser på

myndighetsutövningen i kommunen. Om myndighetsutövningen upplevs som rättvis och

effektiv av företagarna samtidigt som det finns en ömsesidig respekt för varandras roller

kommer ett förtroende att etableras mellan företagare och tjänstemän, vilket kan bidra till ett

gott företagsklimat.

Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%)

En förutsättning för att kollektivtrafiken ska användas i så hög grad som möjligt är att den finns

inom ett rimligt avstånd. I den globala indikatorn har 500 meter förslagits som tröskel för vad

som räknas som ”Convention access” och därför har detta avstånd valts i nyckeltalet.

Nyckeltalet visar hur stor andel av invånarna som bor i ett kollektivtrafiknära läge dvs inom

500 meter från en trafikerad hållplats eller station. Trafikerad hållplats betyder minst en avgång

per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Sträckan 500 meter beräknas fågelvägen.

Nyckeltalet är även relevant under Mål 11 Hållbara städer och samhällen.

22 https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x41br1701.pdf 23 https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/pm/2015/sammanfattning-nytta-bredband-2015.pdf

21 (38)

Mål 10 – Minskad ojämlikhet Minska ojämlikheten inom och mellan länder.

Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen. Lokalt finns dock stora variationer. Ett

jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av

kön, könsidentitet, etnicitet, religion, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.


Ginikoefficient, index N00956 N00956

Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) U01413 U01413

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)

N00973

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)

U28532


Ginikoefficient, index

Ginikoefficienten är ett index för ekonomisk (o)jämlikhet inom ett geografiskt område.

Ginikoefficienten kan ta ett värde mellan noll och ett. Noll innebär att alla individer har exakt

lika stora inkomster (dvs total jämlikhet) medan ett innebär total ojämlikhet. Måttet i urvalet

bygger på sammanräknad förvärvsinkomst för den vuxna befolkningen. Ginikoefficienten

räknas ut med hjälp av en så kallad Lorenz-kurva. En Lorenz-kurva visar hur stor andel av ett

områdes totala inkomst som en viss andel av befolkningen har, då befolkningen rangordnas efter

inkomst. Ginikoefficienten är lika med utrymmet mellan den diagonala linjen och Lorenz-

kurvan, delat med hela utrymmet under den diagonala linjen. Om alla har lika hög inkomst

kommer Lorenz-kurvan att följa diagonallinjen i diagrammet och Ginikoefficienten blir noll.

Om en enda individ har hela inkomsten blir Lorenz-kurvan ett bakvänt ”L” (blå linje i

diagrammet nedan) och Ginikoefficienten blir då ett.

22 (38)

Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%)

Människor med högre tillit till andra är mer benägna att delta i sociala aktiviteter medan låg tillit

i flera studier visat sig ha samband med både fysisk och psykisk ohälsa samt ökad dödlighet.24

Nyckeltalet finns för kommun och region och bygger på Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på

lika villkor.

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%)

Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder. Uppdraget innebär insatser

under högst två år som innehåller svenska för invandrare, samhällsorientering och

arbetsförberedande insatser.

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel (%)

Jämlikhet bygger på allas lika rättigheter och rätten till självbestämmande är en självklarhet för

alla. Personer som får insatser i form av daglig verksamhet enligt LSS25 har ofta någon form av

autism och/eller kognitiv funktionsnedsättning och kan ibland ha svårare att hävda sitt

självbestämmande. Nyckeltalet visar resultat från en brukarundersökning som SKL och RKA

erbjuder kommuner att genomföra och där ca hälften av landets kommuner deltog år 2018.

24 https://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojfolkhalsa/avsaknadavtillittillandra 25 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)

https://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojfolkhalsa/avsaknadavtillittillandra

23 (38)

Mål 11 – Hållbara städer och samhällen Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Urbaniseringen är omfattande och transformerande i hela världen. Över hälften av världens

befolkning bor idag i urbana områden och år 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Städer

går ofta i bräschen för utveckling, och är nav för innovationer och nya idéer. Hållbar

stadsutveckling omfattar byggande och planering av bostäder och offentliga platser såsom

parker och torg men också t.ex. transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering.

Stadsutvecklingen kräver samarbete mellan sektorer och styrning på flera nivåer (nationell,

regional, kommunal och lokal nivå), inklusive dialog med medborgare och näringsliv. Hänsyn

ska också tas till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov.26

Nyckeltal som redovisar utsläpp (emissioner) till luft visar på luftföroreningar som är viktiga att

minska för att vi ska nå våra nationella och regionala miljökvalitetsmål.


Demografisk försörjningskvot N00927 N00927

Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) N07907 N07907

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, antal kg/ inv N85047 N85047

Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). kg/inv N85048 N85048

Resor med kollektivtrafik, resor/inv N60404

Förnybara drivmedel kollektivtrafik buss, andel (%) U85426


Demografisk försörjningskvot

Antalet äldre ökar. I den senaste befolkningsframskrivningen från SCB beräknas att

åldersgruppen 65 år och äldre ökar med 773 000 personer under 2013–2040. Detta kan jämföras

med en total befolkningstillväxt på 1 448 000 personer för samma period. Över hälften av den

förväntade befolkningstillväxten väntas alltså ske i den åldersgrupp som med dagens regler

uppnått pensionsåldern. Ett ökat antal äldre ställer krav på olika samhällsfunktioner och

institutioner, inte minst för kommuner och regioner. Fler äldre medför exempelvis högre

kostnader för samhällstjänster riktade mot äldre i form av vård och omsorg. Att det finns fler

äldre är dock knappast ett problem i sig utan en del av villkoren för framtida anpassningar. På

samma sätt kräver en hög andel barn och unga i befolkningen en omfattande verksamhet i

skolväsendet. Problem uppstår om antalet personer i arbetsför ålder som förenklat uttryckt borde

skapa de nödvändiga inkomster som ska omfördelas till befolkningsgrupper utan inkomster, inte

utvecklas i takt med övriga åldersgrupper.27 Nyckeltalet demografisk försörjningskvot visar

26 https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x41br1701.pdf 27 https://www.regeringen.se/contentassets/15c00134b8b4439185d351b14765da2a/demografins-regionala-utmaningar-sou-2015101

24 (38)

antal personer utanför arbetsför ålder (dvs åldrarna 0-19 år och 65+) som varje person i arbetsför

ålder (dvs 20-64 år) ska försörja.

Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%)

Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att

negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat

också påverkas negativt.28 Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två

personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller

sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det

betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en

tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2.

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, antal kg/inv

NOx är samlingsnamn för luftföroreningar i form av kväveoxid och kvävedioxid. Utsläpp av

NOx uppstår vid förbränning i höga temperaturer och är starkt kopplat till användningen av

motordrivna fordon såsom bilar, sjöfart och arbetsmaskiner men uppstår exempelvis också vid

energiproduktion. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter. Kväveoxider är giftiga och

bidrar till ozonbildning samt organiska föroreningar som leder till övergödning och försurning

av skog, mark och vatten. De har även negativ påverkan på våra andningsorgan. Data hämtas

från Nationella emissionsdatabasen och visar utsläpp från samtliga sektorer inom det

geografiska området. Nyckeltalet kan också delas upp i exempelvis industri och transporter.

Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom), kg/inv

Måttet PM2.5 anger vikten av små partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer i luften

(PM står för particulate matter). Dessa partiklar uppstår främst vid förbränning, men också

genom vägslitage och partiklar från däck och bromsar. Små partiklar i luften leder till stora

hälsoproblem. Data hämtas från Nationella emissionsdatabasen och visar utsläpp från samtliga

sektorer inom det geografiska området. Nyckeltalet kan delas upp på olika sektorer.

Resor med kollektivtrafik, resor/inv

Ur såväl miljösynpunkt som framkomlighetssynpunkt spelar kollektivtrafiken en stor roll för

hållbara städer. Nyckeltalet mäter antal påstigningar i regional kollektivtrafik med buss, tåg,

sjöfart, tunnelbana eller spårvagn och visar på kollektivtrafikens attraktivitet inom det

geografiska området. Attraktiviteten för kollektivtrafiken bestäms av utbud, pris,

marknadsföring och information om utbudet samt försäljningskanaler för färdbevis.

Nyckeltalet är även relevant under Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Kollektivtrafik förnybara drivmedel buss, andel (%)

Transporternas klimatpåverkan och ekonomiska effekt beror inte bara på hur stor andel av

befolkningen som använder den, utan även vilken typ av energi som används och var den

kommer från. Genom att använda förnybara bränslen kan utsläppen inom transportsektorn

minskas. Nyckeltalet är även relevant under Mål 9 Hållbar industri, innovationer och

infrastruktur.

28 https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/trangboddheten-i-storstadsregionerna.pdf

25 (38)

Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Vår planet har försett oss med ett överflöd av naturresurser, men vi människor har inte nyttjat

det på ett ansvarsfullt sätt och konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Hållbar

konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom

ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning,

förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion

av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och

människors hälsa. Vi har haft svårt att fånga nyckeltal för hållbar konsumtion och produktion på

kommun- och länsnivå. Exempelvis har möjligheten att följa matsvinn efterfrågats från många

håll men vi har inte kunnat finna sådan data att presentera. Här har vi istället fokuserat på en

konsekvens av vår konsumtion, nämligen mängden avfall som produceras. Avfallstrappan, eller

”avfallshierarkin”, är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur

avfallet ska tas om hand.29 Avfallstrappan har fem nivåer: minimera, återanvända, återvinna,

utvinna energi och deponera. Här har vi valt nyckeltal som relaterar till det första och tredje

steget i avfallstrappan.


Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person U07801 U07801

Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%)

U07414 U07414

Ekologiska livsmedel i kommunens/regionens verksamhet, andel (%) U07514 U60494


Insamlat hushållsavfall totalt kommun, kg/person

Det första steget i avfallstrappan är att minimera mängden avfall. Det handlar om att skapa så

lite avfall som möjligt, vilket kräver minskad konsumtion och mer resurssnål produktion. Målet

är att minimera mängden avfall och vi följer det med nyckeltalet Insamlat hushållsavfall totalt i

kilo per invånare. Invånarantalet justeras med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-

/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet

genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i

kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.

Genom att använda ett justerat invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer

korrekt sätt för den egna kommunen, vilket underlättar jämförelser med andra

kommuner. Önskvärd riktning är att mängden ska sjunka och låga värden får grön färg i

visningen.

29 Se https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/

26 (38)

Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%)

Det huvudsakliga syftet med biologisk återvinning är att cirkulera näringsämnen i samhället för

att på så sätt sluta kretsloppet. Avfallstrappan nämner att allt avfall i så hög grad som möjligt

ska återanvändas och återvinnas för att spara naturresurser. Tidningar och förpackningar kan

t.ex. användas som råvara vid produktion av nytt papper och nya förpackningar. Ofta räknas

också användning av brännbart avfall för energiutvinning i fjärrvärmeverk och elproducerande

kombikraftverk som materialåtervinning. Målet för indikatorn "Hushållsavfall som samlats in

för materialåtervinning", som även finns med i SCB:s indikatorlista för Agenda 2030, är därmed

så höga värden som möjligt.

Ekologiska livsmedel i kommunens/regionens verksamhet, andel (%)

Syftet med nyckeltalet är att visa på kommunens och regionens arbete med miljöhänsyn.

Regeringen har exempelvis som mål att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen

ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030. Nyckeltalet finns även med i SCB:s

nationella indikatorlista för Agenda 2030. Målet är så höga värden som möjligt.

Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av

växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global

uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem,

havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för

naturkatastrofer.30

För att Sverige ska kunna bekämpa klimatförändringarna behöver alla samarbeta och den

regionala och lokala nivån har en avgörande roll. Nyckeltalen som har valts ut mäter utsläpp av

växthusgaser, andelar miljöbilar i den egna organisationen samt körsträcka med bil. Utsläpp av

kväveoxider och PM2.5 redovisas under Mål 11 Hållbara städer och samhällen.


Utsläpp av växthusgaser, ton CO2-ekv/inv N00401 N00401

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) U00437

Miljöbilar i det geografiska området, andel (%) N07400 N07400

Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv U07917 U07917

30 www.globalamålen.se, UNDP


27 (38)


Utsläpp till luft av växthusgaser inom kommunens/länets gränser, ton CO2-ekv/inv

Utsläppen av växthusgaser behöver minska i mycket snabbare takt.31 Det här nyckeltalet visar

utsläpp av koldioxid i ton koldioxidekvivalenter per invånare som sker inom kommunens och

länets gränser. Uppgifterna är hämtade från nationella emissionsdatabasen RUS (Regional

utveckling och samverkan i miljömålssystemet) och går att dela upp på olika områden såsom

uppvärmning, industri, transporter, jordbruk m.m. Utsläppen för Sverige har fördelats över

landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km2. Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik

och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter.

Denna geografiska fördelning innebär att de nationella totalutsläppen bryts ner och fördelas på

regional och lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning omfattar en geografisk

begränsning av var utsläppen sker (till exempel vägnät) och statistik på regional nivå (till

exempel trafikflöden, fordonstyper, kallstartsandel) och innebär vissa osäkerheter.32

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%)

Det vore önskvärt att mäta fordonsparken utifrån fossiloberoende men i dagsläget saknas

nationell definition av vad det är. Olika aktörer använder olika definitioner. Därför har vi istället

valt ett mått för miljöbilar, vilket för fordon införskaffade efter 1 juli 2018 innebär

klimatbonusbilar. Bilar registrerade före den 1 januari 2013 ska uppfylla kriterierna för MB2007

och bilar registrerade 1 januari 2013 eller senare ska uppfylla kriterierna för MB2013. I

nyckeltalet ingår också fordon som leasats av kommunorganisationen.

Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området (%)

Detta nyckeltal visar andelen miljöbilar i trafik av det totala antalet bilar i trafik. Måttet avser

bilar som vid tiden för registrering uppfyllde kraven för miljöbil enligt då gällande kriterier.

Detta innebär att bilar registrerade före den 1 januari 2013 ska uppfylla kriterierna för MB2007

och bilar registrerade 1 januari 2013 eller senare ska uppfylla kriterierna för MB2013. Från

1 juli 2018 avser uppgiften klimatbonusbilar.

Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv

Hur många mil invånarna i den egna kommunen eller regionen reser med bil varierar över

landet. Faktorer som påverkar körsträckan är hur väl utbyggd kollektivtrafiken är, hur

pendlingsmönster ser ut men även av resvanor mm. För att nå klimatlagens (2017:720) mål har

Trafikverket tagit fram ett klimatscenario som säger att vi måste minska biltrafiken i kilometer

med 10-20 procent per capita. För att få ett mått på körsträckan i den egna befolkningen har vi

tagit med ett nyckeltal som baseras på total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i

det geografiska området och sedan dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området.

Nyckeltalet avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting

om var körsträckan har tillryggalagts. Höga värden ges röd färg i Kolada eftersom målsättningen

är att körsträckan ska minska per invånare. Nyckeltalet kan brytas ned och visar då

Genomsnittlig körsträcka med mil per bil.

31 Sveriges miljömål 32 Nationella emissionsdatabasen

28 (38)

Mål 14 – Hav och marina resurser Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den

marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är

avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av

klimatförändringarna. Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som

drabbar våra hav idag. 33 Utsläpp av kväve och fosfor samt marint skräp och plast i havet är

påtagliga problem i Sverige. Övergödning och utbredning av syrefria bottnar är vidare stora

problem i Östersjön. Övergödning är också ett stort problem i Västerhavet.34

Det är inte möjligt att överskatta havens betydelse för människans fortlevnad. Men när det

kommer till nyckeltal, uppföljning och rådighet är det svårt att hitta data på kommunal och

regional nivå. Mikroplaster är ett område som vi gärna hade fångat, men för närvarande saknas

nationell definition för vad som är mikroplaster, vilka som är skadliga och hur mätningen på

mer regelbunden basis ska skötas35.

Knappt två tredjedelar av länen angränsar till hav. För att få ett mått på hur länens arbete inom

det marina skyddet utvecklas har vi valt att här ta med nyckeltalet Marint skyddad havsareal.

Det finns tillgänglig statistik nationellt om punktutsläpp av kväve och fosfor till hav men vi har

inom ramen för detta uppdrag inte lyckats sammanställa det till region- eller kommunnivå.


Marint skyddad havsareal, andel (%) N85040


Marint skyddad havsareal, andel (%)

Nyckeltalet beskriver den andel av den totala havsarealen i länet som har skyddats med specifikt

marint syfte. Det innebär att det som ingår är marina nationalparker och naturreservat samt

Marina Natura 2000-områden (utpekade marina habitat). Areal i ekonomisk zon, dvs områden

utanför gränsen för Sveriges territorium, inkluderas inte. Inom nätverket av marina naturreservat

ryms en mängd olika arter och livsmiljöer.

33 www.globalamålen.se, UNDP 34 Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar utveckling 35 Mikroplaster Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige, Naturvårdsverket, 2017


29 (38)

Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Att tillgodose

mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den

biologiska mångfalden och säkerställa hållbart nyttjande ekosystemtjänster är en avgörande

utmaning för vår överlevnad. Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg

utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och

avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters

överlevnad.36

Att hitta jämförbar data på kommun- eller länsnivå kring biologisk mångfald har varit svårt.

Inom målområde 15 har vi valt att ta med hur stor andel av kommunens eller länets totala areal

som är skyddad. Arbetet med naturskydd leds av Naturvårdsverket och länsstyrelserna i

samverkan med kommuner m fl. Det är miljöbalken som ger verktyg för arbetet med att skydda

områden. Enligt Naturvårdsverket har ca 13 procent av landytan i Sverige skyddats i någon form

(nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden, Natura 2000-

områden, våtmarker skyddade enligt våtmarkskonventionen, naturvårdsavtal med stöd av

jordabalken). 37 Skyddet omfattar olika naturtyper såsom land, hav och inlandsvatten och i

Koladas Agenda 2030-visning presenteras nyckeltalet för Skyddad natur totalt, med möjlighet

att se de olika delarna (för vägledning se punkt 7 i avsnittet ”Så här hittar du nyckeltalen för

Agenda 2030 i Kolada”) .


Skyddad natur totalt, andel (%) N85054 N85054


Skyddad natur totalt, andel (%)

Nyckeltalet visar hur stor andel skyddad natur det finns totalt i det geografiska området

(kommunen eller länet). Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat,

naturvårdsområden och biotopskyddsområde.

Nyckeltalet går att dela upp i de underliggande delarna; land, hav och inlandsvatten. I

landarealen ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp

till max några 10-tal kvadratmeter stora. Inlandsvatten avser sjöar och vattendrag som är större

än så.

36 www.globalamålen.se, UNDP 37 www.naturvårdsverket.se


http://www.naturvårdsverket.se/

30 (38)

Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling.

Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri

från konflikter, korruption och våld.


Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval/landstingsval, andel (%)

N05831 N65831

Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) U01420

Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv N07403 N07403

Förtroendevalda i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige som utsatts för trakasserier, hot eller våld, andel (%)

N65900

Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun/landsting, (%)

N03102 N63016


Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval/landstingsval, andel (%)

En demokrati bygger på att människor engagerar sig och uttrycker sina åsikter. Ett lågt

valdeltagande i ett visst valdistrikt innebär lägre grad av representation från det valdistriktet och

lägre grad av aktivt socialt deltagande i samhällslivet. Nyckeltalet kan avvika stort från det

genomsnittliga valdeltagandet i kommunal- eller landstingsvalet och på så vis ge viktig

information om olikheter i området och väcka frågor om orsakerna. Nyckeltalet visas för

kommun och avser då val till kommunfullmäktige samt för region för val till

landstingsfullmäktige. Samma värde publiceras för valåret och de därpå följande tre åren.

Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%)

Om grupper av invånare i rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, avstår att

gå ut ensam försvinner deras frihet att leva det liv de önskar. Det är i större utsträckning kvinnor

än män som avstår från att gå ut ensamma. Det är också vanligare bland äldre och bland

personer med förgymnasial utbildningsnivå att avstå från att gå ut ensam. Nyckeltalet bygger på

Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på lika villkor.

Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv

Det första delmålet inom Mål 16 är att avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld

överallt. Därför har nyckeltalet Anmälda våldsbrott tagits med i urvalet. Målet är att

våldsbrotten ska minska och det är den riktning nyckeltalet ges i denna visning, dvs de områden

som har det högsta antalet anmälda våldsbrott per invånare kommer att ges röd färg i visningen.

31 (38)

Nyckeltalet visar anmälda våldsbrott vilket inte enbart återspeglar den faktiska brottsligheten

utan även benägenheten att polisanmäla. Jämförelser bör därför tolkas med viss försiktighet.

Förtroendevalda i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige som utsatts för trakasserier, hot eller våld, andel (%)

Förtroendevalda som utsätts för trakasserier, hot eller våld är ett allvarligt hot mot vår

demokrati. Av sekretesskäl kan inte kommunnivån redovisas för sig utan i detta nyckeltal slås

förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige ihop och nyckeltalet visas för region.

Årets resultat som andel av skatter och generella statsbidrag, (%)

En hållbar utveckling med effektiva institutioner – vilket är ett av delmålen – kräver ekonomisk

hållbarhet. För kommuner och regioner innebär den demografiska utvecklingen under

kommande år att stora insatser för att effektivisera verksamheterna kommer att behövas.38

Redan 2018 märks en ökning av antalet kommuner som hade ett negativt resultat i relation till

intäkter från skatter och generella statsbidrag. År 2017 var antalet kommuner som hade ett

negativt resultat 20 stycken, men 2018 var antalet närmare 70.

Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Inom målområde 17 har vi inte kunnat hitta några nyckeltal på lokal nivå som belyser frågan.

Information om olika typer av partnerskap har efterfrågats inom arbetsgrupp och referensgrupp

men sådan statistik har vi inte tillgång till för kommuner och regioner.

38 Ekonomirapporten 2018, SKL

32 (38)

Länkar I kansliets arbete med nyckeltalsurvalen har stora mängder rapporter och webbsidor varit viktiga

underlag. Här följer länkar till de underlagen vi hänvisar till i denna vägledning för den som vill

fördjupa sig vidare.

Agenda 2030

https://www.regeringen.se/49758d/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/bilaga-

3-svensk-oversattning-av-resolutionen-forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling

I riktning mot en hållbar välfärd, Fi 2016:01 Agenda 2030-delegationen

http://mb.cision.com/Public/221/2278604/969a712edba366db.pdf

Statistisk uppföljning av Agenda 2030, SCB, 2017

https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x

41br1701.pdf

Sverige och Agenda 2030 — rapport till FN:s politiska högnivåforum 2017 om hållbar

utveckling, Regeringskansliet

https://www.regeringen.se/49f006/contentassets/f883444856cd40838e69a22d5da2beed/sverige-

och-agenda-2030--rapport-till-fns-politiska-hognivaforum-2017-om-hallbar-utveckling.pdf

Sveriges miljömål

http://www.sverigesmiljomal.se/fordjupad-utvardering-2019/

Naturvårdsverket

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-

omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/

Ekonomirapporten, SKL, 2018

https://skl.se/download/18.28a68ed6167c0a9a9d611fe4/1545312813660/Ekonomirapporten-

december-2018.pdf

Nationella emissionsdatabasen

http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/metod--och-

kvalitetsbeskrivning/Pages/default.aspx

Leveranssäkerhet i Sveriges elnät 2017 Statistik och analys av elavbrott

https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202018/Ei_R2018_1

6.pdf

https://www.regeringen.se/49758d/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/bilaga-3-svensk-oversattning-av-resolutionen-forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling

https://www.regeringen.se/49758d/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/bilaga-3-svensk-oversattning-av-resolutionen-forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling

http://mb.cision.com/Public/221/2278604/969a712edba366db.pdf

https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x41br1701.pdf

https://www.scb.se/contentassets/404caaf5c86740939115864265d2c95e/mi1303_2017a01_br_x41br1701.pdf



http://www.sverigesmiljomal.se/fordjupad-utvardering-2019/

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/

https://skl.se/download/18.28a68ed6167c0a9a9d611fe4/1545312813660/Ekonomirapporten-december-2018.pdf

https://skl.se/download/18.28a68ed6167c0a9a9d611fe4/1545312813660/Ekonomirapporten-december-2018.pdf

http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/metod--och-kvalitetsbeskrivning/Pages/default.aspx

http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/metod--och-kvalitetsbeskrivning/Pages/default.aspx

https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202018/Ei_R2018_16.pdf

https://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202018/Ei_R2018_16.pdf

33 (38)

Så här hittar du nyckeltalen för Agenda 2030 i Kolada

1. Via din webbläsare gå till www.kolada.se och skriv in din kommun/region i fältet. Du som

arbetar utifrån ett länsperspektiv men vill se resultaten för kommunerna i länet väljer en

kommun i länet (t ex residensstaden). Följ stegen nedan och i steg 4 förklaras hur du får fram

länets kommuner i visningen.

2. Du kommer direkt till visningen av Agenda 2030-nyckeltalen

3. För att göra jämförelser mellan kommuner eller mellan regioner ta fram ett jämförelsediagram

genom att använda stapel-ikonen till höger om det nyckeltal du vill se jämförelsen för, se röd

markering i steg 2 ovan.

http://www.kolada.se/

34 (38)

Den kommun/region du valt markeras med en blå pil i jämförelsediagrammet. Färgsättningen i

Kolada bygger på en relativ skala som används i Öppna jämförelser. Vid jämförelser mellan

kommuner har de 25 % av kommunerna med sämst resultat fått röd färg, de 25 % av

kommunerna med bäst resultat fått grön färg och de 50 % i mitten har fått gul färg. På samma

sätt har regionernas resultat färgats, men de tre färgerna har 33 % vardera. Färgerna säger

ingenting om ett värde är godkänt eller ej, endast hur det förhåller sig relativt de andras värden.

4. Byt jämförelsegrupp via rullisten, markerad med röd ring i diagrammet i steg 3. Du som

arbetar utifrån ett länsperspektiv men vill se resultaten för kommunerna i länet, välj ditt län i

rullisten. Då visas resultaten för länets kommuner i diagrammet.

35 (38)

5. Trenddiagram hittar du via trend-ikonen till höger om nyckeltalet, se röd markering i

diagrammet i steg 2 ovan.

6. För många nyckeltal finns uppgifterna könsuppdelade. För att få fram könsuppdelad statistik

kryssa i check-boxen ovanför nyckeltalslistan.

7. Vissa nyckeltal kan ha andra nyckeltal hierarkiskt ordnade under sig. Då hittar du delarna

genom att trycka på den lilla pilen i vänstermarginalen vid nyckeltalet, se markering i bilden

ovan.

8. Om du vill ha mer information om nyckeltalet, t ex källa och nyckeltals-ID, peka då på den

lilla i-ikonen till höger om nyckeltalet. Nyckeltalsinformationen kommer då upp i en ruta på

skärmen.

36 (38)

9. Du kan exportera nyckeltalen till Excel genom att använda ikonen som finns vid rubrikraden,

strax ovanför tabellen.

10. Skriv ut det du ser på skärmen eller spara som en pdf genom att använda skriv-ut-ikonen

som du hittar till höger, högst upp på sidan.

11. Högst upp till höger på alla sidor i Kolada finns ett frågetecken. Klicka på det för hjälp

(instruktioner, bilder, filmer).

12. Vill du ha mer hjälp att hitta nyckeltal och analysera? Kontakta RKA!

37 (38)

Bilaga 1

Mål NyckeltalKommun

(ID)

Region

(ID)Källa

Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%) N02904 N02904 SCB

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd,

andel (%) av befolkningenN31816

Socialstyrelsen

och SCB

Invånare 18-64 år med låg inkomst, andel (%) U01803 SCB

Invånare med fetma, andel (%) U01411 U01411Folkhälso-

myndigheten

Ekologiskt odlad åkermark, andel (%) N00403 N00403 Jordbruksverket

Medellivslängd kvinnor, år N00925 N00925 SCB

Medellivslängd män, år N00923 N00923 SCB

Långtidssjukskrivna med psykiska sjukdomar och syndrom samt

beteendestörningar, andel (%)N74811 N74811

Försäkrings-

kassan

Fallskador bland personer 65+, 3-årsm, antal/100 000 inv U20462 U20462 Socialstyrelsen

Förekomst av diabetes typ 2, andel (%) N79172Nationella

diabetesregistr.

Antibiotikaförsäljning, recept/1000 inv N00404 N60405Socialstyrelsen

och SCB

Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun,

andel (%)N15428 N60802

SCB och

Skolverket

Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) N15533 Skolinspektionen

Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) N17461 SCB

Elever på SFI som klarat minst två kurser på studievägen av

nybörjare två år tidigare, andel (%) N18409 SCB

Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning län, andel (%) N60800 SCB

Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun/region, andel (%) N00209 N60077 SKL

Föräldrapenningdagar som tas ut av män, andel av antal dagar (%) N00943 N00943Försäkrings-

kassan

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns

mediannettoinkomst, andel (%)N00952 N00952 SCB

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns

mediannettoinkomst, kommunalt/regionalt anställda, andel (%)N00953 N00958 SCB

Vattentäkter med vattenskyddsområde, andel (%) N85069 Länsstyrelsen

Sjöar med god ekologisk status, andel (%) N85051 N85051VISS,

Länsstyrelserna

Vattendrag med god ekologisk statust, andel (%) N85052 N85052VISS,

Länsstyrelserna

Grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status,

andel (%)N85053 N85053

VISS,

Länsstyrelserna

Vattenförbrukning lokaler, kbm/kvm U60471Egna uppgifter i

landstinget

Vattenanvändning totalt, senaste mätning, kbm/inv N85042 SCB

Elavbrott, genomsnittlig avbrottstid per kund (SAIDI),

minuter/kundN45933

Energimarknads-

inspektionen

Fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor på värmeverk

inom det geografiska området, andel (%)N45929 N45929

Energimyndig-

heten och SCB

Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA U60495Egna uppgifter i

landstinget

Slutanvändning av energi totalt inom det geografiska området,

MWh/invN45905 N45905

Energimyndig-

heten och SCB

7

1

2

3

4

5

6

38 (38)

Mål NyckeltalKommun

(ID)

Region

(ID)Källa

Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/inv N03700 N03700 SCB

Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel (%) av bef. N00955 N00955Arbetsförmed-

lingen och SCB

Invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar, andel (%) N02906 U60700 SCB

Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) N07900 N07900Post- och

telestyrelsen

Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI U07451 SKL

Befolkning i kollektivtrafiknära läge, andel (%) N07418 N07418 SCB

Ginikoefficient, index N00956 N00956 SCB

Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) U01413 U01413Folkhälso-

myndigheten

Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera

(status efter 90 dagar), andel (%)N00973 SCB

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma

om saker som är viktiga, andel (%)U28532 SKL

Demografisk försörjningskvot N00927 N00927 SCB

Trångboddhet i flerbostadshus, enligt norm 2, andel (%) N07907 N07907 SCB

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), totalt, kg/inv N85047 N85047

Utsläpp till luft av PM2.5 (partiklar <2.5 mikrom). kg/inv N85048 N85048

Resor med kollektivtrafik, resor/inv N60404 Trafa

Förnybara drivmedel kollektivtrafik buss, andel (%) U85426

Miljö- och

fordonsdata-

basen Frida

Insamlat hushållsavfall totalt, kg/person U07801 U07801 Avfall Sverige

Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl.

biologisk behandling, andel (%)U07414 U07414 Avfall Sverige

Ekologiska livsmedel i kommunens/regionens verksamhet, andel

(%)U07514 U60494

Ekomatcentrum,

Egna uppg. i

landstinget

Utsläpp av växthusgaser, ton CO2-ekv/inv N00401 N00401

Nationella

emissions-

databasen

Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%) U00437Miljöfordon

Sverige (MFS)

Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området,

(%)N07400 N07400 SCB

Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv U07917 U07917 Trafa

14 Marint skyddad havsareal, andel (%) N85040 SCB

15 Skyddad natur totalt, andel (%) N85054 N85054 SCB

Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval, andel

(%)N05831 N65831

Valmyndigheten

och SCB

Invånare 16-84 år som avstår från att gå ut ensam, andel (%) U01420Folkhälso-

myndigheten

Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv N07403 N07403 BRÅ och SCB

Förtroendevalda i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige

som utsatts för trakasserier, hot eller våld, andel (%) N65900 BRÅ

Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag

kommun/landsting, (%)N03102 N63016 SCB

SMED via SMHI

och Nationella

emissions-

databasen11

12

13

16

8

9

10