ALL INCLUSIVE, IKEA-BYGGSATS ELLER

GÖR DET SJÄLV? KOMMUNERNA, KOMMUNINVÅNARNA OCH SERVICEN NU OCH I

FRAMTIDEN

YH Novia 2.10.2014

Siv Sandberg

Kommunerna, kommuninvånarna och

servicen (då), nu och i framtiden 1. Den korta vägen från då till nu

2. Från undersåtar och organisationsmänniskor till

konsumenter och medskapare

3. Har kommunerna spelat ut sin roll?

4. Varför det lokala alltid kommer att vara viktigt

1. Den korta vägen från då till nu

Andel (%) av befolkningen över 15 år som saknar utbildning efter grundskolan 1970-2010

Källa: Statistikcentralen

81 77

71 65

61 56

52 48

44

75

68 62

55 50

45 41

37 33

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Kimitoön

Hela landet

Siv Sandberg 2014

Andel bostäder med WC inomhus 1960-2009

Källa: Statistikcentralen

35

61

84 93 95 97

0

20

40

60

80

100

120

1960 1970 1980 1990 2000 2009

%

%

Siv Sandberg 2014

Det ideala befolkningsunderlaget för kommunala tjänster 1965

och 2014

1965 2010-talet

Grundskola 6-8 000 Minst 50 barn i

ålderskategorin under 1 år

(Kommunstrukturlagen)

Gymnasium 6-8 000 Innehållsliga krav påverkar

förutsättningar

Byggnadsinspektion 5-6 000 Planer på överkommunal

organisering

Brandchef 5-6 000 20 regionala räddningsverk

Socialsekreterare & hemsyster

Socialvård

3-4 000 20 000

Vårdreformen 5 områden

ca 1 miljon

Ålderdomshem 6-8 000 20 000

Kommunalläkare/Primärvård 3 000 20 000/(50 000)

Tandläkare 9 000 20 000/(50 000)

Lokalsjukhus/Primärvård 8-10 00 20 000/(50 000)

Siv Sandberg 2014

Varför blev optimalt för litet?

• Från sluten till öppen ekonomi

• Allmänt höjd ambitionsnivå och specialisering

• Förvaltningens och tjänsteproduktionens organisering:

Från enmansshower – kommunalläkare, folkskollärare

och kommunkamrer – till stora mångprofessionella

organisationer

• Ökat fokus på individrättigheter

• Nya måttstockar p g a förändrade perspektiv

(urbanisering, specialisering, höjd utbildningsnivå)

Siv Sandberg 2014

2. Från undersåtar och organisationsmänniskor

till konsumenter och medskapare

”Aktiv i marthorna och Folkhälsan,

Tongivande i folkförsörjningen under kriget,

Initiativtagare till kurser och konsulentbesök.

Skriver till riksdagsmän och landstingsmän och driver Örarnas sak. Skriver då ”vi”, men är ”hon”, utomstående.”

Beskrivning av lärarinnan Lydia Manström

Ulla-Lena Lundberg: Is (2012).

Unga om livsprinciper

KÄLLA: Kansallinen Nuorisotutkimus 2012, n=1069 15-30 -åringar

33

54

59

65

87

0 20 40 60 80 100

Påverka samhället

Miljöfrågor

Pengar & förmögenhet

Skämma bort sig själv

Hålla avtal

Viktig princip i mitt eget liv %

Viktig princip i mitteget liv %

Konsumentmedborgaren väljer och

prioriterar... • Medborgaren uttrycker sina (politiska) preferenser genom personliga

val: i affären, på arbetsplatsen, i kontakt med myndigheter

• Individens egna intressen

• Systematisk användning av kunskap

• Upplevelser

• Viktigt att kunna styra över sin tidsanvändning

• Kontrast till ”organization man” som fungerar på organisationens (arbetsplatsens, föreningens, det politiska systemets) villkor

Källa: Halava Ilkka & Pantzar Mika (2010): Kuluttajakansalaiset tulevat! Miksi työn johtaminen muuttuu? EVA, Elinkeinoelämän valtuuskunta.

...men ska inte misstas för att vara lat och

oengagerad • Engagerar sig intensivt i projekt

• Utövar aktiva val som konsument

• Bidrar med kunskap och engagemang till förmån för det

allmänna bästa (t.ex. Crowdsourcing, gratis & dela-

kulturen)

• Uppfattar det som naturligt att vara medskapare (co-

production) av privat och offentlig service (skruva ihop

Ikea-möbler, fylla i myndighetsblanketter på nätet)

Besök i dagligvaruhandeln i Åboregionen Källa: Kohijoki (2013, s. 98)

Vardag Helg

Väljer den affär

som ligger

närmast

hemmet (%)

29 17

Åker bil till

affären (%)

65 69

N = 1 870

Anna-Maija Kohijoki: Onko kauppa

kaukana? Päivittäistavarakaupan

palvelujen saavutettavuus Turun

seudulla – ikääntyvien kuluttajien

näkökulma. Turun

kauppakorkeakoulu sarja A-

15:2013

Nya beteenden utmanar den kommunala servicen –

men ger också möjligheter

Nu kan du besöka biblioteket varje vardag!

Hammarbacka fick meröppet bibliotek

Hammarbacka bibliotek som öppnade på nytt efter årsskiftet blev meröppet fr.o.m. den 5 mars. I fortsättningen kan man i stället för de nuvarande två dagarna använda biblioteket fem dagar i veckan, från måndag till fredag kl. 9-19. På ett meröppet bibliotek kan man

• använda bibliotekets material, läsutrymmen och datorer,

• läsa dagens tidningar samt

• låna och återlämna biblioteksmaterial via automat.

• Bibliotekarien kommer även i fortsättningen att vara på plats två dagar i veckan, måndagar kl. 13–19 och tisdagar kl. 10–16. Under övriga tider kommer kunden in i biblioteket med bibliotekskort och PIN-kod. Om du inte har PIN-kod kan du skaffa en på biblioteket genom att visa upp ett identitetsbevis. Under 15-åringar kommer inte in i biblioteket med sina kort.

• För biblioteksanvändarnas säkerhet och för att undvika missbruk har biblioteket kamerabevakning i realtid.

• Modell med nya möjligheter

• På Hammarbacka bibliotek firades öppningen av det nya meröppna biblioteket onsdagen den 5.3 kl. 17.30–19.00. Då hade områdets invånare och samarbetspartners möjlighet att diskutera sina önskemål beträffande användningen av biblioteksutrymmet med direktören för bibliotekstjänster och med övrig personal.

Källa: www.turku.fi/kirjasto

3. Har kommunerna spelat ut sin roll?

3.10.2014 Siv Sandberg|Åbo Akademi | siv.sandberg@abo.fi 15

Siv Sandberg 2014

Nationella intressen

Kollektiva (regionala och lokala) intressen

Individernas intressen

Siv Sandberg 2014

En positiv och en negativ tolkning

1. Invånarnas rättigheter och inflytande

förverkligas utan kommunalt förmyndarskap

och politisk tvångströja (valfrihet,

brukarmedverkan; rösta med fötterna snarare

än att rösta i val)

2. Invånarnas missnöje riktas mot de lokala

beslutsfattarna oberoende av vem som i sista

hand är ansvarig för beslutet

Siv Sandberg 2014

4. Varför det lokala alltid kommer att vara

viktigt

”Bland dig i byen”

”Vision: København er stedet, hvor man føler sig hjemme, har tillid til naboen og institutionerne og er aktiv gennem nærdemokratiet i fx skolebestyrelsen eller sportsforeningen.

Man kan tage sig en uddannelse og få sig et arbejde, og hvis man er troende, frit bede i sin kirke, synagoge eller moské og udøve sin religion.”

KØBENHAVN - EN ÅBEN OG

IMØDEKOMMENDE STORBY

MANGFOLDIGHEDSPROGRAMMET ”BLAND DIG I BYEN” 2011-2013

Tack!