All Tom Historian r 112015

7/25/2019 All Tom Historian r 112015

1/68

allt om

MEDICINTILL FOLKETApotekarens bcker

blev bstsljarep 1600-talet

FRGOR & SVAREdvard VIII

ville bombaEngland

NYB

VISAR:

Varfr ville Hitler ervra Kreta?Vilka var hugenotterna?

Nr brjademan anvndarrpost?

RANCONTRASAFFRENUSA smugglade vapen till fienden

JOHN COLTERPlsjgaren jagades av indianer

1/2015S 59:90 kr0 NOKEURO

Sextiotalets

sexsymbolextiotaletsextiotalets

BRIGITTE BARDOT

MUHAMMAD ALI40 r sedan klassisk

boxningstriumf

LSTIPSHstens bsta bcker

historiskafrgiftninga

Frn Kleopatratill Litvinenko

S O UN

Krigsherrar stred om att bli

Militrdiktatorer styrde Japan i 600 r

Andra vrldskriget


2/68

Innehll4 HISTORISKA NYHETERNy bok om Edvard VIII:s nazistkontakter.Skallfynd i Anderna bar spr av tortyr.

10 BILDEN: Nejlikerevolutionen

12 FEM I TOPP: Vrldens rikaste14 KALENDERN

15 FRGOR & SVARVarfr ville Hitler ervra Kreta?Nr slutade man anvnda rrpost?

20Shogunerna styrde Japan

Militrdiktaturer kontrollerade landeti kejsarens namn under era hundra r.

30Plsjgare fick agera bytei svartfotsindianernas jaktJohn Colter sprang ifrn sina frfljarei Montanas skogar 1809.

34Waffen-SS skte rekryteri mnga ockuperade lnderNordeuropeiska "germaner" valdes ut frstrid mot kommunismen.

40

Iran-Contras-skandalenchockade USA 1986Olagliga vapenaffrer skulle fria gisslani Libanon och flla socialister i Nicaragua.

447 ddliga frgiftningsfall

Frn avrttningen av Sokrates tilllikvideringen av Alexander Litvinenko.

50Brigitte Bardots 1960-talModelljobb och lmsuccer gjorde hennetill rtiondets mest omskrivna sexsymbol.

54

Sjlvlrd apotekare skrevom medicin fr vanligt folkNicholas Culpeper utmanade Englandslkarelit p 1600-talet.

58RET VARNaturkatastrof med tiotusentals offeravslutade hndelserikt 1908.

60TIPS & TRENDER

62HISTORIA P FILM

64TESTA DIG SJLV

Historiaallt om

Flj oss pFacebook!

Tyck till om tidningen pwww.facebook.com/alltomhistoriaNr 11/2015

20Shogunerna somstyrde Japan

407 historiskafrgiftningar

34 Nordiska rekryteri Waffen-SS

r

30PlsjgarenJohn Colter

2allt om historia /


3/68

ke Steinwall,chefredaktr

P OMSLAGETEn daimyo, japansk lnsherre, underSengokuperioden ("De krigande staternastid") p 1500-talet. Illustration av RichardHook (Osprey). Bakgrund Istockphoto.

H

I

S

T

O

R

I

a

l

l

t

o

m

R

I

I

S

T

O

R

I

I

S

T

OO

RR

II

IIII

a

l

l

t

o

m

ll

l

tt

o

mm

MEDICINTILL FOLKET

Apotekarens bckerblev bstsljarep 1600-talet

FRGOR&SVAR

EdvardVIIIvillebomba

England

NY OKOKO

VISAR:Varfr ville Hitler ervraKreta?Vilkavar hugenotterna?Nrbrjadem an anvnda

rrpost?

I

III

IRANCONTRASAFFRENUSAsmuggladevapentillfienden JOHNCOLTERPlsjgarenjagadesavindianer

NR11/2015PRIS59:90kr79,90NOK6,95EURO

Se

x

tio

ta

let

ssexsymbolSe

x

t io

ta

let

s

e

x

t io

ta

let

s

BRIGITTEBARDOT

MUHAMMADALI40rsedanklassiskboxningstriumf

LSTIPSHstensbstabcker

R

IIII

historiskafrgiftningar

FrnKleopatratill Litvinenko

S

O

U

N

S

I

S

I

S

I

S

I

S

I

S

I

S

S

O

U

N

O

U

N

O

U

N

Krigsherrarstredomattbli

MilitrdiktatorerstyrdeJapani600r

S

TT

SS

Andravrldskriget

S

v

e

n

s

v

e

n

s

k

v

e

n

s

k

v

e

n

s

k

v

e

n

s

k

v

e

n

s

k

e

n

s

k

n

s

k

s

k

a

rrrr r

r

v

a

d

r

v

a

d

r

v

a

d

r

v

a

d

r

v

a

d

r

v

a

d

v

a

d

e

s

t

i

l

s

t

i

l

s

t

i

l

s

t

i

l

s

t

i

l

i

lll

W

a

a

e

n

a

e

n

-

a

e

n

-

a

e

n

-

a

e

n

-

e

n

-

n

-

SSSSSS

PRENUMERATION & KUNDSERVICEwww.alltomhistoria.se

Telefon: 040-601 63 68 (mnfre 817)E-post: [email protected]: LRF Media AB,Box 78, 685 22 Torsby

KONTAKTA REDAKTIONENAllt om Historia,Box 526, 201 25 MalmTelefon040-601 63 [email protected]

Prenumeration:Helr inkl e-tidning(14 nr) 695 kr,halvr (7 nummer) 379 kr

REDAKTIONChefredaktr ke Steinwall,[email protected]

Art directorPer IdborgLayoutareJohan Leijon,Erik Lindholm, FredrikMagnusson (vik)vriga redaktionellamedarbetare Svante Strm,Magnus Vsterbro,Bjrn LundbergFrlagsredaktr & ansvarigutgivare Magnus BergstenMarknadsansvarigCatrina MkiKorrektur Annika Sundberg

Frlagschef Johan TaubertVDRuben Jacobsson

ANNONSERTanja Nilsson, AdviserTel 040-64 304 05E-post: [email protected]

INFORMATIONAllt om Historia r ett populr-vetenskapligt magasin som gesut av LRF Media AB. Redaktionenptar sig inget ansvar frobestllda texter eller bilder.Sdant material returneras ej.

Artiklarna fr inte citeras utantydlig kllangivelse. Materialur Allt om Historia fr endastanvndas med skriftligt tillstndav redaktionen.TryckV-TAB Vimmerby 2015ISSN1653-3224

Upplagan kontrolleras av

Tidningsstatistik AB.

TS-upplaga 2014: 26 700 exemplar

6

Hon hngdes frLincolnmordet

BrigitteBardot

5

DIKTATORER GERMILITRER MAKTn diktator r per definition enmakthavare som inte tillterngon opposition. Fr att kunnagra det mste diktatorn ha kon-troll ver militr, polis och s-

kerhetstjnst. Det innebr i praktiken oftaatt ven ledare inom de myndigheterna frstor makt.

S var det till ex-empel i Nazitysklanddr Schutzstaffel (SS)vxte f

rn en posi-tion som Hitlers liv-vaktsstyrka till enelitarm. I slutet avandra vrldskrigetvar ocks SS-chefenHeinrich Himmleren av landets mkti-gaste mn. Ls psidorna 3440 omhur mnga nord-bor rekryterades

till denna nazistiskafrmlingslegion.

Nr vlmilitra ledareuppntt en makt-position strax un-der en politisk diktator s r inte stegetsrskilt lngt fr den som vill ta ver mak-ten helt. Historien r full avsdana militrkupper.

I Japan sattes militrstyret i system re-dan p medeltiden. ven om landet hadeen "gudomlig" kejsare var det shogunen,den militre diktatorn, som hade den av-grande makten. Ls mer p sidan 20.

Dessutom berttar vi om sju historiskafrgiftningsfall, sextiotalsikonen BrigitteBardot och Iran-Contras-skandalen.

Trevlig lsning!

p medeltiden

I Japan sattes

militrstyreti system redan

ELincolnmordet

stor m

S vempel

dr Scvxte

f

tion sovaktsselitarmandraar ock

Brrrr

Baaaaa

54NicholasCulpeper

allt om historia / 3


4/68

Redaktr Magnus Vsterbro

Edvard VIIIville bomba England

Ny bok visar:

En hrlock frn komposi-tren Wolfgang AmadeusMozarts huvud, som engng togs av hans nkaoch sedan frts vidarei generationer, har sltsp auktion p Sothebysi London fr 35 000 pund.Samtidigt sldes en lockav Ludvig van Beethovens

hr fr betydligt mindre,bara drygt 8 000 pund.Troligen var deolika prisernaintebara ettuttryck fr attde tv olikakomposi-trernahar olika

status i fallet med Beet-hovens lock r bevisen

fr att hrstrnaverkligen kom

frn hans huvudinte riktigt likastarka.

Mozarts hr mer vrt n Beethovens

Mozartslock sldesfr 35 000

pund.

t hrstr

en

an

iktka.

t hrs

rkligern hante ristark

Mozart ochBeethoven.

gen var de

prisebara eyck frvolikposi-rnaolika

frattrattr att

verfri

arderna

ettratt

ka

MATTDUNHAM/AP/TT

r 1936 lmnade Edvard VIIIStorbritanniens tron, blandannat fr att han ville giftasig med den icke-adliga och

frnskilda amerikanskan WallisSimpson. Han hade tidigareanklagats fr att ha sympatise-rat med de fascistiska regimer-na i Tyskland och Italien, menexakt hur extrema hans sikteregentligen var har inte fram-kommit frut, eftersom deesta handlingar kring hansliv r sekretessbelagda. I en nybok, Go-Betweens for Hitler, harforskaren Karina Urbach med

hjlp av dokument frn ettstort antal andra kllor kunnatkartlgga den tidigare kung-ens handlingar och sikter.

Hertigen av Windsor, somhan kallades efter tron-avtrdet, brjade r 1940 ihemlighet inleda frhand-lingar med Hitlers regim, medmlet att frskaterta makten i Storbritannien,sluta fred med Tyskland ochistllet g i krig motSovjetunionen. Edvard ankla-gade, enligt den nya boken,"judar, de rda och utrikes-

departementet" fr att hafrt Storbritannien i krig medTyskland.

Urbach citerar en spansk

diplomat, Javier Bermejillo,som hvdat att Edvard redanvren 1940 sa att Tysklandborde bomba Storbritannien,fr att tvinga fram fred.

Historiska nyheter

n,

-

Tysk-brittiskspindelintetEnavdepersonersomsrskiltpekasutidennyaforskningenrCharlesEdward, greveavSachsen-Coburg-Gotha

,barnbarntilldrottningVict

o

r

i

a

.

H

a

n spelade,enlig

t

U

r

b

a

c

h

sbok,under

m

n

g

a

rennyckelroll

f

r

a

t

tfrmedlakonta

k

t

e

rmellannazire

g

i

-

menochledand

emedlemmara

vdenbrittiskaverklassen.

t

oooo

r

g

tttt

U

nn

g

nn

rrrrraa

kkkk

g

iii

-

n

d

v

r

i

a

ii

a

i

a

ii

aa

.

H

H

H

a

n

n

U

rrr

b

a

c

a

c

h

ssg

a

r

a

t

t

t

t

ttt

tk

t

ee

r

e

r

ee

r

d

eeee

Charles

Edward

verklassstddeNazitysklandMedhjlpavhandlingarfrn30

olikaarkiv, blandannatiTysk-

land,SpanienochRysslandhar

forskarenKarinaUrbachkunnatf

framhandlingarsomiStorbritan-

nienrsekretessbelagda. Idem

framgrhur mngamedlemmarav

denbrittiskaverklassen,ochden

kungligafamiljen,somihemlighet

stttadeNazityskland.

BUND

ESARCHIV

101I34

104

8913

4 allt om historia /


5/68

S stor andel av USA:s BNP, i procent,gick till krigsmakten under andravrldskrigets sista r, enligt en ny

studie. Sammanlagt ska kriget hakostat USA ungefr 4 biljoner dollari dagens penningvrde.

CITATET Skribenten Alex Palmer beskriver knslanav antiklimax som innner sig nr han fr frsta gngenser vrldens mest bermda sllsynta frimrke, "BritishGuana 1c magenta" som iol sldes p auktion frnstan tio miljoner dollar. Frimrket visas p USA:snationella postmuseum.

Den ser ut som en rdvinsflckeller som ett kvitto som kt

genom tvtten ngra gnger

Hundar tmjdes

fr 35 000 rsedanMan hartidigare trottatt hundenbrjade blimnniskansfljeslagare frcirka 16 000 r se-dan, d fregng-arna till dagenshundar skulle haskiljts frn vilda var-gar. Men nu visar en ny DNA-studie atthunden blev mnniskans vn betyd-ligt tidigare fr hela 35 000 r sedan.

Det r en grupp forskare, knutnatill universiteten i Stockholm ochHarvard, som underskt ett vargbenfrn Taimyr i Sibirien, som visat sig gatt identiera som den tidigaste fre-gngaren till bde vargar och hundar.Srskilt de hundraser som i dag kallas

siberian husky och grnlandshundarr nra slkt med dessa ursprungligahundar, som allts var samtida med desista neandertalarna.ii tttttaneeeeeannnnnnndeeeeeeertttttt lllllllllarrrrrrrrnaaaaaaaaaaaa.

e-

Benbit frn

den 35 000 rgamla vargen.

KEYSTONE\G

AMMARAPHO/GETTY

Storbritanniens fredetta kung vid ettbesk i Dresden 1937.

LOVEDALN

Slktingensiberian husky.

ISTOCK



6/68

3 000 r gamlastenyxor hittadei VietnamFem stenyxor, som tros varaminst 3 000 r gamla, har hittatsunder en utgrvning i staden DaNang i Vietnam. Om dateringenstmmer kommer yxorna frnkulturen Sa Hynh som fregickChamfolket, vilket under lng tidstyrde de stra delarna av det somi dag r Vietnam.

Spr avmnniskoofferundersks i KinaKvarlevor efter hundratalsmnniskor har hittats begravda pett flt nra byn Mogou, i nord-vstra Kina. Begravningsplatsenvar i bruk fr cirka 4 000 r sedan,och anvndes av den s kalladeQija-kulturen. Flera av de be-gravda br spr av att ha ddatsgenom en offerrit. Bland demfanns en person som endast varcirka 13 r gammal.

STORISKA NYHETER

En 500 r gammal gravyr kan vara enavbildning av den mytomspunne konst-nren Leonardo da Vinci, spelandes ettinstrument kallat "lira da braccio". I sfall r den en av mycket f bilder av Leo-nardo da Vinci som mlades medan hannnu var i livet. Konstverket skapades

r 1505 av Marcantonio Raimondi, somenligt en forskare kan ha anvnt denredan d bermde da Vinci som modellfr Orfeus, den mytiske musikern varskonster kunde frtrolla djuren. Leonar-do da Vinci var bermd fr sin frmgaatt spela just lyra.

Leonardo da Vinci stodmodell fr konstnr

316 r gammalt telg i museifrrdVad som tros vara det ldsta teet i Stor-britannien har hittats i ett frrd p detnaturhistoriska museet i London. Bladen

togs till England av James Cuninghame,en skotsk lkare som r 1699 tervndefrn en Kinaresa. P den tiden var te enmycket exklusiv dryck. Den blandningsom nu hittats r vad vi i dag skulle kallaett "grnt" te, med tydlig smak av rter.

d d

Ny forskarteori:

De tre sekler gamla tebladen.

KEVINWEBB/NATURALHISTORYMUSEUM

En forskare hvdar att det rLeonardo da Vinci som r Orfeusi Marcantonio Raimondiskonstverk frn 1505.

Unik amasonbildupptckt pgrekisk vasUnder sitt arbete med en bokom amasoner, forntida kvinnligakrigare, hittade forskaren Adrien-ne Mayor den hittills enda kndabilden av en amason som fngarsin ende med en lasso. Krigarenr avbildad p ett keramikkrl somfunnits lnge p Mississippi Uni-versity Museum utan att ngonfrsttt dess unika innebrd.

Amasonen med lasso.

CLEVELANDMUS

EUMOFART



7/68

Att dda sina ender medextremt plgsamma medeltycks ha varit en del av detpolitiska livet i det forn-

tida Anderna och inte barangot som anvndes inomreligisa ritualer. Det menartv amerikanska arkeolo-ger som har underskt treskallar som hittats p enfyndplats kallad Wata Watai Bolivia.

De tre skallarna r kvar-levor efter personer somlevde ngon gng mellan200 och 800 e Kr, och somhade blivit brutalt miss-handlade och stympadeinnan de dog. En av de tv,en kvinna, hade blivit skal-perad och halshuggen. Meninnan dess hade hennesgon tagits ut med hjlp avngot vasst freml. venen annan av de tv hade fttsina gon utslitna, medanden tredje hade ftt nedredelen av kken bortskuren.

Liknande tortyrmetodernns avbildade i inskrip-tioner gjorda inom Inka-och Mochekulturen som

dominerade i omrdet,men dessa fynd r bland defrsta och tydligaste somvisar att detta ven skeddei verkligheten. De tre skal-larna tycks ha begravts dis-kret, och inte ha visats uppsom trofer. Detta tolkar detv forskarna, Sonia Alconinioch Sara Becker, som attstympningen var en del avett politiskt maktspel.

Under den undersktaperioden etablerades enny politisk hrskarklassi regionen och det r troligtatt de ddade hrde till enoppositionsgrupp. "Att gradem blinda och behandladeras huvuden illa var ettstt att visa auktoritet ochdemonstrera hur maktlsamotstndarna var", konsta-terar Sonia Alconini.

Skallar br spr av extrem tortyr

Skallarna frn200800 e Kr somhittades i Andernavisar tecken p vld.

En rebell fr gat utplockat. Illustration frn r 1613.

Wata Wata i Bolivia.

Mrkenvisar attunderkkentroligen harkapats av.

DETKONGELIGEBIBLIOTEK,KBENHAVN,GKS22324TO:GUAMANPOMA,NUEVACORNICAYBUENGOBIERNO1615,SID147

SONIAALCONINI&SARABECKER3

ta i Bolii iiaata W tt



8/68

Utrustningbrgas frnArktisexpeditionFemton sm freml bland annat en fylldmedicinflaska har brgats frn vraket efterHMS Erebus, som i vras undersktes avdykare i Queen Mauds sund utanfr Kanada.Fartyget var ett av tv som r 1845 ingicki en expedition som skulle kartlggaNordostpassagen, men bda fartygensjnk och 129 man dog.

Bortglmt tempel grvs ut i EgyptenResterna av ett sedanlnge vergivet tempelhar hittats nra samhlletGebel el Silsila, norr omAswan. Platsen anvndes

under antiken framfralltsom ett stenbrott, somfrsg tempel i Egyptenmed sandsten. Men drfanns ven ett tempel,

kallat Khenu, vilket nu un-dersks av arkeologer. Drdyrkades frmst krokodil-guden Sobek, som troddeskontrollera Nilens den.

Skyternarkte cannabis

och opiumArkeologer i sdra Rysslandgjorde hromret ett storslagetfynd, d ett antal guldfreml sombegravdes p skytisk tid, fr cirka2 400 r sedan, hittades i en vl

dold kammare. Nu har en studievisat att tv av fremlen, ett parutskt utsirade askar, en gngvar fyllda med en blandning avcannabis och opium. Den grekiskeskribenten Herodotos har skildrathur skyterna rkte en stark droginnan de gick i strid.

NYHETER

Skyter

rkte cannabis

STORISKA NYHETER

Skyternabis

Expeditionsmedlemmar med ett fynd.

Dykare underskervraket i Queen Maudssund utanfr Kanada.

Projektledaren Maria Nilsson frn Lunds universitet och forskaren John Ward

vid utgrvningen av templet Khenu.

Skarab frncirka 1600 f Kr.

GEBELELSILSILASURVEYPROJECT2

Cannabis

ISTOCK

P

A

R

C

C

A

N

A

D

A

Expeditionsmedlemmar md

edett

ttf

ynnd.

P

A

R

C

P

A

R

C

C

A

N

A

C

A

N

A

D

A

D

A



9/68

[email protected]

www.karolinskaforbundet.se

www.popark.se

r du intresserad

av arkeologi?Bestll ett gratis provnummerav Populr Arkeologi!

Arkeologi

www.kungligaslotten.se

Malm Museerppet alla dagar i veckan. Vlkommen!

Malmhusvgen 5-8. Tel 040-34 44 00.malmo.se/museer

Historiska hemsidorFr annonsinformation och bokning: [email protected]


10/68

nda sedan hadePortugal varit en diktaturnr regimen strtadesi en oblodig revolt i april. Militrens insats,som blev knd som nejli-kerevolutionen, banadevg fr demokratin.T EX T S A R A G R I B E R G

Natten till den 25 april 1974spelades en frbjudenkampsng i en portugisiskradiokanal. Det var den ver-enskomna signalen fr en

militrkupp mot den sittande dikta-torn Marcelo Caetano. Bakom kuppen

stod De vpnade styrkornas rrelse en grupp officerare som var miss-njda med den totalitra Estado Novo-regimen som styrt landet sedan 1926.Srskilt kritiska var de till regimenskrigfring mot befrielserrelser i Por-tugals kolonier.

ven i de breda lagren fanns ettstarkt missnje med de utdragna kolo-nialkrigen, som krt landetsekonomi i botten och tving-ade unga mn till flerrigvrnplikt i kr igszonerna.

Hundratusentals mnniskordrog drfr ut p gatorna fr attstdja kuppmakarna. Demon-stranterna vertygade regimens solda-ter att lgga ner sina vapen genom attstta nejlikor i deras gevrspipor ochi knapphlen p deras uniformer. Upp-roret, knt som nejlikerevolutionen,blev nstan helt oblodigt.

Alla landets kolonier (utom sttimorsom intogs av Indonesien) blev sjlv-stndiga. P rsdagen av kuppen, 25april 1975, hlls fria val i Portugal.

Nejlikor frfredlig kupp

BILDENLissabon,1maj1974

Demonstranterna

satte nejlikorgevrspiporna



11/68

nnu en veckaefter den fredligakuppen i Lissabonsatte portugisernanejlikor i soldater-nas gevrspipor.

HERVEGLOAG

UEN/GAMMARAPHO/GETTY



12/68

MANSA MOUSSA1

Levde 12801337 i MaliriketBlev rik p guld och salt

Timbuktu blevlrdomscenterMansa Moussa grundade ett univer-sitet i sin huvudstad Timbuktu ochlt bygga era praktfulla mosker.En av dem, Djingareybermoskn,uppfrdes i kalksten och lera ochnns kvar n i dag. Den upptogs r2012 p Unescos vrldsarvslista.

RIKASTE PERSONERITOPP5 Vi listar historiens

THINKSTOCK

JOHNWEBB/THEARTARCHIVE

Mansa Moussa avbildad 1375p en europeisk karta med enguldk

limp i handen.

Universiteteti Timbuktu somgrundades avMansa Moussa.

g

De 500 slavar som ingicki fljet ska ha burit p tvkilo guld vardera

Kungen ver det afrikanskaMaliriket levde 12801337, ochanses vara den rikaste personsom ngonsin existerat. Enligten uppskattning gjord r 2012 ska hans frmgenhetha motsvarat 400 miljarder dollar i dagens penning-vrde. Rikedomarna kom huvudsakligen frn handelmed Malirikets rikliga salt- och guldtillgngar.

Den samtida arabiska historikern al-Umari harbeskrivit hur Mansa Moussa p en pilgrimsfrd tillMekka r 1324 hade med sig 100 kameler lastademed guld. De 500 slavar som ingick i fljet ska ha buritp tv kilo guld vardera. Han berttar ocks att MansaMoussa delade ut s mycket guld bland de fattigai Kairo att vrdet p delmetallen rasade och inteterhmtade sig p era r.

T E X T S A R A G R I B E R G



13/68

JOHN D ROCKEFELLER2

NDREW C RNEGIE3 TSAR NIKOLAJ II4

JACOBFUGGER5

Den amerikanskemngmiljardreninledde sin bana

som bokhllare hosen grnsaksgrossist.Han skapade sin frm-genhet genom fretagetStandard Oil, som i principskaffade sig monopol p

den amerikanskaoljemarknaden.Samtidigt hade han

stora tillgngar inomgruvbranschen ochbankvsendet. Rockefellerblev mycket kritiserad fr sinahrda affrsmetoder, menfrskte senare i livet bttra

p sitt anseende genom attdonera stora belopp till vl-grenhet och forskning.

Som kuriosa kan nmnasatt Joakim von Ankas rivalvon Pluring, i Disneys eng-elska original heter John DRockerduck och har Rocke-feller som en tydlig frebild.

NATIONAL POR TR AIT GAL L ER Y

NDREW CARNEGIE

Den skotskfdde AndrewCarnegie kom till USA

som tonring ochgjorde raketkarrir

inom jrnvgs-industrin. Hanskapade det extremt lnsammastlimperiet Carnegie Steel Company.

Carnegie ansg att en affrsmanborde gna frsta halvan av sitt liv tatt skapa en frmgenhet ochden andra till att spendera den p

vlgrande ndaml. 1901 sldehan sitt fretag och nansie-

rade genom ren tusentalsallmnna bibliotek och

grundade en stiftelse sombelnar personer som

utfrt hjltemodigahandlingar.

Rysslandssiste tsar,Nikolaj II,hade enpersonligfrmgenhet som i dagenspenningvrde motsvarar 300miljarder dollar. Drmed var

han den rikaste monarkengenom tiderna. Romanov-ttens verddiga leverne ckett abrupt slut i och med ryskarevolutionen 1917. Tsarensegendomar konskerades ochhela tsarfamiljen mrdade avbolsjevikerna i juli 1918.

Levde 18681918i RysslandBlev rik p arvoch skatteintkter

FUGGER

Den tyske affrsmannen blev underrenssansen Europas rikaste mangenom att skaffa sig handelsmonopol

p guld, silver och koppar. Som tackfr att han lnade ut pengar tillde tysk-romerska kejsarnaMaximillian och Karl V,

blev Fuggeradlad och ck rttatt prgla egnamynt i sin residens-stad Augsburg.

Levde 14591525i tyska AugsburgBlev rik p guld,silver och koppar

Nikolaj II varRysslands siste tsar.

Industrimannen AndrewCarnegie spenderade blandannat sin frmgenhet patt grunda bibliotek.

Jacob Fugger

EARNESTLIPG

ART

w Levde 18351919 iSkottland och USABlev rik p

jrnvgs- ochstlindustri

Levde 18391937 i USABlev rik p olja

John D Rockefeller 1885

Arbetare vid Standard Oili Bakerseld, Kalifornienomkring 1910.

L IBR AR Y OF CONGR ESS



14/68

Kalendern

Vidkun Quislingdms till dden

10 SEPTEMBER 1945Domen mot Norges tidigareregeringschef Vidkun Quis-ling lses upp i den proviso-riska rttssalen i en byggnadintill Akershus fstning drden talade suttit fngslad.Han dms till dden frlandsfrrderi och mord.verklagandet av domenavsls och Quisling avrttasgenom arkebusering den 24oktober 1945.

Nya lagar bervarjudar rttigheter

15 SEPTEMBER 1935Viddet tyska nazistpartiets i par-tidagar i Nrnberg infrs nyalagar som riktas mot landetsjudiska befolkning. Tyskajudar fr ett andra klassensmedborgarskap med smrerttigheter ochktenskapmed icke-judar frbjuds.Dessutom mste den somska bli medlem i nazistpartietvisa att den egna slkten r"judefri" nda sedan 1750.

1 OKTOBER 1975Efter tv matcheri Madison Square Garden mts vrldens

mest omskrivna boxningsrivaler, JoeFrazier och Muhammad Ali, fr en tredjematch i Filippinernas huvudstad Manila.Den lippinske diktatorn Ferdinand Mar-cos har bjudit in boxarna och sponsrat

matchen fr att avleda uppmrksam-heten frn oroligheterna i landet dr

det rder undantagstillstnd sedan trer tillbaka. Infr matchen hnar Ali sinmotstndare med en rimmande ramsa:"It will be a Killa and a Thrilla and a Chillawhen I get The Gorilla in Manila." Match-

en, som p grund av tv-sndningen hllsp frmiddagen i en stekhet arena, blir

dock inte enkel fr Ali. I tretton ronderpucklar de bda p varandra innan Frazi-ers trnare kastar in handduken eftersomboxarens ansikte r s uppsvullet att hanknappt kan se.

Rimmande Ali vinner tungviktstiteln

PETERSELLERS8 SEPTEMBER 1925Tjnstgjorde i Royal Air Forceunder andra vrldskriget ochmtte dr ngra komikersom han samarbetade medi radioprogrammetThe GoonShow. Fick 1964 huvudrollen

i

r Stra

ngelove

ochspeladeinspektrClouseaui tre RosaPantern-

lmer.

BLABARTK26 SEPTEMBER 1945Pianist och kompositr somtillsammans med Franz Lisztrknas till Ungerns strsta.Skrev sitt frsta verk omnationalhjlten Lajos Kossuthsom 22-ring. Inspireradesmycket av ungerskfolkmusk i sittkomponerande.Emigreradetill USA underandra vrlds-kriget.

70 R SEDAN80 R SEDAN FDD DD

Det tog tretton ronder frMuhammad Ali (till hger)att vinna ver Joe Frazier.

rsk

.

i

r

Stra

ochinsCl

i tP

l

40 R SEDAN

ROLLSPRESS/POPPERFOTO/GETTY

14allt om historia /


15/68

Nr brjade mananvnda rrpost?

Skicka dina frgor till ossp [email protected] ellervia brev till Allt om Historia,Box 526, 201 25 Malm.

Redaktr Bjrn Lundberg

Frgor & svar

SVARLngt innan e-post gjordedet mjligt att skicka brev med dit-tills overtrffad hastighet drmdemnniskor om snabbare stt att fr-medla skrivna meddelanden. Nr defrsta rrpostsystemen togs i bruk

p 1800-talet sgs de av mnga somen revolution inom kommunikatio-nens omrde. Med hjlp av lufttryckskickades kapslar i hg hastighetgenom lnga rr, ofta med vxlar.

Flera stder i Europa och USAbyggde stora system fr rrpost. Menanlggningarna var dyra att underhl-la och ck aldrig riktigt det genomslaganhngarna hoppats p, och avveck-lades gradvis under 1900-talet. I Paris

frsvann rrposten 1984. P 1990-taletvar Prag den enda staden som fortfa-rande hll igng sitt rrpostsystem,men antalet frsndelser minskadestadigt. 2002 frstrdes delar av an-lggningen i en versvmning och harsedan dess inte terinvigts.

Dremot fyller rrpost fortfarandeen viktig funktion i vissa varuhus ochbanker dr de anvnds fr att trans-portera kontanter. Mnga sjukhusanvnder ocks rrpost, till exempelfr att skicka blodprover mellanavdelningar.

Rrpostsystem var vanligai storstderna i brjan avfrra seklet. Postcentrali New York 1915.

LIBRARYOFCONGRESS

En versvmning slog

ut Prags rrpostsystem.Rrpost anvnds nnu psjukhus (ovan).

frsvannrrposten1984 P1990 talet Drem

E

u

R

s



16/68

Varfr ville Hitler

ervra Kreta?SVARDen 20 maj 1941 inledde Nazi-tyskland en riskabel anfallsoperationmot n Kreta, som innefattade historiensfrsta storskaliga landsttning av fall-skrmssoldater. Resten av Grekland haderedan fallit i tyskarnas hnder en mnadtidigare, men Kreta frsvarades av 42 000man, huvudsakligen greker och britter.

n hade ett strategiskt lge, inte minst

med tanke p striderna i Nordafrika. Frnns ygflt skulle Luftwaffe kunna geygunderstd t Afrikakren. Med Kreta

som ottbas skulle tyskarna ocks kunnahindra allierade fartyg p vg till eller frnEgypten. Dessutom ville Hitler frhindraatt brittiskt yg bombade de stora olje-flten i Rumnien, som frsg den tyskakrigsmaskinen med brnsle.

Efter mindre n tv veckor fll Kretai tyskarnas hnder. P grund av de storafrlusterna frbjd Hitler i fortsttningen

strre luftlandsttningar. Dremottog den allierade krigsledningen stortintryck av operationen och genomfrde

era storainsatser medfallskrms-soldater,bland annati sambandmed land-stigningen i Normandie 6 juni 1944. Ne-derlaget p Kreta var en stor prestigefr-

lust fr britterna. n frblev ockuperadunder resten av kriget och de sista tyskastyrkorna gav upp frst i maj 1945.

Varfr r Santiago de Compostela vallfartsort?SVARRedan undermedeltiden blev San-tiago de Compostela

i det nordvstra hr-net av dagens Spa-nien en av de vikti-gaste vallfartsorternainom den kristna kyrkan. Ortenfrknippas med helgonkulten

av aposteln Jakobden ldre, som enligtlegenden begravts

i Compostela. Hanskropp mste i s fallha kommit dit genomett mirakel, eftersom

Jakob enligt Bibeln avrttadesi Jerusalem.

Ngon gng efter r 800 e Krbrjade denna helgonkult spri-das och ck pilgrimer att ska

sig till staden, som ck tillnam-net Santiago (Sankt Jakob).Heliga Birgitta vallfrdade tillexempel dit p 1300-talet. ni dag besker mnga pilgrimerstaden varje r.

Efter mindre ntv veckor fll Kretai tyskarnas hnder

GOR & SVAR

Tusentals tyska fall-skrmsjgare flldesver Kreta i maj 1941.

Snckan r symbol

fr pilgrimsleden.

Santiago de

ompostela

Madrid

Santiago deCompostela

SPANIEN

Snncckaan rr symbool

d

Normandie 6 juni1944 Ne

Tyska fall-skrmsjgare.

SVANTE STR M

ISTOCKPHOTO

BUN

DESA

RCH

IV

101I5272

34821



17/68

Vem varXantippa?SVARXantippa r en avden grekiska antikens mestbermda kvinnor, men hon

har frmst gtt till historiensom temperamentsfullhustru. Hon var nmligenlosofen Sokrates maka ochska ha orsakat den bermdetnkaren allehanda bekym-mer. Efter ett av deras grlska hon till exempel ha tmten potta ver hans huvud. andra sidan ska honocks ha varit den enda somkunde besegra Sokrates i en

diskussion.Bilden av Xantippa somoresonlig och argsint ckspridning genom Sokrateslrjunge Xenofon, menverdrevs sedan ytterligareunder kommande rhund-raden. Hur hon egentligenvar som person kommer vialdrig f veta.

?

Nr brjademan crawla?SVARFrn detforntida Egyptenhar man ptrf-

fat omkring5 000 r gamlamlningar somvisar mnni-skor somsimmar crawl.I Europa dominerade dock

brstsim under lng tid.Frst i mitten av 1800-taletbrjade man f upp gonenfr att mnniskor i andravrldsdelar liksom "kravla-de" sig fram genom vattnetmed stor ltthet. Men detvar nr Duke Kahanamokufrn Hawaii lekande ltt br-gade tre OS-guld i simningr 1912 som vrlden p allvarck upp gonen fr denspeciella tekniken.

Frn detaEgypten ptrf-kringr gamla

ngar sommnni-om

en

-

m DukeKahana-

moku

Parlamentet i Budapest ansvarade frUngerns inrikespolitik och lagstiftning.Kolorerat vykort frn 1910.

Hur lnge varsterrike-Ungernendubbelmonarki?

GETTY

SVARNr frsta vrldskriget brt ut 1914 var sterrike-Ung-ern en av Europas stormakter. Men trots att det tv lndernahade haft en lng gemensam historia hade dubbelmonarkinutropats frst 1867.

Bakgrunden var Napoleonkrigen, som ledde till det tyskro-

merska kejsardmets upplsning r 1805. sterrike blev dett eget kejsardme under tten Habsburg. Redan 1687 hadehabsburgarna ftt arvsrtt till den unger-ska monarkin, och landet hade tidvissktts som en koloni. P 1800-taletbrjade dock ungerska natio-nalister krva rttigheter ochoberoende. Efter att sterrikefrlorat ett krig mot Preussen1866 kunde ungrarna frhandlasig till kat sjlvstyre. Dubbel-monarkin innebar att lnderna hade

samma regent och gemensamnans- och utrikespolitik,medan parlamentet iBudapest ck ansvar frUngerns inrikespolitikoch lagstiftning. Dubbel-monarkin upplstesefter nederlaget ifrsta vrldskriget,d bde ster-rike och Ungernblev fristenderepubliker.

Dubbelmonarkinssymbol.

Karl I var sterrike-Ungerns sista kejsare191618. Hans sonOtto dog 2011.

IMA

GNO/G

ETTY



18/68

Vilka var hugenotterna?SVARUnder 1500- och 1600-talenfanns en stor grupp protestanteri Frankrike som ck namnet hugenot-ter. Varfr de ck denna benmning rngot av ett mysterium, men troligenvar det en fransk variant av tyskansEidgenosse "edsbrderna" vilketsyftade p schweizare i allmnhet.De franska protestanterna kallades

troligen s drfr att de var lrjungartill den schweiziske reformatorn JeanCalvin.

I mitten av 1500-talet fannsomkring tv miljoner hugenotteri Frankrike, men efter svra frfljelseroch inbrdeskrig minskade antalet. r1598 garanterades de religionsfrihetgenom det s kallade ediktet i Nantes,

men nr detta slutligen upphvdes r1685 tvingades 400 000 hugenotterlmna Frankrike. Mnga av dem till-hrde Frankrikes skickligaste hantver-kare och handelsmn, vilket innebarett hrt slag fr landets ekonomi.

Frst r 1787 ck hugenotterna till-baka sina medborgerliga rttigheteri Frankrike.

Hade Sovjet hangarfartyg?SVARUnder kalla kriget var Sov-jetunionen en militr supermakt,men dess otta var betydligtmindre n USA:s och resursernagick frmst till att utveckla ubtar.

Det frsta egentliga hangar-fartyget i den sovjetiska ottan,Kiev, frdigstlldes 1975 och varen kombination av kryssare ochtraditionellt hangarfartyg medett stort robotsystem p frdck.Under 1980-talet byggde Sov-jetunionen en ny typ av hangar-fartyg som kunde mta sig bttremed USA:s. Endast ett sdant

fartyg, Admiral Kuznetsov, togsi bruk innan Sovjetunionen upp-lstes 1991. Fartyget tillhri dag Ryssland.

yg

Admiral Kuznetsovanvnds i dag avryska ottan.

Franska hugenotteranlnder som yktingartill England 1685.

GOR & SVAR

SV

o

r

k

a

r

h

a

r

l

n

g

e

a

n

v

n

t

s

f

r

a

ttfrseglaaskor,menmaterialettorkarlttutomaskornafrvarasstende.1892ckamerikanenWilliamPainteridnattbytautkorkarnamotkapsyleravmetall.Pkapsylensundersidafannsetttuntlagerkork(idagavplast)somgaranteradeattaskanhllttt.Hanslsningvarbdebilligochhllbar,vilketgjordedentillenomedelbarsucc.

o

r

k

a

r

h

a

r

l

n

g

e

a

n

v

n

t

s

f

Nrfickflaskorkapsyler?

ISTOCK

G E T T Y



19/68

SPELA MED HJRTAT

Som kpare av Landlotten gr duskillnad! Allt ekonomiskt verskott grtill Bygdegrdarnas Riksfrbund somverkar fr lokal utveckling och en merlevande nrmilj.

BLI EN VINNARE

Vad skulle du gra om du pltsligten dag blev miljonr? En kittlandetanke som kan bli verklighet allt dubehver r Landlotten och lite vanlig,hederlig bonntur.

LANDLOTTEN fr en rikare landsbygd

NY GENERS SKRAPLOTT

EKONO

MISKTVER

SKOTT

LANDSBYGDENSUT

VECK

LIN

G

VINS

TPVAR4:E

LOTT

GEN

ERSMEDVI

NSTE

R

NY SKRAPLOTT!

Vinster upp till 1 miljon!

Vinst p var 4:e lott

Ditt lottkp bidrar till en

rikare landsbygd

Ditt premirerbjudande!Prenumerera p 8 lotter fr bara 96 kr (12 kr/st). Vrde 200 kr.Det r mer n halva priset! Bestll enkelt p www.landlotten.se/lansering.Eller kp Landlotten i din nrmaste butik. Ord pris 25 kr/lott.


20/68

Slaget vid Sekigahara r 1600 gjordeTokugawa Ieyasu till Japans obestriddehrskare. Hans seger innebar slutet pen period av kaotiska inbrdeskrig.

SHOGUNJapan till en militrdiktatur

Hrskarna som gjorde

Trots att Japans kejsarfamilj har anor frn 600-talet s har den verkligamakten sllan legat hos dem. Istllet har landet styrts av shoguner, ett

slags militrdiktatorer. Den mest bermde av dem, Tokugawa Ieyasu,stngde p 1600-talet landet fr allt vsterlndskt inflytande.

T E X T O L L E B E R G M A N



21/68

Efter en regnig natt brjardet ljusna ver Sekiga-hara, mitt p Japansstrsta Honshu.I den blta och dystra

hstgryningen fr de bdaarmernas frposter plts-

ligt syn p varandra i dimman.De nervsa soldaterna pbda sidor vet vad tim-man r slagen och pa-niken r nra. Det r den 21oktober r 1600 och innaneftermiddagen r ver kom-mer den japanska historienatt ha tagit en ny vndning.Ishida Mitsunari, hrfrarefr den vstra armn, har stllt uppdrygt 80 000 soldater i defensiva posi-tioner med ryggen mot sluttningarna.

Det ger honom en perfekt mjlighet attsl till mot den lika stora stra armn ledd av Tokugawa Ieyasu frn flera

hll. Vad Ishida Mitsunari intehar frsttt r att f lera av hanshrfrare inte r s lojala somhan tror.

Nr dimman lttar vidttatiden genomfr den str

a

armn ett hftigt frontalan-grepp och snart r slaktandet

igng i leran p risflten.En av den vstra armnshrfrare, KobayakawaHideaki, str p slutt-ningen och ser stridenhrdna. Men han tvekar ska han genomfra sitt

frrderi och byta sida? Det

rf

rst nr hans mn bli

rb

eskj

utna porder av en otlig Tokugawa Ieyasu somhan hastigt ger order om anfall. Fullvillervalla utbryter p slagfltet, vilketgr att ytterligare hrfrare i vstra ar-mn sviker sina allierade och byter sida.Frrdarna avgr slaget, och vad som r

kvar av den vstra armn upplses snart.Efter denna dag tillhr Japans framtid

slkten Tokugawa. I mars 1603 utnmns

Efter denna dagtillhr Japans

framtid slktenTokugawa

r hlhh

a

grr

Eft d d

Ishida

Mitsunari

es

m

d

a

-

t.s

f t h bli b kj t

Tokugawa-klanens vapen.

r 1603 utropade kejsarenTokugawa Ieyasu till Japansshogun. Hans slkt kom attstyra landet i tv sekler.

LS MER!S

MER

Krigen strktesamurajklassen SID 24

Maktkampmellan brder SID 25

Bekmpadekorruption SID 29

AR T AR CHIVE / ASHMOL EAN MUSEUM/ TT



22/68

Frst frn 500-talet e Kr berttarde historiska kllorna om hur ett ja-

panskt krnrike vxer fram pn Honshu. Kontakterna medKina och Korea hade en av-grande betydelse fr Japanspolitiska och kulturella ut-veckling inte minst genom

de buddhister som kom till landet medsina skrifter.

Titeln shogun brjade anvndas p700-talet d den japanske kejsarenfrde krig mot f iendefolk i norr. P norraHonshu och p den nordliga n Hok-kaido levde folkslagen emishi och ainusom japanerna betraktade som barba-

Tokugawa Ieyasu till shogun en titelsom gr honom mktigare n sjlva kej-saren. I mer n tv sekler ska TokugawaIeyasus slkt styra ett blomstrande menslutet land till dess att omvrlden bultarp drren och krver tilltrde.

Gudomlig kejsareJapans historia liknar Skandinaviens

i det att det finns f skriftliga kllor omldre tider. Fr omkring 2 000 r se-dan skildrade kineserna en besynner-lig granne i ster: landet Wo ett ordsom betyder "liten och ful". De ldstajapanska skrifterna om det egna lan-det nedtecknades p 700-talet e Kr. En-ligt traditionen nedsteg Japans frstekejsare Jimmu Tenno ttling till sol-gudinnan Amaterasu frn gudarnasvrld r 660 f Kr. Det finns en samman-hngande regentlngd ver kejsare ndasedan dess, men vad som r legend ochvad som r fakta r svrt att avgra.

Efter fem rs krig kunde samurajenMinamoto Yoritomo vinna en frkrossandeseger i sjslaget vid Dannoura 1185 ochupprtta det frsta shogunatet.

HOGUNER

MinamotoYoritomo

. KKo

etyyyy

occh

innt

o

paansskttt krrnrr

aad som rrr fakkktaa r svvvvrrrt attt avvgraaaa.n HonnshhhuKiinaaa ochh

graaandddeb

pooliitiiiska

veeeeckkliingg

Miiinaamootooo

Yoooriiitoomoo

Minamoto Yoritomo togmakten efter det s kalladeGenpei-kriget ett

femrigt tron-fljdskrig som avgjor-des vid Dannoura1185. Fr att bli lan-

dets frmste utkmpa-de han en maktstrid med sinbror Minamoto Yoshitsune,en mytomspunnen kri-gare som slutligen drevs till

sjlvmordgenomseppuku.Minamoto

Yoritomo blev shogun 1192 ochregerade frn staden Kamakura.

Nr han dog i en ridolycka toghans hustru Masako ver och sgtill att hennes klan, Hojo-familjen,blev de reella hrskarna i Japan.Hon var ven mor till den andreoch tredje shogunen.

MinamotoYoritomo(114799)

HULTON

/GETTY

Yoritomossignatur.

700 Titeln shogun brjaranvndas fr hrfrare i krigen

mot folken i norra Japan.

1338 Ashikaga Takauji vinnermaktkampen efter att Yoritomos

shogunat strtats.

1192 Samurajen MinamotoYoritomo tvingar kejsaren attutse honom till shogun.

1585 GeneralenToyotomi Hideyoshi blirJapans riksfrestndare

700 800 11001000900 1200 1300 140

Shogunaten domineradeJapan i drygt 600 r

Frsta militrdiktatornsfru tog ver makten



23/68

100km0

HONSHU

SHIKOKU

KYUSHU

HOKK I O

Edo

Tokyo)

uji san

Kamakura

Osaka

Kyoto

Nagasaki

Sekigahara

1600

Dannoura

1185

Edo(Tokyo)

HONSHU

Fuji-san

SHIKOKU

KYUSHU

HOKKAIDO

Kamakura

Osaka

Sekigahara 1600

Kyoto

Nagasaki

Dannoura 1185

rer. Expeditionerna mot dessa leddesav en general med titeln seii tai shogunvilket betyder ungefr "den mktigehrfraren som kuvar barbarerna".

Maktkamp i 500 rOmkring r 1000 frsvagades kejsar-makten och istllet brjade lokalahrskare strida inbrdes. Denna kom-

plicerade maktkamp frd med krig,konspirationer och frrderi pgicki drygt 500 r. Striderna leddes av samu-rajerna en krigarklass som strkt sinmakt i det medeltida japanska samhl-let. Detta ledde till att landet militarise-rades och dess egentliga hrskare blevmilitra ledare med titeln shogun.Mellan 1192 och 1868 upp-rttades tre olika shogunatdr diktatorns makt rv-des inom slkten.

Det frsta sho-

gunatet uppstodur striderna mel-lan de tv mk-tiga slkterna Tairaoch Minamoto. I ettsjslag 1185 vid Dan-noura (mellan arnaHonshu och Kyushu)vann Minamoto-sidan en frkrossandeseger. Samurajen Minamoto Yoritomotvingade sedan kejsaren att utse honomtill shogun r 1192.

Yoritomos residensstad blev Kama-kura, fem mil frn dagens Tokyo ochhans shogunat kallades drfr Kama-kura-shogunatet. Kejsaren frde underdenna tid ett ceremoniellt hovliv i kej-sarstaden Kyoto, men hade ingen reellmakt.

Styrde genom lnsherrarI shogunernas Japan kallades frvalt-ningen bakufu,vilket betyder ungefr"flthgkvarter". En militrt baserad,feodal struktur infrdes dr shogunvar hgst i maktpyramiden, och under

Diktatorns maktrvdes inom

slkten

Huvudstaden yttadesfrn Kyoto till Edo(dagens Tokyo) r 1603.

Jimmi Tenno varJapans frste kejsareoch var enligt sgenttling till solgudinnanAmaterasu (t h).

1613 Tokugawa minskarlnsherrarnas makt fr attcentralstyra Japan.

1853 Amerikanska krigs-fartyg tvingar Japan atttillta utrikeshandel.

186869 Inbrdeskrig mellananhngare till shogunatet ochreformister lohala med kejsaren.

603 Tokugawa Ieyasu tarver som shogun efter segern

vid Sekigahara r 1600.

1614 Kristendomenfrbjuds och utlndska

handelsmn utvisas.

1867 TokugawaYoshinobu verlter

makten till kejsaren.

1500 1600 1700 1800

SVANTE STR M



24/68

honom fanns lnsherrar (daimyo) somstyrde ver sina egna landomrden.

Det stora hotet mot Kamakura-sho-gunatet var mongolerna, som underledning av Khubilai khan tagit makteni Kina. Tv invasionsfrsk genom-frdes av mongolerna 1274 respektive1281. Vid bda tillfllena drabbadesfiendeflottan av en storm, av japanerna

kallad kamikaze (den gudomliga vin-den), vilket bidrog till att rdda Japan.Samma benmning anvndes under an-dra vrldskriget om de sjlvmordspilotersom strtade sina plan mot amerikan-ska krigsfartyg.

Lngt inbrdeskrigDet andra shogunatet upprttades efterdet att kejsaren Godaigo hade samlatallierade och lyckats strta Kamakura-shogunatet r 1333. Ur denna maktkampsteg samurajen Ashikaga Takauji framoch upprttade Japans andra shogunat.Precis som fregngaren lyckades dettashogunat aldrig att riktigt kuva Japansmnga maktlystna lokala ledare.

P 1400-talet kade oredan och ettlandsomfattande inbrdeskrig, Onin-kriget, utkmpades 146777. Denfortsatta perioden fram till mitten av1500-talet kallas sengoku "de stridandenationerna". Stndiga krig utkmpa-des mellan olika komplicerade allian-ser bland landets ver 200 lnsherrar.Trots detta blomstrade kulturen i Japan,

Samurajerna krigarklassen

som styrde JapanGenom hela Japans historia frnmedeltiden och framt har samura-jerna haft en central betydelse. Nrkejsarmakten frsvagades omkringr 1000 satte lnsherrarna upp liv-vaktsstyrkor eller milisfrband fratt utkmpa sina maktstrider. Frnbrjan hade dessa kri-gare inte alls sammaanseende som de skulle

f senare, och samuraibetyder i sjlva verket"den som tjnar".

Efter hand blevsamurajerna enkrigarklass medhg status somstyrdes avmycket striktaregler och ltmilitryrket

g i arv till snerna. Bushidovar namnet p den heders-kodex som styrde samurajernasupptrdande och val. Viktigast varlojalitet mot verhuvud och krigar-kamrater, stndig stoicism och kyligtddsfrakt. En samuraj hade rtten

att bra tv svrd. Det lngakallades katana, var avsettfr strid i det ppna och

ansgs innehlla samurajenssjl. Det kortare wakizashivar ett komplement frnrstrid och kunde ocks

anvndas nr samurajendrabbats av vanra

och tvingats tillrituellt sjlv-mord seppuku,ven benmnt

harakiri.

HOGUNER

Mongolerna gjorde tv invasions-

frsk, bda gngerna drabbadesendeottan av kamikaze dengudomliga vinden. Tapet frn 1886.

En beflhavarei traditionellrustning 1868.

Ett wakizashi,samurajens korta

svrd, frn cirka1650.

RIJKSM

USEU

M



25/68

och samhlle och ekonomi utveckladessnabbt.

Portugisernas ankomstr 1543 gick ett frmmande skepp p

grund utanfr Japans sydligaste hu-vud Kyushu. Fartyget kom frn Por-tugal och hndelsen skulle pverka denpolitiska och kulturella utvecklingeni Japan mer n ngon kunde ana. Nubrjade de kristna europerna anlndatill Japan och med dem kom en okndreligion, kunskap om fjrran lnder ochnya handelsvaror. Men allt detta strdeden japanska samhllsordningen ochutlste till slut en starkmotreaktion frn makt-havarnas sida.

Ashikaga-shoguna-tet upphrde 1573 nr Ashi-kaga Yoshiaki drevs ut frnKyoto, rakade sitt hr och blev buddhis-tmunk. Frst vertogs kommandot av

lnsherren Oda Nobunaga, mennr han mrdades blev hans ge-neral Toyotomi Hideyoshi lan-dets hrdfre ledare. Han vardock av fr enkel brd fr att

bli shogun, s han kallade sigistllet kampaku, riksfrestn-dare. Toyotomi Hideyoshi gjordeett ambitst frsk att invaderaKorea, men misslyckades.

Tokugawa grep maktenToyotomi Hideyoshi frvntade sig atthans familj skulle behlla makten, menefter hans dd utbrt hftiga maktstri-

der. Den farligaste ut-manaren visade sig varalnsherren Tokugawa

Ieyasu som inte hadedeltagit i den misslyckadeKoreakampanjen utan kon-

centrerat sig p att bilda ett maktcen-trum i ster omkring Edo p Honshu,

det vill sga dagens Tokyo. Dess-utom hade han frberett sig fren uppgrelse om makten verhela Japan genom att bilda alli-anser och bygga upp starka mi-litra resurser.

Segern mot Toyotomis nr-maste man, Ishida Mitsunari,i slaget vid Sekigahara r 1600gjorde honom i praktiken till Ja-

pans obestridde hrskare. r 1603 ut-nmnde kejsaren Tokugawa Ieyasu tillshogun. Under hans tid gick Japan frnkrig och kaos till en genomkontrolleradmilitrstat utan inre strider. Samtidigtutvecklades ett k lassamhlle bestendeav samurajer, bnder, hantverkare, kp-mn samt en fraktad underklass. De

enda som tillts bra vapen var docksamurajerna.

Eftersom han nu var ver 60 r ver-lt Tokugawa Ieyasu snart den officiellashoguntiteln till sin son. I verkligheten

Shogunen som aldrig fick kontroll ver JapanSamurajen Ashika-ga Takauji grundadeett shogunat somuppkallades efter ho-nom och varade fram till 1573.Han byggde upp sin maktbasi ett land som ven fortstt-ningsvis prglades av mycketsplittrade maktstrukturer och

ck drfr aldrig kon-troll ver hela riket.Bland annat hadeJapan under 56 r tv

kejsare en i sder och eni norr. Att Takauji utkmpadeen maktstrid med brodernAshikaga Tadayoshi strkteinte familjens inytande.

Takauji var omstridd somledare men ocks en bildadman som skrev poesi och ltbygga zenbuddhistiska tem-pel. Enligt zenmstaren MusoSoseki hade han tre godaegenskaper: han hll huvudetkallt i strid, han var barmhrtigoch han var givmild.

AshikagaTakauji(130558)

ToyotomiHideyoshi

Ashikaga Takauji

Militrstat utaninre strider

e

dee

u

l

ma

Tooyootoomi

Ett portugisiskt handelsskepp kommer till Nagasaki. Japansk illustration frn cirka 1600.

RIJKSMUSEUM



26/68

HOGUNER

fortsatte han dock att styra landet. Inteminst engagerade han sig i utrikespoliti-ken, som inte bara handlade om relatio-ner med Kina och Korea utan ven medhandelsnationerna Portugal, Spanien,Holland och England.

Handel vlkomnades och mission ac-

cepterades till en brjan men snartndrade den gamle hrskaren sin atti-tyd. Han sg kristendomen som ettpolitiskt hot, inte minst nr den frm-mande religionen antogs av inhemskagrupperingar. Drfr brjade han vidtatgrder fr att minska inflytandet avkristendom i landet.

Brt kontakten med utlandetDenna politik fullfljdes av hans efter-fljare som strp den frmmande han-deln, krde ut utlnningar, frbjd

kristendom och ven lt avrtta kristna.Nya lagar frbjd ven japaner att lmnalandet. Vid mitten av 1600-talet var kris-tendomen borta frn japansk mark ochlandet stngdes s smningom helt fr

vsterlndskt inf lytande. Ddsstraff ho-tade bde frmlingar som tog sig in i lan-det och japaner som frskte lmna det.Endast via ett par handelsplatser hademan officiellt utbyte med frmmandeg y

lnder. Sakoku, "det lsta landet", blevden japanska benmningen p isole-ringspolitiken.

Handeln blomstradeMlet fr Tokugawa-shogunatets sam-hllsordning som p mnga stt varen polisstat var dels att skapa en sta-bil samhllspyramid dr alla visste sinplats, dels att frhindra lnsherrarnafrn att bilda allianser, konspirera ochkriga. Att man skurit av banden till den

globala handeln hindrade inte att eko-nomin blomstrade. Detta berodde patt jordbruket effektiviserades samtidigtsom Japans hantverkare och kpmnblev alltmer framgngsrika. Inom han-

Visste du attCarl von Linns lrjunge Carl PeterThunberg var i Japan 177576 ochbeskte bland annat shogunen i Edo.

Fransk illustration frn1627 efter att 26 kristnakorsfsts i Nagasaki.

JACQUESCALLOT/RIJKSMUSEUM

Man hll gisslanfrn de mktiga

familjerna



27/68

deln anvndes mynt, men ven ris fun-gerade som betalningsmedel dr mttetvar koku, vilket motsvarade vad en per-son t per r, cirka 180 liter. Kulturenblomstrade ocks under Tokugawa-peri-oden och mycket av det som frknippasmed Japan utvecklades till fullndning

under denna tid, till exempel haikudikt-ning och trsnittsteknik.

Eliten vervakadesSamhllseliten rekryterades frn demest plitliga lnsherreslkterna hrvar det viktigt p vilken sida de hade stri-dit under slaget vid Sekigahara. Hgststatus hade Tokugawa-familjens slkt-grenar Owari, Kii, och Mito; frn des-sa utsgs shoguner nr huvudlinjendog ut.

Ett sreget vervakningssystem ska-

pades som tvingade lnsherrarna attregelbundet bo och tjnstgra i Edo; en-ligt en stadga frn 1636 omfattade dettafyra mnaders vistelse om ret. Man hllven gisslan frn de mktiga familjerna

Lnsherren TokugawaIeyasu hade under mngadecennier varit inblandadi de komplicerade stridernaoch konspirationerna mellan Japanslnsherrar. Han frhll sig oftastlojal till ledaren Oda Nobunaga ochallierade sig s smningom ven medefterfljaren Toyotomi Hideyoshisom han hjlpte i kampen mot dentrotsiga Hojoslkten.

De bda krigsherrarna fortsattedock att ha ett mycket komplicerat

frhllande till varandra. P1590-talet etablerade sigTokugawa Ieyasu i ett heltnytt omrde sterut med Edo

som centrum fr frvaltningen. EfterToyotomi Hideyoshis dd bildadestv militra allianser som mttes vidslaget vid Sekigahara r 1600, varefterTokugawa Ieyasu blev shogun 1603.Hans sista militra kampanj gde rumnr han var ver 70 r och besegradeToyotomi Hideyoshis son vid belg-ringen av Osaka 161415.

Lnsherren enade riketfrn sin maktbas i Edo

TokugawaIeyasu(15431616)

Slottet i Edo (Tokyo)som Tokugawa Ieyasugjorde till maktcentrum.Mlning frn 1600-talet. R ON R EZNICK WWW.D IGITAL IMAGES.NET

Tokugawa Ieyasu grepmakten r 1603 ochbehll den tills han varver 70 r gammal.

TSUKIOKAYOSHITOSHI/LOSANGELESCOUNTYMUSEUMOFART



28/68

HOGUNER

juli 1853. Amerikanska fartyg hade ti-

digare haft sporadiska kontakter medJapan dr de mtt bde fientliga ochfredliga reaktioner. Perry hade lst pgrundligt om Japan och bedmde att enstyrkeuppvisning med USA:s senastevapenteknologi skulle gra shogunatetsmn samarbetsvilliga. De skrrade japa-nerna accepterade att ta emot ett brevfrn den amerikanske presidenten ochnr Perry tervnde i februari 1854 vi-sade de sig tillmtesgende till de kravsom stllts i presidentens brev. Dettaledde till undertecknandet av det s kal-

lade Kanagawa-frdraget som ppnadeett par hamnstder fr handel med ut-lndska fartyg. Perry hade lyckats bndaupp porten till det slutna landet meddiplomatisk rstyrka!

Uppror mot shogunatetNu blste frndringens vindar genomJapan, ekonomin pverkades kraftigtoch oenigheten om framtiden ledde tillde frsta krigshandlingarna i landet pver 200 r. Under 1860-talet utkmpa-des strider mellan shogunatets styrkor,som slogs fr det bestende, och mot-

Samurajer som kmpade fr kejsaren mot shogunatet p 1860-talet. Kejsar Meiji tog ver makten 1867.

FELICEBEATO

i huvudstaden allt fr att hindra dem

frn att konspirera i det frdolda.Men under 1700-talet brjade oros-

molnen hopa sig. Det ekonomiska sys-temet missgynnade lnsherrarna sominte hade nog med intkter fr att upp-rtthlla sin status. Frnvaron av krigledde till en kris fr samurajklassen som ena sidan frvntades viga sitt liv t enmilitr karrir, andra sidan saknadestrider att utkmpa.

Mnga samurajer hade kommit atttjnstgra som mbetsmn och bar en-

dast sina vapen ceremoniellt. Andra

kom att leva ett enklare liv som jordbru-kare eller motsvarande. Antalet ronin,det vill sga herrelsa samurajer, kadeocks; mnga av dessa valde att bli gang-sters eller rvare. ven bondeklassen ut-tryckte missnje.

Amerikansk kanondiplomatiDen japanska beredskapen var drfrinte srskilt god nr fyra amerikanskakrigsfartyg under befl av Matthew CPerry anlnde till Tokyobukten den 8

r 1853 visade USAmusklerna genom attskicka fyra krigsfartygfr att f Japan attppna grnserna.

Kanagawa-frdraget, som USA tvingadefram, skrevs under 1854.28allt om historia /


29/68

stndarna, som ville reformera Japan

och lra av andra lnder. ven utlndskamakter var inblandade i uppgrelsen.

Mrkligt nog stddes frnyelsen av Ja-pan av representanter fr tv urldrigainstitutioner: kejsardmet och delar avsamurajklassen.

Ett modernt men slutet landr 1867 verlt Japans siste shogun,Tokugawa Yoshinobu, makten till kej-sar Meiji. ret drp genomfrdes dens kallade Meiji-restaurationen som blevstartskottet fr en intensiv modernise-

ringsprocess politiskt, socialt och eko-nomiskt. Kejsarresidenset flyttade frnKyoto till Edo, som bytte namn till Tokyooch blev landets huvudstad.

Japan utvecklades till enbetydande industrination drden militra klassen dock fort-farande var tongivande ngotsom bland annat demonstre-rades i kriget mot Ryssland1905 och andra vrldskriget.

Under efterkrigstiden har Japan ut-vecklats till en stat bland andra p deninternationella arenan. Dock upprtt-hller man en politisk strategi som frtankarna till Tokugawa-shogunatetsslutenhet: i denna globaliserade vrldr inflyttningen till Japan mycket litentrots att landets befolkning krymper;i dag har endast 2 procent av befolk-ningen sitt ursprung utanfr landet.

LS MER:Japans historiaav Thomas Ekholm och IngemarOttosson (2007)A Brief History of the Samuraiav Jonathan Clements (2010)

TokugawaYoshimune

(1684 1751)

Yoshimune(1684

111

751)

1867 verltJapans siste

shogun makten

Frvaltaren som bekmpade slseri och korruptionYoshimune var den ttondeshogunen frn Tokugawaslk-ten och regerade i nstan 30 r.Han beskrivs ofta som en av defrmsta hrskarna i Japans historia.S fort han ck makten sattehan igng med att stramaupp statsfrvaltningen,bekmpa kor-ruptionenoch begrnsaondigt slseri. Han

genomfrde ven frsrj-ningsreformer genom attlta odla upp mer land ochnya grdor. Reformerna gav

goda statsinkomster eftersomdessa framfr allt kom frn

skatt p jordbrukspro-dukter. Han r ocks

knd fr att hananordnadeen tvling om

vem som var

landets bsta svrdssmed. TokugawaYoshimune var sjlv en lrd man och ltgenomfra utbildningsprogram fr atthja bildningen hos folket. Han hvdedelvis frbudet mot att importera vs-terlndska bcker, lt tillverka en storjordglob och importerade ett teleskopfrn Holland.

Vid 61 rs lder abdikerade Yoshi-mune till frmn fr sin son TokugawaIeshige. Denne var sjuklig och lyckadesinte fra sin fars arbete vidare.

Yoshinobu blev den15:e och siste i Toku-gawa-shogunatet.1867 verlt hanmakten till kejsaren.

BRIDGEMAN/IBL



30/68

Plsjgaren John Colter var en av de frsta vitasom reste vster om floden Missouri. Historienom hur han naken jagades av indianer genom vild-marken har berttats sedan 1800-talets brjan.T EX T PE L L E S T A M PE

rrde sig i skogen och att de skulle vndanr de tmt den sista fllan.

Potts ddasDe hann inte paddla mnga meter tillinnan krigsmlade svartfotsindianer

dk fram ur skuggorna. Colter visste att

deras chanser var sm. Ett r tidigarehade han hamnat i strid med svartfots-

krigare nr han eskorterade en grupp

krkindianer till Fort Raymond. Allthan kunde gra nu var att paddla in tillf lodstranden och be till Gud. Nr kano-

ten sttte mot flodbrinken hoppade debda plsjgarna snabbt i land. Potts barderas enda gevr men en indian medrdmlat ansikte och rnfjdrar i hretslet det genast ifrn honom. Colter vis-ste att hans enda chans nu var att fr-

ska stta sig i respekt hos indianernagenom att visa mod och ddsfrakt.

Kanske skulle det kunna rdda hansliv. Den lnge och muskulse Colterstirrade indianen i gonen och slet till-baka gevret ur hans hnder. Utan attta blicken frn indianen gav han gevret

tillbaka till Potts.

Potts tvekade ett gonblick innan han

brjade springa int land

bort frn kanoten.Strax drp hr-

des ett vinande

ljud och sedan

slog en pil dar-

Dehann intepaddlamngameter tillinnan krigsmlade svartfotsindianerdk fram ur skuggorna. Colter visste att

tablickenfrnindianengavhangevrettillbaka till Potts.

Potts tvekade ett gonblick innan hani

ck innan hang

deeraass chanser var sm. Ett r tidigarehade han hamnat i strid med svartfots-krigare nr han eskorterade en gruppkrkindianer till Fort Raymond. Allt

han kundde gra nu varatt paaaddla in tillflodstranddennoch be tilll Gudd. Nr kanoo-

g

brjade springa int landbort frn kanoten.Strax drp hr-des ett vinande

ljud och sedanslog en pil dar-

Plsjgaren JohnColter jagades nakensom ett villebrd avindianer i era mil.

Den lnge ochmuskulse Colterstirrade indianeni gonen och slettillbaka gevret

Indianergavplsjgaren200metersfrsprng

Det var en tidig sommarmorgonr 1809. Den blodrda solensteg ver Gallatinbergenstoppar, strax ster om Th-ree Forks i Montana, platsen

dr Missourifloden delar sig i tre. Detvimlade av bver i de barrskogskantadef loderna s hr kunde en duktig jgaretjna en frmgenhet p kort tid.

I knappt tv veckor hade de tv pls-jgarna John Colter och John Potts satt

fllor i floderna. De arbetade nattetidoch sov om dagen fr att inte upptckasav svartfotsindianerna, den lokala stam-men som de varit i brk med tidigare.

Soluppgngen gjorde John Colternervs. Han visste att de borde ter-vnda till sitt gmstlle. nd in-sisterade Potts p att de mstepaddla upp fr en liten bi-f lod och tmma derassista flla.

Morgonsolenglittrade mellantrdstammarnai den fuktiga,disiga luf-ten. Fleragngerbrts tystna-den av ljudfrn skogensundervegeta-tion. Skuggor skym-tade frbi. Rdslan fr indianerna fickColter att vsa att de borde vnda om.Potts svarade att det bara var hjortar som



31/68

Deltog i Lewis ochClarks expeditionBde John Colter och John Pottshade under ren 180306 deltagit

i den expedition som president Tho-mas Jefferson snde ut fr att nnaden bsta vgen frn St. Louis till Stillahavet. Expeditionen uppkallades eftersina ledare Meriwether Lewis ochWilliam Clark.

I uppdraget ingick ocks en kart-lggning av det nordvstra Nordame-rikas naturresurser. Vid den hr tidenhade USA nyligen kpt Louisianaterri-toriet av Frankrike och regeringeni Washington hade ingen kontroll verlandet vster om Mississippi.

Trots mnga strapatser kundeexpeditionen genomfras med baraett ddsfall och Lewis och Clark rap-porterade vid terkomsten om storatillvxtmjligheter fr den unga ame-rikanska nationen. Under resten av1800-talet fljde tusentals av plsj-gare, guldgrvare och nybyggarei expeditionens fotspr.

John Colter fortsatte med upp-tcktsresandet p egen hand. Som fr-

ste vite man reste han i det omrde

som i dag utgr delstaten Wyo-ming och tillverkade s precisakartor att de anvndes under

nstan hela 1800-talet.

rande in mellanPotts skulder-blad. Han vndesig om med ett an-sikte stelnat avdds-ngest och smrta.

nd lyckades han riktagevret och trycka av. En av in-diankrigarna fll bldande till marken.Hans kamrater svarade med en skur avpilar som trffade bde Potts och kano-ten bakom honom. Med dragna knivarkastade de sig sedan ver den dendePotts.

Tvingades springa fr livetOmringad av indianerna kunde inteColter gra annat n se p nr de ddadehans jaktkamrat. Sedan slet de av ho-nom hans klder. Colter hade bott blandkrkindianerna vars sprk pminde

omsvartftternas,s han frstod att

de ivrigt diskute-radep vilket stt de

skulle dda honom.Flera freslog att de

skulle tvla genom attskjuta pr

ick p honommen gruppens ledare skakade phuvudet. Han hade tydligen enannan id och frgade Colter omhan var en dukt ig lpare. D fr-stod Colter, som knde till svart-fotsindianernas seder, att detnkte ge honom ett frsprngoch sedan jaga honom. P s viskunde de tvla om vem av demsom var den snabbaste och mo-digaste krigaren.

John Colter grep chansen.P krkindianernas sprk ljg

kastadedesigsedanPotts

.

es sprinav inndian

annaat nn s

mraat. SSeelder. Colerrnaaa, vaaaar

TvingadeOmmriinggad aCooltergrra ahhans jaktkamnooom haanssklkrrrkkkkinnnndiiiianne

Lewis och Clarksexpedition trffarchinookindianerunder sin resa pMissourioden 1805.

P kartan som ritades 1814 efterLewis och Clarks expedition nnsett fort som forskarna i d

ag tror kanvara det frsvunna F

ort Raymond.

Three Forks

Fort Raymond

orks

CHARLESMARIONRU

Coltersflyktvg

an

er-ndetan-dds-smrta.

s han riktaycka av.En av in-fll bldande till marken.

d d k

ommmm

de

radeskulle

Fleraskulle tskj

u

tap

men gruppens ledah d h d

ett fort som forskarn

vara det f

rs

vunna F

d

a

raa

d

ik

sk

ta

d

F

k

a

k

-

r

adet

d

sku

k l

a av.

n

d

a

sv

ku

u

e

n

ik

.

an

ont nMontana

Three Forks



32/68

han om att han hade ont i ett ben. Detavgjorde saken. Med sina spjut motadeindianerna Colter fram til l skogsbrynet.Ledaren tog honom i armen och tillsam-mans gick de 200 meter ut p prrien.Colters bleka kropp lyste i solskenet verdet gula grset. Han gav Colter en hrd

blick, nickade till honom och gav se-dan upp ett avgrundsvrl som frkun-nade att jakten kunde brja. Omkring50 indianer svarade med sina krigsrop.Naken och med ddsngest i sitt inrebrjade John Colter desperat springabort ver prrien.

Jakten ver prrienJohn Colter var 35 r gammal och hanskropp var van vid strapatser och umb-randen. Han hade mnga gnger tving-ats kmpa fr att verleva i demarken.

nd blev han sjlv frvnad ver hursnabbt han kunde springa nr det bok-stavligen talat gllde livet. Han sprangoch sprang utan att bry sig om de tag-giga vxter och vassastenar som han d ochd trampade p. Coltersenda tanke var att hanmste n fram till sko-gen vid Three Forks Ri-ver innan ngon hannikapp honom. Skogenlg ungefr en mil bort

och dr skulle han kan-ske kunna gmma sig.

Han ryste medan hansprang, stndigt medve-ten om att en pil nr som helst kundeborra sig in i hans rygg. Han sprang itio minuter innan han vgade se sig om.

Med sin desperata lpninghade han lmnat de flestaav sina frfljare lngtbakom sig. Endast enliten grupp hade haninte lyckats skaka avsig. Nrmast var en

ensam indian sombara hade 200300meter fram till Colter.

Solen steg verbergen. I Colters hu-vud dunkade pulsen,hans lungor var nra attsprngas och hans bara fttervar tckta av svidande sr. Endastddsngesten fick honom att vervinnasmrtan och springa vidare. Han nddeupp p ett backkrn. Den stora Missou-rif loden glimmade gr i fjrran.

tersg Missouri-flodenSmrta och verlevnadsinstinkt var alltsom rrde sig i Colters huvud. Kallsvet-

tig och med blodsmaki munnen kastade han enblick p sig sjlv. ver-kroppen var rd av blodsom rann frn hans nsa,genom hans skgg ochvidare ner p brstet.

Med bara en kilometerkvar till Missourifloden

kunde Colter hra detihliga ljudet av lpandeftter bakom sig. Hansnrmaste frfljare var

nu bara tjugo meter bakom honom. Col-ter insg att han inte skulle kunna slippaundan och vnde sig istllet om samti-

digt som indianen kastade sittspjut. Denne var dock ocks

s andfdd att han tappadebalansen mitt i kastet.Spjutet borrade sig ner imarken framfr Coltersom genast ryckte upp

det och stack det i ryg-gen p indianen sominte hunnit resa sig.

Trots blixtrande hu-vudvrk, dimmig blick

och blod och slem i munoch nsa, hvde sig Colter

nedfr flodbanken och km-pade sig fram till randen av popplar

lngs floden. Han kastade sig in i tr-dens skugga och flsade som en hund.Kort drefter hrde han rasande skrinfrn de indianer som precis funnit sin

ddade frnde.

Gmde sig i en bverhyddaColter vacklade ner till floden p sinailla medfarna ftter. D fick han syn pen liten som inte lg s lngt ut i flo-den. Han gled ut i vattnet, och drack gi-rigt och hostande medan han simmademot n. P dess nordliga sida hittadehan en bverhydda omgiven av en hgsom bildats av drivande trdstammar.Colter visste att det fanns en ingng tillsjlva hyddan ngonstans under vattnet

i detta virrvarr av sammanfltade stam-mar och grenar. Han dk gng p gngtills han hittade den. Han tog sig in ge-nom tunnelppningen och sjnk ut-mattad ner i bverhyddan.

Det drjde dock inte lngeinnan han vcktes av hga

g

tio minuter innan han vgade se s ig om. undan och g

Fruktade krigare och hsttjuvarSvartfotsindianerna var ur-sprungligen en halvnomadiskstam som yttade mellan olikaboplatser i nrheten av de storasjarna (i dagens grnstraktermellan USA och Kanada). Efter deeuropeiska invandrarnas an-komst p 1700-talet ck svart-ftterna tillgng till hstar ochndrade d sin livsstil. Stammenslog sig ner i vstra Montana ochbrjade jaga bisonoxar. Hr blev

de snabbt respekterade somduktiga jgare och fruktade somkrigare och hsttjuvar.

Inom stammen levde svartft-terna i sjlvstndiga grupperom mellan 80 och 240 personersom bodde i lger med mellan 10och 30 stora tlt. Dessa grupperupplstes och ombildades helatiden beroende p jaktlyckan ochpersonliga relationer. Sommar-tid samlades hela stammen till

ceremoniella krigs- och kample-kar dr mnnen skulle bevisa sittmod.

P 1870-talet frndradessvartftternas liv fullstndigt nrvita jgare och nybyggare nstanutrotade bisonstammen. Mngasvartfotsindianer dukade underfr svlt och sjukdomar medan deverlevande tvingades ytta tillreservat dr de frskte frsrjasig genom jordbruk.

Smrta ochverlevnads-instinkt varallt som

rrde sig ihans huvud

John Coltervermannas av

indianer.

OHN COLTER



33/68

rop frn stranden. Han frstod att in-dianerna hunnit ner till stranden ochnu skrek de som alla helvetets djvlarenligt den beskrivning som Colter sjlvgav senare. Han lg stilla och hrde hurindianerna tog sig ut till n och genom-skte den. Flera gnger hrde han derasftter ovanp bverhyddans tak.

Sedan lg han i timmar i det klaus-trofobiskt trnga utrymmet och vntadep lukten av brandrk. Colter trodde attindianerna skulle stta eld p bverhyd-

dan fr att frskra sig om att han integmde sig dr. Men till sist kunde haninte hra ngot annat ljud n suset avhans eget blodomlopp.

Efter ytterligareen tid tog han modtill sig och dk ner

genom hyddansppning, sim-

made undervattnet slngt hans

U

nder vand

ri

ngenf

ortsatte C

ol

ter att

sova p dagtid fr att undvika upptcktoch verlevde genom att ta rtter ochbark. Han vrdade sina ftter s gotthan kunde men nd smrtade varjesteg han tog. Trots smrtorna kmpadehan sig vidare varje natt. Sommarnt-terna var kyliga s han kunde nd inteligga stilla eftersom han saknade klder.

Till sin stora lttnad sg Colter ingafler indianer under sin vandring. Ef-ter elva dagars kapplpning med ddenkunde han till slut klappa p Fort Ray-monds port. Vaktposten slppte inte in

den insektsbitna, smutsiga, skggigaoch nakna vandraren utan krvde atthan skulle presentera sig. Det r jag,John Colter! Knner du inte igen mig?stammade han till svar innan han blevinslppt.

Avled i gulsotTrots dessa strapatser ville John Colterinte sluta som plsjgare. ret drpgav han sig terigen in i svartfotsindi-anernas land. Han hamnade n en gngi en sammansttning med deras krigareoch kom undan med livet i behll. Nusvor han dock p att han aldrig skulletervnda. Istllet f lyttade han till Mis-souri, byggde ett hus fr de pengar hantjnat p sin jakt och gifte sig. Tre rsenare klarade gulsoten det som svart-fotsindianerna misslyckats med att taJohn Colters liv.

lungor orkade. Nr han kom upp tillytan sg han att det hade blivit kvll.Han kunde varken se eller hra n-gon annan i nrheten, men han vis-ste att svartfotsindianerna knappastskulle ge upp jakten s ltt. Han sim

-

made en bit till med strmmen innan

kylan och utmattningen tvingade ho-nom upp p stranden och in i skogen.

Tog sig ver bergenHela natten smsprang han sterut.Nr solen gick upp kunde han se atthan inte hade lngt kvar till Gallati

n-

bergen, en utlpare till Klippiga ber-gen. Colter grvde upp ngra rttersom han visste att indianerna kall-lade brdrot. Dem tog han med sig ini en vergiven grvlingslya fr att tainnan han somnade i det trnga, stin-

kande boet.Nr mrkret snkte sig igen lmnade

han hlan och fortsatte mot bergen.Han visste att det enda farbara passet lgsder om den hga bergstoppen SaddlePeak men han var rdd fr att svartfots-indianerna satt ut vakter dr. Det endaalternativet var att bestiga det drygt tvkilometer hga berget fr att kommaver till skerheten p den stra sidanav bergskedjan.

P tv dygn lyckades den nakne ochfrusne Colter ta sig

ver berget. Hanhade bara hittatlite mat och vat-ten lngs vgenoch endast unnat

sig minimalt medvila i klippgrottoroch bergsskrevor.Nr han ntligenndde prrielan-

det p stra sidanom bergen var han s

medtagen att han knapptkunde stappla framt.

20 mil p tta dagarUnder de fljande tta dagarna lyck-ades Colter nd vandra mer n 20mil ver Montanas prrie med kur-sen instlld mot Fort Raymond.

Tv r tidigare hade han sjlvvarit med om att bygga fortet

som fungerat som bas frtraktens plsjgare.

Visste du attEtt rligt terrnglopp arrangeras tillJohn Colters minne. rets lopp p12 km genom Missouri HeadwatersState Park hlls den 19 september.

LS MER:John Colter: His Years in the Rockiesav BurtonHarris (1993)The Mountain Menav GeorgeLaycock (2006)

Svartfotsindianernalg ofta i krig medsina grannfolk.

KAR L BOD MER

S

T

O

K

U d d i f t tt C lt tt

-

-

t-

n

-

n.

t.ttn

-r-erll-in

ta S

TO K

Gallatinoden var en avalla oder Colter tvingadeskorsa p sin ykt hemt.



34/68

Utlndska frivilliga tog vrvning i Waffen-SS

Nazitysklandsfrmlingslegion

N

r den tyska krigsmaskinenrullade in i Polen den 1 septem-ber 1939 fu

ngerade elitenheterur Waffen-SS som spjutspetsunder invasionen. D var

denna specialstyrka inte srskilt kndutanfr Nazityskland, men ngra r se-nare skulle den vcka skrck och fr-akt ver hela kontinenten. De var bdekompromisslsa p slagflten och hn-synslsa mot civilbefolkningen bakomfronten. En halv miljon av dem var fri-villiga frn hela Europa.

Hitlers livvakt

Ursprungligen var Schutzstaffel (SS)nazistpartiets egen soldatkr och en delav den utgjorde under namnet Schutz-staffel der NSDAP fhrern Adolf Hitlersegen personliga livvakt. Nr nazistpar-tiet kom till makten1933 fick organisa-tionen en explosiv tillvxt. Under sinhjdpunkt en bit in i andra vrldskrigethade Waffen-SS denmilitra grenen avSS omkring en miljon bevpnade mn

r den tysrullade in iber 1939 fuur Waffen-under inv

denna specialstyrkautanfr Nazitysklandnare skulle den vcakt ver hela kontinkompromisslsa psynslsa mot civilbefronten. En halv milvilliga frn hela Euro

Hitlers livvaktUrsprungligen varnazistpartiets egen sav den utgjorde, undstaffel der NSDAP, fegen personliga livvtiet kom till maktentionen en explosivhjdpunkt en bit in ihade Waffen-SS, denSS, omkring en milj

Nazistsympatisrerfrn hela Europa sktesig till de Waffen-SS,men beflen varalltid tyska.

Redan frn brjan var

Waffen-SS en ideologisktrekryterad elitkr knutentill det tyska nazistpartiet.Men ledaren HeinrichHimmler hade ocks envision om en multinatio-nell folkarm av frivilligagermaner, samlade underden nazistiska fanan.T EX T C H R I S T I A N A A G A A R D



35/68

Med hnderna p svrdetsvrs nordiska frivilligain i Waffen-SS 1941.

och de var drmed en viktig maktfaktori Nazityskland.

Trots storleken och den snabba tillvx-ten stlldes hrda krav p de personersom antogs i kren. Bland dessa krite-rier fanns att blivande SS-soldater skulleha s kallat ariskt blod, vara i utmrktfysisk form och laglydiga medborgareutan straffregister. Samma krav stll-des p de icke-tyskar som rekryteradestill Waffen-SS. Exempelvis blev endasthlften av de 12 000 danskar som an-skte till kren antagna.

Antagningskraven ndrades dockmarkant allt eftersom kriget fortgickoch stora frluster p slagflten med-frde att SS-ledarna inte kunde vara skrsna om de ville fylla luckorna efterstupade soldater.

Till er brjan var dock Waffen-SS enelitenhet som bara de skickligaste sol-daterna kunde frvnta sig att bli med-lemmar av. De som blev det fick bdeen militr och en politisk skolning. SS-ledaren Himmler sg sina trupper som

SS rekryterade frivilligagenom att anspela pkampen mot Sovjet.

SSrekryterade fri iillliga

En halv miljonvar frivilliga frnhela Europa

PRO

PAGANDAAFFISCHER

F

RSS



36/68

det allra frmsta dennazistiska ideologinkunde frambringa.

Himmlers visionJag har verkligen fr

avsikt att hmta ger-manskt blod i helavrlden, att rva ochstjla det verallt drjag kan. Regementet brinte namnet Germania fringenting. Mitt ml rattdet, senast inom tv r, ute -slutande ska best av icke-tyska germaner.

Heinrich Himmlers ordovan r hmtade frn SS-ledarens dag-boksanteckning i november 1938 och

gller en av de ursprungliga avdelning-arna av SS. Citatet visar tydligt vilkenvision Himmler hade fr sin nazistiskaelitenhet: en samlingsplats fr frivil-liga icketyskar ur germanska folkgrup-

per, som nskadedelta i kampen frdet storgermanskarike som var na-zistpartiets vision.

I klvattnet

av angreppet pNorge och Dan-mark den 9 april1940 och det efter-fljande blixtkriget

mot Nazitysklandsv steuropeiska gran-na

r, bildades tv nyaregementen, kalladeNordland och West-land. Visionen var

att frivilliga frn de nyockuperade om-rdena skulle utgra ryggraden i dessa

nya enheter. Hsten 1940 samlades re-gementena Nordland, Westland ochGermania i SS-division Wiking.

Waffen-SS hade vid det hr laget ut-vecklats frn fhrerns personliga liv-

vakt till en multinationell germanskfolkarm. Himmler rknade med attdet fanns ett gott rekryteringsunderlagtill denna arm bland de 120 miljonereuroper med germanskt blod som hanansg existerade.

Lokal rekryteringLedningen fr Waffen-SS insg snabbtatt det krvdes en mycket aktiv rekryte-ringsinsats om man skulle kunna fyllap regementena med frivilliga i tillrck-lig omfattning. Drfr etablerades encentral rekryteringsenhet fr att organi-sera verksamheten. Det konkreta vrv-ningsarbetet i de ockuperade lndernautfrdes dock mestadels av lokala na-zister, som knde till de lokala frhl-landena.

Rekryterarnas frmsta argument,som blev srskilt aktuellt efter Nazi-tysklands anfall mot Sovjetunionensommaren 1941, var att de som lt sigvrvas som soldater i Waffen-SS skullef chans att bekmpa den ondskefullakommunismen. Striden handlade inteom tysk imperialism utan om en alleu-ropeisk kulturkamp mot barbariet i s-ter. Rdslan fr kommunismen var vidden hr t iden, efter Stalins terrorpolitikunder 1930-talet, utbredd ver hela kon-tinenten.

Antikommunismen var en gemen-sam nmnare fr mnga europer ochanvndes av tyskarna fr att rekryteramn till tysk krigstjnst. Kampen fratt rdda Europa undan den rda farananvndes som huvudargument i vrv-ningskampanjerna nda fram till krigs-slutet.

En halv miljon frivilligaDet upprttades aldrig ngra komplettaWaffen-SS-regementen med enbarticke-tyska frivilliga. Regementena Nord-

Himmler var en av Nazitysklands mktigaste mnRedan tidigt i nazistpartietsutveckling skaffade sig HeinrichHimmler en central position. Itakt med att partiet tog makten iTyskland och andra vrldskrigetnrmade sig kade Himmlersmakt alltmer. Nr SS-ledaren varsom mktigast innehade han

ocks posterna som inrikesmi-nister och chef fr den tyska po-lisen, inklusive dess hemliga delGestapo. Det var ocks han somorganiserade uppbyggandet avett nt av koncentrationslgeroch insatsgrupper som utfrdemassavrttningar p stfronten.

Heinrich Himmler tillfnga-togs av de allierade kortefter den tyska kapitulatio-nen och begick sjlvmord ifngenskap den 23 maj 1945.

AFFENSS

BUND

ESARCH

IV

1

83R9

9

6

21

Heinrich Himmler var chef frSS 192945.

En soldat ur SS-divisionen Wikinghukar intill enPanther-stridsvagnp stfrontenvren 1944.

SS

-divisionen Wiking hade

en stor del nordiska frivilliga.

rfr

attte-ke

perde

d

r

1

f

m

v s

nareg

S divisionen Wikinghade

rt

m

v

MURPHSMILITARIA



37/68

land och Westland bestod aldrig av mern 40 procent utlnningar. Resten vartyskar. Men det betyder inte att rekry-terarna misslyckades.ven om man inte upp-fyllde Himmlers visions skte sig ett ansenligtantal frivilliga till Waf-fen-SS. Omkring 50 000hollndare, 40 000 bel-gare, 20 000 fransmn, 6 000 danskar,lika mnga norrmn, 1 000 finlndare

och cirka 200 svenskar gick under denazistiska fanorna fr att strida fr denstorgermanska visionen. De frivilliga

icke-tyskarna var smnga att man p st-fronten kunde upprttaspeciella nationella en-heter som FrikorpsDanmark och Norskalegionen. Drtill kom

ett stort antal steuropeiska frivilliga.Nr kriget var ver hade mer n en halv

miljon frivilliga frn de tyskbesatta ellerneutrala lnderna i Europa stridit i tyskuniform p stfronten.

Stred helst p stfrontenFrn tysk sida var man vl medvetenom att man inte borde stta in de frivil-liga styrkorna mot de vstallierade omman ville f maximalt utbyte av derasinsats. Det hade varit problematiskt attskicka frivilliga att strida mot soldaterfrn nationer som de knde en kultu-rell samhrighet med. De allra f lesta avde utlndska soldaterna i Waffen-SS vardock eniga om att det strsta hotet motderas hemlnder utgjordes av Sovjetuni-onen och de deltog drfr grna i krigetp stfronten.

Fr de finlndska frivilliga fanns dettill och med ett hemligt avtal mellanden tyska och den finska regeringen.Finland, som led nederlag i vinterkriget193940, gick med p tysk sida i fort-sttningskriget 1941, men landets re-gering tillt ven frivilliga att ska tjnst

Tv krigsmakter stred sida vid sidaWaffen-SS var en politiskt grundadmilitr styrka medan Wehrmacht,som utgjorde merparten av dentyska krigsmakten, inte rekryteradeefter politiska kriterier utan fungera-de som en traditionell arm. Organi-sationerna stred sida vid sida under

hela kriget men samarbetet var intefriktionsfritt. Srskilt p stfrontenuppstod problem nr SS-styrkornasbrutala insatser mot civilbefolkning-en bakom frontlinjen kom i koniktmed Wehrmacht-befls uppfattning-ar om krigets lagar.

Norska Waffen-SS-soldatersom stred p stfronten iNordland-regementet 1942.

KE

YSTONE/GETTY

De utmrktesig i hrdastrider



38/68

knda bland

de allieradeP de allierades sida var man vlmedveten om skillnaden mellande reguljra tyska styrkorna ochde noga utvalda elitenheternai Waffen-SS. De senare var kndafr att vara motiverade, vlutbil-dade och farliga motstndare pslagfltet.

Ett av mnga slag dr de al-lierade mtte elitstyrkorna frnWaffen-SS var Ardenneroffensiven

vintern 194445, d Hitler gjordeett sista frsk att sl tillbaka motde allierade i Vsteuropa. Hrbidrog SS-soldaternas stridsfr-mga kraftigt till att amerikanerna,tillflligtvis, slog till retrtt. Undersamma offensiv visade Waffen-SS ocks upp exempel p sinkompromisslsa krigfring. VidMalmedy avrttades 90 amerikan-ska krigsfngar av soldater frnSS-Leibstandarte.

AFFENSS

50km

T

Y

S

K

L

N

L

ux

em

b

ur

g

Br

ys

se

l

B

EL

G

IE

N

H O

L

LA

N

D

FR

A

N

K

R

I

K E

Fr

on

t

2

6 d

e

c

F

ro

n

t

15

d

e

ce

m

b

er

An

tw

e

rp

en

M

a

lm

ed

y

Antwerpen

Luxemburg

MalmedyBryssel

BELGIEN

HOLLAND

FRANKRIKE

TYSK

LA

N

D

Front 15december

Front26dec.

Nord

sjn

Georg Rasmussen, som kmpade i Kau-kasus tillsammans med andra danskaroch norrmn. I en av sina berttel-ser frn fronten berttar han omhur en av hans stridskamra-ter stupade: Innan den ryskastridsvagnen sattes ur spel,

hann ryssarna skjuta mot enskyttegrav dr det lg en norskfrivillig. Han hette Anderseni efternamn, var helt platinablondoch sg ut som urtypen av den ger-manska mnniska tyskarna talade om.Han trffades av en maskingevrskulasom gick rtt igenom hans huvud s atthjrnan trngde ut.

Skidjgare i FinlandI den motsatta nden av den gigantiskastfronten kmpade norska specialstyr-

kor frn 1943 p den finsk-ryska fron-ten. Kriget i det f inska vinterlandskapetkrvde insatser frn erfarna skidlpare,ngot som mnga avde frivilliga norrmn-nen var. SS-SkijgerKompanie Norge upp-rttades drfr somen specialenhet fr re-kognoseringsuppdraglngs den lnga front-linjen. De utmrkte sig i hrda stridernda fram till det tyska tillbakadragandet

frn Finland hsten 1944. Drefter om-vandlades skidkompaniet till en enhetunderstlld den tyska skerhetspolisenoch stred fr den under resten av kriget.

Waffen-SS blev under andra vrlds-kriget knt fr sin medverkan i

mnga krigsfrbrytelser. Det rtmligen skert att flera icke-

tyska frivilliga deltog veni dessa vergrepp p civila ochk

rigsfngar. Helt klart r att devar medvetna om vad som p-gick eftersom de tjnstgjorde

p samma platser och undersamma villkor som de tyska sol-

daterna. Bland uppgifterna fannsvakttjnst i fng- och koncentrations-lger. Ibland samarbetade de med tyskainsatsgrupper som utfrde massavrtt-ningar av judar och andra bakom fron-ten. SS-Wachtbatallion Norwegen blevberyktad fr sitt arbete i de norska kon-centrationslgren.

Men ven vid fronten blev frivilliga

SS-soldater vittnen ti ll omfattande krigs-frbrytelser. Den danske soldaten GeorgRasmussen skriver bland annat om sina

minnen av hur obevp-nade ryska krigsfngaravrttades. Jag minnsinte om de var 35 eller55. De pstod att dekommit bort frn sinaegna, men vr ljt-nant gav order om att

de alla skulle skjutas. Det fanns en ny-grvd grop p platsen som de tvingadesner i innan de skts allesammans. Dentypen av hndelser var vanliga p st-fronten.

Mnga av de nordiska frivilliga sttteocks, om n omedvetet, ihop med enav de mest knda krigsfrbrytarna Josef Mengele. Den tys

Documents

All Tom Historian r 112015