Examensarbete Malmö högskola HT 01 Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2004 e-post: postmasterhs.mah.se

Hälsa och samhälle

ALLMÄNSJUK-SKÖTERSKANS PRO-BLEMATIK KRING BEMÖTANDET AV DEN HIVPOSITIVA PATIENTEN I DEN SOMATISKA VÅRDEN KRISTINA DAHMÉN MARTA HANSSON

2

Allmänsjuksköterskans problematik kring bemö-tandet av den hivpositiva patienten i den somatis-ka vården Kristina Dahmén Marta Hansson Dahmén, K & Hansson, M. Allmänsjuksköterskans problematik kring bemötandet av den hivpositiva patienten i den somatiska vården. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde för omvård-nad, 2003. Antalet hivpositiva i världen ökar och sannolikheten att sjuksköterskan kommer i kontakt med denna patientgrupp är stor. Varje möte mellan sjuksköterskan och patienten är präglat av tidigare erfarenheter och kunskap och samtidigt ska sjuk-sköterskan agera professionellt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans problematik kring bemötandet av den hivpositiva patienten ge-nom att ta reda på de attityder som finns bland sjuksköterskor mot hiv och hur sjuksköterskan kan bevara den hivpositiva patientens integritet. Antonovskys sa-lutogena modell, KASAM, har använts som teoretisk ram. Utifrån 14 artiklar har fem faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder gentemot den hivpositiva patienten lyfts fram: tidigare erfarenheter, kunskap, civilstånd, smittväg och sexu-ell läggning. Resultatet visar att kunskap om hiv och attityderna till sjukdomen är varierande inom professionen. Majoriteten av sjuksköterskorna har positiva attity-der. Många av sjuksköterskorna vill dock ha rätten att kunna säga nej till att vårda en hivpositiv patient. Denna studie belyser även aspekter som hjälper sjuksköters-kan i arbetet med att bevara den hivpositiva patientens integritet. Nyckelord: attityder, bemötande, hiv, integritet, omvårdnad, sjuksköterska, stigmatisering

3

The general nurse’s com-plex of problems regard-ing the treatment of the HIV- positive patient in the somatic care Kristina Dahmén Marta Hansson Dahmén, K & Hansson, M. The general nurse’s complex of problems regarding the treatment of the HIV- positive patient in the somatic care. Examination paper in nursing science, 10 credits. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2003. The number of HIV- positive is increasing all over the world and it’s very likely to meet these patients as a nurse. The interaction between the nurse and the patient is characterized by experience and knowledge and at the same time the nurse is expected to act professionally. The purpose of this literature review is to investi-gate the nurse’s complex of problems regarding the treatment of the HIV- positive patient by exploring the attitudes against HIV among nurses and how the nurse can maintain the integrity of the HIV- positive patient. Antonovskys’ salutoqenic model, sense of coherence, has been used as theoretical frame. From 14 articles five topics have been found that influence the nurse’s attitudes against HIV- posi-tive patients. Those are: experience, knowledge, civil status, the way the patient has been infected and sexuality. The result shows that knowledge of HIV and atti-tudes towards the disease vary within the profession. The majority of the nurses have positive attitudes although many of the nurses would like to have the right to decline from nursing a HIV- positive patient. This study also illustrates aspects that may help the nurse to maintain the integrity of the HIV- positive patient. Keywords: attitudes, treatment, HIV, integrity, nurse, nursing, stigma

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Sjuksköterskans etiska kod 6 Epidemiologi 6 Hivsituationen globalt och i Sverige 8 Hantering av blod och kroppsvätskor 8 Aktuell lagstiftning 8 SYFTE 9 Definitioner 9 METOD 10 Tabell 1 11 Kriterier för kritisk granskning 12 Analysgenomförande 12 Teoretiskt ramverk 12 Tabell 2 13 RESULTAT 14 Vilka attityder finns bland sjuksköterskor gentemot den hivpositiva patienten? 14 Tidigare erfarenheter 14 Kunskap 15 Civilstånd 16 Smittväg/Sexuell läggning 16 Hur bevarar allmänsjuksköterskan den hivpositiva patientens integritet? 17 RESULTATDISKUSSION 18 METODDISKUSSION 19 SLUTORD 20 REFERENSER 21 BILAGOR 24

5

INLEDNING Denna litteraturstudie bidrar till att ge en bild av sjuksköterskans problematik kring mötet med hivpositiva patienter inom den somatiska vården. Det är av stor vikt att sjuksköterskan/sjuksköterskestudenten är insatt i och förberedd på vilka faktorer som påverkar bemötandet av den hivpositiva patienten. Utifrån det kan studenten eller sjuksköterskan bilda sig en uppfattning om hur de ska agera för att främja omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan är involverad i många olika omvårdnadssituationer som leder till olika känslor och intryck. Dessa kan komma att påverka den vård som ges. Att möta en patient som har diagnosen hiv inom en somatisk avdelning är en sådan omvårdnadssituation och kräver därför att sjuksköterskan är väl förberedd. Både patient och sjuksköterskan är påverkade av sin bakgrund, kultur, omgivning och erfarenhet. Detta visar sig i skilda attityder och värderingar inom båda grup-perna. Sjuksköterskans förhållningssätt och möjlighet att ge god omvårdnad gent-emot patienten varierar därefter, även om sjuksköterskorna har samma legitima-tion (Strandmark, 1995).

BAKGRUND Hiv är idag ett globalt folkhälsoproblem som tenderar att öka. Problematiken kring hiv är stor. Sjukdomen är fruktad och väcker många känslor och värderingar då det bland annat är en sexuellt överförbar sjukdom med dödlig utgång. Det är sjuksköterskans uppgift att skaffa sig och sprida kunskap om hiv, då hon/han har en viktig roll i det preventiva arbetet. Det är också viktigt att sjuksköterskan arbe-tar för att minska fördomar och den rädslan som finns mot hiv och hivpositiva patienter. Redan på 1980-talet uppmärksammades den stigmatisering som råder inom sjuk-vården gentemot hivsmittade patienter. I Socialstyrelsen rapport 1988:6 beskrivs komplexiteten och de problem som råder samt lyfter fram vikten av att vården av hivpositiva integreras i den reguljära vården. Det betonas också att segregationen från den ordinarie vården måste undvikas. Det är sjuksköterskans uppgift att minska denna klyfta genom god omvårdnad och att arbeta för en ökad samverkan (Socialstyrelsen, 1988:6). Litteraturstudier visar att trots ökad kunskap om hiv bland sjukvårdspersonal kvarstår problem kring vården av hivpositiva (Horsman, Sheeran, 1995, Robin-son, 1998). I dessa två litteraturstudier har man identifierat olika teman: det finns en uttalad rädsla för att bli smittad, en önskan om rättighet att säga nej till att vår-da hivpositiva, homofobi, utbrändhet, religiösa attityder, en minskad närkontakt från vårdpersonals sida mot hivpositiva och att vårda hivpositiva utgör en stress-faktor för vårdpersonalen. Mackareths (1995) litteraturstudie angriper sjuksköterskans ”advokatskap” och relationen till hiv och homofobi. Han menar att sjuksköterskan på ett objektivt sätt bör lyfta fram patientens intressen och föra hans/hennes talan. Att sjuksköterskan finns där för patienten när hon/han inte har kraft att driva igenom sin vilja och

6

sina önskningar. Dagens sjukvård bygger på effektivitet och en sjuksköterska har ansvar för många patienter. Patienten är i underläge och har inte möjlighet att väl-ja vilken sjuksköterska som bäst kan föra hans/hennes talan. Om relationen sjuk-sköterska - patient inte fungerar kan man ifrågasätta vems intressen och åsikter som värderas högst. En sjuksköterska som hyser agg eller nedvärderar en patient för hans/hennes livsstil, bakgrund och diagnos är inte lämplig i ”advokatskapet”. ”Advokatskapet” kräver att sjuksköterskan har självinsikt, är självkritisk, lyhörd och respekterar patienten oavsett sexuell läggning, hivstatus, kön, ras och religion. Mackareth (1994) föreslår att en sjuksköterska som inte lever upp till detta bör erbjudas utbildning och terapi för att lära känna sig själv bättre. Ett bra bemötande uppnås när vårdpersonal lyckats bevara patientens självkänsla och självbestämmande och därmed individens integritet. Som vårdpersonal räcker det inte med att vara fysiskt närvarande utan det krävs också att alla sinnen är fo-kuserade på patienten (Croona 2003). I en omvårdnadssituation är det viktigt att vårdpersonalen visar vilja och engage-mang och inte bara yrkeskunnande (Kihlgren et al 2000). Författarna understryker hur viktigt det är med kommunikation, relation och samspel att dessa tre faktorer fungerar tillsammans. Utifrån dessa faktorer kan sjuk-sköterskan uppnå god om-vårdnad oavsett vilken situation hon/han står inför (a a). Som sjuksköterska har man en ledande roll i vårdlaget. Sjuksköterskan ska känna till kommunikationens värde både i relationen mellan patient och vårdpersonal och inom vårdlaget. Hon/han har ett ansvar att bedöma andras och även sin egen kompetens när det gäller att ta emot eller att delegera arbetsuppgifter. Som vård-personal ställs man ständigt inför situationer där etiska frågor är inblandade, många gånger utför man åtgärder utan att reflektera över konsekvenserna. Det gäller då för vårdgivarna att förstå den makt som yrkesutövningen ger där patien-ten kan vara helt utelämnad på grund av sin sjukdom eller handikapp (Kihlgren et al 2000). Sjuksköterskans etiska kod Behovet av vård är universellt. Sjuksköterskan arbetar för att främja hälsa, åter-ställa hälsa, förebygga sjukdom och att lindra lidande. International Council of Nurses (ICN) har arbetat fram en internationell etisk kod för sjuksköterskor. Den innefattar fyra huvudområden som fungerar som riktlinjer för etiskt handlande för den professionella sjuksköterskan. Omvårdnad ska ges med respekt för individen och sjuksköterskan verkar för en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattning främjas. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för utövandet av yrket och att upprätthålla sin kompetens. Sjuksköterskan bör även verka för att skydda den enskilda individen när vården hotas av andras hand-lande (ICN 2000). Epidemiologi Hiv- humant immunbristvirus är ett virus som tillhör gruppen lentivirus som här-stammar från retrovirus familjen. Lentivirusinfektioner har ett långsamt latent sjukdomsförlopp därav namnet lentus = långsamt. Gemensamt för alla immun-bristsjukdomar är att immunsystemet blir reducerat, vilket leder till nedsatt mot-ståndskraft mot infektions- och tumörsjukdomar. Liksom andra retrovirus innehål-ler hiv viruset RNA istället för DNA vilket leder till att när viruset trängt in i den angripna cellen kan den redan efter några timmar bli en del av den angripna cel-

7

lens arvsmassa. Alla celler är inte mottagliga för hiv viruset, endast de celler som på sin yta bär CD4-receptorer, det vill säga T-hjälparceller, monocyter, vävnads-makrofager och dendritiska celler i huden. Viruset har en förmåga att gömma sig och inte bli upptäckt av kroppens eget immunförsvar (Ericson och Ericson 2000). Under tiden som viruset ligger latent i cellerna fortsätter nyproduktionen av cel-lerna och på så vis sprids viruset vidare till varje ny cell eftersom det ingår i DNA-kopian. Alla hiv virus är dock inte latenta samtidigt, det pågår en ständig kamp mellan viruset och kroppens eget försvar, men så länge balansen mellan antalet aktivt virus och friskt immunförsvar upprätthålls så uppträder inga direkta symptom. Då större antalet av T-hjälparcellerna är angripna störs balansen och alla latenta virus aktiveras och inom kort är hela immunförsvaret förstört. Krop-pen blir väldigt känslig för annars ofarliga infektioner, aids- förvärvat immun-bristsyndrom har brutit ut. Man dör inte av själva viruset utan oftast av en kombi-nation av infektioner som kroppen inte klarar av då immunförsvaret är nästintill utslaget. För att bedöma immunförsvarets tillstånd mäter man CD4- cellernas an-tal i blodet. Denna mätning är även avgörande för när och om medicinering skall sättas in (Moberg 2002). Utan medicinering beräknas en hivsmittad människa kunna leva ungefär tio år, men med dagens bromsmediciner ökar livslängden be-tydligt. Hiv viruset egenskaper är unika, på grund av det sätt det kan gömma sig samt den långa latenstiden. Det senare gör att den smittade personen ovetandes kan överföra sjukdomen till andra och gör viruset mycket farligt och fruktat (Eric-son och Ericson 2000, Moberg 2001). Viruset smittar via blod och sexuella kontakter, det vill säga vid kontakt med slid-sekret, sädesvätska och småsår i slemhinnor. Det finns inga bevis för att hiv smit-tar via saliv, tårar, svett, avföring och urin. Blodsmitta kan ske vid blodtransfusion av smittat blod, stick och skärskador, kontakt med smittat blod på skadad hud, ögon, mun och näsa. Hivpositiva kvinnor kan smitta sitt barn i samband med gra-viditet, förlossning och amning. En infekterad person är alltid smittsam. För att få reda på om man är smittad måste man testa sig med ett blodprov som avslöjar om det finns antikroppar mot hiv i blodet eller ej, seropositiv respektive seronegativ. Alla blodgivare testas i Sverige sedan 1985 och ingen har därefter smittats via blodtransfusion (Ericson och Ericson 2000). Det första fallet av viruset beskrevs 1982 vid byrån för epidemiövervakningen i USA. Epidemin verkade drabba unga män och alla insjuknade i annars ofarliga sjukdomar på grund av försämrat immunförsvar. De flesta av männen var homo- eller bisexuella och ganska snart kallades tillståndet GRID-gay related immunode-ficiency. Men under kommande år påvisades snart drabbade personer som inte var homosexuella. De rörde sig om blodtransfusions behandlade patienter, människor som använder droger intravenöst och blödarsjuka. Även de människor som hade haft sexuell kontakt med någon i ovanstående grupper visade symptom. Nu i ef-terhand är det mycket som tyder på att viruset förekommit redan på 60- talet. Man tror att smittan överförts från apa till människan då liknade virus finns bland apor och deras immunförsvar påminner om vårt (Moberg 2001).

8

Hiv situationen globalt och i Sverige Sedan det första fallet upptäcktes har mer än 65 miljoner människor smittats av hiv. Idag beräknar man att det finns ca 40 miljoner individer som lever med hiv (UNAIDS, 2003). Smittspridningen har ökat under de senaste åren och bara under år 2003 beräknas 5 miljoner nya individer ha smittats (a a). Det beräknas att var sjätte sekund smittas en person av hiv. Detta innebär att det smittas ca 14000 människor varje dag i världen. Globalt sett lever den största delen av de hivpositi-va i Afrika söder om Sahara det vill säga 70 %. Sydostasien svarar för 15 % och de resterande 15 % är spridda över resten av världen men man kan se en tydlig ökning av antalet hivinfektioner i Östeuropa, troligtvis på grund av ett ökat intra-venöst drogmissbruk (UNAIDS, 2002). Sedan november 1985 har hivinfektionen räknats till de samhällsfarliga sjukdo-mar som omfattas av Smittskyddslagen. Därefter finns siffror på hivincidensen i Sverige. 5926 hivpositiva har till och med årsskiftet 2002-2003 rapporterats till smittskyddsinstitutet (2003). Idag uppskattar man att cirka 3500 personer lever med hiv i Sverige. Eftersom rapporteringsplikten av dödsfall och emigrering från Sverige inte längre existerar vet man inte exakt hur många som lever med hiv i landet. Till mörkertalet kan man också räkna de individer som inte är medvetna om sin hivsjukdom (a a). Hantering av blod och kroppsvätskor Det är sjuksköterskans ansvar att alltid betrakta blod eller andra kroppsvätskor som smittsamma. Denna kunskap överförs i vårdarbetet genom att tillämpa gene-rella rutiner såsom basala hygienrutiner (handhygien, handdesinfektion före och efter rent/orent arbete) och barriärvård (handskar vid risk för kontakt med kropps-vätskor och vid sterilt arbete), för att undvika kontakt med potentiell smitta (Ekdahl och Gieseche 2003). Aktuell lagstiftning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) är målet att hela den svenska befolkningen ska ha god hälsa och att alla individer har rätt till lika vård på lika villkor. Företräde ska ges till den som har störst behov av hälso- och sjukvård. Vården ska byggas på respekt för patientens självbestämmande och integritet, den ska vara av god kvalité och främja relation mellan vårdgivare och patient. Patien-ten ska finna sjukvården lättillgänglig och känna trygghet i den vård och behand-ling som ges. Hiv räknas som en av de samhällsfarliga sjukdomarna och är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen, SmL (SFS, 1988:1472). Det betyder att den som har an-ledning att misstänka att hon/han smittats av hiv är skyldig att omedelbart uppsö-ka läkare (13 § SmL). Personen som är smittad eller som misstänks ha smittats är skyldig att låta läkaren ta de prover som behövs för att fastställa smittan (a a). Som bärare av hiv är man förpliktad enligt lag att upplysa hur och av vem man kan ha smittats av och om det föreligger risk att man fört smittan vidare (14 § SmL). Man har rätt att ta hivtestet anonymt. Skulle det visa sig att man är smittad tillämpas föreskriften om identitetsuppgifter i patientjournalen (SFS 1986:1989). Som bärare av samhällsfarlig sjukdom ska all undersökning, vård och behandling vara kostnadsfri (63 § SmL)

9

Om den smittade väljer att byta behandlande läkare är den nya läkaren skyldig att underrätta den tidigare behandlande läkaren (19 § SmL). Behandlande läkare är man skyldig att anmäla ny hivsmitta till smittskyddsläkaren, men patienten är då avidentifierad och ges istället en rikskod (20 § SmL). Om behandlande läkare misstänker att en patient som bär en samhällsfarlig sjuk-dom inte kommer att följa de förhållningsregler som lämnats, skall han snarats meddela smittskyddsläkaren. Detta gäller också om läkaren finner att en person kan ha smittats och att han inte infinner sig snarast för undersökning (25–26 § SmL). Enligt den 27 § i SmL ska den behandlande läkaren vid samtalet med smittskyddsläkaren dessutom ange den smittade vid namn, personnummer och adress. Därefter skall smittskyddsläkaren rapportera till socialnämnd, polismyn-dighet och frivårdsmyndighet. Det kan gå så långt att länsrätten kan besluta att tvångsisolering är nödvändig om smittbäraren inte medverkar till de åtgärder som är nödvändiga för att hindra spridning (30, 38 § SmL).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i arbetet att minska fördomar och okun-skap om sjukdomen hiv. Personliga erfarenheter och attityder kan påverka om-vårdnadsarbetet då varje möte är individuellt och unikt. Vårt syfte är att via litteraturen beskriva: Allmänsjuksköterskans problematik kring bemötandet av den hivpositiva patien-ten i den somatiska vården. För att uppnå syftet med litteraturstudien ställs följande frågor: ● Vilka attityder finns bland sjuksköterskor gentemot den hivpositiva patien-

ten? ● Hur bevarar allmänsjuksköterskan den hivpositiva patientens integritet i den

somatiska vården? Definitioner Följande nyckelbegrepp definieras nedan för att tydliggöra för läsaren hur vi har tolkat dessa begrepp i litteraturen. • Attityder • Bemötande • Integritet • Stigma Vi har valt att definiera dessa begrepp utifrån, Nordstedt (1999), Cullberg (2000), Bunkholdt (1997) och Strandmark (1995). Attityd definieras som hållning, inställning (Nordstedt 1999). Bunkholdt (1997) beskriver attityd som en varaktig struktur av tankar, känslor och beteendebenä-genhet i förhållande till ett fenomen i samhället. Utvecklingen av attityder är en stor del av socialiseringsprocessen. Det inverkar på vårt sätt att umgås med andra. Attityder hjälper oss att bemästra olika situationer och uppgifter.

10

Bemötande definieras enligt Nordstedt (1999) som uppträdande mot nå-gon/någonting. Bemötandet kan till exempel ske antingen på ett vänligt eller stelt sätt. Nordstedt (1999) definierar termen integritet som okränkbarhet, orubbat/oskadat tillstånd. Man respekterar en annan individs integritet genom att lyssna till och respektera individens åsikter, önskningar och värderingar (Strandmark 1995). In-tegriteten innefattar också rätten till en privat sfär som kan avgränsas psykiskt och fysiskt. Integritetsgränsen överskrids på ett unikt sätt i sjukvården mellan patient och vårdare och ökar också pressen på vårdgivaren att visa respekt för patientens integritet (a a). Vid definitionen av stigma nämns de socialt brännmärkta och avvikande som ex-empel (Nordstedt 1999). Cullberg (2000) skriver om en social stigmatisering och menar att för den hivpositiva innebär det både en sorgupplevelse och en djup kränkning.

METOD För att besvara våra frågeställningar har en litteraturstudie genomförts. Litteratur-studien är baserad på rapporter, böcker, vetenskapliga artiklar och Internet. För sökning av vetenskapliga artiklar användes databaserna, PubMed, Cinahl och Medline (tabell 1). För att lättare och snabbare finna fulltext artiklar användes ELIN- Electronic Library Information Navigator, en sökmotor som innehåller artiklar från publicerare, databaser och internet tillgängliga arkiv. Många av de artiklar som valdes från PubMed och Elin återkom även i sökningar-na gjorda i de andra databaserna. Vi har valt avgränsningar gällande tid= 1994-nutid, språk= engelska, ålder= vuxna det vill säga från 18år och att sökorden skall finnas i abstract. Vid urvalet av sökresultaten valdes artiklar bort som var medi-cinskt inriktade, gjorda inom ett område med hög frekvens av hivpositiva, studier som inte rörde sjuksköterskans arbete och studier gjorda i en sjukvårdsmiljö olik från den västerländska. De sökord som använts är: attitudes, integrity, nursing, quality of life och stigma. För att närma syftet från ett annat håll användes sökorden HIV and quality of life. Sökningen gjordes på Elin och därefter kändes materialet mättat (tabell 1). Vid granskningen av artiklarna har vi utgått ifrån de definitioner som presenteras i syftet. Sökordet nursing är översatt enligt Collin (2002) till omvårdnad, vård som syftar på sjuksköterskeyrket. Vi har översatt quality of life ordagrant med livskva-litet. Hiv/aids räknas på svenska som ett eget ord, inte som en förkortning och stavas därför med små bokstäver och utan bindestreck i sammansatta ord. I det engelska språket används fortfarande versaler, HIV/AIDS (Riksförbundet för hivpositiva, 2003).

11

Tabell 1. Sökord och sökresultat av vetenskapliga artiklar på olika databaser Databas Sökord Sökresultat Granskade Dubbletter på

artiklar vi re-dan granskat

Analyseradeoch använ-da

PubMed HIV and Nurs-ing

585 3 2

HIV and Nurs-ing and Hospi-tal

2

Attitudes to-wards HIV patients

56 1 3

Elin HIV and Atti-tudes

192 8 3

HIV and Qual-ity of life

219 3 1

HIV and Stig-ma

53 5 2

HIV and integ-rity

61

Integrity and nursing

11 1 1

HIV and nurs-ing

58 3

Medline HIV and nurs-ing

202 4

HIV and stigma 6 HIV and atti-

tudes 8

HIV and integ-rity

0

Nursing and integrity

64 1

Cinahl HIV and nurs-ing

74

HIV and stigma 5 HIV and atti-

tudes 22

HIV and integ-rity

Nursing and integrity

17

Valda ur Refe-renslista

Röndahl, G et al (2002)

3 2

Stewart, K E et al (1999)

2 2

Lohrmann, C et al (2000)

1 1

Irurita, V F et al (2001)

1

Summa 29 14

12

Kriterier för kritisk granskning Vid den kritiska granskningen av artiklarna och har kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit et al (2001, s 54-61) använts. Titel Bör innehålla 15 ord eller färre samt ska beskriva artikelns innehåll. Abstract Bestående av 100-200 ord, presenterar artikeln utifrån frågeställning,

syfte, metod, resultat och sammanfattning. Introduktion Fördjupar läsaren i ämnet, den bör ge en övergripande bild av rele-

vant litteratur för undersökningen. Och motivera varför det är av in-tresse att göra undersökningen.

Metod Här presenteras vilken metod författarna valt för att nå fram till re-

sultatet och motivera varför. En beskrivning av datainsamlingen och mätinstrumenten bör också finnas med. Författarna bör redogöra för vilka etiska ställningstagande man tagit.

Resultat Här presenteras undersökningens resultat och signifikans. Diskussion Författarna drar slutsatser om resultatet. Här bör kritisk granskning

av undersökningen presenteras i form av till exempel ifrågasättande av resultatet och undersökningens avgränsningar. I diskussionen bör författarna lägga fram förslag hur man kan applicera resultatet i verkligheten.

Referenser Tydliga referenser som ger läsaren en klar bild av litteraturens ur-

sprung och form dvs. artikel, bok eller rapport Dessutom har det protokoll som presenteras i Polit et al (2001) på s.130, figur 6-3 använts vid granskningen (se bilaga 2). Analysgenomförande Under vår litteraturstudie har vi granskat 29 artiklar i sin helhet för att se om de uppfyllde ovanstående krav och var användbara för studien. Antalet granskade artiklar begränsades efter arbetets tidsram, det vill säga 10 veckor, och resurser. Artiklar som används i resultatet uppfyller ovanstående kriterier för vetenskaplig-het med ett undantag och är sammanfattade och redovisade i en matris, se bilaga 1. Resultatet redovisas utifrån litteraturstudiens frågeställningar. Vid analysen av artiklarna har de resultat med mest signifikans från varje artikel sammanställts. Utifrån det har en röd tråd växt fram och fem faktorer lyfts fram. Teoretisk referensram Artiklarna har även analyserats utifrån Antonovskys (1997) salutogena modell KASAM. Modellen bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I resultat delen sammankopplar vi sjuksköterskans KASAM i sin yrkesroll utifrån de faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder och bevaran-det av integriteten. Ett salutogenetiskt synsätt bygger på att man ser på hälsa- ohälsa som ett kontinu-um, till skillnad från motpolerna frisk eller sjuk. Man försöker se helheten kring människan (Antonovsky 1997).

13

Antonovskys (1997) syn på salutogenetiskt tänkandet formuleras i begreppet KASAM, känsla av sammanhang. En individ som har hög KASAM har även hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Däremot en individ som har låg KASAM har låg begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky, A (1997) skriver i sin bok.

”…känslan av sammanhang är en mycket viktig faktor bakom upprätthållandet av ens position och kontinuet hälsa-ohälsa och rörelser mot dess friska pol.” (s.37)

Antonovsky (1997) definierar begriplighet i vilken grad man upplever inre och yttre stimuli, det vill säga att det som sker omkring oss ska vara gripbart eller gå att ordna och förklara. Hanterbarhet är enligt (a a) till vilken utsträckning man upplever resurserna runt omkring sig och hur de tas tillvara för att möta omgiv-ningens krav. Resurserna kan kontrolleras av individen själv eller av andra som till exempel partner, vänner eller kolleger. Komponenten meningsfullhet innebär i vilken grad individen upplever en mening i livet, hur stor vilja och energi man är beredd att lägga ner för att uppfylla de krav och lösa de problem som man möter i livet. Antonovsky (1997) menar att den tredje komponenten (meningsfullhet) är den viktigaste. Sambanden mellan komponenterna presenteras i boken Hälsans Mysterium (a a) i form av följande tabell.

Tabell 2. Dynamiska samband mellan komponenterna i KASAM Komponent

Typ Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Prediktion 1 Hög Hög Hög Stabil 2 Låg Hög Hög Ovanlig 3 Hög Låg Hög Press uppåt 4 Låg Låg Hög Press uppåt 5 Hög Hög Låg Press nedåt 6 Hög Låg Låg Press nedåt 7 Låg Hög Låg Ovanlig 8 Låg Låg Låg Stabil Tabellen är hämtad ur Antonovsky (1997, s.43) Modifierad av författarna Under livet utsätts man för olika stressorer som påverkar individens KASAM. Antonosvky (1997) definierar stressor som något som påverkar livserfarenheten och något som man inte kan styra över, något som överskrider ens resurser. Dessa stressorer hanterar individen bättre ju högre KASAM är sedan tidigare. Kan man hantera stressorn blir den så småningom en del av individens resurser (a a).

14

RESULTAT Vid analysen av artiklarna har bilden av sjuksköterskans attityder gentemot hivpo-sitiva till största delen speglats av positiva attityder. Det är dock uppenbart att negativa attityder existerar och att de tar sig uttryck på olika sätt. Följande presen-teras resultatet utifrån frågeställningarna. Vilka attityder finns bland sjuksköterskor gentemot den hivpositiva patienten? Majoriteten av de 123 sjuksköterskor som ingick i Röndahls et al (2003) enkätun-dersökning kände empati för hivpositiva. I en annan studie hade alla 112 sjukskö-terskestudenter positiva attityder gentemot hivpositiva (Snowdens 1997). Drygt hälften (52 %) av de 175 tyska sjuksköterskestudenterna respektive 35 % av de 138 engelska sjuksköterskestudenterna uppgav att de inte kände rädsla för att komma i kontakt med hivpositiva när de besvarade enkäten (Peate et al, 2002, Lohrmann et al, 2000). Stewart (1999) fann i sin undersökning att fördomarna gentemot diagnosen AIDS var signifikant fler än mot diagnosen leukemi. Det skall dock poängteras att fördomarna var relativt få mot båda diagnoserna. I Rön-dahls et al (2003) undersökning är det 36 % av sjuksköterskorna och 26 % av sjuksköterskestudenter som skulle säga nej till att vårda hivpositiva om möjlighe-ten fanns. Detta resultat finns stöd för i andra studier (Peate et al, 2002, Lohrmann et al, 2000). Resultatet visar att de sjuksköterskor i Lohrmanns et al (2000) enkät undersökning som vill ha rätten att säga nej till att vårda hivpositiva och aidspati-enter samtidigt säger att de inte skulle vägra att ge vård vid tillfrågan. Majoriteten av dem som vill ha rätten att säga nej till att ge vård till hivpositiva uppgav att de känner rädsla men inte nödvändigtvis för att bli smittad (Röndahl et al 2003). Det är oklart vad rädslan står för men författarna menar att moraliska värderingar och sociala aspekter verkar påverka sjuksköterskorna (a a). Sjuksköterskans åsikter kring att ha kännedom om hivsmitta hos patienten varierar i de olika studierna. Flertalet av sjuksköterskorna i Steels och Melbys (1995) studie ville veta om pati-enten de vårdar är hivpositiv eller ej. I van Wissens och Woodman (1994) skilde sig åsikterna. En del sjuksköterskor ansåg att man behövde känna till hivsmittan för att kunna utföra en adekvat vård, andra ansåg att eftersom man skall ge likvär-dig vård till alla patienter, var kännedom om eventuell hivsmitta ointressant (a a). Under genomgång av den aktuella litteraturen fann vi flera faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder gentemot den hivpositiva patienten. Tidigare erfarenhe-ter, kunskap, civilstånd, smittväg och sexuell läggning om hiv/aids var de fem faktorer som visade signifikanta samband med attityderna. Tidigare erfarenheter De sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter som tidigare tagit del i vården av hiv-/aidspatienter hade en mer positiv attityd till sjukdomen och var mer villiga att ta hand om hiv-/aidspatienter än deras kolleger utan liknande erfarenhet (Peate et al 2002, Lohrmann et al 2000, McCann 1997). Sjuksköterskorna i McCanns (1997) studie anser att erfarenheten av att arbeta med och ge omvårdnad till hivpositiva gav personliga möjligheter att bli öppnare och mer förstående även inför andra marginaliserade grupper i samhället.

15

Studierna visar att sjuksköterskorna/sjuksköterskestudenterna med tidigare erfa-renhet av hivpositiva har en ökad begriplighet och hanterbarhet (Antonovsky, 1997). Erfarenheten bygger på en tidigare upplevd stressor de mött och lyckats omvandla till en resurs. Dessa sjuksköterskor/sjuksköterskestudenter som kommit i kontakt med hivpositiva i jobbet eller i privatlivet har skaffat sig kunskap (ökad begriplighet) antagit utmaningen som stressorn utgör (ökad hanterbarhet) dom har även upplevt en meningsfullhet i form av personlig utveckling. Förklaringen enligt Antonovsky (1997) är att sjuksköterskorna som lyckats omvandla stressorn till en icke stressor, en resurs, har ett starkt KASAM i sin yrkesroll och har där-med lättare att finna ordning och mening i situationen. Då sambandet mellan komponenterna är konstant högt har dessa sjuksköterskor ett stabilt högt KASAM detta kan ses i tabell 2, typ 1 på s.11 i denna studie. Kunskap Undersökningar visar att det finns varierande kunskap bland sjuksköters-kor/sjuksköterskestudenter om hiv och dess smittvägar (van Wissen och Wood-man, 1994, Steel & Melby, V 1995, Snowden, 1997, Peate, et al, 2002, Lohrmann et al 2000). I en undersökning av kunskapsnivån hos första och tredje års sjukskö-terskestudenter ökade studenternas kunskapsnivå under utbildningen men den var ändå låg. Tredje års studenterna hade fortfarande mindre än 50 % rätt på frågorna om hiv (Snowdens, 1997). Endast 21,4 % av de 42 sjusköterskorna i Steels och Melbys, V (1995) enkät undersökning ansåg sig ha den kunskap om hiv och dess smittvägar som behövs. I studien som Lohrmann et al (2000) genomfört har man funnit ett samband mellan kunskapsnivån och attityder, sjuksköterske- studenter med större kunskap visade mer positiva attityder till hiv. Fler än 60 % ansåg sig för dåligt förberedda och tränade för att kunna ge adekvat omvårdnad till hivposi-tiva (Steel och Melby 1995). Undersökningen visar också att de sjuksköterskor som aktivt deltagit i undervisning och utökat sin kunskap om hiv kände minst rädsla inför sjukdomen (a a). Sjuksköterskorna uttrycker en kunskapsbrist och osäkerhet inför omvårdnaden av hivpositiva och menar att det leder till ett visst avståndstagande från deras sida (Steel och Melby 1995 och van Wissen och Woodman 1994). Osäkerhet inför att möta hivpositiva uttrycker även sjuksköters-kestudenterna i Peates et al (2002) och Lohrmanns et al, (2000) studier. I Steel och Melby (1995) undersökning fann man att nästan 50 % av de 42 tillfrågade sjuksköterskorna trodde att det utgjorde en smittorisk om en hivpositiv patient kräktes på dem. Undersökningen visade också att sjuksköterskorna felaktigt trod-de att ett bett från en hivpositiv utgjorde en smittorisk (a a). Det framgick även att 7 % medvetet vidrörde de hivpositiva patienterna mindre (Steel och Melby 1995). En sjuksköterska/sjuksköterskestudent med liten kunskap om sjukdomen hiv har låg begriplighet beträffande hiv och vården av hivpositiva. Många av dessa sjuk-sköterskor/sjuksköterskestudenter uttrycker även en osäkerhet inför mötet med hivpositiva som är grundat på deras okunskap. Dom uttrycker en låg hanterbar-het. Mötet med hivpositiva utgör för dessa sjuksköterskor en stressor. Om sjuk-sköterskan ser en mening i att vårda hivpositiva så kan vi förvänta oss att hon/han kommer att skaffa sig kunskap om hiv och vården av hivpositiva. Enligt samban-den mellan komponenterna har denna sjuksköterska en större chans att närma sig en högre KASAM, se tabell 2, typ 4 på s.11 i denna studie (Antonovsky 1997). Sjuksköterskan/sjuksköterskestudenten som inte finner mening i att vårda hivposi-tiva, kommer troligen inte att skaffa sig kunskap. För att undvika stressorn kom-mer hon/han undvika mötet med den hivpositiva patienten. Sjuksköterskan har ett

16

stabilt samband mellan komponenterna men det är lågt och då är även KASAM lågt se tabell 2, typ 8 på s.11 i denna studie. (Antonovsky 1997) Civilstånd Att var gift eller singel har i två studier visat sig ha signifikant betydelse för sjuk-sköterskans attityder. Gifta sjuksköterskestudenter visade sig var mindre villiga att ge vård till hiv-/aidspatienter än sjuksköterskestudenter som beskrev sig som sing-lar (Peate et al 2002). Enligt Lohrmann et al (2000) hade sjuksköterskestudenter som var singlar mer kunskap om HIV än de som var gifta. Familjen har stor bety-delse för inställningen till att vårda hivpatienter, avsaknad av stöd och förståelse från partner gör att sjuksköterskan tvekar eller säger nej till att ge vård (McCann 1997). Avsaknad av stöd från familjen påverkar sjuksköterskans hanterbarhet av vården gällande hivpositiva patienter. Sjuksköterskan kan ha hög begriplighet och känna meningsfullhet i att vårda hivpositiva men avsaknaden av stöd skapar en stressor både på jobbet och privat. Det skapar en instabilitet hos sjuksköterskan som kommer att påverka relationen mellan yrkesrollen och privatlivet. I vilken riktning det kommer att inverka på sjuksköterskans relation är beroende av känslan av me-ningsfullhet, se tabell 2, typ 3 & 6 på s.11 i denna studie (Antonovsky, 1997). Smittväg/sexuell läggning Sjuksköterskans attityder mot hiv visade sig även vara beroende av hur den hivpo-sitiva patienten smittats. Många uttryckte att hivsjukdomens olika smittvägar i sig var ett problem. Beroende på hur patienten smittats bildade sjuksköterskan en förutfattad bild av personens livsstil och attityden påverkades av sjuksköterskans personliga värderingar (van Wissen och Woodman 1994). 18 % av en undersök-ningsgrupp på 175 sjuksköterskestudenter i Tyskland uttryckte mindre sympati för hivpositiva som smittats genom intravenöst drogmissbruk (Lohrmann et al 2000). Samma resultat fann man i en liknande studie gjord av delvis samma författare i England (Peate et al 2002). Dessutom kände 53 % av de 138 tillfrågade sjukskö-terskestudenter större sympatier för hivpositiva som smittats genom blodtransfu-sion än för dem som smittats genom intravenöst drogmissbruk (a a). Det fanns också en uttryckt homofobi i undersökningsgruppen. Mer än ¾ (78 %) skulle inte aktivt söka kontakt med homosexuella kvinnor och män jämfört med om personen var heterosexuell (Peate et al 2002). I två studier visas ett samband mellan homo-fobi, viljan till att vårda hiv-/aidspatienter och attityder till sjukdomen (Peate et al, 2002, Lohrmann et al 2000). Studenter med negativa attityder mot hiv/aids hade även en uttalad homofobi. Homofobin yttrade sig också i större utsträckning bland äldre sjuksköterskestudenter än yngre (a a). Då en grupp av sjuksköterskorna ut-tryckte rädsla för hiv/aids och dessutom negativa attityder mot homosexuella är det risk för att dessa attityder äventyrar patienternas rättigheter till lika vård (Röndahl et al 2003). Här låter sjuksköterskan sina personliga värderingar påverka mötet med den hiv-positiva patienten. Sjuksköterskans oförmåga att acceptera en individs sexuella läggning framkallar låg begriplighet. Hur sjuksköterskan väljer att hantera situa-tionen och lyckas med det är beroende av till vilken grad sjuksköterskan känner meningsfullhet se tabell 2, typ 2, 4, 7 och 8 på s.11 i denna studie (Antonovsky 1997).

17

Hur bevarar allmänsjuksköterskan den hivpositiva patientens integri-tet? Problematiken med att bevara patientens integritet vid sjukhusvistelse är inte unik för den hivpositiva patienten. Denna patientgrupp riskerar dock att möta ett dub-belt stigma då sjukdomen i sig väcker många känslor samt den utsatta situation man som patient redan befinner sig i (Röndahl et al 2002). Irurita och Williams (2000) har i sin studie sammanfattat sjuksköterskans respektive patientens upple-velser av omvårdnaden. Författarna menar att vistelsen på sjukhus utgör ett hot mot integriteten. Patienterna upplevde en bristande kontroll över sin livssituation som resulterar i en försvagad självständighet och värdighet (a a). Studien visade att ogynnsamma förhållanden så som ekonomiska nedskärningar och förkortade vårdtillfällen undertryckte processen för att bevara patientens integritet. Samma resultat fann vi i en svensk rapport som bygger på intervjuer med hiv-/aidspositiva och deras upplevelser av bemötandet i vården (Ásgeirdóttir Håkansson och Carls-son 1996). För att bevara patientens integritet krävs att sjuksköterskan har kontroll och känner sig trygg i sin profession, samt kan leva upp till de krav som organisa-tionen ställer (Irurita och Williams 2000). Det är dessutom nödvändigt att sjuk-sköterskan är insatt och medveten om det stigma hivpatienten riskerar att möta från allmänheten och även från den hivpositiva själv (Joachim och Acorn 2000). I Erikssons et al (2000) studie har man klarlagt de hivpositivas livskvalitét. Resulta-tet visar att de hivpositiva rapporterar ett signifikant sämre psykiskt välmående än jämförelsegruppen (a a). Ett led i bevarandet av integriteten är även att man är förberedd som sjuksköterska att möta den hivpositiva patientens behov av stöd för att underlätta accepterandet av den kroniska sjukdomen de har drabbats av (Joa-chim och Acorn 2000, Eriksson et al 2000). Sjuksköterskan har också en uppgift att genom information till allmänheten och anhöriga bidra till att normalisera sjukdomen hiv (Joachim och Acorn 2000). I den svenska rapporten uttryckte de hivpositiva en önskan om att mötas på ett respektfullt och sakligt sätt (Ásgeirdóttir Håkansson och Carlsson, 1996). Att sjuksköterskan följer de riktlinjer som sjuk-huset utarbetat gällande barriärvård är ett sätt att få patienten att slippa känna oro för att smitta andra och inte behöva påpeka för sjuksköterskan om risken för blod-smitta (a a). Sjuksköterskan som har möjlighet att påverka sin arbetssituation och har inflytan-de i det hon/han gör känner meningsfullhet. Vid överbelastning på arbetsplatsen riskeras att de resurser som finns tillgängliga sinar och inte räcker till. Det som inkräktar på känslan av hanterbarhet är återkommande stressfaktorer som inte lämnar utrymme för återhämtning och vila. Sjuksköterskans utsatta situation på arbetsplatsen underlättar inte KASAM i mötet med patienten och bevarandet av integriteten. Det blir en mångsidig process att brottas med. Risken är att man in-skränker på patientens integritet eller att sjuksköterskan inte lever upp till de krav sjukvårdsorganisationen och sjuksköterskeprofessionen ställer. Med många nega-tiva stressorer krävs det att sjuksköterskans KASAM är hög för att hon ska kunna hantera situationen och bevara patientens integritet (Antonovsky, 1997).

18

RESULTATDISKUSSION Litteraturstudien ger underlag för ökad förståelse för de attityder som finns och de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande. Många faktorer påverkar sjuk-sköterskans möjlighet att bevara patientens integritet men sjuksköterskans person-liga åsikter och värderingar är i slutändan avgörande. Begreppet bemötande går att tolka på olika sätt. Det är svårt att beskriva något som upplevs individuellt då var-je möte är unikt. Vi valde ändå att försöka beskriva och lyfta fram den problema-tik som allmänsjuksköterskan kan förväntas ställas inför mötet med en hivpositiv patient. Sjuksköterskans bemötande är kopplat till situation, erfarenheter, kunskap och personlighet. Det finns inget generellt bemötande av den hivpositiva patienten från allmänsjuksköterskans sida. Vi påstår dock, och resultatet påvisar också att mötet med den hivpositiva patienten är präglat av fördomar och okunskap. Genom att bli medveten om de attityder som finns bland sjuksköterskorna kan man skapa sig en bild av bemötandet. Sjuksköterskans situation är speciell då hon/han ska kunna ge gränslös omvårdnad och vara professionell samtidigt som bakgrund, erfarenheter och livssyn, påverkar attityderna och värderingarna. Attityderna på-verkar i sin tur bemötandet av andra människor, vi anser även att attityderna på-verkar vårt bemötande inom professionen. Problematiken ligger i hur sjuksköters-kan förhåller sig till sin yrkesroll och hennes privata tankar och känslor. Frågan är om det går att vara helt objektiv? Krävs det att man är helt fördomsfri även privat för att kunna ge adekvat omvårdnad till hivpositiva? Och var ska då de sjukskö-terskor med värderingar om sexuell läggning, hivsmitta och livsstil arbeta? Vårt resultat visar att sjuksköterskans attityder gentemot hivpositiva till största delen är positiva men att det fortfarande lever kvar en viss rädsla för hiv, en ovilja att vårda hivpositiva och osäkerhet inför mötet med hivpositiva. Resultatet över-ensstämmer med andra litteraturstudier (Horsman och Sheeran, 1995, Robinson, 1998). Det krävs att sjuksköterskan är väl förberedd för att möta den hivpositiva patienten. Det är önskvärt att fördjupa kunskapen och uppmärksamma sjukskö-terskorna om de attityder och stigma som råder i samhället och bland kollegor gentemot hivpositiva. För att förhindra stigmatisering och undvika riskfaktorer bör sjuksköterskan vara konsekvent i sitt handlande och följa de riktlinjer som utarbetats (Ásgeirdóttir Håkansson och Carlsson, 1996, Ekdahl och Gieseche, 2003). Vi har inte funnit någon större skillnad i attityderna gentemot hivpositiva mellan sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Resultatet visar att kunskapen om hiv och blodsmitta ökade under sjuksköterskeutbildningen men var ändå inte tillräck-lig (Snowdens, 1997). Vi anser att utbildningen bör lägga större vikt på undervis-ningen om denna sjukdom då det är ett växande problem. Beklagligt är också att mindre positiva attityder tenderade att förbli opåverkade. Sjuksköterskestudenten bör få möjlighet till att lära känna sig själv, bli självkritisk och självgranskande under studietiden. Intressant och positivt är ändå att yngre överlag har positivare attityder. Det visar på att ”attitydklimatet” i stort är under förändring. Hivsjukdo-men börjar anses som en kronisk sjukdom. Allmänheten börjar förstå att hiv kan drabba alla.

19

Av de fem faktorer som lyfts fram i resultatet är civiltillstånd en av de mer intres-santa. Vi har funderat över varför gifta sjuksköterskestudenter hade mindre kun-skap än de som uppgav sig vara singlar (Lohrmann et al, 2000). En förklaring kan vara skillnad i ålder. De gifta sjuksköterskorna är möjligtvis äldre än singlarna. Informationen om hiv tenderar att vända sig till den yngre populationen. Har då de som är äldre gått miste om hivinformationen? Man kan tycka att alla examinerade sjuksköterskor borde ha samma kunskapsnivå om hiv. Avsaknad av stöd från fa-milj och omgivning har också stor betydelse. Det alstrar den osäkerhet som vissa sjuksköterskor redan känner och är svår att tackla då hon/han riskerar att gå emot sitt privatliv eller sin yrkesroll. Ett annat överraskande fynd är resultatet att på vilket sätt individen har smittats av hiv verkar påverka attityderna. Sjuksköters-korna uttrycker mindre sympati när hivsmittan anses självförvållad. Det är beklag-ligt att egna sexuella värderingar påverkar synen av den hivpositiva patienten och äventyrar patientens integritet. Det är förvånansvärt att så många sjuksköterskor uttrycker att dom vill ha rätten att säga nej till att ge vård till hivpositiva, samtidigt är pliktkänslan att efterfölja sjuksköterskans etiska kod stor (van Wissen och Woodman, 1994, Lohrmann, 2000). Detta skapar två motpoler som sjuksköters-kan ska förhålla sig till och skapa balans mellan. Vi tror att denna situation utgör en stressor för sjuksköterskan. Sjuksköterskans möjlighet att undvika stressorer i arbetet är begränsat. Hon/han har inte möjlighet att välja bort omvårdnadssituatio-ner utan måste anpassa sig efter arbetsmiljö, arbetsbelastning och patienterna. Därför krävs det att sjuksköterskans KASAM är högt för att hon/han på bästa sätt ska kunna hantera situationen, bemöta patienten, och bevara patientens integritet (Antonovsky, 1997). Vi anser att det är sjukvårdsorganisationens och yrkeskårens ansvar att gemensamt verka för en stabil och trygg arbetsmiljö samt främja sjuk-sköterskans möjligheter till utveckling. Detta kan man uppnå med tydliga riktlin-jer för barriärvård och basala hygienrutiner, omvårdnadshandledning och att orga-nisationens och sjuksköterskans mål respektive resurser är överensstämmande. På detta sätt kan sjuksköterskan lättare hantera stressorer och använda de tillgängliga resurserna för att uppnå ett högre KASAM.

METODDISKUSSION Det har varit en lång process och målet har inte varit riktigt tydligt. Vilket sätt och vilken metod som var bäst lämpad för att uppnå syftet har växt fram under arbe-tets gång. Ett objektivt synsätt har eftersträvats, men litteraturstudien bygger på vår tolkning av andras forskningsresultat och kan vara präglat av vårt sätt att tän-ka. För att kunna beskriva allmänsjuksköterskans bemötande av den hivpositiva patienten använde vi oss av två frågeställningar (se syfte s.7). Det var önskvärt att begränsa och specificera arbetet. Dessutom har vi inte hittat en tillfredställande översättning av ordet bemötande på engelska. Uppmuntrande var att det fanns många undersökningar som skildrar vårdpersonalens attityder gentemot hiv och den hivpositiva. Många kunde dock uteslutas med hjälp av avgränsningarna. Från 1995 och framåt verkar det vara en avtagande trend att göra studier inom området ”attityder gentemot hiv” i den västerländska kulturen. Vid sökningen på ”beva-randet av den hivpositiva patientens integritet” hade vi fel inriktning. Vi fick inget eller otillfredsställande sökresultat när vi sökte på HIV and integrity. Istället rikta-des sökningen mot den ”allmänna” patientens integritet för att därefter appliceras på den hivpositivas situation.

20

Fyra av de studier som presenteras i resultatet har även innefattat sjuksköterske-studenter som undersökningsgrupp (Peate et al, 2002, Lohrmann, 2000, Snowden, 1997, Röndahl et al, 2003). Vi har valt att inkludera dessa studier för att påvisa eventuella skillnader mellan studenten och den legitimerade sjuksköterskan. En artikels (Peate et al, 2002) studiegrupp består av individer från 17 års ålder och uppåt, vi har valt att inkludera studien då studiegruppen bestod av sjuksköterske-studenter. Vetenskapligheten i Joachim och Acorn (2000) artikel har vi ifrågasatt men studien har ändå använts i arbetet. Artikeln presenterar en intressant synvin-kel på begreppet stigma och hur det avspeglas i samhället. Den ger även en tro-värdig bild av hur individen upplever stigma som kan uppkomma vid kronisk sjukdom och hur hon/han förhåller sig till det (se bilaga 1). Då sökresultaten var likvärdiga i de olika databaserna är det möjligt att vi varit för begränsade eller använt fel sökord, samtidigt finns möjligheten att sökträffarna inkluderat allt aktuellt material som finns. Vi reserverar oss för eventuella feltolk-ningar av det engelska språket vid granskningen av artiklarna.

SLUTORD Litteraturstudien påvisar att det finns ett behov av ökad kunskap om hiv bland sjuksköterskor. Problematiken kring bemötandet av den hivpositiva patienten är stor och mångsidig. Sjuksköterskans insikt om de faktorer som kan påverka bemö-tandet är ett sätt att undgå stigmatisering och förlust av patientens integritet. Vi anser att det finns ett behov av att följa utvecklingen av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot den hivpositiva patienten även i framtiden. På detta sätt kan sjuksköterskan fortgå att vara medveten om de hivpositivas situation och därmed bidra till att ge en adekvat omvårdnad.

21

REFERENSER Antonovsky, A (1997) Hälsans Mysterium. Köping: Bokförlaget Natur och Kul-tur. Ásgeirdóttir Håkansson, S & Carlsson, L (1996) “Hörde du vad vi sa?-Du är HIVsmittad: En studie om hiv-/aidspatientens upplevelse och bemötande i vården. Samhällsmedicin ISRN SLL-CHU-Rapport 5/96. Bunkholdt, V (1997) Psykologi: En introduktion för sjuksköterskor, socialarbeta-re och övrig vårdpersonal. Lund: Studentlitteratur Collin, P H (2002) Nordstedts Medicinska Fackordbok Engelsk- Svensk- Engelsk. Norge: AiT Gjövik Croona, G (2003) Etik och utmaning: Om lärande av bemötande i professionsut-bildningen. Växjö: Växjö University Press. Cullberg, J (2000) Dynamisk psykiatri. Falkenberg: Bokförlaget Natur och Kultur. Ekdahl, K, Gieseche, J (2003) Smittskyddsboken Lund:Studentlitteratur. Ericson, E, Ericson, T (2000) Klinisk Mikrobiologi. Stockholm: Liber AB. Eriksson, L E, Nordström, G, Berglund, T, Sandström, E (2000) The health-related quality of life in a swedish sample of HIV-infected persons. Journal of Advanced Nursing, 32(5) 1213-1223. Horsman, J M & Sheeran, P (1995) HEALTH CARE WORKERS AND HIV/AIDS: A CRITICAL REVIEW OF THE LITERATURE. Social Science of Medicine, 41(11), 1535-1567. ICN (2000) ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR Svensk sjuksköters-keförening: Stockholm även www.icn.ch. Irurita, V F, Williams, A M (2000) Balancing and compromising: nurses and pa-tients preserving integrity of self and each other. International Journal of Nursing Studies, 38, 579-589. Joachim, G, Acorn, S (2000) Stigma of visible and invisible chronic conditions. Journal of Advanced Nursing, 32(1) 243-248. Kihlgren, K, Johansson, G, Engström, B, Ekman, S-L (2000) Sjuksköterskan, le-dande och ledare inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Lohrmann, C, Suominen, T, Välimäki, M, Muinonen, U & Dassen, T, Peate, I (2000) German nursing students´ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS cases. Journal of Advanced Nursing, 31(3), 696-704.

22

Mackareth, P A (1995) HIV and homophobia: nurses as advocates. Journal of Advanced Nursing, 22, 670-676. McCann, T V (1997) Willingness to provide care and treatment for patients with HIV/AIDS. Journal of Advanced Nursing, 25, 1033-1039. Moberg, L (2001) BEGRIPA: ATT FÖRSTÅ HIV INFEKTION. Stockholm: Före-ningen Läkare mot AIDS och Stiftelse Noaks Ark - Röda Korset. Moberg, L (2002) BEHANDLA: HIV-INFEKTION OCH DESS BEHANDLING. Stockholm: Föreningen Läkare mot AIDS och Stiftelse Noaks Ark - Röda Korset. Nordstedt (1999) Svensk ordbok. Norge: AIT Gjövik AS. Peate, I, Suominen, T, Välimäki, M, Lohrmann, C & Muinonen, U (2002) HIV/AIDS and its impact on students nurses. Nurse Education Today, 22, 492-501. Polit, F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) Essentials of Nursing Research: Meth-ods, Appraisal and Utilization. Philadelphia: Lippincott. Riksförbundet för hivpositiva (2003-12-08) www.rfhp.a.se. Robinson, N (1998) People with HIV/AIDS: who cares? Journal of Advanced Nursing, 28(4), 771-778. Röndahl, G, Innala, S & Carlsson, M (2003) Nursing staff and nursing students´ attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing, 41(5), 454-461. Smittskyddsinstitutet (2003-12-29) www.smittskyddsinstitutet.se. Snowden, L (1997) An investigation into whether nursing students alter their atti-tudes and knowledge levels regarding HIV infection and AIDS following a 3-year programme leading to registration as a qualified nurse. Journal of Advanced Nurs-ing, 25, 1167-1174. Socialstyrelsen (1988) HIV och AIDS i vården: Faktaunderlag för hälso- och sjukvården 1988:6, Stockholm: Stockholm Allmänna förlag. Steele, A & Melby, V (1995) Nurses´ knowledge and beliefs about AIDS: com-paring nurses in hospital, community and hospice settings. Journal of Advanced Nursing, 22, 879-887. Stewart, D (1999) The attitudes and attribution of student nurses: do they alter according to a person´s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse train-ing? Journal of Advanced Nursing, 30(3), 740-748. Strandmark, K M (1995) Vård i verkligheten: om människovärde, maktrelationer och helhetssyn i professionell omvårdnad. Stockholm: Tiger förlag AB.

23

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 1986:1989. Patientjournallagen. SFS 1988:1472. Smittskyddslagen. UNAIDS (2002) Table of UNAIDS/WHO global and regional HIV/AIDS esti-mates end-2002 www.unaids.org. UNAIDS (2003-12-29) www.unaids.org. van Wissen, K & Woodman, K (1994) Nurses´ attitudes and concerns to HIV/AIDS: a focus group approach. Journal of Advanced Nursing, 20, 1141-1147.

24

BILAGOR Bilaga 1: Översikt av analyserade artiklar i form av en matris på fyra sidor. Bilaga 2. Protokoll för analysering av artiklar

25

Bilaga 1 Författare Titel Syfte Metod Resultat Kritik Eriksson, L E, Nordström, G, Berglund, T, Sandström, E

The health-related quality of life in a Swedish sample of HIV-infected per-sons.

Att undersöka den hälsorelate-rade kvalitén i livet bland hiv-positiva och jämföra med andra grupper samt undersöka resul-tatets eventuella samband med demografiska och medicinska faktorer.

Studien är genomförd i Sverige. En kvantitativ design har använts i form av en enkät som 72 hivpo-sitiva män har svarat på. Deras medicinska och demografiska data insamlades från journaler. Som jämförelse grupp användes resultatet från en identisk under-sökning gjord på friska svenska män i åldern 20-64 (180 indivi-der)

Resultatet presenteras i flytande text och tabeller. Det är tydligt presenterat och tabel-lerna att lätta att tolka.

Studien är bara gjord på män och kan bara appli-ceras på det manliga könet. Studien på jämfö-relsegruppen har genom-förts av andra och presen-teras väldigt kort och författarna hänvisar istäl-let till referensen.

Irurita, V F, Williams, A M

Balancing and com-promising: nurses and patients preserv-ing integrity of self and each other.

Att beskriva både patientens och sjuksköterskans perspektiv på omvårdnad och kvalitén i omvårdnaden.

Studien är genomförd i Australi-en. Grounded Theory har använts som design. Intervjuer genom-fördes med 23 patienter och 22 sjuksköterskor. Man genomförde ytterliggare intervjuer med 10 sjuksköterskor och 4 utskrivna patienter för att bekräfta det resultat man funnit. Författarna har även jämfört resultatet med andra liknande studier för att finna stöd.

Tydligt presenterat i flytande text innefat-tande citat från inter-vjuerna. Man får en god bild av sjukskö-terskans och patien-tens syn på integritet och relationen mellan de två grupperna.

Syftet presenteras inte tydligt i ett eget avsnitt utan inkluderas i intro-duktionen. Svårt att följa metoden då det är oklart hur urvalet av sjukskö-terskor och patienter har genomförts och när för-fattarna bestämt sig för att göra ytterliggare in-tervjuer och med vem/vilka.

Joachim, G, Acorn, S

Stigma of visible and invisible chronic conditions

Beskriver relationen mellan stigma och kronisk sjukdom, hur man förhåller sig till stigma om man väljer att dölja eller att inte dölja en kronisk sjukdom. Målet med studien var att kom-binera resultatet från den kvali-tativa meta-studien och littera-turstudien för att utveckla ett applicerbart teoretiskt ramverk för att lättare förstå relationen stigma och kronisk sjukdom.

Artikeln bygger på en litteratur-studie som även inkluderar en kvalitativ undersökning.

Läsaren blir väl insatt i det stigma som kan uppkomma vid en kronisk sjukdom. Den allmänna befolkning-ens åsikter och varför man väljer att visa eller dölja sin kroniska sjukdom är också väl beskrivet.

Artikeln lever inte upp till kriterierna enligt Po-lit, D F et al (2001). Me-toden är mycket otydligt, näst intill obefintlig, men referenserna är bra.

26

Författare Titel Syfte Metod Resultat Kritik Lohrmann, C, Suominen, T, Välimäki, M, Muinonen, U & Dassen, T, Peate, I

German nursing students´ knowledge of and attitudes to HIV and AIDS: two decades after the first AIDS cases

Beskriva tyska sjuksköterske-studenters kunskaper, attityder gentemot hiv/aids, homofobi och viljan att ge omvårdnad till patienter med hiv/aids samt att beskriva attityder till sexuellt risktagande

Studien är genomförd i Tyskland. Först gjordes en pilotstudie. Sedan genomfördes studien i form av en cross-sectional kvan-titativ studie. 175 sista års- sjuk-sköterskestudenter från 12 klas-ser svarade på en enkät innehål-lande 91 frågor. En berättelse med tillhörande frågor användes för att undersöka viljan att ge vård till hiv/aidspatienter.

Författarna redovisar resultatet utifrån syftet i flytande text. Refe-rensvärden och p-värden var tydligt framställda i texten.

Studien innefattade många frågor. Berättelsen har modifierats om från 370 ord till 36, det är frågan om det ger en klar bild av omvårdnadssitua-tionen. Författarna delade ej ut enkäten personligen i alla klasser. Oklarheter kring frågorna kan ha bidragit till ett felaktigt värde.

McCann, T V

Willingness to pro-vide care and treat-ment for patients with HIV/AIDS

Att presentera de faktorer som påverkar sjuksköterskor och läkares vilja att ge vård till och behandla hivpatienter.

Studien genomfördes i Austalien. En kvantitativ cross-sectional design i form av en enkätunder-sökning och en kvalitativ design i form av semi-strukturerade djup-intervjuer användes. 265 svarade på enkäten, mer än 2/3 av dessa var sjuksköterskor. Intervjuer gjordes med 30 personer varav 20 sjuksköterskor och 10 läkare.

Resultatet presenteras i flytande text både utifrån djupintervjuer i form av kommentarer och från enkäten i form av signifikanta och icke signifikanta värden.

Studiens svaghet är att djupintervjuerna är gjor-da med sjuksköterskor och läkare som jobbar på en specialist avdelning för hivpatienter.

Peate, I, Suominen, T, Välimäki, M, Lohrmann, C & Muinonen, U

HIV/AIDS and its impact on students nurses

Beskriva brittiska sjuksköters-kestudenters kunskaper, attityder gentemot hiv/aids, homofobi och viljan att ge omvårdnad till patienter med hiv/aids samt att beskriva attityder till sexuellt risktagande

Studien är genomförd i England. Cross-sectional kvantitativ stu-die. 138 sjuksköterskestudenter har svarat på en enkät. Enkäten inkluderar en berättelse som beskriver en omvårdnadssitua-tion med en aidspatient. Utifrån berättelsen ville man undersöka viljan att ge vård till hiv/aidspatienter.

Författarna redovisar resultatet i flytande text utifrån syftet. Det är tydligt beskrivet med referensvärden från enkäten.

I metoden framgår det inte hur många frågor enkäten innehåller. Berät-telsen har modifierats om från 370 ord till 13, det är frågan om det ger en klar bild av omvårdnadssitua-tionen

27

Författare Titel Syfte Metod Resultat Kritik Rönndahl, G, Innala, S & Carlsson, M

Nursing staff and nursing students´ attitudes towards HIV-infected and homosex-ual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing.

Att undersöka skillnader I attityder mellan sjukskö-terskor, undersköterskor, sjuksköterskestudenter och undersköterskestu-denter och till vilken grad dess grupper inte vill vårda hivpositiva patien-ter.

Studien är gjord i Sverige. En jämförande longitunell kvantitativ design har an-vänts. 123 personer av urvalsgruppen svarade på en enkät. Enkäten inklude-rade AAS (AIDS Attitudes Scale) som är en validitets testad skala.

Resultatet presenteras i flytande text, tabeller och figurer. P-värden var tydligt framställda i tex-ten.

Urvalet är inte randomatise-rat, författarna har inte gjort någon pilot studie. Enkäten var ej reliabilitets och validi-tets testad. Titeln innehåller för många ord enligt Polit, D F et al (2001)

Snowden, L

An investigation into whether nursing students alter their attitudes and knowledge levels regarding HIV infection and AIDS following a 3-year pro-gramme leading to registra-tion as a qualified nurse.

Att undersöka om sjuk-sköterskestudentens kun-skaper och attityder för-ändras efter treårig sju-sköterskeutbildning.

Studien har genomförts i England. Författarna har använt en cross- sectional kvantitativ design i form av en enkät. Frågeformuläret delades ut till fyra grupper, en grupp första års sjukskö-terskestudenter, en grupp tredje års sjuksköterskestu-denter. Som jämförelse-grupp delades samma enkät ut bland första års och tred-je års matematikstudenter. 151 studenter svarade på enkäten varav 112 sjukskö-terskestudenter och 39 matematikstudenter

Resultatet framställs i flytande text och i tabeller utifrån studenternas atti-tyder och kunskaper.

Titeln innehåller för många ord enligt Polit, D F et al (2001). Metoden är något otydligt då det inte framgår vilken enkät som använts. Resultat och diskussion är förenade under samma ru-brik, vilket gör det svårt att skilja dem åt.

Steele, A & Melby, V

Nurses´ knowledge and beliefs about AIDS: com-paring nurses in hospital, community and hospice settings

Att undersöka sjukskö-terskans kunskap, tankar och perspektiv kring hiv och jämför sjuksköterskan som jobbar på sjukhus, hospice och inom kom-munen/distrikten.

Studien har genomförts i Nordirland. Författarna gjorde först en litteraturstu-die för att ta reda på bäst lämpad metod för studien. En kvantitativ metod an-vändes i form av en validi-tetstestad enkät. 42 sjukskö-terskor svarade på enkäten och urvalsgruppen var ran-domiserat utvalda.

Resultatet presenteras i flytande text och tabeller och figurer utifrån syftet. Detta underlättar tolk-ningar av resultatet.

Undersökningsgruppen var liten.

28

Författare Titel Syfte Metod Resultat Kritik Stewart, D

The attitudes and attribution of student nurses: do they alter according to a person´s diagnosis or sexuality and what is the effect of nurse training?

Att undersöka om sjuk-sköterskestudenter förhål-ler sig annorlunda till patienter utifrån deras medicinska diagnos eller sexualitet.

Cross-sectional, kvantitativ metod där studenterna sva-rat på en enkät efter att ha läst fyra berättelser.

Resultatet presenteras i flytande text och tabeller

Oklart var studien är genom-förd någonstans, förmodli-gen England. Det hade varit intressant för läsaren att få ta del av berät-telserna då enkätsvaren byg-ger på hur studenten har tolkat de olika beskrivna omvårdnadssituationerna. Titeln är för lång enligt Polit, D F

van Wissen, K & Woodman, K

Nurses´ attitudes and con-cerns to HIV/AIDS: a focus group approach.

Att fastställa vilka attity-der och förhållningssätt sjuksköterskor har angå-ende hiv/aids. Författarna hade även tre målsätt-ningar med studien, rap-portera hur sjuksköterskor beskriver deras erfarenhe-ter angående hiv/aids, skaffa ytterligare informa-tion om sjuksköterskans attityder gentemot patien-ter som är hiv/aidspositiva och till-handahålla information som kan bidra till sjukhu-set riktlinjer.

Studien är genomförd på Nya Zeeland. En kvalitativ studie, där djupintervjuerna genomförts i små grupper på 3-4 personer sammanlagt 9 grupper. Urvalet var 29 sjuksköterskor, barnmor-skor och undersköterskor

Resultatet sammanförs i flytande text utifrån soci-alt-, sjukvårdsorganisatio-nens-, sjuksköterskans- och patientens perspektiv.

Studien har ett relativt litet urval. Även om sekretess gällde inom grupperna kan det ha hämmat vissa deltaga-re från att öppna sig.

29

Bilaga 2

Citation:___________________________________________________________

__________________________________________________________________

Type of Study: _____Quantitative _______Qualitative ________Both Location/setting:

_____________________________________________________________

_____________________________________________________________ Key concepts/ Concepts: _________________________________________________ Variables: Intervention/ ______________________________________________ Indep. Variable: __________________________________________________________________ Dependent Variable: __________________________________________________________________ Controlled Variables: __________________________________________________________________

Design Type: _____Experimental _____Quasi-experimental ______Pre-experimental

_____Nonexperimental Specific Design: ____________________________________

Sample: Size: _____________ Type of sampling used:______ Sample characteristic: _____________________________

Measures: Type: _____ Self-report _____Observational ____Biophysiologic

_____Other Description of meassures: ___________________________

________________________________________________

Statistical Test: Bivariate:________________________________________ Multivariate:_____________________________________

Findings: __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

30

__________________________________________________________________

Recommendations: ___________________________________________________________

Strengths: __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

Weaknesses: ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ Accepted: Y N Modifierad av författarna efter mall Polit, F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) s.130