39
Analys skogsbränder år Analys skogsbränder år 2005 2005 Övergripande förstudie rörande Övergripande förstudie rörande skogsbränder i FGHKMN län år 2005 skogsbränder i FGHKMN län år 2005

Analys skogsbränder år 2005

  • Upload
    wilmet

  • View
    35

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Analys skogsbränder år 2005. Övergripande förstudie rörande skogsbränder i FGHKMN län år 2005. En kort tillbakablick…. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Analys skogsbränder år 2005

Analys skogsbränder år 2005Analys skogsbränder år 2005

Övergripande förstudie rörande Övergripande förstudie rörande skogsbränder i FGHKMN län år 2005skogsbränder i FGHKMN län år 2005

Page 2: Analys skogsbränder år 2005

En kort tillbakablick….En kort tillbakablick….En mycket svår storm med orkanvindar vid kusterna och t o m orkanvindbyar i inlandet ställde till med stor förödelse i helgen,8-9 januari 2005.

Södra och mellersta Götaland drabbades värst med sju dödsfall och som mest 415 000 hushåll utan ström och omkring 260 000 abonnenter utan fast telefoni under söndagsmorgonen.

Page 3: Analys skogsbränder år 2005
Page 4: Analys skogsbränder år 2005

Hur påverkade GUDRUN Hur påverkade GUDRUN skogsbränderna?skogsbränderna?

Mycket mer bränsle än normalt i Mycket mer bränsle än normalt i skog och markskog och mark

Starkt begränsad framkomlighet – i Starkt begränsad framkomlighet – i vissa fall oframkomligtvissa fall oframkomligt

Befarade omfattande skogsbränder Befarade omfattande skogsbränder såväl till yta som tidsåväl till yta som tid

Behov av ny teknik / taktik?Behov av ny teknik / taktik?

Page 5: Analys skogsbränder år 2005

Vägen fram till analysen….Vägen fram till analysen….

Ur detta föddes tankarna på att Ur detta föddes tankarna på att tillvarataga de erfarenheter och tillvarataga de erfarenheter och lärdomar vi drog under skogsbrands-lärdomar vi drog under skogsbrands-säsongen år 2005.säsongen år 2005.

Denna analysen är ett försök att Denna analysen är ett försök att dokumentera och föra vidare våra dokumentera och föra vidare våra erfarenheter och lärdomar.erfarenheter och lärdomar.

Page 6: Analys skogsbränder år 2005

SyftetSyftet

Huvudsyftet med analysen är att Huvudsyftet med analysen är att påbörja datainsamling och analysera påbörja datainsamling och analysera trender. trender.

Page 7: Analys skogsbränder år 2005

MålMål

Skapa bättre beslutsstöd för Skapa bättre beslutsstöd för skogsbrandsaktörer i syfte att skogsbrandsaktörer i syfte att underlätta insatser i olyckans fem underlätta insatser i olyckans fem skeendenskeenden

1. Förhindra olyckor

2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan

3. Förbereda räddningsinsats

4.Genomföra räddnings-insatser

5. Vidta åtgärder efter olyckor

Page 8: Analys skogsbränder år 2005

Analysens uppläggAnalysens upplägg

Datainsamling genom enkät-Datainsamling genom enkät-undersökning Länsstyrelsens försorgundersökning Länsstyrelsens försorg

Databearbetning i ExcelDatabearbetning i Excel Djupintervjuer urvalda skogsbrand-Djupintervjuer urvalda skogsbrand-

insatserinsatser Analys av trender och förslag till Analys av trender och förslag till

framtida analyserframtida analyser

Page 9: Analys skogsbränder år 2005

OsäkerhetsfaktorerOsäkerhetsfaktorerSubjektiv bedömning

-Skogsbrand eller ej?- Relevant eller ej?

Svarsfrekvens-Är allt redovisat?

Brandorsak-Mörkertal?

-Osäkerhet bedömning?

Väderleksvariationer-Brandrisk?

-Torka / Nederbörd

Eldningsförbud-Utfärdade?

- Tidpunkt för utfärdande?

Geografiska variationer

GUDRUNS påverkanResursutnyttjande

-Helikoptrar?-Skogsbrandflyg?

Topografiska variationerAnalysmässiga avgränsningar

Page 10: Analys skogsbränder år 2005

VäderleksutvecklingVäderleksutveckling

Väderutvecklingen Maj 2005Väderutvecklingen Maj 2005Maj blev en solfattig månad med mer regn än normalt i så gott som hela landet. Maj månad inleddes med stora variationer i temperaturen mellan dag och natt med lokal frost nattetid i södra Sverige. Mitten av maj blev vädret tillfälligt mer högtrycks-betonat med frost ganska allmänt följt av lite varmare men också ostadigare väder. I slutet av månaden blev det åter kyligare, särskilt i södra Sverige.

Page 11: Analys skogsbränder år 2005

VäderleksutvecklingVäderleksutveckling

Väderutvecklingen Juni 2005Väderutvecklingen Juni 2005Så gott som hela landet fick svalare väder än normalt i juni.

Nederbördsmängderna blev över de normala i stora delar av landet men mindre nederbörd än normalt inträffade i västra Svealand och sydvästligaste Norrland liksom i delar av västra och sydligaste Götaland.

Page 12: Analys skogsbränder år 2005

VäderleksutvecklingVäderleksutveckling

Väderutvecklingen Juli 2005Väderutvecklingen Juli 2005Julivädret blev varmare än normalt i hela landet tack vara värmeböljan under den första hälften av månaden.

Ett högtryck förstärktes över Sverige under månadens inledning med uppehåll och allt varmare väder. Svalare och betydligt ostadigare från månadens mitt

Den 15 blev det allmänt ostadigt i landet med de största regnmängderna i södra hälften av landet.

Page 13: Analys skogsbränder år 2005

VäderleksutvecklingVäderleksutveckling

Väderutvecklingen Augusti 2005Väderutvecklingen Augusti 2005Augusti månad blev varmare än normalt i hela landet. Augusti månad inleddes med ganska varmt väder och långsamt stigande temperaturer. I södra Sverige stannade värmen kvar men den 14 hade svalare luft nått även dit då det återigen blev ostadigare väder på många håll i landet. Under de sista dygnen fortsatte det svala vädret i hela landet.

Page 14: Analys skogsbränder år 2005

Summering väderlek Summering väderlek Sommaren år 2005Sommaren år 2005

Temperatur

Nederbörd

0

5

10

15

20

25

30

35

Maj Juni Juli Aug

Värmen kulminerade Värmen kulminerade under första hälften av under första hälften av julijuli

Torkan kulminerade Torkan kulminerade första hälften av juliförsta hälften av juli

Första hälften av juli Första hälften av juli besannades farhågorna besannades farhågorna om besvärligt om besvärligt skogsbrandväderskogsbrandväder

Page 15: Analys skogsbränder år 2005

Brandriskvärdenas utveckling Brandriskvärdenas utveckling i G-län FWI / HBV i G-län FWI / HBV

Jämförelse HBV / FWI vid skogsbränder i G län År 2005

0

1

2

3

4

5

6

7

2005

-05-

20

2005

-05-

21

2005

-05-

31

2005

-06-

29

2005

-06-

07

2005

-07-

07

2005

-07-

15

2005

-05-

10

2005

-05-

01

2005

-06-

20

2005

-07-

07

2005

-07-

06

2005

-07-

07

2005

-07-

07

2005

-07-

09

2005

-07-

09

2005

-07-

09

2005

-07-

10

2005

-07-

20

2005

-07-

11

2005

-07-

09

2005

-06-

29

2005

-06-

26

2005

-06-

05

2005

-05-

09

2005

-05-

15

2005

-05-

19

2005

-06-

21

2005

-06-

29

2005

-07-

04

2005

-07-

11

2005

-07-

11

2005

-07-

11

2005

-07-

07

2005

-07-

07

2005

-07-

07

2005

-07-

07

2005

-07-

22

Bra

nd

risk

värd

e

HBV FWI

Page 16: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränder juni 2005Skogsbränder juni 2005

Page 17: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränder juli 2005Skogsbränder juli 2005

Page 18: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränder Augusti 2005Skogsbränder Augusti 2005

Page 19: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränder juni – aug 2005Skogsbränder juni – aug 2005

Page 20: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränder per månadSkogsbränder per månadSkogsbränder FGHKMN-län perioden maj - nov 2005

0

20

40

60

80

100

120

An

tal

(st)

Skogsbränder 24 37 36 106 3 3 8 1

April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov

Page 21: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränder i stormfälld skogSkogsbränder i stormfälld skog

Page 22: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränder över 1 hektarSkogsbränder över 1 hektar

Page 23: Analys skogsbränder år 2005

Fördelning skogsbränder per orsakFördelning skogsbränder per orsakAntal insatser som en funktion av orsak FGHKMN-län år 2005

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Antal insatser som en funktion av orsak 91 33 20 18 39 3 7 11

Okänd Blixt-

nedslagEl-ledning

Upparbet. skog

Grillning / Öppen eld

RökningAnlagd brand

Övrigt

Page 24: Analys skogsbränder år 2005

Fördelning skogsbränder per orsakFördelning skogsbränder per orsakJämförelse brandorsak skogsbrand FGHKMN Län - Riket år 2005

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Okänd

Blixtnedslag

Öppen eld

Rökning

Anlagd

Övrigt

2002 Riket 43% 4% 27% 2% 9% 16%

2003 Riket 36% 3% 32% 1% 8% 19%

2004 Riket 36% 2% 30% 1% 10% 20%

2005 FGHK 41% 15% 18% 1% 3% 22%

Okänd Blixtnedslag Öppen eld Rökning Anlagd Övrigt

Page 25: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbränders orsakerSkogsbränders orsaker

Stor andel av orsakerna (42%) utgörs Stor andel av orsakerna (42%) utgörs av okänd orsak – följer i princip riketav okänd orsak – följer i princip riket

Öppen eld / Grillning utgör 18% av Öppen eld / Grillning utgör 18% av totala antalet brändertotala antalet bränder

Blixtnedslag står för 15%Blixtnedslag står för 15% Upparbetning av skog utgör en Upparbetning av skog utgör en

förvånansvärt låg andel (7%)förvånansvärt låg andel (7%)

Page 26: Analys skogsbränder år 2005

Resursutnyttjande skogsbränderResursutnyttjande skogsbränderResursutnyttjande vid skogsbrandsinsatser FGHKMN-LÄN ÅR

2005

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

An

tal

räd

dn

ing

sin

sats

er (

st)

Resursförbrukning skogsbrand 18 46 4 17 20 6

Främre Ledningsstöd

Bakre ledningsstöd Skogsbrands-depå Helikopter Stöd skogsbrandflyg Militär

Page 27: Analys skogsbränder år 2005

Helikopterinsatser år 2005Helikopterinsatser år 2005

Page 28: Analys skogsbränder år 2005

Intressanta reflektionerIntressanta reflektionerVilka

informationsinsatser gav bäst resultat – hur

använda detta i det skadeförebyggande

arbetet

Hur ser risken för brand ut i skog och mark de närmaste

åren och hur arbeta förebyggande mot

detta?

Hur upprätthålla allmänhetens

medvetenhet och vaksamhet avseende

brandrisk i skog & mark?

Brandriskvärdena bör analyseras närmare. Skall man gå på HBV

eller FWI vid beslut om t ex eldningsförbud vid

olika förhållanden?

Page 29: Analys skogsbränder år 2005

Hur hanterade vi då bränderna?Hur hanterade vi då bränderna?

Erfarenheter hämtade från RäddSam-Erfarenheter hämtade från RäddSam-F erfarenhetsbankF erfarenhetsbank

Erfarenheter från djupintervjuer i Erfarenheter från djupintervjuer i RäddSam-F’s regiRäddSam-F’s regi

1. Förhindra olyckor

2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan

3. Förbereda räddningsinsats

4.Genomföra räddnings-insatser

5. Vidta åtgärder efter olyckor

Page 30: Analys skogsbränder år 2005

Erfarenheter FlygresurserErfarenheter FlygresurserSnabbt insats av helikopter för vattenbombning begränsar utbredning i tid och yta

Lättare helikopter utmärkt för rekognosering under hela räddningsinsatsen

Beställ både vattenbombande- och rekognoserande helikopter för maximal effekt

Utnyttjande av värmekamera effektivt för lokalisering av front och lokala brandhärdar

Tänk på logistiken – anordna tankställe för att eliminera lång transportsträcka för tankning

Tänk på kontinuiteten i insatsen – samverka med besättningen angående prognosen

Använd besättnings-medlem som lednings-stöd i fältstab.

Fastställande av taktisk grund-inriktning i ett tidigt skede är viktigt för effektiv insats

Skogsbrandflyg viktigt för såväl lokala insatser som ytövervakning

Bra sambandsmedel och övad personal viktigt för en effektiv samverkan

Page 31: Analys skogsbränder år 2005

Intressanta reflektionerIntressanta reflektioner

Kan TOW-siktet på Försvarets Hkp 9

användas för rekognosering?

Hur kan Hkp-buren värmekamera och GPS-positionering

utnyttjas vid insats?

Blir vattenbombning effektivare med stöd

av värmekamera?

Nationell resurs för skogsbrandsinsats?

Operativt? Ledningsmässigt?

Page 32: Analys skogsbränder år 2005

Erfarenheter LedningErfarenheter LedningRäddSam F organisation med länsövergripande RCB upplevs som ovärderlig inom RäddSam F

LUPP och Kikaren effektiva ledningsstöd i lednings-arbetet i staben

G-län upprättades rutiner för strategisk stab med personal från länets räddningstjänster

Utnyttjande av försvarets personal i staben skapar förutsättning för uthållighet

Ljungby RTJ vidtalade innan säsongen såväl operativa som ledningsresurser utanför länet

Vid resurstilldelning av helikoptrar – koppla samman räddningsledarna / staberna för prioritering och samordning av insatserna

Älmhults RTJ fortlöpande information till kommun-ledning för att ”ha dem på banan” & utnyttja övriga förvaltningar i t ex logistik

Ökad ledningskapacitet genom inkallande av bakre ledning i ett tidigt skede viktig för insatsen

I G-län blev LUPP’s enhets-register gemensamt resursnätverk för alla

Page 33: Analys skogsbränder år 2005

Intressanta reflektionerIntressanta reflektioner

Hur kan kombination av värmekamera och GPS/GIS understödja

ledningsarbetet?

Nya beslutsstöd?Vilka andra funktioner

kan understödja ledning vid

skogsbrand?

Nationell resurs för skogsbrandsinsats Ledningsmässigt?

Page 34: Analys skogsbränder år 2005

Erfarenheter Samverkan Erfarenheter Samverkan Nätverken har skapat bättre förståelse för varandras problem och frågeställningar

Arbetsgrupper över organisationsgränser skapade personkännedom

Länsstyrelsen har en viktig sammanhållande roll och utgör en viktig samverkansparter

Samverkan även inom skadeförebyggande området ger bra genomslag – man når ut

Privata initiativ togs t ex skotare med vattentank som medfördes till avverkningsområden

I t ex Älmhult genomfördes utbildning i skogsbrandbekämpning med hemvärnet innan skogsbrandsäsongen

Samverkan med media skapar fokus på t ex skogsbrandrisk vilket med största sannolikhet förebyggt flera bränder

Händelser som GUDRUN initierar nätverk som kan utnyttjas för olika typer av insatser

Samverkansparterns från nya håll kom in t ex LRF , Skogsvårdsstyrelsen m fl

Page 35: Analys skogsbränder år 2005

Intressanta reflektionerIntressanta reflektioner

Samverkansnätverk – hur utveckla dessa över organisations-

gränser

Kan länsstyrelse och räddningsverk

utnyttjas effektivare vid insats?

Kan Försvarsmakten utnyttjas effektivare

vid insats?

Privata entreprenörers initiativ – hur ta tillvara

dessa och samla / kommunicera dem?

Page 36: Analys skogsbränder år 2005

Nästa steg…Nästa steg…Nästa steg i detta arbetet är att ta Nästa steg i detta arbetet är att ta fram en rapport där innehållet i fram en rapport där innehållet i presentationen samt resultat , presentationen samt resultat , erfarenheter och tips från erfarenheter och tips från djupintervjuerna redovisas.djupintervjuerna redovisas.

Vi ber Er som har tips, erfarenheter eller Vi ber Er som har tips, erfarenheter eller information Ni vill dela med Er att tainformation Ni vill dela med Er att takontakt med någon av oss: kontakt med någon av oss:

Page 37: Analys skogsbränder år 2005

KontaktpersonerKontaktpersoner

Håkan Helgesson Håkan Helgesson Stf RäddningschefStf Räddningschef

Räddningstjänsten ÄlmhultRäddningstjänsten Älmhult

Johan NilssonJohan NilssonBrandingenjörBrandingenjör

Räddningstjänsten Gislaved – GnosjöRäddningstjänsten Gislaved – Gnosjö

Gunnar KarlssonGunnar KarlssonRäddningstjänsthandläggareRäddningstjänsthandläggare

Länsstyrelsen KronobergLänsstyrelsen Kronoberg

Page 38: Analys skogsbränder år 2005

Skogsbrandsäsongen år 2006Skogsbrandsäsongen år 2006Vad kan vi förvänta oss?Vad kan vi förvänta oss?

Väderleken avgörande – blir det torrt och Väderleken avgörande – blir det torrt och varmt?varmt?

Längre skogsbrandsäsong? Gräs- och Längre skogsbrandsäsong? Gräs- och skogsbrandsäsongen går ihop?skogsbrandsäsongen går ihop?

Mycket torrt lätt bränsle i skog och mark Mycket torrt lätt bränsle i skog och mark över stora ytor – vilka resurser kräver de? över stora ytor – vilka resurser kräver de? Klarar vi det?Klarar vi det?

Markberedning och manuell plantering – Markberedning och manuell plantering – vilka risker medför detta?vilka risker medför detta?

Page 39: Analys skogsbränder år 2005

Ett avslutande ord…Ett avslutande ord…

””We must know that this is not the end , We must know that this is not the end ,

it’s not even the beginning of the end. it’s not even the beginning of the end.

But it’s the end of the beginning”But it’s the end of the beginning”Winston ChurchillWinston Churchill